Beteckning:________________

Institutionen för matematik, natur- och datavetenskap

Barn och Biologi i förskolan - ett idéhäfte till pedagogerna

Linda Westberg Ht-2008

Examensarbete 15 Hp C-nivå

Lärarprogrammet med inriktning mot förskola 210 Hp Examinator: Christina Hultgren Handledare: Lars Hillström

Sammanfattning: Min tanke med denna studie var att jag ville skapa ett undervisningsmaterial, ett idéhäfte till förskolan. Syftet med studien var att pedagogerna i förskolan skulle få utvärdera mitt undervisningsmaterial. Pedagogerna på en förskola fick testa och använda idéhäftet och sedan utvärdera det via en enkät. Undervisningsmaterialet bestod av tips och idéer till pedagogerna som befinner sig ute i verksamheten på förskolorna. Idéhäftet som handlar om olika djur i skogen, var tänkt att försöka motivera dem att arbeta mer med barnen utomhus och i naturen. Jag anser att undersökningen har besvarat mina frågeställningar och jag har fått många nya idéer för att utveckla mitt undervisningsmaterial. Nyckelord: Djur, Förskolan, Naturintresse, Undervisningsmaterial, Utomhuspedagogik

i Innehållsförteckning 1. INLEDNING .......................................................................................................................... 1

1.1 Syfte ................................................................................................................................. 1 1.2 Bakgrund .......................................................................................................................... 1

1.2.1 Vad säger läroplanen för förskolan ........................................................................... 1 1.3 Litteraturgenomgång ........................................................................................................ 2

1.3.1 Vad betyder naturvetenskap och biologi? ................................................................. 2 1.3.2 Barndomen och vuxna människors påverkan för ett naturintresse hos barn ............. 2 1.3.3 Artkunskap ................................................................................................................ 3 1.3.4 Utevistelse i naturen, viktig för barn? ....................................................................... 4 1.3.5 Naturskyddsföreningens projekt ............................................................................... 5 1.3.6 Utomhuspedagogik .................................................................................................... 5 1.3.6 Frågeställningar ......................................................................................................... 5

2. METOD .................................................................................................................................. 6 2.1 Konstruktion av tips & idéhäftet ...................................................................................... 6 2.2 Urval ................................................................................................................................. 6 2.3 Datainsamlingsmetod ....................................................................................................... 6 2.4 Procedur ........................................................................................................................... 7 2.5 Bortfall ............................................................................................................................. 7 2.6 Analysmetod ..................................................................................................................... 7

3. RESULTAT ........................................................................................................................... 8 3.1 Sammanfattning utifrån frågeställningarna ...................................................................... 8 3.2 Resultatredovisning av enkäten ........................................................................................ 9

4. DISKUSSION ...................................................................................................................... 12 4.1 Sammanfattning ............................................................................................................. 12 4.2 Tillförlitlighet ................................................................................................................. 12 4.3 Resultatdiskussion .......................................................................................................... 13 4.4 Teoretisk tolkning .......................................................................................................... 13 4:4 Förslag till fortsatt forskning .......................................................................................... 15

5. REFERENSER ..................................................................................................................... 16 6. BILAGOR ............................................................................................................................ 18

6.1 Bilaga 1 – undervisningsmaterialet ................................................................................ 18 6.2 Bilaga 2 – informationsbrev till pedagogen ................................................................... 39 6.3 Bilaga 3 – informationsbrev till föräldrar ...................................................................... 40 6.4 Bilaga 4 - enkätutvärdering ............................................................................................ 41

ii

1

1. INLEDNING I detta examensarbete kommer du bland annat att läsa om vikten av att vistas utomhus och i naturen redan från tidig ålder. Som barn var jag själv en naturälskare och befann mig i skogen så fort jag hade möjlighet. Detta har medfört att jag idag känner en stor respekt för allt levande i naturen och hur viktigt det är att vi är rädda om vår miljö som vi lever i. Jag har under detta arbete utformat ett undervisningsmaterial som utgår från biologi med inriktning mot utomhuspedagogik, då jag anser att det är viktigt att vi i förskolan låter barnen vara ute så mycket som möjligt och man hör dagligen hur inomhusaktiviteter mer och mer tar över barns vardag. Undervisningsmaterialet består av tips och idéer till pedagoger som idag befinner sig ute i verksamheten på förskolorna och jag ville försöka motivera dem att arbeta mer med barnen utomhus och i naturen. Eftersom biologi och utomhuspedagogik innefattar så många olika aspekter, har jag i denna studie valt att inrikta mig på djuren i skogen.

1.1 Syfte Syftet med undersökningen var att pedagogerna skulle få möjlighet att testa undervisningsmaterialet och utvärdera det. Idén och tanken med denna undersökning var att pedagogerna skulle tycka till om vad de ansåg om undervisningsmaterialets innehåll och om det gav pedagogerna några nya idéer och tankar för att arbeta mer med biologi utomhus inom förskolan.

1.2 Bakgrund I bakgrunden beskrivs en inledande historik för lpfö-98 samt några punkter från förskolans uppdrag och vad förskolan skall sträva efter för att varje barn skall utvecklas. 1.2.1 Vad säger läroplanen för förskolan Lpfö-98 är den första läroplanen som tagits fram, inriktat mot enbart förskolan. Detta medför att även förskolan likaväl som skolan nu ingår i samhällets utbildningssystem och har skolverket som tillsynsmyndighet. Det är kommunerna som har det yttersta ansvaret för att läroplanen följs i den dagliga verksamheten, men riktlinjerna samt de övergripande målen kommer ifrån staten. Förskolans uppdrag: ”Förskolan skall medverka till att barnen tillägnar sig ett varsamt förhållningssätt till natur och miljö och förstår sin delaktighet i naturens kretslopp” (Lpfö-98 s. 10) ”Utomhusvistelsen bör ge möjlighet till lek och andra aktiviteter både i planerad miljö och i naturmiljö” (Lpfö-98 s.11) ”Leken är viktig för barns utveckling och lärande. Ett medvetet bruk av leken för att främja varje barns utveckling och lärande skall prägla verksamheten i förskolan. I lekens och det lustfyllda lärandets olika former stimuleras fantasi, inlevelse, kommunikation och förmåga till symboliskt tänkande samt förmåga att samarbeta och lösa problem” (Lpfö-98 s. 9)

2

Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar: ”respekt för allt levande och omsorg om sin närmiljö” (Lpfö-98 s. 11) ”sin nyfikenhet och sin lust samt förmåga att leka och lära” (Lpfö-98 s.12) ”sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama” (Lpfö-98 s. 13) ”förståelse för sin egen delaktighet i naturens kretslopp och för enkla naturvetenskapliga fenomen, liksom sitt kunnande om växter och djur” (Lpfö-98 s. 13)

1.3 Litteraturgenomgång Här har jag samlat tidigare forskning inom naturvetenskap och utomhuspedagogik. Tanken bakom denna litteraturgenomgång är att försöka visa vikten av att arbeta utomhus med barn och med inriktning på de naturvetenskapliga ämnena. I slutet av litteraturgenomgången finner du mina frågeställningar. 1.3.1 Vad betyder naturvetenskap och biologi? ”Naturvetenskap är läran om den fysiska världen. Naturvetenskapen använder vetenskapliga metoder som i hög grad beror på empiriska mätningar av uppställda hypoteser (så kallad naturvetenskaplig metod). Kortfattat kan man säga att naturvetenskapen försöker göra teoretiska modeller som så enkelt som möjligt kan förklara det som kan observeras, mätas och testas”(wikipedia). Naturvetenskapen består av olika ämnesområden där biologi är ett område och står för läran om livet och dess processer. 1.3.2 Barndomen och vuxna människors påverkan för ett naturintresse hos barn

”Naturkänsla kan bara den förmedla som själv har den”

(Johansson, 2004. s. 11)

Vissa människor beskriver sig som naturmänniskor (att de är intresserade av natur och miljö) och detta beror ofta på att de fått en positiv bild av naturen i barndomen. De människor som fanns runt dem som barn och som själv var intresserade påverkade dem med sin entusiasm och upptäckarglädje. Med detta i åtanke gör att vi som vuxna idag bör finnas med barnen och agera som ”medupptäckare” och ge barnen en positiv bild och inställning till naturen (Johansson & Persson 1997). Om barn från att de är små inte får möjlighet att vara ute i skog och mark kan en känsla av otrygghet för naturen skapas och känslan av att naturen inte är något som de behöver bry sig om och känna ansvar för. På grund av detta är det viktigt att vi vuxna ser till att ta med barnen ut och finns med i närheten för att ge dem en trygghetskänsla, vi måste också föregå med gott exempel och visa naturen respekt (Norén-Björn, Mårtensson & Andersson 1993). Att pedagoger i förskola och skola arbetar aktivt med att ge barnen en positiv bild av naturen är viktigt, men det är också viktigt att föräldrarna tar sitt ansvar i denna process. Genom forskning har man fått fram resultat som säger att vår livsstil formas utifrån

3

våra föräldrar. Detta beror på att våra närmaste i familjen är dem vi känner oss mest trygga och tillitsfulla till, därför påverkas vi redan i barndomen till den inställning och det intresse för naturen som vi sedan bär med oss i vuxen ålder (Johansson 2004).

”Barnen behöver oss som ledare, inspiratör och kunskapskälla i naturens spännande värld” (Johansson & Persson 1997 s. 7)

Det finns flera teorier som beskriver hur barndomen påverkar oss människor och vilken inställning vi får senare i livet för naturen. Nyhus-Braute & Bang (1997) beskriver också i första kapitlet av boken Följ med ut – barn i naturen att barndomen har en betydande roll senare i livet. De beskriver att de upplevelser som betyder mest för oss i livet oftast grundar sig i vår uppväxt, där betydelsefulla vuxna personer funnits med och påverkat. I vår barndom skapar vi våra inställningar och attityder som sedan följer oss upp i vuxenlivet. Därför vill de påpeka att ett arbete med naturen är viktigt redan från barnsben. Barn som går i förskolan spenderar nästintill hela sin vakna tid där. Därför har vi som förskollärare en viktig roll att leva upp till när det gäller naturfrågor och barns naturvistelse. Detta är inte minst viktigt i den tid som vi lever i nu där föräldrar många gånger inte har tid att vara ute och leka med sina barn. Andra fritidsaktiviteter genom organiserad verksamhet går före, tv och video är något som också styr barnens vardag. Andra orsaker till att vi idag inte vistas utomhus i naturmiljön lika mycket som förr är att många bor i storstäder och städerna fortsätter att växa. Nya vägar bildas, bostadshus och parkeringar tar plats och naturen har fått ge vika för samhällets behov (Nyhus-Braute & Bang 1997). I dagens samhälle är det också svårt att undgå de problem vi idag står inför när det gäller vår miljö. Detta påverkar även barnen. Ofta när barn blir tillfrågade om vad de är mest rädda för så är svaret att ”naturen kommer att förstöras” (Johansson 2004 s. 14). Kanske beror denna oro på att vi endast ett fåtal generationer bott i storstäderna och på så sätt kommit ifrån naturen. Från början, många tusen generationer tillbaka så levde vi näst intill i ett med naturen.(Johansson 2004)

”Vi lär oss inte längre genom direkta erfarenheter, utan genom skola, böcker och TV. Förr måste man stå ”i samklang” med naturen för att kunna överleva. Nu har naturen blivit underställd människan.”

(Nyhus-Braute & Bang 1997 s. 19) 1.3.3 Artkunskap I Storbritannien utfördes en studie med barn i åttaårsåldern. Den studien visade att de barnen kunde artbestämma fler seriefigurer än vad de kunde antalet djur. I Sverige finns mål som vi skall sträva mot som kommer från regeringen. Det är att vi ska sträva efter att bevara den biologiska mångfalden. För att kunna förstå och värdera den biologiska mångfalden krävs i grunden en artkunskap (Lundagård, Wickman & Wohlin 2004).

”Om vi inte känner namnen på ting är kunskapen värdelös sa Linné på 1700-talet”

(Lundagård & Wickman & Wohlin 2004 s. 98) Det kan vara bra att känna igen några artgrupper inom djur och växtriket från sin egen närmiljö. Med det menar Lundagård, Wickman & Wohlin (2004) att det ger en trygghetskänsla i nya miljöer. De anser att en bra start i arbetet med barn och biologi i förskolan skulle kunna vara att börja med olika djur i naturen. Johansson & Persson skriver att något som barn ofta har lätt att ta till sig i naturen är djuren, stora som små. De menar också att det kan vara lätt för små barn att identifiera sig med djur och att barnet i samtal om djur finner sina egna erfarenheter i olika situationer. Johansson & Persson (1997) menar även att

4

det finns många ”dörrar” som kan öppnas genom ett arbete med djur, bland annat påstår de att etik och moral kan vara ett exempel.

”Intresset för djur kan bli drivkraften att söka kunskap om naturen”

(Johansson & Persson, 1997 s. 6) John Deweys filosofi beskrivs i Imsen (1997) och Dewey ansåg att ”inlärning har anknytning till aktivitet som konkret handling” (s. 71) och att barn måste få skapa sina egna erfarenheter. ”Utan erfarenhet inte heller någon fullvärdig kunskap” (s.71) menar Dewey (Imsen 1997). Johansson (2004) tar upp Piaget´s tankar om att ” all kunskap där hjärtat inte finns med är värdelös kunskap” (s.18). Johansson (2004) menar att känslan, inte bara kunskapen, är den viktigaste delen för att begripa sig på naturen. 1.3.4 Utevistelse i naturen, viktig för barn? Barn skapar tidigt attityder till olika saker i livet. Det är inte ovanligt att barn i unga år, redan när de är runt 12 år bestämmer sig för vad de tycker om vissa saker, exempelvis ämnet naturvetenskap. För att undvika att negativa attityder uppstår bör man så tidigt som möjligt arbeta med olika ämnen och göra utevistelser till sin vardag (Harlen 2006).

”Om känslan för naturen försvinner, hur kommer vårt framtida samhälle då att se ut”

(Johansson, 2004 s. 151)

Grundstenarna för att lära sig naturkunskap är att göra naturvistelser till sin vardag. Ju mer man befinner sig i en naturmiljö, ju mer väcks tankar hos barn om vad som lever och växer i skog och mark. Lyckas man väcka tankar och diskussioner utvecklas så småningom en större helhetsbild där barnen kan börja se ett sammanhang och hur allt hänger ihop ( Johannson & Persson 1997). Men att vi människor inte tänker på barns behov av närhet till naturen är ett bevis för hur vi idag planerar samhällets utseende i städerna. De flesta grönområden försvinner och förvandlas till bostadsområden eller nya bilvägar. Vi vuxna verkar ha glömt vilken viktig och stor betydelse det har för barn att få vara i skog och mark. Flera resultat från tidigare forskning tyder på att barn får en bättre hälsa och har lättare för att koncentrera sig, stressen minskar och motoriken ökar då de får tillgång till att vara utomhus och framförallt i naturmiljöer. Barn har ett behov av att få använda alla sina sinnen redan från att de är mycket små. Detta är också något som de får ”gratis” i skogen. De lyssnar, känner olika dofter, de kan smaka på olika saker och de kan se och känna på olika material. De får också på ett enkelt sätt ta del av de historiskt viktiga (som våra förfäder såg på världen) elementen som finns i naturen: eld, luft, vatten och jord bara genom att vara i skogen. Men det är inte nog med allt detta, barnen får också träna sitt språk, minne och fantasi genom lek (Naturskyddsföreningen 2008). Även Johannson (2004) beskriver detta i sin bok och hon menar att naturen ger människan både motion och frisk luft. Hon menar också att vi alla är lika i naturen och att det är en av många anledningar till att vi är beroende av att vistas i naturen. Det spelar ingen roll om man är gammal eller ung, rik eller fattig, vi behöver alla naturen oavsett andra skillnader mellan oss människor i samhället. I en artikel av Claesdotter (2001) beskrivs det varför barn bör vara mycket mer i naturen än vad de egentligen är. Naturen gör att vårt stresshormon som finns i kroppen påverkas på ett positivt och naturligt sätt. Genom att låta våra barn befinna sig ute i skog och mark gör att vi kan motverka det stressade samhället som finns idag. Genom rörelse så slappnar vi av och bäst enligt denna artikel är om vi kan få göra det i naturen som är vår naturliga miljö ända från

5

det att människan kom till. Skogen och naturen är också en bra miljö för att påverka och utveckla barns fantasi och lek. 1.3.5 Naturskyddsföreningens projekt Naturskyddsföreningen arbetar med ett projekt som heter ”Bevara barnens skog”. De anser följande när det gäller skogen och barn.

• ”Alla barn ska få möjlighet att vistas i skogen runt knuten” • ”Alla nybyggda skolor, förskolor och bostadsområden ska planläggas nära en skog som inte ligger

längre bort än 300 meter” • ”Kommunerna ska kartlägga vilka skogar som används av barn och utveckla bindande planer för skydd

och skötsel” • ”Skogar, i områden med få naturområden, ska återställas och restaureras” • Pedagoger ska få fortbildning i utomhuspedagogik och möjlighet att använda skogen mer i

skolundervisningen” Naturskyddsföreningen (2008) 1.3.6 Utomhuspedagogik Naturskolan i Lund har gjort sin tolkning av vad som är utomhuspedagogik. De menar att det ska vara en pedagogisk verksamhet med pedagogisk personal och att verksamheten bedrivs utomhus. Verksamheten skall också kunna rikta in sig på samtliga ämnen som läroplanen kräver. Söker man på Internet via wikipedia så förklaras ordet på följande sätt:

”Utomhuspedagogik är en pedagogisk metod som enligt dess förespråkare syftar till att växla mellan den traditionella bokliga bildningen i klassrummet och bildning genom sinnliga erfarenheter ute i olika landskap -

det vill säga lärandeupplevelser som stimulerar alla sinnen och på så sätt förbättrar inlärningsförmågan.” (Wikipedia 2008)

När man arbetar med utomhuspedagogik ska man inte se det som en ersättning gentemot inomhusundervisning, tänk istället att det kompletterar den ”vanliga” undervisningen. Att förflytta sig till en utomhusmiljö gör att undervisningen förverkligas, barn och elever lär om verkligheten i verkligheten. Det innebär även att alla ämnen kan bli till verklighet (Umeå universitet 2008). Att vistas utomhus påverkar också vår hälsa i en positiv riktning, vilket är kopplat till en ökad lust att lära, vi möts också av sinnesintryck som väcker nya tankar i våra hjärnor och öppnar upp för kreativa lärprocesser (Bergholm 2006). Något som är viktigt att tänka på när man talar om hälsa och utomhus är att utemiljön är skapad så att den stimulerar barn till rörelse och motorik. Utomhusmiljön kring förskolor kräver därför tillgång till buskage, träd och kuperad terräng vilket naturen erbjuder gratis (Boldemann m.fl. 2005). 1.3.6 Frågeställningar Är detta undervisningsmaterial med tillhörande bilder ett användbart material att använda i arbetet med biologi i förskolan? Hur upplever pedagogerna undervisningsmaterialet? Väcker materialet nya idéer och tankar hos pedagogerna för att arbeta mer medvetet med biologi utomhus, i naturen?

6

2. METOD I metoden finner du förklaringar för hur jag skapat mitt undervisningsmaterial, vilket urval jag har gjort, vilken datainsamlingsmetod jag använt samt procedur, analysmetod och bortfall.

2.1 Konstruktion av tips & idéhäftet Min tanke är att jag vill skapa ett färdigt material som pedagoger i förskolan kan använda sig av utan större planering. Jag har valt ämnet biologi med inriktning på naturen dels för att jag själv tycker om naturen och för att jag anser att det är viktigt att barn får vistas i naturen och får kunskap om vad som verkligen finns och lever i vår natur. Naturen innehåller så mycket mer än bara kuperad terräng för barnen att springa och leka i. För att tidsmässigt hinna med undersökningen har jag valt att utifrån naturen rikta in mig på djuren i skogen. Jag började med att leta fakta om olika djur i skogen, sökte via Internet och på olika bibliotek för att hitta informationen. Efter att ha tagit del av fakta om några av djuren som finns i våra skogar så började jag skapa lekar utefter det jag hade läst. Jag arbetade fram materialet i ett vanligt ordbehandlingsprogram, varje lek, sång och uppdrag fick var sin sida. Tanken var att materialet skulle vara så tydligt och enkelt som möjligt. Efter varje del har jag försökt att motivera vad övningen är bra för, vilket material som behövs och eventuella förberedelser. De flesta sånger är hämtade ur böcker eller hemsidor, hur man sedan kan arbeta utifrån sångerna har jag själv fantiserat ihop och jag har försökt att tänka utomhusinriktat. Till detta häfte med tips och idéer finns också bilder som jag skrivit ut och plastat in. De bilder som inte kommer från ordbehandlingsprogrammet har jag till större delen fått ifrån Järvzoo, Järvsö (Hälsingland). Jag har varit i kontakt med dem via telefon och e-post, ett skriftligt godkännande skickades till mig för att använda bilderna till detta examensarbete, som är till för att användas till de olika övningarna. En påse tillverkades med hjälp av tyg och i denna placerades bilderna som skulle användas på förskolorna. Anledningen till att jag valt att göra en påse är för att jag av erfarenhet sett hur förväntansfulla barnen blir när man använder sångpåsar på förskolan. Därför ville jag också ha med det för att öka spänningen hos barnen när de inte vet vad som gömmer sig i påsen.

2.2 Urval Jag har delat ut undervisningsmaterialet på en förskola som består av fyra avdelningar. Samtliga avdelningar skall testa materialet. Pedagogerna på respektive avdelning valde var för sig ut vad de ville använda i häftet. Två av avdelningarna arbetar med barn mellan ett till tre år och de övriga två avdelningarna arbetar med barn i åldrarna tre till fem år. Av 13 tillfrågade pedagoger har tio valt att delta i undersökningen. Samtliga deltagare har tagit del av ett informationsbrev som är utformat utifrån de forskningsetiska kraven, se (Johansson & Svedner 2006). Under rubriken procedur framgår mer ingående vad som skrevs i breven.

2.3 Datainsamlingsmetod Jag har valt att använda mig av en enkät som undersökningsmetod. Jag har utifrån min frågeställning utformat en utvärderingsenkät. Jag har bland annat valt att använda enkätmetoden för att personerna som deltar skall kunna vara anonyma inför mig och i rapporten. Denna anonymitet garanterades genom att jag delade ut enkäten vid ett tillfälle och deltagarna fick sedan samla in de ifyllda enkäterna och dessa hämtades på förskolan av mig. Det är min förhoppning att detta förfarelsesätt gör att man inte känner en press att svara på ett visst sätt utan som de själva känner.

7

2.4 Procedur Till att börja med besökte jag den utvalda förskolan där jag muntligt informerade om min undersökning för att se om det fanns intresse. Undersökningen upplevdes som positiv och de valde att delta. Efter detta delade jag ut ett skriftligt informationsbrev till samtliga i personalen där det bland annat framgår vem jag är, vad min undersökning kommer att handla om, att rapporten kommer att bli en offentlig handling, men att både de själva och förskolan kommer att förbli anonyma och att de själva väljer om de vill delta i undersökningen. Längst ner i informationsbrevet finns rutor att kryssa i om de vill delta alternativt inte delta i undersökningen och längst ner finns även plats för personens underskrift. Ett liknande informationsbrev har även delats ut till samtliga föräldrar på förskolan där de väljer om deras barn får delta. Dessa informationsbrev finns som bilagor sist i rapporten. I samband med att dessa brev delades ut lämnades också undervisningsmaterialet och tillhörande utvärdering i form av en enkät. Varje enskild pedagog fyllde i sin egen enkät även om de arbetat i grupp med materialet. Detta var viktigt för att varje person själv skulle kunna framföra sina åsikter och inte behöva komma överens om ett gemensamt svar. Man kan ha olika uppfattningar om materialet även om man tillsammans med kollegorna utfört testerna. I följebrevet framgår det när enkäterna skall vara ifyllda då jag hämtar dem igen på förskolan. Hela enkätens utformning finns som bilaga, men här nedan kan du se vilka frågor som ställts och hur de formulerades.

- I vilken åldersgrupp har du utfört arbetet? - Var lekarna/övningarna lätta att förstå? - Var det någon lek/övning som kändes onödig? - Upplever du att barnen lärt sig något efter arbetet med detta häfte? - Hur gick det med att fånga barnens intresse under aktiviteterna? - Bör något ändras i häftet? - Skulle du kunna arbeta med denna utvalda del inom biologi utifrån detta häfte inom

verksamheten i framtiden? - Upplever du att du fått nya idéer för att arbeta med biologi efter detta?

2.5 Bortfall Av 13 tillfrågade pedagoger var det 10 pedagoger som valde att delta i undersökningen.

2.6 Analysmetod För att sammanställa mitt resultat så gjorde jag tabeller till alla frågorna från enkäten för att lättare kunna analysera dem. Efter att jag gjort det så valde jag bort några tabeller där exempelvis samtliga pedagoger svarat likadant och gjorde istället en berättande text utifrån de frågorna. De tabeller vars frågor innehöll olika kommentarer fick vara kvar för att man tydligt skulle kunna se vad som framkommit i enkätundersökningen. Utifrån dessa tabeller skrev jag sedan en berättande text efter varje tabell som beskriver hur jag har uppfattat resultatet. Jag valde också att döpa enkäterna från A-G för att lätt kunna få en översikt över enkäterna.

8

3. RESULTAT Här är en sammanställning av enkätundersökningen och mina frågeställningar.

3.1 Sammanfattning utifrån frågeställningarna De ifyllda enkäterna är uppdelade från A till G för att tydliggöra hur de har svarat. Tre av enkäterna är besvarade två och två vilket är enkät A, B och C och dessa sex pedagoger har arbetat mer med undervisningsmaterialet än de fyra andra pedagogerna som har testat en lek och några av sångerna, men har även tittat igenom undervisningsmaterialet och svarat på enkäten utifrån vad de tycker. I slutet av resultatet har jag besvarat mina frågeställningar utifrån det resultat jag fått fram av deltagarnas enkätsvar. Är detta undervisningsmaterial med tillhörande bilder ett användbart material att använda i förskolan? Jag upplever att detta material utifrån min undersökning mycket väl kan användas i den pedagogiska verksamheten på förskolan. Alla aktiviteter, lekar och sånger har visat sig vara positiva och fullt möjliga att använda. De pedagoger som deltog i undersökningen och arbetade med de yngre barnen på förskolan upplevde dock att materialet till största delen var anpassat för de äldre förskolebarnen. De tyckte att sångerna var användbara i samtliga åldrar medan vissa övningar upplevdes för svåra för de minsta barnen på förskolan. Hur upplever pedagogerna undervisningsmaterialet? Resultatet blev ett positivt gensvar i fråga om innehållet av lekarna, sångerna och aktiviteterna. Pedagogerna anser dock att vissa av bilderna var otydliga och för små, de hade också önskat att bilderna på djurspåren varit i normal storlek i förhållande till djuren. De ansåg också att de olika färgerna på ramarna runt om varje lek var för lika varandra så att det upplevdes svårt att urskilja dem. Väcker materialet nya idéer och tankar hos pedagogerna för att arbeta mer medvetet med biologi utomhus, i naturen? Utifrån resultatet från denna studie upplever jag att pedagogerna, efter att de tagit del av detta undervisningsmaterial, fått nya idéer och tankar för att arbeta mer med biologi i en utomhusinriktad miljö på förskolan. Alla som deltog i undersökningen har svarat att de tycker att de fått nya idéer.

9

3.2 Resultatredovisning av enkäten 1. I vilken åldersgrupp har du utfört arbetet? Tabell 1: Ålder på barnen i de grupper som de olika pedagogerna har utvärderat undervisningsmaterialet.

Det var en viss variation i ålder på barnen där arbetet med undervisningsmaterialet utfördes. Pedagogerna A till C har arbetat med åldersinriktade grupper som riktar sig mot barn i tre till fem års ålder. De övriga pedagogerna, D till G har arbetat med blandade åldersgrupper med yngre barn som är mellan ett till tre år. (tabell 1) 2. Var lekarna/övningarna lätta att förstå? . Studien visar att samtliga deltagare ansåg att lekarna var lätta att förstå, men att några av lekarna och övningarna var mer anpassade för äldre barn i förskolan. Det framkommer dock inte vilka lekar de ansåg var mer anpassade för de äldre barnen. 3. Var det någon lek/övning som kändes onödig? Tabell 2: Pedagogernas syn på urval av lekar i undervisnings- materialet

Enkät Ja Nej Om ja,

vilken Övning

Varför Inte svarat på frågan

A X

B X C X D X E X F X G X

Studien visar att sex av tio pedagoger som svarat på enkäten anser att ingen lek eller övning upplevdes som onödig, medan fyra pedagoger inte svarat på själva frågan utan skriver vilka lekar och övningar de använt sig av. (tabell 2)

Enkät Ålder på barnen

A 3 B 4 C 5 D 1-3 E 1-3 F 1-3 G 2-3

10

4. Upplever du att barnen lärt sig något efter arbetet med detta häfte? Tabell 3: Pedagogernas upplevelse av vad barnen har lärt sig efter avslutat studie

Detta visar några svar på vad barnen lärt sig utifrån pedagogens upplevelse. Någon anser att barnen lärt sig om djurens likheter och olikheter, djurens föda, vintersömn och boplats. En annan pedagog tycker att det krävs fler upprepade tillfällen för att kunna se någon effekt och någon annan tror att barnen skulle kunna lära sig något utifrån materialet. De övriga anser jag, har inte svara på frågan. 5. Hur gick det med att fånga barnens intresse under aktiviteterna? Av sju enkäter framgår att det var lätt att fånga barnens intresse, många av dem som är väldigt intresserade av djur och natur. Bilderna, lekarna och aktiviteterna upplevdes positiva hos barnen, endast ett svar från en enkät ansåg att det var svårt att fånga barnens intresse på grund av att barnen hellre ville leka fritt just då. 6. Bör något ändras i häftet? Tabell 4: Pedagogernas förslag på eventuella ändringar som kan göras i undervisningsmaterialet Enkät Kommentar

A Ja, memoryspelet har för små bilder. Tassavtrycken är för lika i storlek och utseende. Vissa bilder är otydliga, de tecknade är svåra. Det skulle vara större skillnad på t.ex. vargen och räven. Vi hade önskat större bilder på djuren av de som är foton. Otydliga färger på de olika delarna.

B För små bilder till memoryspelet C Tassavtrycken var svåra att urskilja för förskolebarn. Korten bör vara mer likartade

när det gäller storlek, foto eller tecknad, hel eller halvfigur, information, fotavtryck på bak eller framsida.

D Jag tycker att det var bra, och det är enkelt att fylla på med mer material själv. E Inte svara på frågan F Inte svara på frågan G Nej, ett jättebra häfte. Ett mycket välarbetat häfte som du lagt mycket arbete på.

Enkät Kommentar A Ja, vi jobbade med björnen och igelkotten. B Ja C Ja, något om djurens likheter och olikheter, vad

djuren äter, om djurens vintersömn och bon. D Svårt att säga, vi har bara gjort sångerna och inte

övningarna, krävs nog flera upprepade tillfällen för att se effekt.

E Har som sagt inte hunnit med att arbeta med barnen

F Jag tror att barnen skulle lära sig en hel del G Har inte svarat på frågan

11

Denna studie visar att det som behöver ändras i häftet är bildernas storlek och till viss del utseende för att lättare urskilja vilket djur det är. De tyckte att vargen och räven var för lika varandra och barnen tyckte att det var svårt att skilja på dessa två djur, de ansåg även att bilderna på djurens tassar borde ändras till naturlig storlek, de tyckte att de för lika. Bilderna som tillhör memoryspelet borde också förstoras för att lättare kunna se vilket djur det är på bilden. Vissa färger i ramarna på varje sida bör också ändras för att tydligare kunna urskilja djuren. (tabell 4) 7. Skulle du kunna arbeta med denna utvalda del inom biologi utifrån detta häfte inom verksamheten i framtiden? Denna studie visar att alla pedagoger ansåg att de skulle kunna arbeta med djuren i skogen som är vald utifrån biologi som ämne. 8. Upplever du att du fått nya idéer för att arbeta med biologi efter detta? Resultatet visar att samtliga pedagoger fått nya idéer till ett fortsatt arbete med biologi efter att de använt sig av detta undervisningsmaterial.

12

4. DISKUSSION I diskussionen kommer jag att ta upp huruvida jag fått svar på min frågeställning, resultatet, undersökningens tillförlitlighet och möjligheten till fortsatt forskning. Jag diskuterar också delar av tidigare forskning kring naturen och barn.

4.1 Sammanfattning Denna studie visar att detta undervisningsmaterial fungerar att använda i förskolan, med framförallt de äldre barnen. Innehållet i häftet är förhållandevis bra men vissa bilder bör bytas ut eller förstoras. Alla pedagoger som deltagit i undersökningen har känt att de i framtiden kan tänka sig att arbeta utifrån detta undervisningsmaterial som förhåller sig till biologi utomhus. De känner också att de fått nya idéer och tankar för hur de kan fortsätta sitt arbete inom detta ämne i verksamheten i fortsättningen.

4.2 Tillförlitlighet Jag valde att utföra min undersökning på endast en förskola som består av fyra avdelningar. Av 13 tillfrågade pedagoger var det tio pedagoger som valde att delta, vilket var över mina förväntningar eftersom jag vet att det på grund av olika skäl är väldigt stressigt ute i verksamheten. Jag tryckte upp två exemplar av materialet så att två avdelningar fick samsas om ett exemplar. De fick undervisningsmaterialet under vecka 44 och enkäterna samlades in på fredagen vecka 47. Sammanlagt fick jag sju enkäter tillbaka, detta berodde på att sex pedagoger hade svarat två och två på enkäten fast tanken var att de skulle utvärdera enskilt. Jag skulle ha varit tydligare med det och skrivit det i informationsbrevet till pedagogerna, inte bara tagit upp det muntligt. De fyra resterande enkäterna är besvarade enskilt och enligt en enkät så har den personen utfört en lek och de övriga tre utfört någon sång och tittat igenom och läst de resterande delarna i materialet och utvärderat det utifrån vad de tyckte. Anledningen till att de inte utfört någon mer lek var på grund av tidsbrist och att de ansåg att lekarna var mer anpassade för större barn. Min tanke var att de skulle testa så många lekar som möjligt för att kunna ge en bra respons, men jag tror att man som pedagog ändå kan utvärdera materialet utifrån erfarenhet. Jag valde att endast använda mig av enkät som undersökningsmetod, bland annat för att anonymiteten skulle kunna garanteras, men även för att få ett så brett perspektiv som möjligt av utvärderingen. Jag kan i efterhand anse att det hade varit bra att komplettera studien med intervjuer för att även kunna fördjupa mig i framförallt de sista två frågorna, där jag endast fått ett ja som svar. Jag hade önskat en förklaring till varför de fått nya idéer och varför de kunde tänka sig att fortsätta arbeta med detta undervisningsmaterial efter avslutad undersökning. Eftersom samtliga pedagoger endast svarat ja på dessa frågor hade vem som helst kunnat bli intervjuad, vilket betyder att möjligheten funnits för att någon av de tio deltagarna hade haft tid för det. Men på grund av att jag inte kunde börja analysera resultatet förrän efter vecka 48 så fanns ingen tid för mig att göra detta möjligt. Det är inte någon fråga i enkäten som jag anser onödig men jag borde kanske ha omformulerat vissa av dem då jag inte fått svar på frågan i sig, det kan handla om hur de tolkat frågan. Den fråga som jag speciellt syftar till är om pedagogerna ansåg att barnen lärt sig något efter att det arbetat med häftet. Det är endast två respondenter som gemensamt svarat på själva frågan och beskriver vad de upplever att barnen lärt sig, de övriga har svarat vad de arbetat med eller att det krävs fler gånger för att uppleva något resultat på den frågan.

13

Någon har inte svarat alls vilket är en av dem som inte hunnit med att testa mer än några sånger ur häftet utan mestadels läst igenom materialet. Jag borde också ha tagit med någon fråga om hur pedagogerna upplevde att vistas i naturen med barnen, då undervisningsmaterialet till större delen bygger på utomhuspedagogik. Detta är något jag saknar svar på som jag tar lärdom av tills nästa gång jag eventuellt gör en liknande undersökning. Det hade också varit intressant att veta vilken erfarenhet pedagogerna har av utomhuspedagogik, om detta hade påverkat min undersökning. När jag tittar på helheten av resultatet så känns det som att det är för få pedagoger som svarat utförligt på enkäten. Jag tror att detta kan bero på tidsbristen och stressen som förekommer i verksamheten just nu. Från början var de flesta mycket positiva till undersökningen som jag upplevde det men jag tror att de i slutet inte kände att de hade tiden för att verkligen fördjupa sig i materialet. Det är bland annat någon som svarat att det inte hann med allt de önskat på grund av redan planerad verksamhet.

4.3 Resultatdiskussion Jag vill börja med att ta upp de resultat som framkommit av studien angående om pedagogerna ansåg att något borde ändras i undervisningsmaterialet. Av studien framgår det att vissa bilder var för små och otydliga. Jag håller med dem om att spelkorten till memory, spelet var för små, men jag hade inte kunskapen att förstora dem via datorn. Dessa bilder var redan gjorda i en fil som jag hittade via naturskyddsföreningen. De flesta andra korten var i storlek med ett halvt A4 och var utskrivna i färg. Jag har i efterhand tittat igenom korten igen efter att studien avslutats och jag kan inte hålla med pedagogerna om vad de tycker angående detta men jag tar till mig detta och jag funderar vidare på hur man skulle kunna gjort detta på ett annorlunda sätt. Det jag anser är att jag hade kunnat förstora bilderna ännu mer för att ha fått dem tydligare. Angående de bilder som var på de olika tassavtrycken så tyckte några av pedagogerna att de var för lika, det var för svårt för barnen att se skillnader. Detta håller jag med pedagogerna om. De djur som jag hade tryckt upp ser väldigt lika ut, jag borde istället ha valt ut kanske ett hovdjur och ett tassdjur där skillnaden är väldigt tydlig, nu var de samtliga tassdjur. Men tanken med dessa kort var för mig, inte den viktigaste biten att barnen skulle lära sig att se skillnad på djurens olika spår, min tanke med dessa kort var att pedagogerna skulle lägga ut dem som spår så att barnen skulle kunna följa dessa spår och se vilket djur som fanns i slutet av spåret, och då vet jag inte om likheterna har så stor betydelse egentligen, tasskorten fanns med för att väcka spänning och nyfikenhet hos barnen. Jag borde ha förklarat detta tydligare i de lekar som dessa bilder tillhörde.

4.4 Teoretisk tolkning Finns det egentligen någon mening med att arbeta med olika ämnen i förskolan när barnen är så små. Behövs det ett material för till exempel biologi som bygger på utomhusvistelser i framförallt naturen? Ja, jag anser att det finns en mening med det. Barn formas redan från att de är små och enligt Harlen (2006) så kan vi förebygga negativa attityder genom att tidigt arbeta med olika ämnen och låta utevistelsen bli till vår vardag. Jag anser därför att vi i förskolan har en viktig roll för att se till att barnen får en positiv bild av naturen och att när de växer upp kan se tillbaka på sin barndom och känna att de upplevt naturen som något positivt. Detta vill jag även styrka utifrån vad Nyhus-Braute och Bang (1997) skriver, att de upplevelser som betyder mest för oss i vuxen ålder är det som grundar sig när man är barn.

14

Att börja med naturvetenskapliga ämnen i så tidiga åldrar kan kanske också göra att intresset fortsätter högre upp i skolåren om de presenteras på ett positivt och roligt sätt Under min utbildning på högskolan i Gävle har jag fått höra vid olika tillfällen att intresset för dessa ämnen är väldigt låg och att många väljer bort yrket och utbildningar som riktar sig mot naturvetenskap. Något jag reflekterade kring när jag analyserade enkäterna var att någon svarat att barnen redan är intresserade av djur och natur och att det därför var lätt att fånga barnens intresse. Detta ser jag som positivt då djuren kan vara en öppning för att lära sig mer om naturen, jag håller med Johansson och Persson (1997) att ”intresset för djur kan bli drivkraften att söka kunskap om naturen” (s. 6). Redan i tidig ålder lär sig barn att känna igen djur, de lär sig sånger om djur, de ser olika djur i samhället även om det kanske inte är just vilda djur i våra skogar, men de lär sig vad djur är för något och blir till något de känner igen. Jag instämmer också med Lundagård, Wickman och Wohlin (2004) som säger att kunskap om djur ger en trygghetskänsla i nya miljöer och att det i grunden krävs en artkunskap för att kunna förstå och tolka den biologiska mångfalden. Detta vill jag påstå är sant, enligt min mening så skapas trygghet i det vi känner igen, våra erfarenheter gör oss trygga genom kunskap, detta påstår även Imsen (1997) när hon beskriver John Deweys filosofi att ”utan erfarenhet inte heller någon fullvärdigt kunskap” (s. 71) Det finns också mål att sträva mot i läroplanen för förskolan som skriver att varje individ i förskolan skall få en möjlighet till att utveckla sitt kunnande om växter och djur. Så vi har också som pedagoger ett ansvar att se till att det blir möjligt för barnen. Något jag också vill nämna är det positiva med att arbeta med utomhuspedagogik. Enligt Bergholm (2006) påverkas vår hälsa i en positiv riktning när vi vistas utomhus. Detta tycker jag känns troligt då vi får ett större rum att vistas i, marken är inte slät och jämnt som inomhus (om vi inte befinner oss enbart på asfalterade platser) vilket gör att vi tränar motorik bara av att befinna oss utomhus. Våra sinnen möts också av nya intryck vilket leder till kreativitet och fantasi. Genom att använda oss av naturen kan också alla ämnen göras till verklighet, enligt en presentation från Umeå universitet (2008) så får barn genom utomhuspedagogik lära sig om verkligheten i verkligheten vilket jag håller med om och tycker att är värt att tänka på innan och om man väljer bort utomhuspedagogiken. Slutligen, har jag fått svar på mina frågeställningar? Ja, jag anser att jag fått fram det jag hade för avsikt att undersöka. Jag ville ta reda på om mitt undervisningsmaterial var anpassat för förskolan vilket jag fått svar på genom undersökningsresultatet. Jag ville också veta hur pedagogerna upplevde häftet och om det väckte tankar och idéer hos dem för att medvetet arbeta mer med biologi ute i naturen. Detta har jag också till viss del fått svar på, alla respondenter svarade ja på båda frågorna, men jag saknar en diskussion kring varför de svarat ja. Det hade varit intressant att följa upp dessa frågor för att få ta del av vad de tänker nu i efterhand. Vad är det egentligen för tankar som har väckts hos pedagogerna?

15

4:4 Förslag till fortsatt forskning Jag valde att enbart koncentrera mig på djuren i skogen i detta material, just för att tidsmässigt hinna med att utföra studien men det finns inget hinder att utveckla materialet ytterligare om man så önskar. Man skulle kunna göra ett liknande material som handlar om exempelvis träd, blommor, stenar, mossor och lavar eller andra djur som exempelvis fåglarna, men man skulle även kunna välja ett helt nytt ämne som exempelvis matematik, fysik, teknik med flera. Något som jag skulle vilja titta mer på efter denna studie och som vore ett förslag är hur ofta pedagogerna är ute i naturen med barn, vad gör de när de är i skogen? Är det fri eller styrd lek? Man skulle också kunna titta på vilka ämnen som oftast förekommer i den planerade verksamheten och utifrån det resultatet göra nya häften till pedagogerna med de ämnen som det arbetas minst kring i förskolan.

16

5. REFERENSER Bergholm, Camilla. (2006). Det är inne att lära sig ute. NCFF Nyhetsbrev (Temanummer om utomhuspedagogik). Boldemann, Cecilia & Dal, Henrik & Blennow, Margareta & Wester, Ulf & Mårtensson, Fredrika & Raustorp, Anders & Yuen, Katarina. (2005). Scamper – Förskolemiljöer och barns hälsa. Stockholm: Centrum för folkhälsa. Harlen, Wynne (2006). Våga språnget! Stockholm: Liber AB. Imsen, Gunn (1997) Lärarens Värld. Lund: Studentlitteratur. Johansson, Bo & Svedner, Per-Olov (2006). Examensarbetet i lärarutbildningen. Uppsala:

Kunskapsföretaget AB.

Johansson, Stina (2004) Bland stubbar och kottar - med barnen i mulleskogen. Visby: Books-on-demand. Johansson, Stina & Persson, Kill (1997) Tips för natursnokar – att upptäcka naturen med barn. Stockholm: Naturskyddsföreningen. Lundagård, Iann & Wickman, Per-Olof & Wohlin, Ammi (2004). Utomhusdidaktik. Lund: Studentlitteratur. Norén-Björn, Eva & Mårtensson, Fredrika & Andersson, Inger (1993). Uteboken Stockholm: Liber utbildning AB. Nyhus Braute, Jorunn & Bang, Christofer (1997). Följ med ut! Barn i naturen. Stockholm: Universitetsförlaget. Utbildningsdepartementet (1998). Läroplan för förskolan – Lpfö 98 Stockholm: Skolverket/Fritzes. World Wide Web: Claesdotter,A.(2001)Tillbaka till Naturen. Hämtat från: http://www.lararforbundet.se/web/papers.nsf/Documents/00276413 (2008-11-11) Naturskyddsföreningen (2008) Bevara barnens skogar. Hämtat från: http://www.naturskyddsforeningen.se/natur-och-miljo/skog/tatortsnara-skog/bevara-barnens-skogar/ (2008-11-11) Umeå Universitet (2008) Utomhuspedagogik – ett vidgat perspektiv på undervisning. Hämtat från: http://www.matnv.umu.se/utbildning/Outdoor%20Education/UTOMHUSPEDAGOGIK.pps (2008-11-20)

17

Wikipedia (2008) Sökord: Naturvetenskap. Hämtat från: http://sv.wikipedia.org/wiki/Naturvetenskap (2008-11-06) Wikipedia (2008) Sökord: Utomhuspedagogik. Hämtat från: http://sv.wikipedia.org/wiki/Utomhuspedagogik (2008-11-11) Referenser till undervisningsmaterialet: Larsson, H,-O (1994) FAKTA Om Björn, Järv, Lo, Varg. Almqvist &Wiksell Förlag. Svedberg, U. Eriksson, L (1997) SOV GOTT, IGELKOTT, Stort och smått i naturen. Stockholm: Bonnier Carlsen Warner, Chappell Music Scandinavia AB (2000) Djurens sångbok. Sundbyberg: Duvbo tryckeri AB www.fotofinnaren.se 081021 www.jarvzoo.se 081025 www.ingelaslekstuga.se 081026 www.office.microsoft.com 081024 www.skogsreflexen.net 081026 OBS: ingen av bilderna i detta material får användas för annat bruk än till detta material utan att kontakta respektive ägare av bilden. För kontakt med ägare av Järvzoo´s bilder hänvisar jag till deras hemsida. www.jarvzoo.se

18

Barn och biologiBarn och biologiBarn och biologiBarn och biologi

DjurenDjurenDjurenDjuren i skogeni skogeni skogeni skogen

Tips och idéer till Tips och idéer till Tips och idéer till Tips och idéer till pedagogerpedagogerpedagogerpedagogernananana i förskolan i förskolan i förskolan i förskolan

6. BILAGOR

6.1 Bilaga 1 – undervisningsmaterialet

19

Inledning

Detta undervisningsmaterial kom till då jag gick min lärarutbildning på högskolan i Gävle.

Syftet är att detta häfte skall göra det lättare för dig som pedagog att våga arbeta med biologi

utomhus inom förskoleverksamheten, att kunna använda skog och mark som en resurs för

lärandet. Häfte är en liten del inom biologin, nämligen några av de djur som finns i skogen.

Det finns olika lekar, uppdrag och sånger beskrivna på ett enkelt sätt och vilket material du

behöver. Tanken med detta material är att du som pedagog inte skall behöva lägga ner så

mycket tid på planering av lekarna i sig utan skall enkelt kunna plocka det som är aktuellt för

din verksamhet.

Det mesta som behövs till de olika lekarna finns i den tillhörande påsen. Där finns en samling

inplastade kort med bilder på ett flertal olika djur. Upplever du att det saknas något i påsen så

är det ingen lek/övning som kräver material som inte är lättillgängligt på förskolan eller i

naturen och du kan självklart byta ut korten till egna bilder om du så önskar. Du får också

med ett troll som inför barnen kan ”bestämma” över påsen. Du väljer ut de bilder som du vill

arbeta med, knyter ihop påsen och ställer påsen bredvid trollet. Du kan välja att ta fram trollet

exempelvis under samlingen eller ställa ut trollet och påsen i skogen där ni tänker hålla till

och att barnen får hitta trollet där. Det kanske är så att trollet finns på förskolan och berättar

för barnen att han lämnat en påse i skogen till barnen. Detta är bara förslag och du har säkert

egna idéer för hur trollet kan användas. Anledningen till att jag valt att ta med en figur är för

att jag tror att det ökar spänningen och förväntan hos barnen.

Ibland dyker det upp färgade rutor längst ned på sidorna med lätta förklaringar på ord som du

kanske inte tidigare hört talas om, detta för att göra det så enkelt som möjlig för dig att

använda häfte.

Jag önskar dig lycka till och hoppas att du kommer att trivas med detta material

// Linda

20

Djurdetektiverna – kan du gissa vilket djur?

Material:

• bilder på spårtecken • bilder på olika djur

Förberedelser: Välj ut vilket/vilka djur och tecken du vill att barnen skall arbeta med, placera ut dem i skogen. Hur går det till: Lägg ut bilder på tassavtryck från olika djur som ett spår, gör så många spår du vill. Barnen får springa runt i skogen och leta rätt på bilderna, följa spåret och gissa vilket djur som har gått just där. I slutet av spåret kan man lägga ut en bild på djuret eller om man har ett mjukdjur som barnen hittar. Där kan man sedan samlas och prata om djuret, vilket djur det är, vad de äter, vilken färg de har, hur spillningen ser ut, var sover de osv. Kanske finns en passande sång till djuret också. Vad kan barnen lära sig av detta? Genom denna enkla lek kan barnen lära sig en mängd olika fakta om djuren och hur de lever i naturen, det är endast fantasin som sätter stopp. Men de får inte bara ta del av teori, uppdraget i sig ger barnen motorikträning genom att röra sig i naturen, kanske att man turen att hitta riktiga spårtecken också när man är ute i skogen. Vad menas med spårtecken?

Spårtecken från djur kan vara spillning, fotavtryck, matrester eller kanske boplatser. Olika tecken som visar att ett djur varit just på den platsen och vilket djur det är. (Svedberg, U. Eriksson, L. 1997)

Denna övning kan vara en bra inledning när man arbetar med nya djur.

21

Vargkurragömma

Inget material eller förberedelser behöver göras Hur går det till: Två barn är vargmamma och/eller vargpappa, bestäm en plats där vargfamiljen bor. Där sitter de på huk och blundar medan de övriga barnen som är vargbarn springer och gömmer sig. När alla vargbarnen gömt sig börjar det att låta som vargar. Då gäller de för vargföräldrarna att snabbt leta reda på sina små vargar och ta dem hem till boet igen. Vargbarnen kan välja att gömma sig på varsin plats eller i grupp. Vad kan barnen lära sig av detta? Här får barnen lära sig att träna på vargens läte. De lär sig också att vargen bor i flock/familj. Barnen tränar också hörselsinnet, samspel och motorik.

Foto: Lisa Linck

Fakta om vargens ljudspråk: Vargarna kommunicerar med varandra med hjälp av sitt ylande. De talar om för varandra vart de är. Människan har genom tiden förknippat ylandet som ett otäckt ljud om natten. Fast ljudet för vargen är dess språk. Man har upptäckt när man studerat vargflocken att de ibland sitter tillsammans och ylar vilket stärker vargflockens gemenskap. (Larsson, H,-O.1994)

22

Hitta din djurkompis

Material:

• Bilder på olika djur och tassavtryck

Hur går det till: Alt. 1 Barnen står i ring, pedagogen går runt och viskar ett djur till alla barnen. Sedan skall barnen försöka låta eller vara som det djuret och hitta sin kompis som fått samma djur. Alt. 2 Dela ut bilder på olika djur, låt barnen gå runt till varandra och visa sina bilder, barnen skall hitta sin kompis som har samma djur. Alt. 3 Dela ut några bilder på olika djur och några bilder på de utvalda djurens fotavtryck. Låt barnen gå runt och leta reda på den kompis som vars bilder hör ihop. (Detta alternativ kräver att barnen lärt sig hur de olika djurens tassar ser ut) Vad kan barnen lära sig av detta? De lär sig hur djuren ser ut och hur de kan låta. Här finns också träning av samspelet och kommunikation, att våga ställa frågor till varandra.

Tipsruta Dessa lekar kan vara användbara om man skall dela in barngruppen i mindre grupper. Här kan du som pedagog styra gruppindelningen utan att barnen är medveten om det.

23

Ekorrvisan

Ekorrn satt i granen, skulle skala kottar Fick han höra barnen, då fick han så bråttom

Hoppa han från tallegren, stötte han sitt lilla ben Och den långa ludna svansen

Sprang han hem till mamma, på den gröna ängen

Fick han med detsamma krypa ner i sängen Beska piller fick han då, plåster på sin lilla tå

Och ett stort bandage om svansen

Till många barnsånger används sångpåsar på förskolorna. Där visar man olika tillbehör till sångens innehåll. Här kan du göra likadant men att du istället sätter ut en ekorre i en lite gran i skogen med en kotte i handen. Detta gör att barnen verkligen får se vilket träd i skogen som är en gran, och hur kotten ser ut. När man sjungit denna sång kan man samlas tillsammans och prata om ekorren. Vad den äter, hur den ser ut och var den bor. Uppdrag: Efteråt kan barnen få i uppdrag att försöka hitta sådant som ekorren äter, samla ihop det ni hittar. Kanske har man tur att hitta en kotte som en ekorre ätit på och lämnat kvar. Kanske väljer ni att ta med det till förskolan där man kan tillverka tavlor eller något där bilder på ekorren finns, vad den äter osv. Detta gör att barnen sedan kan titta tillbaka på ekorrens liv. Vad kan barnen lära sig av detta? Av detta lär sig barnen sång, att leta saker, och documentation. Att samla in material från skogen och sedan tillverka något utav det ger dem också övning av fantasin och öga-handmotorik. De får också en möjlighet till upprepning av vad de lärt sig ute i skogen. De lär sig också mer om djuret.

Tipsruta Detta kan göras till vilken djursång som helst

24

Brasseleken

Material:

• Olika bilder på djur • 2 pinnar att lägga som ett kors eller ett A4-papper uppdelat i fyra rutor

Hur går det till: Lägg ut 4 bilder på olika djur, vilka som helst på A4-papperet, en bild i varje ruta. Låt barnen sedan fantisera och förklara varför ett djur inte passar ihop med de övriga 3, det finns inget rätt eller fel. Det kan se ut såhär:

Exempel: jag tycker att myran ska bort för den har fler ben än de andra

Vad kan barnen lära sig av detta? Här får barnen en möjlighet till att lära sig namnet på djuren och dess utseende men också hitta olikheter hos dem.

25

Sov gott igelkott – bygg ett bo

Material:

• Gamla löv och mossa • Spade att gräva med

Hur gör man: Gräv en liten grop i marken, någon decimeter ner, och någon decimeter bred. Bädda sedan med löv och mossa. Där kan igelkotten sedan krypa ner och sova när snön kommer. Lägg en lite hög med löv bredvid också så drar igelkotten över sig det som täcke. Vad kan barnen lära sig av detta? Hur igelkotten själv gör när han gör sitt bo för vintern. Här får det arbeta med kroppen och sinnena och får se med egna ögon hur det kan se ut.

Tipsruta Innan denna lek passar det bra att samtala om igelkottens sovvanor. Vet du att igelkotten sover hela vintern, den gå i ide precis som björnen. Så vaknar den när det blir vår igen.

26

Gör din egen igelkott

Material:

• Grankottar • Tandpetare • Lim om man vill

Hur gör man: Ta en kotte och sätt fast tandpetarna som ben, vill man kan man sätta fast stenar som ögon eller om man tar med dem till förskolan så kan man klippa ut ögon och nos i papper och klistra fast Vad lär sig barnen av detta? Här får de träna att arbeta med öga/hand. Men också lära sig att det går att använda naturmaterial istället för att köpa nya dyra saker.

Visste du att.. Förr i tiden lekte barnen mycket med hemmagjorda leksaker, det fanns inte pengar till att köpa färdiga leksaker. Ofta lekte man med kottar som fick vara djur från bondgården.

27

Goa igelkotten

Melodi: Blinka lilla stjärna

Igelkotten rund och go sover i sitt lilla bo.

Mycket mask han ätit har Under löven bor han kvar.

Hela vintern sover han och till våren vaknar han.

När han vaknar blir det fart mask han måste hitta snart.

Måste också se sig för där som alla bilar kör.

Vatten vill han gärna ha vi kan hjälpa du och jag.

Här kan man arbeta likadant som med ekorrvisan. Eller så kan man välja att sjunga sången vid till exempel samling och sedan fortsätta med att till exempel bygga igelkottens bo som beskrivs under Sov gott igelkott – bygg ett bo. Man kan också göra flanobilder till sången eller använda sig av bilder när man är ute i skogen. Barnen kan bygga boet, leta mask och hämta vatten. Det finns många möjligheter mer än att bara sjunga en sång, försöka att lyft det som beskrivs i sången.

28

Stora stygga vargen Melodi: Lilla bocken Bruse

Mel: vers Lilla bocken… Stora stygga vargen var en riktigt arg en

hungrig var han som en tupp åt mormor och Rödluvan upp,

Mel: vers nej, nej, nej… Jägaren dök upp, sån tur mitt i vargens middagslur

öppnade hans mage vargens tjocka mage.

Mel: vers mellan bocken… Stora stygga vargen

kommer aldrig hit nåt mer för stora stygga vargen i brunnen ramlat ner.

Mel: vers nej, nej, nej,,,, Sagan fick ett lyckligt slut mormor kröp ur magen ut och Rödluvan detsamma

sprang sen hem till mamma.

29

Vargsången

Text: Astrid Lindgren

Vargen ylar i nattens skog, Han vill men kan inte sova.

Hungern river hans vargabuk, Och det är kallt i hans stova.

Ref: Du varg, du varg, kom inte hit,

Ungen min får du aldrig

Vargen ylar i nattens skog, Ylar av hunger och klagan.

Men jag ska ge´n en grisasvans, som passar i vargamagar.

Ref: Du varg, du varg, kom inte hit,

Ungen min får du aldrig

Vargen ylar i nattens skog, Och hittar sig inget byte.

Men jag ska ge´n en tuppakam, Att stoppa ner i sitt knyte.

Ref: Du varg, du varg, kom inte hit,

Ungen min får du aldrig

Sov, mitt barn, i bädden hos mor, Låt vargen yla i natten.

Men jag ska ge´n en hönsaskank Om ingen annan har tatt´ en.

Ref: Du varg, du varg, kom inte hit,

Ungen min får du aldrig. Visste du att..

Vargen är inte farlig för oss människor om vi inte retar den eller trampar in på deras revir. De håller sig helst borta från oss. (Warner, Chappell Music Scandinavia AB (2000)

30

Ekorr Kurre Melodi: Blinka lilla stjärna

Ekorr Kurre i sin gran gillar alla snälla barn.

I var grankott finns hans mat och han skalar den med fart. Men han sparar kottens topp

den får musen äta opp.

Se på denna text, så kort men säger mycket. Här finns möjlighet att leta rätt på kottar och se vad som verkligen finns i dem, vad är det egentligen ekorren äter? Låt barnen leta rätt på grankottar och bryta sönder dem och se om de kan hitta något. Ekorren sparar kottens topp, varför då? Låt barnen gissa, kanske finns det inga frön där, eller? Barnen kan leta efter en kotte som de tror ekorren har ätit på. Berätta för barnen och visa kanske en bild på hur en sådan kotte ser ut. Här får de också lära sig att musen också äter kottar, och gärna det som ekorren lämnat kvar.

Vad kan barnen lära sig av detta? Här får de lära sig med hjälp av en liten sång vad ekorren tycker om att äta. Samtidigt får de ett uppdrag att leta kottar vilket ger dem motorikträning. Skogen är en underbar plats för rörelse och motorik.

31

Djurtavlor

Gör så här: Dela ut ett färgkort på djur som barnen får färglägga. Samla sedan in naturmaterial Till respektive djur som passar, till exempel vad de äter. Vad de sover på med mera, låt barnen fantisera. Montera sedan som ni själv tycker är bäst, som ett stort djurkollage eller som många små tavlor på 4A-papper. Sist i häftet finns det bilder på fyra olika djur som kan kopieras upp och delas ut till barnen som de kan färglägga. Dessa bilder kan sedan användas till barnens egen djurtavla. Bilderna kommer från www.skogsreflexen.net, från deras arbetskort. Om du har tillgång till Internet så gå gärna in på sida och titta på länken lärare och elever. Där finns färdiga arbetskort att skriva ut om man vill arbeta vidare med dessa djur.

32

Memory Gör så här: Blanda alla korten, lägg dem med baksidan uppåt, barnen får i tur och ordning vända på två kort åt gången. Visar korten samma djur får de plocka åt sig dem och fortsätta. När de vänder på två kort som visar olika djur är det den nästes tur att fortsätta.

Spelidén & Bilderna kommer från skogsreflexen.net

Jag har valt att skriva ut alla korten som tillhör spelet

trotts att några av djur inte tagits upp tidigare i detta häfte.

Korten hittar du i den tillhörande påsen i en liten ask.

33

Bygg ett bo till Ekorren

Gör så här: Samla kvistar, pinnar, mossa och lavar. Gör detta till en boll. Ekorren gnager sedan hål i bollen och kryper in när den vill sova. Här kan man passa på att få in mer lära om ekorrens matvanor. Genom att samla det man kan hitta och lägga det bredvid ”huset” så lär sig barnen både hem och föda om ekorren. Ekorrens meny: Svampar, tallbark, bär, mask och fågelägg.

Tipsruta Eftersom vi inte vill ta fåglarnas ägg kan pedagogen ta med sig några vanliga hönsägg och ge barnen som de kan lägga fram.

34

Bygg ett björnide Material:

• Det som finns i skogen Gör så här: Samla stora grankvistas som ligger på masken, även andra pinnar och ris. Bygg som en koja så kan barnen krypa in själva när de gjort klart. Detta är ett sätt som björnen bygger sitt ide på. Ibland nöjer sig björnen med en stor gran att sova under och biland under en vältrota, med det menas ett träd som fallit och roten följt med upp ovan marken. Sådana kan man se ofta efter stormiga dagar då det blåst mycket.

Vet du att.. Björnarna sover hela vintern, de går i dvala. Och de vill inte bli störda förrän solen tittar fram igen mot våren. Och vet du vad som hänt då. Björnhonan har fött sina ungar i idet under vintern så de vill också komma ut och sträcka på tassarna. (Larsson, H,-O.1994)

35

Björnen sover

Björnen sover, björnen sover i sitt lugna bo.

Han är inte farlig, bara man är varlig. Men man kan dock, men man kan dock honom aldrig tro.

Leken till sången: Ett barn är björnen som ligger och sover i mitten av ringen, de övriga står runt i ring. Man sjunger sången och björnen sover. När sången är slut så vaknar björnen upp och jagar de andra. Den som björnen får tag i blir ny björn. (man kan självklart ha flera björnar samtidigt om man är en stor barngrupp)

Vet du att.. Björnen kan ha flera olika färger, den vanligaste är brunbjörnen. Men det finns också isbjörnar som är vita och svarta björnar som bor i Amerika. (Warner/chappell music scandinavia AB 2000)

36

Jag är en liten myra Melodi: Imse vimse spindel

Jag är en liten myra så flitig må ni tro. Jobbar hela dagen med att bygga bo. Rensar i naturen

bort små döda djur. Jag är en liten myra

å flitig må ni tro.

Myrans visa Melodi: Björnen sover

Uppför backen uti skogen

går vi alla nu. Det är mycket viktigt

att vi går försiktigt så att vi ej någon myra

trampar mitt itu!

Tipsruta Ta med myrgodis ut i skogen.. det är färgat strössel, de kommer myrorna tycka om, och barnen kan mata myrorna och se vad de gör med strösslet.

37

Älgen Melodi: Mors lilla Olle

Se älgen han lunkar i skogen där Sträcker på halsen för å ta-a några bär Springer sen ö-över bå´d sto-ock å sten

Stannar sen plötsligt, under en gren Böjer på huve´t för att komma åt

Gräset på marken som lyser så grönt

Betar sen a-av det strå efter strå Sedan han börjar så sakta att gå

Men älgen han känner att magen är tung Det är nog bäst att jag sover en stund

Han lägger sej ner på den mjukaste äng Och so-over sen tills solen går upp.

Älgens visa Melodi: Sov du lilla videung

Älgen går med långa kliv, rakt igenom dungen

Många gånger i sitt liv blir han kallad kungen Han har fyra långa ben och en mule som är len. Horn på huvudet har han Skogens konung är han.

Återigen finns en möjlighet att utveckla sångerna, exempelvis så kan man med Älgens visa gå på led och göra rörelser till, tycker man att det är enklare att läsa den som en ramsa fungerar det också.

38

Vilket djur är jag?

Material:

• Bilder på olika djur Gör så här: Välj ett kort på ett djur, visa inte det för de övriga deltagarna. Ställ olika påståenden om vilket djur du är och låt de andra gissa. Beroende på vilken ålder barnen så kan man välja att pedagogen ger påståenden och barnen gissar, eller så får barnen turas om att vara ett djur och de andra gissar. Exempel: Jag har stora horn, jag har fyra ben, jag är skogens konung = älgen Jag är taggig, jag sover hela vintern = igelkotten

39

6.2 Bilaga 2 – informationsbrev till pedagogen

Till pedagogen Mitt namn är Linda Westberg och jag läser till förskollärare vid Gävle Högskola. Jag går nu sista terminen och skall skriva mitt examensarbete. Det kommer att handla om, i huvudsak biologi. Inom ämnet har jag valt att rikta in mig på djuren i skogen. Det är ett undervisningsmaterial med tips och idéer på olika lekar, sånger och uppdrag till pedagogen som förhoppningsvis skall passa barn i förskoleåldern. Tanken är att flera pedagoger skall testa materialet för att sedan utvärdera vad de tyckt om häftet, detta kommer att ske via en enkätundersökning. Jag kommer inte på något sätt titta på pedagogens sett att arbeta. Därför har jag valt att inte delta själv när häftet testas på förskolan. Det jag är intresserad av är om idéhäftet är relevant för pedagoger att använda i förskolan. Denna undersökning kommer sedan att skrivas i en rapport som kommer att vara en allmän handling. Därför kommer ingens namn på vare sig pedagoger eller arbetsplats att nämnas. Jag vill att du skriver under detta papper där du kryssar i om du vill delta eller inte delta i undersökningen. Det är frivilligt att delta, och undrar du över något så hör du av dig till mig på nedanstående telefon eller mailadress: Lindawestberg82hotmail.com eller telefon xxx-xxxxxxx Tack på förhand MvH Linda Westberg ----------------------------------------------------------------------------------------------------------------- Ja, Jag vill delta i denna undersökning Nej, Jag vill inte delta i denna undersökning _______________________________________ Underskrift & datum

40

6.3 Bilaga 3 – informationsbrev till föräldrar

Till alla föräldrar Mitt namn är Linda Westberg och jag läser till förskollärare vid Gävle Högskola. Jag går nu sista terminen och skall skriva mitt examensarbete. Det kommer att handla om, i huvudsak biologi. Inom ämnet har jag valt att rikta in mig på djuren i skogen. Det är ett undervisningsmaterial med tips och idéer på olika lekar, sånger och uppdrag till pedagogen som förhoppningsvis skall passa barn i förskoleåldern. Tanken är att flera pedagoger skall testa materialet för att sedan utvärdera vad de tyckt om häftet, detta kommer att ske via en enkätundersökning. Jag kommer inte på något sätt titta på pedagogens sett att arbeta. Därför har jag valt att inte delta själv när häftet testas på förskolan. Det jag är intresserad av är om idéhäftet är relevant för pedagoger att använda i förskolan. Och hur barnen upplevde lekarna, sångerna och uppdragen. Denna undersökning kommer sedan att skrivas i en rapport som kommer att vara en allmän handling. Därför kommer ingens namn på vare sig pedagoger eller arbetsplats att nämnas. Ingen dokumentation som till exempel fotografering kommer att ske och inga namn på barnen kommer att nämnas i rapporten. Jag vill att du skriver under detta papper där du kryssar i om ditt barn får vara med eller inte när pedagogerna testar dessa lekar. Det är frivilligt att delta, och undrar du över något så hör du av dig till mig på nedanstående telefon eller mailadress: Lindawestberg82hotmail.com eller telefon xxx-xxxxxxx Tack på förhand MvH. Linda Westberg ----------------------------------------------------------------------------------------------------------------- Ja, Mitt barn får delta i denna undersökning Nej, Jag vill inte att mitt barn deltar i denna undersökning Barnets Namn: __________________________ _______________________________________ Förälderns Underskrift & datum

41

6.4 Bilaga 4 - enkätutvärdering Utvärdering I vilken åldersgrupp har du utfört arbetet? ___________________________________________________________________________ ______________________________________________________________________________________________________________________________________________________ Var lekarna/övningarna lätta att förstå? Ja Nej Om Nej, varför? ___________________________________________________________________________ ______________________________________________________________________________________________________________________________________________________ Var det någon lek/övning som kändes onödig? Ja Nej Om Ja, vilken och varför? ___________________________________________________________________________ ______________________________________________________________________________________________________________________________________________________ Upplever du att barnen lärt sig något efter arbetet med detta häfte? ______________________________________________________________________________________________________________________________________________________ ______________________________________________________________________________________________________________________________________________________ Hur gick det med att fånga barnens intresse under aktiviteterna? ______________________________________________________________________________________________________________________________________________________ ______________________________________________________________________________________________________________________________________________________ Bör något ändras i häftet? ______________________________________________________________________________________________________________________________________________________ ______________________________________________________________________________________________________________________________________________________ Skulle du kunna arbeta med denna utvalda del inom biologi utifrån detta häfte inom verksamheten i framtiden? Ja Nej

42

Upplever du att du fått nya idéer för att arbeta med biologi efter detta? Ja Nej Övriga synpunkter: _________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________ ______________________________________________________________________________________________________________________________________________________ Tack på förhand! Vänligen återlämna utvärderingen senast fredag v. 47 Vid frågor eller funderingar angående studien, kontakta gärna mig. Linda Westberg 070-36 23 403 lindawestberg82@hotmail.com Studerande vid Högskolan i Gävle