I spåren av pedagogerna

Författare:

Tina Chavoshi Alizadeh

Erik Gunnarsson

Gabriella Karlsson

Skola, värdegrund och samhälle, 9 poäng

Malmö Högskola, HT-13

2  

Innehållsförteckning

1.       Inledning  ............................................................................................................................................................  3  1.1        Arbetsprocess  ..............................................................................................................................................  3  1.2        Bakgrund  och  syfte  ...................................................................................................................................  3  1.3        Frågeställningar  .........................................................................................................................................  3  1.4        Ansvariga  för  arbetet  ...............................................................................................................................  3  

2  Teoretiskt  perspektiv  ..........................................................................................................................................  4  2.1   Inledning  .......................................................................................................................................................  4  2.2   BF  Skinner  ....................................................................................................................................................  4  2.3   Ellen  Key  och  barnet  ................................................................................................................................  5  2.4   Jean  Piaget  ....................................................................................................................................................  5  2.6   John  Dewey  ..................................................................................................................................................  6  

3  Spår  i  styrdokument  .............................................................................................................................................  7  3.1        Inledning  ........................................................................................................................................................  7  3.2        Skinner  och  1960-­‐talets  läroplaner  ...................................................................................................  7  3.3        Ellen  Key  och1980-­‐  och  90-­‐talets  läroplaner  ................................................................................  8  3.4        Piaget  och  1980-­‐talets  läroplaner  ......................................................................................................  8  3.5   Vygotskij  och  det  sociokulturella  perspektivet  ............................................................................  9  3.6        Dewey  och  lagstiftningen  ....................................................................................................................  10  

4.    Hur  kan  vi  tillämpa  resultaten?  ..................................................................................................................  11  4.1        Reflektion  ...................................................................................................................................................  11  4.2        Slutord  .........................................................................................................................................................  12  

 Källförteckning  ........................................................................................................................................................  14    Bilaga  1:  Utdrag  från  intervju  (UR)  om  den  nya  skollagens  innehåll  ..............................................  15  Bilaga  2:  Utdrag  från  intervju  (UR)  om  läroplanen  för  matematik  ..................................................  16  

3  

1. Inledning

1.1 Arbetsprocess

Arbetslaget har arbetat tillsammans och tillämpat problembaserat lärande som arbetssätt enligt

angivna anvisningar i kursplanen. Vi valde också att upprätta en projektplan som samtliga

gruppmedlemmar fick ge sina synpunkter på. Projektplanen har setts som ett slags ”kontrakt” för

vad gruppmedlemmarna åtagit sig att ansvara för.

1.2 Bakgrund och syfte Vår uppgift enligt kursmålet var att göra en illustration som skulle belysa hur styrdokument och

läroplaner har förändrats genom åren. För denna uppgift valde vi ut några pedagoger som vi tror

kan ha haft en stor påverkan på svenska styrdokument. Vi ville också få en fördjupad kunskap på

dessa pedagogers synsätt på utveckling och lärande. Samtidigt var syftet att visa på pedagogers

betydelse och påverkan på innehållet i olika läroplaner. Vi valde därför att titta närmare på

relevanta styrdokument som riktar sig mot förskola, grundskola och gymnasieskola från några

olika tidsperioder. Därefter drog vi slutsatser från resultaten av dessa studier och tillämpade dessa

på en framtida klassrumssituation. De pedagoger som vi fann intressanta att studera närmare var:

B F Skinner (1904–1990), Ellen Key (1849-1926), John Dewey (1859-1952), Jean Piaget (1896-

1980) och Lev Vygotskji (1896-1934).

1.3 Frågeställningar

Syftet med denna illustration var att studera vilka spår som pedagogerna lämnat i olika

styrdokument. Frågor som vi ställde oss var:

● Går det att finna spår av en viss pedagogs synsätt i styrdokument?

● Hur kan vi tillämpa resultaten i vårt framtida yrke?

1.4 Ansvariga för arbetet

Arbetslaget har bestått av följande medlemmar: Tina Chavoshi Alizadeh (ordförande), Erik

Gunnarsson och Gabriella Karlsson (sekreterare).

4  

2 Teoretiskt perspektiv

2.1 Inledning

I detta avsnitt ger vi ett teoretiskt perspektiv på de pedagoger som vi valde att studera. Vi inleder

med amerikanen Fredric Skinner som, trots att han inte var pedagog till yrket utan psykolog, i

sina beteendevetenskapliga studier ändå påverkade utformningen av pedagogiken. Därefter gör vi

ett nedslag i vårt eget land och hittar där en kvinna vid namn Ellen Key. Vi gör ett besök i

Schweiz där vi hittar den fransktalande pedagogen Piaget. Därefter blickar vi bort mot Ryssland

där vi hittar ytterligare en pedagog vid namn Lev Vygotskji. En pedagog som i likhet med Ellen

Key haft stort inflytande på den moderna pedagogiken. Vi avslutar vår rundtur i New York, där

John Dewey verkade. Hans tankar om skolan som ett demokratiskt instrument fick stort

genomslag i Sverige.

2.2 BF Skinner

Borrhus Fredric Skinner föddes 1904 i Susquehanna, Pennsylvania och dog 1990 i Cambridge,

Massachusetts. Skinners profession var psykolog och författare. Från den traditionella

behavioristiska teorin utvecklade han den radikala behaviorismen. Enligt denna radikala teori

kunde människan endast förstås utifrån sitt beteende. Människan styrs endast av stimuli från den

omgivande miljön. Enligt denna teori påverkas inte mänskligt beteende av det mentala tillstånd

som hon befinner sig i. Det undermedvetna saknar alltså betydelse för mänskligt handlande.

Skinner drog dessa slutsatser till sin spets genom att säga att det endast är det synliga beteende

som vi kan observera och som går att bevisa naturvetenskapligt som vi kan studera (Skinner,

s.146, 1988). Skinner var verksam under 1930- och 40-talet. Under denna tid hade de

behavioristiska tankarna stort inflytande på pedagogiken och skolan. Beteendepedagogik eller

förmedlingspedagogik blev namnet på den pedagogik och metodik som byggde på Skinners

teorier. Undervisningen var strikt och mekanisk. Lärarens roll var att utifrån en i förväg upprättad

plan tillhandahålla material för undervisningen. Materialet förmedlades till eleverna i bestämda

mängder. På detta sätt kunde olika kunskapsnivåer eller steg tydligt avskiljas från varandra och

de olika stegen kunde till slut bilda en helhet. Eftersom undervisningen utgick från en i förväg

genomtänkt plan fanns få eller inga tillfällen till improvisation från lärarens sida.

5  

2.3 Ellen Key och barnet

Ellen Karolina Sofia Key föddes 1849 i Gladhammars socken, Västervik och dog 1926 i Strand

vid Vättern. Ellen var författare, pedagog och kvinnosaksideolog och en av 1900-talets mest

uppmärksammade personer. I boken ”Barnens århundrade” kritiserade hon dåtidens skola som

hon ansåg var hämmande för barnets kreativitet. Hon riktade också kritik mot den ämnesindelade

undervisningen med betyg som hon ansåg var tvingande för barnet. Hon förespråkade ett lärande

utifrån barnets egen fria vilja. Barnet stod i centrum för detta lärande och fri lek skulle ha stort

utrymme i undervisningen. Barnets egna behov, personlighet och intressen skulle vara

utgångspunkten för lärandet. Hon förkastade den tidigare dominerande auktoritära pedagogiken

som hon ansåg vara förlamande för barnet. Ellen Keys filosofi präglades av livsglädje,

framtidsoptimism och en tro på människans godhet (Ambjörnsson, s.209, 2012). Hennes

pedagogiska tankar togs dock emot tämligen kallsinnigt i Sverige. Men när Ellen inte kunde bli

profet i sitt eget land så blev hon det istället utomlands och mest kanske i Tyskland. Där bär

många skolor hennes namn även i dag. Boken ”Barnets århundrade” blev en stor succé och blev

det mest lästa pedagogiska verk under första halvan av 1900-talet och ända fram till vår tid.

2.4 Jean Piaget

Jean William Fritz Piaget föddes 1896 i Neuchâtel, Schweiz och dog 1980 i Genève. Piaget var

en schweizisk pedagog, filosof, kunskapsteoretiker, biolog och utvecklingspsykolog. Han hade

ett stort inflytande på tankar kring mental utveckling och lade också grunden till

konstruktivismen. Denna teori växte fram under 1970-talet och bygger på att eleven skapar sin

egen kunskap utifrån att tidigare erfarenheter omvandlas till ny kunskap när eleven lär sig nya

saker. Enligt Piaget kan lärandet ske på två sätt, genom assimilation eller ackommodation.

Assimilation sker när nya erfarenheter läggs till gammal kunskap utan att detta förändrar elevens

sätt att tänka. Ackommodation innebär att nya erfarenheter gör att tidigare inlärd kunskap blir

irrelevant så att eleven måste hitta nya sätt att tänka för att ta till sig den nya kunskapen (Forsell,

s.127, 2011). Piaget delar också upp den känslomässiga eller kognitiva utvecklingen i fyra olika

åldrar som han kallar stadieteori. När en lärare arbetar enligt den konstruktivistiska pedagogiken

blir lärarens roll att vara organisatör och förmedlare av kunskap. Eleven får själv försöka förstå,

tolka och kritiskt bedöma och dra slutsatser av den information som han/hon hämtar från olika

6  

källor. Det är detta som utgör grunden för en konstruktivistisk syn på lärande och undervisning.

Enligt författarna av denna rapport så är det problembaserade lärandet ett exempel på

konstruktivistiskt arbetssätt.

2.5 Lev Vygotskij

Lev Vygotskij föddes 1896 i Tsarryssland och dog 1934 i Moskva Sovjetunionen. Hans tankar

kom att påverka den moderna pedagogiken i hög grad. Han var inte accepterad av Stalin och

förbjöds därför i Sovjetunionen. Precis som Piaget var Vygotskij intresserad av den kognitiva

utvecklingen och lärandeprocesser hos barn. Grundidén i Vygotskijs tankar var att människor lär

sig och utvecklas i interaktion eller samspel med varandra (Forsell, s.155, 2011). Han menade att

ett barns mognad och intelligens inte var beroende av barnets ålder. Det som har betydelse för hur

ett barn lär sig är själva inlärningsprocessen (Forsell, s.160, 2011). Enligt Vygotskij påverkas och

formas ett barn av den befintliga samhällsstrukturen och den rådande kulturen i samhället. Vilken

social kompetens som barnet har spelar också roll för inlärningen (Smidts, s.62, 2010)(Sandberg,

s.84, 2006). Han framhöll vidare att tankar är besläktade med språk och att tankar därför är

sammanlänkade och beroende av både sociala kontakter och personliga erfarenheter samt

upplevelser (Vygotskij, s.232, 2001). Vygotskij ansåg också att fantasin hade betydelse för

inlärningen: De känslor som bilder förmedlar kan vara verkliga även om de inte är sanna

(Vygotskij, s.45, 1995). Han betonade det nödvändiga med att den fanns tillit i relationen med

den vuxne (läraren) för att ett aktivt lärande skulle kunna ske. Att skapa dessa band av tillit

mellan lärare och elev kräver aktivt arbete från den vuxnes sida.

2.6 John Dewey

John Dewey föddes 1859 i Burlington i Vermont och dog 1952 i New York. Dewey var filosof

och pedagog och hans reformpedagogik som kallas progressiv pedagogik har influerat pedagoger

över hela världen. Han hade ett djupt intresse och respekt för sina medmänniskor, och han lär ha

yttrat: ”Vem du än är och vem du än möter, så möter du en medmänniska som är dig själv

överlägsen i åtminstone något avseende” (Ur 2007). Dewey såg skolan som det viktigaste

instrumentet för att bygga ett demokratiskt samhälle. Utgångspunkten i hans pedagogiska tankar

var att människan är en samhällsvarelse. Han såg skolan som ett miniatyrsamhälle som utgjorde

grunden för det framtida samhället. I Deweys idealvärld utgjorde ”arbetet” själva kärnan och det

innebar att utbildning skulle präglas av aktivt arbete, samarbete och idéutbyte. Han

förespråkande ”Learning by doing” som innebar att eleverna själva skulle experimentera sig fram

7  

till rätt svar. Dewey ansåg att eleverna skulle ges möjlighet att själva formulera problem och söka

vägar för att lösa problemen. “Traditionell, boklig kunskap får sitt verkliga värde först när den

kan relateras till handlingar som skall utföras och liv som skall levas.” (Forsell s.124, 2011).

3 Spår i styrdokument

3.1 Inledning

Vi kommer i detta avsnitt söka spåren av olika pedagogers påverkan på styrdokument och

läroplaner. Vi gör först en historisk exposé där vi gör en återblick till 1960-talets läroplaner med

Fredric Skinner. Därefter arbetar vi oss framåt till 1980-talet där vi söker och finner spår efter

pedagoger som Jean Piaget och John Dewey. Nästan hundra år efter att Ellen Key kommit ut med

boken “Barnets århundrade” fick hennes tankar genomslag även i den svenska pedagogiken.

Språket och kommunikation blir därefter föremål för vårt sökande och den pedagog som

förespråkade detta mest är Lev Vygotskji som influerar läroplaner under hela 1990-talet och fram

till i dag. Till sist landar vi i John Deweys teorier om “Learning by doing” och de demokratiska

värden som han förespråkade. De demokratiska värdena är en av den svenska demokratins

grundbultar och därför fick skolan med den nya Skollagen (2010:800) som uppgift att arbeta med

att utveckla dessa värden. Syftet var att “betona grundskolans uppdrag att förbereda eleven för

ett fullvärdigt samhällsliv där eleven förmår göra aktiva livsval samt där respekt för andra och

för de mänskliga rättigheterna1 råder.” (SOU 2008:27 s.434).

3.2 Skinner och 1960-talets läroplaner

Skinner hade en mekanisk syn på lärandet och denna syn kom att prägla många av 1960-talets

läroplaner och därför också undervisningen. Bland annat bygger mycket av innehållet i Lgr62

och Lgr69 på denna pedagogik. I Lgr62 står att läsa följande: “Det är lärarens både skyldighet

och rättighet att utforma sin undervisning så, att den med det arbetssätt, som är bäst för honom

själv och klassen, leder till önskade resultat.” (Lgr 62 s.19). Det sker en gradvis förskjutning av

elevernas inflytande över undervisningen från Lgr62 till Lgr69. I Lgr69 står att: “Valet av

undervisningsform och arbetssätt måste ske med hänsyn till elevernas förutsättningar och

önskemål.” (Lgr69 s.16). Från författarnas egen utbildningstid finns erfarenheter från Skinners

                                                                                                               1 ) Sverige har ratificerat FN:s barnkonvention vilket innebär att man åtagit sig att följa den.

8  

behavioristiska tankar bland annat från språkträning som genomfördes i studios, där språkträning

genomfördes med hjälp av inspelad röst och hörlurar.

3.3 Ellen Key och1980- och 90-talets läroplaner

Ellen Keys pedagogik hittar vi spår av i Lgr 80, där det står att barn är aktiva och skapande och

att varje individ är unik. Key ansåg att barn är olika individer redan från början. Skolan ska inte

därför inte sträva efter att forma barnen till att likna varandra (Lgr 80, s 20). Enligt henne borde

skolan ha mer pedagogiskt utrymme i sin undervisning. Det tolkar vi som att lärarna inte ska vara

helt styrda av läroplaner. Detta stämmer i sådana fall väl överens med intentionen i Lpo94 där det

inte framgår i detalj hur undervisning ska bedrivas. Ellen Key skriver i boken ”Framtidens skola

att “läraren skall leda men att han/hon kan vara subjektiv i sin handledning” (Ambjörnsson, s.231,

2012). Läraren ska alltså vara mer som en mentor för barnet. Key kritiserade dåtidens skola för

att undervisning i olika ämnen genomfördes parallellt. Hon skriver “Det är det nuvarande

systemets småaktiga mångfald som utpinar alla och verkar likt vattentortyren på de begåvade.

Dessa mattas år från år i studielust, i initiativ, i självverksamhet, i livsglädje och slutar med att

aldrig få hämta andan, aldrig få fördjupa sig under vissa tider för att sedan alldeles få lämna dessa

ämnen" (Ambjörnsson, s.210, 2012). Dessa tankar återfinner vi även i vår tid bland annat i

tidskriften “Skolvärlden” som pekar ut denna “snuttifiering” av ämnen” som orsaken till de

sjunkande matematikresultaten. Ellen Keys tankar om den framtida skolan är därför högst

aktuella fortfarande snart 90 år efter hennes död.

3.4 Piaget och 1980-talets läroplaner

Piaget såg kunskapsutvecklingen som en aktiv process och dessa tankar tror vi kan ha påverkat

lagstiftarna vid utformningen av bland annat Lgr80. Denna läroplan utgår från att människor är

aktiva till sin natur och att eleven planerar sitt eget arbete. I Lgr80 kan man till exempel läsa att

“kunskapsinhämtandet är en aktiv, skapande process som innebär ett hårt arbete och syftar mot

ett bestämt mål. En undervisningssituation där läraren mekaniskt leder barnen genom stoff och

problem utan att de lär sig att behärska grundläggande begrepp och förstå övergripande

sammanhang kan innebära negativa följder för deras självtillit och motivation” (Lgr80 s.16).

Utgångspunkten för denna läroplan är elevernas tidigare erfarenheter och en processsyn på

kunskapsinhämtning. Ett varierat och undersökande arbetssätt förespråkas. I Lgr80 står också:

“Träningen får inte ensidigt koncentreras till ämnena svenska och matematik. Den måste

9  

naturligt ingå också i andra ämnen och aktiviteter, inte tränas isolerat och utanför motiverande

sammanhang under lektionerna” (Lgr80 s.46).

3.5 Vygotskij och det sociokulturella perspektivet

Att arbeta i skolan betyder nära samspel mellan eleverna. Eleven förväntas kommunicera med

andra och arbeta i grupp. För detta behövs språket enligt Vygotskij. Eleven måste kunna förmedla

sina tankar på ett sätt så att andra förstår och kan ge feedback. När vi granskar läroplanerna ser vi

att språket är viktigt och att lagstiftaren har lagt stor vikt vid att stimulera barns språkutveckling

(Lofö98, s.7). Språket är nära besläktat med barnets och elevens identitetsutveckling. Genom att

erbjuda många möjligheter till att samtala, läsa och skriva ska elevens kommunikativa förmåga

utvecklas. Eleven får på detta sätt också ett språkligt självförtroende (Lpo94 s.5)(LGR11 s.222)

(LGY11 s.9). Leken är viktigt för elevens och barnets utveckling. När leken sker i en social miljö

stimuleras initiativtagande, kreativitet och kommunikationsförmåga. Genom samspel skapas och

upplevs nya erfarenheter (Lpfö 98 s.5-6)(Lpo94 s.6)(LGR11 s.9). Skolans uppdrag är att

stimulera elevens kreativitet, nyfikenhet och självförtroende. Skolan ska inspirera eleven till att

våga förverkliga nya tankar och funderingar i handling. Syftet är också att förbättra elevens

problemlösningsförmåga och att motivera eleven till att aktivt delta, diskutera och reflektera.

Skolan ska också vägleda eleven så att den utvecklar en förmåga att ta initiativ och ansvar, att

fungera både som individ och tillsammans med andra. Eleven ska vidare kunna samspela med

andra människor från den sociala plattform som den befinner sig på. Detta ska ske utifrån

kunskap om andra människors olikheter och olika kulturella bakgrunder, språk med mera.

(Lpfö98 s.5-6)( Lpo94 s.6)(LGR 11 s.7,14)(LGY11 s.5, 7-8). En lärare måste känna till elevens

bakgrund, betydelsefulla personer i hans/hennes närhet, hemmiljö, viktiga erfarenheter och

upplevelser, rädslor, styrkor, osv. Detta kan läraren använda när han/hon bygger en relation med

eleven. Detta är första steget till att skapa främjande miljöer för att hjälpa eleven i hans/hennes

vidareutveckling (Smidt, s.103, 2010). Vi uppfattar därför att i Lpfö98 speglas Vygotskijs

tankar: ”Förskolan skall ta hänsyn till att barn lever i olika livsmiljöer och att barn med de egna

erfarenheterna som grund söker förstå och skapa sammanhang och mening. De vuxna skall ge

barnen stöd i att utveckla tillit och självförtroende.” (Lpfö98 s.5). I samma läroplan längre ner

behandlas samarbetet med hemmet som en del i elevens lärandeprocess. Det kan tolkas analogt

som att skolan ska stimulera eleven till lärande och utveckling genom att känna till hans/hennes

hemmiljö och tidigare erfarenheter (Lpo94 s.5)(LGR11 s.9). I LGY11 (s.8) påpekas samma sak

10  

med följande formulering; ”Skolan ska även samverka med hemmen när det gäller elevernas

lärande och utveckling.” Detta ger en hänvisning till att denna samverkan även gäller

gymnasieleverna. Enligt skolans uppdrag ska läraren också ledsaga eleven i hans/hennes

utveckling. Detta är i överenstämmelse med Vygotskijs teorier om att läraren ska vägleda eleven

från den befintliga utvecklingszonen till den högre, potentiella utvecklingszonen. Målet är att

hjälpa eleven att skapa kunskap och hjälpa honom/henne att mogna och utvecklas.

3.6 Dewey och lagstiftningen

Vilka förändringar skedde när det gäller skolans styrning 2011 och hur har John Deweys tankar

påverkat lagstiftningen? 2011 infördes en ny skollag (2010:800) i Sverige. Lagen trädde i kraft

den 1 augusti 2010 och tillämpades på utbildning och annan verksamhet från och med den 1 juli

2011. Den nya skollagen blev mer omfattande än tidigare och lagstiftaren slog ihop flera lagar till

en2. Den nya gymnasieskolan föregicks av en offentlig utredning, SOU: 2008:27. Den bar

titeln ”Framtidsvägen – En reformerad gymnasieskola.” I utredningen skriver utredaren om

skolans uppgift att anpassa verksamheten efter elevernas individuella behov: “elever är olika och

har olika behov. Skolgången ska således anpassas efter varje elevs förutsättningar och behov.”

(SOU 2008:27 s.433). Det här leder oss tankarna till Deweys individanpassade undervisning. En

anpassning till elevers behov föreslås även omfatta barnen i förskolan. Utredaren betonar att

“barn i förskolan ska vara delaktiga och ges möjlighet till inflytande.” (SOU 2008:27 s.403). I

skollagen fördes följande lydelse därefter in: ”barn och elever ska ges inflytande över

utbildningen. De ska fortlöpande stimuleras att ta aktivt del i arbetet med att vidareutveckla

utbildningen och hållas informerade i frågor som rör dem” 4 kap. 9 § skollagen (2010:800).

I en mindre utredning från utbildningsdepartementet föreslår lagstiftaren att ”kunskaper bör

kompletteras med begreppet värde för att betona skolans uppdrag att förbereda eleverna för ett

fullvärdigt samhällsliv där de förmår göra aktiva livsval samt där respekt för andra och för de

mänskliga rättigheterna råder” (Ds 2009:25 s.434). Även detta har förts in i skollagen. Vi kan

spåra hur John Deweys tankar påverkat alla styrdokumenten3. I läroplan för gymnasiet, LGY11

står till exempel att “Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen slår fast att:

“utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och utveckla kunskaper och

                                                                                                               2 Se bilaga 1: Utdrag från intervju (UR) om den nya skollagens innehåll 3 Se bilaga 2: Utdrag från intervju (UR) om läroplanen för matematik

11  

värden. Den ska främja alla elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära.

Utbildningen ska förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de

grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på” 1 kap 4§

skollagen (2010:800). Vi kan konstatera att när vi spårar John Dewey genom förarbeten till

lagstiftning och vidare i processen till den i dag gällande Skollagen bär de alla spår av hans

tankar.

4. Hur kan vi tillämpa resultaten?

4.1 Reflektion Det är något stort när man kan. Man fylls med glädje och man är stolt. Som barn visar man

nyfikenhet och intresse för nya färdigheter. Om vi tillämpar Vygotskjis tankar så kan vi som

vuxna agera på olika sätt när vi ska vägleda barnet. Den vuxne kan passivt stå vid sidan och

observera barnet, låta han/hon upptäcka, undersöka, lyckas med utmaningen eller misslyckas och

gå vidare till nästa utmaning. Den vuxne kan också välja att involvera sig direkt och vägleda

barnet. När barnet därefter klarat av utmaningen introducerar den vuxne nya utmaningar direkt

och leder barnet vidare till nästa utvecklingsnivå. Författarna av denna rapport anser att vi som

lärare ska försöka väcka intresset hos barnet genom att först observera och låta barnet undersöka

och upptäcka själv. Kanske begär han/hon hjälp efter en stund, och då kan vi agera ledsagare. Vi

kanske stannar upp en stund när barnet har lärt sig något nytt, på egen hand, eller tillsammans

med oss. Låter barnet/eleven bli bekant och bekväm med den nya kunskapen innan vi ger oss i

kast med nästa kunskapsutmaning. Att lyckas med något nytt bygger upp barnets självförtroende

och självkänsla. Det framgår av skolans uppdrag att vi som lärare ska arbeta med detta. Det är

viktigt att få njuta av den fantastiska känslan av att ha klarat av en uppgift och att utöka sitt

färdighetsförråd. Vi som lärare har möjlighet att välja hur vi vill agera i en viss given situation.

Valet kan utgå från vilka personligheter vi är eller de krav som omgivningen ställer på oss. De

val vi gör blir en del av lärandeprocessen och formar vårt framtida samhälle. Därför vill vi påstå

följande: Beroende på vilken samhällsstruktur vi har vid ett visst givet tillfälle och utifrån de krav

som omgivningen ställer på skolan kan synen på lärandeprocesser och utveckling se olika ut. Att

välja från olika pedagogers teorier är ett skeende i nära anslutning till de politiska strömningar

som är rådande just då. Detta har vi tydligt kunnat iaktta i spåren från pedagogerna och i de

styrdokument som vi undersökt. Till exempel fanns det i Lgr69 en betoning på det yttre beteendet

12  

hos eleven. Eleven var i centrum och undervisningen var individuellt utformad. Denna

undervisning förutsatte att eleven själv var aktiv och deltog i planeringen av skolarbetet.

Kunskaper skulle vara nyttiga och inriktade på samhällets behov av arbetskraft. Vid studier av

senare läroplaner har demokratin spelat en central roll i det omgivande samhället. Den viktiga

värdegrunden skulle genomföras i skolorna. De pedagogiska strömningarna lutar sig därför mer

mot Deweys tankar om demokrati. Dessa senare läroplaner inspirerades också av Piagets

kognitivistiska syn och av Ellen Keys tankar om det unika barnet. I läroplaner från 1980- och 90-

talet låg istället fokus på sociokulturella fenomenen. Det som var utmärkande för denna period

var ett fokus på elevens tidiga erfarenheter, språk och samspel mellan individer. Därför är det inte

förvånande att pedagoger vid den här tiden valde att stödja sig mot Vygotskijs tankar om

sociokulturella idéer istället för Piagets tankar om de biologiska utvecklingsfaserna. Därmed

riktades fokus från olikhet till likhet, från rasmotsättning till mångfald och jämvikten rubbades.

Det är i det här spänningsfältet vårt samhälle befinner sig i idag. I en tid då både John Dewey och

Lev Vygotskij har stor påverkan på styrdokument och läroplaner.

4.2 Slutord

Rapportförfattarna konstaterar att vi i spåren av pedagogerna upptäckte många avtryck från dessa

i styrdokumenten. Vi kan dock inte med säkerhet härleda en viss formulering till en specifik

pedagog. Det hade varit spännande att forska vidare med denna och andra frågor som dykt upp

under arbetets gång. Andra forskningsområden som vi tycker skulle vara intressanta för vidare

studier är: Hur medvetet och strukturerat arbetar lärarna i klassrummet idag med John Deweys

tankar om demokrati? Fullföljer lärarna det demokratiska uppdrag som staten givit dem i

klassrummet och hur genomförs detta arbete i praktiken?

Vi lämnar nu pedagogerna för denna gång och avslutar med ett citat från Aspelins bok

“Relationell specialpedagogik, i teori och praktik: ”Ett meningsfullt ämnesinnehåll kan anses

avgörande för den sociala omsorgen och uttrycks i termer av relationen mellan ”pedagogiska

möten och pedagogiska tillvägagångssätt” där kunskap och relation ses som någonting

ömsesidigt beroende av vartannat men där skolans omsorgsansvar inte formuleras i

produkttermer utan i termer av process. Avgörande för den processen är de vägval som lärare

ställs inför i samband med lektioner, där ett alternativ är att ”ta kontrollen”, ett annat är att

släppa kontrollen och ett tredje kan vara att bygga relationer i kommunikation med eleverna”

13  

(Aspelin, s.155, 2013). Vi som skrivit denna rapport delar Aspelins uppfattning om att det sociala

ansvaret realiseras i den levande process som sker tillsammans med eleverna i klassrummet och

att vi i detta skeende kommer att ha med oss många av de pedagogiska tankar som vi givit uttryck

för i denna rapport.

14  

Källförteckning

Ambjörnsson B. (2012). Ellen Key En Europeisk intellektuell. Förlag: Albert Bonnier förlag Aspelin J. (2010) Sociala relationer och pedagogiskt ansvar. Förlag: Gleerups Forsell A. (2011), Boken om pedagogerna, Förlag: Liber Sandberg L. (2009), Vygotskij i praktiken. Bland plugghästar och fusklappar, Förlag: studentlitteratur AB Skinner BF (1988) About Behaviorism. Förlag Random House USA Inc. Smidts S. (2010), Vygotskij och de små och yngre barnens lärande, Förlag: Studentlitteratur AB, Vygotskij L. (1995), Fantasi och kreativitet i barndomen, Förlag Göteborg, Daidalos Vygotskij L. (2001) Tänkande och språk, Förlag: Göteborg, Diadalos Riksdagstryck, lagar m.m. SOU 2008:27, utbildningsdepartementet, Framtidsvägen – En reformerad gymnasieskola. Ds 2009:25, utbildningsdepartementet, Den nya skollagen Del 1 och 2 - för kunskap, valfrihet och trygghet Skollagen (2010:800) TV-program Pedagogiska frågor. 2007. UR Kunskapsbanken - Pedagogikens giganter. (TV-program). Stockholm: Sveriges utbildningsradio. http://www.ur.se/Produkter/145288-Pedagogikens-giganter-John-DeweySkollagen. 2011. UR Så förändrades läroplanerna 2011. 2011.UR Kunskapsbanken - Fler än dubbelt så många regler i nya skollagen. (TV-program). Stockholm: Sveriges utbildningsradio. http://www.ur.se/Tema/Sa-forandrades-laroplanerna-2011/Skollagen Så förändrades läroplanerna 2011. 2011.UR Kunskapsbanken - Matematik i grundskolan “Matematik är en demokratifråga!” (TV-program). Stockholm: Sveriges utbildningsradio. http://www.ur.se/Tema/Sa-forandrades-laroplanerna-2011/Matematik Läroplaner Skolöverstyrelsen. (1962) Läroplan för grundskolan Lgr62. Stockholm: Liber AB. Skolöverstyrelsen. (1969) Läroplan för grundskolan Lgr69. Stockholm: Liber AB. Skolöverstyrelsen. (1980) Läroplan för grundskolan Lgr80. Stockholm: Liber Utbildningsförlaget. Utbildningsdepartementet. (1994). Läroplan för det obligatoriska skolväsendet Lpo 94.Stockholm Skolverket (2010). . Läroplan för förskolan reviderad 2012 Lpfö98.. Stockholm Skolverket (2011). . Läroplan för grundskolan Lgr11. Stockholm Skolverket (2011). . Läroplan för gymnasieskolan Lgy11. Stockholm SOU: 2008:27 Framtidsvägen – en reformerad gymnasieskola: Gymnasieutredningens slutbetänkande. Stockholm: Fritzes

15  

Bilaga 1: Utdrag från intervju (UR) om den nya skollagens innehåll

En förändring med den nya Skollagen4 var ,enligt Lars Werner ämnesråd och rättslig rådgivare

vid utbildningsdepartementet, att även friskolorna numera omfattas av i stort sett samma regler

som de kommunala skolorna. Religiösa, eller konfessionella skolor är numera inte tillåtna. Rektor

har givits större befogenheter och ansvar. Syftet med detta är att få starka, välutbildade, ledare ute

på skolorna. Det var, enligt Lars, en reform med syfte att få en bättre fungerande skola. Den nya

skollagen föreskriver också att alla elever ska ha rätt till särskilt stöd. Detta blir möjligt genom att

det införs krav på ett formellt beslut av rektor inför varje utredning om behov av särskilt stöd och

dessutom en möjlighet för föräldrar att överklaga beslutet till annan instans. Det införs också

tydligare befogenheter för när straff som skriftlig varning, kvarsittning med mera kan utmätas. I

lagen ges utrymme för att stänga av en elev från skolan under begränsad tid. I skollagen finns

även angivet vilken behörighet som krävs för antagning till gymnasiet. Här har numera också

skett en tydlig uppdelning på yrkesförberedande och högskoleförberedande program och vilka

behörigheter som krävs för att antas till dessa.

                                                                                                               4 Under 2010 beslutade riksdagen om införandet av en ny skollag (2010:800). Lagen trädde i kraft den 1 augusti 2010 och tillämpades på utbildning och annan verksamhet från och med den 1 juli 2011. Regeringen beslutade samtidigt om andra författningar. Skollagen blev mer omfattande än tidigare eftersom man slog ihop flera lagar till en. Under Skollagen finns skolformsförordningar för de olika skolformerna som förskola, grundskola och gymnasieskola och gymnasiesärskola. Varje skolform har under detta läroplaner som styr skolans arbete. Med den nya Skollagen blev förskolan inkluderad som en egen skolform.

16  

Bilaga 2: Utdrag från intervju (UR) om läroplanen för matematik Hur ska skolorna arbeta med läroplanen? Finns en medvetenhet att arbeta strukturerat med dessa

frågor och hur sker det i sådant fall? För att studera detta närmare tittade vi på detta för ämnet

matematik på grundskolan. (UR-film med Anita Sandahl, fil. dr. och lektor och en av de fyra

personer som skrivit kursplanen i matematik). Kursplanen handlar enligt Anita inte om vad som

eleven ska kunna utan handlar om innehållet i undervisningen. Läroplanen ska vara ett levande

material som läraren använder i vardagen vid planeringar etc. Läroplanen ger läraren en

möjlighet att fundera över vilken slags aktivitet som ska genomföras tillsammans med eleven för

att möta matematiken. Eleven ska på detta sett ges möjlighet att vara delaktig i beslutsprocessen.

Denna elevens delaktighet i en demokratisk beslutsprocess tycker vi knyter an till Deweys tankar

om demokrati.

Anita berättar att när de skrev kursplanen så diskuterade de demokratifrågor. Det ställs, enligt

henne, högre krav på medborgaren i dag att ta ställning för var som är bra och dåligt. Den nya

läroplanen ställer höga krav på undervisningen. Du kan som lärare inte längre jobba med

läroboken. Istället innebär mötet med matematikämnet, att lära sig matematikens delar och detta

måste erbjudas på ett annat sätt än genom traditionell undervisning. Strukturen i kursplanen visar

vilken undervisning eleven har rätt till och som skolan ska erbjuda eleven. Det centrala innehållet

i kursplanen skiljer sig från tidigare kursplaner. I kursplanen finns i dag en progression och

oavsett var läraren har sin tjänst så måste den se hur detta ser ut från början för eleven på just den

skola läraren arbetar på. I kursplanen finns krav på färdigheter som eleven behöver ha som

medborgare. Eleven ska kunna reflektera, ställa frågor, gå vidare, vara ansvarstagande etc. Eleven

ska också kunna föra matematiska resonemang och det kan ske genom att diskutera och resonera

kring matematiken tillsammans med andra. Matematiken ska numera ingå som en del av samtliga

ämnen i grundskolan. När Anita berättar kan vi utläsa tydliga spår av John Deweys tankar. Hon

betonar också att läraren och arbetslaget måste aktivt använda sig av styrdokumenten i

planeringen av undervisningen.