Legitimitet, policyeffektivitet och individualiseringen av miljöarbetet

Simon MattiLuleå tekniska universitetsimon.matti@ltu.se

Upplägg

• Individualiseringen av miljöpolitiken• Behovet av policyeffektivitet• Policylegitimitet som ett (nytt) sätt

att studera policy, och skapa effektivitet

• Lite om resultat & slutsatser

Exploring Public Policy Legitimacy: Studying Belief-System Correspondence in Swedish

Environmental Policy

Individualiseringssvängen

• Nya målsättningar• Ny policy• Nya problem

Nya målsättningar

• Målsättningen för miljöpolitiken berör i allt högre grad individen– Ekologisk hållbarhet innebär ett hållbart agerande också på

hushålls- och individnivå– Ändrar vi konsumtionsmönster, resvanor och andra

beteenden – kort sagt livsstilen – kan vi förbättra miljön (NV 5007: 56).

• Miljöproblematiken som ett socialt dilemma – Inte bara stora punktkällor – också aktiviteter på individnivå– Miljöproblemen beror i högre grad än tidigare på de enskilda

människornas dagliga livsföring (Skr. 1996/97:50, 49)

Ny policy

• Lösningarna måste sökas på rätt nivå – The state cannot protect the environment if citizens are

unwilling to reduce, reuse, and recycle in their own homes (Kymlicka & Norman, 1994:360)

• I teorin: det ekologiska medborgarskapet – en utvidgad moralisk sfär och ny katalog av skyldigheter

• Det privata är politiskt• Icke-territoriella och ej ömsesidiga skyldigheter• Social rättvisa som ledande princip

• What we do in life…echoes in eternity

• I praktiken: medvetna val – avfallshantering, konsumtion, persontransporter

Nya problem

• En politisk utmaning: att skapa, förstärka och bibehålla miljöarbetet på individnivå– Hur designar vi policy som på ett

effektivt sätt involverar enskilda människor i miljöarbetet, i ett långsiktigt perspektiv?

Piskor, morötter och policylegitimitet

• Många sätt att angripa problemet med kollektivt agerande i miljöfrågan– Starkare demokrati: den gröna

Leviathan

W.P. Ophuls (1977:152-4)

Only a government possessing great powers to regulate individual behaviour […] can deal effectively with the tragedy of the commons.

[…] democracy as we know it cannot conceivably survive.

Piskor, morötter och policylegitimitet

• Många sätt att angripa problemet med kollektivt agerande i miljöfrågan– Starkare demokrati: den gröna Leviathan– Svagare demokrati: decentralisering och

deliberation– Policyinstrument

• Lagstiftning• Ekonomi• Information

Piskor, morötter och policylegitimitet

• Vad krävs för att policyinstrumenten ska fungera effektivt?– Förändra beteende

• Heltäckande – olika aktiviteter• Långsiktigt stabilt – livsstilsförändringar

• Policylegitimitet central faktor– En överensstämmelse mellan policy och

mottagare i fråga om grundläggande värderingssystem och problemuppfattningar

Varför policylegitimitet?

• Lagstiftning– Övervakning/uppföljning ger efterlevnad

• Kostnad: ekonomisk och politisk

– Men också om lagen i fråga upplevs som natural, rightful, expected and legitimate (March and Olsen, 2004:3)

– Problemet med ghost policies (Fell, 2006) eller the inheritance effect (Rose, 1990)

Varför policylegitimitet?

• Information– Motiverar frivilligt ansvarstagande– Legitimiteten för argumenten central

Varför policylegitimitet?

• Ekonomiska styrmedel– Effektivt på kort sikt – Inget behov av legitimitet för motivation– Men, långsiktig hållbarhet ifrågasätts

• Specifika beteenden • Reagerar på incitamentet, inte på

målsättningen• Känslighet för svängningar i politisk vilja• Dessutom: crowding-out problematiken

Legitimitets/effektivitetsdilemmat

• Uppfattningen om vad som är legitimt påverkar policyprocessen– Politiska nödvändigheter och omöjligheter– Måste vi välja mellan en legitim eller en

effektiv policy?• I teorin: den gröna staten är sällan synonym

med den liberala staten• I praktiken:

– framing & emotive appeals – a pacification of the environmental issue; tom retorik;

symbolhandlingar; green-washing; business-as-usual

Legitimitet och demokrati

• Också en för stunden fungerande policy kan ha legitimitetsbrister– Demokratiteori: policy som beslut av

representanter, i de representerades namn• Någon form av legitimitet krävs också för de

enskilda besluten• Öppen fråga: Vad bör staten göra?

– Inte revolution, men väl ifrågasättande av politisk auktoritet: framtida möjligheter att nå politiska mål (och omval)

3 aspekter av policylegitimitet

• Ex-post legitimitet (utfall): effektiviteten för styrmedel

• Ex-ante legitimitet (beslut): L/E-dilemmat

• Demokratisk legitimitet: framtida förtroendekapital och auktoritet – Legitimitetsbrist försvagar utfallet &

effektiviteten samt minskar möjligheten att nå framtida mål

Vad är legitimitet?

• Att göra saker rätt, eller att göra rätt saker?• Politisk legitimitet: rätten och förmågan att

styra– legitimacy is significant not only for the

maintenance of order, but also for the degree of cooperation and quality of performance that the powerful can secure from the subordinate; it is important not only for whether they remain ‘in power’, but for what their power can be used to achieve (Beetham, 1991:29).

• Kausal koppling till policylegitimtet?

Politisk- och policylegitimtet

– Allmän nedgång i politiskt förtroende (ex. Dalton, 2005)

– Nätverk snarare än hierarkier– Ökad komplexitet & fler värdekonflikter – Demokratisk legitimitet: enskilda policys

påverkar en regerings förtroendekapital

• Policylegitimitet som en analytisk enhet i sin egen rätt, frikopplad från politisk- eller processlegitimitet

Vad är policylegitimitet inte?

• Normativ – För svag verklighetskoppling

• Social– För stark verklighetskoppling– Opinion vs. legitimitet:

• Flyktigt eller stabilt• Demokratisk realitet eller demokratiskt

problem• Legitimitet: varför människor protesterar mot

eller accepterar ett beslut, inte att de gör så

Vad är policylegitimitet?

• Överensstämmelse: policy/mottagare– Grundläggande värderingar (mål)– Verklighetsuppfattningar (problem,

lösningar & strategier)• Without a common framework of belief, the

rules from which the powerful derive their power cannot be justifiable to the subordinate; the powerful can enjoy no moral authority for the exercise of their power, whatever its legal validity; and their requirements cannot be normatively binding, though they may be successfully enforced (Beetham, 1991:69)

Alltså…

• Legitimiteten central vid studiet av en policys utfall och funktion, och därmed vid utformandet av ny policy– Styrmedelseffektivitet, beslutsramar och

framtida beslutskapacitet – Rätt saker, inte bara rätt sätt– Visar på möjligheterna och

förutsättningarna för framgångsrik policy

Legitimiteten för svensk miljöpolicy 1994-2006

• SHARP (Sustainable Households: Attitudes, Resources and Policy)– Lider svensk miljöpolicy av ett

legitimitetsproblem, och om så, i vilka avseenden och till vilken grad?

– Vilka är möjligheterna och förutsättningarna för att konstruera framtida miljöpolicys med en hög(re) grad av legitimitet?

• En tredelad studie:– Policydokument – textanalys– Massdata – enkäter– Överensstämmelse

• Schwartz Value-Survey• New Ecological Paradigm-scale• AC/AR-frågor

Legitimitetsbrister

• Välfärdsprioriteringar– Universell vs. territoriell altruism– Starkt vs. svagt miljöfokus

• Problembeskrivning– Akut, globalt miljöproblem vs.

välfärdsekonomiskt problem– Genomgripande vs. administrativa

lösningar• Gränser vs. inga gränser

Legitimitetsproblem

• Trovärdighet– Vad som adresseras i policy (och hur)

• Motivation– Vad försöker vi uppnå?

• Beslutssituation– Ett omvänt

legitimitets/effektivitetsdilemma– Utrymme för en tydligare

miljöskyddande politik

Framtida miljöpolitik

• Möjligheter till tydligare miljöskyddande politik, och större individuellt ansvar

• Förutsättningar– Uppmärksamma policylegitimitet som

en påverkande faktor

Tack för mig!

Simon MattiLuleå tekniska universitetsimon.matti@ltu.se