LANTMÄTERIETS ÅRSREDOVISNING 2015€¦ · ger på Lantmäteriets nationella kartor och höjd-data. Det innebär att hela landet kommer att fin-nas som en virtuell och spelbar värld

LANTMÄTERIETS ÅRSREDOVISNING

2015

Dnr 201/2016/373

Lantmäteriets årsredovisning 2015

GD HAR ORDET 1

LANTMÄTERIETS ROLL I SAMHÄLLET 3

KORT OM VERKSAMHETEN 4

LANTMÄTERIET 2015, ÖVERGRIPANDE 6

INDIKATORER 2015 16

MÅL OCH ÅTERRAPPORTERINGSKRAV I REGLERINGSBREVET 2015 19

FÖRRÄTTNINGSVERKSAMHET OCH FASTIGHETSINDELNING 22

INFORMATIONSFÖRSÖRJNING 38

FASTIGHETSINSKRIVNING 66

MYNDIGHETSSAMVERKAN I FORM AV TJÄNSTEEXPORT 71

MYNDIGHETSSAMVERKAN MED TOTALFÖRSVARET 73

SÅ ÄR LANTMÄTERIET FINANSIERAT SAMT FINANSIELLT LÄGE 75

FINANSIELL REDOVISNING 82

KORTA FAKTA 2015

1 992 medarbetare vid årets slut

1 769 miljoner kronor i

omsättning

32% av intäkterna består av

anslagsmedel 15 040

nya fastigheter har registrerats

95% av Sveriges yta har med årets produktion laserskannats för

nya höjddata

41 nya referensstationer

för SWEPOS

5 tätorter

flygfotograferades

169 300 km2 av Sveriges yta

flygfotograferades

86 ägarlägenheter har bildats

44 100 nya bostadslägenheter

registrerades i lägenhetsregistret

26 kommuner har gått med i

geodatasamverkan under året.

841 475 inskrivningsärenden har

beslutats

13 dagars handläggningstid

för ett inskrivningsärende, i genomsnitt

10,8 miljarder kronor uppgick stäm-

pelskatten till

12 pågående

tjänsteexportuppdrag

277 kommuner (av 290) har med årets övergång nu det nya

geodetiska referenssystemet SWEREF 99

1 (101) LANTMÄTERIET ● ÅRSREDOVISNING 2015

GD HAR ORDET

2015, inte bara Minecraft…Lantmäteriet har levererat enligt plan och har fortsatt tagit betydelsefulla steg framåt. Störst uppmärksamhet har våra satsningar på att till-handahålla geografiska data utan begräns-ningar fått. Men, mycket annat har förstås hänt detta år.

Tidigt i våras träffades Lantmäteriets chefer för en scenarioövning för en dags gemensamt arbete kring framtidens samhällsplanering. Utgångs-punkten var det arbete som direktionen ägnat kring fyra framtidsbilder – scenarios – rörande samhällsplaneringen i Sverige om tio år. De här framtidsbilderna illustrerar möjliga utvecklings-linjer, som ser väldigt olika ut och som utgår från om vi har en starkare eller svagare central poli-tisk styrning, och hur stor koncentrationen av befolkningen till storstadsområdena blir. Det handlar alltså inte om vad vi vill ska hända, utan om vad som kan hända och hur det påverkar Lantmäteriet och vår verksamhet.

En annan viktig händelse under våren var den FN-resolution om Global Geodetic Reference frame for Sustainable Development som antogs. Detta är den första FN-resolutionen inom vårt område och ett resultat av arbetet inom UN-GGIM. Sve-rige, genom Lantmäteriet, bidrog till arbetet1.

Sedan mitten av april sitter Fastighetsbildning och Fastighetsinskrivning i Uddevalla tillsam-mans i nya fräscha lokaler i ett öppet kontor. Samlokaliseringen innebär gemensam kund-tjänst, lättare och snabbare kompetensöverfö-ring mellan våra medarbetare – och på sikt en process för avstyckning och lagfart; lagfartsav-styckning.

Under försommaren tecknade vi ett samarbets-avtal med vår holländska systermyndighet, Dutch Kadaster. Vi har sedan några år tillbaka ett samarbete med dem vad gäller erfarenhetsut-byte kring bland annat forskning, teknik, och verksamhetsutveckling. Avtalet ger oss bland annat rätten att använda deras automatiska

1 Läs mer om UN-GGIM på sidan 49.

generaliseringsmodell i vår utveckling av auto-matisk generalisering av kartdata. Målsätt-ningen med avtalet är att etablera ett djupare samarbete mellan oss som ska ge ömsesidiga för-delar i våra verksamheter.

I somras var Lantmäteriet åter på plats i Alme-dalen. Vi bjöd in till ett öppet seminarium med rubriken "Så klarar vi hinderbanan och når ett samhälle med öppna geodata". Ämnet intresse-rade uppenbarligen många – lokalen var fullsatt! Frågan om öppna myndighetsdata i allmänhet och öppna geodata i synnerhet surrade i luften under hela Almedalsveckan. Flera andra semi-narier tog upp ämnet. Vi bjöd även in till ytterli-gare ett välbesökt seminarium, om framtidens samhällsplanering.

1


I höstas träffades ledningarna för lantmäteri- organisationerna i Norden för det årliga chefs-mötet, i år var det Grönlands tur att svara för värdskapet. De här mötena började för länge se-dan som rena kartverksmöten, men i takt med att flera av oss fått nya uppgifter har det tillskap-ats grupper för både fastighetsbildning och fas-tighetsinskrivning. Nu bestämde vi bland annat att lägga till en grupp för geografisk informa-tion, det vill säga kartverksamhet i vid mening. Vi undertecknade även en ny överenskommelse samt beslutade om en gemensam strategi för samarbetet.

I vintras blev det verklighet! De första automa-tiskt handlagda och beslutade ärendena i Lant-mäteriet gjordes. Vi har nu helt automatiserade ärenden i produktion i vår inskrivningsverksamhet. Vid beslutstyp "Bevilja" hanteras ärendet helt digitalt när kunden skickar in upp-gifter från externa webben. Handläggnings-

systemet tar emot, bereder och beviljar ärendet automatiskt och därefter får kunden (om man begärt det) en underrättelse om detta. En fantas-tisk milstolpe!

Strax före jul bjöd Lantmäteriet alla dataspels-användare på en tidig julklapp, den 18:e släpptes nämligen en landskapsmodell över Sverige i det populära datorspelet Minecraft. Modellen byg-ger på Lantmäteriets nationella kartor och höjd-data. Det innebär att hela landet kommer att fin-nas som en virtuell och spelbar värld i spelet.

Det vi gör är i slutändan helt beroende av främst våra medarbetares arbetsinsatser. Jag vill tacka er alla, och även våra samarbetspartners, för att ni alla på ett så positivt sätt bidragit till det posi-tiva resultat vi uppnått 2015.

Bengt Kjellson, generaldirektör

2


LANTMÄTERIETS ROLL I SAMHÄLLET

Lantmäteriets verksamhet har stor betydelse för samhällsutvecklingen och berör många politik-områden. I samhällsplanering och byggande, i genomförandet av landsbygds- och skogspoli-tik, miljö- och energipolitik, transportpolitik, försvarspolitik med flera områden behövs till-förlitliga uppgifter om till exempel ägande av

mark, planbestämmelser och olika geografiska förhållanden (kommunikationsnät, bebyggelse, höjdförhållanden, vattendrag med mera). Lant-mäteriet bidrar till att de markpolitiska målen kan förverkligas.

Ett hållbart samhällsbyggande

Lantmäteriet bidrar till ett hållbart samhälls-byggande bland annat genom att anpassa fastig-hetsindelningen till nya förutsättningar och att fastighetsrättsligt säkra olika planers genom- förande, skapa samverkansorganisationer för lokal förvaltning och lösa frågor om mark-

åtkomst för samhällets infrastruktur. Myndig-hetens verksamhet och kompetens fungerar ofta som länken mellan en politisk eller privat ambi-tion och den rättsliga grunden för ett praktiskt förverkligande. Mer om fastighetsbildning på sidan 22.

En gemensam informationsgrund

Lantmäteriets uppdrag att försörja samhället med geodata bidrar till att såväl andra myndig-heter som privata aktörer kan utveckla sin verk-samhet och skapar en samlad bild över både re-surser och risker. En viktig förutsättning för en effektiv och rättssäker offentlig förvaltning är att beslut baseras på ett gemensamt kvalitetssäkrat

underlag, inte minst när det gäller geodata. In-formationen är också grunden för viktiga samhällsfunktioner som samhällsskydd och krisberedskap, folkbokföring samt statistik och miljöanalys. Mer om informationsförsörjning på sidan 38.

Ett tryggt ägande

Fastighetsinskrivningen vid Lantmäteriet syftar till ett tryggt ägande av fast egendom. Ett tryggt ägande är en förutsättning för en väl fungerande fastighetsmarknad, vilken i sig är av synner-ligen stor betydelse för såväl den enskilde med-borgaren som för samhällsekonomin i stort och

skapar grunden för det kreditväsende som hela marknadsekonomin bygger på. Mer om fastig-hetsinskrivning på sidan 66.

En digital offentlig förvaltning

Lantmäteriet deltog i tidigare e-delegationens arbete och medverkar nu i myndighetssam- arbetet eSam för att skapa förutsättningar för den offentliga sektorns steg in i det digitala sam-hället. Lantmäteriets information är i det sam-manhanget viktig, då så mycket av vad som sker på något sätt är knutet till en plats.

Lantmäteriets tjänster i form av fastighetsbild-ning, fastighetsinskrivning och informations-försörjning är alltså viktiga delar av samhällets

grundläggande infrastruktur och bidrar till sta-bilitet i många samhällssektorer, genom säker-het och kända förutsättningar. Verksamheten påverkas av snabb teknisk utveckling och har stor betydelse också för näringslivets utveck-ling, omsättningen på fastighetsmarknaden och för kreditväsendet. Verksamheten skapar effekt-ivitets- och kvalitetsvinster inom offentlig och privat verksamhet. Internationaliseringen inom området är påtaglig och verksamheten påverkas inte minst av olika EU-direktiv.

3


KORT OM VERKSAMHETEN

Förrättningsverksamhet och fastighetsindelning

All mark i Sverige är indelad i fastigheter, som är registrerade i fastighetsregistret. Genom lant-mäteriförrättningar skapas fastigheter och rätt-igheter för bland annat utbyggnad av infrastruk-tur, exploatering av mark för bebyggelse, ratio-nalisering av jord- och skogsbruk och för ny-byggnation av bostäder och annat.

Lantmäteriet är den statliga lantmäterimyndig-heten och har kontor på ett 50-tal platser i lan-det. 39 kommuner har egna lantmäterimyndig-heter. Alla uppgifter i denna årsredovisning av-ser det statliga Lantmäteriet, om inte annat sär-skilt anges.

Fastighetsregistrets grundläggande information om fastigheter byggs upp vid registreringen av lantmäteriförrättningar. Ändringar i fastighets-indelningen sker främst genom avstyckningar, fastighetsregleringar, klyvningar, sammanlägg-ningar samt bildandet av samfälligheter och ge-mensamhetsanläggningar.

I verksamheten utförs även viss uppdragsverk-samhet, åt till exempel Naturvårdsverket och Skatteverket.

Verksamheten finansieras till 86 procent av av-gifter. Exempel på uppgifter som är anslags- finansierade är: externt stöd och rådgivning, ut-lämnande av allmänna handlingar och registre-ring av detaljplaner i fastighetsregistret.

Informationsförsörjning – tillhandahållande, uppbyggnad och förvaltning av geodata

Lantmäteriet förser allmänheten, den offentliga sektorn och näringslivet med information om Sveriges geografi och fastigheter. Det handlar om att Lantmäteriet samlar in, lagrar, uppdat-erar och gör informationen tillgänglig i form av exempelvis kartor och flygbilder.

Grundläggande för den geografiska informa-tionen är de geodetiska referenssystemen i plan och höjd. De hjälper oss att bestämma var något finns på markytan. Fastighetsregistret ger fastig-hetsmarknaden ett institutionellt stöd vid över-låtelser och belåning. Fastighetsinformationen ger bland annat svar på vem som äger en viss fastighet, dess utbredning, taxeringsvärde och eventuella inteckningar.

Lantmäteriet ansvarar även för de delar av det svenska finansiella system som hanterar pant-brev.

Lantmäteriet har ett nationellt samordningsan-svar för att tillsammans med kommuner, myn-digheter och andra organisationer bygga upp

och förvalta en nationell infrastruktur för geo-data. Lantmäteriet ansvarar också för att koordi-nera och stödja det nationella genomförandet av EU-direktivet Inspire i Sverige.

Informationsförsörjningens verksamhet finansieras till 58 procent av avgifter. Exempel på om-råden som finansieras av förvaltningsanslag är uppdateringen av geografisk information och arbetet med geodetisk infrastruktur och refe-renssystem.

40%

58%

2%

Intäktsfördelning 2015Informationsförsörjning

Anslag

Avgifter

Övriga intäkter

14%

86%

Intäktsfördelning 2015Förrättningsverksamhet

Anslag

Avgifter

4


Fastighetsinskrivning

Inskrivningsverksamheten granskar, beslutar om och registrerar inskrivningsärenden med in-formation om ägare, inteckningar och andra rät-tigheter som läggs in i inskrivningsdelen i fastig-hetsregistret. Inom denna verksamhet tar vi även beslut om och tar in stämpelskatt och av-gifter. Stämpelskatten uppgår till 10,8 miljarder och expeditionsavgifterna till 300 miljoner under 2015.

Inskrivningsverksamheten syftar bland annat till att skydda äganderätten och andra rättig-heter till fast egendom. Den utgör en viktig för-utsättning för en fungerande kreditmarknad och underlättar omsättningen på fastighetsmark-naden.

Verksamheten karaktäriseras av stora ärende-volymer och det stora flertalet ärenden ges in av

professionella ingivare, främst banker och mäk-lare. För ingivarna är det viktigt att ärendena handläggs snabbt och korrekt, samt att ärendena bedöms på samma sätt oavsett var de ges in. Verksamheten är i princip helt anslagsfinan- sierad.

Myndighetssamverkan i form av tjänsteexport

Lantmäteriets tjänsteexport ansvarar för den ut-landsverksamhet som bedrivs genom Lantmäte-riets bidrag till den svenska politiken för global utveckling och som regleras av Lantmäteriets in-struktion och uppdrag i regleringsbrev. Tjänste-exporten är en av Lantmäteriets kärnverksam-heter. Verksamheten utförs som ett myndighets-samarbete med systermyndigheter i Sveriges

biståndsländer genom finansiering via Sida. Framförallt stöttar vi samverkansländer med kompetensförmedling och institutionell utveckl-ing av deras lantmäteriorganisationer. Under 2015 omsatte Lantmäteriets tjänsteexport 25 mil-joner kronor.

Myndighetssamverkan med totalförsvaret

Lantmäteriet har i uppdrag att säkerställa att totalförsvarets2 behov av geodata tillgodoses och ska inom det området bistå med expertstöd. Vår främsta samverkanspartner inom totalför-svaret är Försvarsmakten. Omsättningen för

verksamheten uppgick år 2015 till knappt 47 miljoner kronor, varav uppdraget åt Försvars-makten utgjorde 99 procent av intäkterna.

2 Totalförsvaret är de organisationer och myndigheter som ska hantera Sveriges territoriella försvar. I totalförsvaret ingår Försvarsmakten, Myn-

digheten för samhällsskydd och beredskap, Totalförsvarets forskningsin-stitut, Försvarets materielverk, Försvarshögskolan samt räddningstjänst, polis och sjukvård.

Stödenheter Lantmäteriet har även centrala stödenheter med specialistkunskap inom utveckling och IT, ekonomi, upphandling, per-sonalfrågor, kommunikation och ledningsstöd.

99,6%

0,4%

Intäktsfördelning 2015Fastighetsinskrivning

Anslag

Övriga intäkter

5


LANTMÄTERIET 2015, ÖVERGRIPANDE

ÅRETS EKONOMISKA RESULTAT I KORTHET

Lantmäteriets omsättning 2015 uppgick till 1 769 miljoner kronor, vilket är i samma nivå som 2014. Avgiftsintäkter från kunder utgör 67 pro-cent medan anslagen utgör 32 procent. 1 procent är bidrag samt finansiella intäkter. Resultatet uppgår till minus 16 miljoner kronor, vilket är en försämring jämfört med 2014, med 49 miljoner kronor. Den stora skillnaden mellan åren åter-finns inom förrättningsverksamheten med ett försämrat resultat på 60 miljoner kronor.

Det totala balanserade resultatet inom Lantmä-teriets avgiftsfinansierade verksamheter upp-gick vid utgången av 2015 till 76 miljoner kronor

eller 6,3 procent av årets omsättning. Skillnaden på överskott och underskott mellan olika verk-samheter är stor.

Lantmäteriets förvaltningsanslag har under året belastats med 509 miljoner kronor, vilket är nå-got mer än årets tilldelade anslag. Utfallet inne-bär att Lantmäteriet har en utgående balans på förvaltningsanslaget på 8 miljoner kronor eller 1,6 procent vilket är en sänkning jämfört med för ett år sedan. Verksamhetsplanen för de kom-mande åren pekar på ytterligare förbrukning av anslagssparandet.

1 779 1 794 1 769

1 816

1 761 1 785

2013 2014 2015

Intäkter och kostnader (mnkr)

IntäkterKostnader

31,5%

67,4%

1,1%

Intäktsfördelning Lantmäteriet 2015

AnslagAvgifterÖvriga intäkter

6


LANTMÄTERIETS UTVECKLINGSVERKSAMHET

Efter den omfattande utvecklingsinsats3 som av-slutades 2014 har Lantmäteriets utvecklingsar-bete gått in i en ny fas där många nya satsningar är under förstudie och uppstart. Utvecklingen handlar mycket om förutsättningar som behövs för en fortsatt digitalisering i samhället. Det på-går utveckling för elektroniska ansökningar, automatisering av beslut och interna processer, nytt tillhandahållande av informationen samt anslutning till den förvaltningsgemensamma tjänsten Mina meddelanden. Detta följer Rege-ringens mål om Digitalt först4.

I slutet av året inrättade regeringen ett råd för digitalisering av det offentliga Sverige, där bland annat Lantmäteriets generaldirektör Bengt Kjellson ingår. Rådet ska lyfta strategiska frågor för att identifiera och diskutera ut- maningar under genomförande av regeringens satsning på e-förvaltning och vid behov föreslå åtgärder.

En fortsatt modernisering av Lantmäteriets sy-stem är en viktig förutsättning för fortsatt digi-talisering och under 2015 har funktionalitet ut-vecklats för att ersätta det gamla kartstöds- systemet inom fastighetsbildning.

Avveckling av stordatorplattformen

Lantmäteriet har under en längre period arbetat med modernisering av systemlösningar för att slutligen kunna avveckla den befintliga stor-datormiljön. Under 2015 startade projektet Exo-dus som hanterar migrering av den återstående fastighetsinformationen inklusive samfällig-hetsföreningar, planer och bestämmelser som ligger i stordatamiljön.

Projektet beräknas pågå till 2018 och parallellt med projektet startar också initiativ för att ut-veckla lösningar som ersätter övrig funktion-alitet som idag använder plattformen. Målet är att plattformen ska vara avvecklad 2021.

Samverkan med andra

En viktig del för att utveckla Lantmäteriet i framtiden är samverkan med andra. I samband med att E-delegationen avslutade sitt uppdrag under 2015 startade det frivilliga samarbetet E-samverkansprogrammet där Lantmäteriet in-går.

Fokus i E-samverkansprogrammet ligger på att driva på och stödja den förvaltningsgemen-samma utvecklingen i arbetet med att ta fram ef-terfrågade och effektiva tjänster. Programmet ska vidareutveckla, förvalta och införa de kon-cept, metoder och arbetssätt som tagits fram av

E-delegationen inom området digital samver-kan. Programmet fungerar som ett komplement till regeringens initiativ inom området.

Lantmäteriet är också aktiva i det nystartade strategiska innovationsprogrammet Smart Built Environment. Programmets mål är att minska byggsektorns miljöpåverkan, förkorta plane-rings- och byggtiden, minska de totala bygg-kostnaderna och möjliggöra en ny affärslogik i sektorn.

3 Den dominerande insatsen 2014 var ett nytt handläggningssystem för fas-tighetsinskrivning.

4 Digitalt först är regeringens satsning på en digital förnyelse av det offent-liga Sverige, det innebär bland annat att kontakten med myndigheter i första hand ska ske digitalt i framtiden.

7


LANTMÄTERIETS VÄG MOT ÖPPNA DATA

Dagens modell med en hög andel avgiftsfinan-siering av Lantmäteriets geodata har blivit ett växande hinder för användning och innovation kring geodata. Hindret är inte bara avgifterna i sig utan också att restriktioner måste sättas på vidarespridningen, vilket hämmar använd-ningen i samhället. Systemet med avgiftsfinan-siering leder också till att inaktuella geodata an-vänds för att fatta viktiga beslut.

Öppna geodata från Lantmäteriet kan ge förut-sättningar att:

• Planering och byggande av bostäder och fysisk infrastruktur sker effektivt med avseende på geodataförsörjning, markåtkomst och hållbar-het. Om alla inblandade parter har samma uppdaterade underlag från Lantmäteriet skapas en tryggare och mer effektiv process.

• Stimulera och underlätta för näringslivet att ut-

veckla nya tjänster. När mer öppna data sprids i samhället kommer behovet finnas att skapa smarta tjänster för alla användare.

• Bidrar till nya företag och arbetstillfällen inom

öppna data. • Effektivare transportval och färre mil med

mindre miljöpåverkan. • Underlätta för andra myndigheter och kom-

muner att skapa bättre och fler informations-tjänster för medborgarna.

Arbetet med att implementera öppna data inom Lantmäteriet har bland annat fokuserat på att anpassa den tekniska infrastrukturen, att av-veckla befintliga licensavtal för de data som blir öppna data och att kommunicera om Lantmäte-riets steg mot öppna data.

Lantmäteriet har under 2015 öppnat upp kart-data ner till en skala på 1:250 000 och en enkel höjdmodell. Lantmäteriets nedladdningsbara öppna data tillgängliggörs via en öppen hämt-plats där användarna själva kan ladda ner data. Lantmäteriet har även lanserat en landskaps-modell över Sverige i det populära datorspelet Minecraft5. Syftet med detta är att få fler unga att använda kartor och spelbaserat lärande.

De steg som Lantmäteriet har tagit mot öppna data har fått stor uppskattning av användarna och antalet nedladdningar har ökat markant6.

5 Minecraft är ett svenskt datorspel som nått framgångar världen över med sina oändliga möjligheter för spelarna att bygga och skapa sina egna värl-dar.

6 Se mer på s. 41 ”Arbete med att öppna data har startat ”.

Lantmäteriets öppna data:

• är avgiftsfria och enkelt tillgängliga för alla som vill

använda dem

• får användas och publiceras fritt utan avgifter och

krångliga villkor

• finns tillgängligt i maskinläsbart gränssnitt.

8


LAGUTVECKLINGEN GENERELLT

Lantmäteriet jobbar aktivt med lagutvecklings-frågor. Vårt främsta styrinstrument är en priori-teringslista för lagutvecklingsprojekt. I denna sammanställs och prioriteras alla pågående och önskade lagutvecklingsprojekt inom myndig-heten. Prioriteringen är viktig, särskilt då den stäms av mot utvecklingsprojekten så att de tek-niska- och de juridiska utvecklingsprojekten går hand i hand7.

Som högsta prioritet på Lantmäteriets lagut-vecklingslista finns behovet av en ny och revi-derad registerlagstiftning avseende de register

som myndigheten ansvarar för. De föråldrade regelverk som idag gäller för hanteringen inne-bär att våra kunders önskemål och förvänt-ningar inte kan infrias. Behovet upplevs ligga på en verksamhetskritisk nivå och är hämmande för Lantmäteriets kärnverksamhet med fastig-hets- och geografisk information.

I övrigt deltar Lantmäteriet regelbundet med ex-perter i olika statliga utredningar som berör vårt område. Personal från myndigheten är även ak-tiva inom ramen för det arbete som pågår inom e-samverkansprogrammet.

INTERNATIONELL SAMVERKAN NÖDVÄNDIG

Det internationella arbetet är nödvändigt att ha för att kunna klara av många av Lantmäteriets uppgifter. Dessutom är delar av den en kärn-verksamhet i form av tjänsteexport. Läs mer om tjänsteexporten under avsnittet ”Myndighets-samverkan i form av tjänsteexport”.

Lantmäteriets internationella arbete spänner över flera områden och bedrivs mestadels i form av samarbete inom organisationer där Sverige som land är medlem eller där Lantmäteriet som

nationell myndighet direkt eller indirekt är medlem.

Värt att notera på global nivå är att det i februari 2015 antogs en FN-resolution om Global Geodetic Reference Frame for Sustainable Development. Detta är den första FN-resolutionen inom vårt område och ett resultat av arbetet inom UN GGIM. Sverige, genom Lantmäteriet, bidrog ak-tivt till arbetet. Läs mer om detta på sidan 49.

Gemensam strategi och ny överenskommelse och mellan de nordiska länderna

De nordiska lantmäteriorganisationerna har se-dan många år ett nära samarbete. Årligen möts cheferna för organisationerna för att utbyta erfa-renheter. Vid det årliga mötet, som i år skedde på Grönland, undertecknades en ny överens-kommelse och beslutades en ny gemensam stra-tegi för samarbetet.

För det mer löpande kunskaps- och erfarenhets-utbytet har det utifrån avtalet och strategin bild-ats ett antal arbetsgrupper. Det är dels tillfälliga

arbetsgrupper för specifika frågor, dels perma-nenta arbetsgrupper som samverkar inom fas-tighetsbildning, inskrivning, marknadsutveck-ling, teknikutveckling samt personal- och eko-nomifrågor.

Läs mer om nordiskt samarbete på sidan 47.

7 Lagutvecklingslistan används även i myndighetens kontakter med Rege-ringskansliet där syftet är att delvis kunna påverka departementens verk-samhetsplanering under året, samt att se till att angelägna lagutvecklings-projekt inom Lantmäteriet ges förtur före mindre angelägna projekt.

Det nordiska samarbetet inom området geodesi har

pågått länge. Den Nordiska Kommissionen för Geodesi

skapades 1953.

9


LANTMÄTERIET I MEDIA

Lantmäteriet toppar för andra året i rad!

Lantmäteriet toppar för andra året i rad listan över allmänhetens förtroende för myndigheter. TNS Sifo har under våren undersökt vilket an-seende olika myndigheter har hos allmänheten. Totalt ingick 27 myndigheter i undersökningen och Lantmäteriet hamnade i topp för andra året i rad, tillsammans med Patent- och registre-ringsverket.

Almedalen, final för scenariearbetet

Under Almedalsveckan bjöd Lantmäteriet in till ett välbesökt seminarium om framtidens sam-hällsplanering. Seminariet var finalen på ett om-fattande internt arbete med att ta fram olika sce-narier om hur samhällsplaneringen kan gå till år 2025. Hur kommer Lantmäteriets verksamhet att utvecklas i framtiden? Vilka är utmaningarna och vilka är möjligheterna?

Scenariearbetet resulterade i en antologi skriven av åtta centralt placerade personer från kom-munsektorn, statsförvaltningen, näringslivet och den akademiska världen. Dessutom gjordes fyra korta filmer om möjliga framtider för sam-

hällsplaneringen. I Almedalen fick seminarie-deltagarna ta del av materialet och diskutera frå-geställningarna med inbjudna experter.

313141617182021

2426

29333434353537

4041

4448515252

(-28) Arbetsförmedlingen(-23) Migrationsverket(-4) Försäkringskassan

SkolverketTillväxtverket

KriminalvårdenSkolinspektionenFörsvarsmaktenSocialstyrelsen

TrafikverketDiskrimineringsombudsman…

SidaPensionsmyndighetenFolkhälsomyndigheten

Sveriges DomstolarFinansinspektionen

CSNÅklagarmyndigheten

PolisenKronofogden

LivsmedelsverketRiksbanken

NaturvårdsverketKonsumentverket

SkatteverketPRV (Patent- och…

Lantmäteriet

Anseendeindex för svenska myndigheter 2015 (genomsnitt alla myndigheter: 25)

Sifos undersökning Anseendeindex för svenska myn-

digheter rankar myndigheter och förklarar varför myn-

digheter har olika högt anseende i medborgarnas

ögon. Lantmäteriet fick 52 poäng, vilket är en ökning

med tre poäng jämfört med förra årets mätning. Den

genomsnittliga myndigheten fick 25 poäng.

10


Sverige klättrar på rankinglistan

I världsbankens årliga undersökning ”Doing business” jämförs hur 189 ekonomier har ut-vecklats inom ett antal samhällsviktiga områ-den som exempelvis; hur lätt det är att starta fö-retag, få krediter, registrera egendom, få bygg-nadslov och bedriva handel över gränserna.

När det gäller att registrera egendom toppas lis-tan i år av Nya Zeeland, tätt följd av Litauen, Ge-orgien och Estland. Våra grannländer Danmark ligger på nionde plats, Norge på trettonde plats

och Finland på tjugonde plats i undersökningen. Sverige har i år klättrat till plats 11 när det gäller registrering av fastigheter.

Den främsta orsaken till att Sverige har klättrat på rankningslistan beror på att man i år har lagt till en indikator som heter Quality of land admi-nistration index. Den visar kvaliteten på landets processer för att registrera och tillhandahålla in-formation om ägande eller rättigheter till mar-kanvändning och dess tillhörande resurser.

Närvaro i media skapar nytta för medborgarna

Den samhällsnytta som skapas i verksamheten har stort allmänintresse och Lantmäteriet har därför haft en återkommande närvaro i svenska nyhetsmedier under året. Frisläppandet av kart-information och arbetet med att skapa en nat-ionell gemensam blåljuskarta var ett par av de nyheter som fick stor uppmärksamhet.

Information om fastigheter och ägande efterfrå-gas i ökande omfattning av såväl allmänhet som beslutsfattare i samhället. Sammanställningar med fakta om utvecklingen på fastighetsmark-naden får därför ofta stort redaktionellt ut-rymme. Den mediala uppmärksamheten skapar därmed även i sig själv samhällsnytta när fastig-hetsinformationen blir tillgänglig för alla.

11


MEDARBETARE MED KOMPETENS OCH ENGAGEMANG

Att Lantmäteriet hamnar i topp på TNS/Sifos undersökning, Anseendeindex, är naturligtvis inte möjligt utan kompetenta och engagerade medarbetare.

Engagemanget kommer också till uttryck i den medarbetarundersökning som genomfördes un-der hösten 2015 med en svarsfrekvens på hela 92 procent. I resultatet från undersökningen redo-visas ett övergripande mått, prestationsnivå, som ligger på en hög nivå. Starka områden är

medarbetarkraft, arbetstakt, effektivitet, socialt klimat, lärande i arbetet, återkoppling och ledar-skap. Undersökningen 2015 är den fjärde som genomförts med samma metod och jämförelsen över tid visar en positiv förändring för sju av de elva områden som undersökningen täcker. De områden som framför allt kräver fortsatta åtgär-der är medarbetarskap och målkvalitet.

Återrapportering av kompetensförsörjningen

Lantmäteriet vidtar ett antal olika åtgärder för att säkerställa att myndigheten har den kompe-tens som behövs för att klara uppdraget. Sedan ett antal år tillbaka bedrivs ett arbete i syfte att säkra den långsiktiga rekryteringen. Medarbe-tare från Lantmäteriet medverkar vid drygt 170 arrangemang framför allt vid högskolor, men även vid gymnasieskolor.

En annan del i det långsiktiga kompetensförsörj-ningsarbetet är att lyfta fram Lantmäteriet som arbetsgivare. Under 2015 har vi arbetat med att formulera Lantmäteriet arbetsgivarvarumärke. Varumärket har både ett internt och ett externt perspektiv och kommer att användas i olika re-kryteringsinsatser. När det gäller rekrytering av erfarna medarbetare har Lantmäteriet även an-vänt nya kanaler, exempelvis LinkedIn.

Under året har de första studenterna examine-rats från ett magisterprogram i mark och mil-jörätt vid Umeå Universitet. Detta är ett första exempel på nya akademiska utbildningar som kan bidra till Lantmäteriets kompetensförsörj-ning. Även på Chalmers Tekniska Högskola finns det sedan hösten en 2015 en variant på treårig utbildning som är intressant för Lantmä-teriet.

Ett annat område där Lantmäteriet under året ta-git steg framåt är chefsförsörjning och chefsut-veckling. Vid medarbetarsamtal med chefer an-vänds ett särskilt underlag där uppdraget och behov av utveckling diskuteras.

8 YH = yrkeshögskola

Kötiderna i fastighetsinskrivningen ökade under sommaren. Redan under senare delen av hösten var man nere på mer godtagbara nivåer. Detta åstadkoms genom att verksamheten tog in extra personal, arbetade övertid och förändrade ar-betssättet till mer koncentrerad handläggning.

Under året har verksamheten inrättat en funkt-ion i Norrtälje som tar emot ansökningar i in-skrivningsärenden för hela landet. Det innebär att man där kan säkra enhetlighet och kompe-tens. Genom en gemensam adress åstadkoms även förbättringar för Lantmäteriets kunder med mer effektiv service, minskad logistik- och administrationsproblematik med exempelvis felsända ansökningar.

I slutet av året nåddes en milstolpe i fastighets-inskrivningens verksamhet. Då passerade de första automatiskt handlagda och beslutade ärendena genom handläggningssystemet. Att de enklaste ärendena automatiseras innebär att medarbetarna i framtiden behöver en annan kompetens än den som är aktuell idag.

Inom fastighetsbildningen pågår en utveckling mot team-baserat arbetssätt. Som ett led i detta har verksamheten rekryterat förrättnings- assistenter till ett antal kontor. Dessa rekry- teringar kommer att fortsätta och underlättas av att en YH-utbildning8 på distans etablerats i Helsingborg. Att förrättningsassistenterna an-ställs innebär att lantmätarkompetensen kan av-lastas vissa moment i handläggningen.

12


Den interna utbildningen för förrättningslant-mätare har också förändrats. Från att i stor ut-sträckning varit inriktad på regelrätta utbild-ningar genomförs nu mer och mer som lärande i arbetet med erfarna medarbetare som handle-dare.

Under året har några fastighetsbildningskontor lagts ner. Ett av skälen till detta har varit svårig-heterna att långsiktigt kunna kompetensförsörja till mindre kontor.

De åtgärder som påbörjades i fastighetsbild-ningen 2014 (produktionsutjämning, teambase-rat arbetssätt, dimensioneringsplanering och flyttade uppgifter) har fortsatt även under 2015. Läs mer om detta under ”Produktionsutjämning bidrar till en effektivare verksamhet” på sidan 23.

Geodataområdet är inne i en fas med förändrade arbetssätt när det gäller geografisk information. Ny teknik ger nya möjligheter till automatisk generalisering. Under 2015 har ett projekt på-börjats som bland annat innehåller kompetens-utveckling. I förlängningen kommer arbetet in-nebära att resursbehovet för att bygga upp den geografiska informationen kommer att bli mindre.

I syfte att öka intresset för och kunskapen om, liksom utbytet av exempelvis de internationella

engagemangen i geodataverksamheten har fler olika aktiviteter genomförts. Det har exempelvis varit att göra evenemangskalendrar och rese-rapporter tillgängliga och att genomföra föreläs-ningar om olika internationella frågor.

I samband med den årliga verksamhets- planeringen genomförs också ett arbete för att analysera vilken kompetens som behövs för att nå det önskade tillståndet på tre års sikt. Kritiska personberoenden och kommande pensions- avgångar har också inventerats och åtgärds- förslag har tagits fram.

Inom Lantmäteriets IT-verksamhet har utveck-lingen mot självstyrande team fortsatt. Under året har ett antal systemutvecklare rekryterats. I syfte att säkra leveransen från IT-verksamheten har också ledningsstrukturen förändrats och ett arbete för att utveckla funktionschefsrollen ge-nomförts.

Lantmäteriets kundcenter tar succesivt över fler och fler frågor från kärnverksamheterna, för att frigöra tid för dessa. Det är även ett viktigt steg för att skapa en mer enhetlig servicenivå.

Inom Lantmäteriets tjänsteexport pågår ett gene-rationsskifte. För att underlätta detta har ett mentorprogram med ett tiotal deltagare genom-förts.

13


Sjukfrånvaro

Sjukfrånvaron ligger på en oförändrad låg nivå, 3,5 procent av arbetad tid. Även den längre från-varons andel av det totala antalet sjukdagar lig-ger kvar på samma nivå, knappt 50 procent. Mäns och kvinnors sjukfrånvaro utvecklas åt

olika håll, om än marginellt. Männens sjukfrån-varo har sjunkit knappt 0,5 procentenheter me-dan kvinnornas sjukfrånvaro har ökat något. Sjukfrånvaron i olika åldersgrupper är oföränd-rad i förhållande till föregående år.

Sjukfrånvaro i procent 2011 2012 2013 2014 2015

Andel sjukfrånvaro av de anställdas sammanlagda arbetstid 2,77 3,1 3,45 3,56 3,56

Andel av sjukfrånvaron som avser frånvaro under en sammanhängande tid av 60 dagar eller mer 35,2 40,7 46,5 48,8 48,4

3,524,11

4,46

1,93

2,642,45

2011 2012 2013 2014 2015

Sjukfrånvaro - kvinnor respektive män(procent av arbetad tid)

KvinnorMän

2,19 2,54 2,87 2,84 2,76

2,48 2,73 3,55 3,49 3,51

3,15 3,57 3,49 3,85 3,84

2011 2012 2013 2014 2015

Sjukfrånvaro uppdelad i åldersgrupp (procent av arbetad tid)

-2930-4950-

14


LANTMÄTERIETS ARBETE MED INTERN STYRNING OCH KONTROLL

Processen för intern styrning och kontroll syftar till att påverka verksamhetens riktning mot öns-kat resultat, och är integrerad i ordinarie verk-samhetsplanering och uppföljning.

Enligt förordningen (2007:603) om intern styr-ning och kontroll ska följande fyra moment ingå i myndighetens process: Riskanalys, kontrollåt-gärder, uppföljning och dokumentation.

Riskanalyser har genomförts i syfte att identifi-era händelser som kan leda till att mål inte upp-nås eller att myndighetskrav inte uppfylls. Kon-trollåtgärder som ska motverka riskens inträf-fande eller lindra konsekvensen har arbetats in i den löpande verksamheten och följts upp regel-bundet.

En årlig rapport9 om den interna styrningen och kontrollen tas fram i syfte att ge styrelsen en samlad bild av arbetet med att uppfylla kraven enligt förordningen. I rapporten beskrivs hur Lantmäteriet har hanterat riskerna och vad som har gjorts för att åtgärda brister i processen.

Under året har två risker varit prioriterade inom Lantmäteriet: • Risk för att tekniskt driftsstopp efter driftsätt-

ningen av inskrivningsprogrammet leder till att Lantmäteriet under 2015 inte kan leverera fastig-hetsinformation med rätt kvalité.

Efter inskrivningsprogrammets driftsättning har det varit problem med tillhandahållandet av fas-tighetsinformationen. Situationen bedömdes som allvarlig då befintliga lösningar inte håller måttet och är svåra att vidareutveckla och därför snarast behöver bytas ut. Under våren gjordes därför en förstudie i syfte att se över ny lösning för tillhandahållande av fastighetsinformation. Som ett resultat av detta har projektet, ”Fram-tida tillhandahållande av fastighetsinformat-ion”, startats. Syftet är att ersätta befintliga systemlösningar och med det kommer ett nytt produktutbud för att säkra ett fortsatt stabilt till-handahållande av fastighetsinformationen på marknaden. • Risk för att det inträffar en allvarlig incident som

rör stordatorplattformen - som inte går att lösa/alt tar för många dagar att lösa (efter 2017).

Arbetet med att avveckla den föråldrade platt-formen i stordatorn påbörjades under 2015. Un-der året startade projektet Exodus som hanterar migrering av den återstående fastighetsinform-ationen inklusive samfällighetsföreningar, pla-ner och bestämmelser.

Årlig utvärdering bland Lantmäteriets chefer

Utvärdering av processen för intern styrning och kontroll har genomförts i syfte att säker-ställa att Lantmäteriets styrnings- och kontroll-mekanismer fungerar effektivt och att processen

finns implementerad i verksamheten. Ett flertal förbättringsaktiviteter har genomförts, bland annat för att öka riskmognaden och utveckla processorienteringen.

9 Årsrapport 2015 Intern styrning och kontroll, dnr 202-2015/4527

15


INDIKATORER 2015

Enligt regleringsbrevet för 2015 ska Lantmäte-riet, bland annat med utgångspunkt i indika-torer, redovisa och analysera verksamhetens re-sultat. Under förutsättning att relevant inform-ation kan tillföras bör Lantmäteriet redovisa så långa tidsserier som det finns jämförbar inform-ation för.

För uppgifter längre tillbaks i tiden än tre år får, om lämpligt, tidsserierna avse ett genomsnitt av fem år.

FÖRRÄTTNINGSVERKSAMHET Redovisas på sidan

Sakägarens kostnad för förrättning, genomsnitt för van-liga ärendetyper

s. 25

Leveranstid vid förrättningar, medelvärde för vanliga ärendetyper

s. 27

Överklagade och återförvisade ärenden

Överklagade i sak, antal

s. 29

-varav återförvisade ärenden

s. 29

Överklagande av avgift, antal

s. 29

2011 2012 2013 2014 2015

2011 2012 2013 2014 2015

2011 2012 2013 2014 2015

2011 2012 2013 2014 2015

2011 2012 2013 2014 2015

16


INFORMATIONSFÖRSÖRJNING Redovisas på sidan

Visningstjänster

Antal förfrågningar

s. 40

Visad datamängd

s. 40

Antal kontrakterade användarorganisationer vid årets slut. Indikatorn tillkom 2014.

s. 40

Nedladdningstjänster

Antal förfrågningar

s. 40

Nedladdad datamängd

s. 40

Antal kontrakterade användarorganisationer vid årets slut. Indikatorn tillkom 2014.

s. 40

Användare – visnings- och nedladdningstjänster

Totalt antal kontrakterade användarorganisationer vid årets slut

s. 40

2012 2013 2014 2015

2012 2013 2014 2015

2014 2015

2013 2014 2015

2013 2014 2015

2014 2015

2012 2013 2014 2015

17


FASTIGHETSINSKRIVNING Redovisas på sidan

Handläggningstid, genomsnitt

s. 67

Andel ärenden med elektronisk ansökan

s. 68

Andel ärenden utan bifallsbeslut

s. 68

2011 2012 2013 2014 2015

2012 2013 2014 2015

2012 2013 2014 2015

18


MÅL OCH ÅTERRAPPORTERINGSKRAV I REGLERINGSBREVET 2015

VERKSAMHETSMÅL

Förrättningsverksamheten ska kännetecknas av enhetlig rättstillämpning, god service och information samt snabb, korrekt och kostnadseffektiv handläggning. Informationen som förs över till fastighetsregistret ska vara aktuell och tillförlitlig.

Informationsförsörjningen ska vara av god kvalitet, rikstäckande, långsiktig, stabil och säker. Användningen av den grund-läggande informationen ska öka och komma till nytta hos fler användare och inom fler användningsområden.

Inskrivningsverksamheten ska kännetecknas av enhetlig rättstillämpning, god service och information samt snabb, korrekt och kostnadseffektiv handläggning. Informationen som förs över till fastighetsregistret ska vara aktuell och tillförlitlig.

Uppdragsverksamhet Myndighetssamverkan för att tillgodose totalförsvarets krav ska ges hög prioritet.

Myndighetssamverkan i form av biståndsfinansierad tjänsteexport som regleras i ramavtal med Sida samt tjänsteexport ge-nom tillhandahållande av resurser till Swedesurvey AB ska prioriteras i den mån det är förenligt med målen för övrig verksam-het.

ÖVRIGA ÅTERRAPPORTERINGSKRAV

Uppdragsverksamhet: Lantmäteriet ska redovisa omfattningen av de i 12 § förordningen (2009:946) med instruktion för Lantmäteriet tillåtna verksamheterna. s. 34

Intäkts- och kostnadsredovisning: Lantmäteriet ska i årsredovisningen ange hur och i vilken omfattning anslag, avgifter respektive övrig finansiering används och fördelas på olika verksamheter.

Inom verksamheten Informationsförsörjning ska redovisningen bland annat delas upp på uppbyggnad och förvaltning respek-tive tillhandahållande samt på geografisk information och fastighetsinformation. Av redovisningen ska även framgå omfatt-ningen av det tillhandahållande som sker inom ramen för geodatasamverkan. Inom Förrättningsverksamhet och fastighetsin-delning ska framgå hur förvaltningsanslaget fördelas på olika verksamheter. s. 62, 75-81

Avgiftsbelagd verksamhet (s. 36-37, 64-65, 72, 74): Den avgiftsfinansierade verksamheten ska redovisas fördelad på • Förrättningsverksamhet

• Uppdragsverksamhet i anslutning till fastighetsbildning

• Pantbrevsregistrering

• Grundläggande geografisk information och fastighetsinformation

• Uppdragsverksamhet. Inom uppdragsverksamheten ska tjänsteexport respektive uppdrag för totalförsvarets myndigheter särredovisas.

19


ÖVRIGA ÅTERRAPPORTERINGSKRAV, forts

Registrering av detaljplaner i fastighetsregistret: Lantmäteriet ska redovisa tiden från det att en detaljplan vinner laga kraft till det att den finns registrerad i fastighetsregistret. Av rapporteringen ska regionala och lokala skillnader framgå, samt de åtgärder Lantmäteriet vidtar för att säkerställa att ingen plan förblir oregistrerad. s. 32

Inspirearbetet: Lantmäteriet har bland annat samordningsansvar och kontaktpunktsansvar enligt förordning (2010:1770) om geografisk miljöinformation och har tilldelats medel från anslag 1:11 Inspire utgiftsområde 20, Allmän miljö och natur-vård. Lantmäteriet ska i delårsrapport och årsredovisning rapportera vilka kostnader man haft för samordningsansvaret och kontaktpunktsansvaret och för att stödja eller bidra till andra informationsansvarigas Inspirearbete. Se Finansiell redovis-ning, Redovisning mot anslag

It för en grönare förvaltning: Lantmäteriet ska redovisa hur myndigheten följt de rekommendationer som regeringen an-gett för att uppnå de mål som beslutats i IT för en grönare förvaltning - agenda för IT för miljön 2010-2015 (N2010/3482/ITP). Återrapportering ska ske i samband med den årliga redovisningen enligt förordningen (2009:907) om mil-jöledning i statliga myndigheter. Rapporterat 2016-02-17, dnr 119-2016/335 - Redovisning av miljöledningsarbetet 2015. Lantmäteriet.

Underlätta bredbandsutbyggnad: Lantmäteriet ska med utgångspunkt i den analys som görs i rapporten ”Markåtkomst i samband med bredbandsutbyggnad” och de observationer som myndigheten i övrigt gör inom förrättningsverksamheten redo-visa hur man bidrar till kunskaps- och informationsförsörjningen vad avser markåtkomst vid bredbandsutbyggnad, och eventu-ella inte tidigare identifierade problem som bedöms vara av strategisk betydelse för bredbandsutbyggnaden. s. 30

Nationell höjdmodell: Lantmäteriet ska i delårsrapport och årsredovisning redovisa hur arbetet med en nationell höjdmodell framskrider. Av rapporteringen ska framgå vilka delar av landet som skannats respektive editerats. s. 50

REGLERINGSBREVSUPPDRAG 2015

Expeditionsavgifter: Lantmäteriet ska, med utgångspunkt för kostnadsutvecklingen för inskrivningsverksamheten, fastig-hetsverksamheten och fastighetsregistreringen senas den 1 mars 2015 redovisa vilka avgiftsförändringar som krävs för att full kostnadstäckning ska uppnås. Redovisningen ska lämnas in till Regeringskansliet (Näringsdepartementet) och ska avse 2014. Rapporterat 2015-02-27, dnr 201-2015/745

Geodatarådet: Lantmäteriet ska utvärdera Geodatarådets funktion och lämna de förslag till förändringar i rådets uppdrag och sammansättning som myndigheten finner lämpliga. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Näringsdeparte-mentet) senast den 27 mars 2015. Rapporterat 2015-03-27, dnr 109-2015/696.

Politiken för global utveckling (PGU): Lantmäteriet ska redovisa tre frågor inom myndighetens arbetsområde som myndigheten bedömer har betydelse för genomförandet av Sveriges politik för global utveckling (PGU). Redovisningen ska beskriva hur myndigheten arbetar med dessa frågor i sin verksamhet. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Utri-kesdepartementet) senast den 27 mars 2015. Rapporterat 2015-03-20, dnr 100-2015/1160.

Stöd till regeringens arbete med forskning och innovation: Lantmäteriet ska med utgångspunkt i vad myndigheten observerat i sitt löpande arbete och i samband med särskilda uppdrag redovisa och motivera vilka kunskapsbehov och kun-skapsluckor som myndigheten bedömer vara av störst strategisk betydelse inom myndighetens verksamhetsområde. Lant-mäteriet ska ange om de frågor man prioriterar har relevans ur ett jämställdhetsperspektiv. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Näringsdepartementet) senast den 30 april 2015. Rapporterat 2015-04-27, dnr 100-2015/1624.

Förslag till normaltaxa för kommunala gatuavgifter: Lantmäteriet ska utarbeta ett förslag till normaltaxa för kommu-nala gatuavgifter samt alternativa förslag till en sådan normaltaxa. Uppdraget, som ska genomföras i nära samverkan med Boverket och Sveriges Kommuner och Landsting samt efter samråd med Ekonomistyrningsverket och Villaägarnas Riksför-bund, ska redovisas till Regeringskansliet (Näringsdepartementet) senast den 15 augusti 2015. Rapporterat 2015-08-20, dnr 403-2015/1277

Geografisk information i 3D: Lantmäteriet ska med den redovisning som lämnats som svar på regeringsuppdraget kring kart- och bildinformation i tre dimensioner (3D) (dnr S2013/7203/PBB) som grund etablera den samverkan med andra of-fentliga geodataproducenter som föreslås i redovisningen och inom ramen för denna samverkan etablera ett ramverk för offentlig geografisk information i 3D. Uppdraget ska redovisas senast i Lantmäteriets delårsrapport (rapporterat 2015-08-13, dnr 201-2015/2932), en lägesredovisning ska även lämnas i Lantmäteriets budgetunderlag senast den 1 mars 2015.

20


Haninge kommun ny lantmäterimyndighet: Regeringen har den 21 november 2013 beviljat Haninge kommuns ansö-kan att inrätta en kommunal lantmäterimyndighet och från den 1 januari 2015 överta ansvaret för lantmäteriverksamheten inom kommunen. Lantmäteriet får i uppdrag att vid behov genom rådgivning stödja Haninge kommun inför övertagandet och därefter genom tillsyn säkerställa att den nya myndigheten i alla avseenden fullgör sina uppgifter. Uppdraget ska av-rapporteras i samband med myndighetens delårsrapport 2015. Rapporterat 2015-08-13, dnr 201-2015/2932,

Underlag för lantmäterimyndigheternas medverkan i plangenomförandet: Lantmäteriet ska utarbeta ett vägle-dande underlag för fullgörandet av de nya bestämmelserna i plan- och bygglagen (2010:900) om lantmäterimyndigheter-nas medverkan i den kommunala planprocessen och i plangenomförandet. Uppdraget ska redovisas i årsredovisningen för 2015. s. 33

Fastighetsregisterkartan: Lantmäteriet ska efter samråd med Sveriges Kommuner och Landsting genomföra en över-gång till rikstäckande digital registerkarta i enlighet med regeringens bedömning i prop. 2009/10:224. Övergången ska vara genomförd senast den 31 december 2017.

Förordnanden om avstående av mark: Lantmäteriet ska identifiera sådana områden som omfattas av förordnanden enligt 6 kap. 5 § plan- och bygglagen (2010:900) och motsvarande förordnanden enligt äldre plan- och byggnadslagstift-ning och som inte har blivit rättsligen genomförda med stöd av tillämpning av fastighetsbildningslagstiftningen. Lantmäte-riet ska i samverkan med de kommuner som har egen lantmäterimyndighet enligt lagen (1995:1393) om kommunal lant-mäterimyndighet informera berörda sakägare om gällande förordnanden och om den lagstiftning som träder i kraft den 1 januari 2015 som berör de aktuella förordnandena. Informationen ska omfatta vilka åtgärder som kan vidtas i syfte att trygga de rättigheter som förordnandet har avsett att tillförsäkra. Uppdraget ska redovisas i årsredovisningen för 2017.

Uppdrag till Lantmäteriet och Riksantikvarieämbetet avseende den nya distriktsindelningen: Regeringen ger Lantmäteriet och Riksantikvarieämbetet i uppdrag att i samverkan kvalitetssäkra den territoriella församlingsindelningen som gällde den 31 december 1999. Kvalitetssäkringen sker med anledning av införandet av de distrikt som anges i 4 § la-gen (1998:527) om den statliga personadressregistret och 2 kap. 3 § lagen (2001:182) om behandling av personuppgifter i Skatteverkets folkbokföringsverksamhet från den 1 januari 2016. Uppdraget ska slutredovisas senast den 16 januari 2015. Rapporterat 2015-01-15, dnr 519-2014/387

Uppdrag att utarbeta nationella specifikationer för offentlig användning av geodata samt att påskynda över-gången till enhetliga referenssystem S2013/6823/PBB (2013-10-03): Lantmäteriet får i uppdrag att i samråd med Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) påskynda pågående arbete med att utarbeta enhetliga nationella specifikationer för offentlig användning av geodata, samt att stödja kommuner och statliga myndigheter i deras övergång till enhetliga referenssystem. Lantmäteriet ska redovisa uppdraget till Socialdepartementet senast den 1 september 2016.

21


FÖRRÄTTNINGSVERKSAMHET OCH FASTIGHETSINDELNING

Förrättningsverksamheten har under 2015 bland annat arbetat med att avsluta äldre ärenden för att på sikt få en snabbare hantering av ärenden.

Verksamheten fortsätter att tappa förrättnings-lantmätare. Tillsammans med fokuseringen på avslut av äldre ärenden, där vi inte kunnat ta be-talt för arbetet i samband med att ärendet startas igen, har det lett till ett resultat för förrättnings-verksamheten om minus 36 miljoner kronor. Ar-betet med de äldre ärendena har kostat verksam-heten cirka 15 miljoner kronor under 2015, se mer på sidan 28. En annan del av underskottet beror på bristen på förrättningslantmätare, se mer på sidan 23.

Antalet möjliga produktionsdagar/tillgången på kompetent förrättningspersonal påverkar re-sultatet i stor utsträckning och kompetensför-sörjningen är central. Rekrytering och åtgärder för att behålla/återrekrytera utbildade förrätt-ningslantmätare måste alltid vara i fokus.

Ett sätt att klara kompetensförsörjningen är den produktionsutjämning som infördes under hös-ten 2014. Ärenden kan fördelas över hela landet för att överbrygga den brist som kan uppstå när en förrättningslantmätare slutar.

Ett arbetssätt som införts är teamarbete där olika kompetenser utför särskilda delar i en förrätt-ning så att förrättningslantmätarnas tid utnyttjas på bästa sätt. Arbetssättet innebär att fler deltar och bereder förrättningen men att förrättnings-lantmätaren fattar beslutet.

För att få en enhetlig hantering av inkomna ären-den startades under 2015 ett projekt i region Norr där alla inkommande ärendet tas emot på en ort och registreras i handläggningssystemet.

Projektet är avslutat med ett positivt resultat vil-ket kommer att innebära en fortsättning i övriga delar av landet.

Uppdragsverksamheten i samband med fastig-hetsbildning genererar i princip ett nollresultat. De stora uppdragen åt Skatteverket och Natur-vårdsverket har under året dominerat verksam-heten. Skatteverksuppdraget, där vi bistår med underlag till fastighetstaxeringen, omsatte 13,7 miljoner kronor och Naturvårdsuppdraget, som handlar om att staka ut och besluta gränser för naturreservat i skyddsvärda områden, omsatte 62,2 miljoner kronor.

Lantmäteriet har under 2015 sagt upp överens-kommelsen med Naturvårdsverket för att fri-göra resurser för förrättningsarbetet där vi idag saknar resurser. Förrättningsdelen som funnits inom samarbetet med Naturvårdsverket kom-mer att finnas kvar inom Lantmäteriet.

Förrättningsverksamheten ska kännetecknas av enhetlig rättstillämpning, god service och information samt snabb,

korrekt och kostnadseffektiv handläggning. Informationen som förs över till fastighetsregistret ska vara aktuell och

tillförlitlig.

873855

872

843 890 836

2013 2014 2015

Totala intäkter och kostnader (mnkr) Kostnad

Intäkt

22


PRODUKTIONSUTJÄMNING BIDRAR TILL EN EFFEKTIVARE VERKSAMHET

Kompetensförsörjningssituationen, där det varje år finns ett behov att anställa 80-100 lant-mätare i kombination med att ärendena tende-rar att bli mer komplicerade, har gjort det nöd-vändigt att finna nya sätt att använda verksam-hetens kompetens mer effektivt.

För att nå enhetlighet både vad gäller leverans-tider och hantering av ett enskilt ärenden, och för att i någon mån hantera bristen på erfarna förrättningslantmätare, fortsätter arbetet med införande av produktionsutjämning. Bristen på personal beror bland annat på pensionsav-gångar men även på en allt hårdare konkurrens från kommunala och privata arbetsgivare.

Produktionsutjämning innebär att ärenden handläggs där det finns bäst förutsättningar, vil-ket inte alltid är där berörda fastigheter är be-lägna. Lantmäteriet ska bidra till en väl funge-rande samhällsbyggnadsprocess och genom att ta ett samlat grepp över produktionen i hela lan-det så nyttjas resurserna på bästa sätt.

Att utjämna balanserna över landet innebär att leveranstiderna kommer att öka på platser där ärendeinströmningen är liten och minska där ärendeinströmningen är stor och leveransti-derna har varit mycket långa. Ärenden fördelas efter klass (komplexitet) till handläggare med rätt kompetens. Under hösten har man börjat se resultat av produktionsutjämningen genom jämnare leveranstider över landet och ett mer enhetligt arbetssätt.

Ett mål under året har varit att ett ärende ska få en handläggare efter samma antal ködagar obe-roende var i landet det handläggs. Produktions-

utjämningen gör att ärenden fördelas från kon-tor med långa kötider till kontor med korta. Vid årsskiftet hade vi en variation på cirka 30-35 da-gar mellan kontoren jämfört med 80-90 dagar vid början av året.

För att ytterligare överbrygga bristen av förrätt-ningslantmätare har vi börjat införa teamarbete samtidigt som man arbetar med Lean i proces-sen. Detta har bland annat lett till en ökad ge-nomströmning och den önskade kompetensö-verföring som behövs. Ett team kommer att ha kompetenser för olika delar av ärendet, som ex-empelvis mätning, upprättande av karta samt registrering av ärendet. När alla moment är be-redda i ärendet fattar förrättningslantmätaren besluten. Medarbetare kan på detta sätt vidare-utvecklas i sina yrkesroller inom teamet.

Ärendestrukturen fortsätter som tidigare nämnts, att förändras mot mer komplicerade förrättningar, vilket innebär att behovet av er-farna förrättningslantmätare ökar eller att pro-duktionsutjämningen följer med i samma takt. Med en fungerande produktionsutjämning är Lantmäteriet inte beroende av var erfarna lant-mätare finns utan en lantmätare kan ha hela Sve-rige som arbetsfält. Exempelvis utgjorde ande-len avstyckningsförrättningar, där enlottsav-styckningar (enklare avstyckningar) ingår, 31 procent av det totala antalet förrättningar år 2007. Den andelen har sjunkit och utgör idag 21 procent. Däremot har anläggningsförrättningar, ofta infrastrukturförrättningar, rört sig i motsatt riktning. År 2007 utgjorde de 15 procent av den totala mängden förrättningar, idag uppgår de-ras andel till 22 procent.

Lantmäteriet har anslutit sig till samverkan för företag och företagande som ryms inom verksamt.se. Där kommer vi

att kunna tillhandahålla information om samfällighetsföreningar som organisationsform. Arkiven för hälften av landets

alla samfällighetsföreningar har digitaliserats och i samband med detta har registreringsverksamheten samlats vid vårt

kontor i Norrtälje.

23


LANTMÄTERIFÖRRÄTTNINGAR – EN AVVÄGNING MELLAN ENSKILDA OCH ALLMÄNNA INTRESSEN

Genom lantmäteriförrättning bildas och ändras fastigheter, till exempel i samband med plane-ring och byggande. Fastighetsbildning kan

också avse infrastruktur, som exempelvis led-ningsrätt för kraftledningar, telefonmaster, ser-vitut för att fälla träd längs järnvägar och gemen-samhetsanläggningar för enskild väghållning.

Så här ser processen ut:

En förrättning börjar alltid med en skriftlig ansökan.

Nästa steg i förrättningen är att en utredning påbörjas om det är möjligt att genomföra förändringen. Utredningen kan ta olika lång tid beroende på vad ansökan gäller och hur lätt eller svårt det är att genomföra en förändring. Här följs de regler som finns och Lant-mäteriet tar kontakt och diskuterar med de myndigheter som berörs av din ansökan. Fältarbete- Kontroll av gamla fastighetsgränser och inmätning av nya. Sammanträde – Vid behov kan det behövas protokollförda möten med de som berörs av ett ärende för att få ett så bra underlag som möjligt för beslutet. Om alla från början är överens och har skrivit på en överenskommelse om vad som ska göras behövs ofta inget möte.

När all information samlats in så fattas beslutet. Det finns olika typer av beslut. • I normalfallet fattas ett beslut om själva fastigheten, ett fastighetsbildningsbe-

slut. • Beslut om hur kostnaderna för ska fördelas mellan fastighetsägare och andra

som berörs förrättningen. • Ersättningsbeslut om de som berörs ska betala pengar till varandra • Beslut om från vilken dag förändringarna ska gälla då till exempel mark byter

ägare, servitut tillkommer osv. I normalfallet får sökanden en förrättningskarta som beskriver vad som förändrats på fas-tigheten, ett förrättningsprotokoll som innehåller besluten samt en fastighetsrättslig och teknisk beskrivning som bland annat innehåller areal och koordinater för gränspunkter.

När lantmäteriförrättningen är färdig får sökanden en räkning. Det är den tid som lagts ner på ett ärende som avgör priset.

Om inte någon överklagat förrättningen inom fyra veckor så registreras den i fastighets-registret och på registerkartan I samband med det får nybildade fastigheter en egen fas-tighetsbeteckning.

24


UTVECKLING AV SAKÄGARENS KOSTNAD

Priset på en förrättning kan variera ganska mycket beroende på var förrättningen är belä-gen.10 Utvecklingen av kostnader och intäkter i samband med avstyckning och fastighetsreglering följer varandra väldigt väl över tiden och det visar inte på några stora skillnader, enligt di-agrammen nedan.

Under 2015 har priset för enlottsavstyckningar sjunkit något medan priset för fastighetsregle-ringar har ökat något i förhållande till föregå-ende år. Däremot kan vi se att intäkten för bägge förrättningstyperna inte täcker våra kostnader.

Anledningen till att full kostnadstäckning inte uppnåtts under 2015 är att vi, när äldre ärenden avslutats, inte haft möjlighet att ta ut avgifter för den faktiska tid som är nedlagd, exempelvis kan förutsättningarna i ett ärende ha förändrats. När mindre erfarna lantmätare sätt in i påbörjade ärenden innebär detta ofta nedskrivning av fak-turabeloppen.

10 Markvärdena påverkar priserna på lantmäteriförrättningar. Höga mark-värden ställer krav på noggrannare mätningar av detaljer, gränssträck-

ning, inmätning av strandlinjer för att få exakt rätt landareal m.m. Förrätt-ningslantmätaren måste vara noggrann och tydlig och redovisa ställnings-taganden till yrkanden för att uppnå en rättssäker hantering.

22 609 21 742 25 152 26 161 27 856

22 768 23 079

24 472

27 356 27 600

2011 2012 2013 2014 2015

FASTIGHETSREGLERING <5 000m2Kostnad och intäkt genomsnitt (kr)

Kostnad

Intäkt (sakägarens kostnad)

23 621 23 095 26 065 27 871 29 085

24 020 24 126

25 590

29 58428 666

2011 2012 2013 2014 2015

ENLOTTSAVSTYCKNING <5 000m2Kostnad och intäkt genomsnitt (kr)

Kostnad

Intäkt (sakägarens kostnad)

25


LEVERANSTIDERNA BEROR PÅ ÄRENDETYP

Vanligtvis avslutas 14 000-15 000 ärenden årli-gen. Leveranstiden beror på vilken typ av ärende det gäller. En enklare förrättning med bara två inblandade parter och en överenskom-melse går fortare att genomföra än ärendetyper med flera sakägare eller med inslag av högre komplexitet. Ett bra exempel på detta är led-ningsrättsåtgärder och anläggningsåtgärder som båda involverar flera sakägare och där er-sättningsfrågorna kan vara komplicerade. I ta-bellen redovisas medelvärdet av leveranstiderna för olika ärendetyper. Leveranstiderna för de flesta ärendetyperna har ökat, vilket till stor del

beror på att vi har för få förrättningslantmätare. En annan orsak är det fortsatta arbetet med att avsluta äldre ärenden.

Att leveranstiderna ökar kan få stora effekter i samhället. För att motverka delar av dessa prio-riteras förrättningar som rör infrastrukturbyg-gande samt nybyggnad av bostäder.

Leveranstid i veckor för olika förrättningar (medelvärde)

Lantmäteriet 2011 2012 2013 2014 2015

Ärendetyp

Ledningsrättsåtgärd 106 109 111 122 132

Anläggningsåtgärd 77 87 87 87 93

Klyvning 70 72 59 62 72

Fastighetsbestämning 64 59 60 62 75

Fastighetsreglering 40 43 41 41 48

- varav fastighetsreglering som berör två fastigheter 34 36 35 37 43

Överenskommelse enl. 43§ AL 37 39 35 37 36

Avstyckning 34 34 33 33 36

- varav enlottsavstyckningar 31 30 31 32 32

Ändrat andelstal enligt 24§ AL 13 12 6 7 16

Leveranstiden mäts från det att ärendet inkommit till att

det registrerats i fastighetsregistret.

26


Leveranstider för enklare avstyckningar och fastighetsregleringar

Vi följer leveranstidernas utveckling när det gäl-ler enklare avstyckningar (enlottsavstyckning) och fastighetsregleringar (med två berörda fas-tigheter) med en yta mindre än 5 000 m². Dessa ärenden har ungefär samma innehåll år från år varför de är lämpliga för statistisk uppföljning.

Antalet sådana förrättningar har minskat kraf-tigt under de senaste åren, till stor del på grund av ett lågt byggande. Minskningen har gjort att äldre förrättningar med lång leveranstid får stort genomslag på medelvärdet, de ger ökade genomsnittliga leveranstider. Medelvärdet för leveranstiden för enklare avstyckningar har ökat med en vecka till 32 veckor samtidigt som medelvärdet för fastighetsregleringar har ökat från 40 till 48 veckor till följd av att vi avslutat ett stort antal äldre förrättningar.

Medianvärdet för leveranstiderna för enlottsav-styckningar inom Lantmäteriet uppgick 2015 till 26 veckor, en ökning med 4 veckor jämfört med 2014.

Bristen på erfarna lantmätare har gjort att oer-farna lantmätare har satts in i mer komplicerade förrättningar. Detta har lett till längre leverans-tider även på enklare förrättningar samtidigt som vi arbetat med att avsluta äldre ärenden. Vi kan se samma utveckling vad gäller utveckl-ingen av leveranstider för fastighetsreglering med två fastigheter som har ökat med 8 veckor, till 31 veckor.

Leveranstiderna för nybyggnationer ökar

Vi mäter även medianvärdet av leveranstiden för renodlade avstyckningar av fastigheter av-sedda för nybyggnad av bostäder. Leveransti-derna för dessa ärenden har ökat något jämfört med 2014, som delvis beror på att vi har fokuse-rat på att arbeta av gamla ärenden.

*Värdet för fastighetsreglering 2013 respektive 2014 har korrigerats på grund av felaktigt statistikuttag.

17,2

16,3

17,3

2013 2014 2015

NYBYGGNATION, leveranstider (veckor)

3029

3031

3234

4038

40

48

2011 2012 2013 2014 2015

Leveranstid i veckor (medelvärde)

EnlottsavstyckningFastighetsreglering

2022

26

20 21 22

2013 2014 2015

ENLOTTSAVSTYCKNING (medianvärde, veckor)

Lantmäteriet Kommunala lantmäteriet

23 23

31

25 25 26

2013 2014 2015

FASTIGHETSREGLERING (medianvärde, veckor)

Lantmäteriet Kommunala lantmäteriet

27


ANTALET ÄLDRE ÄRENDEN BLIR ALLT FÄRRE

Arbetet med att avsluta äldre ärenden har fort-satt under 2015 och insatserna ökat. Under året har ungefär 1 100 ärenden avslutats med ett an-komstdatum tidigare än 2010-12-31. Fokuse-ringen har givetvis påverkat både på leveransti-der och resultat samtidigt som det varit nödvän-digt att avsluta dessa ärenden som blivit lig-gande av olika anledningar.

Inflödet av förrättningsärenden har under året varit i princip detsamma som föregående år och balansen ökat med drygt 10 procent.

I tabellen redovisas ärendebalanser, äldsta ärende, antal inkomna och antal avslutade ären-den för Lantmäteriet och de kommunala lantmä-terimyndigheterna.

För att följa upp den rättsliga kvaliteten och äldre ärenden redovisas och analyseras ärende-balanser, överklagade ärenden och ärenden som återförvisats av domstol till Lantmäteriet.

Uppgifterna används i det dagliga förbättrings-arbetet och i utformningen av stödet till fastig-hetsbildningsverksamheten.

De totala ärendebalanserna, äldsta ärende, antal inkomna och avslutade ärenden 2010-2014

Lantmäteriet 2011 2012 2013 2014 2015 Inkomna 13 748 13 322 13 214 13 572

13 653

Avslutade 14 655 15 017 14 750 14 355 13 017

Ärendebalans 14 942 14 652 13 116 13 145 14 521

Äldsta ärende 1981-10-28 1988-02-08 1988-03-23 1988-05-04 1988-11-08

Kommunala lantmäterimyndigheterna

Inkomna 4996 4 800 4 968 5 461 5 576

Avslutade 5007 4 818 5 051 5 396 5 353

Ärendebalans 6012 5 581 5 594 5 664 5 864

Äldsta ärende 1974-04-02 1974-04-02 1974-07-02 1987-01-13 1987-01-13

En anledning till att ett ärende inte kan avslutas är ex-

empelvis att ärendet är överklagat och ligger i domstol

för prövning. I de övriga fallen är en vanlig orsak att

det inväntas en detaljplaneändring eller att sakägaren

ska utföra en åtgärd innan ärendet kan avslutas.

28


ANTAL ÖVERKLAGADE OCH ÅTERFÖRVISADE ÄRENDEN

Under 2015 har antalet överklagade ärenden för Lantmäteriet minskat något, från 465 till 449. Antalet återförvisade ärenden har ökat något jämfört med föregående år.

För de kommunala lantmäterimyndigheterna ligger överklagade ärenden och återförvisade ärenden kvar på samma nivå som tidigare år.

Antalet överklagade fakturor ökade under 2015 för Lantmäteriet till 532 fakturor i 334 ärenden. De kommunala lantmäterimyndigheterna ligger på samma nivå som förra året. Ökning av antal överklagade fakturor beror oftast på att man tycker att priset är för högt, ett pris som dessu-tom har ökat under perioden 2013-2015.

Den stora ökningen överklagade ärenden som skett mellan 2013 och 2015 kan till viss del för-klaras av att vi gått från en manuell hantering till en digital. När ett ärende tidigare överklaga-des samlades detta hos ansvarig chef som rap-porterade in detta. Idag registreras samtliga överklagade ärenden hos registrator vilket gett en betydligt bättre bild. En ytterligare faktor är att många erfarna som kunde hantera tvister och konstruera kompromisser har slutat och ersatts av mindre erfarna. Den fortsatta ökningen av överklagandena sätter också sina spår i organi-sationen då mer tid läggs på detta, vilket i sin tur ökar leveranstiderna på andra ärenden.

348

378

370

465

449

41

62

61

48

54

2011 (av 14 655)

2012 (av 15 017)

2013 (av 14 750)

2014 (av 14 355)

2015 (av 13 017)

Antal överklagade/återförvisade ärenden

Lantmäteriet

ÖverklagadeÅterförvisade

88

75

96

91

90

22

24

4

12

10

2011 (av 5 007)

2012 (av 4 818)

2013 (av 5 051)

2014 (av 5 268)

2015 (av 5 353)

Kommunala lantmäterimyndigheterna

Antal överklagade fakturor 2013 2014 2015

Lantmäteriet 196 401 532

Kommunala lantmäteri- myndigheterna 42 28 30

När ett ärende återförvisas från Mark- och miljödomstolen kommer det tillbaka till den myndighet som fattat beslutet.

Återförvisningen kan antingen innebära att det fattade beslutet korrigeras eller att förrättningen måste göras om.

29


UNDERLÄTTANDE AV BREDBANDSUTBYGGNAD

Lantmäteriet har under året bidragit till kun-skaps- och informationsförsörjningen vad avser markåtkomst vid bredbandsutbyggnad på föl-jande sätt:

• Deltagit i Bredbandsforums villagrupps ar-bete med att analysera förutsättningarna för bredbandsutbyggnad till villor och tillgäng-liggöra konsumentinformation om bredband till villa.

• Publicerat särskild information om bred-bandsfrågor på vår hemsida.

• Deltagit i möten och vissa informations- träffar om bredbandsfrågor.

• Internt satsat på kurser/seminarier kring ledningsrätt och bredbandsfrågor.

• Arbetat med utveckling av arbetsmodeller bättre anpassade för bredbandsförrättningar.

• Deltagit i diskussioner med bredbandsforum för att bilda en byanätsorganisation, ledde fram till Byanätsforum.

Utöver vad som redovisades i rapporten Mark-åtkomst i samband med bredbandsutbyggnad och i Lantmäteriets yttrande över promemorian Billigare utbyggnad av bredband11 lämnas föl-jande kommentarer kring områden som kan för-svåra/begränsa bredbandsutbyggnaden.

Avtal till grund för ledningsrätt: Bredbands-branschen tillsammans med företrädare för fas-tighetsägarnas intressen arbetar med att ut-forma avtal som ska möjliggöra för markägare att upplåta marken utan kostnad med villkor att ersättning ska utgå först om och när nätet säljs vidare till en privat aktör. Sådana avtal kan inte ligga till grund för ledningsrätt eftersom led-ningsrättslagen bygger på principen om en-gångsersättning. I en ledningsförrättning är det möjligt för en fastighetsägare att avstå från er-sättning genom ett medgivande men det går inte att besluta att ersättning eventuellt ska utgå i framtiden.

Ingen anslutningsskyldighet: Ekonomiska för-eningar som bygger bredband lokalt har i regel begränsade ekonomiska resurser och kostnaden för utbyggnaden av nätet blir därför en kritisk faktor. Den ekonomiska föreningen har ingen anslutningsskyldighet motsvarande den som följer med områdeskoncession för el, verksam-hetsområde för VA eller indirekt genom att Lantmäteriet fastställer ett båtnadsområde för en gemensamhetsanläggning. Det finns alltså ingen lagstiftning som ålägger en förening att medverka till uppfyllande av allmänintresset och målet ”bredband till alla”.

En ekonomisk förening som agerar rationellt en-ligt klassisk produktionsteori kommer att vinst-maximera. Om exempelvis processkostnaden för att skapa markåtkomst för anläggande av en anslutningsledning till en enstaka fastighet är högre än nuvärdet av de samlade intäkterna från fastigheten ligger det därför nära till hands att föreningen avstår från att försöka ansluta fas-tigheten. Följden blir att fastigheten inte ansluts till det närbelägna bredbandsnätet. Detta trots att projektet totalt bär sig ekonomiskt.

Bidrag ges inte inom tätort: Möjligheten att få bidrag för byggande av bredband på landsbyg-den ges inte till sammanhängande bebyggelse med mer än 200 invånare och som mest 200 me-ter mellan husen vilket är definitionen av tätort. Denna begränsning gör att det kan uppstå klus-ter som faller mellan systemen eftersom byarna är för små för att självständigt kunna finansiera en utbyggnad och för stora för att kvalificera sig för bidrag.

Bredbandskoordinatorer: De regionala bred-bandskoordinatorerna har ett övergripande an-svarsområde för bredbandsutbyggnaden i varje län och stödjs av Bredbandsforums kansli. Valet av organisationsform för ett bredbandsprojekt fastställer de juridiska och ekonomiska ramarna för projektet och görs tidigt i processen. Det är därför viktigt att koordinatorernas kunskaper om markåtkomstprocessen och organisatoriska frågor säkerställs.

11 Markåtkomst i samband med bredbandsutbyggnad, Lantmäterirapport 2014/3 amt Promemoria billigare utbyggnad av bredband, Dnr: 102-2015/1012

30


FASTIGHETSBILDNING I FLERA PLAN OCH ÄGARLÄGENHETS- FASTIGHETER

Under 2015 har Lantmäteriet handlagt 14 3D-fastighetsärenden, vilket resulterat i 17 nya fastighetsbildningar.

Inom de kommunala lantmäterimyndigheterna har det bildats 35 stycken 3D-fastigheter i 32 ärenden. Totalt avslutades 46 lantmäteriförrätt-ningar 2015, där det sammantaget bildades 52 3D-fastigheter. Totalt finns 738 bildade 3D-fas-tigheter i Sverige.

Inom Lantmäteriet har det under året bildats 86 ägarlägenhetsfastigheter i 4 ärenden. Inom de kommunala lantmäterimyndigheterna har det bildats 31 stycken i 6 ärenden. Totalt finns det 1 056 ägarlägenhetsfastigheter bildade i Sverige.

År 2004 ändrades lagstiftningen så att det blev möjligt

att bilda fastigheter avgränsade horisontellt i flera

plan, så kallade 3D-fastigheter. Ägarlägenhetsfastig-

heter infördes 1 maj 2009. Ägarlägenhet innebär att

en bostad i ett flerfamiljshus utgör en egen fastighet,

som kan belånas och säljas av ägaren. För trappor

och andra gemensamma utrymmen bildas gemensam-

hetsanläggningar.

162

16

112

141

86

129121

2918

31

2011 2012 2013 2014 2015

Antal bildade ägarlägenhetsfastigheter (per år)

Lantmäteriet Kommunala lantmäterimyndigheterna

21

30

13 1214

41

45

31

26

35

2011 2012 2013 2014 2015

Antal handlagda 3D-fastighetsärenden (per år)

Lantmäteriet Kommunala lantmäterimyndigheterna

31


OMARRONDERING FÖRBÄTTRAR FASTIGHETSSTRUKTURER OCH ÄGANDEFÖRHÅLLANDE

I Dalarna finns nära två miljoner hektar produk-tiv skogsmark. En tredjedel av skogsmarken är splittrad på tusentals ägare med många små spridda skiften. Även jordbruksmarken i Da-larna är ägosplittrad. Ägosplittringen påverkar förutsättningarna för ett effektivt utnyttjande av skogs- och jordbruksmarken.

Omarrondering handlar om att förbättra fastig-hetsstrukturer och ägandeförhållanden. Små spridda skiften förs samman till större enheter för att marken ska bli mer lättbrukad och lön-samheten därigenom ska kunna ökas. Omarr-ondering handlar också om kultur- och natur-värden, om jakt, fiske och rekreation och om skiften som har gått i släkten i flera generat-ioner.

REGISTRERING AV DETALJPLANER I FASTIGHETSREGISTRET

Den totala handläggningstiden har ökat med 2,6 veckor jämfört med föregående år och ligger nu på 13,4 veckor. Både Lantmäteriets och kommu-nernas handläggningstider har blivit längre. Väntetiden för leverans från kommuner har ökat med 0,7 veckor, och för Lantmäteriet med 2,0 veckor. Ökningen för Lantmäteriets del beror på att införandet och upplärning av ett nytt hand-läggningsstöd tog längre tid än beräknat.

Koncentrationen av registreringen av planer och bestämmelser till Vänersborg är nu helt genom-förd vilket förbättrar förutsättningarna att följa upp och planera den verksamheten bättre.

Skillnaden i leveranstider mellan kommunerna är fortfarande stor. Väntetiderna (den tid det tar från det att kommunerna handlagt planerna till

de kommit in till Lantmäteriet) är som längst i Jämtland/Härjedalen med 23,4 veckor samt Kronobergs län med 15,9 veckor. De län som hade kortast väntetid var Hallands län med 2,6 veckor och Västernorrlands län med 2,8 veckor.

Enligt de nya reglerna i Plan- och bygglagen, som trädde i kraft 1 januari 2015, ska laga kraft-vunna planer levereras till Lantmäteriet och Länsstyrelsen inom två veckor.

Lantmäteriet har uppdaterat instruktionerna till kommunerna om förändringen i reglerna avse-ende planregistring. Dessa finns tillgängliga på Lantmäteriets hemsida och utskick har gjorts om de nya reglerna.

Uppgifter om detaljplaner och bestämmelser som

kommunerna beslutar om ska registreras i fastighetsre-

gistret. Det långsiktiga målet är att detaljplaner ska

vara registrerade inom tre veckor efter att den vunnit

laga kraft. Enligt Plan- och bygglagen (PBL) har ska

kommunerna leverera detaljplanen till Lantmäteriet

inom två veckor, vilket ger oss en vecka för att regi-

strera den.

Projektstatus vid årsskiftet 2015-2016 för följande fyra omarronderingsprojekt

• Inväntar beslut från Mark o Miljö överdomstolen gällande skiftesplan i förrättningen Östra Leksand.

• Inväntar beslut från domstol gällande tillståndsfrågan i förrättningen Rättvik västra.

• Handläggning pågår i förrättningen Stora Tuna.

• Handläggning pågår i förrättningen Leksand västra.

4,11,9 3,8

11,6

8,99,6

15,7

10,813,4

2013 2014 2015

Registrering av detaljplaner genomsnittlig tid (antal veckor)

LantmäterietKommuner

32


LANTMÄTERIMYNDIGHETERNAS MEDVERKAN I PLAN- GENOMFÖRANDET

Lantmäteriet har fått i uppdrag att utarbeta ett vägledande underlag för fullgörandet av de nya bestämmelserna i plan- och bygglagen (2010:900) om lantmäterimyndigheternas med-verkan i den kommunala planprocessen och i plangenomförandet.

Under 2015 har följande aktiviteter genomförts:

• Lantmäteriet har tillsammans med represen-tanter från kommunala lantmäterimyndig-heter påbörjat men ännu inte slutfört upp-draget att utarbeta ett vägledande underlag. Uppdraget beräknas vara färdigt innan som-maren.

• Lantmäteriet har varit med och kvalitets-granskat texter till Boverkets Kunskapsbank.

• Lantmäteriet har tillsammans med represen-tanter från de kommunala lantmäterimyn-digheterna anordnat ett webbseminarium om exploateringsavtal tillsammans med Bo-verket.

ÖKAD RÄTTSSÄKERHET GENOM TILLSYNSBESÖK

Enligt Lantmäteriets instruktion ska vi utöva tillsyn över de kommunala lantmäterimyndig-heterna. Tillsynsverksamheten följer en femårig plan och vi kan därigenom dra nytta av och åter-koppla till de noteringar som gjordes vid de fö-regående tillsynsbesöken. Under året har till-synsbesök ägt rum vid kommunala lantmäteri-myndigheter i södra och västra delarna av Sve-rige.

De kommunala lantmäterimyndigheterna redo-visar en årlig ärendestatistik, som bland annat används som underlag vid tillsynsbesöken. Un-der 2015 har det inte genomförts några besök vid Lantmäteriets egna kontor då detta till följd av den nya organisationen och de nya princi-perna för ärendefördelning inte längre bedöms vara ändamålsenligt. Det finns inte heller några författningsenliga krav på tillsyn av den egna verksamheten.

En generell slutsats efter årets tillsynsbesök är att verksamheten vid myndigheterna huvud-sakligen fungerar bra. Lantmäteriet har dock även detta år uppmanat myndigheterna att för-bättra sina balanser, korta handläggningsti-derna samt arbeta av de äldsta ärendena. Sär-skild uppmärksamhet har ägnats åt registre-ringsfrågor. Lantmäteriet har påtalat vikten av att registrering av förrättningar och planer ska

ske direkt efter lagakraftträdande. Behovet av fortsatt rekrytering av kompetenta medarbetare inom förrättningsverksamheten är fortfarande en aktuell fråga.

Under verksamhetsåret har även ett flertal sär-skilda tillsynsaktiviteter ägt rum vid kommu-nala lantmäterimyndigheter. I några fall har dessa kombinerats med ordinarie tillsynsbesök. De särskilda tillsynsbesöken har initierats till följd av organisationsförändringar inom kom-munerna, där kommunala lantmäterimyndig-heter berörts. I något fall har berörda kommuner uppmanats att förändra sin organisation i syfte att stärka den kommunala lantmäterimyndig-hetens självständiga ställning i förhållande till de kommunala organ som företräder kommu-nen som fastighetsägare. Haninge kommun har den 1 januari 2015, startat verksamheten i sin nybildade kommunala lantmäterimyndighet.

Under året har Höganäs kommun inkommit med en förnyad ansökan om att få bilda en kom-munal lantmäterimyndighet. Även Ängelholms kommun samt Malung- Sälens kommun har in-kommit med ansökningar. Ansökningarna från Höganäs och Ängelholms kommuner har över-sänts till Regeringskansliet tillsammans med Lantmäteriets yttrande. Ansökan från Malung-Sälens kommun är underhandläggning.

33


UPPDRAGSVERKSAMHET I ANSLUTNING TILL FASTIGHETSBILDNING

Uppdragsverksamhet i anslutning till fastighets-bildning avser till övervägande delen uppdrag åt statliga myndigheter i myndighetssamverkan.

Lantmäteriet får utföra uppdragsverksamhet endast om verksamheten omfattar punkterna i tabellen nedan12. Vad gäller verksamheten för mätning, beredning och kartering (MBK) som återfinns sist i tabellen nedan, görs en bedöm-ning inför varje nytt verksamhetsår om det finns aktörer som är villiga att bedriva verksamhet på dessa orter. Under 2015 har Lantmäteriet lämnat marknaden i delar av Västerbotten.

Intäkterna från uppdragsverksamheten domine-ras av myndighetssamverkan med Naturvård-verket och Skatteverket, som svarar för drygt 70 procent av den totala omsättningen. Övrig verk-samhet består mest av tjänster till små och me-delstora kommuner som saknar egen kompetens för att utföra arkivutredningar eller behöver stöd för att ta fram fastighetsförteckningar till detaljplaner.

Samverkan med Naturvårdsverket

Lantmäteriet har under 2015 valt att säga upp överenskommelsen med Naturvårdsverket om samverkan vid inmätning av gränserna för na-turreservat, då stora delar av det kan utföras av andra aktörer. Dessutom frigörs resurser som kan koncentrera sig på förrättningsarbetet där det idag saknas personal.

Arbetet omfattar utstakning och inmätning samt upprättande av fastighetsförteckningar över be-

rörda reservatsområden. De nymätta områdes-gränserna registreras i naturvårdsregistret hos Naturvårdsverket och i fastighetsregistret. 2015-11-30 har inmätning och utstakning av 200 reservatsområden slutförts. Dessutom har 149 fastighetsförteckningar upprättats.

Naturreservatsärenden utgör en stor andel av den uppdragsverksamhet som bedrivs i anslut-ning till fastighetsbildning. Omfattningen upp-gick 2015 till 62,2 miljoner kronor.

12 Se även vidare i Förordning (2009:946) med instruktion för Lantmäteriet.

Intäkt per verksamhet (mnkr) 2013 2014 2015

Upprättande av fastighetsförteckning samt fastighets- och arkivutredning 11,1 14,4 12,8

Rådgivning och utbildning i fastighetsrättsliga och geodetiska frågor 1,4 3,0 4,1

Rådgivning och utbildning i fastighetstekniska frågor i samband med upprättande av genomförandebeskriv-ning 4,5 5,2 3,9

Upprättande av ansökan om lagfart, värdeintyg för lagfart och nybyggnadskarta, om uppdragsverksamheten utförs i samband med fastighetsbildning 0,8 0,9 0,4

Förslag till fastighetsplan och detaljplaneändring av genomförandekaraktär som behövs för att genomföra en förrättning 0,2 0,2 0,2

Bildande av samfällighetsförening 1,3 1,3 0,9

Myndighetssamverkan som avser sådana uppdrag åt statliga myndigheter som ansluter till lantmäterimyn-dighetens kärnverksamhet 69,6 72,4 76,7

Mätning, beräkning och kartläggning (MBK) samt underlag och förslag till enklare detaljplan av genomföran-dekaraktär i de delar av landet där andra lösningar saknas av marknadsskäl 6,2 6,7 4,7

SUMMA 95,1 104,1 103,6

34


Samverkan med Skatteverket om fastighetstaxeringen

Lantmäteriet utför på uppdrag av Skatteverket det värderingstekniska arbetet och håller i för-beredelserna inför de allmänna och förenklade fastighetstaxeringarna. Under året avslutades förberedelsearbetet inför den förenklade fastig-hetstaxeringen av hyreshus 2016. I det arbetet har bland annat ingått att se över värderingsmo-dellerna, förvalta ortsprisregistret samt sam-ordna nivåläggning och provvärdering som

skapar förutsättningar för rättvisande taxerings-värden.

Taxeringsvärden och värdepåverkande uppgif-ter om fastigheterna bidrar till att exempelvis göra bankernas kreditgivning mera effektiv och underlättar för ägare som vill belåna sina fastig-heter. Uppdraget från Skatteverket omsatte 13,7 miljoner kronor under 2015.

AVGIFTER FÖR REGISTRERING I SAMFÄLLIGHETSFÖRENINGS- REGISTRET

I avgiftsförordningen13, som gäller för statliga myndigheter under regeringen, finns bestäm-melser om uttag av ansökningsavgifter för pröv-ning av ärenden (§§ 10–14). Avgiften för nyregi-strering och stadgeändringar regleras i förord-ning om förande av samfällighetsföreningsre-gister14 och avgiften ska betalas in till Lantmäte-riet. Avgifterna överförs sedan till Riksgälden där den redovisas under inkomsttitel 2531.

13 Avgiftsförordning (1992:191).

14 Förordning (1993:1270) om förande av samfällighetsföreningsregister m.m.

2,4

2,2 2,2

2013 2014 2015

Avgifter samfällighetsföreningsregister (mnkr)

35


RESULTATUTVECKLING OCH ACKUMULERADE RESULTAT

FÖRRÄTTNINGSVERKSAMHET (mnkr)

VERKSAMHETENS INTÄKTER 2013 2014 2015

Intäkter av anslag 6,0 6,0 6,0

Intäkter av avgifter och andra ersättningar 634,4 669,3 612,6

Intäkter av bidrag 0,0 0,2 1,5

Finansiella intäkter 0,7 0,6 0,3

SUMMA 641,1 676,1 620,4

VERKSAMHETENS KOSTNADER

Kostnader för personal -457,0 -441,4 -436,9

Kostnader för lokaler -37,7 -36,3 -36,1

Övriga driftskostnader -156,8 -150,0 -167,5

Finansiella kostnader -1,1 -0,5 -0,1

Avskrivningar och nedskrivningar -25,5 -22,7 -15,5

SUMMA -678,1 -650,9 -656,1

ÅRETS KAPITALFÖRÄNDRING -37,0 25,2 -35,7

Såväl omsättning som resultat har försämrats kraftigt jämfört med 2014. Färre antal debiterade timmar på grund av att många förrättningslant-mätare slutat och inte kunnat ersättas är huvud-orsaken till att resultatet för helåret landar på minus 36 miljoner kronor. Verksamheten är mycket känslig för tappade produktionsdagar. I resultatet ligger också förrättningsverksamhet-ens andel av kostnader för Exodus samt ledig kapacitet i stordatorn.

Prognosen för de kommande åren är att såväl nybyggnation som infrastruktursatsningar kom-mer att öka. Bedömningen är att Lantmäteriet kommer att ha produktionsresurser som mots-varar en högre omsättning än idag. Ett flertal nya lantmätare har anställts under 2015 vilket med tiden ger en ökad omsättning. Det kommer dock också i fortsättningen att finnas en efterfrå-gan på fler lantmätare och en fortsatt hård kon-kurrens om denna kompetens.

Ärendeinflödet inom fastighetsbildningsverk-samheten har legat på en stabil nivå jämfört med de närmast föregående åren.

Resultatet innebär att ett ackumulerat överskott på 14 miljoner kronor har förbytts till ett under-skott på 21 miljoner kronor. I den kommande treårsplanen bedöms verksamheten kunna minska det balanserade underskottet mot ett nollresultat.

-10,9

14,3

-21,4

2013 2014 2015

Ackumulerat resultat(utgående balans mnkr)

36


Uppdragsverksamheten i anslutning till fastig-hetsbildning hade under 2013 och 2014 en posi-tiv omsättnings- och resultatutveckling. Huvud-orsaken till detta är uppdrag från Naturvårds-verket som svarar för merparten av omsätt-ningen. Dessa uppdrag har nu börjat avvecklas och förväntas upphöra från och med halvåret 2016.

Det ackumulerade resultatet ligger stilla i och med årets resultat och bedömningen för den kommande treårsperioden är en minskning av det balanserade överskottet som en följd av en minskad omsättning.

UPPDRAGSVERKSAMHET I ANSLUTNING TILL FASTIGHETSBILDNING (mnkr)


Intäkter av anslag


Intäkter av bidrag 0,5 0,8

Finansiella intäkter

SUMMA 91,1 104,1 103,6





Finansiella kostnader -0,1 -0,1 0,0


SUMMA -84,9 -94,9 -103,7

ÅRETS KAPITALFÖRÄNDRING 6,2 9,2 -0,1

14,0

23,2 23,1

2013 2014 2015

Ackumulerat resultat(utgående balans mnkr)

37


INFORMATIONSFÖRSÖRJNING

Geodata från Lantmäteriet är viktiga underlag för effektiv samhällsplanering, ett rättssäkert samhälle och en enklare vardag för medborga-ren. Exempel på samhällsprocesser där geodata av hög kvalitet är en förutsättning är utveckling av transportnätet, stadsbyggnad och klimatan-passning.

Grundläggande geografisk information- och fas-tighetsinformation används bland annat när kar-tor tas fram som visar var gränser går, var hus står, var adressen ligger och hur vägen går. Kar-tor och annan geografisk information och fastig-hetsinformation har alltid varit viktiga och nöd-vändiga i samhället för att kunna planera, visa juridiska rättigheter och varit en hjälp att hitta rätt.

De flesta av oss använder geodata dagligen, till exempel när vi försöker hitta rätt i en stad, på landsbygden och i naturen. Ibland behöver vi också geodata för andra ändamål, till exempel för att:

• Köpa, bygga eller sälja hus.

• Planera och bygga vägar eller annan infra-struktur.

• Planera och bevara miljön.

• Förebygga kriser och katastrofer.

• Rädda liv och egendom när olyckan redan varit framme.

Hela geodatamarknaden växer. Efterfrågan på Lantmäteriets produkter ökar och allt fler kom-mersiella aktörer agerar på marknaden. En vik-tig faktor för tillväxten har varit den tekniska ut-vecklingen vad gäller bland annat mobiler och surfplattor, där positionering och därmed geo-data är en nyckelkomponent, men även genom utvecklingen av insamlingstekniker av olika slag.

En väl fungerande infrastruktur för geodata är en viktig del i den svenska e-förvaltningen. Ge-nom att skapa en särskild infrastruktur för geo-data läggs grunden för att effektivisera sam-hällsförvaltningen och skapa nya e-tjänster. Det i sin tur ger bättre service för medborgare, före-tag och myndigheter.

Harmonisering av gemensamma geodata får allt större betydelse, både nationellt och internation-ellt, utifrån att en större del av våra geodata blir öppna, det vill säga avgiftsfria och utan begrän-sade användningsvillkor.

Informationsförsörjningen ska vara av god kvalitet, rikstäckande, långsiktig, stabil och säker. Användningen av den

grundläggande geografiska informationen och fastighetsinformationen ska öka och komma till nytta hos fler användare

och inom fler användningsområden.

Geodata är fastighetsinformation och geografisk inform-

ation som beskriver företeelser som har ett direkt eller

indirekt angivet geografiskt läge, till exempel kartdata

såväl som registerinformation om fastigheter, byggna-

der, sjöar, vägar, vegetation eller befolkning.

38


ANVÄNDNING AV INFORMATION OCH TJÄNSTER I SAMHÄLLET

Lantmäteriets satsning på utveckling av nya tjänster och vidareutveckling av befintliga tjäns-ter inom geodataområdet har fortsatt under året. Utvecklingen har hittills dominerats av vis-ningstjänster och så kallade direktåtkomsttjäns-ter (frågor kring enstaka objekt), men kommer framöver att allt mer fokusera på nedladdnings-tjänster för att möta användarnas krav på enkel åtkomst och på ett rationellt sätt hantera en ökande distribution av geodata.

För att möta omvärldens krav avseende kvalitet, tillgänglighet och användarvänlighet sker fort-löpande en utveckling av våra tjänster och vår information. Det handlar om modernisering av både informationsstrukturer och system samt utveckling av geodatatjänster som är enkla att konsumera för användarna.

Vidareförädlare, självbetjäning och support

Alla kan vända sig direkt till Lantmäteriet för att få tillgång till geografisk information och fastig-hetsinformation. Lantmäteriet gör däremot inga kundspecifika anpassningar av geodata utan ut-vecklar främst grundläggande tjänster med ma-skinläsbara gränssnitt.

Eftersom användarna i de flesta fall även vill ha informationen via användarvänliga applikat-ioner eller anpassad för en specifik verksamhet, väljer många att vända sig till Lantmäteriets vi-dareförädlare. Vidareförädlarna är därför en

15 Samarbetspartners inom SWEPOS är externa aktörer som förmedlar data i realtid från SWEPOS-stationerna till egna nätverks-RTK-tjänster, samt även bidrar till SWEPOS-nätet med data från egna stationer.

viktig kanal för att öka och bredda använd-ningen av Lantmäteriets geodata.

En användare behöver inte gå via en vidareför-ädlare vad gäller de geodetiska tjänsterna. De kan istället välja att gå via någon av våra samar-betspartners15 inom detta område, eller vända sig direkt till Lantmäteriet.

Under 2015 har 4 vidareförädlare tillkommit, 5 avtal har upphört och totalt har nu Lantmäteriet avtal med 78 vidareförädlare.

39


Lantmäteriets indikatorer visar användningens utveckling

Volymutvecklingen av Lantmäteriets produkter används för att visa hur användningen av geodata utvecklas. Nedan redovisas utfallet för de indika-torer som används för att mäta målet om ökad och breddad användning.

Användningen av geodatatjänster har ökat mar-kant under året. Vad gäller ökningen av visnings-tjänsterna står användningen av e-tjänsterna för kartor och bilder för en betydande del. Den grupp som Lantmäteriet levererar mest geodata till är till parterna i geodatasamverkan16, vilka även är de största användarna av geodatatjänsterna. Antalet nedladdningar (uttag av kopia) har ökat jämfört med föregående år. Detta beror främst på att Lant-mäteriet från 1 juli 2015 erbjuder Översiktskartan och en enkel höjdmodell som öppna data.

År 2013 redovisade vi det totala antalet kontrak-terade användarorganisationer för visningstjäns-ter och nedladdningstjänster. Från och med 2014 särredovisas dessa. Det totala antalet kontrakte-rade användare har ökat under 2015, från 271 till 316.

Under året har Lantmäteriet släppt viss geogra-fisk information som öppna data, fritt tillgängliga och fria att använda. Dessa data finns att hämta

via en öppen hämtplats, vilket medfört att själv-betjäningen har ökat markant under året och mot-svarar nu 83 procent av leveranserna av geogra-fisk information.

16 Se www.geodata.se för deltagande parter i geodatasamverkan

Tjänster 2013 2014 2015

Visningstjänster

Antal förfrågningar 217,4 miljoner 742,3 miljoner 1,37 miljarder

Visad datamängd gigabyte 18 800 57 605 104 206

Antal kontrakterade användarorganisationer - 207 261

Nedladdning – Direktåtkomst

Antal förfrågningar 4,8 miljoner 41,5 miljoner 71,4 miljoner

Nedladdad datamängd gigabyte 56 567 1 384


Nedladdning – Uttag av kopia

Antal förfrågningar 4 226 10 324 33 319

Nedladdad datamängd gigabyte 732 1 605 4 920


Användare nedladdning


Användare – nedladdning och visning

Antal kontrakterade användarorganisationer vid årets slut 194 2711 3161

1 Samma användarorganisation kan finnas kontrakterade på flera tjänstetyper. I totalantalet är dessa endast räknade en gång.

Geodatatjänsterna är så kallade maskin-till-

maskin-tjänster.

Visningstjänsterna ger möjlighet att använda geo-

grafisk information som färdiga bilder i egna system

eller applikationer.

Nedladdningstjänsterna är tjänster för nedladdning

eller direktåtkomst av fastighetsinformation och geo-

grafisk information i egna system eller applikationer.

46%

72%83%

2013 2014 2015

Andel leveranser av geografisk information via självbetjäning

40

http://www.geodata.se/


Arbete med att öppna data har startat

Under 2015 öppnade Lantmäteriet upp kartdata ner till en skala på 1:250 000 och en enkel höjd-modell. Vid samma tidpunkt slutade Lantmäte-riet att trycka Översiktskartan. Både den öppna hämtplatsen där användarna själva kan ladda ned data och tjänsten Topografisk webkarta Vis-ning CC BY17 finns tillgängliga via www.lant-materiet.se/oppnadata18.

Antalet nedladdningar av Översiktskartan, som släpptes vid halvårsskiftet 2015, har ökat drygt 60 gånger jämfört med första halvåret. Höjddata laddades ner motsvarande 1 100 Sverigetäck-ningar under andra halvåret jämfört med 1,5 Sverigetäckning första halvåret. Användningen av visningstjänsten Topografisk webbkarta vis-ning CC BY har successivt ökat sedan den lanse-rades 1 juli 2015.

I december lanserades en landskapsmodell över Sverige i det populära datorspelet Minecraft. Modellen bygger på Lantmäteriets nationella kartor och höjddata som har släppts som öppna

data under 2015 och 1 januari 2016. Det innebär att hela landet kommer att finnas som en virtuell och spelbar värld i spelet med sjöar, berg, vägar och järnvägar. Syftet med detta är att få fler unga att använda kartor och spelbaserat lärande.

Arbetet med att implementera öppna data inom Lantmäteriet har bland annat fokuserat på att anpassa den tekniska infrastrukturen, att av-veckla befintliga licensavtal för de data som blir öppna data och att kommunicera om Lantmäte-riets steg mot öppna data. Inom detta arbete har Lantmäteriet också inlett ett arbete som rör mo-dernisering av produktsortimentet för kartor och geografisk information, med syftet att an-vändarna ska känna igen Lantmäteriets kartin-formation oavsett i vilken form den tillhanda-hålls.

Den 1 januari öppnar Lantmäteriet upp kartdata ner till skala på 1:50 000 och SWEPOS DGNSS-tjänsten19.

Nya tjänster framtagna

Under året har två nya höjddatatjänster utveck-lats som driftsattes i juni; Höjd direkt och Höjd-modell nedladdning. Med dessa tjänster kan an-vändare fråga efter höjdvärden och enkelt ladda ned valda delar av höjdmodellen. Även system

för lagring som stödjer de nya tjänsterna är driftsatt. Under 2015 har även nya visnings- och nedladdningstjänster för hydrografisk inform-ation tagits fram.

SWEPOS - ger användarna bättre ekonomi

Lantmäteriets SWEPOS-tjänster är ekonomiskt fördelaktiga verktyg för insamling av geodata, vid exempelvis förrättningsmätning. Tjänsterna är anpassade för maskinstyrning i anläggnings-projekt och i jordbruket. Genom att exempelvis låta GPS20-utrustning styra traktorn blir kör-ningen effektivare. Det går åt såväl mindre göd-sel som utsäde och bränsle, vilket innebär en mindre miljöpåverkan.

17 Tjänsten levererar en bakgrundskarta med hög prestanda vid många samtidiga anrop. 18 Lantmäteriet använder en licens som innebär att användaren kan an-vända data från Lantmäteriet utan begränsande villkor, men ska ange Lantmäteriet som källa till informationen.

19 SWEPOS är Lantmäteriets stödsystem för satellitpositionering i Sverige SWEPOS DGNSS är en rikstäckande tjänst för positionsbestämning i real-tid. 20 GPS= Global Positioning System.

1 323

2 844

2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015

Swepos Nätverks-RTK-tjänstAntal abonnemang

41

http://www.lantmateriet.se/oppnadata

http://www.lantmateriet.se/oppnadata


Den mest omfattande positioneringstjänsten, både ekonomiskt och användningsmässigt, är nätverks-RTK. Med nätverks-RTK kan använ-daren, i realtid, bestämma läget för en punkt med en osäkerhet på centimeternivå. Under 2015 har antalet abonnemang ökat med 342 stycken, vilket innebär att tjänsten idag har 2 844

abonnemang. Lantmäteriet har ett nät av refe-rensstationer för att noggrann lägesbestämning ska vara möjlig över hela Sverige. Under året har nätet byggts ut med 41 stationer, vilket be-tyder att nätet vid utgången av 2015 består av 368 referensstationer.

Geodata för forskning, utbildning och kulturverksamhet

Vetenskapsrådet finansierar till och med 2017 tillhandahållandet och licensavgifterna för geo-data från Lantmäteriet, Trafikverket, Statistiska Centralbyrån, Sjöfartsverket och Sveriges geolo-giska undersökning till forskning, utbildning och kulturverksamhet.

Användare av geodata vid de lärosäten som är anslutna till identitetsfederationen Swamid (Swedish Academic Identity) kan ladda ner geo-dataprodukter via en nedladdningstjänst, som Statens Lantbruksuniversitet (SLU) ansvarar för. Under året har 221 76621 nedladdningar gjorts av Lantmäteriets geodata via tjänsten22, vilket är mer än en tredubbling, en ökning med

154 663 mot 2014. Till detta kommer ett antal manuella leveranser till lärosäten som inte är an-slutna till Swamid.

Lantmäteriet har under ett par års tid, i samver-kan med andra, testat möjligheterna att tillgäng-liggöra digitala geodata i undervisningen. Arbe-tet har resulterat i Geoskolan, en i samverkan med lärare och kommuner utvecklad teknisk lärmiljö integrerad i skolornas befintliga digitala miljö. Geoskolan är en webbplats som ger möj-lighet att enkelt få tillgång till och använda geo-data, i undervisningen på grundskolan och i gymnasiet.

Stöd till Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB)

Inom krisberedskapsområdet deltar Lantmäte-riet på olika sätt i myndighetssamverkan med MSB och andra myndigheter. Det gäller bland annat inom samverkansområdet Geografiskt områdesansvar och inom Nationell plattform för arbete med naturolyckor, som MSB är sam-mankallande för.

Lantmäteriet deltar även inom Lantmäteriets användargrupp Blåljus och inom den geodata-samverkan som finns mellan Lantmäteriet, MSB och Försvarsmakten. Kopplat till dessa myndighetsnätverk bedrivs olika samarbets-projekt för att stärka samhällets samlade krisbe-redskap, varav en del samfinansieras av MSB:s anslag 2:4 Krisberedskap.

21 Till detta tillkommer 2 573 nedladdningar som avser en produkt som SLU äger.

Exempel på sådana samarbetsprojekt 2015 un-der Lantmäteriets ledning är:

• Användning av geografisk information vid ex-traordinär händelse.

• Gemensamt specificerade geodata för blåljusak-törer.

• Etablering av utökad civil-militär samverkan inom geodataområdet för stärkt krisberedskap.

• Manér- och symbolsättning för webbkartor inom krisberedskapsområdet.

• Samordnad och användaranpassad geodata för arbete med naturolyckor.

• Geoteknisk sektorsportal för räddningstjänstre-laterade tillämpningar.

I det initiala skedet av MSB:s internationella hjälparbete i samband med jordbävningen i Nepal har Lantmäteriet även stöttat med kartor.

22 Dessa nedladdningar ingår inte i statistiken i tabellen som visar vis-nings- och nedladdningstjänster.

42


Effektiv samverkan mellan myndigheter och blåljusaktörer kan rädda liv

En aktiv och löpande dialog med användarna samt bevakning av trender i omvärlden utifrån dagens snabba utveckling inom geodataområ-det är en förutsättning nå ut med våra produk-ter. Användarnas behov och synpunkter samlas in med hjälp av intervjuer och i Lantmäteriets användargrupper, kundnöjdhetsundersök-ningar och via dialog med våra återförsäljare. Vi informerar och för en dialog om våra produkter och tjänster samt vårt tillhandahållande på se-minarier och andra träffar, både nationellt och regionalt, samt på årliga återförsäljarträffar. Vi har regionala geodatasamordnare på flera orter över landet som sprider information regionalt genom att delta i nätverk och i direkta dialoger med användare.

Ett aktuellt och viktigt exempel på samverkan i dialog är det samverkansprojekt Lantmäteriet bedriver tillsammans med blåljusaktörerna (po-lis, ambulans, räddningstjänst och SOS Alarm) samt Myndigheten för samhällsskydd och be-redskap (MSB), Trafikverket och kommunerna.

Arbetet har pågått under 2014 och 2015 och haft fokus på de behov av geodata som blåljusaktö-rerna har för att vid utryckning kunna position-era en händelse och hitta fram. Bakgrunden är vetskapen om att många blåljusaktörer av olika

anledningar saknar ett bra kartstöd. Målet är att förbättra blåljusaktörernas tillgång till en ge-mensam produkt med geodata av högsta kvali-tet och aktualitet, allt för att hitta rätt och komma fram på kortast möjliga tid.

I samverkan med blåljusaktörer och samver-kansparter i datainsamlingen har geodatabeho-vet kartlagts liksom berörda samverkansproces-ser för datainsamling.

Resultatet har sammanställts och kommunice-rats bland annat via Lantmäteriets webbplats dels i form av rekommendationer riktat till blå-ljusaktörerna kring vilken information man bör använda, dels riktat till ansvariga för geodata-försörjning kring de förbättringar som kan göras i insamlingsprocesserna. I arbetet har det fram-kommit att det finns ett stort behov av nationell samordning av blåljusaktörernas geodataför-sörjning.

Erfarenheterna från projektet har resulterat i att Lantmäteriet tagit initiativ till ett fortsatt samar-bete. Ett gemensamt och anpassat produktut-bud ska tas fram, något som länge efterfrågats av blåljusaktörerna som en förutsättning för att alla aktörer ska kunna ha ett gemensamt kart-stöd med god kvalitet.

Framtida tillhandahållande av fastighetsinformation

För att modernisera Lantmäteriets tillhandahål-lande av fastighetsinformation har ett större ar-bete påbörjats i september 2015. Syftet är att för-enkla och kundanpassa beställning, kommuni-kation och support i tillhandahållandet av fas-tighetsinformation.

För att säkra ett fortsatt stabilt tillhandahållande på marknaden tas även ett nytt produktutbud fram som ersättning för dagens åldrande systemlösningar.

43


INFRASTRUKTUR FÖR GEODATA - FÖR EFFEKTIVARE SAMHÄLLS- FÖRVALTNING

Infrastrukturen för geodata ska göra det så en-kelt som möjligt för så många som möjligt att hitta och använda geodata. Snabb tillgång till aktuella och enhetliga geodata samt enhetliga referenssystem kan betyda skillnad mellan liv och död och innebära att ekonomiska förluster i samband med katastrofer och samhällskriser blir mindre omfattande.

Under 2015 har Lantmäteriet tillsammans med andra aktörer arbetat vidare med utveckling av infrastrukturen. Bland annat har arbete med standardisering av centrala begrepp och webb-kartografi fortsatt. En översyn av tekniskt ram-verk och svenska riktlinjer för visnings- och nedladdningstjänster pågår. Ett antal korta ut-bildningar (så kallade webbinarer) om infra-strukturens olika delar har genomförts.

Lantmäteriet har på uppdrag av regeringen ge-nomfört en utvärdering av det partssamman-satta Geodatarådet, vilka ger råd i frågor som

rör Lantmäteriets samordningsroll. Geodatarå-det har i sin handlingsplan valt att arbeta med tre prioriterade strategiska fokusområden; inno-vationsteam, kartapplikation samt marknadsfö-ring och återkoppling.

I infrastrukturen för geodata ingår en rad viktiga

komponenter:

• Standarder som gör det möjligt att kombinera geodata

• Regelverk som underlättar informationsförsörjningen

• En portal som ger möjlighet att söka geodata och

tjänster

• Metadata som beskriver innehåll, tillgänglighet och

kvalitet

• Forskning, utveckling och utbildning som behövs för

att bygga upp infrastrukturen.

Lantmäteriet har av regeringen tilldelats ett nationellt samordningsansvar för geodataområdet och ska inom ramen för

sitt samordningsansvar och tillsammans med Sveriges kommuner, andra myndigheter och organisationer bygga upp och

förvalta en nationell infrastruktur för geodata.

44


Utan geodetisk infrastruktur inga geodata

Lantmäteriet ansvarar för den nationella geode-tiska infrastrukturen som består av de nationella geodetiska referenssystemen och de nationella referensnäten. De nationella referenssystemen är:

● SWEREF 99 i tre dimensioner och i plan ● RH 2000 i höjd ● RG 82 för tyngdkraft Ett referensnät är en realisering av ett referens-system. Ett exempel på referensnät är SWEPOS, det nationella nätet av permanenta referensstat-ioner som utnyttjar satellitbaserade positioner-ingssystem som GPS och Glonass och i framti-den även det europeiska Galileo liksom det ki-nesiska Beidou.

Kännedom om tyngdkraftens variationer har bland annat stor betydelse för möjligheten till noggrann höjdbestämning med satellitteknik.

Definition av ett nytt tyngdkraftssystem samt etablering av ett nytt tyngdkraftsnät är några av de pågående nyckelaktiviteterna. Mätningarna påbörjades 2011 med mätningar på Vänerns is och under åren 2013 - 2015 har bland annat stora delar av fjällvärlden täckts med tyngdkraftsob-servationer. Under 2015 mättes 502 punkter med relativtyngdkraft varav 71 procent var be-lägna i fjällvärlden.

Enhetliga referenssystem och geodataspecifikationer underlättar informationsutbytet

Med enhetliga geodata och referenssystem ef-fektiviseras många samhällsprocesser som ex-empelvis planarbete, fastighetsbildning, bygg-lovshantering, miljö- och krisarbete samt infra-strukturbyggande. Enhetliga geodataspecifikat-ioner bidrar även till effektivisering av proces-serna vid insamling, lagring och tillhandahål-lande av geodata och möjliggör ännu mer lättan-vända kartprodukter och tjänster för slutanvän-darna. Dessutom minskar risken för dubbelar-bete.

Ett prioriterat område inom den nationella geo-datastrategin är byte av referenssystem till de nationella referenssystemen SWEREF 99 och RH 2000. Lantmäteriet har därför under året bedri-vit en omfattande rådgivning för att underlätta införandet för myndigheter och kommuner.

Som bilden visar vid utgången av året har 277 kommuner av totalt 290 bytt till det nya geode-tiska referenssystemet SWEREF 99, och 186 kommuner har bytt till Sveriges nya referenssy-stem i höjd, RH 2000. Samtidigt har 85 procent av berörda statliga myndigheter och bolag helt eller delvis genomfört ett byte till SWEREF 99 respektive RH 2000.

Stöd för standardiserad insamling och kontroll

Lantmäteriet ska verka för enhetlighet, samordning och

kvalitet inom mätningsområdet och inom det karttek-

niska området samt i övrigt ge råd och stöd inom ramen

för sitt verksamhetsområde. Som en del i denna uppgift

samverkar Lantmäteriet, Trafikverket och kommunerna

kring en löpande revidering av Handbok i mät- och kart-

frågor (HMK). Handböckerna lägger grunden för en

standardiserad geodatainsamling samt kontroll av geo-

data.

Följande handböcker finns nu färdiga i version 2015: In-

troduktion, geodatakvalitet, bilddata. laserdata, ortofoto,

höjddata och fotogrammetrisk detaljmätning juni 2015

samt en ordlista.

Geodetisk infrastruktur kan likställas med – och

stödjer – till exempel infrastrukturerna för väg- och

järnvägskommunikation och elförsörjning. Den är

också en grundläggande del av den tekniska infra-

strukturen för geodata.

156

277

29

186

0

290

2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015

Ackumulerat antal kommuner som bytt referenssystem

SWEREF 99RH 2000

45


För att möjliggöra leveranser och utbyte av en-hetliga grundläggande geodata startade pro-jektet Svensk geoprocess 2011. Projektet drivs av Lantmäteriet i samverkan främst med Sveriges kommuner och landsting (SKL) samt represen-tanter från Sveriges kommuner.

Svensk geoprocess har två viktiga huvudupp-drag:

• Att utarbeta enhetliga geodataspecifikationer och ge förslag på nya och förändrade samver-kansformer för nio utvalda geodatateman.

• Att stödja och påskynda kommunerna och öv-riga berörda myndigheter i deras införanden av de enhetliga nationella referenssystemen i plan och höjd, Sweref 99 och RH 2000.

Senast den 1 juli 2016 ska överenskomna nation-ella enhetliga geodataspecifikationer vara fast-ställda för utvalda geodatateman och alla kom-muner ska ha infört de enhetliga referenssyste-men. Totalt har sju av de nio specifikationerna för temauppdragen avslutats, varav sex har fär-digställts under 2015. De teman som återstår att färdigställa är byggnad och väg/järnväg.

Flera demomiljöer som innehåller olika typer av geodata från olika geografiska områden och ter-rängtyper, presenteras på Svensk geoprocess hemsida www.lm.se/svenskgeoprocess.

Resultaten från projektet lämnas till Samverkan Svensk geoprocess, som är ett nätverk mellan Lantmäteriet, kommuner och övriga berörda myndigheter. Etablering av Samverkan Svensk geoprocess har inletts under 2015. Lantmäteriets samordningsroll inom geodataområdet funge-rar som nav för arbetet. Arbetet omfattar hela geodataförsörjningen – insamling, lagring och tillhandahållande – och ska även fortsatt bedri-vas sammanhållet i samverkan23.

Geodatasamverkan skapar förutsättningar för bättre tillgång till geodata

Geodatasamverkan erbjuder ett samlat utbud av geodata från flera myndigheter och vänder sig till organisationer som har myndighetsuppgif-ter. Avtal kan tecknas av:

• statliga myndigheter • landsting/regioner • kommuner samt aktörer som har offentligt

uppdrag (enligt lag).

I denna samverkan ingår avgiftsbelagda geo-data från informationsansvariga myndigheter. Genom ett avtal och en årsavgift underlättas till-gången till geodata. Alla som tecknar avtal får tillgång till samtliga geodata som ingår i Pro-duktkatalogen för Geodatasamverkan. Lantmä-teriet hanterar avtalen och vid 2015 års utgång har totalt 246 parter tecknat avtal.

Under 2015 har parterna i Geodatasamverkan beslutat att ersätta dagens samverkansavtal med ett användaravtal och en överenskom-melse, mellan de myndigheter som erbjuder geodata i Geodatasamverkan. I och med detta ändras beslutsmandaten, till att de myndigheter som erbjuder geodata är de som fattar beslut. In-för beslut om förändringen har Lantmäteriet till-sammans med Geodatarådet och Geodatarådets arbetsgrupp utvecklat avtalsförslagen. Föränd-ringarna gäller från 1 januari 2016.

23 Exempel på uppgifter som ingår i Samverkan Svensk Geoprocess är att förvalta och vidareutveckla geodataspecifikationerna och samverkansfor-merna, ge support, råd, stöd och utbildning samt samordna, stödja, på-skynda och följa upp införandeinitiativ runt om i landet.

Parter i geodatasamverkan 2013 2014 2015

Totalt antal parter 169 220 246

- varav kommuner 136 183 209

De nio utvalda geodatatemana är: √ flygbild/ortofoto √ hydrografi √ markanvändning √ markdetaljer √ laserdata/höjdmodell • väg/järnväg √ adress • byggnad √ stompunkter

46

http://www.lm.se/svenskgeoprocess


Myndighetssamverkan om avgiftsfritt utbyte av registerdata

Ett antal statliga myndigheter, med de så kal-lade utvecklingsansvariga myndigheterna24 som motor i arbetet, har bedömt att avgiftsuttag för det informationsutbyte som sker mellan stat-liga myndigheter är en faktor som hindrar ut-vecklingen av en effektiv e-förvaltning och digi-taliserad samverkan mellan myndigheter. E-delegationen har i sitt slutbetänkande, SOU 2015:66, rekommenderat att utbyte av grundläggande registerinformation mellan myndigheter ska ske utan att myndigheterna tar ut avgifter av varandra. Utgångspunkten ska i stället vara att myndigheternas samlade inform-ationsmängder ska ses som en myndighetsge-mensam resurs, en avgiftsfri sådan.

Utvecklingsmyndigheterna har gjort en kart-läggning av utbyte av registerdata, med ett stort

antal myndigheter. Denna kartläggning visar att det sker ett mycket betydande utbyte mellan myndigheterna.

Lantmäteriet anser att ett avgiftsfritt utbyte mel-lan myndigheter är ett viktigt steg i effektivise-ring av dataförsörjningen. Det är dock inte att förväxla med öppna data, då enbart avgiftsfritt utbyte mellan myndigheter även fortsättnings-vis skulle innebära att Lantmäteriet måste sätta begränsande villkor för användningen för myn-digheterna för att inte tappa övriga avgiftsintäk-ter i den nuvarande finansieringslösningen.

En kombination av avgiftsfrihet mellan myndig-heter och en satsning på öppna data för Lantmä-teriet skapar bästa möjliga förutsättningar för ökad och breddad användning av Lantmäteriets data i samhället.

Datadelning över gränsen med Norge

Det finns ett behov av att dela geodata mellan offentliga myndigheter på båda sidor om den norsk-svenska gränsen. Det finns för närva-rande ett avtal som reglerar gränsöverskridande data för krishantering som gäller mellan alla nordiska länder. Detta täcker dock inte alla be-hov som finns inom offentlig verksamhet. Lant-

mäteriet har under 2015 tillsammans med Kart-verket i Norge därför inlett ett samarbete med tillhörande avtal. Arbetet syftar till att öka an-vändningen av geodata i gränsöverskridande samarbeten samt att ge tillgång till geodata från Sverige för alla organisationer med offentliga uppgifter i Norge.

24 Regeringen utsåg fyra utvecklingsansvariga myndigheter för e-förvalt-ning: Lantmäteriet, Skatteverket, Bolagsverket och Transportstyrelsen. Uppdraget upphörde 2014-12-31.

47


Inspire25 i Sverige och Europa

Lantmäteriet ansvarar för att samordna och stödja det nationella genomförandet av EU-di-rektivet Inspire, en europagemensam infra-struktur för geodata. Lantmäteriet sköter även Sveriges kontakter gentemot Europeiska kom-missionen i frågor som rör Inspire. Det handlar exempelvis om att samordna och förmedla nat-ionella ståndpunkter i utvecklingen av den europagemensamma infrastrukturen för geo-data samt att utvärdera och rapportera hur ge-nomförandet av direktivet fortlöper på nationell nivå.

För att stödja informationsansvariga organisat-ioner har Lantmäteriet bland annat genomfört en workshop och webbinarer inom områden re-laterade till Inspire. Informationsansvariga or-ganisationer är de som enligt lagen och förord-ningen om geografisk miljöinformation (SFS 2010:1770) är skyldiga att göra sin information

tillgänglig. Organisationerna ska se till att till-gängliggöra de geodata, tjänster och metadata som omfattas av informationsansvaret.

Under året har Lantmäteriet även bistått Miljö-departementet i remissarbete om ändringar i förordningen om geografisk miljöinformation.

EU-kommissionen ansvarar för förvaltning och utveckling av Inspire. För detta arbete har EU-kommissionen etablerat ett ramverk, Main-tenance and Implementation Framework (MIF). Ar-betet styrs av Maintenance and Implementation Group (MIG) via ett arbetsprogram. Lantmäte-riet har under året varit aktiv i MIG samt de till-fälliga arbetsgrupper som upprättats för att ge-nomföra de olika aktiviteterna i arbetsprogram-met. Bland annat kan nämnas ny vägledning för metadata, validering av metadata och tjänster, vägledning för Spatial Data Service (SDS) samt rutiner för årlig uppföljning av Inspire införan-det.

Gränsöverskridande referensdata från Europas kart- och fastighetsmyndigheter

För att möta krav på gränsöverskridande geo-data på den europeiska arenan driver de euro-peiska kart- och fastighetsmyndigheterna pro-jektet European Location Framework (ELF), med Lantmäteriet som en aktiv deltagare. Projektet baseras på EU-direktivet Inspire och delfinan-

sieras av Europeiska Unionen. ELF är ett ut-vecklingsprojekt som ska leda till enklare till-gång, ur såväl tekniska- som licens- och avgifts-perspektiv, till harmoniserade geodata över Europa via operationella tjänster från vår ge-mensamt ägda samarbetsorganisation EuroGeo-graphics.

25 Inspire= Infrastructure for Spatial Information in Europe.

48


United Nations Initiative on Global Geospatial Information Management – UN-GGIM

År 2010 tog FN initiativ till att etablera en ex-pertkommitté som har i uppgift att utgöra en plattform för att utveckla effektiva strategier för att bygga och stärka kapaciteten när det gäller geodata, samt sprida goda exempel rörande le-gala frågor, managementmodeller och tekniska standarder. Verksamheten kommer att utvärde-ras under 2016 och eventuellt göras permanent.

Arbetet bedrivs genom expertgrupper, arbets-grupper och genom så kallade kontinentala or-ganisationer. Europa etablerade UN-GGIM: Europe i oktober 2014 med deltagande från de europeiska länder som är med i FN och med Europeiska Kommissionen som permanent ob-servatör. Länderna representeras för närva-rande i huvudsak av kart- och fastighetsmyn-digheterna eller de nationella statistikorganisat-ionerna. Verksamheten leds av en Executive Committee, där Lantmäteriets generaldirektör Bengt Kjellson är ordförande.

Två viktiga områden har identifierats:

• Klargörande av vilka geodata som kan be-traktas som fundamentaldata och hur dessa bäst produceras och finansieras; och

• hur dessa data på bästa sätt kan integre-ras/sambearbetas med data från andra myn-digheter, till exempel statistik och miljöin-formation.

Lantmäteriet deltar inom de båda områdena och för att säkerställa att de svenska representan-

terna har bred tillgång till kunskaper och syn-punkter har Lantmäteriet bildat en nationell re-ferensgrupp som för närvarande även består av representanter från Naturvårdsverket, Sjöfarts-verket, SCB och Sveriges geologiska undersök-ning (SGU).

FN antog den 26 februari 2015 resolutionen Glo-bal Geodetic Reference Frame for Sustainable Deve-lopment, som är ett resultat av det arbete som be-drivs inom UN GGIM. Lantmäteriet har varit engagerade i framtagandet av resolutionen, samt säkerställt att den svenska FN- delegat-ionen var medvetna om resolutionens innehåll och betydelse. För närvarande pågår arbetet med att koppla en så kallad ”road map” till denna resolution. Områden som trycks på i re-solutionen är internationellt samarbete, inter-nationellt utbyte av geodetisk information, kompetensöverföring och att säkerställa en långsiktighet i förvaltning och utveckling av den globala geodetiska infrastrukturen.

Fem arbetsgrupper26 finns beslutade inom UN- GGIM och Lantmäteriet deltar med repre-sentanter i två av dessa, nämligen i Working Group on Geospatial Information and Services for Disaster och Working Group on Global Geodetic Re-ference Frame. Lantmäteriet deltar också i expert-gruppen The United Nations Expert Group on Land Administration and Management.

26 De fem arbetsgrupperna är: Working Group on Global Geodetic Refer-ence Frame, Working Group on Development of a Statement of Shared Principles for the Management of Geospatial Information, Working Group on Global Map for Sustainable Development (GM4SD), Working Group on Trends in National Institutional Arrangements in Geospatial Information

Management, Working Group on Geospatial Information and Services for Disasters (WG-Disasters).

49


GEOGRAFISK INFORMATION OCH FASTIGHETSINFORMATION BYGGS UPP OCH HÅLLS AKTUELL

Sverige laserskannas för nationell höjddatamodell

År 2009 gav regeringen Lantmäteriet ett särskilt uppdrag att bygga upp en ny och noggrannare markmodell med höjddata över landet. Mark-modellen framställs med hjälp av laserskanning från flygplan.

Ett viktigt syfte med höjdmodellen är att för-bättra underlaget för riskanalyser och åtgärds-planering kopplade till ett förändrat klimat med ändrade nederbördsmönster och flöden. Med bra höjdinformation ökar möjligheterna att identifiera riskområden för översvämningar, ras och skred och för att planera framtida bebyg-gelse och infrastruktur på ett klimatsäkert sätt. Även inom projektering av infrastruktur och byggnader samt inom kommunal planering har höjdmodellen bidragit till ökad effektivitet och bättre beslutsunderlag. En orsak till den stora och breda användningen av höjdmodellen inom myndigheter och kommuner, är att dessa data ingår i den datamängd som man får tillgång till inom Geodatasamverkan.

Vid 2015 års utgång är cirka 95 procent av totalt planerat 460 000 km² skannade och leverans-klara27. Sommaren medgav mycket begränsade möjligheter till skanning, men höstens överras-kande fina skanningväder gjorde att de ur-sprungliga målen för året i stort sett uppnåddes. För kommande år återstår delar av fjällen och fjällnära områden i Norrlands inland att skanna.

Ett kvalitetshöjande arbete med att fineditera broar och dammar har fortgått under året, ett ar-bete som påbörjades under 2013. Vidare har den kvalitetshöjande åtgärden att platta ut vatteny-tor i laserdata fortsatt.

Figur 1: Utfall laserskanning 2015 De gröna, blå och lila områdena i kartbilden visar de delar av landet som skannats. I det gröna området är även broar och dammar edite-rade. I det lila området är broar, dammar och strandlinjer editerade. De grå fälten visar de områden som återstår att laserskanna.

27 Utfall av skanning och produktion av höjdmodell kan kontinuerligt föl-jas på www.lantmateriet.se (under Kartor och geografisk informat-ion/Fakta om laserskanning/Planer, utfall och stödmaterial).

50

http://www.lantmateriet.se/


Geodata i 3D

Lantmäteriet tillhandahåller i dag i huvudsak geodata i 2D, men efterfrågan på motsvarande information i 3D ökar för att kunna göra bättre visualiseringar, analyser och planer inom bland annat klimatanpassningsarbetet och samhälls-byggnadsprocessen.

Målbilden är att en rikstäckande grundläggande landskapsmodell i 3D ska finnas framme år 2020. Arbetet omfattar inte fastighetsinformat-ion i detta skede.

I Lantmäteriets regleringsbrev för 2015 ges ett fortsatt uppdrag åt Lantmäteriet att genomföra 3D-utredningens förslag avseende ett ramverk för geodata i 3D i samverkan med andra geoda-taproducerande myndigheter. Under året har en nationell samverkansgrupp för geodata i 3D skapats tillsammans med SGU, Sjöfartsverket, Trafikverket, FMV, Göteborgs stad, Linköpings stad och Falu kommun. Fyra möten har hållits och en testplattform har tagits fram. Innan 2016

års utgång ska ramverket vara klart liksom hur ramverket ska förvaltas. Arbetet kan följas på Lantmäteriets hemsida.

Bilden nedan visar en landskapsmodell i 3D från testplattformen. Landskapsmodellen innehåller geodata från Lantmäteriet, SGU och Sjöfartsver-ket.

Figur 2: Landskapsmodell i 3D

Lantmäteriet har på regeringens uppdrag utrett

förutsättningarna för att tillhandahålla kart- och

bildinformation i tre dimensioner under 2014. I de

två utredningar som redovisades (dnr 505-

2013/3895) föreslås att:

• ett ramverk för svensk offentlig geodata i 3D tas

fram och förvaltas i samverkan

• en rikstäckande digital landskapsmodell i 3D tas

fram och ajourhållas av Lantmäteriet.

51


Hydrografi i nätverk

SMHI och Lantmäteriet beslutade i maj 2010 att initiera en samverkan i syfte att skapa ett hydro-grafiskt nätverk i enlighet med förordningen om geografisk miljöinformation28. Målet är att hydrografiredovisningen ska leva upp till kra-ven i EU-direktivet Inspire och i den svenska standarden för vattensystem29.

I februari 2013 fattades beslut om att inleda ett införandeprojekt som på sikt ska omfatta hela landet. Arbetet genomförs områdesvis (119 av-rinningsområde och 10 kustområden) där fär-digställda områden successivt görs tillgängliga för användning. Myndigheten för samhälls-skydd och beredskap, Vinnova och Havs- och vattenmyndigheten delfinansierar arbetet.

I produktionen, som utförs av SMHI och Lant-mäteriet tillsammans, skapas objektifierade hydrografidata vilket inte funnits tillgängligt ti-digare. Ytterligare insatser är att det skapas nät-verksbildad hydrografi. Under 2015 har 59 av-rinningsområden nätverksanpassats. Nio avrin-ningsområden och tre kustområden har påbör-jats. Figuren till höger visar produktionsstatus 2015.

Under 2015 har projektet tagit fram nya vis-nings- och nedladdningstjänster och kommer le-verera de första 15 avrinningsområdena i början av januari 2016. Fortsättningsvis kommer nya områden göras tillgängliga för användning varje halvår med målet att vara klar med en rikstäckande hydrografisk datamängd under 2017.

Även har ajourhållningsrutiner för det hydro-grafiska nätverket tagits fram. Ajourhållningen kommer ingå i projektet till och med 2017 för att därefter övergå i löpande verksamhet.

28 SFS 2010:1770. 29 SS 637008:2015.

Pågår Lanmäteriet Pågår SMHI Nätverksanpassning Nätv. anpassad o lev.

Figur 3: Produktionsstatus för hydrografiskt nätverk 2015 (Lantmäteriet respektive SMHI).

52


En tredjedel av Sveriges yta flygfotograferas årligen

Lantmäteriet planerar varje år att flygfotogra-fera cirka en tredjedel av Sveriges yta. Bilderna används för Lantmäteriets egen uppdatering av geografisk information, men också för flera sam-hällsändamål, bland annat inom skogs-, miljö- och kommunsektorerna.

Lantmäteriet fotograferade en areal om cirka 169 300 km², vilket var något över årets plan. Arealen motsvarar cirka 35 procent av Sveriges yta. Med 2014 och 2015 års flygningar är alla be-slutade områden i Sverige täckta med den högre markupplösningen på 0,25 meter per pixel.

Tillämpningarna av Lantmäteriets flygbilder i form av ortofoton30 är många. Men de används framför allt som underlag för att producera kar-tor, men även inom andra områden. Till exem-pel samhällsplanering, miljöövervakning, pla-nering och uppföljning av markanvändning och som bakgrund till annan information.

Bilderna kommer allmänheten enkelt åt via vis-ningstjänsten Kartsök- och ortnamn på Lantmä-teriets hemsida.

Lantmäteriet uppdaterar geografiska grunddata med hjälp av flygbilder

Med hjälp av flygbilder, både i 2D och i 3D, upp-daterar Lantmäteriet löpande grundläggande geografiska data (GGD). Informationen i GGD ligger bland annat till grund för databaserna för fastighets-, terräng- och vägkartorna samt sök-tjänster på Internet som eniro.se och hitta.se. 2015 uppdaterades informationen utifrån samt-liga flygbilder som producerades under året in-nan.

30 Ortofoto är en geometrisk korrigerad flygbild. 31 Ytan beräknas på antalet indexrutor 10x10 kilometer som totalt är 4 982 stycken eller 498 200 km².

Flygfotograferad yta 2013 2014 2015

Antal flygfotograferade rutor 5x5 km 7 133 6 005 6 770

Procent av totala antalet rutor 37 31 35

Motsvarande yta (km²) 178 300 150 100 169 300

Antal flygfotograferade tätorter 30 7 5

Uppdaterad yta31 2013 2014 2015 % av total yta 33 31 30 Km2 166 100 153 800 150 400

Figur 4: Utfall flygfotografering 2015.

Figur 5: Uppdaterade områ-den för GGD 2015.

53


Automatisering inom kartografiska produktionsmiljön

Under 2015 fortsatte tidigare inledda försök med automatisk generalisering av småskalig kartinformation i skala 1:50 000 med tester på markskiktet. Målet är att ersätta manuell edite-ring med automatiska metoder. Projektet har ut-ökats till att även omfatta automatisk textplace-

ring. Ett avtal har tecknats med holländska lant-mäteriet om utbyte av erfarenheter och verktyg. Om försöken är framgångsrika planeras en skarp implementation av automatisk generali-sering för skalområdet 1:50 000 att genomföras under 2016-2017. Ambitionen är att följande år fortsätta arbetet med övriga skalor.

Analoga flygbilder blir digitala

I Lantmäteriets analoga flygbildslager finns drygt 1 miljon flygbildsnegativ från 1930-talet och fram till 2006. För att bättre bevara flygbil-derna och för framtida användning överförs ne-gativen till digital form via skanning. Arbetet med digitaliseringen har pågått sedan 2008 och under 2015 ökades takten då 115 000 bildnegativ skannades. Totalt har nu 290 000 negativ skan-nats.

I år har också arbetet med att digitalisera och till-gängliggöra metadata32 kring flygbilderna in-tensifierats.

Under 2015 har arbetet med att ta fram histo-riska ortofoton med referensår 1960 fortsatt (bil-derna flygfotograferade 1955-1965). Idag är 75 procent av Sverige täckt av dessa digitaliserade ortofoton och hela Sverige beräknas vara täckt under 2016.

Behovet av underlag i form av bildinformation från flera tidsepoker ökar i takt med ökade krav på förändringsanalyser.

32 Metadata är den information som finns om flygbilderna till exempel da-tum, flyghöjd, kameratyp, m.m.

Exempel där bildinformation från flera tidperi-

oder behövs är:

- vid klimatanpassningsarbete där lokalisering av

riskområden är nödvändig för att kunna bedöma ris-

ken för att föroreningar frigörs i samband med

översvämningar.

- Inom kulturmiljön, där bildmaterialet kan vara till

stor hjälp för förståelsen och visualiseringen av hur

vår kulturmiljö förändrats.

- Vid identifiering av fornlämningars läge. Ett kor-

rekt läge underlättar för markexploatörer- och

skogsbruket, så att inga grävningar eller avverk-

ningar sker på otillåten plats.

Figur 6: Bilden visar ortofoto från 1950-tal och nutid.

54


Årlig uppdatering av satellitbilder i databasen Saccess

Satellitsbildsdatabasen Saccess lanserades 2008 och innehåller satellitbilder över Sverige. Lant-mäteriet ansvarar för att årligen uppdatera da-tabasen och att tillhandahålla den samlade in-formationen.

Huvuddelen av användarna återfinns inom skoglig kartering och planering, miljöövervak-ning och samhällsplanering men i ökande ut-sträckning också inom forskning och utbild-ning. Antalet unika användare är nu 3 366.

Under 2015 har ett antal tekniska utvecklingsin-satser i Saccess genomförts. En ny funktion har införts i systemet som medger att användarna kan skapa egna satellitbildsmosaiker. Nyttan

med detta är att användarna själva kan lyfta fram de egenskaper och detaljer i bilden som bäst stödjer deras egna analysbehov och verk-samhet.

Genom intressentfinansiering kan Lantmäteriet tillhandahålla data kostnadsfritt till användare.

Figur 7: Det nästan 14 000 hektar stora brandområdet utanför Sala. Bilden är registrerad ett år efter branden, den 23 augusti 2015, av satelliten Landsat 8. Brandområden syns som ett grått område ungefär i bildens mitt. Landsat Imagery - © ESA/Eurimage, 2015

Satellitdatabasen är ett verktyg för att studera de land-

skapsförändringar som skett under drygt fyra decennier

- till nytta för till exempel jord- och skogsbruk, miljöa-

nalyser och planering, men också för intresserad all-

mänhet.

55


Insamling och uppdatering i samverkan med kommunerna

Lantmäteriet och kommunerna ombesörjer till-sammans att det finns rikstäckande högkvalita-tiva geodata i Sverige. Samarbete kring in-samling och ajourhållning av geodata regleras i olika samverkansavtal.

DRK-avtalet omfattar fastighetsindelningen ut-anför KLM-områden och NDRK-avtalet fastig-hetsindelningen inom KLM-områden.

ABT-avtalet med samtliga kommuner gäller uppdatering av fastighetsregistrets uppgifter om adresser och byggnader. Avtalet omfattar också leveranser av byggnadsgeometrier, det vill säga byggnadernas läge och form, samt viss övrig topografisk information. Ett av flera syften med samverkan är att kommunen uppdaterar informationen direkt i fastighetsregistret efter en förändring, exempelvis en nytillkommen byggnad eller beslut om en ny adress.

Inom ramen för dessa avtal betalar Lantmäteriet ut årliga ersättningar till kommunerna. Hur stor ersättningen blir för den enskilda kommunen beror bland annat på informationens innehåll och kvalitet. Antalet kommuner som uppdate-rar information om både adresser, byggnader (inklusive byggnadsgeometrier) samt topografi med högsta ambitions- och ersättningsnivån är 73 stycken, en ökning med 10 kommuner jäm-fört med 2014.

Sedan mars 2012 är det möjligt för kommunerna att via bastjänster uppdatera Lantmäteriets grunddata gällande byggnader och adresser di-rekt från sitt eget handläggningssystem, så kal-lad tjänstebaserad uppdatering. Under året har 4 kommuner anslutit sig och totalt uppdaterar

nu 17 kommuner informationen via tjänster. Antalet byggnader som redovisas i fastighetsre-gistret uppgår till 7,7 miljoner.

Tillsammans med Lantmäteriet fortsätter kom-munerna arbetet med att höja kvaliteten i adressregistret genom att adressätta bostäder, verksamheter, industrier och samhällsfunkt-ioner. Det innebär att fastighetsregistret nu om-fattar nära 3,7 miljoner adresser, varav cirka 3,5 miljoner är kopplade till byggnad.

Arbete med att förbereda och införa öppna geo-data33 har pågått både hos Lantmäteriet och ett antal kommuner under de senaste åren. När nå-gon kommun eller Lantmäteriet, helt eller del-vis, öppnar upp sina geodata påverkas den eko-nomiska balansen i samverkansavtalet. Därför har parterna gemensamt under året arbetat med att ta fram en ny lösning för samverkan som möjliggör en övergång till öppna geodata, men som också ger goda förutsättningar för ett lång-siktigt och effektivt samarbete kring insamling och ajourhållning. Arbetet kommer att fortsätta under 2016 med att färdigställa samverkansmo-dellen.

33 Beskrivning av ”öppna data”, se sidan 8.

52

50

55

59

58

3

2

3

3

4

(55)

(52)

(58)

(62)

(62)

2011

2012

2013

2014

2015

Utbetald ersättning till Sveriges kommuner (mnkr)

FastighetsinformationGeografisk information

Kommunerna ansvarar för att uppdatera lägenhetsre-

gistret med hjälp av information från fastighetsägarna.

Under 2015 har registret ökat med cirka 44 100 bostads-

lägenheter och omfattar nu drygt 5,2 miljoner lägen-

heter. Informationen ligger framförallt till grund för

rikstäckande hushålls- och bostadsstatistik och folkbok-

föring på lägenhet.

56


Särskilda kvalitetsinsatser i fastighetsregistret

Uppdatering av fastighetsregistrets allmänna del sker bland annat i samband med fastighets-bildningsåtgärder.

Inskrivningsdelen i fastighetsregistret uppdate-ras via handläggningen av inskrivningsärenden. I inskrivningsdelen pågår arbete löpande med att analysera och förbättra kvaliteten i registret, som exempel har ett arbete för att komplettera lagfarna ägare som saknar ID-nummer initierats samt långsiktiga kvalitetsmål även arbetats fram.

Under 2015 har Lantmäteriet haft ett ökat fokus på att förbättra kvaliteten i registrets allmänna del. Arbetet syftar till att åstadkomma bättre lä-gesnoggrannhet i registerkartan och en fullstän-digare och mer korrekt redovisning av rättig-heter, gemensamhetsanläggningar (ga) och sam-fälligheter.

Bakgrunden till insatserna är till exempel den ökande användningen av GPS, vilket ställer högre krav på kvaliteten i registerkartan när det gäller den geometriska redovisningen av fastig-hetsgränser med mera.

Det finns brister i fastighetsregistrets redovis-ning av äldre uppgifter och åtgärder där exem-pelvis information saknas om vissa rättigheter, ga och samfälligheter. Detta orsakar extra kost-nader i samband med fastighetsöverlåtelser, fas-tighetsbildning och fastighetsinskrivning.

Förnyelselagen innebär rensning i fastighetsregistret

Många äldre inskrivningar av rättigheter är in-aktuella eller felaktiga. Den så kallade förnyelse-lagen34 innebär att inskrivningar som har bevil-jats före 1 juli 1968 kommer att tas bort från fas-tighetsregistret.

Lantmäteriet kommer fram till slutet av 2018 att arbeta med att förbereda en rensning av inskriv-ningar av inaktuella servitut och nyttjanderätter i fastighetsregistret. De inskrivningar av avtals-servitut, nyttjanderätt och avkomsträtt som har beviljats före 1 juli 1968 kommer efter 2018 års slut att tas bort från registret, om ingen skriftli-

gen begär att inskrivningen förnyas. Uppskatt-ningsvis en halv miljon inskrivningar kan komma att tas bort ur fastighetsregistret.

Lantmäteriet erbjuder i samband med Förnyel-selagen ett särskilt fastighetsuttag som hjälp till offentliga och kommersiella organisationer och företag som kan ha ett större antal inskrivna rät-tigheter.

Till och med december 2015 har Lantmäteriet le-vererat fastighetsuttag till 36 stycken kunder (fö-retag, kommuner och organisationer) och totalt antal uttagsleveranser är 51 stycken.

34 Förnyelselagen kallas även preklusionslagen (Svensk Författningssam-ling Lag (2013:488) om förnyelse av vissa inskrivningar i fastighetsregist-ret) och gäller från den 1 juli 2013.

Lantmäteriet ansvarar enligt lag för att hålla ett fas-

tighetsregister bestående av fem delar:

• allmän del med registerkarta

• inskrivningsdel

• adressdel

• byggnadsdel

• taxeringsuppgiftsdel

Den allmänna delen av fastighetsregistret innehåller

bland annat uppgifter om fastigheter, samfälligheter,

gemensamhetsanläggningar, rättigheter, planer och

bestämmelser och deras geografiska läge.

57


Arbetet med övergång till Nationell digital registerkarta pågår

Enligt regleringsbrev för år 2011 ska Lantmäte-riet efter samråd med Sveriges kommuner och landsting genomföra en övergång till rikstäck-ande digital registerkarta35. Övergången ska vara genomförd senast den 31 december 2017.

Lantmäteriet och kommunerna har en gemen-sam arbetsgrupp som under 2015 har fortsatt ar-betet enligt framtagen handlingsplan. Arbetet omfattar bland annat att säkra kontinuerlig

ajourhållning av främst planer och bestämmel-ser med stöd av systemen Bryggan och Geomet-ristöd i Utsikten (GiU) för de kommuner som i dagsläget tillämpar så kallad periodisk (må-nadsvis) ajourföring av information till register-kartan. Vidare kräver regleringsbrevsuppdraget vissa författningsändringar och förslag till såd-ana har utarbetats och kommunicerats med Ju-stitiedepartementet.

Ny distriktsindelning införd

Lantmäteriet genomförde tillsammans med Riksantikvarieämbetet under 2014 ett regerings-uppdrag i syfte att ta fram förslag till ny indel-ning av Sverige i distrikt och att även namnge dessa.

Under 2015 har Lantmäteriet bedrivit ett infö-randeuppdrag som förutom själva införandet av distrikten även inneburit vissa ändringar i fas-tighetsregistret. Dessa är främst avveckling av

information om församlingstillhörighet, ut-veckling av produkter för leverans av belägen-hetsadressens distriktstillhörighet till Skattever-ket samt en kvalitetshöjning av sockeninformat-ion som även i fortsättningen ska redovisas i fas-tighetsregistret.

Förändringarna trädde ikraft den 1 januari 2016.

Lantmäteriet är Sveriges ortnamnsmyndighet

Lantmäteriet har i rollen som ortnamnsmyndig-het ett särskilt samordningsansvar för den stat-liga ortnamnsverksamheten och att god ort-namnssed beaktas i denna. Lantmäteriet har i denna roll ett omfattande samarbete med exem-pelvis Trafikverket kring vägvisning och Statist-iska centralbyrån (SCB) om namngivning av olika statistikområden såsom öar och tätorter.

Namnvården är en global företeelse och under 2015 har det varit fokus på ortnamn som imma-teriellt kulturarv i internationella sammanhang.

Att använda ortnamn i kommersiella syften och att köpa och sälja namn har blivit vanligt, sär-skilt i urbana miljöer. Därigenom blir berörda

orter och namn handelsvaror, där man byter ut ortnamn med lång hävd i det lokala namnbru-ket. Ortnamnen är en viktig del av det historiska och kulturella arvet – det immateriella kulturar-vet. Unescos konvention om tryggande av det immateriella kulturarvet kom till 2003 och ratifi-cerades av Sverige 2011. En av utgångspunk-terna för att implementera konventionen är att kommersiella krafter inte får hota det immateri-ella kulturarvet. Ortnamnsrådet36 vid Lantmäte-riet rekommenderar att man vid statlig och kom-munal verksamhet avråder från bruk av kom-mersiella namn samt fastställer rutiner som han-terar sådana frågor.

35 Registerkartan ingår i fastighetsregistrets allmänna del, men har inte nå-gon så kallad rättsverkan. 36 Ortnamnsrådet är ett rådgivande organ till Lantmäteriet. I rådet ingår utöver Lantmäteriet representanter för Institutet för språk och folkminnen, Riksantikvarieämbetet, Sametinget, Sveriges Kommuner och Landsting,

Trafikverket och universiteten. Rådets huvudsakliga uppgift är att tillsam-mans med Lantmäteriet utveckla principer och formulera mål för en god ortnamnspolitik samt sprida information som bidrar till att god ortnamns-sed tillämpas i landet.

58


INFORMATIONSFÖRSÖRJNINGENS TOTALA KOSTNADER

Lantmäteriets totala kostnader för informations-försörjningen har under de senaste tre åren varit strax under 700 miljoner kronor.

Diagrammet visar kostnaderna för respektive år och fördelningen mellan uppbyggnad, förvalt-ning och tillhandahållande samt övrig informat-ionsförsörjning.

Kostnader för att samla in och bygga upp ny information

Insamling av höjddata för uppbyggnad av en ny nationell höjdmodell är för närvarande den enda uppbyggnad som pågår.

Fint och soligt väder gjorde det möjligt att under oktober och november skanna stora områden i fjällvärlden.

I kostnaderna ingår även utveckling av en ny lagringsmiljö för höjddata liksom kostnaderna för en testplattform för 3D.

557 551 550

97 97 9636 27 31

690 675 678

2013 2014 2015

Informationsförsörjningens totala kostnader (mnkr) Uppbyggnad av ny grundläggande information

Övrig informationsförsörjning inklusive Inspire

Förvaltning och tillhandahållande av grundläggande information

40

48

36

2731

2011 2012 2013 2014 2015

Kostnad för uppbyggnad av ny geografisk information - höjddata(mnkr)

59


Kostnader för att tillhandahålla och förvalta informationen

Kostnaderna för tillhandahållande har under den senaste 3-årsperioden legat på en nivå på cirka 170 miljoner kronor per år, medan förvalt-ningen har haft en svagt fallande trend från 385 till 378 miljoner kronor per år. En viss förskjut-ning har skett mellan informationsslagen. Efter en översyn av kostnadsfördelningen mellan verksamheter har kostnader flyttats från geogra-fisk information (-6 miljoner) och pantbrevsregi-strering (-2 miljoner) till fastighetsinformation (+8 miljoner). Skälen till översynen var att verk-samhetsförändringar motiverade en uppdate-ring av redovisningen för att bättre spegla verk-samheten, och därmed ge ekonomiska besluts-underlag av god kvalitet.

Tillhandahållandekostnaderna för pantbrevsre-gistrering sjunker utöver detta på grund av minskad utvecklingsverksamhet inom området. Istället har flera utvecklingsinsatser avseende

tillhandahållande av fastighetsinformation på-börjats, vilket ger en kostnadsökning på detta re-sultatområde jämfört med tidigare år.

När det gäller förvaltningen sjunker istället kost-naderna för fastighetsinformation, främst bero-ende på att Inskrivningsprogrammet upphörde 2014 och att nästa stora utvecklingsinsats, Exo-dus, inte kom igång ordentligt förrän mot slutet av 2015.

Inom geografisk information har förvaltnings-kostnaderna ökat med 10 miljoner kronor. Främst härrör detta från geodetisk infrastruktur, som utökat nätet som ligger till grund för SWEPOS Nätverks-RTK från 327 till 368 refe-rensstationer. Kostnaderna för nationell samver-kan inom Svensk geoprocess har också ökat nå-got.

Lantmäteriet ansvarar för att förvalta den geografiska informationen och fastighetsinformationen. Det innebär att

hålla informationen säkert lagrad i system och databaser samt uppdatera den så att den är aktuell och av god kvali-

tet. Det handlar också om att hålla system och databaser i drift och vidareutveckla dem vid behov. Lantmäteriet för-

valtar även de nationella referenssystemen i plan och höjd, vilka fungerar som en bas för den geografiska informat-

ionen och till del även fastighetsinformationen.

Kostnaderna för att göra informationen tillgänglig omfattar förutom leverans även drift, underhåll och utveckling av

tillhandahållandesystem samt visst affärsstöd och utveckling av produkter och tjänster.

194 189 199

188 190 176

3 4 3

385 383 378

2013 2014 2015

Kostnad för förvaltning mnkr

Geografisk information Fastighetsinformation

Lägenhetsregister

77 74 74

52 5670

44 3829

173 168 173

2013 2014 2015

Kostnad för tillhandahållande mnkr

Geografisk information Fastighetsinformation

Pantbrevsregistrering

60


INFORMATIONSFÖRSÖRJNINGENS TOTALA INTÄKTER 2015

Informationsförsörjningens totala intäkter upp-går 2015 till 698 miljoner kronor, vilket är en ök-ning med 4 procent (26 miljoner kronor) jämfört med föregående år. Avgiftsintäkterna är den största finansieringskällan med 58 procent, där-efter kommer förvaltningsanslaget som svarar för 32 procent av den totala finansieringen.

Särskilda anslag har tilldelats för Inspire, Höjd-databas, Nationella specifikationer för offentlig användning av geodata och för att påskynda övergången till enhetliga referenssystem. De särskilda anslagen har minskat från 8 procent år 2014 till 7 procent 2015.

Övriga intäkter består främst av bidrag från andra myndigheter (Vinnova, Naturvårdsver-ket, Trafikverket, MSB, SMHI, med flera) samt EU-medel (ELF, Euradin).

Försäljningskanaler

Ökningen av geodatadelning fortsätter, om än i avtagande takt. Detta innebär fler direkta leve-ranser från Lantmäteriet i förhållande till de som går via vidareförädlare.

I tabellerna nedan framgår intäkternas fördel-ning mellan vidareförädlare och Lantmäteriet.

227(32%)

50(7%)

15(2%)

407(58%)

Verksamhetens totala intäkter 2015 = 698 mnkr

Förvaltningsanslag

Särskilda anslag

Övriga intäkter

Avgifter och andraersättningar

Intäkter för geografisk information mnkr 2013 2014 2015

Försäljningskanal mnkr % mnkr % mnkr %

Vidareförädlare 35,6 33 33,3 30 26,2 32

Lantmäteriet 72,7 67 79,6 70 55,2 68

SUMMA 108,3 112,9 81,3

Intäkter för fastighetsinformation mnkr 2013 2014 2015

Försäljningskanal mnkr % mnkr % mnkr %

Vidareförädlare 206,0 85 192,3 84 213,2 75

Lantmäteriet 36,8 15 37,8 16 69,7 25

SUMMA 242,8 230,1 282,9

Informationsförsörjningen finansieras av såväl anslag som avgifter. Enligt Lantmäteriets instruktion ska avgifter för

geografisk information och fastighetsinformation sättas så att de täcker kostnaderna för att tillhandahålla informationen.

Avgifterna ska dessutom bidra till finansieringen av kostnaderna för uppbyggnad och förvaltning. Bidraget betecknas an-

vändarfinansiering och finansierar förvaltningen av fastighetsinformation medan den finansierar endast en mindre del av

förvaltningen av geografisk information.

61


Intäkter – fastighetsinformation och geografisk information

Intäkterna från tillhandahållande av fastighets-information har ökat med cirka 53 miljoner kro-nor jämfört med 2014. Detta beror bland annat på en höjning av avgifterna med knappt 5 pro-cent. Dessutom har intäkterna på uttag ökat i och med ökad efterfrågan på främst taxeringsin-formation. En översyn av intäktsfördelningen

medför en förskjutning av intäkter från geogra-fisk information till fastighetsinformation i stor-leksordningen 31 miljoner kronor. Effekten syns på produktkategorierna Geodatasamverkan och Fastighetsrelaterad kartinformation (digitala kartor).

I övrigt är nivån på intäkterna för tillhandahål-landet av produkter inom området geografisk information densamma som förra året.

Efterfrågan på fastighetsanknuten information, genom förfrågningar enligt den så kallade of-fentlighetsprincipen, fortsätter att vara stor. In-tresset kommer inte bara från de traditionella grupperna utan även från kommersiella aktörer.

Det har blivit ett alternativ till att köpa informat-ionen via ordinarie produktkanaler.

Offentlighetsprincipen gäller inte digital utläm-ning utan endast leverans på papperslistor. Fak-tureringsmöjligheten kan endast ske inom av-giftsförordningens ram och täcker bara en blyg-sam del av Lantmäteriets kostnader för denna hantering.

Fastighetsinformation – avgiftsintäkter per produktgrupp mnkr

Produktgrupp 2013 2014 2015

Onlinetjänster 160,4 147,8 157,3

Fastighetsaviseringstjänster 27,1 24,7 24,1

Fastighetsuttagstjänster 23,6 18,0 22,8

Fastighetsprisinformationstjänster 4,9 5,1 5,0

Geodatasamverkan (datadelning) 26,8 33,7 57,8

Digitala kartor - - 15,6

Övrigt - 0,8 0,3

SUMMA 242,8 230,1 282,9

Geografisk information – avgiftsintäkter per produktgrupp mnkr


Digitala kartor 33,1 30,3 12,8

Bildinformation (ortofoto och flygfoto) 15,1 14,0 14,9

Höjdinformation 3,1 3,3 2,9

Positioneringstjänster (Nätverks-RTK) 20,0 20,6 22,5

Geodatasamverkan (datadelning) 35,5 41,2 26,6

Övrigt1) 1,5 3,5 1,7

SUMMA 108,3 112,9 81,3 1) Varav ELF-bidrag 1,2 mnkr och finansiella poster 0,5 miljoner kronor.

62


Intäkter - Pantbrevsregistrering

Antalet fakturerade transaktioner är 16 procent fler än 2014, vilket kan betraktas som ett trend-brott då transaktionsvolymen varit nedåtgående de senaste 4 åren. Ökningen under året är kopplat till den högre omsättningen på fastighetsmark-naden. Under 2015 har även en tilläggstjänst ge-nererat fler transaktioner. Det tidigare minskade transaktionsnyttjandet tolkas som en följd av en minskad omsättningshastighet på fastighets-marknaden.

Avgiftsintäkterna har ökat med 10 miljoner jäm-fört med föregående år, vilket till stor del kan för-klaras av att avgifterna höjdes vid halvårsskiftet 2014, men också är kopplat till den ökade trans-aktionsvolymen.

Avgiftsintäkter per produktgrupp mnkr


Pantbrevstjänster 23,5 26,6 36,9

Övriga tjänster (Datorstödd ingivning) 0,8 0,5 0,1

SUMMA 24,3 27,1 37,0

De dominerande kundgrupperna återfinns främst inom försäkrings- och finanssektorn samt inom fastighetsbranschen.

4 074

3 892

3 741

3 271

3 800

2011 2012 2013 2014 2015

Antal fakturerade transaktioner (tusental)

63


RESULTATUTVECKLING OCH ACKUMULERADE RESULTAT

Pantbrevsverksamheten har haft ekonomiska problem med minusresultat under de senaste åren men 2015 vände detta och verksamheten kunde redovisa ett plusresultat. En orsak till ti-digare minusresultat är att verksamheten var med och finansierade utvecklingsinsatser i In-skrivningsprogrammet som avslutades under 2014.

De prishöjningar som genomfördes vid halvårs-skiftet 2014 bidrar tillsammans med ett ökat an-tal transaktioner till resultatet.

Det balanserade resultatet uppgår till 14 miljo-ner kronor och kommer att användas de kom-mande åren då en nyutveckling av pantbrevsy-stemet kommer att påbörjas.

PANTBREVSREGISTRERING (mnkr)



Finansiella intäkter 0,1

SUMMA 24,3 27,1 37,0





Finansiella kostnader


SUMMA -44,0 -38,0 -28,9

ÅRETS KAPITALFÖRÄNDRING -19,7 -10,9 8,1

16,9

6,0

14,1

2013 2014 2015

Ackumulerat resultat (utgående balans mnkr)

64


GRUNDLÄGGANDE FASTIGHETSINFORMATION OCH GEOGRAFISK INFORMATION (mnkr)




Finansiella intäkter 0,2

SUMMA 351,1 343,1 364,2





Användarfinansiering -209,5 -203,6 -206,2

Finansiella kostnader -0,4 -0,2 0,0


SUMMA -338,1 -333,6 -349,9

ÅRETS KAPITALFÖRÄNDRING 13,0 9,5 14,3

Omsättningen för tillhandahållandet av geogra-fisk information och fastighetsinformation ökade 2015 jämfört med åren innan. Orsaken är en kombination av god efterfrågan och prishöj-ningar inom fastighetsinformationsområdet.

Fastighetsinformationen och den geografiska in-formationen skiljer sig åt vad gäller det ekono-miska resultatet. Geografisidan har haft ett år med ett minus på 14 miljoner kronor vilket är en kraftig försämring jämfört med 2014. Fastighets-informationssidan har gått åt motsatt håll, från ett minusresultat till ett plus. Huvudorsaken till detta går att finna i den översyn av intäkts- och kostnadsfördelningen mellan verksamheter som gjorde inför 2015. Denna översyn har, helt enligt plan, inneburit försämrad omsättning och resul-tat inom geografisidan och en motsvarande för-bättring inom fastighetsinformation. Dessutom höjdes priserna inom fastighetsinformation från och med 2015.

Ett utgående balanserat resultat på 80 miljoner kronor medger fortsatta utvecklingsinsatser inom verksamheten där insatser inom främst fastighetssidan kommer att vara betydande.

Utvecklingsinsatserna gäller bland annat åtgär-der för att avveckla stordatormiljön och nytt sy-stem för tillhandahållande av fastighetsinform-ation.

Lantmäteriet bedömer att införandet av öppna data inom geografiområdet kommer att bli verk-lighet under de kommande åren. Detta innebär en finansiell osäkerhet vilket gör att balanserade vinstmedel utgör en buffert.

Helhetsbedömningen för de kommande åren är att de balanserade överskotten kommer att minska påtagligt som en följd av svag lönsamhet inom geografisidan och stora utvecklingsinsat-ser inom fastighetsinformationsområdet.

56,265,7

80,0

2013 2014 2015


65


FASTIGHETSINSKRIVNING

Finans- och fastighetsmarknaden påverkar ären-detillströmningen till Lantmäteriets inskriv-ningsverksamhet. Det rekordlåga ränteläget in-nebär flera fastighetsaffärer och därmed ett ökat ärendeinflöde vad gäller lagfarter, inteckningar och andra inskrivningar. En ökad tillväxttakt för hushållens lån, speciellt för bostadsändamål, in-nebär normalt sett högre volymer av inteck-ningsärenden till Lantmäteriet. Under året har genomsnittsvärdet för en nyinteckning ökat med hela 32 procent, från 502 000 kronor till

660 000 kronor medan volymen av intecknings-ärenden har minskat.

Beloppen som hanteras inom inskrivningsverk-samheten är avsevärda då fastigheter har ett stort värde, som tabellen nedan visar. Totalt sett har taxeringsvärdet i och med 2015 års fastig-hetstaxering ökat med 181 miljarder kronor till 7,6 biljoner kronor. Det kan noteras att ökningen för det intecknade beloppet är högre under samma period. Det intecknade beloppet har un-der året ökat med 252 miljarder till 4,7 biljoner kronor.

EN GEMENSAM ADRESS FÖR ANSÖKNINGAR

Under 2015 har en gemensam adress för ansök-ningar etablerats i Norrtälje. Etableringen inne-

bär att alla ansökningar som gäller inskrivnings-ärenden skickas till en ort i syfte att underlätta för våra kunder. Tidigare skickades ansökning-arna till sju olika orter.

Initialt påverkades etableringen av driftstör-ningar med den nya skanningslösningen för att digitalisera de stora mängderna inkommande pappersansökningar Vid införandet i mars blev verksamheten tidvis stoppad i skanningsarbetet, vilket medförde att fler resurser än planerat del-tog i ärenderegistreringen.

Inteckningsbelopp, taxeringsvärde och BNP per år mnkr 2013 2014 2015

Totalt inteckningsbelopp, per 31 dec. 4 218 460 4 412 501 4 664 902

Intecknat belopp under året 184 512 194 041 252 401

Intecknat belopp/inskrivningsdag 738 782 1 006

Totalt taxeringsvärde, per 31 dec. 7 172 527 7 380 999 7 562 217

Sveriges BNP 3 778 737 3 856 973 4 146 115

Inskrivningsverksamheten ska kännetecknas av enhetlig rättstillämpning, god service och information samt snabb,

korrekt och kostnadseffektiv handläggning. Informationen som förs över till fastighetsregistret ska vara aktuell och till-

förlitlig.

66


ÄRENDEVOLYMEN HAR ÖKAT

Diagrammet visar antalet registrerade inskriv-ningsbeslut per år, 2013-2015, uppdelat på ären-detyp. Ärendevolymen, mätt i antal beslut, upp-går till 841 000 stycken och är en ökning med 6 procent jämfört med föregående år. Antalet lag-farter har ökat med 27 000 eller 8 procent och an-talet inteckningsärenden har minskat med 1 pro-cent jämfört med föregående år. Av den totala ärendevolymen dominerar inteckningar och lag-farter, där 45 procent av alla registrerade ären-den avser inteckningar och 44 procent avser lag-farter.

Sedan 2013 har antalet lagfarter ökat med 15 pro-cent medan antalet inteckningsärenden i stort sett är oförändrat.

HANDLÄGGNINGSTIDEN HAR ÖKAT

Handläggningstiden är den viktigaste indika-torn för att mäta verksamhetens måluppfyllnad, den säkerställer att vi lever upp till samhällets förväntningar på vår handläggningstid. Den ge-nomsnittliga handläggningstiden har ökat un-der året till 13 dagar.

Ärendevolymen har ökat kraftigt under året, vil-ket har påverkat handläggningstiden. Redan un-der våren noterades en ökning av antalet inkom-mande ansökningar och ökningen fortsatte med riktigt stora volymer under maj, juni och juli me-dan augusti var mera normal jämfört med förra året. Det är ansökningar om lagfarter som har ökat mest.

En rekordlåg räntenivå i kombination med Fi-nansinspektionens förslag om att införa amorte-ringskrav och förändrade villkor för ROT-avdra-gen har sannolikt påverkat aktiviteten på fastig-hetsmarknaden. Förslaget om amorteringskrav drogs tillbaka under senvåren, men diskuss-ionen om införande av amorteringskrav under 2016 har fortsatt under året.

En omorganisation genomfördes den 1 april från sju enheter för inskrivningskontoren till tre en-heter. Under året har även arbetssättet med en gemensam nationell kö utvecklats. Detta för att undvika akut produktionsutjämning mellan kontoren. Det nya arbetssättet har fungerat väl och effekten av arbetssättet är också att hand-läggningstiden nu är jämn över hela landet.

Resursförstärkningar har skett under året i verk-samheten för att möta den ökade ärendevoly-men och efterfrågan på fastighetsinskrivningens tjänster.

380 313 386 076 381 529

324 136 347 091 374 159

774 835 792 919 841 475

2013 2014 2015

Antal inskrivningsärenden Inteckning

Lagfart

Övrigt

6

28

10 8

13

2011 2012 2013 2014 2015

Handläggningstid i genomsnitt

67


ELEKTRONISKA ANSÖKNINGAR HAR ÖKAT

Professionella ingivare kan sedan 2012 ansöka om bland annat lagfart och inteckning via en elektronisk tjänst, E-ansökan. Sedan 2012 har to-talt 126 000 e-ansökningar kommit in och 64 kunder har hittills anslutit sig till tjänsten. Totalt har 94 000 e-ansökningar inkommit under året, vilket överstiger Lantmäteriets målsättning som var satt till 80 000. De tre största kunderna står för totalt 90 procent av alla e-ansökningar. An-delen inskrivningsärenden där ansökan har skett elektroniskt motsvarar därmed 16 procent av alla inskrivningsärenden. Informationen om andelen elektroniska ansökningar för 2014 har korrigerats från 3,6 till 5 procent (i denna årsre-dovisning) eftersom andelen ska beräknas i re-lation till antalet inkomna inskrivningsärenden.

Utöver de elektroniska ansökningarna blev de första automatiskt handlagda och beslutade ärendena verklighet under december månad. Dessa ärenden gällde anmälan om förnyelse av inskrivning av avtalsrättighet som nu kan tas emot, beslutas och registreras helt automatiskt, givet att allt i ansökan stämmer med de uppsatta kontrollkriterierna.

ÄRENDEN UTAN BIFALL

Fastighetsinskrivningen har som mål att öka an-delen bifallsbeslut, det vill säga att större andel inskrivningsärenden kan beviljas.

Antalet ärenden utan bifall för 2015 uppgår till 74 000, vilket motsvarar 9 procent av det totala antalet beslut inom fastighetsinskrivningen. Jämfört med 2014 har bifallsbesluten ökat till an-tal men andelen i förhållande till totalt antal be-slut ligger på samma nivå. Typer av motbeslut för en ansökan är vilandebeslut, uppskovsbe-slut, avslag eller avvisat ärende. Vilandebeslut har minskat under 2015 jämfört med 2014, me-dan de övriga har ökat.

Efter en analys av ett stort urval av de e-ansök-ningar som kommit in kan vi se att andelen mot-beslut är lägre vid e-ansökan, helt enligt förvän-tan.

Inom fastighetsinskrivningen fattas beslut i alla ärenden i enlighet med de beslutsgrunder som finns i jordabalken.

Med motbeslut menas de beslut där en inkommen ansökan inte kan bifallas.

99% 95% 84%

1% 5% 16%

2013 2014 2015

Andel ärenden med elektronisk ansökan

Skriftlig ansökan Elektronisk ansökan

104 3 220

28 155

94 198

2012 2013 2014 2015

Antal elektroniska ansökningar

92% 92% 91%

8% 8% 9%

2013 2014 2015

Andel beviljade ärenden

Beviljad Ej beviljat

68


KOSTNADSUTVECKLING FÖR INSKRIVNINGSVERKSAMHETEN

I tabellen redovisas hur verksamhetens kostna-der har förändrats samt kostnad per ärende och årsarbetskraft.

Under året har antalet ärenden per inskrivnings-dag samt per årsarbetare ökat. Kostnaden per ärende har minskat med 1 procent från 194 kro-nor till 192 kronor jämfört med 2014. De totala

kostnaderna för inskrivningsverksamheten har ökat med 8 miljoner kronor eller 5 procent under året och detta beror i huvudsak på ökade förvalt-ningskostnader för det nya handläggningsstö-det.

ARBETE MED KVALITETSFÖRBÄTTRINGAR OCH UPPFÖLJNING

Fastighetsinskrivningen ansvarar för att uppgif-terna som förs över till fastighetsregistret är kor-rekta. Verksamheten, som hanterar stora ären-devolymer, har därför behov att mäta och kvali-tetssäkra handläggningen. Sedan april 2013 har ett strukturerat arbete med kvalitetsförbättring och uppföljning införts i verksamheten. Det är främst kvalitetsmått kopplat till handlägg-ningen som följs upp för att säkerställa god ser-

vice, snabb, korrekt och kostnadseffektiv hand-läggning. I förhållande till handlagda ärenden är avvikelserna få. Andelen rapporterade avvik- elser uppgår till 3 200, vilket motsvarar 0,4 pro-cent av det totala antalet beslut under 2015. Ma-joriteten av avvikelserna gäller handläggning av lagfarter och inteckningar. Utöver detta kvali-tetsarbete görs stickprovskontroller av stämpel-skattsärenden.

Kostnadsutveckling för inskrivningsverksamheten 2013 2014 2015

Kostnad inskrivningsverksamhet (mnkr) 151 154 162

Antal beslutade ärenden 774 835 792 919 841 475

Antal årsarbetare (ÅA) 205 205 189

Antal inskrivningsdagar 249 248 251

Beslutade ärenden/inskrivningsdag 3 112 3 197 3 352

Beslutade ärenden/ÅA 3 780 3 878 4 452

Kostnad/beslutade ärende (kr) 195 194 192

69


VERKSAMHETSSTYRNING MED KUNDEN I FOKUS

Under 2015 har Lantmäteriet fortsatt arbetet med att förändra och utveckla ledning och styr-ning av verksamheten. Syftet med detta arbete är att tydligare uppnå god kundnytta. Från att traditionellt ha styrt verksamheten utifrån re-sursperspektiv kommer verksamheten framöver att arbeta med process- och flödeseffektivitets-perspektiv utifrån kundens fokus. Exempel på aktiviteter som har genomförts under 2015 är en

gemensam adress och gemensam telefoni- lösning. Under året dessutom arbetssättet ut-vecklats med en gemensam nationell kö. Detta för nå en gemensam handläggningstid över hela landet. Lantmäteriet har även arbetat med för-enklingar i våra texter tillsammans med förbätt-rad information på den på den externa hem- sidan om när ärenden förväntas handläggas.

STÄMPELSKATT OCH EXPEDITIONSAVGIFTER

Lantmäteriet är uppbördsmyndighet37 av stäm-pelskatt och expeditionsavgifter som är ett resul-tat av verksamhetens beslut.

Vid beslut om lagfart betalas en expeditionsav-gift på 825 kronor samt en stämpelskatt. Skatten beräknas på det högsta värdet av köpesumman eller taxeringsvärdet. För privatpersoner och bo-stadsrättsföreningar är stämpelskatten 1,5 pro-cent, för juridiska personer 4,25 procent.

Vid inteckning motsvaras stämpelskatten av 2 procent av det belopp som intecknas. Expedit-ionsavgiften är 375 kronor för en inteckning lik-som för inskrivning av servitut och nyttjanderät-ter.

Vid dödning av förlorat pantbrev är avgiften 500 kronor. Utvecklingen av stämpelskatt och expe-ditionsavgifter framgår av tabellen. Stäm-pelskatten har ökat med 17 procent och det kan förklaras dels av ett ökat antal ärenden och dels av ökade fastighetspriser och inteckningsbe-lopp.

Expeditionsavgifterna uppgick under 2015 till 300 miljoner kronor, vilket innebär en ökning

motsvarande 10 procent jämfört med föregå-ende år. Ökningen är främst ett resultat av ett ökat antal handlagda inskrivningsärenden un-der den senaste 12-månadersperioden.

Under 2015 har stickprovskontroller gjorts för att se att rätt stämpelskatt tas ut vid handlägg-ningen av inskrivningsärenden. Stickprovskon-troller har genomförts på stämpelskatteärenden en gång per månad vid olika kontor. Omfatt-ningen av kontrollerna har varit lägre än tidi-gare år eftersom handläggning har prioriteras under året. Av dessa kontroller har endast fem av 850 stämpelskatteärenden varit felregistre-rade, vilket motsvarar 0,6 procent.

37 Skatter och andra intäkter som de statliga myndigheterna redovisar för statens räkning kallas med ett gemensamt ord "uppbörd".

Stämpelskatt och expeditionsavgifter (mnkr)

2013 2014 2015

Stämpelskatt 8 754 9 172 10 765

Expeditionsavgifter 268 272 300

70


MYNDIGHETSSAMVERKAN I FORM AV TJÄNSTEEXPORT

Lantmäteriet bidrar till den svenska politiken för global utveckling genom tjänsteexport. Den samordnas i huvudsak genom ramöverenskom-melse med Sida och avtal med Swedesurvey AB. Verksamheten utförs som ett myndighetssamar-bete med systermyndigheter i Sveriges bi-ståndsländer genom finansiering via Sida. Tjänsteexporten omsatte 25 miljoner kronor år 2015.

Lantmäteriets tjänsteexport ställer experter till förfogande för det svenska utvecklingssamar-betet. Det leder till ömsesidig nytta hos såväl samarbetspartnern som Lantmäteriet, vilket skapar bättre förutsättningar för djupare och mer långsiktiga partnerskap.

Under hösten 2015 har Lantmäteriet tillsam-mans med systermyndigheterna i Norge, Fin-land och Island kommit överens om att sam-verka inom en nätverksgrupp i det internation-ella utbytet vad gäller tjänsteexport. Överens-kommelsen handlar om samverkan mellan myndigheterna för att stärka och koordinera op-erationella insatser när vi är i samma länder,

men även att stödja varandra genom utbyte av personal och att stärka den ”nordiska agendan inom lantmäteriområdet” i internationella sam-manhang.

Lantmäteriet har haft eller varit delaktig i pro-jekt, samarbeten och förstudier i dessa 12 länder under 2015:

Förutom ovannämnda har vi arbetat fram ett programförslag för en ITP-kurs (International Training Program). Lantmäteriet har för avsikt att starta kursen 2016 och syftet är att stärka för-troendet för lantmäteriorganisationernas hante-ring av landfrågor i östra Afrika (Kenya, Tanza-nia, Rwanda, Uganda och Zambia).

”Confidence in Georgia”

Projektet ”Confidence in Georgia” startades ef-ter en lång tids diskussioner och förberedelser i juli 2015. Det är en fortsättning på det långa samarbetet mellan Lantmäteriet och National Agency of Public Registry of Ministry of Justice of Georgia (NAPR).

Projektet skall pågå till sista december 2018 med en budget på 35 miljoner kronor, varav cirka 18 miljoner är ersättning för Lantmäteriets exper-ter, projektledning och projektadministration.

Albanien Makedonien

Azerbajdzjan Montenegro

Bosnien-Hercegovina Namibia

Botswana Serbien

Georgien Vietnam

Kosovo Vitryssland

Lantmäteriets mål för tjänsteexporten är att bidra till fattigdomsbekämpning och hållbar ekonomisk utveckling. Detta

görs främst genom stöd till samverkansländer med kompetensförmedling och institutionell utveckling av deras lantmä-

teriorganisationer.

71


RESULTATUTVECKLING OCH ACKUMULERAT RESULTAT


Intäkter av anslag 1,0 0,6


Intäkter av bidrag 1,8


SUMMA 40,1 25,8 25,4





Finansiella kostnader


SUMMA -41,1 -25,7 -24,6

ÅRETS KAPITALFÖRÄNDRING -1,1 0,1 0,8

Omsättningen inom tjänsteexporten fortsätter att minska. Långa processer för att få kontrakt bidrar till detta. Resultatet 2015 är i nivå med 2014 men en ökad omsättning är en förutsättning för att också resultatet ska förbättras mer påtagligt.

Verksamheten präglas idag av en hög grad av osä-kerhet då flyktingkrisen påverkar biståndsverk-samheten vilket i sin tur kan påverka Sidas finan-siering av projekt kopplade till tjänsteexporten.

Anslagsförbrukningen inom tjänsteexporten rör framförallt projektet i Botswana och är en satsning som Lantmäteriet gör för att stötta syster-myndigheten i Botswana för kunna fortsatt genomföra sitt utvecklingsarbete.

Det balanserade resultatet utgörs endast av de de-lar som kan hänföras till Lantmäteriets tjänsteex-port.

-12,4 -12,3 -11,5

2013 2014 2015


72


MYNDIGHETSSAMVERKAN MED TOTALFÖRSVARET

Lantmäteriet har i uppdrag att säkerställa att samverkande myndigheters behov av geodata tillgodoses och ska inom detta område bistå med geografisk information samt expertstöd.

Omsättningen 2015 sjönk med nära 6 miljoner kronor på grund av att Försvarets materielverk valde att inte lägga någon beställning till Lant-mäteriet.

Stöd till Försvarsmakten och Försvarets materielverk

Under året har Lantmäteriet och Försvarsmak-ten gått igenom och uppdaterat ramöverens-kommelse och följdöverenskommelser mellan myndigheterna. Arbetet har lett till en tydligare ansvarsfördelning mellan myndigheterna och ett utökat samarbete.

Sverige bidrar genom Försvarsmakten med per-sonal i den FN-ledda insatsen i Mali. Insatsen stöttas av Lantmäteriet, inom försvarsmakts-uppdraget, med geografisk information, digi-tala kartpaket och tryckta kartor samt utbild-ning av deltagande personal.

Lantmäteriet bidrar även med omfattande pro-duktion och leverans av geografisk information samt expertstöd till Försvarsmaktens förbands- och övningsverksamhet, såväl nationellt som in-ternationellt.

Under året har ett flertal utbildningar genom-förts på uppdrag av Försvarsmakten inom äm-nesområdet geografisk information. Utbild-ningen sker delvis i samarbete med Försvars-högskolan samt inom ramen för NORDEFCO38.

Lantmäteriet deltar som Försvarsmaktens tek-niska representanter i det multinationella pro-duktionssamarbetet MGCP (Multinational Geospatial Co-production Program) vars data bland annat har använts vid insatsen i Mali samt WHO´s arbete med att vaccinera barn mot polio i Afrika.

I Försvarets materielverks uppdrag att utveckla en geoportal för Försvarsmakten med geogra-fisk information och tjänster kopplade till denna, har Lantmäteriet för Försvarsmaktens räkning deltagit med teknisk specialistkompe-tens i uppbyggnadsskedet. Portalen kommer att dataförsörjas av Lantmäteriet kommande år.

38 Nordic defence cooperation

Omsättning (mnkr) 2013 2014 2015

Total omsättning 62,6 52,5 46,7

varav Försvarsmakten 59,4 47,0 46,4

varav Försvarets Materielverk 3,1 5,4 0,0

varav övrigt 0,1 0,1 0,3

Försvarsmaktens andel av total omsättning 95% 90% 99%

Totalförsvaret i Sverige utgörs av alla de organisationer och myndigheter som behövs för att förbereda för Sveriges

territoriella försvar. Lantmäteriets främsta samverkansparter är förutom Försvarsmakten Försvarets Materielverk och

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB).

73


RESULTATUTVECKLING OCH ACKUMULERAT RESULTAT

MYNDIGHETSSAMVERKAN (mnkr)




SUMMA 63,2 53,0 46,7





Finansiella kostnader -0,1 -0,1 -0,1


SUMMA -60,1 -52,0 -48,5

ÅRETS KAPITALFÖRÄNDRING 3,1 1,0 -1,8

Verksamheten utgörs till den absoluta huvudde-len av myndighetssamverkan med totalförsvaret. Omsättningen har minskat de senaste åren som en följd av att beställningen från Försvarsmakten bli-vit mindre.

12,813,8

12,0

2013 2014 2015


74


SÅ ÄR LANTMÄTERIET FINANSIERAT SAMT FINANSIELLT LÄGE

Lantmäteriet är finansierat av såväl anslag som avgifter från kunder. Fördelningen är i grova drag 30 procent anslag och 70 procent avgifter.

Helt avgiftsfinansierade är förrättningsverk-samheten, uppdrag i anslutning till fastighets-bildning, pantbrevsregistrering, all fastighetsin-formation (förvaltning och tillhandahållande), tillhandahållande av geografisk information, myndighetssamverkan och uppdragsverksam-het (tjänsteexport).

Verksamhet som anslagsfinansieras är fastig-hetsinskrivning, huvuddelen av förvaltning och utveckling av den geografiska informationen samt delar av fastighetsindelningsverksam-heten, exempelvis rådgivning i fastighetsbild-ningsfrågor.

Genom särskilda anslag finansieras uppbygg-nad av en ny nationell höjddatabas samt Lant-mäteriets uppgifter i genomförandet av Inspire-direktivet.

Lantmäteriets verksamhetsgrenar och resultatområden

Översikt - verksamheternas finansiering Anslag Avgift

Förrättningsverksamhet och fastighetsindelning

Förrättningsverksamhet Uppdrag i anslutning till Fastighetsbildning Övrig fastighetsindelningsverksamhet

Informationsförsörjning Pantbrevsregistrering Tillhandahållande fastighetsinformation Tillhandahållande geografisk information Förvaltning geografisk information Förvaltning fastighetsinformation Övrig informationsförsörjningsverksamhet Lägenhetsregister Inspire Höjddatabas

Fastighetinskrivningsverksamhet Fastighetsinskrivningsverksamhet Uppdragsverksamhet Tjänsteexport Myndighetssamverkan Samverkan med totalförsvaret

31,5%

67,4%

1,1%

Intäktsfördelning Lantmäteriet 2015

AnslagAvgifterÖvriga intäkter

75


I nedanstående tabell redovisas Lantmäteriets intäkter och kostnader för respektive verksamhets-gren.

FÖRRÄTTNINGSVERKSAMHET OCH FASTIGHETSINDELNING 2013 2014 2015





Summa intäkter 842,6 889,6 836,5

Kostnader 873,4 855,2 872,3

Resultat -30,8 34,4 -35,8

INFORMATIONSFÖRSÖRJNING






Kostnader 690,3 674,7 677,6

Resultat -8,0 -2,9 20,6

FASTIGHETSINSKRIVNINGSVERKSAMHET






Kostnader 151,2 153,5 162,6

Resultat 0,0 0,0 0,0

TJÄNSTEEXPORT






Kostnader 41,2 25,7 24,6

Resultat -1,1 0,1 0,8

MYNDIGHETSSAMVERKAN






Kostnader 60,1 52,0 48,5

Resultat 3,1 1,0 -1,8

TOTALT


Intäkter av avgifter och andra ersättningar 1 212,6 1 229,0 1 192,7



Summa intäkter 1 779,3 1 793,7 1 769,4

Kostnader 1 816,1 1 761,1 1 785,6

RESULTAT -36,8 32,6 -16,2

76


AVGIFTSBELAGD VERKSAMHET

Inom den avgiftsfinansierade verksamheten upp-visar Lantmäteriet ett samlat balanserat överskott på 76 miljoner kronor eller 6,3 procent av 2015 års omsättning. Samtliga verksamheter utom upp-dragsverksamheten samt förrättningsverksam-heten uppvisar balanserade överskott.

Jämfört med budget finns de stora avvikelserna inom förrättningsverksamheten, pantbrevverk-samhet och tillhandahållande av geografisk- och fastighetsinformation.

Inom förrättningsverksamheten beror lägre om-sättning och resultat främst på bristen på förrätt-ningslantmätare. Inom pantbrev beror avvikelsen

på högre intäkter än budgeterat. Vad gäller till-handahållandet av geografisk- och fastighetsin-formation är orsaken främst högre intäkter än budget inom fastighetsinformationssidan. De högre intäkterna inom såväl pantbrevverksamhet som fastighetsinformation kan förklaras av den höga aktiviteten på fastighetsmarknaden.

Inom flera verksamheter byggs ett balanserat överskott upp för att finansiera kommande ut-vecklingsinsatser och avveckling av äldre IT-miljö. För en mer omfattande analys hänvisas till respektive avsnitt i resultatredovisningen.

Avgiftsbelagd verksamhet där intäkterna inte disponeras

AVGIFSTBELAGD VERKSAMHET (mnkr) Intäkt 2015

Bud. Intäkt

Bud. kostnad

Offentligrättslig verksamhet

Expeditionsavgifter 300,6 270,0 270,0

Samfällighetsföreningsregister 2,2 2,0 2,0

SUMMA TOTALT 302,8 272,0 272,0

*Lantmäteriet har inget ekonomiskt mål vad gäller ovannämnda avgifter varför utfall kostnader inte redovisas.

AVGIFSTBELAGD VERKSAMHET (mnkr)

UB 2014

Intäkt 2015

Bud. intäkt

Kostnad 2015

Bud. kostnad

Resultat 2015

Bud. resultat

UB 2015

Bud. UB

Offentligrättslig verksamhet

Förrättningsverksamhet 14,3 620,4 649,0 656,1 649,0 -35,7 0,0 -21,4 14,3

SUMMA 14,3 620,4 649,0 656,1 649,0 -35,7 0,0 -21,4 14,3

Uppdragsverksamhet

Uppdragsverksamhet -19,1 72,1 84,0 73,1 85,0 -1,0 -1,0 -20,1 -20,1

Uppdragsverksamhet i anslutning till fastighetsbildning 23,2 103,6 95,0 103,7 95,0 -0,1 0,0 23,1 23,2

I uppdragsverksamhet ingår -20,6 mnkr som är ett underskott från bola-gisering av Metria 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0

SUMMA 4,1 175,7 179,0 176,8 180,0 -1,1 -1,0 3,0 3,1

Övrig avgiftsfinansierad verksamhet

Pantbrevsregistrering 6,0 37,0 29,0 28,9 29,0 8,1 0,0 14,1 6,0

Grundläggande geografisk- och fastig-hetsinformation 65,7 364,2 351,0 349,9 350,0 14,3 1,0 80,0 66,7

SUMMA 71,7 401,2 380,0 378,8 379,0 22,4 1,0 94,1 72,7

SUMMA TOTALT 90,1 1 197,3 1 208,0 1 211,7 1 208,0 -14,4 0,0 75,7 90,1

77


INTÄKTSREDOVISNING

I tabellerna nedan redovisas i vilken omfattning anslag, avgifter respektive övrig finansiering.

finansierar Lantmäteriets olika verksamheter.

Total finansiering 2013 2014 2015

mnkr An-slag

Av- gift

Övr. fin S:a

An-slag

Av- gift

Övr. fin S:a

An-slag

Av- gift

Övr. fin S:a

SUMMA 545,0 1 212,5 21,8 1 779,3 541,3 1 229,0 23,4 1 793,7 557,1 1 192,7 19,6 1 769,4

Andel 31% 68% 1% 100% 30% 69% 1% 100% 31% 67% 1% 100%

Lantmäteriet är till största delen finansierat via avgifter från kunder. 2015 uppgår denna del till 67 procent, vilket är i samma nivå som de närm-ast föregående åren. Avgiftsintäkterna har minskat något totalt sett jämfört med 2014, men såväl upp- som nedgångar finns inom olika verksamheter. Den största förändringen finns inom förrättningsverksamheten som har mins-kat sin omsättning.

Lantmäteriets intäkter av anslag har ökat jäm-fört med 2014 och gäller främst förvaltningsan-slaget.

Lantmäteriet har en utgående balans på förvalt-ningsanslaget på 7,9 miljoner kronor eller 1,6 procent vilket innebär en anslagsförbrukning som har varit högre än tilldelat anslag vilket har varit och är en medveten strategi.

Förrättningsverksamhet och fastighetsindelning 2013 2014 2015

mnkr An-slag Avgift

Övr. fin S:a

An-slag

Av-gift

Övr. fin S:a

An-slag

Av-gift

Övr. fin S:a

Förrättningsverksamhet 6,0 634,4 0,7 641,1 6,0 669,4 0,7 676,1 6,0 612,6 1,8 620,4

Uppdrag i anslutning till fastig-hetsbildning 90,6 0,5 91,1 103,3 0,8 104,1

103,6 103,6

Övrig fastighetsindelningsverk-samhet 106,7 3,6 0,1 110,4 106,0 3,3 0,1 109,4 111,9 0,6 112,5

SUMMA 112,7 728,6 1,3 842,6 112,0 776,0 1,6 889,6 117,9 716,2 2,4 836,5

Andel 13% 87% 0% 100% 13% 87% 0% 100% 14% 86% 0% 100%

Verksamheten inom förrättning och fastighets-indelning finansieras i huvudsak av avgiftsin-täkter. De totala intäkterna för verksamheten uppgår till 836 miljoner kronor, en minskning med drygt 50 miljoner kronor jämfört med 2014.

Minskningen återfinns inom förrättningsverk-samheten. Läs mer om intäktsutvecklingen un-der avsnittet ”Förrättningsverksamhet och fas-tighetsindelning”.

78


Anslagsanvändning inom förrättningsverksamhet och fastighetsindelning

Externt stöd och rådgivning i fastighetsbild-ningsfrågor

Förrättningsverksamheten får en mängd fastig-hetsrättsliga frågor från allmänheten, företag, kommuner och statliga myndigheter.

Rådgivning till allmänheten sker till stor del ge-nom Lantmäteriets kundcenter. De frågor som inte kan tas om hand i kundcentret skickas till en särskild ”svarsslinga” i verksamheten. All-männa frågor inom fastighetsbildningsområdet som inte Lantmäteriets kundcenter eller svars-slingan hanterar kommer till kontoren ute i lan-det.

Kommunerna ska enligt Plan- och bygglagen (PBL) remittera sina förslag till detaljplaner till lantmäterimyndigheten för att få synpunkter på genomförandeaspekter, till exempel avväg-ningar mellan enskilt eller kommunalt huvud-mannaskap, behov av gemensamhetsanlägg-ningar, servitut och ledningsrätter med mera. Remisserna handläggs vid Lantmäteriets lokala fastighetsbildningskontor.

Lantmäteriets kostnader för att hålla arkiv, vårda och bevara arkivhandlingar samt tillhan-dahålla dessa har under den senaste tioårspe-rioden minskat genom digitaliseringen av för-rättningsarkiven och införandet av det digitala arkivsystemet Arken. Den digitala informat-ionen förvaltas och kvalitetsbrister som upp-täcks behöver åtgärdas på samma sätt som tidi-gare. Vidare krävs system för att allmänheten ska kunna ta del av äldre materiel på ett enkelt sätt, vilket är möjligt genom tjänsten Historiska kartor.

Utveckling av lagar som styr fastighetsbild-ningsverksamhet

Samhällsutvecklingen ställer ständigt nya krav på markanvändning och rättssäkra metoder för att genomföra förändringar i äganderätten och rättighetsstrukturen till mark- och vattenområ-den. När nya önskemål och behov uppstår ut-värderas tillämpningsmöjligheterna inom gäl-lande lagstiftning. Vid behov, och när så är lämpligt, tas förslag fram till ändringar och för-tydliganden i gällande rätt.

Uppföljning ny plan och bygglag

Efter det att den nya Plan- och bygglagen kom har Lantmäteriet arbetat intensivt med målsätt-ningen att stärka förrättningslantmätarnas kom-petens samt att fördjupa samarbetet med kom-munerna i deras planärenden. Arbetet har skett inom ramen för ett nätverk där både kommunala och statliga förrättningslantmätare har ingått för att sprida kunskapen om nya PBL.

Registrering av detaljplaner och bestämmelser

Uppgifter om detaljplaner och bestämmelser som kommunerna beslutar om ska registreras i fastighetsregistret. Det långsiktiga målet är att en detaljplan ska vara registrerad tre veckor ef-ter det den vunnit laga kraft. Enligt PBL ska kommunerna inom två veckor leverera detalj-planen till Lantmäteriet vilket ger Lantmäteriet en vecka för att registrera den.

Yttranden till regeringen, domstolar och andra myndigheter

Lantmäteriet får löpande yttra sig i remissären-den med koppling till bland annat markanvänd-ning, fastighetsindelning och inskrivningsverk-samhet. Yttrandena avser i huvudsak domstols-remisser, förslag till ny lagstiftning samt att ut-reda och yttra sig i ärenden och mål hos domsto-lar och andra statliga myndigheter om en myn-dighet begär det.

Nedsättningsbelopp

Lantmäteriet får, enligt regleringsbrevet, an-vända förvaltningsanslaget för utgifter för de så kallade nedsättningsbeloppen vid omarronde-ring. Anslaget får högst utnyttjas med 6 miljoner kronor, vilket också blev utfallet 2015.

79


Informationsförsörjning 2013 2014 2015

mnkr An-slag

Av-gift

Övr. fin S:a

An-slag

Av-gift

Övr. fin S:a

An-slag

Av-gift

Övr. fin S:a

Pantbrevsregistrering 24,3 24,3 27,1 27,1 36,9 0,1 37,0

Förvaltning av fastighetsinformation 0,3 2,3 2,6 0,5 0,1 0,6 0,1 0,2 0,3

Tillhandahållande av fastighetsinformation 242,8 242,8 229,3 0,8 230,1 282,7 0,2 282,9

Förvaltning av geografisk information 157,2 6,7 5,5 169,5 159,7 8,0 7,3 175,0 154,6 7,3 6,5 168,4

Tillhandahållande av geografisk information 106,4 1,9 108,3 109,9 3,0 112,9 79,7 1,6 81,3

Övrig informations- försörjningsverksamhet 65,3 0,2 9,5 75,0 66,6 0,4 10,2 77,2 69,4 0,2 6,0 75,6

Lägenhetsregister 3,2 3,2 3,7 3,7 2,9 2,9

Höjddatamodell 36,3 36,3 27,2 27,2 30,5 30,5

Inspire 20,3 20,3 18,0 18,0 19,3 19,3

SUMMA 282,3 380,6 19,3 682,3 275,2 375,2 21,4 671,8 276,7 406,9 14,6 698,2

Andel 41% 56% 3% 100% 41% 56% 3% 100% 40% 58% 2% 100%

Såväl anslag- som avgiftsintäkter finansierar be-tydande delar inom informationsförsörjnings-området. Anslagsintäkterna består av Lantmäte-riets förvaltningsanslag samt anslag för Inspire och den nya höjddatamodellen.

Förvaltningsanslaget inom informationsförsörj-ningen används bland annat till insamling och förvaltning av geografisk information samt ut-vecklingsinsatser kopplat till detta. Arbetet med

den nationella geodetiska infrastrukturen och referenssystemen finansieras till en stor del med anslag.

De totala intäkterna för 2015 uppgår till 698 mil-joner kronor, vilket är något högre jämfört med de närmast föregående åren. Upp- och ned-gångar finns inom olika verksamheter. Läs mer om intäktsutvecklingen under avsnittet ”In-formationsförsörjning”.

Användarfinansiering

Avgifterna som Lantmäteriet tar ut för tillhan-dahållande av fastighets- och geografisk inform-ation ska förutom att täcka kostnaderna för ut-tag också bidra till finansiering av kostnaderna för uppbyggnad, drift, uppdatering och utveckl-ing av system, databaser och information.

Förvaltningen av fastighetsinformation är helt och hållet finansierat via användarfinansie-ringen, medan den utgör en mindre del av finansieringen av förvaltningskostnaderna inom geografisk information.

Användarfinansieringen uppgår till 206 miljo-ner kronor 2015, vilket är i samma nivå som de närmast föregående åren.

I intäktsredovisningen för Informationsförsörj-ningen redovisas användarfinansieringen där avgifterna uppkommer, dvs. inom tillhandahål-landet.

mnkr 2013 2014 2015

Förvaltning av fastighetsinformation 185,1 189,3 175,6

Förvaltning av geografisk information 24,4 14,3 30,6

Summa 209,5 203,6 206,2

80


Fastighetsinskrivning 2013 2014 2015

mnkr An-slag

Av-gift

Övr. fin S:a

An-slag

Av-gift

Övr. fin S:a

An-slag

Av-gift

Övr. fin S:a

Inskrivningsverksamhet 150,0 0,1 1,1 151,2 153,1 0,1 0,3 153,5 161,9 0,7 162,6

SUMMA 150,0 0,1 1,1 151,2 153,1 0,1 0,3 153,5 161,9 0,0 0,7 162,6

Andel 99% 0% 1% 100% 100% 0% 0% 100% 100% 0% 0% 100%

Fastighetsinskrivningen är i princip helt finansi-erad av anslagsmedel. Kostnaderna för verk-samheten har legat på en stabil nivå de föregå-ende två åren men ökade 2015. Ökningen beror dels på den höga ärendetillströmningen vilket

har krävt stora insatser i form av handläggarka-pacitet dels på ökade förvaltningskostnader för handläggningsstödet. Läs mer om verksam-heten under avsnitt ”Fastighetsinskrivning”.

Myndighetssamverkan i form av tjänsteexport Uppdragsverksamheten utgörs av Lantmäteri-ets tjänsteexportverksamhet och är i huvudsak finansierad via avgiftsintäkter. Intäkterna har haft en nedåtgående trend de senaste åren. Läs

mer om utrikes uppdragsverksamhet under av-snitt ”Myndighetssamverkan i form av tjänste-export”.

Myndighetssamverkan med totalförsvaret

Intäkterna inom verksamheten består endast av avgifter och avser i huvudsak samverkan med totalförsvaret. Intäkterna har minskat under den senaste treårsperioden och beror på minskade

beställningar från Försvarsmakten. Läs mer om verksamheten under ”Myndighetssamverkan med totalförsvaret”.

2013 2014 2015

mnkr An-slag Avgift

Övr. fin S:a

An-slag

Av-gift

Övr. fin S:a

An-slag

Av-gift

Övr. fin S:a

Tjänsteexport 0,0 40,1 0,0 40,1 1,0 24,8 25,8 0,6 23,0 1,8 25,4

SUMMA 0,0 40,1 0,0 40,1 1,0 24,8 25,8 0,6 23,0 1,8 25,4

Andel 0% 100% 0% 100% 4% 96% 100% 2% 91% 7% 100%

2013 2014 2015

mnkr An-slag

Av-gift

Övr. fin S:a

An-slag

Av-gift

Övr. fin S:a

An-slag

Av-gift

Övr. fin S:a

Myndighetsservice 0,0 63,2 0,0 63,2 0,0 52,9 0,1 53,0 46,6 0,1 46,7

SUMMA 0,0 63,2 0,0 63,2 0,0 52,9 0,1 53,0 0,0 46,6 0,1 46,7

Andel 0% 100% 0% 100% 0% 100% 0% 100% 0% 100% 0% 100%

81


FINANSIELL REDOVISNING

RESULTATRÄKNING

Tkr 2015 2014

VERKSAMHETENS INTÄKTER

Intäkter av anslag, not 1 557 151 541 207

Intäkter av avgifter och andra ersättningar, not 2 1 192 700 1 229 049

Intäkter av bidrag, not 3 18 380 22 731

Finansiella intäkter, not 4 1 158 786

SUMMA 1 769 389 1 793 773

VERKSAMHETENS KOSTNADER, not 10 Kostnader för personal, not 5 -1 137 144 -1 124 267

Kostnader för lokaler -106 693 -106 422

Övriga driftkostnader -468 850 -453 125

Finansiella kostnader, not 4 -277 -1 386

Avskrivningar och nedskrivningar, not 11-12 -72 589 -75 988

SUMMA -1 785 553 -1 761 188

VERKSAMHETSUTFALL -16 164 32 585

UPPBÖRDSVERKSAMHET

Intäkter av avgifter m.m. som inte disponeras, not 6 302 737 274 385

Skatteintäkter m.m., not 7 10 765 370 9 172 289

Medel som tillförts statens budget från uppbördsverksamhet -11 068 107 -9 446 674

SALDO 0 0

TRANSFERERINGAR Medel som erhållits från statens budget för finansiering av bidrag, not 1 450 500

Medel som erhållits från myndigheter för finansiering av bidrag, not 8 1 103 379

Lämnade bidrag -1 553 -879

SALDO 0 0

ÅRETS KAPITALFÖRÄNDRING, not 19 -16 164 32 585

82


BALANSRÄKNING

Tkr 2015-12-31 2014-12-31

TILLGÅNGAR Immateriella anläggningstillgångar

Balanserade utgifter för utveckling, not 11 144 658 173 125 Materiella anläggningstillgångar

Förbättringsutgifter på annans fastighet, not 12 5 703 8 648

Maskiner, inventarier, installationer m.m., not 12 71 937 57 152

SUMMA 77 640 65 800

Varulager m.m.

Varulager och förråd 35 47

Pågående arbeten, not 13 182 282 191 621

SUMMA 182 317 191 668

Kortfristiga fordringar

Kundfordringar 106 748 115 179

Fordringar hos andra myndigheter 53 798 58 880

Övriga kortfristiga fordringar, not 14 404 228 352 546

SUMMA 564 774 526 605

Periodavgränsningsposter

Förutbetalda kostnader, not 15 65 355 65 484

Upplupna bidragsintäkter 0 1 484

Övriga upplupna intäkter 303 883

SUMMA 65 658 67 851

Avräkning med statsverket

Avräkning med statsverket, not 16 2 208 -1 967

SUMMA TILLGÅNGAR 1 037 255 1 023 082

83


Tkr 2015-12-31 2014-12-31

KAPITAL OCH SKULDER Myndighetskapital

Statskapital, not 17 7 974 6 639

Balanserad kapitalförändring, not 18 90 106 56 036

Kapitalförändring enligt Resultaträkning, not 19 -16 164 32 585

SUMMA myndighetskapital, not 20 81 916 95 260 Avsättningar

Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser, not 21 7 614 14 398

Övriga avsättningar, not 22 32 757 28 029

SUMMA avsättningar 40 371 42 427 Skulder m.m.

Lån i Riksgäldskontoret, not 11-12, 23 213 595 232 691

Räntekontokredit i Riksgäldskontoret, not 24 60 286 40 435

Kortfristiga skulder till andra myndigheter, not 25 36 439 44 283

Leverantörsskulder, not 26 45 573 59 150

Övriga kortfristiga skulder, not 27 18 547 17 357

Depositioner 132 73

Förskott från uppdragsgivare och kunder, not 28 14 551 17 550

SUMMA 389 123 411 539 Periodavgränsningsposter, not 29

Upplupna kostnader 482 971 434 654

Oförbrukade bidrag 27 400 26 051

Övriga förutbetalda intäkter 15 474 13 151

SUMMA 525 845 473 856

SUMMA KAPITAL OCH SKULDER 1 037 255 1 023 082 ANSVARSFÖRBINDELSER

Övriga ansvarsförbindelser

Förpliktelser mot hyresvärd 7 369 7 372

84


FINANSIERINGSANALYS

Tkr 2015 2014

DRIFT

Kostnader 1), not 10 -1 713 111 -1 684 486

Finansiering av drift

Intäkter av anslag, not 1 557 151 541 207

Intäkter av avgifter och andra ersättningar, not 2 1 192 700 1 229 049

Intäkter av bidrag, not 3 18 380 22 371

Övriga intäkter, not 4 1 158 786

Summa medel som tillförts för finansiering av drift 1 769 389 1 793 773 Minskning (+) av lager 12 43

Minskning (+) av kortfristiga fordringar 23 561 15 620

Minskning (-) av kortfristiga skulder 23 153 6 154

Kassaflöde från drift 1) 56 698 131 104

INVESTERINGAR

Investeringar i materiella tillgångar, not 12 -42 335 -18 979

Investeringar i immateriella tillgångar, not 11 -13 787 -40 403

Summa investeringsutgifter -56 122 -59 382

Finansiering av investeringar

Lån från Riksgäldskontoret, not 23 54 411 67 361

- amorteringar -73 507 -73 526

Anslagsmedel som erhållits för investeringar 1), not 17 2 820 978

Summa medel som tillförts för finansiering av investeringsverksamhet 1) -16 276 -5 187

Förändring av kortfristiga fordringar och skulder 0 0

Kassaflöde till investeringsverksamhet 1) -72 398 -64 569

1) Jämförelsetal från föregående år har justerats.

85


Tkr 2015 2014

UPPBÖRDSVERKSAMHET

Intäkter av avgifter m.m. som inte disponeras, not 6 302 737 274 385

Skatteintäkter m.m., not 7 10 765 370 9 172 289

Förändring av kortfristiga fordringar och skulder 24 -1 246

Inbetalningar i uppbördsverksamheten 11 068 131 9 445 428

Kostnader för inleveranser till statens budget från uppbördsverksamhet -11 068 107 -9 446 674

Kassaflöde till uppbördsverksamhet 24 -1 246

TRANSFERERINGSVERKSAMHET

Lämnade bidrag -1 553 -879

Utbetalningar i transfereringsverksamheten -1 553 -879

Finansiering av transfereringsverksamhet

Medel som erhållits från statens budget för finansiering av bidrag, not 1 450 500

Medel som erhållits från myndigheter för finansiering av bidrag, not 8 1 103 379

Summa medel som tillförts för finansiering av transfereringsverksamheten 1 553 879 Kassaflöde från transfereringsverksamhet 0 0

FÖRÄNDRING AV LIKVIDA MEDEL -15 676 65 289

SPECIFIKATION AV FÖRÄNDRING AV LIKVIDA MEDEL Likvida medel vid årets början -42 402 -107 691

Minskning (-) av kassa, plusgiro 0 -6 890

Minskning (-) av tillgodohavande Riksgäldskontoret, not 24 -19 851 59 523

Ökning (+) av avräkning med statsverket, not 16 4 175 12 656

SUMMA förändring av likvida medel -15 676 65 289

Likvida medel vid årets slut -58 078 -42 402

86


REDOVISNING MOT ANSLAG, TKR

1) Anslaget avser att utarbeta nationella specifikationer för offentlig användning av geodata och att påskynda övergången till enhetliga referenssystem.

2) Anslaget avser uppbyggnad av en rikstäckande markmodell med täta och noggranna höjddata s.k. Nationell höjddatamodell. Anslaget får även användas för utgifter för investeringar i en ny teknisk lösning för lagring och tillhandahållande av höjddata. Se även redovisning av bemyndigande nedan. Under 2015 utnyttjade Lantmäteriet anslagskrediten enligt det reviderade regleringsbrevet (2015-12-17). Goda väderförhållan-den under hösten möjliggjorde att laser skanningen kunder göras i större utsträckning än normalt för årstiden.

3) Anslaget avser upprättande och förvaltning av geodata.se och för sådan samordning som krävs för att uppnå målen enligt In-spiredirektivet, Lantmäteriets kontaktpunktsansvar inklusive arbetet med rapportering till Europeiska kommissionen, Lantmäteri-ets utförande av informationsansvaret samt Lantmäteriets bidrag för utförande av informationsansvaret avseende övriga myndig-heter än Lantmäteriet. Anslaget får även användas för utgifter för investeringar i informationshanteringstjänster enligt förordning (2010:1770) om geografisk miljöinformation.

Anslag

Ingående överförings- belopp

Årets till- delning enligt regleringsbrev

Omdispo-nerat an-slagsbe-lopp Indragning

Totalt disponibelt belopp Utgifter

Utgående överfö-rings- belopp

Utgiftsområde 18, 1:1 Bostadspolitisk utveckling, anslagspost 4 1) 1 200

1 200 1 200 0 Utgiftsområde 18, 1:8 Lantmäteriet, anslagspost 1 14 232 502 699

516 931 509 022 7 909

Utgiftsområde 20, 1:10 Klimat- anpassning, anslagspost 3 2)

11 810 40 000

-10 000 -11 810 30 000 33 346 -3 346

Utgiftsområde 20, 1:11 Inspire anslagspost 1 3) 1 657 20 000

-1 657 20 000 19 333 667

SUMMA 27 699 563 899 -10 000 -13 467 568 131 562 901 5 230

87


Finansiella villkor

Lantmäteriet disponerade under år 2015 en an-slagskredit inom anslag utgiftsområde 18 1:8 på 15 111 tkr, utgiftsområde 20 1:10 på 3 450 tkr och utgiftsområde 20 1:11 på 600 tkr.

Enligt regleringsbrevet får Lantmäteriet an-vända inom anslag utgiftsområde 18 1:8 högst

6 000 tkr för utgifter för de så kallade nedsätt-ningsbeloppen (utfallet blev 6 000 tkr) samt högst 800 tkr inom anslag utgiftsområde 20 1:10 för informationsinsatser om projektet (utfallet blev 83 tkr).

REDOVISNING MOT INKOMSTTITEL, TKR

Benämning Inkomsttitel Beräknat belopp

(i regleringsbrev) Inkomster

Expeditionsavgifter 2511 270 000 300 557 Samfällighetsföreningsregister 2531 2 000 2 220 Dröjsmålsränta på stämpelskatt och expeditionsavgifter 2811 0 -40 Stämpelskatt 9341 9 800 000 10 712 999

REDOVISNING AV BEMYNDIGANDE, TKR Anslag/

anslagsbenämning Tilldelat

bemyndigande Ingående

åtaganden Utestående åtaganden

Utestående åtagandens fördelning per år

Utgiftsområde 20, 1:10 Klimatanpassning,

anslagspost 3 1) 50 000 18 269 870

2016 2017 2018-

870

1) Avrop avseende laserskanningen har tidigare år varit en stor andel av Lantmäteriets nyttjande av bemyndigandet. 2015 gick tidigare avrop ut och Lantmäteriet har inte gjort några nya avrop avseende laserskanningen. Laserskanningen kan tidigast påbör-jas igen i maj 2016 och Lantmäteriet såg då ingen anledning till att göra avrop förrän i början av 2016.

88


TILLÄGGSUPPLYSNINGAR

Värderingsprinciper

Lantmäteriet tillämpar förordningen (2000:606) om myndigheters bokföring samt förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetun-derlag.

Immateriella anläggningstillgångar

Utgifter för utveckling aktiveras. Beloppsgrän-sen för aktivering är 500 tkr och avskrivningsti-den är 5 år. Licenser har inte aktiverats som en anläggningstillgång utan periodiserats över ti-den.

Materiella anläggningstillgångar

Förbättringsutgifter på annans fastighet aktive-ras. Beloppsgränsen för aktivering är 100 tkr för ett sammanhållet objekt och avskrivningstiden är normalt 5 år.

Maskiner och inventarier värderas till anskaff-ningsvärde. Beloppsgränsen för aktivering är 50 tkr. Avskrivningar görs linjärt med en avskriv-ningstid på 3-5 år.

Varulager

Varulagret värderas enligt lägsta värdets prin-cip.

Pågående arbeten

Pågående arbeten värderas enligt riktlinjer som bygger på förordningen (2000:605) om årsredo-visning och budgetunderlag samt Redovis-ningsrådets rekommendation (RR 10) om entre-prenader och liknande uppdrag. Det innebär att intäkter från uppdrag med fast pris och arbeten på löpande räkning redovisas med tillämpning av successiv vinstavräkning. Beräkningen sker på basis av utfört arbete vid periodens utgång i förhållande till hela uppdraget. Om ett uppdrag förväntas resultera i förlust sker reservering för hela förlustrisken.

Kundfordringar

Lantmäteriet tillämpar följande princip för ned-skrivning av kundfordringar:

• ärenden som har sänts till Kronofogdemyn-digheten för utmätning skrivs ned med 100 procent,

• ärenden som är föremål för konkursutred-ning skrivs ned med 100 procent,

• ärenden där preliminärbeslut är fattat om av-brytande av indrivning skrivs ned med 100 procent.

• i samband med bokslutsarbetet avsätts en viss procent av utestående kundstock som befarad kundförlust enligt en princip som bygger på den konstaterade förlusten under de senaste åren i relation till vad som faktu-rerats externt under motsvarande år.

Redovisningsprinciper

Avgifter för fastighetsinformation och geografisk information/användarfinansiering

Enligt Lantmäteriets instruktion och reglerings-brevet ska avgifterna för att tillhandahålla och upplåta rätt att utnyttja geografisk information och fastighetsinformation, samt information från den allmänna kartläggningen, dels täcka kostnaderna för uttag och expediering och dels bidra till kostnaderna för uppbyggnad, drift, uppdatering och utveckling av system, databa-ser och information, det vill säga en användarfi-nansiering. Användarfinansieringen får för år 2015 uppgå till högst 250 000 tkr. Det faktiska bi-draget under verksamhetsåret 2015 uppgick till 184 765 tkr från försäljning av fastighetsinform-ation och 21 446 tkr från försäljning av geogra-fisk information. Redovisningsmässigt ingår dessa belopp som kostnader i resultaträkningen för grundläggande fastighetsinformation och geografisk information.

Kostnaderna för de delar som avgifterna ger bi-drag till har under verksamhetsåret 2015 totalt uppgått till 175 901 tkr för förvaltning av fastig-hetsinformation respektive 199 076 tkr för för-valtning av geografisk information. Se även not 9.

89


Gemensamma kostnader

Faktiskt redovisade persondagar på verksam-hetens resultatområden är huvudprincipen för fördelning av samkostnader inom Lantmäteriets enheter. Undantag motiveras och dokumente-ras.

Koncernavgiften, vilken tas ut för att finansiera vissa centrala overheadkostnader, fördelas ut på divisionerna och verksamhetens resultatområ-den med i huvudsak intäkter som grund.

Anslagsavräkning

Lantmäteriet gör månadsvis en schablonmässig anslagsavräkning. En slutlig avräkning görs i samband med bokslutsarbetet.

Periodiseringar

Lantmäteriet tillämpar gränsen 50 tkr avseende periodiseringar av intäkter och kostnader.

Uppbörd av stämpelskatt och expeditionsavgifter

Uppbördsredovisning av stämpelskatt och ex-peditionsavgifter sker i enlighet med Ekonomi-styrningsverkets principer.

I Lantmäteriets resultaträkning visas en balanse-rad uppbördsverksamhet.

Lantmäteriet tar upp fakturerad stämpelskatt som en intäkt i resultaträkningen. För att inte Lantmäteriets resultat ska påverkas redovisas motsvarande belopp mot posten ” Medel som tillförts statens budget från uppbördsverksam-het”, trots att inte motsvarande belopp redovi-sas mot inkomsttitel. Se även not 7.

Den del som inte levererats mot inkomsttitel re-dovisas mot posten ”upplupna kostnader”. Se även not 29.

Sjukfrånvaro

Uppgifter om sjukfrånvaron återfinns under sär-skild underrubrik i resultatredovisningen, Med-arbetare med kompetens och engagemang.

90


Noter När inte annat anges redovisas beloppen i tusentals kronor (tkr)

NOT 1 INTÄKTER AV ANSLAG 2015 2014

Intäkter av anslag 557 151 541 207

Transfereringar, medel som erhållits från statsbudgeten för finansiering av bidrag1) 450 500

Redovisat mot anslag under året enligt undantagsregeln, minskning fordran semesterskuld 2008

2 480 2 455

Aktivering av immateriella anläggningstillgångar 2 820 978

SUMMA, utgifter enligt redovisning mot anslag 562 901 545 140

1) Beloppet avser 50 tkr i bidrag till Institutet för fastighetsrättslig forskning vid Uppsala universitet och 400 tkr i bi-drag till Institutet för teknik och samhälle vid Lunds universitet.

NOT 2 INTÄKTER AV AVGIFTER OCH ANDRA ERSÄTTNINGAR 2015 2014

Avgiftsintäkter från tjänsteexporten 22 990 24 842

Avgiftsintäkter inom övrig avgiftsfinansierad verksamhet 1) 1 162 005 1 191 912

Försäljning enligt 4 § Avgiftsförordningen 0 0

Övrig verksamhet 7 705 12 295

SUMMA 1 192 700 1 229 049

1) Se total finansiering under intäktsredovisning i resultatredovisningen. Lantmäteriet baserar i enlighet med § 3 i avgiftsförordningen den avgiftsfinansierade verksamheten på ett särskilt be-myndigande i förordningen (2009:946) med instruktion för Lantmäteriet.

NOT 3 INTÄKTER AV BIDRAG 2015 2014

Erhållna EU-bidrag, EU:s institutioner 1 229 4 165

Erhållna statliga bidrag 11 329 10 788

Erhållna arbetsmarknadsbidrag 4 129 4 752

Erhållna kommunala bidrag 0 1 361

Erhållna bidrag övriga organisationer 1 693 1 665

SUMMA 18 380 22 731

NOT 4 FINANSIELLA INTÄKTER/FINANSIELLA KOSTNADER 2015 2014


Ränteintäkter lån Riksgäldskontoret 552 0

Ränteintäkter räntekonto Riksgäldskontoret 31 0

Övriga ränteintäkter 528 746

Övriga finansiella intäkter 47 40

SUMMA 1 158 786 Finansiella kostnader Räntekostnader lån Riksgäldskontoret 0 1 175 Räntekostnader räntekonto Riksgäldskontoret 46 290 Övriga räntekostnader 89 67 Övriga finansiella kostnader 142 426 Aktivering finansiella utgifter 0 -572 SUMMA 277 1 386

91


NOT 5 KOSTNADER FÖR PERSONAL 2015 2014

Lönekostnader Utbetald bruttolön, exkl. arbetsgivaravgifter, pensionspremier och andra avgifter en-

ligt lag och avtal 771 462 768 496

-varav arvode till styrelsen 245 245 Arbetsgivaravgifter, pensionspremier och andra avgifter enligt lag och avtal 339 032 337 483 SUMMA 1 110 494 1 105 979 Omställningskostnader Innevarande års 1 1 Reserverat kommande år 9 227 3 327 SUMMA 9 228 3 328 Kostnader delpension Innevarande år 44 312 Reserverat kommande år -917 2 699 SUMMA -873 3 011 Övrigt Minskade personalkostnader genom aktivering -9 454 -18 276 Övriga personalkostnader 27 749 30 225 SUMMA 18 295 11 949 SUMMA personalkostnader 1 137 144 1 124 267 Ökade lönekostnader till följd av löneavtal uppgår till 21 027 tkr.

Ledamöterna i Lantmäteriets styrelse har under 2015 haft följande styrelseuppdrag samt ersättningar från Lantmäteriet

NAMN STYRELSEUPPDRAG ERSÄTTNING I TKR Bengt Kjellson Lantmäteriet, Swedesurvey AB, UN GGIM Europa,

Länsstyrelsens insynsråd i Gävleborgs län, IFF Uppsala universitet 1 283

Hans Sandebring Lantmäteriet, Örebro Universitet, Erichs Communications AB 70 Allan Almqvist Lantmäteriet 35 Susann Bard Lantmäteriet 35

Barbro Holmberg Lantmäteriet, Statens servicecenter, Riksdagens Arvodesnämnd 35 Stellan Lundström Lantmäteriet, KTH Executive school AB, Noccon AB 35 Helen Olausson Lantmäteriet, Wihlborgs Fastigheter AB, Trångsvikens Chark AB,

AB Jämtsol, Skärvångens Bymejeri AB, Skärvångens Invest AB, Böle Garveri AB, Fyrväpplingen AB, Stiftelsen Blomsterfonden, Fastilium Property Group AB 35

92


NOT 6 INTÄKTER AV AVGIFTER M.M. SOM INTE DISPONERAS 2015 2014

Expeditionsavgifter 1-2) 300 557 272 297

Samfällighetsföreningsregister 2) 2 220 2 164

Dröjsmålsränta på stämpelskatt och expeditionsavgifter -40 -76

SUMMA 302 737 274 385

1) Expeditionsavgifterna uppvisar en ökning med 28 260 tkr jämfört med föregående år. Ökningen är främst ett resul-tat av ökad volym av inskrivningsärenden under den senaste tolvmånadersperioden.

2) Det finns inga ekonomiska mål för intäkter av avgifter avseende expeditionsavgifter och samfällighetsföreningsre-gistret. Se även under särskild underrubrik i resultatredovisningen, Avgiftsbelagd verksamhet.

NOT 7 SKATTEINTÄKTER M.M. 2015 2014

Stämpelskatt redovisad mot inkomsttitel 10 712 999 9 078 801

Förändring av stämpelskatt mot föregående år, ej redovisad mot inkomsttitel 1) 52 371 93 488

SUMMA 10 765 370 9 172 289

Skatteintäkterna uppvisar en ökning med 1 593 081 tkr jämfört med föregående år. Ökningen av stämpelskatten kan förklaras genom en volymeffekt via ett ökat antal ärenden och en priseffekt med ökade fastighetspriser och inteck-ningsbelopp. Även den inarbetning av ködagar som har skett under året har haft viss effekt på stämpelskattens stor-lek. Lantmäteriet tar upp fakturerad stämpelskatt som en intäkt i resultaträkningen. För att inte Lantmäteriets resultat ska påverkas redovisas motsvarande belopp mot posten ” medel som tillförts statens budget från uppbördsverksam-het”, trots att inte motsvarande belopp redovisas mot inkomsttitel.

2015 2014

1) Stämpelskatt ej redovisad mot inkomsttitel avser fakturerad men ej inbetald stämpelskatt 404 137 351 766

NOT 8 MEDEL SOM ERHÅLLITS FRÅN MYNDIGHETER FÖR FINANSIERING AV BIDRAG

Ökningen av medel som erhållits från myndigheter för finansiering av bidrag beror främst på ett bidrag på 452 tkr till SMHI för projektet Hack for Sweden.

NOT 9 ANVÄNDARFINANSIERING 2015 2014

Kostnader för personal 94 285 84 632

Kostnader för lokaler 7 730 6 969

Övriga driftkostnader 94 659 101 711

Finansiella kostnader 6 100

Avskrivningar och nedskrivningar 9 531 10 185

SUMMA 206 211 203 597

NOT 10 VERKSAMHETENS KOSTNADER 2015 2014

Kostnader enligt resultaträkning 1 785 553 1 761 188

Avskrivningar och nedskrivningar -72 589 -75 988

Avsättningar mm 147 -714

Kostnader enligt Finansieringsanalys 1 713 111 1 684 486

93


NOT 11 IMMATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR 2015 2014

Balanserade utgifter för utveckling

Ingående anskaffningsvärden 350 573 310 170

Årets anskaffningar 13 787 40 403

Försäljningar/utrangeringar -18 588 0

Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 345 772 350 573 Ingående avskrivningar -177 448 -138 328

Årets avskrivningar -42 254 -32 945

Försäljningar/utrangeringar 18 588 0

Nedskrivningar 0 -6 175

Utgående ackumulerade avskrivningar -201 114 -177 448

SUMMA balanserade utgifter för utveckling 144 658 173 125

Årets anskaffningar avser sju utvecklingsprojekt. Den aktivering (4 171 tkr) som skedde under december 2015 fi-nansieras genom lån hos Riksgäldskontoret under första kvartalet 2016. Den avskrivning (3 503 tkr) som skedde under december 2015 amorteras under första kvartalet 2016.

2 053 tkr av utvecklingsprojektet Prisma finansieras via anslag utgiftsområde 20 1:11 Inspire och 3 546 tkr av ut-vecklingsprojektet Ny lagringslösning Höjddata finansieras via anslag 20 1:10 Klimatanpassning.

NOT 12 MATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR 2015 2014

Förbättringsutgifter på annans fastighet


Årets anskaffningar 0 910

Försäljningar/utrangeringar -130 0



Försäljningar/utrangeringar 130 0


SUMMA förbättringsutgifter på annans fastighet 5 703 8 648 Maskiner och inventarier


Årets anskaffningar 42 335 18 069

Försäljningar/utrangeringar -54 048 -35 300



Försäljningar/utrangeringar 53 887 33 572

Nedskrivningar 0 -4 317


SUMMA maskiner och inventarier 71 937 57 152

Utgående bokfört värde 77 640 65 800

Den aktivering (1 786 tkr) som skedde under december 2015 finansieras genom lån hos Riksgäldskontoret under första kvartalet 2016. Den avskrivning (3 021 tkr) som skedde under december 2015 amorteras under första kvar-talet 2016.

Av de materiella anläggningstillgångarna finansieras 3 361 tkr via bidrag.

94


NOT 13 PÅGÅENDE ARBETEN 2015 2014

Pågående arbete 169 329 175 717

Förskottsfakturerat, se även not 28 12 953 15 904

SUMMA 182 282 191 621

Värdet på pågående arbeten minskade med 9 339 tkr (4 procent) jämfört med föregående år. Minskningen är främst ett resultat av ökad delfakturering av ärenden inom förrättningsverksamheten samt färre ärenden inom omarronde-ring.

NOT 14 ÖVRIGA KORTFRISTIGA FORDRINGAR 2015 2014

Uppbördsfordran stämpelskatt 1) 396 421 344 731

Uppbördsfordran expeditionsavgift 2) 7 647 7 656

Övriga fordringar 160 159

SUMMA 404 228 352 546

1) Uppbördsfordran för stämpelskatt har ökat med 51 690 tkr eller 15% jämfört med föregående år. Storleken på uppbördsfordran hör samman med ökningen av stämpelskatten och är främst ett resultat av ett ökat antal hand-lagda ärenden under årets sista fyra månader.

2) Uppbördsfordran för expeditionsavgifter har ökat med 9 tkr jämfört med föregående år. Ökningen är marginell och kan förklaras av den ökade ärendevolymen under året. Merparten av uppbördsfordran, 7 050 tkr, härrör från 2015.

I Lantmäteriets resultat- och balansräkning visas en balanserad uppbördsverksamhet. Uppbördsfordran stämpelskatt redovisas mot posten upplupna kostnader då stämpelskatt inte levereras mot inkomsttitel förrän vid betalning.

Ålderfördelat saldo uppbördsfordringar 2015 2014 2013 och äldre Stämpelskatt 390 233 1 669 4 519

Expeditionsavgift 7 050 272 325

SUMMA 397 283 1 941 4 844

NOT 15 FÖRUTBETALDA KOSTNADER

Största delbeloppen som ingår i periodavgränsningsposter, förutbetalda kostnader, består av underhållsavgifter för licenser (21 639 tkr) och lokalhyror (20 306 tkr).

95


NOT 16 AVRÄKNING MED STATSVERKET 2015 2014

Ingående balans -1 967 -14 623

Uppbörd


Redovisat mot inkomsttitel -11 015 736 -9 353 186

Uppbördsmedel som betalats i icke räntebärande flöde 11 013 539 9 349 778

Medel från räntekonto som tillförts inkomsttitel 2 220 2 164

Fordringar/Skulder avseende uppbörd -7 543 -7 566

Anslag i icke räntebärande flöde

Ingående balans 4 775 2 309

Redovisat mot anslag 53 879 49 970

Medel hänförbara till transfereringar m.m. som betalats till icke räntebärande flöde -53 570 -47 504

Fordringar/Skulder avseende anslag i icke räntebärande flöde 5 084 4 775

Anslag i räntebärande flöde


Återbetalning av anslagsmedel 0 15 163

Redovisat mot anslag 509 022 495 170

Anslagsmedel som tillförts räntekonto -502 699 -496 444

Fordringar/Skulder avseende anslag i räntebärande flöde -7 909 -14 232

Fordran avseende semesterlöneskuld som inte har redovisats mot anslag


Redovisat mot anslag under året enligt undantagsregeln -2 480 -2 455

Fordran avseende semesterlöneskuld som inte har redovisats mot anslag 12 576 15 056

Övriga fordringar/skulder på statens centralkonto i Riksbanken

Ingående balans 0 0

Inbetalningar i icke räntebärande flöde 11 092 208 9 406 554

Utbetalningar i icke räntebärande flöde -130 019 -102 117

Betalningar hänförbara till anslag och inkomsttitlar -10 962 189 -9 304 437

Övriga fordringar/skulder på statens centralkonto i Riksbanken 0 0

Utgående balans 2 208 -1 967

NOT 17 STATSKAPITAL 2015 2014


Föregående års avskrivning 1) -1 485 -1 207

Årets aktivering 2 820 978

Utgående balans 7 974 6 639

Statskapitalet består av den del av immateriella anläggningstillgången Prisma som finansierats via anslag utgiftsom-råde 20 1:11 Inspire åren 2011-2012 samt Ny lagringslösning Höjddata som finansierats via anslag utgiftsområde 20 1:10 Klimatanpassning innevarande år.

1) Föregående års kapitalförändring på anslag avlyfts innevarande år mot statskapital. Avskrivningarna avser den aktivering som år 2011-2012 avräknades mot anslag utgiftsområde 20 1:11 Inspire.

96


NOT 18 BALANSERAD KAPITALFÖRÄNDRING (INGÅENDE BALANS) 2015 2014

Uppdragsverksamhet -19 032 -20 142

Förrättningsverksamhet 14 249 -10 916

Uppdragsverksamhet i anslutning till fastighetsbildning 23 201 14 004

Pantbrevsregistrering 5 976 16 872

Grundläggande geografisk information och Fastighetsinformation 65 712 56 218

SUMMA 90 106 56 036

NOT 19 KAPITALFÖRÄNDRING ENLIGT RESULTATRÄKNING 2015 2014

Uppdragsverksamhet -1 011 1 110

Förrättningsverksamhet -35 729 25 165

Uppdragsverksamhet i anslutning till fastighetsbildning -49 9 197

Pantbrevsregistrering 8 108 -10 896


Anslag 1) -1 738 -1 485

SUMMA -16 164 32 585

1) Kapitalförändring på anslag avser avskrivningar som redan avräknats mot anslag utgiftsområde 20 1:11 Inspire (1 485 tkr) och anslag 20 1:10 Klimatanpassning (253 tkr).

NOT 20 SUMMA MYNDIGHETSKAPITAL (UTGÅENDE BALANS) 2015 2014

Statskapital 7 974 6 639

Ackumulerad utgående balans fördelat per resultatområde

Uppdragsverksamhet -20 043 -19 032

Förrättningsverksamhet -21 480 14 249

Uppdragsverksamhet i anslutning till fastighetsbildning 23 152 23 201

Pantbrevsregistrering 14 084 5 976


Anslag 1) -1 738 -1485

SUMMA 73 942 88 621

SUMMA myndighetskapital 81 916 95 260

1) Föregående års kapitalförändring på anslag avlyfts innevarande år mot statskapital, se not 17.

Statskapital Balanserad kapitalförändring

avgiftsbelagd verksamhet

Kapitalförändring enligt

resultaträkningen

Summa

Utgående balans 2014 6 639 56 036 32 585 95 260

Ingående balans 2015 6 639 56 036 32 585 95 260

Föregående års kapitalförändring -1 485 34 070 -32 585 0

Årets aktivering 2 820 2 820

Årets kapitalförändring -16 164 -16 164

Summa Årets förändring 1 335 34 070 -48 749 -13 344

Utgående balans 2015 7 974 90 106 -16 164 81 916

97


NOT 21 AVSÄTTNINGAR FÖR PENSIONER OCH LIKNANDE FÖRPLIKTELSER

Syfte Ingående

balans Årets

Kostnad Årets

utbetalning Utgående

Balans

Delpensioner 11 587 -703 4 756 6 128

Särskild löneskatt 2 811 -171 1 154 1 486

SUMMA 14 398 -874 5 910 7 614

NOT 22 ÖVRIGA AVSÄTTNINGAR

Syfte

Ingående balans

Årets kostnad

Årets utbetalning

Utgående balans

Bedömd utbet. 2016

Lönekostnader uppsagda 2 488 6 596 5 445 3 639 3 639

Lönekostnader avtalspension 1 497 1 899 283 3 113 1 103

Lokaler 32 732 392 372 372

Resekostnader 150 0 78 72 72

Utbildningskostnader 48 0 48 0 0

Kompetensutvecklingsåtgärder 23 814 2 311 564 25 561 1 275

SUMMA 28 029 11 538 6 810 32 757 6 461

Avsättningarna baseras på Redovisningsrådets rekommendation (RR 16) om avsättningar, ansvarsförbindelser och eventualtillgångar.

NOT 23 LÅN I RIKSGÄLDSKONTORET 2015 2014

Låneram 275 000 275 000


Nyupptagna lån 54 411 67 361

Årets amorteringar -73 507 -73 526

Utgående balans 213 595 232 691

2 053 tkr av den immateriella anläggningstillgången Prisma finansieras via anslag utgiftsområde 20 1:11 Inspire, 3 546 tkr av den immateriella anläggningstillgången Ny lagringslösning Höjddata finansieras via anslag 20 1:10 Kli-matanpassning och 3 361 tkr av de materiella anläggningstillgångarna finansieras via bidrag.

NOT 24 RÄNTEKONTOKREDIT I RIKSGÄLDSKONTORET

Lantmäteriets utnyttjande av räntekontokrediten har på balansdagen ökat med 19 851 tkr jämfört med föregående år. Försämringen beror i huvudsak på resultatförsämringen inom förrättningsverksamheten. Denna försämring har till viss del kompenserats med resultatförbättringar inom Pantbrevsregistrering samt Grundläggande geografisk in-formation och Fastighetsinformation Det lägre PÅA-värdet har förbättrat krediten. Beviljad kreditram uppgår till 210 000 tkr.

NOT 25 KORTFRISTIGA SKULDER TILL ANDRA MYNDIGHETER

Minskningen av kortfristiga skulder till andra myndigheter beror dels på en stor faktura till Skogsstyrelsen i decem-ber föregående år och dels en skuld till Länsstyrelsen föregående år.

NOT 26 LEVERANTÖRSSKULDER

Minskningen av leverantörsskulder beror främst på mindre fakturabelopp avseende licenskostnader under december 2015 jämfört med samma period föregående år.

98


NOT 27 ÖVRIGA KORTFRISTIGA SKULDER 2015 2014

Personalskatt 18 355 17 234

Övriga skulder 192 123

SUMMA 18 547 17 357

NOT 28 FÖRSKOTT FRÅN UPPDRAGSGIVARE OCH KUNDER 2015 2014

Förskott pågående arbete, se även not 13 12 953 15 904

Övriga förskott icke statliga 1 598 1 646

SUMMA 14 551 17 550

NOT 29 PERIODAVGRÄNSNINGSPOSTER 2015 2014

Upplupna kostnader

Skuld stämpelskatt 1), se även not 14 396 421 344 731

Löne- och semesterlöneskuld inkl. sociala avgifter 81 940 83 523

Övriga upplupna kostnader 4 610 6 400

SUMMA 482 971 434 654

Oförbrukade bidrag

Statliga 23 392 20 380

Icke statliga 4 008 5 671

SUMMA 27 400 26 051

Övriga förutbetalda intäkter 15 474 13 151

1) Viss del av skulden är hänförbar till tidigare år

De statliga oförbrukade bidragen förväntas tas i anspråk enligt tidsintervallen nedan

Inom 3 månader 4 372

3 månader – 1 år 7 412

1 år – 3 år 11 608

99


SAMMANSTÄLLNING ÖVER VÄSENTLIGA UPPGIFTER

TKR 2015 2014 2013 2012 2011

LÅNERAM

Beviljad låneram 275 000 275 000 275 000 285 000 285 000

Utnyttjad låneram 213 595 232 691 238 856 205 710 183 183

KONTOKREDITER HOS RIKSGÄLDSKONTORET

Räntekontokredit 210 000 210 000 210 000 210 000 210 000

Maximalt utnyttjad under året 66 595 117 716 174 684 121 335 112 333

RÄNTOR AVSEENDE RÄNTEKONTO I RIKSGÄLDSKONTORET

Ränteintäkter 31 0 4 77 183

Räntekostnader 46 290 857 618 1 328

AVGIFTSINTÄKTER SOM DISPONERAS

Budget, beräknat belopp i regleringsbrev 1 208 000 1 239 000 1 249 900 1 183 000 1 281 200

Utfall 1 192 700 1 229 049 1 212 494 1 192 337 1 384 591

AVGIFTSINTÄKTER SOM INTE DISPONERAS

Inkomsttitel, budget, beräknat belopp i regleringsbrev 272 000 272 000 242 000 262 000 302 000

Inkomsttitel, utfall 302 777 274 461 270 073 262 256 239 985

ANSLAGSKREDIT

Beviljad anslagskredit 19 161 16 633 16 523 17 929 17 163

Utnyttjad anslagskredit 3 346 0 263 0 115

ANSLAG

Summa anslagssparande 8 576 27 699 28 121 26 956 8 061

Summa utestående åtaganden 870 18 269 26 600 17 000 23 752

Summa tilldelade bemyndiganden 50 000 52 000 60 000 25 000 40 000

ÅRSARBETSKRAFTER OCH ANSTÄLLDA M.M.

Årsarbetskrafter, medelantal 1 811 1 868 1 864 1 838 1 966

Anställda, medelantal 1 969 2 010 2 029 2 015 2 154

Driftkostnad per årsarbetskraft 946 901 932 925 906

KAPITALFÖRÄNDRING

Statskapital 7 974 6 639 6 868 7 242 5 118

Årets kapitalförändring -16 164 32 585 -36 780 4 659 77 715

Balanserad kapitalförändring 90 106 56 036 91 609 86 576 8 674

Summa myndighetskapital 81 916 95 260 61 697 98 477 91 507

100


Årsredovisning 2015

Lantmäteriet

Gävle den 17 februari 2016

Vi intygar att årsredovisningen ger en rättvisande bild av verksamhetens resultat samt av kostnader, intäkter och myndighetens ekonomiska ställning.

Vi bedömer vidare att den interna styrningen och kontrollen vid myndigheten är betryggande.

Styrelsens ledamöter:

Hans Sandebring, ordförande

Susann Bard

Stellan Lundström

Helen Olausson

Allan Almqvist

Barbro Holmberg

Bengt Kjellson

101

Documents

LANTMÄTERIETS ÅRSREDOVISNING 2015€¦ · ger på Lantmäteriets nationella kartor och höjd-data. Det innebär att hela landet kommer att fin-nas som en virtuell och spelbar värld