Namn Namnsson

Nem fugiat facearit etVoluptatiam iunt eicienet | Pre cor maio qui nihil invento in re

Delit aut rem quiam explatus, id qui tem | faccus debis ea niminusda

LÄRA #1/2012STOCKHOLM

Med Rio i sikteDe lär sig läsa genom ”pianoskrift” | Hon säger ja till mobiler

Skolan viktig när Stockholm växer | ”Fantastiskt duktiga lärare”

GRUNDSKOLA:

Aspuddens skola, resursläraren Stefan Amrén är en av tre som fick ta emot Emerichfondens Eldsjälspris, ett heders pris för deras särskilda insatser.Bagarmossens skola, klass 1A vann första pris i årets Barn & Böcker, årskurs 1–2.Bredbyskolan, klass 3A vann första pris i Barn & Böcker, årskurs 3–4.Gullingeskolan, klass 5B vann första pris i Barn & Böcker, årskurs 5–6.Hässelbygårdsskolan, läraren Björn Kindenberg blev nominerad till priset ”Guldäpplet” som delas ut av Stiftelsen Yngve Lindbergs Minnesfond.Johannes skola, Sandra Moss (matematik) och Norra Reals gymnasium, Rasmus Neideman (biologi), har tilldelats Ingvar Lindqvistpriset 2011 för entusiasm, engagemang och utvecklingsarbete. Priset delas ut av Kungliga Vetenskaps-akademien. Rinkebyskolan, rektor Börje Ehrstrand har tilldelats Kungliga Patriotiska Sällskapets guldmedalj för fostrar gärning. Rektorn som får elever och lärare att växa, vilket är en skol-ledares svåra uppgift.Vinnare av kvalitetsutmärkelsen 2011 i klassen skola blev skolenheten Bagarmossen-Brotorp.

GYMNASIESKOLA:

Blackebergs gymnasium vann första pris i Nordväxt Teknik för Äldre Robotics Event genom sin produkt El-rollatorn. Blackebergs gymnasium. Läraren Anders Wickman blev årets UF-lärare, en sann pedagog och inspirationskälla.Bromma gymnasium. Gymnasieläraren Ulf Jämterud har tilldelats Kungliga Vitterhetsakademiens pris för beröm-värd lärargärning inom skolväsendet.

Södra Latins gymnasium, Hjalmar Ekberg Skog tog emot det mycket prestigefyllda priset China Adolescents Science and Technology Innovation Contest, i Utställningen Unga Forskare 2011.Kärrtorpsgymnasium. Företaget Green Pickup UF kammade hem ett SM-silver i UF i kategorin bästa tjänst. Företaget erbjuder hushållen ett abonnemang för hjälp med källsortering.Ross Tensta gymnasium vann ”skolornas fredspris” med projektet Salut – en andra chans. Ett projekt som verkar för att bekämpa våld och mobbing och som främjar medmänskligheten och omtanke i skolan.Globala gymnasiet, läraren Mikael Larsson blev no-minerad till priset ”Guldäpplet” som delas ut av Stiftelsen Yngve Lindbergs Minnesfond. Globala gymnasiet vann två förstapris och ett andrapris i Utrikesdepartementets projekt ”DH 2011-tävling för svenska gymnasieungdomar till minne av Dag Hammarskjöld”.Goetheinstitutet diplomerade elever på Östra Real.Louise Hulander, elev vid Stockholms Hotell- och restaurangskola, blev finalist i International Culinary Schools Tapas Competition 2011.

ÖVRIGT:

Tidningen LÄRA Stockholm vann Svenska Publishing-priset 2011 för bästa tidning inom offentlig sektor.Tidningen LÄRA Stockholm utsågs till 2011 års vin-nare i klassen Bästa bildjournalistik bland landets personal-tidningar av Rim (Redaktörer interna medier). Linn-Linn Thun blev finalist till branschtidningens Restaurangvärldens hedersutmärkelse ”Årets kostprofil”. Tidningen LÄRA Stockholms redaktör Tomas Bannerhed vann Augustpriset 2011 i kategorin Årets svenska skönlitterära bok för sin roman Korparna.

Följande stjärnor på utbildningsförvaltningen och Stockholms stads skolor har 2011 tilldelats pris och berömmelse:

Fo

to

: ul

ric

a z

we

ng

er

Mobil eller inte mobil — det är frågan. Möt läraren som har låtit telefonen få en given roll på fjärdeklassarnas lektioner.

”i den nya organisationen får vi större fokus på kärnverksam-heten”, säger gymnasiedirektör Marie-louise Hammer Åberg.

Fo

to

: ro

be

rt

bl

oM

bä

ck

På Johannes skola på norrmalm pågår projektarbetet för fullt inför sommarens globala klimatkonfe-rens i rio de Janeiro.

ill

us

tr

at

ion

: wo

o /

Mia

nil

ss

on

Fo

to

: ro

be

rt

bl

oM

bä

ck

3LÄRA #1/2012

INSPIRATION OCH INFORMATION FRÅN UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN I STOCKHOLMS STAD

10

Omslag: Malin levelius, lärare på Johannes skola, fotograferad av robert blombäck.

DessutOM ...

lugnets skola i Hammarby sjöstad möter framtiden med öppen och flexibel planlösning. att bygga rum i rummen, till exempel med hjälp av vikskärmar och hyllor, är den bärande idén. Det mesta är på hjul för att lätt kunna flyttas.

22 26

37

beate grimsrud på Pedagogiskt café 25

”cannabis vanligare än vi tror” 30

enkät: Hur kan skolan arbeta mot narkotika? 31

en dag på jobbet med bloggande magister 32

Ökade krav på fler skollokaler 36

nämnd & nytt 39

serie: ”livets hårda skola” 40

sista ordet 43

att skriva sig till läsning — på datorn 4

allas ansvar förebygga skolbränder 12

edcamp stockholm lyckad ”okonferens” 13

Personlig utveckling viktigast för unga 14

krönika: ”utvecklingstrött? inte jag!” 15

Forskare kritisk mot antimobbningsprogram 16

skolan viktig i ett växande stockholm 21

så fördelas stadens skolbudget 2012 24

STOCKHOLM #1/2012

LÄRA stockholm ges ut av utbildnings förvaltningen i stock-holms stad och utkommer med sex nummer per år.

Adress: lära stockholm, utbild-ningsförvaltningen, box 22049, 104 22 stockholm. besöksadress: Hantverkargatan 2F.

Chefredaktör: agnetha styrwoldt-alfheim, 08-508 33 826, agnetha.styrwoldt-alfheim@stockholm.se.

Redaktör, projektledare: tomas bannerhed, 08-508 33 899, tomas.bannerhed@stockholm.se.

Medverkande skribenter: katarina bjärvall, Pontus Dahlman, annelie Drewsen, Patrik Fors-hage, agneta berghamre Heins, annebritt ullén, Helene lumholdt, Pernilla rönnlid, Johan schmidt och Marianne Hühne von seth.

Ansvarig utgivare: thomas Persson.

Grafisk form: b-e-r-g.se

tryck: intellecta tryckindustri, stockholm, 2011.

ISSN: 1654-7330.

upplaga: 18 000 exemplar.

För kostnadsfri prenumeration, kontakta utbildningsförvaltningen på info.utbildning@stockholm.se.

vinn

are

av SvenSka

PubliShingPriSet 2011

4 LÄRA #1/2012

LÄS- OCH SPRåKuTveCKLing

teXt: Pontus DaHlMan

Foto: ulrica zwenger

5LÄRA #1/2012

Inte som andra tvåor

att lära sig läsa genom ”piano- skrift” på tangentbordet — kan det vara något? På grimstaskolan har lärarna tagit den norske forskaren arne trageton på orden.

Grimstaskolan, Vällingby, svenskpasset efter lunch. Två-orna jobbar i halvklass i tre parallella klassrum. Persien-nerna lätt vinklade mot solen: de måste ju se vad som står på

skärmen. Det som bildas när de trycker på tangenterna.

– Hur kan man beskriva Jupiter? säger lära-ren Carina Fredriksson.

– Att den är rund! Utsagorna viner genom luften, innan de

bokstaveras fram av eleverna, som jobbar två och två vid sina datorer. På svarta tavlan ”mallen” för dagens uppgift: att plocka ut och formulera olika egenskaper hos planeten

eleverna har valt, utifrån en faktatext som delats ut.

Tvåorna på Grimstaskolan är inte som andra tvåor. Sedan skolstarten har de använt en al-ternativ och, menar förespråkarna, pedago-giskt revolutionerande strategi för sin läsinlär-ning: norske forskaren Arne Tragetons metod ”Att skriva sig till läsning – på datorn”.

– De flesta lärde sig läsa till julen i ettan, nu är de självgående med datorerna, därför har vi direkt kunnat hoppa till svårare uppgifter, som den här, säger Carina Fredriksson.

– En del är sena med finmotoriken som krävs för att skriva för hand, med den här me-toden blir det enklare.

6 LÄRA #1/2012

För att ta det från start: i stället för att lära sig läsa genom att ljuda sig igenom ABC-böck-er, och börja med att forma bokstäver på ett papper för hand, får eleverna börja med att skapa så kallad ”pianoskrift”, genom att med båda händerna fritt ”spela” fram en egen be-rättelse över datorns tangentbord.

Läraren Åsa Jonsson visar hur det kunde se ut när de satte i gång i augusti 2010. ”Jbetuwrbön”, löd en elevs första ”piano-mening”. Som ett slags språkarkeologer har läraren och eleven tillsammans uttytt me-ningen ur gyttret och skrivit in den i sam-ma ordbehandlingsdokument: ”Jag tyckte bäst om när Daniel tittade i kikare på Gröna

7LÄRA #1/2012

LÄS- OCH SPRåKuTveCKLing

Vilken form har en planet? Läraren Carina Fredriksson hjälper Isabel Roslund-Fabila (närmast) och Alexander Hammargren att fylla på sin faktatext om vårt solsystem.

”Skriv en saga med så många i:n som möjligt!” Bokstavsövning enligt Grimstaskolans arbetssätt. Datorns rättningsmöjligheter uppmuntrar eleverna att pröva sig fram.

”De flesta lärde sig läsa till julen i ettan, nu är de självgående med datorerna.”

>>

8 LÄRA #1/2012

Hadi Garjo kollar mallen för hur man skriver en fakta-text. Skrivövningen är möjlig eftersom de flesta av tvåorna lärde sig läsa redan efter sin första termin.

arbetet med språket, säger Carola Rehn Lind-berg.

– Detta att de använder berättelser om sin egen vardag kan dessutom ha särskilt stor be-tydelse för dem som kommer från ett annat land. De slipper börja med att stångas med ord som inte har någon betydelse för dem.

– Det är klart att det kräver mycket av lära-ren. Och det blir förstås svårare att använda vikarier som inte är insatta. Men det där är egentligen bra, det visar att läraryrket inte är vilket yrke som helst.

Också Carola Rehn Lindberg inskärper att det ”verkligen inte handlar om att avskaffa hand-skriften”.

Det finns, tycks hon och de andra föresprå-karna för metoden mena, bara ett verkligt aber med Tragetons metod. En faktor som spe-lar ”motståndarna” i händerna.

– Det saknas en svensk doktorsavhandling som tydligt visar fördelarna med metoden, och därför är kända läs- och språkforskare för-siktiga med att säga vad de anser om den.

Grimstaskolans team tänker hur som helst inte vänta på någon akademisk verifikation.

– Det handlar inte om att köpa Trageton-metoden rakt av, men man måste våga mer i den svenska skolan, och här har vi nått resul-tat som helt klart pekar på att eleverna lär sig läsa tidigare och lättare, säger Grimstaskolans rektor Mikael Kaspar.

– Snart är vi förresten i gång med att arbeta mer med datorer i vår förskoleklass. Dockhör-nan har blivit en datorhörna. n

Lund”. En månad senare skriver samma flicka: ”Löven faller ner”.

– Det hade aldrig gått så fort att nå dit om hon skulle ha fått börja med att skriva för hand.

– Jag har jobbat länge som lärare men har aldrig varit med om att eleverna skriver så långa texter som våra tvåor gör, säger i sin tur Kerstin Franzén Gradin.

En del av eleverna i hennes grupp sitter med hörlurar: ett ljudprogram läser upp orden med-an de skrivs in. En för metoden viktig funktion, som låter eleverna pröva stavningar tills de stämmer med deras egen uppfattning av ordet.

De berättar att skolans specialpedagog tes-tade elevernas läsfärdigheter efter första ter-minen, och sprang in till rektorn och ropade: ”41 av 67 elever kan redan läsa svåra ord!”.

– Det handlar inte alls om att avskaffa handskriften. Men här kan vi vänta med det till tvåan och vinna tid, och träna finmoto-riken som krävs vid sidan om, säger Carina Fredriksson.

– De har det så himla enkelt nu när de väl börjat skriva med penna, tycker jag. De har liksom fått in bokstäverna i hjärnan redan. Och jag märker att jag på ett sätt kan vara tuf-fare. Förut, när de fick börja med att skriva för hand på papper, kunde de börja gråta och dunka pannan i bänken när man skulle gå in och rätta. Nu är det inte alls någon så stor sak, när de kan rätta på skärmen, efter att pro-grammet markerat att något är fel.

– Jag har märkt ett ökat intresse hos alla för att stava rätt. Det här är helt enkelt en metod som inte dödar deras språkglädje. Jag skulle vilja hävda att den är mer jämlik och demo-kratisk än den traditionella.

Nyss blev det klart att skolans projekt blivit utvalt till pedagogisk inspirationsplats inom utbildningsförvaltningen, vilket gör att det redan stora intresset för metoden ökar ytter-ligare.

– Tragetons teorier sprider sig som en löpeld också ute i landet, säger Carola Rehn Lind-berg, IT-pedagog på Medioteket.

Redan 2006 plockade hon och hennes kolle-ga, regionbibliotekarien Anna Engström, upp metoden i kursutbudet för stadens lärare. När de fick del av den nationella språk- och lässats-ningen, kunde de öka aktiviteten. Och nu har sammanlagt 450 lärare gått deras utbildning ”Att skriva sig till läsning”.

– Eleverna får tidigt se sig själva som ”skri-benter” och slipper dåligt självförtroende i

9LÄRA #1/2012

LÄS- OCH SPRåKuTveCKLing

Eleverna arbetar två och två vid sina skärmar i den halvklassmo-dell som visat sig fungera bäst. Närmast kameran Erik Guagua-Simbana och Hadi Garjo.

”Tragetons teorier sprider sig som en löp­eld också ute i landet.”

Ökat lärande med mobil — eller?Mobil i klassrummet eller inte? Det är en fråga om demokrati, säger både skoldebattören Anne-Marie Körling och biträdande rektorn Micael Petters-son. Men medan hon vill ge mobilen en självklar plats i skolan har han fredat skoltiden från mobiler.

Högstadiet har rast i den stora ljusgår-den på Aspuddens skola. Ett gäng killar spelar pingis och biljard och runt dem sitter kompisarna på bänkar, de flesta med en liten blank dosa i högerhanden. Mobilen – svår att släppa.

Skolans mellanstadieelever måste. För på Aspuddens skola är de tvungna att lämna in sina mobiler till klassläraren varje morgon för att sedan hämta ut dem när de går hem eller till fritis på efter-middagen.

Mobiltelefonförbudet infördes hösten 2009.

– Bakgrunden var sms-mobbning som vi inte kunde hantera, elever som skicka-de sms i andras namn. Det uppstod kon-flikter. Både elever och föräldrar mådde dåligt, säger biträdande rektor Micael Pettersson, ansvarig för årskurs 4–6.

Skolan bestämde att mellanstadieelever inte skulle få ha mobilen på skoltid. För-äldrarnas stöd var i stort sett totalt, men eleverna var inte lika entusiastiska. En grupp flickor kom gång på gång till Micael Pettersson och frågade när de skulle få till-baka mobilerna. Men efter några månader gav även de upp och sedan dess har förbu-det knappast ifrågasatts.

Det finns flera skäl att behålla förbu-det, tycker Micael Pettersson.

– Det handlar bland annat om att sänka statustrycket. Skolan behöver inte vara en arena där man visar upp ännu en ny pryl.

Eleverna är också mer aktiva på rasterna utan sina nallar. Och deras tillit till sko-lan ökar.

– De kommer till oss när de blir ledsna i stället för att ringa mamma eller pappa på jobbet och få dem att känna vanmakt.

Utan mobiler blir eleverna mer kon-centrerade på lektionstid.

– Redan i sexan är många fullfjädrade sms:are. Det ger en sådan direkt respons, jämfört med undervisningen som ju kan vara ganska tråkig ibland.

Och hur är det på högstadiet? Micael Pettersson skulle gärna freda även års-kurs 7–9 från mobiler. Sms:ande, face-bookande och andra distraktioner är ett stort problem där. Men ett förbud är praktiskt omöjligt, säger han, eftersom det inte finns klasslärare som kan samla in mobilerna på morgonen.

– I stället måste högstadieeleverna lära sig att ta ansvar. Man kan lämna mobilen hemma om man känner att sms, msn och Facebook blir en stress i skolan.

Att få eleverna att ta det ansvaret är svårt, medger Micael Pettersson.

– De kan inte välja bort det sociala spelet. Det märker man om man frågar hur de har det med sömnen. Någon kan säga: ”Jag somnade halv ett för då skick-ade jag mitt sista sms.” Det kan ingen skola lösa genom förbud.

Och är inte förbud bakåtsträvande och utvecklingsfientligt? Nej, Micael Pet-tersson välkomnar tekniken men sätter demokratin först.

– Mobilen öppnar massor av möjlighe-ter i undervisningen. Läraren kan säga: ”Starta nu anteckningsprogrammet i era

10 LÄRA #1/2012

iT i SKOLAn

Från den dagen fick mobilerna en given roll på lektionerna. Eleverna sms:ade dikter på engelska och lit-teraturlistor, de skickade bilder på matteproblem, de använde mobilens miniräknare, utforskade kamerans funktioner, dokumenterade utflyk-ter och använde sms som avstamp för samtal om källkritik – vem är egentli-gen avsändaren?

Socialt fick mobilen ännu större bety-delse. Blyga elever kunde sms:a frågor och synpunkter, andra kunde tillkalla läraren för ingripanden på skolgården och ytterligare andra berätta om riktigt svåra situationer hemma.

Anne-Marie Körling ser mobilen som ett redskap för att prata om etik och moral.

– Om jag kan filma dig, har jag då rätt att lägga ut klippet på nätet? Sådana frå-gor finns i samhället och då ska de finnas i klassrummet också. Det handlar om demokrati.

ELEVER och mobILtELEFoNER

■n 81 procent av eleverna i åldern 9—12 år har mobil. bland 13—16-åringarna är siffran 96 procent. ■n Flickor använder mobilen mer än

pojkar. 24 procent av flickorna använder mobilen mer än tre timmar per dag. ■n nio procent av eleverna i åldern 9—16

år har blivit utsatta för mobbning via mobilen. ■n en färsk studie bland 20—24-åringar

visar på ett samband mellan intensiv mobilanvändning och sömnproblem, depressioner och stress. ■n läs mer i ”unga & Medier 2010” och

”småungar & Medier 2010”, utgivna av Medierådet.

Demokrati som mål alltså, oavsett om man fredar klassrummet från mobi-ler eller öppnar för användning. Micael Pettersson och Anne-Marie Körling står egentligen inte så långt ifrån varandra. För även Anne-Marie Körling är medve-ten om att inte alla elever i tioårsåldern har en mobil och att inte alla de äldre har en datormobil.

Hon betonar att hon aldrig integrerar mobiler i undervisningen om inte alla har en. Och hur vet hon om de har? Hon frågar inte – elever och föräldrar skulle kunna uppfatta en sådan fråga som ett krav eller en förväntning. I stället under-söker hon varsamt hur läget är i klassen.

– Och man måste se mobilen som ett redskap, inte som en statuspryl. Man måste motverka jämförelser genom att intressera sig lika mycket för allas mo-biler, oavsett hur enkla eller avancerade de är.

Distraktionerna då? Att det är roligare att facebooka än att lyssna på lärarens genomgång om tiopotenser eller span-ska verbformer? Att mobilkommunika-tion ger snabba positiva kickar som lä-rare knappast kan konkurrera med?

– Den frågan är inte lätt, säger Anne-Marie Körling. Jag gillar inte att de facebookar i skolan. Men vilka möjlig-heter får de att engagera sig på andra sätt? Undervisningen måste skapa lust att kunna. Skolan måste våga tro på sin egen betydelse. Då blir mobilen försvin-nande liten. n

katarina bJärvall

telefoner, fotografera det ni inte hinner med och tanka över den här presentationen via Bluetooth.” Men det blir inte rättvist! Många elever kommer från hem som inte är så välbärgade. De har ingen smartmobil.

En lärare som har låtit sina elever an-vända mobilerna både på lektioner och raster är Anne-Marie Körling, nu skolde-battör och fram till nyår sakkunnig vid utbildningsförvaltningen i Haninge.

– Det började med att jag gick förbi två elever som satt på en bänk, böjda över en mobil. De pratade på svenska och eng-elska, den ena undervisade den andra. Det var nästan en Vygotskij-scen, säger hon med hänvisning till den sovjetiske psykologen Lev Vygotskij som bland an-nat visade hur barn lär sig i samspel med omvärlden.

Anne-Marie Körling konstaterade att det var mobilerna eleverna ägnade sig åt på rasterna.

– Så jag tänkte: Vad gör vi med dem? Och en dag sa jag till min fjärdeklass: ”Ta upp mobilerna och visa hur ni an-vänder dem.”

ill

us

tr

at

ion

: wo

o /

Mia

nil

ss

on

11LÄRA #1/2012

iT i SKOLAn

— Det är mycket frustration i elever som eldar och varje incident är en allvarlig sig-nal till omgivningen. Det säger brandmannen Tony Hallin som under ett drygt år arbetat i utbild-ningsförvaltningens projekt ”Förebyggande brand-skyddsarbete”.

Ett av målen med det före-byggande arbetet är att få fler skolor att rapportera alla incidenter.

– Varje papperskorg som brinner måste tas på allvar. Det går inte att säga ”det var bara en papperskorg”, man måste tänka på vad det kan leda till. För att få bukt med anlagda bränder är det viktigt att all personal har en förstå-else för det och tar frågan på allvar, säger Tony Hallin och nämner brandövningar.

– När ett utrymningslarm går ska man agera som om det brinner tills motsatsen är bevisad.

Helst skulle Tony Hallin se att skolpersonal coachades i hur de kan arbeta med att fö-rebygga bränder.

– Många tror att om man ringer en brandman som kommer och pratar med eleverna så blir det bra. Men ingen har tänkt på vem som ska lära lärarna, vem som ska inspirera rektorn.

Tony Hallin arbetar mycket ute på skolorna och kan vara till hjälp när en brandin-

cident har inträffat. Hans program ”Stöd åt barn som eldar” omfattar bland annat hembesök och besök i klas-serna.

– Jag går runt och pratar om hur otäckt det är att det har brunnit. Att ägna fem el-ler tio minuter åt kärnfrågan ger större effekt än att prata en hel lektion om lagar och regler. Det är också viktigt att informera föräldrarna. Klar och tydlig information är viktig för att hindra ryktes-spridning.

Det finns konkreta före-byggande åtgärder som varje skola kan genomföra. Noll-tolerans mot tändare i skolan skulle minska antalet skol-bränder dramatiskt, gissar Tony Hallin.

– Det finns ingen anled-ning för elever att ha tändare i skolan. Det är en flathet att inte ta tag i problemet. Elev-erna ska inte röka i skolan. Personalen bör ägna kraft åt det och visa att de bryr sig om eleverna och deras hälsa. Även här tror jag att coach-ning behövs.

En annan åtgärd är att byta ut papperskorgar i plast mot ett material som inte brinner. Mindre papperskorgar gör att mindre brännbart material samlas i dem.

Tony Hallin lyfter fram Akallaskolans rektor Wolf-gang Johansson som ett exempel på en skolledare som har lyckats förebygga bränder. I våras berättade vi

vill du förebygga bränder på din skola? kontakta pro-jektledningen på funktion.brandochsakerhet.utbild-ning@stockholm.se.

tÄNk på DEt hÄR

■n se till att eleverna trivs i skolan. skapa lugna vrår för dem. ■n Minimera tiden då elev-

erna är utan uppsikt. korta raster. ■n Ha personal där eleverna

är. ■n se till att hela skolan är

elevernas och personalens gemensamma utrymme. ■n ta alla incidenter på

allvar och rapportera dem. ■n Prioritera brandskydds-

arbetet. ett utrymnings-larm som inte fungerar är allvarligt.

”Jag vill se nolltolerans mot tändare i skolan”, säger brandmannen Tony Hallin (i mitten), här tillsammans med Alberto Cortés, Roger Adolfsson och Håkan Fuhrman som arbetar med förebyggande brandsäkerhet på utbildningsförvaltningen.

allas ansvar förebygga bränder

i LÄRA Stockholm (num-mer 3/2011) om hur antalet brand incidenter på Akalla-skolan har minskat drama-tiskt genom att skolmiljön blivit tryggare och fler vuxna finns bland eleverna. Vi ring-de upp Wolfgang Johansson och frågade hur det har gått sedan dess.

— Jag skulle säga att det har gått väldigt, väldigt bra. Vi har inte haft ett enda brand-larm sedan i våras.

Wolfgang Johansson för-klarar vad han tycker är vik-tigast:

– Vi måste visa eleverna att hela skolan är vårt gemen-samma ansvar. Annars finns en risk att eleverna får egna territorier. De måste känna att de vuxna finns där för dem. Det gäller alla vuxna på skolan, även rektorn. n

annelie Drewsen

Fo

to

: su

sa

nn

e k

ro

nH

ol

M

12 LÄRA #1/2012

TRyggHeT OCH STuDieRO

Mäktig kraft för positiva lärareDet blir allt vanligare med så kallade okonferenser, en öppen mötesform där delta-garna själva bestämmer vad som ska diskuteras. Under höstlovet ordnades Edcamp Stockholm, ett öppet forum för lärare.

Initiativtagare till Edcamp Stockholm är Anna Kaya, lärare på Norrbackaskolan i Sigtuna. Idén har hon hämtat från en grupp lärare i Phila-delphia, USA.

– Syftet är att lära av och med varandra. Alla skolin-tresserade är välkomna och alla är jämlika i diskussio-nen.

Anna Kaya ser Edcamp som ett komplement till tradi-tionell kompetensutveckling, som ofta är styrd uppifrån. En Edcamp styrs i stället av deltagarnas egna intressen och är enkel att ordna.

– Det enda som behövs är ett datum, en lokal, en skriv-tavla, papper, pennor och en massa eluttag. Bonus är projektorer, men det kan gå bra utan.

Ungefär 75 lärare och andra skolintresserade dök upp på Edcamp Stockholm, som ordnades i samband med Skolforum på Stockholms-mässan i Älvsjö. Formerna för kvällen var enkla: sex runda bord, tre 45-minu-terspass vid varje bord. På en skrivtavla fanns ett tomt schema uppritat, där den som ville kunde fylla i ett ämne att diskutera.

Magnus Blixt, lärare på Fruängens skola, hörde till dem som klev fram till tavlan.

– Jag är medlem i Lärarnas yrkesetiska råd och hade lad-dat för att diskutera ”sociala medier och lärares yrkesetik”.

Under kvällen deltog han även i diskussioner om en da-tor per elev samt om lärares arbetstid.

– Jag upplevde diskus-sionerna kring borden som väldigt öppna och givande. Man kunde pröva tankar och problematisera. Det fanns en tydlig känsla av att alla skulle lämna bordet klokare och mer medvetna, inte att vi skulle komma fram till en gemensam uppfattning.

En annan lärare som deltog var Karin Nygårds från Sjö-stadsskolan. Hon kom till Ed-camp för att få nya idéer och diskutera.

– Diskussionerna var gi-vande, men inte fullt så vilda som de hade kunnat bli. På många möten i skolan klagas det och man ägnar mycket tid åt problemen, men det finns så mycket kul i yrket. Det är

en mäktig kraft när positiva lärare kommer tillsammans och diskuterar i framåtanda.

Karin Nygårds uppskattade konceptet och vill gärna delta i fler Edcamps.

– Jag har redan sålt in idén till rektorn. Vi ska prova på vår skola.

Magnus Blixt tänker lika-dant.

– Jag anser absolut att kon-ceptet är värt att spridas. Jag kommer att delta i fler Ed-camps, kanske drar jag i gång en själv. n

annelie Drewsen

KOMPeTenSuTveCKLing

läs mer om edcamp stock-holm på edcampstockholm.wordpress.com och på pedagogstockholm.se, där det också finns en film att inspireras av.

Stöd & Stimulans

Nr 7

Gensvar för lärandeRapport med utvecklingsartiklar från en forskningscirkel

Nytt nummer i skriftserien:

Gensvar för lärande– Rapport med utvecklingsartiklar från en forskningscirkel

Åtta lärare i Stockholm har under ledning av professor Astrid Pettersson deltagit i en forskningscirkel om gensvar, som en del i projektet Bedömning och betyg.

Beställ ett eget exemplar av skriften Gensvar för lärande från bedomning@stockholm.se och läs mer om erfarenheterna från projektet.

Åtta lärare i Stockholm har under ledning

och läs mer om erfarenheterna från projektet.

Uteden 18

januari

13LÄRA #1/2012

egen utveckling viktigast för unga

gementföretaget som också ligger bakom studien ”Konsten att leda unga”, som ge-nomfördes under 2011.

I den beskriver chefer att dagens unga medarbetare har ett omättligt krav på att bli sedda och bekräftade. De är vana från sin uppväxt att bli lyssnade på, att deras idéer och förslag tas emot med öp-penhet. De accepterar inte att bara göra det som andra säger åt dem, på tider, platser och sätt som andra bestämt.

Sofia Rasmussen konstaterar också att den här generationen, som brukar beskrivas som ”generation ordning”, bär på en mix av hypermodern kunskap och traditionella värderingar.

Dagens unga skiljer sig som brukligt är från föregående generationers. De vill inte fara runt, jobba utomlands och upptäcka världen. De vill slå sig ner och leva familjeliv. De vill ha tid för barn och vänner och en god balans mellan arbete och fritid. (Genomsnittsåldern för först-föderskor har också sjunkit för första gången på 30 år.)

Samtidigt känner de unga av samhälls trycket. De har matats med hot-bilder av lågkonjunkturer, global kon-kurrens, bubblor, krispaket och ekono-miska härdsmältor.

– Vi vet genom olika undersökningar att unga känner stor press när de ska in på arbetsmarknaden. Det ställs högre och högre krav på utbildning och kvali-ficerad kompetens inom snart sagt alla områden. De som söker jobb i dag ska kunna marknadsföra sig själva. De ska vara sitt eget varumärke. Ett bra cv räck-er inte längre, säger Sofia Rasmussen.

Den nya världsbilden och samhälls-strukturen ställer också nya krav på sko-lan. Dess uppdrag vidgas, både som läro-plats för eleverna och som arbetsplats för lärarna. Det räcker inte att bara lära ut matematik och svenska på hög nivå.

– Eleverna måste lära sig att synas och höras. De måste kunna presentera

Det är mycket nytt nu. För arbetsgivare som vill locka till sig duktiga medarbe-tare räcker det inte längre med tjocka lönekuvert och fina titlar. Dagens unga vill ha annat — vilket borde göra det lättare för skolan att locka kvalificera-de medarbetare.

Både de unga som redan etablerat sig på arbetsmarknaden och de som står i startgroparna ställer nya och annorlun-da krav på livet, på sig själva och på sitt arbete.

Den vertikala karriärstegens tid är för-bi, ja hela karriärbegreppet håller på att ändra karaktär. Från att ha definierats genom lönenivåer och befattningar flyt-

tas fokus mer och mer över till möjlighe-ten till personlig utveckling. I synnerhet unga kvinnor anser att chefskap inte är något särskilt eftersträvansvärt. Där-emot vill de gärna bli experter inom sitt område. De vill utveckla specialkunska-per och de vill utveckla sig själva.

– Förr var personlig utveckling något man ägnade sig åt på fritiden. Dagens ungdomar nöjer sig inte med det. De vill utvecklas på jobbet också. Tidigare skröt man om sin höga lön eller att ha stigit i graderna. Nu skryter man om att man har ett utmanande och roligt jobb. Det kräver ett nytt synsätt från arbetsgivarens sida, konstaterar Sofia Rasmussen, konsult och framtidsstrateg på Kairos Future, mana-

ill

us

tr

at

ion

: Ha

ns

vo

n c

or

sw

an

t

14 LÄRA #1/2012

ATTRAKTiv ARbeTSgivARe

både olika ämnen och sig själva. Sko-lorna måste lära ut den kompetensen också. Det är viktigt, säger Sofia Ras-mussen.

Och det räcker inte att erbjuda en tjänst och ett schema och sedan lämpa över ansvar för undervisning, dokumen-tation, utvecklingsplaner och åtgärds-program på läraren.

En arbetsplats främsta resurs är dess medarbetare. Det gäller också skolan. Fler och fler arbetsgivare inser hur dyrt det är att ständigt rekrytera nya medar-betare. För skolornas del gäller det alltså att ge lärarna den ledning och stöttning som de behöver för att kunna utvecklas i och trivas på sitt arbete.

— Att det ställer stora krav på ledning och chefskap är fundamentalt, menar Sofia Rasmussen. I en tid när skolan ständigt kritiseras och ifrågasätts, är det omöjligt för lärarna att stå opåverkade.

– Om lärarna verkligen tror på vad de gör, på värdet av sina kunskaper och sin undervisning, tror jag mycket är vunnet.

Sofia Rasmussen tar Google, världens kanske mest attraktiva arbetsgivare, som exempel. Där har de sparkcyklar, hundar, lavalampor, biljardbord, vol-leybollplaner, videospel, pingisbord och gym med yoga och dansklasser på sina kontor. Medarbetarna kan meditera, se på film, gå på vinprovning och dansa sal-sa. Dessutom erbjuds de nyttiga luncher och fika med snacks och drycker.

– Allt det här gör att medarbetarna stannar längre och blir mer kreativa. Alla arbetsgivare kan inte göra som Google, men man kan vara lyhörd för vad personlig utveckling innebär för den enskilda medarbetaren. Det kan till ex-empel handla om att ha äldre anställda som mentorer och coacher för de yngre. Att ha någon att diskutera med på sin arbetsplats är mycket värdefullt, säger Sofia Rasmussen. n

Helene luMHolDt

Utvecklingstrött? Inte jag!

siGNeRAt: PATRiK FORSHAge

Drygt fem år har passerat sedan min första dag på Skarpnäcks skola. Som-maren innan jag skulle börja ägnade jag åt att djupstudera den rapport

som stadens inspektörer skrivit om sko-lan under våren, och skolans arbetsplan och kvalitetsredovisning. Alla dokument gav samma bild – en genomgripande förändring behövdes. För mig var det obegripligt att en sådan ansamling av skickliga, ambitiösa och i högsta grad utvecklingsbenägna pedagoger blivit så lämnade åt att var och en konstruera sin individuella organisation och vardag.

Min andra termin på skolan ägnade vi alltså åt att utarbeta organisations-former. Vi läste kommunrapporter och kvalitetsredovisningar, vi åkte på studie-besök runtom i landet, vi analyserade i arbetsgrupper och vi lyssnade med refe-rensgrupper. Till slut hade vi hittat fram till en organisation som underlättade systematiskt kvalitetsarbete, som funge-rade såväl horisontellt och vertikalt som ämnesvis, som möjliggjorde helhetssyn och samtidigt synliggjorde den enskilda eleven.

Dåså! I april 2007 slog vi fast organisa-tionen och bestämde att sjösätta alltihop till hösten.

– Hur snart tänker du att organisatio-nen ska ha fått genomslag? frågade nå-gon i föräldrarnas referensgrupp, och jag drog lite på svaret.

Jag visste ju att föräldrarna var otåli-ga, men vi måste vara realistiska och det är bättre att ta till i överkant.

– Tja, man måste nog räkna med tre år innan den fungerar fullt ut i alla delar.

Föräldrarna log. De två föräldrar som arbetade som organisationskonsult log lite extra.

– Jaså? Man brukar ju tala om att större förändringar har fått ordentligt

fäste efter fem år. Förutsatt att vi talar om förändringsbenägna och flexibla verksamheter. Brukar skola räknas in bland sådana?

Om ett par månader har det gått fem år sedan vi fattade vårt organisations-beslut, och vi har hunnit långt i utveck-lingsarbetet. Men ännu återstår viktiga pusselbitar i vår ursprungliga plan. Den viktigaste är att höja våra resultat. Den andra är att övertyga en del tveksamma föräldrar som först nu, när vi äntligen gör som vi hade planerat, upptäcker att deras barns skola inte ser ut som under deras egen skolgång.

Dessutom hittar vi hela tiden nya utvecklingsområden. För några veckor sedan sökte en av våra många idérika lärare upp mig.

– Jag har en tanke som jag skulle vilja bolla med dig, sa hon. Hur mycket sys-tematik har vi i upplägget av form och framför allt innehåll i våra föräldramö-ten under grundskoletiden, egentligen?

Svaret på hennes fråga är att vi så klart snart kommer att utveckla syste-matiken också på det området, och på flera andra som vi inte upptäckt än. För medarbetare som har en känsla av sam-manhang, som ser hur saker hänger ihop och upplever hur systematik förenklar och underlättar i stället för att bli ytterli-gare pålagor vill utvecklas mer. ”Utveck-lingstrött” blir bara den som inte ser fördelarna med en förändring.

Patrik ForsHage är rektor viD skarPnäcks

skola ocH Musikkritiker i nÖJesguiDen

15LÄRA #1/2012

KRöniKA

16 LÄRA #1/2012

SAMTALeT

Att programmen blivit så populära på skolorna beror till stor del på den förändrade lagstiftningen mot diskriminering.

” Skolorna köper sig fria”

– Skolorna köper in dyra antimobbningsprogram samtidigt som de skär ner på lärare med specialkompetens och på elevvårdande personal. Detta är ett stort problem i dagens skola – inte minst eftersom programmen vilar på väldigt svag vetenskaplig grund. Det säger Gun-Marie Frånberg, professor i pedagogiskt arbete vid Umeå universitet.

För två år sedan presenterades den mycket uppmärksammade rap-porten ”På tal om mobbning – och det som görs”, där Gun-Marie Frånberg och tre medförfattare redovisade den granskning av åtta

antimobbnings- och värdegrundsprogram som de genomfört på uppdrag av Skolver-ket. Inte minst företrädarna för de kritiserade programmen – däribland Friends, Olweuspro-grammet och Komet – gick i taket och menade att rapportförfattarna svek de mobbade elev-erna.

– Att programmen blivit så populära på skolorna beror till stor del på den förändrade lagstiftningen mot diskriminering och på att Skolinspektionen utökat sina kontroller, säger Gun-Marie Frånberg. Det ställs stora krav på skolorna när det gäller att redovisa vad de gör på det här området. Annars riskerar de skade-stånd. Problemet är att ingen vet om program-men fungerar.

– Jag skulle avråda från att köpa in sådana här program. Det handlar om lösningar där man ska följa manualer och prata med elev-erna på ett sätt som innebär att man får vissa givna svar. Och så finns det inslag av karak-tärsdaning – att man ska förändra människors personlighet – som jag är väldigt skeptisk till.

Mobbningsbegreppet introducerades 1969 i svensk pedagogisk debatt. Läkaren och de-battören Peter-Paul Heinemann drog paral-leller mellan det rasistiska systemet i Sydaf-rika och det vardagliga våld som han såg på

skolgårdarna i Sverige. Han använde termen mobbing (numera mobbning) för att beskriva beteendet där elever i grupp fysiskt eller psy-kiskt angriper en enskild elev. Det Heinemann främst reagerade på var att dåtidens sam-hälle inte ens verkade ifrågasätta beteendet: ”Skolbarn leker mobb långt upp i puberteten, omedvetet, opåtalat och i stort sett accepterat som något ofrånkomligt”, skrev han.

Inom Stockholms stad ses mobbning som ett allvarligt problem. Skolan har en vik-tig uppgift i att motverka mobbning – både genom förebyggande arbete och genom att ingripa när något händer. Varje rektor har ett personligt ansvar för att mobbning inte äger rum i skolan. På senare år har även nätmobb-ning – till exempel via sms och sociala medier – blivit ett allt större problem som dock är svårt att överblicka för skolan. Hur skulle du beskriva tillståndet i den svenska skolan när det gäller mobbning?

– Våra mätningar visar att ungefär 7 pro-cent av eleverna upplever sig som mobbade, säger Gun-Marie Frånberg. Det är en ganska hög siffra, men de flesta av dem får hjälp el-ler mobbas ”bara” en kortare tid. Ungefär 1,5 procent är vad vi kallar ständigt mobbade. Det innebär att Sverige ligger ganska bra till inter-nationellt sett.

– Samtidigt är naturligtvis varje mobb-ningsfall ett misslyckande för skolan, och oavsett hur många procent sådan här statistik visar så är det allvarligt att mobbning över hu-vud taget existerar. De som mobbas uppfattar

teXt: toMas bannerHeD

Foto: ulrica zwenger

>>

17LÄRA #1/2012

SAMTALeT

i väldigt hög grad skolan som meningslös. De vill inte gå till skolan och tror inte att de kan få hjälp där. De känner sig svikna och värde-lösa, kort sagt. Många får en sargad självkäns-la som kan sitta i för livet. Hur skiljer sig mobbningen mellan könen?

– Pojkar mobbar generellt mer fysiskt ut-agerande och flickor mer socialt, exempelvis genom utfrysning och ryktesspridning. Vi har också sett att en viss metod kan ge helt andra resultat bland flickor än bland pojkar. Till exempel visar det sig att ett välutbyggt rastvaktssystem har större effekt på flickors mobbning, medan relationsfrämjande insatser har större effekt på pojkar. Det finns mycket att vinna på att sätta in rätt åtgärder mot den typ av mobbning som förekommer.Är mobbningen ett större problem i dag än 1969?

– Mobbningen lyfts ofta fram och ges stort utrymme i det offentliga samtalet, men jag är övertygad om att det fanns liknande – och kanske lika stora – problem i skolan redan på 1960-talet, även om det inte kallades mobb-ning då. Jämförelser över så lång tid är dess-utom svåra att göra i forskningssammanhang, eftersom mätmetoderna och frågeställning-arna skiftar genom åren. En gissning från min sida är att mobbningen har varit ganska konstant under de senaste 40 åren. Det som är nytt är nätmobbningen, som i mångt och mycket är samma fenomen och som kan vara precis lika jobbigt för den som drabbas. Ser mobbningen annorlunda ut i ytterstads-områdena?

– På skolor med många utlandsfödda elever är det ofta svårare att kommunicera och nå ut med vilka normer som gäller. Generellt kan vi också se att mobbade pojkar hänvisar mer till etnicitet, medan mobbade flickor i större ut-sträckning hänvisar till utseendet. Däremot vet vi inte om utlandsfödda elever mobbas mest av infödda svenskar eller av andra utlandsfödda, det är något vi vill undersöka vidare. I din nya bok ”Mobbning — en social konstruk-tion?”, som du har givit ut tillsammans med Marie Wrethander, diskuterar ni mobbning-ens bakgrund och innebörd. Vad är egentligen mobbning?

– Den gängse definitionen är att det ska ha pågått under en längre tid, vid upprepade tillfällen och med onda avsikter. Relationerna utmärks generellt också av en viss maktasym-metri, det vill säga att den ena parten är sva-gare. Jag är dock för min egen del tveksam till att man inte betraktar enstaka fall av krän-kande behandling som mobbning.

– Det är också ett problem att skolan oftast inte ingriper förrän det hela benämns just mobbning. Här kan det finnas anledning att vara uppmärksam på sådant som hamnar i gråzonen. Jag tänker till exempel på flickors ”relationsarbete” som innebär att vissa kom-mer mycket närmare varandra medan någon kanske utesluts helt ur ett kompisgäng. För dem som drabbas upplevs det som väldigt så-rande och jobbigt, men så länge det inte kallas mobbning betraktar skolan det som ”något som flickor håller på med i den åldern” och lämnar det därhän. Vilka är det generellt som mobbar?

– Det kan vara vem som helst, ofta är det mer beroende av situation än av person. Det som forskningen har bidragit med historiskt – och som jag vänder mig emot – är att den typiske mobbaren skulle ha vissa personliga egenskaper eller karaktärsdrag. Enligt den typen av psykologisk forskning skulle man kunna säga att vissa föds med en gen som gör dem till presumtiva mobbare. Som jag ser det är mobbning betydligt mer komplext än så. Hur har antimobbningsarbetet förändrats ge-nom åren?

– En skillnad på senare år är att marknaden för programmakarna har ökat väldigt mycket på bekostnad av skolornas egen elevvård. I

Det som jag vänder mig emot är att den typiske mobbaren skulle ha vissa personliga egenskaper eller karaktärsdrag.

18 LÄRA #1/2012

SAMTALeT

dag ser vi att det är företag som marknadsför och säljer sina snabba lösningar för ganska dyra pengar. Skolorna får på så sätt ryggen fri, men de har som sagt ofta väldigt dålig koll på vad de köper. Om vi återvänder till Skolverkets rapport och er granskning av de åtta programmen, vad var det egentligen ni var så kritiska mot?

– Till att börja med är det olämpligt att an-vända sig av ett färdigt program som är skapat i en annan kultur – de flesta kommer från USA – och många gånger dessutom i ett annat sam-manhang och med andra syften. Förutsätt-ningarna är unika på varje skola. Ett grund-läggande bekymmer är också att programmen utgår ifrån ett behavioristiskt synsätt där man endast ser till det yttre beteendet. Det finns en risk i att oreflekterat föra över det synsättet på problem som inte låter sig lösas på det sättet. Inte minst när det gäller unga människor är det väldigt svårt. I stället borde skolorna fråga sig: Hur ser det ut hos oss? Hur ska vi lösa pro-blemen här, med våra elever och våra medar-betare? Även om man köper in program måste ju problemen med mobbning till syvende och sist förebyggas och lösas av skolans personal.

– De här företagen kommer till skolan för att sälja sina program, inte för att lösa själva problemen. Vissa ser de här företagsbesöken

som utbildning. Det gör inte jag. Det rör sig om information om hur man använder manua-lerna och programmet. Det finns ju också pro-gram som lägger ett stort ansvar på eleverna, som utses till ”stödjare” men många gånger upplever att de förväntas agera angivare och skvallra på sina kompisar. Jag undervisar själv lärare i hur man kan hantera mobbningspro-blem i skolan, och det fordrar ganska stor in-sikt och mycket kunskap för att veta hur man ska gå till väga. Dessutom är programmen dyra?

– Ja, kostnaden är en väldigt negativ faktor. Jag har faktiskt svårt att förstå hur man som rektor kan motivera det. Det finns också en risk att lärarprofessionaliteten urholkas om skolledningen hela tiden kallar in externa experter. Det är ju faktiskt ett sätt att säga till sina medarbetare att man inte tror att de kla-rar av det. Lärare om några borde vara proffs på att hantera mobbningen.

– Det finns alltså flera olika skäl att vara kritisk mot de här programmen, men bara det faktum att företagen gör pengar på kommu-nernas, skolornas och rektorernas osäker-het och rädsla för att drabbas av skadestånd, tycker jag faktiskt är ganska obehagligt. Det borde vara en enkel princip att hålla sig till att företag inte ska bjudas in till skolan för att sälja sina produkter eller tjänster. Varför väckte då er rapport så starka reaktio-ner?

– Ser man till vilka som reagerade så är det kanske inte så konstigt. Det är program-makarna själva som har protesterat mest. Från skolorna runtom i Sverige har det inte hörts så många kritiska röster. Det skolorna och lärarna säger är att de upplever att de lämnas därhän, att de inte har fått några råd från sina huvudmän. ”Vad ska vi göra?” frågar de sig. Ni kritiserade ju programmen för att metoderna inte är forskningsbaserade. Varför är det viktigt i sig att just antimobbningsinsatser kunnat veri-fieras av forskare?

Det är ju faktiskt ett sätt att säga till sina medarbetare att man inte tror att de klarar av det. Lärare om några borde vara proffs på att hantera mobbningen.

>>

19LÄRA #1/2012

SAMTALeT

– Problemet är att programmen lanseras som forskningsbaserade, och då fick vi ett uppdrag att granska på vilket sätt de vilar på vetenskaplig grund. Mobbning är en allvar-lig sak och jag tycker att det är väldigt viktigt att man granskar vad företagen går ut med i sin marknadsföring. Det visade sig då att pro-grammen generellt vilar på en väldigt svag vetenskaplig grund. Och dessutom: det som kan se väldigt seriöst och bra ut – man hän-visar till exempel till utvecklingspsykologiska teorier och emotionell kompetens – stämmer sedan inte med den praktiska tillämpningen. Metoderna som används inom programmen är hämtade från helt andra håll, vilket gör att det verkar närmast slumpartat vilka teore-tiska utgångspunkter man valt att hänvisa till. Vad det handlar om är helt enkelt en ofantlig namedropping, det hänvisas till alla möjliga gubbar som dessutom i flera fall är väldigt svåra att kombinera ihop.Nästan lite guruvarning med andra ord?

– Precis! Det var ett bra uttryck, det är så jag har tänkt kring det. Och då blir det ännu futtigare när man kommer ner till den prak-tiska nivån, det som verkligen ska göras fram-står ibland som rena självklarheter men det kläs i fina ord. Men hur bör då skolan agera för att komma till rätta med mobbningsproblemen?

– Börja med att kartlägga och beskriva verksamheten och den fysiska och psykiska miljön på skolan, till exempel genom enkäter, intervjuer eller observationer på plats. När man har inventerat problemen och pekat ut de områden som skolan måste bli bättre på så gör man en prioriteringslista och en tids-plan. Det är också viktigt att åtgärderna som sätts in är mät- och utvärderingsbara. Man får aldrig hoppa över inventeringen och sätta in åtgärder i blindo för att få ryggen fri. Och att då köpa in ett program för att det kanske har fungerat i en helt annan miljö är ju rent ut sagt bara dumt. Man måste veta varför man sätter in åtgärder och i relation till vad.

– Mycket handlar om att arbeta med vilken grundsyn man har eller vill ha på en skola: hur ser vi på eleverna och deras lärande? De skolor som lyckas bäst i sitt antimobbnings-arbete har nästan alltid ett genomtänkt för-hållningssätt och en gemensam grundsyn när det gäller hur man ska förebygga eller hantera mobbningen. Det handlar inte bara om att lä-rarna ska vara överens. Även eleverna måste inkluderas i arbetet. Förankring och kom-munikation är viktiga komponenter, och att man kontaktar berörda föräldrar på en gång.

Forskning visar också att på de skolor där rek-torerna förnekar att det finns några problem, där förekommer det i själva verket betydligt mer mobbning än på den genomsnittliga sko-lan. De som erkänner och lyfter fram proble-met har generellt kommit mycket längre i sitt arbete. Kanske påverkar skolmarknaden här? När man ska locka elever är det viktigt att framställa den egna skolan i så positiv dager som möjligt.

– Visst, skolorna konkurrerar ju på ett helt annat sätt nu. Vissa lyfter i sin marknads-föring fram att de arbetar med ett visst anti-mobbningsprogram för att locka elever. Du har reagerat mot att antimobbningsarbetet ibland ses som en attitydfråga hos skolperso-nalen. Det är ett kunskapsområde i sig, menar du. Har lärarutbildningen helt enkelt negligerat mobbningen?

– Jag hade hoppats att den nya lärarutbild-ningen skulle ta tag i det här ordentligt, inte minst eftersom värdegrundsfrågorna har ham-nat så mycket i fokus på senare år. Men icke! Det borde vara en fullkomligt självklar del av lärarnas kompetens, men det enda som finns i den nya lärarutbildningen är konfliktlösning – och det är något helt annat än antimobbnings-arbete. Lärarutbildningen speglar helt enkelt inte den utveckling som vi har haft i samhället. Vad utmärker en riktigt bra lärare i dag?

– En grundläggande sak är att man måste utgå ifrån att alla elever verkligen vill – och kan – lära sig. Det är viktigt att ha höga för-väntningar på alla. Eleverna är ju medska-pande i det egna lärandet och får naturligtvis aldrig ses som objekt till vilka läraren bara överför sina kunskaper.

– När det gäller antimobbningsarbete är det viktigaste av allt att reagera. Jag förstår inte hur man som lärare kan se elever som blir mobbade utan att ingripa. Och då tänker jag på mobbning som pågår i klassrummet medan läraren är där. Det är för mig obegripligt och fruktansvärt märkligt! Vilka är de största utmaningarna för 10-talets svenska skola?

– Att lärarna tar tillbaka sin egen profes-sionalitet. Det är väldigt angeläget. Jag möter så många lärarstudenter som brinner för sitt blivande yrke och har sådana fantastiska vi-sioner, men tyvärr tappar många gnistan när de möter verkligheten. ”Praktikchocken” slår ganska hårt mot en del. Det ligger också en fara i att skolledningarna kallar in konsulter och olika former av externa experter i stället för att lita på och erbjuda kompetensutveck-ling åt de egna medarbetarna. n

Mobbning är en allvarlig sak och jag tycker att det är väldigt viktigt att man granskar vad företagen går ut med i sin marknadsföring.

ladda ner kunskapsöver-sikten ”På tal om mobbning — och det som görs” via www.skolverket.se/publika-tioner. rapporten beskriver hur mobbning kan förstås ur olika perspektiv och hur synen på mobbning har förändrats historiskt.

20 LÄRA #1/2012

SAMTALeT

skolan viktig i ett växande stockholmStockholm växer med om-kring 20 000 personer per år. Antalet elever inom grundskolan förväntas öka med 27 000 de närmaste tio åren. Vår verksamhet har stor betydelse för att Stockholm ska uppfattas som en attraktiv, trygg, till-gänglig och växande stad för boende, företagande och besök.

För oss som arbetar inom Stockholms stads utbild-ningsförvaltning är det därför viktigt att fortsätta utveckla kvalitet och service till stockholmarna när vi nu

blir fler. I den budget för 2012 som utbildningsnämnden har fattat beslut om finns ett an-tal nyheter:

• Förskolan är ett steg i det livslånga lärandet, med peda-gogisk verksamhet med fokus på språk, naturkunskap och matematik.

• Utbildning, främst teknik och naturvetenskap, har be-tydelse för Stockholms fram-tid. Därför fortsätter arbetet med en skola för kunskap, präglad av trygghet och stu-diero och med IT som peda-gogiskt verktyg.

• Fokus på elever som har svårt att nå kunskapsmålen.

• Läxhjälp ska erbjudas ge-nom skola eller fritis.

• En plan ska tas fram för hur skolbarnsomsorgen kan utvecklas med ökat pedago-giskt innehåll och tillgång till IT.

• Ny internationell skola på grundskolenivå startar.

• Andelen 20-åringar med slutförd gymnasieutbildning ska öka.

• Fler platser vid stadens attraktiva gymnasieskolor.

• Fler lektorer i skolan.• Sommarskola erbjuds

dem som inte blivit behö-riga till gymnasiet efter års-kurs 9.

• Särskilt lördagsgymnasi-um införs för dem som halkat efter i undervisningen.

• Stödet till elever som flyttar till Sverige under skol-tiden stärks.

I verksamhetsplanen för 2012 finns även ett antal utmaningar och områden som är mer strategiska och långsiktiga, till exempel det systematiska kvalitets- och förbättringsarbetet, det peda-gogiska arbetet i skolor med låg måluppfyllelse, framtida behov av personal och kom-petens- och organisationsut-veckling. n

agnetHa styrwolDt-alFHeiM

82%

9/10820

440

8/10

6 3 0 é 1 5 5

2 4 0 é 1 3 5

82 procent av stadens gymnasielärare är behöriga.

Det genomsnittliga slutbetyget i stock-holms stads gymnasie-skolor under 2010 var 15,62 för flickorna och 14,56 för pojkarna.

2010 var närmare 9 av 10 elever (88 procent) i årskurs 9 behöriga till gymnasiet.

2010 uppnådde tre fjärdedelar av eleverna (76 procent) i årskurs 9 målen i alla ämnen.

8 av 10 grundskoleelever går i en skola som drivs av stockholms stad.

1 800 elever från andra kommuner går i stadens grundskolor, medan 1 100 stockholms elever går i grundskolor i andra kommuner.

Det finns cirka 26 200 gymnasieelever i stock-holm, varav 13 220 i stadens regi och knappt 10 200 i fristående gymna-sieskolor.

Drygt 4 250 elever från andra kommuner går i stadens gymnasieskolor, medan 2 780 stockholm-selever går i gymnasier i andra kommuner.

820 stockholmselever går i obligatorisk särskola, varav 630 i stadens regi och 155 i fristående skolor.

440 stockholmselever går i gymnasiesärskola, varav 240 i stadens regi och 135 i fristående skolor.

Det finns cirka 78 400 grund skoleelever i stockholm, varav 60 250 i stadens regi och 15 840 i fristående grundskolor.

i stockholm finns cirka 105 860 elever i grund- och gymnasieskola, varav drygt 78 300 i kommunala skolor.

21LÄRA #1/2012

buDgeT 2012

läs hela verksamhets-planen för 2012 på intra-nätet.

22 LÄRA #1/2012

buDgeT 2012

— Vi har haft en positiv resultatutveck-ling de senaste åren inom Stockholms stads skolor och under 2012 gäller det att befästa den trenden. Samtidigt finns det alltid brister och vi har myck-et kvar att göra för att nå vårt mål, sä-ger Håkan Edman, grundskoledirektör i Stockholms stad.

Att kunna erbjuda en skola i världsklass är Stockholms stads målsättning och de viktigaste instrumenten för att nå dit är satsningar på kvalitet och valfrihet. Kon-kret ska detta ta sig uttryck i att varje elev upplever sin skola som den bästa och att allt fler går på den skola de önskar.

Det fria skolvalet har inneburit stora omflyttningar av elever i Stockholms-

regionen med ett ökat tryck på inner-stadsskolor. Många elever får inte plats på den skola de hade som sitt förstahands-val, vilket lett till många byten mitt i ter-minerna och fler avhopp från gymnasiet.

– Det blir svårare för rektorer att pla-nera sin verksamhet när de inte vet hur många elever de har, men framför allt är det ett problem för eleverna och vi måste bli bättre på att hjälpa våra elever att välja rätt från början, säger Marie-Lou-ise Hammer Åberg, gymnasiedirektör i Stockholms stad.

Målet är att minska antalet omval och programbyten vilket ska ske genom ökade satsningar på studie- och yrkes-vägledning. Alla elever från lågstadiet och uppåt ska ha tillgång till utbildade

studievägledare som ska lotsa dem i va-let av skola.

Föräldrar ska också genom stadens Jämför service få en rättvis och värde-neutral information som tar hänsyn till skolornas och förskolornas olika förut-sättningar. Samtidigt byggs e-tjänsten för skolval ut så att den omfattar alla skolval och de fristående förskolorna ska finnas med i den gemensamma förskolekön.

– Vi ska även titta på hur mottagan-det av eleverna kan bli bättre så att så många som möjligt känner att de ham-nat rätt och vill stanna kvar, säger Ma-rie-Louise Hammer Åberg.

Elever i både grund- och gymnasieskolan har de senaste åren klagat på bristande arbetsro under lektionerna. I de brukar-undersökningar som görs varje år har trygghet och studiero fått låga värden, två aspekter som forskningen pekat ut som viktiga för att nå goda resultat. En närmare analys görs nu för att spåra or-sakerna till detta missnöje.

– Vi måste helt enkelt förstå bättre var-för eleverna svarar som de gör. Vi har va-rit i skolor som är mycket lugna och utan bråk på lektionerna där eleverna ändå klagat på arbetsron. Kanske beror det på stress och oro som inte har med själva skolarbetet att göra, men här måste vi få mer kunskap, säger Håkan Edman.

Alla skolor ska också arbeta systema-tiskt för att förebygga och hantera dis-kriminering, mobbning och alla former av kränkande behandling. Under 2012 ska extra uppmärksamhet ägnas åt att motverka nätmobbning.

Snittbetygen i Stockholms skolor har de senaste åren höjts i nästan alla äm-nen, men det finns fortfarande en stor spridning i resultaten och stora skillna-

” vi har fantastiskt duktiga lärare”

”Vi vet att lärarna är den viktigaste kom-ponenten för goda resultat. Därför bör vi försöka få fler duktiga lärare till de skolor där kraven är som störst”, säger grundsko-ledirektör Håkan Edman.

Fo

to

: ro

be

rt

bl

oM

bä

ck

23LÄRA #1/2012

buDgeT 2012

der mellan skolor. Ett fokus för utbild-ningsförvaltningen det närmaste året är att lyfta områden med sämre resultat-utveckling.

– Det krävs många olika åtgärder för att lyckas med detta, men då vi vet att lärarna är den viktigaste komponenten för goda resultat bör vi försöka få fler duktiga lärare till de skolor där kraven är som störst, säger Håkan Edman.

Det handlar bland annat om att använ-da lönen som styrmedel genom att i större utsträckning låta komplexiteten i uppdra-get styra lönesättningen. Under 2012 görs en översyn av lönestrukturen bland lärare och skolledare för att se om stadens strä-van efter ökad lönespridning fungerat.

Ett annat sätt att stimulera lärarna är att ge dem större möjligheter att lära av varandra. Stockholm har i dag tio lärar-coacher som ska hjälpa andra lärarlag att utveckla sin undervisning, till exempel genom att vara med på lektioner för att identifiera styrkor och brister i under-visningen. De jobbar framför allt mot högstadiet och i första hand i svenska, matematik och naturkunskap.

En annan del i satsningen på höjda resultat är den nya gymnasieorganisa-tionen där en del av administrationen centraliserats så att rektorerna kan vara närmare undervisningen.

– Det här är ett sätt att få större fokus på kärnverksamheten och ge rektorer mer tid att vara med och följa upp den dagliga verksamheten, säger Marie-Lou-ise Hammer Åberg.

Ett undantag i den generella resultat-förbättringen de senaste åren är mate-matik som legat kvar på en relativt låg nivå. Det är framför allt i de högre års-kurserna som kunskaperna släpar efter, och därför görs nästa år en särskild sats-ning på just matematik bland annat ge-nom att öka behörigheten hos dem som undervisar i ämnet. Ett diagnostiskt prov i matematik har prövats och ska under 2012 genomföras av alla elever i stadens kommunala gymnasieskolor. Syftet är att ge matematiklärarna ett ingångsvär-de, både individuellt och kollektivt, för hur undervisningen ska läggas upp.

– Vi har sett en liten förbättring i år, men det är osäkert om det handlar om ett trendbrott. Vi måste analysera resul-taten mer och hitta nya sätt att utveckla

pedagogiken och elevernas intresse för matematik, säger Håkan Edman.

Stockholms stad genomför också en satsning på entreprenörskap, ett resultat av regeringens strategi om att entrepre-nörskap ska löpa som en röd tråd genom hela utbildningsväsendet. I Kista startar ett nytt teknikprogram med entrepre-nörsprofil i samarbete med Järvalyftet, företagen i Kista Science City, KTH och Stockholms universitet. Utöver att fostra framtida ingenjörer och entreprenörer är samarbetet mellan skolan och näringsli-vet viktigt för att skapa en större förstå-else för hur samhället i stort fungerar.

— En del i detta är ju globaliseringen och för att öka elevernas möjligheter i ett alltmer internationaliserat näringsliv har vi skapat Global Citizen Programme där gymnasieelever gör studiebesök och projektarbeten i Kina eller Indien. Vi ska även öka möjligheterna att läsa asiatiska språk, arabiska och portugisiska, säger Marie-Louise Hammer Åberg.

Hösten 2012 startar också en inter-nationell skola, International School of the Stockholm Region, som riktar sig till

”Genom ett bättre mottagande av eleverna kan vi få fler att känna att de hamnat på rätt skola och vill stanna kvar”, säger gymnasie-direktör Marie-Louise Hammer Åberg.

Fo

to

: ro

be

rt

bl

oM

bä

ck

familjer som kommer till Stockholm via sitt arbete.

En annan växande och viktig sektor är vård och omsorg, och för att få fler att välja denna utbildning permanentas nästa år ett försök som Stockholms stad och Stockholms läns landsting bedrivit. Det sker i form att ett vård- och omsorgs-college för hela Stockholmsregionen.

Utöver de särskilda satsningarna för nästa år vill både Håkan Edman och Marie-Louise Hammer Åberg lyfta fram de stora långsiktiga utmaningarna som Stockholms skolor står inför. På grund av den starka expansionen av hela regionen väntas antalet elever i grundskolan, som i dag är cirka 70 000, öka med 27 000 de kommande tio åren. För att möta denna anstormning krävs både nya skolor och utbyggnad av befintliga.

Samtidigt som de nya eleverna måste beredas plats krävs nya lärare. Stock-holms stad räknar med att behöva re-krytera flera tusen lärare de kommande åren, en utmaning i en tid när intresset för lärarutbildningen är svagt.

– Vi har fantastiskt duktiga och enga-gerade lärare och vi måste dels se till att behålla och utveckla dem, dels locka till oss nya. Stockholms skolor måste i än större utsträckning bli en attraktiv ar-betsgivare, säger Håkan Edman. n

JoHan scHMiDt

Utbildningsförvaltningens budget 2012

Nämnd och övergripande verksamhet: 311 miljoner kronor

Förskola: 1 801 miljonerkronor

Grundskola inkl fritidshem:7 890 miljoner kronor

Gymnasiesärskola:157 miljoner kronor

Grundsärskola:422 miljoner kronor

Gymnasieskola:2 366 miljoner kronor

Genomsnittlig yta per elevGenomsnittlig hyra pedagogiska lokaler per kvadratmeter

Genomsnittlig hyra pedagogiska lokaler per elev

1 570 kr

980 kr 15,5 kvm

Stockholms stads budget 2012: 32 118 miljoner kronor

12 947 miljoner kronor

24 LÄRA #1/2012

buDgeT 2012

ill

us

tr

at

ion

: Ha

ns

vo

n c

or

sw

an

t

läs mer om Pedagogiskt café på pedagogisktcafe.wikispaces.com eller www.facebook.com/ pedagogisktcafe.

skriver varje vecka blir bättre på det, sä-ger hon.

Lärare som, liksom Katarina Lycken Rüter en gång själv, är nybörjare i blog-gosfären, uppmanar hon att helt enkelt bara sätta i gång.

– Själv använder jag Blogger. Jättelätt verktyg också för den som är ovan – och att se elevernas skrivutveckling gör mig lycklig!

Hon berättade också om sitt nystartade försök med virtuella bokcirklar. Under en timme, på en tid de själva bestämt, samtalar en liten grupp elever med var-andra om en roman. Också bokcirklarna på nätet, menar Katarina Lycken Rüter, gör att fler kan och vågar göra sina röster hörda. Och eleverna själva uppskattar försöket, inte minst för att de upplever att de både ger och får mer bekräftelse i en mindre grupp.

– Dessutom finns det skrivna ordet kvar att gå tillbaka till, konstaterade en entusiastisk Katarina Lycken Rüter.

Carola Rehn Lindberg från Medio-teket redogjorde sedan som hastigast för den norske lärarutbildaren Arne Trage-tons metod att låta elever ”skriva sig till läsning”. (Se separat artikel på sidorna 4–9.)

– Det är lättare att skriva än att läsa. Om eleverna får börja med att skriva direkt på datorn, så kommer läsningen nästan av sig själv efter hand, förklarade hon.

”Det ögat ser, kommer hjärnan ihåg.” Därför bör eleverna vänta med att forma bokstäver tills i andra klass, när bokstä-verna redan är välkända för dem.

– Eleverna får ökat självförtroende genom att de skapar eget material, sa Carola Rehn Lindberg. n

Helene luMHolDt

Att lära sig skriva utan att kunna läsa börjar bli allt vanligare — men att bli författare utan att kunna stava? Vi be-sökte oktober månads Pedagogiska café på Medioteket i Liljeholmen.

– Författare, det kan man bli om man har dyslexi och dålig syn. Visst är det opraktiskt att inte kunna skriva och läsa. Men det har ingenting med själva berät-tandet att göra!

Det betonade Beate Grimsrud inför det trettiotal lärare, samtliga kvinnor, som samlats på Pedagogiskt café för att tala om att läsa och skriva i skolan och för att höra den framgångsrika författa-ren tala om läs- och skrivsvårigheter.

Beate Grimsrud vet vad hon talar om. Trots att hon hela livet haft svårt att läsa och skriva har hon lyckats bli en synnerli-gen uppskattad författare, nu senast upp-märksammad för romanen ”En dåre fri”.

– När jag skulle börja i skolan var jag supermotiverad. Jag siktade på att bli

”Det fanns bara en i klassen som var sämre på att läsa och skriva än jag och det var min tvillingbror”, säger författaren Beate Grims-rud, som bland annat belönats med Sveriges Radios romanpris 2011 för ”En dåre fri”.

Prisad författare — med dyslexivärldens yngsta författare och trodde att jag skulle bli bäst i klassen. I stället visade det sig att det bara fanns en i klas-sen som var sämre på att läsa och skriva än jag och det var min tvillingbror.

Stavningsförmågan må ha haltat men hennes ambition var det sannerligen inget fel på. Och framgångsrik förfat-tare har hon alltså blivit, men stava – det kan hon fortfarande inte. Det är klart att man kan bli bättre genom att öva, menar Beate Grimsrud, men det räcker inte.

– Man ska inte säga till en elev med dyslexi att det ordnar sig bara man övar, för det är inte sant. Det handlar inte om tålamod utan om talang. Jag har ingen talang för att skriva och läsa helt enkelt. Det spelar ingen roll hur mycket jag än tränar.

Det viktigaste man som lärare kan för-medla till elever som saknar den ta-langen, är att den inte har ett dugg med personen i sig att göra.

– Den är en talang bland andra. Lärare kan berätta om alla författare, filosofer, matematiker och så vidare som utveck-lat sina talanger och klarat sig bra trots sina läs- och skrivsvårigheter.

Flera lärare i publiken nickade in-stämmande och några lämnade också spontana kommentarer kring de positiva förebildernas betydelse för elever de mött.

Efter pausen talade Katarina Lycken Rüter, lärare i svenska, religion och film-kunskap på Östra Real, sig varm för an-vändandet av bloggar i undervisningen. I bloggandet har hon hittat ett sätt att stärka elevernas skrivlust.

Sedan tre år ger hon eleverna i uppgift att blogga en gång i veckan kring något ämne som tagits upp på lektionstid. Ka-tarina Lycken Rüter ser en mängd förde-lar med bloggandet.

– Elever som sällan hörs i klassrum-met träder fram på bloggen. Alla tvingas reflektera över undervisningen och får göra det med sitt eget språk. Dessutom ser man tydligt en utveckling. Den som

vi vAR DÄR

25LÄRA #1/2012

Fo

to

: He

nr

ik l

inD

al

Klass 2AB på Johannes skola har SO-lektion. På den interaktiva skrivtavlan syns Miljödepar-tementets webbplats. Klassens uppgift i dag är att samla uppma-ningar och frågor till politiker och

tjänstemän. ”Få företagen att göra fler miljö-bilar! Bygg ut tågtrafiken! Vad gör ni för att rädda klimatet? Vad håller ni på med?”

– Nu har ni chansen att förklara för politi-kerna vad ni vill att de ska göra.

Klassföreståndare Malin Levelius peppar eleverna att komma med fler förslag.

”Johannes skola, för ett hållbart klimat! Rio + 20”. Banderollen i klassrummet påminner om det Rioinspirerade karnevalståg som in-ledde projektet i oktober. Till sambamusik och i kostymer och rekvisita av återvunnet mate-rial, och med skyltar som ”Vi vill ha kvar våra årstider”, tågade eleverna runt kvarteret.

Thor Lindgren i klass 2AB var utklädd till vinter på karnevalen. Han sopsorterar hemma och försöker att inte slösa på papper och han tror att det behövs en konferens för att rädda miljön.

– Annars får vi inte en hållbar jord och då kan vi inte leva.

Några klassrum längre bort förbereder Andy Magee och hans 3E Skypekonferens med en klass på systerskolan Aubrick i São Paolo, Brasilien. Eleverna mejlar varandra se-dan tidigare, nu ska de prata på riktigt. Sam-arbetet med Brasilien är en del i projektarbetet med ”Rio + 20” där Andy Magee är initiativ-tagaren. Genom vännen och vetenskapsjour-nalisten Owen Gaffney, som är engagerad i klimatfrågan, fick han upp ögonen för Riomö-tet och de började fundera på hur man skulle kunna få elever engagerade.

– Det bästa sättet är att ge eleverna en röst. Först behöver vi ge dem en bakgrund, väcka medvetenhet och sedan låta dem uttrycka vad de vill ska hända, säger Andy Magee.

Owen Gaffney besökte klassen, pratade om globala förändringar och fick eleverna att börja diskutera. Snart var hela lärarkåren engagerad i att planera projektet om hållbar utveckling inför klimatmötet.

– Responsen från lärarna var omedelbar. De var så positiva, berättar Andy Magee.

Karnevalen var startskottet och för att det skulle bli en rolig start omformulerades kli-mathoten till något positivt – skogsskövling blev ”friska skogar” och global uppvärmning blev ”årstiderna”. Skolan skickade ut infor-mation till massmedier, organisationer och myndigheter. Två som nappade var FN och Miljödepartementet. Nu finns en artikel om karnevalen på FN:s webbplats och snart ska Andy Magee och Malin Levelius tillsammans med kolleger träffa miljöambassadören och diskutera ett samarbete.

När lärarna planerade projektet märkte de snart att FN:s klimatmål, läroplanen och Stockholms stads vision om en skola i världs-klass kunde kombineras i processen.

– FN:s mål går hand i hand med den nya läroplanen. Om du tittar på målen i SO

26 LÄRA #1/2012

med Rio i sikte

Klimat kramare

en SKOLA i vÄRLDSKLASS

På Johannes skola pågår projektarbetet för fullt inför somma-

rens globala klimat-konferens ”rio + 20”.

Här går Fn:s klimat-mål hand i hand med målen i kursplanerna

och stockholms stads vision om en skola i

världsklass.

teXt: Pernilla rÖnnliD

Foto: robert bloMbäck

>>

27LÄRA #1/2012

Eleverna i klass 2AB arbetar med sina frågor till Miljödepartementet. Från

vänster Anna Krutrök Högväg, läraren Malin Levelius, Adam Johansson, Thor

Lindgren och Filip Brunsell.

och NO handlar det om hur världen kan bli hållbar, var vi får produkter ifrån, hur våra aktiviteter påverkar miljön vi lever i och det är exakt vad ”Rio + 20” handlar om, säger Andy Magee.

Han och Malin Levelius har alltid ”Rio + 20” i bakhuvudet när de planerar lektioner och försöker integrera så många ämnen som möjligt i arbetet. I ämnen som SO, NO och språk är det lättast. I de högre årskurserna kan man även ta in till exempel matematik.

– Riokonferensen och projektet är som ett paraply över allt vi gör. Allt kan kopplas direkt till klimatmötet, säger Malin Levelius men po-ängterar att alla lärare på skolan själva väljer hur mycket de vill inrikta sig på projektet.

Johannes skola är tvåspråkig och det under-lättar samarbetet med skolor i andra länder. Förutom samarbetet med skolan i Brasilien ska man också att ha utbyte med en skola i Florida.

– Det ger verkligen allting en internationell dimension, vilket är toppen eftersom mötet handlar om hur olika länder kan arbeta ihop för att bestämma om en sak, säger Andy Ma-gee som själv kommer från Massachusetts, USA.

Tillsammans med eleverna i São Paolo ska klass 3E göra jämförande studier mellan Sve-rige och Brasilien.

– Målet är att jobba med samma typ av pro-jekt tillsammans men i olika miljöer, berättar Andy Magee. Vi ska jämföra hur vi använder och behandlar vårt vatten. Vi ska också testa vattnet och leta efter föroreningar och jäm-föra med resten av världen.

Grön ekonomi är ett av konferensens hu-vudteman. Klass 3E ska undersöka förpack-ningar och innehåll på varor och försöka spåra olika ingredienser. De ska också planera ekologiska, rättviseklassade måltider och fun-dera över hur affärer kan göra det lättare för den som vill verka för en hållbar utveckling.

En av farorna i projektet är att tänka för stort. Eleverna behöver kunna relatera kli-matfrågan till sin vardag. De ger ofta orimliga förslag som att man måste sluta använda bilar och sluta hugga ner träd.

– De förstår ännu inte att det måste vara mer specifikt. Vi måste ta ner det till deras nivå, till Johannes skola. Och efter det, kanske till andra grundskolor i Stockholm. De behö-ver förstå att det du gör lokalt kan ha en ome-delbar effekt om andra tar efter.

Att möta personer som arbetar ute på fältet och gör något åt problemen kan ge eleverna hopp.

– De går till jobbet varje dag och är uppen-bart positiva, säger Andy Magee, som planerar att klass 3E ska besöka fiskerier som jobbar med hållbart fiske.

Både han och Malin Levelius märker att eleverna påverkas av projektet. De ifrågasät-ter konsumtion, syr presenter till varandra när de går på kalas, och föräldrar berättar att de tänkt åka utomlands, men nu vill barnen inte flyga.

– Det är verkligen en balansgång när man jobbar med detta, säger Malin Levelius. Vi pra-tar till exempel mycket om köttindustrin och jag vill ju inte att de ska komma hem och säga att ”fröken har sagt att vi inte får äta kött”. Därför pratar vi mycket om att man inte måste sluta med allt, men att man kanske kan äta mindre kött och köpa färre nya prylar.

”RIo + 20”

■n Fn:s konferens om hållbar utveckling äger rum i rio de Janeiro, brasilien, den 20—22 juni 2012. ■n Målet är att säkra ett

förnyat politiskt åtagande för en hållbar utveckling, utvärdera resultaten av tidigare toppmöten och lyfta fram kommande utmaningar. ■n ”rio + 20” kan ses

som en uppföljning av riokonferensen 1992 som resulterade i bland annat klimatkonventionen och agenda 21.

28 LÄRA #1/2012

en SKOLA i vÄRLDSKLASS

Klimattemat är tacksamt. Eleverna tycker att det är kul och intressant och blir lätt en-gagerade när det gäller frågor om rättvisa. Frågor om hur jorden ska räcka till för alla människor och hur samhället blir hållbart blir självklara.

– Fattigdomsbekämpning och utbildning är också en del av arbetet med hållbar utveck-ling, miljön är ju bara en liten del av det hela. Du kan inte få människor att arbeta för en grön ekonomi om de lever i fattigdom, säger Andy Magee.

Att väcka elevernas medvetenhet om miljön är dock inte helt okomplicerat. Under projekt-arbetet upptäckte de att skolan inte har något bra återvinningsprogram och att inte all mat som serveras är ekologisk.

– Det är mycket som styr hur vi kan jobba, som avtal och upphandlingar. Vi ska inte upp-vigla eleverna. I stället får man försöka väcka medvetenhet hos dem och få dem att förändra sina egna liv och ge dem en röst som andra kan höra, säger Malin Levelius.

Många klasser har egna bloggar om arbetet inför Riokonferensen. Genom karnevalen, kontakten med Miljödepartementet och att de syns i pressen märker eleverna att det de gör har betydelse. Skolan är också med i FN:s barn- och ungdomsgrupp för en hållbar ut-veckling.

Slutmålet är att alla klasser ska skicka en gemensam portfolio om sitt arbete till FN i samband med konferensen. 3E ska till exempel ta fram forskningsrapporter tillsammans med skolan i São Paolo och jämföra hur städerna hanterar sitt vatten.

– Vi vill sprida vårt budskap till andra sko-lor. Alla ska inte behöva uppfinna hjulet igen, man ska kunna titta på våra saker och jobba på liknande sätt, säger Malin Levelius.

– De ska kunna välja och vraka bland våra lektionsplaner, säger Andy Magee. När vi job-bar tillsammans med Brasilien använder vi några av lektionsplanerna, och vi kan defini-tivt se att de kan användas i olika kulturer.

Vad de vet är Johannes skola den enda i Sverige, och kanske världen, som arbetar inför Riokonferensen så här långsiktigt. Men Malin Levelius hoppas att andra skolor ska ta efter deras exempel.

– Om det skulle bli ringar på vattnet och alla Stockholms skolor började jobba med en håll-bar utveckling, skulle det så klart bli en stor förändring. n

29LÄRA #1/2012

en SKOLA i vÄRLDSKLASS

Rioprojektet på Johannes skola startade med ett karnevalståg då eleverna tågade runt kvarteret till sambamusik. På bilden Mira Hoh, Filip Brunsell (till vänster) och några av skyltarna som de använde i tåget.

Läraren Andy Magee och eleverna (från vänster) Bilal Ahmad, Lukas Grunewald och Kimberly Obligado i klass 3E förbereder sig för mejlväxling med elever på systerskolan i Brasilien.

”vi vill sprida vårt budskap till andra skolor. Alla ska inte behöva uppfinna hjulet igen.”

Misstänker du att en elev tar droger? Börja med att prata med eleven om din oro, fråga vad det är som händer. — Blir man inte nöjd med svaren kan man kontakta föräldrarna. Föreslå gärna att de tar kontakt med oss för att utesluta missbruk, säger Stefan Sparring, över-läkare på Maria Ungdom i Stockholm.

– Vi kan hjälpa till så att man hamnar rätt. Är man inte nöjd med den hjälp man får från föräldrarna, får

man vända sig till social-tjänsten.

Alla som arbetar med elever i skolan och på fritis är skyldiga att anmäla till soci-altjänsten om de misstänker att någon elev far illa.

Det är dock inte så troligt att man som skolpersonal upptäcker att en elev är på-verkad av droger i skolan.

– Av alla ungdomar som kommer till oss, är det få som varit påverkade i skolan, sä-ger Stefan Sparring.

I stället är det mer långva-riga förändringar hos eleven

som man bör vara uppmärk-sam på. Ett varningstecken är om det går sämre för en elev i skolan.

– Det är inte förenligt med normal tonårsutveckling att börja prestera sämre. Något är fel om eleven inte möter målen på samma sätt som tidigare.

Man bör också reagera om man märker att en elev beter sig annorlunda mot tidigare.

– Är någon mer tystlåten, drar sig undan eller börjar skolka ska man börja fundera på vad som händer.

Men det kan också bero på att man mår psykiskt dåligt av andra anledningar. Och ibland kan det vara svårt att skilja missbruk från en vanlig tonårsutveckling.

– Under tonårsperioden har man ibland höga nivåer tillväxthormon i kroppen. Det blir man jättetrött av. Man får också nya intres-sen, vanor och vänner. Kon-taktytorna blir annorlunda och ökar, säger Stefan Spar-ring. n

Pernilla rÖnnliD

vanligare än vi tror med cannabis

”Prata om din oro”

Cannabisrökning bland ungdomar ökar. Vi besökte en informationskväll om cannabis för föräldrar med tonårs-barn i skolor på Södermalm, i Hammar-by Sjöstad och Gamla stan.

”Det är vanligare än vi tror – en kväll om ungdomar och cannabis”, var temat när drygt 100 föräldrar hade samlats på Åsö gymnasium på Södermalm i slutet av november. Stadsdelsförvaltningens preventionsenhet hade bjudit in till in-formationen.

För tre år sen såg fältassistenterna en ökning av vanlig tobaksrökning bland ungdomar och för två år sen märkte de en attitydförändring till cannabis. Inställningen blev alltmer positiv och många föredrog cannabis framför alko-hol.

– Det känns inte som att trenden har avstannat utan snarare att den fortsät-ter öka, sa fältassistenten Anna Holgers-son när hon hade hälsat föräldrarna välkomna.

Förra året visade den stora Stockholms-enkäten att 20 procent av pojkarna och 14 procent av flickorna i årskurs 9 på Södermalm hade prövat cannabis, fler än genomsnittet i Stockholms skolor. 98 pro-cent av dem som använder cannabis har tidigare rökt tobak.

— Förebygger man tobak, förebygger man cannabis. Att röka tobak är ett normbrott och har man gått över den tröskeln, är steget kortare till att gå över till cannabis, menade preventionssam-ordnare Monica Ahlqvist.

Kari Kainulainen, socialsekreterare på Maria Ungdom, liknade cannabisrök-ning vid förälskelse.

– Tänk dig att du är 15–16 år igen och träffar ditt livs första kärlek. Du blir helt betuttad i den här människan, men folk omkring dig tycker inte att hon eller han är bra för dig. Först håller du inte med, men efter ett tag märker du att de har rätt. Den här förälskelsefasen är ganska lik det som händer när man röker cannabis.

Cannabis påverkar hjärnans belö-ningssystem, språket, slutsatsförmågan, närminnet och orienteringsförmågan. En person som rökt länge har svårt att hålla den röda tråden i ett resonemang och har dålig koncentrations- och in-lärningsförmåga. Skolan fungerar ofta dåligt.

30 LÄRA #1/2012

eLevHÄLSA

huR kAN SkoLAN ARbEtA mot NARkotIkA?

Rachida mchaiter, rektor, Stockholms Rh-gymnasium

— Det viktigaste vi kan göra är att bidra till stärkt självkänsla hos våra elever och förbereda dem för vuxenlivet på ett bra sätt. vi integrerar information om alkohol och droger i de

kärnämnen som eleverna läser.

Ewa Nilsson, skolsköterska, matteusskolan

— Framför allt i nära samarbete med föräld-rarna. vi har också gott samarbete med fritis, socialtjänst och polis. Polisen kommer regelbun-det till skolan och

informerar om bland annat alkohol och droger.

Susanne tidestrand, biträdande rektor, Rågsvedsskolan

— genom samarbete med andra myndigheter, med fritis, skola, polis och andra skolor. vi översätter nu en informationsbroschyr om alkohol och droger till olika språk, som skickas hem till

föräldrar som har barn på vår skola.

magnus Walther, idrottslärare, Johan Skytteskolan

— vi har temaarbete om droger och hälsodagböcker i idrotten. skolans uppgift är bland annat att hjälpa eleverna att få goda vardagsvanor. skolan engagerar sig också i

föräldravandringar på helgerna i området.

Eva Westin, skolsköterska, Östra Reals gymnasium

— genom att informera sakligt samt ha värderings-övningar och diskussioner. skolan bör integrera dessa frågor i ämnen som biologi/naturkunskap, svenska och samhällskunskap. som skol-

sköterska arbetar jag med enskilda elevsamtal, till exempel hälsosamtalet i årskurs 1.

TexT och foTo: AgneTA BerghAmre heins

stockholmsenkäten är en undersök-ning om ungdomars normbrott och avvikande beteende som genomförs vartannat år i samtliga klasser i årskurs 9 och i årskurs 2 på gymnasiet. vill du veta mer om cannabis och andra droger? se www.can.se och www.drugsmart.com.

Man blir inte fysiskt beroende av cannabis, men däremot psykiskt. Rök-ningen gör att man kan bli passiv och den normala pubertetsutvecklingen avstannar.

Kari Kainulainen träffar många can-nabisrökare i 20-årsåldern som rökt länge. Medan andra i samma ålder har flyttat hemifrån, skaffat jobb eller bör-jat plugga, bor cannabisrökaren kvar hemma i tonårsrummet.

– Vad har hänt i deras eget liv? Ingen-ting! De har rökt.

Forskning visar att den som har låga betyg i nian löper stor risk att råka ut för psykosociala problem, till exempel drogberoende. Låga betyg ökar risken mer än om föräldrarna har ett missbruk eller mår psykiskt dåligt.

Bilden av att cannabisrökningen ökar bekräftades av Henrik Rann från närpolisens narkotikagrupp på Sö-dermalm. Från förra året har antalet narkotikabrott bland ungdomar för-dubblats. Polisen får in fler tips om ung-domar som säljer och använder.

Ungdomar köper sällan droger på Plattan, utan ofta av någon de känner.

– Det är inte svårt att få tag på. Tele-fonnummer till langare sprids snabbt.

Ett par telefonsamtal eller sms bort kan man köpa cannabis. Alla på gymnasiet vet någon som har rökt, vem som säljer och vem man ska prata med om man vill köpa, berättade Henrik Rann.

Narkotikan säljs överallt: nära tun-nelbanan, vid Medborgarplatsen, Skanstull, Södra Station, i parkerna och vid skolor. Enligt Henrik Rann förekom-mer det på samtliga gymnasieskolor på Södermalm.

Som polis har han lärt sig känna igen tecken på drogmissbruk som stora pupil-ler, glansiga eller röda ögon, slöhet och försämrad koncentrationsförmåga. Han uppmanade föräldrar att söka kunskap om droger på nätet, lita på sin magkäns-la och att prata mycket med barnen.

– Har ni bra kommunikation med era tonårsbarn känner ni lättare av om nå-got är galet. n

Pernilla rÖnnliD

Fo

to

: ul

ric

a z

we

ng

er

31LÄRA #1/2012

Telefonnummer till langare sprids snabbt. Ett par telefonsamtal eller sms bort kan ungdomar köpa can-nabis. (Personerna på bilden har inget med artikeln att göra.)

32 LÄRA #1/2012

en DAg På jObbeT

teXt: annelie Drewsen

Foto: Marc FeMenia

Den bloggande magistern

teXt: annelie Drewsen

Foto: Marc FeMenia

>>

33LÄRA #1/2012

en DAg På jObbeT

björn kindenberg — eller Magister björn som han kallar sig på nätet — är en bloggande lärare som gärna diskuterar skolfrågor, använ-der nätbaserade verktyg i undervisningen och prövar nya arbets-sätt. i våras klev han rakt in i den skolpolitiska debatten. lära stockholms annelie Drewsen följde honom under en dag på jobbet.

Dimman ligger tät över Hässelby-gårdsskolans skolgård och det går knappt att se höghusen på andra sidan vägen. Men om man sneglar upp mot tredje våningen i den långa skolbyggnaden syns

några färgglada plakat i ett klassrum. Det är där klass 5B håller till.

I dag har halva klassen sovmorgon medan resten har hemkunskap. Ändå står ett par elever i korridoren och väntar när Björn Kin-denberg kommer klockan halv nio. Han öpp-nar klassrummet, hänger av sig jackan och byter till inneskor. En flicka frågar om hon får vara i klassrummet. Det får hon.

I dag är en viktig dag. I tre veckor har eleverna byggt och programmerat en robot, som i morgon ska tävla i First Lego League. Planen är att låta klassen arbeta vid olika stationer, samtidigt som två elever i taget övar på att köra legoroboten genom den bana som tillfälligt är uppbyggd i klassrum-met. På två och en halv minut ska roboten klara av så många uppdrag som möjligt. Årets tema är livsmedel och uppdragen hand-lar om allt från att fånga bakterier till att skörda majs.

Att bygga roboten har inneburit mycket fokus på teknik och tillämpad matematik de senaste veckorna.

34 LÄRA #1/2012

en DAg På jObbeT

– Vi hade precis avslutat ett stort arbete med ekonomi och förklarande texter och jag ville göra något praktiskt och roligt. Det har varit mycket hands on att bygga och programmera roboten. Dessutom har det blivit bättre stäm-ning i klassen under tiden, berättar Björn Kin-denberg och slår sig ned vid skrivbordet.

Det är fredag och dags att skriva veckobrev på klassbloggen. Den här gången handlar det mest om tävlingen. Förutom text behövs en karta som han hämtar på nätet och infogar i inlägget. En snabb koll i Googlekalendern och ett meddelande om att nästa veckas utveck-lingssamtal måste ställas in. Nästan klart. Nu fattas bara ett tack till alla föräldrar som kom på föräldramötet och ett tryck på publicera-knappen.

Många av föräldrarna talar inte svenska. Att nå ut med information kan därför vara en utmaning. På föräldramöten används tolkar, men med veckobrevet gäller det att vara på-hittig. Sedan i höstas kan man gilla Magister Björn på Facebook. Den som vill kan få hela bloggen översatt till en rad olika språk med hjälp av Google Translate.

Bloggen är inte bara en informationskanal. Där finns också läxor, uppgifter, användbara länkar och instruerande filmer. Den senaste handlar om svenskans vokalljud, något många elever har svårt med. I videon kan de se ett bildspel som förklarar alla vokalljud samt korta videoklipp där deras lärare visar hur de ska se ut och låta.

Ytterligare en elev kommer in i klassrum-met och upptäcker att bordet där legobanan står sviktar. Ett par skruvar har gett med sig.

bJÖRN kINDENbERG

Gör: klasslärare i årskurs 5 på Hässelbygårdsskolan.

bakgrund: Örebroare, filo-sofie magister i pedagogik och lärarexamen i uppsala. yrkesverksam sedan 2000, främst på högstadiet.

bor: radhus i vällingby.

Familj: sambo anna-karin, barnen vera och ingrid.

Fritid: läser (allt från pedagogisk facklitteratur till skönlitteratur), spelar squash och tevespel, odlar gryende intresse för fågel-skådning.

bästa lärarminne: Pris-pokalen från First lego league.

Maryam Yonas och Mathios Yousef testar banan. Stor koncentration inför starten. Roboten måste stå på precis rätt plats vid start för att klara uppdragen.

”Lyssna på mig”, säger Björn Kindenberg och förklarar för Benyamin Baharlouei vad han ska göra och inte göra.

– Björn, du måste fixa det här!– Just det. Rania och Benyamin, kan ni gå

till vaktmästaren och hämta en skruvdragare? Ordet skruvdragare är nytt. Eleverna sma-

kar på det. – Skruvdragare. Skruvdragare. – Skruuuvdraaagare, säger Björn Kinden-

berg med emfas och ser till att eleverna får ut-talet rätt innan de går iväg till vaktmästaren.

Han sätter sig vid datorn igen. Från skolgår-den hörs tjut och studsande bollar.

Strax kommer eleverna tillbaka. – Vaktmästaren var inte där. Han fikade. Även Björn Kindenberg bestämmer sig för

att ta en liten paus och beger sig till lärarrum-met. Det blir svart kaffe i automaten. Han slår sig ner i en fåtölj och kollar mejlen i telefonen.

I våras klev Björn Kindenberg rakt in i den skolpolitiska debatten. Han hade diskuterat skolfrågor flitigt på nätet och bjöds tillsam-mans med ett antal namnkunniga skoldebat-törer in till en hearing på Kulturhuset.

– Jag blev lite besviken både på hearingen och debatten. Det blev så polariserat. Ingen var egentligen intresserad av att låta lärare få tid och resurser att lösa problemen. Jag vill utveckla hur jag undervisar, det är det jag vill lära mig mer om, förklarar Björn Kindenberg.

Dagens enda kafferast är över. Klockan är tio och det är dags för lektion. På tre stationer ska eleverna läsa, arbeta i en arbetsbok och öva multiplikation på datorerna. Men innan de får sätta i gång testkör magistern banan. Han har kommit på ett sätt att kapa några sekunder. Mycket riktigt, det blir nytt rekord.

11.52 12:05

35LÄRA #1/2012

en DAg På jObbeT

Men fortfarande går det lite för långsamt. Nu är det elevernas tur att öva och arbeta på sta-tionerna.

Efter den första omgången är det dags för lunch. I matsalen serveras spaghetti och kött-färssås. Klassen har fyra egna bord och Björn Kindenberg sätter sig vid ett av dem. Mellan tuggorna hinner han reda ut en konflikt, dis-kutera mobilnummer och svara på frågor. När han reser sig kommenterar ett par tjejer vid ett annat bord hans vokalvideo.

– Du ser så rolig ut när du säger A! fnissar de.

Tillbaka i klassrummet forsätter arbetet som före lunch. Två elever åt gången övar på att köra roboten, medan resten arbetar på stationerna. Björn Kindenberg övervakar alltsammans. Ena stunden står han och klu-rar på hur man kan förbättra roboten för att i nästa förklara skillnaden mellan öppna och slutna frågor. Då och då kommer elever fram till honom för att fråga om något. Han betar av frågorna samtidigt som han håller koll på roboten. Blir det en bättre tid?

De två elever som kör roboten har mycket att hålla reda på. Samarbetet mellan dem är avgörande. Dessutom gäller det att hålla ner-verna under kontroll. Under dagen blir tiderna bättre och bättre. När paren får tävla mot var-andra klarar två av tre tidsgränsen. Klassen jublar.

Sista lektionen avslutas med film som ström-mas från Medioteket.

– Uppdragen i tävlingen handlar om livs-medel – snabba transporter, rätt temperatur och att hålla bakterierna borta. Därför blir det

en film om bakterier, förklarar Björn Kinden-berg.

Under 14 minuter får klassen veta mer om yoghurttillverkning, tandläkarbesök och vat-tenreningsverk.

– Nu vet ni varför de olika uppdragen är så viktiga. För att hålla bakterierna borta måste man hålla mjölken kall och se till att transpor-terna är snabba.

Nästa film handlar om robotar i Japan. En människoliknande robot sminkas och pro-grammeras.

– Det är precis som när ni programmerar! Skoldagen är slut, men några killar stan-

nar kvar i klassrummet och övar. Under tiden ställer Björn Kindenberg upp stolarna på borden och låser in datorerna. Han kan inte hålla fingrarna borta från roboten. Kan den bli lite bättre? Till sist packar han ner den i en pappkasse och tar ned plakaten från fönster-nischen. När lampan släcks står tävlingsbanan öde kvar i rummet. Någon skruvdragare kom aldrig, men det spelar ingen roll. Tävlingen avgörs i morgon.

Björn Kindenberg packar in allt i sin bil och kör iväg för att hämta dottern från skolan. Väl hemma blir det middag och besök, men han kan inte låta bli att jobba. Jobbmejl, frånvaro-rapportering och några sista förberedelser inför tävlingen tar någon timme. När han går och lägger sig klockan 23 har han svårt att somna. n

klass 5b kom på första plats i robottävlingen, men det räckte inte riktigt för en totalseger. klassens blogg finns på bjorns5b.skolblog-gen.se. På Pedagog stockholm hittar du en film med björn kinden-berg. se pedagogstockholm-blogg.se/prisbloggen.

Skoldagen närmar sig sitt slut, men först genrep inför tävlingen i morgon. Eleverna som tittar på tar ner skyltarna från fönstret och hejar på sina kompisar.

I vanliga fall cyklar Björn Kindenberg till och från jobbet, men i dag tog han bilen för att få med sig allt som behövs till tävlingen. Här lägger han in elevernas skyltar.

13.57

14.51

Många nya skolor och utbyggda befint-liga skolor är lösningen när 27 000 fler elever ska få plats i Stockholms grund-skolor. Nu laddar staden för storsats-ningen som successivt kommer att ge större, modernare och mer ändamåls-enliga skolor i hela Stockholm. — Flexibilitet blir utmärkande för framtidens skolor, säger skolborgar-rådet Lotta Edholm (FP).

Stockholms befolkning växer explo-sionsartat och särskilt i de allra yngsta åldersgrupperna. Det beror både på inflyttning, ökat barnafödande och att barnfamiljer bor kvar i innerstaden i större utsträckning än tidigare. Den kommande tioårsperioden tar 27 000 fler grundskoleelever än i dag plats i Stockholms skolor, en ökning med 25 procent.

En stor utredning, ”Skolplanering för ett växande Stockholm”, har kartlagt alla Stockholms skolor vad gäller antal elever i dag och kapacitet för att ta emot fler. Sedan har siffrorna matchats mot det framtida beräknade elevantalet, och det har inte varit lätt.

– I dag går 20 procent av grundsko-leeleverna i fristående skolor, i våra prognoser räknar vi med 70 procent i kommunala skolor och 30 procent i fristående, säger Lotta Edholm, som till-sammans med finansborgarrådet Sten Nordin (M) och oppositionsborgarrådet Tomas Rudin (S) ingått i den politiska styrgrupp som tillsammans med en tjänstemannagrupp arbetat med utred-ningen.

En annan oförutsägbar faktor gäller elevpendlingen. I dag väljer många yt-terstadselever skolor i innerstaden och i alla stadsdelar finns elever som väljer

fristående skolor eller skolor med speci-alinriktning som ligger utanför det geo-grafiskt naturliga upptagningsområdet.

Lotta Edholm poängterar att hela idén är att upprätthålla valfriheten så att den stora elevtillströmningen inte ger några inlåsningseffekter. Därför är det så viktigt att bygga ut och bygga mer, nästan överallt. Det är egentligen bara i Järvaområdet som det finns överkapaci-tet i dag.

Startskottet gick i december, då ut-bildningsnämnden hade de två första skarpa förslagen på sitt bord. Det gäller utbyggnad av Solhemsängens skola i Spånga och utökningar i Lugnets skola i Hammarby Sjöstad.

Men i övrigt är det mycket som ska stötas och blötas innan projekteringen och beställningarna kan komma i gång.

– Utredningen pekar på möjlighe-terna. Detaljer och de första besluten på väg mot ett genomförande finns i verk-samhetsplanen. Utbildningsnämnden kommer att fatta beslut successivt, säger Thomas Eriksson, som leder utbildnings-förvaltningens projekt ”Skolbyggnation för ett växande Stockholm” och som även ingått i utredningens tjänsteman-nagrupp.

Staden har delats in i 20 skolområden, varav 17 kommer att få lokaltillskott. Ut-byggnaderna kommer på en del håll att ske på skolgårdarna, som alltså kan bli mindre än i dag. På andra skolor ersätts tillfälliga paviljonger med permanenta byggnader.

Den nya planeringen bygger på att Stock-holm har samma stadieindelning över hela staden, nämligen F–6, 7–9 och F–9. Det kommer att underlätta övergångar när eleverna flyttar eller byter skola.

De nya eller ombyggda skolorna kom-mer att ha en effektiv användning av ytorna. En pusselbit är att skolorna ska kunna vara flexibla så att det går lätt att anpassa lokalerna för både förskola och grundskola.

– Det innebär att i områden med många små barn kan en större del av lokalerna vara förskola för att sedan anpassas till skola när barnen blir äldre, säger Thomas Eriksson och pekar på Hammarby Sjöstad som ett exempel där detta redan fungerar.

Större skolor kommer att bli vanligare framöver. Optimalt elevantal är 750 per skola. Då kan lokalerna utnyttjas bäst. Det innebär att en F–9-skola blir trepa-rallellig och övriga med färre årskurser kan bli fem- eller sexparallelliga.

– Men det kommer fortsatt också att finnas många mindre skolor i Stock-

Fo

to

: ul

ric

a z

we

ng

er

36 LÄRA #1/2012

STOCKHOLMS SKOLLOKALeR

”Vi ska både bygga ut och bygga mer, nästan

överallt”, säger skolbor-garrådet Lotta Edholm.

27 000 fler elever

Fo

to

: ul

ric

a z

we

ng

er

>>

37LÄRA #1/2012

STOCKHOLMS SKOLLOKALeR

Sedan drygt ett halvår rymmer det nybyggda kontorshuset i Hammarby Sjöstad även en ny skola. När rektor Agneta Bodin-Söderström fick frågan om hon ville vara med och starta en skola i området såg hon chansen att förverkliga en dröm om att låta det pedagogiska arbetssättet styra den fysiska miljön.

Två våningar upp behöver man bara kas-ta en första blick in i lokalerna så syns det att skolmiljön inte består av vanliga klassrum och korridorer med bänkar, skåp och klädkrokar. I stället utmärks Lugnets skola av stora moderna lokaler med många små rum i rummen, som skapas av ljuddämpande vikskärmar och lättflyttade möbler på hjul.

– Vi har arbetat fram en grundstruk-tur där vi inte låser fast oss vid väg-gar och rum. Lugnets skola använder även uterummet som inlärningsmiljö. Det betyder bland annat att vi är ute halva dagen. Därför har vi också satsat mycket på att det ska vara praktiskt med förvaring och omklädning, säger Agneta Bodin-Söderström och visar de specialbeställda hängarna för stövlar och ytterkläder.

Just då börjar det också mullra lätt av stövelklädda fötter i spiraltrappan som leder från gården direkt in i skolans korridor som löper längsmed hela huset med stora ljusa fönster ut mot gården.

Det är lunchdags på Lugnets skola och en efter en kommer sexårseleverna in, rödblommiga om kinderna efter ett för-

rum i rummen den bärande idén

På Lugnets skola är det lätt att möblera

om efter behov. Alla bord är vikbara och

försedda med hjul.

holm. Dels är det omöjligt att bygga om alla små skolor till stora, dels finns det en attraktion i små skolor, säger Thomas Eriksson.

Den stora utbyggnaden kommer att kosta stora pengar. 2,5–3 miljarder kro-nor är beräkningen i dag. Skolpengen som följer varje elev finansierar även lokalerna, som betalas i form av hyra till stadens skolfastighetsbolag Sisab.

Den del som blir kvar till undervisning och allt annat som skolpengen bekostar ser på papperet ut att minska, eftersom investeringarna ger högre hyra per kva-dratmeter.

Grundskoledirektören i Stockholms stad, Håkan Edman, tror dock att den risken är minimal.

– Vårt uppdrag är att utnyttja loka-lerna på ett mer effektivt och smartare sätt, säger han.

Oavsett finansieringsform är Sisab berett att anta uppdraget och ansvara för de om- och tillbyggnader som krävs. Sisab bedömer att antalet kvadratmeter per elev i framtiden kommer att ligga en bit under 15 för de mindre skolorna, mot ett genomsnitt för Stockholms skolor på 17 för några år sedan. Skillnaden beror till stor del på att de gamla skolorna har många döda utrymmen, som korridorer och hallar som Sisab nu får tillfälle att bygga om.

– De ombyggda skolorna kommer att hålla en hög kvalitet och svara mot da-gens myndighetskrav. Det gäller bland annat ventilation och planlösningar. Många kök kommer att bli större, liksom matsalarna. En del är underdimensione-rade i dag, och det är viktigt att målti-derna fungerar säger Olle Åberg, region-chef på Sisab. n

Marianne HüHne von setH

Fo

to

: ul

ric

a z

we

ng

er

38 LÄRA #1/2012

STOCKHOLMS SKOLLOKALeR

vinn bio-biljetter!Läs tidningen och var med och tävla. Bland alla som svarar rätt drar vi denna gång tre vinnare som får ett presentkort på två biobiljet-ter vardera.

Lycka till! Vad har Anna kaya, lärare på Norr-backaskolan i Sigtuna, tagit initiativ till?

1. nta stockholm.X. Pedagog stockholm.2. edcamp stockholm.

hur många fler elever behöver få plats i Stockholms grundskolor om tio år?

1. 17 000.X. 22 000.2. 27 000.

hur stor andel av pojkarna i årskurs 9 på Södermalm har prövat canna-bis, enligt den senaste Stockholms-enkäten?

1. 9 procent.X. 14 procent.2. 20 procent.

hur inleddes det projekt på Johan-nes skola som tar sikte på klimat-konferensen i Rio de Janeiro i juni 2012?

1. Med studiebesök på Miljö-departementet.

X. Med en skypekonferens.2. Med ett karnevalståg runt

kvarteret.

Vad ersattes begreppet skolhälso-vård med i den nya skollagen?

1. elevhälsovård.X. skolhälsa.2. elevhälsa.

Skicka din tipsrad senast den 24 januari till tomas.bannerhed@stockholm.se eller till LÄRA Stockholm, utbildningsförvaltningen, box 22049, 104 22 Stockholm. glöm inte att ange din postadress så att vi kan skicka biobiljetterna om du vinner.

vinnare i förra numret blev Leena Lillo, Askebyskolan. Rätt tipsrad: 1, X, 2, 1, X.

middagspass i skogen. I korridoren direkt vid trappan står stövelhängare, hyllor och krokar för kläder. Sittbänkar i olika färger innehåller förvaring men fungerar också som tydliga markeringar för var omkläd-ningsrummet slutar och början.

För närvarande är skolans lokaler inde-lade i fyra ”hemvist”, som består av stora öppna ytor med halvglasade väggar. Ut-anför ”hemvisten” ligger korridoren som binder samman skolan. Även den är in-redd efter samma grundprincip, att bygga rum i rummen, som är skolans bärande idé. I ”hemvisten” finns ljuddämpande vikskärmar, bord, mönstrade mattor, sof-for och skåp och hyllor för förvaring. Det mesta är på hjul för att lätt kunna flyttas. Även borden är konstruerade så att de lätt kan fällas och placeras om.

Lugnets skola har i dag 100 förstaårs-elever men är till ytan besiktigad för 180 elever. Tanken är att man redan nästa år ska fylla på med en ny omgång sex-åringar. Med den flexibla inredningen ser rektor Agneta Bodin-Söderström inga svårigheter att anpassa skolan till ett ökat elevantal.

– Nu har vi väldigt mycket yta per elev, men tack vare att vi så enkelt kan flytta om, till exempel skapa flera små rum och inlärningsplatser för eleverna, är det enkelt att fylla på med fler elever.

Jane Rosenquist, som är matematik- och NO-lärare och arbetar i ett av de fyra

arbetslagen på Lugnets skola, ser många fördelar med den öppna och flexibla planlösningen.

– Vill man skapa en liten studiehörna bakom en skärm, ett ytterligare rum i rummet, är det gjort i en handvändning. Vi märker att eleverna verkligen trivs och utnyttjar att det finns valfrihet, att den fysiska miljön erbjuder olika plat-ser för inlärning, säger hon och Agneta Bodin-Söderström fyller i:

— Elever lär sig på olika sätt. Vissa vill sitta i grupp och arbeta tillsammans, några vill vara ifred och arbeta för sig själva, medan andra kanske trivs och lär sig bäst genom att ligga och läsa på en matta på golvet. På vår skola har vi skapat en miljö som tillåter en mängd olika lösningar, poängterar hon och fortsätter:

– Här kan vi med några enkla hand-grepp bokstavligt bygga om, men jag sticker inte under stol med att det var en utmaning att övertyga föräldrar om att välja Lugnets skola i ett läge när vi bara hade en skola på papper och ett kontors-hus att hänvisa till. Desto roligare är det nu när alla är så nöjda. Redan nu vill både elever och föräldrar att det ska gå att vara kvar här ända till årskurs 9. Det tycker jag är ett toppenbetyg, säger Ag-neta Bodin-Söderström. n■

agneta bergHaMre Heins

Även korridoren är inredd efter grundprincipen att skapa rum i rummen. Lova Gillinger Netzell och Ella Ahlqvist passar på att gå balansgång på några av de olikfärgade sittbänkarna, som även fungerar som förvaring och avgränsning till ”omklädningsrummet”.

13 7 62 5 8 4

39

Redaktörer: Agnetha Styrwoldt-Alfheim, 08-508 33 826, agnetha.styrwoldt-alfheim@stockholm.se, Annebritt Ullén, 08-508 33 835, annebritt.ullen@stockholm.se

Nämnd & Nytt

LÄRA #1/2012

1. Thomas Persson utbildningsdirektör.Gjort tidigare: Förvaltningschef i Jönköping och lidköping. innan dess arbetade jag på göteborgs universitet.utmaning: Få en stor förvaltning att fungera väl och effektivt — och därmed skapa bra förutsätt-ningar för undervisning och lärande.

2. Elisabeth Barö-Dérantz, avdelningschef, uppdragsavdelningen — för stöd kring lärande och elevhälsa. Gjort tidigare: lärare och skolledare på Järvafäl-tet, chef för barn-ungdom-skola och tillförordnad stadsdelsdirektör i Hässelby-vällingby stadsdels-förvaltning, biträdande grundskolechef.utmaning: anpassa vårt utbud efter föränd-ringar i omvärlden och efter skolornas önskemål och behov. lyckas med ett tvärprofessionellt ar-betssätt där våra spetskompetenser används i olika konstellationer för att bidra till en skola i världsklass. Främja elevers utveckling, lärande och hälsa.

3. Håkan Edmangrundskoledirektör, grundskoleavdelningen.Gjort tidigare: lärare, studierektor, rektor i ang-ered. efter införandet av stadsdelsnämnder om-rådeschef och skolchef. chef för barn- och ung-domsförvaltningen i botkyrka kommun 1999, grundskolechef i stockholm sedan 2007. utmaning: nå allt bättre resultat för våra elever, särskilt inom matematik och no/teknik; arbetet med våra nyanlända och sent anlända elever; ut-veckla former och metoder för styrning och led-ning, behovet av att bygga ut och bygga nya sko-lor samt rekrytera tusentals nya medarbetare.

4. Johanna Engmanavdelningschef/biträdande förvaltningschef, ekonomi, kvalitets- och tillhandahållaravdel-ningen.Gjort tidigare: vice vd på stockholms stadstea-ter ab. ansvarade för att hålla samman alla ad-ministrativa uppgifter — ett varierande och roligt jobb där jag mötte många intressanta männis-kor. Dessförinnan budgetsamordnare på stads-ledningskontorets finansavdelning.utmaning: skapa ett fungerande och gott sam-arbete med de fristående aktörerna. För att kun-na erbjuda medborgarna en skola i världsklass behöver vi ha med alla på tåget, och för det krävs samarbete och ömsesidig respekt mellan alla parter.

5. Marie-Louise Hammer Åberggymnasiedirektör, gymnasieavdelningen.Gjort tidigare: Förvaltningschef på karlstads-Hammarö gymnasieförvaltning (omfattade ung-domsgymnasiet, gymnasiesärskolan och vuxen-utbildningen). innan dess lärare och rektor, egen företagare samt utvecklingschef i ett flygbolag. utmaning: På en skolmarknad måste vi ständigt förbättra oss. avgörande för framgång är fokus på kunskap och lärande, resultat, välskötthet och professionellt bemötande av våra elever. ständigt marknadsföra våra fina skolor och vara ambassa-dörer för gymnasieskolorna.

6. Gunilla Larsson stabschef, ledningsstaben.Gjort tidigare: Mellanstadielärare och studie-rektor i vällingby rektorsområde, rektor näl-staskolan, barn- och ungdomschef på Hässel-by stadsdelsförvaltning, grundskoleinspektör,

chef för utvecklingsavdelningen, biträdande chef på gymnasieavdelningen. utmaning: Forma och utveckla staben genom samarbete och dialog inom staben, lednings-gruppen och förvaltningen så att den blir en förstärkning av förvaltningsledningens styr-nings- och ledningsarbete i ett strategiskt fram-tidsperspektiv.

7. Astrid Norderfeldt avdelningschef, personalavdelningen.Gjort tidigare: socialarbetare, kurator, personal-konsult. Personalchef i Hägerstens stadsdelsför-valtning 1997. Medverkade i arbetet med ett nytt trygghetsavtal. chef för omställningskansliet på personalstrategiska avdelningen. utmaning: kompetensförsörjning: pensionsav-gångar, elevantalsökning och nya kompetens-krav (lärarlegitimation) gör att stockholm behö-ver rekrytera ett stort antal lärare de närmaste tio åren. Hur kan vi attrahera nya lärare? Hur kan vi öka läraryrkets attraktivitet?

8. Per Thorslundavdelningschef, administrativa avdelningen.Gjort tidigare: Jobbat inom stadens skoladmi-nistration sedan början av 1970-talet med ansvar för bland annat upphandling, ersättningar till fri-stående förskolor, skolor och andra kommuner. även ansvarat för godkännande och tillsyn av fri-stående förskolor.utmaning: utveckla avdelningens roll som stöd-avdelning med hög specialistkompetens som ger kärnverksamheterna tillgång till bästa stöd för att skapa en skola i världsklass. utveckla samver-kan med andra förvaltningar i staden och andra huvudmän.

I ledningen för utbildningsförvaltningens omkring 16 000 anställda finns utbildnings direktören, grundskoledirektören, gymnasiedirektören och cheferna för de fyra avdelningarna samt ledningsstaben. här beskriver de sina största utmaningar framöver.

så vill vi utveckla våra skolor

NotISER

Ny gymnasiesärskola på gång en ny gymnasiesärskola, mer lik gymnasieskolan ska träda i kraft från och med höstterminen 2013. Den ska ge eleverna en bättre grund för att få ett arbete eller för att studera vidare.

gymnasiesärskolan kommer att ha nio nationella program där alla elever utöver sin inriktning ska läsa svenska, engelska, matematik, idrott, estetisk verksamhet, historia, samhällskunskap, religionskunskap och naturkunskap.

en ny kursindelning av ämnena ger varje elev möjlighet att utveck-las på sin nivå. De som behöver mer tid ska få det och de som kan gå snabbare fram får möjlighet att göra det. eleverna ska också få stör-re frihet att själva välja vilken utbild-ning de vill gå.

Dessutom ska kontrollen av att eleverna verkligen tillhör gymna-siesärskolans målgrupp förbättras. Hemkommunen blir skyldig att före och under utbildningen säkerställa att eleverna ska gå i gymnasiesär-skolan. n

Skolmåltidspersonal utbildasDe cirka 550 medarbetarna i stock-holmsskolornas skolkök kommer att erbjudas ett omfattande utbildnings-paket. kravet på att skolmåltiderna ska vara näringsriktiga och följa de nationella näringsrekommendatio-nerna i den nya skollagen gör att stockholms stad storsatsar på utbild-ning för skolmåltidspersonalen.

— näringsriktig och god mat ska vara en självklar del av skoldagen. ut-maningen är att omsätta skollagens skrivningar i den dagliga verksamhe-ten. Det ställer nya krav på dem som arbetar i skolköken, säger linn-linn thun, kostchef för grundskolorna i

stockholms stad och den som har ut-format utbildningspaketet.

utbildningen vänder sig till både tillagnings- och mottagningskök och skräddarsys för att passa köks-chefernas, kockarnas och skolmål-tidsbiträdenas varierande behov. bland kurserna märks bland annat utbildning i ledarskap, näringslära och livsmedelsval, kreativ matlag-ning, menyplanering, service och bemötande.

sveriges kommuner och lands-ting lanserar i vår tillsammans med bland andra karolinska institutet ett webbaserat verktyg som mäter skolmåltidernas kvalitet. n

Inspektioner av idrottshallarnas utrustningi januari 2009 omkom en åttaårig pojke efter att ha fått ett handbolls-mål över sig på sundbyskolan. Fri-tidsledaren dömdes för vållande till annans död. efter den tragiska hän-delsen har rutiner och utrustning i stadens grundskolors idrottshallar setts över. Återkommande inspek-tioner kommer att göras av utrust-ningens skick och säkerhet. n

Internationell skola startas i Stockholmi augusti 2012 startar internatio-nal school of the stockholm re-gion, issr, en internationell skola på södermalm. skolan ska kunna erbjuda de elever vars föräldrar är

kontraktsanställda i regionen en konkurrenskraftig och internatio-nellt erkänd utbildning via interna-tional baccalaureate.

skolan ska ta emot elever från 5 till 19 år och undervisningen kom-mer att ske helt på engelska.

issr kommer att vara en utvidg-ning av ib school south som varit en auktoriserad ib-skola med gymna-sieutbildning, Diploma Programme, sedan 1999. n

Kommunerna behöver nya cheferinom det närmaste decenniet går drygt 11 000 chefer inom sveriges kommuner i pension, visar en un-dersökning som sveriges kommu-ner och landsting gjort (skl). Det innebär stora utmaningar när det gäller rekrytering, även om antalet sökande till kommunernas chefsas-pirantprogram visar på ett stort in-tresse för att jobba som chef i kom-munal verksamhet. skl menar att det därför är viktigt att lyssna på de unga cheferna och att karriärmöj-ligheterna inom kommunerna kom-municeras tydligare. n

Kampanj för att locka unga till läraryrket i oktober förra året lanserade skol-verket kampanjen ”För det vidare” som ska väcka intresse för läraryr-ket. informationsinsatsen har kom-mit till på uppdrag av regeringen i

syfte att attrahera fler unga med genuint intresse för pedagogik och lärande till att välja läraryrket. i år kommer även reklam i teve och på bio. effekterna beräknar skolverket att se först efter kampanjens slutda-tum i slutet av 2012. n

Finska lärare inspireras av Stockholmsskolorsverige tittar gärna på hur man gör i skolorna i Finland. Men förhållandet är även det omvända. i höstas be-sökte ett hundratal lärare från Fin-land fem stockholmsskolor som de hittat till via Pedagog stockholms listning av inspirationsplatser.

— Det handlar om att ta reda på hur andra gör, jämföra och inspire-ras i valet av vilken väg man ska ta för att bli ännu bättre, sa katja Hin-dersson, en av de finska lärarna. n

Sett-mässan — om modernt lärande i skolani april beräknas minst 600 lärare och it-pedagoger samlas på sett-mässan (sett står för scandinavian educational technology transfor-mation). skandinavien får alltså en egen mässa för modernt lärande. bakom sett-mässan står kistamäs-san, rektorsakademien utveckling och utbildningsförvaltningen.

besökarna får ta del av nyheter och tips om hur man använder it i undervisningen. Dessutom kommer utbildningsförvaltningen att lyfta

Fo

to

: ro

be

rt

bl

oM

bä

ck

LiNus wALLiN: LiveTS HåRDA SKOLA

40

Redaktörer: Agnetha Styrwoldt-Alfheim, 08-508 33 826, agnetha.styrwoldt-alfheim@stockholm.se, Annebritt Ullén, 08-508 33 835, annebritt.ullen@stockholm.se

Nämnd & Nytt

LÄRA #1/2012

rör demografisk utveckling, integra-tion, jämställdhet, demokrati och delaktighet, hållbar tillväxt, rättvisa och sammanhållning.

att ha statsministern och reger-ingens övriga partiledare på besök hör knappast till vardagen på black-ebergs gymnasium.

— Det betyder jättemycket för eleverna, de är väldigt stolta. De har gått omkring och myst de senaste dagarna som om de bar på en hem-lighet. att det blev just blackebergs gymnasium har nog att göra med skolans goda rykte, sa rektor Mag-nus silfverstolpe.

aulan var fylld till sista plats. varje klass hade fått tre platser som lot-tats ut.

— coolt, tyckte eleven isak Mark-lund om statsministerns och parti-ledarnas besök. även om han hade svårt att hänga med i allt som sades, tyckte han att idén med en framtids-kommission som tar itu med globa-lisering och miljö verkade bra, för hans egen generation och för näst-kommande. n

var tredje elev, cirka 120 000 elever i landet, pendlar till en gymnasiesko-la utanför hemkommunens gränser. rapporten ger exempel på kommu-ner som tjänat respektive förlorat på utvecklingen. n

Digital berättartävling för årskurs 7—9 och gymnasietPunkt Medis och Farsta bibliotek ar-rangerar en digital berättartävling på temat Hemmet under läsåret 2011—2012. senast den 16 mars ska tävlingsbidragen vara inlämnade.

tävlingen är indelad i två klasser. i den ena gör man en digital berättelse i Photo story, windows Movie Maker eller imovie, i den andra klassen gör man en film med hjälp av sin mobilte-lefon. berättelsen ska vara högst tre minuter lång, inspelad med egna be-rättarröster. berättelsens innehåll och känslan den förmedlar är det väsent-liga, inte den tekniska kvalitén.

som pris får eleverna bland an-nat biljetter till Palatset på riddar-holmen. Mer information hittar du på stadsbibliotekets webbplats www.biblioteket.se. n

Start för Lärarlyftet II lärarlyftet ii startar i mitten av vå-ren 2012 och riktar sig till behöriga lärare med examen som undervisar i ämnen som de saknar behörighet i. lärarlyftet ii ska endast omfatta skolverkets upphandlade kurser

fram goda exempel från skolorna och låta fler lärare ta del av dem.

i utställardelen olika leverantö-rer upp sina senaste produkter och tjänster kopplade till digitalt lärande. några exempel: moderna lärmiljöer (klassrum), inredningslösningar, in-ternettjänster, utbildningsmateriel, datorer, läsplattor, pekskärmar, pro-gramvaror och utbildningar.

konferensdelen har två huvud-spår, ett för pedagoger och ett som vänder sig till rektorer, skolpolitiker och andra i ledande befattningar.

sett-mässan äger rum den 25—26 april på kistamässan. n

Regeringens partiledare på Blackebergs gymnasiumstatsminister Fredrik reinfeldt, ut-bildningsminister Jan björklund, näringsminister annie lööf och socialminister göran Hägglund besökte i november blackebergs gymnasium för att presentera med-lemmarna i en framtidskommission som ska utreda frågor inom ange-lägna samhällsområden. Frågorna

Regeringens partiledare besökte Blackebergs gym-nasium.

Succétävlingen ”En bok i världsklass” för årskurserna F–6 fort-sätter. Tema för 2012 är: Röster från barndomen – jag växer upp i en global värld. Tävlingen har fyra kategorier: F-klass, årskurs 1–2, årskurs 3–4 samt årskurs 5–6. Varje klass deltar med ett bi-drag. Det kan vara ett gemensamt alster, ett sammansatt collage av gruppbidrag eller ett bidrag som väljs ut från klassen/grup-pen. Du som pedagog arbetar fritt utifrån temat och väljer förfat-tarskap, illustrationer eller böcker som du tror kan inspirera din klass eller grupp. Det är Strindbergsår 2012 – låt er gärna inspi-reras exempelvis av hans många självporträtt.

Anmäl din klass senast den 20 januari 2012!Alla tävlingsbidrag ställs ut på biblioteken under våren. Un-

der evenemanget Barn & böcker på Skansen den 22–24 maj prisas vinnarna och vinnarbidragen ställs ut. Alla klasser är välkomna dit för att ta del av olika ak-tiviteter kring böcker och litteratur. De pedago-ger som anmäler sin klass får ett exemplar av boken ”Böcker inom och omkring oss” av Aidan Chambers.

Läs mer om tävlingen och anmäl dig på www.pedagogstockholm.se. n

tävla med din klass

>>

Nytt subventionssystem för scenkonstkulturförvaltningen har sedan år 2000 erbjudit 50 procents subven-tion på biljettpriser till ett urval av scenkonst för barn och unga. under de senaste åren har efterfrågan på subventionerade biljetter ökat och kulturförvaltningens budget har räckt till allt färre barn.

i det nya systemet styrs köp av produktioner till kampanjperioder under året. subventionen är en be-stämd summa per biljett som be-slutas inför varje kampanj. kultur-förvaltningen kommer tillsammans med kulturombud och konsulenter att välja ut den scenkonst som er-bjuds till skolor och förskolor. ung-domars egna önskemål ska väga tyngre än tidigare. utbudet vidgas till att omfatta teater, mim, cirkus, dans, berättande, musik, musikdra-matik och konst. aktuellt subventio-nerat utbud kommer att finnas på www.kulan.stockholm.se. n

Allt fler gymnasieelever pendlar över kommungränsen”skolmarknadens geografi” är en rapport från skolverket som beskri-ver gymnasieskolans omvandling mot allt starkare marknadsinslag. när skolmarknaden blivit regional i stället för lokal, är storstäderna vin-nare. i konkurrensen mellan kommu-ner och skolor rör sig eleverna mot större och färre utbildningscentra.

Fo

to

: ul

ric

a z

we

ng

er

41

Redaktörer: Agnetha Styrwoldt-Alfheim, 08-508 33 826, agnetha.styrwoldt-alfheim@stockholm.se, Annebritt Ullén, 08-508 33 835, annebritt.ullen@stockholm.se

Nämnd & Nytt

LÄRA #1/2012

Då och nuI Medborgarhuset: Språklärare undersöker möjligheten att lära sig engelska med hjälp av Linguaphone-metoden. Mikrofonen som mannen håller i är av märket Luxor.

De

n 2

Ja

nu

ar

i 19

51,

bil

De

n t

ill

HÖ

r s

to

ck

Ho

lM

s s

taD

sM

us

eu

M

kunskapspriset till karen armstrongDen brittiska författaren och religionshistorikern Karen Arm-strong fick Kunskapsprisets internationella hederspris för år 2011. Hon belönades för sina böcker om hur olika religioner förhåller sig till varandra och om likheter som finns mel-lan dem. Karen Armstrong har även grundat organisationen Charter of Compassion..

– Det som krävs för att människor ska kunna leva i en global gemenskap är förmåga till medkänsla. Inte för att medkäns-la är en trevlig egenskap, utan för att det är nödvändigt och brådskande. Religioner kan vara svåra att utöva av olika skäl, men medkänsla kan alla praktisera, menade Karen Armstrong, som även ansåg att medkäns-la borde introduceras på skolschemat.

Kunskapspriset är instiftat av Nationalen-cyklopedin och belönar innovativa personer eller företag som inspirerar till och visar betydelsen av kunskap. n

och tonvikten läggs på matematik. satsningen omfattar även fritidspe-dagoger som har möjlighet att läsa praktisk-estetiska kurser. n

LÄ StIp S

Tips som får dig att lyckas som lärareboken ”ett pedagogiskt blandband” av Mikael ekström består av 135 tips på hur man lyckas som lärare. tip-sen spänner över praktiska råd kring planering och upplägg av föräldra-möten till förhållningssätt som gör det lättare att vara lärare. allt är skri-vet på ett lättillgängligt sätt med en hel del kul illustrationer. Mikael ek-ström kommer från tullinge och ar-betar som lärare. Han skriver också krönikor för lärarnas tidning. n

Svårt underlätta för socialt utsatta ungdomartidigare forskning har visat på hur skolan kan kompensera för barns utsatthet, dels genom utbildning-en i sig, dels som ett viktigt stöd i vardagen. Men i verkligheten blir eleverna utsatta även i skolan. Det menar ylva spånberger weitz i sin avhandling ”ungas erfarenheter av skola, samhällsvård och vuxenbli-vande. en studie av fem livsberät-telser” som hon lade fram vid stock-holms universitet i höstas. Den tar upp erfarenheter från ungdomar som varit placerade i samhällsvård.

socialt utsatta ungdomar har svå-rare att hitta tillhörighet i skolan och att leva upp till bilden av hur en elev ska vara. när de gör upptäckten att deras liv inte är ”normalt” skapar de sig lätt en tillhörighet i rollen som so-cialt utsatt, vilket kan göra att de sö-ker sig till mindre socialt accepterade grupper. utöver att faktiskt vara ut-satt, finns därför också en utsatthet som handlar om att inte passa in i de-finitionen av vad som är en normal familj och en normal skolsituation.

även de ungdomar som tyckte att skolan var mycket viktig hade svårt

att få skolans normer att stämma överens med den egna identiteten.

För att kompensera för barns och ungdomars svårigheter behöver normen för vad en elev kan vara vid-gas, anser ylva spånberger weitz. n

på Ny tt Jobb

Nahal hillerström, handläggare, Medioteket, uppdragsavdelningen.Jan-peter Elf, Hr-chef, Hr-enhe-ten, personalavdelningen. Fredrik havasi, controller, ekono-mienheten, administrativa avdel-ningen. n

VI GRAtuLERAR

Kvalitetsutmärkelsen till Bagarmossen-Brotorps skola vinnare av stockholms stads kvali-tetsutmärkelse 2011 i klassen skola blev skolenheten bagarmossen-brotorp.

— Det här är fantastiskt och vi är jättestolta. Det är ett erkännande för all personal som trott på vår idé där vi väldigt tydligt har arbe-tat med fokus på elevernas kun-skap och kreativitet, sa rektor Die-dre cronin olsson i samband med prisutdelningen i blå hallen i stads-huset.

intresset för kvalitetsutmärkel-sen var i år rekordstort. Hela 63 verksamheter hade lämnat in sina bidrag.

— kvalitetsutmärkelsen spor-rar och utmanar våra skolor vilket är bra. och det är kul att se att de belönas, säger grundskoledirektör Håkan edman.

kvalitetsutmärkelsen är stock-holms stads eget årliga pris för att uppmärksamma, belöna och rikta ljuset på framgångsrik verksam-hetsutveckling i staden. alla kom-munalt drivna verksamheter och enskilt drivna verksamheter som finansieras av staden är välkomna att delta i kvalitetsutmärkelsen. n

Del 6: rättssäkerhetSom anställda inom en myn-dighet har vi skyldighet att se till att handläggning och beslut sker på ett rättssäkert sätt. En rättsäker handlägg-ning kännetecknas av• opartiskhet• likhet inför lagen• kunskap om rätts reglerna• lojal rättstillämpning• förutsebarhet• effektivitet• legalitet• dokumentation• öppenhet/offentlighet/

insyn med undantag för sekretess

• måttfullhet• möjlighet att överklaga

och korrekt information om detta.

Fo

to

Mic

Ha

el

lio

ns

tar

Augustpriset till Tomas Bannerhed

lära stockholms redaktör tomas bannerhed tilldelades 2011 års augustpris för årets svenska skönlitterära bok. Han fick priset för debutromanen ”korparna” som handlar om tolvårige klas som växer upp i en lantbrukarfamilj i småland på 70-talet och längtar efter ett annat liv. ”korparna” finns även som ljudbok med reine brynolfsson som uppläsare och kommer i pocketformat i februari. vi gratulerar! n

va , J o b b a r Jag i e n M y n D i g H e t ?

42

Redaktörer: Agnetha Styrwoldt-Alfheim, 08-508 33 826, agnetha.styrwoldt-alfheim@stockholm.se, Annebritt Ullén, 08-508 33 835, annebritt.ullen@stockholm.se

Nämnd & Nytt

LÄRA #1/2012

Mejla dina lästips till info.utbildning@stockholm.se

Fo

to

gr

aF

: sÖ

re

n a

nD

er

ss

on

Stockholm växer med omkring 20 000 personer per år och år 2025 kommer Stockholm att vara en miljonstad. Detta innebär stora utmaningar och får konsekvenser inte bara

för oss inom skolan utan för alla stadens verksamheter. Fokus i stadens budget de närmaste åren ligger därför på att pla-nera för ett växande Stockholm. Om tio år kommer vi till exempel att ha 27 000 fler grundskoleelever än idag vilket inne-bär att vår verksamhet expanderar. Det råder ingen tvekan om att det arbete vi bedriver i skolan spelar en viktig roll för stadens utveckling!

Vår stora utmaning ligger i att skapa en stimulerande studiemiljö och stärka lärarna så att eleverna får goda resultat i den snabba samhällsutveckling vi nu är inne i. Att vilja utveckla verksamhe-ten i en snabbt föränderlig omvärld är inte unikt för oss inom skolan utan något vi delar med andra branscher i samhäl-let. Men de senaste åren har onekligen inneburit stora förändringar i skolan med genomgripande reformer och allt större krav på förnyelse, uppföljning och öppenhet. Lite till mans kan vi säkert då och då önska att vi kunde sätta upp skyl-ten ”Stängt för ombyggnad” och be elev-erna komma åter när vi är klara. Men så fungerar det tack och lov inte och vad vore vi utan eleverna?

Välutbildade, behöriga och engagerade lärare är grunden för att vi ska lyckas. Satsningen på kompetensutveckling fort-sätter liksom arbetet med karriärtjänster för lärare. Centralt i förvaltningen finns flera utvecklingslärare och nu arbetar vi för att det även ska finnas på skolorna. Andelen behöriga lärare med tillsvidare-anställning har ökat i Stockholms grund- och gymnasieskolor de senaste åren, och staden uttalade mål är att endast tillsvi-dareanställa behöriga lärare.

Staden växer och det blir allt viktigare att öka ytterstadsskolornas attraktions-kraft. Därför fortsätter vår satsning inom ramen för vision Järva 2030 och Söderortsvisionen där en rad åtgärder genomförs för att motverka segregation och höja utbildningsresultaten.

Kunskap och utbildning ger männis-kor makt att forma sina liv och vi som arbetar inom skolan har därför ett av världens viktigaste, svåraste och roli-gaste jobb. Det är min utgångspunkt och drivkraft. Vi har mycket att se fram emot under 2012.

• Exklusiv intervju med diplomaten Jan Eliasson om skolans betydelse.

• Lyckat projekt med formativ bedömning på Norra Real.

• Learning study — nu även i ett yrkesämne.

• Förstärkt satsning på inspirationsplatser i skolorna.

… och naturligtvis mycket mer. Ute hos dig 2 mars.

i nästa nummer ...

STOCKHOLM#2/2012

tHoMas Persson är

utbilDningsDirektÖr i stockHolMs staD

Vi spelar en viktig roll när staden växer!

sistA ORDet: THOMAS PeRSSOn

43LÄRA #1/2012

Snart dags att välja skola15 jan–15 feb på stockholm.se/skolval

b-e-

r-g.

se |

Illus

trat

ion:

Inge

la P

Arr

heni

us