LÄRA Stockholm 1 2011

INSPIRATION OCH INFORMATION FRÅN UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN I STOCKHOLMS STAD • NR 1 2011

Ämnet som inte är något ämne

”Våga utmana de duktiga flickorna”

På Alviksskolan får eleverna bestämma

Krönikör Härdin trött på visioner

LÄRA STOCKHOLM

KTT ger självkänsla

Årets lightprodukt är fetare än du tror Det är så mycket som gått över förväntan, så många steg mot visionen ”En skola i världsklass” att de knappt kan kallas steg. Snarare språng. Om detta, om goda exempel och mycket mer kan du läsa i utbildningsförvaltningens årsredovisning som finns tillgänglig i en lightversion.

Beställ via [email protected]

* För allt fantastisk arbete som du och dina medarbetare har gjort. Utan er hade vi aldrig nått så här långt.

TACK!*

utbildningsförvaltningen

pm.s

e

Följ med till Alviksskolans inspirationsplatser 4

800 arbetssökande har fått praktikplats i skolorna 10

”Praktikanterna ett bra tillskott” 11

Nödvändigt med ny matematikundervisning 12

Krönika: ”Jag vill ha know-how” 13

”En chef har betalt för att bli korsfäst” 14

Projektet Företaget motiverar de skoltrötta 22

Bråkenhielm vill att skolan ska visa vägen 24

Bästa länkarna om skola och entreprenörskap 25

Ny gymnasieorganisation avlastar rektorerna 29

Enkät: Vad är viktigast när du väljer skola? 35

Nämnd & Nytt 36

Serie: ”Livets hårda skola” 37

Sista ordet 39

DessuTom ...

”Skolan måste erbjuda en uppdaterad skapelseberättelse där entreprenörernas betydelse finns med”, säger vd Jens Spendrup. Han menar att både skolan och näringslivet har mycket att vinna på ett närmare samarbete ...................................20

Livskunskap har funnits länge i svensk skola – men är det egentligen ett skolämne? Ett nytt forsknings- projekt söker svar ..............................18

Gymnasieläraren och mentorn Linn Gustavsson brinner av pedagogisk iver. Hon vill se en mer flexibel skola där ingen stängs ute ..............26

Fo

to

: r

ob

er

t b

lom

bä

ck

Korttidstillsynen (KTT) ger eleverna möjlighet att umgås efter skolan. Här Simon Sätterström med pedagog Åsa Malmstedt ..................30

illu

st

ra

tio

n:

ha

ns

vo

n c

or

sw

an

t

Fo

to

: s

us

an

ne

kr

on

ho

lm

Fo

to

: m

ar

c F

em

en

ia

LÄRA Stockholm ges ut av

utbildnings förvaltningen i Stock-

holms stad och utkommer med

sex nummer per år.

Adress: LÄRA Stockholm, Utbildnings-förvaltningen, Box 22049, 104 22 Stock-holm. Besöksadress: Hantverkargatan 2F.

Chefredaktör: Agnetha Styrwoldt-Alfheim, 08-508 33 826, [email protected].

Redaktör, projektledare: Tomas Bannerhed, 08-508 33 899, [email protected]

Medverkande skribenter: Katarina Bjärvall, Annelie Drewsen, Agneta Berghamre Heins, Alice Härdin, Margreth Larsen, Helene Lumholdt, Malin Lundh, Maria Löfstedt, Johan Schmidt, Monika Sidén och Ingela Ösgård.

Ansvarig utgivare: Thomas Persson.

Grafisk form: pmochco reklambyrå.

Tryck: Intellecta Tryckindustri, Stockholm, 2011.

ISSN 1654-7330.

Upplaga: 18 000 exemplar.

För kostnadsfri prenumeration, kontakta utbildningsförvaltningen på [email protected].

I DeTTa nummer ➤

Omslag: Fabian Hasselträd, Söder-malmsskolans korttidstillsyn, fotografe-rad av Robert Blombäck.

Inspiration och information

från utbildningsförvaltningen

Nummer 1, februari 2011

LÄRA STOCKHOLM

3

vInjeTT ➤

Låt dig inspireras!

InspIraTIonsplaTs sTocKholm ➤

4

Låt dig inspireras!Visste du att det finns närmare 50 inspirationsplatser runtom på stadens skolor? Vi inleder nu en artikelserie där vi presen-terar några av de mest spännande pedagogiska miljöerna i Stockholm. Först ut är Alviksskolan, som bland annat har infört särskilda planeringsråd som ger eleverna reellt inflytande över kunskapens form. Läs också om skolans platta organisation med tolv biträdan-de rektorer som jobbar halvtid i klasserna.

5


– För att sätta strukturer behövs en skolledning med pedagogiska

ledare, säger Gunilla Vigert, en av Alviksskolans tolv biträdande

rektorer, här tillsammans med rektor Håkan Wiklund.

Föregående uppslag: Hampus Nyström i 2B är en av skolans

1 000 elever.

Fyra andraklassare lutar sig över sina egenhändigt tillverkade engelskböcker. Deras lärare, Anna-Karin Hellsten, har bett dem att i smågrupper reflektera över målen i engelska och i vilken utsträckning de

lyckas uppfylla dem. Sedan ska de vänta på hennes god-kännande innan de färglägger smileyfigurerna som mar-kerar att de klarat målen.

– ”Du kan presentera dig själv”, läser Caspar Sandberg. Kan du det Ludvig? What is your name?

– Ludvig Helms. – Bra, då kan du det, nickar Caspar och fortsätter: ”Du

förstår en enkel uppmaning.” – Det betyder att man förstår vad Anna-Karin berättar,

säger Freja Lindberg. Det gör vi, konstaterar eleverna och färglägger stolt

sina smileys. De är åtta år och till synes mer sugna på att måla än

att reflektera, i alla fall strax före hägrande skinkstek med potatisgratäng i skolmatsalen. Men de kommer sannolikt snart att bli mer eftertänksamma.

– Jag vill att de ska reflektera och producera, inte repro-ducera. Allt vi lär oss ska kopplas till vardagen och till deras liv, säger Anna-Karin Hellsten, lärare och biträdande rektor.

Reflektion, loggböcker och andra former av dokumen-tation är viktiga delar av inlärningen för alla på Alviks-skolan: elever, lärare och skolledning. Parallellerna syns. Andraklassarnas reflektion över målen i engelska är till ex-empel en spegelbild av pedagogernas så kallade Visions-stege, en tabell med målkriterier för undervisningen och andra delar av verksamheten.

ett annat exempel är läsloggar – en grupp lärare läser en fackbok i pedagogik och diskuterar den sedan utifrån citat som var och en väljer. Det är ett arbetssätt som flera lärare också omsätter när eleverna läser.

– Man gör ämnet till sitt, suger upp det med rötterna, precis så som man vill att eleverna ska göra, säger Anna-Karin Hellsten.

Tiden sätter som alltid gränser, men nyligen lyckades hela kollegiet läslogga kring Pia Williams’ ”Barns sam-lärande”.

– I stället för att bara satsa på kurser för enskilda peda-goger så är det viktigt att även göra satsningar som får brett

TEXT: KATARINA BJÄRVALL

FOTO: ROBERT BLOMBÄCK FaKTa/alvIKssKolan

F–9-skola med ungefär 1 000 elever, varav 140 hörsel-skadade i särskilda klasser och 60 nyanlända flykting- och invandrarbarn.

Över 200 anställda, varav 124 lärare och 44 på fritis.

Skolan är spridd på åtta byggnader, de äldsta från 1800- talets mitt, på ett berg i Alvik i Bromma.

Skolan har fem inspirationsplatser som certifierats av utbild-ningsförvaltningen: Helhetstänkande fritis–skola, hörsel-medvetet arbetssätt, skolintroduktion för nyanlända barn, skräddarsydd undervisning för barn med särskilda behov samt elevinflytande genom planeringsråd i alla ämnen.

genomslag. Vi tror på samlärande, både för eleverna och för oss i personalen, säger Anna-Karin Hellsten.

Det samlade greppet om kompetensutveckling hade knappast varit möjligt utan en skolledning som är närva-rande i klassrummet. Tolv biträdande rektorer har total-ansvar – för rekrytering, utvecklingssamtal, lönesättning, ledighet, schemaläggning – på var sin enhet med ett fem-tontal lärare eller fritidspedagoger. Det är en plattare or-ganisation än tidigare, eftersom ett led har försvunnit när arbetslagsledarna plockats bort. Och det är framför allt en organisation närmare eleverna, eftersom de biträdande rektorerna alla jobbar halvtid i klassrummen.

Trots de många fler rektorerna läggs inte mer samman-lagd tid på skolledning än tidigare. Och fördelarna med det närmare ledarskapet är många, enligt rektor Håkan Wiklund:

• Träffsäkrare rekrytering och bättre medarbetarsamtal. • Direktkontakt mellan skolledningen och elever och

föräldrar. • Kortare beslutsvägar – skolledningen ser snabbt vilka

förändringar som behövs liksom konsekvenserna av be-slut.

• Nöjdare medarbetare – både pedagoger och skolledare. – Jag är mindre ensam nu än när jag bara var biträdande

rektor, säger Gunilla Vigert, rektor för hörselklasserna i årskurs 2–3, specialpedagog och forskarstuderande inom pedagogik.

6

Caspar Sandberg och Philip Ritzmo utvärderar sin egen måluppfyl-lelse i engelska. Philip kan använda hälsningsfraser, förstå uppmaningar och presentera sig själv, kon-staterar de.

7


Hon beskriver bakgrunden till den nya ledningsmodel-len och nämner forskare från Lev Vygotskij till James Not-tingham, Ulf Blossing och Hans-Åke Scherp. Och framför allt Ann-Christine Wennergren, nu vid Högskolan i Halm-stad, som under 00-talet engagerade lärare och rektorer i ett par aktionsforskningsprojekt på skolan.

Ur detta växte skolans ambition att skapa en så kallad A-miljö med delaktiga elever, en mångfald av undervis-ningsmodeller, en tydlig anpassning till eleverna och en stark koppling mellan olika ämnen och mellan skolan och samhället. Där finns grunden för dagens ihärdiga och var-dagliga förändringsarbete.

Men varför är det så viktigt med förändring? Har den ett egenvärde?

– Nej, säger Håkan Wiklund, och därför ska man inte förändra allt på en gång. Men vårt uppdrag är bland an-nat att ständigt höja resultaten, då är förändringsarbete nödvändigt.

Så vilka problem finns med den närmare skollednings-modellen? I början hade flera av de nya biträdande rekto-rerna svårt att kombinera rollen som chef med rollen som jämställd kollega. Nu har alla hittat den balansen, menar Håkan Wiklund.

Biträdande rektorer som bara jobbar halvtid får inte samma detaljkunskaper, till exempel om arbetsrätt, som

den som bara är rektor. Så nu får rektorerna stöd av en administrativ chef.

Förankringen i klassrummet kan skapa stress när rekto-rerna ser allt som behöver göras. Det försöker man avhjäl-pa genom att utveckla rektorsrollen till en handledarroll där hela enheten, och inte dess chef, äger sin verksamhet. Och så har man lärt sig att en biträdande rektor inte sam-tidigt ska vara mentor.

– Men man jobbar ändå ihjäl sig, skrattar Gunilla Vigert. Elevernas delaktighet tar sig bland annat uttryck i de

så kallade planeringsråd där några elever får vara med och bestämma över kunskapens form i ett ämne.

Två storväxta medelålders magistrar lägger en te-gelstensbok och en dagordning framför tre finlemmade flickor ur nian. Boken, Peter Englunds ”Stridens skönhet och sorg”, bygger på nitton människoöden under första världskriget.

– Jag tänkte att vi fördelar personerna i boken på er i klassen så får ni gestalta dem, säger Bernt Johansson, svensklärare och biträdande rektor.

SO-läraren Jan Grip förklarar att genom det upplägget ger svensklektionerna ett underifrånperspektiv på kriget medan SO:n står för uppifrånperspektivet, med faktakun-skaper och analys.

”Barn blir inte intresserade av papper. Jag använder mig själv som bok”, säger Anna-Karin Hellsten, en av Alviksskolans tolv biträ-dande rektorer som jobbar halvtid som lärare.

8

Hanna Broman sneglar på boken. – Vi kan ju läsa en bit och sen skriva något. – En uppsats i jagform, är det en idé? und-

rar Jan Grip. Tjejerna nickar. – Det tycker jag är kul, säger Jennifer Hå-

kansson. Men Bernt Johansson tycker att eleverna

har skrivit väldigt mycket de senaste månader-na. Han lanserar tanken att varje elev ska ge-stalta sin karaktär i en form av rollspel.

– Jag tänker mig Ludde som kommer upp ur skyttegraven med en kastrull på huvudet. Om jag filmar er då, vore det jobbigt?

– Jaa! svarar tjejerna i kör. – Det kommer att ta jättelång tid, säger Han-

na Broman. – Nej då, jag menar inte att det ska vara en

spelfilm. – Varför ska han då ha en kastrull på huvu-

det? undrar Jennifer Håkansson. – Det finns de som verkligen hatar att prata

inför hela klassen, säger Tina Karlsson. – Som när vi skulle hålla tal, då var jag en-

sam i en grupp med bara killar, säger Jennifer Håkansson.

– Och teater är ännu svårare än att bara be-rätta fakta, säger Hanna Broman.

Hon föreslår att eleverna helt enkelt läser upp vad de har skrivit.

– Ja, säger Bernt Johansson, det blir jäkligt bra. Då kan man ha en kastrull på huvudet om man vill. Och så har vi ett planeringsråd till snart, där vi pratar arbetsplan och betygskriterier.

Är rådet demokratiskt? Vad säger eleverna när lärarna har gått? Jo, de är överens om att det fungerar.

– Men det här är stort, med två ämnen. Då behöver vi hjälp av lärarna, säger Jennifer Hå-kansson.

Tre ambitiösa flickor som hellre skriver uppsats än apar sig på scen, hur väl represen-

Hanna Broman, Jennifer Håkansson och Tina Karlsson planerar ett tema i svenska och SO tillsammans med svenskläraren Bernt Johansson (skymd).

Sugen på studiebesök?vill du träffa kolleger från andra skolor och utbyta pedagogiska erfarenheter och idéer? sedan våren 2010 finns närmare 50 inspirationsplatser att välja bland inom ut-bildningsförvaltningen.

En skola med en eller flera certifierade inspi-rationsplatser tar emot studiebesök och visar hur de arbetar. Det kan handla om så vitt skil-da områden som språkutveckling, bedömning och betyg, elevvård, ledarskap och organisa-

tion, estetiska lärprocesser eller hållbar utveck-ling. Och de som visar upp sin verksamhet är naturligtvis nyfikna på hur du och dina kolleger arbetar. Därför kan värdar och besökare ofta lära och inspireras av varandra under ett besök.

Under våren 2011 kan du också ansöka om att bli inspirationsplats och få möjlighet att inspirera andra pedagoger i staden. Varje certifierad inspirationsplats får 10 000 kronor i etableringsstöd, bland annat för att ta fram en pedagogisk dokumentation. Sedan får skolan

2 000 kronor för varje genomfört inspirations-besök. Den besökande skolan och central för-valtning delar på denna kostnad.

Alla inspirationsplatser presenteras ämnes-vis på Pedagog Stockholm. n

TOMAS BANNERHED

vill du besöka en inspirationsplats? eller vill du och dina kolleger kunna ta emot

studiebesök och inspirera andra? se www.peda-gogstockholm.se/inspiration för mer information.

terar de sin klass? Tjejerna pratar i munnen på varandra: Vi vet vad de andra vill, vi tycker nästan samma sak som de. Och alla har fått chansen att vara med i planeringsrådet. Men alla kan inte få som de vill.

Kan Bernt johansson och Jan Grip se att min-dre studiemotiverade elever inte engagerar sig i rådet? Risken finns, säger de, men om sådana elever inte räcker upp handen när lärarna ber om frivilliga så lockar man dem till sig i slutet av terminen.

– Och då får man mycket sanningar. De är inte så smöriga, de är mer på, säger Bernt Jo-hansson.

Men det finns andra problem. Rådet tar tid från undervisningen; den här timmen har till exempel eleverna i Jan Grips sjätteklass fått

sysselsätta sig själva. Och även om planerings-råd i teorin ska hållas i alla ämnen så är inte alla lärare lika konsekventa – och de som inte har planeringsråd kan få svårt att engagera sina elever. Dessutom kan ungdomar som vant sig vid inflytande få problem att underordna sig om de sedan hamnar på en mer traditionell gymnasieskola.

Jan Grip tycker dessutom att rådet skulle fungera bättre om schemat var mer flexibelt, så att det kunde anpassas efter rådets beslut. Men över lag är han och Bernt Johansson nöjda.

– Resultaten blir bättre, säger Bernt Johans-son. Det ska mycket till innan en elev ballar ur och struntar i det som kompisarna har bestämt.

Jan Grip instämmer: – Rådet blir ett redskap för alla elever att

ta ansvar. n

9

800 praktikplatser i stadens skolorpraktikplatser i stadens skolor åt samman-lagt nära 800 arbetssökande. Det har ut-bildningsförvaltningen lyckats ta fram se-dan hösten 2009. en siffra som ligger långt över förväntan.

Det var i budgeten för år 2009 som kommun-fullmäktige beslutade att stadens förvaltningar skulle ställa sammanlagt 1 400 praktikplatser till förfogande åt arbetssökande inskrivna på jobbtorgen som drivs i socialtjänst- och arbets-marknadsförvaltningens regi.

Utbildningsförvaltningen är stadens största förvaltning och skulle bistå med 350 av dessa platser. Innan året var slut hade skolorna lyck-ats få fram cirka 400 platser. Uppdraget har sedan förlängts och är nu inne på tredje året.

Platserna förmedlas via Jobbtorg Stock-holm, dit aspiranterna, eller de blivande prak-tikanterna, söker sig. Här får de en coach och sedan en matchare som ska hjälpa dem ut i ar-betslivet.

– Syftet med praktikplatserna är inte att de ska ge jobb på skolan. Men många har varit borta från arbetsmarknaden länge och för dem är det guld värt att få referenser som de sedan kan ta med sig vidare ut i livet, säger Marja Sandin-Wester som förmedlar kontakterna mellan skolorna och jobbtorgen.

praktikplatserna på skolorna, som är på tre månader, är många och skiftande: i köket, på biblioteket, i vaktmästeriet. Men det kan ock-så vara som extraresurs på fritidshemmen och som hjälplärare i olika ämnen, som på Hjul-staskolan (se separat artikel).

– På jobbtorgen finns människor med stor och varierande kompetens och många olika intressen som det gäller att ta till vara, säger Marja Sandin-Wester.

Men det ställs höga krav för att få en prak-tikplats på skolan.

– Att vara i skolan är som att stå på en tea-terscen. Du måste ha en stabil läggning och kompetens att klara av att konfronteras med elever som kan vara väldigt rättframma och ärliga. För att du ska kunna arbeta inom skolan kräver vi dessutom ett utdrag ur brottsregistret.

Rolf Dahlström, tidigare praktikant på Ka-tarina Södra skola, fick jobb som skolvärd på samma skola.

– Jag var taxichaufför tidigare och då fun-gerar det inte att söka jobb på vanligt sätt via Arbetsförmedlingen. Inte minst när man som jag är över 60 är det svårt att uppfylla kraven som ställs i platsannonserna.

Även om syftet inte var att praktikplatsen skulle leda till jobb, valde rektor att ta vara på Rolf Dahlströms kompetens och anställa ho-nom.

– Det här är drömjobbet. Bara trevliga män-niskor och vänligt bemötande. Jag fungerar som vaktmästare och gör allt från att ordna kaffe till att fixa dörrlås och trasiga fönster-rutor, säger han och berättar att han nog har ett löfte av rektorn att få vara kvar åtminstone fram till pensionen.

Jakten på nya praktikplatser fortsätter. – Nu ska vi försöka få till stånd nätverks-

träffar och få i gång en dialog också mellan skolorna, berättar Taisa Ranchber, ansvarig på Jobbtorg Stockholm.

Tanken är att fortsätta att bjuda in aspiranter och representanter för arbetsplatserna till jobb-torgen så att de får träffas.

– Men vi är också öppna för att komma ut till skolorna om de ställer upp med lokal, precis som i Hjulsta, säger hon. n

INGELA ÖSGÅRD

10

arBeTsmarKnaD och sKola ➤

” Ett bra tillskott för skolan””vad innebär konstriktningen kubism?” la-zaar sellam praktiserar som hjälplärare på hjulstaskolan och funderar på frågan till-sammans med en elev. Den här lektionen är det svenska och klassen går igenom en text om pablo picasso.

Lazaar Sellam, som kommer från Marocko, är arabisktalande och kan kommunicera på språ-ket med flera av eleverna. Han följer en förbe-redelseklass som består av 16 elever i årskurs 7–9 och ger dem stöd i olika ämnen. När klas-sen har svenska betyder det att också Lazaar Sellam lär sig.

– Men vi pratar arabiska bara om vi måste för att förstå och ofta slår vi i ordboken tillsam-mans och övar på att skriva svenska, säger han.

Läraren Gunilla Nilsson, som också är klas-sens mentor, nickar.

– Det är viktigt att eleverna ser att vuxna kan vara på samma språkliga nivå som de själva, och att också de måste lära sig och öva på att kommunicera. Dessutom är det bra att vi är flera vuxna i klassrummet, säger hon och konstaterar att även hon som lärare utvecklar sina kunskaper och blir bättre på att samarbeta.

– Jag tror att fler lärare skulle ha glädje av att samarbeta med praktikanter i klassrummet på det här sättet, säger hon.

Gunilla nilsson och Lazaar Sellam fann var-andra på en praktikträff på skolan som Jobb-torg Stockholm och Hjulsta skolor organisera-de tillsammans i november förra året. Det var första gången något sådant anordnades på en skola och resultatet blev lyckat, intygar Urban Åström, biträdande rektor på Hjulsta skolor.

– Praktikträffen gav personal och intressera-de praktikanter en möjlighet att träffa varandra och talas vid och fundera på om de skulle kun-na fungera ihop. Det blev en mycket bättre start än när praktikanterna bara blir hitskickade.

Sedan tidigare har skolan många praktikan-ter i köket, på fritidshemmet och hos vaktmäs-taren. Men det här är första gången som Hjul-sta skolor tar emot hjälplärare som ska finnas i klassrummet under en längre period. Också en somalisktalande praktikant följer en klass på samma sätt som Lazaar Sellam.

– För skolan, som inte har råd att anställa mer personal, är praktikanterna ett bra tillskott i verksamheten. De utgör en begåvningsreserv som vi får möjligheter att utnyttja, säger Ur-ban Åström och betonar att syftet inte är att F

ot

o:

bjö

rn

te

sc

h

Fo

to

: b

jör

n t

es

ch

Gunilla Nilsson går runt, visar bilder och uppmuntrar både med blickar och glada till-rop eleverna att svara och att våga prata. Sedan delar hon ut några korta frågor om texten som eleverna får besvara skriftligt.

Också Lazaar Sellam funderar på frågorna tillsammans med en av eleverna och medan Gunilla Nilsson samlar ihop svaren ler han och berättar glatt att han har förstått hela texten.

I hemlandet är Lazaar Sellam utbildad eko-nom.

– Men jag vill gärna vara kvar här som hjälplärare i vår, säger han.

– Sedan skulle du kunna utbilda dig till matematiklärare. Vi behöver fler sådana, säger Gunilla Nilsson och Lazaar Sellam skrattar och verkar inte helt obekväm med tanken. n

INGELA ÖSGÅRD

jobbtorg stockholm bjuder in rektorer och handledare till informationsmöte och

dialog om det fortsatta samarbetet. mötet äger rum den 17 mars klockan 14.30–16.30 på stockholm business region Development, Drottninggatan 33. anmälan senast den 10 mars till [email protected]. vid frågor kontakta taisa ranchber, 508 35 979.

Lazaar Sellam hjälper eleven Joman Hama Latif och får samtidigt utveckla sina svenskkunskaper.

”Praktikanterna är en begåvnings-reserv som vi får möjlighet att utnyttja”, säger Urban Åström, biträdande rektor på Hjul sta skolor, här tillsammans med praktikanten och hjälpläraren Lazaar Sellam.

praktiken ska leda till arbete på skolan, även om det har hänt.

– Men för den som rätt tar till vara sin prak-tiktid innebär det ett tillfälle att skaffa sig erfa-renheter, meriter och referenser som i förläng-ningen kan innebära jobb.

Inne i klassrummet läser eleverna gemensamt igenom den korta texten om Pablo Picasso. Se-dan samtalar de om textens innehåll; om Pi-cassos föräldrar, om hans blå period, om hans mest kända målning ”Guernica” som skildrar spanska inbördeskriget.

11

Ny matteundervisning ett måsteett förtjust sus spred sig bland åhörarna när professor alan mccormack öppnade ”Den flammande bägaren” och eldslågor slog upp ur boken. – harry potter har fått mig att upptäcka att magi och trollkonst går utmärkt att an-vända i no-undervisningen, berättade han på matte/no-biennetten den sista lörda-gen i januari.

I hemlandet USA är Alan McCormack lärar-utbildare vid San Diego State University och dessutom ordförande i NSTA, de amerikanska NO-lärarnas organisation.

– Vi borde ägna oss mer åt kreativitet och uppfinningsrikedom i stället för tester och prov, sa han och berättade att han själv föredrar att använda bilder och serier framför siffror i sin undervisning.

Alan McCormack roade publiken med ex-empel på vad kreativa yngre elever hade åstad-kommit och med fler trollerikonster. Men till skillnad från riktiga trollkarlar avslöjade han sina tricks efteråt.

Årets biennette hade lockat 1 600 lärare från hela landet till Folkets hus i Stockholm. Programmet innehöll mer än 70 seminarier, många av dem med samma budskap som Alan

McCormacks: kreativ undervisning inspirerar till kreativt tänkande!

– Lärarna måste förändra sin undervisning för att matematikintresset inte ska avta när eleverna blir äldre, fastslog Eva Taflin.

Hon är lärarutbildare på Högskolan Dalar-na och forskar om lärares matematikundervis-ning. Eva Taflin underströk att matematik är abstrakt och att det är lärarens roll att hjälpa till i gränslandet mellan det konkreta och det abstrakta.

Hon presenterade uppställningen 10 = 3x + y och berättade att hon givit elever och vuxna i uppgift att beskriva uttrycket på så många sätt som möjligt; med ord, bilder och sym-boler.

– Uttrycket ger utrymme för kreativitet, ef-tersom det inte innehåller något rätt eller fel, konstaterade hon och visade hur de unga elev-erna skapat fantasifulla exempel med djur, fi-gurer och boxar. Vuxnas beskrivningar hade mer fastnat i formler och grafer.

– Beskrivningarna ger underlag för resone-mang där lärarens uppgift är att lyfta fram elevernas tankar, sa Eva Taflin och menade att lärare kommunicerar alldeles för litet kring hur eleverna tänker.

– Eleverna måste få utveckla fler förmågor i matematik än ren procedurhantering, det vill säga att räkna i böcker.

Samtidigt ville hon inte avråda lärarna från att också använda läroböcker.

– De är trots allt skrivna av entusiastiska lära-re, men problemet är att de bara ger ett svar och en metod. Ingen lärobok kan någonsin klara av att ge eleverna alla de kompetenser som de nya kurspla-nerna i matematik kräver. Det är lärarnas uppgift.

På seminariet ”Prata matematik” var Bengt Drath inne på samma spår. Han är högstadie-lärare, tillika lärarutbildare vid Högskolan i Skövde.

– Att undervisa är som att tända eldar, inte att fylla badkar, sa han och efterlyste en under-visning som skapar aktiva elever.

Bengt Drath berättade hur han själv lägger upp sin undervisning genom att först presen-tera uppgiften. Eleverna får sedan tänka enskilt för att sätta sig in i problemet. Därefter ska de i grupp diskutera, argumentera och enas om vilken lösning som de vill presentera. Vem som helst i gruppen måste dessutom vara beredd att redovisa.

– Dynamiken i att göra någonting tillsam-mans är väldigt effektiv, konstaterade han och gav seminariedeltagarna i uppgift att fundera på uppgifter som hur man med huvudräkning

12

vI var DÄr ➤

KrönIKa: alIce hÄrDIn ➤

jag har så fruktansvärt elaka kolleger. När jag kom till mitt nya jobb som elev-resurs hade jag strålande framtidsutsikter: en kommande karriär som psykolog med schyst lön, bra arbetsmarknad och en av-ancerad och respekterad utbildning i ryg-gen. Allt det har de tagit ifrån mig.

Jag har alltid varit intresserad av skol-frågor. På avslutningen i nian blev jag utsedd till ”klassens egen utbildnings-minister” och min mormor sa alltid att jag borde bli lärare, men det kom liksom ald-rig längre än till öronen på mig. I huvudet fanns nämligen flera stora hinder: hur ohet lärarutbildningen var, de låga lärarlöner-na, studieskulderna, mäta, döma, adminis-trera ...

I stället drömde jag och mina klass-kamrater om att plugga till läkare, jour-nalist, psykolog eller arkitekt. Jag satsade stenhårt på psykologdrömmen. Det var fullständigt solklart och jag skulle bara jobba ett år på skola innan jag började ut-bildningen.

På den skolan fanns lärarna som höll lektionerna jag själv hade velat gå på. De gjorde egna radioprogram, skrev histo-riska dagböcker och sjöng engelsk pop. Jag började mysläsa om lokal pedagogisk planering och plötsligt var mina dröm-mar utformade som studiebesök. En galen tanke började sprida sig i mitt huvud: det kanske är lärare jag ska bli?

Jag har höga förväntningar på lärar-utbildningen. Att kvalitén ska vara hög är inte så mycket att diskutera, men jag har några önskemål om själva innehållet.

utbildningen ska vara förankrad i verk-ligheten. Det är naivt att säga att konflikt-hantering och arbete mot mobbning inte hör till lärarnas jobb, att det ska skötas av kuratorer, rektorer och skolsköterskor. Det är en stor del av vardagen. Samma sak gäller konsten att skapa tillit, nyfikenhet, lugn, att få eleverna längst bak att vilja vara med. Det måste ingå i utbildningen.

En annan del av verkligheten är digi-taliseringen. Den teknik som kan hjälpa elever att tillgodogöra sig mer av under-visningen finns redan. Ingår det i utbild-ningen? Tänk att hålla en klassdiskussion via en blogg, wiki eller Twitter i stället för i klassrummet: då skulle läraren ha hela diskussionen sparad, ingen skulle prata i mun på någon annan och alla elever skulle höras lika bra.

Jag vill bli bra på det som verkar svå-rast i skolan: att ge alla elever samma chans. Det pratas ofta om hur stor skillnad det är mellan olika skolor i landet, det är lätt att glömma bort att det finns ojämlik-het även inom varje skola. Hur bedömer jag en elev med dyslexi i svenskan? Hur får jag de rädda, trötta eller otåliga att tri-vas och fungera tillsammans? På papp-ret är det alltid självklart att en elev som behöver mer tid vid examinationer ska få det, men på provdagen kallas det fusk. Hur undviks det?

kunskap är inte bara fakta. Det vet vi i skolan, de flesta elever kan kolla upp vilka år Ronald Reagan var president på bara någon minut med mobilen. Utmaningen ligger i stället i att lära eleven hur den an-vänder informationen. Precis samma sak förväntar jag mig av lärarutbildningen. Jag är trött på planer och visioner, jag vill ha know-how.

Mina kolleger har visserligen sänkt min framtida pension, men de har över-tygat mig om att välja världens roligaste jobb. Resten hänger på lärarutbildningen.

Jag är trött på visioner

ALICE HÄRDIN ARBETAR SOM ELEVRESURS OCH BÖRJAR SNART LÄRARUTBILDNINGEN I UPPSALA

löser talet 92 – 17 och vilket som är störst av bråktalen 9 ⁄ 10 och 10 ⁄ 11.

Förslagen haglade om att förlänga talen, att rita upp en tallinje, att skapa cirklar och tårtbitar.

– Sådana här uppgifter hjälper oss att kom-ma in på nya områden, som till exempel nega-tiva tal, förklarade han.

– Att samtala kring problemlösning passar da-gens lustbarn, summerade Bengt Drath och fast-slog att om man följer läroplanen är det tjänstefel att enbart ägna sig åt att förmedla kunskap.

johanna stjernlöf, lärare på Ekensbergssko-lan i Gröndal, var en av deltagarna på biennet-ten. Hon hade dessutom med sig flera kolleger från skolan.

– Vi har spritt ut oss och varit på flera se-minarier. Bland annat lyssnade jag på en före-läsning om learning study. Vi har själva haft en lesson study på skolan om subtraktion och skillnad. Det gav väldigt mycket att få tid att prata om didaktiska frågor, säger hon och be-rättar att hon till hösten ska gå en kurs i mate-matikdidaktik vid Högskolan Dalarna.

Matte/NO-biennetten arrangerades av In-stitutionen för matematikämnets och natur-vetenskapsämnenas didaktik vid Stockholms universitet. n

INGELA ÖSGÅRD

illu

st

ra

tio

n:

ha

ns

vo

n c

or

sw

an

t

13

samTaleT ➤

lärarna måste bli ledare!– Man kan inte börja med dialog om man vill skapa delaktighet på en arbetsplats. Man måste börja med struktur och tydlighet i ledarskapet och se till så att alla har samma bild av uppdraget och dess förutsättningar. Det säger psykologen och konsulten Agneta Rosenquist, som också hoppas att lärarna ska se sig mer som ledare och inte ”bara” som pedagoger framöver.

Agneta Rosenquist är konsult i ledarskaps- och organisationsfrågor med över 20 års erfarenhet inte minst från skolans värld. I sitt arbete med att utveckla det moderna ledarskapet sammanför

hon ofta chefer från den offentliga sektorn med närings-livsföreträdare för att vidga perspektiven och låta de olika kulturerna berika varandra.

– Fast egentligen är det inte så stor skillnad på ledarska-pet som man skulle kunna tro, säger hon. Den offentliga sektorn har närmat sig näringslivet med större fokus på resultat och effektivitet. Samtidigt har näringslivet börjat snegla mer och mer på den offentliga sektorn, på hur det är att leda en organisation som inte har samma vinstkrav.

Hur ser trenderna ut i dag när det gäller synen på ledarskap?

– Internationellt sett har det funnits ett stort intresse för vad man skulle kunna kalla ett skandinaviskt ledar-skap under det senaste decenniet. Det har talats mycket om coachning och om betydelsen av delaktighet, om att låta medarbetarna växa och ta eget ansvar. Men nu börjar pendeln svänga tillbaka. Där det tidigare talades om ”em-powerment för alla” och personlig utveckling på arbets-platsen heter det nu i stället att alla måste bidra. Det har blivit lite tuffare och i dag är resultaten det viktiga.

– Generellt ser vi en allt större betoning på chefskapet, men just inom skolan är ledarrollen oerhört viktig. Det gäller att få med sig eleverna, få dem att förstå varför de ska lära sig. Förr kunde man säga: gör det och gör det, och eleverna eller medarbetarna gjorde det och kom tillbaka och fick ett nytt uppdrag. Så fungerar det inte längre. I dag säger man: vi ska nå det här målet tillsammans. Det är ett mer långsiktigt förhållningssätt som kräver större eget ansvarstagande.

Och vad händer med de elever som inte klarar att ta det ansvaret?

– Ibland blir det tungt för vissa, och då är det viktigt att skolan kan erbjuda det stöd som behövs. Då håller det inte att skjuta över ansvaret på föräldrarna. Många gånger

rör det sig dessutom kanske om en tillfällig svacka som eleven har hamnat i av privata skäl, och då måste lärarna kunna vara flexibla och ägna lite mer tid och fokus åt en sådan elev. På sikt tjänar hela skolan på det: man får en grupp som fungerar bättre efteråt och eleverna ser att det finns en trygghet i organisationen som gör att det blir lät-tare att söka stöd.

– Och detta gäller även lärarna: alla mår bra av att veta att det finns stöttning att få för den som behöver, till exempel i form av psykologledda handledningsgrupper som ofta är väldigt konstruktiva. De får ofta lärarna att bli mer motiverade och duktigare pedagoger som tycker att det är roligare att arbeta med elever både individuellt och i grupp. Dessutom kan sådana här handledningsgrupper fungera som förebyggande hälsovård för medarbetarna.

– I dag får många lärare lägga mycket energi på att upp-rätthålla någon sorts ordning i klassrummet. Arbetade man mer målmedvetet med gruppdynamik skulle man kunna lägga den kraften på en eller ett par elever och låta den övriga klassen ”ta hand om sig själv” lite mer. Men för att lyckas med det behöver lärarna stöd.

Den här jakten på resultat och effektivitet som du nämnde, vad leder den till på en skola?

– Det chefande ledarskapet leder ofta till bristande mo-tivation hos medarbetarna. Chefen betraktas som auktori-tär snarare än som en auktoritet, och den som blir tvingad att respektera någon tappar fort respekten, vilket kan re-sultera i ett oppositionellt agerande bland medarbetare el-ler elever. Eleverna behöver ofta en auktoritet för att vara beredda att infoga sig i vissa ramar och ta till sig kunskap.

Vad utmärker den optimala skolledaren?– Man måste vara tydlig med förutsättningar och ramar

och bra på att förmedla vidare det givna uppdraget. Och man måste kunna delegera – på samma sätt som lärarna behöver delegera mycket till eleverna för att de ska känna sig motiverade och delaktiga.

– Skolledare behöver också tänka mer i psykologis-ka termer och förstå både individer och grupper. Det är

TEXT: TOMAS BANNERHED

FOTO: ULRICA ZwENGER

14

En chef har betalt för att låta sig korsfästas, men hon eller han måste återuppstå på den tredje dagen. Annars är ledar-skapet förverkat.

15

samTaleT ➤

viktigt att betona att man ska lära tillsammans och leta efter de bästa vägarna för varje elev att nå målen. Det är så de mest framgångsrika skolorna arbetar: Vad behöver Pel-le och Kalle och Lotta just nu för att just de ska nå målen?

– Generellt vill jag lyfta fram struktur och tydlighet i ledarskapet – att alla har samma bild av uppdraget – som en förutsättning för medarbetarnas delaktighet. Annars blir allt tal om dialog bara snömos. Många tror att man kan börja med dialog för att skapa delaktighet. Man åker på kurser och ska prata om visioner, men uppdraget är ju för det mesta redan formulerat ovanifrån. Dialog handlar om att få återkoppling på målbilden och utvecklingsmöj-ligheterna.

Vad kan skolan lära av näringslivet?– Hur viktigt det är med tydliga och mätbara mål och

att satsa på att bygga upp en lojalitet gentemot uppdrags-givaren. Den som arbetar inom tillverkningsindustrin gör det kanske inte av värderingsmässiga skäl, utan där måste man hitta motivationsfaktorerna på individnivå för att kun-na behålla duktiga medarbetare. På samma sätt behöver man som lärare hitta elevernas egna motivationsfaktorer och inse värdet av personliga olikheter och använda dem för att få gruppen att jobba mer konstruktivt tillsammans.

– Här är debatten som förs om konstens betydelse i skolan jätteviktig. Vi måste slå vakt om den typen av ”fria ämnen” i skolan. Det verkar ju alldeles bakvänt att läsning av skönlitteratur ingår i läkarutbildningen samtidigt som man drar ner på de fria ämnena för våra skolelever. Det är viktigt att man får använda alla sina sinnen vid inlärning.

Många förordar ett synligt skolledarskap. Vad innebär det?

– Att man har en löpande dialog med sina medarbetare utöver APT-möten, utvecklingssamtal och lönesamtal, ett pågående samtal där man tydliggör förutsättningar, ramar och resultat och ger återkoppling på insatser. Det handlar om att utveckla en verksamhet tillsammans. Den synlige ledaren berättar också om sina egna idéer och mål, den egna visionen för skolan.

På senare år har det kommit flera larmrapporter om skolledarnas alltmer ansträngda arbetssituation. Varför går så många rektorer in i väggen?

– Ofta handlar det om att rektorn och uppdragsgiva-ren har haft olika bilder av uppdraget eller att rektorn har jobbat mot sina personliga värderingar. Sedan är ju skol-ledaruppdraget väldigt mångfasetterat med stora inslag av ekonomi, administration, personalfrågor och teknik utöver det pedagogiska uppdraget, så det krävs en person som verkligen kan prioritera och delegera. Vilka uppgifter kan jag lägga på de biträdande cheferna? På lärarna? Var finns det bra stödkompetenser att tillgå? Goda rådgivare är vik-tiga för framgångsrika ledare i allmänhet. Man får inte tro att man ska klara allting själv!

Det talas även mycket om ett pedagogiskt ledarskap, inte bara inom skolans värld. Vad menar man egentligen med det?

– Det handlar om att utnyttja gruppens alla kompeten-ser på ett konstruktivt sätt, att vara intresserad av männis-kor och tycka att det är spännande med olikheter. Kier-kegaard säger ungefär: ”Jag vill hitta dig där du är för att

kunna föra dig någon annanstans.” En god pedagogisk ledare söker upp sina medarbetare och utgår från deras situation och erfarenheter i utvecklingen av verksamheten. Hur ska vi ta oss vidare på bästa sätt? Hur kan vi samarbeta så att vi utgör en gemensam resurs?

– Det är också viktigt att respektera medarbetarnas olikheter och säkerställa att det verkligen finns tid för både brainstorming och reflektion, fördjupning och värdering. Ett sådant ledarskap gör det möjligt för andra att kliva fram inom de ramar som ledaren har satt upp.

Hur kan man få ut så mycket som möjligt av kompetensutvecklingen för medarbetarna?

– Genom att sätta sig ner tillsammans på skolan, gärna med en extern samtalsledare, i stället för att skicka iväg någon på en föreläsning. Då känner sig fler delaktiga, fler lär känna varandra och man får engagera sig i något som angår alla på arbetsplatsen.

Är det någon skillnad på kvinnligt och manligt ledarskap?

– Schablonbilden säger ju att kvinnor är mer lyssnande och stöttande, mer intresserade av att ta hand om och för-söka leva sig in i andra människors situation. Det ligger nog en viss sanning i det. Jag tror att kvinnor generellt är mer beroende av gruppen och därför lyssnar mer på hur andra tycker att arbetet ska utföras. Och det är både på gott och ont. På gott därför att man kan få ut mer av gruppen om man lyhört visar intresse för var och en, på ont därför att det kan vara svårare att sätta ner foten och ställa krav eller säga nej.

– Enligt motsvarande schablon är den manlige ledaren bättre på att sätta gränser och tydliggöra målbilden. Han går före medarbetarna och säger: ”Dit vill jag ta oss!”, lite grann som en härförare som ska visa på det nya för-lovade landet. ”Så här vackert och spännande blir det när vi kommer fram!” Det bästa är naturligtvis om man kan kombinera de här två sätten och försöka utveckla ett mer situationsanpassat ledarskap. Ibland behöver man lirka, ibland måste man gå före.

Är det bra att ”bara” fortsätta som chef när man en gång väl har blivit det?

16

– Jag tror att det är bra att alternera. Den som går till-baka till sin specialitet fyller på med nya insikter och erfa-renheter. Det finns många exempel, inte minst från läkar-kåren, där man arbetar en dag i veckan i sin specialitet trots att man har en hög chefspost. Samtidigt är ledarskapet en specialitet som tar viss tid att utveckla.

Alla chefer har utvecklingssamtal med sina medarbetare. Hur kan man utveckla utvecklingssamtalet?

– Även här är dialogen viktig, att man lämnar utrymme för medarbetaren att både tala och tänka, försöker lyssna in i stället för att gå efter en given mall. Ofta är det bra om medarbetaren får möjlighet att förbereda sig inför samtalet och tänka igenom vad hon eller han själv vill bidra med och vilket stöd som behövs för att nå målet.

Att säga upp en medarbetare torde höra till det svåraste som finns för en chef. Hur bör man hantera det?

– En gyllene regel är att visa respekt. Stor respekt. Det är viktigare att visa respekt vid en uppsägning än vid en tillsättning – både av hänsyn till den som ska sluta och för dem som blir kvar. Om den som blir uppsagd får gå med svansen mellan benen, kommer många att fara illa av det, vilket kan påverka det fortsatta samarbetet.

Vad händer om en chef förlorar medarbetarnas förtroende?

– Då faller respekten och med den ofta motivationen i gruppen. Många tappar lusten att bidra till gruppens bästa. I värsta fall resulterar det i lägerbildning, vilket i sin tur kan leda fram till svåra situationer där både chef och med-arbetare far illa. Ett annat scenario är att gruppen utser en informell ledare, eller att man lutar sig tillbaka och vän-tar på Messias, att någon ska komma och rädda gruppen.

– Hittar man inte någon lösning bör man ta in en konsult som kan jobba oberoende av de olika intressena, för syste-mets bästa. Annars kan det få väldigt negativa konsekvenser för hela verksamheten med mental ohälsa och annat som följd. I vissa fall har det gått så långt att skolan måste stänga om man inte hittar någon lösning. Då är Arbetsmiljöverket ofta inkopplat och mycket handlar om att sätta sig ner och försöka återskapa det ömsesidiga förtroendet.

Ska chefen tåla mer kritik än medarbetarna? – Jag brukar säga att en chef har betalt för att låta sig

korsfästas, men hon eller han måste återuppstå på den tredje dagen. Annars är ledarskapet förverkat och då tar det väldigt lång tid att utveckla ett nytt förtroende. Här kan en extern coach ofta vara till stor nytta.

– Som chef måste man vara beredd på att möta starka krafter. Man har stort inflytande över medarbetarnas hela livssituation – chefen sätter lön, godkänner semester, be-stämmer över möjligheter till personlig utveckling etce-tera – och sådana beroendeförhållanden framkallar ofta väldigt starka reaktioner. Därför kan det vara bra att an-vända sig av coachstöd inte bara när man riskerar att bli korsfäst. Coachen kan fungera som bollplank för chefen när det gäller att hålla de egna verktygen levande. Även en mentor, kanske från den egna organisationen, kan vara till stor hjälp för exempelvis en rektor som behöver stöd för att komma vidare i sitt ledarskap.

Stockholms stad satsar mycket på att sänka sjukfrånvaron. Hur kan ledarskapet bidra till att vi får friskare medarbetare?

– Professorn i sociologi Aaron Antonovsky, som myn-tade begreppet ”Känsla av sammanhang”, menar att be-griplighet, meningsfullhet och hanterbarhet är avgörande för att vi ska bibehålla vår hälsa. Allra viktigast är käns-lan av meningsfullhet. Finner vi mening i det vi gör så ökar vår motivation och vi håller oss friskare. Det har också stor betydelse att arbetsuppgifterna överensstäm-mer med ens egna värderingar. För samtal löpande om dessa frågor!

Hur får man alla att dra åt samma håll och känna stolthet över att tillhöra Stockholms stad? De flesta identifierar sig ju mer med den egna skolan än med ”kommunen”.

– Som skolledare måste man börja med att skapa ett ”vi” på den egna enheten, åstadkomma en lojalitet gen-temot den egna skolan. I nästa steg är det värdefullt om medarbetarna känner till vilket system de ingår i, vet åt vilket håll förvaltningen är på väg. Men min bild är att många är väldigt stolta över att arbeta i Stockholms stad. För många är det en viktig motivationsfaktor att få verka i en offentlig verksamhet, de upplever att det stämmer över-ens med deras värderingar.

Vilka är de största utmaningarna för det framtida skolledarskapet?

– Lärarna måste ta på sig en större ledarroll än vad de gör i dag. Det handlar trots allt om att leda en grupp och inte ”bara” om att vara pedagog. Läraren ska leda eleverna till att lära sig själva. Den andra stora utmaningen handlar om att pedagogiken måste anpassas efter de stora sam-hällsförändringarna, inte minst på informationsteknikens område. Skolan måste förbereda eleverna för ett arbetsliv som förändras så fort att vi inte vet vilka krav som kom-mer att ställas på dem när de går ut. Det blir allt viktigare att varje elev hittar sin lärstil.

– Jag skulle också vilja betona vikten av återhämtning i skolan: tystnad, stillhet, reflektion, ”icke-aktivitet”. Det kan vara ett sätt att hitta de fördjupande tankarna i en tid när vi alla rör oss väldigt mycket på ytan. n

På sikt tjänar hela skolan på det: man får en grupp som fungerar bättre efteråt och eleverna ser att det finns en trygghet i orga-nisationen.

17

Ämnet som inte är något ämnelivskunskap har funnits i svensk skola under ett par decennier. men lärarna har varken utbildning eller stöd av nationella kursplaner i sitt arbete. Detta lämnar fritt för konsulter och en mängd olika metoder. nu genomlyser forskningen ämnet, som inte är något ämne.

Geir Skeie, professor i ämnesdidaktik vid Stockholms universitet, har fått ekonomiskt stöd från Vetenskapsrådet för att försöka ringa in ämnet genom forskningsprojektet ”Kan man skapa ett skolämne nerifrån? En undersökning av ’livskunskap’ i svenska skolor”.

Syftet är att bidra till den ämnesteoretiska och utbildningsvetenskapliga diskussionen om livskunskap. Vad är egentligen livskunskap? Varför har ämnet uppstått? Vilka utmaningar och möjligheter ligger i livskunskapsämnet för skolan och för lärar utbildningen?

– Livskunskap avspeglar viktiga behov som skolorna har och som de inte kan ta hand om inom de ordinarie skolämnena. I dagens svens-ka skola, som på många sätt inriktas på ämnes-kunskap och mätbar kunskap, är det intressant att närmare studera framväxten av livskunskap, säger Geir Skeie.

Han kommer själv från Norge och säger att det inte finns någon motsvarighet där. På Island har man dock något liknande, som handlar om life skills, och det ska de så småningom studera närmare inom forskningsprojektet.

ofta jämställs livskunskap med den just nu kritiserade och omdiskuterade metoden SET, social och emotionell träning, eller an-dra metoder som till exempel Komet. Det är dock mycket mer komplext än så, och ämnet blir ofta ett paraply för många olika saker som skolor behöver hantera. Livskunskap kan rym-ma frågor om sex och samlevnad, mobbning, jämställdhet, alkohol, narkotika och tobak. Det handlar om både personliga och sociala frågor knutna till värdegrunden; teman som identitet, hälsa och medborgarskap finns också med i olika beskrivningar.

Men eftersom livskunskapen inte är obliga-torisk saknas nationella kursplaner. Det finns alltså inga riktlinjer för skolorna att arbeta

utifrån. Detta leder till att livskunskap kan se ut hur som helst och omfatta många olika arbets-sätt. Några kurser inom lärarutbildningen i äm-net finns inte heller i nuläget.

Forskningsprojektet har hittills genomfört en nationell kartläggning av hur utbrett ämnet är och hur det organiseras.

– Det har varit intressant att se vem som har svarat på dessa enkäter. Det har varit oli-ka personer från förvaltningen, politiker och skolorna själva. Detta tyder på att ansvaret för livskunskapen är spritt; det är hellre per-sonrelaterat än ledningsrelaterat och vi ser att det är initierat från olika parter i det lokala samhället.

Nu har man startat den stora delen av forsk-ningsarbetet – en grundlig undersökning av hur livskunskap ser ut i flera kommuner, både i grundskola och gymnasieskola.

En del av arbetet är att hitta de kriterier som ska vara gemensamma för att det skolan gör ska kallas livskunskap.

En annan forska-re som också är en del av pionjärarbetet kring att ta reda på vad livskunskapen egentligen innehål-ler är Camilla Löf vid Malmö högsko-la. Hon disputerade häromdagen på av-handlingen ”Med li-vet på schemat. Om skolämnet livskun-skap och den risk-fyllda barndomen”.

Camilla Löf väl-komnar den aktuella debatten men anser att den måste gå djupare än hittills. Diskussionen bör handla om skolans sociala uppdrag snarare än om enskilda program som används inom ra-men för livskunskaps ämnet, menar hon.

Ett problem är att frågor om demokrati och hälsa på ett övergripande plan får en annan betydelse när de tolkas på lokal nivå, som på en enskild skola. Det som i skolans läropla-ner talas om som gemensam värdegrund blir i klassrummet till något privat.

– När ämnet reduceras till en fråga om individer och självkänsla tappas de sam-hällsrelaterade strukturerna, som utanförskap och diskriminering, bort.

som en konsekvens blir lärarens roll alltmer terapeutisk, vilket lärare inte är utbildade för.

– Lärare har en pedagogisk utbildning, och i den ingår inte kunskap om hur man hanterar personliga dilemman, relationsproblem eller emotionell träning, säger Camilla Löf. Lärare är skickliga på att anpassa ämnesinnehåll efter grupper och situationer.

Hon ställer sig därför också kritisk till pro-gram som är manualiserade.

– Detta begränsar lärarens eget handlings-utrymme. Oftast behöver man ju anpassa material till just den klass eller grupp man har framför sig.

Och dessa program och metoder är hittills inte beforskade och utvärderade, vilket gör att man inte vet om de fungerar. Den aktuella debatten om SET handlar delvis om det.

– Jag förstår och sympatiserar med sko-lors införande av livskunskap som särskilt ämne. Syftet är ju gott – att förbättra barns livsvillkor och hälsa. Alla vill barnen väl, men ibland kan det tyvärr få motsatt effekt, varnar hon. n

MARIA LÖFSTEDT

Professor Geir Skeie un-dersöker hur livskunskapen har vuxit fram i svenska skolor.

Fo

to

: s

to

ck

ho

lms

un

ive

rs

ite

t

18

lIvsKunsKap I sKolan ➤

illu

st

ra

tio

n:

ha

ns

vo

n c

or

sw

an

t

19

” Låt er styras av omvärlden!”

föreningar, idrottsklubbar och andra organi-sationer, och genom att skolan visar på dessa exempel går det att skapa en tilltro och tillit till egna idéer.

Han tror att det kommer att bli svårare och svårare för skolan att förmedla kunskaper som varar över tid. Därför måste undervisningen bli mer vägledande och inriktad på att skapa för-utsättningar för ungdomar att själva hitta och förstå relevant information. Människor mås-te i högre grad kunna anpassa sig till snabba förändringar.

– vi är mitt i en stor omvandling av nä-ringslivet och ska vi hänga med måste vi bli bättre på att skapa förutsättningar för fler företag. Det handlar om ekonomiska styr-medel men också om att ändra attityder och där har skolan en enormt viktigt roll.

Jens Spendrup har varit med och utvecklat det lilla familjeföretaget med lokal försäljning i Dalarna till ett av de största bryggerierna i landet. Under många år slogs företaget för sin överlevnad mot den då statligt ägda jätten Pripps. Genom att vara smartare och komma med nya idéer lyckades Spendrups inte bara överleva utan också växa.

– Även i ett gammalt och stabilt företag måste vi fortsätta att vara entreprenörer och inte slå oss till ro. Detta gäller för hela Sverige, vi kan inte vila på gamla framgångar och jag tror att skolan måste vara ledande i att fostra dagens och kommande generationer att förstå nödvändigheten av att utveckla nya företag och verksamheter.

På Spendrups bryggeri i Vårby produce-ras öl i enorma koppartankar och när Jens Spendrup visar runt ligger den söta doften av malt tung över fabriksområdet. I de stora faten blandas 35 000 liter vatten med rostat korn. Blandingen värms upp under åtta timmar och i nästa steg tillsätts humle och jäst.

öltillverkning bygger i princip på samma re-cept som de tyska bryggarna kom överens om på 1500-talet och näringen är traditionstyngd. Spendrups värnar om traditionerna och den långa familjehistorien men måste samtidigt hela tiden vara på tårna och hänga med i ut-vecklingen. Ölkonsumtionen är förvisso rätt stabil oberoende av goda eller dåliga tider, men folks preferenser kan skifta snabbt.

– För att förstå vad vi ska göra i morgon måste vi hela tiden vara ute i samhället och lyssna på folk. Jag tror att även skolan behö-

ver bli bättre på att låta sin verksamhet styras av förändringar i omvärlden.

Jens Spendrup anser att skolan, jämte familjen, har en avgörande roll för ungdomar-nas världsbild. Han menar att skolan måste gå i takt med tiden och samhällsomvandlingen.

– Förr fanns bara en skapelseberättelse i skolan om Sveriges väg från fattigt bonde-samhälle till rikt industriland: det berodde på malmen, skogen, älvarna och kloka politiker. Entreprenörernas betydelse fanns knappt med. Det blir en obegriplig berättelse eftersom mal-men och skogen inte förädlar sig själva, och det är inte politiska beslut som skapar företag. Skolan måste erbjuda en uppdaterad skapel-seberättelse.

Förutom att vara vd på familjebryggeriet är Jens Spendrup också ordförande i organi-sationen Företagarna som arbetar för bättre villkor för företag i allmänhet och små och medelstora företag i synnerhet. Företagarna arbetar främst med att försöka påverka po-litiker i frågor som skatter och finansiering och andra villkor som sätter de ekonomiska ramarna för företag.

men jens spendrup anser att samhällets attityd är minst lika viktig som de konkreta villkoren för att skapa ett bättre företagsklimat.

– Vi har länge haft en bild av hur Sverige blev rikt och levt i tron att vi kan fortsätta på den vägen. Men vi är mitt uppe i en enorm omvandling av näringslivet och ekonomin och både politikerna och skolan måste både spegla och vara en del av den förändringen.

Han ser ambitionen att föra in entreprenör-skap på schemat som något mycket positivt men hoppas att det inte stannar i klassrummen utan att det främst blir ett utbyte med företag och med företagare och andra entreprenörer.

Entreprenörer finns inte bara i små och nystartade företag, menar Jens Spendrup. De finns även i stora företag, på myndigheter, i

20

Fo

to

: m

ar

c F

em

en

ia

sKola och enTreprenörsKap ➤

– För att klara av detta måste vi samarbeta bättre och där tror jag att näringslivet kan bidra mer genom att vara öppnare gentemot skolan.

jens spendrup beskriver hur de arbetar med skolor både i Grängesberg och i Vårby men med väldigt olika utgångspunkter. I den lilla bruks-orten Grängesberg är företaget en del av den lokala historien och det finns ett naturligt ut byte mellan samhället i stort, skolan och företaget. Många personliga kontakter gör att samarbetet flyter på utan behov av speciella satsningar.

I Vårby ser det helt annorlunda ut med få naturliga kontaktytor mellan företaget och samhället runt omkring. I det mångkulturella området finns många familjer som länge stått utanför arbetsmarknaden. Spendrups arrang-erar besök för att få ungdomar att komma i kontakt med arbetslivet och se hur en arbets-plats fungerar, något som deras föräldrar kan-ske aldrig kunnat visa dem.

– Vi som företag måste bli bättre på att en-gagera oss i samhället och vara mer öppna för samarbeten. Men det är skolan som måste hitta

formerna för samarbetet. Vi ställer gärna upp men kan inte vara drivande i detta arbete.

För att skolan ska klara av detta tror Jens Spendrup att det krävs mer utbildning av lärar-na i företagandes villkor och entreprenörskap.

– Det viktigaste skolan har att förmedla är attityden och att kunna inspirera eleverna till att våga satsa på egna idéer. Därför måste lärarna under sin utbildning få ta del av före-tags vardag och på så vis förstå entreprenörers drivkrafter. n

JOHAN SCHMIDT

”Skolan måste hitta formerna för samarbetet med företagen. Vi ställer gärna upp men kan inte vara drivande i detta arbete”, säger vd Jens Spendrup.

21

Eleverna har byggt och utsmyckat trappan som leder till skolans entré. De fick göra schabloner i slöjden som sedan användes vid utsmyckningen.

Företaget motiverar skoltröttaalla vinner på att släppa in samhället i sko-lan: elever, lärare och företag. Det menar studie- och yrkesvägledaren haris curic som också är projektledare för Företaget på hjulstaskolan. – Det här sättet att jobba ger eleverna en kick och motiverar dem att gå i skolan.

Projektet Företaget på Hjulstaskolan är en skolklass med ett antal normalbegåvade men skoltrötta elever i årskurserna 7–9 som inte presterar på den nivå de skulle kunna. De har anpassad studiegång och deltar dessutom i ett projekt tillsammans med företaget JM AB.

– Genom företagsprojektet lockar vi dem till skolan. Vi stöttar och motiverar ungdomar-na till att gå klart skolan och ger dem redskap för framtiden, säger Haris Curic som var med och startade Företaget för fyra år sedan.

Genom åren har undervisningsformen ut-vecklats till en metod som stärker och inspi-rerar unga att ta vara på sina möjligheter och förverkliga sina idéer.

– Eleverna har gjort stora framsteg. Tidigare var de i skolan men gick inte på lektionerna. I stället hängde de i cafeterian eller uppehålls-rummet, berättar Haris Curic.

orsaken, menar han, var att många av dem kände sig utelämnade av både samhället och hemmet. I år är det åtta elever som hör till Fö-retaget, andra år har det varit fler.

– Vi började med ett antal kriminella killar och alla var skeptiska, till och med eleverna själva. Men två av dem blev behöriga till gym-nasiet och samtliga elever lämnade den krimi-nella banan, säger Haris Curic som tycker att det är lika viktigt att uppnå samhällsnyttiga re-sultat som att skolmålen uppfylls.

Andra året gick 22 elever i Företaget. De byggde och utsmyckade då den trappa som le-der till skolans entré. Alla elever förbättrade sina betyg och 15 av dem blev behöriga till gymnasiet. Dessutom fick skolan en snygg trappa.

Årets kull ska göra om entrén utvändigt och invändigt. Bilge Keskin och klasskamraten

Hjulstaskolan får snart en ny entré tack vare projektet Företaget. Eleverna Nader Smirani och Bilge Keskin diskuterar utsmyckningen med skolans projektledare Haris Curic och Gunnar Landing från JM AB (till höger).

Nader Smirani tar sig tid att berätta om uppgif-ten strax före ett geografiprov.

– Tanken är att man ska känna sig välkom-men, säger Bilge Keskin.

Under förra terminen arbetade de fram förslag på den framtida entrén. Som inspira-tion följde de med JM:s arkitekt och tittade på entréer i staden.

– Hon visade lyckade och mindre lycka-de entréer. Jag gillar den till Stadsbiblioteket, säger Bilge Keskin.

nader smirani och de andra blev så pass inspi-rerade av Stadshuset att det förslag som vann skolomröstningen för entréns utsida innehöll pelare. Skolan valde även ett av Företagets för-slag till entréns insida.

– Det kommer att bli speglar, soffor och citat på väggarna, berättar Nader Smirani.

Under processen har eleverna fått se hur ar-kitekten och projektledarna på JM arbetar. Nu börjar arbetet med att bygga själva entrén.

– Idén om att bygga om entrén kom från skolan och vi tyckte att det var ett lämpligt projekt. Samarbetet är intressant för oss, bland annat för att eleverna kan bli våra kunder i framtiden. Dessutom är det bra att ha kontakt med och stötta yngre människor, säger Gunnar Landing, projektutvecklare på JM AB.

Projektet ger eleverna möjlighet att träffa andra vuxna i arbetslivet och lära mer om olika yrken.

– Det går också att involvera det vi gör i skolarbetet. Eleverna har bland annat skrivit en text om projektet i svenskan. Matten passar ut-märkt till inslagen då vi behöver mäta och räk-na. Förra året gjordes schabloner i slöjden som sedan användes till utsmyckningarna i trappan, berättar Gunnar Landing.

Till sommaren ska den nya inbjudande entrén vara på plats och eleverna kommer i hög grad att vara involverade i bygget under våren.

– Tyvärr kan vi inte njuta av den färdiga en-trén så länge eftersom vi slutar skolan i som-mar, säger Bilge Keskin.

JM byter nu samarbetspartner i enlighet med sin policy där projekten varar i tre år.

– Därför håller vi på att hitta nya samar-betspartner, säger Haris Curic. Vi kommer naturligtvis att höra med eleverna vilken typ av företag de tycker är intressanta.

Några svårigheter med att hitta intresserade företag ser han inte.

– Företagen är mer än intresserade. Många gånger är det skolorna som är konservativa och inte vågar starta samarbeten, menar han.

Haris Curic är säker på sin sak. Det här sät-tet att jobba ger eleverna en kick och motiverar dem att gå i skolan. Som belöning får de åka på en resa efter att entrén är färdig. Men bara om de har missat färre än tio skollektioner un-der terminen.

– För företagen handlar det till viss del om goodwill. Men också om att de kan ha nytta av

våra elever i framtiden. Företagen har förstått att här finns viktig språklig och kulturell kom-petens att ta tillvara, säger han.

Hjulstaskolan har även andra samarbeten med företag och organisationer. Ett av projek-ten vänder sig till duktiga elever.

– Tanken är att utveckla samarbetena med näringslivet så att alla klasser har en koppling, säger Haris Curic. n

MONIKA SIDéN

23


Fo

to

: u

lric

a z

we

ng

er

Fo

to

: u

lric

a z

we

ng

er

– jag hörde inte ett ord under hela min skolgång, från lågstadiet till universitetet, om entreprenörskap och att det fanns ett alternativ till anställning. jag klarade det ändå men vi skulle bli så många fler egen-företagare om skolan var med och visade vägen.

Anna Carrfors Bråkenhielm talar ofta i olika sammanhang om entreprenörskap och konsten att starta och driva företag och brukar säga att det är konstigt att hon gör det hon gör med tan-ke på att det aldrig fanns med som en möjlighet under hennes skolgång och uppväxt. Hemma fick hon höra att en god utbildning skulle ge ett bra jobb och i skolan fick hon veta att det fanns ett antal yrken och sysselsättningar att välja mellan när man blev äldre. Att man kunde starta ett eget företag var aldrig ett alternativ.

– Nu däremot talas det om att starta eget överallt, vilket jag tycker är mycket bra. Jag hoppas att skolan hänger med i utvecklingen men att lärarna inte fastnar i företagandets ekonomiska och tekniska aspekter utan lyfter fram lusten och kreativiteten som det viktigaste i entreprenörskapet.

Anna Carrfors Bråkenhielm har gjort en snabb karriär i mediebranschen genom att vara med och skapa nya program och bolag. Hon startade på Strix television och det var där som hon på egen hand, trots kollegernas misstro, köpte rättigheterna till ”Expedition: Robinson” som skapade enorm uppmärksamhet och ba-nade väg för en helt ny typ av serier som do-kusåpor och realityteve. Hon gick sedan vidare och startade ett eget produktionsbolag som hon häromåret sålde för 60 miljoner kronor. Peng-arna har hon bland annat satsat på Passion for business, ett affärsmagasin riktat till kvinnor.

– min drivkraft att skapa något eget och nytt har jag nog med mig hemifrån, både min mamma och mormor var driftiga personer men de verkade i en tid då det var ännu svå-rare för kvinnor att göra karriär och driva egna verksamheter.

Med tanke på hennes bakgrund och att det under skolgången aldrig talades om företagan-de kan man fråga sig om skolan verkligen har någon roll att spela för att vara med och lyfta

fram fler entreprenörer. Men Anna Carrfors Bråkenhielm menar att skolan har en stor möj-lighet att påverka människors syn på både fö-retagande och egna idéer.

– En del entreprenörer är väldigt starka och egensinniga personer som kanske all-tid går sin egen väg, men vi har alla idéer och kreativitet som går att utveckla. Det är klart att skolan kan lyfta fram förebilder och peka på alternativ samt stimulera elever att våga satsa.

Genom sin tidskrift och i andra forum arbe-tar Anna Carrfors Bråkenhielm för att få in fler kvinnor i näringslivet. Hon vill se fler satsning-ar på kvinnligt företagande och är för kvotering i bolagsstyrelser. Men hon tror inte att det finns någon skillnad mellan pojkar och flickor vad gäller kreativitet och förutsättningarna för att bli en entreprenör.

Däremot tycker hon att skolan måste vara uppmärksam på att inte befästa och förstär-ka indelningar i ”stökiga grabbar och duktiga flickor”. Själv blir hon ofta kallad för bråkig för att hon inte alltid följer mallarna.

– För killar var det positivt att bli kallade brå-kiga, det var ett tecken på initiativförmåga, medan flickorna förväntades sköta sig. Jag tror skolan för ofta premierar de duktiga flickornas plikttrogenhet i stället för att utmana dem i att söka egna vägar.

Att få fram fler småföretag är viktigt för samhällsekonomin och sysselsättningen, men Anna Carrfors Bråkenhielm menar att skolan främst bör tala om företagande som något krea-tivt och viktigt för den egna personen.

– Det är lusten att skapa och utveckla en verksamhet tillsammans med andra som är det grundläggande och avgörande. Att man kan tjäna pengar för egen del och bidra till sam-hället är inte det som primärt driver en entre-prenör.

Hon pekar på att skolor besöker teatrar och konserter inte främst för att göra eleverna till skådespelare och musiker utan för att väcka tankar och känslor och menar att kontakt med företag och entreprenörer är lika viktigt för att ge inspiration och perspektiv.

Konkret förordar hon grupparbeten kring verkliga företag och företeelser som är en del

” Utmana de duktiga flickorna”

”Skolor besöker inte teatrar och konserter för att göra eleverna till skådespelare och musiker utan för att väcka tankar och känslor. Kontakt med företag och entreprenörer är lika viktigt för att ge inspira-tion och perspektiv”, säger medieentreprenören Anna Carrfors Bråkenhielm.

av elevernas vardag och diskussioner om fram-gångsrika och misslyckade affärsidéer och var-för en idé fungerar eller inte fungerar.

– Ta sajten Lunarstorm som exempel. Ett tag var den enormt populär men sedan tynade intresset. Varför det? Ungdomarna själva måste vara de bästa att svara på den frågan och genom liknande diskussioner kan man jobba både med andras och egna idéer. n

JOHAN SCHMIDT

24


www.framtidsfron.se

Föreningen Framtidsfrön tar fram utbild-ningsmateriel i entreprenörskap, främst för grundskolan. med hjälp av Framtidsfrön kan skolan arbeta tematiskt med samverkan skola–näringsliv, träna på att driva företag, producera egna radioprogram, arrangera utställningar med mera.

www.ungforetagsamhet.se

ung företagsamhet (uF) är en ideell och po-litiskt obunden förening som sedan 1980 har hjälpt gymnasieelever att under ett år driva ett ”skarpt” företag tillsammans med andra elever. genom uF:s utbildningar får ungdomar möjlighet att utveckla sin kreativitet och sitt entreprenörskap.

www.snilleblixtarna.se

snilleblixtarna är en ideell förening och en arbetsmodell som kan öka de ungas intresse för teknik, naturvetenskap, uppfinningar och entreprenörskap. vänder sig till årskurserna F–5. lärare kan beställa handledningsmate-riel och anmäla sig till utbildningar.

www.chamber.se/trampolinen

trampolinen är ett projekt inom stockholms handelskammare som ska få högstadieelever att intressera sig för näringslivet inför sitt gymnasieval. bland annat kan sjundeklasser låta sig ”adopteras” av ett företag. tram-polinen syftar till att öka den ömsesidiga förståelsen mellan skola och näringsliv.

www.tillvaxtverket.se

Den statliga myndigheten tillväxtverket (tidigare nutek) kan bland annat erbjuda information om hur man går till väga när man startar eget. De anordnar även starta eget-seminarier som är öppna för alla.

www.transfer.nu

transfer är en ideell och politiskt obunden organisation som utvecklats till sveriges största förmedlare av föreläsningar från näringslivet till skolan. syftet är att skapa insikt i yrkeslivet och att inspirera till studier, egna initiativ och entreprenörskap.

www.finnupp.se

Finn upp är en pedagogisk metod, ett hjälpmedel för lärare i årskurserna 6–9 som vill väcka elevernas lust att upptäcka. uppfinnandet används som ett sätt att lära: eleverna får identifiera ett problem i sin vardag och sedan försöka lösa det med en egen uppfinning.

www.skolverket.se/sb/d/2810

skolverket har regeringens uppdrag att stimulera arbetet kring entreprenörskap i skolan. På webbplatsen hittar du bland annat information om den nationella strategin, konferensmateriel och reportage.

www.pedagogstockholm.se

läs mer om entreprenörskap i skolan på Pedagog stockholm: www.pedagogstockholm.se/verktyg/entreprenorskap. Där kan du se filmer och läsa om pågående samarbets-projekt på flera av våra skolor, bland annat ”starthusprojektet” på ärvingeskolan som sker i samarbete med kista science city.

Länkar för alla åldrarVill du arbeta mer med entreprenöriellt lärande och entreprenör-skap i skolan? Här hittar du de viktigaste informations- och inspirationskällorna på området, och det finns något för alla – från vet giriga förskoleklasser till gymnasister med företagar-ambitioner.

SAMMANSTÄLLNING: TOMAS BANNERHED

25


”Igoogle har för- ändrat mitt liv”

linn Gustavsson drömmer om en tillgäng-lig och flexibel skola där ingen stängs ute på grund av osynliga funktionshinder. som speciallärare på Thorildsplans gymnasium gör hon sitt bästa för att bidra till att ut-vecklingen går i den riktningen. och det stora IT-intresset kommer väl till pass när undervisningen ska anpassas efter elever-nas behov.

26

Sedan hösten 2006 undervisar Linn Gustavsson i kemi, biologi och naturkunskap på en heten Flexibelt lärande vid Thorildsplans gym-nasium. I fjol började hon även blogga på Pe-dagog Stockholm om sitt arbete.

När LÄRA Stockholm kommer på besök sitter ett gäng elever och lärare och fikar till-sammans. Den dagliga fikastunden är en del av den ”mysfaktor” som ska bidra till en lugn och

trygg studiemiljö för de 15 elever som läser på Flexibelt lärande. Kanellängd och svart kaffe dukas fram, eftersom mjölken tagit slut.

Verksamheten Flexibelt lärande startade 2003. Här får eleverna själva avgöra i vilken takt de ska arbeta. Alla har en egen arbetsplats med dator och reviderar schema och studieplan var sjätte vecka tillsammans med lärarna. Fyra lärare, en på heltid och tre på deltid, finns på

plats mellan klockan 9 och 16. Enstaka kur-ser ges i form av gruppundervisning, i övrigt arbetar eleverna på egen hand med lärarstöd.

Anledningarna till att eleverna har kom-mit hit skiftar. Gemensamt är att de har gått i ordinarie gymnasieklasser men av olika anled-ningar tvingats avbryta studierna. Det kan röra sig om allt från social fobi till ljudöverkäns-lighet. För några har den tidigare skolgången

”Det är otroligt roligt att jobba med specialpedagogik, nära eleverna. Jag har en förhoppning om att hela skol-världen ska bli mer flexibel”, säger Linn Gustavsson.

Fo

to

: s

us

an

ne

kr

on

ho

lm

➤➤

27

proFIlen ➤

Via nätet får hon också tips på använd bara resurser i undervisningen. För en tid sedan medverkade hon vid en konferens tillsammans med andra lärare, skolledare och biblioteka-rier. Gemensamt för dem alla var intresset för öppna lärresurser. Konferensen genomfördes som en livechatt.

– Det var fyra personer som ledde det hela och stämningen var otrolig. Hundratals män-niskor var med i diskussionen. Så blir det ald-rig i en föreläsningssal, där de flesta är pas-siva.

Vid sidan av sitt arbete läser Linn Gus-tavsson den nätbaserade kursen Personal lear-ning environments networks and knowledge (Plenk). Riktigt vad den går ut på förstod hon inte ens själv från början.

– Kursen är öppen för alla och man anmäler sig med sin blogg. Den drog i gång i höstas och man fattade ingenting, det var väldigt ostruktu-rerat. Nu börjar jag förstå vad man ska lära sig. Det är en kurs om kursen.

Ett konkret exempel på något som hon snappat upp på kursen är begreppet personliga lärmiljöer.

– Man måste designa sin egen lärmiljö efter livsstil, säger hon och pekar på sin bärbara dator.

Där har hon med hjälp av Igoogle skapat en personlig sida. Genom att mata in vissa sökord och välja bloggar och nyhetsflöden hon är in-tresserad av får hon en skräddarsydd sida med aktuell information. Verkar något särskilt in-tressant är det bara att klicka sig till ursprungs-sidan.

– Igoogle har förändrat mitt liv, eller i alla fall min arbetsmiljö, säger hon med ett leende.

Linn Gustavsson menar att den stora utma-ningen ligger i att skapa struktur i informations-flödet. Där kommer den personliga lärmiljön in.

– Skolan har vuxit fram under lång tid och har en existerande struktur som kan vara svår att kombinera med tekniken. Det är viktigt med struktur, regler och trygghet. Många älskar det, både elever och lärare. Om man bryter det blir det kaos.

– Webben kan vara ett sätt att skapa en ny struktur, säger hon.

Linn Gustavsson verkar ha hur mycket en-ergi som helst. Hon jobbar, bloggar, deltar i kurser och söker ständigt nya möjligheter. Hur hinner hon med?

– Jag tycker inte att bloggandet tar så myck-et tid. Det är ett sätt att runda av dagen. Det krävs inget extra arbete.

För att ladda energi inför arbetet ägnar hon sig åt löpning och dans.

– Man kan inte komma tom på energi och tro att man ska få det i skolan. Jag försöker samla energi på fritiden, så att jag kan komma hit med energi. Då får jag också mer tillbaka. Det blir en positiv cirkel. n

ANNELIE DREwSEN

Följ linn gustavssons blogg på www.pedagogstockholmblogg.se/jakten-pa-den-

perfekta-lektionen. se även hennes kursblogg i naturkunskap a: linn-naturkunskapa.blogspot.com. nätkursen Plenk hittar du på connect.downes.ca.

FaKTa/lInn GusTavsson

Gör: Undervisar och är mentor på Flexibelt lärande vid Thorildsplans gymnasium. Läser distanskursen Plenk tillsammans med över 1 000 andra personer från spridda delar av jordklotet.

Bor: Gammalt hus utanför Södertälje.

Familj: Sambo, styvson och två katter.

Gillar: Mitt jobb, familjen, vänner, löpning, dans, ekologiskt.

Ogillar: Konflikter av alla slag.

På lediga stunder: Ligger i vilfåtölj och tittar upp i taket.

Läser: Det som finns i min RSS-feed. Bland an-nat bloggar om IT-pedagogik och nyheter.

Lyssnar på: Meditativ musik och Ulf Lundell.

Bästa skolminne: Gamla IV-Flexelever som kom-mer tillbaka till skolan när det gått en tid, fikar med oss och berättar hur det går i livet. Det är jättekul!

Fo

to

: s

us

an

ne

kr

on

ho

lm

förvandlats till sysslolöshet, sjukskrivning eller isolering hemma under lång tid.

Det var tidigare arbetslivserfarenhet från vården som gjorde att Linn Gustavsson fick upp ögonen för osynliga funktionshinder. Ef-ter en kompletterande pedagogisk utbildning ställde hon in siktet på skolan.

– I dag är jag precis där jag vill vara. Det är otroligt roligt att jobba med specialpedagogik, nära eleverna. Jag har en förhoppning om att hela skolvärlden ska bli mer flexibel.

när fikastunden är över återgår eleverna till sina arbetsplatser. Linn Gustavsson tar med sin bärbara dator och slår sig ner i ett tomt klass-rum för att berätta om sitt arbete. Hon pratar engagerat och demonstrerar olika program, sajter och funktioner som hon använder sig av. Hon menar att datorerna och webben kan göra skolan mer tillgänglig och följer utvecklingen inom området för att få in det nya i undervis-ningen.

– Det kan vara mer eller mindre lyckat. Jag provade att livechatta på en lektion och det gick jättebra. Fler kom med i diskussionen än om man sitter i klassrummet och ska räcka upp handen.

Men när hon lade ut en film på Youtube där hon förklarade en beräkning inom kemin blev det ingen succé.

– Eleverna använde inte filmen och till slut tog jag bort den. Den blev för tråkig. Det är svårt att göra riktigt bra filmer som lärare. Då är det smidigare att leta upp filmer som andra har gjort.

Hon försöker hålla kursmaterial tillgäng-ligt för eleverna på nätet. Det är nödvändigt eftersom elever kan vara borta i längre perio-der. Då måste det gå att hålla koll på vad som händer i skolan.

– Men distansundervisning är inget jag rekommenderar för gymnasiestudier, det är en nödlösning.

Ett sätt att presentera en kurs för eleverna kan vara i form av en blogg. Linn Gustavsson har lagt ut sin kurs i Naturkunskap A och då kan eleverna redan från början se vad som ska göras under kursen.

– För vissa elever är det väldigt viktigt att veta vad som kommer. De klarar inte av att komma till en lektion och inte veta vad som är planerat.

på kursbloggen blandas länkar till filmer med kluriga uppgifter, korsord och uppdrag utanför skolan.

– Eleverna gillar det för att det är tillgäng-ligt. Men det är inget trolleri bara för att man har det på Internet. Eleverna vill absolut inte att lärarna ska ersättas.

➤➤

28

proFIlen ➤

Ny organisation avlastar rektorerrektorerna för stockholms stads gymna-sieskolor ska få en tydligare roll som ledare för skolans pedagogiska verksamhet. Det är ett av flera syften med den nya lednings-organisation som träder i kraft den 1 juli.

Stadens gymnasieskolor kommer från och med i sommar att grupperas i tio områden och varje område ska ledas av en gymnasieområdeschef och en administrativ chef. Skolorna kommer också att delas in i enheter som ska ledas av var sin rektor.

Gymnasieområdeschefens roll är att arbeta strategiskt med utveckling, samordning och ef-fektivisering av de skolor som ingår i området. Den administrativa chefen ska ansvara för det administrativa arbetet. Rektorn avlastas på så vis från både strategiskt planeringsarbete och administrativa uppgifter.

– Syftet med en ny ledningsorganisation är att öka skolornas kvalitet och utveckla under-visningen genom att rektorerna får mer tid till den pedagogiska verksamheten, säger gymna-siechef Marie-Louise Hammer Åberg.

Hur gynnas eleverna av förändringen?– Det är för eleverna vi gör det här. De kom-

mer att få ännu bättre bemötande och stöd i

lärandet eftersom rektorerna kan ägna mer tid åt att skapa förutsättningar för lärarna att utveckla undervisningen. Eleverna får större möjligheter att lyckas i skolan, säger Marie-Louise Hammer Åberg.

under läsåret 2009/2010 genomförde ut-bildningsförvaltningen ett pilotprojekt för att pröva den nya modellen. Lars-Gustaf Jons-son, rektor vid S:t Eriks gymnasium, var en av dem som fick rollen som gymnasieom-rådeschef (inom pilotprojektet kallades det samordningsrektor). Han har sett hur rek-torernas roll har förändrats under denna pe-riod.

– Rektorerna har fått tydligare ansvar och befogenheter. Det har lett till bättre samarbete mellan lärare och rektorer. Och det är nödvän-digt för att möta de krav som ställs i Gy 2011 och den nya skollagen.

Professor Olof Johansson, ansvarig för rek-torsutbildningen vid Umeå universitet, har följt pilotprojektet och konstaterar att projektet har varit en framgång. Hans rapport visar bland annat att en tydligare ledningsstruktur har gjort det lättare att se vilka utvecklingsmöjligheter som finns.

Den nya ledningsorganisation som nu är på gång följer i stora drag modellen från pilotpro-jektet. De tio gymnasieområdena ska omfatta minst två skolenheter med mellan 1 500 och 2 000 elever per enhet. Det innebär att vissa skolor kan bestå av flera skolenheter med var sin rektor.

– Vi har nu inlett processen att rekryte-ra chefer för de tio gymnasieområdena. Det känns positivt att ha kommit i gång med arbe-tet framåt, säger Marie-Louise Hammer Åberg. Nästa steg är att tillsätta administrativa chefer och rektorer.

en utmaning är att upprätthålla samarbetet och gemenskapen mellan de kommunala gymna-sieskolorna i den nya organisationen.

– Det är viktigt att de olika gymnasieområ-dena inte blir avgränsade från varandra, utan att samarbeten och utbyten kan ske över om-rådesgränserna. Vi kommer därför att starta lärgrupper kring den pedagogiska verksamhe-ten. På så vis sätter vi fokus på undervisningen i varje specifik skola samtidigt som vi tar ett övergripande grepp om lärandet i våra gym-nasieskolor. n

MALIN LUNDH

illu

st

ra

tio

n:

ha

ns

vo

n c

or

sw

an

t

29

GymnasIesKola 2011 ➤

en sKola I vÄrlDsKlass ➤

Det är de sista skälvande minuterna av skoldagen för de nio eleverna i grundsärskolans högsta-dieklass på Södermalmsskolan. Klassrummet ligger högst upp i den funktionalistiska och ar-

kitektoniskt intressanta skolbyggnaden, där en stor öp-pen hall sträcker sig upp genom alla våningsplan. Längs varje plan löper en balkong som förbinder rummen med varandra.

Eleverna arbetar med berättelser. Klassläraren Ka-rin Rantil och KTT-pedagogerna Åsa Malmstedt och Thomas Björk deltar och stöttar med frågor, tankar och idéer.

När lektionen är slut är det dags för KTT. Förkortningen står för korttidstillsyn och är en LSS-insats som kan beviljas elever över tolv år som går i grundsärskola eller i tränings-

TEXT: HELENE LUMHOLDT

FOTO: ROBERT BLOMBÄCK

Pedagogerna lägger stort fokus på social träning och olika självstärkande aktiviteter. Kun Yao He är en av elev-erna som gillar att vara på Söder-malmsskolans korttidstillsyn.

31

stärkt självkänsla med KTTKanske är KTT viktigare än själva sko-lan? Följ med till en okänd verksamhet på Södermalmsskolan som gör eleverna tryggare och mer självständiga och får dem att finna sin plats i samhället. Pedagogerna Thomas Björk och Åsa Malmstedt leder verksamheten.


klass och bedöms vara i behov av särskild tillsyn. (LSS står för lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade.)

Rummet där KTT har sin hemvist ligger bara några steg ifrån klassrummet, men mentalt rör det sig om ett stort kliv för eleverna.

– Många av eleverna har svårt att avsluta verksamhe-ter och att byta miljö. Samtidigt tycker vi att det är viktigt att visa skillnaden, att KTT inte är skola utan fritid, säger Thomas Björk.

Tillsammans med Åsa Malmstedt drog han i gång verk-samheten på Södermalmsskolan 2003, samtidigt som sko-lan fick högstadium och högstadiesärskola. Från början höll de till i klassrummet men fick så småningom en egen lokal.

Här står en sittgrupp med lösa kuddar, ett skåp med lila dörrar rymmer både Kalahaspel och en discokula, ett jättefoto täcker halva väggen och ett par dödskallar sitter inklämda mellan vattenrören i taket. Thomas Björk och

Åsa Malmstedt har själva målat och dekorerat rummet, med målet att det tydligt ska skilja sig från de vanliga skollokalerna.

Det har de lyckats med. Inredningen och de stora rosa-färgade glasljuslyktorna som sprider ett behagligt ljus över matbordet där eleverna samlas för mellis, leder snarare as-sociationerna till fritidsgård än till skola.

– KTT är som ett roligt fritis, här kan man prata med vänner, säger Adrian Common som går i sjuan.

han får medhåll av alla de andra eleverna. Det är möj-ligheten att träffa kompisar, snacka och ”chilla” som är det bästa med KTT. Pedagogerna ser det också som en viktig del i sin verksamhet. De arbetar med att skapa en känsla av tillhörighet och gemenskap i gruppen och de tränar förmågor som samspel och samarbete, hänsyn och eftertanke.

Ett cafébesök kan resultera i pinfärska semlor och trevliga samtal – och som i det här fallet att en av eleverna fixar en prak-tikplats där. Från vänster Fabian Hasselträd, Adrian Connor, Dimitri Heath, Simon Sät-terström och Kun Yao He.

– Många blir väldigt ego i sitt handikapp. De är inte vana att samspela och tänka på andra. Många av våra elever har knappt varit hemifrån, de har inga kompisar utifrån och är väldigt ensamma. Vi jobbar med att bryta mönster, med att få dem att åka hem tillsammans med varandra, hjälpa dem att hitta intressen som de kan dela med varandra men också med andra utanför skolan, säger Thomas Björk.

Mycket av KTT-verksamheten bedrivs med hjälp av fondpengar och stipendier. Den ordinarie budgeten är stram, så vore det inte för extrapengarna skulle de inte kunna göra höstresan till lägerskolan i åländska Käring-sund, inte kunna ta med sig några elever varje vinter för att åka skidor och inte heller klara av att finansiera fikarundorna på stan eller på bowlingen.

Att röra sig ute på stan, att gå på restaurang, gå i affärer, ta bussen eller tunnelbanan till en okänd stadsdel är en vik-tig del av verksamheten. Här ute väntar nya upplevelser,

Att röra sig på stan och möta människor i nya situationer ger en härlig känsla av självständighet och en skjuts åt självkänslan.

nya människor, sysselsättningar och hobbyer som eleverna kan upptäcka om de får chansen. Genom KTT har flera elever hittat sin grej, börjat spela piano eller innebandy, träna kampsport eller löpning. Och framför allt har de vant sig vid att röra sig på stan.

– när vi är ute på stan går jag och Thomas ofta tio meter bakom dem. De får träna på att klara sig själva, allt ifrån att bemöta folk omkring till att dra sitt kort i spärren. Tidigare åkte de flesta eleverna taxi till skolan. Föräldrarna vågade inte släppa dem och själva trodde de inte att de skulle klara av att åka själva. De hade jättelåg självkänsla. Nu tycker de inte längre att det är läskigt. De åker själva. Det stärker självkänslan. Det syns, hörs och märks och det är härligt, säger Åsa Malmstedt.

Att eleverna har fått en starkare självkänsla beror till stor del på KTT-verksamheten.

– Vi har en stor del i deras förändring och fanns inte vi här skulle eleverna inte komma hit. De tycker det är roligt att vara här och vi står för trygghet och kontinuitet. Vi stöttar dem, skojar med dem, talar mycket om hur man ska bete sig och om känslor och relationer, både med elev-erna och med deras föräldrar. Vi har tät föräldrakontakt. Vi följer också ofta med våra elever på möten hos social-tjänsten och polisen, är med som stöd. Vi sätter upp ramar för eleverna och visar tydligt vad som krävs av dem. Och vi sätter gränser för de många gånger fladdriga eleverna, säger Thomas Björk.

Mycket av KTT-verksamheten bedrivs utanför skolan. Det är viktigt att eleverna får träna sig i att klara sig själva ute i samhället. Därför håller sig pedagogerna Åsa Malmstedt och Thomas Björk ofta i bakgrunden.

Svårare med gränsdragningen har de två pedagogerna emellertid när det gäller dem själva.

– Det är inte alltid så lätt att dra gränserna för profes-sionen. Visst finns det en risk att vi slår knut på oss själva ibland. Vi lever i ett gränsland. Vi är varken lärare, föräld-rar eller myndighetspersoner. En del kallar oss coacher. Det är ett fånigt ord men stämmer rätt bra på vad vi gör, konstaterar Åsa Malmstedt.

På samma sätt är det med frågorna om tillhörighet, för medan KTT-pedagogerna lägger ner ansenlig möda på att få sina elever att känna tillhörighet och sammanhang, upplever de sig själva ofta leva i yrkesmässig isolering.

– vi är en glömd värld. Vi tycker det är synd att vi aldrig syns, aldrig får bekräftelse på det vi gör och att vi inte kan byta och sprida idéer och tips med andra, säger Åsa Malmstedt, som berättar att de försökt få till ett nätverk av KTT-pedagoger i Stockholmsområdet men ännu inte lyckats.

För många är KTT en helt okänd verksamhet. Andra känner till namnet men inte vad verksamheten innehåller.

– Många tror att vi är ett fritis, att vi mest leker eller utövar tillsyn men vi bedriver en jätteviktig pedagogisk verksamhet. Vi skriver arbetsplaner, har utvecklingssam-tal och tar fram åtgärdsprogram, förklarar Åsa Malmstedt.

Både hon och Thomas Björk lägger stort fokus på den sociala träningen och på olika självstärkande aktiviteter. Till dessa aktiviteter räknas också undervisningen i sko-lan. De båda är med på alla lektioner i skolan och tillsam-mans med läraren Karin Rantil beskriver de sig som en välfungerande triad.

– Vi är ett bra team. Vi tänker inte i några hierarkiska banor utan hjälper och kompletterar varandra. Det ger våra elever förutsättningar för trygghet och trivsel och därmed för inlärning, säger Åsa Malmstedt.

Thomas Björk fyller i att utan deras stärkande insatser skulle eleverna inte kunna ta åt sig undervisningen och åttondeklassaren Fabian Hasselträd sammanfattar sin syn på KTT-pedagogerna.

– Man kan säga att Thomas och Åsa fungerar som rep-stegar som man tar tag i så fort man behöver hjälp, säger han och ler – stort. n

34


25 700

59 000

14 000

675

230

Visste du att …

25 700 Stockholmsbarn går på fritidshem vid Stockholms stads skolor. 6 290 går i enskild verksamhet och 200 går på fritidshem i en annan kommun. Stockholms stads skolors fritidshem har 220 barn från andra kommuner.

59 000 Stockholmselever går i Stockholms stads grundskolor. 15 400 går i fristående grundskolor, 1 100 går i grundskola i en annan kommun, 700 går i internationella skolor och 300 går i specialskolor. Stockholms stads grundskolor har dessutom 1 870 elever från andra kommuner.

14 000 Stockholmselever går i Stockholms stads gymnasieskolor. 10 300 går i fristående gymnasieskolor och 2 700 går på gymnasiet i en annan kommun. I Stockholms stads skolor går 4 005 elever från andra kommuner.

675 Stockholmselever går i Stockholms stads obligatoriska särskola. 155 går i fristående obligatorisk särskola och 40 går i en annan kommun. Stockholms stads särskolor har 30 elever från andra kommuner.

230 Stockholmselever går i Stockholms stads gymnasiesärskolor. 120 går i fristående gymnasiesärskolor och 70 går i en annan kommun. Stockholms stads gymnasiesärskolor har 115 elever från andra kommuner.

enKÄT ➤

vaD Är vIKTIGasT För DIG nÄr Du vÄljer sKola?

Hamam Alsaifi, årskurs 9, Åsö grundskola

– Det viktigaste är att man känner att man kommer att trivas, att det är en bra atmosfär. Skolan ska ställa höga krav på eleverna och man ska förväntas ta mycket eget ansvar. Om

skolan är kommunal eller fristående kvittar. Jag hoppas komma in på Östra real, natur/natur.

Sandra Chavez, årskurs 9, Söderbymalmsskolan Handen

– Jag vill gå i en skola som gör att det blir bra i framtiden. Då spelar det ingen roll om det är en friskola eller en kommunal skola. Det viktiga är att den är bra och att jag trivs. Var

jag ska gå är helt mitt eget val. Jag tror jag vet, men vi får se var jag kommer in.

Milena Chirmay, årskurs 9, Blommensbergsskolan

– Jag väljer skola och program som kan ge mig en bra start inför framtiden. Jag lyssnar på vad kompisarna tycker, och så pratar jag med mina syskon och föräldrar innan jag

bestämmer mig. Det spelar ingen roll om det är en kommunal skola eller en friskola. Jag har inte bestämt var jag ska gå än.

Fredrik Gustavsson, årskurs 9, Engelska skolan

– Det ska vara en bra skola och bra lärare, så man får en bra utbildning. Jag vet redan att jag ska gå natur och nu är nästa steg att hitta en bra skola. Jag besöker olika skolor för att

kolla om det är bra. Friskola eller kommunal spelar ingen roll.

Jessica Wirström, årskurs 9, Katarina Norra skola

– För mig är det viktigt att det är en skola där det går elever med olika bakgrund och olika åsikter. Jag vill inte gå i en skola som är för likriktad. Den ska vara trevlig och ha bra

undervisning. Bäst är det att höra med elever som går på den skolan man är intresserad av. Jag funderar på Nacka gymnasium, samhäll/ekonomi/juridik.

TEXT OCH FOTO: AGNETA BERGHAMRE HEINS

Nytt kvalitetsprogram för elevhälsoarbetet i Stockholms skolor

Du beställer kvalitetsskriften via [email protected]

Du kan även ladda ner den som pdf från www.stockholm.se/utbildning/skriftserieutbildningsförvaltningen

35

nÄmnD & nyTT Redaktörer: Agnetha Styrwoldt-Alfheim, 08-508 33 826, [email protected]

Monika Sidén, 08-508 33 059, [email protected]

Alla i nämnden är värda en blomma. Det tyckte ordföranden Lotta Edholm (FP) när hon avslu-tade det sista sammanträdet i utbildningsnämn-den 2010. Vid mötet avtackades vice ordföran-den och flera ledamöter som slutar efter fyra år. Nämnd & Nytt fick växla några ord med Ann-Katrin Åslund (FP) och Roger Mogert (S), två av dem som avtackades.

Ann-Katrin Åslund är glad över sina fyra år som ledamot i utbildningsnämnden. Hon tycker att det är särskilt roligt att ha fått vara med un-der just den tid då ansvaret för grundskola, skol-barnsomsorg och obligatorisk särskola flyttades från stadsdelsnämnderna till utbildningsnämn-den. Hon har arbetat med förskolefrågor och är nöjd med den nya förskoleplanen och den stora utbyggnad som skett:

– Varannan dag öppnas en ny förskoleavdel-ning, kommunal eller fristående. Jag är också mycket nöjd med att vi nu har en gemensam kö dit alla kommunala och de enskilt drivna för-skolor som önskar är anslutna.

noTIser

övervakning kan kränka integritet

Att använda digital informationsin-samling via kameror, som varit fal-let både på Bromma gymnasium och på Ross Tensta gymnasium, kan vara kränkande för den personliga integri-teten, säger kammarrätten. Använ-dandet måste vägas upp av det syfte som övervakningen avser. Den tidigare domen från länsrätten mot Bromma gymnasium kvarstår eftersom kame-rorna övervakade ytor som inte bidrog till att minska stölderna i elevernas skåp. För Ross Tensta gymnasium god-kändes övervakningen med de kameror som var riktade mot elevskåpen. De ka-

meror som var riktade mer mot skolans allmänna ytor ansågs dock vara krän-kande mot den personliga integriteten.

De fullständiga domarna hittar du på utbildning.intranat.stockholm.se.

Forska på arbetstid

Ny chans för dig som är intresserad av forskning. Sök till den ämnesdidaktiska forskarskolan vid Stockholms universitet 2011. Läs mer på Pedagog Stockholm.

nya pul-ombud

Utbildningsnämnden har utsett He-lene Ljung på IT-funktionen och Patrik Roos på administrativa avdelningen till nya personuppgiftsombud. De säk-rar att utbildningsförvaltningen följer

personuppgiftslagen, PuL, genom att ge råd till medarbetare som behandlar personuppgifter. Läs mer på utbildning.intranat.stockholm.se: Min anställning/Fakta och villkor/Personuppgifter.

Trygghet och studiero

Utbildningsnämnden har svarat på en motion från Ylva wahlström (MP) om att göra skolorna i staden tryggare. Nämnden redogör för hur utbildnings-förvaltningen redan arbetar för att skapa en trygg skola. Av nämndens svar framgår också att resultatet från Stockholmsenkäten 2010 visar att ut-vecklingen går åt rätt håll. Nämnden delar wahlströms uppfattning att det är viktigt att skolan samverkar med vårdnadshavare, socialtjänst och andra

aktörer för att skapa en trygg skolmiljö och hänvisar till ett stödmaterial på www.stockholm.se. Sök på Trygghet och studiero.

handikapprådets ledamöter

Utbildningsnämnden har utsett le-damöter till handikapprådet för pe-rioden 2011–2014. Handikapprådet är ett rådgivande organ i frågor som rör personer med funktionshinder. Ut-bildningsnämnden delar handikappråd med Sisab (Skolfastigheter i Stockholm AB). Ledamöterna är: Peter Bommelin, Peter Falkegård, Caroline Jensen, Karin Rotsman, Annika Stridh, Emelie Felder-man och Kerstin Krebs. Läs om handi-kapprådet på www.stockholm.se.

Sista sammanträdet med nämndenAnn-Katrin Åslund, som har arbetat politiskt

tidigare, tycker att det har varit särskilt intres-sant att arbetet i utbildningsnämnden sträcker sig över så många olika områden. Hon tycker också att det har varit givande att nämnden har jobbat med fokus på kunskap. Hon menar att det är viktigt att inte anta ett ”tycka synd om-perspektiv” i mjuka frågor:

– Fokus ska inte ligga på omhändertagande utan på kunskap. Mottot ska vara ”alla kan”.

Roger Mogert avgår som vice ordförande i utbildningsnämnden. Han beskriver sina fyra år i opposition som spännande. Om sitt eget arbete i utbildningsnämnden säger han:

– Det tråkiga med att vara i opposition är för-stås att ens framgångar främst gäller sådant som bromsar. Men jag är bland annat nöjd med att vi tidigt lyckades skaffa oss en bild av och peka på problemen med GS-IT.

Som vice ordförande tar Roger Mogert med sig många nyttiga erfarenheter. Han tycker bland annat att det har varit lärorikt

att se den nya förvaltningsorganisationen ta form.

– Omorganisationen gav nya, större möjlig-heter att styra mot till exempel ökad jämlikhet. Men de verktyg som har skapats kunde ha ut-nyttjats bättre. n

MALIN LUNDH

utbildningsnämndens ledamöterDen nya utbildningsnämnden har tillträtt och här är ledamöterna: Lotta Edholm (FP), ord-förande, Jan Valeskog (S), vice ordförande, Johanna Sjö (M) , Markus Nordström (M) , Mikael Valdorson (M) , Henrik Appelqvist (M), Linda Nordlund (FP), Helen Törnqvist (C), Ka-rin Ehlin Kolk (S), Emilia Bjuggren (S), Per Olsson (MP), Ingegerd Akselsson Le Douaron (MP), Måns Almqvist (V).

Ersättare: Tomas Tetzell (M), Katja Hessle (M) , Aleksandar-Pal Sakala (M), Carl Pere-swetoff-Morath (M), Jessica Bagge (FP), Tobias Gillberg (C), Erik Slottner (KD) Dia Monzer (S), Linnéa Björnstam (S), Mattias Vepsä (S), Jimmy Mannung (MP), Maja Ahlstedt (MP), Lennart Sandborg (V).

Ordföranden Lotta Edholm (FP) visade sin uppskattning med blommor till ledamöterna i utbildningsnämnden.

Ann-Katrin Åslund (FP) – nöjd med sina nämndår.

Fo

to

: m

ar

c F

em

en

ia

Fo

to

: m

ar

c F

em

en

ia

36

nÄmnD & nyTT

Kärlekens kemi

I år är det Kemins år över hela världen och varje månad har ett tema som man kan använda i undervisningen. Under mars fokuseras klimat och en-ergi med relaterade ämnen som växt-huseffekten, energi, vindkraft och foto-syntesen. I april är temat industri och där kan man till exempel studera grön kemi, läkemedel och cellulosa. Sedan är det dags för kärlekens kemi i maj. Tänk-bara ämnen är feromoner, hormoner och hjärnans kemi. Titta in på Pedagog Stockholm för mer inspiration.

Klass 9a

Pedagog Stockholm har träffat Thomas Holmqvist från Rinkebyskolan som coachar de modiga lärarna på Mikael-skolan i årets omgång av ”Klass 9A” på Sveriges Television. Se intervjun med honom på www.pedagogstockholm.se.

Gemensam lösning för skolors webbplatser

Utbildningsförvaltningen utvecklar under våren en sidmall för skolornas webbplatser. Detta i samarbete med en referensgrupp bestående av tio rektorer. Det ska vara lätt att presentera basin-formation som matsedel, dokument och policyer och kontaktuppgifter. Det ska också gå att knyta flöden från till exempel bloggar och bädda in filmer.

– En bra webbplats är viktig för att stärka skolans varumärke. För att kunna konkurrera på skolmarknaden måste skolorna visa upp sig. Föräldrar-nas intresse för den pedagogiska verk-samheten och lärarna är stort, både inför och efter skolvalet, säger utbild-ningsförvaltningens kommunikations-chef Agnetha Styrwoldt-Alfheim.

Läs mer på utbildning.intranat.stockholm.se.

sverige tappar i kunskap

Svenska elevers kunskaper i läsför-ståelse har försämrats under det se-naste decenniet. Det visar den inter-nationella undersökningen Pisa 2009 som mäter läsförståelse, kunskaper i matematik och naturvetenskap hos

15-åringar i 65 länder. Det är hos redan svaga läsare som nedgången är störst. Sverige har även förlorat sin topposi-tion när det gäller likvärdighet och resultaten har dessutom försämrats i matematik och naturvetenskap. Resul-taten var mer negativa för pojkarna än för flickorna och det finns betydande skillnader mellan infödda elever och elever med utländsk bakgrund.

Läs mer på www.skolverket.se.

höga krav stressar unga tjejer

Stress hos unga tjejer hänger bland annat ihop med det moderna livet och mönstren för hur tjejer ”ska” vara. Det konstaterar Maria wiklund i sin avhandling ”Nära gränsen: diskursiv, könad och förkroppsligad stress hos dagens ungdomar” (Umeå universitet).

– På gymnasiet är 86 procent av tje-jerna och 59 procent av killarna pressa-de av höga krav i skolan. En stor andel rapporterar hälsobesvär, till exempel sömnsvårigheter, huvudvärk, oro och ångest, säger hon.

skolmat i världsklass

Utbildningsförvaltningens kostchefer erbjuder grundskolornas kökschefer, kockar och skolmåltidsbiträden möj-ligheter till utbildning. I kursen ingår näringslära och livsmedelsval, arbets-ledning, kreativ matlagning, service och bemötande. På schemat står också receptbank samt matsedels- och me-nyplanering

Del 1: Offentlighetsprincipen

Va, jobbar jag i en myndighet?

Visste du att alla kommunala skolor är en del av myndigheten ut-bildningsförvaltningen? Det innebär att alla handlingar som kom-

mit in till, upprättats inom eller förvaras hos myndigheten – och på skolorna – är allmänna. Det betyder att de tillhör ”det allmänna” men inte att de är obegränsat och allmänt tillgängliga.

Det finns i offentlighets- och sekretess lagen olika begränsningar, till exempel när det gäller elevvård, elev-hälsovård och grunderna för avstäng-ning (däremot inte själva beslutet). Se-

kretess råder också inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten.Offentlighetsprincipen ger medborgarna rätten att begära ut

allmänna handlingar. På utbildningsförvaltningens intranät hittar du en enkel lathund för vad som gäller vid utlämnande av allmän handling.

Vad gäller posthantering utgår vi ifrån att den post du får till din arbetsplats är relaterad till dina arbetsuppgifter även om ditt namn står överst i adressen. Då tillhör handlingen myndigheten och ska registreras, diarieföras eller på annat sätt göras sökbar, såvida det inte rör sig om handlingar som är obetydliga för verksamheten.

Du ska bli informerad om att du kan lämna medgivande till postöppning eller att verksamheten utgår från att medgivande är grundregeln. Om du inte vill att din post öppnas måste du skriftli-gen meddela detta. Då måste du själv öppna din post och se till att den blir diarieförd eller registrerad.

Post som är ställd till fackliga för troendemän får bara öppnas av adressaten.

Tänk på att även e-post kan vara allmän handling. nMARGRETH LARSEN

lästips: trond sefastssons ”offentlighetsprincipen i praktiken” (arena).

Fo

to

: b

jör

n t

es

ch

37

Livets hårda skola av Linus Wallin

nÄmnD & nyTT Redaktörer: Agnetha Styrwoldt-Alfheim, 08-508 33 826, [email protected]

Monika Sidén, 08-508 33 059, [email protected]

till att elevernas intresse för och kun-skap inom matematik och naturveten-skap har ökat”. Det innebär att två av fyra Ingvar Lindqvistpriser i år går till Stockholms stads lärare. Prissumman är 50 000 kronor vardera och 20 000 kronor till respektive skola.

Priset delas ut av Kungl. Vetenskaps-akademien, som genom sitt lärarpris vill fästa samhällets uppmärksamhet på lä-rarnas viktiga roll för landets utveckling. Pristagarna är nominerade av kolleger, rektorer, föräldrar eller elever och har valts av akademiens ledamöter.

Prisutdelningen äger rum vid Aka-demiens högtidssammankomst den 31 mars.

östra real firade 100 år

Den 19 januari var det 100 år sedan kung Gustaf V invigde Östra Real eller, som skolan då hette, Högre Reallärover-ket å Östermalm. 100-årsdagen firades på skolgården med elever, personal, före detta Östra Realelever och intresserade Östermalmsbor. Stockholms Musikkår Tre Kronor svarade för musiken som inramade tal av rektor Hans Nordmark, elevkårens ordförande Fabian Ström och gymnasiechefen Marie-Louise Hammer Åberg. 100-årsfirandet fortsätter 3–7 maj med programpunkter varje dag och Öppet hus

morgan Berglund – årets lärarvikarie 2010

En positiv och varm ledare i sitt möte med barn och unga. Det är egenskaper som kvalificerade Morgan Berglund till att bli Årets vikarie 2010. Han hade hård konkurrens av 450 lärarvikarier.

– Som att vinna en Oscar, sa Mor-gan Berglund som belönades för att genom sitt vikariearbete ha gjort en extra betydelsefull insats för barn och unga på förskolor och grundskolor i Stockholmsområdet.

Utbildningsföretaget VRE Education står bakom utmärkelsen. Kandidaterna nominerades av skolor, elever och an-ställda på VRE-kontoret.

på nya joBB

Michael Martinsson, rektor på Nya Ele-mentar. Tomas Hultqvist, rektor på Engel-brektsskolan. Helene Wallerstedt, rektor på Eriks-dalsskolan. Mattias Boström, rektor på Högalids-skolan. Per Wadman, rektor på Ärvingeskolan. Helena Nilsson, rektor på Solhems-skolan.Malin Lundh, kommunikatör i kommu-nikationsgruppen.

särskolegranskningen välkomnas

Skolinspektionen har i samråd med Socialstyrelsen granskat kvaliteten i handläggning och utredning inför mot-tagande i den obligatoriska särskolan i 30 kommuner, däribland Stockholm. Stockholms stads utbildningsförvalt-ning välkomnar granskningen och kommer omedelbart att gå igenom varje utredning som gjorts inför mot-tagande i särskolan samt också se över rutiner.

– Utifrån målet om en skola i världsklass är det självklart för utbild-ningsförvaltningen att beslut och ut-redningsunderlag följer gällande lagar och sker på ett korrekt sätt, säger ut-bildningsdirektör Thomas Persson.

Förvaltningen startade därför re-dan våren 2010 en översyn av rikt-linjer och tillämpning kring särskole-utredningar.

– Vi måste nu säkerställa att de pedagogiska, psykologiska, medicinska och sociala utredningarna sker på ett professionellt och rättssäkert sätt och att beslut fattas i behörig ordning, fort-sätter Thomas Persson.

Stockholms stad har totalt 902 elever i särskolan. Av dessa går 715 elever i stadens egna skolor, 90 i fri-stående skolor i Stockholm, 37 i andra kommuners skolor och 60 i fristående skolor i andra kommuner (uppgifterna gäller september 2010).

riktlinjer för stöd till elever

Nu finns nya riktlinjer för samarbe-tet mellan skola och stadsdelsnämnd. Riktlinjerna underlättar samverkan mellan skola och socialtjänst för att barn och ungdomar ska få stöd oav-sett var de bor eller går i skola, och för att ansvarsfördelningen mellan skola och socialtjänst ska bli tydlig. Läs riktlinjerna i Pedagog Stockholms kunskapsbank.

Bemötande påverkar jämställdhet

Pojkars vikande skolframgång och flickors vikande psykiska hälsa lyfts fram i slutrapporten för projektet Jäm-ställdhetsintegrerad skola i världsklass. Projektet har kommit fram till liknande resultat som den nationella kartlägg-ningen från ”Delegationen för jäm-ställdhet i skolan” (Deja). Pedagoger och skolledare behöver fundera över hur de bemöter pojkar och flickor och vilka mönster de bidrar med som hin-drar eller förstärker negativa effekter konstaterar rapportens författare.

Rapporten finns att ladda ner på ut-bildning.intranat.stockholm.se.

mario vargas llosa hyllar rinkebyelever

Nobelpristagaren i litteratur, Mario Vargas Llosa, besökte Rinkeby biblio-tek under sin Stockholmsvistelse och imponerades av eleverna han mötte. Författaren välkomnades på 19 språk av elever från Bredbyskolan och Rin-kebyskolan. Eleverna presenterade No-belpriset, Nobelpristagare och några av Vargas Llosas böcker. I en helsidesarti-kel i den spanskspråkiga tidningen El Pais hyllar Mario Vargas Llosa skolorna och säger bland annat att de borde tjäna som modell för alla länder som tar emot många invandrare.

Tvåspråkig matte gynnar lärande

Att få studera matematik både på sitt modersmål och på svenska kan gynna lärandet. Det visar Eva Norén i sin dok-torsavhandling ”Flerspråkiga matema-tikklassrum: Diskurser i grundskolans matematikundervisning” (Stockholms universitet). Tvåspråkiga elever som erbjuds tvåspråkig undervisning i mate-matik får ett bra självförtroende och kan därmed nå goda resultat i matematiken. Resultaten stödjer tidigare forskning som visar att tvåspråkiga elevers lärande gyn-nas av tvåspråkig undervisning.

seminarier om hedersrelaterat våld

Projektet ”Hedersam”, som drivs av socialförvaltningen i samarbete med utbildningsförvaltningen, erbjuder en seminarieserie om hedersrelaterat våld och förtryck. Syftet är att öka intresset och höja medvetenheten om heders-relaterat våld och förtryck. Men också om konsekvenserna för individ och samhälle.

Mer information finns på utbild-ning.intranat.stockholm.se.

lÄsTIps

I filmens fotspår

Filmpedagogen Eva westergren berät-tar om några olika sätt att närma sig film i boken ”I filmens fotspår” (Bon-nier Utbildning). Det gör hon med ut-gångspunkt i tio klassiska barnfilmer. Metoderna som beskrivs är allmänna och går att applicera på andra filmer.

Barn och naturvetenskap

Boken ”Barn och naturvetenskap” (Li-ber) av Ingela Elfström, Bodil Nilsson, Lillemor Sterner och Christina wehner-Godée är en didaktisk bok om under-sökande lärande i naturvetenskap för barn i åldern 1–12 år. Boken betonar

ett utforskande arbetssätt och tilltron till barnens egen förmåga. Teorier om lärande är kopplade till praktiska ex-empel från förskolans och skolans ar-bete med naturvetenskap.

att besöka en roman

Genom en virtuell vandringsguide går det att besöka platser från John Aj-vide Lindqvists debutroman ”Låt den rätte komma in”. Det går att följa med karaktärerna och gå i deras fotspår. webbplatsen är gjord av elever på En-skilda gymnasiet.

Se attbesokaenroman.se.

2666

I boken 2666 av Roberto Bolaño (Al-bert Bonniers förlag) är fyra littera-turvetare på jakt efter den mystiske författaren Benno von Archimboldi. En mentalt instabil filosofilärare som hör röster försöker skydda sin dotter från världens ondska och en sportjournalist som i stället för att bevaka boxning ställs öga mot öga med döden. Vä-garna har fört dem alla till ökenstaden Santa Teresa märkt av en brottsvåg där hundratals kvinnor våldtagits, lemläs-tats och mördats utan att de skyldiga gripits. Denna roman har blivit en sen-sation världen över.

vI GraTulerar

ulf jämterud kungligt prisad

Gymnasieläraren Ulf Jämterud tillde-las Kungl. Vitterhetsakademiens pris för berömvärd lärargärning inom skol-väsendet. Ulf Jämterud är lärare i reli-gionskunskap och historia vid Bromma gymnasium samt lärarutbildare vid Stockholms universitet.

Han får priset för att han ”genom att ställa didaktiska frågor under de-batt har förenat kravet på goda äm-neskunskaper med möjligheten att utnyttja datorbaserad undervisning i källkritik”. Priset är på 50 000 kronor och kommer att överlämnas vid Aka-demiens högtidssammankomst i Rid-darhuset den 21 mars. Dessutom får biblioteket vid Bromma gymnasium 20 000 kronor för inköp av litteratur.

Ulf Jämterud är även krönikör i LÄRA Stockholm. Läs hans senaste krö-nika (nummer 5/2010) på www.stock-holm.se/lara.

moss och neideman får Ingvar lindqvistpriset

Sandy Moss, Johannes skola, och Ras-mus Neideman, Norra Reals gymna-sium, tilldelas 2011 års Ingvar Lind-qvistpris ”för entusiasm, engagemang och utvecklingsarbete som har lett

38

alla vi som arbetar inom utbildningsförvalt-ningen ska stödja undervisningen och elevernas lärande. Det är vårt uppdrag oavsett om vi ar-betar som lärare, rektor, tjänsteman eller tillhör den övriga skolpersonalen. Under året och un-der resten av mandatperioden genomför vi nu flera satsningar för att bli ännu bättre.

Vårt uppdrag är att erbjuda alla Stockholm-selever en utbildning av god kvalitet. Vi inom utbildningsförvaltningen arbetar på uppdrag av den politiskt tillsatta utbildningsnämnden, vil-ken i sin tur har ett uppdrag från kommunfull-mäktige. Nämnden har två primära uppdrag. Det första är att svara för att elever och stude-rande erbjuds en utbildning av god kvalitet oav-sett huvudman. Det andra är att driva kommu-nala grund- och gymnasieskolor. Därför ska vi fördela resurserna till skolorna på ett sätt som gör att alla skolor kan verka på lika villkor. För att ge medborgarna ett verktyg att göra korrekta val utifrån sina behov och önskemål utvecklar vi Jämför Service. Det ska vara enkelt att vara stockholmare.

under mandatperioden genomförs dessutom nya reformer och den nya skollagen träder i kraft. En stor del av vårt fokus ligger därför på åtgärder och arbete i linje med dessa föränd-ringar. Det får inte hindra att vi fortsätter vårt kontinuerliga arbete med att förbättra verksam-hetens resultat.

Vi satsar på kompetensutveckling och kar-riärtjänster för lärare. Dessutom samarbetar vi med högskolor och universitet för att säkerställa

en lärarutbildning med hög kvalitet. Vi ska också förstärka den så kallade chefsfunktionen.

Andra nyheter under 2011 är gymnasie-skolornas nya ledningsorganisation och att vi utökar antalet grundskolechefer från fyra till sju. Detta för att skapa ett nära ledarskap och en effektiv ledningsorganisation. Ytterligare en förändring är att vuxenutbildningen kommer att överföras till den nya arbetsmarknadsnämnden.

För att säkerställa att vi använder ekono-miska resurser på ett effektivt sätt arbetar vi för att öka både kostnadsmedvetenheten och prog-nossäkerhet. Dessutom behöver vi effektivisera lokalplaneringen och minimera lokalkostna-derna. Därför kommer vi att tillsammans med stadsledningskontoret genomföra en lokalutred-ning.

vi kommer att fortsätta fokusera på att ut-bildning ska leda till arbete, företagande eller studier och att skolorna ska samverka med om-världen (till exempel arbetsliv och högskolor) – vi ska utbilda världsmedborgare.

Tillsammans arbetar vi utifrån visionen ”En skola i världsklass”, inom ramen för Vision 2030 om ”Ett Stockholm i världsklass”. För våra elever och deras lärandes skull!

THOMAS PERSSON ÄR UTBILDNINGSDIREKTÖR I STOCKHOLMS STAD

Vi är till för eleverna!

• SuccéförEriksdalsskolansestetiskalärprocesser.

• FöretagsledarenMichaelTreschowomskolaochentreprenörskap.

• ViåkertillRinkebyochträffarStavrosLoucafrån”Klass9A”.

• Hägerstenshamnensskola+StadsteaternSkärholmen=SalongNormal.

… och naturligtvis mycket mer. Ute hos dig 15 april.

I nästa nummer ...

Fo

to

: b

jör

n t

es

ch

LÄRA STOCKHOLM

sIsTa orDeT ➤

Puh, nu har fröken varit inne på den där sidan igen ...

Pedagog Stockholm hälsar förskolan välkommen!

Från och med 2011 hittar du inspiration och information om

förskola, skola och gymnasium samlat på Pedagog Stockholm.

Bli inspirerad av andra lärare och pedagoger.

Följ pågående arbete med forskning och utveckling.

Besök www.pedagogstockholm.se.utbildningsförvaltningen

Documents

LÄRA Stockholm 1 2011