2019-06-27

Kvalitetsredovisning Läsåret 2018-2019

Verksamhetsplan Läsåret 2019-2020

för Gärde skola

1

Innehåll Kvalitetsredovisning 2018/2019 ......................................................................................................................................... 2

Prioriterade områden 2018/2019....................................................................................................................................... 2

Genomförande och metod ................................................................................................................................................. 2

Resultat ............................................................................................................................................................................... 2

Enkäter ................................................................................................................................................................................ 4

Studieresultat ..................................................................................................................................................................... 5

Analys................................................................................................................................................................................ 10

Åtgärder ............................................................................................................................................................................ 12

Verksamhetsplan 2019/2020 ............................................................................................................................................ 13

Prioriterade områden ....................................................................................................................................................... 13

2

Kvalitetsredovisning 2018/2019 Verksamheter inom skolväsendet ska på huvudmanna- och enhetsnivå

systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen.

Skolans mål anges i skollag och läroplan. Detta är Gärde skolas redovisning

gällande grundskolans kvalitet och utveckling.

Rapportens disposition

Kvalitetsredovisning

1. Prioriterade områden 2018/2019

2. Genomförande och metod

3. Resultat

4. Analys

5. Åtgärder

Verksamhetsplan

6. Prioriterade områden 2019/2020

Prioriterade områden 2018/2019 För att nå uppsatta mål planerades följande prioriteringar inför läsåret:

1. Språk och kunskapsutvecklande arbetssätt med fokus på kooperativt lärande

2. Digitalisering

Genomförande och metod 1. Kooperativt lärande

Syftet med kooperativt lärande i klassrummet är att öka elevernas språkliga aktivitet genom arbetsuppgifter

som bygger på samarbete i en grupp och individernas ömsesidiga beroende för att kunna lösa uppgifter. Med

sådana arbetsformer visar forskning att eleverna ökar sin förmåga att lära. Språket är grunden till allt lärande

och eleverna behöver få rikliga tillfällen att samtala med varandra för att vidga sitt tänkande och språk för

ökad förståelse.

En planering som innehållit litteraturläsning ”Grundbok kooperativt lärande – Vägen till det samarbetande

klassrummet” (Fohlin mfl, Studentlitteratur 2017), kollegial reflektion, prövande arbetssätt i undervisning och

uppföljning och gemensam ny reflektion har genomförts systematiskt under läsåret.

2. Digitalisering

Från halvårsskiftet 2018 är läroplanen för grundskolan Lgr 11 reviderad och innehåller sedan dess ett utvidgat

uppdrag kring digitalisering. Flera kursplaner ändrades och programmering är nu obligatoriskt.

Följande aktiviteter har genomförts under året för att leva upp till kraven:

1. Säkra tillgång till digitala verktyg i undervisningen.

De digitala verktygen består dels av ipads och chromebooks i klassrummet dels

avprogrammeringsutrustning. Grundskolan har sökt och fått pengar från Teknikerjakten för att

stimulera elevers intresse för teknik. Medlen har använts för inköp av programmeringsutrustning.

Grundskolans digitaliseringsutvecklare har använt medlen för inköp av programmeringsutrustning

som fördelats i olika temalådor. Digitaliseringsutvecklaren har utbildat lärare och arbetslag kring de

olika lådornas innehåll och lärare har lånat lådor i perioder och genomfört lektioner.

2. Fortbildning för pedagoger genom gemensamma studiedagar och kollegialt lärande i arbetslaget.

3. Pedagoger har använt digitala verktyg i undervisningen med elever.

Resultat 1. Kooperativt lärande

Lärare har svarat på en enkät om hur de uppfattar att det kollegiala lärandet kring det kooperativa arbetssättet

fungerat under året.

Fakta 2018/2019

Antal elever 78

Lärare (åa) F-6 5,85

3

Fem lärare har svarat på enkäten och alla har ökat sin kunskap om vad kooperativt arbetssätt innebär.

Fyra lärare har använt arbetssättet varje vecka eller har utvecklat arbetssättet till att bli en integrerad del i

undervisningen.

Följande argument anger de som fördelar med arbetssättet:

- Alla elever är aktiva och delaktiga på flera olika sätt som stärker deras förmågor. Jag som lärare får bra tillfällen att

göra bedömningar under arbetet med olika övningar.

- Ett bra arbetssätt för att få med alla elever. Eleverna får lära sig att ta ansvar och lär av varandra. Ett

gruppstärkande arbetssätt som främjar klassrumsklimatet och tränar eleverna i samarbete och att se varandras

styrkor.

- Jag ser att det skapar tryggare grupper, eleverna utvecklar varandra och sig själva, det är lättare att hitta den

generella proximala utvecklingszonen, eleverna tycker att det är roligt.

- Få alla att vara delaktiga och engagerade.

- Lyfter analytiska förmågor hos elever

Följande argument ser de som utmaningar:

- Ibland kan vissa strukturer vara intensiva för elever med NPF. Det är även utmanande ibland att hitta gemensamma

mål utan att det blir för svårt eller för enkelt för vissa elever.

- Kan vara svårt att få med alla elever, särskilt de med speciella behov. Inte alltid helt lätt att dela in eleverna i "bra "

grupper.

-Vissa elever har svårt med samarbetsövningar.

Följande effekter ser de hos eleverna:

- Blir mer aktiva och de lär av varandra. De flesta tycker att det är kul.

- De flesta är väldigt positiva och till och med driver det framåt.

- Positiva och nöjda då de får "redovisa" för övriga.

- Oftast engagerade.

Enkäten visar också att lärarna är positiva till arbetssättet och vill fortsätta lära mer om det.

2. Digitalisering

2.1 Tillgång till utrustning:

Förskoleklassen har ännu inte tillgång till digital utrustning i klassrummet.

Årskurserna 1-6 har tillgång till utrustning.

2.2 Fortbildning för pedagoger:

Pedagoger skattade sin digitala förmåga i juni 2018 och skattade den igen i juni 2019.

Resultatet av skattningen visar att pedagoger ökat sin digitala förmåga men att det återstår mer att lära om för att de

ska känna sig trygga i undervisningssituationen. Följande behov kvarstår:

0 1 2 3 4

använda alternativa IT-verktyg för inkluderande lärmiljö…

använda Google Classroom

använda kartor med tillhörande information

använda presentationsprogram

använda Widgit Online

hur sociala medier fungerar och kan användas i…

introducera blockprogrammering

jämföra och värdera källor med ett källkritiskt…

skapa/producera bild, film och ljud/musik

skriva texter med länkar eller andra interaktiva funktioner

tillämpa lagen om upphovsrätt

4

2.3 Pedagoger har använt digitala verktyg i undervisningen:

Förskoleklass: Har ej arbetat med digitalisering.

Åk 1: Det har varit väldigt bra att kunna skriva i Skolstil. Eleverna har kunnat producera mycket fina texter - även

elever som har svårare med motoriken.

Åk 2: Eleverna har arbetat med programmering och är mycket snabba och kan nu mer än pedagogerna. De lär mycket

av varandra och hjälps åt med utmaningar. Vi behöver fortsätta att träna eleverna i att använda sig av digitala

hjälpmedel och utveckla sina kunskaper ibland annat källkritik och nätetik.

Åk 3-4: Klassen har tillgång till Chromebooks som verktyg och Classroom och Drive som gemensam arbetsyta. Det har

fungerat väldigt bra! Sedan har lärare och klassen arbetat in olika digitala hjälpmedel, tex. Padlet eller digitala enkäter

för olika arbetsuppgifter.

Klassen har även arbetat med grunderna i programmering samt skriva digitala dokument. Elever med läs- och

skrivsvårigheter börjar bli säkra på sina digitala hjälpmedel så som inläsningstjänst/talsyntes/Legimus. Dock behöver

detta utvecklas för att eleverna ska få ut mer av det och bli helt självgående.

Vidare ser läraren behov av att utveckla användandet av program för att tex göra digitala böcker,

bildspelspresentationer och inspelade redovisningar.

Eleverna är mycket vetgiriga när det gäller digitaliseringen.

Åk 5-6: Åk 5-6 har tillgång till chromebooks som verktyg och har arbetat i mindre omfattning med digitala verktyg som

Classroom. När klassen har gjort det har det fungerat bra som exempelvis i skrivövningar. Med mer

användning/erfarenhet från lärarna kommer hjälpmedlet att användas oftare.

Chrombooken används som sökhjälp i diverse sammanhang.

Elever med läs och skrivsvårigheter har haft möjlighet till hjälp men här skulle det kunna göras mer. Som undervisande

lärare vet man inte alltid om vilka hjälpmedel som finns, eller vad eleven kan och inte kan använda.

Bra med digidagar som kan hjälpa till att öppna ögonen för bra hjälpmedel.

Enkäter Diagram, bilder och reflektioner från årets enkäter.

Skolans trygghetsenkät ”Skoltemp” höstterminen 2018 med fokus på resultat på målen i planen mot kränkande

behandling och implementering av ”skolans viktiga regler”.

Svaren kunde anges på en skala 1-4 från stämmer inte alls – stämmer mycket bra

5

Svaren kunde anges på en skala 1-4 från stämmer inte alls – stämmer mycket bra

6

Kommunenkäten vårterminen 2019 Jag känner mig trygg i skolan F-3 4-6

Jag vet vem på skolan jag kan prata med om någon har varit elak mot någon elev

F-3 4-6

7

Jag är nöjd med min skola som helhet

F-3 4-6

Reflektioner

Lärare på Gärde skola har sedan flera år ett beprövat arbetssätt som utgår från ett systematiskt värdegrundsarbete

med olika gemensamma aktiviteter i ett årshjul. Skolan är liten och alla elever känner varandra, alla pedagoger känner

alla elever och med gemensamma aktiviteter som till exempel ”wild kids” i tvärgrupper med elever från förskoleklass

till årskurs 6 byggs tryggheten och gemenskapen successivt under läsåret. Sexorna är förebilder, får ta ansvar för de

yngre eleverna och leda olika aktiviteter. Resultaten ser överlag bra ut även i år och visar att det systematiska arbetet

fungerar.

Under året har rektor och pedagoger arbetat med att formulera viktiga regler för skolarbetet för att stötta eleverna

att lära.

1. Vara på rätt plats, vid rätt tid med rätt saker.

2. Arbeta med det som läraren har planerat.

3. Visa/säga till när något stoppar dig i arbetet

4. Du hjälper till med att hitta lösningar på det som stoppar dig i arbetet.

5. Uppmuntra och hjälpa till så att klasskamrater får bästa chansen att göra sitt arbete.

Pedagoger har sett att det inte alltid är så lätt för eleverna att förstå att skolarbetet är till för deras egen skull och det

är inte så lätt att förstå att de ingår i ett kollektiv där alla inte kan göra det de själva vill i varje stund. Under året har

reglerna implementerats så att eleverna ska förstå innebörden av och vad de innebär i konkreta beteenden.

De yngre eleverna och elever med olika funktionsnedsättningar har svårigheter att leva efter reglerna. Pedagogerna

ser att vi behöver arbetssätt och ibland professionell stöttning för att stödja eleverna att utveckla sociala färdigheter

och förmåga att hantera ilska.

Studieresultat

1. Omdömesblanketten, fördelning av kunskapsutveckling per ämne för åk 1-5

Åk 1

8

Åk 2

Åk 3

Åk 4

9

Åk 5

2 Nationella prov

2.1 Antal elever årskurs 3 som nått kravnivån på respektive delprov

2.2 Årskurs 6 andel elever med godkänt provbetyg per ämnesprov och kön

10

3. Betygsstatistik

Meritvärde - medelvärde betyg åk 6 pojkar/flickor samlat diagram

Analys Trygghet

På Gärde skola visar elevernas svar på trygghetsenkäterna goda resultat. Skolans mål har varit att minst behålla förra

årets resultat vad gäller elevernas upplevelse av trygghet. Kommunens enkät är utformad på ett annat sätt detta år

och resultaten av elevernas svar kan inte jämföras helt likvärdigt. En ny fråga i årets enkät visar elevernas

helhetsuppfattning av skolan och resultatet är mycket bra.

Det finns väl inarbetade rutiner och arbetssätt för aktiviteter i värdegrundsarbetets årshjul som stärker trygghet och

gemenskap mellan eleverna. Eleverna på Gärde är i åldrarna 7-12 år och under dessa år utvecklas elevernas självbild

och normer i gemenskap med andra. Pedagoger på skolan leder elevernas normutveckling varje dag under lektioner

och raster. Skolgården är stor med ytor för roliga aktiviteter både på skolans fram- och baksida. Under varje rast är två

pedagoger aktiva i att stödja eleverna i aktiviteter och lekar, ha tillsyn, tillrättavisa och lösa konflikter. Lösning av

konflikter blir erfarenheter och lärdomar som utvecklar elevernas socialisering.

Det finns elever som visar behov av ökad social färdighetsträning och det blir ett fokusområde för fritidshemmet.

En liten skola har få pedagoger och rasttillsyn med två pedagoger gör att det är ett svårt pussel att få ihop ett schema

som även tillgodoser pedagogernas rätt till rast. Resultatet av vårens medarbetarenkät visar att pedagoger känner

stress och har svårt att hitta balans mellan arbete och vila. En fortsatt utmaning blir att bibehålla elevernas känsla av

trygghet och samtidigt ge pedagoger tillräcklig tid för rast.

Skolans organisation som grund för kunskapsresultat

Årets kunskapsresultat som visas i ovanstående tabeller ger en bild av att det finns elever med goda kunskapsresultat

och elever som ännu inte nått godtagbara kunskaper i varje ämne för varje årskurs. På en liten skola är elevunderlaget

litet och klasserna består av olika individer med olika förmågor. Jämförande statistik mellan olika år blir med sådana

förutsättningar inte så intressant. Istället blir det intressant att se hur väl skolan har kunnat använda resurserna för att

tillgodose årets elevers behov av god undervisning samt stöd och utmaningar.

Lärare har analyserat årets resultat och samtalat om tänkbara förklaringar till hur det kommer sig att resultaten ser ut

som de gör i år.

Skolans organisation med åldersblandade klasser i 1-2, 3-4 samt 5-6 innebär att eleverna behöver skolas in i ett

11

arbetssätt där de klarar att lyssna på gemensamma genomgångar, arbeta självständigt med egna uppgifter samtidigt

som andra elever arbetar med sina uppgifter.

Med den reviderade läroplanen och stadietimplanen ökar den nationella styrningen över hur tiden kan användas för de olika ämnena och för lärare innebär det en stor utmaning och god förmåga att leda två årskursers lärande i progression mot kunskapskraven i alla ämnen, kunna organisera hela klassens arbete samt designa uppgifter som motsvarar elevers olika behov. För lärare som undervisar i årskurser som arbetar mot kunskapskrav i olika stadier (klass 3-4) betyder det en extra stor utmaning i att säkra att alla elever garanteras en undervisning mot samtliga ämnens kunskapskrav. För en nyutbildad eller oerfaren lärare betyder detta en extra stor ansträngning och när det finns elever som har behov av extra anpassningar och åtgärdsprogram behövs stöd till läraren och klassen. För årets ettor var det en extra lång startsträcka innan alla elever förstått vad skolarbetet innebär. Under året har större resurser fördelats till klass 1-2 där både lärare och elever haft behov av stöd.

I en åldersblandad klass, som i alla klasser, finns elever med snabb inlärning och långsammare inlärning. För elever med långsammare inlärning, särskilt om de är tillhör den yngsta årskursen i klassen, kan tempot bli för högt som betyder att tiden för att befästa färdigheter och kunskaper blir otillräcklig. I samtliga klasser prioriteras resurser så att klasserna kan delas i sina olika årskurser under en del av lektionerna i ämnena matematik, svenska och engelska för att ge eleverna tid till årskursinriktade genomgångar och färdighetsträning.

Skolan har haft tillgång till specialpedagog under året som koordinerat planering och insatser för elever i behov av extra anpassningar och åtgärdsprogram som genomförts av klasslärare och elevassistenter. Under vårterminen har hon även haft tid som speciallärare och kunnat genomföra kvalificerat stöd som lett till förbättringar för elever som haft behov av det. Det har gjort positiv skillnad för elevernas resultat.

Lärare ser att tid för läsning behöver prioriteras och det räcker inte att elever läser i skolan. Eleverna behöver även läsa hemma.

Över tid och med kompetenta lärare visar eleverna resultat i både kunskaper och självkänsla. För elever med funktionsnedsättning kan kunskapskraven bli svåra att nå och skolan arbetar då med att bygga för elevers kunskap om sig själva och sina förmågor på längre sikt.

Tre av skolans fem lärare i grundskolan slutar på skolan eller byter roll och funktion efter läsåret. Under rekryteringsarbetet av ersättare har det visat sig att det är svårt att rekrytera lärare till en skola med en krävande organisation. Tjänsterna har tillsatts av erfarna lärare över 60 år samt obehöriga och kompetensöverföring mellan lärare i olika åldrar minskar med medarbetare i homogen ålder.

Under vårterminen utreddes alternativet att ändra skolans organisation till klasserna F- 1, 2-3, 4-5 samt 6, för att undvika att ha en klass som arbetar mot både lågstadiets och mellanstadiets kunskapskrav samtidigt (3-4) och för att inte bryta kontinuiteten för elever på lågstadiet mellan åk 2 och 3. Organisationsförändringen kunde inte genomföras av ekonomiska skäl då det visade sig att det blev mer kostsamt.

Verksamheten på Gärde skola bygger på traditioner i samarbete med föräldrar och det finns en stabil grund att stå på

när det gäller psykosociala förutsättningar. I en tid av lärarbrist, årliga nyrekryteringar och behov av utvecklade

pedagogiska arbetssätt och digitalisering blir utmaningarna större för skolledning och lärare att ge eleverna kunskaper

och färdigheter som är i takt med tiden. Tid för kollegialt lärande mellan lärare blir mycket viktig i en tid av snabb

samhällsutveckling. Läroplanen förändras i takt med samhällsutvecklingen och lärares behov av fortbildning och

kollegiala lärande ökar.

Gärde skola har få lärare och några lärare arbetar deltid. Det innebär att det finns liten gemensam tid till förfogande

för lärande, planering och systematisk utveckling mellan kollegor. Tidsutrymmet för rektor att verka för pedagogisk

utveckling i en tid av förändring blir också mycket litet. Sammantaget gör detta att utveckling tar lång tid. Läsårets

fokusområden med kooperativt lärande och digitalisering visar att lärare ser behov av och vill fortsätta

utvecklingsarbetet. Resultatet av fokusområdet digitalisering visar att lärare har behov av fortsatt fortbildning för att

kunna stödja elever i att använda digitala hjälpmedel och för att effektivisera lärande genom att använda digitala

samarbetsytor.

12

Det fortsatta utvecklingsarbetet kommer att inriktas mot att lära mer om vad en stödjande och tillgänglig lärmiljö är

för att kunna skapa en sådan för att ge alla elever ökade förutsättningar att lära. Det kooperativa arbetssättet och

digitalisering blir en del av detta.

Rektor för skolan är även rektor för en annan skolenhet som har likande behov av planering av kalendarium för

konferenser och arbetsplatsträffar. För att klara alla uppgifter som en skolledare och chef har med ansvar för kvalitet,

ekonomi och arbetsmiljö behöver resurser som tid, medarbetare och ekonomi planeras noggrant.

Under våren har stor del av tiden tagits anspråk för rekrytering av nya lärare som slutat i kommunen eller fått nya

uppdrag. Det har inneburit att tiden för pedagogisk ledning minskat.

Ambitionen om god kvalitet är hög i skolan och med noggrann planering och kompetenta medarbetare uppnås

kvaliteten i hög grad.

Åtgärder

Följande områden prioriteras för utveckling till kommande läsår:

För att tillgodose elevernas behov av en stödjande och tillgänglig lärmiljö behöver det fortsatta utvecklingsarbetet

inriktas mot att lära mer om hur vi kan skapa detta för eleverna.

Stödjande och tillgänglig lärmiljö består av de tre perspektiven, fysisk, social och pedagogisk miljö. Den pedagogiska

miljön med fortsatt arbete med kooperativt lärande och digitalisering blir det prioriterade området.

För att öka lärares förutsättningar till kollegialt lärande kommer konferenser att genomföras i samverkan med

arbetslagen på Ullvi och Tällbergs skolor.

13

Verksamhetsplan 2019/2020

Prioriterade områden Med utgångspunkt utifrån måluppfyllelse och angivet uppdrag prioriteras följande åtgärder

1. Stödjande och tillgänglig lärmiljö

2. Kooperativt lärande

3. Digitalisering

Prioriterat område Aktivitet Utvärderas

1. Stödjande och tillgänglig

lärmiljö

Föreläsning 14 augusti: Vad är en stödjande och tillgänglig

lärmiljö?

Januari 2020

Skattning av den pedagogiska lärmiljön 30 september. Januari 2020

2. Kooperativt lärande,

digitalisering och

likvärdig bedömning.

Kollegialt lärande kring kooperativt lärande, digitalisering och

gemensam bedömning i ett utvidgad kollegium Tällberg, Ullvi

och Gärde följande datum: 24/9, 22/10, 26/11, 28/1, 3/3, 7/4,

28/4 och 12/5

Januari samt juni

2020

Prövande arbete med kooperativa arbetssätt och digitala

verktyg i undervisningen för att bygga en progression i

elevernas kommunikativa och digitala färdigheter och

samarbetsförmåga från f-klass till åk 6.

Juni 2020

Leksand 2019-06-27

Bitte Henriksson

Rektor, Gärde skola