Kvalitetsrapport Förskolan Kungsfågeln · 2019. 4. 15. · Barn och elever i Lindesberg har tillgång till utbildning som ger goda möjligheter till egen försörjning. För att

1

Kvalitetsrapport

Förskolan Kungsfågeln

Läsåret 2017–2018

2

Innehållsförteckning 1. Inledning.................................................................................................................... 3

2. Förutsättningar .......................................................................................................... 4

2.1 Grundfakta ................................................................................................................ 4

2.2 Arbetsmiljö ................................................................................................................ 4

3. Normer och värden .................................................................................................... 5

4. Utveckling och lärande ............................................................................................... 6

4.1 Språk ......................................................................................................................... 7

Barn- och utbildningsnämndens mål .......................................................................... 7

4.2 Matematik ............................................................................................................... 10

4.3 Naturvetenskap och teknik ...................................................................................... 11

4.4 Lek ........................................................................................................................... 12

4.5 Estetik ..................................................................................................................... 13

4.6 Motorik ................................................................................................................... 14

4.7 Socialt ..................................................................................................................... 15

5. Barns inflytande ....................................................................................................... 16

6. Förskola och hem ..................................................................................................... 17

7. Övergång och samverkan ......................................................................................... 19

8. Uppföljning, utvärdering och utveckling ................................................................... 20

9. Sammanfattning av utvecklingsområden .................................................................. 22

3

1. Inledning I Lindesbergs kommun genomförs ett regelbundet systematiskt kvalitetsarbete. Syftet är att säkerställa att verksamheten på varje förskola överensstämmer med såväl de nationella styrdokumentens mål, krav och riktlinjer som lokalt beslutade målsättningar och barn- och utbildningsnämndens specifika målskrivningar. Kvalitetsrapporten är sammanställd av respektive förskolechef och bygger på underlag och analys från verksamheten samt vårdnadshavares svar i samband med den årligen återkommande nöjdhetsenkäten. Kungsfågeln är en efterfrågad etablerad förskola med en avdelning 1-5 år. Förskolan är inte byggd för dagens barngruppsstorlekar och saknar separata arbetsplatser för personalen. Personalen använder utemiljön mycket strukturerat för att kompensera trångboddheten.

Elionor Pettersson

Lindesberg 20180717

4

2. Förutsättningar 2.1 Grundfakta Antal barn 15 mars 21 Grundbemanning 15 mars 3,5 Utöver grundbemanning finns centralt budgeterade medel för barn med stora stödbehov. Dessa medel fördelas efter behov terminsvis.

2.2 Arbetsmiljö Resultat av årets arbete Kungsfågeln mätningar av psykosocial arbetsmiljö görs tillsammans med Kristallen eftersom det är så få medarbetare på enheten. Resultaten för piltavlan som används en gång per månad och mäter upplevelsen av psykosocial arbetsmiljö, visar att det är områdena ”lagom arbetsmängd” och ”möjligheter att påverka” som vissa månader upplevs som otillfredsställande av ett par medarbetare. Även frågan om det går rättvist till på arbetsplatsen har haft ett något sämre resultat. Där gjordes en fördjupning i maj som visade på att det handlar om upplevelsen av att vissa räknas mer i arbetslaget. Resultat från medarbetarenkäten har inte redovisats då personalen är fyra personer och det krävs fem för att få ett enhetsresultat. Vid två tillfällen har personalen tagit upp att deras arbetsmiljö kraftigt försämrats pga barngruppens sammansättning. En förstärkning i bemanningen gjordes under våren.

Analys

En en-avdelningsförskola är alltid mer sårbar än en förskola med flera avdelningar som kan samarbeta med varandra om öppningar, stängningar och vid frånvaro.

Med de politiska beslut som finns idag kan varken personalen eller förskolechefen påverka gruppsammansättningen på en en-avdelningsförskola. Det är kötid och förskoleval som avgör. Det har lett till en dålig gruppsammansättning på Kungsfågeln vad gäller kön och ålder som personalen känner frustration och vanmakt över.

Utvecklingsbehov

• Arbeta för en förändring av dagens förskoleval/köregler. • Arbetsplatser för personalen

5

3. Normer och värden Förskolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efter hand omfatta dem.

(Lpfö 98 Revideras 2016)

Resultat av årets arbete

Vår avdelning kännetecknas av att barnen ges förutsättningar att…

yngr

egru

pp

äldr

egru

pp

utveckla öppenhet, respekt, sol idari tet och ansvar

4 4

utveckla förmåga att ta hänsyn ti l l och leva s ig in i andra människors s i tuation samt vi l ja att hjä lpa andra

4 4

utveckla förs tåelse för att a l la människor har l ika värde oberoende av socia l bakgrund och oavsett kön, etnisk ti l lhörighet, rel igion el ler annan trosuppfattning, sexuel l läggning el ler funktionsnedsättning

4 4

utveckla respekt för a l l t levande och omsorg om s in närmi l jö

4 4

utveckla s in förmåga att upptäcka, reflektera över och ta s tä l lning ti l l ol ika eti ska di lemman och l ivs frågor i vardagen.

4 4

Personalens självskattningar ska inte läsas som jämförelser mellan grupperna. De visar snarare hur personalen ser på sina styrkor och svagheter och hur man har prioriterat i planeringen av verksamheten. Med de yngre barnen kretsar mycket kring den egna individen. Med stigande ålder och genom förskolans arbete har barnen utvecklat sin samarbetsförmåga, de lyssnar på varandra och de leker i olika konstellationer. I båda grupperna ser man att barnen oftare använder kommunikation för att lösa problem än tidigare.

Analys

6

Personalen har varit lyhörda för barnens tankar och intressen vilket gjort barnen delaktiga i verksamheten. De har även arbetat med att medvetandegöra barnen på de lärprocesser som pågår. Man har jobbat mycket med att anpassa lärmiljön. Den skeva gruppsammansättningen har gjort arbetet tungjobbat i perioder.

Utvecklingsbehov

Utveckla arbetet med barns integritet utifrån ”Stopp min kropp”

Utveckla arbetet med materialet ”Babblarna” för de yngre barnen

4. Utveckling och lärande

7

Förskolans verksamhet ska präglas av en pedagogik där omvårdnad, omsorg, fostran och

lärande bildar en helhet. Verksamheten ska genomföras så att den stimulerar och utmanar

barnets utveckling och lärande. Miljön ska vara öppen, innehållsrik och inbjudande.

Verksamheten ska främja leken, kreativiteten och det lustfyllda lärandet samt ta till vara och

stärka barnets intresse för att lära och erövra nya erfarenheter, kunskaper och färdigheter.

Verksamheten ska bidra till att barnen utvecklar en förståelse för sig själva och sin omvärld.

Utforskande, nyfikenhet och lust att lära ska utgöra grunden för förskolans verksamhet. Den

ska utgå ifrån barnens erfarenheter, intressen, behov och åsikter. Flödet av barnens tankar

och idéer ska tas till vara för att skapa mångfald i lärandet.

(Lpfö 98 Reviderad 2016)

4.1 Språk

Barn- och utbildningsnämndens mål Barn- och utbildningsnämnden har för 2017 som mål att

Barn och elever i Lindesberg har tillgång till utbildning som ger goda möjligheter till egen försörjning.

För att mäta måluppfyllelsen vad gäller förskolan så används indikatorn

Andel barn i förskola som utvecklar sådan språkförståelse och språklig medvetenhet att de är förberedda för läs-och skrivinlärning vid skolstarten.

Bedömning av måluppfyllelse görs utifrån hur väl förskolan gett förutsättningar för barnen att utveckla ett antal förmågor:

Att förstå många ord och begrepp. Att intressera sig för sång, rim, ramsor. Att leka med ord. Att intressera sig för att delvis eller helt skriva sitt namn. Att intressera sig för siffror och bokstäver. Att intressera sig för lekskrivning.


8


yngr

egru

pp

äldre

grup

p

ti l lägnar s ig och nyanserar innebörden i begrepp, ser samband och upptäcker nya sätt att förs tå s in omvärld

4 4

utvecklar s in förmåga att lyssna, reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar och försöker förs tå andras perspektiv

4 4

utvecklar nyanserat ta lspråk, ordförråd och begrepp samt s in förmåga att leka med ord, berätta , uttrycka tankar, s tä l la frågor, argumentera och kommunicera med andra

4 4

utvecklar intresse för skri ftspråk samt förs tåelse för symboler och deras kommunikativa funktioner

1 4

utvecklar intresse för bi lder, texter och ol ika medier samt s in förmåga att använda s ig av, tolka och samtala om dessa

4 4

som har ett annat modersmål än svenska utvecklar s in kul turel la identi tet och s in förmåga att kommunicera såvä l på svenska som på s i tt modersmål

1 1

Personalens självskattningar ska inte läsas som jämförelser mellan grupperna. De visar snarare hur personalen ser på sina styrkor och svagheter och hur man har prioriterat i planeringen av verksamheten.

Intresset för sång, ramsor och kommunikation har ökat. De äldre barnen kan skriva sitt namn och känner igen bokstäver. De börjar skriva och ljuda.

Av Kungsfågelns tre sexåringar, alla med svenska som modersmål, bedöms alla(100%) vara språkmässigt redo för skolans läs- och skrivinlärning.

Analys

Lässtunder, Före Bornholm, Babblarna och temaarbetet har gett många möjligheter för barnen att utvecklas språkligt. Personalen framhåller vikten av att utgå från barnens intressen, i det här fallet har temat varit superhjältar. Att gruppens sammansättning ändrats har försvårat arbetet under året och personalen har fått ändra gruppindelningar vilket påverkat planeringen.

9

Utvecklingsbehov

Utveckla arbetet med att anpassa inom grupperna

Tecken som stöd

10

4.2 Matematik Resultat av årets arbete


Yngr

egru

pp

Äldr

egru

pp

utveckla s in förs tåelse för rum, form, läge och riktning och grundläggande egenskaper hos mängder, anta l , ordning och ta lbegrepp samt för mätning, tid och förändring

4 4

utveckla s in förmåga att använda matematik för att undersöka, reflektera över och pröva ol ika lösningar av egna och andras problemstä l lningar

4 4

utveckla s in förmåga att urski l ja , uttrycka, undersöka och använda matematiska begrepp och samband mel lan begrepp

4 4

utveckla s in matematiska förmåga att föra och föl ja resonemang

4 4


Även de små barnen kan siffror, rabbelräkna och använder begrepp som kort-lång mm. De jämför hur höga deras klosstorn är. De äldre barnen visar förståelse för antal och siffror. De har kunskap om former och klockan. På förskolans robot provar de och får förståelse för programmering. På de mattespel som finns på lärplattan visar barnen olika matematiska färdigheter.

Analys

Pedagogerna jobbar medvetet med att fånga barnens intresse och på ett lekfullt sätt få in matematiken i aktiviteterna på förskolan. Det finns varierat material.

Utvecklingsbehov

Organisera för femårsgrupp

11

4.3 Naturvetenskap och teknik Resultat av årets arbete


yngr

egru

pp

äldr

egru

pp

utveckla intresse och förs tåelse för naturens ol ika krets lopp och för hur människor, natur och samhäl le påverkar varandra

4 4

utveckla s in förs tåelse för naturvetenskap och samband i naturen, l iksom s i tt kunnande om växter, djur samt enkla kemiska processer och fys ika l i ska fenomen

4 4

utveckla s in förmåga att urski l ja , utforska, dokumentera, s tä l la frågor om och samtala om naturvetenskap

4 4

utveckla s in förmåga att urski l ja teknik i vardagen och utforska hur enkel teknik fungerar

4 4

utveckla s in förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjä lp av ol ika tekniker, materia l och redskap

4 4


Barnen visar stort intresse för natur, miljö och teknik. De har kunskaper om hur man programmerar roboten och på lärplattan. De har fått ökad kunskap om olika fenomen som man gjort experiment om.

Analys

Skogen används mycket som lärmiljö. Pedagogerna tar chansen när barnen visar intresse för något. Det gäller att utmana på rätt nivå.

Utvecklingsbehov

Utveckla arbetet med BlueBot och programmering

Dokumentera mer angående naturvetenskap-teknik

12

4.4 Lek Resultat av årets arbete


yngr

egru

pp

äldr

egru

pp

utveckla s in nyfikenhet och s in lust samt förmåga att leka och lära

4 4


Pedagogerna observerar att äldregruppen har fått en fin sammanhållning och att de har en god lek. Yngregruppen har också haft en god utveckling men här finns fortfarande en del konflikter och alla har inte hittat sin plats i gruppen ännu.

Analys

Personalen ser att om temat engagerar barnen så tas det med i leken och utvecklar den. Det är även viktigt att de vuxna kring barnen förmedlar lugn, trygghet och struktur.

Utvecklingsbehov

Inga utvecklingsbehov har definierats.

13

4.5 Estetik Resultat av årets arbete


yngr

egru

pp

äldr

egru

pp

utvecklar s in skapande förmåga och s in förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycks former som lek, bi ld, rörelse, sång och mus ik, dans och drama

3 4


Barnen har ökat sin repertoar av ramsor och sånger. De uppträder gärna för andra. Tilltron till den egna förmågan har ökat. De använder bilder för att uttrycka sig.

Analys

Pedagogerna har erbjudit många och varierade sätt att skapa och uttrycka sig estetiskt. Man har jobbat medvetet med gruppindelningar.

Utvecklingsbehov

Inga utvecklingsbehov är definierade.

14

4.6 Motorik Resultat av årets arbete


yngr

egru

pp

äldre

grup

p

utvecklar s in motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt förs tåelse för vikten av att värna om s in hä lsa och s i tt vä lbefinnande

4 4


De små barnen har utvecklats mycket motoriskt under året. Koordinationsförmåga och kroppsuppfattning har förbättrats. De äldre barnen har utvecklat sin finmotorik.

Vid måltiderna provar barnen olika grönsaker och har fått insikter i vikten av god hälsa.

Analys

Skogsutflykter, lek på gården och gympa på Sandströms har varit återkommande aktiviteter under året. Det ger barnen goda förutsättningar att utvecklas motoriskt. Aktiviteter som att äta med bestick, rita, skriva och klippa utvecklar finmotoriken. Personalen jobbar medvetet med rörelse i vardagen.

Utvecklingsbehov

Inga utvecklingsbehov har definierats.

15

4.7 Socialt Resultat av årets arbete


yngr

egru

pp

äldr

egru

pp

utveckla s in identi tet och känner trygghet i den 4 4

utveckla s jä lvs tändighet och ti l l i t ti l l s in egen förmåga,

4 4

känna delaktighet i s in egen kul tur och utvecklar käns la och respekt för andra kul turer

1 3

utveckla s in förmåga att fungera enski l t och i grupp, att hantera konfl ikter och förs tå rättigheter och skyldigheter samt ta ansvar för gemensamma regler

4 4


Observationerna visar att barnen tränat upp sin samarbetsförmåga. De lyssnar till varandra och kan ibland lösa konflikter utan inblandning av vuxna. De hjälper varandra med vardagliga sysslor och har ett fint språkbruk. Leken har utvecklats så att fler kan delta, den håller på längre och kompiskretsarna har vidgats.

Analys

Äldregruppens tema om superhjältar har handlat mycket om sociala spelregler vilket gett resultat.

Personalen jobbar som förebilder och har prioriterat utelek för de yngsta så att de ska få det utrymme de behöver.

Utvecklingsbehov

Jobba med kulturidentitet

16

5. Barns inflytande

I förskolan läggs grunden för att barnen ska förstå vad demokrati är. Barnens sociala

utveckling förutsätter att de alltefter förmåga får ta ansvar för sina egna handlingar och för

miljön i förskolan. De behov och intressen som barnen själva på olika sätt ger uttryck för bör

ligga till grund för utformningen av miljön och planeringen av verksamheten.




yngr

egru

pp

äldr

egru

pp

utvecklar s in förmåga att uttrycka s ina tankar och ås ikter och därmed få möjl ighet att påverka s in s i tuation

4 4

utvecklar s in förmåga att ta ansvar för s ina egna handl ingar och för förskolans mi l jö

4 3

utvecklar s in förmåga att förs tå och att handla efter demokratiska principer genom att få del ta i ol ika former av samarbete och bes luts fattande

4 4

Barnen ger uttryck för att ha inflytande. De vet att personalen lyssnar på dem och att det är värt att uttrycka sina åsikter. De yngre barnen visar sin vilja genom både språk och handling. De vet vad som finns tillgängligt i material och hämtar det de vill ha. De väljer frukt och om de vill leka ute eller inne.

Analys

Personalen utgår hela tiden från barnens intressen och idéer när de planerar tex temat. De stöttar individernas vilja i gruppen.

Utvecklingsbehov

Inga utvecklingsbehov definierade.

17

6. Förskola och hem Vårdnadshavare har ansvaret för sina barns fostran och utveckling. Förskolan ska

komplettera hemmet genom att skapa bästa möjliga förutsättningar för att varje barn ska

kunna utvecklas rikt och mångsidigt. Förskolans arbete med barnen ska därför ske i ett nära

och förtroendefullt samarbete med hemmen. Föräldrarna ska ha möjlighet att inom ramen

för de nationella målen vara med och påverka verksamheten i förskolan. Att förskolan är

tydlig i fråga om mål och innehåll är därför en förutsättning för barnens och föräldrarnas

möjligheter till inflytande.


Resultat av årets arbete Föräldraenkäten Svarsfrekvens: 23 svar av 21 inskrivna barn

2017 2018 2017 2018

Mitt barn stimuleras ti l l utveckling och lärande utifrån sina förutsättningar och behov.

100Mitt barns förskola har en bra utemiljö och utrustning för utveckling och lärande.

61,1 87

Personalen på förskolan har positiva förväntningar på mitt barns utveckling och lärande.

100Mitt barns förskola har en bra innemiljö och utrustning för utveckling och lärande.

55,6 91,3

I förskolan uppmuntras mitt barns nyfikenhet och lust att lära. 100 Mitt barn trivs i förskolan. 88,9 95,7

I förskolan utvecklas mitt barns förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter.

72,2 100Mitt barn känner sig tryggt i förskolan.

94,4 100

Jag får information om de mål som styr verksamheten.

66,7 95,7Mitt barn får ett bra bemötande av förskolans personal.

83,3 95,7

Jag får information om mitt barns utveckling och lärande.

72,2 95,7Jag är nöjd med mitt barns förskola.

94,4 100

Ofta/alltid Ofta/alltid

18

Analys

Med ett statistiskt säkert resultat på föräldraenkäten kan vi påstå att föräldrarna är nöjda med Kungsfågeln verksamhet och känner ett förtroende för personalen. Jämfört med förra året är det en mycket stor förbättring i resultatet.

Att alla föräldrar anger att de är nöjda med sitt barns förskola ger goda förutsättningar för att ytterligare stärka samarbetet med hemmen.

Inga föräldrar har använt möjligheten att komma på föräldraråd vilket jag tolkar som att de är nöjda med den information de redan får.

Utvecklingsbehov

Bearbeta de områden i enkäten där det finns föräldrar som inte är nöjda.

19

7. Övergång och samverkan Förskolan ska samverka på ett förtroendefullt sätt med förskoleklassen, skolan och

fritidshemmet för att stödja barnens utveckling och lärande i ett långsiktigt perspektiv.

Inför övergångar ska de berörda skolformerna och fritidshemmet utbyta kunskaper,

erfarenheter och information om innehållet i utbildningen för att skapa sammanhang,

kontinuitet och progression i barnens utveckling och lärande. Det ska även finnas

samarbetsformer som syftar till att förbereda barnen och deras vårdnadshavare inför

övergångar från förskolan till förskoleklassen, skolan och fritidshemmet.


I Lindesbergs kommun sker överlämning från förskola till förskoleklass enligt en gemensamt antagen plan där tidpunkter och ansvariga för olika aktiviteter är angivna. Utvärdering och analys av överlämnandeprocessen genomförs regelbundet. Resultat av årets arbete

Övergången mellan förskola och skola följde planen. Förskoleklasserna sattes samman i samråd med förskolan. Barnen besökte skolan och förskoleklasslärarna besökte barnen i förskolan.

Analys

Övergången är väl inarbetad och fungerar bra. Det finns fortfarande en del oklarheter omkring skillnaden i sekretess och uppdrag som behöver förtydligas.

Utvecklingsbehov

Utveckla samsyn mellan förskola och skola

20

8. Uppföljning, utvärdering och utveckling Förskolans kvalitet ska kontinuerligt och systematiskt dokumenteras, följas upp, utvärderas

och utvecklas. För att utvärdera förskolans kvalitet och skapa goda villkor för lärande

behöver barns utveckling och lärande följas, dokumenteras och analyseras.

För att stödja och utmana barn i deras lärande behövs kunskap om varje barns erfarenheter,

kunnande och delaktighet samt inflytande över och intresse för de olika målområdena. Det

behövs också kunskap om hur barns utforskande, frågor, erfarenheter och engagemang tas

till vara i verksamheten, hur deras kunnande förändras samt när de upplever verksamheten

som intressant, rolig och meningsfull.


I Lindesbergs kommun bedrivs det systematiska kvalitetsarbetet för samtliga förskolor utifrån ett kommungemensamt årshjul och med gemensamma mallar för dokumentation. Mallarna består dels av dokumentet barndokumentation som beskriver de förutsättningar förskolan gett för barnets utveckling och lärande, dels dokumentet verksamhetsdokumentation som främst beskriver det arbete som görs utifrån årets prioriterade mål. I slutet av varje läsår gör personalen en självskattning kring måluppfyllelse utifrån de olika ämnesområden som förskolan ska arbeta med enligt Lpfö 98/16. Resultatet av självskattningen görs utifrån givna målkriterier utgör en del av respektive enhets kvalitetsrapport.

21

I verksamheten finns olika områdesgrupper bestående av pedagoger från samtliga förskolechefers område och dessa leds av förskolechefer. De områdesgrupper som finns just nu är språkgrupp, matematikgrupp, kvalitetsgrupp och en IKT-grupp.


Barn- och verksamhetsdokumentationerna var bra genomförda vilket tillsammans med nöjdhetsenkäten gav ett bra underlag för pedagogerna när de skulle göra självskattningarna.

Införandet av Tempus har gett föräldrar nya sätt att följa arbetet på förskolan och bedöma kvaliteten. Det har varit mycket uppskattat.

De olika områdesgrupperna har under året bidragit till fortbildning som höjt kompetensen på förskolan.

Analys

Det systematiska kvalitetsarbetet fungerar bra. Under året har vi förenklat våra dokument och Kungsfågeln har varit en av de förskolor som varit ”försökskaniner” i det arbetet. Fokus ligger numera mer på resultat än på beskrivningar. För beskrivningar (som också fyller sitt syfte) fungerar Tempus mycket bra när personalen bloggar. Föräldrar kan direkt få inblick i sitt barns förskolevardag, enkelt via sin smartphone.

Utvecklingsbehov

Utveckla användandet av Tempus

22

9. Sammanfattning av utvecklingsområden Enhetens prioriterade utvecklingsområden

• Arbetsplatser för personalen • Gruppsammansättning • Bildstöd

Övriga utvecklingsområden

• Utveckla arbetet med barns integritet utifrån ”Stopp min kropp” • Utveckla arbetet med materialet ”Babblarna” för de yngre barnen • Utveckla arbetet med att anpassa inom grupperna • Organisera för femårsgrupp • Utveckla arbetet med BlueBot och programmering • Dokumentera mer angående naturvetenskap-teknik • Jobba med kulturidentitet • Bearbeta de områden i enkäten där det finns föräldrar som inte är nöjda. • Utveckla samsyn mellan förskola och skola • Utveckla användandet av Tempus

Documents

Kvalitetsrapport Förskolan Kungsfågeln · 2019. 4. 15. · Barn och elever i Lindesberg har tillgång till utbildning som ger goda möjligheter till egen försörjning. För att