Kvalitetsrapport 2016/2017 Förskolan Granen & Björkens … · 2018-01-10 · Den pedagogiska användningen av modern teknik är ett utvecklingsområde och de nya accesspunkterna

Kvalitetsrapport

Förskolorna Björken och Granen

2016-2017

Sida 1 av 22 Sammanställd av Karin Flygar, förskolechef

Kvalitetsrapport

2016/2017

Förskolan Granen & Björkens kvalitetsrapport

Kvalitetsrapport


2016-2017


BEGREPP ................................................................................................................................................................................ 3

1 INLEDNING ......................................................................................................................................................................... 4

2 GRUNDFAKTA - FÖRUTSÄTTNINGAR ....................................................................................................................... 5

2.1 STYRNING OCH LEDNING................................................................................................................................................................... 5 2.2 BARN/ELEVER ................................................................................................................................................................................... 5 2.3 PERSONAL ........................................................................................................................................................................................... 5 2.4 MODERN TEKNIK ............................................................................................................................................................................... 5 2.5 SÄRSKILDA BEHOV ............................................................................................................................................................................. 6 2.6 ÖVERGÅNG TILL FÖRSKOLEKLASS ................................................................................................................................................... 6 2.7 LOKALER/MILJÖ ................................................................................................................................................................................ 6

3 UTVECKLING OCH LÄRANDE ....................................................................................................................................... 8

MÅL ............................................................................................................................................................................................................. 8

3.1 BARNS OCH ELEVERS UTVECKLING MOT MÅLEN............................................................................................. 8

GENOMFÖRANDE ....................................................................................................................................................................................... 8

4 NORMER OCH VÄRDEN ............................................................................................................................................... 12

MÅL .......................................................................................................................................................................................................... 12 4.1 LIKABEHANDLING- DISKRIMINERING, TRAKASSERIER OCH KRÄNKANDE BEHANDLING ..................................................... 12 4.2 HUVUDMÄNNENS KLAGOMÅLSHANTERING ................................................................................................................................ 13

5 INFLYTANDE OCH DELAKTIGHET .......................................................................................................................... 14

MÅL .......................................................................................................................................................................................................... 14 5.1 BARNS INFLYTANDE ....................................................................................................................................................................... 14 5.2 FÖRSKOLA OCH HEM ....................................................................................................................................................................... 14

6 PEDAGOGISKT LEDARSKAP ...................................................................................................................................... 16

MÅL .......................................................................................................................................................................................................... 16 GENOMFÖRANDE .................................................................................................................................................................................... 16

7 ARBETSMILJÖ ................................................................................................................................................................ 18

MEDARBETARENKÄT ............................................................................................................................................................................. 18

8 PLAN FÖR SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE ................................................................................................ 19

GENOMFÖRANDE .................................................................................................................................................................................... 19

SAMMANSTÄLLNING UTVECKLINGSOMRÅDEN .................................................................................................... 21

Kvalitetsrapport


2016-2017


Begrepp

Barn De som går i förskola.

Förskola Skolform som riktar sig till barn i åldern 0-5 år. Förskolan stimulerar

barns utveckling och lärande samt erbjuder barnen en trygg omsorg.

Uppföljning Att fortlöpande samla in saklig information om verksamhetens

förutsättningar, genomförande och resultat.

Utvärdering Sker vid särskilda tillfällen och utgår från den kontinuerliga

uppföljningen och analysen. Innehåller till skillnad från uppföljningen

värderande moment.

Vetenskaplig grund Kunskap som baserar sig på vetenskaplig metod. Forskning är ett

systematiskt utforskande vars mål är att ge perspektiv på världen och

tillvaron. Att ifrågasätta och problematisera utgör vetenskapens

motor.

Beprövad erfarenhet Beprövad erfarenhet är något mer än erfarenhet. Den är prövad,

vilket innebär att den är dokumenterad och/eller kommunicerad för

att delas med andra. Den ska ske i ett kollegialt sammanhang och vara

granskad utifrån kriterier som är relevanta för erfarenhetens

verksamhetsinnehåll.

Kvalitetsrapport


2016-2017


1 Inledning

Enligt skollagen ska huvudmannen och varje förskole- och skolenhet systematiskt och

kontinuerligt följa upp verksamheten, analysera resultaten i förhållande till de nationella målen

och utifrån det planera och utveckla utbildningen. Inriktningen ska vara att de nationella målen

för utbildningen uppfylls.1

På enheten har rektorn eller förskolechefen ansvaret för att detta sker och personalen och barnen

ska medverka. Även barnen i förskolan, deras vårdnadshavare och elevernas vårdnadshavare ska

delta i det systematiska kvalitetsarbetet.

Målen för utbildningen finns i skollagen, läroplanerna, ämnes- och kursplaner och andra

författningar som styr verksamheten.

Storumans kommun har även antagit en utbildningsplan för 2016-2018, med utgångspunkt i de

nationella styrdokumenten.

Denna kvalitetsrapport är en sammanfattande redogörelse och analys av verksamhetsåret

2016/17 för de två förskolorna Granen och Björken. De som önskar ta del av en annan

förskola/grundskolas kvalitetsredovisning kan gå in på www.storuman.se.

Kvalitetsrapporten sammanfattar, beskriver, analyserar, reflekterar och föreslår

förbättringsåtgärder enligt följande struktur:

Mål

Genomförande

Resultat

Analys

Utvecklingsområde

Kvalitetsrapporten avslutas med en beskrivning av det systematiska kvalitetsarbetet och föreslår

ett antal förbättringsåtgärder för det fortsatta systematiska kvalitetsarbetet för förskolorna

Granen och Björken.

1 Skollagen 4 kap 3§

http://www.storuman.se/

Kvalitetsrapport


2016-2017


2 Grundfakta - förutsättningar

Utbildningsverksamheten inom förskolan består av förskolan Björken i Hemavan med en avdelning

samt förskolan Granen i Tärnaby med två avdelningar: Kotten och Barret.

2.1 Styrning och ledning Förskolans verksamheter styrs av skollag, läroplaner, internationella konventioner,

kommunallag, diskrimineringslag och kommunala riktlinjer. Samtliga styrdokument ligger som

grund för den dagliga verksamheten. Varje förskoleavdelning har en egen utvecklingsplan.

Fritids-, kultur- och utbildningsnämnden har det politiska ansvaret för att bedriva förskola,

pedagogisk omsorg, förskoleklass, grundskola, gymnasieskola, särskola och fritidshem i

Storumans kommun. Nämnden beslutar i frågor som rör fritids-, kultur och

utbildningsförvaltningen och frågor som fullmäktige har delegerat till dem. För att stödja, leda och

utveckla omsorgen och lärandet för alla barn och elever i förskolan och skolan finns en

förvaltningsorganisation. Fritids-, kultur och utbildningsförvaltningens högste ansvariga

tjänsteman är förvaltningschefen.

Förskolechefen leder och samordnar det pedagogiska arbetet, samt ansvarar för ekonomi och

personal i förskola och pedagogisk omsorg. För den dagliga verksamheten med barnen i förskolan

ansvarar förskollärare, barnskötare m.fl. och de har förskolechefen som sin närmaste ansvarige

chef. Personalen och förskolechefen har regelbundna möten.

2.2 Barn/elever Under verksamhetsåret 2016/17 har förskolan Granen haft 31 barn inskrivna och förskolan

Björken 21 barn. Antal barn födda i området har under de senaste åren sjunkit i Tärnaby. I

Hemavan har antalet barn stigit något p.g.a. av inflyttning.

2.3 Personal Personalresurserna beräknas utifrån barnens vistelsetid där 165 barntimmar motsvarar en

heltidstjänst. På Granen har tilldelningen under perioden augusti 2016 till mars 2017 har det varit

7,0 tjänst. Därefter utökades till 7,75 p.g.a. ökat antal vistelsetimmar. Björken hade 5,0 tjänster på

hösten och 4,5 på våren. På Björken minskade behovet av öppettider och därav

personalminskningen.

2.4 Modern teknik Alla avdelningar på förskolan har tillgång till egna datorer. Varje avdelning har dessutom Ipads.

Modern teknik används alltmer i det dagliga arbetet vid planering, uppföljning och dokumentation

av verksamheten. Det nya systemet Schoolsoft har krävt både kunskap och tålamod att lära sig,

som alla andra nya verktyg. Dock har problemen ökat p.g.a. problem i bakomliggande

administrativa system. Den pedagogiska användningen av modern teknik är ett

utvecklingsområde och de nya accesspunkterna fungerar bättre men inte optimalt. En pedagog

från varje avdelning har deltagit i en Ipad kurs från Mediacenter där man arbetade med appar,

dokumentation och QR-koder.

Kvalitetsrapport


2016-2017


2.5 Särskilda behov På förskolan Granen avdelningen Barret har under hela läsåret funnits flera barn i behov av

särskilt stöd. Här har det funnits resurs i form av extra pedagog. Under de två senaste åren har

Barret haft ett nära samarbete med SPSM. Förskolan Björken har också barn i behov av särskilt

stöd. På båda förskolorna har man haft handledning av SPSM.

Det finns 0,2 tjänst specialpedagog knuten till förskolorna. Vi har tillsammans utformat en plan

för övergång mellan förskola till förskoleklass. Under året har med hänsyn till de särskilda

behoven i förskolan även särskilda övergångsplaner gjorts. Vi har även en pedagog som redan följt

med från förskola – förskoleklass för att sedan arbeta i förskoleklassen till hösten, detta för att

underlätta för de i behov av särskilt stöd.

2.6 Övergång till förskoleklass Det finns en plan utarbetad mellan förskolan Granen och Björken för hur övergången till

Skytteanska skolans förskoleklass ser ut. Det är tre dagar under vårterminen som förskolan

besöker förskoleklassen. Första gången är man med förskoleklassen på en vanlig dag. Andra

gången är det lunch i matsalen och tredje gången går förskolebarnen till idrottshallen med sina

förskoleklasspedagoger. Då stannar förskolepersonalen med sina ”gamla” elever i den befintliga

förskoleklassen. Man har även ett överlämnandesamtal pedagoger emellan. I de fall där det finns

barn i behov av särskilt stöd, skrivs en särskild handlingsplan för övergången med fler tillfällen

att hälsa på. Vi använder oss av Skolverkets överlämnandeblanketter.

2.7 Lokaler/Miljö Alla enheter bedöms ha ändamålsenliga lokaler.

Analys

En utmaning är att antalet barn stadigt har minskat de senaste åren. Antalet utbildade

förskollärare på de olika avdelningarna varierar mellan ca 50- 100 %. För att uppnå en

likvärdighet mellan förskolorna är det viktigt att tillgodose behovet av utbildade förskollärare.

Den nya lagstiftningen med krav på att förskollärare ska ha legitimation innebär att det kan bli

svårt att rekrytera förskollärare till små orter.

Enligt forskningen är det många olika faktorer som inverkar på hur en väl fungerande förskola

ska utformas. En bra förskola är en förskola där det innehåll som skapas är bra för barnens

utveckling och lärande. Enligt aktuell forskning är en bra lärare den viktigaste garanten för att

barnen ska utvecklas i förskolan.

När det gäller kostnader ligger Storumans förskolor lågt i förhållande till jämförbara kommuner.

En utökning av ledningsresursen inrättades för tre år sedan med en förskollärarchefstjänst på 50

% Detta har bidragit till ökad kvalité och utveckling av verksamhetens innehåll. Förskolechefen

går nu rektorsutbildningen.

Utvecklingsområde

Marknadsföra förskolläraryrket. Arbeta med rekrytering på huvudmannanivå. Förslag att

bjuda in allmänheten och berätta om yrket och få folk intresserade att söka utbildningen.

Många vikarier borde läsa till förskollärare men det är långt att åka till

Kvalitetsrapport


2016-2017


högskoleutbildningar. Huvudmannen borde agera för en distansutbildning i Lycksele för

att kunna rekrytera förskollärare till kommunen.

Se över löner för kommunen, göra det attraktivt och lockande i kommunen.

Delta i Umeå universitet marknadsföringsdag med marknadsföring från många

kommuner i Norrland. Viktigt för kommande år att ”sälja in” vårt utbud av lediga tjänster

där.

Skolverkets nya riktlinjer om mindre barngrupper är en fråga för huvudmannen, som bör

tas på största allvar. Under året har barngruppen på Björken tagit del av Skolverkets

pengar för att dela barngruppen. Detta har skett på förmiddagarna.

Feedback från huvudmannen. Rutiner för chef att träffa huvudmannen på hösten efter

varje inlämnad kvalitetsredovisning. Där tittar man på utvecklingsområden. Ytterligare en

ny träff mellan chef och huvudman bör ske på våren där man ser om det blivit någon

förbättring. På rektorsutbildningen framkom att de flesta kommuner har den

arbetsgången, något som vår kommun saknar.

Kvalitetsrapport


2016-2017


3 Utveckling och lärande2

Mål Verksamheten ska stimulera och utmana barnens utveckling och lärande. Verksamheten ska

främja leken, kreativiteten och det lustfyllda lärandet samt ta tillvara och stärka barnets intresse

för att lära och erövra nya erfarenheter, kunskaper och färdigheter.

3.1 Barns och elevers utveckling mot målen3

Genomförande I avdelningarnas utvecklingsplaner beskrivs hur den pedagogiska verksamheten bedrivs.

Granen avd. Kotten: Kotten arbetar utifrån Lyssnandets pedagogik

Granen avd. Barret: Barret har en uteprofil på sin verksamhet

Björken: Björken har under året arbetat med Året Runt som tema

Utifrån målen i utvecklingsplanen som utgår från LpFö98/10 planeras, genomförs och utvärderas

aktiviteter, förhållningssätt, barngruppen och miljön i den dagliga verksamheten. Förskollärarna

har 6 h planeringstid/vecka och barnskötarna 2h. Förskolechefen följer och stödjer

verksamhetens utveckling genom att delta i arbetslagens planering så ofta som tillfälle ges, samt

lyfter pedagogiska diskussionsfrågor och utvecklingsområden på APT. Under detta

verksamhetsår har fokus legat på Språk och Bemötande. Kommunen har en tvåårig språksatsning

tillsammans med SPSM, där en plan upprättats. Vi är nu inne på andra året. Förskolan Granen har

haft ett unikt samarbete med SPSM för Barn i behov av särskilt stöd. Förskolorna i kommunen har

även arbetat med olika diskussionsunderlag runt bemötande. Pedagogisk dokumentation som

stöd i det systematiska kvalitetsarbetet är ett fortlöpande arbete. Dokumentation är fortsatt ett

utvecklingsområde då det hjälpt oss att få syn på lärande och utveckling, men behöver

systematiseras för att kunna vara ett bra underlag för kvalitetsarbetet. Under året har man haft

reflektionstid införts på schemat. Två timmar varannan vecka. Detta har medfört ett starkare

kvalitetsarbete. Verksamheten kännetecknas av trygghet, goda relationer samt en kontinuitet där

barnen trivs, samspelar och utvecklas.

Resultat

Vid verksamhetsbesök syns tydliga tecken på planerade aktiviteter som syftar mot målen i

läroplanen utifrån avdelningarnas utvecklingsområden.

Kottens språkutvecklingsarbete har dokumenterats och följts under året och pedagogerna

bedömer att verksamhet i hög grad bidrar till barnens språkliga utveckling. Under detta år har

Kotten utvecklat arbetet med modersmål. Kotten har barn med sju olika språk. I år deltog

pedagogerna på Kotten som föreläsare på en nätverksdag för förskolepersonal i Lycksele. Deras

föreläsning hette ”Med lyssnandets pedagogik i ryggsäcken tar vi oss ut i världen. Vårt arbetssätt

vidgar och stärker både barnens flerspråkighet och mångkulturella identitet”. De visade material

2 LpFö 3 Skollagen 3 kap.

Kvalitetsrapport


2016-2017


och metoder för att nå ännu ett steg närmare i arbetet med flera kulturer. Responsen bland

besökarna var stor och många kom och samtalade med pedagogerna efter föreläsningen. Några

ville boka studiebesök på Kotten. Det upplevdes mycket positivt. Lyssnandets pedagogik fångar

upp barnens intressen och spinner vidare på detta både pedagogiskt och i leken.

Matteburkar, matematiska begrepp och talkort med QR-kod arbetas det också med, även så

fysikaliska experiment.

Barret: Arbetar med att skapa tydliga rutiner och det har bidragit till ett större lugn i

verksamheten. De har utvecklat en stor bildstödsbank, med många rutiner på bild. Under vt-17

har Inprint4 installerats på mångas begäran. Det gynnar alla barn, men främst de med särskilda

behov. Även här bedömer man att arbetet bidragit till barnens språkliga och motoriska utveckling,

vilket syns i den pedagogiska dokumentationen. Barret har under året arbetat med att beskriva,

berätta och återberätta. De jobbar med språkspel och mycket medvetet prat kring det som händer

i vardagen. De har aktivt arbetat med målområdet i samlingar och i vardagen. Barnen har under

året blivit säkrare inom området. Uteprofilen är genomgående, det man kan lära inne kan flytta

ut. Barret har flertalet utehemvister där man utvecklat leken och pedagogiken.

Matematiken bygger på tillfällen i vardagen och även planerade mattebegrepp. Undersökande

experiment ute och inne.

På Björken har temaarbetet Året Runt skapat förståelse för årstidsväxlingar. Man har tagit vara

på naturens växlingar, gjort experiment t.ex. på vatten och is. Barngruppen har på förmiddagen

varit delad utifrån Skolverkets medel för mindre barngrupper. När de arbetat med språket har de

varit delade i åldersgrupper. 1-2-åringar har varit en grupp, 3–4- och 5-åringar för sig. Dessa

gruppindelningar har gett språkligt resultat, men har krävt de personalresurser vi haft tillgång

till. Om det varit färre personal hade det inte varit genomförbart.

Matteord, ramsor, räkneord arbetas med och varje barn får baka med matematikens hjälp.

Alla avdelningar har arbetat med SPSM:s värderingsverktyg och SPSM:s språkplan. Detta år har

fokus legat på lärmiljön, som innefattar bl.a. tillgängligheten för barnen, rummens möblering och

synintryck. Alla har tagit till sig av detta och ändrat i sina miljöer till det positiva.

Alla förskolor har också arbetat med Före Bornholmsmodellen.

Alla förskoleavdelningar har genomfört mattelyftet.

Bemötande som är kommunens prioriterade fokusområde har utvecklats i många diskussioner. I

år har fokus legat på ”Närvarande pedagog - vad är nära för dig?”. Kvalitetssäkring av

utvecklingssamtalen har också diskuterats, vad är det vi förmedlar till vårdnadshavare i vårt

utvecklingssamtal? Man har arbetat med materialet ”Supermjuka hjältar” som är ett bildmaterial

att färglägga och samtala runt. Det är t.ex. Spindelmannen i rullstol, Tarzan i klänning mm. Här

har det även varit arbete med genus. Ett annat kompismaterial har varit ”Vännerna i

kungaskogen” och Stegvis. Barnkonventionen i en låda är ett annat material som funnits med under

4 Program som skapar bildstödsmaterial för utskrift

Kvalitetsrapport


2016-2017


året. I februari genomfördes en pedagogisk afton där barnavårdscentralen och socialtjänsten

informerade om sitt arbete mot oss, bl.a. vilka frågor och ärenden som förskolan kan få hjälp och

stöd i, detta för att synliggöra hur myndigheterna kan dra nytta av varandra.

Analys

I anslutning till verksamhetsbesöken av förskolechefen lyfts goda exempel och beteenden som

främjar utveckling och lärande, för att uppmuntra till mer av detta. Vid resultat- och

utvecklingssamtalen diskuteras vad som behöver vidareutvecklas och hur detta kan ske.

Pedagogerna är erfarna och har goda kunskaper kring uppdraget. De är trygga i pedagogrollen.

Förskolechefen som följt pedagogerna i sitt tredje år som chef har fortsatt sitt arbete detta år och

har mer insyn och kunskap. Förskolechefen går nu rektorsutbildningen, vilket har stärkt

chefsrollen.

Under året har personalen ökat sin medvetenhet kring språkutvecklingen, bl.a. SPSM:s medverkan

i arbetslagen har bidragit till detta. Varje avdelning har utvecklat en egen språkplan. Bildstöd och

modersmålsarbetet har utvecklats positivt. Inprint kommer att tillföra ännu mer, bara personalen

har lärt sig alla funktioner.

Kommunen har i nuläget utarbetat en ”Läsfrämjande plan” från förskolan till gymnasiet, som ingår

i biblioteksplanen. Under 2016/17 så satsas det på förskolan. Pedagoger och chef har deltagit i

utformandet av planen. Här finns en struktur på vad förskolan ska göra för insatser och vad

biblioteken kan bidra med till förskolan och vårdnadshavarna inom språkutvecklingen.

Arbetet runt Bemötande har gett många bra diskussioner på arbetsplatsträffarna. Vi har arbetat

med att utveckla:

Närvarande pedagog – Vad är nära för dig? Vad är det vi gör?

Kvalitetssäkring av utvecklingssamtalen – Vad är det vi förmedlar till vårdnadshavarna?

Vi har utvecklat många bra diskussioner bland barnen i samband med de olika materialen som

nämnts ovan i samband med bemötande. Här ser man att barnen tänker annorlunda än de vuxna.

Likheter och olikheter, fördomar som suddas ut och diskussioner runt genus. Attityder, är Batman

och Spiderman hårda krigiska eller snälla, mjuka och hjälpsamma?

Matematiklyftet har gjort att pedagogerna tänker matte mer medvetet.

Under året har former för det systematiska kvalitetsarbetet börjat ta form. För att få syn på vad

de planerade aktiviteterna leder till och kunna utvärdera dem behöver arbetssätt utvecklas där

dokumentationen är en viktig del. Vi har under detta år haft reflektionstider för personalen. På

Granen har varje avdelning reflektionstid två timmar/varannan vecka. Då kan hela arbetslaget

sitta tillsammans. Avdelningarna hjälper då varandra med barnen. På Förskolan Björken behövs

ibland tas in vikarie för att hela arbetslaget ska kunna reflektera tillsammans. Med hjälp av

pedagogisk dokumentation kan man tillsammans reflektera kring barnens utveckling utifrån hur

planering och genomförande av verksamheten sett ut, vilket ger ökad medvetenhet och underlag

för nästa steg i verksamhetsutvecklingen.

Kvalitetsrapport


2016-2017


Utvecklingsområde

I samband med arbetet med Före Bornholmsmodellen krävs att man har material i form av

sagoböcker. Svårigheter med att hitta detta material har funnits. Detta är ett

utvecklingsområde.

Till ht-17 kommer samtliga pedagoger att delta i Läslyftet. Bildstöd bör också utvecklas

för några enheter.

Kvalitetsrapport


2016-2017


4 Normer och värden

Mål Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper

och värden. Den ska främja alla barns och elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att

lära. Utbildningen ska också förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de

grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på.5

Skolan/ förskolan ska aktivt främja likabehandling och motverka kränkningar.6

I Storumans skolors utbildningsplan 2016- 2018 står även att ”människors olikhet ska ses som en

tillgång. Ett sådant förhållningssätt har stor betydelse när det gäller att uppmuntra

medarbetarskap, främja likabehandling och motverka kränkningar.”

Utbildningsplanen uttrycker även att det ska vara ”En skola för alla” och att människors olikhet

ska ses som en tillgång.

4.1 Likabehandling- Diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Både diskrimineringslagen och 6 kap. i skollagen har till syfte att skydda barn och elever mot

kränkningar av deras värdighet.

Förskolan Granen och Björken har en upprättad likabehandlingsplan som utgår från Skolverkets

krav och riktlinjer. Likabehandlingsplanen är ett stöd för arbetet med likabehandling, och mot

diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Likabehandlingsplanen innehåller

resultat från kartläggningar, förebyggande arbete, åtgärder under året samt en uppföljning av

tidigare års plan. I avdelningarnas årsplan finns varje år kontinuerliga insatser planerade för att

motverka kränkande behandling. Pedagogerna använder sig av utarbetat material som anpassas

till barngruppens behov och mognad. Plan mot kränkande behandling har arbetats fram i Team

Förskolan där förskolechef, specialpedagog och pedagog från varje avdelning är representerade.

Planen har sedan varit på remiss till övriga pedagoger samt lyfts på föräldramöte för att föräldrar

ska känna till planen samt arbetssätt och få möjlighet att komma med synpunkter på innehållet.

Därefter har beslut om planens utformning tagits. Personalen arbetar kontinuerligt med att främja

likabehandling och att förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.

Likabehandlingsplanen är ett levande dokument som man arbetar med i den dagliga

verksamheten och som utvärderas en gång per år av förskolechef och arbetslag. Barnintervjuer

genomförs med samtliga 4- och 5-åringar, för att få en bild av hur barnen uppfattar sin vardag på

förskolan. Det som framkommer bör sedan åtgärdas för att ge en högre trivsel.

Resultat

Kränkningar har inte förekommit under verksamhetsåret, däremot konflikter och osämja där de

vuxna hjälper till genom att bekräfta barnens upplevelse och visa på alternativa lösningar.

Specifika insatser under verksamhetsåret har varit riktade på grupp- och individnivå där stöd i

form av extra pedagog har funnits för att skapa bättre förutsättningar för gruppen att samspela

5 Skollagen 1 kap. 4 § 6 Storumans utbildningsplan 2106-2018

Kvalitetsrapport


2016-2017


på ett positivt sätt samt stöd i vissa situationer till enskilda barn. Genom att pedagogerna följer

upp och analyserar sitt förhållningssätt i olika situationer utvecklas hela tiden

värdegrundsarbetet. Att hitta olika vägar, för att se, bekräfta och stötta barnen i deras sociala

utveckling ger alla barn möjlighet att få utvecklas till en självständig individ med självkänsla.

4.2 Huvudmännens klagomålshantering Enligt skollagens 4 kapitel 8 § ska alla huvudmän ha rutiner för att ta emot klagomål och utreda

klagomål mot utbildningen. Syftet är att den som driver verksamheten, huvudmannen, ska få reda

på eventuella brister och kunna rätta till dem snabbt. På fritids-, kultur och

utbildningsförvaltningens hemsida, under rubriken Synpunkter och klagomål finns de rutiner

som gäller om man har synpunkter eller klagomål att framföra. Man betonar att det är viktigt att

synpunkter och klagomål framförs och att detta även är en del av förvaltningens kvalitetsarbete.

Under läsåret har Förskolan Granen och Björken inte hanterat några klagomål eller anmälningar

till Skolinspektionen.

Analys 4:1, 4:2

Barnintervjuerna består av tolv lika frågor till samtliga avdelningar. Detta har gjort det lättare att

sammanställa. Vi har gjort ett diagram på samtliga frågor. Utifrån detta diagram har varje

avdelning fått välja två förbättringsområden.

En fråga var ”Har du någon att leka med på Förskolan” Där har alla barn 100 % svarat ja.

Kotten har arbetat med att utveckla samlingarna, Barret och Björken har skapat vrår där man kan

leka i lugn och ro. Det kom fram i intervjuerna att barnen ville kunna leka i lugn och ro ibland.

Utvecklingsområde

Varje avdelning väljer sitt utvecklingsområde varje termin.

Vi kommer även att påvisa Likabehandlingsplanens främjande och förebyggande arbeten

som görs på samtliga förskolor. Dessa sitter nu även i förskolans entréer. De har och

kommer att visas på kommande föräldramöten.

Koppla ihop material som Stegvis och använda det i hela verksamheten.

Utveckla att arbeta med könsneutralt arbetssätt.

Kvalitetsrapport


2016-2017


5 Inflytande och delaktighet

Mål Barn ska utveckla sin förmåga att uttrycka tankar och åsikter och därmed få möjlighet att påverka

sin situation. (Lpfö)

5.1 Barns inflytande Pedagogernas planering av verksamheten utgår från barnens intressen och verklighet. Genom att

erbjuda olika valmöjligheter ges de minsta barnen möjlighet att få påverka sin situation. De äldre

barnens tankar och åsikter lyssnas in i olika situationer och forum. Tillsammans planeras och

diskuteras olika aktiviteter, samarbeten och beslut. De barn som vill fortsätta att fördjupa sig eller

utforska ett område vidare ges möjlighet till detta.

Analys

Kotten: I Lyssnandets pedagogik får alla såväl barn, personal och föräldrar komma till tals. Varje

år när läroplanen revideras får barn och föräldrar tycka till om vad man ska jobba med under året.

Utifrån det görs en utvecklingsplan kopplade till önskemålen och läroplansmålen.

Samlingarna utformas varje dag av ett barn tillsammans med pedagog. En dag/vecka håller enbart

pedagog samling för att introducera nya redskap och teman att jobba med.

Barret: Föräldrarna får tycka till om utvecklingsplanens utkast och har chans att komma med

förslag. Därefter ses önskemålen över och en ny utvecklingsplan görs.

Björken: har utformat en utvecklingsplan som visats vid höstens föräldramöte. Här har de haft en

dialog med vårdnadshavarna där de haft chans att komma med idéer.

Utvecklingsområde

Kotten och Barret fortsätter som ovan. Björken får i uppdrag hur de kan få in barnens tänk

och önskemål i sin utvecklingsplan.

5.2 Förskola och hem7 Skolan/förskolan ska aktivt agera för att ge föräldrar delaktighet i verksamheterna genom att

erbjuda samverkansformer. (Storumans utbildningsplan)

Den största och viktigaste delen av samverkan med hemmen sker i den dagliga kontakten med

vårdnadshavare. Där sker utbyte av information och kommunikation kring barnets behov och

upplevelser av förskolan. Under verksamhetsåret genomförs föräldramöten och gemensamma

aktiviteter för att visa på förskolans verksamhet och ge föräldrarna inblick i det pedagogiska

arbetet mot uppställda mål. Inför ett nytt verksamhetsår får vårdnadshavare möjlighet att

påverka innehållet i verksamheten genom att komma med synpunkter och idéer samt uttrycka

egna behov utifrån det enskilda barnet kring de områden och aktiviteter som finns i den lokala

utvecklingsplanen. Oftast har man två utvecklingssamtal/ år, men vid behov sker fler samtal.

7 Läroplanen 2 kap, 2.4 Skola och hem

Kvalitetsrapport


2016-2017


Resultat

Vid verksamhetsbesök syns barnens delaktighet i verksamheten. Pedagogerna följer barnens

initiativ och erbjuder utmanande alternativ. I den dagliga kontakten och vid utvecklingssamtalet

med vårdnadshavare samverkas kring det enskilda barnets bästa och vid föräldramöten är

gruppen i fokus. Överlag är relationerna mellan förskola och hem goda och vid behov bokas

ytterligare tillfällen för samverkan in.

Analys

För att ytterligare öka barnens möjlighet till inflytande kan miljön utvecklas. Föräldrars inblick i

verksamheten kan fördjupas genom att de traditionella föräldramöten ersätts av aktiviteter eller

workshops med pedagogiskt innehåll som tydliggör läroplanens mål. I kommunikationen med

föräldrar kan fler forum användas för att förtydliga verksamheten. I dagsläget bjuds föräldrar in

till olika aktiviteter såsom fysiska aktiviteter, olika fester m.m.

Utvecklingsområde

Inskolningssamtal, avsätta tid. Uppdatera Välkomstbroschyren.

Förtydliga kvalitetsarbetet för föräldrar.

Kvalitetsrapport


2016-2017


6 Pedagogiskt ledarskap

Mål Att stärka rektor/förskolechefs pedagogiska ledarskap med fokus mot verksamhetens mål.

Genomförande

Förskolechefens viktigaste uppgift är att leda arbetet med förskolans huvuduppdrag, som det

formuleras i läroplaner och i skollagen. Minst en gång per år genomför förskolechef s.k. resultat-

och utvecklingssamtal med personalen. Samtalen omfattar bl.a. arbetsuppgifter, arbetsklimat,

arbetsmiljö, kompetensutveckling. För att säkerställa den pedagogiska kvaliteten och att

verksamheten genomförs i förhållande till målen, genomför förskolechefen verksamhetsbesök.

Syftet med förskolechefens besök i verksamheten är att ”identifiera beteenden, goda exempel och

framgångsfaktorer som hjälper oss att nå våra mål i den lokala utvecklingsplanen”. Det

pedagogiska ledarskapet i den dagliga verksamheten hinns inte med som önskvärt, uppdraget är

komplext och det är stora geografiska avstånd i förskolechefens uppdrag (som också är

fritidshemschef i Storuman). Förra året hade chef och en pedagog/avdelning morgonmöte en

gång/vecka för att checka av inför nästa vecka och ibland informerade chef från skolledarmötet.

Olika sätt att hitta fruktsamma samverkansformer har gjorts under året, men detta är fortfarande

ett utvecklingsområde.

Resultat

Vid verksamhetsbesöken syns tydliga tecken på planerade aktiviteter som syftar mot målen i

läroplanen utifrån utvecklingsområdena. Flera goda exempel på relationsskapande som skapar

trygghet i barngruppen finns. Förskolechefen ser också ett medvetet arbete med att utveckla

barnens kompetenser och tillit till barnens egna förmågor i olika situationer. Verksamheterna är

välorganiserade, men flexibla vilket ger utrymme för att följa barnens initiativ och skapa lustfyllda

situationer för lärande. Arbetslagen har valt olika arbetssätt för sitt systematiska kvalitetsarbete,

men upplever att de hittat metoder som fungerar och går att vidareutveckla.

Analys

Pedagogerna är erfarna och har goda kunskaper kring uppdraget. De är trygga i pedagogrollen.

Förskolechefen går rektorsutbildningen och utvecklar ledningsförmågan. Pedagogiskt ledarskap

har betydelse för att fortsätta utvecklas i yrket och verksamheten. Detta går att knyta till Michael

Fullans forskning om skolutveckling där det framgår att förskolechefen måste arbeta både som

lärande deltagare och pedagogisk ledare samt fokusera på ett fåtal tydliga mål. Under förra året

infördes reflektionstid. Pedagogerna genomför det systematiska kvalitetsarbetet kontinuerligt,

men den pedagogiska dokumentationen diskuteras mycket - hur ska man fånga den pedagogiska

lärprocessen?

Utvecklingsområde

Schoolsoft, vårt nya datasystem innehåller mycket fler funktioner än det gamla. Här kan

man bygga upp verksamhetsloggar för avdelningarna, man kan skriva omdömen och

mycket mer. Detta tar tid och funderingar finns kring hur mycket av kvalitetsarbetet som

ska vara digitalt. Nu har barnen egna portfoliepärmar som de själva kan titta i

Kvalitetsrapport


2016-2017


kontinuerligt. För det minsta barnen försvinner den funktionen om man bara har digitalt.

Vidare resonemang om detta behöver föras.

Olika forum för samverkan och kontakt med verksamheten behöver utvecklas.

Kvalitetsrapport


2016-2017


7 Arbetsmiljö

Medarbetarenkät Medarbetarenkäten är en webbenkät till samtliga anställda i förskolan och grundskolan. Den

mäter medarbetarnas upplevelse av mål, kompetens och utveckling, medarbetarskap,

arbetsmotivation, information, uppdrag och kvalitet, arbetsgemenskap, ledarskap,

utvecklingssamtal, lön och hälsa. Förskolechef är ansvarig för genomförande, uppföljning,

utvärdering och åtgärder. Skattningsskalan är 1-6 där 6 står för ”instämmer helt.

Höga värden:

Björken - Områdena arbetsgemenskap (5,6) Ledarskap (5,3) har de högsta samlade värdena. Inom

området arbetsgemenskap har frågan Jag känner att mitt arbete är betydelsefullt 5,7 i värde.

Granen - Arbetsgemenskap har högsta värdet (5,7), området Information har 5,4 och Hjälp, stöd

och tillit har 5,8.

Låga värden:

Björken - Området Resultat och utvecklingssamtal samt lön har det lägsta värdet i enkäten, 4,2.

Påståendet ”Jag kan påverka min lön genom arbetsinsatser” har det absolut lägsta värdet (2,3).

Granen - Även här är lägsta värdet i området Resultat och utvecklingssamtal samt lön det lägsta

värdet (4,7). Påståendet ”Jag kan påverka min lön genom arbetsinsatser” har lägsta värdet (3,2).

Samtliga pedagoger påtalar att det råder hög arbetsbelastning men värdet i medarbetarenkäten

ligger på ca 5 eller där omkring.

Analys

Resultaten är goda och generellt lika som förra året. Arbetsgemenskap och medarbetarskap har

höga värden och man kan tolka detta att man trivs på jobbet.

Löneutvecklingen väcker en del känslor hos personalen. Det är individuell lönesättning utifrån

resultat- och utvecklingssamtalet och den bedömning som förskolechefen gör där. Trots god

kvalité på arbetet så är den kommunala pengapåsen är inte stor till större individuella påslag.

Vidare, det statliga lärarlönelyftet som var 10 % gynnade tre förskollärare i kommunen gentemot

många fler lärare, detta för att det var kriterierna för utbetalning av statsbidraget.

Förstelärartjänster är heller inget som staten har infört i förskolan.

Utvecklingsområde

Försöka påverka facken och huvudmannen till löneutveckling bland förskolans personal.

Förskolechef tar frågan vidare ang. löneutvecklingen i kommunen. Även rekrytering vid

många naturliga pensionsavgångar i kommunen.

Kvalitetsrapport


2016-2017


8 Plan för systematiskt kvalitetsarbete

Enligt skollagen (Skollagen 4 kap) ska huvudmannen och varje förskole- och skolenhet systematiskt och kontinuerligt följa upp verksamheten, analysera resultaten i förhållande till de nationella målen och utifrån det planera och utveckla utbildningen. Inriktningen ska vara att de nationella målen för utbildningen uppfylls. Det systematiska kvalitetsarbetet ska dokumenteras.8

Verksamhetens resultat behöver dessutom följas upp, analyseras och bedömas i förhållande till

vad vetenskap och beprövad erfarenhet lyfter fram som betydelsefullt i genomförandet. Även vid

planering och prioritering av utvecklingsinsatser är det viktigt att ta hänsyn till aktuell forskning.

Att dokumentera kvalitetsarbetet systematiskt och kontinuerligt beskrivs i de allmänna råden

med nedanstående modell:

Genomförande Utifrån förra verksamhetsårets resultat och utvärderingar görs en lokal utvecklingsplan för

förskolenhetens verksamhet. Under året följs den lokala utvecklingsplanen upp i samband med

avdelningsplaneringar, APT och resultat- och utvecklingssamtal. Vid verksamhetsårets slut görs

en utvärdering av utvecklingsplanen där framgångsfaktorer och fortsatta utvecklingsområden

identifieras. Kan dessa knytas till forskning och beprövad erfarenhet används de som underlag för

fortsatt planering.

Analys

Avdelningarnas utvecklingsplaner skiljer sig åt i både innehåll och omfång. För att kunna jämföra

och reflektera tillsammans kan vissa gemensamma områden behöva identifieras.

Under året har samtliga förskolechefer i kommunen träffats regelbundet. Gemensamma mallar

för utvärdering och kvalitetsredovisning har utarbetats. Det underlättar jämförelser mellan

8 Skollagen 4 kap 3§

Kvalitetsrapport


2016-2017


avdelningarnas resultat. Arbetslagen har valt olika sätt för sitt systematiska kvalitetsarbete, men

upplever att de hittat metoder som går att vidareutveckla. Vid utvärderingen visar arbetslagen

hänvisningar till forskning och beprövad erfarenhet, något som kan utvecklas vidare.

Utifrån föregående kvalitetsredovisning, lyftes utvecklingsområdena ut på särskild mall. En

gemensam plan för alla avdelningar och en enskild till respektive avdelning gjordes, detta för att

pedagogerna skulle kunna se uppdraget tydligare. Detta har varit positivt för alla.

Fortbildning

Fortbildning under året har varit följande:

Flerspråkighet i Förskolan. En gemensam dag för alla förskolor i Storumans kommun.

Nätverksdag i Lycksele med olika valbara pass för inspiration till den egna verksamheten.

SPSM:s tvååriga språkplan och inriktning på lärmiljöerna.

Kottarna var på Reggio Emilia dans i verksamheten som uttrycksmedel.

Ipad-utbildning (en pedagog från varje avdelning).

Barret var på studiebesök på språkförskolan Korallen i Sörmjöle.

Utvecklingsområde

Utveckla förmågan att referera till forskning och beprövad erfarenhet.

Utveckla kartläggning av organisationen på verksamhetsnivå och gruppnivå. Vid behov

även på individnivå. Mallar till detta är under utveckling.

Kvalitetsrapport


2016-2017


Sammanställning utvecklingsområden

Marknadsföra förskolläraryrket. Arbeta med rekrytering på huvudmannanivå. Förslag att

bjuda in allmänheten och berätta om yrket och få folk intresserade att söka utbildningen.

Många vikarier borde läsa till förskollärare men det är långt att åka till

högskoleutbildningar. Huvudmannen borde agera för en distansutbildning i Lycksele för

att kunna rekrytera förskollärare till kommunen.

Se över löner för kommunen, göra det attraktivt och lockande i kommunen.

Rektor Birke och Karin deltog på Umeå universitet marknadsföringsdag. Det var

marknadsföring från varenda kommun i Norrland. Viktigt för kommande år att sälja vårt

utbud av lediga tjänster där.

Skolverkets nya riktlinjer om mindre barngrupper är en fråga för huvudmannen, som bör

tas på största allvar. Under året har barngruppen på Björken tagit del av skolverkets

pengar för att dela barngruppen. Detta har skett på förmiddagarna.

Feedback från huvudmannen. Rutiner för chef att träffa huvudmannen på hösten efter

varje inlämnad kvalitetsredovisning. Där tittar man på utvecklingsområden. Ytterligare en

ny träff mellan chef och huvudman bör ske på våren där man ser om det blivit någon

förbättring. På rektorsutbildningen framkom att de flesta kommuner har den

arbetsgången, något som vår kommun saknar.

I samband med arbetet med Före Bornholmsmodellen krävs att man har material i form av

sagoböcker. Dessa böcker finns idag knappt att få tag i. Det borde finnas en låda med

tillbehör för arbetet med Före Bornholmsmodellen. Detta är under utveckling och en

litteraturlista har skickats till biblioteket. De har tyvärr blandat ihop Före

Bornholmsmodellen som är för förskolan och Bornholmsmodellen som är för F -klass.

Man ska även koppla rim, ramsor och sagor till dessa arbetspass. Detta är ett

utvecklingsområde.

Till ht 17 kommer samtliga pedagoger att delta i Läslyftet. Bildstöd bör också utvecklas för

några enheter.

Varje avdelning väljer sitt utvecklingsområde varje termin.

Vi kommer även att påvisa Likabehandlingsplanens främjande och förebyggande arbeten

som görs på samtliga förskolor. Dessa sitter nu även i förskolans entréer. De har och

kommer att visas på kommande föräldramöten. Koppla ihop material som Stegvis och

använda det i hela verksamheten. Utveckla att arbeta med könsneutralt arbetssätt.

Kotten och Barret fortsätter som ovan. Björken får i uppdrag hur de kan få in barnens tänk

och önskemål i sin utvecklingsplan. Hur kan man få in respekten bland barnen att leda

samlingen mot att delta i samlingen.

Inskolningssamtal, avsätta tid. Uppdatera Välkomstbroschyren.

Förtydliga kvalitetsarbetet för föräldrar.

Schoolsoft, vårt nya datasystem innehåller mycket fler funktioner än det gamla. Här kan

man bygga upp verksamhetsloggar för avdelningarna, man kan skriva omdömen och

mycket mer. Detta tar tid och hur mycket av kvalitetsarbetet ska vara digitalt. Nu har

barnen egna portfoliepärmar som de själva kan titta i kontinuerligt. För det minsta barnen

försvinner den funktionen om man bara har digitalt. Här är pedagogerna kluvna.

Morgonmötestid och olika forum för kontakt med verksamheten bör bli bättre.

Kvalitetsrapport


2016-2017


Försöka påverka facken och huvudmannen till löneutveckling bland förskolans personal.

Förskolechef tar frågan vidare ang. löneutvecklingen i kommunen. Även rekrytering vid

många naturliga pensionsavgångar i kommunen.

Utveckla förmågan att referera till forskning och beprövad erfarenhet.

Utveckla kartläggning av organisationen på verksamhetsnivå och gruppnivå. Vid behov

även på individnivå. Mallar till detta är under utveckling.

Documents

Kvalitetsrapport 2016/2017 Förskolan Granen & Björkens … · 2018-01-10 · Den pedagogiska användningen av modern teknik är ett utvecklingsområde och de nya accesspunkterna