Click here to load reader

Arbetsgruppens slutrapport - Fusionskollen · PDF file sel- och underhållsarbeten av stadens centrumområde i egen regi. Användningen av ... värdkommun för nämnden och ordförandeskapet

  • View
    0

  • Download
    0

Embed Size (px)

Text of Arbetsgruppens slutrapport - Fusionskollen · PDF file sel- och underhållsarbeten av...

  • Kommunstrukturutredning mellan Vasa och Korsholm

    Arbetsgruppens slutrapport

    Teknisk service, byggnadstillsyn, miljövård, trafik och markan- vändning

    31.10.2018

  • Kommunstrukturutredning mellan Vasa och Korsholm

    2

    1 Sammanfattning

    Markanvändning:

    Skillnaderna i taxorna är liten. Lagstiftningen och planläggningsprocessen är den

    samma. Den politiska förankringen i Korsholm är starkare och förtroendevalda kan i

    större utsträckning inverka på beslutsprocessen än i Vasa. Nackdelen med detta är att

    planläggningsprocessen blir längre. I Vasa har beslutsfattandet via förvaltningsstadgan

    delegerats neråt från fullmäktige, delvis till planläggningsdirektören, som ett led i sta-

    dens strategi att göra beslutsfattandet snabbare. Tjänsteinnehavarnas och det politiska

    beslutsfattandets roller i processen har blivit tydligare. I Vasa betonar man starkt delak-

    tighet i markanvändningens planeringsprocesser, vilket ger påverkningsmöjligheter

    även för förtroendevalda.

    I Korsholm använder man sig av mera köptjänster jämfört med Vasa eftersom de egna

    resurserna och den egna spetskunskapen inte räcker till. I Vasa medger större resurser

    möjligheter till specialisering. I Korsholm äger inte kommunen tillräckligt med mark i

    delområdescentra för att effektivt kunna detaljplanera och styra markanvändningen. I

    Vasa har en långsiktig anskaffning av råmark länge varit en del av stadens strategiska

    investeringar. Byggandet, i synnerhet i centrumområdet, är mera detaljstyrt i Vasa via

    bygganvisningar och detaljerade planbestämmelser. I Vasa kan man ge bygguppma-

    ningar och staden planerar inte som regel på privat råmark, vilket skiljer sig från Kors-

    holm. I Korsholm strävar man till att göra byaområdesvisa delgeneralplaner med di-

    mensionerande byggrätter, vilka direkt kan användas för beviljande av bygglov.

    Förfaringssättet med avtal som en del av markpolitiken i Vasa är etablerad både till for-

    men och innehållet.

    Fastighetsförrättningar på detaljplaneområden sköts i Vasa stads egen regi, medan man

    i Korsholm anlitar Lantmäteriverket. I Vasa har man betydligt större resurser när det

    gäller fastighetsmätningar och –förrättningar samt behandling av geodata, vilket möjlig-

    gör specialisering av personalen.

    Kommunteknik:

    Avstånden till servicepunkterna i Korsholm kan vara långa. Trots detta är det en uttalad

    målsättning att servicenivån i kommunens alla delar ska vara på en hög nivå. Detta i sin

    tur har gjort att man i Korsholm har sökt fungerande lösningar i samarbete med före-

    ningar och mindre lokala entreprenörer. Vasa har kapacitet av att producera mera

    tjänster i egen regi jämfört med Korsholm. I praktiken utförs kommunaltekniska sköt-

    sel- och underhållsarbeten av stadens centrumområde i egen regi. Användningen av

    entreprenörer ökar inom förorterna. Skötseln håller hög nivå inom centrumområdena.

    Även inom byggandet strävar man till att använda beständiga material av god kvalitet.

    Personaldimensioneringen ser helt olika ut så att resurserna i Korsholm är väldigt be-

    gränsade och man är mera beroende av köptjänster. I Korsholm har man ett helt annat

    synsätt på kommunens stöd till enskilda vägar, plogning av gårdsvägar samt anläggan-

    det och skötseln av vägbelysning på glesbygden. I Vasa har man tillsammans med Lill-

    kyro gjort en harmonisering av dessa verksamheter i samband med kommunsamman-

    slagningen. I och med det fick man en praxis som närmar sig den som finns i Korsholms

    kommun.

    Vasa har en större maskin- och fordonspark och en egen enhet som förvaltar och repa-

    rerar fordonen och maskinerna.

    Vasa har egen stadsträdgård, som har en omfattande växtodling och där man även ut-

    för olika typer av hantverk. Grönområdesenheten har många säsongarbetare; stu-

    derande och sysselsatta samt fångar från öppna fångvården.

    I Vasa har man gjort en kartläggning av gatornas saneringsbehov enligt en nationell be-

    räkningsmodell. En dylik beräkning saknas i Korsholm.

  • Kommunstrukturutredning mellan Vasa och Korsholm

    3

    Vattentjänster:

    Korsholm har ett mycket långt ledningsnät och många pumpstationer på avloppsled-

    ningsnätet. En kraftig utbyggnad i avloppsledningsnätet gjordes under 2008–2015. Vasa

    har ett betydligt äldre ledningsnät, vilket syns i att andelen läckvatten i stadens led-

    ningsnät är högre jämfört med Korsholm. I Korsholm har man bättre förutsättningar för

    en fungerande krisberedskap och man kan använda sig av renat grundvatten.

    Vasa har gjort en beräkning av saneringsbehoven av vatten- och avloppsledningsnät

    enligt den nationella beräkningsmodellen. En dylik beräkning för Korsholm del saknas.

    Vasa har på gång ett omfattande projekt kring anskaffning av grundvatten; ”Kurikan

    syväpohjavesi”, vars syfte är att kunna övergå från beroendet av ytvatten till att an-

    vända grundvatten omkring år 2025.

    En övervägande del av avloppsvattnet från Korsholm levereras till Påttska reningsverket

    i Vasa. På lång sikt är målet (regional plan för utveckling av vattentjänster) att bygga

    ett gemensamt avloppsreningsverk till Stormossen-området.

    Lokaliteter:

    Inga större skillnader trots att Hussektorn i Vasa är ett affärsverk och Fastighetsverket i

    Korsholm är en del av den kommunala verksamheten. Hussektorn i Vasa är till sin natur

    en förvaltare och en beställare eftersom driftverksamheten i hussektorn (fastighetssköt-

    seln) har bolagiserats i början av maj 2018. Hussektorns organisation är genom bolagi-

    seringen under stark utveckling till att bli en specialistorganisation. I Korsholm är fastig-

    hetsverket förutom en förvaltare och beställare också en organisation som själv har

    hand om skötsel och underhållet. Förvaltningen i Vasa Hussektor har flera specialister

    inom olika delområden inom fastighets- och byggbranschen jämfört med Korsholm.

    Funktionerna är betydligt mera koncentrerade i Korsholm både organisatoriskt och fy-

    siskt vilket är fördelaktigt. Båda tillämpar ett internt hyressystem men avkastningskra-

    ven ser olika ut. Man har i båda kommunerna en förhållandevis god uppfattning om fas-

    tigheternas skick och deras reparationsbehov.

    Miljösektorn:

    Kommunerna har likadan service eftersom verksamheten grundar sig på lagstiftningen.

    Det finns en markant skillnad i storleken av verksamhetsområdet och prioritering i ser-

    vicen är annorlunda på grund av själva verksamhetsområdena.

    Det finns en tydlig skillnad mellan stad och landsbygd så att Vasa har stadsproblem och

    Korsholm landsbygdsproblem. Problemen korrelerar till uppgifterna i en stad och på en

    landsbygd. I Vasa är funktionerna koncentrerade. I samarbetsområdena där Korsholm

    är värdkommun, är avstånden mellan verksamhetspunkterna långa vilket inverkar bl.a.

    på sättet att ordna dejour och ordna personalmöten.

    Korsholm fungerar som värdkommun för miljöhälsovårdens samarbetsområde, som be-

    står av 7 kommuner (Korsholm, Vörå, Malax, Korsnäs, Närpes, Kaskö och Kristinestad).

    Verksamhetsområdet är omfattande och består mest av landsbygd. Verksamheten

    grundar sig på uppgifter som anknyter till landsbygdsmiljö. Samarbetsområdet för Vasa,

    som består av Vasa och Laihela, är mycket mindre och uppgifterna ansluter sig till den

    urbana miljön.

    Korsholm, Korsnäs, Närpes, Kaskö och Kristinestad sköter miljövården tillsammans.

    Verksamhetsområdet är omfattande och uppgifterna anknyter sig till landsbygdsmiljö.

    Vasa stad sköter miljövården på sitt eget område och uppgifterna ansluter sig till den

    urbana miljön.

    Byggnadstillsyn:

    Byggnadstillsynen i Korsholm fungerar precis som i Vasa i enlighet med gällande lag-

    stiftning (MBL). Arbete och arbetssätt baserar sig på skillnader mellan stad och lands-

    kommun samt givetvis personresurser.

  • Kommunstrukturutredning mellan Vasa och Korsholm

    4

    Skillnaderna baserar sig främst på respektive kommun/stads byggnadsordning och olika

    stadgor. Utgående från detta så behandlas respektive kommuns/stads ärenden och

    vissa skillnader uppstår.

    I Korsholm ges större möjligheter att bevilja bygglov på oplanerade områden med stöd

    av kommunens byggnadsordning. Direkt bygglov kan beviljas med en dimensionerande

    generalplan som grund. I Vasa har man som bilaga till byggnadsordningen uppgjort en

    karta som visar områden i behov av planering. På dessa områden krävs särskild pröv-

    ning av behandling av byggloven på grund av byggnadstrycket.

    Vasa har större resurser och inspektörerna ha kunnat specialisera sig, vilket ofta krävs

    när det är fråga om större och mera komplicerade byggprojekt. Förtroendevalda har i

    Korsholm värnat om att hela kommunen ska vara livskraftig och det ska vara möjligt att

    bygga i hela kommunen

Search related