Arbetsgruppens slutrapport - Fusionskollen · sel- och underhållsarbeten av stadens centrumområde i egen regi. Användningen av ... värdkommun för nämnden och ordförandeskapet

Kommunstrukturutredning mellan Vasa och Korsholm

Arbetsgruppens slutrapport

Teknisk service, byggnadstillsyn, miljövård, trafik och markan-vändning

31.10.2018


2

1 Sammanfattning

Markanvändning:

Skillnaderna i taxorna är liten. Lagstiftningen och planläggningsprocessen är den

samma. Den politiska förankringen i Korsholm är starkare och förtroendevalda kan i

större utsträckning inverka på beslutsprocessen än i Vasa. Nackdelen med detta är att

planläggningsprocessen blir längre. I Vasa har beslutsfattandet via förvaltningsstadgan

delegerats neråt från fullmäktige, delvis till planläggningsdirektören, som ett led i sta-

dens strategi att göra beslutsfattandet snabbare. Tjänsteinnehavarnas och det politiska

beslutsfattandets roller i processen har blivit tydligare. I Vasa betonar man starkt delak-

tighet i markanvändningens planeringsprocesser, vilket ger påverkningsmöjligheter

även för förtroendevalda.

I Korsholm använder man sig av mera köptjänster jämfört med Vasa eftersom de egna

resurserna och den egna spetskunskapen inte räcker till. I Vasa medger större resurser

möjligheter till specialisering. I Korsholm äger inte kommunen tillräckligt med mark i

delområdescentra för att effektivt kunna detaljplanera och styra markanvändningen. I

Vasa har en långsiktig anskaffning av råmark länge varit en del av stadens strategiska

investeringar. Byggandet, i synnerhet i centrumområdet, är mera detaljstyrt i Vasa via

bygganvisningar och detaljerade planbestämmelser. I Vasa kan man ge bygguppma-

ningar och staden planerar inte som regel på privat råmark, vilket skiljer sig från Kors-

holm. I Korsholm strävar man till att göra byaområdesvisa delgeneralplaner med di-

mensionerande byggrätter, vilka direkt kan användas för beviljande av bygglov.

Förfaringssättet med avtal som en del av markpolitiken i Vasa är etablerad både till for-

men och innehållet.

Fastighetsförrättningar på detaljplaneområden sköts i Vasa stads egen regi, medan man

i Korsholm anlitar Lantmäteriverket. I Vasa har man betydligt större resurser när det

gäller fastighetsmätningar och –förrättningar samt behandling av geodata, vilket möjlig-

gör specialisering av personalen.

Kommunteknik:

Avstånden till servicepunkterna i Korsholm kan vara långa. Trots detta är det en uttalad

målsättning att servicenivån i kommunens alla delar ska vara på en hög nivå. Detta i sin

tur har gjort att man i Korsholm har sökt fungerande lösningar i samarbete med före-

ningar och mindre lokala entreprenörer. Vasa har kapacitet av att producera mera

tjänster i egen regi jämfört med Korsholm. I praktiken utförs kommunaltekniska sköt-

sel- och underhållsarbeten av stadens centrumområde i egen regi. Användningen av

entreprenörer ökar inom förorterna. Skötseln håller hög nivå inom centrumområdena.

Även inom byggandet strävar man till att använda beständiga material av god kvalitet.

Personaldimensioneringen ser helt olika ut så att resurserna i Korsholm är väldigt be-

gränsade och man är mera beroende av köptjänster. I Korsholm har man ett helt annat

synsätt på kommunens stöd till enskilda vägar, plogning av gårdsvägar samt anläggan-

det och skötseln av vägbelysning på glesbygden. I Vasa har man tillsammans med Lill-

kyro gjort en harmonisering av dessa verksamheter i samband med kommunsamman-

slagningen. I och med det fick man en praxis som närmar sig den som finns i Korsholms

kommun.

Vasa har en större maskin- och fordonspark och en egen enhet som förvaltar och repa-

rerar fordonen och maskinerna.

Vasa har egen stadsträdgård, som har en omfattande växtodling och där man även ut-

för olika typer av hantverk. Grönområdesenheten har många säsongarbetare; stu-

derande och sysselsatta samt fångar från öppna fångvården.

I Vasa har man gjort en kartläggning av gatornas saneringsbehov enligt en nationell be-

räkningsmodell. En dylik beräkning saknas i Korsholm.


3

Vattentjänster:

Korsholm har ett mycket långt ledningsnät och många pumpstationer på avloppsled-

ningsnätet. En kraftig utbyggnad i avloppsledningsnätet gjordes under 2008–2015. Vasa

har ett betydligt äldre ledningsnät, vilket syns i att andelen läckvatten i stadens led-

ningsnät är högre jämfört med Korsholm. I Korsholm har man bättre förutsättningar för

en fungerande krisberedskap och man kan använda sig av renat grundvatten.

Vasa har gjort en beräkning av saneringsbehoven av vatten- och avloppsledningsnät

enligt den nationella beräkningsmodellen. En dylik beräkning för Korsholm del saknas.

Vasa har på gång ett omfattande projekt kring anskaffning av grundvatten; ”Kurikan

syväpohjavesi”, vars syfte är att kunna övergå från beroendet av ytvatten till att an-

vända grundvatten omkring år 2025.

En övervägande del av avloppsvattnet från Korsholm levereras till Påttska reningsverket

i Vasa. På lång sikt är målet (regional plan för utveckling av vattentjänster) att bygga

ett gemensamt avloppsreningsverk till Stormossen-området.

Lokaliteter:

Inga större skillnader trots att Hussektorn i Vasa är ett affärsverk och Fastighetsverket i

Korsholm är en del av den kommunala verksamheten. Hussektorn i Vasa är till sin natur

en förvaltare och en beställare eftersom driftverksamheten i hussektorn (fastighetssköt-

seln) har bolagiserats i början av maj 2018. Hussektorns organisation är genom bolagi-

seringen under stark utveckling till att bli en specialistorganisation. I Korsholm är fastig-

hetsverket förutom en förvaltare och beställare också en organisation som själv har

hand om skötsel och underhållet. Förvaltningen i Vasa Hussektor har flera specialister

inom olika delområden inom fastighets- och byggbranschen jämfört med Korsholm.

Funktionerna är betydligt mera koncentrerade i Korsholm både organisatoriskt och fy-

siskt vilket är fördelaktigt. Båda tillämpar ett internt hyressystem men avkastningskra-

ven ser olika ut. Man har i båda kommunerna en förhållandevis god uppfattning om fas-

tigheternas skick och deras reparationsbehov.

Miljösektorn:

Kommunerna har likadan service eftersom verksamheten grundar sig på lagstiftningen.

Det finns en markant skillnad i storleken av verksamhetsområdet och prioritering i ser-

vicen är annorlunda på grund av själva verksamhetsområdena.

Det finns en tydlig skillnad mellan stad och landsbygd så att Vasa har stadsproblem och

Korsholm landsbygdsproblem. Problemen korrelerar till uppgifterna i en stad och på en

landsbygd. I Vasa är funktionerna koncentrerade. I samarbetsområdena där Korsholm

är värdkommun, är avstånden mellan verksamhetspunkterna långa vilket inverkar bl.a.

på sättet att ordna dejour och ordna personalmöten.

Korsholm fungerar som värdkommun för miljöhälsovårdens samarbetsområde, som be-

står av 7 kommuner (Korsholm, Vörå, Malax, Korsnäs, Närpes, Kaskö och Kristinestad).

Verksamhetsområdet är omfattande och består mest av landsbygd. Verksamheten

grundar sig på uppgifter som anknyter till landsbygdsmiljö. Samarbetsområdet för Vasa,

som består av Vasa och Laihela, är mycket mindre och uppgifterna ansluter sig till den

urbana miljön.

Korsholm, Korsnäs, Närpes, Kaskö och Kristinestad sköter miljövården tillsammans.

Verksamhetsområdet är omfattande och uppgifterna anknyter sig till landsbygdsmiljö.

Vasa stad sköter miljövården på sitt eget område och uppgifterna ansluter sig till den

urbana miljön.

Byggnadstillsyn:

Byggnadstillsynen i Korsholm fungerar precis som i Vasa i enlighet med gällande lag-

stiftning (MBL). Arbete och arbetssätt baserar sig på skillnader mellan stad och lands-

kommun samt givetvis personresurser.


4

Skillnaderna baserar sig främst på respektive kommun/stads byggnadsordning och olika

stadgor. Utgående från detta så behandlas respektive kommuns/stads ärenden och

vissa skillnader uppstår.

I Korsholm ges större möjligheter att bevilja bygglov på oplanerade områden med stöd

av kommunens byggnadsordning. Direkt bygglov kan beviljas med en dimensionerande

generalplan som grund. I Vasa har man som bilaga till byggnadsordningen uppgjort en

karta som visar områden i behov av planering. På dessa områden krävs särskild pröv-

ning av behandling av byggloven på grund av byggnadstrycket.

Vasa har större resurser och inspektörerna ha kunnat specialisera sig, vilket ofta krävs

när det är fråga om större och mera komplicerade byggprojekt. Förtroendevalda har i

Korsholm värnat om att hela kommunen ska vara livskraftig och det ska vara möjligt att

bygga i hela kommunen, något som också syns i kommunens markpolitik och bygg-

nadstillsynens verksamhet. Andelen detaljplanerade markområden är större i Vasa jäm-

fört med i Korsholm, vilket och syns i fördelningen av bygglov på detaljplanerad/oplane-

rad mark. Markpolitiken i Vasa motsvarar den allmänna praxis som stora städer använ-

der och som grundar sig på det urval av tillämpningar som markanvändnings- och

bygglagen erbjuder.

Det syns en tydlig skillnad i ärenden som byggnadstillsynen behandlar med anledning

av att Korsholm är en landsbygdskommun och Vasa är en stad. Byggnadsplanerade

tomter och lägenheter är överlag större i Korsholm och det ger större spelrum för byg-

gare och byggnadsinspektören. I Korsholm har byggnadsinspektören mera självbestäm-

manderätt ute på fältet (deltar vid utmärkning av byggplats). I Vasa har en stor del av

beslutanderätten delegerats till ledande byggnadsinspektören enligt den praxis som rå-

der i stora städer. Detta inverkar inte på handläggningstiden men det snabbar upp

själva beslutsprocessen. Genomsnittliga behandlingstider för byggloven är kortare i

Vasa på grund av större resurser.

Avfallshantering:

Avfallshanteringen hör numera till Vasaregionens avfallsnämnd. Vasa fungerar som

värdkommun för nämnden och ordförandeskapet cirkulerar med två års mellanrum mel-

lan Vasa och Korsholm. Nämndens verksamhet bevaras som sådan vid eventuell sam-

manslagning. Endast aktieägaravtalet behöver förnyas. Genom de nya avtalen skulle

den nya kommunen bli en majoritetsägare samt värd- och ordförandekommun.

Stödtjänster:

Fastighetsskötseln och fastighetsunderhållet är olika organiserat i de båda kommu-

nerna. Eftersom allt är under samma tak i Korsholm så finns bättre förutsättningar för

ett helhetstänk. I Vasa har man gått inför specialisering bland fastighetsskötarna vilket

är en styrka när det är fråga om komplex husteknik som ska skötas och underhållas.

Inom kosthållet finns större flexibilitet i Korsholm eftersom kosthållspersonalen i mindre

tillverkningskök kan ges mera egen beslutanderätt. Det inverkar på menyn och använd-

ningen av andelen närproducerade råvaror. Inom städningen har man inte hittat märk-

bara skillnader. Den största skillnaden i organiseringen är att i Vasa har man bolagiserat

fastighetsskötseln och fastighetsunderhållet samt mat- och städservicen från början av

maj 2018. För Vasas del ingår även stadens centrallager och transporter samt upphand-

lingar i bolaget.


5

2 Beskrivning av nuläget inom den egna sektorn kommunvis

2.1 Nuläge för Vasa stads service

A. Organisering och ledarskap samt personal

I följande figur presenteras tekniska sektorns struktur för organ- och tjänsteinnehavarorganisationen i huvud-drag. Organstrukturen i primärkommunen innehåller alltså stadsstyrelsens planeringssektion, två nämnder och en gemensam direktion för affärsverken. Dessutom fungerar Vasa som värdkommun för Vasaregionens avfalls-

nämnd.

Från sektorns struktur överfördes tekniska stödtjänster till aktiebolaget TeeSe Botnia, där verksamheten inled-des i praktiken 1.5.2018. Vasa stad äger 70 % av TeeSe Botnia Ab och bolagets styrning sker via stadsstyrel-

sens koncernsektion. Den andra ägaren i bolaget är Vasa sjukvårdsdistrikt med en andel på 30 %. Från tek-niska nämnden överfördes Vasa Städservice och Vasa Matservice samt transport- och lagerservicen inom Vasas

tekniska tjänster till TeeSe Botnia Ab. Från Vasa Hussektor överfördes också affärsverkets produktion till TeeSe Botnia Ab.

I följande figur presenteras den ordinarie och den visstidsanställda personalens antal inom tekniska sektorns resultatområden.


6

Personalantalets utveckling under åren 2012 – 2018 presenteras i följande figur. Förändringarna som

syns i figuren kan förklaras enligt följande: Kommunsammanslagningen mellan Vasa och Lillkyro ge-nomfördes 1.1.2013. Affärsverket Vasa Hamn bolagiserades och blev en del av Oy Kvarken Ports Ab och miljölaboratoriet till BotniaLab Ab 1.1.2015. Från början av år 2017 överfördes till sektorn anstalts-vårdare från social- och hälsosektorn och från början av år 2018 idrottsservicens underhåll. Sektorns tekniska stödservice bolagiserades tillsammans med Vasa sjukvårdsdistrikt i TeeSe Botnia Ab.

_________________________________________________________________________

PLANERING AV MARKANVÄNDNING, JORD- OCH VATTENOMRÅDEN SAMT BOENDE/ VASA Planläggning


7

Planläggningen är ett resultatområde, som hör till centralförvaltningen och är uppdelat i fyra team, vilka är generalplanering (inkl. uppgörande av genomförandeprogrammet för markanvändningen, MALPE-samarbete, avgöranden gällande planeringsbehov och undantag på strandområden), detaljpla-

nering och grönområdesteamet (inkl. naturutredningar, förplanering av allmänna områden i anslutning till planerna, landskapsstrukturutredningar, uppgörande av miljöåtgärdstillstånd, grönområdessystem och skötselklassificeringar). Planläggningen sköter också namnärenden och upprätthåller ett planregis-ter. Alla beslut om inledande av planläggning och framläggande av planer till påseende i förslagsskedet fattas i stadsstyrelsens planeringssektion. Mindre detaljplaner godkänns i planeringssektionen. Övriga planer godkänns i stadsfullmäktige. Om inga större ändringar har gjorts i planen efter förslagsskedet och planen inte på nytt läggs fram offentligt, går den direkt vidare via stadsstyrelsen till stadsfullmäk-tige för godkännande.

Konsulttjänster utnyttjas vid utarbetandet av separata utredningar. I projektplaner utnyttjas markäga-rens konsults illustrationer vid behov i planprocessen. Den egentliga planberedningen utförs som eget arbete.

Antalet övrig förvaltningspersonal från stödservicesidan är 3 (inte enbart i planläggningsuppgifter).

Delegering Planeringssektionen har i huvudsak delegerat besluten gällande avgörande gällande planeringsbehov, undantag från stranddelgeneralplaner, tillstånd för miljöåtgärder och tomtindelningsavvikelser till plan-läggningsdirektören. Också beslut om hörande i detaljplanernas PBD- och utkastskede har huvudsakli-gen delegerats till planläggningsdirektören.

Fastighetssektorn Resultatområdets uppgift är att

1) bereda riktlinjerna för och genomföra markpolitiken 2) förvalta, anskaffa och överlåta mark- och vattenområden 3) utveckla boendeförhållandena och sköta myndighetsuppgifter i anslutning till boende 4) utveckla lägesdata och sköta kartuppgifter

5) sköta fastighetsbildnings- och mätningsuppgifter samt föra fastighetsregister.

Resultatområdet är indelat i fyra serviceenheter:

1. Tomtservice 2. Boendeservice 3. Lägesdataservice 4. Fastighets- och mätningsservice.

Stadsgeodeten fungerar som föredragande i tekniska nämnden gällande det egna resultatområdet. En stor del av de markpolitiska ärendena bereds emellertid inom resultatområdet direkt till stadsstyrelsen, där direktören för tekniska sektorn fungerar som föredragande. Den övriga förvaltningspersonalen (ekonomiservice och sekreterarservice) kommer via stödservicen (3 personer).

Delegering Till resultatområdets tjänstemän har i förvaltnings- och verksamhetsstadgan delegerats rätt mycket självständig beslutanderätt, i synnerhet till stadsgeodeten, tomtchefen och bostadschefen. År 2017 fat-tades 675 st. tjänstemannabeslut.

_________________________________________________________________________ KOMMUNTEKNIK VASA Kommuntekniken är indelad i 9 resultatområden, vars huvudsakliga uppgifter fördelas enligt följande: 1. Trafikplanering (4 pers.)

- allmän planering av trafiken, planläggningsärenden och trafiksystem

- parkering (bl.a. 1200 avgiftsbelagda platser) - trafikljus (53 st.) och övervakningskameror (20 st.) - trafiksäkerhet och trafikundersökningar - tillfälliga trafikregleringar, terrass- och evenemangstillstånd, utomhusreklam

- kollektivtrafik 2. Kommunalteknisk planering (14 pers.)

- kommunalteknisk planering - gatu- och utomhusbelysning (17.500 st., 235 centrum, C2Smartlight-styrsystem, Keypro Key-

light elektroniskt underhållssystem)


8

- geoservice - grävningstillstånd (ca 200 st./år) - cyklings- och tillgänglighetsärenden

- miljötillstånd - förvaltning av anläggningstillgångar och reparationsskuld

3. Byggherreverksamhet (14 pers.)

- byggherreverksamhet - byggande i egen regi - beskattarens anmälningsskyldighet - materialåteranvändning

4. Underhåll av områden (18 pers.)

- skötsel av gator och allmänna områden (354 km gator, 195 km leder för lätt trafik, egna en-

skilda vägar 20 km, broar 70 st., 1,6 km tågbana) - dagvattenhantering (349 km nätverk, 15 torrläggningspumpstationer + 100 km diken) - parkeringsanordningar

- resecentret, torget och gågatan - snömottagningsplatser - skrotbilslager

- register över enskilda vägar - asfaltentreprenad 17.500 tn

5. Logistikutveckling (1 pers.)

- administrering av hamninfrastrukturen - administrering av hamnens lösa anläggningstillgångar - havs- och båtfarleder

- järnvägar - utveckling av områdets logistik

6. Grönområdesenhet (30 pers.)

- parker 364 ha

- lekparker 82 st. - närmotionsområden 4 st.

- småbåtshamnar 19 st. (1700 hyrda, av vilka ca 250 till icke-ortsbor) - badstränder 11 st. - mattvättningsställen 2 st. - hundparker 7 st. - små isplaner 16 st. - smådjursgravgårdar 2 st.

- skötsel av skogsegendom (4.000 ha) - odlingslottsområden 5 st. - trädfällningslov

7. Skötsel av idrottsplatser (19 pers.)

- skidspår 17 st. - tävlingsskidcenter (Öjberget och Saarenpää)

- vintersportcenter - rinkar 12 st. - skridskobanor 16 st. - friidrottsplaner (Karlsplanen, Kyrölä och Brändö) - stora gräsplaner 10 st. - mellanstora gräsplaner 12 st. - stora sandplaner 3 st.

- mellanstora sandplaner 7 st. - små konstgräsplaner 3 st. - små gräsplaner 5 st. - små sandplaner 4 st. - närplaner (sand) 23 st. - bobollsplaner 4 st.

- korgbollsplaner 2 st. - tennisplaner 1 st.

- konditionsbanor 12 st. - utomhusidrottsplatser 6 st. - friluftsleder 8 st.

8. Myndighetsenhet (6 pers.)

- parkeringsövervakning


9

- byggherreuppgifter i fråga om idrottsplatser - Sunnanviks avstjälpningsplats - Lillkyros fjärrvärme

9. Verkstad och förvaltning av maskin- och transportparken (6 pers.)

- underhåll och service av den egna maskin- och transportparken - övrig centralverkstadsverksamhet

- förvaltning av stadens maskin- och transportpark (124 enheter) - programmering av investeringar i maskin- och transportparken

_________________________________________________________________________

VATTENTJÄNSTER:

VASA Vasa Vattens organisationsschema BILAGA 1 och verksamhetsstadga för de tekniska affärsverken BILAGA 2

_________________________________________________________________________

VERKSAMHETSLOKALER:

VASA Affärsverket Vasa Hussektor (nedan Hussektorn) har en gemensam direktion med affärsverket Vasa Vatten. Hussektorn har fungerat som affärsverk sedan år 2005. Hussektorn leds av lokalitetsdirektören.

Serviceområdena inom affärsverket Vasa Hussektor är:

Fastighetsförvaltning och utveckling Byggherreverksamhet Underhåll

Hussektorn har i uppgift att

1. se till att fastighetsegendomens värde bevaras, 2. producera högklassig verksamhetslokalservice för stadens förvaltningars behov,

3. svara för kostnadseffektivt producerade, trygga och sunda verksamhetslokaler, 4. svara för underhållet av de objekt som den förvaltar, disponentskapet för och hyrningen av

lokaler, 5. svara för byggherreverksamheten för objekt i enlighet med stadens investeringsprogram för

husbyggnad,

6. analysera, planera och bereda utvecklings- och överlåtelseprocesser gällande fastighetsegen-domen för beslutsfattande samt

7. svara för uppfyllandet av de mål som är bindande i förhållande till stadsfullmäktige.

Stadens interna arbetsgrupper, där Hussektorn har en roll Stadens lokalförvaltningsgrupp (THR)

Fastighetsutvecklingsgrupp (KKR) Inneluftsarbetsgrupp (SIR)

_________________________________________________________________________

MILJÖSEKTORN

VASA Miljösektorn ansvarar för uppgifter inom kommunens miljö- och hälsoskydd (hälsoövervakning och ve-terinärvård) och miljövård. Miljösektorns tjänsteinnehavarorganisation omfattar tre resultatenheter:

- hälsoövervakning, - veterinärvård och

- miljövård.

_________________________________________________________________________ BYGGNADSTILLSYN VASA Byggnadstillsynen i Vasa

- behandlar lov och tillstånd som behövs för byggande (bygglov, åtgärdstillstånd och rivningslov)

- utför syner i anslutning till lov och tillstånd och - ger anvisningar till byggare.

Övriga arbeten:

- övervakning av den byggda miljön,


10

- upprätthållande av byggnadsregister, - utlåtanden om planer, - erforderliga intyg över arbetsskeden m.m.,

- stadens interna samarbetsprojekt (fastighetsskatteprojekt, energi- och klimatprogram, parke-ringsstrategi, arkitekturpolitiskt program, arkitekturtävlingar…).

- handledning och rådgivning har en viktig roll i kundbetjäningen. Eventuella förhandlingar mel-lan sökande och grannar för åstadkommande av resultat i samförstånd.

Behovet av byggnadstillsynsservice är bundet till mängden byggnadsproduktion, ny- och reparations-byggande och sålunda även till det rådande ekonomiska läget. Servicen täcks med erhållna tillståndsav-gifter.

Byggnadstillsynen har inlett samarbete med de närliggande kommunerna i slutet av år 2015. Årligen

ordnas främst till småhusbyggare riktade förebyggande kvalitetsstyrningskvällar, där de viktigaste ärendena som ska beaktas vid byggande gås igenom. I maj ordnar byggnadstillsynen till huvudprojek-terarna riktad utbildning i elektronisk kommunikation, för hösten planeras utbildning gällande brandtät-ningsplaner samt i samarbete med fastighetssektorn och planläggningen en temadag i Lillkyro som fo-

kuserar på bra byggande. Vasas byggnadstillsyn har anslutit sig till Finlands top ten-byggnadstillsyner för upprätthållande och vidareutveckling av enhetliga tolkningar.

Byggnadstillsynen leds av byggnadsinspektören och personalantalet är totalt 11 personer. Byggnadstillsynen indelas i tre enheter: beredning av lov och tillstånd (3,5 pers.), syneförrättningar (3,5 pers.) och byråarbeten 3 pers.). Dessutom har vi till vårt förfogande miljöjuristen och tekniska sektorns jurist. Personalkostnaderna är ca 600 000 € per år.

Byggnadstillsynen ansvarar för sin verksamhet inför byggnads- och miljönämnden. Byggnadsinspektören fattar beslut en gång i veckan. Genom delegering av beslutsfattandet eftersträvas snabbhet i beslutsfattandet, så att projekten ska framskrida enligt tidtabell. Projektets betydelse beskrivs inte av den tidigare använda kvadratmeter-

gränsen, för även ett till storleken litet projekt kan vara betydande. Ett exempel är estraden på torget i den offentliga gemensamma miljön. Likaså projekt som finns på område av riksintresse eller projekt som på annat sätt är betydande, t.ex. i fråga om sitt innehåll. Även projekt som riskerar att dras in i en besvärsspiral, tas till nämnden för beslutsfattande, i syfte att samtidigt höja besvärströskeln. Projekt, där den sökande och föredraganden har olika åsikter om t.ex. stadsbildsmässiga frågor, framläggs för beslut i nämnden som består av flera ledamöter.

Den gällande byggnadsordningen trädde i kraft 1.1.2016. Uppdateringsarbetet har inletts.

_________________________________________________________________________ AVFALLSHANTERING: VASA + KORSHOLM

Vasaregionens avfallsnämnd är en gemensam nämnd för 6 kommuner i regionen (Vasa, Korsholm, Vörå, Korsnäs, Malax, Storkyro). Både Vasa och Korsholm finns på Stormossens verksamhetsområde och därmed även på Vasaregionens avfallsnämnds verksamhetsområde.

Enligt avfallslagen bör kommuner som har ett gemensamt avfallshanteringsbolag ha ett gemensamt organ, som sköter avfallshanteringsmyndighetens uppgifter.

Avfallsnämndens uppgift är att sköta kommunernas lagstadgade myndighetsuppgifter på verksamhets-området. Kommunerna på verksamhetsområdet har genom ett samarbetsavtal bildat en gemensam av-fallsnämnd. Avfallsnämndens uppgifter är t.ex. godkännande av avfallshanteringsföreskrifterna, besluta om undantag från avfallshanteringsföreskrifterna, besluta om avfallstransportsystem, godkänna avfalls-taxan, behandling av påminnelser för avfallsavgifter, besluta om justering av avfallsavgifter, upprätt-hålla ett avfallsregister, besluta om servicegraden, ansvara för att ett avfallspolitiskt program uppgörs och besluta om insamlingsplatser.

Vasaregionens avfallsnämnd har i dagsläget 2,5 anställda och Vasa stad fungerar som värdkommun för avfallsnämnden.

_________________________________________________________________________

TEKNISKA STÖDTJÄNSTER/MATSERVICE OCH STÄDSERVICE: VASA


11

TeeSe Botnia Ab är ett servicebolag inom mat- och fastighetsservice, rengöringsservice samt upphand-ling och logistik, som grundades hösten 2017 som en del av den kommande vård- och landskapsrefor-men. Bolaget är till en början kommun- och samkommunsägt, men ägandet utvidgas åtminstone till det

kommande landskapet Österbotten i och med att landskapsreformen träder i kraft 1.1.2020. Till bola-gets tjänst överfördes ca 700 personer från Vasa stad och Vasa sjukvårdsdistrikt. Inom TeeSe Matser-vice arbetar sammanlagt 220 yrkespersoner inom matservice i 54 kök. Inom rengöringsservicen arbetar sammanlagt 330 anstaltsvårdare (inom staden 156 + social- och hälsosektorn 44 + centralsjukhuset

130), 10 serviceförmän, 6 servicehandledare och 1 byråsekreterare. TeeSe Botnia inledde verksam-heten 1.5.2018, uppgifter om årsverken finns inte ännu. Anstaltsvårdarna arbetar i olika objekt, vilka finns i bifogade förteckning. Rengöringsservicen har också ett hemserviceteam, som har hand om städning av veteranernas hem samt andra mindre objekt (t.ex. arbetsplatsbaracker).

Det primära syftet för bolagets verksamhet är inte att generera vinst till bolagets aktieägare (bolags-ordningen). Koncernstyrning – stadsstyrelsens koncernsektion, in house-bolaget producerar tjänster för sina ägare mot betalning utan konkurrensutsättning. Personalen överfördes till bolaget som gamla ar-

betstagare genom överlåtelse av rörelse, i enlighet med villkoren i personalens överföringsavtal. TeeSe Botnias organisationsstruktur:

När verksamheten inleds 1.5.2018 är de största kunderna också Vasa stad och Vasa sjukvårdsdistrikt.

Köken producerar totalt 12 000 luncher på vardagarna under skolornas verksamhetsperiod. Därtill tillre-der social- och hälsovårdsservicens kök morgonmål, eftermiddagskaffe, middag och kvällsmål för klien-terna i servicehusen och hälsocentralen samt inom servicen för personer med funktionsnedsättning. Våra kunder är stadens grundläggande utbildning, småbarnspedagogiken, gymnasieutbildningen, yrkes-utbildningen, anstaltsvårdens invånare, hemmaboende åldringar, servicehusens invånare, stadens per-sonal, servicen för personer med funktionsnedsättning samt några små externa aktörer. Matservice för en del evenemang i Vasa har genomförts på basis av anbud.

I Vasa har vi delat upp verksamheten, så att skolköken tillreder och serverar mat till daghem och sko-lor. I social- och hälsovårdsservicens kök tillreds och serveras mat till social- och hälsovårdens klienter. I köket tillreds sammanlagt ca 900 luncher per dag, patientmatgästerna vid lunchen är ca 200 och för personalen ca 550 måltider per dag. Därtill kommer patienternas morgonmål, middag och kvällsmål sju dagar i veckan. Kunderna består av centralsjukhusets patienter och personal. Kaféets service står till patienternas, besökarnas och personalens förfogande. Kantinen producerar också trakteringen till sjuk-

husets möten.

_________________________________________________________________________

HALLITUSTapio Ollikainen Lena NystrandUlf Stenbacka

Päivi SaukkorantaRagnvald Blomfeldt

LOGISTIIKKAPALVELUT

Logistiikkajohtaja Jouni Vuorenmaa

logistiikkajohtaja

Jouni Vuorenmaa

PUHDISTUSPALVELUTpuhdistuspalvelujohtaja

Gunilla Richardsson

RUOKAPALVELUTruokapalvelujohtaja

Minna Jokinen/

(Katja Imppola)

KIINTEISTÖPALVELUTkiinteistöpalvelujohtaja

Erik Rönnqvist

(Timo Niemi)

TOIMITUSJOHTAJAHenrik Vehkaoja

HALLINTOPALVELUT

Talousjohtaja, Minna Myllyperkiö

Henkilöstöjohtaja, Kirsti Mylläri

Kehittämispäällikkö, Jouni Vuorenmaa

Koulutuspäällikkö, Tiina Ojala


12

B. Sättet att ordna service

_________________________________________________________________________

PLANERING AV MARKANVÄNDNING, JORD- OCH VATTENOMRÅDEN SAMT BOENDE:

VASA Planläggning

Verksamhetsintäkter BS 2017 BG 2018

Verksamhetskostnader 1,74 M € 2,07 M €

varav personalkostnader 1,33 M € 1,44 M €

Konsulttjänster 0,09 M € 0,31 M €

Verksamhetskostnader totalt

1,83 M € 2,38 M €

Verksamhetsintäkter 0,08 M € 0,06 M €

Planläggningen utför största delen av arbetet själv och konsultservicekostnaderna varierar enligt beho-vet av utredningar. År 2017 var konsultservicens andel av verksamhetskostnaderna ca 5 %, men år 2018 är de enligt uppskattning ca 13 %. Största delen av konsultservicen består av olika utredningar.

Taxor: - För detaljplaneändringar finns tre olika avgiftsklasser (1560 €/3110 €/enligt avtal) + annons-

kostnader - I behandlingskostnaderna för stranddetaljplaner finns tre olika avgiftsklasser (500 €/1000

€/1500 €) - Byggnadsarbete som förändrar landskapet 240 € - Trädfällning eller annan därmed jämförbar åtgärd 195 €

- Hörande av grannar 60 €/granne - Avgörande gällande planeringsbehov och beredning av undantag 345 € + beslut 150 €

- Myndighetsutlåtanden som ges till privata 160 € Fastighetssektorn Följande centrala nyckeltal och deras utveckling beskriver resultatområdets verksamhet:

BS 2015 BS 2016 BS 2017 BG 2018

Markareal som staden äger, ha 6161 6200 6500 6600

Arrendeavtal, st. 3717 3760 3793 3820

Markanskaffning, ha/år 45 40 159,67 100

Markanvändningsavtal, st./år 3 5 2 5

Tomtöverlåtelse, st./år 96 73 66 80

- arrende 61 51 50 60

- försäljning 35 22 16 20

Bostadsbeslut, st./år

- statens understöd 54 13 13 20

- hyres- och bostadsrättsärenden 380 354 316 350

Styckade tomter, st./år 155 40 63 100

Byggnadstillsynsmätningar, st./år 490 494 478 500

Kundnöjdhet (på skalan 1-5) 4,76 4,88 4,5 > 4

Fastighetssektorns driftsekonomi:

BS 2016, 1 000 € BS 2017, 1 000 € BG 2018, 1 000 €

Verksamhets- utgifter

-2 793 -2 377 - 2 354

Verksamhets- inkomster

+10 167 +11 954 +12 300


13

Av verksamhetsutgifterna är ca 56 % (1,47 milj. €) personalutgifter. De största inkomstposterna är ar-renden (ca 8,6 milj. €), försäljningsvinster från fast egendom (ca 2,5 milj. €) och inkomster från mar-kanvändningsavtal (ca 1 milj. €).

Investeringsutgifterna år 2018 är sammanlagt 6,15 milj. €, vilket består av anskaffningsanslaget för fast egendom (6 milj. €) samt investeringar i lägesdata- och mätningssystemen (0,15 milj. €). Till markegendomen anslutna centrala inkomster och utgifter och deras utveckling:

Fastighetssektorn har fastställda prislistor över bl.a. följande tjänster:

- Försäljnings- och arrendepriser för bostadstomter - Arrendepriser för företagstomter - Prislista över tomt- och boendeservice - Prislista över lägesdataservice

- Fastighetsförrättningstaxa - Avgifter som tas ut för uppgörande av tomtindelningar, byggnadstillsynsmätningar samt bygg-

lovskartor

_________________________________________________________________________ KOMMUNTEKNIK: VASA Serviceutgifter och -inkomster samt investeringar i 2017 års bokslut och 2018 års budget och ekonomi-plan, kostnadsnivå jämfört med jämförelsekommunerna

Inkomster och utgifter per resultatenhet: - Trafikplanering utgifter 3.693 milj. € inkomster 1.039 milj. € - Kommunaltekn. planering utgifter 1.339 milj. € inkomster 0.06 milj. € - Byggherreverksamhet utgifter 1.23 milj. € inkomster 1.285 milj. € inv. 11.8 milj. € - Underhåll av områden utgifter 3.897 milj. € inkomster 1.862 milj. €

- Logistikutveckling utgifter 0.407 milj. € inkomster 1.097 milj. € inv. 0.8 milj. €

- Grönområdesenheten utgifter 2.863 milj. € inkomster 0.964 milj. € inv. 0,35 milj. € - Underhåll av idrottsplatser utgifter 1.336 milj. € - Myndighetsenheten utgifter 0.928 milj. € inkomster 1.246 milj. € - Verkstad och förv. av maskin-

och transportparken utgifter 1,0 milj. € inkomster 0,95 milj. € inv. 0.5 milj. €

Anordnande av service per resultatenhet: 1. Trafikplanering

- Planering: egen verksamhet 60 %/köpt 40 %, - kollektivtrafik (22 turer, koncessionsavtal, köptjänst)

2. Kommunalteknisk planering

- Planering: egen verksamhet 80 %/köpt 20 %

- belysningsplanering egen verksamhet

- jordmånsundersökning egen verksamhet - tillstånd delvis egen verksamhet

3. Byggherreverksamhet

- Byggherreverksamhet 50 %/i egen regi 50 %

Verksamhets- bidrag

+7 374 +9 577 +9 946

BS 2016 BS 2017 BG 2018

Arrendeinkomster, milj. €/år 7,78 8,13 8,55

Försäljningsvinster från fastigheter, milj. €/år 0,9 2,7 2,5

Markanvändningsavtal, milj. €/år 0,16 0,31 1,0

Anskaffning av fast egendom, milj. €/år 1,8 3,8 6,0

- råmark 0,4 3,0 -

- övrigt 1,4 0,8 -

Iståndsättande av förorenade markområden, milj. €/år

0,16 0,07 0,25


14

4. Underhåll av områden

- Eget arbete 50 %, köpt 50 %

- Enskilda vägar sköts med understöd 50.000 €. 5. Logistikutveckling

- Tjänsterna köps.

6. Grönområdesenheten

- I regel eget arbete eller arbete i egen regi. - Försäljning av tjänster har betydande roll.

7. Skötsel av idrottsplatser

- Eget arbete.

- Några avtal med tredje sektorn. 8. Myndighetsenheten

- Eget arbete, förutom Lillkyros fjärrvärme. 9. Verkstad och förvaltning av maskin- och transportparken

- Eget arbete.

_________________________________________________________________________

VATTENTJÄNSTER: VASA

Anordnande av servicen - i egen regi

Affärsverket Vasa Vatten ägs av Vasa stad Stödservicen köps av Vasa stadskoncern (563 782 €/år 2016) Nätverksplanering och byggande köps av kommuntekniken 24 006,16 €/år 2017 (och

av konsulter med ramavtal) - intressesammanslutning

Påttska avloppsreningsverket (Korsholms kommun 7,5 % och Malax kommun 2,56 %)

Kyrönmaan Jätevesi Oy (Storkyro 50 %, Vasa 50 %), avloppsvattenrening i Lill-kyroområdet 249 663,67 €/år 2017

Poronkankaan Vesi Oy, Vasa stad 5 %, anskaffning av reservvatten - köptjänster

Behandling av slam och avfall, Stormossen 903 092,78 €/år 2017 Sugbilar, grävmaskiner, lastbilar 3+1 år ramavtal, Planering 3+1 år konsultramavtal 63 795,57 €/år 2017 (Ramboll) Prover och analyser som myndighetstillsyn inom vattentjänsterna kräver KVVY OY-

BotniaLab (200 519,91 €/år 2017) Optisk läsning av mätaravläsningskort och utskrivning av självavläsningskort (mins-

kar i och med IoT betydligt) samt utskrivning av massfakturor 30 385,27 €/år 2017

Mätarbyte områdesvis 59 662,13 €/år 2017 (Kalibro Oy) Arbetsplatsentreprenader entreprenör 536 492,67 €/år 2017. Mera görs som eget ar-

bete. Regelbunden service som köptjänst 102 847,23 €/år 2017 och som eget arbete Vattentjänsternas IT-service och -avgifter 208 153,73 € €/år 2017 (byrå-ICT via kon-

cernen) - kommunsamarbete, regionalt och områdesbaserat (t.ex. samkommun)

Försäljning av hushållsvatten Korsholm, Malax, Laihela, Storkyro Avloppsvatten se ovan intressesamfund

Serviceutgifter (köp) 2 891 617 €/år 2017 och inkomster 14 984 675 €/år 2017 samt investeringar 6 387 027 €/år 2017.

Bokslut 2017 och budget och ekonomiplan 2018 BILAGA 3.

- kostnadsnivå jämfört med jämförelsekommunerna: Vasa Vatten är jämfört med det nationella medelvärdet förmånligare och av grannkommunerna förmånligast efter Laihela, taxejämförel-

seutredning inom vattentjänsterna 2016 BILAGA 5 och jämförelserapport ur det nationella data-systemet för vattentjänster VEETI BILAGA 6.

_________________________________________________________________________


15

VERKSAMHETSLOKALER: VASA Alla service- och underhållstjänster gällande fastigheter genomförs som köpservice. På våren 2018 bo-

lagiserades Hussektorns produktion i TeeSe Botnia Ab, som producerar en del av de service- och under-hållstjänsterna som Hussektorn behöver. Av Hussektorns inkomster kommer största delen via interna hyror.

Genomsnittlig intern hy-resnivå

€/rum²/mån

Kapitalhyra 9,3

Skötselhyra 2,7

Övriga separata ersättningar 0,5

Sammanlagt 12,5

I bokslutet för år 2017 fördelade sig verksamhetsintäkterna enligt följande:

Verksamhets-intäkter

2017 %

Interna hyror 43,9 M € 93 %

Externa hyror 1,8 M € 4 %

Övriga inkomster 1,4 M € 3 %

Sammanlagt 47,1 M €

Ekonomiska siffror

Ekonomiska siffror Bokslut

2017 Budget

2018

milj. € milj. €

Byggnadernas balansvärde 182,4 175,8

Verksamhetsintäkter 47,1 46,7

Ersättning till staden för grundkapital 19,6 19,6

Avskrivningar och nedskrivningar 10,7 11,5

Investeringar 7,2 9,7

Personalkostnader 3,2 3,4

Material- och servicekostnader 10,7 10,2

Hyreskostnader 4,3 4,7

Hussektorns driftsekonomi 2015-2018

Milj. € BS

2015 BS

2016 BS

2017 BG

2018

Verksamhetsintäkter 50,7 48,7 47,5 46,7

Verksamhetsutgifter -19,0 -18,6 -18,7 -19,5

Verksamhetsbidrag 31,8 30,0 28,8 27,2

Avskrivningar -10,8 -11,5 -10,7 -9,1

Ersättning för grundkapital -19,7 -20,0 -19,6 -19,4

Räkenskapsperiodens över-/underskott

1,3 -1,5 -1,6 -1,5

Hussektorns husbyggnadsinvesteringar 2015-2022

Milj. € BS

2015 BS

2016 BS

2017 BG

2018 EP

2019 EP

2020 EP

2021 EP

2022

Nybyggnads- investeringar

14,2 9,4 0 0 0,1 0 0 0

Grundrepa-rations- investeringar

6,9 8,7 7,1 9,6 14,2 11,4 7,8 12,5

Samman-lagt

21,1 18,1 7,1 9,6 14,3 11,4 7,8 12,5


16

_________________________________________________________________________

MILJÖSEKTORN VASA Servicen ordnas som egen verksamhet. Inom miljö- och hälsoskyddet svarar Vasa också för skötseln av servicen för Laihela (samarbetsområde mellan Vasa och Laihela inom miljö- och hälsoskydd).

Veterinärjouren ordnas tillsammans med Västkustens samarbetsområde för miljöhälsovården. Miljö- och hälsoskydd (hälsoövervakning och veterinärvård)

BS 2017 BG 2018

Utgifter € 845 823 862 850

Inkomster € 348 300 323 800

Investeringar € 0

Miljövård

BS 2017 BG 2018

Utgifter € 311 319 322 950

Inkomster € 28 100 32 000

Investeringar € 0 0

_________________________________________________________________________ BYGGNADSTILLSYN VASA Byggnadstillsynens verksamhetsmodell: synemän, utlåtandebegäranden.

Tillstånd tomtvis, varvid ett tillstånd kan omfatta flera byggnader.

Inkomster och utgifter:

BS 2017 BG 2018

Utgifter € 767 800 € 788 200 €

Inkomster € 964 700 € 770 000 €

Inkomster % av ut-gifter

125,6% 97,7%

Byggnadstillsynen täcker sina utgifter med erhållna avgifter för lov och tillstånd. BEVILJADE TILLSTÅND OCH LOV 2017: 723 st. 95 401 m2

Av dessa 690 med byggnadsinspektörens beslut och 33 med nämndens beslut. SYNER 2017: 2803 st. av vilka 1130 st. slutsyner BYGGNADSSERVITUT 2017: några, ca 10 st. TILLSYNSÄRENDEN: tillsynsärenden, drygt 10 st.

GENOMSNITTLIG BEHANDLINGSTID 2017 12,8 dygn (april-maj) TAXA https://www.vaasa.fi/sites/default/files/rakennusvalvontataksa_01082016_al-

kaen.pdf Använda program: Epermit, Trimble Locus, Kaarle + andra text- och bildbehandlingsprogram m.m.

_________________________________________________________________________ AVFALLSHANTERING: VASA + KORSHOLM Avfallsnämndens årliga budget är ca 250 000 € och alla inkomster kommer från hushållens ekoavgifter.

_________________________________________________________________________

TEKNISKA STÖDTJÄNSTER/MATSERVICE OCH STÄDSERVICE:

VASA TeeSe Botnia Ab producerar service huvudsakligen som egen produktion till kommuner och samkom-muner samt deras koncernsammanslutningar. Matservicen ordnas via Vasa stads och sjukvårds- distriktets dotterbolag. TeeSe Botnias matservice använder sig inte av köpservice vid produktionen av mat.

https://www.vaasa.fi/sites/default/files/rakennusvalvontataksa_01082016_alkaen.pdf

https://www.vaasa.fi/sites/default/files/rakennusvalvontataksa_01082016_alkaen.pdf


17

Nyckeltal i Vasa stads Matservices bokslut 2017 Verksamhetsintäkter 12 829 790 €

Verksamhetsutgifter - 12 172 074 € Verksamhetsbidrag 657 716 € Finansiella utgifter och avskrivningar - 40 937 € Räkenskapsperiodens resultat 616 779 €

Årsverken 150,5 åv Vasa centralsjukhus näringscentrals och kafées budget 2017, bokslut inte ännu erhållits. Verksamhetsintäkter 4 734 000 € Verksamhetsutgifter - 4 710 000 € Verksamhetsbidrag 24 000 € Finansiella utgifter och avskrivningar - 24 000 €

Räkenskapsperiodens resultat 0 € Årsverken (57 personer)

Taxorna är inte ännu att tillgå, prissättningen är inte färdig.

_________________________________________________________________________ TEKNISKA STÖDTJÄNSTER/STÄDSERVICE: VASA TeeSe Botnia Ab producerar service huvudsakligen som egen produktion till kommuner och samkom-muner samt deras koncernsammanslutningar. Som köpserviceobjekt genomförs:

- Daghemmet Rödluvan-Lumikki - en del mindre städobjekt

Serviceutgifter och -inkomster samt investeringar enligt 2017 bokslut och 2018 budget och ekonomi-plan, en kostnadsnivåjämförelse med jämförelsekommunerna är inte möjlig, då TeeSe Botnia Ab in-ledde verksamheten 1.5.2018. Budgeten för Vasa Städservice var år 2017 6,3 milj. euro, anstaltsvårdarnas, både de ordinaries och

visstidsanställdas medelålder var 49,5 år. År 2017 var städkostnaderna i låg- och högstadieskolorna

16,03 €/m2/år; yrkesläroanstalterna 8,19 €/m2/år, byråer 11,97 €/m2/år och daghem 27,00 €/m2/år. Servicebeskrivningarna för objekten har tillställts sekreteraren.

_________________________________________________________________________

C. Servicenät

Tekniska sektorns servicenät:

_________________________________________________________________________


18

PLANERING AV MARKANVÄNDNING, JORD- OCH VATTENOMRÅDEN SAMT BOENDE VASA Planläggning

I tekniska verket 18, på grund av inneluften 3 på Grusgatan och 2 hemma i distansarbete. Fastighetssektorn I tekniska verket 20 personer, Grusgatans depå 8 personer (mätningsservice). I Lillkyros verksamhets-

enhet 1 markanvändningsingenjör 1-2 dagar/vecka. I Korsnäståget 2 visstidsanställda projektarbetare (ESF-projekt).

_________________________________________________________________________ KOMMUNTEKNIK: VASA

_________________________________________________________________________

VATTENTJÄNSTER: VASA

Servicenät och närservice verksamhetsenhetsvis BILAGA 7

- centrala observationer i anslutning till servicenätet bl.a. centraliserad/decentraliserad o.s.v. Vattentjänst(nätverks)service till privata utöver Vasa stads verksamhetsområde till

<100 fastigheter på Korsholms kommuns område samt partivatten till Korsholm, Ma-lax, Laihela och Storkyro samt små andelslag (6 st.) på Vasas område.

Vasa stad ansvarar för dagvattnen

_________________________________________________________________________ VERKSAMHETSLOKALER: VASA Hussektorns verksamhetsenhet finns på adressen Kyrkoesplanaden 26.

_________________________________________________________________________ MILJÖSEKTORN VASA

Hälsoövervakningen fungerar i två verksamhetsenheter på adresserna Senatsgatan 1 och Lillkyrovägen 11. Veterinärvården fungerar i två verksamhetsenheter på adresserna Harstadsgatan 4 och Junkkarintie 3.

Miljövården fungerar i en verksamhetsenhet på adressen Senatsgatan 1.

_________________________________________________________________________ BYGGNADSTILLSYN VASA

_________________________________________________________________________ AVFALLSHANTERING: VASA + KORSHOLM

_________________________________________________________________________

TEKNISKA STÖDTJÄNSTER/MATSERVICE OCH STÄDSERVICE: VASA TeeSe Botnia fungerar för närvarande på Vasa stads område (Lillkyro hör till Vasa stads område). I köksnätverket ingår i Vasa stad sammanlagt 50 kök:

Skolornas tillredningskök 8 st. Skolornas servicekök 16 st. Daghemmens tillredningskök 1 st. Daghemmens servicekök 17 st. Daghemmens distributionskök flera (i distributionsköken finns inte personal från matservicen)

Social- och hälsovårdsservicens tillredningskök 4 st.

Social- och hälsovårdsservicens servicekök 3 st. Social- och hälsovårdsservicens köpservice 1 st. Till köksnätet inom sjukvårdsdistriktet hör 2 kök, kafé och filialkafé Tillredningskök 1 st. Servicekök 1 st.


19

Kafé 1 + 1 filial på Roparnäs sjukhus område

Anstaltsvårdarna arbetar i olika objekt, vilka finns i bifogade förteckning. Rengöringsservicen har också ett hemserviceteam, som har hand om städning av veteranernas hem samt andra mindre objekt (t.ex. arbetsplatsbaracker).

Objekt kvadratme-ter m2

Låg- och högstadier 90 000

Daghem 20 108

Social- och hälsovård, service-hus, avdelningar

49 916

Kulturbyggnader 29 749

Idrottsutrymmen 14 190

Andra stadiet och institut 57 782

Byråbyggnader 22 631

Sjukhusets utrymmen 88 000

Sammanlagt 372 376

För olika objekt har servicebeskrivningar utarbetats, t.ex. daghem, låg- och högstadier, idrottsutrym-men o.s.v.

_________________________________________________________________________

D. Nuläge och utvecklingsbehov för service och verksamhet

_________________________________________________________________________

PLANERING AV MARKANVÄNDNING, JORD- OCH VATTENOMRÅDEN SAMT BOENDE VASA De strategiska målen i anknytning till servicen har definierats på olika nivåer med början i stadens stra-tegi, som godkändes i stadsfullmäktige 13.11.2017. Sektorerna har utarbetat sina egna strategiska mål och mål för verksamheten i samband med budget-beredningen.

Övriga dokument som styr verksamheten är:

- Markpolitiskt program, godkänts i stadsfullmäktige 26.1.2015, uppdatering färdig år 2018 - Bostadsprogram 2012-2014, godkänts i stadsstyrelsen 7.5.2012, uppdatering pågår och nytt

bostadspolitiskt program färdigt år 2018 - Genomförandeprogram för markanvändningen (inkl. planläggningsprogram), uppdatering god-

känts i planeringssektionen i maj 2018


20

- Framtidens skärgård-strategi, godkänts 2012 - Vasaregionens strukturmodellsarbete - Parkeringspolitik, godkänts 2018

- Dimensioneringsprinciper som styr avgöranden gällande planeringsbehov, planeringssektionen 19.4.2016

- Energi- och klimatprogram

Dessutom är följande dokument som styr verksamheten under beredning, vilka förs vidare för godkän-nande under år 2018:

- Dagvattenprogram - Lägesdatapolitik - Arkitekturpolitiskt program

Planläggning

Planläggningen är en mångprofessionell sakkunnigorganisation, som ansvarar för omfattande markan-vändningsärenden och konsekvensbedömningar beaktade på kort och på lång sikt. I och med process-utveckling, kompetent och motiverad personal, tydliga strategier och delegeringar har hanteringen av

projekt av olika storlekar kunnat göras effektivare. Utvecklingen av en rättidig projekthantering är emellertid kontinuerlig verksamhet, för det är inte enbart planläggningen som bereder ett projekt, och växelverkan, förhandlingar och avtalsuppgörande och -innehåll tar tid och de olika parterna behöver få

utrymme för sina överväganden. Den ständigt föränderliga lagstiftningen och de stora åldersklassernas pensioneringar kräver resurser för utbildning. Stadsfullmäktige godkände Vasas generalplan 2030 13.12.2011 (till 98 %). I samband med general-planen godkändes också grönområdessystemet. Stranddelgeneralplanen för skärgården är från år 1984. Därtill finns separata delgeneralplaner över kvalitetskorridoren och Molnträsket. I Lillkyro gäller delge-neralplanerna för Merikart, Tervajoki och Lillkyro centrum. Delgeneralplanen för Märkenkall genomgår

domstolsbehandling. Det grundläggande utredningsarbetet för skärgårdens delgeneralplan har gjorts med tanke på framtidens skärgård. Delgeneralplanerna för centrum och Lillkyro centrum är på väg att framläggas för godkännande under år 2018. Delgeneralplanearbetet för Vasklot har påbörjats med komplettering av grundläggande utredningar och målformulering. Detaljplanerat område uppgår till 4752 ha och antalet gällande detaljplaner är 501 st., utarbetade detaljplaner finns ca 1050 st. och

dessutom är nästan 50 detaljplaner under arbete. År 2017 beviljades 33 undantag från detaljplan (inkl. 13 transformatorer).

De generalplanlagda områdena är områden som kräver avgörande gällande planeringsbehov. Vid bevil-jande av tillstånd påverkar generalplanebestämmelserna, dimensioneringsprinciperna som styr avgö-randen gällande planeringsbehov baserade på moderlägenhetskartläggning, natur- och kulturvärden samt tidigare domstolsbeslut. År 2017 har 33 avgöranden som gäller planeringsbehov beviljats.

De tekniska ritningarna av planerna görs med Trimble Locus-programmet, med vilket också detaljpla-nesammanställningen är gjord. Andra planeringsprogram som används är: ArcGIS, AutoCad, Archicad, Indesign, SketchUp och Maptionnaire. Kaarle används som byråprogram. BILAGA Gemensam karta över gällande detaljplaner och generalplaner Fastighetssektorn

(Allmän bedömning) Fastighetssektorns verksamhetsstadga har förnyats år 2017. Verksamheten har utvecklats enligt sta-dens strategi, så att beslutsfattandet ska ske snabbt och på rätt nivå. Personalen är kunnig, effektiv och mycket motiverad, vilket syns i kundresponsen, arbetsresultaten och goda resultat i arbetshälsoen-käten samt låg frånvaro. Lägesdataenheten

Enheten svarar för stadens lägesdatasystems funktionsduglighet och utveckling. Enheten bidrar också med konsulthjälp vid övriga enheters och sektorers problem och lösningsalternativ i anknytning till lä-gesdata samt erbjuder stöd vid ibruktagande av nya system. Enheten har synnerligen starkt kunnande när det gäller utveckling av datasystem samt utnyttjande av nya metoder att samla information. En-heten har samarbetat med Korsholm bl.a. vid anskaffning av flygbilder.

Lägesdatasystemet baserar sig på Trimble Locus (Xcity)-kart- och kommundatasystemet, vilket i den dagliga verksamheten förutom inom fastighetssektorn används av kommuntekniken, planläggningen

och byggnadstillsynen och till vilket vattenverkets nätverksdatasystem Tekla NIS (Xpipe) och gatusek-torns planeringssystem Tekla Civil (Xstreet) är integrerade. För terrängmätning använda 3D-Win och för uppdatering av grundkartan använda EspaCity är också integrerbara med Trimble Locus. Informa-tionsadministrationssystem är Oracle och SQL Server.


21

För hantering, analys, visualisering och publicering av lägesdata använder vi Esri-kommunlicensen, som erbjuder obegränsad användning av nästan alla Esris ArcGIS-program (bl.a. Desktop ArcGIS Pro, On-line, Server, CityEngine, Collector Story Maps). Licensen tillåter användning även i grannkommunerna

upp till en gräns på 100 000 invånare. För insamling av terrängdata har en UAV-kopter skaffats, som är utrustad med vertikal- och snedka-mera samt värmekamera.

För ärenden som kommuninvånarna uträttar elektroniskt används Trimble-lösningar i fråga om behand-ling av bygglov och ansökningar om stadens tomter som finns till försäljning eller utarrendering. Bygg-lovens kartbilagor har skannats sedan år 2006, liksom också avtalen gällande arrendetomter samt tomtindelningar. Över detaljplanlagda områden har uppgjorts en detaljplanesammanställning som län-kats till de ursprungliga skannade detaljplanekartorna.

Fastighets- och mätningsservice Enheten svarar för stadens fastighetsbildnings- och mätningsverksamhet.

Fastighetsbildningen som sker som myndighetsverksamhet samt upprätthållandet av fastighetsregistret utförs på detaljplaneområde som egen produktion. På detaljplaneområde finns ca xxxx registerenheter. Områdena utanför detaljplaneområden hör till lantmäteriverkets verksamhetsområde.

Mätningsverksamhet (myndighetsmätningar, kartläggningar m.m.) sköts som egen produktion. Staden utnyttjar inte avtalsbaserat samarbete eller köpservice. Mätningsutrustningen och övrig utrustning som behövs för serviceproduktionen är modern och den har förnyats årligen. Bostadsservice Vid sidan av myndighetsverksamheten har enheten berett stadens bostadspolitiska program. Enheten

deltar aktivt också i att utveckla den bostadspolitiska planeringen och uppföljningen av bostadsmark-naden samt i att främja hissbyggandet. Dessutom förvaltar enheten ESF-projektet Delaktighetssteg för sysselsättningsstigar. Tomtservice

Enheten svarar för förvaltning och utveckling av stadens markegendom. Verksamheten har varit rätt livlig speciellt p.g.a. byggprojekten i centrumområdet. Enheten är aktivt med i centrala utvecklingspro-

jekt, såsom Wasa Station, strandområdena i centrum, Brändö sund, Travdalen, Risö, Liselund samt ut-vecklingsområdet i södra Klemetsö. Enheten svarar i projekten för bl.a. utarbetande och beredning för stadsstyrelsen av avtal för inledande av planläggning, markanvändningsavtal samt olika intentions-, byggnads- och genomförandeavtal. Enheten har brett kunnande om sektorns olika uppgifter. Förutom för beredning av tomtansöknings-

och överlåtelsetävlingar, markanskaffning, markägarnas tillstånd och samtycken ansvarar sektorn också för hantering, utredning, undersökning och rengöring av PIMA-risker på markområden som sta-den äger. Även skötsel och rivning av byggnader på områden som stadens får i sin ägo och som inte används i stadens serviceproduktion är på enhetens ansvar. För upprätthållande av arrenderegistret används KoKi-programmet. För tomtöverlåtelser kommer elektroniskt ansökningsförfarande (Trimble Locus/e-tontti) att tas i bruk under år 2018. Ibruktagande

av andra elektroniska tjänster utreds också. Utvecklingsprojekt och -behov Fastighetssektorn är med i olika omfattande utvecklingsprojekt samt i genomförandet av stadens energi- och klimatprogram. Energikompetensen och miljömedvetenheten har ökats i organisationen. Fastighetssektorn deltar för närvarande i följande utvecklingsprojekt:

Delaktighetssteg för sysselsättningsstigar, ESF-projekt, boendeservice Ett framtida innovativt och energieffektivt bostadsområde (Travdalen), tillväxtavtal mellan Finska sta-ten och Vasa stad, Fastighetssektorn IRIS (Integrated and Replicable Solutions for Co-creation in Sustainable Cities), EU:s Horisont 2020 projekt, Fastighetssektorn

Administrering och ledning av projekt borde utvecklas samt en del av utvecklingsprojekten gällande markanvändning föras vidare i form av projekt.



22

De funktionella och kvalitetsmässiga problemen gäller huvudsakligen underhåll av områden. Finansie-ringen är otillräcklig i relation till kommuninvånarnas krav. Dessutom förvärras situationen av repara-tionsskulden.

Flaskhalsar och utvecklingsbehov (fattade beslut eller planer) som observerats i servicen Alltför många resultatenheter och liknande funktioner utspridda här och där.

Strategiska mål och utvecklingsprogram i anslutning till servicen. Återanvändning, kolavtryck, kollektivtrafik och cykling.

_________________________________________________________________________

VATTENTJÄNSTER: VASA Bedömning och beskrivning av servicens nuläge

- Vattentjänsterna fungerar synnerligen bra.

- Hushållsvattnets kvalitet uppfyller lagstiftningens kvalitetskrav och -rekommendationer och av-

loppsreningsverkets resultat är i enlighet med miljötillståndet. - Indexet över avbrott/invånare/h har sjunkit, likaså mängden läckage. - Driftövervakning vid Molnträskets vattenverk 24/7 samt verks- och nätverksjouren säkerställer

servicen dygnet runt. - Kund- och anslutningsservicen fungerar effektivt.

Flaskhalsar och utvecklingsbehov (fattade beslut eller planer) som observerats i servicen

Investeringsprogrammet har gjorts för åren 2018-2022. Ett sammandrag över investeringsbe-hoven för åren 2019-2022 presenteras i följande figur.

Figur. Vasa Vattens förverkligade investeringar [€/år] åren 2010-2017, investeringsprogram år 2018 samt investeringsbehov åren 2019-2021. I grafen ingår undersökningskostnaderna för djupgrundvat-tenprojektet, vilka för åren 2014-2016 (med grått) överfördes från stadens balansräkning tillbaka till affärsverkets balansräkning i bokslutet 2017.

Plock ur investeringsprogrammet:

Behov av en andra råvattenkälla: Kurikkas djupgrundvattenprojekt: undersökning 2013-2020-> Nödvändig sanering av Molnträskets vattenverk 2018 -> Båskas förbehandlingsanläggning, planering hösten 2018 Affärsdatasystemsprojektet 2018-2020 (kund- och anslutningsservice samt fakturering, lager-

förvaltning och arbetsuppföljning)

Taxejustering, ny taxa i kraft våren 2019 Minskande av nätverkssaneringsskulden Nätverksmodell Nytt vattentorn 2021


23

Kontinuerlig optimering av Påttska reningsverkets process samt funktioner i anslutning till mil-jötillståndet 2018 ->

Strategiska mål och utvecklingsprogram i anslutning till servicen Energieffektivt vattentjänstverk 2017- Utnyttjande av digitalisering Elektronisk arkivering som koncerntjänst 2019

Nätdatasystemets (TrimbleNIS) användning effektiveras bl.a. användarstöd, kundtextmed-delanden (koncernens sms-sändningstjänst)

Kondensvatten som nya industrianläggningar eventuellt behöver: förbehandlingen av råvatten görs till åretruntfunktion

Centralreningsverk för avloppsvatten till Stormossens område, Landskapsplan 2040

_________________________________________________________________________ VERKSAMHETSLOKALER: VASA Basservicen för fastighetsanvändarna fungerar bra. Vid överlåtelsen av rörelse på våren 2018 (1.5)

överfördes Hussektorns produktionspersonal till TeeSe Botnia Ab. Förändringens inverkningar på verk-samheten har identifierats, men dess anpassning till praktiken pågår ännu.

_________________________________________________________________________ MILJÖSEKTORN VASA Miljö- och hälsoskydd Servicens nuläge är på rätt bra nivå. Personalresursen har gjort det möjligt för personalen att speciali-

sera sig på olika uppgiftsområden. Personalantalet räcker dock inte till för de kvantitativa tillsynsmål som staten satt upp. Tillsynsplanen som årligen ska uppgöras för miljö- och hälsoskyddet styr verksamheten kraftigt. Enheten är rätt liten och verksamheten är därför sårbar på grund av plötslig frånvaro. Så är fallet speciellt inom veterinärvården.

Inom veterinärvården skulle det vara viktigt att inrätta en välutrustad klinik i Vasaregionen, där flera veterinärer arbetar. Miljövård Servicens nuläge är på rätt bra nivå. Enhetens personalresurs är rätt liten och verksamheten är därför

sårbar på grund av plötslig frånvaro. Verkställande av vattentjänstlagen och förordningen om behand-ling av avloppsvatten på glesbebyggt område kommer att orsaka betydande arbetsbelastning under de närmaste åren. Miljövården borde i fortsättningen delta aktivare i planeringen av samhällsstrukturen och markanvänd-ningen samt producera mera information än tidigare om klimatinverkningar i området och anpassning till klimatförändringen.

_________________________________________________________________________

BYGGNADSTILLSYN VASA Byggnadstillsynen fungerar effektivt, kunnigt och med blicken framåt.

Arbetssituationen är mycket konjunkturutsatt. Med små resurser ska perioder med väldig arbetsanhop-ning klaras av tidvis. Grannarnas tvisteärenden kräver tid och medling. Tillsynsärenden gällande miljön kräver långsiktighet. Ett fortgående utvecklingsbehov på grund av att lagstiftningen ändras och samhället utvecklas är ut-bildning och ökat kunnande i specialfrågor, såsom energiärenden, fukthantering, reparationsbyggande, brandärenden samt stadsbilden.

Våra kunder ska kunna styras i enlighet med stadens strategi även för uppnående av målen i energi- och klimatprogrammet.

_________________________________________________________________________

AVFALLSHANTERING: VASA + KORSHOLM -

_________________________________________________________________________


24

TEKNISKA STÖDTJÄNSTER/MATSERVICE OCH STÄDSERVICE: VASA

TeeSe Botnia har nyligen inlett verksamheten, utvecklingsbehoven är många. Bolagets syfte är att pro-ducera helhetsservice till kunderna enligt enluckeprincipen. En utvecklingsutmaning är samordningen av olika verksamhetskulturer. Att sälja tjänster är en ny sak för en del, en del av de s.k. resultatområdena har redan tidigare fungerat enligt nettoenhetsprincipen.

Att beakta i fråga om skolmaten då matservice läggs ut från kommunen till ett bolag ”En kommun lägger ut måltidstjänsten för läroinrättningar som den driver till ett aktiebolag som den äger. Bolaget debiterar kommunen för de tillrednings-, presentations- och serveringstjänster som ank-nyter till produktionen av måltidstjänster. Bolaget beställer de varor och tjänster som behövs i verk-samheten, såsom råvaror och transporter, för kommunens räkning. Kommunen betalar de varu- och

tjänstefakturor som ställts till den och överlåter varorna och tjänsterna till bolagets bruk. Kommunen tar inte ut vederlag för överlåtelsen av varor och tjänster. Bolaget använder varorna och tjänsterna i fråga enbart i måltidstjänsterna för de läroinrättningar som kommunen driver. I en sådan situation har

varorna skaffats för kommunalt bruk och kommunen har rätt till återbäring av den mervärdesskatt som ingår i anskaffningarna.”

I Vasa har mellan beställaren (staden) och producenten (TeeSe Botnias matservice) uppgjorts ansvars-fördelningstabeller, av vilka framgår fördelningen av kostnaderna inom olika delområden mellan bestäl-laren och producenten. Om kommunen väljer en verksamhetsmodell, där den skaffar en del av förnödenheterna till skolmaten, ska kommunen definiera en beställarorganisation och en kontaktperson för kommunen. Kontaktperso-nens ansvar blir att fördela de kostnader som kvarstår för kommunen mellan skolorna samt samarbetet

mellan bolaget och kommunens verksamhetsenheter. Om man väljer en verksamhetsmodell, där alla förnödenheter också till skolmaten skaffas via bolaget, ska kommunen godkänna en justering av måltidspriserna enligt mervärdesskattens andel.

_________________________________________________________________________

2.2 Nuläge för Korsholms kommuns service

E. Organisering och ledarskap samt personal Koncerntjänster Samhällsbyggnad består av uppgiftsområden för: 1. Planläggning (markanvändning och planering), 2. Teknisk service och trafikleder (kommunalteknik), 3. Vattentjänstverk,

4. Fastighetsverk (lokaliteter samt stödtjänster inom fastighetsskötsel, matservice och städning), 5. Västkustens miljöenhet (miljö och veterinär) samt 6. Byggnadstillsyn. Samhällsbyggnadsnämnden är det politiska organ som ansvarar för punkterna 1-4.

Nämnden har 11 medlemmar. Samhällsbyggnadsnämnden har en fastighetssektion med fem ledamö-ter. Fastighetssektionen är utsedd för ärenden som rör fastighetsverket.

Samhällsbyggnadsnämnden har utsett en arbetsgrupp för vägförrättningar som har hand om de vägför-rättningsärenden som hör till kommunen enligt lag om enskilda vägar och därtill ansluten förordning. Västkustens tillsynsnämnd (gemensam regional tillsynsnämnd för kommunerna Kaskö, Korsholm, Kors-näs, Kristinestad, Malax, Närpes och Vörå) ansvarar för punkt 5. Nämnden har 7 medlemmar, varje kommun väljer en ledamot var till nämnden. Tillsynsnämnden har en miljösektion för behandling av miljöärenden i kommunerna Kaskö, Korsholm, Korsnäs, Kristinestad

och Närpes. Varje kommun väljer en ledamot var till sektionen, som består av 5 medlemmar. Byggnadsnämnden ansvarar för punkt 6. Nämnden har 11 medlemmar Nämndernas uppgifter och befogenheter bestäms av förvaltningsstadgan för Korsholms kommun, god-känd av kommunfullmäktige i Korsholm 4.5.2017.

Samhällsbyggnad har en ledningsgrupp som leds av tekniska direktören och består av budgetansvariga för uppgiftsområdena samt en sekreterare, totalt 8 medlemmar. Samhällsbyggnad har också utsett två arbetsgrupper för investeringar, en för kommunaltekniska pro-jekt och en för husbyggnadsprojekt.


25

Samhällsbyggandens organisation illustreras av figur 1. Organisationsschema för koncerntjänster samhällsbyggnad

Översikt över personalen inom koncerntjänster Samhällsbyggnad


26

_______________________________________________________________________ MARKANVÄNDNING OCH PLANERING:

Planläggningsavdelningens organisation:

Planläggningen har hand om Generalplanering (delgeneralplaner)

Detaljplanering Inventeringar och utredningar i samband med planeringen Förslag om markpolitiska styrmedel (bl.a. kommunens förköpsrätt) Förslag om inköp och försäljning av mark (beredning till kommunstyrelsen via SBN) Reserveringar av bostads- och företagstomter

Planläggningsöversikt

5 (5,0 åv) 24 (21,5 åv) 10 (10,0 åv) 137 (117,3 åv) 13 (13,0 åv) 5 (5,0 åv) 22 (22,1 åv)

1 (1,0 åv) 1 (1,0 åv) 1 (1,0 åv) 1 (1,0 åv) 1 (1,0 åv) 1 (1,0 åv) 1 (1,0 åv)

4 (4,0 åv) 8 (7,7 åv) 4 (4,0 åv) 3 (3,0 åv) 2 (2,0 åv) 2 (2,0 åv) 6 (6,0 åv)

4 (3,3 åv) 1 (1,5 åv) 11 (10,0 åv) 2 (2,0 åv) 2 (2,0 åv) 8 (8,1 åv)

2 (1,0 åv) 2 (2,0 åv) 19 (18,3 åv) 6 (6,0 åv) 6 (6,0 åv)

4 (4,0 åv) 2 (2,0 åv) 44 (33,5 åv) 2 (2,0 åv) 1 (1,0 åv)

3 (3,0 åv) 58 (50,6 åv)

2 (2,0 åv) 1 (1,0 åv)

Förvaltning

Teknisk

direktör

Teknisk

servicePlanläggning

Fastighets-

verket

Admin-personal GrönområdenOmrådes-

planering

Nybyggnad och

underhållVattenverk

Nybyggnad och

underhållMatservice

Admin-personal Städning

Hamnar Mätningstjänster Fastighetsskötsel

FastighetschefVattenför-

sörjningschef

Led. byggnads-

inspektör

Miljö- och hälso-

skyddschef

Trafikleder

Nybyggnad och

underhållVeterinär

MiljövårdByggnads-

inspektörer

Personal inom samhällsbyggnad 1.4.2018 - antal personer och (årsverken)

Kundservice Admin-personal

Lager Admin-personal

Vattentjänst-

verket

Byggnads-

tillsyn

Västkustens

miljöenhet

VägbelysningFastighets- och

tomtärenden

Fastighets-

underhållAvloppsverk Admin-personal Miljöhälsovård

Kommunal-

teknisk chef

Planläggnings-

chef


27

Bedömning av detaljplaners aktualitet Avtal om planering Ersättningar av gatuområden

Utarrendering av kommunens mark, även jaktarrendeavtal och underlag för faktureringen av kommunens arrenden

Ansvar för registret över kommunens fastigheter Upprättandet av köpebrev och andra avtal som gäller kommunens markägor (bl.a. markan-

vändningsavtal) Kartläggnings- och mätningsuppgifter Ansvaret för kommunens adresskarta och temakartor Kommunens lagfarter

Gällande undantagslov och prövande av förutsättningar för bygglov är det byggnadsnämnden i Kors-holm som beviljar dessa och planläggningen ger endast utlåtanden.

Antalet undantagslov var 19 st under år 2017 och prövande av förutsättningar 21 st samt 14 st enligt MBL § 175.

Samhällsbyggnadsnämnden (SBN) ansvarar för planläggningsärenden och fungerar som kommunens planläggningsmyndighet.

SBN godkänner årligen kommunens planläggningsöversikt.

Om planen finns i en godkänd planläggningsöversikt kan programmet för deltagande och be-dömning framläggas utan skilt beslut i nämnden. Om planläggningsprocessen omfattar både planutkast och planförslag behandlas dessa i SBN innan de framläggs offentligt. Efter framläg-gande av planförslag föreslår SBN att planen godkänns av kommunstyrelsen och kommunfull-mäktige. SBN godkänner de detaljplaner som enligt MBL inte har betydande verkningar. Övriga planer godkänns av kommunfullmäktige.

SBN ger kommunens utlåtande om grannkommuners detaljplaner.

Tekniska direktören är redovisningsskyldig och planläggningschefen budgetansvarig. Ärenden som hör till planläggningen bereds till samhällsbyggnadsnämnden. Till planläggningsavdelningen hör förutom planläggningsmyndighetsuppgifter och områdespla-

nering även fastighets- och tomtärenden samt mätningstjänster. Tekniska direktören är föredragande i samhällsbyggnadsnämnden. Om föredraganden är för-

hindrad eller jävig föredrar planläggningschefen ärenden som rör planläggning och markan-vändning.

Kommittéer För delgeneralplaner och större detaljplaner tillsätts en politisk kommitté som utses av kommunstyrel-sen och vars uppgift är att delta i beredningen. Kommittén ger beslutsförslag till SBN.

Planläggningsprogram

Korsholms kommun har ett planläggningsprogram, som utarbetas för fem år med tonvikt på det första året. Utvecklingssektionen har till uppgift att årligen för fullmäktige bereda förslag till planläggningspro-gram för de kommande fem åren. Utvecklingssektion I Korsholm finns en utvecklingssektion som bistår kommunstyrelsen i ärenden som gäller kommunens utveckling. Till utvecklingssektionens uppgifter hör vissa ärenden som gäller planläggning. Utvecklings-

sektionen bereder kommunstyrelsens utlåtanden om landskapsplanering, grannkommuners generalpla-ner, vägplaner för riksvägar samt miljökonsekvensbedömningsprojekt.

Korsholms fastighetssektor Samhällsbyggnadsnämnden (SBN) godkänner principer för utgivning av bostads- och företagstomter på detaljplaneområden samt ärenden som gäller arrende i enlighet med kommunens förvaltningsstadga. Uppgifterna för fastighets- och tomtärenden samt mätningstjänsterna styrs av:

Markpolitiskt program 2016, godkänt av kommunfullmäktige 9.6.2016 Styrdokument för Korsholms kommun 2017-2018 Korsholms kommunstrategi 2030, godkänd av KF 15.3.2018

Arrende Inga bostadstomter ges ut på arrende efter år 2007. Företagstomter kan köpas när vissa villkor upp-

fylls. Antalet arrendekontrakt är ca 200 st. Under år 2017 gjordes tomtöverlåtelser för sammanlagt 20 tomter, varav hälften arrendetomter.

Antalet markanvändningsavtal varierar mellan åren; under år 2017 gjordes två markanvändningsavtal och år 2016 sex stycken.

_______________________________________________________________________

KOMMUNALTEKNIK:


28

Teknisk service (kommunalteknik) tillhör Koncerntjänster Samhällsbyggnad och lyder under samhälls-byggnadsnämnden. Därtill finns en arbetsgrupp för vägförrättningar och andra ärenden förknippande med enskilda vägar. Personalen som arbetar inom Teknisk service är 24 personer och verksamheten

leds av tekniska direktören.

Kommunaltekniken är uppdelad enligt följande: 1. Vägbelysning

2. Rekreationsområden 3. Hamnar och farleder 4. Trafikleder 5. Investeringsprojekt i kommunalteknik

1. Vägbelysning

I Korsholm finns 6 100 st ljuspunkter. Förutom arbetsledning finns två elmontörer som ansvarar för vägbelysningen. Kommunens vägbelysning finns längs vägar skötta av kommunen samt längs NTM-cen-

tralens vägar och längs enskilda vägar.

Kommuninvånarna ges möjlighet bygga vägbelysning i egen regi under förutsättning att ett antal krav uppfylls. Kommunen övertar därefter skötsel och underhåll av belysningen.

2. Rekreationsområden

Inom uppgiftsområdet rekreationsområden finns skötsel och underhåll av idrottsanläggningar, grön-

områden, lekparker, simstränder och friluftsbad samt skogsmark. Alltsammans sköts av 8 st tillsvidare anställda varav 1 förman och 2 arbetande arbetsledare. Utöver

dessa uppgår visstidsanställda säsongsarbetare till ca 7 årsverken.

Idrottsanläggningar 170 st

Grönområden 15 st + 1 torg

Lekparker 32 st fristående och 40 st i anslutning till skolor och daghem

Simstränder & friluftsbad 8 st stränder varar 2 st EU-stränder 1 st friluftsbad

Skogsmark Ca 1 000 ha skogsmark som sköts enligt skogsbruksplan.

3. Hamnar och farleder Kommunen har 7 hamnar och ca 230 båtplatser En av hamnarna är enbart gästhamn (Bullerås) Kommunen ansvarar för underhållet av hamnar och farleder.

4. Trafikleder

Underhåll av byggnadsplanevägar Underhåll av enskilda vägar av klass I (gamla landsvägar). Genom underhållsavtal sköts vägunderhållet på enskilda vägar av klass 2-3 samt 8 vägar

av klass 4. Övriga vägar som hör till klass 4 kan ansöka om bidrag för vägunderhållet. Bi-draget betalas ut mot redovisning av kostnader.


29

Kommunen sköter snöröjningen på alla enskilda vägar med fast bosättning. Stöd för grundförbättring av enskild väg kan sökas av kommunen Fastighetsägare på glesbygden som önskar snöplogning av privata gårdsvägar kan göra ett

avtal med kommunen som plogar vägen mot en fast avgift. Plogning av privata infarter på detaljplanerade områden utförs inte. Kommunens dagvatten ordnas primärt genom öppna diken på planområden med vissa rör-

läggningar. Kommunen har inget register för dagvattenbrunnar och uppbär inte någon dag-

vattenavgift. Kommunen står för driftskostnaderna för vissa pumpstationer för vägarnas ytvatten. Enligt Lag om enskilda vägar har kommunen ansvar för vissa frågor inom förvaltningen av

enskilda vägar. Förutom detta har Korsholm en bred rådgivande funktion i frågor gällande enskilda vägar.

5. Investeringsprojekt i kommunalteknik

Investeringsprojekten leds av arbetsgrupp för investeringsprojekt i kommunalteknik. Planeringen och verkställighet leds av projekteringsingenjören för kommunaltekniska arbe-

ten.

Övervakningen sköts av arbetsledaren för kommunaltekniska arbeten.

_______________________________________________________________________

VATTENTJÄNSTER: Vattentjänstverket tillhör Koncerntjänster Samhällsbyggnad och lyder under samhällsbyggnadsnämn-den. Personalen som arbetar inom vattentjänster är 13 och verksamheten leds av vattenförsörjnings-chefen.

_______________________________________________________________________

LOKALITETER: Fastighetsverket lyder under samhällsbyggnadsnämnden och har en egen sektion som stöder verksam-heten. Sektionen har inget budgetansvar utan stöder fastighetsverket verksamhetsmässigt och drar upp linjer för verksamheten. Fastighetssektionen lyder under samhällsbyggnadsnämnden.

Fastighetsverket förvaltar fastighetsmassan inom kommunen. Fastighetsverket planerar och förverkligar investeringsprojekt i husbyggnad samt fungerar som beställare av underhållsarbeten.


30

Hyresfastigheter

Fastighets Ab Korsholms Bostäder är ett kommunalt dotterbolag som erbjuder boendetjänster. FAB Korsholms Bostäder har i dagens läge 227 st bostäder i radhus eller våningshus runt om i

Korsholm. Fastighets Ab Korsholms Bostäder tillhandahåller, underhåller och förvaltar kommu-nens hyreshus och lägenheter samt till dem anslutna yttre områden.

Korsholms kommun hyr också i egen regi ut bostadslokaler samt utrymmen för industri och la-ger. Kommunen hyr ut ca 25 bostäder.

Arbetsgrupper Inomhusluftgruppen

Inom Korsholms kommun har år 2012 bildats en arbetsgrupp (inomhusluftsgruppen) med upp-gift att samla den information och kunskap som finns inom olika verksamhetsområden för att på så sätt bättre kunna förebygga sjukdomar relaterade till inomhusluften.

Tjänstemannagrupper tillsätts enligt behov.

______________________________________________________________________

MILJÖ OCH VETERINÄR: Västkustens miljöenhet, som hör under samhällsbyggnad, leds av miljö- och hälsoskyddschefen medan chefen för miljövården ansvarar för frågor som gäller miljövården. Personalen är indelad i team som leds av koordinatorer;

Hälsoskyddsteam med koordinator för hälsoskyddet

Livsmedelsteam med koordinator för livsmedelstillsynen

Miljöteam med koordinator för miljövården (koordinatorsuppgiften är obesatt sedan tjänsten som chef för miljövården tillsattes).

Verksamheten inom Västkusten miljöenhets område (Vörå, Korsholm, Malax, Korsnäs, Närpes, Kaskö, Kristinestad) leds från Korsholm, som fungerar som värdkommun.


31

I dagsläge finns det i tillsynsenhetens organisation en nämnd, Västkustens tillsynsnämnd, som svarar för tillsynsenhetens verksamhet och tar beslut i ärenden som inte är delegerad (i mån och möjlighet enligt lagstiftning) till enskilda tjänstemän. Alla medlemskommuner har egna representanter i nämn-den. För miljövårdens del finns inom Västkustens miljöenhet en miljösektion, med medlemmar från de med-

lemskommuner som ingått ett samarbetsavtal för miljövården, det vill säga Korsholm, Korsnäs, Närpes,

Kaskö och Kristinestad. Det finns drygt 51 000 invånare på området.

Karta över samarbetsområdet:

______________________________________________________________________

BYGGNADSTILLSYN:


32

Byggnadstillsyn tillhör samhällsbyggnad och lyder under byggnadsnämnden. Personalen består

av 5 årsverken. Byggnadsnämnden ansvarar för de myndighetsuppgifter som gäller byggnadstillsynen en-

ligt markanvändnings- och bygglagen.

Byggnadsnämnden är kommunens bostadsmyndighet enligt lagstiftning om stöd för och utveck-lande av bostadsförhållanden.

Ledande byggnadsinspektören är föredragande i byggnadsnämnden.

I Korsholm beslutar byggnadsnämnden när det gäller undantagslov och prövande av förutsätt-ningar enligt MBL § 137.

Byggnadsnämnden tar beslut när det gäller nytt byggande på oplanerat område samt större byggnader på detaljplanerade områden. Övriga beslut tas av ledande byggnadsinspektören

Bostadsbyggande på glesbygd i Korsholm omfattar ca 85 % av bygglov för bostadshus. I Kors-holm baserar sig dessa beslut till största delen på direkta bygglov utgående från byggnadsord-ningen och inte enligt MBL § 137.

Byggnadsordningen som i dagsläget är gällande i Korsholm godkändes 10.6.2013 § 91 av Kfge. Prövningslov baserar sig på kommunens byggnadsordning

Beviljade bygglov 2017 Antal Våningsyta (m²) Volym (m³)

Byggnadsnämnden 117 35 716 150 344

Byggnadsinspektören 211 13 347 54 424

Totalt 328 49 063 204 768

Övriga beslut 2017 Antal

Åtgärdstillstånd 190

Anmälningsärenden 29

Undantagslov + prövande av förutsättningar

19+21 = 40

Rivningslov 3

Övrigt 12

Totalt 597

Under år 2017 hölls dessutom 1 218 st syner varav 401 var slutsyner. Det bildades 2 st byggnadsservi-

tut.

Behandlingstid

Byggnadsnämndens beslut sker enligt fastslagen tidtabell ca 1 gång/månad, 10 möten per år Byggnadsinspektörens beslut 1 gång per månad Genomsnittlig behandlingstid 1 månad.


33

________________________________________________________________________

AVFALLSHANTERING: ______________________________________________________________________________

STÖDTJÄNSTER INOM FASTIGHETSVERKET: Fastighetsverket tillhör samhällsbyggnad och producerar stödtjänster till verksamheterna i form av fas-tighetsskötsel, fastighetsunderhåll samt kosthåll och städservice. Fastighetsverket leds av fastighetschefen som organiserar verksamheten för fastighetsskötseln, fastig-hetsunderhållet, kosthållet och städservicen.

STÖDTJÄNSTER/FASTIGHETSSKÖTSEL: Fastigheternas stödtjänster är uppdelade i fastighetsskötsel och fastighetsunderhåll.

Fastighetsskötarna och underhållspersonalen leds av varsin fastighetsansvarig arbetsledare. Fastighetsskötarna arbetar i team som ansvarar för 2-4 fastigheter och handhar all fastighets-

skötsel och delvis underhåll på verksamhetspunkterna. Teamen består av 2-3 personer.

Fastighetsunderhållet utför mindre årsreparationer på fastigheterna; byggnads-, målnings- och elarbeten samt mindre investeringsprojekt.

_______________________________________________________________________

STÖDTJÄNSTER/MATSERVICE:

Inom kosthållet finns en ledningsgrupp som består av kosthållschefen och fem kosthållsföreståndare.

Kosthållet strävar till att tillreda mångsidig och näringsrik mat till konkurrenskraftiga priser, på ett trad-itionellt sätt och så att halvfabrikat används så lite som möjligt.

_____________________________________________________________________

STÖDTJÄNSTER/STÄDNING: Städningen leds av städchefen och en serviceledare.

______________________________________________________________________

F. Sättet att ordna service

________________________________________________________________________

MARKANVÄNDNING OCH PLANERING:

De flesta detaljplaner görs av planläggningens personal Delgeneralplanerna görs oftast som konsulttjänster.

Alla utredningar och inventeringar som behövs för planeringen görs som konsulttjänster; an-tingen fristående eller som en del av planarbetet.

Korsholms kommun sköter ingen tomt- eller fastighetsbildning utan fastighetsbildningsuppgif-

terna inom hela kommunen sköts av lantmäteriverket.


34

Mätningstjänsterna (hus- och tomtutpålningar), detaljkartservice samt kartor för situationspla-ner sköts i egen regi. Gällande baskartor för detaljplaner görs en del i egen regi medan resten upphandlas av utomstående. Man utför även beställningsuppdrag åt kunder.

Bokslut 2017

Planläggningsavdelningen Budget Förverkligat

Inkomster 73 000 75 663

Utgifter 762 790 725 976

Avskrivningar -

Kostnaden för experttjänster var 170 000 e Under år 2017 var inkomsterna av planeringsavgifter 73 000 euro. Summan för markanskaffningar under år 2017 uppgick till 1,4 milj. euro medan försäljningen av mark-områden omfattade 263 000 euro. Inkomster från markförsäljningar (år 2017/263 000 e), arrenden (år 2017/379 000 e) samt markan-

vändningsavtal finns under kommunstyrelsens budget.

Tekniska direktören är redovisningsskyldig och planläggningschefen budgetansvarig. I planläggningsavdelningens budget ingår fastighets- och mätningssidan. Avgifter

Det finns fastställda priser för: Kommunens bostadstomter (2015) Tomtpriser på kommunens företagsområden (2015) Centrumtomter i Smedsby (2016) Specifika tomter i Böle och Smedsby (2018) Riktlinjer för markanvändningsavtal (2010) Prisuppgifter för olika arrendetomter finns i samma beslut som tomtpriserna

Prislista för fakturering av utförda arbeten (2016)


35

Avgift för uppgörande eller ändring av detaljplan:

Det finns tre avgiftsklasser (2000 e/ 3000 el. 1800 e/tomt).

Vid mera krävande detaljplaner eller helt nya områden som berör enskilda markägare bestäms skilt om ersättning.

Inventeringar, utredningar eller visualiseringar debiteras av sökanden skilt. Kungörelseavgift för planer som godkänns är 2500 e.

Om konsult anlitas betalar sökanden konsultarvodet, en förvaltningsavgift om 500 e samt kun-görelseavgift 2500 e.

Avgifter för prövningslov hör till byggnadstillsynens budget.

_______________________________________________________________________

KOMMUNALTEKNIK: 1. Vägbelysning

Maskintjänster, som gräv- och korgbilsarbeten, köps in av entreprenörer enligt kommunens ramavtal.

Alla underhålls- och saneringsarbeten görs med eget manskap. Ifall det är frågan större av-snitt där belysningen förnyas kan det också vara frågan om köptjänster.

Bokslut 2017

Vägbelysning Budget Förverkligat

Inkomster 8 000 5 981

Utgifter 226 160 223 623

Avskrivningar - 110 270


Anläggningarna sköts till största delen i egen regi Vid nyanläggningar monteras lekredskap i egen regi Lekredskap och idrottsanläggningar uppfyller EU-standarder. Granskningarna sköts av egen

personal som är certifierade för uppgiften. Maskintjänster, som grävarbeten, köps in av entreprenörer enligt kommunens ramavtal vid

behov Skogarna sköts i huvudsak (95 %) som köptjänst.

Kommunen sköter idrottsanläggningar i kommunens delområden i egen regi medan övriga anläggningar oftast sköts i samarbete med tredje sektorn (föreningar).

Simstränder sköts delvis i samarbete med föreningar. Solf friluftsbad drivs av Folkhälsan Solf-Sundom r.f. medan kommunen sköter underhållet. Intern hyra uppbärs enbart för sportstugor men inte för resten av idrottsanläggningarna.

Bokslut 2017

Idrottsanläggningar Budget Förverkligat

Inkomster 71 520 72 331

Utgifter 153 100 227 844

Avskrivningar 29 963

Lekparker Budget Förverkligat

Inkomster - -

Utgifter 90 330 100 793


Simstränder Budget Förverkligat

Inkomster - -

Utgifter 73 890 60 552

Avskrivningar -

Grönområden Budget Förverkligat

Inkomster - 3 000

Utgifter 84 820 90 218


Solf friluftsbad Budget Förverkligat

Inkomster - 1 875

Utgifter 22 035

Avskrivningar -

3. Hamnar

Hamnarna sköts i huvudsak i egen regi förutom gästhamnsservice i Replot hamn som sköts

genom avtal mellan samfälligheter och ett företag. Vid utvecklingen av service vid hamnarna söker kommunen samarbete med andra parter.


36

Underhållet av farleder sköts dels via avtal med lokala båtklubbar och dels via andelslaget Solrutten. Avtalen gäller att säkerhetsanordningar och sjötrafikmärken granskas och under-hålls regelbundet. Underhållet gäller farledsklass 5 och 6.

En båtplats kostar 150 euro/år + moms oavsett båtens storlek. I avgiften ingår en reserve-rad bilplats vid hamnen.

Caravan-avgift i Klobbskat: 25 euro/dygn + moms. Kommunen uppbär även avgifter för servicehus, vinterförvaring av båtar, el, försäljning av

is i vissa hamnar och hamnavgift för trålbåtar.

Bokslut 2017

Hamnar Budget Förverkligat

Inkomster 30 000 38 033

Utgifter 98 150 116 055

Avskrivningar - 26 890

4. Trafikleder Vägunderhållet sköts både i egen regi (ca 40 %) och som köptjänst (ca 60 %).

Kommunen köper tjänster för vinterunderhåll (snöplogning, sandning el motsvarande) av enskilda vägar och gator till den del som egen personal och utrustning inte räcker till (ca 40 entreprenörer)

5-åriga avtal görs med entreprenörerna för snöplogning.

Övrigt vägunderhåll köps in av entreprenörer enligt uppgjorda ramavtal och enligt behov. Kostnaden för underhåll av byggnadsplanevägar och enskilda vägar framgår av tabellen:

Kommunen fakturerar 140 euro + moms för snöplogning av privata gårdsvägar.

Bokslut 2017

Förvaltning Budget Förverkligat

Inkomster 1 800 2 799

Utgifter 76 370 65 066

Avskrivningar -

Enskilda vägar Budget Förverkligat

Inkomster 159 000 164 349

Utgifter 462 390 483 606


Byggnadsplanevä-gar

Budget Förverkligat

Inkomster - 250

Utgifter 325 800 273 806

Avskrivningar 1 387 636

Ytvatten Budget Förverkligat

Inkomster - -

Utgifter 19 920 1 003

Avskrivningar

5. Investeringsprojekt i kommunalteknik Planering och utförande sker nästan uteslutande som köptjänst, projektivs genom offentlig

upphandling Övervakningen sker nästan uteslutande i egen regi

Antal Km Km €/km

Väglagens

andel, €/km

Kommunens

andel, €/km km

Kostnad

€/km Broar

Under-

farter

Byggnadsplanevägar 88 88 2 013 2 013 88 987 3

Cykel-/gångbana 29 29 1 510 1 510 29 987 5

Klass 1 = Gamla landsvägar 20 22 22 2 318 0 2 318 22 398 1

Klass 2 = Vägar med fler än 15 gårdar 54 134 110 1 896 379 1 517 115 398 4

Klass 3 = Vägar med 5-15 gårdar 75 87 55 1 686 421 1 264 85 398 1

Klass 4 = Vägar med (3)-5 gårdar 107 105 6 1 475 443 1 033 17 398 1

Övriga enskilda vägar 219 374 0 0 0 0 0 0

Gårdsvägar 749 st 94,53/st

Vägar som kan ansöka om stöd för

grundförbättring, 50-75 %

Korsholms kommun

Vägar och gator år 2017 (moms 0 %)

Vägar som underhålls av kommunen Snöplogning

I kostnaden ingår korrigeringskoefficient.

Snöplogningen ingår inte, redovisas skilt.

Faktureras 140

€/år + moms


37

Smärre eller brådskande projekt utförs i egen regi (dikningsprojekt, vägförbättringar, rör-läggningsprojekt m.m.)

Investeringar 2018 och investeringsbehov 2019 2018 2019

Vägbyggnad och asfalteringar 680 000 900 000

Grundförbättring av allmänna vägar och lätta trafikle-der i samråd med statliga myndigheter

- 55 000

Grundförbättring av enskilda vägar 70 000 50 000

Dagvattenhantering och ytvattensystem 60 000 30 000

Sanering av vägbelysning 212 000 200 000

Parker och idrottsanläggningar 70 000 60 000

Förnyande av bryggor och utveckling av hamnar 135 000 30 000

Planområden (infrastruktur) 2018 2019

Fågelbergets företagscenter 800 000 -

Kvevlax Mararna skede 2, bostadsområde 200 000 200 000

Veikars planområde, utvidgning - 415 000

Smedsby, Storgårdska området, skede 2 - 300 000

Smedsby centrum 1 400 000 300 000

Böle Hemskog 1 660 000 -

Singsby, Trollkuniback - 760 000

Smedsby, Fattigmarksvägen kv. 662-664 180 000 -

_______________________________________________________________________

VATTENTJÄNSTER: Korsholms kommun ordnar vattentjänsterna i egen regi. Vattentjänstverket hör till samhällsbyggnad

men vattentjänstverkets ekonomi redovisas separat. Verket har ingen egen maskinpark utan alla dessa tjänster köps enligt de ramavtal som finns. Förnö-denheter gällande rörmaterial och dylikt köps via det avtal som baseras på upphandlingar. Vattenförsörjning, drift Egen regi:

Korsholms kommun har två egna vattenreningsverk som använder grundvatten som råvatten.

Köptjänster:

Kvalitetskontrollen för hushållsvatten köps av Västkustens miljöenhet För att upprätthålla vattenkvaliteten i de krisvattenledningar som finns köps en mindre mängd

vatten årligen från Vasa Vattens ledningsnät Korsholms vattentjänstverk köper ca 400 000 m³ vatten årligen från Poronkankaan Vesi i Jurva,

som är ett partivattenbolag administrerat av Laihela kommun. Korsholms kommun äger 37,5 % i bolaget och innehar 2 platser i bolagets styrelse.

Avloppsvattenhantering, drift Egen regi:

Korsholm har två egna avloppsreningsverk, i Kvevlax och i Replot. Mängden avloppsvatten som hanteras i verken uppgår till ca 140 000 m³/år eller 20 % av den totala mängden. Dessutom

finns det 5 s.k. satsreningsverk som betjänar mindre planområden.

Köptjänster:

Kommunen köper avloppsvattenreningstjänster av Vasa Vatten för avloppsvatten från Smedsby, Veikars, Toby-Helsingby, Vikby, Solf, Karperö och Singsby. Den årliga mängden uppgår till drygt 500 000 m³/år. Kommunen betalar ett fastslaget grundpris per kubikmeter. Det slutliga priset kan vara högre beroende på avloppsvattnets kvalitet. Korsholms kommun ersätter 7,5 %

av Påttska reningsverkets årliga underhålls- och renoveringskostnader. Korsholm betalar dessu-tom en procentuell fördelning av underhållskostnader för det avloppsledningsnät som betjänar avloppsvattnet från Smedsby

Kontrollprogram för avloppsvattenkvaliteten köps via samkontrollen för Kyro älv även för re-ningsverket i Replot.

Årskontrollen av avloppspumpstationerna köps av ett lokalt serviceföretag

Investeringar inom vatten och avlopp:

Projektplaneringen och -övervakning utförs i egen regi

Planering och genomförande av investeringsprojekt utförs som köptjänster

Ekonomi, taxor och nyckeltal (år 2017)

Bokslut 2017

Vattentjänstverket Budget Förverkligat


38

Inkomster 3 819 110 3 749 795

Utgifter 1 918 430 1 782 234


Investeringar 2018-2019:

2018 2019

Vatten- och avloppsledningar inkl. saneringar 250 000 270 000

Anslutningar 270 000 380 000

Vattenledning till Vassor farmområde 50 000

Veikars planområde, tryckförhöjningsstation, låg-

vattenreservoar 150 000 -

Reservkraftverk till pumpstationer enligt bered-skapsplan

- 100 000

Byte av brandposter 30 000 -

Byte av vattenmätare, avstängningsventiler 150 000 150 000

Smedsby vattenverk, utvidgning 2017-2018 200 000 20 000

Påttska reningsverket 55 000 55 000

Avloppsledningsnät på glesbygden 20 000 20 000

Övrigt 20 000 28 000

Anslutningsavgifter (inkomst) 370 000 370 000

Nyckeltal, jämförelse mellan Korsholm och Vasa (källa: Veeti-rapportering)

Bruksavgifter (€/m³) inklusive moms: Korsholm Vasa

Hushållsvatten, bruksavgift 1,61 1,36

Avloppsvatten, bruksavgift 2,72 2,05

Vattenmängd (m³/år)

Pumpad mängd 1 077 392 5 579 099

Fakturerad mängd 984 400 4 180 000

Avloppsvattenmängd (m³/år)

Behandlad mängd 748 565 6 920 000

Fakturerad mängd 521 681 4 810 265

Ledningsnät, längd i km

Vattenledningsnät 1400,0 998,0

Avloppsledningsnät 141,0 547,5

Antalet anslutna (beräknas 3 personer/hushåll)

Anslutna till vattenledningsnätet 21 255 67 061

Anslutna till avloppsledningsnätet 4 071 62 276

Investeringar (€/år) 1 636 828 5 311 772

_______________________________________________________________________

LOKALITETER: Servicen ordnas främst i kommunens egen regi.

Fastighetsunderhållet utförs till största delen i egen regi. Större underhållsarbeten eller special-arbeten utförs som köptjänster.

Fastighetsverket har egen personal som utför all fastighetsskötsel bortsett från plogning och sandning.

Investeringsprojekt köps som hel- eller delentreprenad och mindre investeringsprojekt genom-

förs både i egen regi och som köptjänst. Utgifter och inkomster för servicen samt investeringar

Bokslut 2017

Fastighetsavdelningen Budget Förverkligat

Inkomster 9 678 420 9 727 843

Utgifter 4 861 700 5 629 294


Investeringar 2018-2019 (lösöre ingår inte i summorna)

2018 2019


39

Fastigheternas små investeringar 1 000 000 1 000 000

Reservkraftverk till skolköken enligt beredskaps-

plan

- 50 000

HVC-fastigheten 430 000 -

Solf skolområde/50-talsdelen - 150 000

Tuovilan päiväkoti - 520 000

Mustasaaren Keskuskoulu 2 573 500

Smedsby skolcentrum (högstadium, lågstadium, förskola och ungdomsutrymmen

3 150 000 3 000 000

Högstadiet, grundrenovering (projektering) - 150 000

Solf daghem 1 060 000 -

Kvevlax lärcenter 5 500 000 1 900 000

Tillbyggnad av Helmiina 650 000 -

Nyckeltal 2017

Förverkligat

Yta, m² 107 032

Underhållskostnad €/m²/mån 1,50

Driftskostnad €/m²/mån 4,44

Intern hyra

Korsholms kommun använder Haahtelas program Kiinteistötieto för beräkning av den interna hyran.

I beräkningen beaktas byggnadens ålder, underhålls- och skötselbehov samt avskrivningar och ränta på kapital.

Ränta på investerat kapital är 2,5 %.

Avskrivningarna beaktas till fullt belopp. Hyrornas driftsandel justeras årligen enligt statistikcentralens kostnadsindex för fastighetsun-

derhåll per föregående års fjärde kvartal

_________________________________________________________________________

MILJÖ OCH VETERINÄR:

Miljöhälsovården ordnas genom ett samarbetsavtal med kommunerna Vörå, Korsholm, Malax, Korsnäs, Närpes, Kaskö och Kristinestad.

Miljövården ordnas genom ett samarbetsavtal med kommunerna Korsholm, Korsnäs, Närpes,

Kaskö och Kristinestad

Veterinärjouren är indelad i norra distriktet (Jourområde 2: Korsholm, Laihela, Lillkyro, Vasa

och Vörå) och södra distriktet (Jourområde 1: Kaskö, Korsnäs, Kristinestad, Malax och Närpes).

För norra distriktet har man ett uppgjort ett samarbetsavtal med Vasa. I båda jourområdenas dejour deltar även andra veterinärer än kommunveterinärerna.

Miljöhälsovården

Bokslut 2017 Budget 2018

Inkomster 1 124 034 € 1 219 575 €

Utgifter 1 124 034 € 1 219 575 €

I inkomsterna finns inräknade kommunernas betalningsandelar Kostnaderna per invånare över hela samarbetsområdet för 2017 var 18,23 €, i denna summa ingår även veterinärvården.

Miljövården

Bokslut 2017 Budget 2018

Inkomster 325 170 € 373 860 € Utgifter 325 170 € 373 860 €

I inkomsterna finns inräknade kommunernas betalningsandelar Kostnaderna per invånare över hela samarbetsområdet för 2017 var 6,33 €.

_________________________________________________________________________

BYGGNADSTILLSYN:

Byggnadstillsynen ordnas i egen regi.

Köptjänster endast gällande datatjänster och någon enstaka utredning.

Intern hyra (medel) 8,30/m²/mån


40

Avgifter och ekonomi

Korsholms byggnadstillsyn är i princip självbärande ekonomiskt.

Avgiftstaxan justerad senast 20.5.2015 BYN § 66, finns tillgänglig på kommunens webbplats. Taxamässigt sett något billigare än Vasa men dyrare än intilliggande små grannkommuner (Ma-lax, Vörå m.fl.)

Bokslut 2017

Byggnadstillsyn Budget Förverkligat

Inkomster 303 160 333 759

Utgifter 372 930 346 307

Avskrivningar 5 525

_______________________________________________________________________

AVFALLSHANTERING:

______________________________________________________________________________ STÖDTJÄNSTER/FASTIGHETSSKÖTSEL: Fastighetsavdelningen sköter och underhåller 52 st byggnader (107 000 m² + yttre områden). De egna fastighetsskötarna utför följande arbeten i egen regi:

Skötsel av yttre områden, klipper och trimmar gräs, beskär buskar, sopar plattsättningar och

asfaltytor, krattar, samlar löv och städar yttre områden.

Snöskottning och sandning för hand.

Byter lampor, stanklås, dörrlås och andra mindre komponenter.

Byter ventilationsfilter och servar ventilationsaggregat

Flaggning

Testar brandlarm, nödbelysning och sprinkleranläggningar

Felsöker och kvitterar larm på fastighetsautomatiken.

Bistår användarna med mindre uppdrag

Fastighetsunderhållet utför följande arbeten i egen regi: Mindre reparationer på fastigheterna, byggnads-, målnings- och el-arbeten

Årsreparationer

Mindre investeringsprojekt

Köptjänster inom fastighetsskötsel och -underhåll:

Ramavtal uppgjorda på byggtjänster, VVS-tjänster och elarbeten.

Snöplogning och sandnings-tjänster.

Serviceavtal för hissar och sprinkleranläggningar

Fastighetsavdelningen använder Granlund manager (elektronisk service och underhållsbok) för kvitte-

ringar av utfört underhåll. Samma program förmedlar även felanmälningar från hyresgästerna till fas-tighetsskötare och arbetsledare.

Jämförelse av avgifter för byggnadstillsyn i olika kommuner

Vasa Laihia Vörå Malax Närpes Korsholmi kraft från 1.8.2016 1.1.2015 16.12.2015 16.11.2017 1.3.2014 1.8.2015

Egnahemshus 150 m², grundavg.

- Grundavgift 300,00 € 175,00 € 90,00 € 88,00 € 100,00 € 150,00 €

- per m² 675,00 € 345,00 € 150,00 € 225,00 € 150,00 € 225,00 €

- inledande möte 100,00 € 75,00 € 80,00 € 75,00 € 100,00 € 200,00 €

- utpålning 360,00 € 185,00 € 100,00 € 120,00 € 120,00 € 150,00 €

- hörande av granne, 4 st 350,00 € 100,00 € 80,00 € 80,00 € 80,00 € 80,00 €

- arbetsledare, 3 st 180,00 € 60,00 € 150,00 € 165,00 € 0,00 € 90,00 €

Totalt 1 965,00 € 940,00 € 650,00 € 753,00 € 550,00 € 895,00 €

Avgift för undantagslov 100,00 € 260,00 € 200,00 € 200,00 € 165,00 € 350,00 €

Avgift för prövningslov 100,00 € 260,00 € 150,00 € 150,00 € 165,00 € 350,00 €

Förlängning av bygglov 250,00 € 65,00 € 90,00 € 100,00 € 100,00 € 100,00 €

(+ 0,58 x m²)

Avtal om byggnadsservitut 300,00 € 200,00 € 80,00 € 130,00 € 100,00 € 100,00 €


41

Fastighetsskötselns bokslutsuppgifter och nyckeltal ingår i uppgifter som kommer fram för Lokaliteter

_______________________________________________________________________

STÖDTJÄNSTER/MATSERVICE:

Matservicen i Korsholms kommun utförs i egen regi.

Bokslut 2017

Matservice Budget Förverkligat

Inkomster 3 783 330 3 883 241

Utgifter 3 734 255 3 782 631

Avskrivningar -

Nyckeltal:

Bokslut 2017 Totala prestationer €/prestation

Matservice från skolkök 801 894 prestationer 2,76 euro

Personalbespisning och mö-

testraktering 33 099 prestationer 6,12 euro

Solsidans matservice 285 862 prestationer 4,43 euro

Kosthållets prestationsberäkning grundar sig på Efektia 2003; Suoritteiden laskenta.

Detta görs för att kunna få ett jämförbart värde som fungerar som grund för beräkningar och budgete-ring oavsett kök. Prestationerna baserar sig på hur mycket arbete en produkt/måltid kräver:

Standardlunch, tillverkas och förtärs på samma ställe 1

Mellanmål, förtärs på stället 0,25

Lunch, förpackas och skickas iväg 0,7

Kaffe 0,2

Lunch serverad på bricka 1,55

Frukost/mellanmål, skickas iväg 0,2

________________________________________________________________________

STÖDTJÄNSTER/STÄDNING: Städning i egen regi:

Skolor och daghem städas i egen regi. Förvaltningsbyggnader, bibliotek, hälsostationer samt socialvårdens utrymmen städas både i

egen regi och som köptjänster. Städning som köptjänster:

Korsholms ämbetshus

Byggnadskontoret Korsholms närsjukhus (allmänna utrymmen) Kulturhuset Solhörnan servicecenter och Solgård (allmänna utrymmen) Seniorpunkten

I städservicen jobbar 41 städare varav 11 jobbar inom både städ- och matservice, 1 serviceledare och 1

städchef. Medelåldern för hela städpersonalen är 50,45 år och årsverken 48,34. Bokslut 2017

Städtjänster Budget Förverkligat

Inkomster 1 376 990 1 448 160

Utgifter 1 374 375 1 423 760

Avskrivningar -

Nyckeltal 2017

Förverkligat

Städyta 57 761

Euro/m²/mån 1,99

_______________________________________________________________________

G. Servicenät

_______________________________________________________________________ MARKANVÄNDNING OCH PLANERING:

Detaljplanerade områden i Korsholm omfattar cirka 1600 ha.


42

Kommunen har cirka 900 ha detaljplanerade områden i tätorterna Smedsby-Böle, Kvevlax, Kar-perö, Singsby, Replot, Solf och Toby.

Detaljplanerade områden för industrin omfattar cirka 329 ha på 5 olika ställen samt cirka 350

ha detaljplanerade områden för annat. Kommunen har icke fastställda markanvändningsplaner på sammanlagt cirka 47 ha på 9 olika

platser i kommunen. Antalet godkända detaljplaner är 230 st.

Av den mark som Korsholms kommun äger eller cirka 1700 ha är cirka 440 ha detaljplanerat. I kommunen finns det cirka 140 obebyggda detaljplanerade bostadstomter på privat mark. De

flesta finns i Smedsby – Böle (över 80) samt i Kvevlax (över 30). ______________________________________________________________________________ KOMMUNALTEKNIK: 1. Vägbelysning

Vägbelysningen är en viktig service för kommunens invånare. Vägbelysningen är inte enbart koncentrerad till tätbebyggelse utan utbyggd längs vägar

över hela kommunen även om inte alla vägar är upplysta

Vägbelysning på planområden byggs i samband med att områdets kommunalteknik byggs. Årligen inkommer önskemål från kommunens invånare om utbyggnad av vägbelysningen på

glesbygden.


Kommunen upprätthåller idrottsanläggningar i alla delområden. Dessutom finns ett stort antal idrottsanläggningar runt om i kommunen som sköts i samarbete med tredje sektorn.

Lekparker finns i anslutning till kommunens planområden samt på skol- och daghemsgårdar runt om i kommunen.

Isrinkar och skidspår sköts också under kvällar och helger.

3. Hamnar

Karta över kommunens hamnar (förutom Bullerås):

4. Trafikleder 88 km byggnadsplanevägar och 29 km lätta trafikleder underhålls av Korsholms kommun. Inom Korsholms kommun finns ca 470 st enskilda vägar som grundats genom vägförrätt-

ning. Enskilda vägarnas totallängd är ca 730 km. Enskilda vägar med fast bosättning är 249 st till

antalet och med en totallängd fram till sista boende om 219 km.

5. Investeringsprojekt i kommunalteknik

Investeringar i kommunalteknik sker enligt kommunens beslut i samband med att budgeten fastställs.

______________________________________________________________________________

VATTENTJÄNSTER:

Verket finns på Industrivägen 6 A i Smedsby där de flesta i personalen är stationerade. Beman-ning finns också på avloppsreningsverken i Kvevlax och Replot samt på vattenreningsverket i Björköby.


43

Verksamhetsområdet omfattar hela Korsholms kommun. Vatten levereras också till några fas-tigheter i Vörå kommun samt några fastigheter i Vasa (Singsby).

Kommunen har egna vattenreningsverk som använder grundvatten som råvattenkällor. Varje

reningsverk har minst två råvattenbrunnar i bruk samtidigt vilket ökar driftsäkerheten. Vatten-ledningsnätets längd uppgår till 1 400 km och byggs ut med ca 6 -8 km varje år.

Dagvattenhanteringen sköts av kommunen och inte av vattentjänstverket. Anslutningsavgifterna i Korsholm är momsbefriade och således är avgifterna återbetalningsbara

och anslutningarna överföringsbara. I Vasa har man 24 % moms på anslutningsavgifterna, vil-ket innebär att de inte är återbetalningsbara eller överföringsbara. Man har idag olika beräk-ningsgrunder för bestämmande av anslutningsavgiftens storlek.

När fastigheternas tomtledningar ansluts till ledningsnäten, är det olika principer som gäller. I Vasa är det tomtgränsen som utgör förbindelsepunkten inom detaljplaneområden och på gles-bygden är närmaste stamledning eller avloppsbrunn som utgör förbindelsepunkten.

På detaljplanerat område i Korsholm finns anslutningspunkterna på tomten och på glesbygden

är tomtledningarnas längd max 50 m från byggnaden som ansluts. ______________________________________________________________________________

LOKALITETER: Korsholms kommun förvaltar sammanlagt 103 601 m2 (våningsyta), av vilket ca 98 % används i kom-munens egen regi. Resterande del, ca 2 % hyrs ut till privatpersoner eller företag.

Lokaliteter (m²) m²

Kommunens ägo 102 687

Upphyrda 1 292

Sammanlagt 103 979

Lokaliteternas användning 31.12.2017 (m²) m²

Kommunens egen användning 95 299

Uthyrda 7 453

Övriga 849

Sammanlagt 103 601

Fördelning mellan sektorer m²

Bildning 59 898

Social- och hälsovård 22 859

Tekniska 3 387

Förvaltning 7 785

Övriga 1 370

Fördelning mellan sektorer enligt bild:


44


45

Förteckning över Korsholms kommuns lokaliteter

KORSHOLMS KOMMUN

FASTIGHETER

FÖRVALTNINGSBYGGNADER DAGHEMSBYGGNADER

Korsholms ämbetshus Kuperkeikka, Smedsby

Kulturhuset Kukkulan päiväkoti, Smedsby

Bodagården, Björköby Kvevlax daghem

Solf industrihall (Pulsen, Gunghästen) Solf kommungård

Byggnadskontoret, Smedsby Singsby daghem

Seniorpunkten, Smedsby Iskmo daghem + sportstuga

Köklot byagård Petsmo daghem

Solbackens Daghem, Smedsby

HÄLSOCENTRALER Nyckelpigan, Smedsby

HVC, Solgård, Närsjukhuset, Solhörnan Rullebo, Smedsby

Kvevlax hälsostation Karperö daghem

Aspgården & Björkliden, Replot Solf Daghem

Solf Hälsostation Böle Daghem

Helsingby hälsostation

SKOLBYGGNADER BRANDSTATIONER

Hankmo skola och daghem Smedsby brandstation

Helsingby skola och daghem Kvevlax brandstation

Kuni-Vassor skola och daghem Iskmo brandstation

Kvevlax skolområde Solf brandstation

Norra Korsholms skola, Karperö Voitby branddepå

Norra Vallgrund skola och daghem Toby brandstation

Petsmo skola Replot brandstation

Replot skola och daghem+gml-branddepå Björköby brandstation

Smedsby-Böle skola Vallgrund branddepå

Solf skola (gamla)

Tölby-Vikby skola och daghem

Veikars skola och daghem

Keskuskoulu, Smedsby

Tuovilan koulu ja päiväkoti

Korsholms högstadium

Korsholms gymnasium

Keskuskoulun yläaste, Smedsby

Solf skola


46

Karta, Korsholms kommuns servicenät

______________________________________________________________________________ MILJÖ OCH VETERINÄR: Enheten har personal med uppgifter inom hälsoskydd, livsmedel, tobak, miljövård och administration på

följande ställen: Kristinestad (4 personer; 2 miljövård och 2 miljöhälsovård) Närpes (4 personer; 2 miljövård och 2 miljöhälsovård)

Malax (1 person; miljöhälsovård) Korsholm (6 personer; 2 miljövård, 3 miljöhälsovård, byråsekreterare)


47

Vörå (1 person; miljöhälsovård) Veterinärernas mottagningar finns på följande ställen:

Kristinestad (1 person) Närpes (1 person) Malax (1 person) Korsholm (1 person)

Vörå (1 person) Dessutom finns en tillsynsveterinär med stationering i Korsholm. ______________________________________________________________________________ BYGGNADSTILLSYN:

Byggnadstillsynen är lätt att nå för kunder och kommuninvånare Byggnadstillsynen bistår sökande i lovprocessen både med handlingar och råd och vid behov

besök på byggnadsplatsen. Korsholms strategi som en livskraftig landsbyggskommun är att hålla hela kommunen levande

och möjliggöra ett smidigt förfarande gällande beviljande av bygglov i alla delar av Korsholm.

Detta styrs genom en välanpassad byggnadsordning som möjliggör byggandet i hela kommu-nen

Byggnadstillsynens servicenät är digitalt och man kan jobba mot program/databaser var som

helst i kommunen, tex hemma hos en kund. Bygglov kan sökas elektroniskt 24/7 via Lupapiste Korsholm har aktivt tagit fram digitaliseringen som en möjlighet och en utveckling av byggnads-

tillsynens uppgifter. Korsholms byggnadstillsyn utvecklas och är en öppen modern enhet.

______________________________________________________________________________

AVFALLSHANTERING: ______________________________________________________________________________ STÖDTJÄNSTER/FASTIGHETSSKÖTSEL:

Fastighetsskötarna arbetar vid fastigheterna som ligger under vars och ens ansvar. Fastighetsunderhållet utgår från byggnadskontoret som finns i Smedsby och servar samtliga

verksamhetspunkter. Verksamhetspunkterna finns presenterade som kartbild i rapporten för lokaliteter.

______________________________________________________________________________ STÖDTJÄNSTER/MATSERVICE:

Fastighetsverket ansvarar för matservice till kommunens alla skolor, daghem och inom äldre-

omsorgen. Korsholms kommuns matservice 2017

Totala antalet kök 39 st

Skolornas tillverkningskök 12 st

Skolornas utdelningskök 3 st

Äldreomsorg tillverkningskök 1 st

Äldreomsorg utdelningskök 1 st

Personalrestaurang tillverkningskök 1 st

Daghemmens utdelningskök 21 st

(Daghemmens utdelningskök samt personalen i dessa utdelningskök hör under bildningen)

Totala antalet kök är för tillfället 39 stycken, varav 21 är daghemskök, 14 tillverkningskök och 4

är utdelningskök. Kosthållet producerar ca 5 000 lunchportioner dagligen åt barn, unga och åldringar samt för

kommunens anställda. Äldreomsorgens tillverkningskök producerar förutom lunch även frukost, kaffe, middag och

kvällsmål.

Kosthållsarbetare inom dagvården hör än så länge till bildningen, detta kommer dock att struk-tureras om och i framtiden kommer de att höra till kosthållet.

______________________________________________________________________________

STÖDTJÄNSTER/STÄDNING: Fastighetsverket ansvarar för städningen i hela kommunen. Hälsovården och dagvården städar ännu en del av sina byggnader i egen regi.


48

______________________________________________________________________________

____________________________________________________________________________


49

H. Nuläge och utvecklingsbehov för service och verksamhet ______________________________________________________________________________

MARKANVÄNDNING OCH PLANERING: Bedömning och beskrivning av nuläget: Korsholms kommun har ingen generalplan med rättsverkningar som skulle täcka hela kommunen.

Kommunfullmäktige har år 1983 godkänt en generalplan som omfattar hela kommunen. Generalplanen har reviderats i och med att delgeneralplaner har utarbetats för kommunens tätorter enligt följande:

Karperö-Singsby delgeneralplan (1994) Delgeneralplan för Replot centrum (1998) Kvevlax delgeneralplan (1999) Delgeneralplanen för Björkö-Replot skärgård (2001) vann laga kraft år 2003. Böle delgeneralplan (2006)

Solf delgeneralplan (2011) Granholmsbacken delgeneralplan (2012) Delgeneralplan för fastlandsstränderna, omfattar även områden med fast bosättning i bycentra

(2012).

Delgeneralplan för Södra Vallgrund (2015) Tölby-Vikby delgeneralplan (2015)

Smedsby delgeneralplan 2030 (2016) Delgeneralplaner som är godkända men under besvär:

Delgeneralplan för Märkenkall vindkraftpark (2017) Delgeneralplaner som är godkända men inte har laga kraft:

Delgeneralplan för Alskat-Iskmo-Grönvik (2014)

Delgeneralplan för Karperöfjärdens östra sida och Koskö (2012) Delgeneralplaner som är under arbete:

Revidering av Granholmsbackens delgeneralplan Karperö-Singsby delgeneralplan Revidering av stranddelgeneralplan Björkö-Replot

Kvevlax delgeneralplan

Dataprogram

Detaljplanerna ritas med Microstation/Stella program. Som GIS-program används Mapinfo/Kuntanet/Facta som används vid analys och presentationer

av geografiska data samt för delgeneralplanering. Beräkningar av terrängmätningar görs med Gemini

Konvertering av terrängmätningar görs med 3D-Win. Övrigt program som används är Indesign. För arrendefakturering har Koki-program från CGI tagits i bruk år 2018.

Strategiska mål och utvecklingsprogram:

Strategisk generalplan (2013) Markpolitiskt program 2016, godkänt av kommunfullmäktige 9.6.2016

Strukturmodell för Vasa stadsregion Solmodellen 2040

Styrdokument för Korsholms kommun 2017-2018 Korsholms kommunstrategi 2030, godkänd av KF 15.3.2018 SBN:s verksamhetsidé, målsättningar och policy baserat på kommunstrategin (2018) Planläggningsöversikt, godkänd av SBN 21.2.2018 Planläggningsprogram för åren 2018 – 2022, godkänt av KF 16.1.2017

______________________________________________________________________________

KOMMUNALTEKNIK: Med beaktande av kommunens storlek, invånarantal och geografiska placering med fastland, sjöar, öar och hav kan konstateras att servicenivån är hög och att kommunen kan erbjuda invånarna en snabb och kvalitativ service. Utnyttjandet av elektroniska tjänster finns och tas i bruk i den takt behovet finns och för ändamålet

lämpliga program finns att tillgå. 1. Vägbelysning

Av kommunens 6 100 st ljuspunkter är 1 400 ljuspunkter äldre än 40 år och i behov av sa-nering. Ytterligare ca 1.000 ljuspunkter har kvicksilverarmaturer som ska förnyas.

När ljuspunkter över 40 år saneras byts både armatur och stolpe. Kartläggning med åtgärdsbehov av vägbelysningen är under arbete.


50

Saneringsbehovet av den äldre belysningen och EU:s direktiv om kvicksilverarmaturer har gjort att kommunen koncentrerat sig på sanering de senaste åren och inte byggt ut belys-ning på glesbygden.


Kommunens anläggningar är överlag i gott skick och uppfyller de standardkrav som ställs. Störst behov av förnyande finns vid idrottsanläggningarnas sportstugor och vid friluftsbadet

i Solf. Alla anläggningar är kartlagda och granskningar utförs enligt de direktiv som finns.

3. Hamnar

Beläggningsgraden på kommunens båtplatser är hög men varierar något beroende på ställe. Hamnverksamheten i Klobbskat har utvecklats genom att bygga caravan-platser och er-

bjuda möjlighet för även bilburna turister att utnyttja servicehuset i hamnen.

Ismaskiner finns i tre hamnar och erbjuder möjligheter även för fritidsfiskare att utnyttja servicen med is.

Flytbryggorna har förnyats vid alla hamnar och är i mycket gott skick.

4. Trafikleder

Personalen deltar i dejourverksamhet för vinterunderhåll av vägar och gator utanför normal

arbetstid En strukturerad kartläggning med åtgärdsbehov av gator, enskilda vägar samt dagvatten-

ledningar och –brunnar ska göras. Korsholmsvägen jämte anslutningar är under ombyggnad och kräver investeringsmedel de

närmaste åren.

5. Investeringar i kommunalteknik

Investeringar utförs enligt de budgetmedel som beviljas genom kommunala beslut. ______________________________________________________________________________ VATTENTJÄNSTER: Nuläge

Erbjuder en hög servicenivå (med beaktande av ledningsnätens omfattning, antalet pumpstat-ioner och tryckförhöjningsstationer m.m.)

Erbjuder kunderna en snabb och kvalitativ service Personalen deltar i dejourverksamhet som tryggar vattentjänsterna 24/7. Vattenkvaliteten kontrolleras via godkänd kvalitetskontroll och har hittills uppfyllt alla krav som

ställs av myndigheterna

Strategiska mål och utvecklingsprogram

Vattenledningsnätets kapacitet kommer att kartläggas under 2018 (genom modellering) som visar var de största utmaningarna i ledningsnätens kapacitet kommer att finnas i framtiden. Mo-delleringen visar var framtida tryckfall kan uppstå och verket kan därmed vidta åtgärder i tid för att garantera en störningsfri vattenförsörjning.

Avloppsledningsnätets kapacitet kommer att kartläggas för att dimensionera framtida pump-kapacitetsbehov i främst Smedsby-området

Avloppsledningsnätets utbyggnad på glesbygden kommer främst att koncentreras till grundvat-

tenområden som är viktiga för vattenförsörjningen. Intresset för anslutning på dessa områden utreds.

Elektroniska tjänster utvecklas efter behov och i den takt lämplig programvara finns att tillgå (fjärravlästa mätare, automatiska felmeddelanden till verkets kunder via SMS osv.)

För att klara en så gott som normal vattenförsörjning i kristider har reservkraftaggregat instal-lerats på de viktigaste anläggningarna enligt plan godkänd av Korsholms kommun.

Man bör ännu se över distributionsmöjligheter av bruksvatten i kristider genom mindre trans-

portanordningar på hjul, vilket kan ske i samarbete med andra vattentjänstverk i området. ______________________________________________________________________________ LOKALITETER: Nuläge:

Fastighetsverket har en egen dejour som ansvarar för larm gällande fastighetstekniken kvällstid

och helger. Fastighetsverket har en obemannad larmcentral för fastighetstekniken, och larmen styrs direkt

till berörd eller dejourerande fastighetsskötare. Korsholms kommun har ingen vaktmästare i sina byggnader utan fastighetsskötaren bistår

verksamheten med dessa tjänster vid behov.

Strategiska mål och utvecklingsbehov:

Klimat- och energistrategi


51

Korsholms kommun har uppgjort en klimat- och energistrategi som sträcker sig fram till år 2020. Strategin beskriver kommunens vision och mål för energiförbrukning, energiproduktion, markanvändning, trafik och avfallshantering. Klimat- och energistrategins vision; Korsholm är

en klimat- och energismart kommun som aktivt strävar till en hållbar energianvändning och -utveckling lokalt för att uppfylla de internationella och nationella klimatpolitiska målen till år 2020.

Målsättningar, energiförbrukning; Kommunen använder från år 2020 enbart förnybar energi Alla nya kommunala byggnader använder från år 2012 enbart förnybar energi - för befint-

liga kommunala byggnader uppfylls motsvarande mål senast år 2020 Kommunen upphandlar senast från år 2017 enbart grön el Fastighetsägarna uppmuntras att övergå till förnybar energi Från år 2017 uppvärms 80 % av nya bostäder med förnybar energi och från år 2020 alla

nya bostäder, medan 50 % av befintliga bostäder som uppvärms med fossila bränslen övergår till uppvärmning med förnybar energi till år 2020

Målsättningar, energiproduktion; Minskade utsläpp från uppvärmning av kommunala och privata fastigheter Energipotentialen i Vasaregionen (bioenergi, vindkraft, solenergi, sedimentvärme) analys-

eras 2011-2012 Områden som lämpar sig för placering av vindkraftverk anvisas i den strategiska general-

planen i en process med öppen dialog med markägare, kommuninvånare och andra in-tressenter

Ett smart elnät utvecklas i Vasaregionen före år 2015 i samarbete med energibranschens forsknings- och utvecklingsenheter

Små elproducenter (fastighetsbaserad energi- och elproduktion) har möjlighet att sälja el

till elnätet senast 2020 ______________________________________________________________________________ MILJÖ OCH VETERINÄR: Eftersom kontor finns på fem ställen för miljöhälsovårdens del, tre ställen för miljövårdens del och fem

ställen för veterinärvårdens del, så täcks vårt avlånga område rätt bra. Avstånden är överkomliga för de kunder som vill besöka kontoren och/ eller veterinärmottagningarna.

Det är trots allt långa avstånd till de objekt som ska inspekteras och en stor del av arbetstiden går åt till arbetsresor. För att få effektivare tillsynsresultat, så har man gått in för specialisering inom tillsynsupp-gifterna, detta ger ett bättre tillsynsresultat, men bidrar till ökade utgifter för arbetsresor. Bedömning och beskrivning av nuläget för servicen Den pågående utredningen om Landskapsförändringen gör att miljöhälsovårdens framtida planering är

oviss. ______________________________________________________________________________ BYGGNADSTILLSYN: Beskrivning av nuläge

Korsholms byggnadstillsyn erbjuder en personlig service på hög nivå Programmen som byggnadstillsynen använder skiljer sig jämfört med Vasa

Byggnadsinspektörer kan utföra sitt arbete helt oberoende av plats via bygglovsprogrammet Facta, Webgiss och lupapiste.

Protokoll skrivs i realtid på byggnadsplatsen. Tack vare elektronisk bygglovshantering (Lupapiste) kan byggnadstillsynen ta emot ansök-

ningar 24/7 Byggnadstillsynerna i Korsholm och Vasa har träffats ett flertal gånger för att diskutera arbets-

sätt och hur man tillsammans kan utveckla servicen för byggarna i nejden.

Flaskhalsar och utvecklingsbehov

Tidvis (säsongsbetonad) personalbrist. En lagstiftning i ständig ändring ställer stora krav på personalen och dess skolning samtidigt

som detta ger mervärde åt kunderna Mer specialiserad personal behövs tidvis.

Behov av elektroniskt arkiv och övergång till mer elektronisk hantering via LUPAPIST

Strategiska mål och utvecklingsprogram Mera skolning åt personalen. Övergång till digitala bygglov Beslut finns att byggnadstillsynen mer ska övergå till elektronisk ärendehantering, detta för att

förbättra och försnabba servicen.


52

En ändring av byggnadsinspektörens beslut kommer att tas i bruk under hösten 2018 så att be-slut tas 2 gånger per månad, detta förkortar beslutstiden

Strategiska mål är bättre kundservice, ekonomiskt och kvalitativt byggande.

Behov av ett elektroniskt arkiv. ______________________________________________________________________________ AVFALLSHANTERING:

______________________________________________________________________________ STÖDTJÄNSTER/FASTIGHETSSKÖTSEL: Fastighetsavdelningens uppbyggnad fungerar väl för dagens verksamhet. Kommunen är vidsträckt med servicepunkter i alla byar vilket gör att personalen delvis använder mycket tid till förflyttningar. Om ser-vicen koncentreras till delområdescentra kan verksamheten effektiveras ytterligare.

______________________________________________________________________________ STÖDTJÄNSTER/MATSERVICE:

Kosthållet följer vissa principer när matportioner tillverkas. De nationella näringsrekommendationerna efterföljs med hjälp av ett program för tillverknings-

kontrollen, varifrån matservicen får näringsberäknade maträtter.

För tillfället följs Landsbygdsverkets skolprogram om skolmjölksprodukter. Korsholm har gjort en helhetsutredning av behov av köksfunktioner. Arbetsgruppen som utförde hel-hetsutredningen hade som uppgift att komma fram med ett förslag som skulle vara det mest totaleko-nomiska för kommunen. Utgångsläget för arbetsgruppen var att rapporten över skolstrukturen skulle användas som grund i arbetet. Detta alternativ följer kommunstyrelsens förslag om att koncentrera skolverksamheten till nedannämnda ställen. Arbetsgruppens förslag var att följa kommunstyrelsens för-

slag om skolstrukturen och koncentrera både tillverkningen och serveringen av mat till regionköken, som är Solf, Kvevlax, Norra Korsholm (Karperö), Replot, Smedsby och Helsingby/Toby. Skol- och dagvårdsstrukturen avgör hur städ- och kosthållsfunktionerna dimensioneras. Den kommande landskapsreformen kommer troligtvis att påverka funktionerna åtminstone gällande Solsidans kök.

Kosthållet kommer stegvis att ta över köksfunktionerna i kommunens daghem, för att få en gemensam linje från tillverkning till slutkund. Efter att Kvevlax lärcenter blir färdigt, kommer produktionen och ser-

veringen från byaskolorna i området att flytta till lärcentret. ______________________________________________________________________________ STÖDTJÄNSTER/STÄDNING: Fortsättningsvis utförs den nya städdimensioneringen på skolbyggnader för att effektivera städningen och minska på personalen. Effekten av städdimensioneringen syns från 2018 och framåt.

Städningen av nya fastigheter ges ut på entreprenad om det är ekonomiskt och funktionellt riktigt. Städservicen säljer sina tjänster till självkostnadspris och ingen vinst eftersträvas. Eftersom daghemmen sysslar med pedagogisk verksamhet vill bildningen stegvis överföra städfunktion-erna till städservicen. Städningen vid daghem som hörs under bildningen kommer att flyttas under fas-tighetsverkets städservice. Överflyttning överförs stegvis under perioden 2017-2019. Det finns utmaningar vid rekryteringen för det finns så lite yrkeskunnig personal. En del av personalen

har gått på läroavtal p.g.a. av detta. Sote påverkar inte i större utsträckning eftersom städningen i de byggnader som berörs utförs i form av köptjänster. ______________________________________________________________________________

2.3 Centrala iakttagelser av likheter och olikheter i kommunernas service

_________________________________________________________________________

PLANERING AV MARKANVÄNDNING, JORD- OCH VATTENOMRÅDEN SAMT BOENDE VASA + KORSHOLM I Vasa är planläggningen och fastighetssektorn egna resultatenheter. I Korsholm verkar planläggnings- och fastighetssektorn i samma enhet. Vasas fastighetssektor sköter markpolitik, stadsmätnings- och

lägesdatauppgifter och även bostadsärenden. I Korsholm hör bostadsärendena till byggnadstillsynen. I Korsholm behandlas planärenden i samhällsbyggnadsnämnden, i Vasa behandlas planärendena i stadsstyrelsens planeringssektion. Fastighetssektorns ärenden behandlas i tekniska nämnden och stadsstyrelsen.


53

I huvudsak är beslutsprocesserna i planläggningsärenden likadana i Korsholm och Vasa. Markanvänd-nings- och bygglagen bestämmer vissa färdiga processer och därför finns det inga större skillnader. Ett

undantag är att Korsholm har en separat utvecklingssektion som ger utlåtanden om planärenden för vissa projekt. I Korsholm finns vid sidan av nämnden för de största projekten en separat politisk kom-mitté som styr arbetet. I Vasa ingår i prisnämnden politiska medlemmar vid större planeringstävlingar.

Korsholms byggnadsinspektör beslutar om avgöranden som gäller planeringsbehov och undantag från detaljplan, om vilka planläggningschefen ger utlåtande i beredningsskedet. I Vasa fattar planläggnings-direktören beslut om avgöranden som gäller planeringsbehov och undantag från detaljplan besluts i stadsstyrelsens planeringssektion. I Vasa gäller undantagen från detaljplaner större ärenden än i Kors-holm. I Korsholm beslutar man om ett planläggningsprogram på fem år och en årlig planläggningsöversikt. I

Vasa är planläggningsprogrammet en del av ett mera omfattande genomförandeprogram för markan-vändningen, en planläggningsöversikt slås fast årligen.

I Korsholm utarbetas generalplaner, delgeneralplaner och separata utredningar av konsulter. I Vasa utarbetas planerna och merparten av utredningarna som eget arbete, endast specialutredningar (bl.a. utredningar gällande marinarkeologi och handel) beställs hos konsulter.

I taxor och delegeringar förekommer en del olikheter. I Korsholm går t.ex. alla utkast och planförslag via nämnden efter att de varit offentligt framlagda. I Vasa kan detaljplaner som fått planläggningsbe-slut i planeringssektionen gå vidare till programmets för deltagande och bedömning och utkastskedets hörande med planläggningsdirektörens beslut. Planförslagen går efter att de varit offentligt framlagda direkt vidare via stadsstyrelsen till stadsfullmäktige.

Vasa och Korsholm använder väldigt olika program och datasystem. Korsholm har inte i bruk byggsättsanvisningar, i Vasa uppgörs byggsättsanvisningar för övervägda om-råden i samband detaljplanläggningen. I Vasa sköter staden om fastighetsbildning och -registrering på detaljplaneområden, i Korsholm lantmä-

teriverket. I Vasa finns 4752 ha detaljplanerat område och i Korsholm 1600 ha. I Vasa kan stadsgeode-ten besluta om under 200 000 euros markköp, stadsstyrelsen fattar beslut om övriga. I Korsholm bere-

der planläggningschefen markanskaffningar och -överlåtelser, men besluten fattas av kommunstyrel-sen. Vasa stad arrenderar vanligen ut tomterna. Industritomter arrenderas enbart. Principerna för markpoli-tiken är liknande, men det förekommer skillnader i det praktiska genomförandet. Fastighetssektorn svarar för PIMA-ärenden, utredning, undersökning och rengöring i fråga om markområden som staden

äger. Därtill ansvarar fastighetssektorn för rivnings- och underhållskostnader för byggnader till den del som områdena och byggnaderna inte används i stadens serviceproduktion. I Korsholm har egnahemssmåhustomter inte arrenderats sedan år 2007. Parhus-, radhus- och vånings-hustomter kan säljas eller arrenderas på samma sätt som företagstomter. I Vasa kan industritomter arrenderas, övriga tomter kan arrenderas eller säljas.

Samarbete har redan idkats vid flygfotograferingar, uppgörande av grundkarta, gemensam general- och detaljplaneberedning (bl.a. Böle, Västerängen, Långskogen, Märkenkall). I Korsholm är avdelningssekreteraren direkt placerad i enheten, medan ekonomi- och sekreteraruppgif-terna i Vasa sköts via stödservicen.

Gällande tomtöverlåtelser beslutar Vasa stadsfullmäktige om de markpolitiska linjedragningarna samt prissättningen av tomterna. Tekniska nämnden beslutar om överlåtelse av tomter avsedda för bostads-produktion och stadsstyrelsen beslutar om andra överlåtelser än bostadstomtsöverlåtelser. Befogen-heter har delegerats till tjänstemännen. Personalresurser och kunnande: På grund av verksamhetens omfattning har man i Vasa delat upp fas-

tighetssektorns uppgifter på olika personer uppgiftsområdesvis. Uppgiftsbeskrivningarna gäller huvud-sakligen följande uppgifter; 1) företagstomter, 2) markanskaffning och uppföljning av byggandet, 3)

arrendeavtal, markägares tillstånd och samtycken, 4) beredning av markaffärer samt PIMA- och miljö-ärenden. Inom Vasas planläggning har uppgifterna uppdelats i team under generalplane-, detaljplane- och grönområdestemana. Sammanfattning av de största skillnaderna Vasa-Korsholm gällande markplanering, fastig-

hetssektor och markpolitik:


54

Korsholm Vasa

Generalplaner Dimensioneringsrekommen-

dationer Delgeneralplaner kan använ-

das som grund för bygglov

(§ 44) Politiskt tillsatta kommittéer

Stranddelgeneralplaner Dimensionerade

Detaljplaner Detaljerade byggnadsanvis-ningar

Planering av privat mark Möjligt om det totalekono-miskt är bästa alternativ

Planeringsbehovsbeslut och un-

dantagslov

Byggnadsnämnden beslutar Planläggningsdirektörens

tjänstemannabeslut

Bostadstomter Egnahemshustomter över-låts endast genom försälj-

ning

Egnahemshustomter över-låts genom försäljning eller

arrende

Företagstomter Kan lösas in Kan lösas in endast i undan-tagsfall

Bygguppmaning Används inte Kan användas

Markköp Besluten går via två politiska

organ

Tjänstemannabeslut till viss

gräns

Köptjänster Delgeneralplaner Utredningar Inventeringar

Tomt- och fastighetsbildning Sköts via Lantmäteriverket Sköts via fastighetssektorn

I jämförelsen mellan Vasa och Korsholm tar man i det fortsatta arbetet ställning till

Förtroendevaldas påverkningsmöjligheter i planeringsprocessen Detajlplanering av privatägd mark

Fastighetsförrättningar på detaljplanerade områden (t.ex. i Lillkyro) Den markpolitiska avtalsverksamheten.


Personalresurserna är goda och personalen har utbildning i branschen. KORSHOLM Planeringstjänsterna köps till stor del utifrån i Korsholm, medan man i Vasa köper ganska långt plane-ringstjänsterna internt inom stadens organisation. Vasa producerar mer egen service än vad Korsholm gör. Vasa utför inte vägunderhåll eller snöplogning av enskilda vägar. Inget stöd för grundförbättringar av

enskilda vägar ges i Vasa. Korsholm utför vägunderhåll och snöplogning av enskilda vägar och erbjuder gårdsplogning av privata gårdsinfarter på områden som inte är detaljplanerade. Stöd för grundförbätt-

ring av enskild väg kan man ansöka om i Korsholm. Kommuninvånarna i Korsholm ges möjlighet bygga vägbelysning i egen regi under förutsättning att vissa krav uppfylls.

_________________________________________________________________________

VATTENTJÄNSTER: VASA Största skillnaden finns i storleken, vilket gör bl.a. att Vasa Vatten då det gäller beredskap inte kan ty sig till sina grannar, men erbjuder beredskapstjänster till grannarna. Fördelen med att vara stor är per-

sonalens möjligheter till flexibilitet, bl.a. jour och vikariat fungerar också i överraskande situationer och specialister som behövs finns i den egna personalen. En likhet, t.ex. samarbetet med övriga sektorer såsom kommunteknik och byggnadstillsyn, fungerar bra. Vad gäller god praxis är det speciellt intres-sant vilken hemligheten bakom den låga läckvattenprocenten i Korsholm är.

KORSHOLM

De dataprogram som används idag är helt olika. Under diskussionerna har det framkommit gemen-samma behov av t ex textmeddelande åt kunderna vid driftstörningar mm, men båda parterna har valt att avvakta teknikens utveckling innan beslut görs.


55

I Korsholm har vi övergått till att anlita extern samarbetspartner gällande kravbrevshanteingen p.g.a. personalminskningarna som blev följden av kommunens samarbetsförhandlingar 2016. I Vasa har man tillsvidare hanterat motsvarande med egen personal.

Planeringstjänsterna köps utifrån i Korsholm, medan man i Vasa köper en del av planeringstjänsterna internt inom stadens organisation.

I Korsholm använder personalen egna bilar eftersom verket inte har egna servicebilar. Detta är en stor brist idag och de flesta kommuner har idag för ändamålet avsedda bilar med rätt utrustning. Vid rekrytering av ny personal har det hittills varit relativt lätt att få sökande med rätt utbildning och erfarenhet.

_________________________________________________________________________ VERKSAMHETSLOKALER: VASA + KORSHOLM Sammanfattning av arbetsgruppens observationer vid granskning av kommunernas service tillsammans

God praxis i kommunerna och möjligheterna till utnyttjande av den

Vasa stad/Hussektorn Båda kommunernas centrala funktioner fungerar enligt samma grundprinciper:

- Den ekonomiska grundprincipen är samma för båda, den intern hyran - Hussektorn är ett affärsverk, Korsholms motsvarande verksamhet är inte det. I båda kommu-

nerna styrs verksamheten ändå enligt samma principer.

- Kommunerna har grupper och mål av samma typ då det gäller lokalförvaltning, inneluft, energi-mål

- Båda använder samma datasystem, Haahtela, som grund för verksamheten. De största skillnaderna:

- Vasas verksamhetslokalsstruktur är geografiskt kompaktare än Korsholms

- => i Korsholm är verksamhetslokalerna spridda i mindre enheter

- Inom Hussektorn har produktionen bolagiserats i TeeSe Botnia Ab, Korsholm har egen produktion.

- I Korsholm ingår i produktionen också mat- och städservice. I Vasa bildade dessa tidigare egna sektorer, vilka senare har bolagiserats i TeeSe Botnia Ab.

På grund av det ovan sagda kan konstateras att kommunerna fungerar redan nu på mycket liknande

sätt i lokalfrågor och nya utnyttjandemöjligheter består främst av finslipningar genom nya synvinklar.

_________________________________________________________________________ MILJÖSEKTORN VASA + KORSHOLM Kommunernas service är mycket likadan, eftersom uppgifterna baserar sig på lagstiftningen. Storleken

på verksamhetsområdet är väldigt olika och beroende på verksamhetsområdet förekommer det skillna-der i servicens tyngdpunkter.

Inom miljö- och hälsoskyddet fungerar Korsholm som värdkommun i Västkustens samarbetsområde för miljöhälsovård, som bildas av sju kommuner (Korsholm, Vörå, Malax, Korsnäs, Närpes, Kaskö och Kristinestad). Verksamhetsområdet är till arealen omfattande och landsbygdsdominerat. Uppgifterna koncentreras på uppgifter i anslutning till landsbygdsmiljön. Samarbetsområdet inom miljö- och hälso-

skydd som Vasa och Laihela bildar är till arealen betydligt mindre och uppgifterna koncentreras på upp-gifter i en urban miljö. Inom miljövården sköter Korsholm, Korsnäs, Närpes, Kaskö och Kristinestad uppgifterna i samarbete. Verksamhetsområdet är till arealen omfattande och uppgifterna koncentreras till uppgifter i anslutning till landsbygdsmiljön. Vasa stad sköter miljövårdsuppgifterna inom sitt eget område och uppgifterna är

koncentrerade till den urbana miljön.

_________________________________________________________________________ BYGGNADSTILLSYN:

VASA En central skillnad mellan byggnadstillsynen i Vasa och Korsholm är att Korsholms byggnadstillsyn

också behandlar avgörandena om planeringsbehov, vilka i Vasa behandlas av planläggningen.


56

I arbetssätten förekommer skillnader beroende på kommunernas storlek. I Vasa har uppgifterna spjälkts upp i beredning, syner och byråuppgifter. I Korsholm sköter inspektörerna uppgifterna från be-redning till syner och de t.o.m. mäter byggnadernas platser. I Vasa har fastighetssektorn hand om mät-

ningen. Båda kommunerna har bra nätverk och samarbetsparter och samarbete sinsemellan har inletts redan år 2015. Detta ger god grund att fortsätta på.

KORSHOLM Korsholms byggnadstillsyn / Vasa olikheter. Undantagslov. Byggnadsnämnden fattar alla beslut gällande undantagslov i Korsholm. Samma sak gäller även ärenden gällande särskilda förutsättningar för bygglov MBL § 137 på område i behov av planering där fattar även byggnadsnämnden besluten.

Byggnadstillsynen sköter utpålningar på byggnadsplatser och kontroll av deras placering då grundarbe-tena har utförts, byggnadstillsynen har tillgång till egen GPS utrustning. Handhar utredningar gällande fastighetsskatt. FCG Kiinteistövero 2.0

Projekt kring fastighets- och byggnadsregistren där adressregister tillkommer. Byggnadstillsynerna i Korsholm och Vasa har träffats ett flertal gånger för att diskutera arbetssätt och hur vi tillsammans kan utveckla servicen för våra byggare i nejden.

Byggnadstillsynen i Korsholm fungerar mera på basen av beslut i byggnadsnämndens än vad byggnads-tillsynen gör i Vasa. I Korsholm tar nämnden ca 30 % av besluten. Byggnadsnämnden i Korsholm tar beslut i alla undantagslov samt prövande av särskilda förutsättningar MBL § 137 på basen av utlåtande givet av planläggningschefen. Dessa beslut är en viktig del i byggan-det på glesbygd i Korsholm.

Byggnadstillsynen har tillgång till GPS och märker själva ut byggnadsplatser i kommunen, en styrka att en byggnadsinspektör är med och kan avgöra byggnads höjdläge i terräng på glesbygd I Korsholm beviljas ca 85 % av bygglov för bostadshus på oplanerat eller delgeneralplanerade områden.

I Korsholm byggs ca 15 % av bostadshusen på detaljplanetomter sålda av kommunen.

Byggnadsnämnden ger direkta bygglov på oplanerad mark i enlighet med kommunens byggnadsord-ning. Detta möjliggör att även byggande i glesbygden behandlas av byggnadsnämnden. Handhar utredningar gällande fastighetsskatt. FCG Kiinteistövero 2.0 Projekt kring fastighets- och byggnadsregistren där adressregister tillkommer.

Sammanfattning av sådant som bör beaktas vid en eventuell samgång: - Möjligheten att bygga på landsbygden måste säkerställas. Primärnäringarnas och småföretagens

byggnadsbehov måste beaktas och kommunen tillhandahålla en tillräcklig specialkompetens för att stöda dessa byggnadsinvesteringar.

- Sektioner för områdesutvecklingen (urban utveckling, landsbygd) - Bedömning av tillstånds- eller anmälningsplikt för åtgärder bör i fortsättningen utgå från att nuva-

rande Korsholm är en landsbygdskommun. Detta förutsätter att kommunen upprätthåller en hög

specialkompetens för att underlätta landsbygdens byggnads- och reparationsinvesteringar. - Omfattningen av byggandet utanför detaljplanerat område och byggande på strandområde skall

även i fortsättningen stämma överens med Korsholms byggnadsordning (KF 10.6.2013 § 91) p. 4.2, 5.2 och 12.

- Bygglov skall kunna beviljas som direkta bygglov. Bygglov baserat på generalplan med rättsverkan eller bygglov grundat på separat beslut om område i behov av planering, s.k. planeringsbehovsbe-slut (MBL § 137).

_________________________________________________________________________ AVFALLSHANTERING: VASA + KORSHOLM -

_________________________________________________________________________ STÖDTJÄNSTER INOM FASTIGHETSVERKET:

STÖDTJÄNSTER/FASTIGHETSSKÖTSEL: Eftersom man i Korsholm har ett större helhetsansvar för ett mindre antal fastigheter har man större

kunskap om fastigheten som helhet. Personalen sköter fastigheterna som om de vore ens egna. Ef-


57

tersom man spenderar stor del av arbetstiden på samma fastigheter känner även personalen och ele-verna fastighetsskötaren vid namn och fastighetsskötaren anses som en extra resurs och hjälp vilket motsvarar Vasa stads vaktmästare som finns i deras skolor.

I en mindre organisation kan även personalen hjälpa varandra över verksamhetsgränserna i de fall en ensam resurs behöver hjälp och stöd med att utföra sitt arbete.

_________________________________________________________________________

TEKNISKA STÖDTJÄNSTER/MATSERVICE OCH STÄDSERVICE: VASA + KORSHOLM Tillredningen av mat koncentreras i båda kommunerna till större servicekök. Vasas största tillrednings-skolkök producerar 4 000 portioner och Korsholms 1500 portioner. Det minsta tillredningsköket i Vasa producerar 200 luncher och i Korsholm 60 portioner.

Livsmedelsanskaffningarna konkurrensutsätts genom upphandlingsringen, varvid de största leverantö-rerna är samma. Båda har en centralt planerad matsedel. Som produktionsstyrningssystem används Aromi i Vasa, Aivo i Korsholm.

Båda har hand om hemservicemåltider. Största delen levereras i Korsholm av kommunen. I Vasa finns många privata serviceproducenter som leverantörer.

I Vasa finns köken koncentrerade på ett litet område. I Korsholm finns köken på ett vidsträckt område. Att få yrkeskunnig arbetskraft är en utmaning.

_________________________________________________________________________

TEKNISKA STÖDTJÄNSTER/STÄDSERVICE: VASA + KORSHOLM I Vasa köper kunden städservice och annan kompletterande service hos bolaget TeeSe Botnias rengö-ringsservice. Utarbetandet av avtal utgående från Städservicens tidigare serviceavtal pågår. Kunder är t.ex. småbarnspedagogiken, hög- och lågstadieskolorna, centralsjukhuset m.m., vilket innebär att kun-dernas storlek är mycket varierande.

I Korsholms kommun är rengöringsservicen en del av fastighetsservicen, servicen prissätts inte för kun-den. Både i Vasa och Korsholm används dimensioneringsprogrammet för städmängder CleanNet, vilket definierar arbetstiden som används för städning. Kundens önskemål om städnivå samt faktorer som påverkar inneluften beaktas vid beräkningen av arbetsmängdsdimensioneringen. I Vasa hör alla stadens fastigheter till TeeSes rengöringsservice, dessutom centralsjukhusets och Vasa

stads social- och hälsovårdssektors lokaler. I Korsholm flyttas städningen i daghemmen småningom under rengöringsservicen. Städningen av social- och hälsovårdssektorns lokaler hör delvis under rengöringsservicen, på avdelningarna fungerar avdelningsskötaren som förman för anstaltsvårdarna. Maskin- och redskapsanskaffningarna konkurrensutsätts genom upphandlingsringen både i Vasa och

Korsholm. Att få yrkeskunnig arbetskraft är en utmaning.

_________________________________________________________________________


58

3 Utvecklingstrycket i nuläget kommunvis

VAASA:

KORSHOLM:

_________________________________________________________________________

PLANERING AV MARKANVÄNDNING, JORD- OCH VATTENOMRÅDEN SAMT BOENDE MARKANVÄNDNING OCH PLANERING: VASA Planläggning; Stadsdelscentra och byar, vikten av förtätning. Betoning på hållbar och förnuftig mobilitet i lösningarna. Hållbart genomförande av planeringen av markanvändningen på icke-detaljplanlagda

byaområden. Förverkligandet av Södra Stadsfjärdens led en konkret åtgärd.

Inom ett par år pensioneras två personer och den kvarvarande åldersstrukturen är gynnsam för famil-jeledigheter. I synnerhet behövs ledare av krävande planprojekt i framtiden i och med att projekten blir allt mångsidigare och mera omfattande, men det råder brist på sådana i hela landet. Ökande av livskraften i centrum, utveckling av stränderna, ökande av invånarantalet i centrumområdet.


59

Stadens ekonomiska situation och därigenom utveckling av arrendeinkomsterna och intäkterna av mar-kegendom.

Åtgärder i anslutning till genomförandet av energi- och klimatprogrammet. Uppgörandet av avtal ökar inom verksamhetsområdet, eftersom byggandet till stor del inriktas på för-tätning av redan bebyggda områden eller ändring av markanvändningen på områdena.

Ökande av kunnandet för att svara mot utvecklingen, avtalskunnande, projekthantering, datasystem, energi- och klimatmedvetenhet. KORSHOLM Enligt det godkända femåriga planläggningsprogrammet är det för tillfället stort tryck på delgeneralpla-

ner. Under åren 2020–2021 skulle vi enligt programmet ha 4–5 delgeneralplaner på gång samtidigt. Då vi har ungefär 1,5 person som fokuserar på delgeneralplaner är det en utmaning att klara av så många delgeneralplaner samtidigt, även om de görs som köptjänster.

Korsholms kommunstrategi 2017–2030 har gett samhällsbyggnadens verksamhetsidé, vision, ledord och policy, som godkändes 16.5.2018. För att uppfylla det krävs insatser inom planläggningen för att skapa förutsättningar för bra boendemiljöer och ett fungerande näringsliv samt ett trivsamt och hållbart

samhälle. En kommun med hög livskvalitet lockar både boende och företagande. Antalet anställda och de breda arbetsuppgifterna är en utmaning med vår mångsidiga och stora arbets-mängd. Personalstyrkan medger inget regelrätt ersättarskap vid sjukskrivningar eller annan frånvaro.

_________________________________________________________________________ KOMMUNTEKNIK:

VASA De största utvecklingstrycken inriktas på reparationsskulden, underhållets kvalitet och kollektivtrafiken. KORSHOLM Med beaktande av den stora mängden arbetsuppgifter, hur kan vi upprätthålla personalens motivation

och hälsa genom olika åtgärder som stärker gruppen och de enskilda individernas motivation och välbe-

finnande.

_________________________________________________________________________

VATTENTJÄNSTER:

VASA Vilka utvecklingstryck kan ses i nuläget och i framtiden ur uppgiftsområdets synvinkel?

Beredskapsnivå Servicenivå vs. resurser

o Stärkande av personalens kunnande och arbetshälsa Utveckling av koncernens stödservice

Vilka är de kommande lösningarna på basis av de befintliga strategierna (även utmärkta på kartan)? -verksamhet, volymer, specialfrågor, ekonomi, rekrytering, nuläget i relation till de övergripande temana

Skaffande av en andra råvattenkälla Säkerställande av resurserna Förtätande av samarbetet med vattentjänstverken Definiering av servicenivån

KORSHOLM Det främsta utvecklingsbehovet finns idag inom ledningsnätets kapacitet och att säkerställa en hög ser-vicenivå och bra kvalitet på det vatten som distribueras åt våra kunder. Bättre utrymmen för lager av rörmaterial kan önskas, men via omfördelning av utrymme på byggnads-kontorets område i Smedsby kan lämpligt lagerrum frigöras för vår del.

Med tanke på en eventuell samgång, att upprätthålla personalens motivation och hälsa genom olika åt-gärder som stärker gruppen och de enskilda individernas motivation och välbefinnande.

_________________________________________________________________________

VERKSAMHETSLOKALER:

VASA 1. Utarbetande av en verksamhetsmodell, med vilken finansieringen av grundreparationer och inve-

steringar säkerställs med beaktande av stadens ekonomiska bärkraft.


60

2. Rekryteringen av yrkeskunnig personal är utmanande. Inom Hussektorn är för närvarande tre befattningar obesatta, gällande dessa pågår två ansökningsprocesser som bäst (energi- och pro-jektingenjör).

KORSHOLM Större fokus borde läggas på förebyggande åtgärder för att förlänga byggnadernas livslängd och hålla

byggnaderna friskare. Kommande skol- och dagvårdsstruktur avgör var insatserna bör göras. Utma-ningen är att alltid vara steget före så att man kan bemöta kundernas behov på rätt tidpunkt.

_________________________________________________________________________ MILJÖSEKTORN VASA

Inom veterinärvården skulle det vara viktigt att inrätta en välutrustad klinik i Vasaregionen, där flera veterinärer arbetar. Miljövården borde i fortsättningen delta aktivare i planeringen av samhällsstrukturen och markanvänd-

ningen samt producera mera information än tidigare om klimatinverkningar i området och anpassning till klimatförändringen.

KORSHOLM -

_________________________________________________________________________

BYGGNADSTILLSYN: VASA Utvecklingstrycket koncentreras främst på att i stället för anställda som går i pension få personer som innehar tillräcklig yrkesskicklighet och kompetens. Lagstiftningen som förändras ställer också utma-ningar i och med att nya tillsynskrav införs i tillståndsprocessen. De rätt små resurserna belastar hela personalen.

Den föränderliga lagstiftningen, stadens strategier och beaktandet av kundperspektivet kräver kontinu-erlig utbildning, specialkunnande och utveckling av verksamhetssätten. För detta behövs också resur-ser. Vasas byggnadstillsyn har planmässigt utbildat sig, har anslutit sig till top ten-byggnadstillsynerna och följer aktivt med utvecklingen i branschen. Även arbetshälsan försöker man på olika sätt ta hand om genom stöd, utbildning och tyky-dagar.

KORSHOLM Byggnadstillsynens vision över framtiden. Ha en kunnig motiverad personal som får skolning och stöd i sin yrkesroll. Strävar till utveckling av verksamheten och kundrelationerna. Ge kunderna en bra högklassig och lättillgänglig service. Trivsamma och trygga boendemiljöer för alla i Korsholm.

Högklassigt byggande med tanke på livslängd byggnaders kvalitet. Högklassigt byggande med tanke på fuktproblem.

Övergång till digitalisering och pappersfria bygglov. Tillgång till ett elektroniskt arkiv.

_________________________________________________________________________

AVFALLSHANTERING: VASA + KORSHOLM -

_________________________________________________________________________ STÖDTJÄNSTER INOM FASTIGHETSVERKET:

STÖDTJÄNSTER/FASTIGHETSSKÖTSEL: Större fokus borde läggas på förebyggande åtgärder för att förlänga byggnadernas livslängd och hålla byggnaderna friskare. Kommande skol- och dagvårsstruktur avgör var insatserna bör göras. Utma-ningen är att alltid vara steget före så att man kan bemöta kundernas behov på rätt tidpunkt.

_________________________________________________________________________

TEKNISKA STÖDTJÄNSTER/MATSERVICE: VASA


61

Vasa stad har förberett sig inför den kommande vård- och landskapsreformen och grundat in house-aktiebolaget TeeSe Botnia Ab. Ett utvecklingsmål är att skapa en egen verksamhetskultur för bolaget och att informera om bolagets verksamhet till närkommunerna.

Rekryteringen inom matservicen skapar utmaningar. KORSHOLM

Rekryteringen är en utmaning eftersom det är svårt att hitta yrkeskunnig personal.

_________________________________________________________________________ TEKNISKA STÖDTJÄNSTER/STÄDSERVICE: VASA Rekryteringen inom rengöringsservicen skapar utmaningar, för antalet anstaltsvårdare som utbildas är

mindre än behovet på arbetsmarknaden. Därför har bl.a. läroavtalsutbildningen utökats kännbart. KORSHOLM

-

_________________________________________________________________________


62

4 Preliminär utvärdering av sammanslagningens styrkor, svagheter, möj-

ligheter och hot (SWOT-analys)

4.1. Österbottens huvudstad

Styrkor: Svagheter:

1. Större påverkningsmöjligheter nationellt. 2. Större spetskunskap, kan stöda organ i andra

kommuner. 3. Logistiska placeringen och förbindelserna från

världen är bra. 4. Den österbottniska (besluts)makten stannar i

Vasa, flyttar inte till Seinäjoki (t.ex. regionala och statliga arbetsplatser så som NTM, land-skapsförbundet m.fl.)

5. Österbottens huvudstad genuint och på riktigt tvåspråkig, vilket bäst tryggar hela regionens tvåspråkighet.

-

Möjligheter: Hot:

1. Större påverkningsmöjligheter nationellt. 2. Ca 30 000 Finlandssvenskar = näststörst i Fin-

land. 3. Österbottens största stad, Finlands 10:e

största. 4. Större möjlighet till statliga resurser. 5. Större kommun kan göra större satsningar. 6. Samarbetsmöjligheter även utanför landets

gränser och tillsammans med Umeå bildar vi ett stort och starkt ekonomi- och utbildnings-område.

7. Större möjligheter att behålla studieplatserna, sjukhuset och övrig service i området.

1. Mindre grannkommuner känner sig överkörda och förbisedda (gäller särskilt samarbetsområden).

2. Beslutsgången trögare (utlåtanden via fler instanser, delområdesnämnder)

3. Personlig kontakt med kunderna minskar /persona-len blir svårare att nå.

4. Servicen delas fysiskt upp på flera olika platser. 5. Utmanande att kombinera stad och landsbygd med

dess olika behov. 6. Utmanande att ändra inriktning i en stor organisa-

tion.

4.2. Nordens energihuvudstad: kunskapens, företagandets och den mångsidiga arbets-

marknadens stad

Styrkor: Svagheter:

1. Bredare spektra, d.v.s. allt mellan makro- och mikroföretag.

2. Ingen lokal konkurrens om företagen då vi är en och samma kommun.

1. Nya kommunens egna resurser är begränsade att på egen hand stärka och utveckla kommunen till Nor-dens energihuvudstad.

Möjligheter: Hot:

1. Jobbrotation ger bättre chans till utbyte av

idéer och erfarenheter, vilket kan göra att nya kommunen blir en attraktiv arbetsgivare.

2. Stark status/varumärke som kan skapa nya ar-betsplatser, inbringa ekonomisk nytta till om-rådet och ge global synlighet.

3. Samarbetsmöjligheter även utanför landets gränser och tillsammans med Umeå bildar vi ett stort och starkt ekonomi- och utbildnings-område.

1. Samarbetsområden monteras ner och servicenät och verksamhetspunkter försvinner.

2. Industrins, affärernas och bostadsområdens utvidg-ningsbehov görs på bekostnad av primärnäringarnas behov. Nya kommunen behöver ha tillgång till egen personal alt. vara medlem i ett samarbetsområde med specialkompetens inom jordbruk och djurhus-hållning samt miljöfrågor.

3. Större upphandlingsvolymer gör att små- och mikro-företag får sämre chanser att delta.


63

4. Gemensamma batterifabriksområdet.

4. En alltför stark satsning på energi-branschen kan göra utbudet av arbetsplatser och utbildningsplatser ensidiga, vilket kan ha negativa följder för en mångsidig arbetsmarknad i regionen. Följderna kan t.ex. bli rekryteringsproblem inom andra branscher.

4.3. Språkstabilitet

Styrkor: Svagheter:

1. Inom alla uppgiftsområden finns anställda med finska och svenska som modersmål, vilket stär-ker servicen gentemot kunderna.

2. Starkt tvåspråkig kommun där språkfördel-ningen är jämnare än i nuvarande kommu-nerna var för sig (tvåspråkigheten förstärks).

3. Personalens övriga språkkunskaper (bl.a. eng-elska) i en mångspråkig kommun.

-

Möjligheter: Hot:

1. Bättre samarbete mellan finska och svenska

språkgrupper. 2. Tvåspråkigheten en fördel om förvaltningsstad-

gan och förvaltningskulturen tillåter det.

1. Svensk service kan försämras som följd av svårig-heter att skapa en ny fungerande förvaltningsstadga som garanterar tvåspråkig förvaltning.

2. Otillräckliga översättningstjänster ifall dagens resur-ser minskar.

3. Tvåspråkigheten ses som en belastning och inte som en resurs.

4. Svenska språkets status minskar (i Korsholm) när det ändras från majoritetsspråk till minoritetsspråk.

4.4. Delområdenas stad

Styrkor: Svagheter:

1. Det finns delområden med en helt egen särprä-gel.

2. Nya kommunen består av tydlig stad/lands-bygd/skärgård.

3. Stark lokalkännedom och lokal expertis.

1. Lokalkännedomen minskar (beslutsfattarnivå) och det blir längre väg mellan invånare och beslutsfat-tare.

Möjligheter: Hot:

1. Samanvändning och optimering av resurser. 2. Snabbare beslut på grund av delegerad beslu-

tanderätt. 3. Delområdesnämnder med påverkningsmöjlig-

heter och egna resurser. 4. Områdeskommittéer som informationskällor

och röst för de olika områdena. Även viss be-slutsrätt möjlig (lokala ärenden).

5. Invånarna ges möjlighet att påverka på andra sätt än tidigare.

1. Delegerad beslutanderätt till tjänstemännen gör be-slutsprocessen snabbare men politikernas insyn i be-sluten kan minska.

2. Investeringarna prioriteras till centralområden, del-vis på grund av ojämnt saneringsbehov.

3. Delområdesnämnder utan riktiga påverkningsmöjlig-heter. Delområdenas status kan försämras från nu-läget om pengarna inte räcker till.

4. Enskilda vägarnas status riskerat att försämras. 5. Invånarnas påverkningsmöjligheter förändras. Då

antalet ledamöter per delområde minskar i nya


64

kommunens beslutsorgan, innebär det att invånar-nas kontaktytor med lokala beslutsfattare minskar.

6. Landsbygden och skärgården blir mindre attraktiva boendemiljöer ifall kommunen inte satsar tillräckligt på t.ex. närservicen, tomtutbudet, kultur, vägnätet och naturliga mötesplatser i byarna.

4.5. Hållbar ekonomi och organisering av servicen i den nya kommunen

Styrkor: Svagheter:

1. Synergieffekter när det gäller verksamhet och investeringar i och med skapandet av ett ge-mensamt servicenät.

2. Förmånlig och kostnadseffektiv kommunteknik jämfört med andra finska kommuner.

1. Reparationsskuldens storlek en ekonomisk utma-ning.

2. De spridda arkiven. 3. Geografiska avstånd ändras inte, om servicen kvar-

står enligt nuläget kommer den att kräva minst lika mycket resurser som tidigare.

Möjligheter: Hot:

1. Upphandling av större volymer ger ekonomiska

inbesparingar. 2. Snabbt och konsekvent beslutsfattande (inkl.

delegeringar). 3. En ökad användning av elektroniska tjänster

möjliggör bättre service och effektivare proces-ser.

4. Långsiktig planering.

1. Nämnderna kan bli för stora om man vill säkerställa lokalkännedom och sakkunskap.

2. Risk med tungrodd förvaltning (utlåtanden via del-områdesnämnder t.ex.).

3. Ett underskott i ekonomin kan få stora konsekvenser för några uppgiftsområden (t.ex. genom höjda av-kastningskrav).

4. Kommunal service utlokaliseras till bolag i vilka kom-munen har begränsad insyn och mindre påverk-ningsmöjligheter.

5. Det kan komma att krävas mycket nyinvesteringar för att få ett mera ändamålsenligt och förmånligare servicenätverk.

6. Kommer att krävas ekonomiska- och personalresur-ser för att bl.a. harmonisera alla system i den nya kommunen. Kostnad och tidtabell?

4.6. Personalresurser

Styrkor: Svagheter:

1. I en större personalstyrka finns det bredare

språkkunskaper, även inom andra språk än svenska och finska.

2. Mera attraktiv som arbetsgivare = lättare att rekrytera.

3. Lättare att ordna ersättarskap vilket gör att en större organisation är mindre sårbar.

4. Expertis, specialuppgifter och -kunnande. 5. Optimering av personalresurserna. 6. Stödfunktioner förbättras i en större organisat-

ion. 7. Lokalkännedomen och kunskapen om den tidi-

gare kommunens verksamhet är viktig.

1. Harmoniseringen av funktionerna skapar tillfälligt extra arbete, ändrar senare till en styrka.

2. I nuläget används skilda dataprogram i respektive kommun.

Möjligheter: Hot:


65

1. Möjliggör mera specialisering av personalen. 2. Möjlighet till jobbrotation vilket främjar nytän-

kandet. 3. En helt ny förvaltningsstadga och förvaltnings-

kultur kan resultera i ett naturligt språkbad och dynamiska processer.

4. I en större enhet är det lättare att fördela upp-gifterna även under rusningstider.

5. Kundbetjäning är lättare att förbättra i en större organisation (mer resurser, enklare att effektivera).

6. Dubbelt arbete fås bort, tillsammans kan man fungera effektivare.

7. Skapande/förbättring av ”vi andan”. 8. Utveckla gränsöverskridande samarbete mel-

lan olika uppgiftsområden.

1. Gränsöverskridande samarbete mellan olika upp-giftsområden försämras på grund av organisation-ens storlek.

2. Sämre påverkningsmöjligheter på grund av avstån-det till beslutande organ och organisationens stor-lek.

3. Samhörigheten försämras. 4. Anställdas språkkrav (språkkunskaper som krävs för

att uppfylla behörighetsvillkor) och att man inte kan använda sitt modersmål i arbetet.

5. Försämrat välmående. 6. Svårigheter att identifiera sig med den nya kommu-

nen. 7. ”Vi andan” skapas inte och man lyckas inte dra åt

samma håll. 8. Tillgången på tillräckligt yrkesskicklig personal. 9. Uppgiftsområdenas egen möjlighet att påverka ar-

betssätt minskar. 10. Informationsgången till personalen svår i stora orga-

nisationer: intern kommunikation blir en utmaning. 11. Rekrytering och överföring av personal lyckas inte.

4.7. Markanvändning, boende och trafik

Styrkor: Svagheter:

1. Bättre möjlighet att planera och koordinera lo-

kaltrafik 2. Lättare att samordna planläggnings- och inve-

steringsprogrammen. 3. Tydliga markpolitiska och markanvändningspo-

litiska riktlinjer. 4. Mångsidiga boendemöjligheter. 5. Enhetlig planläggning och områdesplanering. 6. Enhetlig utveckling av skärgården.

1. Markägoförhållandena. Kommunerna äger mark i nuläget enligt vardera kommunens egna behov. För att hitta synergi krävs nya större markköp.

2. Koldioxidavtrycket.

Möjligheter: Hot:

1. Gemensam marknadsföring av tomter. 2. Att planera och bygga boendemiljöer med olika

teman. 3. Mångsidigt tomtutbud, både för invånarna och

företagen. 4. Kompakt stadsområde och -struktur möjliggör

utsläppssnål trafik i staden. 5. Gemensamma markpolitiska riktlinjer ger

bättre möjligheter att bemöta kunderna jäm-likt t.ex. i planeringsbehovsärenden.

1. Möjlighet till byggande på oplanerade områden för-sämras

2. Strategiska generalplaner (med dess behov av mark-köp) och nuvarande planläggningsprogram förverkli-gas inte på grund av bristande resurser.

3. Stödet till enskilda vägar försämras. Lagen förändras vilket behöver analyseras skilt.

4. Markägarnas självbestämmanderätt begränsas. 5. Samma detaljstyrning i glesbygden som i centrum-

områden. 6. Utbyggnaden av vatten- och avloppsledningar på

glesbygden avstannar. 7. Splittring av samhällsstrukturen som förorsakar

extra kostnader för kommunen och samhället.

4.8. Övriga eventuella styrkor, svagheter, möjligheter och hot


66

Styrkor: Svagheter:

1. Två välskötta kommuner med god ekonomi går samman.

2. Tillsammans är vi bättre (1+1>2). 3. Tillsammans har vi bättre möjligheter att möta

den föränderliga världen. 4. Gemensam policy och tillvägagångssätt på ett

större område. 5. Anställdas attityd avgörande för ett lyckat re-

sultat.

1. Anställdas attityd avgörande för ett lyckat resultat.

Möjligheter: Hot:

1. Bredare utbud av tjänster, mångsidigare bo-

stadsområden och näringsliv. 2. Anställdas attityd avgörande för ett lyckat re-

sultat.

1. Den mindre kommunens ”best pratice” får ge vika för den större kommunens, t.ex. när det gäller sam-arbete med tredje sektorn.

2. Det blir ingen ny kommun i praktiken utan Korsholm uppgår i Vasa.

3. Kommunsamhörigheten minskar. 4. Anställdas attityd avgörande för ett lyckat resultat.


67

5. Centrala iakttagelser och slutsatser av resultaten av arbetsgruppens ar-

bete

1. Nya kommunens byggnadsordning behöver trygga stadens, landsbygdens och skärgårdens

olika behov. Förutsättningarna för att bygga på oplanerade områden och önskvärd detaljstyr-

ning inom områden som ska detaljplaneras ska tydligt lyftas fram. Omfattningen av byggan-

det utanför detaljplanerat område ska följa Korsholms och Vasas byggnadsordningar.

2. Jordbrukets, djurgårdarnas och pälsfarmernas särskilda behov behöver beaktas i kommunens

byggnadsordning och i de kommunala miljöskyddsföreskrifterna (utvidgningsmöjligheter,

spridningsarealer osv.)

3. Grannkommunerna ska också i fortsättningen kunna ingå i samarbetsområden för miljövård

(på längre sikt) och miljöhälsovård (på kortare sikt på grund av landskapsreformen).

4. Upphandlingsdokumenten ska alltid uppgöras på både svenska och finska. Upphandlingsprin-

ciperna utformas så att det är möjligt också för småföretagare att lämna anbud (delanbud

tillåts).

5. Förvaltningsstadgan ska göra det möjligt med snabb och smidig beslutsgång genom delege-

ring till tjänstemän utan att förtroendevaldas beslutanderätt och påverkningsmöjligheter

kraftigt minskas.

6. Språkpolitiken avtalas om så att svenska och finska är servicespråk samt svenska och finska

har likvärdig status som arbets- och förvaltningsspråk. Hur språkkraven utformas är viktigt

med tanke på behörighet. Tillräckliga översättningstjänster bör finnas.

7. Förbindelser och förpliktelser till ingångna avtal, verkställighetsbeslut om godkända planlägg-

nings- och investeringsprogram.

8. Det bör avtalas om vilken kommunal service som ska erbjudas i nya kommunens olika del-

områden.

9. Kommunens åtaganden gällande enskilda vägar och underhållsavtalen med väglagen. Lagen

om enskilda vägar förändras vilket behöver analyseras skilt.

10. Ställningstagande och policy till affärsverk kontra i utförande i kommunens egen regi. Tek-

niska arbetsgruppens förslag till ny organisationsmodell förtydligar hur verksamheten kan

ordnas i den nya kommunen.

11. På grund av geografiskt långa avstånd bör den nya kommunen sträva till att upprätthålla och

ingå avtal med lokala föreningar och företag kring utveckling och skötsel av anläggningar och

infrastruktur i delområdena.

12. Modell för kommande underhållsinvesteringar (reparationsskuld) som beaktar behov och

nytta.

13. Utvecklingsplan för kollektivtrafiken.


68

Bilaga, VASA

Styrkor Svagheter

- Markpolitik och markanvändningsproces-ser som är tydliga och befästa

- Tät stadsstruktur

- Prioritering av och resurstilldelning för omfat-tande markanvändningsprojekt

- Infrastrukturens tillstånd d.v.s. reparations-skulden

- BEREDSKAP bl.a. kunnande med egen personal och lager och beredskapslager tidsenliga

- Endast ett vattenverk, som är mycket gam-malt, anläggningarna kan uppdateras, inte strukturerna

- Professionellt kunnande - Ekonomin borde fungera mera enligt affärs-verkstyp

- specialiserats på olika uppgiftsområden - En liten enhets sårbarhet på grund av frånvaro

En stor organisations stöd; jurister, eko-nomiska ärenden, personalärenden

- Tekniska sektorn i samma byggnad

- Elektroniskt arkiv saknas

- Koncentration på kärnverksamhet

- Tillgången på yrkeskunnig arbetskraft

Möjligheter Hot

- Finlands bästa, mångsidigaste boende- och levnadsort som stöder energi- och kli-matprogrammet

- Modernt och utvecklingsdugligt lägesdata- och stadsmätningssystem

- Spridd samhällsstruktur

- Utvidgning av den regionala verksam-heten

- Vägar av lägre klass övergår till kommunen

- Engagerad, kunnig personal samt vatten-verkens benchmarking

- Skadlig förorening av råvattenskällan eller långvarigt driftsavbrott i vattenverket

- Utveckling av funktionsdugligheten för af-färsverkets ekonomiska system

- Ökning av reparationsskulden

- Integration av miljökunskap till stadens utveckling (miljövård)

- Av staten uppsatta höga övervakningsmål (miljö- och hälsoskydd)

- Arbetsbelastning orsakad av vattentjänstlagen och förordningen om avloppsnät på glesbe-

byggda områden (miljövård)

- Organisationen möjliggör utbildning - Organisationen möjliggör omfattande nät-

verkande

- Tillgång på yrkeskunnig arbetskraft

- Möjlighet att byta arbetsenhet och lära sig nytt utveckling av kunnandet

- Samordning av de datatekniska systemen

- Utvidgning av servicen till närkommu-nerna

- Förändringar i verksamheten förorsakar mera förändringar per kund, kundnöjdheten sjunker i början av verksamheten

Tema Synpunkter samt åtgärder i framtiden

Utnyttjande av möjlig-

heter

KOMMUNTEKNIK: - Invånarnas påverkningsmöjligheter förbättras och därigenom är vi en enda

kommun. - Vi ska ta skärgården på allvar och inte bara pyssla lite här och där.

VATTENTJÄNSTER: - Stärkande av kunnandet, bl.a. benchmarking och utvidgning, bl.a. effektive-

rat samarbete mellan sektorerna, t.ex. vattentjänster – byggnadstillsyn.

VERKSAMHETSLOKALER:

- Utveckling av ekonomisystemets funktionsduglighet hösten 2018, i synner-het mot större flexibilitet.


69

TEKNISKA STÖDTJÄNSTER/MATSERVICE: - Sammanställning av servicehelheter till produkter, utvidgning av servicen till

landskapen. Arbetstagaren har möjlighet att utbilda sig/byta till andra arbetsuppgifter.

TEKNISKA STÖDTJÄNSTER/STÄDSERVICE:

- Sammanställning av servicehelheter till produkter, utvidgning av servicen till landsorten.

-

Utnyttjande av styrkor KOMMUNTEKNIK: - Nuläget upprätthålls och förbättras

VATTENTJÄNSTER: - Vasa Vatten klarar av att självständigt förverkliga grundläggande investe-

ringar och underhåll (andra vattenverk köper elarbeten m.m.)

VERKSAMHETSLOKALER: - Den egna användningen av system ökas och det kräver vi också av externa

aktörer

TEKNISKA STÖDTJÄNSTER/MATSERVICE: - Starkt näringskunnande samt färdiga, fungerande recept, konkurrensutsätt-

ning av livsmedel och flexibelt utnyttjande av arbetskraften

TEKNISKA STÖDTJÄNSTER/STÄDSERVICE:

- Marknadsföringstrumf är den starka yrkeskunskapen, anstaltsvårdarens möjlighet att välja arbetsobjekt och arbetstid - möjlighet också att byta un-der arbetskarriären (påverkar arbetshälsan)

Omvandling av svag-

heter till styrkor

KOMMUNTEKNIK: - Mera anslag behövs och verksamheten utvecklas

VATTENTJÄNSTER: - Sanering av hushållsvattenprocessen inkl. reservvatten

VERKSAMHETSLOKALER:


TEKNISKA STÖDTJÄNSTER/MATSERVICE:

- Att vänja sig vid att flytta mellan olika kök och arbetsenheter. Kunnande och information om ny eller gammal god praxis inom den egna branschen kan spridas bättre.

TEKNISKA STÖDTJÄNSTER/STÄDSERVICE: - Förbättring av tvåspråkigheten ger möjligheter till placering i olika arbetsob-

jekt, egna handledare för invandrare och riktad arbetsintroduktion – en spe-cialåtgärd som inte finns någon annanstans.

Beredskap för eller

undvikande av hot

KOMMUNTEKNIK: - Utveckling av funktionerna och lobbying

VATTENTJÄNSTER: - Tillräcklig framförhållning i fråga om nödvändiga investeringar och rekryte-

ringar

VERKSAMHETSLOKALER:


70


TEKNISKA STÖDTJÄNSTER/MATSERVICE: - Bibehållande av konkurrenskraften genom kostnadseffektivitetsuppföljning.

Gemensam arbetsplats – skapande av en kultur.

TEKNISKA STÖDTJÄNSTER/STÄDSERVICE: - Bibehållande av konkurrenskraften genom kostnadseffektivitetsuppföljning.

Gemensam arbetsplats – skapande av en kultur. Sammanslagning av kom-munernas stödservice.


71

Bilaga, KORSHOLM

Styrkor Svagheter

- Stor lokalkännedom

- Stark politisk förankring - Utspritt boende ger dyr infrastruktur - Det finns för få anställda/resursbrist för att pro-

ducera basmaterial och för ersättarskap

- Flexibel personal och organisation tack vare

dess storlek och relativt täta samarbete

- Förhållandevis liten personal. Vår organisation

är sårbar vid t.ex. längre tids sjukfrånvaro och arbetstoppar

- Har goda påverkningsmöjligheter - För stort avkastningskrav

- Alla funktioner i samma organisation (loka-

ler, nyproduktion, stödtjänster) ger samar-bete

- Ersättarskap

- Tidvis hög arbetsbörda p.g.a. liten organisation ”Alla involverade i allt”

- Specialisering inom arbetsuppgifterna med tanke på tillsynsresultat och intresse-/spe-cialområden

- Långa avstånd på grund av stort område

- Bra betjäning baserad på god lokalkänne-dom

- En byggnadstillsyn i utveckling, digitali-sering

- Sårbar organisation vid t.ex. långtidssjukskriv-ningar

- Beslutande organ nära arbetstagarna - Väldigt liten arbetsrotering vilket gör att nytän-

kandet lider

- Yrkesskicklighet - Små enheter är sårbara

- Bättre samhörighet mellan arbetstagare och beställare

- Splittrade enheter

Möjligheter Hot

- Det finns stora valmöjligheter för boende-platser

- Svårt att klara av den mångsidiga och stora ar-betsmängden som en till arealen stor kommun

ger

- Vi kan påverka vår egen verksamhet och

arbetssätt

- Vid en eventuell kommunfusion kan byråkratin

bli mera tungrodd och beslutsfattandet, arbets-språket, flexibiliteten etc. kan ändras negativt

- Kan påverka vår egen verksamhet och ar-

betssätt

- Avgifterna höjs för mycket

- Utvecklingsbar organisation - Lokalernas åldersstruktur - Teknikens åldersstruktur (lokalernas)

- Större specialiseringsmöjligheter för perso-

nalen

- Osäker framtid för miljöhälsovården och veteri-

närvården> Landskapet eller kommun

- Nya utvecklade dataprogram som på sikt innebär tidsinbesparingar

- Hög arbetstakt och stress

- Utveckling genom specialisering - Teknikutvecklingen är snabbare än vad persona-len förmår ta emot

- Ökat välmående och jämlikhet genom att utveckla olika strategier

- Svårt att hitta behörig personal

- Bättre möjligheter att påverka - Rekrytering, kommer ej sökande

Tema Synpunkter samt åtgärder i framtiden

Hur utnyttja möjlig-

heter

BYGGNADSTILLSYN: Skolning, samarbete och utveckling av byggnadstillsynen

Hur utnyttja styrkor

BYGGNADSTILLSYN: Genom att motivera personalen få dem att känna samhörighet och teamkänsla, detta undviker sjukskrivningar och lägre prestation

Hur omvandla svag-

heter till styrkor

BYGGNADSTILLSYN: Samarbete och motivera personalen, inbesparingar med digitalisering och änd-rade arbetssätt

Hur förbereda sig på

eller undvika hot

BYGGNADSTILLSYN:

Genom att tillsammans utveckla och få en bra organisation på både Vasas och Korsholms möjligheter

Documents

Arbetsgruppens slutrapport - Fusionskollen · sel- och underhållsarbeten av stadens centrumområde i egen regi. Användningen av ... värdkommun för nämnden och ordförandeskapet