2015

Utvecklingsplan för användningen av informations- och kommunikationsteknik i undervisningen inom utbildningstjänsterna i Borgå 2015–2017

1

Utvecklingsplan för användningen av informations- och kommunikationsteknik i

undervisningen inom utbildningstjänsterna i Borgå 2015–2017

Innehåll Inledning ............................................................................................................................................................ 3

Vision ................................................................................................................................................................. 4

Tyngdpunkter ................................................................................................................................................ 4

Nuläge ................................................................................................................................................................ 5

Utrustningsresurser ....................................................................................................................................... 5

Inlärning, undervisning och bedömning ............................................................................................................ 6

Personalens professionella utveckling .............................................................................................................. 6

Utveckling av inlärningsmöjligheter .................................................................................................................. 7

Förskoleundervisning ........................................................................................................................................ 8

Årskurser 1–6 ..................................................................................................................................................... 9

Mångsidig kompetens i årskurs 1–2 .............................................................................................................. 9

Mångsidig kompetens i årskurs 3–6 .............................................................................................................. 9

Årskurser 7–9 ................................................................................................................................................... 10

Mångsidig kompetens i årskurs 7–9 ............................................................................................................ 10

Gymnasium ...................................................................................................................................................... 11

Specialundervisning och förberedande undervisning ................................................................................. 12

Rektorernas insats ........................................................................................................................................... 12

Delad kompetens ............................................................................................................................................. 12

Utbildningstjänsternas ledning........................................................................................................................ 13

Utveckling av läroplanen ................................................................................................................................. 13

Elevernas utveckling och inlärningssyn ........................................................................................................... 13

Inlärningssyn ................................................................................................................................................ 14

Undervisningspersonalens färdighetsnivåer ................................................................................................... 14

Undervisningsinnehåll ..................................................................................................................................... 15

Resurser ........................................................................................................................................................... 15

Inlärningsmiljö ................................................................................................................................................. 16

Lärarens digitala arbetsbord ........................................................................................................................... 16

Digitala inlärningsmiljöer ................................................................................................................................. 17

Mobilt lärande ................................................................................................................................................. 17

Sociala medier ................................................................................................................................................. 17

Nätundervisning .............................................................................................................................................. 18

IKT-personal ..................................................................................................................................................... 18

Stödpersoner i skolorna .............................................................................................................................. 18

2

Tekniskt stöd ................................................................................................................................................ 19

Information ...................................................................................................................................................... 19

Utvecklingsprojekt ........................................................................................................................................... 20

Oppijat-projekt ............................................................................................................................................ 21

Verksamhetskultur inom förskoleundervisning och grundläggande utbildning ......................................... 22

Specialunderstöd ......................................................................................................................................... 22

Samarbete ....................................................................................................................................................... 22

Samarbete mellan kommunerna ................................................................................................................. 22

Uppföljning av utvecklingsplanen ................................................................................................................... 22

3

Inledning Syftet med utbildningstjänsterna i Borgå är att producera högklassiga tjänster för sin målgrupp,

dvs. barn och ungdomar i Borgå. Lagen om grundläggande utbildning och läroplanen reglerar vår

kärnuppgift och dess centrala mål. Målet för denna utvecklingsplan är att stödja uppnåendet av

dessa mål och hitta sätt att uppnå dem.

När kommunernas ekonomiska läge blir stramare ska också utbildningstjänsterna undersöka

möjligheter att effektivera verksamheten och hitta sätt att producera tjänster med allt mindre

resurser så att kraven i läroplanen kan uppfyllas. Vi måste kunna hitta nya verksamhetssätt som

uppfyller dagens krav samtidigt som det ekonomiska läget blir stramare.

Då vi försöker hitta sätt att förnya skolornas utrustning, förbättra trådlösa nätverk och erbjuda

lärarna kompletterande utbildning måste vi hålla alla dörrar öppna och på riksnivå fästa

uppmärksamhet vid andra kommuners goda praxis och i tillämpliga delar också genomföra

pilotprojekt i anslutning till dem också i Borgå. Med tanke på pilotprojekt och reformer är det viktigt

att utbildningstjänsterna samarbetar med IT-tjänsterna och centralen för förvaltningstjänster. Det är

nödvändigt att föra dialog med dessa samarbetspartner för att kunna bemöta behov som är

väsentliga med tanke på undervisningsarbetet och som avviker från de övriga sektorernas behov.

Denna plan fokuserar på behov hos våra elever och undervisningspersonalen i skolorna och på att

bemöta dessa behov.

Flera olika aktörer har utrett hur personalen vid utbildningstjänsterna i Borgå upplever nuläget för

undervisningen i informations- och kommunikationsteknik (IKT) och vilka möjligheter det finns för

att ge undervisning enligt läroplanen (bl.a. inlärningsmiljöteamets verksamhetsberättelse läsår

2014–2015, Porvoon opettajien ammattiyhdistys Ry:s ställningstagande om användningen av

informations- och kommunikationsteknik i undervisningen våren 2015 och en enkät till ICT-

handledare vid utbildningstjänsterna hösten 2015).

Enligt dessa är ett av de viktigaste utvecklingsbehoven att dataförbindelserna och utrustningen inte

räcker till när det gäller att uppfylla läroplanens krav i undervisningsarbetet. Man upplever att

nuläget är oflexibelt och att läraren inte har mycket valfrihet i fråga om val av program och

applikationer som används i undervisningen. Enligt inlärningsmiljöteamets verksamhetsberättelse

upplever man att en central administration av programvaror oskäligt försvårar

undervisningsarbetet.

Utbildningstjänsterna strävar efter att lösa de nuvarande utmaningarna under den pågående

strategiperioden 2015–2017 så, att man kan bemöta de utvecklingsbehov som man lyft fram.

4

Vision Varje elev har rätt att studera och använda informations- och kommunikationsteknik som

stöd för inlärningen. Varje lärare är skyldig att ge undervisning i informations- och

kommunikationstekniken och stödja användningen av den.

Användningen av informations- och kommunikationstekniken i undervisningen i Borgå stad möter

under strategiperioden 2015–2017 både de nationella och de internationella utmaningarna men

också utmaningarna i fråga om den nya teknologin, medier och inlärningssyn.

Detta kräver satsning i utrustning, nätverk, program samt ledningens och personalens

engagemang, och dessutom bör personalen utbildas. Ett tekniskt och pedagogiskt stöd och

samarbete mellan alla parterna främjar denna planerade utveckling.

Utbildningstjänsterna svarar på kraven i den nya läroplanen enligt följande:

Ett av de övergripande inlärningsmålen är digital kompetens.

Digital kompetens är en viktig medborgarfärdighet både i sig och som en del av multilitteraciteten.

Den är alltså både föremål och redskap för lärandet.

Den digitala kompetensen ska utvecklas inom fyra huvudområden:

1. Eleverna får lära sig att förstå centrala begrepp och principerna för hur digitala verktyg

används och fungerar och ges möjlighet att utveckla sin praktiska digitala kompetens när

de utarbetar egna produkter.

2. Eleverna får handledning i hur man använder digitala verktyg på ett ansvarsfullt, tryggt och

ergonomiskt sätt.

3. Eleverna får lära sig att använda digitala verktyg som hjälpmedel i informationshantering

och i undersökande och kreativt arbete.

4. Eleverna får erfarenheter och övning i att använda digitala verktyg för att kommunicera och

bilda nätverk.

Det centrala i arbetet är eleverna och deras möjligheter att använda informations- och

kommunikationsteknik samt att utveckla sina kunskaper i den. För arbetet behöver vi stark vilja och

resurser för att garantera en likvärdig verksamhet. Utrustning, program och nätverksteknik som utvecklas ställer utmaningar för vår verksamhet.

Ibruktagandet av system som utvecklats främjas genom att uppdatera strategin årligen.

Tyngdpunkter 1. Trådlösa lösningar (t.ex. koppling till projektor)

2. Mångsidiga apparater, dvs. möjlighet att välja rätt verktyg för varje uppgift. Olika apparater,

program, digitala lärplattformar och tjänster möjliggörs (LP 2016)

3. Uppdaterade mobila apparater

4. Klanderfritt fungerande öppna nätförbindelser

5. Välutbildade lärare

5

Nuläge Utrustningsresurser Man strävar efter att byta ut utrustningen vart fjärde år i alla läroanstalter, se kapitel 13 Resurser. Med utrustningsresurserna garanterar man under denna strategiperiod för åren 2015–2017: - ”Ett digitalt arbetsbord” till lärarna med alla applikationer och utrustningar för undervisningen i nätet och den nya teknologin. - En möjlighet till eleverna att lära sig att använda informations- och kommunikationstekniken som stöd för inlärningen. - Rätten för eleverna att använda de möjligheter de sociala medierna bjuder för gemensamt lärande och anskaffning av kunskaper. - Inom utbildningstjänsterna införs ny undervisningsteknologi och nya undervisningsverktyg.

Nätverk och upprätthållande

Varje läroanstalt ska ha ett fungerande och stabilt nätverk som får stöd av snabba, omfattande och trådlösa WLAN-lösningar. En väsentlig del av denna strategi är att använda trådlösa nätverk som stöd för undervisningen. Varje läroanstalt ska ha ett effektivt, tidsenligt och trådlöst datanät. WLAN-lösningar och mobila lösningar (3G, 4G och följande generationer) är tillräckligt snabba för undervisningen och användningen av dessa lösningar kräver inte upprepade inloggningar under skoldagen. I slutet av strategiperioden ska varje skola ha ett trådlöst nätverk som besökare kan logga in. Detta gör det möjligt att besökande utbildare och lärare kan logga in på läroanstaltens WLAN-nätverk med egna bärbara datorer och mobila apparater. När mobil undervisning utvecklas ska eleverna ha en begränsad tillgång till läroanstalternas gästnätverk (BYOD-undervisning, se Mobilt lärande nedan). Nätverket upprätthålls av centralen för förvaltningstjänster.

Personalresurser Den viktigaste personalresursen inom undervisningen i informations- och kommunikationstekniken är den väl motiverade och utbildade undervisningspersonalen. Vår uppgift är att stöda personalen med utbildningar, närstöd och genom att kontinuerligt upprätthålla deras kunskaper. En effektiv och tidsenlig utbildning av undervisningspersonal gör det möjligt att effektivt ta i bruk nya undervisningsteknologier. Det är inte undervisningspersonalens uppgift att lösa tekniska problem, utan den ska kunna koncentrera sig på pedagogiken för undervisningen i informations- och kommunikationstekniken. Därför spelar en fungerande utrustning, ett snabbt tekniskt stöd samt en pedagogisk handledning och utbildning en central roll. Till bildningssektorn bör anställas en IT-planerare. I januari 2016 gör vi en kartläggning av hur mycket personalen använder IKT och på vilket sätt och vilka färdighetsnivåer personalen har. Som redskap används Opeka-enkäten. Programapplikationer för läroanstalternas förvaltning: Dynasty, Primus, Kurre, Rondo, Wilma samt

6

intranätet som reformeras. Man strävar efter att också lärarna kan använda intranätet utan en förbindelse till förvaltningsnätet. Målet är att inloggningarna sker enligt lärarnas profiler.

Inlärning, undervisning och bedömning Vi vill försäkra oss om att vi siktar högt: alla elever ska ha en möjlighet att utveckla sina färdigheter i användningen av IKT alltid då de anser att det är till nytta i deras inlärning. Eleverna ska känna sig säkra då de väljer digitala redskap och omfattande digitala resurser som de anser att är ändamålsenliga, och också vara av den åsikten att det är rimligt och tryggt att använda dem i arbetet. Eleverna ska lära sig att möta utmaningar i arbets- och studielivet på 2000-talet. Resultatet av det informella lärandet integreras i undervisningen för att effektivisera den. Lärarna använder IKT i sitt arbete i klassrummet för att stöda och effektivisera inlärning, undervisning och inklusion. Användningen av de sociala medierna som hjälp för inlärning stöds kraftigt. Vi satsar på medieundervisning och -fostran enligt de krav som det växande mediefältet och läroplanen ställer. Undervisningsteknologi i förändring ställer krav också på undervisningsarbetet. Pilotprojekt genomförs med nya verktyg och program och dessa testas och tas i bruk inom ramen för de begränsningar som IT-förvaltningen ställer. Elevernas ambitionsnivåer uppdateras hela tiden, och man följer hur de uppnås och ger stöd om det är svårt att nå dem. Varje elev ska ha samma möjligheter att uppnå ambitionsnivåerna. Det är inte läraren som väljer om man använder IKT som stöd för undervisningen. Skolornas rektorer ser till att varje elev har samma möjligheter att använda IKT i sitt arbete. Verksamheten kan stödas bl.a. med lärarnas kunnande genom att lärarna ibland undervisar varandras elever.

Bedömning Kunskapsstrategin är en del av uppföljningen och bedömningen av utbildningstjänsternas kvalitet. Bedömningen används som stöd för utvecklingsarbetet. Uppföljning av inlärningsmiljöteamet, enkäter samt diskussioner med elever och lärare är redskap för bedömningen. Responsen på utbildning hjälper till i utvecklingsarbetet. Eleverna utvecklar sig vid användningen av IKT och vid att tillämpa den i olika inlärningssituationer. Eleverna och lärarna vet sina starka och svaga sidor och känner till de standarder som de ska sträva efter vid målsättningen. Vi använder pålitliga kvalitetsmått och diskussioner mellan elever och lärare. En effektiv bedömning och uppföljning av verksamheten hjälper lärarna att planera och utveckla hela skolans verksamhet. Bedömningen och redskapen för den uppdateras regelbundet. Vi uppmuntrar och stöder elevernas självvärdering. Också grupputvärderingen är ett viktigt redskap. Digitala portföljer, bloggar om den egna utvecklingen och digitala inlärningsdagböcker stöder självvärderingen. Möjligheter som de sociala medierna ger används för att stöda elevernas utveckling. Bedömningsmetoderna uppdateras.

Personalens professionella utveckling En regelbunden och systematisk uppföljning av skolans verksamhet ger redskap för utvecklingen

av personalens kunskaper i IKT. Utöver lärarnas kunskaper ska också hela skolgemenskapens

kunskaper utvecklas.

Varje skola har en utbildad pedagogisk stödperson som ger stöd och handledning i pedagogiska

problem. En stödperson kan vara gemensam för flera skolor.

7

Man utarbetar en plan för lärarnas utbildning som uppdateras regelbundet och följs målmedvetet.

För utbildningarna reserveras tillräckliga ekonomiska resurser och vikarier. Kunskapen som fås i

utbildningarna delas effektivt vidare till andra lärare till exempel i lärarnas pedagogiska caféer.

Både allmän utbildning och utbildning för enskilda läroanstalter kommer att ges. Detta stöds

genom att ordna utbildning av pilotlärare i samband med olika utvecklingsprojekt.

Regional IKT-utbildning kommer att ordnas inom ramen för Kunnig-projektet.

TVT-utbildning ges för hela undervisningspersonalen, inte bara lärarna. Olika personalgrupper har

olika utbildningsbehov (rektorer, lärare, biträden, elevvård).

Den nya kunskapen som lärarna får i internationella utbildningar överförs genom utbildningar och

gruppstöd till en så stor del av kommunens undervisningspersonal som möjligt.

Rektorn stöder denna verksamhet och delar resurserna så att man uppnår jämlikhet och de mål

som ställs i läroplanen. Rektorn ska också följa verksamheten och beakta de elever vars lärare av

någon anledning inte kan främja dessa mål.

Utveckling av inlärningsmöjligheter Inlärningen sker i tätt samarbete mellan skolan, hemmet och gemenskapen. Inlärningsmiljön är

stabil och trygg och material finns att tillgå oberoende av tid eller plats.

Inlärningsmiljön möjliggör gemensamt och individuellt lärande, höjer målen och ökar motivationen.

Skolorna har effektiva, kompatibla och uppdaterade arbetsprogram.

Tjänsten Peda.net har förnyats. Bildningssektorns nya Peda.net-sidor har öppnats och alla

skolorna börjar använda tjänsten från hösten 2015.

Inlärningsmiljön omfattar skolans fysiska, digitala och mentala (mellan människor) miljö.

I och med att teknologin utvecklas utvidgas inlärningsmiljön utanför de traditionella metoderna

inom undervisningstänkandet och skolan.

Användningen av egen IT-utrustning (t.ex. smarttelefoner) som stöd för undervisningen utvecklas

inom ramen för de begränsningar som kravet på jämlikhet ställer. Detta utvidgar inlärningsmiljön

både som begrepp och i praktiken.

Vi alla måste fokusera på att fundera på vilka studiefärdigheter eleverna behöver på 2000-talet,

inte på vilka verktyg den teknologiska utvecklingen erbjuder.

Undervisningen ska stöda utvecklingen av multilitteraciteten som anges i den nya läroplanen.

Multilitteraciteten utvecklas under hela den grundläggande utbildningen som del av alla läroämnen.

Detta förutsätter att elevens kommunikativa färdigheter utvecklas också i multimediala lärmiljöer.

I olika läroämnen utnyttjas digitala verktyg samt medierna i den grundläggande utbildningens alla

årskurser. Detta mål och de övriga målen enligt den riksomfattande läroplanen styr vår

kunskapsstrategi.

8

Serviceprogram för utbildningstjänsterna 2015–2017

I serviceprogrammet ingår utvecklingsmål i anknytning till informations- och kommunikationsteknik

och inlärningsmiljöer, mål och åtgärder.

Utvecklingsmål: Mångsidiga undervisningsmetoder och arbetssätt

Mål: Eleven har möjlighet att för sina studier utnyttja arbetssätt som är mångsidiga och moderna och stöder en bred inlärning.

Åtgärder:

1. Vi erbjuder alla elever möjlighet till en smidig användning av informations- och kommunikationsteknisk utrustning, skapar fakultetsöverskridande helheter samt använder metoder som främjar delaktighet och aktiverar eleverna.

2. Vi aktiverar undervisningspersonalen att diskutera och att tillsammans utveckla mångsidiga undervisningsmetoder och arbetssätt i olika nätverk.

3. Vi ökar kompanjonundervisningen samt inlärningen från medstuderande.

4. Vid planeringen och reformeringen av inlärningsmiljöer beaktar vi möjligheterna till mångsidiga arbetssätt och samarbete mellan lärare.

5. Vi uppmuntrar skolorna att prova olika lösningar för att utveckla inlärningen, t.ex. ändringar i skoldagens struktur och gemensamma lärare.

Förskoleundervisning I förskoleundervisningen bekantar man sig med olika informations- och kommunikationstekniska

redskap, tjänster och spel. Förskoleundervisningens uppgift är att lära barnen att använda

datateknik och medier aktivt och selektivt. Datatekniken som används vid förskoleundervisningen

möjliggör inspirerande inlärning genom att göra och undersöka, utvecklar kunskaper att tolka

kritiskt, stöder utvecklingen av en positiv själv- och världsbild samt ökar glädjen och belåtenheten

som man får från medierna. Grunden för mediefostran ska skapas redan inom småbarnsfostran i

samarbete mellan hemmen och daghemmen. Inlärningsmiljöns utrustning inom förskoleundervisningen ska stöda barnets utveckling till en del av

det moderna informationssamhället.

I förskoleundervisningen ska barnen erbjudas möjlighet att bekanta sig med digitala verktyg och att

öva användningen av dem. Datorn ska vara en naturlig del av barnets inlärningsmiljö i

förskoleundervisningen, så att den är ett redskap precis som pysseltillbehör, böcker, byggblock

osv.

Vid arbetet med datorn har barnet möjlighet att öva sina kunskaper i problemlösning,

kommunikation och grupparbete. Som alternativt redskap kan datorn motivera barnet och göra det

möjligt att genom olika sinnen behandla materialet som lärs samt hjälpa barnet att tillämpa olika

inlärningsprocesser.

Fostringspersonalen ska utveckla sina kunskaper i datateknik och utbildningen ska göras mer

enhetlig.

9

Årskurser 1–6 I lågstadieskolorna använder man informations- och kommunikationstekniken mångsidigt som en

naturlig del av undervisningen i de olika läroämnena. Skolorna har tillräckliga förutsättningar för

fortlöpande användning av informations- och kommunikationstekniken i undervisningen och

inlärningen. Man fäster hela tiden uppmärksamhet vid utveckling av lärarnas grundläggande

kompetens och möjligheter att utbilda sig. Lärarna ska ha tillräckliga färdigheter i datateknik så att

de kan lära sina elever att använda informations- och kommunikationstekniken vid inlärningen och

studierna. Lärarna har tillgång till högklassiga digitala läromedel vilka används motiverat. Genom

användningen av informations- och kommunikationstekniken stöder man utvecklingen av

elevernas färdigheter att skaffa och hantera information.

I lågstadieskolan får eleverna goda grundläggande färdigheter i datateknik. De kan tillämpa det

som de har lärt sig och använder informations- och kommunikationstekniken mångsidigt också i

sina studier. Datasäkerheten och upphovsrätten lyfts fram redan på grundskolans lägsta klasser.

Eleverna fördjupar sina kunskaper i medierna även genom att producera innehåll själv. En ökad

mobil undervisning stöder denna utveckling.

Skolorna med åk 1–6 spelar en central roll för framgångsrika studier i högstadieskolan, det andra

och tredje stadiet samt övriga framtida studier. Eleverna får i lågstadieskolan grundläggande

färdigheter i användningen av IKT för studier och arbete. I högstadieskolan och efter den används

dessa färdigheter redan som ett arbetsredskap.

Mångsidig kompetens i årskurs 1–2 Eleverna ska få öva grundläggande färdigheter i informations- och kommunikationsteknik och lära

sig att använda dem som verktyg i studierna. Samtidigt ska eleverna lära sig centrala begrepp.

Eleverna ska också få reflektera över användningen av digitala verktyg i närmiljön och dess

betydelse i vardagen.

De ska få öva sig att använda utrustning, program och tjänster. De ska få lära sig att använda tangentbord. De ska få erfarenheter av att programmera på ett för åldern lämpligt sätt. Spelifiering ska användas för att främja lärandet. Man ska tillsammans med eleverna utarbeta trygga arbetssätt och god nätetikett för användningen av digitala verktyg. Man ska fästa uppmärksamhet vid att hälsosamma arbetsställningar och lämpligt långa arbetspass inverkar på välbefinnandet. Eleverna ska handledas att använda centrala söktjänster. Eleverna ska få erfarenheter av sociala medietjänster som stödjer lärandet. Eleverna ska öva sig att använda digitala verktyg i olika kommunikationssituationer.

Mångsidig kompetens i årskurs 3–6 Digitala verktyg ska mångsidigt användas i olika läroämnen och i det övriga skolarbetet och det

kollaborativa lärandet ska stärkas. Samtidigt ska eleverna ges möjligheter att söka, pröva och

använda sådana arbetssätt och -redskap som bäst lämpar sig för deras lärande och arbete. Man

ska tillsammans fundera över hur tekniken påverkar den egna vardagen och ta reda på hur

tekniken kan användas på ett hållbart sätt.

Eleverna ska lära sig att använda olika apparater, program och tjänster.

Eleverna ska få bekanta sig med programmering för att lära sig att tekniska funktioner beror på

mänskliga lösningar. Eleverna ska lära sig ansvarsfull och trygg användning av digitala verktyg.

10

De ska öva användningen av olika meddelandesystem och de sociala medietjänster som används

i undervisningen. Eleverna ska öva sig att söka information i olika källor med hjälp av söktjänster.

Eleverna ska uppmuntras att hitta lämpliga sätt att uttrycka sig på och att använda digitala verktyg

för att dokumentera och utvärdera arbetet och sina alster. Eleverna ska få erfarenheter av att

använda digitala verktyg för att kommunicera med aktörer utanför skolan, även internationellt.

Årskurser 7–9 Målet är att barn och unga får tillräckliga färdigheter i informations- och kommunikationstekniken för att kunna upprätthålla, utveckla och tillämpa sina kunskaper i olika situationer. Kunskaper i medier och informationsanskaffning I det utvecklande informationssamhället behövs mediekompetens. Mediekompetensen omfattar ett kritiskt förhållningssätt till informationen som medierna producerar och ansvar för innehållet i det man själv producerar. I och med att informations- och kommunikationstekniken har utvecklats har utbudet och tillgången på information ökat. Detta möjliggör nya och effektiva verksamhetssätt som utnyttjas också i undervisning och utbildning. En del av mediekompetensen är att kunna skaffa information mångsidigt och tryggt. Denna kunskap kan utnyttjas på olika sätt bl.a. i undervisningen och vardagsinformationen. Användning av informations- och kommunikationsteknik i undervisningen Användningen av informations- och kommunikationstekniken i undervisningen grundar sig på praktisk verksamhet, beaktande av elevens förutsättningar samt ett omfattande stöd för användningen vid inlärningen. Färdigheterna i informations- och kommunikationsteknik är både föremål och redskap för lärandet. Lärarna i högstadieskolorna använder informations- och kommunikationsteknikens inlärnings- och undervisningsmiljöer i undervisningen då de anser att det är pedagogiskt lämpligt. Därför ska lärarna ha tillräckliga färdigheter i datateknik.

Mångsidig kompetens i årskurs 7–9 Användningen av digitala verktyg ska utgöra en naturlig del av elevens och gruppens lärande.

Eleverna ska fördjupa sina färdigheter och utnyttja det de lärt sig utanför skolan. De ska få en bild

av hur digitala verktyg kan utnyttjas i undervisningen i olika läroämnen, i senare studier och i

arbetslivet samt för att verka och påverka i samhället. I samband med skoluppgifterna funderar

man över betydelsen av informations- och kommunikationsteknik i samhället och hur informations-

och kommunikationstekniken påverkar hållbar utveckling.

Eleverna ska lära sig att på eget initiativ använda digitala verktyg i olika skoluppgifter och välja lämpliga arbetssätt och verktyg för olika uppgifter. De ska öva sig att systematisera, organisera och att dela filer samt att skapa olika digitala produkter självständigt och tillsammans med andra. Eleverna ska öva sig att programmera som en del av studierna i olika läroämnen. Eleverna ska lära sig att använda digitala verktyg på ett tryggt och etiskt hållbart sätt. De ska lära sig hur man skyddar sig mot eventuella informationssäkerhetsrisker och undviker att information försvinner. Eleverna ska öva sig att vara källkritiska och lära sig att bedöma sitt eget och andras sätt att arbeta och producera information samt hur olika söktjänster och databaser fungerar och producerar information. Sociala medietjänster ska användas i undervisningen för att eleverna ska inse vad samarbete och kommunikation betyder för lärandet, för undersökande arbete och för att kunna skapa något nytt.

Undervisning i datateknik

Syftet med undervisningen i informations- och kommunikationsteknik är att stärka och utveckla elevens olika samhällskunskaper enligt målen i utvecklingsplanen för informations- och

11

kommunikationsteknik som utbildningstjänsterna i Borgå har utarbetat. Med utvecklingsplanen strävar man efter att undervisning i informations- och kommunikationstekniken genomförs på de olika skolnivåerna så att inlärningsstigen blir tydlig. Medieundervisning och sociala medier Det växande mediefältet samt de nya redskapen och applikationerna lämpar sig bäst för att stöda undervisningen i årskurs 7–9. Utbildningstjänsterna följer denna utveckling på nära håll och börjar i tillämpliga delar använda ny teknik.

Samarbete mellan hem och skola En ökande användning av informations- och kommunikationstekniken har förbättrat skolans interna och externa information, kontakter och interaktion. När det gäller allmän information används programmet Wilma, och vid behov också Peda.net-sidorna.

Gymnasium Eleverna ska handledas att använda digitala studiemiljöer och verktyg. Efter grundskolan borde

eleverna ha goda grundläggande färdigheter i datateknik. De kan tillämpa det som de har lärt sig

och använder informations- och kommunikationstekniken mångsidigt också i sina studier.

Datasäkerheten och upphovsrätten har lyfts fram redan på grundskolans lägsta klasser, och

behandlas också på gymnasiet.

I gymnasiet använder man informations- och kommunikationstekniken som en del av

undervisningen i de olika läroämnena. Gymnasierna ska ha tillräckliga förutsättningar för

fortlöpande användning av informations- och kommunikationstekniken i undervisningen och

inlärningen.

Elevernas egen datautrustning kan användas som stöd för lärandet på de sätt som man kommer

överens om med studerande och vårdnadshavare. Samtidigt ser man till att alla studerande har

möjlighet att använda digitala verktyg.

Lärarnas grundläggande färdigheter och möjligheter till utbildning stöds fortgående. Lärarna ska ha

tillräckliga färdigheter i datateknik så att de kan lära sina elever att använda informations- och

kommunikationstekniken vid inlärningen och studierna. Lärarna har tillgång till högklassiga digitala

läromedel vilka används motiverat. Lärarna ska också ha möjlighet att få utbildning i producering

av eget elektroniskt material.

Genom användningen av informations- och kommunikationstekniken stöder man utvecklingen av

elevernas färdigheter att skaffa och hantera information. För att uppnå dessa mål ska också

utrustningen och programmen uppdateras regelbundet i fråga om både kvantitet och kvalitet.

Elektroniska studentskrivningar inleds på hösten 2016 då tre prov skrivs på dator. Därefter ökar

man så småningom antalet prov som skrivs på dator så att man på våren 2019 skriver alla

studentexamensprov på dator. Därför ska staden bereda sig på detta genom att anskaffa

utrustning och utbilda lärare. Detta innebär också att det inte är endast studentskrivningar som

förändras utan också undervisningen och studierna.

Nätundervisning

Gymnasierna bör erbjuda tillräckligt med nätundervisning i skolämnen som lämpar sig för detta

ändamål.

12

Med denna verksamhet stöds elevernas möjligheter att vänja sig vid nätstudier med tanke på

fortsatta studier samt möjligheter att koncentrera sig på mediestudier, vilka räknas som merit för

många fortsatta studier.

Samarbetet mellan kommunerna spelar en central roll i denna verksamhet. Med effektivt

samarbete kan man garantera ett tillräckligt antal högklassiga nätkurser i olika ämnen.

Möjligheter som de mobila apparaterna och de sociala medierna erbjuder ska utnyttjas som stöd

för studierna.

Specialundervisning och förberedande undervisning I specialundervisningen utnyttjar man de möjligheter som informations- och

kommunikationstekniken erbjuder som en väsentlig del av undervisningen. Lärarnas kunskaper i

datateknik upprätthålls med regelbundna utbildningar. För elever inom specialundervisningen på

småklasser i högstadieskolor erbjuds grund- och fortsättningskurser i datateknik.

Rektorernas insats Rektorn svarar för att läroplanen förverkligas, vilket förutsätter att han eller hon kan följa hur

digitala verktyg används och att han eller hon vid behov lär och handleder lärarna i användningen

och erbjuder utbildning.

Rektorn ska veta hur mycket IKT-miljön används och vid behov skaffa handledning, stöd och

utbildning. Dessutom följer rektorn aktivt IKT-verksamheten och strävar efter att med sin

verksamhet upprätthålla och främja den.

Studiemiljöer som stöder den grundläggande utbildningen och som produceras av den tredje

parten ingår inte i vår läroplan. Rektorerna följer hur undervisningen i IKT enligt läroplanen

genomförs och ordnar vid behov stödåtgärder, såsom utbildning och gruppstöd och också

undervisning av andra lärares elever.

Rektorerna följer också användningen av IKT-resurserna, vilket är väsentligt därför att man på det

sättet kan styra oanvända resurser dit de aktivt används.

Rektorerna har en viktig roll vad gäller införandet och utvecklingen av mobil undervisning. Vi kan

påverka detta genom att aktivt utbilda rektorerna.

Varje rektor ser till att alla elever använder digitala verktyg enligt läroplanen minst en timme per

vecka som stöd för den grundläggande utbildningen.

Delad kompetens Man delar med sig av de kunskaper som man fått i utbildningar och genom eget intresse, så att

hela lärgemenskapen får nytta av dem.

Undervisningspersonalen delar med sig av information som de fått från utbildningar med hjälp av

en plattform som grundats för detta ändamål. I plattformen samlas allt föreläsnings- och

utbildningsmaterial som finns.

I och med den centraliserade administrationen av utrustning blir det onödigt att ha egna

expertlärare i informations- och kommunikationsteknik i skolorna. Denna uppgift slopas och ersätts

med en uppgift som pedagogisk expertlärare. Läraren kan få betalt för denna uppgift.

13

Utbildningstjänsternas ledning Cheferna för de finskspråkiga och svenskspråkiga utbildningstjänsterna fungerar effektivt på alla

nivåer och har förbundit sig till att främja användningen av IKT.

Varje skola har en vision för inklusion. Detta innebär att cheferna inser tydligt vilken potential

digitala verktyg har som stöd för skolarbetet. Att förstå denna vision är en viktig del av planeringen

av utvecklingen av skolan. Cheferna främjar och stöder användningen av digitala verktyg som stöd

för lärande och undervisning och som del av utvecklingen av förvaltningen.

I den noggranna ekonomiska planeringen beaktar man alla kostnader, också kostnaderna för

utvecklingen på lång sikt. Skolorna använder effektivt administrativa datasystem, uppföljning av

verksamheten och IKT för att förbättra informationsgången.

Skolorna satsar på främjande av en trygg och laglig användning av IKT. Rektorerna får utbildning

och handledning i ledning och utveckling av en pedagogisk användning av IKT. Stadens

inlärningsmiljöteam informerar rektorerna via IKT-lärarna.

Ledningen för utbildningstjänsterna och rektorerna använder de sociala medierna effektivt för att

upprätthålla samarbetet och för informeringen.

Utveckling av läroplanen En uppgift för IKT-arbetsgruppen, som arbetar under inlärningsmiljöteamet, är att uppdatera

kunskapsstrategin för utbildningstjänsterna. Varje skola har en ändamålsenlig läroplan för IKT som

grundar sig både på den nationella och den kommunala läroplanen och som erbjuder eleverna

tillräckliga möjligheter att använda IKT för att effektivisera genomförandet av läroplanens olika

delar.

En effektiv planering och vedertagen praxis i skolorna hjälper eleverna att använda sina kunskaper

i IKT för att producera inspirerande och kreativa inlärningserfarenheter.

Elevernas utveckling till medlemmar i det digitala samhället i det nya årtusendet stöds jämlikt.

Verkställandet av läroplanen följs regelbundet.

Läroanstalternas rektorer följer utvecklingen av IKT-undervisningen och planerar tillsammans med

kolleger lämpliga verksamhetsmodeller för den.

Elevernas utveckling och inlärningssyn Användningen av informations- och kommunikationstekniken är inte ett skolämne utan ett redskap.

Detta tillsammans med användningen av medierna och speciellt de sociala medierna kan främja

genomförandet av vår läroplan för grundläggande utbildning. Vi använder IKT som redskap för ett

produktivt arbete. Användningen av material för nätstudier av förlag och övriga tredje parter kan

inte anses som produktivt arbete, vid vilket eleven använder IKT som stöd för sitt eget arbete.

Elevernas färdigheter i IKT blir bättre varje år. Vi erbjuder eleverna möjlighet att utveckla sig till

säkra och självständiga användare av IKT. Skolorna kan använda IKT också till att hjälpa svaga

elever att utveckla sig till minst nöjaktig nivå.

Eleverna erbjuds möjlighet att använda IKT kreativt för studier inom läroplanens alla delar. IKT

främjar elevernas möjligheter att undersöka, lösa problem, finslipa arbetet, lära sig av sina misstag

14

och reflektera.

Eleverna använder IKT för gemensamt arbete och kan förhålla sig finkänsligt och respektfullt till

andras arbete. De visar intresse, entusiasm och nyfikenhet.

Eleverna ska ta mobila lösningar som en del av sina verktyg för studier. Förverkligandet av

jämlikhet spelar en central roll i verksamheten.

Inlärningssyn Vi håller på att övergå från en bokbaserad inlärningssyn till en modern syn. Detta ställer krav på undervisningsarbetet, och dessa krav möts med att utveckla undervisningen i IKT. Enligt nuvarande inlärningssyn skaffar och bygger eleven upp ny information aktivt. Så som förut, bygger inlärningen på tidigare information och ny information byggs på den gamla informationens botten. Informationskällorna och metoderna har ändrats. Nu bygger man upp kunskaper gemensamt och genom att använda omfattande nätbaserade informationskällor. Det är inte ändamålsenligt att lagra information i elevens minne utan vårt mål är att lära eleverna att skaffa, bedöma, samla, hantera och dela och utveckla information. Användningen av de nya medierna vid informationsanskaffning och -hantering, och i synnerhet vid informationsdelning, ställer nya krav på lärarna. Lärarna ska själva ha dessa kunskaper och uppmuntra eleven till ansvarsfull, effektiv och entusiastisk informationshantering. Lärarna ska handleda eleverna till kritisk informationsanskaffning och -delning, gemensamt uppbyggande av kunskaper. Eleverna fostras i ansvaret som följer med informationshanteringen. Mobilteknologin ställer utmaningar för skolan och vi försöker bemöta dessa utmaningar inom resursramarna. Elevernas informella lärande används som stöd för undervisningsarbetet.

Elever som lärare

I de flesta fall kan eleverna använda digitala verktyg bättre än sina lärare. Då bör läraren uppmuntras till att be eleverna om hjälp för undervisningen i stället för att genom olika svepskäl fly undan situationen. Stödverksamhet som eleverna erbjuder kommer att utvecklas bl.a. med hjälp av projektet Oppilasagentti (elevagenter).

Undervisningspersonalens färdighetsnivåer Man strävar efter att höja undervisningspersonalens färdighetsnivåer under strategiperioden till en

nationell, om inte till och med en internationell nivå. I detta spelar utbildningen och i synnerhet

läroanstalternas ledning en mycket central roll. Också utrustningen bör vara på en nivå som

möjliggör detta.

Det är väsentligt att undervisningspersonalens färdigheter i IKT blir sådana att varje lärare kan

använda IKT som stöd i sitt undervisningsarbete så att alla väsentliga resurser på nätet används.

Läraren ska också känna till applikationerna och utrustningen så väl att han eller hon kan använda

dem för att åskådliggöra sin undervisning. Varje lärare ska också se till att eleverna har möjlighet

till att använda IKT som stöd för inlärningen.

Detta betyder en möjlighet att använda IKT minst en timme per vecka (inte nybörjarundervisning).

Detta omfattar inte användningen av tredje parters läromedel (t.ex. förläggares nättjänster) t.ex. i

matematik.

Undervisningspersonalens färdighetsnivåer kartläggs och beskrivs årligen. Dessa tas också i

15

beaktande vid utvecklingssamtal. Färdighetsnivåer hos rektorer och IKT-stödpersoner i skolorna

har kartlagts på våren 2015. Lärarnas färdighetsnivåer kartläggs med hjälp av Opeka-enkäten i

januari 2016.

Personer som ger handledning och gruppstöd bildar en gemensam sakkunnigpool, och via

sakkunnigpoolen kan användarna vid behov hitta den rätta personen och ta kontakt med henne

eller honom.

Undervisningsinnehåll IKT- och medieundervisning är inte ett läroämne utan en undervisningshelhet som är integrerad i

all undervisning.

IKT är inte ett värde i sig utan ett redskap som stöder undervisningen. Eleverna behöver detta

redskap i alla sina studier och i arbetslivet.

Undervisningsinnehållen uppdateras hela tiden då tyngdpunkten flyttas mot medieundervisningen,

de sociala medierna och den mobila undervisningen.

Undervisningsinnehållen ingår i kommunens IKT-läroplan.

Resurser Följande mål ska uppnås före år 2017:

1. I skolorna och läroanstalterna används utrustning som byts ut vart fjärde år. Målet är att öka

utrustningen för förskoleundervisning och grundläggande utbildning inom ramen för budgeten.

2. AV-utrustningen i klassrum och på lärarnas arbetsbord ska moderniseras så att ett högklassigt

audiovisuellt system kan användas som stöd för undervisningen. Detta görs genom att skaffa

högklassig utrustning med lång livscykel. Överföringskapaciteten för videobild dimensioneras för

högklassig digital bildöverföring. I systemen utnyttjar man möjligheten att centraliserat styra

utrustningen och att det färdiga systemet är lätt att använda men också mångsidigt, effektivt och

lämpligt för undervisningen. Vi satsar på trådlös dataöverföring i alla nya objekt och i objekt som

ska förnyas.

3. Stadens varje klassrum har likadan inlärningsmiljö.

Varje skolas resurser har en miniminivå för utnyttjande av informations- och

kommunikationstekniken i undervisningen.

Varje skola ska också erbjuda möjlighet till gruppundervisning. I bästa fall har varje läroanstalt ett

lugnt och mångsidigt IKT-klassrum, där det finns minst 20 arbetsstationer för elever och en för

läraren. Utrustningen ska ha samma nivå som i klassrum. Skolorna ska ha tillräckliga IKT-

lösningar, t.ex. 8–24 bärbara nätarbetsstationer, vilket är lämpligast att ordna med vagnar eller

skåp. Detta underlättar att ladda och tryggt flytta arbetsstationerna, att använda ett trådlöst nätverk

samt att printa.

Vid undervisningen används de resurser som finns på nätet, så som tjänster för att spara, bearbeta

och dela texter och övrigt innehåll, varvid printandet minimeras. På det sättet främjar man också

hållbar utveckling. Office 365-systemet erbjuder ett tillräckligt stort lagringsutrymme och en

möjlighet att dela innehåll elektroniskt. Detta minskar behovet att printa.

16

Rektorn, den eventuella skolsekreteraren och lärarna ska ha åtminstone en förvaltningsdator

eftersom de anställda ska ha tillgång till intranätet. Lärarna ska ha tillgång till intranätet utan en

förvaltningsdator. Detta ger besparingar eftersom sådana arbetsstationer som bara är avsedda för

användningen av intranätet inte längre behövs.

Också kuratorer, psykologer osv. ska ha tillgång till förvaltningsnätet med egna bärbara datorer.

Inom specialundervisningen behövs arbetsstationer för elever. Dess utrustning beror på behovet

av undervisning.

Alla undervisnings- och förvaltningslokaler ska ha tillräckligt med kontakter och ett omfattande,

snabbt och trådlöst nätverk som tål belastning. Det trådlösa nätverket ska stöda användningen av

mobila apparater och möjligheten att besökande utbildare kan ansluta sig till nätverket.

Inlärningsmiljö Inlärningsmiljön omfattar alla resurser som ansluter sig till undervisningen, från klassrummet till

nätmiljöer och internet och molntjänster. I detta kapitel koncentrerar man sig på de tre sistnämnda.

Utbildningstjänsterna har effektiva nätmiljöer, så som en applikation för grupparbete för lärare,

klassrum och elever (Office 365).

Med hjälp av WLAN-gästnätverket i skolorna kan lärare, elever och besökande utbildare använda

egna smarta apparater som stöd för undervisningen (BYOD, Bring Your Own Device).

Inlärningsmiljöteamet stödjer denna utveckling tillsammans med IKT-gruppen.

Lärarens digitala arbetsbord Varje lärare ska ha moderna arbetsredskap så att de kan använda IKT som stöd för

undervisningen.

Lärarens arbetsstation har följande utrustning:

- Arbetsstation med nätanslutning eller mobil- eller hybridapparat som läraren valt - Projektor eller stor pekskärm, kan flyttas vid behov - Dokumentkamera - Högtalare - Whiteboardtavla - I specialfall fast eller mobil aktivtavla som option.

Lärarnas ”digitala arbetsbord” kommer att förändras mycket när undervisningsteknologin utvecklas.

Inom utbildningstjänsterna i Borgå kan man hoppa över skedet med bärbara arbetsstationer för

lärare och övergå direkt till mobilteknologi. Detta innebär att lärarnas fasta arbetsstationer ersätts

med mobila lösningar, varvid lärarens arbetsstation i ett visst rum ersätts med lärarens personliga

mobila apparat.

För tillfället gör de mobila lösningarna möjligt att lärarna kan byta ut ”lärarens fasta arbetsstation”

mot en mobil apparat. Detta har både pedagogiska och ekonomiska fördelar.

17

Digitala inlärningsmiljöer Skolorna ska ha digitala inlärningsmiljöer, såsom Peda.net-sidorna som nu används. Peda.net-

inlärningsmiljön har ändrats så att den är en personlig inlärningsmiljö enligt PLE-modellen

(Personal Learning Environment). Ibruktagandet av sidorna sker på hösten 2015.

Elever och lärare samarbetar i Office 365-arbetsmiljön för utbildningstjänsterna. Office 365-

arbetsmiljön ska utvecklas så att den uppfyller funktionen som en smidig inlärningsmiljö för elever

och lärare. Under perioden för utvecklingsplanen ska användningen av inlärningsmiljön bedömas.

Mobilt lärande Läroanstalterna ska börja använda mobila apparater som stöd för undervisningen.

Med ”mobil” avses i vår strategi elever och inlärningsmiljöer, inte bara apparater.

Man kan stöda undervisningen med elevernas egna mobila apparater, man kan till exempel samla

bilder som eleverna tagit med sina kameratelefoner till elevernas egna projekt och för

internetanvändning osv. Därför ska det finnas en begränsad tillgång till skolornas datanätverk med

egna apparater (BYOD – ”Bring your Own Device”). Enligt läroplanen som träder i kraft år 2016

ska varje skola erbjuda en sådan möjlighet.

Mobil undervisning gör det lättare att använda digitala verktyg som stöd för de olika läroämnena.

Digitala verktyg används inte som separata verktyg i IKT-klassrummet utan användningen av dem

blir integrerad i alla läroämnen.

Användningen av mobila apparater ger stora besparingar då skolorna kan avstå från fasta

apparater som används sällan eller inte alls.

Lämpliga apparater och operativsystem samt program och nätförbindelser i anslutning till dem ska

kartläggas och testas innan man börjar använda dem.

En effektiv användning av mobila apparater förutsätter omfattande och stabila WLAN-lösningar där

lärarens och elevens mobila arbetsstation kan användas oberoende av platsen både inne i

läroanstalten och genom fria externa nätresurser. Därför ska det i varje läroanstalt finnas ett

omfattande och tillräckligt snabbt nätverk (WLAN) som kan användas som gästnätverk med hjälp

av mobila apparater. Dessutom undersöks möjligheten att skaffa mobilroutrar som kan användas i

undervisningen både inne i skolbyggnaden och utanför skolbyggnaden.

Sociala medier Det blir allt vanligare att använda de sociala medierna som stöd för undervisningen.

Användningen av de sociala medierna bygger för tillfället på Wikier och bloggar. Användningen av

virtuella inlärningsmiljöer är ännu marginaliskt.

Skolorna kan använda nätbaserade inlärningsmiljöer som lärarna valt och lagligt godtagbara

sociala nätverkstjänster som lämpar sig för undervisningen. Användarerfarenheter från pilotprojekt

förankras i de övriga skolorna.

Användningen av många sociala medier (t.ex. Facebook) som stöd för undervisningen är

begränsad på grund av åldersgränsen och dess genuina pedagogiska värde.

18

Nätundervisning Nätundervisning kan inte ersätta sådan grundläggande utbildning som sker ansikte mot ansikte

men den kan stöda undervisningen på ett effektivt sätt. I början och slutet av högklassig

nätundervisning ordnas närträffar där man planerar utbildningen/undervisningen och bekantar sig

med lärplattformen.

Grundläggande utbildning stöds med nätundervisning som omfattar bl.a. delning av elevernas

arbeten, samarbete och kommentering av uppgifter. Eleverna kan, åtminstone på andra stadiet,

lämna in arbeten som de producerat tillsammans till läraren utan att skriva ut dem. Personlig

respons kan också ges utan att ordna en träff, vilket är möjligt med hjälp av Office 365-tjänsten.

Denna verksamhet ersätter dock inte personliga träffar.

Genom nätundervisning kan man effektivt stödja elever som tillfälligt inte kan delta i skolarbetet,

t.ex. på grund av resor eller sjukdom.

Våra utbildningstjänster främjar nätundervisning genom att utbilda lärare för att ordna nätkurser

samt genom att ordna personlig handledning.

Kompletterande utbildning för lärare ordnas också som nätkurser inom ramen för Kunnig-projektet.

IKT-personal Stödpersoner i skolorna Utbildningstjänsterna satsar mycket på att utveckla ett nätverk av lokala stödpersoner för skolorna genom att reservera tillräckliga resurser för detta ändamål. Verksamheten inleddes hösten 2015 genom att införa ett system för stödpersoner och genom systematisk utbildning. Stödpersonernas kunskaper ska uppdateras när utrustning, system och program utvecklas i snabb takt. Skolorna har en pedagogisk stödperson, som kan få betalt för sitt arbete. År 2015 ska alla skolorna ha en IKT-stödperson. I små skolor finansieras detta med projektbidrag från Utbildningsstyrelsen. Den fortsatta finansieringen ska ordnas på något annat sätt i fortsättningen. Stödpersonen följer verksamheten i skolan och ger gruppstöd och handledning. Stödpersonen kan också ordna gruppundervisning och pedagogiska caféer. Skolornas stödpersoner har ett tätt samarbete. O365-tjänsten används som plattform. Stödpersonerna får effektiv utbildning för att upprätthålla kunskaperna. Stödpersonerna svarar för stödet för upprätthållande av skolans nätmiljöer och webbplats samt övervakar användningen av dessa.

Inlärningsmiljöteam Inlärningsmiljöteamet och IKT-arbetsgruppen planerar bl.a. utbildning samt hur informations- och kommunikationstekniken tillämpas vid undervisningen och förvaltningen. Dessutom utvecklar teamet användningen av IKT, medieundervisning och de pedagogiska färdigheterna hos rektorer, lärare och övrig undervisningspersonal samt utarbetar en utvecklingsplan. Teamet och arbetsgruppen arbetar effektivt för att aktivera användningen av IKT i undervisningen. Arbetsgruppen samarbetar med skolornas pedagogiska stödpersoner och styr stödverksamheten.

Ambulerande IKT-lärare och IKT-handledare Stadens ambulerande IKT-lärare (finskspråkig) och IKT-handledare (svenskspråkig) är med i IKT-

19

arbetsgruppen och främjar utvecklingen av undervisningen i informations- och kommunikationsteknik inom utbildningstjänsterna. De är de ledande pedagogiska stödpersonerna och planerar och koordinerar utbildningar i IKT tillsammans med utbildningsplaneraren. IKT-läraren är den pedagogiska koordinatorn mellan skolorna, rektorsmötet, utbildarna och vid behov mellan stadens olika team. IKT-läraren och IKT-handledaren fungerar också som stöd- och kontaktperson för användare av Office 365-inlärningsmiljön och övervakar i skolorna med vissa ansvarspersoner att dessa applikationer används på ett tryggt och lagenligt sätt. IKT-läraren och IKT-handledaren undersöker och testar nya program och presenterar dem för utbildningsdirektören, rektorerna, inlärningsmiljöteamet och IKT-arbetsgruppen. De hjälper med pilotprojekt och andra projekt. IKT-läraren främjar elevernas jämlika möjligheter genom att ge handledning i IKT-undervisningen i skolorna. Han eller hon stöder lärarna med utvecklingen av IKT i undervisningen. Klassens egna lärare är på plats alltid då det är möjligt. Då lärarnas kunskaper blir bättre, kan IKT-läraren koncentrera sig på medieundervisningens viktigare innehåll. IKT-läraren och IKT-handledaren utbildar undervisningspersonalen i skolorna genom personlig handledning eller i smågrupper. De hjälper också till då nya program tas i bruk och ger övrigt pedagogiskt stöd.

Tekniskt stöd För det tekniska stödet till utbildningstjänsterna ansvarar centralen för förvaltningstjänster.

Stödförfrågningar görs i centralens Helpdesk-tjänst, när det gäller förvaltningsnätet, det öppna

nätet och tekniska problem i anslutning till Office 365-tjänsten. I akuta fall används Helpdesk-

telefontjänsten.

Personalen vid centralen för förvaltningstjänster kan delta i pedagogiska seminarier som gäller

datateknik, så att de får en uppfattning om hur digitala verktyg kan användas som stöd för

undervisningen samt vilka särskilda krav undervisningsarbetet ställer.

Information Information ges bl.a. via elektroniska medier, såsom Wilma, Peda.net och Borgå stads webbplats.

Varje skola har en person som upprätthåller dessa. Lärarna upprätthåller klassernas sidor. Vid

informationen följs stadens allmänna principer för information.

Stadens alla anställda har en personlig e-postadress.

Varje skola har enligt stadens anvisningar en egen e-postadress, som vanligen används av

skolans kanslist, biträdande rektor eller rektor. Posten ska läsas så ofta att den som skickat e-post

får svar så snabbt som möjligt.

Skolornas interna information

För skolornas interna information används i huvudsak elektronisk information, t.ex. Wilma och

Peda.net.

Skolornas externa information

För skolornas externa information används Peda.net.

20

Skolorna har på stadens webbplats egna hemsidor, på vilka finns statisk information. Dessa sidor

uppdateras vid behov, dock minst varje höst då läsåret börjar. Varje skola har en kontaktperson för

denna uppgift.

I administrativa frågor tar man kontakt med föräldrarna med Wilma-programmet.

Alla anställda har en egen e-postadress (fornamn.efternamn@edu.porvoo.fi). E-postadresserna

(fornamn.efternamn@edu.porvoo.fi i Office 365 och fornamn.efternamn@porvoo.fi) slås samman

så att den förstnämnda e-postadressen används därefter.

Hur utbildningstjänsterna informerar

För extern information använder utbildningstjänsterna bl.a. Wilma-tjänsten, e-post, Verkkoveräjä

och stadens webbplats.

För stadens interna information används intranätet som förnyas och som kan användas också på

andra datorer än på förvaltningsdatorerna, också hemma.

Utvecklingsprojekt Utbildningstjänsterna strävar efter att främja användningen av digitala verktyg i undervisningen

med hjälp av olika projekt.

Utvecklingsprojekt inom informations- och kommunikationsteknik (eller utvecklingsverksamhet)

Bakgrund och behov

I läroplanen för förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen som träder i kraft i

augusti 2016 ingår sju delområden för mångsidig kompetens. Det femte delområdet är digital

kompetens. För att målen och andan i den nya läroplanen förverkligas i skolans vardag ska både

attityder och kunskaper utvecklas på riksnivå men också i skolorna i Borgå. Också det 21:a

århundradets färdigheter för lärande (samarbete, anskaffning av kunskaper och kritiskt tänkande,

informations- och kommunikationsteknik, problemlösning och innovation, övergripande lärande och

självreglering) förutsätter kunskaper i informations- och kommunikationsteknik. Det nya

regeringsprogrammet betonar också digitalisering. I den senaste komparativa undersökningen

ESSIE som gällde 27 länder i Europa (European Survey of Schools: ICT in Education) konstateras

följande om Finland: Vår utrustning är på hög eller genomsnittlig nivå beroende på läroanstalten

men när det gäller att utnyttja och använda utrustningen i undervisningen samt lärarnas attityder,

färdigheter och tilltro till sina färdigheter ligger vi klart under medelnivån eller bland svagare länder.

Utveckling av pedagogisk ICT-handledning

Syftet med projektet för utveckling av pedagogisk ICT-handledning är att anta dessa utmaningar

och stödja lärarna i den grundläggande utbildningen för att använda informations- och

kommunikationsteknik på ett pedagogiskt sätt. Projektet har fått ett bidrag på 31 500 euro från

undervisnings- och kulturministeriet för att inleda verksamheten under åren 2014–2016.

Verksamheten utgår från att varje skola ska ha en egen pedagogisk ICT-handledare vars uppgift är

att

ge skolorna pedagogisk ICT-handledning med låg tröskel

stödja lärare så att informations- och kommunikationstekniken blir en naturlig del av

undervisningen

handleda lärare i användning av mångsidiga nya undervisningsmetoder, digitala läromedel,

verktyg och program

21

garantera elevernas färdigheter att använda sina kunskaper också i fortsatta studier, i

elektroniska studentskrivningar och senare i arbetslivet.

Den pedagogiska ICT-handledaren deltar också i verksamheten i nätverket för lokala ICT-

handledare och utvecklar tillsammans med nätverket praxis i anslutning till informations- och

kommunikationsteknik samt delar med sig av sina kunskaper till medlemmarna i nätverket och i de

övriga nätverken.

Strategiska mål för projektet:

Rektorn kan bättre koncentrera sig på skolans övergripande pedagogiska ledarskap om

ansvaret för ICT-handledningen övergår till en annan person eller om ansvaret har fördelats

så att man jobbar i arbetspar med rektorn.

Med hjälp av ICT-handledningen ska skolorna ha en mer jämlik ställning om alla skolorna

får enhetliga och lika bra möjligheter att få pedagogisk ICT-handledning.

Att skapa en enhetlig befattningsbeskrivning för ICT-handledare och en och samma

verksamhetsmodell för alla skolorna i kommunen.

Utveckling av verksamhetskulturen inom förskoleundervisning och grundläggande utbildning

Borgå stad har fått ett bidrag på 190 000 euro från undervisnings- och kulturministeriet för att

utveckla verksamhetskulturen inom förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen

under åren 2015–2016. En del av bidraget används för att stödja förankringen av pedagogisk ICT-

handledning och för att på ett övergripande sätt utveckla informations- och kommunikationsteknik

(IKT) i samarbete med olika förvaltningar och andra IKT-arbetsgrupper och IKT-team inom staden

eller utbildningstjänsterna.

Verksamheten har följande mål:

Att stärka och handleda verksamheten i skolornas nätverk för pedagogisk ICT-handledning

Att kartlägga skolornas utvecklingsobjekt (utmaningar) i fråga om IKT

Att tillämpa andra kommuners goda IKT-verksamhetsmodeller

Att skapa gemensamma riktlinjer för informations- och kommunikationsteknik i skolorna,

t.ex. BYOD, digitala läromedel osv.

Att beakta den nya läroplanens krav på informations- och kommunikationsteknik

Att bedöma behovet av kompletterande utbildning i informations- och

kommunikationsteknik inom utbildningstjänsterna

Att utveckla samarbete, samförstånd och kommunikation mellan förvaltningstjänsterna och

utbildningstjänsterna. För detta ändamål ordnas ett seminarium för stadens centrala aktörer

och grupper i fråga om informations- och kommunikationstekniken

Att ge förslag eller utarbeta en strategi för att lösa de utmaningar som finns.

Virtuellt gymnasium

Utbildningsstyrelsen beviljade ett bidrag på 100 000 euro för digitalisering av undervisning i

gymnasierna för åren 2015–2017.

Oppijat-projekt

För utbildningstjänsternas del har Oppijat-projektet slutförts. Tjänsten Peda.net har förnyats.

Bildningssektorns nya Peda.net-sidor har öppnats och alla skolorna börjar använda tjänsten från

hösten 2015.

Kunnig

22

Utbildningstjänsterna i Borgå deltar i det regionala Kunnig-projektet. Ett av projektets huvudteman

är undervisningspersonalens IKT-färdigheter. Inom projektet ordnas kompletterande utbildning för

hela undervisningspersonalen som dagsutbildningar, VESO-utbildningar och nätkurser.

En tyngdpunkt i utbildningar inom Kunnig UUU-projektet är att främja undervisningspersonalens

IKT-färdigheter. Mångsidiga utbildningar med aktuella teman ordnas med beaktande av

undervisningspersonalens önskemål och behov.

På hösten ordnas utbildningar med följande teman: den nya tjänsten Peda.net som webbplattform,

ibruktagande av Office 365-molntjänsten, smarttelefoner i undervisningen, undervisning i

programmering, att lära sig använda bloggar i olika läroämnen, en nätkurs om hur internet ger

glädje och idéer, spelifiering, multilitteracitet, användning av pekplattor och datasäkerhet för lärare.

Vi fortsätter med samma teman genom att på ett ändamålsenligt sätt lära sig att använda digitala

verktyg och att fördjupa och öka undervisningspersonalens IKT-kunskaper och ibruktagandet av

digitala verktyg som en naturlig del av undervisningen i de olika läroämnena.

Verksamhetskultur inom förskoleundervisning och grundläggande utbildning Att utveckla verksamhetskulturen inom förskoleundervisningen och den grundläggande

utbildningen, ett delprojekt som gäller utvecklingen av samarbetet mellan skolorna och centralen

för förvaltningstjänster i fråga om informations- och kommunikationsteknik och utvecklingen av

skolornas praxis i anslutning till IKT i undervisningen (Undervisnings- och kulturministeriet 2015–

2016).

Specialunderstöd Undervisnings- och kulturministeriet har beviljat utbildningstjänsterna i Borgå ett specialunderstöd

för att skapa ett tätare samarbete mellan lärare och pedagogiska ICT-stödpersoner och för att

utvidga befattningsbeskrivningen för pedagogiska ICT-stödpersoner. Understödet ska användas

under perioden 1.4.2015–31.12.2016. Projektet leds av rektor Marko Gustafsson från Hamarin

koulu.

Samarbete Samarbete mellan kommunerna Vår kommun har samarbete i fråga om bl.a. gymnasiernas nätkurser. Denna verksamhet utvecklas kontinuerligt.

Internationellt samarbete Läroanstalterna gör hela tiden internationellt samarbete bl.a. genom projekten Comenius och Erasmus +.

Uppföljning av utvecklingsplanen Genomförande av utvecklingsplanen för utbildningstjänsterna i Borgå stad följs kontinuerligt och

planen uppdateras i tillämpliga delar årligen, vanligen i början av läsåret.

Bedömningen görs med enkäter och uppföljning. Den kommunala läraren i datateknik stöder

bedömningen som inlärningsmiljöteamet gör.

I bedömningen deltar också utbildningstjänsternas ledning, rektorerna och läroanstalternas

kontaktpersoner.

I bedömningen av utvecklingen av nivån på utrustning och program deltar också centralen för

förvaltningstjänster.

23

Man strävar efter att använda utomstående experter som stöd för bedömningen av den

pedagogiska verksamheten.

Uppföljning, bedömning och utveckling på årsnivå

Uppföljningen och bedömningen på årsnivå görs under perioden i skolorna i

bedömningsdiskussioner och i inlärningsmiljöteamet.

Skolornas föreståndare, skolornas egna pedagogiska stödpersoner, teamen och IKT-lärarna följer

upp verksamheten och genomförandet av utvecklingsplanen i de olika skolorna.

Uppföljningen kan stödas med kartläggningar som görs årligen.

Rektorerna har en viktig roll: på rektorsmötet kan de årligen tillsammans lyfta fram användningen

av informations- och kommunikationsteknik som huvudtema och diskutera genomförandet av

utvecklingsplanen på läroanstaltsnivå.

Denna utvecklingsplan ska uppdateras årligen och den ska ha inverkan på läroanstalternas

verksamhetsplaner.