Kriterier för sunda byggnader och material FÖR SUNDA BYGGNADER OCH MATERIAL 5 Förord Intresset för inomhusmiljöns betydelse för människors hälsa och välbefinnande har ökat

HÄLSORIKTIGTBYGGANDE

Kriterier för sundabyggnader och material

3KRITERIER FÖR SUNDA BYGGNADER OCH MATERIAL

Kriterier för sundabyggnader och material

4 BYGG FÖR HÄLSA OCH MILJÖ

DIARIENUMMER: B6087-1686/96TITEL: Kriterier för sunda byggnader och materialUTGIVARE: Boverket, ByggavdelningenUTGIVNINGSMÅNAD: December, 1998UPPLAGA: 1:1 1.500 exTRYCK: Tryckeri BalderISBN: 91-7147-498-6

SAMMANDRAG: Intresset för inomhusmiljön och dess betydelse för människors hälsa och välbe-finnande har ökat markant under de senaste åren. Detta beror bl.a. på att rapporterade missför-hållanden har fått ökad uppmärksamhet i medierna. I stället för att tala om sjuka hus har be-greppet sunda hus lanserats, där husen ska byggas av sunda material.

Denna rapport redovisar, förklarar och kommenterar olika kriterier och krav på, för hälsanviktiga, förhållanden i inomhusmiljön. Den ger även rekommendationer för val av material,konstruktioner och system för god – och sund – inomhusmiljö. Rapporten ”Kriterier för sundabyggnader och material” ingår i Boverkets publikationsserie ”Bygg för hälsa och miljö”.

SUMMARY: The interest in the significance of the indoor environment on people´s health andwellbeing has increased sharply in recent years. This is due in part to the unsatisfactory condi-tions being widely reported in the media. Instead of talking about sick houses, the concept ofsound houses has been launched, where the houses are to be built of sound materials.

This report describes, explains and comments on the different criteria and requirementswith regard to the indoor environmental conditions that are vital for the sake of good health. Italso lists recommendations concerning materials, designs and systems for a good – and sound –indoor environment. The publication is part of the National Board of Housing, Building andPlanning’s series of publications on ”Build for Health and Environment”.

SÖKORD: Belysning, Boverket, buller, byggmaterial, byggnader, elektriska fält, fuktdimensio-nering, fuktsäkerhet, ljus, luftkvalitet, materialemissioner, magnetiska fält, radon, statisk elek-tricitet, tappvattenkvalitet, termisk komfort, ventilation.

PUBLIKATIONEN KAN BESTÄLLAS FRÅN:BoverketPublikationsserviceBox 534371 23 KarlskronaFax: 0455-819 27E-post: [email protected]

Boverket 1998

PROJEKTLEDARE: Ingemar Samuelsson, Sveriges Provnings- och ForskningsinstitutFÖRFATTARE: Ingemar Samuelsson, Sveriges Provnings- och ForskningsinstitutFOTO: ArkivLAYOUT: Kjell Warnquist


Förord

Intresset för inomhusmiljöns betydelse förmänniskors hälsa och välbefinnande har ökatpåtagligt under en följd av år. Detta bottnarbland annat i rapporterade missförhållandensom fått stor uppmärksamhet i massmedia.Att innemiljön i en del byggnader för skolor,daghem, arbetsplatser och bostäder har storabrister finns dokumenterat i ett flertal un-dersökningar.

Begreppet sjuka-hus-syndrom ledde tillatt man kom att tala om sjuka hus. Som mot-sats till sjuka hus lanserades sunda hus. Sun-da hus skulle byggas av sunda material, någotsom gärna tolkades som naturliga material,och enbart vissa byggnadstekniska lösningarskulle användas då de uppfattas som sunda isig. En fara med detta är att man bortser frånden egentliga funktionen hos en byggnad iförhållande till vad den är avsedd för. Resul-tatet kan bli att utförandet ändå inte stäm-mer med de krav som måste ställas i det aktu-ella fallet och att byggnaden inte alls blirsund för brukarna.

Den nu presenterade studien ger inga fär-diga byggnadstekniska lösningar men tar sinutgångspunkt i de förhållanden i inomhus-miljön som anses ha hälsomässig betydelseför de som vistas där. Kriterier och krav på förhälsan viktiga förhållanden i inomhusmil-jön, liksom på sådana material i byggnadensom påverkar denna redovisas, förklaras ochkommenteras.

Projektet har drivits i samverkan mellanBoverket och Byggforskningsrådet inom ra-men för Boverkets regeringsuppdrag Bygg

för Hälsa och Miljö och där inom delpro-grammet för God inomhusmiljö. Arbetethar genomförts av en arbetsgrupp med föl-jande medlemmar:

Marie Hult, arkitektWhite Arkitekter AB, Stockholm

Kjell Andersson, överläkareYrkes- och miljömedicinska kliniken,Regionsjukhuset i Örebro

Göran Stridh, tekn.dr., kemistYrkes- och miljömedicinska kliniken,Regionsjukhuset i Örebro

Johnny Kellner, civilingenjör, miljöansvarigJM Byggnads och Fastighets AB, Stockholm

Ole Valbjörn, seniorforskareStatens Byggeforskningsinstitut SBI,Hörsholm, Danmark

Ingemar Samuelson, tekn.dr., byggnadsfysikerSveriges Provnings- och Forskningsinstitut,Borås.

Ingemar Samuelson har varit projektledare.För i rapporten framförda bedömningar, vär-deringar, rekommendationer och uppfatt-ningar svarar arbetsgruppen.

PAUL LINDROTH

Enhetschef, Boverket



Innehåll

Inledning .............................................................................................................................................................................................................................................................. 9

Termisk komfort .................................................................................................................................................................................................................................. 11

Luftkvalitet .................................................................................................................................................................................................................................................... 13

Materialemissioner ........................................................................................................................................................................................................................ 16

Radon ..................................................................................................................................................................................................................................................................... 18

Ventilation ..................................................................................................................................................................................................................................................... 19

Fuktsäkerhet och fuktdimensionering ..................................................................................................................................................... 21

Buller ........................................................................................................................................................................................................................................................................ 22

Ljus och belysning .......................................................................................................................................................................................................................... 24

Elektriska och magnetiska fält ................................................................................................................................................................................ 26

Statisk elektricitet ............................................................................................................................................................................................................................. 27

Tappvattenkvalitet .......................................................................................................................................................................................................................... 28

Drift och skötsel .................................................................................................................................................................................................................................. 29

Ofta använda förkortningar ........................................................................................................................................................................................ 31

Referenser, litteratur ................................................................................................................................................................................................................... 33



Innemiljöns påverkan på människan är ettkomplicerat samspel där tekniska, psykolo-giska och medicinska aspekter ingår. En radfaktorer i omgivningen, såsom temperatur,vind, sol och nederbörd, påverkar byggna-den och ger upphov till fysikaliska, biologis-ka och kemiska reaktioner som i sin tur geren viss innemiljö. Denna innemiljö påverkarmänniskan på olika sätt, sannolikt i sam-verkan med många andra faktorer. Eftersomkunskapen är ofullständig om hur männis-kan påverkas är också kriterierna för godinnemiljö svåra att formulera. Där kunska-pen finns ska den styra kriterierna, i övrigafall måste man göra egna bedömningar.

Erfarenheter har ställts samman från lik-nande projekt inom och utom landet ochdenna etablerade kunskap har använts. Där-utöver har arbetsgruppen, där sådan kun-skap saknas, som en panel av experter självbestämt kriterier och krav för god innemiljö.

Rekommendationer för godinomhusmiljöViktigt att notera är att riktvärden ochrekommendationer anges för god innemiljö,inte klassning för olika grader av sundhet.Den som använder dessa rekommendationerför god innemiljö kan mycket väl skärpakraven för vissa parametrar. Däremot börman normalt inte acceptera lägre krav än vaddessa rekommendationer anger.

Rekommendationer ges inte avseende ar-kitektoniska kvaliteter som layout, form, färgoch materialval även om vikten av dessa stårhelt klar. ”Vacker” innemiljö upplevs posi-tivt och är en bra grundförutsättning för ettsunt hus.

Rekommendationerna avser i första handbostäder men kan i tillämpliga delar använ-das även för andra miljöer som skolor, dag-hem och kontor. I en arbetsmiljö kan manacceptera andra värden och ställa andra krav.Dessa tas normalt inte upp här.

Kriterierna och rekommendationerna ärtänkta att användas av alla som arbetar i ochberörs av byggprocessen. De är en hjälp förbyggherren och beställaren att sätta målenför byggnadens innemiljö. De ska användasav projektören och arkitekten så att byggna-den får avsedda kvaliteter. Entreprenören skatillämpa kriterierna och bygga rätt och för-valtaren och brukaren ska säkerställa att detäven i fortsättningen är god innemiljö.

Arbetsgruppens rekommendationer redo-visas i tabellform i anslutning till varje av-snitt. Förutom rekommenderat värde angesockså i vad mån och hur angeläget det är attkontrollera egenskapen/innemiljöfaktorn isamband med färdigställandet, under drift-skedet och slutligen vid misstanke om fel (setabellen nedan). För de flesta områden re-kommenderas en kontroll av brukarnas hel-hetsomdöme. En sådan kontroll kan görasmed hjälp av enkät.

Inledning

Faktor Rekommenderat Kontroll vid Fortlöpande Kontroll vidvärde färdigställande kontroll i drift misstanke om fel

Helhetsomdöme > 80 % nöjda * Enkät Enkät Utredning

Enskild faktor Angivet värde Metod Metod Utredning

* Denna procentsats förutsätter att frågan som ska ge helhetsomdömet är klart definierad. Exempel på sådana frågorfinns i SABO-enkäten (10).

Exempel:


I tabellform redovisas även hur andra pu-blikationer ger rekommendationer för olikainnemiljöfaktorer. De publikationer som re-fereras är relativt nya.

Den första publikation som gav ut re-kommendationer är Klassindelade Inne-klimatsystem, Riktlinjer och specifikationer,Svenska Inneklimatinstitutet, Riktlinje-serien R1 (6). Där anges krav som när de pu-blicerades var mycket långtgående.

Under avsnitten om termisk komfort,luftkvalitet, buller, ljus och belysning samtstatisk elektricitet redovisas även i tabellformhur och i vilken grad människan riskerar attpåverkas i hälsohänseende av olika förhållan-den inomhus (se tabellen nedan). Uppgifter-na har genomgående hämtats från Sundell etal., 1997 (5).

Faktor Risk för påverkan Förväntad effekt KällorLåg Mellan Hög

Enskild faktor Värde Värde Värde Typ av hälsoeffekt Källa till den enskilda faktorn

Exempel:


Hur människan upplever termisk komfortberor på den fysiska aktiviteten, klädseln ochdet omgivande klimatet. Det termiska kli-matet kan beskrivas med hjälp av luftenstemperatur, fuktighet och hastighet samtstrålningsutbytet med omgivande ytor. Detär normalt lätt att identifiera eventuella pro-blem då klagomålen ofta riktas mot en be-stämd orsak, t.ex. drag, värme eller kyla.Den relativa fuktigheten i inneluften harmycket liten inverkan på upplevelsen av ter-misk komfort i normalt inomhusklimat.

Kraven på termisk komfort skiljer mellanolika individer. Statistisk bearbetning av för-sök där stora grupper människor har utsattsför olika klimatpåverkan visar dock att flerta-let människor reagerar på ett likartat sätt.

Termisk komfort

Kriterier för termisk komfort bygger på atten majoritet uppfattar klimatet som neutralt.

Nedan redovisas några av de faktorer sompåverkar upplevelsen av termisk komfort.Värdena avser bostadens vistelsezon som idetta sammanhang avser ett område 0,6 mfrån yttervägg och från golv till 1,8 m övergolv. Definitionen på bostadens vistelsezonskiljer något mellan olika källor. Det bör ob-serveras att såväl aktivitet som kläder kan på-verka. Värdena avser stillasittande personermed normal, relativt lätt klädsel. Känsligapersoner och äldre brukar kräva något högreinnetemperatur för att uppleva god komfortän yngre personer. Med mer kläder och hö-gre aktivitet upplevs god komfort vid lägretemperaturer.

* De flesta människor upplever god termisk komfort inom detta temperaturområde men alla vill inte ha sammatemperatur. Det som är god komfort för en person kan vara fel för en annan. Möjlighet att själv styra sininnetemperatur inom intervallet innebär god innemiljö.

** Vid extrema förhållanden ute kan andra värden tillfälligt accepteras.*** Ett helhetsomdöme grundat på resultat från enkätundersökning kräver dels att antalet svar är tillräckligt stort (normalt

minst 20 svar) dels att svarsfrekvensen är tillräckligt stor (normalt >70 %). En lämplig fråga i detta sammanhang kanvara: ”Hur tycker du värmekomforten i stort sett är i din lägenhet under sommaren/vintern” (10).

Gruppens rekommendationer för termisk komfort i bostäder:

Faktor Rekommenderat Kontroll vid Fortlöpande Kontroll vidvärde färdigställande kontroll i drift misstanke om fel

Helhetsomdöme*** > 80 % nöjda Enkät Enkät Utredning

Lufttemperatur, °C 20-24 med ISO-standard Temperatur ISO-standardmöjlighet att 7730 1,1 m över golv 7730, utredningpåverka i i vistelsezonbostaden */**

Temperaturgradient, ISO-standard ISO-standard°C/m < 3 7730 – 7730, utredning

Operativ temperatur ISO-standard Operativ ISO-standardvinter, °C 20 - 24 */** 7730 temperatur 7730, utredning

Operativ temperatur ISO-standard Operativ ISO-standardsommar, °C 20 - 26 */** 7730 temperatur 7730, utredning

Golvtemperatur i ISO-standard ISO-standardvistelsezon, °C > 19** 7730 Yttemperatur 7730, utredning

Lufthastighet m/s < 0,15 ISO-standard Rök ISO-standard7730 7730, utredning


Följande visar i vilken utsträckning män-niskan påverkas av innemiljöfaktorerna luft-temperatur och lufthastighet, vilken verkandessa kan ge förväntas samt vilken källa somkan vara aktuell. Graden av påverkan angessom låg, mellan eller hög vid olika värden påfaktorn ifråga. Uppgifterna är hämtade frånSundell et al., 1997 (5).

Lufttemperatur Operativ Temp Lufthastighet Golv-temperatur gra- tempe-

dient ratur°C °C °C/m m/s °C

sommar vinter sommar vinter sommar vinter

P-märkningsregler (4) 20-24 < 3 < 0,15 > 19 (16)

Miljövärdering – > 20 < 3 < 0,15 > 18innemiljö (2) 21-23 > 19

FISIAQ (1)klass 1 22-25 21-22 < 2 < 0,15 < 0,10 19-29klass 2 22-27 21-23 < 3 < 0,20 < 0,15 19-29klass 3 22-27 20-24 < 4 < 0,25 < 0,15 17-31

(35)

Ventilationsguiden (7) 21-23 1,5 < 0,15 20-2620-24 2,0 < 0,20 18-2618-26 3,0 < 0,25 16-27

Exempel på krav eller riktlinjer för termisk komfort i några publikationer:

Faktor Påverkan Förväntad effekt Källor

Låg Mellan Hög

Lufttemperatur 21-23 21-20 < 20 Termiskt obehag Värme- ventilationsinstallation,°C 23-24 > 24 sol, belysning, apparater

Lufthastighet < 0,15 0,15- > 0,20 Termiskt obehag Ventilation, kallras, otäthetm/s 0,20

Termiska faktorer som påverkar upplevelsen av inomhusklimatet:


Luftkvaliteten inne bestäms dels av tillför-seln av föroreningar (utifrån eller från mate-rial, konstruktioner, inredning, utrustning,personer och verksamhet), dels av ventila-tionens effektivitet.

Luftens innehåll av partiklar och gaser in-verkar på människors hälsa. Detta visarerfarenheter från arbetsmiljö. I bostadsmiljöär emellertid halterna av både partiklar ochgaser avsevärt lägre än i arbetsmiljö och därsaknas idag kunskap om vad som påverkaroch i vilken grad påverkan sker. För någraämnen finns sådan kunskap, det gäller t.ex.påverkan av formaldehyd, men för de flestaföroreningar saknas den.

Damm inomhus består av partiklar ochfibrer som kommer in utifrån, som spridsfrån personer och djur, som avges från pap-per, byggnadsmaterial, mikrobiologisk akti-vitet m.m. Damminnehållet i inomhusluf-ten är beroende av de källor som finns, avluftrörelser som virvlar upp dammet och avstädning.

Sporer, organiska ämnen ochkoldioxidLuftburna mikroorganismer (svampsporeroch bakterieceller) förekommer inomhus ivarierande halter. Halten sporer inomhussamvarierar med halten ute och är högst påhösten. I enstaka fall är sporhalten myckethögre inne än ute. Förklaringen till dettakan vara mögeltillväxt på invändiga ytor elleri ventilationssystemet. I normala fall är dock

sporhalten inne lägre än halten ute även ihus med fuktskador och tydlig mögellukt.Orsaken är att tillväxten i dessa fall sker innei konstruktionernas kalla delar och att luktenkommer in till inneluften men inte sporerna.

Flyktiga organiska ämnen (VOC VolatileOrganic Compounds) finns både i inne- ochuteluften. Halten VOC i inneluften är nor-malt högre än ute och flera försök har gjortsatt använda VOC som ett mått på risken förohälsa. Genom att summera alla förekom-mande ämnen till en total halt flyktiga orga-niska ämnen (TVOC) och ställa krav på enhögsta tillåten halt skulle detta vara möjligt.Tyvärr har flera undersökningar visat att to-talhalten inte samvarierar med hur männis-kor upplever sin innemiljö. Mot denna bak-grund finns det således inte hälsomässigaskäl för att begränsa TVOC och totalhaltensom hälsomått har även starkt ifrågasatts avmånga forskare. Ur hälsosynvinkel är detsnarare enskilda föroreningar VOC som är avbetydelse. Det är emellertid ännu oklart vil-ka föroreningar som i så fall är av betydelse.

Halten koldioxid CO2 i ett rum används

som indikator på ventilationens förmåga attföra bort de föroreningar som genereras avpersoner. CO

2-halten varierar från ca 350

ppm i uteluften till flera 1000 ppm i dåligtventilerade lokaler med stor personbelast-ning. Om halten inne överstiger 1000 ppmbrukar man anse att lokalen har dålig lufthy-gien. När ingen vistas i bostaden kan ventila-tionen minskas.

Luftkvalitet


Fukt ute och inneRelativ fuktighet i inneluft bestäms av fuk-tigheten i uteluften, av fuktproduktioneninne, av ventilationsgraden och av innetem-peraturen. Fuktigheten i uteluften varierarkraftigt under året med låga värden på vin-tern och höga på sommaren. Fuktproduktio-nen inne ökar fuktigheten och ventilationenför bort fukten. Vid hög innetemperatur blir

Gruppens rekommendationer för några luftkvalitetsfaktorer:

* Ett helhetsomdöme grundat på resultat från enkätundersökning kräver dels att antalet svar är tillräckligt stort (normaltminst 20 svar) dels att svarsfrekvensen är tillräckligt stor (normalt > 70%). Ett.ex.empel på en relevant fråga i dettasammanhang kan vara: ”Hur tycker du att luftkvaliteten i stort sett är i vardagsrum/sovrum/lägenheten som helhet”.För bedömning av luftkvalitet kan man behöva specificera upplevelsen av enskilda lukter t.ex. ”Känner du någon avföljande lukter i din lägenhet: stickande lukt/mögellukt/instängd lukt/unken lukt” (10).

** WHO ger riktlinjer för högsta tillåtna värden för luftkvalitet (11).

Faktor Rekommenderat värde Mätning/ Kontroll i drift Kontroll vidkontroll misstanke

om fel

Helhetsomdöme* > 80 % nöjda Enkät Enkät Utredning

Formaldehyd < 50 vid normala Diffusions-µg/m3 förhållanden provtagning Utredning

Flyktiga organiska Gränser bör sättas för Mätningar Lukt Utredningämnen (VOC) enskilda VOC. Data f n ejoch lukt tillgängliga.

Obehaglig luktaccepteras ej

Kväveoxider Nox Högre värden än Mätning i tilluft Utredningmg/m3 ute accepteras ej** (trafik) eller i

Vid gasspis ska särskilt anslutning tillutsug anordnas garage eller

annan källa

Relativ fuktighet % < 45 under vintern Utredning

Koldioxid CO2 ppm < 1000 Utredning

Kolmonoxid CO Högre värden än ute Mätning i tilluft Utredningmg/m3 accepteras ej** (trafik) eller i

anslutning tillgarage ellerannan källa

den relativa fuktigheten låg. Det råder olikauppfattningar om den relativa fuktighetensbetydelse för hälsan. För de flesta människorinnebär inte de normala variationer man harinomhus några hälsobesvär. Alltför hög fuk-tighet på vintern kan emellertid orsaka fukt-problem och om den relativa fuktighetenunder vintern överstiger ca 45 % finns detökad risk för kvalster.

CO2 Total halt flyktiga ämnen (TVOC)ppm mg/m3

P-märkningsregler (4) Krav på material istället för luftkvalitet(emissionsredovisning och innehållsdeklaration)

FISIAQ (1) klass 1 < 1000 < 0,2klass 2 < 1250 < 0,3klass 3 < 1500 < 0,6

Exempel på kriterier och krav på luftkvalitet i andra publikationer.


I de följande två tabellerna anges i vilkengrad människan riskerar att hälsomässigt på-verkas av ett antal faktorer i inomhusmiljön,vilken effekt dessa kan förväntas ge och vilkakällor som kan vara aktuella. Uppgifterna ärhämtade från Sundell et al., 1997 (5).

Faktor Risk för påverkan Förväntad effekt Källor

Låg Mellan Hög

Partiklar i luft < 0,1 0,1-0,3 > 0,3 Slemhinneirritation, Papper, textil, personer,mg/m3 SBS (allergi) tobaksrök, utifrånFormaldehyd < 25 25 – 75 > 75 Slemhinneirritation, Lack, lim,µg/m3 SBS (allergi) tobaksrök m.m.

Flyktiga organiska SBS (allergi) Färg, lim, plast, trä, trycksvärta,ämnen (VOC) frukt, kopiering

Kvävedioxid NO2 < 200 200-500 > 500 Slemhinneirritation, Öppen förbränning, trafik,µg/m3 allergi garage i huset

Lukt < 10 10-20 20 ”Dålig luft” Personer, material, aktiviteter% missnöjda

Koldioxid CO2 < 700 700-1000 > 1000 ”Instängd luft” Personerppm

Kolmonoxid CO < 500 > 10000 Allmänna symptom Öppen förbränning av gas ochµg/m3 olja, trafik ute, garage i huset

Faktorer i inomhusluften som anses kunna påverka hälsan:

Faktor/ Risk för påverkan Förväntad effekt Källor

Indikator Låg Mellan Hög

Golvdamm < 0,2 0,2-0,5 > 0,5 SBS (allergi) Papper, textil,g/m2 personer, tobaksrök, utifrån

Mögelsporer i < 1000 1000-3000 > 3000 SBS (allergi) Fuktskador, utifrångolvdamm cfu/g

Bakterier i < 6000 6000-10000 > 10000 SBS (allergi) Personergolvdamm cfu/g

Indikatorer på faktorer i inomhusmiljön som anses kunna påverka hälsan:


Från alla material avges flyktiga ämnen istörre eller mindre omfattning. Dessa äm-nen kan härröra från materialet som sådant,från tillverkningsprocessen eller från efter-följande behandling. Denna emission är enmaterialegenskap och brukar benämnas egenemission. Om avsevärda mängder av ämnenavgår kan detta för vissa material innebära attdet på sikt påverkar inte bara innemiljönutan även materialegenskaper och minskarlivslängden. Detta gäller framförallt polyme-ra material. Krympning och försprödning aväldre PVC-mattor, där nedbrytningen avmjukgöraren har varit omfattande, är exem-pel på detta. Det kan således för vissa materi-al även vara ett beständighetskrav att ha lågaemissioner.

När materialet är på plats kan avgiv-ningen öka beroende på konstruktionsut-formning och fukt. Fukt är ofta en orsak tillökade emissioner. Denna emission som be-ror av fukt och konstruktion kan benämnaskonstruktionsemission.

Försiktighetsprincipen vidmaterialvalMaterial måste väljas både utifrån sina egnaegenskaper och utifrån känsligheten för an-dra material eller för fukt. Material ska väljasmed hänsyn till komfort (lukt) och av häl-soskäl. Kraftiga emissioner kan ge lukt. IDansk Inneklimamärkning har man tagitfasta på detta och värderar material bådemed hänsyn till avgiven lukt och till upp-mätta emissioner. Men luftkvaliteten är san-nolikt även en hälsofaktor. Det är emellertidoklart vilka enskilda ämnen eller grupper avämnen som orsakar problem. Vissa ämnen,

t. ex. formaldehyd, verkar irriterande även ilåga koncentrationer. Trots att dagens kun-skap inte ger svar på kopplingen mellan flyk-tiga ämnen i luften och hälsoaspekter, kun-skapen är ofullständig, är det ändå rimligtatt tillämpa en försiktighetsprincip ochminska förekomsten av kemiska ämnen irumsluften. Detta gör man genom att be-gränsa emissioner från material och kon-struktioner.

Byggsektorns Kretsloppsråd (8) anger prin-ciper för redovisning av materialinnehåll ochegenemission. Innehåller materialet ämnensom upptas på KemikalieinspektionensOBS-lista eller begränsningslista ska dessaämnen redovisas om de förekommer i högrehalter än 0,2 viktprocent. Emissionsfaktorn(TVOC mg/m2h) och minst fem av de störs-ta enskilda ämnena (med halter > 5 mg/m2h)ska anges. Finns andra hälsopåverkande äm-nen ska även dessa redovisas. Innehåller ma-terialet ämnen som upptas i Kemikaliein-spektionens skrift ”Allergi och kemiskaprodukter” ska dessa redovisas om halten avämnena överstiger 1 viktprocent och om riskfinns att de kan avges till inneluften. Ävenmängder av kända hälsopåverkande ämnenunder denna gräns ska redovisas samt ommaterialet avger påtaglig lukt.

Försiktighetsprincipen bör tillämpas såatt man inom en och samma material- ellerproduktgrupp väljer det som har lägst emis-sion. Man jämför alltså linoleummatta motlinoleummatta och papperstapet mot pap-perstapet, inte mellan grupper. För materia-let trä kan emellertid emissionen vara ettsvåranvänt mått även inom gruppen ”trä” ef-tersom olika träslag emitterar olika ämnenoch i olika mängder.

Materialemissioner


För ytmaterial som golvbeläggningar, tapeter, takskivor, färg samt för lim, spackel och fogmassor böregenemission och materialinnehåll deklareras enligt branschstandarder eller byggvarudeklarationer.Anvisningar för användning och eventuella begränsningar ska anges t.ex. max fuktinnehåll, lämpligtpH-värde, max och mintemperaturer eller begränsningar avseende kombination med andra material,liksom råd angående underhåll och skötsel.Vid val av material bör följande vara vägledande• välj det material eller den produkt som inom sin grupp har den lägsta egenemissionen• välj inte material som i sin innehållsdeklaration har ämnen som klassas som allergiframkallande

eller som på annat sätt kan påverka hälsa eller komfort• välj material som är anpassat till den miljö det ska användas i

Arbetsgruppens rekommendationer för val av material:

Om materialet innehåller ämnen somupptas i Kemikalieinspektionens skrift ”Al-lergi och kemiska produkter” bör det inteväljas. Slutligen ska tillverkaren ange hurmaterialet ska användas och underhållassamt ange eventuella begränsningar t.ex. vadavser fuktinnehåll.


Radon är en radioaktiv gas i urans sönder-fallskedja. Radon kan tillföras inneluftenfrån mark, från byggmaterial, främst alun-skifferbaserad gasbetong, och från kran-vatten.

Radon finns i marken i hela Sverige utompå Gotland som har kalkgrund. Radontrans-porten i marken styrs av jordmaterialens ochfyllnadsmassornas luftgenomsläpplighet. Itäta material som t ex lera transporteras småmängder radon. I luftgenomsläppliga mate-rial kan stora mängder radon transporteras.Markradon ska hindras att komma in ibyggnaden. Genom en betongplatta diffun-derar endast försumbara radonhalter ävenom huset står på högriskmark, men om detfinns sprickor eller hål i plattan kan markluftläcka in och ge höga radonhalter.

Radon

Radonavgivande byggmaterial slutadeanvändas 1976. I äldre flerfamiljshus kan så-dant material förekomma i en omfattningsom motiverar mätning och kontroll.

Radon i vatten är normalt inget problemom byggnaden har kommunalt vatten.

I Sverige finns sedan 1979 gränsvärdenoch rekommenderade värden för högstaradonhalt inomhus. Dessa värden har ef-terhand skärpts och är för närvarande 200Bq/m3 för nybyggnad (Boverkets Byggregler,BBR) och 400 Bq/m3 för befintliga hus(Socialstyrelsen). Gruppens rekommenda-tion för god innemiljö med hänsyn till ra-donhalten, ansluter sig till Boverkets Bygg-regler, BBR.

Faktor Rekommenderat värde Mätning/kontroll Kontroll i drift Kontroll vid misstankeom fel

Radonhalt < 200 Enligt SSI – Utredninginne Bq/m3

Rekommenderad högsta radonhalt Bq/m3 :


Ett tillräckligt luftflöde behövs för att trans-portera bort föroreningar som genererasinne. Främst rör det sig om fukt, lukter ochkoldioxid från människor, föroreningar frånolika aktiviteter och verksamheter samt i nå-gon mån eventuella emissioner frånbyggnadsmaterial och inredning. Om för-ändringar görs i byggnaden som kan påverkaflödet t.ex. byte av uppvärmningssystem iett självdragsventilerat hus från eldad pannaeller kakelugn till fjärrvärme eller direktver-kande el måste det visas att luftflödet även ifortsättningen är tillräckligt. Om behovet avluftväxling ökar, t.ex. när man målar ominne, ska ventilationen kunna forceras.

Erfarenheter från stora projekt där manstuderat den hälsomässiga effekten av olikaluftflöden är motstridiga. Oftast har ökatluftflöde medfört färre hälsobesvär men detfinns också undersökningar som visar mot-satsen. Luftflöden som uppfyller kraven iBoverkets Byggregler BBR ger dock sällanupphov till besvär.

Ett nödvändigt villkor för en god allmän-ventilation är att tillförd luft kommer helavistelsezonen till godo. Detta säkerställs ge-nom god luftutbyteseffektivitet. Denna be-ror på tilluftstemperatur, verksamhet i rum-met, donplacering och dontyp. Dessaparametrar ska beaktas i projekteringen. Idet fall man vill förhindra att yttre förore-ningar tillförs lokalerna behövs en effektivfiltrering. Relevanta föroreningar är bilavga-ser, sotpartiklar och pollen.

För att förhindra oavsiktlig återföring avavluft till uteluftsintaget krävs att dessa donplaceras med tillräckligt avstånd från varan-dra. Alternativt kan don med hög avluftshas-tighet användas. Placering av uteluftsintagetbör ske så långt från biltrafik som möjligt

(annars måste effektiv filtrering tillgripas)och på skuggsidan för att förhindra över-temperatur vid solsken.

Återluft kan användas endast inom en ochsamma lägenhet och endast om det kan visasgenom en särskild utredning att det intemedför försämring av luftkvaliteten. Avutredningen ska det framgå hur återluftenrenas med avseende på de föroreningar somden har.

För att undvika mikrobiell tillväxt i venti-lationskanaler ska åtgärder vidtagas för attundvika hög luftfuktighet och kondensation(t.ex. att undvika avkylning i kanalen) ikombination med material som kan få på-växt av mögel och bakterier. Kanalerna skadessutom vara fria från föroreningar samtmedge rensning. Om lösningar för tilluft fö-reslås som kan ge ökad risk för mikrobielltillväxt (t.ex. luftbefuktning eller markför-lagda tillluftssystem) ska hygienisk utred-ning och fuktdimensionering utföras somvisar hur dessa risker beaktats.

Luften behöver renasFör att säkerställa rena ventilationskanaleroch för att eliminera risken för tillförsel avsotpartiklar utifrån rekommenderas filter-klass F7. För filtrering av pollen räcker detnormalt med filterklass F5. I vissa fall kantilluften behöva renas även på gaser. Dettakan man göra t.ex. med kolfilterteknik. För-oreningar i utomhusluften, primärt från tra-fik och industri, som anses irriterande ochdärför behöver tas bort är SO

2, NO

x, och O

3.

Möjligheter till inspektion och rengöring avventilationskanaler ska finnas enligt gällandenormer.

Ventilation


Gruppens krav och rekommendationer för god ventilation:

* Detta betyder att lägenheten kan behovsventileras dvs när flera personer vistas i lägenheten ventileras den mer än omden är tom.

Egenskap/ Krav och rekommendationer Verifikationsmetodfunktion

Uteluftflöde Om inget annat krävs med hänsyn till I mekaniska ventilationssystemverksamhet och aktivitet bör bostaden mäts flödet i kanal eller överventileras dels med hänsyn till personbe- don. I självdragssystem bedömslastningen med 7 l/s,p (eller för sovrum luftväxlingen med spårgasmetodmed 4 l/s,sovplats) dels med hänsyn till kombinerad med utredningbyggnaden med 0,35 l/m2,s* Forcering ska som redovisar flödet förkunna ske i kök och badrum. Bostaden ska olika driftfallalltid ha ett basflöde som säkerställer attluften går rätt väg i kanalsystemet

Återföring av avluft Avluftsinstallationer i byggnader ska Okulär kontrollutformas så att elak lukt eller föroreningarinte förs tillbaka till byggnadens luftintag, Spårgasmätningtill öppningsbara fönster eller till närliggande byggnader.

Återluft Återluft bör ej användas. Inom en lägenhetkan återluft tillåtas från mindre till mersmutsat rum om det kan visas att luftkvaliteteninte försämras

Filtrering av tilluft För att rena tilluften i FT-system från gaser Redovisning av tekniska dataoch partiklar kan gasfilter och luftfilter av avseende avskiljningsgradklass F7 erfordras.

Tryckskillnad Oavsiktlig luftläckning får inte smutsa Mätning av tryckbalans ellerrena rum. kontroll med rök

Drifts-instruktion, Instruktioner ska finnas hur man forcerarbrukarnivå ventilationen, hur man vädrar och hur man

rengör till- och frånluftsdon utan att påverkainjusteringen

Drift och skötsel, Skriftliga instruktioner ska finnas på platsfastighetsskötarnivå i byggnaden som beskriver hur drift och

skötsel ska utföras

P-märkningsregler (4) Luftflöden enligt gällande normer. Återföring av avluft får ej förekomma.Återluft tillåts ej. Tilluftsfilter F5 eller vid särskilda krav F gasfilter + F7

Miljövärdering - Normalt bör luftväxlingen vara 0,5 oms/h. Bästa förhållanden om man kaninnemiljö (2) reglera mellan 0,2 - 1,0 oms/h

FISIAQ (1) 8 l/s,p i klass S1 1 l/s,m2 i klass S16 l/s,p i klass S2 0,7 l/s,m2 i klass S25 l/s,p i klass S3 0,5 l/s,m2 i klass S3

Exempel på kriterier och krav i andra publikationer :


Fukt i konstruktioner ska begränsas dels dåmaterialen kan förstöras dels då fukt är enförutsättning för tillväxt av mögel och andramikroorganismer.

Fukt kan orsaka materialnedbrytning ochmedverka till ökade emissioner. Känsligamaterial och konstruktioner ska skyddas motfukt. Där fukt kan förekomma under längretid ska material användas som tål detta. Vidny- och ombyggnad ska material och kon-struktioner skyddas mot onödig uppfukt-ning. Detta innebär att material lagras ochhanteras under skydd och att byggplatsen sålångt möjligt är skyddad mot nederbörd.Fukt som tillsätts vid bygget t.ex. vid gjut-

Fuktsäkerhet ochfuktdimensionering

• trä och träbaserade material 75% RF risk för tillväxt av mögel och mikroorganismer• damm och skräp 75% RF risk för tillväxt av mögel och mikroorganismer• vattenbaserade golvlim 90% RF risk för förtvålning, emissioner och lukt*• avjämningsmassor 85% RF risk för emissioner

Exempel på kritiska värden på relativ fuktighet för några material:

* risken för emissioner och lukt kan enligt senaste rön även påverkas av betongens alkalitet.

ning av betong ska ges erforderlig torktidoch material i kombination med byggfukti-ga material ska skyddas. Valda konstruktio-ner ska fuktdimensioneras dvs det ska visas attkonstruktionerna tål den belastning de kom-mer att utsättas för.

Fuktkänsliga material får inte utsättas förhög fuktighet under lång tid. Vad som är til-låtet värde för ett material kan vara för högtför ett annat. Nedan ges några exempel påkritiska värden för några material. Värdenaär inte exakta utan anger en nivå vid vilkenskador kan inträffa. Materialen bör inte var-aktigt utsättas för högre värden än dessa.

Byggnads- Rekommenderat Förväntad effekt Mätning/ Kontroll Kontroll viddel värde kontroll i drift misstanke

om felTak, Fuktdimensione- Fuktskador undviks Kontrollera RF Okulär Utredningväggar ras, tillåten RF liksom tillväxt på känsliga besikt-och grunder väljs med hänsyn av mögel och punkter, t ex ning, lukt

till material bakterier, kemisk i betongnedbrytning, m.m. före mattlägg-

ning enligtHus AMA

Våtrum Vattenskade- Följdskador av fukt Kontrollera Okulär Utredningsäkras undviks utförandet besikt-

på känsliga ning, luktpunkter

Genomför- Fuktdimensioneras Fuktskador undviks Kontrollera Okulär Utredningingar och liksom tillväxt utförandet besikt-anslutningar av mögel och och vid behov ning, lukt

bakterier, kemisk RF på känsliganedbrytning, m.m. punkter

Gruppens rekommendationer för fuktsäkerhet:


Buller i bostaden beror på ljud som kommerutifrån, t.ex. trafikbuller, från andra lägen-heter eller rum, eller alstras inne i lägenhe-ten av ventilationen eller av apparater somkyl och frys, tvätt- och torkmaskiner. Bullervarierar över tiden och från rum till rum.Om människan uppfattar ljudet som störan-de eller ej beror på när och hur bullret upp-träder. Nattetid upplevs ganska måttligabullernivåer som mycket störande.

Lågfrekvent buller anses kunna orsakahälsoproblem som trötthet och koncen-trationssvårigheter, huvudvärk, yrsel och il-lamående. Besvären kan uppkomma redanvid ljudtrycksnivåer strax över hörtröskeln.

Denna kravspecifikation baseras på ljud-klassning enligt svensk standard SS 02 52 67:1996 (utgåva 2) ”Byggakustik – Ljudklass-ning av utrymmen i byggnader – Bostäder”.Boverkets Byggregler (BBR 1999) innehållerminimikrav på ljudnivå och ljudisolering ibyggnader som överensstämmer med ljud-klass C i den svenska standarden. Dessa kravgaranterar emellertid inte ostördhet. Erfa-renheter har visat att kraven på luft- ochstegljudsisolering behöver skärpas förmånga för att säkerställa en god innemiljö. Inormalfall bör ljudklass B tillämpas vid ny-byggnad. Där det bedöms vara mycket svårtatt uppfylla kraven, t.ex. vid ombyggnadersom skulle leda till arkitektoniskt störandeingrepp eller oacceptabla kostnader medgesen lägre ljudklass (med undantag av steg-ljudsnivå). Ljudklass A kan väljas för att upp-nå en mycket bra ljudmiljö.

Specifikationen anger krav som bör ställaspå luftljudsisolering, stegljudsnivå, ljudnivåinomhus från installationer, ljudnivå inom-hus från trafik, ljudnivå på uteplats samt ef-terklangstid (trapphus) i bostäder.

Klassuppfyllandet ska baseras på resultatav kontrollmätningar av samtliga funktions-krav. Mätningar ska genomföras enligtsvensk standard i ett representativt urval avbostäderna. Antalet mätningar måste nor-malt begränsas med hänsyn till kostnaderoch tidsåtgång. Fördelningen av mätpunkterkan anses representativ om ca 5 % av samtli-ga rum eller skiljekonstruktioner väljs ut.

En tidigare bedömning av byggnadensljudmiljö kan behöva revideras, om t.ex. tra-fiksituationen runt fastigheten förändras el-ler om åldrande eller slitage förändrar ingå-ende material och konstruktioner.

Vid nybyggnad bör sovrummen oriente-ras mot husets tysta sida om det förekommeryttre buller från trafik eller industri.

Nedan ges av gruppen rekommenderadljudklass och förslag till mätmetod eller typav utvärdering för verifiering efter färdigstäl-lande av ny- eller ombyggnad, för kontrollunder driftskedet och för kontroll i det fallatt det föreligger misstankar om fel.

Buller


Den negativa påverkan som buller kan geökar med ljud/bullernivån. Följande tabell vi-sar påverkan vid olika bullernivåer. Uppgifter-na är hämtade från Sundell et al., 1997 (5).

Faktor Rekommenderad Mätning/ Kontroll i drift Kontroll vidljudklass kontroll misstanke om fel

Helhetsomdöme** > 80 % nöjda Enkät Enkät Utredning

Ljud, Laeq B* Kontrollera vald Enkät UtredningBakgrundsnivå dB ljudklass

Stegljud B* Kontrollera vald Enkät Utredningljudklass

Efterklangstid B* Kontrollera vald Enkät Utredningljudklass

Arbetsgruppens rekommendationer för god ljudmiljö:

* ljudklassningen innebär att alla delar i huset ska uppfylla ljudklassens krav. Så är det inte alltid. En byggnad i tystomgivning behöver t.ex. inte ha lika god ljudisolering i fasad och fönster som en byggnad vid en trafikerad väg trotsatt båda byggnaderna har samma ljudklass.

** Ett helhetsomdöme grundat på resultat från enkätundersökning kräver dels att antalet svar är tillräckligt stort (normaltminst 20 svar) dels att svarsfrekvensen är tillräckligt stor (normalt > 70%). Exempel på relevant fråga i dettasammanhang kan vara: ”Besväras du av störande ljud från kranar, rör eller ledningar/ventilationen/grannlägenheter,trapphus eller hiss/utifrån t.ex. trafik, industri, lekande barn” (10).

Påverkan från ljud/buller i innemiljön:


Låg Mellan Hög

Ljud, Laea

>1 timme dB(A) < 50 50-60 > 60 Bullerstörningar Apparater, ventilation,Allmänna symptom trafik, aktiviteter

Ljud, bakgrund dB(A) < 35 35-40 > 40 Bullerstörningar Apparater, ventilation,Allmänna symptom trafik, aktiviteter

Lågfrekvent ljud < 20 20-25 > 25 Bullerstörningar Ventilation, maskinerLc-LA bakgrunddB Allmänna symptom


Dagsljus, sol, belysning, fönsterutformningoch rummens utformning samt färg ochkontraster inverkar på ljusförhållanden i enbostad. Den elektriska belysningen i bostä-der och lägenheter är till stora delar beroen-de av den boendes egen ljusplanering. Un-dantag är belysningar i kök, badrum ochvåtutrymmen. I övriga bostadsutrymmenska det finnas möjligheter att ansluta alla ty-per av armaturer för att en godtagbar ljus-miljö ska kunna uppnås. I gemensamhetsut-rymmen såsom trappuppgångar, hissar,källar- och vindsutrymmen, soprum, tvätt-stuga samt eventuella fritidslokaler ska till-räckligt ljus finnas för alla ålderskategorier.Tidsinställda och variabla belysningsanlägg-ningar kan här planeras. I nedanståendedelar ges rekommenderade ljusvärden föraktuella utrymmen samt mätmetoder föraktuella storheter. Belysningsstyrkan är ettmått på den mängd ljus per kvadratmetersom belysningsanläggningen kan leverera.Luminansen ger sedan ett kvalitetsmått påhur denna ljusmängd kombinerad med olikamaterials egenskaper skapar en god ljus-miljö. Färgåtergivning, kontrast, reflektions-faktor, flimmer och dagsljusfaktor är yt-terligare storheter som ger ljusmiljön denönskvärda kvaliteten .

Olika mätmetoderBelysningsstyrka mäts i lux och kraven avserdriftsvärde. Uppmätt nyvärde ska därvidmultipliceras med bibehållningsfaktorn bför att få driftsvärdet. b = 0,8 för fullfärgsröroch b = 0,7 för metallhalogenlampor. Lumi-nans mäts i candela per kvadratmeter (cd/m2). Bländning uppstår om luminansskill-naderna i synfältet är för stora. Den relativaluminansskillnaden mellan synobjekt (text)

och bakgrund (papper) kallas kontrast.Kontrastreduktionen uttryckt i procent an-ger hur den uppmätta kontrasten i en vissbelysningssituation förhåller sig till bästamöjliga. Rumsytor ska vara matta eller halv-matta och bör ha ett maximalt glansvärde på20. Högfrekvensdon är ett sätt att begränsaflimmer, därför rekommenderas användningav dylika. Dagsljusfaktorn är ett mått på hurmycket av dagsljuset som släpps in i ett rum.Mätning av belysningsstyrka görs mitt irummet på 0,85 m höjd mitt framför res-pektive fönster. Dagsfaktorn fås genom divi-sion av uppmätt värde med motsvarandeoskuggade utomhusvärde. Mätning utförs imulet väder för god repeterbarhet. Direktsolinfall bör begränsas med inre eller yttre sol-avskärmning så att luminanskraven fortfaran-de uppfylls vad avser det normala synfältet.

Ljus påverkar hälsanGod ljusmiljö bestäms till stor del av bruka-ren själv. I en bostad väljer brukaren bådeallmänbelysning och punktbelysning, färgeroch material på väggar och golv. Detta kanpåverka upplevelsen av innemiljön på ett av-görande sätt genom bländning och kontrast-verkan. För att säkerställa god ljusmiljö i enbostad bör förvaltaren informera brukarnaom vad som anses vara goda val.

Bostaden ska vara försedd med elektriska uttag i enomfattning som gör det möjligt att ljussätta på ett gottsätt. Förvaltaren bör dessutom tillhandahålla informa-tion om hur god ljusmiljö kan skapas, t.ex. enligt (13).Detta gäller val av:

• allmänbelysning

• punktbelysning

• material för ytskikt med hänsyn till kontrast ochbländning

• kulörer på tak, väggar och golv.

Ljus och belysning


Dåliga eller bristfälliga ljusförhållanden kanmedföra en negativ hälsopåverkan medangoda ljusförhållanden har gynnsamma häl-soeffekter. Nedan redovisas i vilken utsträck-ning människan kan negativt påverkas avljusförhållandena, vilken effekt detta kan för-väntas ge och vilken källa som kan vara aktu-ell. Uppgifterna hämtade från Sundell et al.,1997 (5).

Faktor Rekommenderat Mätning/kontroll Kontroll i drift Kontroll vidvärde misstanke om fel

Helhetsomdöme* > 80 % nöjda Enkät Enkät Utredning

Belysning Mäts enligt standard Enkät UtredningLux-trapphus 100-entré 200-allmän belysning 300-platsbelysning 500-kök, spis och disk 500-badrum, toalett 500

Dagsljusfaktor% >1 Mäts enligt standard

Arbetsgruppens rekommendationer för god ljusmiljö i bostäder:

* Ett helhetsomdöme grundat på resultat från enkätundersökning kräver dels att antalet svar är tillräckligt stort (normaltminst 20 svar) dels att svarsfrekvensen är tillräckligt stor (normalt > 70 %). Exempel på relevanta frågor i dettasammanhang kan vara: ”Tycker du att din lägenhet är för ljus eller för mörk” resp ”Tycker du att du får för lite eller förmycket direkt solljus i lägenheten under vintern/sommaren” (10).


Låg Mellan Hög

Belysning Allmänna symptom Ljusinstallation, dagsljus– allmän God God Dålig– plats Finns Saknas Saknas Ögonbesvär

Kontrast God Reglerbar För stora/ Bländning Ljusinstallation, dagsljusdåliga

Risk för påverkan från bristfälliga ljus- och belysningsförhållanden:


Elektriska och magnetiska fält inom enbyggnad är beroende av byggnadens kon-struktion och tekniska utrustning samt an-vändningen av el i byggnaden. Högspän-ningsledningar i närheten av byggnaden kanäven inverka. Fälten inomhus kan vara högaintill armaturer och elektriska apparater.

Alla elektriska och magnetiska fält inomen byggnad varierar beroende på pågåendeaktiviteter.

Elektriska ochmagnetiska fält

En försiktighetsprincip bör tillämpas. Detta innebär t.ex. att nya bostäder inte bör byggas nära hög-spänningsledningar eller transformatorstationer. Magnetfältet bör inte överstiga 0,2mT.

Vid nybyggnad ska 5-ledarsystem användas.

Gruppens rekommendationer för god elmiljö inomhus:


Problem med statisk elektricitet inne hänförsig till uppladdning av personer. Uppladd-ning och urladdning påverkas av de elektris-ka egenskaperna hos de material som perso-ner kommer i kontakt med, dvs. i förstahand golvmaterial, luften (relativa fuktighe-ten), egna kläder inklusive skor och rörelse-sätt. Uppladdningen kan därför variera frånperson till person och från rum till rum. Enantagen effekt, förutom obehaget i sambandmed urladdningarna, är att uppladdningmedför risk för avsättning av damm på per-sonens hud. Detta skulle kunna öka riskenför hudsymptom (5).

Statisk elektricitet

Material till golvbeläggning bör inte väljas om det laddas upp till mer än 1 kV vid provning enligt (12)vid 23 °C, 25 % RF.

Gruppens rekommendationer beträffande statisk elektricitet:

Risk för påverkan från statisk elektricitet: Sundell et al., 1997 (5).


Låg Mellan Hög

Statisk elektrisk < 1 1-2 > 2 Stötar, besvär Golvbeläggning,uppladdning kV apparater


Varmvattentemperaturen bör hållas mellan50 °C och 60 °C. Vid för låg temperaturfinns risk för att legionellabakterier utvecklasoch sprids. Risken för brännskador ökarsnabbt med ökad temperatur.

Vattnets radonhalt bör hållas låg för attundvika avgång till inomhusluften i sam-band med dusch. Det finns även risk förohälsa om man dricker radonhaltigt vatten,särskilt för små barn. För kommunalt vattengäller att radonhalten inte får överstiga 100Bq/l.

Övriga egenskaper hos tappvattnet somsmak och lukt regleras av dricksvatten-kungörelsen och tas inte upp här.

Tappvattenkvalitet

Faktor Rekommenderat Mätning/ Kontroll i drift Kontroll vidvärde kontroll misstanke om fel

Varmvattentemperatur,°C > 50 Mätning Mätning Utredning< 60

Radon, Bq/l < 100 Mätning Utredningenligt SSI

Gruppens rekommendationer för god tappvattenkvalitet med hänsyn till innemiljön:


Förutsättningar för god innemiljö även i för-valtnings- och brukandeskedet skapas redanvid projekteringen. Genom medvetna val avmaterial och teknik med hänsyn till under-håll och städbarhet och genom val av t.ex.vägghängt sanitetsporslin och bottenlösadiskbänkskåp med indragen golvmatta un-derlättas städning och skötsel.

Med tydliga och lättförståeliga instruk-tioner för olika områden, t.ex. skötsel ochunderhåll av ventilations- och uppvärm-ningssystem och städning och underhåll avgolv samt rutiner för underhåll och åter-kommande besiktningar kan risken för ska-dor och problem i innemiljön minskas.

För varje byggnad identifieras och noteraskritiska detaljer, konstruktionsdelar, installa-tioner m.m. som kan innebära försämradfunktion eller dålig innemiljö. Exempel pådetta är risk för vattenläckage genom tak ochväggar. Ventilationsanläggningen ska fort-löpande underhållas. Ytskikt och genomför-ingar i våtrum ska kontrolleras liksom fasa-dernas skick. Dessa punkter förs upp på enchecklista och kontroller görs minst en gångper år. Syftet med kontrollerna är att tidigt

upptäcka eventuella skador samt behov avreparation och underhåll. Driftansvariga ochfastighetsskötare utbildas för att tidigt kun-na se och förstå tecken på skador. Brukarnasanmärkningar på innemiljön ska dokumen-teras. Det ska framgå hur klagomål hanteras,t.ex. om i vad mån kontroll har gjorts ochom åtgärder har utförts. Syftet med detta ärdels att brukarna ska vara informerade omatt det finns ett system för hur klagomålhanteras dels att förvaltaren på detta sätt fårtidig information om vad som kan vara be-gynnande problem. Brukaren ska ha tydligaoch lättförståeliga instruktioner för hur lä-genheten ska skötas. Instruktionerna skaomfatta vilka rengöringsmedel som kan an-vändas för olika material, hur ventilations-och uppvärmningssystemet fungerar och skaskötas m.m.

Städrekommendationer ska tillhandahål-las för brukarna. Rekommendationerna skaanpassas till material, konstruktioner, tillinnemiljön och bör även väljas med avseendepå begränsning i miljöpåverkan och möjlig-het till kretslopp.

Drift och skötsel

Drift- och skötselinstruktioner ska upprättas :

– för förvaltaren avseende ventilation och uppvärmning samt underhåll av byggnaden– för städpersonal där sådan finns t.ex. för gemensamma utrymmen– för brukarna avseende lämpliga rengöringsmedel och metoder för städning samt råd för skötsel

och underhåll, t.ex. rengöring av ventilationsdon, köksfläkt m.m.

Gruppens rekommendationer för god innemiljö i förvaltningsskedet:



Följande lista tar upp några av de förkortningar som används i innemiljösammanhangoch som också finns i denna rapport.

BBR Boverkets Byggregler

BFR Byggforskningsrådet

BoV Boverket

FISIAQ The International Society of Indoor Air Quality and Climate – finska avdelningen

ISIAQ The International Society of Indoor Air Quality and Climate

ISO Internationella Standardiserings Organisationen

P-märkning Kvalitetssystem hos SP, Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut

RF Relativ fuktighet

SABO Sveriges Allmännyttiga Bostadsföretag

SBI Statens Byggeforskningsinstitut, Danmark

SoS Socialstyrelsen

SS Svensk standard

SSI Statens strålskyddsinstitut

TVOC Summan av alla flyktiga organiska ämnen (Total Volatile Organic Compound)

WHO Världshälsoorganisationen (World Health Organisation)

VOC Flyktiga organiska ämnen (Volatile Organic Compound)

Ofta använda förkortningar



(1) Classification of Indoor Climate ’95FISIAQ juni 1995.

(2) Hult M. Miljövärderingar, delpro-gram Innemiljö. Pågående arbete1998.

(3) Miljörelaterade hälsorisker.Bilaga 1 till MiljöhälsoutredningenSOU 1996:124 Stockholm 1996.

(4) Nilsson I, Samuelson I. Funktionskravför innemiljön i P-märkta lägenheter.Byggnadsfysik, Sveriges Provnings- ochForskningsinstitut. Borås 1997.

(5) Sundell J, Kukkonen E, Skåret E,Valbjörn O. Problem med inomhus-klimatet. Utredningar, mätningar,åtgärder. ISBN 91-540-5791-4 Bygg-forskningsrådet A8:1997 Stockholm1997.

(6) Klassindelade InneklimatsystemRiktlinjer och specifikationer.ISBN 91-971262-1-7 Svenska Inne-klimatinstitutet Riktlinjeserien R1.

(7) Werner G, Bångens L, Hult M,Källman O. Ventilationsguiden.Byggherrens guide för bostadsventila-tion. Nybyggnad. ByggforskningsrådetStockholm.

Referenser, litteratur

(8) Byggvarudeklarationer. Ett led ibyggsektorns miljöansvar för bygg-varor. En skrift från Byggsektorns krets-loppsråd. ISBN 91-7332-822-7Svensk Byggtjänst Stockholm 1997.

(9) Kellner J. Bygg sunt och miljöanpas-sat. Byggforskningsrådet T3:1997ISBN 91- 540-5773-6 Svensk Bygg-tjänst Stockholm 1997.

(10) SABO-enkäten. Utrednings- och stati-stikkontoret Stockholms stad.

(11) Air Quality Guidelines for Europe.WHO Regional Publications, EuropeanSeries No 23 1987.

(12) Golvmaterial – Bedömning av påver-kan från statisk elektricitet,SS-EN 1815, SIS, 1997-12-12.

(13) Belysning inomhus – riktlinjer ochrekommendationer. Ljuskultur.Stockholm.

(14) Buller inomhus och höga ljudnivåer,allmänna råd, Socialstyrelsen,SOSFS 1996:7 (M).


Rapporten ingår i en publikationsserie som handlar om det särskilda uppdragsom Boverket fått av regeringen om ett miljö- och hälsoriktigt byggande ochboende – Bygg för hälsa och miljö. Denna rapport resultatet av ett samarbets-projekt mellan Boverket och Byggforskningsrådet.

Intresset för inomhusmiljön och dess betydelse för människors hälsa ochvälbefinnande har ökat markant under de senaste åren. Detta beror bl.a.på att rapporterade missförhållanden har fått ökad uppmärksamhet imedierna. I stället för att tala om sjuka hus har begreppet sunda huslanserats, där husen ska byggas av sunda material.

Denna rapport redovisar, förklarar och kommenterar olika kriterier ochkrav på, för hälsan viktiga, förhållanden i inomhusmiljön. Den ger ävenrekommendationer för val av material, konstruktioner och system för god– och sund – inomhusmiljö.

Documents

Kriterier för sunda byggnader och material FÖR SUNDA BYGGNADER OCH MATERIAL 5 Förord Intresset för inomhusmiljöns betydelse för människors hälsa och välbefinnande har ökat