BYGGNADER FÖR LAMMPRODUKTION reglerna. Vid en nybyggnation är även alternativanvändningen och utbygg-nadsmöjligheterna viktiga faktorer. Själva byggnaden kan gärna vara enkel

BYGGNADERFÖR LAMMPRODUKTION

Jordbruksinformation 8 – 2005

1

JO8-2005Byggnader lammprod_Layout 1 2010-05-11 14.13 Sida 1

2

Författare och foto:Fredrik Andersson, Hushållningssällskapet i Värmlands län. Dokumentation av gårdar.Stina Norrbom, Hushållningssällskapet i ABCD-län. Rådgivande text, dokumentation avgårdar, redigering.Stina Stabo, Hushållningssällskapet i ABCD-län. Rådgivande text och dokumentation avgårdar.Ylva Gustafsson, Hushållningssällskapet i Värmlands län. Dokumentation av gårdar.


3

FÖRORD

Fårnäringen i Sverige har under en tid inte varit särskilt intres-sant att investera i på grund av den svaga lönsamheten. Dettahar bland annat bidragit till att det saknas byggnadsråd ochanvisningar om utformningen av moderna fårstallar. I dag finnsen positiv trend inom fårnäringen att ta vara på. Idén till projek-tet kom till stor del från de diskussioner som förts bland ekolo-giska lammproducenter om hur fårstallar ska se ut för att upp-fylla KRAV-reglerna. Den här skriften syftar till att ge tips ochråd till de lantbrukare som vill bygga om eller bygga nytt till får.Med exempel från befintliga gårdar, med allmänna råd ochinformation om lagar och regler hoppas vi att denna skrift skavara till nytta vid framtida byggnation av fårstallar. Projektethar finansierats av Jordbruksverket och har utförts i samarbetemellan Hushållningssällskapets bygg- och husdjursavdelning iABCD-län, samt byggavdelningen i Värmlands län.

Stort tack till alla lantbrukare som ställt upp med sin tid ochdelgivit oss sina erfarenheter.

Strängnäs december 2004Stina NorrbomProjektledare


Sammanfattning . . . . . . . . . . . . . . . . . . .4Loge . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .5Nybyggnad . . . . . . . . . . . . . . . . . . .5

Bra byggnader till lammproduktion . . . . .6Fårens krav . . . . . . . . . . . . . . . . . . .7Skötarens krav . . . . . . . . . . . . . . . .8

Uppfödningsmodeller . . . . . . . . . . . . . . . .8Vårlamm . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .8Höstlamm . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .9Vinterlamm . . . . . . . . . . . . . . . . . .10

Tillståndsanvisningar . . . . . . . . . . . . . .11Lagar och anvisningar . . . . . . . . . . . . . .12

Ekologiska regler . . . . . . . . . . . . . .12Byggprocessen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .14

Planering och projektering . . . . . . .14Upphandling . . . . . . . . . . . . . . . . .14Byggfasen . . . . . . . . . . . . . . . . . . .14

Planeringsråd . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .15Att bygga om . . . . . . . . . . . . . . . . .15Att bygga nytt . . . . . . . . . . . . . . . . .15Utrymmesbehov . . . . . . . . . . . . . .16Klimat och ventilation . . . . . . . . . . .17Vatten . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .18Belysning och el . . . . . . . . . . . . . .19Inredning . . . . . . . . . . . . . . . . . . .19Foderbord . . . . . . . . . . . . . . . . . . .20Utfodring . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .21Hantering . . . . . . . . . . . . . . . . . . .23Ströbädd och gödselhantering . . . . .24Utevistelse . . . . . . . . . . . . . . . . . .25Brandskydd . . . . . . . . . . . . . . . . . .25

Nybyggnad . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .26Grund . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .26Markundersökning . . . . . . . . . . . . .26Golv . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .26Tak . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .27Växthus . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .27

Exempel på planlösningar . . . . . . . . . . .29Kostnader . . . . . . . . . . . . . . . . . . .31Investeringsstöd . . . . . . . . . . . . . .31

Gårdsexempel . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .33Byggnad . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .33

Gård 1, Värmland . . . . . . . . . . . . . . . . . .33Gård 2, Södermanland . . . . . . . . . . . . .38Gård 3,Värmland . . . . . . . . . . . . . . . . . .42Gård 4, Värmland . . . . . . . . . . . . . . . . . .46Gård 5, Södermanland . . . . . . . . . . . . .50Gård 6, Gotland . . . . . . . . . . . . . . . . . . .54Måttbestämmelser(Svenska djurskyddsbestämmelser) . . .59

Får . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .59Bilaga 1 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .59Måttbestämmelser för djurstallar enligtkrav (www.krav.se) . . . . . . . . . . . . . . . . .60

1 A Nötkreatur och får . . . . . . . . . .60Bilaga 2 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .60

4

INNEHÅLL


SAMMANFATTNING

5

En bra byggnad för lammproduktion har enbra djurmiljö och en bra arbetsmiljö. Föratt uppfylla dessa krav ska byggnaden hatillräcklig ventilation, god belysning, enplanlösning som tillåter lämplig gruppin-delning, flyttning och hantering av djursamt underlättar för skötarens framkomlig-het. Tunga arbetsmoment kan undvikasgenom god planering och mekaniseradutrustning vid utfodring och ströarbete.

Byggnader till får kan gärna vara oisole-rade och hållas mycket enkla med löstmonterad inredning på ströbäddarna. Vik-tigt i ett fårstall är att det finns gångar, helstvid varje grupp, för inspektion, flyttningoch vägning av djur, liksom framkomlighetmed vattenhinkar m.m. Det är en fördelmed flera tappställen för vatten, speciellt istörre besättningar, för att minska gång-sträckan för skötaren vid påfyllning av vat-tenhinkar i lamningsboxarna. Lamnings-boxarna och vattenkopparna placeras längsmed en gång för enkel tillgänglighet. I ettkallt stall behöver vattnet frostskyddas.Lammen bör ha lammkammare med foderoch vatten. Vid restriktiv utfodring skafåren ha en ätplats var.

Yta bör finnas avsatt för hantering såsomklippning, mönstring, klövvård och sorte-ring. Stora mängder brandfarligt materialsåsom hö och strö får inte förvaras inutinybyggda eller ombyggda stallar, men detbehövs yta avsatt för foderhantering ocheventuellt mellanlager av foder och strö.Det underlättar om skötaren har en isoleraduppvärmningsbar kur för bl.a. övervakningav lamningar. Eluttag ska bl.a. finnas till-gängliga för värmelampor vid lamnings-boxarna och vid klipplatsen.

För KRAV-anslutna besättningar krävsrastgårdar i anslutning till byggnaden omden inte uppfyller KRAVs definition av ute-liknande förhållanden där direkt solbestrål-ning av djuren är en viktig del. Solbestrål-

ning genom glas eller växthusplast räckerinte enligt nuvarande definition.

OmbyggnadIsolerad byggnad, t.ex. kostall

Det är vanligt att gamla koladugårdaranvänds som fårstall. Generellt gäller föl-jande:• Fläktventilation är nästan alltid nödvän-

dig.• Klimatproblem kan uppstå framför allt

om djuren tillåts gå in och ut ur byggna-den.

• Ofta billigt.• Anpassningar måste göras efter befint-

liga förutsättningar, utbyggnadsmöjlig-heter saknas ofta.

• Vattnet måste frostskyddas om ventila-tionen är tillräcklig och uppvärmningsaknas.

• Möjlighet finns ibland att utnyttja gamlautfodringsanläggningar typ foderräls.

• Ströarbetet kan gå smidigt om ströet kankastas ner från skullen.

• Det bör finnas möjlighet att ta sig in medminilastare att gödsla ut.

• Investeringen vid ombyggnaden kan säl-lan utnyttjas för alternativanvändning.

LogeOm logen ska byggas om till fårstall gällergenerellt följande:• Det blir ett mörkt stall om inte ljusin-

släpp ordnas.• Ventilationsöppningar måste ordnas i

väggar och helst även i nock.• Byggnaden behöver skyddas från strö-

bädden.• Det är ofta ett billigt alternativ.• Anpassningar måste göras efter befint-

liga förutsättningar, utbyggnadsmöjlig-heter saknas ofta.

• Investeringen vid ombyggnaden kan säl-lan utnyttjas för alternativanvändning.


Nybyggnad För stora besättningar är ofta nybyggnaddet bästa alternativet. Generellt gäller föl-jande vid nybyggnad:• Det är oftast dyrare än att bygga om.• Det är lättare att uppnå bra djurmiljö och

arbetsmiljö än vid ombyggnad.• Det är lättare att få en rationell byggnad.• Byggnaden kan ges en alternativanvänd-

ning.• Byggnaden kan ges utbyggnadsmöjlig-

heter.

Vanliga byggnadstyper vid nybyggnad:• Halltyp. Oisolerad byggnad med fyra

väggar. Byggnaden skiljer sig från envanlig maskinhall framför allt genom attväggar och nock anpassas till en störreluftgenomströmning.

• Treväggstyp. Byggnad med tre väggaroch en öppen långsida. Den här typen avbyggnad ger direkt solbestrålning av dju-ren och kan därför godkännas av KRAVsom uteliknande förhållanden.

• Växthustyp. Skiljer sig från ett vanligtväxthus framför allt genom att en störreluftgenomströmning behövs. Väggar ochtak av plast ska vara klassat som svåran-tändligt material enligt SITAC (SwedishInstitute for Technical Approval in Con-struction).

6

InledningUtvecklingen inom lammproduktionen i Sverige går i positiv riktning. Under 2003ökade konsumtionen av lammkött med 9,5 % i Sverige, betalningen för köttet har ökatoch betalningen för bra skinn och ullprodukter av hög kvalitet har stigit. Fåren kananvändas till mycket; de ger skinn, kött, ull, mjölk och inte minst är de skickliga miljö-vårdare. Lönsamheten inom branschen har länge varit svag. Fåren har därför oftastinhysts i någon befintlig byggnad på gården. Det resulterar många gånger i problemsåsom tung arbetsmiljö och dålig djurmiljö eftersom byggnaderna inte är anpassade förfår.

Den svaga lönsamheten har också bland annat bidragit till att det saknas byggnadsrådoch anvisningar om utformningen av moderna fårstallar. Den här skriften syftar till att getips och råd kring fårstallar genom exempel från befintliga anläggningar och genomgenerella råd, både för ny- och ombyggnation och för olika produktionsinriktningar.Skriften innehåller exempel på intressanta byggnader och system från fårgårdar i Söder-manland, Värmland och på Gotland. Gårdarna har olika besättningsstorlek, men flertaletär lite större eftersom de ofta har en rationellare drift med fler intressanta lösningar.Målet har också varit att hitta olika typer av byggnader och produktionsinriktningar samtbesättningar med konventionell respektive ekologisk drift. Råden i skriften är generellaoch gäller både för stora och små besättningar, men kravet på att stallet ska vara rationelltatt arbeta i minskar naturligtvis i en liten besättning.


BRA BYGGNADER TILL LAMMPRODUKTION

7

En bra stallbyggnad är utformad så att djur-miljön är bra med friska djur som har enbra avkastning, att skötaren har en braarbetsmiljö, att placeringen av byggnadenär lämplig med tanke på eventuell utevis-telse och transporter, samt att stallarna upp-fyller lagkraven och eventuellt de ekolo-giska reglerna. Vid en nybyggnation äräven alternativanvändningen och utbygg-nadsmöjligheterna viktiga faktorer. Självabyggnaden kan gärna vara enkel och oiso-lerad. Inredningen placeras helst löst pågolvet för att vara flexibel vid gruppindel-ning och för att utgödslingen ska varaenkel.

Fårens kravFör att hålla en hög produktion med högkvalitet och hållbara djur är det viktigt meden bra stallmiljö. Luftens kvalitet är av storbetydelse och ventilationen ska vara vältilltagen. Det är inga problem för fåren attklara kyla förutsatt att de har en torr strö-bädd och tillgång till bra foder, men det fårinte vara dragigt på deras liggplats.

Fåren är flockdjur och det kan vara svårtatt ta ett får från flocken och hålla detensamt. Behöver man av någon anledningavskilja ett djur under en längre tid frånflocken bör det åtminstone ha ögonkontakt

med övriga flockmedlemmar. Är djuretsjukt och behöver isoleras från resten avflocken ska man naturligtvis ta bort detomedelbart. För att inte stressa djuren ionödan och också underlätta hanteringenbör man driva fåren i flock. Drivnings-gångar underlättar arbetet med att fösafåren. Har man många tackor bör mankunna gruppera dem för att inte få förmånga tackor i varje flock. Det beror delspå att skötaren ska kunna se alla individeroch kunna utfodra grupperna olika om detbehövs, dels på att det annars kan bli svårtför djuren att känna igen varandra med oroi flocken som följd.

Tackans naturliga beteende före lamningär att söka en avskild plats att lamma på.Tackan måste få lugn och ro under lamningoch tid att lära känna sina lamm, annarsfinns risk att andra tackor tar lammen ifrånhenne och att hon sedan inte vill ta tillbakadem. Därför ställer man upp lamnings-boxar där en tacka får föda och gå med sinalamm någon eller några dagar för att lärakänna dem.

På bete äter tackorna under 9–11 timmarper dygn. De är alltså vana att äta ganskastor del av dygnet. Vid utfodringen ska manse till att alla tackor kan äta samtidigt omde får en begränsad giva av t.ex. kraftfoder.

Vårlamm med eget vattenkar i lammkammaren.


Annars kommer de tackor som är högst irang att äta upp allt kraftfoder. Om tack-orna ska ha mycket kraftfoder bör givanfördelas på flera utfodringstillfällen. Storakraftfodergivor liksom snabba foderbytenkan ge diarré. Något som också är viktigt äratt djuren har tillgång till friskt vatten. Sär-skilt viktigt är det för digivande tackor ochsnabbväxande bagglamm som får mycketkraftfoder samt under varma vår- och som-mardagar. Vattnet ska vara rent och frisktoch på vintern får man se till att det intefryser.

När tackorna hålls inne på ströbädd kanullen bli väldigt smutsig. Därför passar detbra att klippa dem en gång på hösten vidinstallning och en gång på våren vid lam-ning. Lång och smutsig ull vid lamning ärohygieniskt och är tackan klippt är det lät-tare för lammen att komma åt att dia. Entacka som klipps under dräktigheten äterdessutom mer foder för att hålla värmenoch får på så sätt livskraftigare lamm.

För hög ljudnivå i stallet p.g.a. bullrigafläktar eller annat är inte bra. Det finns bl.a.risk att tacka och lamm inte hör varandra.Om ett lamm lyckas smita ut och komma ini en annan grupp kan det vara svårt att hittamoderdjuret och man får ett lamm sommåste födas upp på flaska.

Avtagande ljus och dagslängd är viktigtför att tackorna ska visa brunst. Det kanvara svårt att få tackorna att komma ibrunst under vissa delar av året. Det är ett

problem i vårlammsproduktionen när manvill att tackorna ska visa brunst under som-maren.

Skötarens kravKraven som skötaren ställer på byggnadenför att uppnå en bra arbetsmiljö skiljer signaturligtvis från skötare till skötare ochkraven minskar i en liten besättning.Utvecklingen går mot ett ökande antalstörre besättningar med högre lönsamhets-krav. I dessa höjs också kraven på arbets-miljön och rationella lösningar. Framförallt är det de dagliga sysslorna som utfod-ring, vatten och ströarbete som måste varagenomtänkta och fungera på ett smidigtsätt för att undvika tunga lyft och så kalladhäcklöpning över grindar. Likaså kräverarbete i samband med lamning, hanteringoch lastning av djur och utgödsling genom-tänkta lösningar. Det är också viktigt attbelysningen är tillfredsställande liksomluftkvaliteten. Skötarens krav på en varmarbetsmiljö står ofta i konflikt med att fårentrivs bättre i oisolerade byggnader.

De ekonomiska begränsningarna ställerkrav på att hjälpmedel och lösningar skavara smarta, enkla och inte kosta mycket.Även det faktum att vi i Sverige inte harhaft så många stora fårbesättningar tidi-gare, innebär troligen att mekanisering ochhjälpmedel i arbetet fortfarande är ganskaovanligt på gårdarna.

8


9

Vårlamm Under senare år har en allt större del avlammproduktionen styrts över till vårslakt istället för traditionell höstslakt för attkunna erbjuda färskt svenskt lammkött åretrunt. Vårlamm föds i december–februarioch slaktas under april–juni. Dessa lammkommer aldrig ut på bete utan föds uppinomhus. Detta gör att det är en ganskautrymmeskrävande produktion. Det gårockså åt mycket kraftfoder då hela digiv-ningsperioden sker på stall. Betesbehovetär inte så stort då det bara är tackor ocheventuellt rekryteringsdjur som går påbete.

I vårlammsproduktion är det vanligt attman använder treraskorsningar för att fåfram de bästa produktionsdjuren. Man villha en tacka med goda modersegenskaper,som brunstar året om och som får mångalamm, t.ex. korsning mellan dorset ochfinull. Korsningstackan betäcks med entung köttras, som texel, för att få lamm medbra tillväxt. En tacka är dräktig i ca 5månader. För att hon ska lamma i januarikrävs att hon betäcks i augusti. För att tack-orna ska komma i brunst, oavsett brunst-månad, ska man se till att tackorna är i gotthull. En vuxen bagge klarar att betäcka ca30 tackor.

Vid lamning, som då sker mitt i vintern,bör man tänka på att det ska finnas ett upp-värmningsbart utrymme dit man kan tatacka och lamm om lamningen blir svåroch de blir medtagna. Det är viktigt attlammen får i sig råmjölk, ännu viktigare dådet är kallt eftersom lammen snabbt blirnedkylda om de är i dålig kondition. Lam-men ska tidigt ha tillgång till en lammkam-mare där de kan äta hö och kraftfoder av finkvalitet. Bagglamm kan få problem medurinsten om de äter mycket kraftfoder. Föratt motverka urinstenen måste det därförfinnas god tillgång till friskt vatten så attbagglammen kan dricka ordentligt. Tackanbör också ha bra foder i form av hö ellerensilage samt kraftfoder för att kunna gemycket mjölk åt sina lamm. Det bör ävenfinnas mineraler och saltsten till tackor och

lamm. Texel, ostfrisiska mjölkfår ochintensivt uppfödda lamm är känsliga förmineralblandningar som innehåller koppar.

Eftersom lammen växer fort kan desnabbt nå slaktmognad. Slaktmognadsbe-dömning och vägning måste ske ofta för attman ska kunna planera slakten och skickadjuren vid rätt tidpunkt. Det är därför avstor vikt att ha hanteringssystem där mansnabbt och enkelt kan väga och bedömalammen minst varannan vecka. Det är etthögt slaktutbyte på vårlamm, 45–50 %. Dehar också en hög tillväxtkapacitet;350–400 g/dag är önskvärt.

Dilammen föds runt årsskiftet, precissom vårlammen, men går till slakt vid baranågra månaders ålder.

HöstlammTraditionellt föds lammen på våren. Däref-ter går de på bete under sommaren för attsedan slaktas på hösten. Eftersom lammentill största delen föds upp på bete är detrelativt lite arbete med fåren förutom underden intensiva lamningsperioden.

I samband med installning bör manklippa tackor och lamm som ska sparas tillliv. De bör delas in i olika grupper för attman ska kunna utfodra tackor i sämre hulllite extra. För att tackorna ska få mångalamm kan man flusha dem. Det innebär attman ca tre veckor innan betäckning börjarutfodra med extra kraftfoder. Det stimule-rar äggstockarna att avge extra ägg somkan befruktas. Baggen bör gå med tackornaca två månader men bör sedan tas bort föratt inte riskera att lamningsperioden bliralltför utdragen. För att få lamning i mittenav april bör man låta betäcka tackorna ibörjan av november. En vuxen bagge avt.ex. rasen gotlandsfår klarar att betäcka ca50–60 tackor. För att inte stressa tackornanär fostret ska fästa i livmodern bör ingenomgruppering ske den första månadenefter betäckning. Om man dräktighetsscan-nar tackorna kan man dela in dem efter hurmånga lamm de kommer att få för att sedanutfodra efter det.

Några månader innan lamning bör man

UPPFÖDNINGSMODELLER


öka kraftfodret så att man successivt kom-mer upp i rätt kraftfodergiva inför lamning.Tackan bör klippas minst en månad innanlamning. Innan lamning bör tackorna ocksågasbrandsvaccineras samt få extra selenoch E-vitamin för att få livskraftigare ochstarkare lamm. Varje tacka ska kunnalamma enskilt i en lamningsbox, där detockså ska finnas foder och vatten. Det ärviktigt att övervaka lamningen så att alltgår bra och att lammen får i sig råmjölk.När lammen fötts och de släppts ut iflocken bör de få tillgång till en lammkam-mare. Djuren ska ha tillgång till saltstenoch mineralfoder året runt.

Fåren betar helst ganska kort gräs. Denideala höjden på betesgräset är ca 6 cm.Lamm är känsliga för parasiter medantackorna i regel klarar av dem ganska bra.Kontrollera parasitstatus före betessläppoch avmaska om det behövs.

För att veta hur lammen växer bör devägas under uppfödningen. De bör växaminst 250 g/dag på betet. Slaktutbytet påbeteslamm är ca 40 %. Många lamm frånt.ex. rasen gotlandsfår har vackra pälsarsom också ger merbetalning vid slakt. Ettalternativ kan vara att ta tillbaka skinnenför egen försäljning eller förädling.

VinterlammLamm som föds upp under vintern ärantingen vårfödda lamm som inte blivitslaktmogna i tid för höstslakt, eller lammfrån tackor som lammat under sommaren.Lammen slaktas under vintern och våren.Om lammen vuxit dåligt under sommarenkan anledningarna vara parasitangrepp,dåligt bete, mineralbrist eller att tackanmjölkat dåligt. Lamm som väger 30–35 kgpå hösten är för små för att slaktas men kanfödas upp som vinterlamm. Har lammengått länge på dåligt bete kan det ta ett taginnan de kommer igång att växa igen ävenom de får bra foder på stall. På lamm, somska sparas över vintern bör ullen klippasunder hösten.

Tackor som lammar under sommarenutnyttjar betet bra då de är högdräktiga ochkräver mycket foder och sedan är digi-vande. Men lamning på bete innebär ocksåproblem med att det är större ytor att kont-rollera om något går fel och rovdjur kan talamm eller tacka. Det är viktigt att avmaskaeller i alla fall kontrollera parasitstatus pålammen, särskilt inför installningen. Para-siter kan ge upphov till plötsliga dödsfalloch stora produktionsförluster.

En stor fördel med att köpa in vinter-lamm är att man slipper allt jobb med lam-ning. Det krävs mindre utrymme i stalletoch man slipper också ha den extra inred-ningen som behövs i lammkammare ochlamningsboxar.

1 0


1 1

Enligt djurskyddsförordningen ska djur-stallar förprövas. Förprövning krävs vidnybyggnation, ombyggnation och tillbygg-nation om antalet vuxna får på fastighetenefter byggnadsåtgärden är 20 stycken ellerfler. Finns det andra djurslag i byggnadenkan det krävas förprövning vid färre antalfår. Innan byggnationen påbörjas ska för-prövningshandlingarna vara godkända avlänsstyrelsen. Förprövningshandlingarnainnehåller ritningar, ifylld ansökningsblan-kett och eventuellt även andra handlingarsom visar att byggnaden uppfyller djur-skyddsbestämmelser och miljöbestämmel-ser.

Andra tillstånd och prövningar som kankomma i fråga vid en byggnation kan

exempelvis vara anmälan av miljöfarligverksamhet till kommunen vid fler än 100DE (djurenheter) vilket motsvarar ca 650tackor med lamm. En DE är 10 vuxna fåreller 40 lamm under 6 månader. Miljökon-sekvensbeskrivning ska lämnas in till läns-styrelsen innan byggnation om djurhåll-ningen kommer att överstiga 200 DE.

Även andra tillstånd kan bli aktuella, seunder ”Lagar och anvisningar”. Natur-bruksgymnasier, försöksverksamhet ochandra verksamheter av offentlig karaktärbehöver även andra typer av tillstånd.Fråga din länsstyrelse eller Djurskydds-myndigheten. Hjälp med ansökningshand-lingar inför byggnationen kan bl.a. erhållashos Hushållningssällskapet.

TILLSTÅNDSANVISNINGAR


Vid byggande inom lantbruket kan föl-jande lagar och anvisningar komma i fråga:• Arbetsmiljölagen reglerar krav och

skyldigheter omfattande arbetsmiljön,t.ex. skyddsanordningar och farligaämnen. På en byggarbetsplats måstepraktiskt taget alltid en arbetsmiljöplanupprättas. Det är byggherren som ansva-rar för att denna upprättas och följs.Arbetsmiljöverket ger ut föreskrifter,telefon 08-730 90 00, webbplats(www.av.se).

• Djurskyddslagstiftningen består avDjurskyddslagen, Djurskyddsförord-ningen och Djurskyddsmyndighetensföreskrifter L100.

• Djurskyddsbestämmelserna, som ären sammanfattning av djurskyddslag-stiftningen, anger vilka krav som ställspå djurmiljö och skötsel. Där återfinnsbland annat måttbestämmelser för fåroch getter, se bilaga 1. Tänk på att djur-skyddsbestämmelsernas måttbestäm-melser oftast är minsta mått för vad somär djurskyddsmässigt acceptabelt. Förbästa funktion och djurmiljö rekommen-deras nästan alltid rymligare mått. Djur-skyddsbestämmelserna finns att beställafrån Djurskyddsmyndigheten,telefon 0511-274 00, webbplats(www.djurskyddsmyndigheten.se).

• Ellagen reglerar elektriska anlägg-ningar, handel med el och viss elsäker-het. Elsäkerhetsverket ger ut Stark-strömsföreskrifter som är mer detalje-rade. Telefon Elsäkerhetsverket 08-508905 00, webbplats (www.elsak.se).

• JBR (Jordbrukets Bygg Regler), bransch-praxis för lantbruksbyggande, kanbeställas från Jordbruksverket. Telefon036-15 50 00, webbplats (www.sjv.se).

• KRAV är en kontrollorganisation förekologisk produktion. Telefon 018-1002 90, webbplats (www.krav.se).

• Kulturminneslagen skyddar fasta fornläm-ningar och fornfynd. Vid frågor kontaktaLänsmuseet eller länsstyrelsen i ditt län.

• LBK (Lantbrukets BrandskyddsKom-mitté) har rekommendationer för före-

byggande insatser för att förhindra brandoch försvåra brandspridning. LBK följsav försäkringsbolag och länsstyrelsensbyggnadskonsulenter samt utgör bransch-praxis i lantbruket. Telefon 08-588 475 17, webbplats (www.svbf.se).

• Miljöbalken består av före detta natur-vårdslagen, miljöskyddslagen, skötsella-gen, vattenlagen, renhållningslagen ochlagen om kemiska produkter. Denbeskriver bl.a. vilka verksamheter somklassas som miljöfarlig verksamhet.Kontakta din kommuns miljökontor vidfrågor.

• PBL (Plan- och ByggLagen) innehållerregler för bygglov, detaljplan, översikts-plan, områdesbestämmelser m.m. Kon-takta din kommuns plankontor vid frå-gor.

• Väglagen består av regler för väghåll-ning, säkerhet, vägrätt m.m. Det bört.ex. vara ett säkerhetsavstånd på minst12 m till väg för ny byggnad och till-stånd krävs för nya utfarter till allmänväg. Kontakta Vägverket vid frågor,telefon 0771-119 199, webbplats(www.vv.se).

Miljöhusesyn, som LRF ger ut varje år,innehåller en sammanfattning av många avde lagkrav som ställs på lantbruket liksomviss branschpolicy vid byggnation. Telefontill LRF 0771-573 573, webbplats(www.miljohusesyn.nu).

Ekologiska reglerEkologisk djurhållning följer reglerna förmiljöersättning och/eller KRAVs reglerOm produktionen är ansluten till KRAV fårköttet säljas som ekologiskt (KRAV-märkt). KRAV har bl.a. regler för djurhåll-ning, transport och slakt.

Ersättning för ekologisk djurhållningsöker man hos länsstyrelsen. Regelverketär inte lika omfattande som KRAVs. Detkrävs t.ex. ingen utevistelse under stallpe-rioden. Köttet får inte kallas ekologisktefter slakt. Kontakta din länsstyrelse vidfrågor om ersättning för ekologisk djur-hållning.

1 2

LAGAR OCH ANVISNINGAR


1 3

För produktion av ekologiska lamm skiljersig reglerna mot konventionell djurhållningenligt följande:• Krav på utevistelse när mark- och väder-

förhållanden medger detta. Dock kan fårundantas från kravet på utevistelse omde hålls på stall med klimatmässigt ute-liknande förhållanden. (Gäller endastKRAV-anslutna besättningar)

• Tackorna får hållas inomhus som längsttvå månader efter lamning och måstesedan ha tillgång till rasthage enligtovan. (Nytt! Gäller endast KRAV-anslutna besättningar)

• Vid utevistelse ska åtgärder vidtas somförhindrar betydande utlakning ochavrinning av växtnäring.

• Alla djur ska kunna röra sig fritt och fårinte hållas uppbundna.

• Djurens liggplats ska vara torr, ren,dragfri och vid behov varm.

• Spaltgolv får förekomma på max. 50 %av golvytan, övrig golvyta ska vara hel.

• Dagsljus bör släppas in på en yta sommotsvarar minst 5 % av golvytan. (Gäl-ler endast KRAV-anslutna besättningar)

• Ingen medicinering eller avmaskning fårske i förebyggande syfte.

• Utfodring med 100 % ekologiskt odlatfoder är en målsättning. För närvarandegäller att 5 % konventionella fodermedel(10 % för besättningar med miljöersätt-ning) får användas i foderstaten. Enligtgällande EU-förordning ska 100 % avfodret vara ekologiskt framställt frånoch med den 25 augusti 2005.

• Fodret ska huvudsakligen odlas på denegna produktionsenheten.

• Djuren ska ha fri tillgång på grovfoder. • Högst 40 % av den dagliga fodergivan

till mjölkproducerande djur får utgörasav kraftfoder. Kraftfodergivan får höjas

till 50 % under tre månader tidigt i lakta-tionen

• För ungdjur får kraftfoderintaget utgörahögst 30 % av det dagliga foderintaget.

• Minst 50 % av grovfoderintaget skautgöras av bete under betesperioden.

(För aktuell information om regler för eko-logisk djurhållning hänvisas till KRAVsregler och Jordbruksverkets regler för stödför miljövänligt jordbruk.)

Vid utevistelse krävs skilda rastfållor förtackor utan lamm och tackor med lamm.Detta för att lammen är känsliga för smittafrån äldre djur vilket kan leda till diarré ochproblem med parasiter. Det kan också bliproblematiskt att ha tackor och lamm utevid dåligt väder under vinterhalvåret. I engrupp med tackor kan det skilja mer än enmånad mellan den tacka som lammar förstoch den som lammar sist. Därför harKRAV-reglerna nyligen ändrats så att detkan vara tillåtet med innevistelse för tackormed lamm under två månader, samt vidextrema väderförhållanden i övrigt. Bygg-nadslösningar med uteliknande förhållan-den kan därför vara en bra lösning för lam-men. Uteliknande förhållanden fordrarenligt KRAV minst en hel sida öppen medfri höjd för att ge direkt solljus på ströbäd-den. Alla djur ska kunna få direkt solbe-strålning.

I KRAVs regler för certifierad produk-tion hittar man måttbestämmelser för djur-stallar. Se även bilaga 2 i denna skrift.KRAVs måttbestämmelser gäller parallelltmed djurskyddsbestämmelserna. Tänk påatt djurskyddsbestämmelserna alltid gäller,ibland är de strängare än KRAVs måttbe-stämmelser.


Planering och projektering Det är viktigt att ta god tid på sig innanbyggstarten. Det blir billigare och bättreom du tänker till först, i stället för att för-söka ändra i efterhand eller under byggetsgång. Tänk på att du ska jobba i byggnadeni många år framöver. Därför är det viktigtatt stallet verkligen fungerar – både förskötare och djur. Sätt dig ner och funderaöver vad som är viktigt för dig, skriv enönskelista. Åk runt till andra brukare ochtitta hur de har gjort. Ta sedan hjälp av råd-givare för planering av drift, byggnad ochekonomisk kalkyl. Planeringen av produk-tionen bygger på betestillgång, fodertill-gång, tillgänglig arbetskraft, ekologiskeller konventionell drift, marknad m.m.

Efter att den grundläggande planeringenär gjord kan den mer detaljerade projekte-ringen ta vid. Utifrån en ritning och deverkliga förhållandena på byggplatsen görsen mer detaljerad kostnadskalkyl, vilketockså är något som låneinstitutet gärna villfå redovisat. Därefter tas huvudhandling-arna fram. Dessa består av ritningar, venti-lationsberäkningar, beskrivning av bygg-naden och de olika system och funktionersom förekommer. I detta skede sker för-prövning av anläggningen hos länsstyrel-sen och ansökan görs för eventuella till-stånd enligt miljöbalken.

UpphandlingVid upphandling överlämnas ett förfråg-ningsunderlag till några intressanta firmor.Underlaget ligger till grund för firmornasoffertberäkning. Förfrågningsunderlagetbeskriver hur byggnaden ska se ut, vilkakrav som ställs på byggnaden, konstruktionalternativt önskad funktion. Underlaget skaäven innehålla administrativa föreskrifterom ansvarsfördelning, betalning, tiderm.m. Vinsten är stor med att gå ut till flerafirmor och fråga efter pris. Ett ordentligtförfrågningsunderlag gör att inredningsfir-

mor, byggfirmor etc. vet vad de räknar påså du får fram rätt pris och det står klartredan från början vad som gäller administ-rativt och juridiskt. Ett fast pris är oftast attföredra vid lite större uppdrag eftersomman då vet var slutnotan hamnar. Att anlitaentreprenörer på löpande räkning är riska-belt vid större byggnationer. När du vägtanbuden mot varandra skrivs en beställning(dvs. kontrakt) med den eller de intressan-taste firmorna. Kontraktshandlingarnabestår av både förfrågningsunderlaget,entreprenörens offert och beställningsskri-velsen. Det är nödvändigt att ha ordentligapapper när det gäller omfattningen av dekontrakterade arbetena och att ha klargjordansvarsfördelning om något skulle gå snett.

ByggfasenI själva byggfasen är det bra att regelbundethålla protokollförda byggmöten så attkommunikationen upprätthålls mellan deolika aktörerna och inget faller mellan sto-larna. En väl fungerande samordning spa-rar pengar åt byggherren. Om bygget skerpå entreprenad slutbesiktigas de arbetenman beställt enligt kontraktshandlingarnanär bygget är färdigställt. För att få ett god-kännande vid besiktningen krävs att arbe-tena är utförda på ett fackmässigt sätt ochatt kontraktshandlingarna har följts. Det ärvanligt att byggherren (dvs. du som bestäl-ler arbetena) håller inne en mindre summaav betalningen till entreprenören tills slut-besiktningen blivit godkänd och eventuellafelaktigheter har rättats till. Efter godkändslutbesiktning överlämnas byggnaden tillbeställaren och garantitiden börjar löpa.Vanligtvis är garantitiden två år. Före gar-antitidens utgång bör beställaren beställaen garantibesiktning, annars förfallergarantirätten. Innan djur tas in i byggnadenska den besiktigas av länsstyrelsens bygg-nadskonsulent för kontroll av att förpröv-ningshandlingarna är uppfyllda.

1 4

BYGGPROCESSEN


1 5

Att bygga omOfta är det tyvärr svårt att få till en vettigplanlösning i befintliga byggnader efter-som byggnadens mått är bestämda vilketalltid innebär att man måste anpassa plan-lösningen. En ombyggnad till får är oftastbillig förutsatt att man slipper gjuta omgolv eller göra andra konstruktionsföränd-ringar i byggnaden. En positiv aspekt ärockså att gamla hus kommer till använd-ning. Ombyggnad är framförallt aktuellttill mindre eller medelstora besättningar.

I isolerade byggnader som gamla ladu-gårdar och svinhus kan problem uppståmed ventilationen och klimatet, specielltom djuren tillåts gå in och ut. I gamla ladu-gårdar finns ofta möjligheten att utnyttjabefintliga foderbord och ibland även foder-räls som underlättar utfodringen. Strö ochhö kan ofta enkelt fördelas genom att detkastas ner från skullen. Fukten från strö-bädden kan dock påverka byggnaden nega-tivt. I låga byggnader måste utgödsling skemed minilastare eller i värsta fall för hand.

Om en loge ska användas till att inhysafår behöver man ordna någon typ av ljusin-släpp. Gamla logar är som regel mörka.Även ventilationen behöver förbättras medluftintag i vägg och gärna öppen nock. Ofta

kan ljusinsläpp och ventilation kombinerasgenom att man monterar vindvävspartier ivägg eller öppnar upp en stor port. Väggaroch stolpar kan skyddas från ströbäddenmed skivbeklädnad eller dylikt.

På grund av en befintlig byggnads place-ring och utformning är det ofta svårt attbygga ut en befintlig äldre byggnad vid eneventuell expansion av besättningensenare. Placeringen och utformningen kanockså göra det svårt att ha utevistelse understallperioden. När det gäller alternativan-vändningen är det ofta svårt att finna någonsådan för den investering som görs i sam-band med ombyggnationen.

Att bygga nyttVid en nybyggnation har man möjlighet attbygga som man vill och det är oftast lättareatt få till en fungerande planlösning medbra djurmiljö, god och rationell arbetsmiljösamt möjlighet att förlänga byggnaden viden eventuell expansion senare. Med godplanering får byggnaden också ett alterna-tivvärde som t.ex. maskinhall, stall för nöt-kreatur eller ridhus. Nackdelen är att detoftast är dyrare att bygga nytt än attanvända befintliga byggnader. Vid nybygg-nation – tänk på att hålla god takhöjd,

Tackor i ladugård som används till fårstall.

PLANERINGSRÅD


gärna minst fyra meter till takfoten. Fribä-rande stomme är praktiskt och ger enanvändbar byggnad, men det kostar oftastmer än en stomme med bärande stolparmitt i byggnaden. De olika alternativen ärframförallt byggnader av halltyp, treväggs-typ med en öppen långsida eller växthus.

Utrymmesbehov Det är stor variation i vilket utrymme deolika uppfödningsmodellerna kräver. Vår-lamm är den mest utrymmeskrävande upp-födningen där lammen går på stall ändatills de är slaktmogna. Lammen bör ha till-gång till en lammkammare. Den ska varaminst 0,2 m2/lamm och ytan kan räknas in ilammens totala vistelseyta. Under uppföd-ningstiden i framför allt vårlammsproduk-tion behöver man ändra storleken på lamm-kammaren allt eftersom lammen växer.

I tabell 1 kan man avläsa exempel påminsta tillåtna totalutrymme på ströbäddexklusive eventuella foderhäckar enligtdjurskyddsbestämmelserna och KRAVsregler. Variationer kan förekomma bero-ende på djurens vikter. För KRAV-anslutnabesättningar tillkommer yta för rastgård.

Enligt KRAV ska yta i rastgård vara • minst 2,5 m2/tacka• 0,5 m2/lamm, < 20 kg• 0,75 m2/lamm, < 40 kg och • 1 m2/lamm, > 40 kg.Om stallet uppfyller KRAVs definition av

”uteliknande förhållanden” och djuren där-med hålls inne i stallet under hela stallpe-rioden, ska djurens rörelseyta motsvaraminst dubbla minimiytan för vistelse inom-hus enligt KRAVs måttbestämmelser.Undantag från regeln om utevistelse prövasav KRAV i varje enskilt fall. Vid och efterlamning kan dock en mindre yta accepte-ras. Utegångsdjur i konventionell djurhåll-ning med tillgång till ligghall ska ha till-gång till en yta inomhus som är 70 % avarean i en ströbäddsbox.

Förutom utrymmen på själva ströbäddenkrävs hanteringsutrymmen. Vid klippningbehöver utrymmet för klipparen vara 2,5 x2,5 m och intill klipparen behövs utrymmeför ullen. Oklippta djur ska samlas ihop ien större fålla och precis intill klipplatsensamlas tackorna ihop i en mindre fålla. Bri-tish Standard rekommenderar ett utrymmepå 0,37–0,46 m2/tacka i samlingsfålla. Frånhanteringsytan ska djuren kunna slussastillbaka till sin box. Det är krav på att det ieller i anslutning till byggnaden ska finnasett uppvärmningsbart utrymme för behand-ling av sjuka djur. Framför allt till litestörre besättningar bör man planera in han-terings- och inspektionsgångar längs strö-bäddarna.

Ett uppvärmningsbart utrymme medutsikt över lamningsboxarna gör det trevli-gare vid övervakning av lamningarna, sär-skilt nattetid. I utrymmet bör det finnasplats för medicinskåp, journaler, öronmär-

1 6

Tabell 1. Utrymmesbehov i fårstall per tacka i olika uppfödningsmodeller

Min. area m2/tacka Min. inomhusarea m2/tackamed 2 lamm, Konventionell med 2 lamm, KRAV

Tacka med lamm 3,4 m2 3 m2

som väger mer än (lamm < 40 kg på stall)30 kg på stall

Tacka med lamm 2,4 m2 2,5 m2

som väger mindreän 30 kg på stall

Tacka med höstlamm 1,9 m2 2,2 m2

(lamm <15 kg på stall) (lamm < 20 kg på stall)Vinterlamm(area/lamm utan tacka) 1 m2/lamm (> 30 kg) 1 m2/lamm (> 40 kg)


1 7

ken m.m. Det bör också inrymma tvättställ,bord och en brits där man eventuellt kanövernatta. Utrymmet bör vara minst 3–4 m2.

Inköpta djur ska hållas i karantän innande släpps in till övriga flocken. Karantän-djuren ska hållas skilda från övriga djurgenom att de placeras i en annan byggnadeller på andra sidan en skiljevägg som för-hindrar luftgenomströmning mellan utrym-mena.

På grund av brandrisken så ska inte storamängder strö eller hö förvaras i sammautrymme som djuren, men ett mellanlagerav foder inne i fårstallet bör finnas, specielltför kraftfoder som ofta hanteras manuellt.

Klimat och ventilationFåren alstrar fukt, värme och koldioxid,och ströbädden alstrar fukt och ammoniak.Därför måste luften kontinuerligt bytas ut istallet med ett ventilationssystem. Dåligluft gör att hälsostatusen hos djuren för-sämras, vilket ökar antalet veterinärbesökoch medicinering. Det finns också risk föratt produktionen försämras. Alltså kan detrent ekonomiskt vara mycket intressantmed bra luft i stallet. Det är inte säkert attvi människor känner av att det är dålig lufti stallet när vi bara vistas där kortare stun-der. Djuren kan få problem av dålig luftmed mycket damm, koldioxid, fukt ellerammoniak utan att vi själva känner av det.

Oisolerade stallar ventileras med natu-rens drivkrafter. Ventilationsprincipen i

figuren kallas naturlig ventilation och byg-ger på de naturliga drivkrafterna vindenoch skorstenseffekten. Det sistnämndainnebär att varm luft stiger. För att ventila-tionen ska fungera krävs att byggnaden harparallelltak, dvs. att luftintag med tillräck-lig sammanlagd area finns i väggarna ochatt det är öppet i nock. Så fort det blåserkommer vindkraften att vara starkare ärskorstenseffekten och ventilationsflödetkommer då att öka. En byggnad som är pla-cerad i ett öppet landskap kommer alltså attventileras mer än en byggnad som liggervindskyddat. Följden av detta blir att venti-lationsöppningarna ska vara större ombyggnaden ligger skyddat för att förhindraatt fukten bildar kondensdropp.

I isolerade stallbyggnader, t.ex. gamlamjölkkostallar och svinstallar, är manoftast hänvisad till att använda enutsugsfläkt och tilluftsdon. Att endast hafönstren öppna ger nästan aldrig tillräckligventilering av stallet och blir sällan god-känt vid förprövningen. En utsugsfläktsuger luft ur stallet och det bildas ett under-tryck. Då kommer ny luft in genom tillufts-donen. För att få en jämn luftfördelning istallet, och därmed frisk luft till alla djur,krävs att tilluftsöppningarna sitter jämntfördelade över stallet. Placeringen av från-luftsdonet spelar mindre roll, men det skainte placeras intill ett tilluftsdon eller envägg. Fläktar bör alltid ljudisoleras. Maxi-malt tillåten konstant ljudnivå är 65dBA i

Naturlig ventilation i oisolerade stallar.


djurstallar. Det kan uppstå problem medventilationen om man har öppningar i iso-lerade stallar där djuren tillåts gå in och uteller dörrar som står öppna under stallpe-rioden. Luftfördelningen blir då inte jämn istallet, utan vissa områden blir oventile-rade medan andra områden får fullgod ven-tilation. Detta beror på att luften tar enk-laste vägen genom stallet och det är genomde största öppningarna. Vid låga tempera-turer kan fukten bli ett problem i de isole-rade stallarna, framför allt för att skötarendrar ner ventilationen för att det blir såkallt. För att undvika kondensproblem innei stallet ska ventilationen vara så god atttemperaturen i stallet närmar sig utomhus-temperaturen. Vill man ha ett varmare stallfår man använda tilläggsvärme. Djuren skaalltid erbjudas en dragfri liggyta, både iisolerade och oisolerade stallar.

Vatten I kalla byggnader är det nödvändigt mednågon typ av frostskydd av vattnet. Dettainkluderar även isolerade stallar, typ gamlaladugårdar, om ventilationen där är till-räcklig. Det kan antingen vara elupp-värmda vattenkoppar eller cirkulerandeförvärmt vatten. Vattenledningarna skavara isolerade och i kombination medeluppvärmda vattenkoppar kan vattenled-ningen dessutom frostskyddas med en el-slinga om den inte ligger på frostfritt djup.Vattnet i ett cirkulerande system kan vara

svårt att tina om ledningen ligger nedgrävdoch fryser t.ex. vid strömavbrott. Om led-ningen för det cirkulerande vattnet ligger iett större rör, vilket också är en utmärkt iso-lering, finns möjlighet att tina vattnetgenom att blåsa varmluft i röret. Vattnetkan också dras i isolerade luftledningar ochkombineras med att vattenkopparna ärdemonterbara. Fördelen med det är att bådevattenledningar och vattenkoppar kanplockas bort vid utgödsling och man får enmer flexibel byggnad. Det kan gå åt ganskamycket energi för att hålla vattnet frostfritti luftledningar.

Ställ alltid vattenkopparna skyddat frånblåst. Blåsten påskyndar frysningen avvattnet. Montera ett vindskydd om du harvattenkoppen utomhus eller vid en öppenlångsida. Lämplig höjd för en vattenkoppär ca 60 cm från golvnivån under ströbäd-den. Alternativt monteras koppen så denkan höjas med den växande bädden. Nipp-lar ger stort vattenspill och passar bäst omgolvet är dränerande. Dricksvattenflödettill får bör vara 3–4 l/min.

För en mindre anläggning med endast ettpar vattenkoppar har eluppvärmda vatten-koppar den lägsta investeringskostnadenmedan det cirkulerande systemet blir billi-gast per vattenkopp om man installerarmånga vattenkoppar. Vattenkoppar finnsmed olika typer av ventiler. Undvik demsom är tröga att trycka på. Pendelventilersom lätt öppnar vattenflödet fungerar ofta

1 8

Höj- och sänkbar flottörvattenkopp med cirkule-rande system.

Vattenkopp med pendelventil, cirkulerande sys-tem.


1 9

bra. Flottörvattenkoppar är också bra efter-som fåren då inte behöver trycka på någonventil för att få vatten, vilket kan vara svårtför vissa individer att lära sig. En del pro-ducenter anser att det går snabbare för lam-men att lära sig dricka ur en flottörvatten-kopp än ur andra typer av vattenkoppar.Fåren dricker helst ur en öppen vattenspegel.

Det ska finnas minst en vattenkopp per15 tackor av mjölkras, alternativt en vatten-kopp per 30 tackor eller vinterlamm avövriga raser. Antalet vattenkoppar ska för-delas så att man på lämpligt sätt kan dela indjuren i grupper. Vattenkopparna placerashelst intill inspektionsgången så att manlätt kan kontrollera funktionen och hålladem rena. Det bör även finnas en vatten-kopp i lammkammaren, speciellt om manföder upp vår- eller dilamm.

Vid lamning måste nästan alltid vatten-hinkar användas till lamningsboxarna. Setill att tappningsställena inte finns för långtbort för att minska gångvägen. För enstörre besättning kan det vara praktiskt attha flera tappningsställen.

Belysning och elRekommenderad allmänbelysning i får-stallar är 75 lux, vilket ungefär motsvarar2,5–4,5 W/m2 med lysrörsbelysning. Vidlamningsboxarna är det lämpligt med star-kare belysning, rekommendationen är 150lux. Vid platsen för klippning och dylikhantering rekommenderas 300 lux. Det ärlättare att uppnå bra ljusstyrka med lysrörän med glödlampor. Även kvicksilverlam-

por ger ett bra ljus och passar i större bygg-nader.

En svag nattbelysning är bra, speciellt förskötaren under lamningen. Nattbelys-ningen kan bestå av en glödlampa eller ettenstaka lysrör. Det finns teorier om attolika färger på nattljuset skulle vara bättreeller sämre för att undvika nattliga lam-ningar, men dessa teorier är ofta motsägel-sefulla och inget vi vågar rekommendera idenna skrift.

Vid lamningsboxarna bör man ha ettantal eluttag till värmelampor. I stallet ärdet även nödvändigt med eluttag för klipp-maskin och för högtryckstvätt.

Kappslingsklassen på ljusarmaturernaska enligt LBK hålla lägst IP54T i brand-farliga utrymmen såsom fårstallar. Elled-ningar ska dras så riskerna för angrepp frånråttor och möss minimeras, bl.a. genom attinte dra elledningar på horisontella ytor.All fast monterad inredning och övrigmetall som djuren kommer i kontakt medska vara ansluten till ett spänningsutjäm-nande system. Denna åtgärd vidtas för attjämna ut elektriska spänningar mellanolika inredningsdetaljer. Information omkappslingsklasser, eldragning, spännings-utjämning m.m. kan du få från ditt försäk-ringsbolag.

Inredning Lösa grindsystem som ställs på bäddenfungerar utmärkt. Det underlättar för attvariera gruppstorlekar och att ändra grupp-indelning före och efter lamning. Egentill-

En grind som är lätt attöppna och stänga är bravid passager somanvänds ofta.


verkade grindar av trä fungerar ofta brat.ex. till lamningsboxar eller för gruppin-delning. Trägrindar är tystare än grindar avmetall, men de är oftast tyngre och inte likalätta att fästa vid varandra som fårgrindarav metall, tillverkade på fabrik. Det är braatt åtminstone ha några inköpta fårgrindarav metall. Dessa är mycket användbara vidkonstruktion av t.ex. samlingsfållor ochdrivgångar. Innan inköp är det bra att tittapå hur grindarna sammanfogas medvarandra. Vissa märken är svårare att sam-manfoga på ett ojämnt underlag. Gånggrin-dar som är lätta att öppna och stänga är braatt ha på välanvända passager. För att integrindarna i ströbäddens ytterkant ska flyttapå sig när bädden trycker på bör några stol-par slås ner i backen. Om man har betong-golv kan hylsor gjutas in i golvet där stol-parna kan fixeras.

FoderbordFåren ska ha var sin ätplats om man utfod-rar en begränsad mängd foder, t.ex. kraftfo-der och inte har kraftfoderautomater. Enätplats längs ett rakt foderbord ska vara 45cm bred för en dräktig tacka eller tackamed lamm under 15 kg. För lamm över 15kg behövs 35 cm ätplatsbredd. Det är enfördel om krubbor eller foderbord är löstuppställda och flyttbara för att underlätta

utgödslingen. Liten ätbredd per tacka vidfoderbordet försämrar pälskvaliteten efter-som djuren då gnuggar sig mer motvarandra, men även frontens utseende harbetydelse. Sektionerade ätplatser gör attpälsen tovas mindre än med horisontellöppning.

Krubborna kan med fördel vara lösa ochflyttbara för att underlätta utgödslingen. Igamla ladugårdar kan ofta det gamla foder-bordet användas, ibland även annan begag-nad inredning som foderfronter m.m.Begagnade dörrar till småkalvboxar använ-des på en besöksgård till lamningsboxarna.Där utnyttjade man kalvboxdörrarnas hål-lare för vattenhinken och kraftfodret.

Att lammen tar sig upp på foderbordetverkar vara ett svårlöst problem. Specielltde smidigare och aktivare raserna är svåraatt stänga in. Horisontell öppning som kanregleras i höjdled är ett sätt att hålla lam-men från foderbordet. Öppningen görs dåså liten som möjligt under den periodensom lammen är som mest aktiva men störreunder övriga året för att tackorna ska kunnaäta bekvämt och inte få skador på pälsen.Horisontell öppning minskar också riskenför att lammen kläms fast och stryps av entacka. Det är viktigt att höjden 30–40 cmöver djupströbädden hålls så konstant sommöjligt för att hindra att lammen kommer

2 0

Foderfront som är självstängande och bättre ska hindra lamm från att gå upp på foderbordet.


2 1

upp på foderbordet. Ett annat sätt är attanvända självstängande fronter där fårenför en spjäla åt sidan för att nå foderbordet.Sådana finns både i träutförande och imetall. Fördelen med trämodellen är att deär tysta. Generellt är inredning av trä svå-rare att rengöra än inredning i metall.

Om lammen märks med sprayfärg, olikafärger för olika grupper, så är det lätt att sevilken grupp lammen tillhör när de smititur boxen.

UtfodringDet är framför allt grovfodret som är tungtatt arbeta med och som kräver en genom-tänkt lösning. Många hanterar tungt ensi-lage för hand. Utfodringsanläggningenpåverkar också till stor del utformningenav byggnaden. Det finns olika hjälpmedelatt ta till. Här följer några exempel.

Foderräls med balspjut eller foder-vagn. Balspjut är det enklaste hjälpmedletför att fördela ensilage med foderräls.

Balen rullas runt spjutet varvid fodret rasarner på foderbordet. Även andra typer avrälshängda utfodringsvagnar kan användas.Foderräls måste hängas i en stabil och rela-tivt stark konstruktion. Ofta är den lätt attmontera över foderbordet i en gammalkoladugård. Beroende på typ av utfod-ringsvagn bör avstånd mellan underkant påräls och foderbord vara minst 2 m, helstmer.

Stationär upprullare. Rundbalar rullasupp varvid fodret faller ner i skottkärraeller rälshängd vagn.

Bandfoderfördelare. Bandfoderfördela-ren kan används som ett foderbord. Ensila-get matas lämpligen ut på bandfoderförde-laren från en rivare. Även kraftfodret kanfyllas på i änden av bandfoderfördelaren.Öppnings- och stängningsbara foderfronterstänger ute fåren medan bandet går. Detfinns även bandfoderfördelare som hängeröver foderbordet och plogar ner fodret påfoderbordet.

Hemmatillverkat foderbord av vanligmodell. För hanterbarheten görs foder-bordet i sektioner om ca 2 m.


Telfer. Storbalar lyfts ner i balhäckar påströbädden för fri tillgång av grovfoder.Används med fördel även till att ta in halm-balar. Rälsen för telfern monteras i takkon-struktionen vilket innebär att byggnadenmåste tåla belastningen. Kräver högt i tak.

Balrivare på traktor. River grovfodretoch blåser ut det på foderbordet. Den kanäven användas till strö som sprutas ut i bäd-den. Kräver att man kan komma intill

foderbordet med traktor, dvs. utomhus ellerkörbart foderbord inomhus.

Traktorutfodring i rundhäck. Traktorplacerar en storbal i en utfodringshäckutomhus, alternativt inomhus genom port iyttervägg.

Kraftfoder utfodras många gånger förhand – det gäller ju oftast inte så storamängder foder. För att alla får ska få rättmängd kraftfoder och för att det snabbt skabli lugnt i stallet är det viktigt att alla fårfoder ungefär samtidigt. Automatiskakraftfoderfodervagnar är för långsamma.Det går snabbare för en skötare med hink.Öppnings- och stängningsbara foderfronterkan stänga ute fåren från foderbordet.Fronterna stängs och öppnas från änden avfoderbordet. Därmed kan kraftfodret läg-gas ut i förväg och alla får tillgång till fod-ret samtidigt när fronten öppnas. Det finnsäven kraftfoderautomater till får vilket kanvara bra i stora besättningar eller om maninte hinner utfodra kraftfoder flera gångerom dagen. Med kraftfoderautomater styrsvarje tackas kraftfoderranson av en trans-ponder och tackorna tilldelas sin ranson iautomaten.

Hö kan ges i höhäckar. Nackdelen meddessa är att de monteras högt varvid detkommer hö i pälsen när fåren äter, vilketkan försämra pälskvaliteten.

Ofta ger man grovfoder i fri tillgång. Dågäller enligt djurskyddsbestämmelsernamax. tre djur per ätplats. Med få ätplatserökar konkurrensen om fodret och de starkafåren tar för sig av det bästa fodret. Efter-som kraftfoder inte ges med fri tillgångutan vid ett och samma tillfälle till alla djuri gruppen så krävs en ätplats per djur förkraftfodret. Det är viktigt att ha med detta iplaneringen från början så man slipperanvända sig av utfodringskrubbor somställs mitt på bädden för att alla djur ska fåkraftfoder samtidigt. Det är krångligt attklättra in i boxarna till krubborna på bäd-den. Det krävs också att det är tillräckligtmed utrymme runt krubban för att djurtra-fiken ska fungera och djurskyddsbestäm-melserna ska uppfyllas. Det kan också varaganska svårt att ta sig fram med fodret medhungriga tackor runt benen.

2 2

Upprullare till ensilage med skottkärra under.

Bandfoderfördelare med låsningsbarafoderfronter.


2 3

Hantering En yta avsedd för hantering är något somrekommenderas varmt från skötarna. Detär lätt att snåla in på hanteringsytorna, mende är värda att satsa på. På hanteringsytansker t.ex. klippning, klövvård, sorteringoch vägning (se även under rubriken”Utrymmesbehov”). Vid hanteringsytanska belysningen vara lite extra tilltagen ochdet ska finnas tillgång till eluttag. En speci-ell klipplats är aktuellt i större besättningar.Klipplatsen, som minst bör vara 2,5 x 2,5m, byggs gärna lite förhöjd i förhållandetill anslutande ytor. Det gör att den somsorterar ullen får bättre arbetsmiljö ochfåren går gärna i litet uppförslut. Precisintill klipplatsen ska tackorna samlas ihop ien mindre fålla. Fållan kan gärna ha spalt-golv för att hålla pälsen ren. Spaltgolvettillverkas förslagsvis i form av kassettersom läggs på golvet och kan lyftas bort vidutgödsling. Desinfektion av klövarna i ettklövbad kan vara bra att göra i sambandmed klippningen.

En hanteringsränna kommer ofta väl tillpass även i små besättningar. I störrebesättningar, där många djur hanteras, kandet vara bra med en permanent uppställdhanteringsränna. Innan hanteringsrännanska djuren kunna samlas upp i en uppsam-lingsfålla som smalnar av mot hanterings-rännan. Hanteringsrännan är lämpligen5–6 m lång med täta sidor och är förseddmed en stoppgrind i änden, eventuellt följdav en våg. Avslutningsvis behövs en sorte-ringsgrind som kan slussa djuren åt tre håll.En hanteringsränna ska vara så smal attdjuren inte kan vända men tillräckligt bredså de stora djuren inte fastnar. Därför är detbra om bredden är reglerbar i ovankant.Drivvägar bör antingen utformas så att engrupp får går i bredd, eller så att de går enoch en. British Standard rekommenderar 3-3,6 m breda öppningar eller drivvägar omdjuren går i bredd. En gång längs varje boxär välinvesterad yta som underlättarmycket framför allt för flyttning av djurenmen även för framkomligheten och inspek-tionsmöjligheterna för skötaren. En ovär-derlig hjälp är vallhundar, som kan ersättamycket inredning och arbetskraft.

På ett par av besöksgårdarna användeman en så kallad tackvändare vid klövvår-den. Tackvändaren kan vända på tackanvilket gör det enkelt att arbeta med henne.

Mönstring

Vissa raser har värdefull ull eller päls. Föratt välja ut de bästa djuren som livdjur ochavelsdjur till besättningen gör man en ull-eller pälsmönstring av lammen. Pälsmönst-ring görs t.ex. på lamm av rasen gotlands-får och ullmönstring på lamm av t.ex. rasenfinull eller ryafår. För att kunna bedömapälsen och ullens kvalitet krävs det brabelysning i lokalen. Det ska helst inte varadirekt solljus som blir för starkt eller vanligstallbelysning som blir för svag. För denbästa bedömningen ska man ha lampormed ljustemperatur 5500 K, dvs. dagsljus.I samband med mönstringen vägs ocksålammen. Vissa vågar har en del man kanfälla ner och ställa lammen på när manmönstrar päls eller ull. Alterantivet är ettmönstringsbord. Hanteringsränna i sektion. Rännan bör kunna

göras vidare i överkant. Bredden beror på dju-rets storlek och ras.


Ströbädd och gödselhanteringUnder stallperioden kan ströbädden växaca 50 cm vid maximal beläggning om manfår den att brinna bra, ännu mer om det intefungerar riktigt. Den växande ströbäddenkan ställa till problem eftersom avståndetdå minskar till foderbordet eller krubban.Det medför att det blir fel avstånd för tack-orna när de äter samt att lamm kan hoppaupp på foderbordet och gödsla. Problemetkan lösas genom att man har ett foderbordsom är höj- och sänkbart eller indelat i sek-tioner som man kan lyfta upp och pallaunder efter hand. En annan möjlighet är attgödsla ut närmast foderbordet med jämnamellanrum, men det finns risk att t.ex. gas-brandsbakterier kommer fram när mangödslar ut och rör om i en ströbädd. Alter-nativt kan man ordna en klövpall närmastfoderbordet där fåren kan stå med sinaframklövar på samma höjd hela stallperio-den. Klövpallen kan gjutas i betong. Denkan också bestå av fabrikskasseradebetongelement som läggs på golvet eller såkan en lös konstruktion av trä eller metallanvändas.

Det är svårt att ange en generell siffra påströåtgången eftersom det beror på fleraorsaker, bl.a. hur blött fodret är, beläggningoch klimatet i stallet. Överslagsmässigt kanman räkna ca 0,5 kg halm per tacka ochdag vid ensilageutfodring. Halm är detvanligaste strömedlet till får, men även

sågspån eller torv är tänkbart.Byggnadens mått och portmått bör plane-ras så att utgödsling kan ske med traktoreller minilastare.

Det ska finnas lagringsutrymme för stall-gödseln för besättningar med fler än 2 DE ikänsliga områden och för besättningar medfler än 10 DE i övriga områden i Sverige.Hör efter med din kommun om du inte vetom du tillhör ett känsligt område. Kravetpå lagringskapacitet är 6–10 månader bero-ende på område. Lagring i ströbädd får räk-nas som lagringsutrymme för stallgödseln.Djupströbäddar får läggas på stuka omvädret är lämpligt och det inte är risk försönderkörning. Mellanlagring direkt påmark får däremot inte räknas in i lagrings-utrymmet. Spridningsarealen för får ochgetter är i dag 15 djur/ha, men från ochmed 2006 kommer kravet vara max. 22 kgfosfor/ha och år vilket motsvarar ca 14tackor/ha. Om du inte har tillräckligt medspridningsareal för dina djur måste duskriva ett spridningskontrakt med en annanbrukare.

Spaltgolv

Spaltgolv kan användas till får närmastfoderbordet. Det eliminerar problemet meden växande ströbädd och den därmed mins-kande nivåskillnaden till foderbordet, ochdet bidrar till minskad ströförbrukningeftersom en stor del av gödseln hamnar

2 4

Principskiss över vägning av lamm i bredare gång vid boxen.1 = gång, 2 = våg, 3 = provisoriska grindar för att smalna av gången innan vågen och skilja påvägda och ovägda lamm. Samlingsfållan innan vägning ska helst göras mindre än i figuren4 = ej vägda lamm, 5 = vägda lamm tillbaka till boxen.


2 5

under spaltgolvet. Begagnat spaltgolv tillnötkreatur eller svin kan användas, menspalten får inte vara bredare än 25 mm ochstaven ska vara 80 mm bred. Länsstyrelsenkan komma att kräva att en fläkt monterassom suger ut gödselgaserna under spaltgol-vet. På grund av kostnaderna är spaltgolvaktuellt framför allt vid en ombyggnad närbefintligt spaltgolv kan utnyttjas. Spaltgolvkan vara halt för djuren och beroende påfoderbordets utformning kan de dra nerfoder som sätter igen spalten. Någon typ avspaltgolv kan vara bra att ha i fållan precisinnan klippning för att djuren ska hålla sigrena. Läs mer under rubriken ”Hantering”.

UtevistelseVid utevistelse kräver KRAV minst 2,5 m2

per tacka och 0,75 m2 per lamm som vägermax. 40 kg. Djurskyddsbestämmelsernarekommenderar samma mått.

Rastgårdar som används under stallpe-rioden ska ligga i anslutning till stallet.Planlösningen måste anpassas så att detfinns flera utgångar till rastgårdarna så dju-ren kan hållas i flera grupper. Särskilt viktigtär det att skilja på tackor före lamning ochtackor med lamm för att inte lammen skadrabbas av diarré. Marken i rastfållorna skavara väldränerad och torr, alternativt beståav en hårdgjord platta av betong eller asfalt.

När lammen föds tidigt på våren kansamma bete intill byggnaden användas årfrån år under förutsättning att inga får vis-tas på betet under resten av året, inte hellerinnan lamningen. Betet måste då slås ellerputsas senare på säsongen, eller så kan ettannat djurslag, t.ex. hästar, beta undersenare delen av betesperioden. Problemenmed att hålla parasitfria beten åt lammenintill stallbyggnaden ökar för lamm som

föds senare på året. När får vistas ute året om måste de ha till-

gång till en byggnad eller motsvarandesom kan ge skydd mot väder och vind.

BrandskyddLBK (Lantbrukets Brandskydds Kommitté)har satt upp rekommendationer för hurbrandskyddet kan upprätthållas på gården.För nybyggda stallar eller stallar sombyggs om följer länsstyrelsen rekommen-dationerna vid förprövningen. Några av rekommendationerna är: • Max. en veckas behov eller 10 m3 strö

och foder får förvaras i stallet. • Av utrymningsskäl ska det vara max. 30

m till närmsta port ut i det fria. Portenför utrymning ska vara minst 1 m bredför får.

• I höghusladugårdar, alltså ladugårdarmed skulle ovanför, får inte tilluften tasdirekt från skullen, utan ska tas utifrån.

• Vid nybyggnad ska det vara minst 15 mtill närmsta byggnad för att slippa brand-sektionera.

• Växthusplast ska vara klassad som svår-antändlig av SITAC. SITAC certifierarprodukter och personal inom byggsektornoch ansvarar bl.a. för klassning av växt-husplast. Webbplats www.sitac.se, telefon0455-33 63 03.

Rekommendationerna omfattar även elin-stallationer, utformning av byggnadstek-niskt brandskydd, förvaring av bränslen,inomgårdsutrustning, släckutrustning m.m.Försäkringsbolagen följer LBK:s rekom-mendationer när de sätter sina försäkrings-premier. Det finns alltså både säkerhet ochpengar att spara om man följer rekommen-dationerna.

Den här besättningen medpälsfår har tillgång till utevis-telse.


NYBYGGNAD

2 6

Grund De fysiska krafter som påverkar konstruk-tion och dimensionering av en byggnadutöver egentyngden, är snölaster, vindlas-ter, djurens och ströbäddens tryck mot väg-gen. Stommens uppgift är att föra ner kraf-terna i grunden.

Hallbyggnader av typen maskinhallaroch liknande oisolerade fårhus byggs oftastmed plintgrund. Plintarnas utformning kanse olika ut beroende på markförhållandena.Lös mark kräver att plintarna är förseddamed en större bottenplatta som hindrar attbyggnaden sjunker ner i marken. Prefabri-cerade betongväggar grundläggs oftast itillhörande plintar.

Enkla stolphus utan större krav på livs-längd kan grundläggas genom att påla nerträstolpar, t.ex. telefonstolpar.

Växthusstallar är lätta och kan ha en enk-lare grundläggning. Vanligen lägger manen kantbalk som växthuset kan fästas på

MarkundersökningFör att grundläggningen ska ske på ett rik-tigt sätt är det en fördel att först göra enmarkundersökning. Det minskar risken försättningar som ett resultat av felaktiggrundläggning. Undersökningen kan sparapengar för byggherren genom att byggna-

tion undviks på platser med dåliga mark-förhållanden där t.ex. lös lera döljer sigunder torrskorpan. En markundersökningkan utföras på olika vis. Det enklaste, somdu kan göra själv, är att gräva provgroparför att kontrollera markens egenskaper ochgrundvattennivå. En markundersökning ärett bra underlag vid upphandling.

GolvVanligast i djurstallar i dag är gjutetbetonggolv. Det är också ett krav i perma-nenta stallar till de flesta djurslag. När detgäller får är det möjligt att istället ha packatgrus under ströbädden. Ett underlag avgrus får enligt många brukare lättare bäd-den att brinna eftersom det blir lufttillförseläven underifrån och bädden blir torrare. Enannan fördel är naturligtvis att det är billi-gare än betonggolv. Nackdelen med ettunderlag av grus är att man vid utgödslingfår med sig en del grus ut och att underlagetlätt blir ojämnt och spårigt. Det gör att mankan behöva fylla på med nytt grus efterutgödsling. Det är inte en självklarhet attgrusbäddar är tillåtna i varje kommuneftersom risk för näringsläckage kan före-ligga. Hör efter med miljökontoret vad somgäller i din kommun.

Fårstall med tvärställda foderbord, glespanel i väggarna, plåttak och öppen nock.


2 7

VäggI ett oisolerat stall kan väggarna utgöras avträpanel, vindväv eller plåt. Väggen måstevara helt tät till minst ca 1,5 m från golvetför att förhindra drag på djurens liggyta.Ovanför den täta delen av väggen behöveren träpanel vara försedd med öppningarmellan brädorna på minst 1,5 cm. I ställetför träpanel kan man ha vindväv som ven-tilerar effektivt samtidigt som den reduce-rar vindhastigheten kraftigt. Även här gäl-ler det att väggen bör göras tät längst nermed t.ex. lockläktpanel. Att endast ha enöppning längs takfoten ger oftast för liteventilation och risk finns för kallras fråntakfoten. Glespanel och vindväv ger meradiffusa luftinsläpp som fördelar luften påett bättre sätt i byggnaden. Gavelpartiernakan göras täta.

Plåtväggar rekommenderas inte eftersomdet lätt blir ett rått klimat i stallet och detbildas kondensvatten på väggarna. Trä gerett bättre inomhusklimat och har också denfördelen att det är lättare att byta ut en tra-sig bräda än en hel plåt. Dessutom är trä etttraditionellt byggnadsmaterial som ger etttrevligare utseende. I de fall plåt väljsbehöver den kombineras med ett partivindväv mot takfoten för att ventilationenska bli tillräcklig. För att få in mycket ljus ibyggnaden är vindväv bra i väggarna. Mankan också göra stora ljusinsläpp i gavel-spetsarna. Ljuset är bra för produktion ochför trivseln i stallet.

Väggarna i en ligghall med tre väggaroch en öppen långsida utförs på samma sättsom beskrivits ovan. På grund av enmycket hög luftomsättning i den här typenav byggnader så fungerar plåtväggar bättreän de gör i traditionella hus med fyra väg-gar. En tät vägg med öppen takfot kanräcka i den här typen av hus.

För att skydda byggnaden från ströbäd-den och för att det ska gå lätt att göra rentär det bra att montera beständiga skivormot väggen. Skivorna ska tåla gödsel, hög-tryckstvätt och tryck från bädden. Filmbe-lagd plywood som t.ex. Wisa-Farmskivorfungerar bra. Ett annat bra och hållbartmen dyrare alternativ är att mura en 1,5 mhög stödmur som väggen sedan reglasupp på.

Väggarna byggs helst minst fyra meter tilltakfot så att det går att komma in med trak-tor vid utgödsling och så att byggnaden blirflexibel.

TakYttertaksalternativen, när det gällernybyggda oisolerade stallar, är framför alltplåt eller fibercementplattor. Plåttak skakondensskyddas för att undvika takdroppoch att det rinner kondensvatten längs medkonstruktionen. Kondensskyddet kan beståav en väv som monteras under plåten, enfuktabsorberande massa som i fabrik spru-tas på under plåten eller skivmaterial typmasonit. Det senare är det dyraste meneffektivaste alternativet. Fibercementplat-tor behöver inget extra kondensskyddeftersom de tar upp fukt själva och är någotisolerande vilket minskar kondensutfäll-ningen. Vid regn blir ljudvolymen under ettplåttak väldigt hög, något som är lindrigareunder ett fibercementtak. Taktegel ochbetongpannor är dyra alternativ och kräverett undertak, framför allt av säkerhetsskälvid arbeten på taket.

Det är positivt om man kan lägga in ljus-insläpp i taket. Det är ett effektivt sätt attgöra stallet ljusare.

VäxthusVäxthus i konventionellt utförande är inteanpassade till att vara djurstallar, vilketman ska tänka på om man vill använda ettsådant för att inhysa sina får. Det kan blioerhört varmt i ett växthus under soligavårdagar. Därför är det viktigt att ordna såventilationen är väl tilltagen och attkorsdrag kan ordnas. Det är viktigt att växt-huset har rejäla ventilationsöppningar bådei gavlarna och längs med långsidorna. Föratt ytterligare förbättra ventilationen kanen öppningsbar nock monteras. Fåren skatas ut på bete så snart vädret och marken till-låter för att undvika att de hålls inne i växt-huset under varma vårdagar. Eftersom detoftast bara är möjligt att släppa ut djurengenom gavlarna så är möjligheten till utevis-telse under stallperioden begränsad om manvill ha ett flertal rastfållor.

Djuren exponeras för mycket dagsljus iväxthusstallar vilket är positivt för djurens


brunster och fruktsamhet. Även tillväxtengynnas av mycket ljus.

Ett växthus har kortare livslängd än t.ex.en hallbyggnad, och man får kalkylera medatt underhållskostnaderna på ett växthus ärhögre. Växthusplast kan man räkna medhåller 10–15 år innan den behöver bytas ut.Det finns inte lika många alternativaanvändningsområden för ett växthus som

för en maskinhallsbyggnad. Växthusen kangöras i stort sett hur breda som helst, menöver ca 20–21 m bredd blir konstruktionenväsentligt dyrare. Växthusplasten ska varaklassad som svårantändlig av SITAC.

För att uppfylla djurskyddsbestämmel-serna ska konstruktionen uppfylla säker-hetsklass 2. I konventionella växthus ärkraven på konstruktion lägre.

2 8

Mindre modell av växthusstall på Gotland.


EXEMPEL PÅ PLANLÖSNINGAR

2 9

Här följer två ritningsexempel på rationellabyggnader som tagits fram med utgångs-punkt från de erfarenheter och den kunskapsom framkommit under arbetet med denhär skriften. Båda förslagen kan inhysa 400tackor med höstlammsuppfödning (lammoch tackor flyttas till bete innan lammenväger 15 kg). Ytbehovet är då 1,9 m2/tackamed lamm. Antalet ätplatser vid foderbor-det är anpassat att räcka till dräktiga tackor,dvs. 45 cm per tacka. Boxarna är ritade 4,3m djupa. Varje box behöver vara minst 1

meter djupare vid uppfödning av vårlamm,beroende på avvänjningstidpunkt och slakt-vikt.

Tillsyn och utfodring i lamningsboxaroch lammkammare sker smidigt från gång-arna intill boxarna. Vattenkopparna monte-ras lätt åtkomliga från gångarna, och väg-ning av lamm eller tackor kan ske i gång-arna. Utrymmen för personal, medicinerm.m. är inte inritat eftersom behovet avdetta är individuellt och beror på gårdensförutsättningar i övrigt.

Förslag 1bygger på att utfodring sker med bandfoderfördelare, eventuellt kan rälshängd foder-vagn användas. För skötaren blir det relativt långa vägar att gå. För att undvika ett allt-för långsmalt hus behövs flera bandfoderfördelare, i detta fallet två. Bandfoderfördela-ren används även till att föra ut strö, från bandfoderfördelaren fördelas det manuellt.Det går inte att på ett bra sätt kombinera den här planlösningen med utedrift under stall-perioden. För att gångarna längs ytterväggen ska bli lagom breda bör de anpassas efterden stomme man tänkt använda. Olika stommar tar olika stor plats. Planlösningen pas-sar både växthusbyggnader och hallbyggnader. Växthus byggs med vindväv i gavlarnaoch luftintag längs långsidorna i marknivå. En skiva på insidan av långsidorna leder luf-ten uppåt istället för rakt in på ströbädden.

Planritning till förslag 1 – hallbyggnad eller växthus.1 = ströbädd, 2 = bandfoderfördelare, 3 = gång, 4 = hanteringsyta, foder och redskap, 5 = portar.


3 0

Förslag 2bygger på utfodring med balrivare efter traktorn som sprutar in fodret på de tvär-ställda foderborden. För att slippa spruta fodret så långt och därmed minska riskenför att fodret sprutas ut alltför mycket utanför foderborden, kan utfodringen ske bådefrån mittgången och genom öppningar i väggen utifrån. Öppningarna i väggen kan för-ses med plastjalusi för att förhindra korsdrag i byggnaden. Halmströ sprutas ut i bäd-darna med balrivaren från mittgången. Man får räkna med att det blir ett visst foders-pill med denna lösningen och halm kommer hamna i pälsen på fåren. Kraftfodretutfodras för hand på foderborden.

Lamningsboxar monteras längs de smala gångarna mellan boxarna. Tappkranar förvatten till lamningsboxarna förläggs lämpligen intill mittgången, i änden av gångarnamellan boxarna, vilket blir tre stycken i detta stallet. Planlösningen möjliggör att fårenkan vistas ute under stallperioden. Planlösningen fungerar i en byggnad av maskin-hallstyp, lämpligen med en eller två stolprader i mitten för att minska byggkostnadenför denna breda byggnad. Väggarna kan utföras av träpanel. På långsidorna görspanelen gles. Alternativt monteras vindväv, vilket också ger bra ljusinsläpp. Ca 1,5 mfrån golvet görs väggen tät, även gavlarna kan vara täta. I nock hålls en ca 20 cm bredspringa öppen.

Planritning förslag 2 – hallbyggnad med tvärställda foderbord.1 = ströbädd, 2 = foderbord, 3 = gång, 4 = körbar gång, 5 = utrymme för foder och redskap,6 = portar, 7 = öppningar i vägg för utfodring.


3 1

Sänka byggkostnadernaByggkostnaderna varierar beroende på vari landet man ska bygga, konjunkturen ibyggbranschen, hur mycket man gör själv,hur välplanerat bygget är och hur bra styr-ningen under byggfasen är. Markförhållan-den spelar stor roll för hur dyra markarbe-tena blir.

För att pressa priset kan du bl.a. göra föl-jande: • Gå ut med prisförfrågan till flera entre-

prenörer – och ta reda på vad som ingår ipriset.

• Gör vissa arbeten själv, men glöm intebort att räkna vad det kostar för dig attlägga ner egen tid på bygget (alternativsysselsättning, produktionsförluster m.m.).

• Välj billiga men funktionella material.• Välj vanligt förekommande, raka bygg-

nadslösningar.• Bygg på en plats med bra markförhål-

landen.• Bygg när byggfirmorna har lite att göra.• Om möjligt, gör gemensam upphandling

med andra som planerar bygga.• Använd befintlig byggnad om det inte

kräver dyrbara ombyggnationer och för-utsättningarna är de rätta.

KostnaderAlla kostnader är exklusive mervärdes-skatt. Prisuppgifterna gäller för hösten2004.

Hallbyggnad

I riktpriset nedan ingår markarbeten,grund, dränering, fribärande stålstomme,oisolerade väggar av träpanel eller vind-väv, tak med åsar och kondensskyddadplåt, hängrännor och stuprör, el, vatten-dragning och vattenkoppar i byggnaden.Allt arbete lejs in. Framdragning av el ochvatten till byggnaden ingår inte, betong-golv ingår inte, inte heller inredning ochutfodringsanläggning eller uppvärmnings-bar kur för personal. – Riktpris ca 1 400 kr/m2. Priset beror påutformningsvariationer, plats i landet m.m.

För enkelt betonggolv tillkommer ca 250kr/m2.Av riktpriset är per kvadratmeter:• ca 900–1 100 kr stomme, väggar, kom-

plett tak enl. ovan med fast öppen nock,plintar, portar

• ca 150 kr vatten och el• ca 250–350 kr markarbeten, grusbädd

och dränering.

Växthus

I riktpriset nedan ingår markarbeten,grund, dränering, växthusstomme medplast och gavlar med vindväv, el, vatten-dragning och vattenkoppar i byggnaden.Beräkningarna avser inte växthus, dimen-sionerade för full snölast. Allt arbete lejsin. Framdragning av el och vatten till bygg-naden ingår inte, betonggolv ingår inte, inteheller inredning och utfodringsanläggningeller uppvärmningsbar kur för personal.– Riktpris ca 900–1 000 kr/m2. Priset berorpå utformningsvariationer, plats i landetm.m. enligt tidigare förklaring. För enkeltbetonggolv tillkommer ca 250 kr/m2.Av riktpriset är per kvadratmeter:• ca 500–600 kr växthus inkl. vindväv i

gavlarna, montering, kantbalk• ca 150 kr vatten och el• ca 200–350 kr markarbeten, grusbädd

och dränering.

Inredning och utrustning

• Grindar ca 200–300 kr/m (beroende påantal, typ och fabrikat)

• Höj- och sänkbart foderbord ca 1 400kr/m (ätplatser på båda sidor om foder-bordet)

• Bandfoderfördelare, 50 m ca 140 000 kr • Balrivare, mobil, från ca 100 000 kr

InvesteringsstödInvesteringsstöd kan sökas hos länsstyrel-sen. Ett syfte med stödet är att underlättaanpassningen till ett ekologiskt hållbartjordbruk. Hit räknas att bevara och för-bättra natur- och kulturmiljön, arbetsmil-jön, djurskyddet eller livsmedelshygienen.Ett annat syfte är ekonomisk och social

Investeringskostnad


utveckling på landsbygden. Grundande förinvesteringsstödet är fasta investeringarsåsom byggnad och fastmonterad inred-ning. Södra och mellersta Sverige har ettmaximalt stödbelopp på 480 000 kr, medanmål 1-området i norra Sverige har ett högremaximalt belopp som varierar mellan800 000 kr och 1 200 000 kr beroende påområde. Eftersom bidragspengarna interäcker till alla som ansöker, så beslutarvarje länsstyrelse om maximalt stödbelopp

i sitt län. Endast investeringar som kanverifieras med fakturor eller kvitton ärstödberättigande.

Även ett projektstöd finns att söka frånlänsstyrelsen för projektering, konsultar-vode och dylikt, liksom ett förädlingsstödsom kan sökas för t.ex. byggnader och pro-duktionsutrustning som behövs för förbätt-rad bearbetning och saluföring av jord-bruksprodukter.

3 2


3 3

Gård 1Värmland

GÅRDSEXEMPEL

Här följer sex olika exempel på fårstallar. Gårdarna finns i Värmland, Södermanland och påGotland. Gårdsexemplen visar på olika typer av byggnader och olika typer av produktion.

Allmänna faktaAreal 110 ha åker och 20 ha beteEkologisk eller konventionell KonventionellBesättningsstorlek 500 tackor, 10 baggar, ca 850 lammProduktionsinriktning Betesdjur. Lamning i april. Lammen

slaktas under perioden november – aprilRas Tackorna är Gotlandsfår, Texel och kors-

ningar däremellan. Baggarna är ren-rasiga Gotlandsfår, Texel och Finull.

Rekrytering 20 % eller ca 100 tackor per årProduktion/år 750–800 lammAnställda/antal som arbetar med fåren Ägaren jobbar heltid. En säsongsan-

ställd arbetar 3 månader vid klippnings- och lamningsperioden.

ByggnadSamtliga ekonomibyggnader byggdes1992 efter en omfattande brand. Då varmålet en besättning med 400 tackor. Får-stallet byggdes på det gamla stallets platsoch viss del av den gamla plattan kundeutnyttjas. Stallet har därför en gjutenplatta. Stommen står på en sockel med höj-den 15 cm och bredden 40 cm. Vid utgöds-ling är det en fördel att betongsockeln gårupp över golvnivån. Den bärande stom-men är av stål och består av fribärandetakstolar. Vägghöjden är 4,5 m. Hallensmått är 22 x 54 m. Väggarna är gjorda avläktad träpanel med ströläkt och taket avkondensskyddad plåt. Byggnaden har 22rejäla fönster av plexiglas. Längs med insi-dan av ytterväggarnas nederdel sitter ply-woodskivor (1,2 m) med bakomliggandereglar.

Längs ena gaveln finns ett 6 m bred ytaför sortering, vägning och foderhantering.En port finns i ena änden. Den vägen körsalla rundbalar in med traktor. Rundbalarnasätts på ett spjut. Över de två boxradernalöper I-balkar. De är fastsatta i takstolarnasdragband. I varje I-balk sitter en eldriventelfer. Telfern lyfter upp rundbalen ochmed ett rep från mittgången dras rundba-larna ut över boxarna. Ett mindre uppvärmt rum med varmvat-

tenbehållare, medicinskåp och pumpar förvattnet finns i ena hörnet av hallbyggna-den.

Nu utnyttjas även de byggnader somskulle bli maskinhall respektive foderladasom fårstallar. Den ena byggnaden harpulpettak och den öppna fronten harbyggts för med en halvhög vägg och vind-väv. Denna byggnad inhyser i dag tack-lammen. Den andra byggnaden är helt i trämed sadeltak och inhyser i dag bagglam-men. Här lämnas de två stora portarnaöppna för ventilation.

Vy över stallet med drivningsgången i mitten.Balkbanorna över boxarna med två hängandehalmbalar. Gårdens två vallhundar är oumbärligarbetskraft.


VentilationHallens gavelspetsar är gjorda av glespaneloch nocken är öppen. I nederkant av långsi-dorna finns längsgående ventilationsöpp-ningar. Den inkommande luften styrs uppåtmed hjälp av plywoodskivor som sitter påinsidan av de bärande väggstolparna. Det äräven öppet längs takfoten.

FoderVarje box har en grovfoderhäck och fyrahalvrunda kraftfodertråg. Kraftfodertrågenhör till boxavskiljningen och har en grind ibakkant. De är höj- och sänkbara. Foder-krubbans botten är av glasfiber. Utfodringmed kraftfoder tar ca 20 minuter. Mineral-foder ges i krubbor som hänger på boxav-skiljningen.

Ensilagebalar sätts ut i boxarna var 3–4:edag. Storbalshäckarna består av fem lösagrindar som skjuts ihop allteftersom rund-balen minskar. När rundbalarna sätts in,river skötaren loss ensilage och lägger ikraftfodertrågen. Annars blir det trångt vidgrovfoderhäcken. Det dagliga arbetet attsätta in tre ensilagebalar och en halmbalsamt tillsyn tar ca 1,5 timme.

Lammen som ska slutgödas får fri till-gång på kraftfoder. En egentillverkadbehållare på ca 2 m2 fylls med traktor-skopa. För lammkammare finns extrakraftfoderbehållare, tillverkade av plast-dunkar som hänger i snören.

VattenFårstallet har 12 flottörvattenkoppar. Dessa

3 4

Planritning över fårstallen.1 = yta för foderhantering och med hanteringsränna, 2 = isolerat utrymme med medicinskåp ochVV-beredare, 3 = box för 45–50 tackor, 4 = vattenkopp, 5 = kraftfodertråg, 6 = grovfoderhäck, 7 =1–2 boxar för ca 60 tacklamm, 8 = kraftfoderbehållare fri tillgång, 9 = resterande tacklamm medtillgång till hage, 10 = box för ca 60 bagglamm, 11 = resterande bagglamm med tillgång till rastha-ge, 12 = klipphörna, 13 = verkstad.

Halvcirkelformade kraftfoderhäckar invid tvärgång. Lägg märke till de löstagbara rören/hylsorna. Dehåller de lösa grindarna på plats, när bädden växer på höjden.


3 5

sitter fast i en bygelgrind. Bygelgrindarnaär löst fastsatta i väggen med öglor och rörsom kan höjas när ströbädden växer.

Vattnet cirkulerar i två separata slingorav plaströr längs ytterväggen. Vattnetvärms med elpatron, 6 kW. En termostatstartar elpatronen vid -3 °C. Plaströret lig-ger i en U-formad ränna isolerad medfårull. Rännan ligger ovanpå plywoodski-vorna i väggen. Om vattnet har frusit tinarman upp ispropparna och blåser därefter urledningarna för att kontrollera att det ärfritt innan vattnet släpps på igen.

Till lamningsboxarna körs hinkar medvatten ut med en gummihjulsvagn. Vagnentar 12 hinkar samtidigt.

BelysningDagsljuset kompletteras med lysrörsbelys-ning i tre längsgående rader. Varje rad gåratt tända oberoende av de andra. Två arma-turer kan tändas separat för nattbelysning.Lantbrukaren har även några mobila1 000 W lampor för arbetsbelysning.

InredningAll inredning är tillverkad av Knarrhults.På gården har man tagit fram en egenmetod för att hålla ströbäddarna och inred-ningen på plats, även när bäddarna växerpå höjden. I betonggolvet borras smala hål,ca 5 cm djupa. I hålen sticks dubbar medpåsvetsade rör ner. Utanpå rören träs ettbredare rör, ca 1 m högt. Grindarna hålls

sedan på plats genom att de monteras mel-lan de fixerade rören och ströbädden. Ply-woodskivorna mot yttervägg har fastskru-vade öglor för montering av lamnings-boxar. Lamningsboxarna byggs sedan omtill lammkammare.

GödselhanteringUtgödsling sker en gång per år med trak-torn. Gödseln lagras som stuka på åker-mark.

StröGrundhalmning sker var 3–4:e dag i sam-band med att en ny ensilagebal sätts ut.Däremellan lite ”finströning”. Rundbaladhalm körs ut med telfern i I-balkarna.Under lamningsperioden strös varje dag.

Gruppindelning Tackorna delas in i grupper om 45–50 pergrupp. Ungtackorna grupperas för sig.Efter lamning grupperas tackorna efterantal lamm.

Lammen avskiljs, vägs och könssorterasi augusti när de är ungefär 110 dagargamla. Därefter släpps de tillbaka på betet.Lammen stallas in i september. Tacklam-men och bagglammen hålls i separatabyggnader. Lammen hålls i grupper om400 djur. När de ska slutgödas med fri till-gång på kraftfoder, sorteras de i gruppermed 60–70 lamm per grupp.

Egentillverkad kraftfoderbehållare för slutgöd-ning av lamm.

Flottörvattenkoppar med cirkulerande varmvat-ten. Vattenkoppen sitter fast i bygelgrinden.Denna höjs allteftersom bädden växer. Plywood-skivor längs med stallets yttervägg.


HanteringPå hösten görs en prognosvägning. Lam-men vägs efter 14 dagar på kraftfoderstat.Under leveransperioden vägs alla djur var3:e vecka. Det tar fem timmar att väga allalamm.

Tackor och vårlamm klipps en gång perår. Ägaren och en anställd klipper fårenunder perioden december till januari. Avbilderna framgår hur klippningsplatsen serut. Klövarna klipps inför lamningen. Detsker i tackvändare. Alla djur avmaskas isamband med lamningen. Då används han-teringsrännan och vågen används somgrind. Ytterligare avmaskning sker efter

träckprov. Från november till februari gåren bagge med respektive grupp. Frånfebruari går baggarna för sig. Ca 60 tackorbrunstar om. Tidigare användes semin.

UtevistelseBetesperioden är från slutet av maj tilloktober. Lammen tas in i september. Tillsy-nen är svår att klara under betesperioden.Den sker delvis från hästryggen. Sedan ettår har två hundar ständigt gått med djurenför att minska rovdjursförlusterna. Det ärbåde lo, räv och korp som tar lamm. För attlättare kunna driva lammen med vallhundfår några äldre djur gå med lammen. Lam-

3 6

Vägning av vårens sista lamm.Hanteringsrännan står alltidframme. För att underlättaarbetet finns ett högt arbets-bord för datorn. En 1000 W-lampa är monterad på en bågevid vågen. Tänk på att våg,dator och lampor behöver el-uttag.

Sorteringsgrind efter vågen. Lammen sorteras i två grupper. Djur som ska tillbaka ut på betet kandrivas ut genom en mindre dörr/lucka till höger i bild.


3 7

men har tillgång till rasthagar under stall-perioden.

ArbetsmiljöKlippningen är den tyngsta arbetsuppgif-ten. Att få ut vatten till lamningsboxar,samt att bära grindar till lamningsboxarupplevs också som tungt och tidsödande.Investeringen i telfer för att lyfta storbalarhar underlättat arbetet mycket samt sparartid. Tidigare användes lyftblock.

KostnadNär fårstallet (1 188 m2) byggdes 1992 varkostnaden för byggnaden 765 000 kr.

Inredningen, vatten m.m. kostade 230 000 kr.Priserna är exkl. moms. Arbetet lämnadesut på anbud.

SynpunkterSkötaren är nöjd med planlösningen ochtycker att arbetet är effektivt. Mittgångenär 1,2 m bred vilket skötaren tycker är litesmalt. På en 1,6 m bred gång skulle det gålättare att komma fram med vagnar. Arbetetunder lamningsperioden skulle effektivise-ras om det fanns gångar längs med ytter-väggarna. Arbetet skulle också effektivise-ras om vattningen i lamningsboxarna auto-matiserades.

Här sker all klippning. Dengrupp som skall klippasdrivs in i gången med träs-palt för att djuren skahålla sig rena. Träspaltenlyfts bort vid utgödsling.Tackorna kommer ingenom en grind ochsläpps ut genom enannan. Ullen kastas utgenom en lucka i väggen.

I ”klipphörnan”. Tackornakommer in genom engrind och släpps utgenom den andra. Ullenkastas ut genom luckan iväggen.


Allmänna faktaAreal åker och bete 40 ha varav 30 ha ensilagevall, 41 ha bete

klass 1, 18 ha bete klass 2Ekologisk eller konventionell KonventionellBesättningsstorlek 510 tackor, ska utöka till 600Produktionsinriktning Dilamm, vårlamm Ras Dilamm, vårlamm: tacka Finull * Dorset som

betäcks med Texelbagge.Rena finullstackor, ca 100 st, och finullsbaggar.Dorsetbaggar för att få fram produktionstackor.

Rekrytering ca 20 %Produktion/år Totalt ca 1 000 lamm varav ca 600 dilamm. Dilammen

föds i januari och slaktas vid 40–60 dagars ålder. De väger då 25,5–28 kg.

Anställda/antal som arbetar Ca 1,5 tjänst året om.med fårproduktionen

3 8

ByggnadDet bågformade växthuset byggdes år2000. Växthuset har dubbla plastskikt iytterväggarna. Utrymmet mellan de tvåplastskikten är luftfyllt vilket ger ett brakondensskydd. En luftfläkt blåser in luftmellan plastlagren under 10 minuter pertimme. Plasten är testad och godkänd urbrandskyddssynpunkt.

Växthuset är byggt på en betongram avkasserade betongbalkar från ett motorvägs-bygge. Även under foderborden ligger kas-serade prefabricerade betongelement somman kommit över billigt. Dessa betongele-ment sticker ut lagom mycket från foder-borden så de även fungerar som klövpallför fåren. Det finns två längsgående foder-bord i byggnaden och en längsgående han-teringsränna i mitten. Däremellan finns

ströbäddar. Under ströbäddarna, som ligger25 cm under övrig golvnivå, ligger packatgrus. Vid ena gaveln finns en yta medbetonggolv som används till foderutrust-ning, redskap och hantering. I ett av hörnenfinns en liten uppvärmningsbar kur för per-sonalen, medicin, journaler m.m.

FoderFoderbordet består av en bandfoderförde-lare som fåren äter direkt ifrån. Foder-bordsgrindarna är stängningsbara så djurenkan stängas ute från foderbordet medanfodret fördelas ut. Stängningen sköts meden spak i änden av foderbordet. Fåren skaäven kunna låsas fast genom att foder-bordsgrindarna stängs halvvägs, men detfungerar inte eftersom fåren är alldeles försnabba på att dra undan huvudena.

Bågformat växthus med vindväv igavlarna.

Gård 2Söder-manland


3 9

Ensilaget matas ut på bandfoderfördela-ren med en rivare som står på hjul och kanflyttas mellan de olika foderborden. Kraft-fodret (pelleterat) matas ut på bandet frånen ficka med automatisk utmatning. Ävendenna står på hjul och flyttas mellan foder-borden. Fodermängden kan styras genomatt hastigheten på bandet och på utmat-ningen ändras. Mängden foder styrs så attdet aldrig blir rester kvar på bandet. Där-med hålls en bra foderhygien. Utfodringsker två gånger om dagen. Lammen fårextra kraftfoder i foderrännor som ställs uti lammkamrarna.

VattenFåren har eluppvärmda vattenkoppar. Vat-tenledningen går under mark och har en

elslinga som kan kopplas på vid frysrisk.Utöver vattenkopparna så har lammen extravattenkar som ställs ut i lammkamrarna.

VentilationLuftintag finns längs hela långsidorna iform av en 30 cm hög spalt längst ner vidmarken. Innanför långsidorna finns ski-vor, ca 120 cm höga, som styr luft frånluftintagen uppåt. Båda gavlarna bestårav vindväv som dämpar vindhastighetenmen ger en genomströmning av luft ibyggnaden. Varma, soliga dagar kan luft-genomströmningen öka genom att mandrar upp rullportarna, som också debestår av vindväv. Byggnaden är heltouppvärmd.

BelysningStallet är mycket ljust. Dagsljuset komplet-teras med lysrörsbelysning i fyra längsgå-ende rader.

InredningInredningen kommer från Knarrhult ochSiltbergs. Knarrhults inredning anser manfungerar bäst, mycket på grund av hur grin-darna sätts ihop med varandra. De hållerihop bra på ojämnt underlag.

GödselhanteringUtgödsling sker en gång per år. Mycket liteav grusbädden under bäddarna upplevsfölja med vid utgödslingen.

Foderbordet består av en bandfoderfördelare.

Eluppvärmda vattenkoppar.


StröMan ströar varannan dag med långstråighalm. Halmen matas ut på bandfoderförde-laren och fördelas därifrån manuellt i box-arna.

Gruppindelning Tackorna delas in i grupper med 80–85 ivarje. Under lamning ställs lamningsboxarupp i boxen längs mittgången, foder och vat-ten ges där manuellt. Produktionstackor ochen del ungtackor finns också inne i gamlaladugården. Där sker en stor del av lamning-arna. Behandlingsbox ordnas med lösa grin-dar. Värmelampa finns att tillgå.

HanteringVägning av lammen sker en gång i veckan.Vågen ställs upp i hanteringsgången medprovisoriska grindsystem. Kapaciteten ärca 100 lamm per timme. Alla data om lam-men förs in i dataprogrammet Elitlamm.Ett önskemål är att ordna en fast uppställdhanteringsanläggning för vägningen avlammen.

Vid betäckning lockas alla tackor attkomma i brunst med hjälp av en teaser-bagge. Därefter delas tackorna in i gruppervarvid baggar släpps in till tackorna. Ca 20 %brukar löpa om. I november scannas ochklipps tackorna. Vid sortering av tackor,avmaskning, klövvård, vägning etc.

används en ”tackvändare” (Racewell SuperSheep Handler) som man äger tillsammansmed några kollegor i Södermanland. Tack-vändaren håller fast tackan och kan vändahenne upp och ner. Den drivs med hjälp avtryckluft.

4 0

Det är ljust i växthusstallet.

Inspektions- och hanteringsgången i mitten avstallet.


4 1

UtevistelseBetesperioden är maj till augusti. Endasttackor och rekryteringslamm går på bete.På grund av parasittrycket får lammenstripbeta rena vallbeten som putsats engång innan betessläppet. Ingen utevistelseunder stallperioden.

ArbetsmiljöStröhantering är den arbetsuppgift i detdagliga arbetet som upplevs som tyngst. Iövrigt tycker man att arbetsmiljön är bra.

KostnadTotala investeringen för fårhuset inklusivegrundläggning, el, foderutrustning och vat-ten var ca 800 000 kr. Av det var ca 500 000kr grundläggning och byggnad, och ca 300 000 kr var foderutrustning, el ochvatten. En del av arbetet lejdes ut på entre-prenad.

ÖvrigtPå gården finns även en gammal ladugårdsom inhyser framför allt sintackorna ibesättningen. Ladugården ska inom en snarframtid bytas ut mot en ny enkel ligghall.Då kommer den dyrare foderanläggningeni växthuset endast att användas till högpro-ducerande djur.

Skötarens synpunkterDet är en bra byggnad att arbeta i tyckerbåde ägaren och den anställde. Det mestafungerar mycket bra. Att ha en tillräckligtstor öppen, betonggjuten yta för hantering,foder och redskap är mycket bra. Foder-styrningen är man också mycket nöjd med.Något man saknar är en fast hanteringsan-läggning för vägning av lammen.

Planritning över fårstallet. Mått i mm.1 = ströbäddar för fåren, 2 = foderbord/bandfoderfördelare, 3 = hanteringsränna,4 = betongyta för redskap och hantering, 5 = utrymme för personal, mediciner, journaler m.m.


Ritningen till vänster visar lamningsavdelningen i f.d. mjölkstallet.Ritningen till höger visar nybyggd ligghall med rastgårdar. Mått i mm.1 = gruppbox för sju tackor med lamm, 2 = lamningsboxar 2 x 2 resp. 1,5 x 1,5 meter, 3 = f.d. mjölkrummed tvättställ, värme, varmvatten, stöveltvätt m.m. 4 = ligghall med kraftfoderhäckar för 75 dräktiga tackor/45tackor med lamm. Den streckade cirkeln runt kraftfoderborden visar att djuren har 2 m fritt bakom foderbordet.5 = rastgård med grovfoderhäckar.

4 2

Allmänna faktaAreal 71 ha åker, 13 ha bete Ekologisk eller konventionell Ekologisk och KRAV-anslutenBesättningsstorlek 150 tackor, plats för 300 vinterlammByggnadstyp Oisolerad hall med väggar av träpanel samt

ombyggd ladugårdProduktionsinriktning Lammningen sker i april. Ca 100 lamm/år säljs som

livdjur. Bagglammen behålls som vinterlamm med lågintensiv tillväxt. Slakten sker från mitten av januaritill mitten av april. Djuren är då 240–300 dagar.

Ras 100 finullstackor, 10 pälstackor, övriga är finullskors-ningar.

Rekrytering 20 %Produktion/år 2,7 lamm/tacka, målet är 3 lamm/tackaAnställda/antal som arbetar med fåren Fåren inklusive administration kräver 4 timmar/dag

fördelat över året.

Nybyggd hallmed rastgår-dar. Bilden ärtagen i slutetav mars.

Gård 3,Värmland


4 3

ByggnadHallbyggnaden med limträstomme ärbyggd 2001. Ytan är 275 m2 och vägghöj-den 6 m. Väggarna är av trä, golvet är avgrus och taket av plåt med kondensskydd.Byggnaden är oisolerad med stora tillufts-öppningar under takfoten. Djuren har stän-dig tillgång till rastgårdar. Grovfoder gesute och kraftfoder inne.

Rastgårdarna är dränerade. Bärlagretbestår av 15–20 cm bergkross. Rastgårdarnatill den nya hallen ligger i västerläge och harnaturlig lutning. De torkar upp snabbt. Alltgrovfoderspill lämnas kvar vilket innebär attrastgården är ströad och växer på höjdenunder en stallperiod. Ingen skrapning skerförrän djuren släpps på bete.

Den före detta logen är ombyggd till får-stall. Ytan är 180 m2 och vägghöjden är 4,5m. Golvet är av trä. Taket är av plåt. Ävendessa djur har tillgång till rastgårdar ochallt grovfoder ges ute.

Det gamla kostallet är ombyggt till BB-avdelning. Eftersom finullstackor fårmånga lamm krävs särskild övervakningför att klara så många lamm som möjligt.Uppvärmning sker med värmelampor. I detgamla mjölkrummet finns tillgång tillvarmt och kallt vatten samt stöveltvätt.Lamningsboxarna är 1,5 x 1,5 m alternativt2 x 2 m. Minst 15 boxar behövs enligt skö-taren. Tackan stannar 2–5 dagar i lam-ningsboxen beroende på antalet lamm (endag för tackan + en dag/lamm). Är det rik-

Den nybyggda hallen inifrån. Kraftfoderhäck på ströbädden.

BB-avdelning i ombyggt kostall.Lamningsboxarna är redo.

Extra kraftfodertråg har monterats på en grind iligghallen.


tigt många lamm (4–5) släpps två tackormed lamm i en dubbelbox tills skötaren seratt digivningen fungerar. Alla tackor fårstanna någon vecka i en gruppbox med ca 7tackor innan de släpps ut i större grupper iligghallen. Där går de tills skötaren konsta-terat att digivningen fungerar. För att bådelamm och tackor snabbt ska kunna drickastora mängder vatten ges vatten från enöppen vattenyta. Skötaren tycker attdjurflödet vid lamningen är smidigt. Lam-ningsboxarna är färdigbyggda innansäsongen börjar och mellanstationen fun-gerar bra.

FoderAllt grovfoder ges utomhus på rastgår-darna. Kraftfoder ges inomhus. Rundabehållare är bra eftersom tackorna inte kanblockera ätplatser för varandra. När tack-orna är högdräktiga och när det är mångalamm kompletterar man med extra kraftfo-derbehållare som monteras på grindar.

Lammen har tillgång till stora lammkam-mare, 0,35 m2/lamm. Där finns fri tillgångtill hö, vatten från öppen yta och kraftfo-derautomat. Värmelampor används för attlocka in lammen. Lammen får fri tillgångpå kraftfoder under åtta veckor efteravvänjningen. Därefter avbryts kraftfoder-givan och bagglammen får bara underhålls-utfodring under hösten. Under decemberbörjar en upptrappning av kraftfodergivanför att få lammen slaktmogna under vår-vintern.

VattenI hallen finns 6 stycken flottörvattenkopparoch elslinga för att förhindra frysning. Detär förberett för att koppla in cirkulerandevatten. Lammen har extra vattenkar ilammkamrarna. På logen sker vattningenmanuellt.

VentilationHallen har naturlig ventilation med öpp-ningar under takfot samt öppen nock medhuv. Portarna till rastgården är alltid öppnaoch oftast står portarna mot gårdsplanenöppna.

Öppningarna mellan rastgård och loge ärförsedda med plastremsor. Syftet meddessa är främst att hindra fåglar från attkomma in.

BelysningI hallen finns lysrörsarmaturer som ger 5W/m2 gult ljus. Nattbelysningen är 1/2W/m2 och har blått ljus. Skötaren märkeratt det blå ljuset gör djuren lugnare.

InredningInredningen kommer från LG-produkteroch rundbalshäckarna från Siltbergs. Derunda kraftfoderhäckarna är SiltbergsTefat. Inredningen fungerar bra.

GödselhanteringHalmbädden gödslas ut en gång per år.Gödseln lagras i stuka på åkrar där den skaspridas.

4 4

Plastremsor hindrar fåglar från attkomma in på logen.


4 5

StröI logen är golvet av trä. För att skydda gol-vet läggs ett ca 1 dm tjockt spånskikt i bot-ten på bädden. Halmningen sker minst engång per vecka. Med traktorn lyfts en rund-bal in på bädden. Halmen fördelas sedanmanuellt.

Vid logen ligger rastgårdarna norr ombyggnaden. Trots hängrännor för takvattnetoch god dränering blir det ofta kladdigt.Det gäller särskilt perioden mars–april.Veterinärerna tyckte att djuren skulle hållasinne medan KRAV vill att djuren ska hatillgång till rastgård. Eftersom grovfodretges ute har skötarna valt att inte stänga indjuren utan halmar under den blötasteperioden. Halmbädden har i slutet av aprilväxt ca 0,5 m på höjden vilket kräver rejälastaket.

Ströåtgången är 1/2 kg halm per tackaoch dag. Totalt går det åt 90 rundbalar perår till fåren.

Gruppindelning Under hösten och vintern är de 150 tackornaindelade i 2 grupper i nya hallen. Undantagetär betäckningsperioden (november) då degrupperas i 5 grupper med en bagge pergrupp. Logen används till bagglammen.

Efter lamningen gruppindelas tackornaefter antalet lamm. Det blir 60 tackor pålogen och 90 i hallbyggnaden.

De fem baggarna har en egen byggnadoch rastgård ca 150 m ifrån övriga stallar.Där är de utom lukt- och synhåll från tack-orna. Under sommaren har baggarna enegen hage.

Bagglamm och tacklamm hålls i olikagrupper under vintern för att undvika tjuv-betäckningar.

HanteringHanteringsrännan med vågbur monterasupp på logen eller i hagen. Hunden är bästahjälpen vid hantering av djuren.

Besättningen deltar i ett utfodringspro-jekt. Det innebär att alla tackor vägs vidinstallning och avvänjning. Det är även enfördel för att kunna sortera tackorna i olikafodergrupper inför betäckningen. Lammenvägs vid avvänjningen, om man hinner.Efter installningen vägs lammen var tredjevecka. Under slaktperioden vägs de varan-nan vecka. Även avmaskning sker i vågbu-ren. Då får man rätt dosering.

För klippning tar man hjälp av inhyrdaklippare. Det sker två gånger per år, sexveckor innan baggarna släpps in samt ifebruari före lamningen. Klövverkningsker minst en gång per år i samband medklippningen. Vita djur brukar behöva ver-kas två gånger per år.

ArbetsmiljöNär kraftfoder ska fördelas manuellt ståralla tackorna och skriker. Ljudnivån blirhög, 98 dB har uppmätts. Skötaren brukarlåta hunden driva ut tackorna på rastgårdenför att underlätta arbetet och sänka ljudni-vån. Funderingar finns även på att instal-lera kraftfoderautomater med transpondrartill fåren.

KostnadHallbyggnaden kostade 460 000 kr när denbyggdes 2002. Det inkluderar både arbeteoch material. Allt arbete har lejts ut. Anbudtogs in från sex halltillverkare. Anbud påövrigt byggnadsarbete togs in från trebyggfirmor. Inredningen till hallbyggna-den kostade 35 000 kr.

Skötarens synpunkterÖnskemålet är en transponderutfodring förkraftfoder. Kraftfoderutdelningen är dettyngsta arbetsmomentet. Vidare funderarbrukarna på att bygga tak över rastgårdarnabakom logen.


ByggnadByggnaden är ursprungligen en logbygg-nad med logtakstolar och glespanel. I log-byggnaden finns det en djurdel med djup-ströbäddsboxar och en foderdel medhötork för ca 40 ton hö. Golvet är gjutetbetonggolv. Längs med ytterkant är det engjuten klack. Denna delen byggdes 1980.Byggnaden byggdes till 2001 med ett”snedtak” längs med den västra långsidan.Taket är fribärande plåt. Plåten bärs upp avbefintlig logvägg och en limträbalk i ytter-vägg. Väggen över foderkrubban består aven vindväv som sitter i ramar. Golvet i dentillbyggda delen är grusbädd. I gången när-mast äldre delen är det plankgolv. Takfotensticker ut ca 70 cm från väggen. Det finnsingen hängränna. Krubban sticker ut ca 50cm från väggen.

Det finns en isolerad och uppvärmd her-dekammare där det finns kallt och varmtvatten, kylskåp och kokmöjlighet.

FoderUtfodringen i den äldre delen sker i rundbals-häckar med hel botten som står inne i boxen. Ihäckarna utfodras både kraftfoder och grovfo-der. Mitt över grindarna mellan boxarna, ståren hakeställning med trall och fungerar somgång mellan boxarna. Det finns en balkbanamed motordriven telfer som används för atttransportera in foder och halm.

Överblicken som skötaren får genom attgå på en landgång över grindarna ärmycket bra. Det underlättar även den halv-manuella utfodringen. Fodret transporterasupp till landgången med telfern och förde-las manuellt därifrån.

4 6

Allmänna faktaAreal åker och bete 40 ha åker och 10 ha beteEkologisk eller konventionell KonventionellBesättningsstorlek 185 tackor och 5 baggarProduktionsinriktning Kött- och skinnproduktion. Höstlammsuppfödning,

slakten är klar i november. Ras Renrasiga Gotlandsfår.Rekrytering ca 25 %Produktion/år Totalt ca 280 lamm Anställda/antal som Ca 0,5 tjänstarbetar med fårproduktionen

Foderkrubbor med utvändig utfodring i tillbyggnaden. Vindväv i ramar som kan demonteras.

Gård 4, Värmland


4 7

I den tillbyggda delen sker utfodringutifrån i de utvändiga krubborna av bådekraftfoder och grovfoder. Rundbalsensi-lage rivs med en traktordriven storbalsri-vare ner i krubban.

Utfodring sker två gånger per dag. Foder-hanteringen tar ca 1 timme per utfodrings-tillfälle men under lamningsperioden tarutfodringen ca 2 timmar per tillfälle.

VattenFåren har uppvärmda vattenkoppar. I äldredelen är vattenledningen nedgrävd påfrostfritt djup och vattenkopparna värmsmed en lampa under vattenkoppen iinbyggd ”låda”. I den tillbyggda delen är

vattenledningen ovan mark men under per-songången. Vattenledningen ligger i ettkabelskyddsrör med en utvändig värmeka-bel. Vattenkopparna är av typen Suevia ochär elvärmda.

VentilationVentilationsprincipen är så kallad naturligventilation både i den gamla och i den till-byggda delen. I den äldre byggnaden ärventilationsöppningarna ca 5 cm öppning inocken samt glespanel i väggarna. Portarnaär öppna större delen av året. De stängsendast vid snöstorm. I den tillbyggda delenär det vindväv i en ram ovanför foderkrub-ban med fria öppningar över och vid krub-

Sektion av stallet med tillbyggnaden.

Arbets- och utfodringsramp mellan boxarna i logbyggnaden. Till höger skymtas taket på den tillbygg-da delen.


ban. Dessutom är en gavel öppen störredelen av året.

Ventilationen fungerade tillfredsstäl-lande med tanke på att det vid besöket intefanns några tecken på att takåsarna varitfuktiga.

BelysningDen äldre delen av stallet har dagsljusinsläppi ett fönsterband längs med långsidan. Dentillbyggda delen har ljusinsläpp genom vind-väven och genom öppningen ovan och undervindväven.

Belysningen i den äldre stalldelen bestårav 6 st lysrörsarmaturer om 2 x 36 W. Desitter på logtakstolarna. Lantbrukarenanser att det är lite för lite ljus i den avdel-ningen. Installerad belysning i den äldredelen har en effekt på ca 1,5 W/m2 totalt. Iden tillbyggda delen har armaturerna, 8styck 2 x 36 W, placerats på den gamla tak-fotsbrädan. Här upplever skötaren att det ärgod belysning. Effekt är ca 3 W/m2.

InredningInredningen är från Knarrhults och Silt-bergs. Inredningen upplevs flexibel ochenkel att bygga om för gruppindelning.

GödselhanteringUtgödsling sker en gång per år. Utgöds-lingen tar tre till fyra dagar per år. Gödselnkörs med frontlastare till åkern.

StröUngefär 40 till 50 storbalar halm köps inper år. Halmning sker vid behov. I snitt hal-mas en gång per vecka. I den äldre delenanvänds motordriven telfer för att hanterastorbalarna. I den tillbyggda delen fördelashalmen manuellt.

Gruppindelning Tackorna delas in i grupper efter behov. Iäldre byggnaden finns två grupper med 45tackor i vardera gruppen. I den tillbyggdadelen delas huset av i det antal grupper sombehövs.

Efter att tackorna scannats sorteras deefter antalet foster de bär på. Normalt finnsca 4 till 5 grupper med tackor.

HanteringVägning av lammen sker varannan veckaunder hösten. Vågen ställs upp i hante-ringsrännan från Knarrhult. Hanteringsrän-nan sätts oftast upp på gården, men iblandkan den sättas upp på beten som liggerlångt från gården. All hantering av djurensker med vallhund.

Tackorna klipps två gånger per år. Enprofessionell klippare lejs in. Tackorna ärgrupperade innan klipparen kommer.Klippningen sker på utlagda plywoodski-vor på ströbädden. Kapaciteten är 100 till120 tackor per dag.

Klövverkning sker samtidigt som klipp-

4 8

Det blir ljust innanför vindväven i tillbyggnaden.


4 9

ningen, samt individuellt vid behov. I sam-band med verkning behandlas tackornamed ett fotbad, bestående av en matta medkopparsulfat.

Vid utlastning av djur till slakt sorterasdjuren i stallet. Den grupp som ska skickastill slakt hålls på stall under högst en natt.

UtevistelseBetesperioden är maj – oktober. Alla djurgår på bete. Ensilage och kraftfoder utfod-ras på bete de första 3 veckorna efter betes-släppningen. Därefter får lammen fri till-gång till kraftfoder under hela betesperio-den. Djuren får komma till ett parasitfrittvälkomstbete. Fåren har inte tillgång tillutevistelse under stallperioden.

ArbetsmiljöMotordriven telfer för hantering av foderoch strö är en mycket bra investering för attförbättra arbetsmiljön. Utfodringen i utom-huskrubban sker med en storbalsrivareefter traktorn.

Det tyngsta jobbet är att vid omgruppe-ring lyfta och flytta grindar som ”fastnat” iströbädden.

Byggställningen där man hanterar foderoch strö ovanför djuren upplever skötarenmycket bra för arbetsmiljön. Brukarna ärnöjda med arbetsmiljön i stallet. En tunghantering är provtagning vid maedi visna-kontroll. Veterinären vill inte att man han-terar djuren i hanteringsränna vid det till-fället. Det innebär relativt mycket tungdjurhantering.

Skötarens synpunkterSkötaren upplever att detta är en bra ochfunktionell byggnad för att hantera får i.Den äldre byggnadsdelen skulle behövaviss förbättring motsvarande den till-byggda delen. Det gäller framför allt vat-tenkopparna och belysningen som skullebehöva uppdateras till mer modern utrust-ning.

Planritning över fårstallet.1 = ströbädd, 2 = hanteringsränna och personalgång, 3 = höhäckar, 4 = krubba på utsidan omyttervägg, 5 = hötork och lagring av hö, 6 = upphöjd gång för tillsyn och utfodring.


Allmänna faktaAreal åker och bete Arrenderar 26 ha bete och 16 ha åker. På åkermarken

tas det först en ensilageskörd och därefter betas den.Ekologisk eller konventionell KonventionellBesättningsstorlek 140–150 tackor, fem baggarProduktionsinriktning Vårlamm och höstlammRas Produktionslamm: tacka Finull * Dorset som

betäcks med Texelbagge.Rekrytering 20–25 %Produktion/år Totalt ca 300 lamm (2,15 överlevande/tacka).

Vårlammen föds i januari och slaktas vid ca 3–4 månaders ålder. De väger då 38–43 kg.

Höstlammen föds i april och slaktas vid 4–6 månaders ålder.Anställda/antal som Ca 0,5 tjänstarbetar med fårproduktionen

5 0

ByggnadByggnaden är en äldre ladugård som tidi-gare inhyst uppbundna mjölkkor. Ladugår-den är ca 50 x 15 m av höghustyp med iso-lerade väggar och brädgolv på skullen.Takhöjden är ca 2,8 m. Ladugården haranvänts till får sedan 1999, men har knapptbyggts om alls sedan kornas tid. De inves-teringar som är gjorda för fårproduktionenär en räls över foderbordet med ett balspjut,en utsugsfläkt med ljuddämpare, trägrindarmellan grupperna och 10 st lösa galvanise-rade grindar, vattenkoppar och lite ny el-dragning. Dessutom investerades i en trak-tor och en balklämma till traktorn för han-tering av ensilagebalarna. Foderfronternasom användes till korna används nu tillfåren. Det var så lämpligt avstånd mellan

spjälorna att det är lagom för fårens huvu-den. De foderfronter som var till för ung-djuren vid foderbordet längs yttervägganvänds inte. De har alltför för smala öpp-ningar mellan spjälorna vilket skulle med-föra risk för att fårens huvuden skulle fastna.Foderbordet längs yttervägg används idagistället som gång för skötare och djur.

Foderbordet i mitten av ladugårdenanvänds idag till djuren. En fjärdedel avfoderbordslängden tas upp av nötkreaturoch förvaring av kraftfoder.

FoderUtfodring sker med rundbalsspjut somhänger i en räls över foderbordet. Balensnurras på spjutet så att ensilaget faller avlängs foderbordets kanter. Kraftfoder

Den gamlakoladugårdenanvänds till får-stall.

Gård 5,Söder-manland


5 1

utfodras för hand med hinkar. Kraftfodretförvaras inne i stallet. Ensilagebalarna körsin med traktor. Fåren får inget hö. Till lam-men ställs extra foderautomater ut i box-arna. Det är hemmabyggda automater sombestår av plasttunnor med borrade hål i bot-ten där fodret faller igenom och ut i ett tråg.Ensilaget upplevs vara smakligare för fårenom det är mer åt det blöta hållet än åt dettorra. Det blir inget foderspill utan fårenäter rent på foderbordet. För att inte strö-bädden ska växa så mycket vid foderbordetså ströas det lite mindre där. Utfodring skeren gång om dagen under lågdräktigheten.Från ungefär en månad innan lamning ochtill betessläppning sker utfodring tvågånger om dagen. Totalt åtgår 10 tonspannmål som köps in från grannarna, 3 tonkoncentrat och 220 ensilagebalar per år.Lammen, som föds upp på stall, får ca 50kg Lammfull per djur.

VattenVattenledningarna är dragna i luften längsmed foderbordet. I ledningarna ligger deten elkabel för frostskydd av vattnet. Iblandkan det frysa i ventilerna på vattenkop-parna vilket man måste kontrollera. Venti-lerna är dock lätta att tina så det upplevsinte som något större problem. I lamnings-boxarna ges vatten manuellt i hinkar.

VentilationEn utsugsfläkt är monterad i den gamlafrånluftstrumman. Luftintag finns längs

långsidorna. Fläkten är varvtalsreglerad ochförsedd med en ljuddämpning som hängerunder fläkten.

BelysningSom belysning används globarmaturer aväldre modell med vanliga glödlampor.Eftersom eldragningen till armaturerna vargammal och brandfarlig så har elledning-arna bytts ut till moderna ledningar. Ennattlampa finns i mitten av stallet. Eluttag

Planritning över fårstallet.1 = ströbäddar för fåren, 2 = foderbord, 3 = gång, f.d. foderbord, 4 = gång, plats för klippning,5 = f.d. mjölkrum med diskbänk, förvaring mediciner m.m. 6 = foderficka, 7 = ströbädd för sinkor,8 = lastning av ensilage, 9 = lamningsboxar, 10 = box för baggarna.

Ensilagebalarna rullas ut med ett rälshängt bal-spjut.

10.

9.


för värmelampor finns över lamningsbox-arna.

InredningMycket av inredningen är egentillverkad avträ, men 10 fårgrindar från LG-produktergår åt för att bygga upp drivvägar och sam-lingsfållor. Befintliga låsbara foderfronteranvänds mot foderbordet. Mellan de rör-

liga spjälorna bildades kilformade öpp-ningar i vilka fåren kunde fastna medhuvudet. Längs med hela foderbordet mon-terades därför en planka som hindrar attfåren fastnar.

Som boxsida till lamningsboxarnaanvänds gamla dörrar till småkalvsboxar.Hållarna som ursprungligen var till för kal-varnas kraftfoder- och mjölkhink, användsistället till vattenhinken till fåren och tillderas kraftfoder. Då slipper man riskera attnågot lamm hamnar i vattenhinken ochdrunknar.

Gödselhantering och ströUtgödsling sker en gång per år med mini-lastare, lagring sker i stuka på åkermark.Ströning sker vanligtvis två gånger iveckan, men under lamning ströas detvarannan dag. Strö kastas ner från skullen.Endast bra, friskt strö används.

Gruppindelning Cirka 100 av tackorna producerar vårlammoch ca 40 tackor producerar höstlamm och

rekrytering. De olika produktionsinrikt-ningarna beror på att skötaren vill minskaarbetstoppen och få en mer utspridd lam-ning. Tack vare ladugårdens utformning såär det mycket gott om plats i boxarna.Tackorna delas in i grupper beroende påhur många lamm de väntar samt lamnings-tidpunkt. För att hålla ordning på lammenså sprayfärgas de med olika färger för olikagrupper. Lamningsboxarna sätts upp längsdet smala foderbordet längs yttervägg somnumer används till gång.

HanteringVägning av lammen sker vid födsel samtvar 14:e dag. Vägning sker med en gammalsvinvåg och kapaciteten är ca 50 lamm pertimme. Tackorna klipps vid installningen.Tidigare klipptes de även vid lamning mendet anser skötaren är onödigt. Klippning

sker på gången mitt i stallet, av en inhyrdklippare. Tackorna dräktighetsundersöks,något som kostar några kronor extra mensom är väl värt pengarna. Klövarna verkasi samband med att lamm och tacka besikti-gas efter lamning. Det blir inte lika påfres-tande för skötarens händer om klövvårds-momentet kan spridas ut i tiden. Vid verk-ningen spänns tackan fast med spännband.Den lösningen tycker skötaren är bra fördet blir ingen stress för tackan.

De lösa grindarna är mycket bra vid flytt-ning av djur och som samlingsfålla införklippning m.m. Till stor hjälp är också detvå vallhundarna av rasen Kelpie.

5 2

Halmbalarna till ströbäddarna är inrullade införinstallningen.

Ströbädden ligger direkt på det gamla betong-golvet och den gamla inredningen vid foderbor-det fungerar fortfarande.


5 3

UtevistelseTackor och höstlamm släpps på bete i maj.Installning sker vanligtvis i månadsskiftetoktober–november. Fåren har inte tillgångtill utevistelse under stallperioden.

ArbetsmiljöAlla djur finns i samma utrymme, planlös-ningen fungerar, hjälpmedel finns förutfodring och det går enkelt att ströa vilketgör att mycket kan skötas rationellt.Arbetstiden varierar mellan 30 minuter och6 timmar per dag, beroende på årstid. Skö-taren är nöjd med arbetsmiljön och luftenhar blivit mycket bättre sedan den nya,större fläkten monterades in.

KostnadInvesteringen i byggnaden är mycket liten.Räls och spjut till ensilagebalar, inredning(varav mycket befintlig inredning kundeanvändas), byte av elledningar till belys-ningen samt vattenledningar med elkabel

och vattenkoppar är det enda som investe-rats i byggnad och inventarier.

ÖvrigtStallet är godkänt för max. 160 tackor och5 sinkor. För att slippa investera vill mandärför inte utöka till fler djur än så.

Skötarens synpunkterSkötaren tycker att fårstallet fungerarmycket bra och är speciellt nöjd med denrationella utfodringen, samt att det finnstillräckligt med ytor att jobba på i stallet.Hundarna är till stor hjälp i arbetet. Detvärsta är när ensilagebalen trillar av spju-tet, då blir det till att hantera ensilaget förhand.

Om skötaren skulle göra om något i stal-let så skulle det vara att fylla i de gamlagödselrännorna för att underlätta utgöds-lingen med minilastaren, samt att fylla ifoderbordsrännorna något så de blir litegrundare.

Hundarna hjälper tillvid lastning av fåren.


5 4

Gård 6,Gotland

Treväggshus med öppen långsida och snedtak.

ByggnadHuset, som består av två längor om vardera50 x 7 m som ligger i vinkel, stod klart år2000 på hösten. Allt arbete lejdes in. Stom-men är av trä med grundläggning på plin-tar. Väggar och tak är av plåt, till taket harsjälvbärande plåt använts. I varje ändefinns en skjutport som främst används föratt djuren ska kunna gå ut på bete. Golvet

består av grus. Inredningen står lös på gol-vet. Den öppna långsidan på en sådan härbyggnad ska läggas i lä och helst i söder-läge.

FoderUtfodring sker med en traktordriven rivaresom blåser ut foder på foderborden. Delsfinns foderbord längs den öppna långsidan,

Allmänna fakta:Areal åker och bete Till fåren: 50–60 ha åker, 100 ha naturbeteEkologisk eller konventionell EkologiskBesättningsstorlek 490 tackor totalt, i denna byggnad 270–290 tackor.Byggnadstyp Snedtak med tre väggar och öppen långsidaProduktionsinriktning Päls och kött från Gotlandsfåren och

Lesterkorsningarna, lamning i mars-april. Kött från Texel*Dorset (ca 70 tackor), lamning i januari–februari.

Ras Gotlandsfår, Leister* Gotlandsfår, Texel* DorsetRekrytering Ca 16 %Produktion/år I snitt 1,65 lamm per tacka. Produktionen är framför allt

inriktad på päls. Köttraslamm slaktas vid ca 40 kg levande vikt vid 3–4 mån ålder.Pälslammen slaktas efter mönstringen i augusti då levandevikten är 40–45 kg.

Anställda/antal som arbetar Fårproduktionen ägs av ett aktiebolag. I bolaget finnsmed fårproduktionen förutom fåren även 80 dikor. I bolaget arbetar två

anställda och de båda ägarna, dock inte på heltid.


5 5

dels tvärställda mellan grupperna. Rivarenanvänds också till ströet. Kraftfoder utfod-ras manuellt. Grovfoderförbrukningen ärca 110 000 kg ts under hela stallperioden,dvs. ca 460 kg ts per tacka. Mineraler ströspå grovfodret och fåren har tillgång tillsaltsten.

VattenFör frostskydd hålls vattnet cirkulerandeoch något uppvärmt. Elpatronen på 6 kWär försedd med termostat och slår på auto-matiskt. Vid varje stolpe mot den öppnalångsidan finns en vattenkopp, vattenled-ningen är nedgrävd mellan kopparna. Vat-

tenkopparna är monterade ca 60 cm övergolvnivån. Det är enligt skötarna lagomäven för lammen. Vattenkopparna är avmärket Foga och har pendelventil vilketfungerar bra till lamm och tackor. I varjeände av huset finns tappkranar där vattenhämtas i hink till lamningsboxarna. Detblir många vändor med vattenhinkar underlamningen.

VentilationDet blir naturligtvis välventilerat i den härbyggnaden. Förutom den öppna långsidanfinns en öppen spalt över den bakre väg-gen, under takfoten. Den öppna spalten gör

Foderbordet mellan grupperna. Mot bakre väggen syns gången för hantering, flytt av djur m.m.

Vattenkoppar vid varje stolpe iframkant av byggnaden.


att luften rör sig under taket och hindrar attfukten stannar och bildar kondensdropp.Takplåten saknar kondensskydd.

BelysningStallet är mycket ljust. Dagsljuset komplet-teras med en rad lysrörsbelysning. Detfinns även lite svagare nattbelysning.

InredningInredningen är dels från Siltberg, delsegentillverkad. Till hantering har manKnarrhuts hanteringsränna som man ärmycket nöjd med. Inredningen monterasupp löst på bädden.

GödselhanteringUtgödsling sker en gång per år från deöppna långsidorna. Det följer med en delgrus vid utgödslingen.

StröStröning sker med balrivaren som sprutarin ströet i boxarna. Under hela stallperio-den går det åt max. 100 hårdpressade stor-balar, 135 cm i diameter.

Gruppindelning Tackorna delas in i grupper om 25–30 djurför att man ska få överblick Indelningensker efter om tackan förväntas få ett, tvåeller tre lamm. Under lamning ställs lam-ningsboxar upp i boxen mot den öppna

långsidan, foder och vatten ges där manu-ellt. Själva lamningen sker på bädden, där-efter tas tacka och lamm in i lamningsbox.Lammen har tillgång till lammkammaremed eget kraftfoder. Behandlingsbox ord-nas med lösa grindar och värmelampa finnsatt tillgå. Sjuka djur som behöver uppvärmtutrymme körs till den gamla ladugårdendär sjukbox finns och bra tvättmöjligheterför veterinären.

HanteringLängs den bakre väggen finns en gång förvägning, flytt av djur och annan hantering.Lammen av köttras vägs varannan vecka.Klippning sker två gånger om året. Ullenfrån höstklippningen sparas medan ullenfrån sommarklippningen kasseras. Vidhöstklippningen läggs extra mycket strö ini boxarna som tackorna kan bädda ner sig i.Längre flytt av djur mellan byggnader ochbeten sker i en transportvagn som kanhöjas och sänkas för att lastningen ska skeså smidigt som möjligt. Mönstring av lam-men kan ske både på betet och i stallet.

UtevistelsePå grund av det milda klimatet på Gotlandkan djuren hållas ute mycket länge. Fårentas vanligen inte in på stall förrän i decem-ber. De står sedan på stall tills lamningen äröver i maj. Även under stallperioden ges endel av djuren tillfälle att gå ut på bete i när-

5 6

Djurtransportvagn.


5 7

heten av stallet. Lammen av köttras hinnerockså gå ut på bete innan de skickas tillslakt på försommaren.

ArbetsmiljöDe som jobbar i stallet är mycket nöjda.Det tyngsta arbetet försvann när balrivarenbörjade användas. Total arbetstid för utfod-ring och tillsyn beräknas till ca 1 timme perdag. Under lamningsperioden tar man diten minibuss där man kan övernatta ochövervaka lamningarna.

KostnadTotala kostnaden för byggnaden inklusivematerial och arbete var 550 000 kr. Alltarbete lejdes bort.

Skötarens synpunkterGången som satts upp längs bakre långväg-gen underlättar arbetet för skötaren mycketbl.a. vid sortering av djur.

Det tyngsta arbetet är alla vattenhinkarsom ska bäras till lamningsboxarna. För attunderlätta vattenbärandet skulle man önskaatt det fanns flera tappställen så man slappgå så långt.

Det händer att det regnar och snöar innågon meter vid den öppna långsidan. Föratt minimera detta skulle man vilja mon-tera vindväv från taket och en bit ner, menvindväven får inte gå ner för långt eftersomman måste kunna ta sig in med traktorgenom långsidan för att gödsla ut. Ingensnö yr in genom den öppna takfoten.

Eventuellt skulle ett gjutet golv vara attföredra framför grusbädden eftersom grusföljer med vid utgödslingen.

Planritning över fårstallet. Mått i mm.1 = ströbäddar för fåren, 2 = foderbord, 3 = hanteringsgång, 4 = flyttbara lamningsboxar,5 = öppen långsida, 6 = skjutportar för utgång till bete.


5 8

MÅTTBESTÄMMELSER (Svenska djurskyddsbestämmelser)

De mått som anges här är minsta mått och och centrummått för normal inredning, om inteannat anges. I ett befintligt stall kan mindre avvikelser från måttbestämmelserna accepte-ras, om det är djurskyddsmässigt acceptabelt för det enskilda djuret. Detsamma gäller vidombyggnad, under förutsättning att planlösningen i stallet är god.

Observera att optimala mått många gånger är större än föreskrivna minimimått.

För djurkategorier som inte är upptagna i måttbestämmelserna nedan gäller att utrymmenaska vara så rymliga att djuren ska kunna röra sig obehindrat och bete sig naturligt. Inred-ning får inte otillbörligt inskränka på djurens rörelsefrihet eller verka störande på dem.

FårGolvutrymme per djur exkl. foderhäck

Högsta vikt, kg Spaltgolv, m2 Ströbädd, m2

Lamm >15 kg 30 0,5 0,5Lamm >30 0,8 1,0Vuxet djur 65 0,9 1,2Vuxet djur > 65 1,0 1,4Dräktig tacka 1,3 1,7Tacka med lamm <15 kg 65 1,4 1,7Tacka med lamm <15 kg >65 1,5 1,9

Allmänna råd: En lammkammare bör vara minst 0,2 m2 per lamm.

Kommentar: KRAVs regelverk kan lämpligen tjäna som vägledning när det gäller utrymmei rastgård.

Utrymme vid foderhäck

Häcklängd per djur, mSamtidig utfodring Fri utfodringRak Rund Rak Rund

Lamm >15 kg och vuxet djur 0,35 0,20 0,17 0,10Dräktig tacka 0,45 0,20Tacka med lamm <15 kg 0,45

Minimidjup bakom foderhäck

2,0 m

Gödseldränerande golv

Stavbredd: 80 mmStörsta spalt: 25 mm

Vattenförsörjning

1 vattenkopp per 15 tackor av mjölkras.1 vattenkopp per 30 tackor eller vinterlamm av övriga raser.

Utrymme för utegångsdjur

70 % av arean i ströbäddsbox.

Lamningsbox

1,5 x 1,5 m

Bilaga 1


5 9

Bilaga 2MÅTTBESTÄMMELSER FÖR DJURSTALLARENLIGT KRAV (www.krav.se)Regel 5.2.8

Följande gäller för nybyggnationer uppförda efter 24 augusti 1999, för äldre byggnaderefter 31 december 2010. Ytrymme inomhus är nettoutrymme tillgängligt för djuren. Vind-skydd och hyddor får vara mindre. För dessa liksom minimimått för liggytor och andradetaljer gäller de svenska djurskyddsbestämmelserna.

1 A Nötkreatur och fårMax 50 procent av inomhusytan får vara spalt. För idisslare se även regler 5.2.2.–5.2.18 i KRAV-reglerna

Utrymme inomhus Utrymme utomhus(rastgård, ej betesmark)

Minsta levande m2/djur m2/djurvikt (kg)

Vuxet får/get 1,5 2,5Dräktig tacka < 65 1,5 2,5

> 65 1,7Lamm/killing < 15 0,35 0,5

> 15 0,5> 30 1.0 0,75


6 0

REFERENSLITTERATUR

British Standard, BS 5502-41:1990. Buildings and structures for agriculture.Code of practice for design and construction of sheep buildings and pens.KRAV, 2004. Regler för KRAV-godkänd produktion, UppsalaJordbruksverket, 1995. Jordbruksverkets byggrådJordbruksverket, 1999. Vatten till husdjur, Jordbruksinformation 13Jordbruksverket, 2003. Djurskyddsbestämmelser Får och Getter,Jordbruksinformation 14-2003Jordbruksverket, 2004. EU-information, Stöd för miljövänligt jordbruk 2004Lantbrukets Brandskyddskommitté, 2003. LBK:s rekommendationerMid West Plan Service, 1994. Sheep housing and equipment handbook,Iowa State University, USANilsson Jan, 1976. Planering, inredning och arbete i fårhus, Aktuellt frånLantbrukshögskolan 228, UppsalaSjödin Erik, 1994. Får, LT:s Förlag, Stockholm

Jordbruksverket551 82 JönköpingTfn 036-15 50 00 (vx)E-post: [email protected]: www.sjv.se

ISSN 1102-8025JO05:8


Documents

BYGGNADER FÖR LAMMPRODUKTION reglerna. Vid en nybyggnation är även alternativanvändningen och utbygg-nadsmöjligheterna viktiga faktorer. Själva byggnaden kan gärna vara enkel