Byggnader för Lammproduktion Danielsson, Jordbruksverket FÖRORD Den första upplagan av denna skrift togs fram 2004 utifrån en efterfrågan om råd och anvisningar om byggnader

Jordbruksinformation 4 - 2016

Byggnader förLammproduktion

Författare och foto:Fredrik Andersson, Stina Norrbom, Stina Stabo & Ylva Gustafsson,

Omarbetad avAnna Agné, Länsstyrelsen i Västra Götalands länAnnelie Carlsson, Länsstyrelsen i Västra Götalands länDan-Axel Danielsson, Jordbruksverket

FÖRORDDen första upplagan av denna skrift togs fram 2004 utifrån en efterfrågan om råd och anvisningar om byggnader till får och lamm.

Den har gett uppskattade tips och råd till lantbrukare som vill bygga om eller bygga nytt till får. Utvecklingen inom byggteknik och ändrade regler har inneburit att vissa delar av den första upplagan var inaktuell. Av den anledningen har en ny uppdaterad version tagits fram under 2015.

De gårdsexempel som var med i första upplagan är inaktuella och är därför inte med i denna upplaga.

Projektet har finansierats av Jordbruksverket. Första upplagan togs fram av Hushållnings-sällskapets bygg- och husdjursavdelning i ABCD-län, samt byggavdelningen i Värmlands län. Den i vissa delar uppdaterade upplagan har tagits fram av Länsstyrelsen i Västra Götalands län.

Skara februari 2016Dan-Axel Danielsson

Inledning ......................................................................................... 7

BRA BYGGNADER TILL LAMMPRODUKTION .............................8Fårens krav ..............................................................................................8

Skötarens krav ........................................................................................9

UPPFÖDNINGSMODELLER ........................................................ 10Vårlamm – kräver utrymme och mycket kraftfoder .............. 10

Höstlamm – uppfödda på bete med mindre arbete ............. 10

Vinterlamm .......................................................................................... 10

BESTÄMMELSER OCH REKOMMENDATIONER ....................... 11Förprövning ......................................................................................... 11

Brandskydd .......................................................................................... 11

Arbetsmiljö .........................................................................................1 1

Djurskydd ............................................................................................. 11

Miljöskydd ........................................................................................... 11

Elsäkerhet ............................................................................................. 11

Bygglov .................................................................................................. 11

Bygga nära en väg ............................................................................ 11

Fornminnen ......................................................................................... 12

EU:s regler för ekologisk produktion ......................................... 12

KRAV-regler .......................................................................................... 12

BYGGPROCESSEN ....................................................................... 12Upphandling ....................................................................................... 12

Byggfasen ............................................................................................. 13

PLANERINGSRÅD ....................................................................... 13Att bygga nytt .................................................................................... 13

Att bygga om ...................................................................................... 13

Utrymmesbehov och logistik ........................................................ 14

Skydda djuren från brand ............................................................... 14

Klimat och ventilation ...................................................................... 14

Vatten ..................................................................................................... 16

Belysning och el ................................................................................. 16

Inredning .............................................................................................. 17

Utfodringslösning påverkar stallets utformning .................... 17

Foderbord eller rundbalshäck ....................................................... 17

Klippning och klipplats .................................................................... 21

Ströbädd och gödselhantering .................................................... 21

Rastfålla ................................................................................................. 22

Ligghall .................................................................................................. 22

NYBYGGNAD ................................................................................ 23Grund ..................................................................................................... 23

Golv ......................................................................................................... 23

Vägg ........................................................................................................ 24

Tak ........................................................................................................... 24

Båghallar .............................................................................................. 24

EXEMPEL PÅ PLANLÖSNINGAR ................................................ 25Förslag 1 ..............................................................................................25

Förslag 2 ................................................................................................ 26

Investeringskostnad ..................................................................27

Sänka byggkostnaderna ................................................................. 27

Kostnader ............................................................................................. 27

Inredning och utrustning ............................................................... 27

Investeringsstöd ................................................................................. 27

Bilaga 1 ...........................................................................................28

MÅTTBESTÄMMELSER ...................................................................... 28

Stall och byggnader för får svenska djurskyddsbestämmelser ............................................................... 28

Bilaga 2 ..........................................................................................29

MÅTTBESTÄMMELSER ...................................................................... 29

Stall och byggnader för får ............................................................. 29

EU:s regler för ekologisk produktion .......................................... 29

Bilaga 3 ...........................................................................................30

MÅTTBESTÄMMELSER ..................................................................... 30

Stall och byggnader för får KRAV-regler (www.krav.se) ....... 30

Utevistelse för får certifierade enligt KRAV:s regler .............. 30

Djuren ska ha tillgång till dagsljus ............................................... 30

Bilaga 4 ...........................................................................................31

SAMMANSTÄLLNING AV UTRYMMESKRAV ............................ 31

Innehåll

7

InledningUtvecklingen inom lammproduktionen i Sverige har gått i positiv riktning. Från att det under 1990-talet funnits cirka 200 000 vuxna får i Sverige, ligger antalet numera stadigt strax under 300 000.

Fåren kan användas till mycket; de ger skinn, kött, ull, mjölk och inte minst är de skickliga miljövårdare. Lönsamheten inom branschen har länge varit svag. Fåren har därför oftast inhysts i någon befintlig byggnad på gården. Det resulterar många gånger i problem såsom tung arbetsmiljö och dålig djurmiljö eftersom byggnaderna inte är anpassade för får.

Den svaga lönsamheten har också bland annat bidragit till att det saknas byggnadsråd och anvisningar om utformningen av moderna fårstallar. Den här skriften syftar till att ge tips och råd kring fårstallar genom exempel från befintliga anläggningar och genom generella råd, både för ny- och ombyggnation och för olika produktionsinriktningar.

Råden i skriften är generella och gäller både för stora och små besättningar, men kravet på att stallet ska vara rationellt att arbeta i minskar naturligtvis i en liten besättning.

8

BRA BYGGNADER TILL LAMMPRODUKTIONEn bra stallbyggnad är utformad så att

• djurmiljön är god och skapar förutsättningar för friska djur som har en bra avkastning,

• skötaren har en bra arbetsmiljö,

• placeringen av byggnaden är lämplig med tanke på eventuell utevistelse och transporter,

• stallarna uppfyller lagkraven och eventuellt reglerna för ekologisk produktion

Vid en nybyggnation är även alternativanvändningen och utbyggnadsmöjligheterna viktiga faktorer. Själva byggnaden kan gärna vara enkel och oisolerad. Inredningen placeras helst löst på golvet för att vara flexibel vid gruppindelning och för enkel utgödslingen.

Fårens kravFör att hålla en hög produktion med hög kvalitet och hållbara djur är det viktigt med en bra stallmiljö. Luftens kvalitet är av stor betydelse och ventilationen ska vara väl tilltagen. Det är inga problem för får att klara kyla förutsatt att de har en torr ströbädd och tillgång till bra foder, men det får inte vara dragigt på deras liggplats.

Får är flockdjur och det kan vara svårt att ta ett får från flocken och hålla det ensamt. Behöver du av någon anledning skilja ut ett djur under en längre tid från flocken bör det åtminstone ha ögonkontakt med övriga flockmedlemmar. Om djuret är sjukt och behöver isoleras från resten av flocken ska du naturligtvis ta bort det omedelbart. För att inte stressa djuren i onödan och också underlätta hanteringen bör du driva fåren i flock. Drivningsgångar underlättar arbetet med att fösa fåren. Har du många tackor bör du kunna gruppera dem för att inte få för många tackor i varje flock. Det beror dels på att skötaren ska kunna se alla individer och kunna utfodra grupperna olika om det behövs, dels på att det annars kan bli svårt för djuren att känna igen varandra med oro i flocken som följd.

Tackans naturliga beteende före lamning är att söka en avskild plats att lamma på. Tackan måste få lugn och ro under lamning och tid att lära känna sina lamm, annars finns risk att andra tackor tar lammen ifrån henne och att hon sedan inte vill ta tillbaka dem. Därför ska du ställa upp lamningsboxar där en tacka får föda och gå med sina lamm någon eller några dagar för att lära känna dem.

På bete äter tackorna under 9–11 timmar per dygn. De är alltså vana att äta ganska stor del av dygnet. Vid utfodringen ska du se till att alla tackor kan äta samtidigt om de får en begränsad giva av till exempel kraftfoder. Annars kommer de tackor som är högst i rang att äta upp allt kraftfoder.

Om tackorna ska ha mycket kraftfoder bör du fördela givan på flera utfodringstillfällen. Stora kraftfodergivor liksom snabba foderbyten kan ge diarré. Något som också är viktigt är att djuren har tillgång till friskt vatten. Särskilt viktigt är det för digivande tackor och snabbväxande bagglamm som får mycket kraftfoder samt under varma vår- och sommardagar. Vattnet ska vara rent och friskt och på vintern ska du se till att det inte fryser.

När tackorna hålls inne på ströbädd kan ullen bli väldigt smutsig. Därför passar det bra att klippa dem en gång på hösten vid installning och en gång på våren vid lamning. Lång och smutsig ull vid lamning är ohygieniskt och är tackan klippt är det lättare för lammen att komma åt att dia. En tacka som klipps under dräktigheten äter dessutom mer foder för att hålla värmen och får på så sätt livskraftigare lamm.

Vårlamm med eget vattenkar i lammkammaren.

9

För hög ljudnivå i stallet på grund av bullriga fläktar eller annat är inte bra. Det finns bland annat risk att tacka och lamm inte hör varandra. Om ett lamm lyckas smita ut och komma in i en annan grupp kan det vara svårt att hitta moderdjuret och du får ett lamm som måste födas upp på flaska.

Avtagande ljus och dagslängd är viktigt för att tackorna ska visa brunst. Det kan vara svårt att få tackorna att komma i brunst under vissa delar av året. Det är ett problem i vårlammsproduktionen när du vill att tackorna ska visa brunst under sommaren.

Skötarens kravKraven som skötaren ställer på byggnaden för att uppnå en bra arbetsmiljö skiljer sig naturligtvis från skötare till skötare och kraven minskar i en liten besättning. Utvecklingen går mot ett ökande antal större besättningar med högre lönsamhetskrav. I dessa höjs också kraven på

arbetsmiljön och rationella lösningar. Framför allt är det de dagliga sysslorna som utfodring, vatten och ströarbete som måste vara genomtänkta och fungera på ett smidigt sätt för att undvika tunga lyft och så kallad häcklöpning över grindar. Likaså kräver arbete i samband med lamning, hantering och lastning av djur och utgödsling genomtänkta lösningar. Det är också viktigt att belysningen är tillfredsställande liksom luftkvaliteten. Skötarens krav på en varm arbetsmiljö står ofta i konflikt med att fåren trivs bättre i oisolerade byggnader.

De ekonomiska begränsningarna ställer krav på att hjälpmedel och lösningar ska vara smarta, enkla och inte kosta mycket. Även det faktum att vi i Sverige inte har haft så många stora fårbesättningar tidigare, innebär troligen att mekanisering och hjälpmedel i arbetet fortfarande är ganska ovanligt på gårdarna.

10

UPPFÖDNINGS- MODELLERVårlamm – kräver utrymme och mycket kraftfoderUnder senare år har en allt större del av lammproduktionen styrts över till vårslakt i stället för traditionell höstslakt för att kunna erbjuda färskt svenskt lammkött året runt. Vårlamm föds i december–februari och slaktas under april–juni. Dessa lamm kommer aldrig ut på bete utan föds upp inomhus. Detta gör att det är en ganska utrymmes krävande produktion. Det går också åt mycket kraftfoder då hela digivningsperioden sker på stall. Betes-behovet är inte så stort då det bara är tackor och eventuellt rekryteringsdjur som går på bete.

I vårlammsproduktion är det vanligt att du använder treraskorsningar för att få fram de bästa produktionsdjuren. Du vill ha en tacka med goda modersegenskaper, som brunstar året om och som får många lamm, till exempel korsning mellan dorset och finull. Korsningstackan betäcks med en tung köttras, som texel, för att få lamm med bra tillväxt. En tacka är dräktig i cirka 5 månader. För att hon ska lamma i januari krävs att hon betäcks i augusti. För att tackorna ska komma i brunst, oavsett brunst-månad, ska du se till att tackorna är i gott hull. En vuxen bagge klarar beroende på den koncentrerade lamningen att betäcka max 30 tackor.

Vid lamning, som då sker mitt i vintern, bör du tänka på att det ska finnas ett uppvärmningsbart utrymme dit du kan ta tacka och lamm om lamningen blir svår och de blir medtagna. Det är viktigt att lammen får i sig råmjölk, ännu viktigare då det är kallt eftersom lammen snabbt blir nedkylda om de är i dålig kondition. Lammen ska tidigt ha tillgång till en lammkammare där de kan äta hö och kraftfoder av fin kvalitet. Bagglamm kan få problem med urinsten om de äter mycket kraftfoder. För att motverka urinsten måste det därför finnas god tillgång till friskt vatten så att bagglammen kan dricka ordentligt. Tackan bör också ha bra foder i form av hö eller ensilage samt kraftfoder för att kunna ge mycket mjölk åt sina lamm.

Det bör även finnas mineraler och saltsten till tackor och lamm. Texel, ostfrisiska mjölkfår och intensivt upp födda lamm är känsliga för mineralblandningar som innehåller koppar. Eftersom lammen växer fort kan de snabbt nå slaktmognad. Slaktmognadsbedömning och vägning måste ske ofta för att du ska kunna planera slakten och skicka djuren vid rätt tidpunkt. Det är därför av stor vikt att ha hanteringssystem där du snabbt och enkelt kan väga och bedöma lammen minst varannan vecka. Det är ett högt slaktutbyte på vårlamm, 45–50 procent. De har också en hög tillväxtkapacitet; 350–400 g/dag är önskvärt.

Dilammen föds runt årsskiftet, precis som vårlammen, men går till slakt vid bara några månaders ålder.

Höstlamm – uppfödda på bete med mindre arbeteTraditionellt föds lammen på våren. Därefter går de på bete under sommaren för att sedan slaktas på hösten. Eftersom lammen till största delen föds upp på bete är det relativt lite arbete med fåren förutom under den intensiva lamningsperioden.

I samband med installning bör du klippa tackor och lamm som ska sparas till liv. De bör delas in i olika grupper för att du ska kunna utfodra tackor i sämre hull lite extra. För att tackorna ska få många lamm kan du flusha dem. Det innebär att du cirka tre veckor innan betäckning börjar utfodra med extra kraftfoder. Det stimulerar äggstockarna att avge extra ägg som kan befruktas. Baggen bör gå med tackorna cirka två månader men sedan bör du ta bort honom för att inte riskera att lamningsperioden blir alltför utdragen. För att få lamning i mitten av april bör du låta betäcka tackorna i början av november. En vuxen bagge av till exempel rasen gotlandsfår klarar att betäcka cirka 50–60 tackor. För att inte stressa tackorna när fostret ska fästa i livmodern bör du inte gruppera om dem den första månaden efter betäckning. Om du dräktighetsscannar tackorna kan du dela in dem efter hur många lamm de kommer att få för att sedan utfodra efter det.

Några månader innan lamning bör du öka kraftfodret så att du successivt kommer upp i rätt kraftfodergiva inför lamning. Tackan bör du klippa minst en månad innan lamning. Innan lamning bör tackorna också gasbrands-vaccineras samt få extra selen och E-vitamin för att få livskraftigare och starkare lamm. Varje tacka ska kunna lamma enskilt i en lamningsbox, där det också ska finnas foder och vatten. Det är viktigt att övervaka lamningen så att allt går bra och att lammen får i sig råmjölk. När lammen fötts och de släppts ut i flocken bör de få tillgång till en lammkammare. Djuren ska ha tillgång till saltsten och mineralfoder året runt.

Fåren betar helst ganska kort gräs. Den ideala höjden på betesgräset är cirka 6 cm. Lamm är känsliga för parasiter medan tackorna i regel klarar av dem ganska bra. Kontrollera parasitstatus före betessläpp och avmaska om det behövs.

För att veta hur lammen växer bör de vägas under uppfödningen. De bör växa minst 250 g/dag på betet. Slaktutbytet på beteslamm är cirka 40 procent. Många lamm från till exempel rasen gotlandsfår har vackra pälsar som också ger merbetalning vid slakt. Ett alternativ kan vara att ta tillbaka skinnen för egen försäljning eller förädling.

VinterlammLamm som föds upp under vintern är antingen vårfödda lamm som inte blivit slaktmogna i tid för höstslakt, eller lamm från tackor som lammat under sommaren. Lammen slaktas under vintern och våren. Om lammen vuxit dåligt under sommaren kan anledningarna vara parasitangrepp, dåligt bete, mineralbrist eller att tackan

11

mjölkat dåligt. Lamm som väger 30–35 kg på hösten är för små för att slaktas men kan födas upp som vinterlamm. Har lammen gått länge på dåligt bete kan det ta ett tag innan de kommer igång att växa igen även om de får bra foder på stall. På lamm, som ska sparas över vintern, bör du klippa ullen under hösten.

Tackor som lammar under sommaren utnyttjar betet bra då de har högt näringsbehov under betessäsongen. Men lamning på bete innebär också problem med att det är större ytor att kontrollera om något går fel och rovdjur kan ta lamm eller tacka. Det är viktigt att avmaska eller i alla fall kontrollera parasitstatus på lammen, särskilt inför installningen. Parasiter kan ge upphov till plötsliga dödsfall och stora produktionsförluster.

En stor fördel med att köpa in vinterlamm är att du slipper allt jobb med lamning. Det krävs mindre utrymme i stallet och du slipper också ha den extra inredningen som behövs i lammkammare och lamningsboxar.

BESTÄMMELSER OCH REKOMMENDATIONERNär du ska bygga inom lantbruket behöver du känna till vilka bestämmelser och rekommendationer som gäller inom många områden. Här nedan finns de viktigaste och var du kan hitta mer information.

FörprövningEnligt djurskyddsförordningen ska djurstallar förprövas. Syftet med förprövning är att förebygga ohälsa hos djur, säkra ett gott djurskydd och en hållbar och utvecklings -bar djurproduktion. Förprövning måste du göra vid ny-byg g nation, ombyggnation och tillbyggnation samt vid ändringar som har väsentlig betydelse för djurskyddet och djurhälsan om antalet vuxna får på fastigheten efter byggnadsåtgärden alternativt ändringen är 20 stycken eller fler. Innan du börjar bygga ska förprövningshandlingarna vara godkända av länsstyrelsen. Förprövningshandlingarna innehåller ritningar, ifylld ansökningsblankett och eventuellt även andra handlingar som visar att byggnaden uppfyller djurskyddsbestämmelserna. Mer information och ansökningsblanketter finns på Jordbruksverkets webb-plats. (www.jordbruksverket.se)

BrandskyddLBK (Lantbrukets brandskyddskommitté) har rekom-mendationer om förebyggande insatser för att förhindra brand och försvåra brandspridning. LBK följs av försäkringsbolag och länsstyrelsens byggnadskonsulenter samt utgör branschpraxis i lantbruket.(www.lantbruketsbrandskydd.nu)

Arbetsmiljö Det finns en arbetsmiljölag som reglerar krav och skyldig heter för arbetsmiljön, till exempel skyddsan-ordningar och farliga ämnen. På en byggarbetsplats måste praktiskt taget alltid en arbetsmiljöplan upprättas. Det är byggherren som ansvarar för att denna upprättas och följs. Arbetsmiljöverket ger ut föreskrifter, webbplats (www.av.se).

DjurskyddDjurskyddslagstiftningen består av Djurskyddslagen, Djur-skyddsförordningen och Statens jordbruksverks före skrifter och allmänna råd om djurhållning inom lantbruket m.m. L100.

I föreskrifterna hittar du bland annat måttbestäm melser för får och getter, se bilaga 1. Djurskyddsbestämmelserna samt en lättläst sammanfattning av bestämmelserna i broschyrformat finns på Jordbruksverkets webbplats. (www.jordbruksverket.se)

Miljöskydd I miljölagstiftningen hittar du bland annat att gårdar med stor djurhållning, fler än 100 DE (djurenheter) måste anmäla sin verksamhet till kommunen. 100 DE motsvarar cirka 650 tackor med lamm. En DE är 10 vuxna får eller 40 lamm. Det finns även generella bestämmelser som reglerar vilken kapacitet för lagring av stallgödsel som krävs inom vissa områden och för vissa jordbruksföretag. Kontakta din kommuns miljökontor vid frågor om t ex gödsellagring och spridningsarealer.

ElsäkerhetEl-lagstiftningen reglerar elektriska anläggningar, handel med el och viss elsäkerhet. Elsäkerhetsverket arbetar för elsäkerhet genom att utfärda föreskrifter och utföra tillsyn. (www.elsakerhetsverket.se). Lantbrukets brandskyddskommitté, LBK, har tagit fram Handbok för elinstallationer i lantbruk och hästverksamhet med praktiska tolkningar av föreskrifterna samt kommentarer och råd för lantbruksbyggnadernas specifika förutsättningar. LBK arrangerar kurser för lantbrukselektriker. De har en förteckning över de företag med elmontörer som har genomgått utbildning för elinstallationer i lantbruk.(www.lantbruketsbrandskydd.nu)

BygglovGenerellt så krävs inget bygglov för en ekonomibyggnad på en jordbruksfastighet. Det kan dock finnas undantag till exempel om fastigheten ligger i detaljplanerat område. PBL (plan- och bygglagen) innehåller regler för bygglov, detaljplan, översiktsplan, områdesbestämmelser med mera. Kontakta din kommun vid frågor.

Bygga nära en väg Generellt gäller att en byggnad inte får placeras närmare allmän väg än 12 m utan tillstånd från länsstyrelsen. I väglagen finns regler för väghållning, säkerhet, vägrätt med mera för allmän väg.

12

FornminnenKulturmiljölagen skyddar fasta fornlämningar och forn-fynd. Vid frågor kontakta Länsmuseet eller läns styrelsen i ditt län.

EU:s regler för ekologisk produktion Ekologisk får- och lammproduktion innebär bland annat att djuren får ekologiskt odlat foder, att inga kemiska växtskyddsmedel används i växtodlingen etc. För att du ska få ersättning för ekologisk produktion måste du följa EU:s regler för ekologisk produktion. De omfattar bland annat bestämmelser för byggnader till fåren, se bilaga 2. Reglerna och mer information om krav på certifiering, stöd med mera finns i sin helhet på Jordbruksverkets webbplats (www.jordbruksverket.se).

EU:s regler för byggnader till får i ekologisk produktion- skiljer sig åt på några få punkter från de svenska djurskyddsreglerna. De svenska djurskyddsreglerna utgör alltid miniminivån: I de fall EU-s regler har lägre krav än det svenska regelverket gäller de svenska bestämmelserna.

I EU:s regler för ekologisk produktion gäller utöver bestämmelserna i de svenska djurskyddsreglerna

• utrymmeskrav inomhus för vuxet får oavsett vikt är minst 1,5 m2 per djur.

Får i ekologisk produktion som hålls på bete under betes-perioden och i lösdrift under stallperioden behöver inte ha tillgång till rastgård utomhus när vinterförhållanden råder. Med vinterförhållanden avses här när vegetationen inte växer. Om du vill använda rastgård så är utrymmes-kraven som i tabell 1:

Tabell 1: Utrymmeskrav på rastgård för ekologiska får.

Djurkategori Utrymme i rastgård (ej i bete) i m2/djur

Vuxna får 2,5

Lamm 0,5

En rastgård får vara delvis övertäckt. I Sverige accepteras att rastgården är övertäckt till tre fjärdedelar.

För att minska risk för djurhälsoproblem bör du inte släppa ut lamm i rastfållor där tackorna gått innan lamningen. Detta för att lammen är känsliga för smitta från äldre djur vilket kan leda till diarré och problem med parasiter som koccidios.

KRAV-reglerOm du följer EU:s regler för ekologisk produktion och är kontrollerad av ett kontrollorgan får du sälja och märka dina produkter som ekologiska. Om du vill sälja KRAV-märkta ekologiska varor ska du dessutom följa KRAV:s regler som i vissa fall är mer omfattande. KRAV:s regelverk finns i sin helhet på www.krav.se, se också bilaga 3.

KRAV:s regler för byggnader innebär, förutom bestämmelserna i de svenska djurskyddsbestämmelserna och EU:s regler för-ekologisk produktion, följande:

• större rastgårdsytor för lamm över 15 kg (se bilaga 3).

• tillgång till rastfålla vintertid utanför betessäsong. Kravet på rastfålla gäller inte om djuren hålls i ett stall som uppfyller nedanstående villkor och om de får utevistelse dygnet runt under längre tid än under betesperioden.

För att få hålla får inne under vintern utan tillgång till rastgård måste stallet erbjuda:

• 1,5 gånger större yta än KRAV:s minimiyta inomhus för vuxna djur

• 2 gånger KRAV:s minimiytan inomhus för lamm

• ljusinsläpp i stallet motsvarande minst 10 procent av golvytan

• insläpp av frisk luft så att stallmiljön blir utomhusliknande, men torr och vindskyddad

• Dagsljuset bör släppas in genom en yta motsvarande minst 5 procent av golvytan. Vid ny- och ombyggnad ska dagsljuset släppas in genom en yta motsvarande minst 3 procent av golvytan.

Byggnaden och valet av utfodringssystem måste göra det möjligt att uppfylla KRAV-regeln att djuren ska ha fri tillgång till grovfoder och vatten.

BYGGPROCESSEN UpphandlingNär du upphandlar lämnar du ett förfrågningsunderlag till några intressanta firmor. Underlaget ligger till grund för firmornas offertberäkning. Förfrågningsunderlaget beskriver hur byggnaden ska se ut, vilka krav som ställs på byggnaden, konstruktion alternativt önskad funktion. Underlaget ska även innehålla administrativa föreskrifter om ansvarsfördelning, betalning, tider, med mera. Vinsten är stor med att gå ut till flera firmor och fråga efter pris. Ett ordentligt förfrågningsunderlag gör att inredningsfirmor och byggfirmor vet vad de räknar på så du får fram rätt pris och det står klart redan från början vad som gäller administrativt och juridiskt. Ett fast pris är oftast att föredra vid lite större uppdrag eftersom du då vet var slutnotan hamnar. Att anlita entreprenörer på löpande räkning är riskabelt vid större byggnationer.

När du vägt anbuden mot varandra skrivs en beställning (det vill säga kontrakt) med den eller de intressantaste firmorna. Kontraktshandlingarna består av både förfrågningsunderlaget, entreprenörens offert och beställningsskrivelsen. Det är nödvändigt att ha ordentliga papper när det gäller omfattningen av de kontrakterade arbetena och att ha klargjord ansvarsfördelning om något skulle gå snett.

13

ByggfasenI själva byggfasen är det bra att regelbundet hålla protokollförda byggmöten så att du upprätthåller kom-munika tionen mellan de olika aktörerna och inget faller mellan stolarna. En väl fungerande sam ordning sparar pengar åt byggherren (det vill säga du som beställer arbetena). Om bygget sker på entre prenad slutbesiktigas de arbeten du beställt enligt kontraktshandlingarna när bygget är färdigställt. För att få ett godkännande vid besiktningen krävs att arbetet är utfört på ett fackmässigt sätt och att kontraktshandlingarna har följts. Det är vanligt att byggherren håller inne en mindre summa av betalningen till entreprenören tills slutbesiktningen blivit godkänd och eventuella felaktigheter har rättats till.

Efter godkänd slutbesiktning överlämnas byggnaden till beställaren och garantitiden börjar löpa. Vanligtvis är garantitiden två år för varor och 5 år för entreprenader. Före garantitidens utgång bör beställaren beställa en garanti-besiktning, annars förfaller garantirätten. Innan du tar in djur i byggnaden ska den besiktigas av länsstyrelsen för kontroll av att stallet är byggt enligt förprövningsbeslutet.

PLANERINGSRÅD Att bygga nytt Vid en nybyggnation har du möjlighet att bygga som du vill och få en planlösning med bra djurmiljö, god och rationell arbetsmiljö, bra logistik samt möjlighet att förlänga bygg naden vid en eventuell expansion senare. Med god planering får byggnaden också ett alternativvärde som till exempel maskinhall, stall för nötkreatur eller ridhus. Nackdelen är att det oftast är dyrare att bygga nytt än att använda befintliga byggnader.

Djurens behov av ströbäddsyta och foderbordsbredd samt val av utfodringssystem påverkar starkt vad som är optimalt förhållande mellan stallets längd och bredd.

Vid nybyggnation – tänk på att hålla god takhöjd, gärna minst fyra meter till takfoten. Fribärande stomme

är praktiskt och ger en användbar byggnad, men det kostar oftast mer än en stomme med bärande stolpar mitt i byggnaden. De olika alternativen är framförallt byggnader av halltyp, treväggstyp med en öppen långsida.

Att bygga omDet är inte alltid lätt att få till en vettig planlösning i befintliga byggnader. Byggnadens mått är givna vilket inne-bär att du måste anpassa planlösningen. En ombyggnad till fårproduktion är oftast billig förutsatt att du slipper gjuta om golv eller göra andra konstruktionsförändringar i byggnaden. En positiv aspekt är också att gamla hus kom-mer till användning. Ombyggnad är framförallt aktuellt till mindre eller medelstora besättningar.

I isolerade byggnader som gamla ladugårdar och svin-hus kan problem uppstå med ventilationen och klimatet, speciellt om djuren tillåts gå in och ut. I gamla ladugårdar finns ofta möjligheten att utnyttja befintliga foderbord och ibland även foderräls som underlättar utfodringen. Du kan fördela strö och hö genom att det kastas ner från skullen under förutsättning att brandskyddsbestämmelserna upp-fylls. Fukten från ströbädden kan dock påverka bygg naden negativt. Väggar och stolpar kan skyddas från ströbädden med skivbeklädnad eller dylikt. I låga byggnader måste utgödsling ske med minilastare eller i värsta fall för hand.

Om en loge ska användas till att inhysa får behöver du ordna någon typ av ljusinsläpp då gamla logar som regel är mörka. Även ventilationen behöver förbättras med luftintag i vägg och gärna öppen nock. Ofta kan ljusinsläpp och ventilation kombineras genom att du monterar vindvävspartier eller perforerad plåt i vägg.

På grund av en befintlig byggnads placering och utformning är det ofta svårt att bygga ut en äldre byggnad vid en eventuell expansion av besättningen senare. Placeringen och utformningen kan också göra det svårt att ha utevistelse under stallperioden. När det gäller alternativanvändningen är det ofta svårt att finna någon sådan för den investering som görs i samband med ombyggnationen.

Tackor i ladugård som används till fårstall.

14

Utrymmesbehov och logistikVid planeringen och dimensioneringen av stallet behöver du fundera på vilka ytor som behövs och hur stora de behöver vara för att stallet ska fungera bra.

Tänk också igenom logistiken. Dels i stallet, dels utanför stallet som transport av foder med mera till och från byggnaden. Ett dåligt planerat stall kan medföra att du får lägga onödig extratid på dagliga sysslor som utfodring, ströning och liknande. Arbetsmoment som görs mer sällan men som är viktiga att de fungerar smidigt och rationellt är djurhantering som förflyttning och omgruppering av djur, lamning, ta ut sjuka eller döda djur ur boxar. Se också till att det går enkelt att gödsla ut och tvätta.

Yta för djur och djurhanteringI bilaga 1 finns kraven på utrymme för olika djurkategorier enligt djurskyddsbestämmelserna. Det som anges där är mini mi mått. De flesta får- och lammproducenter framhåller att minimimåtten är snålt tilltagna. Det kan till exempel vara svårt att få ströbädden att fungera bra med så hög beläggning som maximalt är tillåtet. Det går åt mer strö vid hög djurtäthet och det kan vara svårt att hålla rent vilket kan leda till problem med djurhälsan i form av diarréer, juverinflammationer med mera.

Hur stor yta bör du beräkna per djur i stallet? Vad ska du ta hänsyn till?

• Det är stor variation i vilken yta olika uppfödnings-modeller kräver. Vårlammsproduktion är den mest ut-rym mes krävande upp födningen. I denna produktions-form går lammen på stall från att de föds tills de är slaktmogna.

• Vid dimensioneringen bör du ta hänsyn till ytan för lammkammare. Även i de produktionsformer där lammen är inomhus endast en del av tiden bör de ha tillgång till lammkammare. Den ska vara minst 0,2 m2/lamm och ytan kan räknas in i lammens to-tala vistelseyta. Under uppfödningstiden i framförallt vår lamms produktion behöver du ändra storleken på lammkammaren allt eftersom lammen växer.

• Det är krav på att det i, eller i anslutning till, byggnaden ska finnas ett uppvärmningsbart utrymme för behandling av sjuka djur.

• Inköpta djur bör hållas i karantän innan de släpps in till övriga flocken. Bäst är om karantänsdjuren kan placeras i en annan byggnad helt skilda från andra djur.

• Arbetet med tillsyn, förflyttning av djur mm underlättas om det finns hanterings- och inspektionsgångar längs ströbäddarna.

• Förutom utrymmen för djuren på själva ströbädden krävs hanteringsytor för till exempel klippning, klövvård, sortering vägning och mönstring.

Övriga utrymmenUtöver ytor för djur och djurhantering så behövs plats för utrustning som grindar, hinkar med mera.

Ett frostfritt utrymme med tillgång till varmt vatten underlättar arbetet vid till exempel lamningen avsevärt. Det är bra om det finns tillgång till ett utrymme där det finns plats för förvaring av till exempel journaler och öronmärken.

På grund av brandrisken får endast mindre mängder strö eller hö förvaras i samma utrymme som djuren, men ett mellanlager av foder inne i fårstallet bör finnas, speciellt för kraftfoder som ofta hanteras manuellt.

Skydda djuren från brandEn viktig aspekt när du planerar ett stall är brandskyddet. Förebygg uppkomsten av brand. Se till så att det lätt går att utrymma människor och djur om brand uppstår samt begränsa brandens omfattning. LBK (Lantbrukets brandskyddskommitté) har tagit fram rekommendationer för hur brandskyddet bör upprätthållas på gården. För nybyggda stallar eller stallar som byggs om följer länsstyrelsen rekommendationerna vid förprövningen. Några av rekommendationerna är:

• Max en veckas behov, dock högst 10 m3 hö och halm får förvaras i stallet.

• Det får max vara 30 m till närmsta utrymningsdörr. Dörren för utrymning ska vara minst 1 m bred för att medge passage av två får samtidigt.

• I höghusladugårdar, där foder eller strö lagras på skullen, får inte tilluften tas från skullen utan ska tas utifrån.

• Generellt gäller att en ny byggnad ska placeras på ett avstånd av minst 30 m från annan byggnad. Avståndet kan minskas för mindre byggnader och om byggnadsdelarna motstår brandspridning i 30 alternativt 60 minuter beroende på avståndet.

• Byggnadsdelar av plast ska uppfylla brandteknisk klass D-s2,d0 eller vara klassat som svårantändligt material.

LBK:s rekommendationer omfattar även elinstallationer, utformning av byggnadstekniskt brandskydd, förvaring av bränslen, inomgårdsutrustning, släckutrustning med mera. Försäkringsbolagen följer rekommendationerna när de sätter sina försäkringspremier. Det finns alltså både säkerhet och pengar att spara om du följer rekommendationerna.

Klimat och ventilationFåren alstrar fukt, värme och koldioxid, och ströbädden alstrar fukt och ammoniak. Därför måste luften kontinuerligt bytas ut i stallet med ett ventilationssystem. Dålig luft gör att hälsostatusen hos djuren försämras, vilket ökar antalet veterinärbesök och medicinering. Det finns också risk för att produktionen försämras. Alltså kan det rent ekonomiskt vara mycket intressant med bra

15

luft i stallet. Det är inte säkert att vi människor känner av att det är dålig luft i stallet när vi bara vistas där kortare stunder. Djuren kan få problem av dålig luft med mycket damm, koldioxid, fukt eller ammoniak utan att vi själva känner av det.

Oisolerade stallarOisolerade stallar ventileras med naturens drivkrafter. Ventilationsprincipen i figuren ovan kallas naturlig ventilation och bygger på de naturliga drivkrafterna vinden och i viss mån skorstenseffekten. I oisolerade byggnader krävs stora ventilationsöppningar längs byggnadens långsidor. Här regleras inte stalltemperaturen utan luftväxlingen är fri och beror i huvudsak på vinden. Exempel på tilluftsöppningar i denna typ av byggnad är vindnät, glespanel och perforerad plåt. För att ventilationen ska fungera tillfredsställande bör stallet inte var för brett och inte ligga för nära höga byggnader eller andra hinder. I stallar med oisolerade plåttak blir det ofta problem med konensdropp i samband med låga utomhustemperaturer. Därför är det viktigt att taket kondensskyddas och att nocken är öppen så att fuktig luft kan ventileras ut. Ett oisolerat svart plåttak kan också medföra att stallet blir mycket varmt sommartid. Kondens och solinstrålning kan motverkas genom att taket isoleras.

Isolerade stallarIsolerade stallar kan antingen ventileras naturligt via skorstenseffekten och i viss mån vindpåverkan eller mekaniskt med hjälp av fläktar. Ventilationen ska vara reglerbar med hänsyn till lufttemperaturen och luftkvalitét inomhus. Stallet ska vara så väl värmeisolerat att kondens på väggar och tak undviks. Till skillnad från oisolerade byggnader där luftväxlingen är fri så styrs luftrörelserna i dessa byggnader.

I isolerade naturligt ventilerade stallar krävs reglerbar öppen nock, trumma eller skorstenar samt reglerbara och jämnt fördelade tilluftsdon. Självdragseffekten beror till stor del på höjdskillnaden mellan luftintag och luftutsläpp samt på temperaturskillnaden mellan stall och utomhusluft. Höjdskillnaden bör vara minst 4–5 m för att du ska få tillräcklig luftväxling.

Glespanel eller vindväv i yttervägg.

Tätt ca 1,2-1,5m nedtill.

Kondensskyddat yttertak.

Öppen nock med eller utan huv.

Fribärande stomme för alternativanvändning

Glespanel eller vindväv i yttervägg, alternativt tät vägg med öppning i takfot.

Öppen långsida

Kondensskyddat yttertak.

Naturlig ventilation i oisolerade stallar.

I isolerade äldre stallbyggnader, till exempel gamla mjölkkostallar och svinstallar, är du oftast hänvisad till att använda en utsugsfläkt kombinerat med tilluftsdon. Att endast ha fönstren öppna ger nästan aldrig tillräcklig ventilering av stallet och blir sällan godkänt vid förprövningen. En frånluftsfläkt suger luft ur stallet. Det bildas då ett undertryck i stallet i förhållande till utomhus vilket gör att luft kommer in genom tilluftsdonen. För att få en jämn luftfördelning i stallet, och därmed frisk luft till alla djur, krävs även här att tilluftsöppningarna sitter jämnt fördelade i stallet. Placeringen av frånluftsfläkten spelar mindre roll, men den ska inte placeras intill ett tilluftsdon för att undvika att friskluft direkt går ut via fläkten istället för att nå djuren. För att undvika vindpåverkan av fläkten bör den inte placeras i yttervägg utan i vertikal frånluftstrumma. Eventuellt måste fläkten ljuddämpas. Maximalt tillåten konstant ljudnivå är 65dBA i djurstallar.

Det kan uppstå problem med ventilationen om du har öppningar i isolerade stallar där djuren tillåts gå in och ut eller dörrar som står öppna under stallperioden. Luftfördelningen blir då inte jämn i stallet, utan vissa områden blir oventilerade medan andra områden får fullgod ventilation. Detta beror på att luften tar enklaste vägen in i stallet och det är genom de största öppningarna.

Vid låga utetemperaturer kan fukten bli ett problem i de isolerade stallarna, framför allt för att skötaren drar ner ventilationen för att det blir kallt. För att undvika kondensproblem inne i stallet ska ventilationen vara så god att temperaturen i stallet närmar sig utomhustemperaturen. Vill du ha ett varmare stall får du använda tilläggsvärme. Djuren ska alltid erbjudas en dragfri liggyta, både i isolerade och oisolerade stallar.

Dimensionerande ventilationsflödenFör att kunna dimensionera ventilationsanläggningen rätt måste du känna till vilka luftflöden som krävs per tacka, per lamm och per kvadratmeter djupströbädd. De dimensionerande luftflödena är beroende av utetempera-turen och om stallet är oisolerat med fri luftväxling eller om det är isolerat och har styrd luftväxling.

16

För oisolerade stallar med fri luftväxling är till exempel ventilationsbehovet per kvadratmeter djupströbädd 30 m3/timme. För en digivande tacka (vikt 70 kg) med två lamm (vikt 15 kg) är ventilationsbehovet 205 m3/timme. För isolerade stallar med reglerbar ventilation är värdena 4–7 m3/ timme och kvadratmeter djupströbädd, 27 m3/timme vintertid och 160 m3/timme sommartid för digivande tacka med två lamm. Värdena är hämtade från Svensk Standard SS 951050:2014. I denna standard finns dimensionerande värden för fler djurkategorier.

Vatten

Frostskydda vattnetI stallar där det finns risk att temperaturen går under fryspunkten är det nödvändigt med någon typ av frostskydd av vattnet. Det kan antingen vara eluppvärmda vattenkoppar eller cirkulerande förvärmt vatten. Vattenledningarna ska vara isolerade och i kombination med eluppvärmda vattenkoppar kan vattenledningen dessutom frostskyddas med en elslinga om den inte ligger på frostfritt djup. Vattnet i ett cirkulerande system kan vara svårt att tina om ledningen ligger nedgrävd och fryser till exempel vid strömavbrott. Om ledningen för det cirkulerande vattnet ligger i ett större rör, vilket också är en utmärkt isolering, finns möjlighet att tina vattnet genom att blåsa varmluft i röret. Vattnet kan också dras i isolerade luftledningar och kombineras med att vattenkopparna är demonterbara. Fördelen med det är att både vattenledningar och vattenkoppar kan plockas bort vid utgödsling och du får en mer flexibel byggnad.

Det kan gå åt ganska mycket energi för att hålla vattnet frostfritt i luftledningar. För en mindre anläggning med endast ett par vattenkoppar har eluppvärmda vattenkoppar den lägsta investeringskostnaden medan det cirkulerande systemet blir billigast per vattenkopp om du installerar många vattenkoppar. Ställ alltid vattenkopparna skyddat från blåst. Blåsten påskyndar frysningen av vattnet. Montera ett vindskydd om du har vattenkoppen utomhus eller vid en öppen långsida.

Placering av vattenkoppDet ska finnas minst en vattenkopp per 15 tackor av mjölkras, eller en vattenkopp per 30 tackor övriga raser alternativt 30 avvanda lamm. Antalet vattenkoppar ska fördelas så att du på lämpligt sätt kan dela in djuren i grupper. Placera helst vattenkopparna intill inspektionsgången så att du lätt kan kontrollera funktionen och hålla dem rena. Koppen bör monteras så den kan höjas med den växande bädden. Det bör även finnas en vattenkopp i lammkammaren, speciellt om du föder upp vår- eller dilamm. Vid lamning måste nästan alltid vattenhinkar användas till lamningsboxarna. Se till att tappningsställena inte finns för långt bort för att minska gångvägen. För en större besättning kan det vara praktiskt att ha flera tappningsställen.

Höj och sänkbar flottörvattenkopp med cirkulerande system

Vattenkopp med pendelventil, cirkulerande system

Typ av vattenkoppVattenkoppar finns med olika typer av ventiler. Undvik de som är tröga att trycka på. Fåren dricker helst ur en öppen vattenspegel. Flottörvattenkoppar är bra eftersom fåren då inte behöver trycka på någon ventil för att få vatten, vilket kan vara svårt för vissa individer att lära sig. En del producenter anser att det går snabbare för lammen att lära sig dricka ur en flottörvattenkopp än ur andra typer av vattenkoppar. Pendelventiler som lätt öppnar vattenflödet fungerar ofta också bra. Nipplar ger stort vattenspill och passar bäst om golvet är dränerande. Dricksvattenflödet till får bör vara 3–4 l/min.

Belysning och elRekommenderad allmänbelysning i fårstallar är 100 lux, vilket ungefär motsvarar 3,55 W/m2 med lysrörsbelysning. Vid lamningsboxarna är det lämpligt med starkare belysning, rekommendationen är 200 lux. Vid platsen för klippning och liknande hantering rekommenderas

17

300 lux. Det är lättare att uppnå bra ljusstyrka med lysrör än med glödlampor. Andra ljusarmaturer som kan vara aktuella i stallar är lampor med ljuskällor av keramiska metallhalogener, LED och högtrycksnatrium.

En svag nattbelysning är bra, speciellt för skötaren under lamningen. Nattbelysningen kan bestå av en glödlampa eller ett enstaka lysrör.

Vid lamningsboxarna bör du ha ett antal eluttag till värmelampor. I stallet är det även nödvändigt med eluttag för till exempel klippmaskin och högtryckstvätt.

Säker installationKappslingsklassen på ljusarmaturerna i fårstallar ska hålla lägst IP54. Elledningar ska dras så riskerna för angrepp från råttor och möss minimeras, bland annat genom att inte dra elledningar på horisontella ytor. All fast monterad inredning och övrig metall som djuren kommer i kontakt med ska vara ansluten till ett spänningsutjämnande system. Denna åtgärd vidtas för att jämna ut elektriska spänningar mellan olika inredningsdetaljer. Information om kappslingsklasser, eldragning, spänningsutjämning med mera kan du få från ditt försäkringsbolag.

InredningLösa grindsystem som ställs på bädden är en vanlig lös-ning som ger bra möjligheter att variera gruppstorlekar och att ändra gruppindelning före och efter lamning.

Egentillverkade fårgrindar av trä fungerar ofta bra till exempel till lamningsboxar eller för gruppindelning. Trägrindar är tystare än grindar av metall, men de är oftast tyngre och inte lika lätta att koppla ihop med varandra som grindar av metall. Metallgrindar är mycket använd-bara vid konstruktion av till exempel samlingsfållor och drivgångar. Innan inköp är det bra att titta på hur grindar-na sammanfogas med varandra, då konstruktionen skil-jer mellan fabrikaten. Gånggrindar som är lätta att öppna och stänga är bra att ha på välanvända passager. För att inte grindarna i ströbäddens ytterkant ska flytta på sig när bädden trycker på bör några stolpar slås ner i backen. Om du har betonggolv kan hylsor gjutas in i golvet där stol-parna kan fixeras.

En grind som är lätt att öppna och stänga är bra vid passager som används ofta.

Utfodringslösning påverkar stallets utformningUtformningen av stallet påverkas av val av foderbord eller foderhäck och utfodringssätt. De olika lösningarna har alla sina för- och nackdelar samt påverkar utformnigen av stallet på olika sätt.

Exempel på olika lösningar för den större besättningen (mekaniserad utfodring):• Körbart foderbord i mitten, inspektions- och drivnings-

gångar utmed sidorna.

• Foderbord i mitten med räls, inspektions- och drivnings-gångar utmed sidorna.

• Utfodring i foderkrubbor utmed långsidorna. Körbar väg på utsidan av stallet, inspektions- och drivningsgång mitt i stallet.

• Bandfoderbord mitt i stallet, inspektions- och drivnings-gångar utmed sidorna.

• Utfodring utmed en långsida, inspektions- och driv-ningsgång utmed den andra långsidan.

• Rundbalshäckar inomhus.

• Utfodring utomhus kan fungera till vuxna djur. För att inte riskera lammhälsan måste utfodringsplatser hållas rena och så torra som möjligt vilket kan vara svårt utomhus.

Exempel på olika system för den mindre besättningen (manuell utfodring):• Foderbord mitt i stallet eller utmed långsida.

• Gång utmed långsida med korta foderbord som ställs vinkelrätt mot gången.

• Rundbalshäckar inomhus.

• Utfodring utomhus kan fungera till vuxna djur. För att inte riskera lammhälsan måste utfodringsplatser hållas rena och så torra som möjligt vilket kan vara svårt utomhus.

FAKTA

Foderbord eller rundbalshäckVid planeringen får olika byggnads- och inredningslös-ningars för- och nackdelar vägas in. Ett exempel är valet mellan foderbord och rundbalshäckar. Båda lösningarna har sina starka och svaga sidor.

De generella fördelarna med foderbord jämfört med rundbalshäck är till exempel att både grovfoder och kraft-foder kan utfodras på samma ställe, möjlighet att styra fodertilldelningen och oftast möjligheter att gruppera djuren efter deras behov. Tillsynen sker i samband med utfodringen och den blir effektiv då ett av de tidigaste tecknen på ohälsa är minskad aptit. Spillet brukar bli relativt lite om foderfronten är rätt inställd. Det är också enkelt att ta bort foderrester. Nackdelarna är att du måste utfodra varje dag och att foderbord oftast är dyrare i inköp.

Rundbalshäckens för- och nackdelar är näst intill tvärtom. Fördelarna är att utfodringen kan göras mer säl-lan och ett lägre inköpspris. Nackdelarna är att det krävs ytterligare krubbor för utfodring av kraftfoder, begränsad eller ingen foderstyrning och svårt att gruppera. Unga och

18

småvuxna djur kan ha begränsade möjligheter att nå en-silaget mot slutet av balen. Det är också svårare att märka tecken på minskad aptit i ett tidigt stadium. Det kan vara svårt att hindra lamm för att komma upp i balen. En del rundbalshäckars konstruktion ger mer spill än andra.

Utformning av foderbord och foderhäckVad som är optimal foderbords- eller foderhäcks-konstruktion för det enskilda stallet påverkas av många faktorer, till exempel om foderbordet ska vara körbart med traktor, storlek på djuren, med vad och hur du ska utfodra djuren och inte minst hur mycket ströbädden växer. Den växande ströbädden ställer ofta till problem eftersom avståndet minskar till foderbordsbotten eller häcken. Det medför att det blir fel ätställning för tackorna samt att lamm lättare kan komma upp på foderbordet och förorena.

Grundläggande krav på foderbordet eller foderhäcken är att det ska finnas plats och möjlighet för samtliga djur, oavsett rang i flocken, att få sitt foderbehov tillgodosett. Djuren ska ha en bra och så naturlig ätställning som möjligt även när ströbädden växer. Djuren ska inte riskera att skadas eller få tryckskador av en felaktigt utformad fodergrind eller annan inredning.

Vid utfodring med begränsade mängder av något foder, till exempel kraftfoder, ska djuren ha var sin ätplats. En ätplats längs ett rakt foderbord ska vara 45 cm bred för en dräktig tacka eller tacka med lamm under 15 kg. För lamm över 15 kg behövs 35 cm ätplatsbredd.

Bredden på foderbordet beror på val av utfodrings system men minsta totalbredd för ett dubbelsidigt foderbord är 80 cm. Beräkna att tackans huvud behöver minst 30 cm av foderbordsbredden.

Ett annat önskemål, om än svårlöst, är att foderfronten ska hindra lammen att ta sig upp på foderbordet och förorena fodret. Horisontell öppning som kan regleras i höjdled är ett sätt att hålla lammen från foderbordet. Öppningen görs då så liten som möjligt under den perioden som lammen är som mest aktiva men större under övriga året för att tackorna ska kunna äta bekvämt och inte få skador på pälsen. Horisontell öppning minskar också risken för att lammen kläms fast och stryps av en tacka. Andra tillverkare har andra lösningar för att försvåra för lammen att komma upp på foderbordet. Om foderbordskanten är cirka 30–40 cm över djupströbädden är det svårare för lammen att komma upp i fodret oavsett foderfrontslösning.

Höjbart foderbord eller foderfrontEn lösning för att hantera problemet med dålig ätställning när bädden växer är att du har ett foderbord som är höjbart eller indelat i sektioner som du kan lyfta upp och palla under efter hand. En annan variant är höjbar foderfront monterade på fasta stolpar. För bra ätställning bör foderbordsbotten eller krubbor kunna höjas samtidigt med foderfronten.

Självstängande foderfront

19

Hemmatillverkat foderbord av vanlig modell. För att foderbordet ska vara enklare att hantera görs det i sektioner om cirka 2 m.

Vid ombyggnad av äldre ladugårdar med befintligt, fast foderbord kan det vara svårt att hitta en bra lösning som ger djuren en bra ätställning under hela stallperioden.

Fast foderfront, klövpall och ätpallVäljer du körbart foderbord eller vissa bandfoderbord är de inte höjbara. Vanliga lösningar är då klövpall eller ätpall.

Klövpall är en cirka 25 cm bred kant av betong eller trä utmed foderbordet där fåren står med framklövarna på samma höjd hela stallperioden när de äter. Är pallen för smal kan djuren ha svårt att stå bra utan att besväras av att bringan går mot foderfronten. Är den för bred går magen och juvret mot klövpallens bakkant vilket är obekvämt. Lagom höjd på klövpallen varierar bland annat beroende på hur snabbt ströbädden växer, djurens storlek, höjd mellan klövpallen och foderbordskanten och val av inredning.

Ätpall är en pall, 90–100 cm bred, av betong eller trä, där hela djuret får plats att stå vid foderbordet. Denna lösning ger djuren en bra ätställning under hela stallperioden. Optimal höjd varierar av samma orsaker som klövpallen men vanlig höjd är från cirka 30 cm. För vuxna djur kan höjden från ätpallen upp till foderbordskanten vara från cirka 40 cm och till foderbordsbotten cirka 30 cm Var vaksam så att inga djur har problem att ta sig upp på pallen på grund av ålder, hälta eller likande.

Utfodring Det är framför allt grovfodret som är tungarbetat och som kräver en genomtänkt lösning. Ofta ger du grovfoder i fri tillgång. Med få ätplatser ökar konkurrensen om fodret och de starka fåren tar för sig av det bästa fodret. Eftersom du oftast inte ger kraftfoder i fri tillgång utan vid ett och samma tillfälle till alla djur i gruppen, krävs en ätplats per djur för kraftfodret. Det är viktigt att ha med detta i planeringen från början så att du slipper använda dig av utfodringskrubbor som ställs mitt på bädden för att alla djur ska få kraftfoder samtidigt. Det krävs att det är tillräckligt med utrymme runt krubban för att djurtrafiken ska fungera och djurskyddsbestämmelserna ska uppfyllas. Det kan också vara ganska svårt att ta sig fram med fodret med hungriga tackor runt benen.

Här följer några exempel hur du kan lösa utfodringen av grovfoder och kraftfoder:

Foderräls med balspjut eller fodervagn.Balspjut är det enklaste hjälpmedlet för att fördela ensilage med foderräls. Balen roteras runt spjutet varvid fodret rasar ner på foderbordet. Även andra typer av rälshängda utfodringsvagnar kan användas. Foderräls måste hängas i en stabil och relativt stark konstruktion. Ofta är den lätt att montera över foderbordet i en gammal koladugård. Beroende på typ av utfodringsvagn bör avstånd mellan underkant på räls och foderbord vara minst 2 m, helst mer.

Stationär upprullare. Rundbalar rullas upp varvid fodret faller ner i skottkärra eller rälshängd vagn.

Bandfoderfördelare med låsningsbara foderfronter

20

Upprullare till ensilage med skottkärra under

Bandfoderfördelare Bandfoderfördelaren kan används som ett foderbord. En-silaget matas lämpligen ut på bandfoderfördelaren från en rivare. Även kraftfodret kan fyllas på i änden av bandfo-derfördelaren. Öppnings- och stängningsbara foder fronter stänger ute fåren medan bandet går. Det finns även band-foderfördelare som hänger över foderbordet där en skrapa föser ner fodret på foderbordet.

Balrivare på traktor En balrivare på traktor river grovfodret och blåser ut det på foderbordet. Den kan även användas till strö som sprutas ut i bädden. Kräver att du kan komma intill foderbordet med traktor, det vill säga utomhus eller körbart foderbord inomhus.

Traktorutfodring i rundhäck. Med hjälp av traktor placerar du en storbal i en utfod rings -häck utomhus, alternativt inomhus genom port i yttervägg.

Telfer Med telfer lyfts storbalar ner i balhäckar på ströbädden för fri tillgång av grovfoder. Används med fördel även till att ta in halmbalar. Rälsen för telfern monteras i tak-konstruktionen vilket innebär att byggnaden måste tåla belastningen. Kräver högt i tak.

Höhäckar Hö kan ges i höhäckar. Nackdelen med dessa är att de monteras högt varvid det kommer hö i pälsen när fåren äter, vilket kan försämra pälskvaliteten.

Kraftfoder – för hand eller i automaterKraftfoder utfodras många gånger för hand, det rör sig om små mängder foder. För att alla får ska få rätt mängd kraftfoder och för att det snabbt ska bli lugnt i stallet är det viktigt att alla får foder ungefär samtidigt. Automatiska kraftfoderfodervagnar är för långsamma. Det går snabbare att utfodra med hink. Öppnings- och

stängningsbara foderfronter kan stänga ute fåren från foderbordet. Fronterna stängs och öppnas från änden av foderbordet. Därmed kan kraftfodret läggas ut i förväg och alla får tillgång till fodret samtidigt när fronten öppnas.

Det finns även kraftfoderautomater till får vilket kan vara bra i stora besättningar eller om du inte hinner ut-fodra kraftfoder flera gånger om dagen. Med kraftfodera-utomater styrs varje tackas kraftfoderranson av en trans-ponder och tackorna tilldelas sin ranson i automaten.

Fullfoder I stora besättningar börjar det bli vanligare med fullfoder. Grovfoder, kraftfoder, mineraler och salt blandas i en stationär eller mobil mixervagn. Fodret kan fördelas till djuren till exempel via ett bandfoderbord eller köras ut på foderbordet eller i foderkrubbor med minilastare. Har du körbara foderbord kan fodret fördelas direkt från en traktordriven mixervagn. Utfodringen blir rationell och du kan blanda olika foderpartier och fodermedel så att det passar djurens behov. Blandningen blir homogen och djuren kan inte selektera lika lätt utan alla djuren får samma kvalitet. Vid blandningen sönderdelas fodret vilket minskar risken för foderspill.

Hantering Det kan ligga nära till hands i byggfasen att minska in på hanteringsytorna, men de är värda att satsa på om du vill ha ett rationellt och lättarbetat stall. Det du behöver plats till är till exempel klippning, klövvård, sortering, vägning, fotbad och mönstring. Vid hanteringsytan ska belysningen vara lite extra tilltagen och det ska finnas tillgång till eluttag.

Hanteringsränna i sektion. Rännan bör kunna göras vi-dare i överkant. Bredden beror på djurets storlek och ras.

21

HanteringsrännaEn hanteringsränna kommer ofta väl till pass även i små besättningar. I större besättningar, där många djur hanteras, kan det vara bra med en permanent uppställd hanteringsränna. Innan hanteringsrännan ska djuren kunna samlas upp i en uppsamlingsfålla som smalnar av mot hanteringsrännan. Hanteringsrännan är lämpligen 5–6 m lång med täta sidor och är försedd med en stoppgrind i änden, eventuellt följd av en våg. Avslutningsvis behövs en sorteringsgrind som kan slussa djuren åt olika håll. En hanteringsränna ska vara så smal att djuren inte kan vända men tillräckligt bred så de stora djuren inte fastnar. Därför är det bra om bredden är reglerbar i ovankant. Drivvägar bör antingen utformas så att en grupp får går i bredd, eller så att de går en och en.

En gång längs varje box är välinvesterad yta som underlättar mycket framför allt när du ska flytta djuren men även för framkomligheten och möjligheten att inspektera. Gångarna kan du även använda när du ska väga och sortera djuren.

Klippning och klipplatsEn speciell klipplats är aktuellt i större besättningar. Klipplatsen, som minst bör vara 2,5 x 2,5 m, byggs gärna lite förhöjd i förhållande till anslutande ytor. Det gör att den som sorterar ullen får bättre arbetsmiljö och fåren går gärna i litet uppförslut. Oklippta djur ska samlas ihop i en större fålla och precis intill klipplatsen ska de oklippta tackorna samlas ihop i en mindre fålla. British Standard rekommenderar ett utrymme på 0,37–0,46 m2/tacka i samlingsfålla. Fållan kan gärna ha spaltgolv för

att hålla pälsen ren. Spaltgolvet tillverkas förslagsvis i form av kassetter som läggs på golvet och kan lyftas bort vid utgödsling. Från hanteringsytan ska djuren kunna slussas tillbaka till sin box.

Ströbädd och gödselhanteringUnder stallperioden är det inte ovanligt att ströbädden växer 50 cm eller till och med mer om du har hög beläggning eller inte fått igång bädden att brinna. Väggarna ska kunna stå emot fukten och trycket från ströbädden. Då bädden växer finns det risk att djuren når fönstren. Någon form av skydd bör därför sättas framför fönstren så att inte djuren riskerar att skada sig. Det kan till exempel vara galler eller träreglar. Se dock till så att skyddet hindrar dagsljusinsläppet så lite som möjligt.

Det är svårt att ange en generell siffra på ströåtgången eftersom det beror på flera orsaker, bland annat produktionsform, hur blött fodret är, beläggning och klimatet i stallet. Överslagsmässigt kan du räkna 0,5–0,8 kg halm per tacka och dag vid ensilageutfodring. Halm är det vanligaste strömedlet till får, men även sågspån eller torv är tänkbart.

Planera byggnadens mått och portmått så att utgöd s-ling kan ske med traktor eller minilastare.

Det ska finnas lagringsutrymme för stallgödseln för besättningar med fler än 2 DE i känsliga områden och för besättningar med fler än 10 DE i övriga områden i Sverige. Hör efter med din kommun om du inte vet om du tillhör ett känsligt område. Kravet på lagringskapacitet för får är 6–8 månader beroende på område. Tiden för djupströbädden inne i stallet under stallperioden får

Principskiss över vägning av lamm i bredare gång vid boxen.1 = gång, 2 = våg, 3 = provisoriska grindar för att smalna av gången innan vågen och skilja på vägda och ovägda lamm. Samlingsfållan innan vägning ska helst göras mindre än i figuren 4 = ej vägda lamm, 5 = vägda lamm tillbaka till boxen, 6 = provisorisk grind (hel skiva)

22

räknas med i lagringskapaciteten. Djupströbäddar får normalt läggas på stuka om vädret är lämpligt och det inte är risk för sönderkörning. Mellanlagring direkt på mark får däremot inte räknas in i lagringsutrymmet.

Det måste finnas tillräckligt med spridningsareal för den gödsel som produceras på gården. Grundkravet är att du max får sprida 22 kg fosfor/ha och år i snitt på en fem-årsperiod. Det motsvarar cirka 14 tackor/ha. Om du inte har tillräckligt med spridningsareal för dina djur måste du skriva ett spridningskontrakt med en annan brukare.

Spaltgolv Spaltgolv kan användas till får närmast foderbordet. Det eliminerar problemet med en växande ströbädd och den därmed minskande nivåskillnaden till foderbordet, och det bidrar till minskad ströförbrukning eftersom en stor del av gödseln hamnar under spaltgolvet. Observera dock att liggytan inte får bestå av spaltgolv. Du kan använda begagnat spaltgolv från nötkreatur eller svin, men spalt-öppningen får inte vara bredare än 25 mm och staven ska vara minst 80 mm bred. På grund av kostnaderna är spalt-golv aktuellt framför allt vid en ombyggnad när befintligt spaltgolv kan utnyttjas. Spaltgolv kan vara halt för djuren och beroende på foderbordets utformning kan de dra ner foder som sätter igen spalten. En mekanisk utgödsling måste finnas under spalten och du ska kunna gödsla ut gödseln samt kunna lagra gödseln utanför stallet.

SkrapgångEtt annat sätt att slippa problemet med växande ströbädd intill foderbordet är att ha en gång närmast foderbordet som inte är ströbelagd och där gödsel skrapas bort konti-nuerligt. Skrapgången bidrar till att minska ströförbruk-ningen. Om du har små lamm på skrapgången är det vik-

tigt att den hålls så ren och torr som möjligt för att minska risken för sjukdomar som diarré.

RastfållaRastfålla som används under stallperioden ska ligga i anslutning till stallet. Marken i rastfållorna ska vara väl-dränerad och torr, alternativt bestå av en hårdgjord platta av betong eller asfalt. Planlösningen måste anpassas så att det finns flera utgångar till rastgårdarna så djuren kan hållas i olika grupper. För att minska risken för djur-hälsoproblem bör du inte släppa ut lamm i rastfållor där tackorna gått innan lamningen. Lammen är känsliga för smitta från äldre djur och kan få diarré och problem med parasiter som koccidios. Det kan vara mycket svårt att er-bjuda lammen parasitfria beten i närheten av stallet. För att ett bete ska betraktas som parasitfritt krävs att det inte har betats av får under en betessäsong samt vintrarna före och efter denna säsong. För att inte riskera djurhälsan kan det vara klokt att inte släppa ut djuren efter lamningen i rastfållan utan släppa dem direkt på bete. Vid KRAV-cer-tifierad produktion gäller särskilda regler för bland annat stallförhållanden och yta per djur i stallet för att det ska vara tillåtet att inte släppa ut djuren, se bilaga 3.

LigghallOm du vill hålla dina får och getter ute mer än tolv timmar under den kalla årstiden, det vill säga då det inte sker någon betestillväxt, måste djuren vara lämpade för detta. Även terräng, underlag och andra yttre förhållanden måste vara lämpliga.

Om dina får och getter är ute tolv timmar eller mer per dygn under den kalla årstiden är de så kallade utegångsdjur. Djuren ska då ha tillgång till en ligghall eller annan byggnad. Den ska ge djuren skydd mot väder

Den här besättningen med får har tillgång till utevistelse.

23

och vind samt en torr och ren liggplats. En ligghall för får och getter bör normalt bestå av tre väggar och ett tak. Den öppna långsidan bör ha söderläge. Om en ligghall inte har en öppen hel sida bör den ha flera mindre öppningar för att undvika att djur som har hög rang hindrar andra djur från att gå in eller ut ur ligghallen.

NYBYGGNADGrundDe fysiska krafter som påverkar konstruktion och dimen-sionering av en byggnad utöver egentyngden, är snölas-ter, vindlaster, djurens och ströbäddens tryck mot väggen. Stommens uppgift är att föra ner krafterna i grunden.

Hallbyggnader av typen maskinhallar och liknande oi-solerade fårhus byggs oftast med plintgrund. Plintarnas utformning kan se olika ut beroende på markförhållan-dena. Lös mark kräver att plintarna är försedda med en större bottenplatta som hindrar att byggnaden sjunker ner i marken. Prefabricerade betongväggar grundläggs oftast i tillhörande plintar.

Enkla stolphus utan större krav på livslängd kan grundläggas genom att påla ner trästolpar, till exempel telefonstolpar.

Båghallar är lätta och kan ha en enklare grundläggning.

MarkundersökningFör att grundläggningen ska ske på ett riktigt sätt är det en fördel att först göra en markundersökning. Det minskar risken för sättningar som ett resultat av felaktig grundläggning. Undersökningen kan spara pengar för byggherren genom att du undviker att bygga på platser med dåliga markförhållanden där till exempel lös lera döljer sig under torrskorpan. En markundersökning kan utföras på olika vis. Det enklaste, som du kan göra själv, är att gräva provgropar för att kontrollera markens egenskaper och grundvattennivå. En markundersökning är ett bra underlag vid upphandling.

GolvVanligast i djurstallar i dag är gjutet betonggolv. När det gäller får kan det vara möjligt att istället ha packat grus under ströbädden. Nackdelen med ett underlag av grus är att du vid utgödsling får med dig en del grus ut och att underlaget lätt blir ojämnt och spårigt. Det gör att du kan behöva fylla på med nytt grus efter utgödsling. Det är inte en självklarhet att grusbäddar är tillåtna i varje kommun eftersom det kan vara risk för näringsläckage. Hör efter med miljökontoret vad som gäller i din kommun.

Fårstall med tvärställda foderbord, glespanel i väggarna, plåttak och öppen nock.

24

VäggI ett oisolerat stall kan väggarna utgöras av träpanel, be-tong, plåt, plast, vindväv eller perforerad plåt. Vid dju-rens liggyta ska väggen vara helt tät till minst cirka 1,5 m från golvet för att förhindra drag på djuren. Ovanför den täta delen av väggen behöver en träpanel vara försedd med öppningar mellan brädorna på minst 1,5 cm. I stället för träpanel kan du ha vindväv eller perforerad plåt som ventilerar effektivt samtidigt som de reducerar vindhas-tigheten kraftigt. Gavelpartierna kan göras täta.

För att få in mycket ljus i byggnaden är perforerad plåt att föredra. Du kan också göra stora ljusinsläpp i gavelspetsarna. Ljuset är bra för produktion och för trivseln i stallet.

En ligghall med tre väggar och en öppen långsida utförs oftast med täta väggar men med en öppning under takfot på den täta långsidan för att få en fungerande ventilation.

För att skydda byggnaden från ströbädden och för att det ska gå lätt att göra rent är det bra att montera fuktbeständiga skivor mot väggen. Skivorna ska tåla gödsel, högtryckstvätt och tryck från bädden. Filmbelagd ply wood fungerar bra. Ett annat bra och hållbart men dyrare alternativ är att mura en 1,5 m hög stödmur som väggen sedan vilar på. Väggarna byggs helst minst fyra meter till takfot så att det går att komma in med traktor vid utgödsling och så att byggnaden blir flexibel.

TakYttertaksalternativen, när det gäller nybyggda oisolerade stallar, är framför allt plåt eller fibercementplattor. Plåttak ska kondensskyddas för att undvika takdropp och att det rinner kondensvatten längs med konstruktionen. Kondensskyddet kan bestå av en väv som monteras under plåten, en fuktabsorberande massa som i fabrik sprutas på under plåten eller skivmaterial typ masonit. Det senare är det dyraste men effektivaste alternativet. Fibercementplattor tar upp fukt och är dessutom något isolerande vilket minskar kondensutfällningen. Vid regn blir ljudvolymen under ett plåttak väldigt hög, något som är lindrigare under ett fibercementtak. Taktegel och betongpannor är dyra alternativ och kräver ett undertak, framför allt av säkerhetsskäl vid arbeten på taket. Det är positivt om du kan lägga in ljusinsläpp i taket. Det är ett effektivt sätt att göra stallet ljusare.

Båghallar Båghallar eller tälthallar består oftast av en stålstomme som kläs med plåt eller plastväv. Mindre hallar kräver ingen grundläggning. Denna typ av hallar är väldigt täta därför är det viktigt med en god ventilation. Plastväven i tälthallen ska minst uppfylla brandteknisk klass D-s2,d0 för att vara godkänd som byggmaterial i djurstall.

Båghall (foto: Annika Arnesson)Det är också viktigt att kontrollera att hallen klarar aktuell snölast. Fördelarna med båg- och tälthallar är att priset är lägre samt att de är lätta att plocka ner.

25

EXEMPEL PÅ PLANLÖSNINGARHär följer två exempel på ritningar på rationella byggnader som tagits fram med utgångspunkt från de erfarenheter och den kunskap som framkommit under arbetet med den här skriften. Båda förslagen kan inhysa 400 tackor med höstlammsuppfödning (lamm och tackor flyttas till bete innan lammen väger 15 kg). Ytbehovet är då 1,9 m2/tacka med lamm. Antalet ätplatser vid foderbordet är anpassat att räcka till dräktiga tackor, det vill säga 45 cm per tacka. Boxarna är ritade 4,3 m djupa. Varje box behöver vara minst 1 meter djupare vid uppfödning av vårlamm, beroende på avvänjningstidpunkt och slaktvikt.

Tillsyn och utfodring i lamningsboxar och lammkam-mare sker smidigt från gångarna intill boxarna. Vatten-kopparna monteras lätt åtkomliga från gångarna, och vägning av lamm eller tackor kan ske i gångarna. Utrym-

men för personal, mediciner med mera är inte inritat ef-tersom behovet av detta är individuellt och beror på går-dens förutsättningar i övrigt.

Förslag 1Förslaget bygger på att du utfodrar med bandfoderfördelare, eventuellt kan du använda rälshängd fodervagn. För skötaren blir det relativt långa vägar att gå. För att undvika ett alltför långsmalt hus behövs flera bandfoderfördelare, i detta fall två. Bandfoderfördelaren används även till att föra ut strö, från bandfoderfördelaren fördelas det manuellt. Det går inte att på ett bra sätt kombinera den här planlösningen med utedrift under stallperioden. För att gångarna längs ytterväggen ska bli lagom breda bör du anpassa dem efter den stomme du tänkt använda. Olika stommar tar olika stor plats. Planlösningen passar både växthusbyggnader och hallbyggnader. Växthus byggs med vindväv i gavlarna och luftintag längs långsidorna i marknivå. En skiva på insidan av långsidorna leder luften uppåt istället för rakt in på ströbädden.

Planritning till förslag 1 – hallbyggnad eller växthus.1 = ströbädd, 2 = bandfoderfördelare, 3 = gång, 4 = hanteringsyta, foder och redskap, 5 = portar.

26

Förslag 2Förslaget bygger på utfodring med balrivare efter traktorn som sprutar in fodret på de tvärställda foderborden. För att slippa spruta fodret så långt och därmed minska risken för att fodret sprutas ut alltför mycket utanför foderborden, kan du utfodra fåren både från mittgången och genom öppningar i väggen utifrån. Öppningarna i väggen kan förses med plastjalusi för att förhindra korsdrag i byggnaden. Halmströ sprutas ut i bäddarna med balrivaren från mittgången. Du får räkna med att det blir ett visst foderspill med denna lösning och halm kommer hamna i pälsen på fåren. Kraftfodret utfodrar du för hand på foderborden.

Lamningsboxar monteras längs de smala gångarna mellan boxarna. Tappkranar för vatten till lamningsboxarna förläggs lämpligen intill mittgången, i änden av gångarna mellan boxarna, vilket blir tre stycken i detta stall. Planlösningen möjliggör att fåren kan vistas ute under stallperioden. Planlösningen fungerar i en byggnad av maskinhallstyp, lämpligen med en eller två stolprader i mitten för att minska byggkostnaden för denna breda byggnad. Väggarna kan vara av träpanel. På långsidorna görs panelen gles. Alternativt monteras vindväv, vilket också ger bra ljusinsläpp. Cirka 1,5 m från golvet görs väggen tät, även gavlarna kan vara täta. I nock hålls en cirka 20 cm bred springa öppen.

Planritning förslag 2 – hallbyggnad med tvärställda foderbord.1 = ströbädd, 2 = foderbord, 3 = gång, 4 = körbar gång, 5 = utrymme för foder och redskap,6 = portar, 7 = öppningar i vägg för utfodring.

27

Investerings- kostnadSänka byggkostnadernaByggkostnaderna varierar beroende på var i landet du ska bygga, konjunkturen i byggbranschen, hur mycket du gör själv, hur välplanerat bygget är och hur bra styrningen under byggfasen är. Markförhållanden spelar stor roll för hur dyra markarbetena blir.

För att pressa priset kan du bland annat göra följande:

• Gå ut med prisförfrågan till flera entreprenörer – och ta reda på vad som ingår i priset.

• Gör vissa arbeten själv, men glöm inte bort att räkna vad det kostar för dig att lägga ner egen tid på bygget (alternativ sysselsättning, produktionsförluster med mera).

• Välj billiga men funktionella material.

• Välj vanligt förekommande, raka byggnadslösningar.

• Bygg på en plats med bra markförhållanden.

• Bygg när byggfirmorna har lite att göra.

• Om möjligt, gör gemensam upphandling med andra som planerar bygga.

• Använd befintlig byggnad om det inte kräver dyrbara ombyggnationer och förutsättningarna är de rätta.

KostnaderAlla kostnader är exklusive mervärdesskatt. Prisuppgif-terna gäller för våren 2015.

HallbyggnadI riktpriset nedan ingår markarbeten, grund, dränering, fribärande stålstomme, oisolerade väggar av träpanel eller vindväv, tak med åsar och kondensskyddad plåt, hängrännor och stuprör, el, vattendragning och vatten-koppar i byggnaden. Allt arbete lejs in. Framdragning av el och vatten till byggnaden ingår inte, betonggolv ingår inte, inte heller inredning och utfodringsanläggning eller uppvärmnings bar kur för personal.

Riktpris cirka 2 000 kr/m2. Priset beror på utformning, plats i landet m.m. För enkelt betonggolv tillkommer cirka 300 kr/m2

Av riktpriset är per kvadratmeter:

• cirka 1 500 kr stomme, väggar, komplett tak enligt ovan med fast öppen nock, plintar, portar

• cirka 200 kr vatten och el

• cirka 300 kr markarbeten, grusbädd och dränering (normala förhållanden).

TälthallI riktpriset nedan ingår markarbeten, dränering, stomme, plasttäckning och gavlar med vindväv, el, vattendragning och vattenkoppar i byggnaden. Beräkningarna avser tälthall, 10 x 20 m, dimensionerad för snözon 1,5–2,0. Allt arbete lejs in. Framdragning av el och vatten till byggnaden ingår inte, betonggolv ingår inte, inte heller inredning och utfodringsanläggning eller uppvärmningsbar kur för personal.

Riktpris cirka 1 350 kr/m2. Priset beror på utformnings-variationer, plats i landet med mera. För enkelt betonggolv tillkommer cirka 300 kr/m2.

Av riktpriset är per kvadratmeter:

• cirka 850 kr varmgalvaniserad stålstomme, polyester väv inkl. vindväv i gavlarna, portar

• cirka 200 kr vatten och el

• cirka 300 kr markarbeten, grusbädd och dränering.

Inredning och utrustningDet finns många företag som säljer fårinredning och utrustning på marknaden. Jämför inte bara pris utan också kvalité och utformning då det varierar mycket mellan fabrikaten.

• Grindar de enklaste kostar från cirka 270 kr/m, kraftigare och rejälare grindar cirka 300–340 kr/m.

• Höjbart foderbord med ätplatser på båda sidorna cirka 400 kr/plats

• Bandfoderbord, 100 tackor cirka 23 m, cirka 650 kr/plats

• Fodergrind utan foderbord eller krubba cirka 300–600 kr/m

• Storbalshäckar cirka 2500–5000 kr/häck

InvesteringsstödDet kan vara möjligt att få investeringsstöd för byggnationen. Du söker stödet hos länsstyrelsen. Hör med dem vad som gäller för stöden i ditt län.

28

Bilaga 1MÅTTBESTÄMMELSERStall och byggnader för får svenska djurskyddsbestämmelser

De mått som vi anger här är minsta mått och centrummått för normal inredning, om vi inte anger annat.

För djurkategorier som inte är upptagna i måttbestämmelserna nedan gäller att utrymmena ska vara så rymliga att djuren ska kunna röra sig obehindrat och bete sig naturligt. Inredning får inte otillbörligt inskränka på djurens rörelsefrihet eller verka störande på dem.

Observera att optimala mått många gånger är större än föreskrivna minimimått.

Foderbord

Minsta utrymme vid rakt foderbord eller rund foderhäck för får

Minsta utrymme per djur vid samtidig utfodring Minsta utrymme per djur vid fri utfodring

rakt foderbord rund foderhäck rakt foderbord rund foderhäck

Lamm över 15 kg 0,35m 0,20m 0,17m 0,10m

Vuxet djur 0,35m 0,20m 0,17m 0,10m

Dräktig tacka¹) 0,45m 0,20m ²) ²)

Tacka med lamm under 15 kg 0,45m ²) ²)

¹) Avser dräktig tacka som har mindre än två månader kvar till lamningen²) Det finns inga minimimått för dessa alternativ. Utrymmet per djur ska dock vara så pass stort att djuren lugnt och naturligt kan äta sitt foder

Du ska placera foderbord och foderhäck för får minst 2,0 meter från en vägg eller motsvarande.

Gemensamboxar

Minsta gemensamma utrymme per får i gemensambox

Djur Total yta, m² ³) varav liggyta, m² ²) ³)

Lamm, 15-30 kg 0,5 0,35

Lamm över 30 kg 1 0,7

Vuxet djur, högst 65 kg 1,2 0,85

Vuxet djur, över 65 kg 1,4 1

Dräktig tacka ¹) 1,7 1,2

Tacka under 65 kg, med lamm under 15 kg 1,7 1,2

Tacka över 65 kg, med lamm under 15 kg 1,9 1,35

¹) Avser dräktig tacka som har mindre än två månader kvar till förlossning.²) Avser även minsta utrymme i ligghall utan utfodring samt minsta utrymme i ligghall där den enda utfodring som sker innebär att djuren utfodras samtidigt med enbart kraftfoder.³) Avser även minsta utrymme i ligghall med annan utfodring än sådan som anges i fotnot 2.

Lamningsbox En lamningsbox ska ha minsta måtten 1,2 meter x 1,2 meter.Lamningsboxar för fler än två lamm eller för tackor av tung ras bör vara minst 1,5 meter x 1,5 meter.

Vattenförsörjning1 vattenkopp per 15 tackor av mjölkras.1 vattenkopp per 30 tackor eller vinterlamm av övriga raser.

29

Bilaga 2MÅTTBESTÄMMELSERStall och byggnader för fårEU:s regler för ekologisk produktion

Utrymmeskrav inomhusI tabellen nedan finns utrymmeskrav inomhus för ekologiska får. Vi har tagit hänsyn till de svenska djurskyddskraven. I de fall de är striktare än EU:s regler har vi angett dem istället. De svenska kraven uttrycks som totalarean i gemensamhetsbox. Viktangivelserna anger levande vikt.

Gemensamboxar

Minsta gemensamma utrymme per får i gemensambox

Djurkategori Utrymme i m²/djur inomhus

Vuxet får, oavsett vikt 1,5

Dräktig tacka ¹) 1,7²)

Lamm under 15 kg 0,35

Lamm, 15-30 kg 0,5²)

Lamm över 30 kg 1,0²)

Tacka under 65 kg, med lamm under 15 kg 1,7²)

Tacka över 65 kg, med lamm under 15 kg 1,9²)

¹) Avser dräktig tacka som har mindre än två månader kvar till förlossning.²) Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd (SJVFS 2010:15) om djurhållning inom lantbruket m. m.

Utevistelse för får certifierade enligt EU:s regler för ekologisk produktionEnligt EU:s regler för ekologisk produktion behöver inte får som hålls på bete under betesperioden och som hålls i lösdrift under stallperioden ha tillgång till rastgård utomhus när det råder vinterförhållanden. Med vinterförhållanden avses här när vegetationen inte växer. Om du vill använda rastgård så finns utrymmeskraven nedan.

Utrymmeskrav på rastgård för ekologiska får. För bete bör djuren ha större utrymme.

Djurkategori Utrymme i rastgård (ej i bete) i m2/djur

Vuxna får 2,5

Lamm 0,5

En rastgård får vara delvis övertäckt. I Sverige accepteras att rastgården är övertäckt till tre fjärdedelar.

För att minska risken för djurhälsoproblem bör du inte släppa ut lamm i rastfållor där tackorna gått innan lamningen. Lammen är känsliga för smitta från äldre djur och kan få diarré och problem med parasiter som koccidios.

30

Bilaga 3MÅTTBESTÄMMELSER

Stall och byggnader för får KRAV-regler (www.krav.se)

Får och getter ska ha tillgång till rastgård hela året utom när de är på bete, såvida de inte hålls i ett stall som uppfyller kraven om bland annat klimatmässigt uteliknande förhållanden, se mer nedan.

Stall med begränsad tillgång till rastgård (m2 per djur)

Stall med ständig tillgång till utevistelse, utfodring i rastgården* (m2 per djur)

Minsta utrymme inomhus

Minsta utrymme för rastgård för utevistelse under stallperiod

Minimimått för ligghall Minsta utrymme för rastgård (inte betesmark)

Vuxet får 1,5 (EU) 2,5 (EU) 1,0 (SL) 3,0 (EU)

Dräktig tacka 1,7 (SL) 2,5 (EU) 1,2 (SL) 3,0 (EU)

Lamm Levande vikt (kg):

< 15 0,35 (EU) 0,5 (EU) 0,35 (SL) 0,5 (EU)

< 30 0,5 (SL) 0,5 (EU) 0,35 (SL) 0,65 (K)

> 30 1,0 (SL) 1,0 (K) 0,7 (SL) 1,3 (K)

SL=svensk lagstiftning EU= regeln har stöd i EU-förordningen K= regeln är KRAVs egen.

*Om ytan i ligghallen är större än minimimåttet kan rastgårdsytan minskas till den storlek som anges i kolumn två. Den totala vistelseytan i ligghall och i rastgården ska bli densamma. Minimimåttet för ligghallen ska alltid uppfyllas.

Utevistelse för får certifierade enligt KRAV:s regler Det är tillåtet att hålla får inne vintertid utan tillgång till rastgård om stallet är lämpligt och om de får utevistelse dygnet runt under längre tid än under betesperioden. Stallet måste erbjuda:

• 1,5 gånger större yta än minimiytan inomhus enligt ovanstående tabell för vuxna djur (K)

• 2 gånger minimiytan inomhus enligt ovanstående tabell för lamm (K)

• ljusinsläpp i stallet motsvarande minst 10 procent av golvytan (K)

• insläpp av frisk luft så att stallmiljön blir utomhusliknande, men torr och vindskyddad (K).

Dessutom ska fåren, så länge vädret gör det möjligt, vara ute dygnet runt under längre tid än enbart betesperioden. (K). Enligt KRAV införs regeln införs om den är förenlig med EU-förordningen för ekologisk produktion. När detta avgörs är i skrivande stund (november 2015) fortfarande oklart. Om regeln ej kan införas gäller att lamm som slaktas innan betesperioden ska ha haft tillgång till utevistelse efter lamningsperioden för att kunna KRAV-godkännas.

Djuren ska ha tillgång till dagsljusDjuren ska ha tillräcklig tillgång till dagsljus (EU). Ljusinsläppen ska ge dagsljus i hela stallet. Dagsljuset bör släppas in genom en yta motsvarande minst 5 procent av golvytan. Vid ny- och ombyggnad ska dagsljuset släppas in genom en yta motsvarande minst 3 procent av golvytan. (K)

31

Bilaga 4SAMMANSTÄLLNING AV UTRYMMESKRAV

Svensk lag

EU-ekologiskt KRAV

Begränsad till gång till rastgård

Ständig tillgång till rastgård

Utan rast-gård

Tackor över 65 kg inomhus inomhus rastgård inomhus rastgård inomhus totalt* inomhus**

Bagge, tom eller lågdräktig tacka 1,40 1,50 2,50 1,50 2,50 0,98 4,00 2,25

Högdräktig tacka 1,70 1,70 2,50 1,70 2,50 1,19 4,00 2,55

Tacka med 1 lamm (< 15 kg) 1,90 1,90 3,00 1,90 3,00 1,33 4,85 2,95

Tacka med 2 lamm (< 15 kg) 1,90 2,20 3,50 2,20 3,50 1,33 5,70 3,65

Tacka med 3 lamm (< 15 kg) 1,90 2,55 4,00 2,55 4,00 1,33 6,55 4,35

Tacka med 1 lamm ( 15-30 kg) 1,90 1,90 3,00 1,90 3,00 1,33 5,00 3,25

Tacka med 2 lamm ( 15-30 kg) 2,40 2,40 3,50 2,40 3,50 1,68 6,00 4,25

Tacka med 3 lamm ( 15-30 kg) 2,90 2,90 4,00 2,90 4,00 2,03 6,00 5,25

Tacka med 1 lamm (> 30 kg) 2,40 2,40 3,00 2,40 3,50 1,68 6,00 4,25

Tacka med 2 lamm (> 30 kg) 3,40 3,40 3,50 3,40 5,00 2,38 8,00 6,25

Tacka med 3 lamm (> 30 kg) 4,40 4,40 4,00 4,40 5,50 3,08 10,00 8,25

Lamm (> 30 kg) 1,00 1,00 0,50 1,00 1,00 0,70 2,00 2,00

Tackor under 65 kg inomhus inomhus rastgård inomhus rastgård inomhus totalt* inomhus**

Bagge, tom eller lågdräktig tacka 1,20 1,50 2,50 1,50 2,50 0,84 4,00 2,25

Högdräktig tacka 1,70 1,70 2,50 1,70 2,50 1,19 4,00 2,55

Tacka med 1 lamm (< 15 kg) 1,70 1,85 3,00 1,90 3,00 1,19 4,85 2,95

Tacka med 2 lamm (< 15 kg) 1,70 2,20 3,50 2,20 3,50 1,70 5,70 3,65

Tacka med 3 lamm (< 15 kg) 1,70 2,55 4,00 2,55 4,00 2,25 6,55 4,35

Tacka med 1 lamm ( 15-30 kg) 1,70 1,85 3,00 1,90 3,00 1,19 5,00 3,25

Tacka med 2 lamm ( 15-30 kg) 2,20 2,20 3,50 2,40 3,50 1,54 6,00 4,25

Tacka med 3 lamm ( 15-30 kg) 2,70 2,70 4,00 2,90 4,00 1,89 6,00 5,25

Tacka med 1 lamm (> 30 kg) 2,20 2,20 3,00 2,40 3,50 1,54 6,00 4,25

Tacka med 2 lamm (> 30 kg) 3,20 3,20 3,50 3,40 5,00 2,24 8,00 6,25

Tacka med 3 lamm (> 30 kg) 4,20 4,20 4,00 4,40 5,50 2,94 10,00 8,25

Lamm (> 30 kg) 1,00 1,00 0,50 1,00 1,00 0,70 2,00 2,00

* Sammanlagt yta i inomhus och i rastgård. Inomusytan får ej understigas

** Tillämpbart om djuren är ute dygnet runt under längre tid än enbart betesperioden, ljusinsläppet i stallet motsvarar min 10 % av golvytan och insläpp av frisk luft

Jordbruksverket • 551 82 Jönköping • Tfn 036-15 50 00 (vx)E-post: [email protected]

www.jordbruksverket.se

ISSN 1102-8025. J016:4

REFERENSLITTERATURBritish Standard, BS 5502-41:1990. Buildings and structures for agriculture. Code of practice for design and construction of sheep buildings and pens.

KRAV, 2015. Regler för KRAV-godkänd produktion, Uppsala, 2015.

Swedish Standards Institute, SIS-TS 37:2012

Jordbruksverket, 1999. Vatten till husdjur, Jordbruksinformation 13

Jordbruksverket, 2011. Djurskyddsbestämmelser Får och Getter, Jordbruksinformation 9-2011

Lantbrukets brandskyddskommitté, 2015. LBK:s rekommendationer

Mid West Plan Service, 1994. Sheep housing and equipment handbook, Iowa State University, USA

Nationella riktlinjer för ekologisk production,, 2014, LRF

Nilsson Jan, 1976. Planering, inredning och arbete i fårhus, Aktuellt från Lantbrukshögskolan 228, Uppsala

Sjödin Erik, 1994. Får, LT:s Förlag, Stockholm

Documents

Byggnader för Lammproduktion Danielsson, Jordbruksverket FÖRORD Den första upplagan av denna skrift togs fram 2004 utifrån en efterfrågan om råd och anvisningar om byggnader