KRAV PÅSKOGSBILVÄGAR

Innehållsförteckning

Inledning 2

Krav på vägarnas och upplagsplatsernas beskaffenhet 4

Allmänt 4

Krav på godkänd bilväg 4

Tillgänglighet (bärighet) 4

Framkomlighet 5

Motlut och backar 6

Stickväg 6

Vändmöjlighet 6

Svängmöjlighet 8

Godkänd väg 9

Vinterunderhåll 10

Krav på upplagsplatser 10

Ajourhållning av skogsbilvägnätets status i NVDB 11

Blankett - ”Anmälan vägstandard” 12

”Så mäter man en kurva” 13 - 14

Anteckningar 15

Inledning

Denna instruktion innehåller krav på skogsbilvägar för att underlättavirkestransporter.Om instruktionens minimikrav inte är uppfyllda utfärdas mätningsvä-gran/transportvägran såvida inte avvikelserna är avtalade mellanparterna.

Innehållet har anpassats för att de olika vägföreteelserna även skamotsvara den Nationella VägDataBasens (NVDB) standard. NVDBär en databas som skall innehålla data om Sveriges alla vägar ochvilken följer en gemensam svensk standard. Vägverket är huvudmanför NVDB och skogsnäringen kommer att leverera vägdata från skogs-bilvägnätet. Skogsnäringens datainsamling är uppdelad på tre re-gioner: SVDB Syd, Mitt respektive Nord där SVDB står för SkogensVägDataBas.

I södra Sverige är VMF Syd (SVDB Syd) ansvarig för inläggning avvägdata i NVDB för skogsbilvägnätet. I avsnittet Ajourhållning avskogsbilvägnätets status i NVDB finns anvisningar för hur ajourhåll-ningen ska hanteras i fält.

– 3 –

Krav på vägarnas och upplagsplatsernas beskaffenhet

Allmänt

Virke som ska mätas vid bilväg eller transporteras för mätning vid mätstation ellerannan fast mätplats skall, om inte annat överenskommits, läggas upp vid bilvägdär nedanstående krav uppfylls.I NVDB bedöms vägarna med företeelsen Funktionell vägklass efter deras be-

tydelse för transporter. Det finns tre alternativ för skogsbilvägar:

Huvudväg

En väg kan anses som huvudväg om den har avsevärd betydelse för vidaretrans-porterna. Ett kännetecken på en huvudväg är att den har årligt återkommandeunderhåll. Vägen ingår ofta i en vägsamfällighet eller liknande.

Normalväg

Normalvägarna har löpande underhåll och leder oftast till bebyggelse.Normalvägarna kan ha ett flertal anslutna nollvägar och kan vara av genomfarts-karaktär.

Nollväg

Nollvägar är placerade i de yttre förgreningarna av ett vägsystem eller som kortalänkar i anslutning till övriga vägar. Nollvägar har normalt inget löpande underhållmen iordningställs vid behov.

Krav på godkänd bilväg

Tillgänglighet (bärighet)

Godkänd bilväg inklusive broar och trummor skall minst ha sådan bärighet att denär farbar med tung lastbil med full last året om, utom vid tjällossning eller långaregnperioder.Vägar där bärigheten begränsats till 6/10 ton godkänns ej för virkesleveranser.

Vägens tillgänglighet klassas i NVDB efter när på året (och efter väderleksförhål-landen) ett fordon med vikt enligt BK1 (axel-/boggitryck 10/18 ton samt brutto-vikt 60 ton) kan nyttja vägen enligt följande.

Tillgänglighetsklass

A Last- och personbilstrafik hela året om

B Lastbilstrafik hela året utom vid svår tjällossning. Personbilstrafik hela året.

C Lastbilstrafik hela året utom vid svår tjällossning och ihållande regnperioder.Personbilstrafik hela året utom vid svår tjällossning.

D Lastbilstrafik i huvudsak under vinterhalvåret. Personbilstrafik även sommartid.

– 4 –

FramkomlighetMed framkomlighet för vissa fordonskombinationer menas i skogliga termer linje-föringen, hur vägen är dragen i terrängen, kurvornas radie, vägbredd och bredd-ökning i kurvorna. Framkomlighetsklasserna (0-3) nedan innebär att aktuella väg-tekniska förutsättningar ger tillfredsställande framkomlighet för olika fordonskom-binationer.

Framkomlighetsklass

0 Innebär att dragbil med trailer kan använda vägen

1 Innebär att lastbil med släp kan använda vägen

2 Innebär att lastbil med förkortat släp kan använda vägen

3 Innebär att kortare fordon än lastbil med förkortat släp kan använda vägen

Generella regler för framkomlighetKörbanans bredd bör vara 3,5 meter. Där vägen är rak, ligger nära markplanet, hargod bärighet och inte lutar i sidled får körbanebredden gå ner till 2,8 m. Körbanansbredd mäts mellan kanterna på den yta, som är körbar med lastbil.Vägbredd ner till 2,6 m kan godkännas för enbart lastbil om framkomligheten iövrigt är mycket god.Vägbanan skall vara jämn. Kantstenar och dylikt som kan skada bildäck ellerhindra snöplogning får inte förekomma.För att undvika skador på fordon och utrustning får grenar och dylikt inte inkräktapå utrymmet upp till 4,5 m över vägbanan. Vid starkströmsledningar gäller ävensäkerhetsavstånd. Växande träd, grenverk, stolpar eller andra hinder får på rak-sträcka inte finnas närmare vägmitt än 2 m.

– 5 –

I kurvor skall körbanan vara breddökad. Breddökningen ska finnas genom helakurvan och skall utspetsas 10 m åt vardera hållet. Minsta tillåtna körbanebreddvid olika kurvradier framgår av följande tabell (en hjälptabell för kurvradiebestäm-ning finns på sidan 13).

Kurvradie i körbanans Körbanebredd i meterinnnerkant

Trailer Lastbil Lastbil med Lastbilmed släp förkortat släp

150 3,4 3,2 3,0 2,8100 3,6 3,4 3,2 2,950 4,5 4,0 3,5 3,025 6,0 5,0 4,2 3,310 8,0 7,0 5,4 3,8

I kurva ska det vara fritt från hinder 0,5 m utanför minsta körbanebredd enligttabellen ovan. För att uppfylla kravet på Trailer får ej radien på vertikalkurvan(backkrön) vara <100 m.

Motlut och backarBackar som hindrar framkomligheten med fullastad bil får ej förekomma. Längrebackar bör normalt inte ha större lutning än 8%, korta backar 12%. Acceptabelstigning är i det enskilda fallet beroende av underlaget och markgreppet. Vägarmed större lutning än ovan angivna men som i övrigt uppfyller kraven på Godkändskogsbilväg registreras som Brant backe (B2) och lagras som en egen företeelseinom SVDB Syd. Brant backe ingår inte i NVDB:s grunddatabas.

StickvägMed stickväg avses anslutningsväg av maximalt 50 meters längd utan vändplats.Generella minimikrav på vägstandard gäller.

VändmöjlighetMöjlighet till rundkörning eller vändning skall finnas inom ett avstånd av högst 2 kmfrån upplagsplats. Lutningen på vändplatsen får inte i någon riktning överstiga 5%.Nedan visas exempel på olika vändplatser med minimimått angivna för olika vänd-möjlighetsklasser. I NVDB registreras dessutom typ av vändmöjlighet.

Vändmöjlighetsklass

1 Innebär att dragbil med trailer/lastbil med släp kan vända

2 Innebär att lastbil med förkortat släp kan vända

3 Innebär att kortare fordon än lastbil med förkortat släp kan svänga

Typ av vändmöjlighet

1 Vändficka

2 Vändslinga

3 Vändplan

4 Okänt

– 6 –

3,5m

5 m

10 m

20m

10 m10 m4 m

20 m 20 m

4 m

35 m vid vändficka i vägslut

3,5m

4 m10m

20m

9 m9 m4m

20 m 20 m4m

30 m vid vändficka i vägslut

R=11 m

17m

5,5 mR=13 m

22,5

m

4,5 m

4,5m

R=22m

5 m

4,5m

R=14m

5 m

Minimimått för vändslinga

B R B R B R

Lastbil med släp 6 12 5 17 4,5 22

Lastbil med förkortat släp 6 10 5 12 4,5 14

B = Vägbredd R = Radie till vägbanans innerkant

Lastbil med släp och Dragbil med trailer

Lastbil med förkortat släp

Vändplan

Vändslinga

Vändficka

Vändfickans djup ska vara minst 30 meter. För klassen lastbil med förkortat släptillåts dock vändfickans djup att vara ned till 25 meter förutsatt att det är frittfrån träd och stora stenar i vändfickans förlängning. Vändfickans djup ska i väg-slut vara 35 meter (lastbil med släp) resp. 30 meter (lastbil med förkortat släp).

För vändficka gäller att måttet 5 meter (lastbil med släp) resp. 4 meter (lastbilmed förkortat släp) kan vara 0,3 meter mindre för varje meter som vändfickansbredd överstiger 4 meter.

Vändplan

Vändslinga

Vändficka

– 7 –

Svängmöjlighet

Svängmöjlighet visar möjligheten att svänga i en korsning med avseende påolika fordonskombinationer. Klassning av svängmöjlighet sker enligt NVDBseparat för sväng åt höger resp. sväng åt vänster från mindre väg (sekundärväg)till större anslutande väg (primärväg).

Svängmöjlighetsklass

1 Innebär att dragbil med trailer/lastbil med släp kan vända

2 Innebär att lastbil med förkortat släp kan svänga

3 Innebär att kortare fordon än lastbil med förkortat släp kan svänga

Vägbreddsmåttet 5 meter (lastbil med släp) resp. 4 meter (lastbil med förkortatsläp) på den mindre vägen kan vara 0,3 meter mindre för varje meter som an-slutande (större) väg överstiger 4 meters bredd.

20 m

10 m

4 m

20 m 10 m

25 m

5m

3,5 m

17 m7 m

3,5 m6,5 m

20 m

10 m

4 m

20 m 10 m

25 m

4m

3,5 m

16 m6 m

3,5 m6,5 m

Anslutning för lastbil med släp och dragbil med trailer

Anslutning för lastbil med förkortat släp

– 8 –

Skissen visar på anslutning med 70 ny-graders anslutningsvinkel.

10 graders förändrad anslutningsvinkelmedför 2m ökat krav i innersväng och 1mminskat krav i yttersväng.

Exempel: I 80 nygraders vinkel blir måtten8m istället för 7m och 17m blir 15m.

För annan anslutningsvinkel,se förklaringen i föregåendeskiss.

Sekundärväg

Primärväg

Godkänd väg

För att en skogsbilväg ska vara godkänd för virkestransporter utan begränsningarfordras att framkomlighet och vändmöjlighet motsvarar minst klassen lastbil medförkortat släp. Svängmöjlighet motsvarande lastbil med förkortat släp ska finnasi minst en riktning ut på större väg, vilket förutsätter att det är möjligt att vändainom ett avstånd av högst 2 km från upplagsplats till andra färdriktningen. Bärig-heten ska motsvara kraven i avsnittet om Tillgänglighet.

I NVDB registreras även företeelserna Slitlager, Vägbredd och förekomst avVägbom.

– 9 –

Vinterunderhåll

Leverantören ansvarar för att hålla vägen plogad då virket skall avhämtas ellermätas.

I syfte att undvika onödiga plogningskostnader skall befraktaren anmäla tidpunktför avforsling. Leverantören bör kontaktas två dygn innan transport är aktuell.

Krav på upplagsplatser

Upplagsplats skall där så är möjligt iordningställas på plan eller måttligt lutandefast och torr mark. Upplagsplatsen skall vara tillräckligt stor så att travarna av olikasortiment kan hållas isär. (Travarna av de olika sortimenten görs så stora sommöjligt.)

Upplagsplats skall vara väl röjd från träd, grenar, buskar, stenar och liknande somkan hindra mätning och lastning. Även kojor, servicevagnar, maskiner, bilar ochliknande ska placeras så att de inte hindar mätning, vändning med lastbil ochlastning.

Den del av upplagsplats som krävs för uppställning och framförande av fordonska ha bärighet motsvarande kraven i avsnittet Tillgänglighet.

– 10 –

Ajourhållning av skogsbilvägnätets status i NVDB

Det finns ett stort behov av en rikstäckande databas över vägnätet och den kom-mer att ha ett brett användningsområde. Vägdatabasen kommer framåt sett attkunna utnyttjas för bl.a. transportplanering, avståndsberäkning och navigering ibilar. För att säkra kvaliteten i dessa funktioner är det av stor vikt att aktuella ochkorrekta vägdata finns i databasen

Ajourhållning av vägdatabasen sker genom att man hos VMF Syd begär besiktningav nya vägar och vägar som ändrar status via blanketten ”Anmälan vägstandard– skogsbrukets vägdatabas” kompletterat med karta med koordinater. Även entransportör kan vid förändrad status på en sedan tidigare klassad väg utnyttjablanketten för att anmäla förändringar på skogsbilvägnätet. Om en tidigare god-känd väg har försämrats så kryssas Felklassad i som Orsak till ändrad vägklass.

Blanketten med begäran om besiktning skickas till:

VMF SydBox 3126550 03 JÖNKÖPINGFax 036-16 52 20info@vmfsyd.se

En förrättningsman från VMF Syd klassar därefter vägen och noterar ett antal väg-tekniska uppgifter, se den nedre delen av ”Anmälan vägstandard – skogsbruketsvägdatabas”.

Kostnaden för en vägbesiktning debiteras beställaren om vägen vid besiktning-en inte uppfyller kravet på Godkänd väg. Anmäls en tidigare Godkänd väg somförsämrad så tas dock ingen avgift för besiktning.

– 11 –

– 12 –

ANMÄLAN VÄGSTANDARD - SKOGSBRUKETS VÄGDATABAS

Administrativa uppgifter (fylls i av väghållaren)Ange koordinater för väganslutning (karta eller GPS)

Väghållarens/anmälarens namnAnge koordinater för vägslut (GPS)

Telefon

Datum för anmälan: Vägen lokaliseras med bifogad kartaVägens namn:

Orsak till ändrad vägklass Ny väg FelklassadFörbättrad vägFörbättrad vändplan/väganslutning

FörvaltningsformVäghållartyp Statlig Föreningsförvaltning

Kommunal DelägarförvaltningEnskild Överenskommelseväg

Enskilt ägande

Vägtekniska uppgifter (fylls i av förrättningsmannen)

Framkomlighet 0 Trailer Funktionell vägklass 7 Huvudväg1 Lastbil med släp 8 Normalväg2 Lastbil med förkortat släp 9 Nollväg3 Kortare fordon än lastbil med släp

Slitlager Grus Belagd (oljegrus, asfalt)Tillgänglighet A Last- och personbilstrafik hela året

B Lastbilstrafik hela året utom vid tjällossning. Personbilstrafik hela åretC D:o utom även ihållande regnperioder. D:o utom tjällossning.D Lastbilstrafik i huvudsak vinterhalvåret. Personbilstrafik även sommartid.

Svängmöjlighet Högersväng Vänstersväng1 Lastbil med släp 1 Lastbil med släp2 Lastbil med förkortat släp 2 Lastbil med förkortat släp3 Kortare fordon än lastbil med släp 3 Kortare fordon än lastbil med släp

Vägbredd 3,0 m 3,5 m 4,0 m 4,5 m 5,0 mTyp

Vändmöjlighet 1 Lastbil med släp 1 Vändficka2 Lastbil med förkortat släp 2 Vändslinga3 Kortare fordon än lastbil med släp 3 Vändplan

4 AnnatÖvrigt Vägbom Avstånd till väganslutning meter

Brant backe (B2)Godkänd:

Förrättare (VMF): Datum: Underkänd:

Exempel: Om brytningsvinkeln är 60 nygrader och kurvavståndet 6 meter så av-läses i tabellen ovan kurvradie 50 m. Därefter går man till tabellen på sidan 8 ochläser av den körbanebredd som fordras.

Vinkel Kurvavstånd mot radie, m

nygrader 10 25 50 75 100 150

0.15 0.23 0.31 0.47

15 0.17 0.35 0.53 0.70 1.05

20 0.13 0.31 0.63 0.94 1.25 1.88

25 0.20 0.49 0.98 1.47 1.96 2.94

30 0.28 0.71 1.42 2.13 2.84 4.26

35 0.39 0.98 1.95 2.93 3.90 5.85

40 0.52 1.29 2.58 3.86 5.15 7.73

45 0.66 1.65 3.30 4.94 6.59 9.89

50 0.82 2.06 4.12 6.18 8.24 12.36

55 1.01 2.53 5.06 7.59 10.12 15.18

60 1.22 3.06 6.11 9.17 12.23 18.35

65 1.46 3.65 7.31 10.96 14.61 21.92

70 1.73 4.32 8.64 12.96 17.28 25.92

75 2.03 5.07 10.14 15.20 20.27 30.41

80 2.36 5.90 11.81 17.70 23.61 35.42

85 2.73 6.84 13.67 20.51 27.34 41.01

90 3.15 7.88 15.76 23.63 31.51 47.26

95 3.62 9.05 18.09 27.14 36.18 54.27

100 4.14 10.36 20.71 31.07 41.42 62.13

– 13 –

1. Uppsök brytpunkten.(Markera med en käpp eller genom

att sparka ett märke i mossan.2. Mät brytningsvinkeln.

Tag hjälp av en kompass eller av ”solen” på nästa sida.

Pilen på ”solen” skall peka längsvägen, varefter brytningsvinkeln

kan läsas av på den linje sompekar längs vägens fortsättningefter kurvan.

3. Mät kurvavståndet.4. Läs av kurvradien.

Så mäter man en kurva

6050403020100

6050403020100

7080

90100

9080

70Diagram för kurvradiebestämning som ger brytningsvinkelns

gradtal (pilen skall peka längs vägen).

– 14 –

A N T E C K N I N G A R

– 15 –

VMF Syd ek förBox 3126, 550 03 JÖNKÖPINGBesöksadress: Slottsgatan 14

Tel: 036-34 17 00, Fax: 036-16 52 20Hemsida: www.vmfsyd.se