Co-funded by the Intelligent Energy Europe

Programme of the European Union

Europeiska kommissionen samfinansierad av Intelligentenergi för Europa GD för sysselsättning, sociala frågor och lika möjligheter Program för Europeiska unionen

KOMPETENS FÖR FRAMTIDENSPAPPERSINDUSTRI

KOMPETENS FÖR FRAMTIDENS PAPPERSINDUSTRI

2

INLEDNING

Precis som i andra industrisektorer i EU har massa- och papperssektorn noterat att allt färre unga söker sig till sektorn. Ett annat bekymmer som berör den framtida arbetskraften är att EU:s befolkning blir allt äldre och stagnerar. Dessa trender pågår mot bakgrund av en snabb förändring i industrin mot en utfasning av fossila bränslen, ny teknik, nya affärsmodeller och innovativa produkter. Ändå är en välutbildad och kvalificerad arbetskraft avgörande för att EU ska kunna konkurrera på globalt plan.

De senaste åren har EU ökat sina insatser för att samordna program och riktlinjer i syfte att förbättra den europeiska arbetskraftens kunskapsnivå och förvandla den till en konkurrensfördel. I den nya kompetensagendan för Europa som antogs i juni 2016 uppmanas länder och aktörer i EU att förbättra arbetstagarnas kunskapsnivå och dess relevans för arbetsmarknaden för att främja anställbarhet, konkurrenskraft och tillväxt i EU. Strategiska partnerskap och framför allt diskussioner mellan arbetsmarknadens parter spelar en avgörande roll för att nå EU:s kompetensmål.

För att främja arbetet med att nå målen i EU:s 2020-strategi har industriAll Europe och CEPI lanserat ett gemensamt projekt med namnet ”Kartläggning av de europeiska utbildningssystemens möjlighet att uppfylla behoven i Europas massa- och papperssektor”.

Projektet stöds av Europeiska kommissionen. Det ger inblick i sektorspecifika frågor och bekräftar problemen med kompetensglapp, behoven av ny kompetens, de

svårigheter som människor i alla åldrar har att hitta ett arbete men också de problem som företag brottas med för att hitta lämpligt utbildad arbetskraft. I projektet utforskas också strategiska alternativ för att möta de här utmaningarna.

Resultaten och rekommendationerna från projektet bekräftar att det krävs akuta lösningar för Europas program för allmän utbildning och yrkesutbildning, i synnerhet om industrigrenen ska lyckas med övergången till en cirkulär bioekonomi baserad på Industri 4.0.

Marianne Thyssen Kommissionär för Sysselsättning, Socialpolitik, Kompetens och rörlighet på arbetsmarknaden

3

PROJEKTETS UPPBYGGNAD

En högkvalificerad och välutbildad arbetskraft är nödvändig om Europas industri ska kunna fortsätta att vara konkurrenskraftig på världsmarknaden och hålla jämna steg med den tekniska utvecklingen. Industri 4.0 och omvandlingen av sektorn mot bioekonomi ökar detta behov.

För att kunna bedöma var kompetensglappet och bristerna finns har arbetsmarknadens partner i Europas papperssektor, Cepi och industriAll Europe tittat på dagens system för allmän utbildning och yrkesutbildning för att se om systemet klarar de stora utmaningar som sektorn har framför sig, dvs.

• snabba demografiska förändringar och åldrande arbetskraft,

• sektorns brist på dragningskraft bland unga,• snabba tekniska förändringar,• innovativa produkter och processer.

Under 2015–2016 genomförde parterna en omfattande granskning av dagens system för allmän utbildning och yrkesutbildning för Europas massa- och pappersindustrin i åtta utvalda medlemsstater: Österrike, Finland, Frankrike, Tyskland, Italien, Polen, Sverige och Storbritannien. Denna kartläggning kompletterades med en undersökning av den utbildning på och utanför arbetsplatsen som tillhandahålls av enskilda företag. Därefter genomfördes ytterligare en undersökning för att identifiera dagens och framtidens behov av kompetens och rekrytering i sektorn.

Parterna sammanställde typiska mönster för allmän utbildning och yrkesutbildning i de åtta utvalda länderna genom att titta på skolsystemets roll, modeller för praktik- och lärlingsplatser samt för högre och specialiserad eftergymnasial utbildning upp till universitet och högskola (s. 4-5). För att försäkra sig om att jämförelserna skulle vara meningsfulla användes internationell typklassificering av utbildning (ISCED) i syfte att ge analysen en enhetlig struktur.

I undersökningen av kompetens- och rekryteringsbehov i industrigrenen betonades viktiga frågor som rekrytering, mentorskap, viktig teknisk och beteendemässig kompetens samt sektorns dragningskraft (s. 6-7).

Genom att matcha resultatet av kartläggningen med undersökningarna kunde parterna identifiera och analysera likheter och brister (s. 8-9).

Brister identifierades och rekommendationer utvecklades inom ramen för projektet, genom att titta på typiska utbildningsprogram och befintliga utbildningar som tillhandahålls av företag och komplettera med en undersökning av industrins framtida behov (s. 10-11).

KOMPETENS FÖR FRAMTIDENS PAPPERSINDUSTRI

4

TYPISKA UNDERVISNINGS- OCH UTBILDNINGSVÄGAR

Befintlig allmän utbildning och yrkesutbildning i de åtta utvalda länderna kartlades för att undersöka vilka vägar som erbjuds i Europeiska utbildningssystem för tre kategorier arbetstagare: processoperatörer, underhållspersonal och chefer på mellannivå.

Undersökningen avslöjade en rad olika modeller för yrkesutbildning i medlemsstaterna. Rörligheten för studerande mellan medlemsstaterna är problematisk eftersom endast den högre utbildningen följer Bolognas struktur som främjar rörlighet mellan europeiska universitet. På grundläggande utbildningsnivåer är skolan obligatorisk upp till 15–¬16 år, antingen i ett system som är lika för alla eller, i några länder, genom en uppdelning på allmänna och särskilda utbildningsvägar vid 12–16 års ålder.

Europeiska modeller för yrkesutbildning sträcker sig från yrkesutbildningsprogram till lärlingssystem, t.ex. varvad utbildning med en stor andel arbetsplatsförlagd utbildning. Yrkesutbildningsprogram på skolor med arbetsplatsförlagda utbildningsmoduler är fortfarande det vanligaste för arbetstagare inom produktion och underhåll i många länder. Lärlingsutbildningar håller dock på att bli allt mer populära i och med att fördelarna i form av uppnådd kompetens och anställbarhet, erkänns i allt högre grad. Trots detta finns det ingen lärlingsutbildning för massa- och papperssektorn i en del länder. En typisk läroplan för massa- och pappersindustrin bygger på kvalifikationer som är anpassade till traditionell papperstillverkning och pappersteknik. Numera finns dock några skolbaserade yrkesutbildningar för processoperatörer som kombinerar allmänna och fritt valda moduler med en specialisering för pappersindustrin.

Utöver grundläggande yrkesbehörighet erbjuds också högre specialiserad yrkesutbildning för kvalificerade pappersteknologer och processoperatörer, vid såväl sektorspecifika yrkesutbildningscentra som institut för högre yrkesutbildning. De här programmen har som mål att utbilda chefer på mellannivå och arbetsledare. I en del länder saknas emellertid avancerade sektorspecifika utbildningar mellan den grundläggande yrkesutbildningen och universitet och högskola.

Inom högre utbildning erbjuder universitet för tillämpad vetenskap utbildningar med fokus på praktiska färdigheter genom antingen grundskolebaserade program med praktik eller lärlingsutbildningar.

Universiteten följer den akademiska vägen men programmen skiljer sig åt. En del erbjuder en specialisering i pappersteknik medan andra har ett bredare fokus på bioekonomi.

Utöver att identifiera olika utbildningsvägar granskades olika typer av utbildningar på och utanför arbetsplatsen i en av undersökningarna: målinriktade introduktionsutbildningar för ny personal som börjar ett jobb i sektorn eller som kommer från ett annat företag eller en annan anläggning, behovsstyrd utbildning för särskilda ändamål och vidareutbildning.

Viktiga observationer vad gäller utbildning på och utanför arbetsplatsen

• Omkring hälften av den utbildning som alla grupper av

anställda erbjuds är ”certifierad”.

• I allmänhet är den utbildning som företag

tillhandahåller erkänd på anläggnings- eller

företagsnivå, men sällan på regionnivå eller

internationell nivå. Trots detta är en liten del

av utbildningar för särskilda ändamål och

vidareutbildningar erkända på sektorsnivå och

nationell nivå.

• Nästan två tredjedelar av de nyanställda har

rätt till en introduktionsutbildning som för det

mesta tillhandahålls på arbetsplatsen, medan

specialistutbildningar och vidareutbildningar ges både

på och utanför arbetsplatsen.

• Däremot rapporterade ungefär en tredjedel av

företagen i undersökningen att utbildningar för

särskilda ändamål och vidareutbildningar ges till alla

processoperatörer och alla chefer på mellannivå,

medan nära hälften av företagen kontinuerligt

erbjuder utbildningar för särskilda ändamål till

underhållspersonal.

• Vidareutbildningar ges delvis av särskilda

utbildningscentra som industrigrenen i regel själv

anordnar. De stödjer ofta även grundläggande

yrkesutbildningar.

• Nästan alla utbildningar är sponsrade av företag och

offentlig finansiering är fortfarande sällsynt.

• För chefer på mellannivå handlar utbildningen för

det mesta om att fokusera på beteendemässiga

färdigheter som ledarskap, personaladministration,

teambyggande, kommunikation och projektledning.

• För processoperatörer och underhållspersonal inriktas

utbildningen inte på beteendekompetens, utan snarare

på teknisk kompetens för processer och produkter,

miljö, ny teknik och underhåll.

5

Further and advanced vocational training

ISCED 4-5

University of Applied Sciences

University

Higher educationISCED 6-8

JOBS

Master: Qualified engineers in paper technology

Bachelor: Qualified engineers in pulp and paper technology and bioeconomy products

JOBS

Competence-based qualifications and apprenticeship training: Middle managers,

supervisors for trainees; specialised process and maintenance technicians

Institutes for advanced vocational training: Specialised paper machine operators, process and maintenance technicians and packaging designers

Vocational schools and Apprenticeship training: Paper technicians, process

and machine operators

JOBS

Master: Qualified engineers in pulp, paper and packaging technology,

biobased fibre materials and biorefineries

Bachelor: Process, chemical, materials and industrial production engineering allowing for the access

to a Master’s level

Apprenticeship training

Higher education track (3 years) ISCED 3

Vocational training track (3 years) ISCED 3

General upper secondary education

Master ofEngineering(1.5 years)

Bachelor of Engineering

(3-4 years)

Master of Science(1-2 years)

Bachelor of Science(3 years)

Vocational schools

Institutes for advanced vocational

training (1-2 years)

Competence-based qualifications and

apprenticeship training (1-2 years)

Compulsory school (9 years) ISCED 1-2

Compulsory school (9 years) ISCED 1-2

Age6 - 16 y

16 y+

19 y+

Primary and lower secondary school

Primary school, lower secondary school with higher education and

vocational track

ISCED: International Standard Classification of Education

KOMPETENS FÖR FRAMTIDENS PAPPERSINDUSTRI

6

DAGENS OCH FRAMTIDA BEHOV AV KUNSKAP OCH REKRYTERING

Ny teknik och uppfinningar samt demografiska förändringar ledde fram till att undersöka dagens och framtidens behov av kompetens i massa- och pappersindustrin. Målet med den andra undersökningen var att identifiera faktorer som påverkar rekrytering, mentorskap och önskvärda läroplaner samt att studera befintliga och potentiella samarbeten.

Undersökningen granskade också sektorns dragningskraft. I undersökningen fann man att massa- och pappersindustrin lider av ett kompetensglapp, som många andra tillverkningsindustrier i Europa. Den saknar dragningskraft på ungdomar i en tid då bredare och ny kompetens behövs.

Resultaten visar att arbetstagarna i regel är mellan 40 och 50 år gamla. Situationen med en åldrande befolkning förvärras av allt för få yrkesutbildade söker de lediga tjänsterna och denna brist på sökande förväntas öka under de kommande fem åren, även i de nordiska länderna där situationen generellt är bättre. Sektorns impopularitet förbättras inte av att anläggningar stänger, är avlägset

belägna, systemet med skiftarbete och missuppfattningen att industrigrenen är omodern och förorenar miljön.

Officiellt mentorskap äger rum på lärlingsutbildningar och andra former av arbetsplatsförlagd utbildning, medan icke-officiellt mentorskap gör det möjligt att överföra ”tyst kunskap” från äldre arbetstagare till nyanställda. När det fungerar som bäst i industrigrenen finns det ”faddrar” som tar hand om nyanställda vid sidan av det officiella mentorskapet under lärlingsutbildningen. De kan vägleda och överföra sitt kunnande. Även om mentorskap ansågs vara viktigt saknades dock planer på att utveckla mentorskap inför framtiden.

”Beteendemässiga färdigheter blir allt viktigare”

Tekniska kunskaper idag och om fem år

Idag Om fem år

Hälsa och säkerhet Förädlingsprocess UnderhållProduktion Automatisering Utrustning och maskiner

60

40

20

50

30

10

0

7

Beteendemässiga färdigheter idag och om fem år

Kommunikation

Resultatorientering

Idag Om fem år

Teambyggande

Förmåga att lära

Problemlösning

Medbestämmande

604020 5030100

Det finns en tydlig efterfrågan på att inte bara stärka teknisk kärnkompetens utan också mångsidigheten. Vid sidan av teknisk kärnkompetens som hälsa och säkerhet samt underhåll finns ett växande behov av bredare kunskap om att styra hela processer. Beteendemässiga färdigheter som kommunikation, teambyggande, inlärningsförmåga och resultatinriktning blir allt viktigare. Dessa förmågor behövs för att anpassa sig till en föränderlig och allt mer komplex arbetsmiljö. Kort sagt kommer arbetstagare att behöva en bredare kompetens och därför måste den göras tillgänglig genom högre utbildning.

En stor majoritet av företag pekade på vikten av samarbete med skolor och utbildningscentra som den mest tillförlitliga samarbetsformen idag och i framtiden. För att kunna förbättra den negativa inställningen till sektorn kommer samarbete att behövas mellan utbildningsleverantörer, anläggningar och branschorganisationer. God praxis har redan införts på vissa skolor för att öka medvetenheten om sektorn.

KOMPETENS FÖR FRAMTIDENS PAPPERSINDUSTRI

8

LIKHETER OCH BRISTER

Efter omfattande studier av befintliga läroplaner för industrigrenen och av kompetensbehov har man kunnat identifiera likheter och brister över Europa som kan leda till ett kompetensglapp och göra sektorn oattraktiv.

• Lärlingsutbildningar och andra kompetensbaserade utbildningar kan garantera kunskapens kvalitet och aktualitet. Ändå saknar några länder sådan yrkesutbildning. God praxis kombinerar lärande med arbetsplatsförlagd utbildning och används för att utveckla nya lärlingsprogram i papperssektorn och kompetensbaserade kvalifikationer i traditionella skolsystem. En sådan strategi har också införts för högre utbildning.

• Att arbeta i industrigrenen kräver omfattande kunskaper på områden som vetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik och grunderna för dessa läggs redan under den obligatoriska utbildningen. Ändå är det oroande att inte tillräckligt många unga med nödvändiga kunskaper kommer ut på arbetsmarknaden.

• Många av programmen för yrkesutbildning och högre utbildning släpar efter utvecklingen av arbetets innehåll, t.ex. framstegen inom bioekonomi.

• En del länder saknar kontinuitet i sina utbildningsprogram och erbjuder ingen sektorspecifik yrkesutbildning. Detta hindrar kvalificerade anställda från att utveckla sina färdigheter och få erkännande för sina framsteg.

• Kortare och mer flexibla modulbaserade inlärningssystem – som är anpassade till arbetstagarnas behov och till företaget – kompletterar nyanställdas kvalifikationer. Det finns dock inte tillräckligt många sådana system.

• Det finns heller inte tillräckligt med formell certifiering av kunskap och kompetens. Vidareutbildningar är inte tillräckligt erkända vilket gör det svårt, för att inte säga omöjligt, att jämföra kvalifikationer och kompetenser på global europeisk nivå och detta äventyrar även arbetstagarnas rörlighet. För närvarande finns inget allmänt system för erkännande av kvalifikationer i de olika systemen, utom för högre utbildningar inom Bolognaprocessen.

• Industrigrenen är intresserad av att upprätta samarbeten inom allmän utbildning och yrkesutbildning för att kunna föregripa behov och matcha dem med skräddarsydda utbildningar.

9

• Det har inte funnits någon integrerad strategi för att möta framtida behov på arbetsmarknaden och därför saknas en övergripande styrning av arbetskraften. Det finns inga mekanismer för översyn och långsiktig planering.

• Avsaknaden av ett systematiskt tillvägagångssätt innebär att arbetstagare inte fullt ut kan dra nytta av den ”tysta kunskap” som finns på anläggningarna. I praktiken är det sällsynt med mentorskap, t.ex. genom “faddrar” för nyanställda.

• Den typ av stöd som lärlingar får från officiella mentorer varierar för närvarande från land till land.

• Tillverkningsindustrins allmänna brist på attraktionskraft förvärras av att själva papperssektorn uppfattas negativt. Detta får som följd att industrigrenen måste konkurrera om talanger med arbetsplatser som är mer attraktiva för unga människor.

KOMPETENS FÖR FRAMTIDENS PAPPERSINDUSTRI

10

ANTA UTMANINGAR

De rekommendationer som är ett resultat av den här studien är sammanlänkade. Det är viktigt med dialog på olika nivåer mellan arbetsmarknadens parter för att kunna förutse och medvetandegöra utvecklingen inom sektorn. Arbetsmarknadens parter i Europas papperssektor uppmanar beslutsfattare att genomföra följande rekommendationer i samarbete med myndigheter och utbildningsleverantörer med hjälp av sakkunskapen bland arbetsmarknadens parter.

1 Främja mångsidighet

Yrkesutbildade förväntas ha en mångsidig kapacitet med hänsyn till framstegen inom teknik och processer i verkstadsindustrin (Industri 4.0, digitalisering, robotisering, masskonsumtion osv.) och övergången mot bioekonomi. De som har beteendemässiga färdigheter har bättre förutsättningar att utföra mer omfattande arbetsuppgifter och förbättra sin inlärning. De kan också bidra till att anpassa verksamheten till förändringar i arbetsmiljö, teknik och på expertområden. För att främja mångsidighet måste

• lärlingsutbildningar och andra arbetsplatsförlagda undervisningsmodeller göras relevanta och effektiva för att se till att utnyttja resultaten av lärande och försäkra sig om att rätt kunskap utvecklas för arbetsmarknaden,

• kvaliteten på grundläggande kunskapsområden som vetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap, matematik och språk, förbättras i skolornas läroplaner,

• ”hybrid”-läroplaner som blandar traditionell och ny kompetens för att förbättra tvärvetenskapliga kunskaper skapas och främjas i alla undervisnings- och utbildningssystem.

2 Kompetensutveckling – Livslångt lärande

För att kunna hantera förändringar i arbetsmiljö och teknik krävs mer än bara fokus på grundutbildning och kompetensbaserade kvalifikationer. Vidareutbildning och införande av ny kunskap som anpassas till sektorns behov är också viktigt för att förbättra anställningsbarheten för sektorns arbetskraft. I detta ingår att skapa möjlighet till anpassad utbildning för äldre så att de kan få tillgång till livslångt lärande och på så sätt behålla dem som värdefulla personer för att säkerställa kunskapsöverföringen. I detta sammanhang måste

• ett modulbaserat lärande och verktyg för kunskapsutveckling (e-lärande, distansutbildning) utvecklas under arbetstagarens hela yrkesliv och det måste finnas ett system för ömsesidigt godkännande och erkännande av examensbevis samt ytterligare modulbaserad utbildning,

• erkännande och godkännande av kvalifikationer över gränserna förbättras i sektorn och dess företag, samt mellan sektorer och mellan medlemsstater.

3 Underlätta rörlighet

Med tanke på den framgång som Bolognaprocessen har haft för att främja rörligheten bland studerande inom högre utbildning så måste vi göra mer för att gynna studerandes och arbetstagares möjlighet till rörlighet på alla utbildningsnivåer, framför allt på gymnasienivå (praktiktjänstgöring under sommaren) och inom yrkesutbildning. Frivillig rörlighet bör främjas under hela yrkeslivet mellan utbildningsleverantörer (utbyten), mellan utbildning och arbete (praktiktjänster) samt mellan sektorer eller inom företag (arbetsbaserad rörlighet). I detta syfte bör vi

• uppmuntra frivillig rörlighet inom ramen för relevanta och tillräckligt finansierade EU-program (t.ex. Erasmus+) som erbjuder och ökar möjligheten till utbyte och praktiktjänst på företag,

• främja nätverk bland alla berörda aktörer (t.ex. Erasmus för lärare, utbildare och leverantörer) för att skapa ömsesidiga möjligheter till lärande och underlätta utbytet av god praxis,

• skapa möjlighet till frivillig, intern rörlighet på företag, även gränsöverskridande.

11

1. Generaldirektoratet för sysselsättning, sociala frågor och lika möjligheter; Generaldirektoratet för utbildning och kultur; Generaldirektoratet för inre marknaden, industri, företagande, små och medelstora företag

4 Förutse kompetensbehov

Om vi kan förutse vilken kompetens som behövs i framtiden kan vi förebygga brister och glapp. En målinriktad uppföljningsmekanism skulle kunna ge oss verktyg för att fastställa och föregripa den kompetens som framtidens arbetsplatser behöver. Den skulle kunna bygga på en utveckling av industrigrenen och samtidigt garantera examensbevis och kvalifikationer av lämplig kvalitet för att tillfredsställa framtida behov, t.ex. de som identifierats i projektet. Detta kan uppnås genom att

• utveckla ett prognosverktyg inriktat på att förse utbildningssystemen med aktuell information från arbetsmarknaden,

• ge ekonomiskt EU-stöd till samarbete mellan undervisningsleverantörer och arbetsmarknaden och se till att finansieringen bygger på en kvalitativ strategi, dvs. inte bara antalet inskrivna studerande utan även antalet utexaminerade och kunskapens relevans på arbetsmarknaden.

5 Skapa förutsättningar för högkvalitativt mentorskap

Den ”tysta kunskapen”, de erfarenheter och oskrivna kompetenser som äldre generationer har samlat på sig under sitt yrkesliv, skulle kunna användas bättre för att skapa mer effektiva förutsättningar för mentorskap, dvs. fördela mentorer och deras tid på ett bättre sätt. En mer strukturerad strategi för mentorskap av hög kvalitet kräver att

• god praxis utvecklas och uppmuntras när det gäller mentorskap – det skulle kunna ses som en extra ”kunskapsbank” för anläggningarna,

• möjligheter skapas för att nykomlingar och nyanställda ska kunna ”gå bredvid” på anläggningarna.

6 Öka medvetenheten om sektorn och göra den mer attraktiv

Uppfattningen om och bilden av sektorn är en särskild utmaning eftersom allmänheten vanligtvis varken känner till processerna eller produkterna, eller de många sätt som sektorn bidrar till den cirkulära bioekonomin. Därför bör ytterligare åtgärder inkludera

• information till yrkeshandledare och lärare på skolor för att försäkra sig om att de har rätt kunskap om sektorn och för att rätta till negativa uppfattningar om industrigrenen; detta skulle kunna förstärkas genom en samverkan mellan skolor, företag och anläggningar och/eller genom t.ex. arbetsplatsbesök,

• främjande av kommunikation om sektorn genom positiva berättelser om karriärframgångar på anläggningar och om industrigrenens framtid och de möjligheter som erbjuds,

• att utforska nya sätt att förbättra balansen mellan arbetsliv och privatliv för att hantera problem som har med skiftarbete att göra.

7 Skapa en gemensam kontaktpunkt för en enhetlig kompetensstrategi i EU

Flera olika generaldirektorat (EMPL, EDU, GROW)1 ansvarar för olika kompetensstrategier i EU vilket har lett till brist på samordning och sammanhållning. Det behövs en gemensam kontaktpunkt för kompetens i EU som har förbindelser med andra relevanta EU-strategier. Den skulle kunna verka på områden som t.ex. återindustrialiseringen av Europa (Industrial Renaissance), den cirkulära ekonomin, den digitala agendan och Europas strategi för bioekonomi. Dessutom är det av största vikt att titta på befintliga verktyg för frivillig yrkespraktik och fråga sig varför de är relativt ineffektiva och utnyttjas i begränsad omfattning. Varför erkänns inte kompetens och kvalifikationer inom EU i tillräcklig utsträckning? I detta sammanhang är det viktigt att

• effektivisera, stabilisera och främja EU-strategier, politiska riktlinjer, åtgärder och finansieringskällor som inverkar på kunskap,

• stärka den roll som Europeiskt centrum för utveckling av yrkesutbildning (Cedefop) har som kontaktpunkt (med nationella programkontor) för att kartlägga, leda, finansiera och föregripa kompetensbehov; Cedefop bör också utveckla sin kommunikation på gräsrotsnivå och sina bidrag till ”kunder”, främst genom att stötta arbetsmarknadens parter eller andra berörda nätverk med sektorspecifika analyser,

• förbättra de berörda organens och verktygens effektivitet, nytta och prestanda samt Europass-dokumentets format, för att nå bättre resultat och underlätta för frivillig rörlighet, erkännande av kompetens och samla verksamheten under ett enda europeiskt organ för rörlighet.

CEPI

250 Avenue Louise, box 80, B-1050 Brussels

mail@cepi.org

+32 2627 4911

industriAll Europe

blvd roi Albert II 5, B-1040 Brussels

info@industriall-europe.eu

+32 2226 0050

RICONOSCIMENTI

• Europeiska kommissionen, GD Sysselsättning, socialpolitik, färdigheter och arbetskraftens rörlighet

• Danny Scheerlinck från Europeiska kommissionen, GD Sysselsättning, som har stöttat dialogkommittén för arbetsmarknadens parter i pappersindustrin och dess projekt.

• Heini Hyrkkö, som har färdigställt sekundärforskningen och insamlat, analyserat, sammanfattat och kontrollerat uppgifter för gapanalysen.

• Projektets expertgrupp: Werner Auracher, Barbara Surdykowska, Paolo Zaninelli, Soile Koriseva, Isabelle Margin, Lasse Wåhlstedt, Conny Nilsson, Louisa Bull och Peter Schuld som ledde utarbetandet av gapanalysen och rekommendationerna.

• Bernard de Galembert och Corinna Zierold som stått för projektstyrning och broschyrframställning.

• Steven Bainbridge från Cedefopsom stöttat arbetsmarknadens parters projekt med expertkunskap inom yrkesutbildning och trender för yrkesutbildningens utveckling i Europa.

• Annie Xystouris från Cepi• Översättare Bellis Translations• Foto av VNP, VDP och Unidis

Co-funded by the Intelligent Energy Europe

Programme of the European Union

Europeiska kommissionen samfinansierad av Intelligentenergi för Europa GD för sysselsättning, sociala frågor och lika möjligheter Program för Europeiska unionen