Kollegialt samspel p£¥ en arbetsplats som pr£¤glas av ... 1466717/... Institutionen f£¶r pedagogik,

  • View
    0

  • Download
    0

Embed Size (px)

Text of Kollegialt samspel p£¥ en arbetsplats som pr£¤glas av ... 1466717/......

  • Institutionen för pedagogik,

    didaktik och utbildningsstudier

    Examensarbete i Pedagogik C

    PIVA C, 15 hp

    VT 2020

    Kollegialt samspel på en arbetsplats som präglas av självständigt arbete

    - En studie om informellt lärande på arbetsplatsen

    Oskar Knaust och Pishtiwan Gara

    Handledare: Jonas Risberg

    Examinator: Eva Forsberg

  • 2

    Sammanfattning

    Denna kvalitativa studie syftar till att utveckla kunskap om relationen mellan självständigt

    arbete, kollegialitet och informellt lärande på mindre vårdenheter. Det gjordes genom

    forskningsfrågorna: “Hur upplever medarbetarna att de utvecklas genom informellt lärande?”

    och “Hur arbetar medarbetare för att utvecklas kollegialt i arbetet?”. Undersökningen har

    gjorts genom sju semistrukturerade intervjuer med informanter olika vårdenheter inom

    samma organisation. Samtliga informanter är behandlingspedagoger utan chefsansvar.

    Analysen av det empiriska materialet har gjorts med en deduktiv tematisk analys med

    utgångspunkten i vårt teoretiska ramverk: Communities of Practice (Wenger, 1998).

    Resultatet visade att medarbetare på mindre vårdenheter utvecklas kollegialt genom

    informellt lärande. Grunden för det informella lärandet är kollegialt samspel och att

    organisationen kan implementera verktyg som stödjer det. Det kollegiala samspelet är delvis

    en naturlig process som sker mellan medarbetare men även något som kan uppmuntras och

    förstärkas, genom att organisationen implementerar olika kommunikationsverktyg och

    strategier. För att nå ett informellt lärande är det viktigt med en balans mellan att det

    informella lärandet är något som medarbetarna själva kontrollerar och organisationens

    struktur och verktyg som främjar det.

    Nyckelord: Informellt lärande, kollegialitet, självständigt arbete, organisation.

  • 3

    Abstract

    This qualitative study aims to develop knowledge about the relation between independent

    work, collegiality and informal learning in small care units. This was done through the

    research questions: "How do employees feel that they develop through informal learning?"

    and "How do employees work to develop collegially at work?". The survey was conducted

    through seven semi-structured interviews with informants from different care units within the

    same organization. All informants are treatment educators without managerial responsibility.

    The analysis of the empirical material has been done with a deductive thematic analysis based

    on our theoretical framework: Communities of Practice (Wenger, 1998). The study showed

    how employees in smaller care units developed collegial through informal learning. In this

    study we can see the basis for informal learning is peer interaction and that the organization

    can implement tools that support it. Collegial interaction is partly a natural process that takes

    place between employees, but also something that can be encouraged and strengthened by the

    organization and the way they implement various communication tools and strategies. To

    achieve informal learning, it is important to have a balance between the fact that informal

    learning is something the employees control themselves and the organization's structure and

    tools that promote it.

    Keywords: Informal learning, collegiality, independent work, organization.

  • 4

    Tack till

    Vi vill rikta ett speciellt tack till våra informanter som deltagit med värdefull information om

    lärandet på mindre vårdenheter. Vi vill även tacka vår handledare, Jonas Risberg, för stöttning

    och vägledning.

    Oskar Knaust & Pishtiwan Gara

    Sundbyberg, 27 augusti 2020

  • 5

    Innehållsförteckning

    1. Inledning 7

    1.1 Syfte och frågeställningar 8

    1.2 Avgränsningar 9

    1.3 Begreppsförklaring 9

    2 Tidigare forskning 10

    2.1 Sökprocess 10

    2.2 Organisationsperspektiv 10

    2.2.1 Organisationens roll i det informella lärandet 10

    2.2.2 Organisationens ansvar 11

    2.3 Kollegialt perspektiv 12

    2.3.1 Kollegialt samspel 12

    2.3.2 Kamratskap 13

    2.4 Individuellt perspektiv 14

    2.5 Sammanfattning 15

    3 Teori 16

    3.1 Communities of Practice 16

    3.2 Grundantagande för lärande 17

    3.3 Teoretisk avgränsning 17

    3.3.1 Mening - lärande genom att uppleva 18

    3.3.2 Identitet - lärande genom att förändras 19

    3.3.3 Praktik - Lärande genom att göra 19

    4. Metod 20

    4.1 Forskningsstrategi 20

    4.2 Urval 21

    4.2.1 Informanter 21

    4.3 Pilotintervju 21

    4.4 Datainsamling genom intervjuer 22

    4.5 Bearbetning av data och analys 23

    4.6 Forskningsetiska principer 24

    4.7 Tillförlitlighet och äkthet 25

    4.8 Metoddiskussion 26

    5 Analys 28

    5.1 Mening 28

    5.1.1 Omförhandling av tidigare upplevda situationer 29

    5.1.2 Bekräftelse av medarbetare 31

    5.1.3 Trygghet 33

    5.2 Identitet 34

    5.2.1 Samhörighet 34

  • 6

    5.2.2 Individuell utveckling 36

    5.3 Praktik 38

    5.3.1 Engagemang 38

    5.3.2 Verktyg 40

    5.3.3 Motivation 42

    5.4 Sammanfattning av resultat och analys 43

    6 Diskussion 45

    6.1 Studiens styrkor och begränsningar 47

    6.2 Framtida forskning 48

    7 Referenslista 49

    8 Bilagor 52

    8.1 Samtyckesformulär 52

    8.2 Intervjuguide 53

  • 7

    1. Inledning

    I en artikel av Nilsson och Ellström (2011) menar forskare inom det pedagogiska området att

    det har skett ett paradigmskifte gällande uppfattningen om hur man ska se på begreppet

    arbetskraft och därigenom också den generella synen på hur man lär sig saker.

    Utgångspunkten har tidigare varit en mer traditionell syn, innebärande att medarbetare ses

    som arbetskraft, som anlitas i syfte att utföra ett visst arbete.

    En mer samtida uppfattning är istället att medarbetare anses vara resurser som kan utvecklas

    och vara en viktig del av organisationen. Denna generella förändring i synen på

    medarbetarnas roller i företag och organisationer har även enligt Nilsson och Ellström (2011)

    alltså medfört ett förändrat perspektiv på lärande. Från att tidigare mest varit associerat med

    utbildning innan yrkeslivet, har lärande på senare år kommit att förknippas med

    självutveckling i det praktiska arbetslivet. Lärande sker alltså i samspel med den personliga

    omgivningen. En del av denna självutveckling sker på arbetsplatsen genom så kallat

    informellt lärande och förekommer både på individuell och kollegial nivå (Marsick, Volpe

    och Watkins, 1999). Informellt lärande är erfarenhetsbaserat och sker huvudsakligen

    ostrukturerat samt oavsiktligt. Det informella lärandet äger rum dagligen, såväl på arbetet som

    i det vardagliga livet. Vad som resulterar i lärande är personligt och är ett resultat av

    individens egna val, preferenser samt intentioner. Det informella lärandet kan karaktäriseras

    som en naturlig process, varigenom vi kan lära oss genom att socialisera med andra (Wenger,

    1998). Lärandet sker enligt Wenger med hjälp av praktikgemenskaper som ett slags forum för

    det informella lärandet.

    Det framgår tydligt av det nuvarande forskningsläget på det pedagogiska området att

    arbetsmarknaden och den mängd olika organisationer som den utgörs av idag är beroende av

    det informella lärandet på olika sätt. Det är helt enkelt viktigt att kollegor på arbetsplatsen kan

    bidra med kunskapsdelning sinsemellan (Skår, 2010). För att främja denna typ av

    kunskapsdelning mellan kollegor bör organisationer ha strukturer som främjar informellt

    lärande (Marsick et al. 1999). Sådana strukturer möjliggör även för medarbetare att utvecklas.

    Organisationer kan idag stå inför ett problem när medarbetare inte arbetar i team utan

    arbetsuppgifterna utförs självständigt. När arbetssätt struktureras på detta vis minskar

    möjligheten till informellt lärande genom kollegor. Även om arbetsuppgifterna utförs

    självständigt finns ett behov av samarbete mellan kollegor för att utvecklingen ska vara

  • 8

    effektiv. Till exempel kan arbetsuppgifter inom beteendevård för ungdomar utgå från

    självständigt arbete och det kollegiala samspelet är begränsat till olika former av

    överlämningar mellan medarbetare.

    Beteendevården består av olika förgreningar, som har olika förutsättningar och behov för att

    utvecklas kollegialt. Beroende av vilken enhet, och vilken typ av vård som levereras är det

    informella lärandet av olika stor vikt. Flera studier visar att det informella lärandet är

    essentiellt både för organisationen och dess medarbetare (jmf. Marsick et al. 1999; Skår,

    2010). Utifrån ovanstående observation finner vi det pedagogiskt intressant att undersöka det

    informella lärandet p