KNIVSTA DÄR FRAMTIDEN BOR - Knivsta - Knivsta · och länets framtid avgörs av hur världen kommer att utvecklas under kommande decennier. En föränderlig omvärld Utvecklingen

Knivsta Kommun, Mål & Budget 2019 1

KNIVSTA – DÄR FRAMTIDEN BOR

MÅL & BUDGET 2019 och Planeringsramar 2020-2022

Femparti-majoriteten


Mål och budget 2019 och planeringsramar 2020-2022 Diarienummer KS-2018/690 Beslutad i kommunfullmäktige 181122 Version 181122


Förord

En kombination av händelser och förändringar i samhället gör att Knivsta kommun står inför en mandatperiod med mycket stora utmaningar. Ekonomin är satt under hård press bland annat beroende på stora förändringar i befolkningsstruktur, nya redovisningsregler och stora investeringar i verksamhetslokaler. Samhället och dess invånare ställer allt högre krav på leverans av välfärdstjänster samtidigt som svårigheter att rekrytera gör det ännu svårare att ens leverera på en tidigare nivå. Inflyttningen till Knivsta ökar behovet av, och trycket på, god välfärd men kommer att behöva genomföras med mindre resurser. Knivsta som hållbarhetskommun måste aktivt ta sig an de globala och nationella utmaningar som bland annat påverkar vår miljö och klimatet. En förändrad politisk situation har lett till svårigheter att på ett enkelt sätt samla en majoritet för genomförande av en utmanande mandatperiod. Fem partier från båda sidor av det politiska fältet har, efter veckor av försök att hitta andra majoritetskonstellationer, konstaterat att en blocköverskridande lösning och ett balanserat styre, är en väg för att komma runt de politiska låsningarna och samtidigt en möjlighet att samlas kring de stora utmaningarna. Tydligt är att också oppositionen bör beredas stora möjligheter att i samrådsanda delta och påverka den framtida politiken för att säkra långsiktighet och stabilitet. De prioriterade huvudområden vi kommer att arbeta med är:

Balans och ny ordning i ekonomin och arbetsmodeller för att säkra att långsiktigt kunna fortsätta leverera välfärdstjänster av god kvalitet.

Ett förändringsarbete där organisation och arbetssätt ligger i fokus liksom att integrera målen från Agenda 2030 i kommunens arbete.

Hållbarhet i alla tre aspekter prioriteras med målsättningar och utgångspunkt i Agenda 2030.

Medborgardialog av olika slag för att öka Knivstabornas möjlighet att aktivt delta i samhällsbygget.

Samhällsutvecklingen ligger fortsatt i fokus i Sveriges mest attraktiva region. Väljarnas syn på utveckling och åsiktsförklaring i valet är en naturlig ingrediens i detta. Breda anslag förutsätter breda politiska lösningar.

Vi står bakom fyrspårsavtalet och den process, för att följa upp och planera samhällsutvecklingen, som finns beskriven. Utmaningen är stor och långsiktig och fodrar samverkan med olika parter, inklusive medborgarna i Knivsta. Initialt görs en konsekvensanalys av hur avtalet på lång sikt påverkar Knivsta kommun. Peter Evansson Klas Bergström Boo Östberg Kerstin Umegård Christer Johansson Gruppledare för Femparti-majoriteten.


Innehåll Beslut .......................................................................................................................................... 5 Mandatfördelning i kommunfullmäktige 2019 – 2022 .............................................................. 9

Politisk organisation ................................................................................................................. 10 Omvärlden och utmaningar för Uppsala län ............................................................................ 11 Ekonomisk utblick .................................................................................................................... 15 Långsiktig ekonomisk planering i Knivsta ............................................................................... 19

Demografi ............................................................................................................................. 19

Ekonomisk långtidsprognos ................................................................................................. 21 Framtida utmaningar ............................................................................................................ 24

Vision 2025 – Knivsta .............................................................................................................. 25 Kommunfullmäktiges mål ........................................................................................................ 26

Knivstas ekonomiska förutsättningar ....................................................................................... 28 Resultatbudget ...................................................................................................................... 28 Investeringar ......................................................................................................................... 30 Balansbudget och finansiering ............................................................................................. 31

Känslighetsanalys ................................................................................................................. 31 Resultatbudget 2019 och resultatplan 2020-2022 .................................................................... 32 Balansbudget och finansieringsanalys 2019-2022 ................................................................... 34

Driftsbudget nämnder ............................................................................................................... 36 Finansförvaltning ................................................................................................................. 37 Kommunstyrelsen ................................................................................................................. 39

Samhällsutvecklingsnämnd .................................................................................................. 41 Valnämnd ............................................................................................................................. 42

Överförmyndarnämnd .......................................................................................................... 42

Kommunrevision .................................................................................................................. 42

Socialnämnd ......................................................................................................................... 43 Utbildningsnämnd ................................................................................................................ 44

Bygg och miljönämnden ...................................................................................................... 45 Ekonomistyrningsprinciper ...................................................................................................... 46 Bilaga 1 Investeringsplan 2019-2022 ....................................................................................... 49 Bilaga 2 Befolkningsprognos 2018-2022 ................................................................................. 52

Bilaga 3 Budget per verksamhet och inom varje verksamhetsblock ....................................... 53 Bilaga 4 Fördelning gemensam förvaltning ............................................................................. 71 Bilaga 5 Ägardirektiv – Kommunfastigheter i Knivsta AB ..................................................... 72 Bilaga 6 Ägardirektiv – Alsike Fastighets AB ......................................................................... 75 Bilaga 7 Ägardirektiv – Knivstabostäder AB .......................................................................... 77

Bilaga 8 Kommunfullmäktiges program för utförare .............................................................. 79

Bilaga 9 Åtgärdsplan för reglering av negativt balanskravsresultat 2017 ............................... 82

Bilaga 10 Uppföljningsplan ekonomi och kvalitet ................................................................... 83 Bilaga 11 Mål och indikatorer .................................................................................................. 84


Beslut Kommunfullmäktige beslutar: att fastställa Kommunfullmäktiges inriktning för kommunen och Kommunfullmäktiges mål och uppdrag till Kommunstyrelse och övriga nämnder, att fastställa det av Kommunstyrelsen upprättade förslaget till driftbudget och investeringsbudget för år 2019, att fastställa den av Kommunstyrelsen upprättade resultatplanen för åren 2020-2022 samt investeringsplanen för 2020-2022, att fastställa de av Kommunstyrelsen upprättade budgetramarna för år 2019 för respektive nämnd och de preliminära budgetramarna för respektive nämnd för åren 2020-2022, att fastställa finansförvaltningens budget, att fastställa utdebitering av kommunal inkomstskatt till 21:61 kronor per skattekrona för år 2019, att fastställa internräntan till 1,50 procent 2019, att fastställa gällande taxor för 2019, samt även att nämnderna har möjlighet att justera taxor och avgifter upp till 5 procent årligen (avfall, parkeringsavgifter, kulturskola, hemtjänst med mera), att fastställa uppräkningstalet för interna priser till högst 2 procent för 2019, att fastställa ekonomistyrningsprinciper och regler för bokslutsreglering enligt budgethandlingen, att fastställa ägardirektiv för Kommunfastigheter i Knivsta AB, enligt budgethandlingen bilaga 5, att fastställa ägardirektiv för Alsike Fastighets AB, enligt budgethandlingen bilaga 6, att fastställa ägardirektiv för Knivstabostäder AB, enligt budgethandlingen bilaga 7, att fastställa kommunfullmäktiges program för utförare enligt budgethandlingen bilaga 8, att fastställa åtgärdsplan för reglering av balanskravsresultat 2017 enligt bilaga 9, att uppdra åt nämnderna att besluta att motta ekonomisk uppföljning med början per februari och med sista månad per oktober samt att anmäla densamma till kommunstyrelsen, se uppföljningsplan för 2019 enligt budgethandlingen bilaga 10, att fastställa att budgeterade medel för ny idrottshall och isbana inte kan disponeras till annan verksamhet än drift av anläggning, utan nytt kommunfullmäktigebeslut, att uppdra åt nämnder och styrelse att fastställa sina verksamhetsplaner (inklusive internbudget) för år 2019 så att dessa kan redovisas i kommunfullmäktige senaste i mars 2019,


att uppdra åt nämnderna att under löpande budgetår besluta om åtgärder som behöver vidtas för att nå ekonomi i balans, samt fortlöpande redovisa detta till kommunstyrelsen tills ekonomi i balans råder, att fastställa den övre gränsen för kommunstyrelsen för nyupptagande av lån till 100 000 000 kronor under 2019, att fastställa borgensavgiften till 0,30 procent för kommunala bolag förutom Knivstabostäder AB från 2019,

att fastställa borgensavgiften till 0,30 procent för Knivstabostäder AB från 2019, samt att barnkonsekvenser beaktas och redovisas i varje politiskt beslut.


Styr- och ledningsprocess i Knivsta kommun Inledning Mål och budget med flerårsplan beslutas normalt i juni månad enligt kommuns styr- och ledningsprocess. Inträffar förändringar i omvärlden, lagstiftning eller förändrade behov i verksamheterna som väsentligt påverkar kommunens ekonomi, kan kompletteringar av budget göras under hösten eller under nästkommande budgetår. Resursfördelningen från kommunfullmäktige till nämnder sker i form av ersättning, kommunbidrag. Mål och uppdrag är baserade på ekonomiskt utrymme, demografisk utveckling och prioriteringar. Nedanstående figur åskådliggör ordinarie tidplan för styr- och ledningsprocessen i kommunen.


Dialog, delaktighet och helhetssyn utgör grundpelarna för det övergripande arbetet med styrningen. Dialogen är nödvändig för att skapa en gemensam bild av nuläge och framtida önskat läge, delaktigheten för att åstadkomma förankring i alla led och helhetssynen för att alla nämnder och bolag i sin verksamhetsplanering även ska ta ansvar för den samlade kommunala verksamhetens utveckling utöver den egna verksamhetens behov och intressen. Ovanstående bild illustrerar att under första halvåret ligger gemensamma underlag till grund för planering och politiska beslut. Det andra halvåret medger möjlighet till fördjupad utveckling och utvärdering i syfte att påverka kommande års process. Budgetprocessen startade i oktober 2017 med en omvärldsdag tillsammans med Region Uppsala och övriga länets kommuner, därefter tog kommunens egna budgetprocess vid med start i december 2017. Första budgetdagen har verksamhetsfokus med koppling till frågeställningar som; vad är nuläget? (resultat), vilka är utmaningarna (trender, volymförändringar, lagstiftning)? Den andra dagen har fokus på nyckeltal, statistik och ekonomiska förutsättningar. Detta tillsammans ska ge politiken uppslag och bidra till politikens arbete med kommunfullmäktiges mål och uppdrag, ägardirektiv till bolagen, samt möjliggöra en god prioritering av kommunens skatteintäkter. Kommunstyrelsen tog ett inriktningsbeslut om ekonomiska ramar för den fortsatta dialogen den 29 januari 2018, nämnderna lämnade sedermera synpunkter och konsekvensbeskrivningar på inriktningsbeslutet. Det har i sin tur renderat i ett ytterligare inriktningsbeslut som fattades av kommunstyrelsen i juni 2018. Mål och budget 2019 beslutas av kommunfullmäktige i november 2018.


Mandatfördelning i kommunfullmäktige 2019 – 2022

Parti Antal mandat

Moderata Samlingspartiet 5

Socialdemokraterna 5

Knivsta.nu 5

Kristdemokraterna 4

Sverigedemokraterna 4

Centerpartiet 3

Liberalerna 2

Miljöpartiet 2

Vänsterpartiet 1


Politisk organisation


Omvärlden och utmaningar för Uppsala län Uppsala län är en liten del av ett litet land i en värld som förändras väldigt snabbt. Sveriges och länets framtid avgörs av hur världen kommer att utvecklas under kommande decennier. En föränderlig omvärld Utvecklingen i världen kan beskrivas som genuint osäker och ger upphov till ett antal globala samhällsutmaningar. De är utgångspunkt för FN:s hållbarhetsmål, EU:s strategier och den nationella politiken, där demografisk utveckling, globalisering, klimat, miljö och energi samt social sammanhållning särskilt lyfts fram. Alla människor, företag, stater och regioner påverkas av dessa samhällsutmaningar och har ett ansvar att hantera dem. Det globala hänger ihop med det lokala. I detta avsnitt beskrivs de globala utmaningarna kortfattat, tillsammans med några centrala frågor som den regionala utvecklingsstrategin behöver hantera. Därefter sammanfattas regionens nuläge, dess styrkor och svagheter, vilket landar i tre övergripande utmaningar för vårt län. Världen knyts samman och allt hänger ihop Den starkaste utvecklingskraften sedan andra världskriget kommer ur den snabba globalisering som inneburit ett paradigmskifte i hur människor rör sig, företag agerar och samhällen fungerar. Globaliseringen drivs av en snabb teknikutveckling, i synnerhet av framväxten av internet, och sammanlänkade ekonomier. Världens befolkning växer från 7,4 miljarder till omkring 10 miljarder år 2050. På många sätt har världen aldrig haft det bättre. En miljard människor har lyfts ur fattigdom under de två senaste decennierna och den ekonomiska utvecklingen har stärkts. Städerna växer En trend som stärks av globaliseringen är urbaniseringen – att människor bor och arbetar i allt större städer. I början av 2010-talet bor hälften av alla människor i städer. År 2030 beräknas andelen öka till 70 procent. I städerna genereras mer än 80 procent av global BNP. Där finns ett brett utbud av arbetstillfällen och arbetskraft. Stadstillväxten erbjuder möjligheter att skapa smarta, hållbara samhällen och städer, med hållbara transportlösningar och energieffektiva byggnader, och införa ny teknik. Många städer lider dock av stora sociala problem, trängsel och miljöförstöring, som måste hanteras för att värna människor och natur. Tekniken och digitaliseringen utvecklas snabbt Digitaliseringen av samhället och teknikutveckling har förändrat tillvaron för människor och företag i hela världen på oerhört kort tid. Tekniken kommer att ta stora steg framåt och nya innovationer lär förändra vårt beteende och få dramatiska konsekvenser för staters, näringslivets och individers sammankoppling, produktivitet, effektivitet, ekonomisk tillväxt och sysselsättning. Digitalisering, smarta telefoner, nya betalningslösningar och innovation stödjer framväxten av nya, revolutionerande affärsmodeller. Ett synligt resultat är en ökad konkurrens, liksom en lokal och global delningsekonomi som gör underutnyttjade resurser tillgängliga för fler.


Klimatet förändras och miljön hotas Den snabba globaliseringen, växande ekonomier och ökat välstånd sedan 1950-talet har fått och kommer att få stora konsekvenser på jordens klimat och ekosystem. Bara några graders högre medeltemperatur medför allvarliga konsekvenser för kommande generationers livsförutsättningar. Oförutsedda effekter uppstår, som riskerar att tippa över utvecklingen i en oönskad riktning, bortom människans kontroll. Det krävs en smart och innovationsdriven utveckling som genererar ekonomiskt värde, mänskligt välbefinnande och anpassning till de ramar planeten och miljön sätter. Den svenska ambitionen är att vara internationellt ledande i arbetet med att nå en hållbar utveckling och bli ett av världens första fossilfria välfärdsländer, som visar vägen till hur minskade utsläpp kan kombineras med ekonomisk tillväxt, jobb och välstånd. Konflikterna och de sociala spänningarna ökar Historiskt sett pågår få väpnade konflikter i världen, även om antalet har ökat något under senare år. Flera av konflikterna får konsekvenser långt utanför de direkt berörda länderna. En ökad efterfrågan och konkurrens om sinande naturresurser, vatten och livsmedel väntas ge upphov till fler konflikter. De flyktingströmmar som uppstått under senare tid är sannolikt bara början på en större folkvandring som kan komma att pågå i många år framåt. Nationellt riskerar missnöje, orättvisor och utanförskap skapa sociala spänningar som kan följas av främlingsrädsla och minskad tillit i samhället.


Befolkningen växer och andelen äldre ökar Förändringar i befolkningens sammansättning har stor betydelse för de offentliga välfärdssystemen. Enligt den senaste långtidsutredningen beräknas Sveriges befolkning öka med 3 miljoner invånare fram till år 2060. Utifrån senare års invandring och befolkningsökning bedöms Uppsala län passera 500 000 invånare omkring år 2050. Under kommande decennier har Sverige stora demografiska utmaningar, med minskande arbetskraft och vikande skatteunderlag. Den högre livslängden innebär att andelen äldre ökar snabbt, vilket på sikt ökar kostnaderna för vård och omsorg, även om äldre människor kommer att vara friska längre än gårdagens. Den globala konkurrensen ökar och den ekonomiska geografin förändras Konkurrensen mellan länder, regioner och företag hårdnar, samtidigt som behovet av samarbete ökar. De mest framgångsrika platserna i denna nya ekonomiska geografi lyckas locka till sig investerare, besökare och invånare med de bästa förutsättningarna för hållbar ekonomisk utveckling och jobbskapande. All utveckling är global och lokal, allt hänger ihop lokalt. Administrativa gränser luckras upp och människor och företag verkar i allt större arbetsmarknadsregioner, vilket i sin tur genererar högre ekonomisk tillväxt och sysselsättning än i mindre regioner. En framgångsrik region med potential De senaste åren kan Uppsala län uppvisa en, i jämförelse med andra svenska regioner, stark utveckling. Flera indikatorer pekar på att länet är attraktivt för både företag och individer att bo och verka i. Länet har en stark sysselsättnings- och befolkningsutveckling, vilket tillsammans med ett positivt födelsetal gör området till det snabbast växande i landet vid sidan av Stockholm. Länet har bland landets lägsta arbetslöshet, även om den skiftar mycket mellan kommuner och mellan olika grupper, där utlandsfödda, funktionsnedsatta och ungdomar som hoppar av gymnasieskolan har mycket svårt att komma in på arbetsmarknaden. Länets samlade förmåga till förnyelse och innovation ligger enligt flera mätningar i toppskiktet för riket. Näringslivet har en god internationell konkurrenskraft, med en väl utvecklad basindustri och framstående framtidsbranscher som life science, tech, gröna näringar, energiteknik och avancerade material – från pulverstål till nano-partiklar. Besöksnäringen ökar i omsättning, liksom servicesektorn, och många nya bolag växer fram. Detta, tillsammans med ett starkt regionalt företags- och innovationsstöd, en diversifierad arbetsmarknad och närhet till ett antal statliga myndigheter, har bidragit till att regionen klarar konjunktursvängningar bättre än flera andra svenska regioner. Länet ingår i Stockholm–Mälarregionen – en av Europas snabbast växande – och har en stark tradition av kunskap, kultur och kompetens. Inte minst tack vare Uppsala universitet och Sveriges lantbruksuniversitet, där forskning, utbildning och samverkan främjar kunskap, demokrati och samhällsutveckling. Det geografiska läget i Stockholm–Mälarregionen, närheten till Arlanda och väl utbyggd kollektivtrafik ger god tillgänglighet inom och mellan regionerna. Länet präglas av närhet och består av åtta kommuner med stor landsbygd, attraktiva tätorter och Uppsala stad som geografiskt nav. Det finns en mångfald av natur- och kulturmiljöer, med kusten, Mälaren, Dalälven och livsmiljöer som attraherar fler invånare. Trots att Uppsala län kan uppvisa en stark historisk utveckling finns det områden som behöver utvecklas och stärkas. Det handlar exempelvis om att möta efterfrågan på bostäder, livsmedel och upplevelser, öka kapaciteten inom mjuk och hård infrastruktur samt koppla länet till den växande huvudstadsregionen. På det sociala området gäller det att minska arbetslösheten, förbättra folkhälsan och utjämna skillnaderna mellan olika grupper och mellan länets kommuner.


Tre utmaningar för Uppsala län Genomgången av länets styrkor och svagheter, kombinerat med hot och möjligheter från omvärlden, kan summeras i tre övergripande utmaningar för Uppsala län.

Att fortsätta växa och vara en tillgänglig region i ett större sammanhang, som erbjuder trygga och stimulerande livsmiljöer och bostäder efter behov, samt minskar miljöbelastningen.

Att vara en hållbar och nyskapande region som ger förutsättningar för ett växande arbetsliv och värdeskapande företag i en världsledande miljö för innovation, kreativitet och kompetens.

Att vara en öppen och attraktiv region som genom god ekonomisk bärkraft bidrar till att invånarna kan leva ett gott liv, med hög kompetens, god hälsa och delaktighet i samhälle och arbetsliv.


Ekonomisk utblick Internationell konjunktur Den ekonomiska utvecklingen i världen har stärkts under de senaste åren och 2017 växte global BNP med 3,7 procent enligt OECD, vilket är den starkaste till växtsiffran sedan 2011. Faktorer som bidragit till tillväxten är ökad industriproduktion, ökade investeringar samt tillväxt i global handel. Ökad tillväxt har bidragit positivt till sysselsättningen och arbetslösheten har i de flesta länder fallit under de nivåer som var före finanskrisen 2008. Trots den positiva utvecklingen i USA är sysselsättningen fortsatt lägre än innan finanskrisen, eftersom en stor del av de som blev arbetslösa lämnade arbetskraften. Viktiga faktorer för de senaste årens uppgång och de relativt goda utsikterna för 2018 och 2019 är den mer expansiva finanspolitik som annonserats i USA och Tyskland. Detta har medfört att OECD i sin aprilprognos har reviderat upp tillväxten i världs-BNP från 3,7 och 3,6 procent 2018 och 2019 till 3,8 procent för båda åren. IMF räknar också i sin aprilprognos med att tillväxten i världen kommer att uppgå till 3,9 procent för 2018 och 2019. Det finns dock flera risker som kan komma att ändra bilden. En av de största riskerna som vuxit fram under de senaste månaderna är ett handelskrig där USA menar att handelsavtalen är orättvisa och nu kräver förändringar i villkoren. Detta riktar sig främst mot EU och Kina. Den allmänna bilden är att detta kommer påverka världshandeln negativt och därmed troligen tillväxten i världen. Storbritanniens utträde ur EU 31 mars 2019 kommer också att få konsekvenser för framför allt länderna inom EU. Risken är påtaglig att EU–ländernas något förstärkta, men sköra, tillväxt påverkas mer negativt än vad som har beräknats. Det geopolitiska läget är mer instabilt än på länge, det finns flera olika konfliktytor runt om i världen. Krisen i östra Ukraina med Rysslands annektering av Krimhalvön är den som fått de tydligaste ekonomiska konsekvenser i och med USA:s och EU:s ekonomiska sanktioner gentemot Ryssland. USA och Ryssland står på varsin sida i Syrienkonflikten, en konflikt som fått stora politiska konsekvenser. I Europa har den märkts tydligast i form av flyktingkrisen. Beroende på hur effekterna av den hanteras kan det även få konsekvenser för den ekonomiska utvecklingen. BNP tillväxt internationellt SKL, maj 2018

2015 2016 2017 2018 2019

USA 2,9 1,5 2,3 2,8 2,5

Kina 7,0 6,7 6,9 6,5 6,3

EU 2,4 2,0 2,6 2,4 2,1

Världen 4,6 4,7 4,0 4,5 4,5


Svensk konjunktur Trots klen tillväxt i omvärlden sedan finanskrisen, särskilt i eurozonen, har svensk BNP och sysselsättning utvecklats starkt. Det har varit möjligt tack vare stark inhemsk efterfrågan. En extra skjuts fick den offentliga konsumtionen i samband med att flyktingmottagandet steg kraftigt. Nu slår detta tillbaka när kostnaderna istället minskar de närmaste åren, vilket förklarar den långsamma ökningen av offentlig konsumtion 2017–2019. Investeringarna, särskilt bostadsbyggandet, har de senaste åren också starkt bidragit till efterfrågan. Nu minskar bostadsbyggandet från 2017 års höga nivå. Svårigheter att rekrytera arbetskraft samt osäkerhet om efterfrågan och priser är några av förklaringarna. Hushållens reala disponibla inkomster utvecklas oftast bra när arbetade timmar ökar starkt, vilket de gör 2016–2018. Hushållens konsumtion har inte vuxit lika snabbt, vilket innebär att sparkvoten ökar till en rekordhög nivå 2018. Dämpningen av konjunkturen 2019 innebär att antalet arbetade timmar i stort sett blir oförändrade, därmed ökar disponibelinkomsten betydligt långsammare än senaste åren. Riksbanken har svårt att nå sitt inflationsmål på 2 procent. De genomsnittliga timlöneökningarna är för närvarande betydligt lägre än vad som tidigare har varit normalt under en högkonjunktur. Löneavtalen på industrins område etablerade ”märket” för avtalsenliga lönehöjningar på 2,2 procent i år och liknande nivåer de kommande två åren. Men det bör påpekas att det avser förändringar exklusive löneglidning. Den alltmer överhettade arbetsmarknaden kommer ändå rimligen innebära högre löneökningar. SKL räknar med att de i år hamnar på 2,9 procent och nästa år på 3,1 procent. Mätt med KPIF steg inflationen under 2017 till i genomsnitt 2 procent. Mycket av uppgången förklaras av kraftigt stigande energipriser, som väntas fortsätta uppåt i nästan lika hög takt år. Under våren har inflationstakten fallit tillbaka ett par tiondelar men den tilltagande högkonjunkturen innebär att det finns förutsättningar för företagen att höja priserna lite snabbare fram över. Sammantaget är SKL:s bild att tillväxttakten successivt avtar under 2018 och konjunkturen kulminerar inom det närmaste året. Ett tecken som bekräftar SKL bedömning är att företagens konfidensindikator, som avser att ge en helhetsbedömning av läget, är på hög nivå men har vikt ned de senaste månaderna. Nyckeltal för den svenska ekonomin SKL, maj 2018 2016 2017 2018 2019 2020 2021

BNP* 3,0 2,7 2,9 2,1 1,4 1,6

Relativ arbetslöshet 6,9 6,7 6,2 6,3 6,5 6,6

Timlön, nationalräkenskaperna 2,2 2,7 2,9 3,1 3,4 3,5

Timlön, konjunkturlönestatistiken 2,4 2,5 2,9 3,1 3,4 3,5

Konsumentpris, KPIF 1,3 1,7 1,6 1,6 2,1 2,0

Konsumentpris, KPI 1,0 1,8 1,7 2,1 2,8 2,8

*) Kalenderkorrigerad utveckling


Kommunernas ekonomi Kommunerna visar enligt det preliminära bokslutet ett resultat på 24 miljarder kronor 2017. Resultatet motsvarar 4,4 procent av skatteintäkter och generella statsbidrag. Storstädernas resultat ligger märkbart över medianen för alla andra kommungrupper där medianen varierar mellan 2 och 4 procent. Spridningen är mycket stor inom alla kommungrupper. För Knivsta kommunkoncern är genomsnitt för senaste 5 åren 3 procent av skatter, bidrag och kommunalekonomisk utjämning och 2017 var överskottet 0,7 procent.

Kommunernas resultat 2013 2014 2015 2016 2017

Procentuellt överskott (alla kommuner) 3,4 2,2 3,0 4,2 4,4

Procentuellt överskott Knivsta kommun 0,9 0,6 0,2 2,9 -0,9

Procentuellt överskott Knivsta

kommunkoncern 1,2 2,1 4,8 6,3 0,7

De senaste årens goda konjunktur har varit bra för skatteunderlagstillväxten. Den fortsatta ökningen av antalet arbetade timmar i år innebär att skatteunderlaget får en fortsatt stark real utveckling, i nivå med 2017, även 2018. Däremot blir 2019 ett betydligt sämre år, efter åtta år i rad med reala ökningstal på mellan 1,2 och 2,6 procent faller ökningstakten till 0,5 procent. Huvudorsaken är att antalet arbetade timmar knappt ökar alls vilket beror på att Sverige närmare sig konjunkturtoppen, men också att pensionsinkomsterna ökar lite långsammare från och med 2018. Olika skatteunderlagsprognoser, procentuell förändring

2016 2017 2018 2019 2020 2021

SKL, apr 5,0 4,5 3,8 3,2 3,1 3,7

Reg, apr 4,9 4,5 3,6 3,9 3,7 3,5

ESV, apr 5,4 4,5 3,4 3,5 3,2 2,9

SKL, feb 4,9 4,5 3,3 3,2 3,1 3,6

Skattetillväxt realt, maj 2,6 1,3 1,4 0,5 0,0 0,6

Källa SKL maj 2018, kommunen använder sig av SKL skatteprognos för beräkning av budget och prognoser. Verksamhetens kostnader ökade med 3,9 procent i löpande priser 2017. En stor del av ökningen beror på ökningen av nyanlända, vilket har lett till att stat en tillfört både riktade och generella bidrag. Det var ovanligt få förändringar av skattesatsen 2018, endast fem kommuner höjde och fyra sänkte. De största förändringarna är en sänkning på 0,40 respektive en höjning på 0,95 procentenheter. Den 1 juli 2017 infördes ett nytt ersättningssystem för ensamkommande barn och unga. En av utgångspunkterna för det nya ersättningssystemet var att kommunernas planeringsförutsättningar skulle förbättras. Systemet skulle också vara mindre administrativt betungande. Det finns i dag ett besvärande glapp i ersättningen och den information kommunerna får. När Migrationsverket efter en åldersbedömning har beslutat att en ungdom ska anses vara myndig avslutas ersättningen till kommunerna omgående, medan både den enskilde och kommunerna kan få vänta i veckor och månader på informationen. Under denna tid står kommunen för placeringskostnaderna, utan att få ersättning. Detta har gett upphov till betydande kostnader för kommunerna.


Etableringsreformen 2010 är också en osäkerhet, syftet var att underlätta nyanländas etablering i arbetslivet. Tiden från att uppehållstillstånd beviljas till att etableringsersättning betalas har dock blivit allt längre. Under den tiden måste kommunerna betala ut ekonomiskt bistånd. Etableringsersättningen har heller inte justerats sedan 2010, allt fler får problem att få ersättningen att räcka till. Till detta kommer att etableringstiden på arbetsmarknaden i genomsnitt är väsentligt mycket längre än den tid som Arbetsförmedlingens etableringsinsatser pågår. Det gör att SKL bedömer att det ekonomiska biståndet kommer öka kraftigt de närmaste åren när många nyanlända fullgör etableringsuppdraget. Statens övervältring av kostnader för LSS till kommunerna fortsätter. Antal personer med statlig assistansersättning fortsatte minska snabbt under 2017. Sammantaget de senaste två åren har antalet minskat med över 1 300 personer. De allra flesta av dessa har fått insatser inom kommunernas verksamhet för personer med funktionsnedsättningar. Preliminärt upp går kostnadsökningen för kommunernas LSS-insatser 2017 till 5,7 procent. Antalet personer med assistans enligt LSS ökade mellan oktober 2016 och oktober 2017med över 7 procent. Den demografiska utmaningen i kommunerna ökar, befolkningen ökar i de yngre åldersgrupperna, vilket ställer krav på fler förskolor, skolor och bostäder. Antalet äldre ökar också, vilket leder till stora investeringsbehov inom äldreomsorgen. Det finns dessutom stora investeringsbehov inom VA och annan infrastruktur. Hur ska detta finansieras? Kommunernas investeringar kan finansieras genom avskrivningar, positivt resultat, inkomster av försäljning, användning av befintlig likviditet eller genom extern upplåning. Utförsäljning av framförallt bostäder från allmännyttans bestånd har under de senaste åren genererat stora positiva kassaflöden. Exploateringsverksamheten ser väldigt olika ut i kommunerna. Vissa kommuner får ett betydande nettotillskott från exploateringsverksamheten, andra går back. En del kommuner säljer mark och tillgångar för att finansiera sina investeringar. Pensionskostnaderna i kommuner och landsting har varit ett bekymmer i många år. En del av problemet är att utbetalningar från den gamla pensionsskulden ”pay-as-you-go” belastar resultatet. Det innebär att de anställdas pensioner belastar kommunsektorns resultat dubbelt under en lång period, både för tidigare anställda och för dagens anställdas pensionsintjänade. Utbetalningarna på den gamla pensionsskulden är nu på topp och ökar inte längre realt sett. Allt högre avsättningar för förmånsbestämda pensioner innebär ändå kraftigt ökade pensionskostnader framöver, främst 2018 och 2020. Detta innebär att kommunerna har en stor ekonomisk utmaning framför sig, många kommuner vittnar om ett besvärligt ekonomiskt läge för 2019. I vår enkät till ekonomicheferna (205 svar) menar 90 procent att läget ser sämre ut inför 2019 än vad det gör för 2018. Med tanke på de kommande kärva åren kommer det krävas avsevärda effektiviseringar framöver. Brist på utbildad personal kommer att sätta ytterligare press på kommunerna att hitta nya lösningar att klara välfärdsuppdragen.

Prisindex för kommunal verksamhet (PKV), SKL maj 2018 2016 2017 2018 2019 2020 2021

Arbetskraftskostnader 3,1 3,6 3,1 2,9 3,5 3,5 Övrig förbrukning 1,8 2,9 2,1 2,3 2,6 2,7 Sammanvägd prisändring 2,7 3,4 2,8 2,7 3,2 3,2

Sammantaget, ger SKL en bild av utmanande år framöver, svagare skatteunderlagstillväxt i kombination med växande befolkning som medför ökade behov av kommunal service. Vidare räknar SKL med ökade statsbidrag, men trots det är ”kalkylen” att kommunerna behöver höja skatten med drygt 12 öre 2019 för att uppnå resultat som motsvarar 1 procent av kommunala skatter och generella bidrag med likartad kvalitets- och servicenivå.


Långsiktig ekonomisk planering i Knivsta

Demografi Inte enbart befolkningstillväxten, utan även den demografiska strukturen, kommer att vara avgörande för planeringen av kommunal service kommande år. Vid ingången av 2018 var antalet invånare i Knivsta kommun 18 064 personer. Sedan kommunbildningen har befolkningen därmed vuxit med 43,5 procent, de tre senaste åren med en tillväxttakt på i snitt 3,9 procent per år vilket är högst i riket procentuellt sett. 2019 års budget bygger på underlag från befolkningsprognosen från juni 2018. Befolkningsprognosen bygger i sin tur till stor del på byggnationsplaner i kommunen samt befolkningsstatistik från Statistiska centralbyrån. Befolkningstillväxten i kommunen prognostiseras uppgå till i genomsnitt 3,8 procent per år fram till 2025 och befolkningen beräknas till 2025 ha vuxit med drygt 6 300 personer och uppgå till 24 400 invånare, ett invånarantal i det övre spannet av visionen på 20 000-25 000 invånare 2025. För att prognosen ska uppnås krävs dock att byggnationsplanerna blir verklighet, det vill säga att främst områdena Alsike Nord, centrala Ängby, Nydal samt Sågen exploateras enligt plan. En viss avmattning på bostadsmarknaden syns sedan hösten 2017. Befolkningsökningen består förutom inflyttning även av ett positivt födelseöverskott. Diagram Befolkningsprognos samt tillväxttakt 2018-2025

Medelåldern i Knivsta är låg, lägst i riket sedan många år tillbaka, beroende på en jämförelsevis hög andel barn och låg andel äldre i kommunen. Åldersfördelningen illustreras i befolkningspyramiden från 2017 nedan där riket representeras av linjen och Knivsta av de båda fälten. Åldersstrukturen kan dock komma att förändras till följd av ändrad bebyggelsestruktur med en större andel flerbostadshus, vilket får effekter på såväl intäkter i form av skatter och utjämning som kostnader.

0,0%

1,0%

2,0%

3,0%

4,0%

5,0%

6,0%

0

5 000

10 000

15 000

20 000

25 000

30 000

2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025

Folkmängd

Tillväxttakt


I tabellen nedan jämförs olika åldersgrupper som andel av befolkningen i Knivsta 2017 samt prognos för 2025 med motsvarande andelar i riket. Tabell åldersgrupper

Ålder 2017 2025

Knivsta Riket Knivsta Riket 1-5 10 % 7 % 11 % 7 % 6-15 17 % 12 % 16 % 12 % 16-19 5 % 4 % 5 % 5 % 20-64 56 % 57 % 56 % 56 % 65-74 9 % 11 % 6 % 10 % 75-84 3 % 6 % 5 % 8 % 85-w 1 % 3 % 1 % 3 % Försörjningskvot 0,80 0,75 0,79 0,79

Andelen unga respektive äldre totalt sett beräknas ligga relativt stabilt i Knivsta kommande år. Den åldersgrupp som kommer att öka mest i såväl Knivsta som riket är 75-84-åringar och med det följer ett ökat behov av kommunal omsorg då behovet av omsorg ökar med åldern. Andelen i arbetsför ålder (20-64) ligger konstant i Knivsta, men minskar något i riket fram till 2025. Den demografiska försörjningskvoten definieras som antalet yngre och äldre i förhållande till antalet arbetsföra (20-64 år). Försörjningsbördan minskar något i Knivsta fram till 2025, från 0,80 till 0,79, medan den i stället ökar i riket som helhet, från 0,75 till 0,79, d v s till samma nivå som i Knivsta. Tolkningen av siffrorna är att för 100 personer i arbetsför ålder finns exempelvis 80 personer 0-19 år och 65+ år. Ju högre detta tal är desto tyngre del av försörjningsbördan faller på dem mellan 20-64 år. Framöver växer antalet förskolebarn med omkring 85 barn per år och antalet skolbarn med drygt 100 barn per år på grund av stor inflyttning till kommunen i låga åldrar.


Ekonomisk långtidsprognos Kommunens ekonomiska långtidsprognos sträcker sig fram till år 2025 och utgår från delvis andra och mer långsiktiga förutsättningar än kommunens budget. Kommunens intäkter består till största delen av skatteintäkter och intäkter från det kommunala utjämningssystemet, men även av statsbidrag (delvis värdesäkrande i prognosen) samt utdelning från de kommunala bolagen. Under perioden fram till 2025 beräknas de totala intäkterna växa med omkring 70 miljoner kronor eller 5 procent per år i genomsnitt vid en oförändrad skattesats, vilket har en stark koppling till befolkningsökningen och åldersstrukturen. Intäktsökningen är lägre under första delen av perioden, både till följd av en justering av exploateringsvinsterna nedåt från 2018 års nivå till ett genomsnitt på 18 miljoner kronor åren därefter samt en lägre befolkningstillväxt än övriga år 2019. Exploateringsvinsen är satt till 1 procent av skatter och bidrag från och med år 2020 för att minska risken för ett negativt resultat något enskilt år. En ökande befolkning innebär även ett högre kostnadstryck. Kostnadsutvecklingen är dessutom kopplat till den ambitionsnivå som förelåg i 2018 års budget samt det kostnadstryck i form av löne- och prisökningar som verksamheterna möter. En generell indexering av kommunbidraget på 3,2 procent per år från och med 2020 skulle enligt SKL:s prognos krävas för att möta det kommunala kostnadstrycket. Kostnadernas ökningstakt överstiger i och med volymuppräkningar samt indexering intäkternas och ligger drygt 10 miljoner högre per år, på drygt 80 miljoner kronor eller knappt 5,5 procent per år. Gapet mellan intäkter och kostnader illustreras i diagrammet nedan. År 2020 är som nämnts intäktsökningen långsammare än övriga år, samtidigt som kostnadsutvecklingen är åter på normalnivå till följd av en högre volymökning samt tillkommande cik-kostnader. Diagram intäkts- och kostnadsutveckling vid 3,2 procent indexering, tkr

Gapet mellan linjerna illustrerar ett beräknat kommunalt underskott samtliga år 2020-2025, varierande mellan cirka 55-75 miljoner kronor per år. Jämfört med ett balanskrav på 1 procent överskott är skillnaden mot en ekonomi i balans större än så.

1 200 000

1 300 000

1 400 000

1 500 000

1 600 000

1 700 000

1 800 000

1 900 000

2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025

Tkr

Intäkter inkl.finansnetto

Kostnader

-70 mkr


En besparing motsvarande 0-indexering under åren 2020 och 2021 skulle krävas för att under perioden fram till 2025 klara överskottsmålet, förutom budgetåret 2020 då ytterligare åtgärder krävs. Detta kräver i kronor mätt en effektivisering på 40 respektive 80 miljoner kronor respektive år, utöver effektiviseringskravet gällande digitalisering, då verksamheterna fortfarande förväntas möta samma kostnadstryck. Alternativet är inkomstökning via skattehöjning. Diagram intäkts- och kostnadsutveckling vid 0-indexering 2020-2021 och därefter 3,2 procent indexering, tkr

Utöver rena uppräkningar för volym- och prisökning har investeringarna stor påverkan på den kommunala kostnadsutvecklingen, då investeringar leder till kostnader i form av avskrivningar, räntor och lokalhyror. Kommande behov av investeringar i förskolor, skolor, äldreboenden och fritidsanläggningar samt infrastruktur summerar till en driftkostnadsökning med omkring 75 miljoner kronor per år 2019-2025, jämfört med investeringarnas driftpåverkan 2008. Oavsett om exempelvis förskolor och skolor tillkommer i kommunal eller fristående regi faller kostnaden på kommunen. Investeringar påverkas i hög grad av ränteläget. Oavsett om det är kommunala eller privata investeringar har räntan betydelse. Under kommande period 2019-2025 beräknas att investeringsnivån kommer att nå 1-1,2 miljarder kronor (både kommunala och privata investeringar). Räntans betydelse kommer med andra ord att öka för varje år eftersom investeringar i huvudsak kommer att vara lånefinansierade. 1 procents ränteförändring kommer att påverka driftkostnaderna med närmare 20 miljoner kronor från år 2025, 2 procents ökning med 40 miljoner kronor osv. Räntans utveckling i framtiden är naturligtvis osäker, men den kommer inte att bli lägre. Resultatnivån kommande år utifrån ovanstående förutsättningar skulle sammanfattningsvis vara svag, detta trots parameterar som förväntas påverka resultatet i positiv riktning såsom exploateringsvinster och utdelningar. Dessutom är resultatet avhängigt att byggnationer genomförs enligt plan (en hög befolkningstillväxt genererar en eftersläpningsersättning via kostnadsutjämningssystemet), att samtliga nämnder har en budget i balans samt att effektiviseringar motsvarande digitaliseringsavdraget som ger en minskad ekonomisk ram för nämnderna genomförs. Vidare kan ytterligare kostnader för eventuella nya eller renoverade lokaler tillkomma under perioden.

1 200 000

1 300 000

1 400 000

1 500 000

1 600 000

1 700 000

1 800 000

1 900 000

2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025

Tkr

Intäkter inkl.finansnetto

Kostnader



Budgetåret 2019 beräknas genom en skattehöjning generera ett överskott på 1,9 procent, vilket är positivt, men överskottet kommer att användas för att återställa tidigare års underskott. 2025 skulle gapet mellan det förväntade resultatet och det finansiella målet på 1 procent ökat till hela 85 miljoner kronor vid en indexering på 3,2 procent, om inte åtgärder skulle vidtas. Kostnadseffektiviseringar alternativt intäktsökningar kommer att krävas kommande år då balanskravet inte tillåter underskott. Diagram årliga förväntade resultat samt överskottsmål (1% respektive 2%), miljoner kronor

Framtida utmaningar

Kommunen har ett negativt resultat 2017 och ett befarat negativt resultat även 2018, vilket behöver täckas kommande år genom en högre resultatnivå än 1 procent av skatter och bidrag. De kommande åren indikerar en fortsatt ökning av investeringsrelaterade kostnader och det får konsekvenser genom att pengen som blir kvar att göra verksamhet för varje år ”urholkas”. Därför behöver en hårdare prioritering av investeringar göras, exempelvis behöver vi fråga oss: Vad behöver absolut göras? Kan det göras till en lägre investeringsutgift? En annan risk framöver är ökad räntekostnad. En höjning med upp till 2 procent bedöms kunna rymmas inom upprättade hyresavtal, över denna nivå kan det påverka kommunen genom att hyresavtal behöver skrivas om för att finansiera lån som finns i de kommunala bolagen. Bortom planperioden är det vision 2025 som visar riktningen för kommunen. Det kommer att krävas ytterligare stora investeringar i infrastruktur som 4-spår (järnväg), motorvägsavfart och -påfart, där kommunen sannolikt kommer att vara medfinansiär till statlig infrastruktur. Det är dock viktiga pusselbitar i det fortsatta arbetet med att utveckla kommunen som kan bidra till en fortsatt expansion.

3

-66-74

-64

-56

-72 -70

11 11 12 13 14 14 1521 22 23 25 27 29 31

-80

-60

-40

-20

0

20

40

2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 Förväntat resultat

Överskottsmål 1%

Överskottsmål 2%


Vision 2025 – Knivsta Den moderna och kunskapsintensiva småstaden med förankring i en aktiv och levande landsbygd – mitt i tillväxtregionen Stockholm-Uppsala – skapar attraktionskraft både för boende och företag och befäster Knivsta som en föregångskommun för det hållbara samhället. Knivstas identitet

En del av tillväxtregionen Stockholm-Uppsala

En kommun öppen för förändringar

En modern småstad och en levande landsbygd i samverkan

En föregångskommun och mötesplats för ett hållbart samhälle

En växande kommun med 20 000 – 25 000 invånare

Ett näringsliv i utveckling med fler kunskapsintensiva företag

En ökande andel av befolkningen arbetar i Knivsta

Fokusområden

Hållbar utveckling Ekonomiskt Ekologiskt Socialt

Arbete

Utvecklad infrastruktur

Bra kommunikationer

Entreprenörskap

Lokal energiproduktion

Energi och miljö

Fler jobb i Knivsta

Landsbygd i utveckling

Besöksnäring och närturism

Lärande Hög kvalitet på skolans

utbildning Livslångt lärande Lära ut och lära in

Livskvalitet

Delaktighet

Aktivt föreningsliv

Mångfald av boendeformer

Folkhälsa

Fungerande kollektivtrafik

Närodlad mat

Demokrati

Livspussel

Boendemiljö

Fritid och kultur

Valfrihet


Kommunfullmäktiges mål Kommunfullmäktiges mål utgår från visionen, regional utvecklingsstrategi och Agenda 2030. De anger vad som är prioriterat under mandatperioden och hur kommunstyrelsen och nämnder ska bidra. Utifrån vision, kommunfullmäktiges mål, relevanta styrdokument etc bör kommunstyrelsen och nämnderna arbeta fram egna mål och indikatorer. Kommunfullmäktiges mål och indikatorer är övergripande, därför ska nämnder och förvaltning i verksamhetsplaner sätta målnivåer i dialog som är relevanta och realistiska. Vidare ska mål, indikatorer och målvärden kopplas ihop med beslutade politiska styrdokument.

Värde Knivsta kommun ska tillhandahålla effektiv och kvalitativ verksamhet

Mål 1: Knivsta kommun ska säkerställa långsiktig ekonomi i balans.

Mål 2: Knivsta kommuns verksamheter ska kännetecknas av hög kvalitet till rimlig

kostnad.

Mål 3: Knivsta kommun ska vara en attraktiv arbetsgivare där medarbetarens kompetens

tas tillvara.

Bo och trivas Knivsta kommun ska verka för en attraktiv närmiljö och välmående invånare

Mål 4: I Knivsta kommun ska invånarnas, näringslivets och organisationers erfarenheter

och åsikter tas tillvara i samhällsbyggandet.

Mål 5: Knivstas invånare och särskilt unga ska ges möjlighet till en aktiv och meningsfull

fritid.

Mål 6: Knivstas invånare ska ges grundläggande förutsättningar till en god hälsa.

Växa I Knivsta kommun ska invånarna ha möjlighet till utveckling och stöd i livets alla

skeden

Mål 7: Knivsta kommuns förskolor och skolor ska bidra till ett livslångt lärande med

likvärdiga villkor och höga resultat.

Mål 8: Kommunens invånare ska erbjudas stöd utifrån sin aktuella livssituation.

Mål 9: Omsorg till invånare i Knivsta kommun ska ge mervärde för brukaren.

Värna Knivsta kommun ska växa hållbart och vara ett föredöme inom miljöområdet.

Mål 10: Knivsta kommun ska bygga stad och landsbygd så att funktion och ekologisk

hållbarhet optimeras.

Mål 11: Knivsta ska verka och planera för en grönare kommun.


KF-uppdrag Kommunfullmäktiges uppdrag till styrelse och nämnder för verksamhetsår 2019.

Uppdrag Målbild Styrelse / nämnd

Effektiviseringsprogram – framtagande av åtgärder för en långsiktig ekonomi i balans

Kommunens kostnader ska minska med 20 miljoner kronor under perioden 2019-2022

Kommunstyrelsen

Förändringsarbete – organisation och arbetssätt ligger i fokus liksom att integrera målen från Agenda 2030 i beslut och arbete

Knivsta kommun ska arbeta för att uppnå målen i Agenda 2030. Förändringsarbetet ska leda till effektivare arbetsprocesser och ökat användande av ny teknik.

Kommunstyrelsen och nämnder

Lokaleffektivitet – framtagande av plan för ökad lokaleffektivitet inom alla verksamhetsområden

Ökad lokaleffektivitet ska leda till minskade lokalkostnader om 10 miljoner kronor under perioden 2019-2022


Fossilfri/koldioxidneutral kommun – minimerad plastanvändning och giftfri förskola

Giftfri förskola Koldioxidneutral kommunkoncern

Kommunstyrelse och nämnder

Upphandlingar – kravställning i upphandlingar på ekologiska och rättvisemärkta produkter

Inköp av varor och tjänster ska vara ekologiska och rättvisemärkta


Modern energiteknik och kretsloppsanpassad teknik för VA-hantering, ska övervägas vid nybyggnation och planering av nya områden

Hållbar stadsplanering Kommunstyrelse och nämnder

Cykelvägar är prioriterade, cykelväg mellan Alsike och Uppsala ska bevakas i 4-spåravtalet

Hållbar stadsplanering Samhällsutvecklingsnämnden

Plan för parkeringslösningar och stimulera ett minskat bilberoende

Hållbar stadsplanering Samhällsutvecklingsnämnden


Knivstas ekonomiska förutsättningar Kommunallagen föreskriver i 8 kap 1§ att kommuner ska ha en god ekonomisk hushållning i sin verksamhet. Enligt flerårsplanen uppnås god ekonomisk hushållning under perioden. I beräkningarna av skatteintäkter och kommunalekonomisk utjämning har kommunen använt Sveriges Kommuner och landstings skatteunderlagsprognos per augusti 2018, korrigerad med kommunens befolkningsprognos. Skattesatsen som använts är 21:61 kr. Fastighetsavgiften är enligt senaste prognos från SCB.

Resultatbudget Det budgeterade resultatet för verksamhetsår 2019 uppgår till 21,1 miljoner kronor. Det finansiella målet uppgår till 1,9 procent av finansnetto, skatter och kommunalekonomiskutjämning. I budget 2019 beräknas skatteintäkter och kommunalekonomisk utjämning uppgå till 1,1 miljarder kronor och ökar med 8,1 procent jämfört med föregående budgetår. Statsbidrag, avgifter och hyresintäkter, samt exploateringsvinster budgeteras till 115 miljoner kronor. Verksamhetens externa intäkter budgeteras till 314 miljoner kronor, varav exploateringen uppgår till 44 miljoner kronor. Verksamhetens bruttokostnad är budgeterad till 1 390 miljoner kronor, en ökning med 6,2 procent. De största kostnaderna är löner, cirka 550 miljoner kronor, därefter köp av huvudverksamhet 380 miljoner kronor. Avskrivningar budgeteras till endast 45 miljoner kronor, det avser främst investeringar i gator, IT, maskiner och inventarier. Fastigheter ägs av kommunens fastighetsbolag Kommunfastigheter i Knivsta AB. Finansnettot budgeteras till 11,5 miljoner kronor. Utdelning från kommunens helägda bolag uppgår till 12 miljoner kronor. Övriga finansiella intäkter är i huvudsak borgensavgifter. Finansiella kostnader är ränta på lång, implicit ränta finansiell leasing och avgift för inlånat kapital. Knivstas ekonomi är på många sätt direkt kopplad till kommunens vision om ett fortsatt stark befolkningstillväxt. Kommunen står inför stora utmaningar, bygget av en stad innebär fler invånare som ställer krav på utökad kommunal service vilket kommer under kommande planperiod påverka alla verksamhetsområden, liksom genomförande av investeringar i utbyggd infrastruktur såsom vägar, cykelvägar, vatten och avlopp etc.


Till den ökade befolkningen finns också förändringar i demografin som är betingat av att livslängden ökar men även att stora barnkullarna väntas framöver. I Knivsta kan vi vänta oss fler äldre med behov av omsorg, därför är det rimligt att tro att planering för fler äldreboende platser inte är många år bort. Nya förskolor och skolor är under projektering för att möta kommande behov. Inom fritid och kultur pågår byggnationen av centrum för idrott och kultur, det är scenkonstlokal, en fullstor sporthall, ishall och tillhörande utrymmen. Budgeten avser kommunens egna verksamhet, men kommunens helägda bolag är i huvudsak beroende av de kommunala skatteintäkterna indirekt genom att de kommunala verksamheterna exempelvis betalar lokalhyra till bolagen som är finansierat av skatteintäkter. Det innebär också att när bolagen lånar pengar för sina investeringar, är det kommunen som indirekt betalar dess räntekostnad och påverkas av framtida förändringar i räntor. Sammantaget är stora delar av de ökade skatteintäkterna under verksamhetsåret och kommande åren redan bundna till beslutade åtaganden och innebär att kompensationen för pris- och löneomräkning eller kvalitetsförbättringar till verksamheterna endast uppgår till 0-2 procent per år. Kommunens två största nämnder utgör 83 procent av den budgeterade nettokostnaden, varav utbildningsnämnden 704 miljoner kronor 59 procent. Socialnämndens nettokostnad beräknas till 289 miljoner kronor eller 24 procent av kommunens nettokostnad.


Investeringar Investeringsutgiften för planperioden beräknas till 680,6 miljoner kronor och för budgetår 2019 finns 176 miljoner kronor avsatt till investeringar. Investeringsplanen framgår av Bilaga 1. Bara exploateringsverksamhetens investeringar uppgår till 256,5 miljoner kronor, det vill säga nära 40 procent av investeringsplanen. Investeringar är mer eller mindre en förutsättning för att ”förädla” mark och fastigheter. En stor del av investeringar blir nya anläggningstillgångar i kommunens balansräkning som till stor del kommer finansieras av exploatörerna via gatukostnadsersättning/investeringsbidrag när marken är såld. Under planperioden är det exploateringsområdena Sågen, Nydal, Centrala Ängby och Ängby industriområde som kommer att kräva stora investeringar. Andra stora investeringar för Samhällsutvecklingsnämnden är infrastruktur som gator och vägar, medfinansiering av gång- och cykelvägar, underhåll av befintlig infrastruktur etc. Investeringsramen uppgår till 166 miljoner kronor under planperioden. För Fritid och kultur uppgår investeringsramen till 71,8 miljoner kronor, varav fotbollsplaner i Knivsta utgör 50 miljoner kronor och CIK 8,5 miljoner kronor. IT-drift, har investeringsbehov på 18 miljoner kronor för planperioden. Stora delar av investeringar är en nödvändighet för att kärnverksamheten ska fungera, exempelvis inköp av device för intern leasing (datorer och annan utrustning som nyttjas av kärnverksamhet hyrs normalt från IT-enheten). Investeringar i nya verksamhetslokaler beställs av kommunen och verkställs ofta av kommunens helägda bolag, Kommunfastigheter i Knivsta AB. Varje investeringsbeslut i bolagen tas av respektive bolagsstyrelse inklusive investeringsram. I beställning från kommunen finns en kalkylerad driftkostnad (lokalhyra) som bolaget måste förhålla sig till i genomförandet av byggnationen. En investering är en kapitalsatsning som får konsekvenser under en längre tid eftersom att den skrivs av under nyttjandetiden. En investering påverkar således driftkostnaderna genom ökade kapitaltjänstkostnader (avskrivningar och internränta), men kan även få effekt på exempelvis personalbehov, energikostnader, lokaleffektivitet etc. Beviljade investeringsmedel enligt investeringsplanen innebär inte per automatik en utökad driftbudget.


Balansbudget och finansiering Utifrån givna förutsättningar i resultatbudgeten och investeringsbudgeten har en balansbudget upprättats för planperioden. Balansbudgeten visar kommunens finansiella ställning vid en viss tidpunkt, det vill säga vilka tillgångar som finns samt hur dessa är finansierade, vilket redovisas på skuldsidan. Balansomslutningen beräknas växa med måttliga 0-1 procent årligen under perioden. För perioden 2019-2022 planeras investeringar på totalt 200 miljoner kronor (exklusive exploatering). Det motsvarar i praktiken kommande års avskrivningar och därmed undviks nya lån, låneskulden beräknas ligga still på cirka 80 miljoner kronor. Kommunfullmäktige har bemyndigat kommunstyrelsen att låna upp till 150 miljoner kronor för budgetens genomförande. Bruttosjälvfinansieringsgraden (exklusive finansiella investeringar) uppgår till 87,4 procent 192 miljoner kronor för kommande perioden 2018-2021. Bruttosjälvfinansieringsgraden beräknas genom sammanslagning av medel från årets verksamhetsresultat exklusive avskrivning, i förhållande till de planerade investeringarna (exklusive finansiella investeringar). Investeringsnivån har historiskt varit cirka 50-60 miljoner kronor per år, vilket innebär att genomförandegraden av investeringsplanen varit cirka 30-40 procent. Genomförs en investering påverkas driftkostnaderna genom ökade kapitaltjänstkostnader (avskrivning och ränta). Soliditeten, eget kapital i relation till tillgångarna, visar kommunens långsiktiga betalningsförmåga, och uttrycks normalt i procent. Soliditeten inklusive pensionsförpliktelsen väntas öka något under planperioden, nivån kommer variera mellan 33-38 procent. Pensionsskulden som ligger utanför balansräkningen uppgår den 1 januari 2018 till 153 miljoner kronor och väntas kommande år minska långsamt.

Känslighetsanalys Ett stort antal faktorer styr kommunens ekonomiska utveckling. Beroendet av omvärlden kan beskrivas genom upprättandet av en känslighetsanalys.

Känslighetsanalys, miljoner kronor Miljoner kr

Utdebitering skatt, förändring med 1 kr +/- 43,6

Befolkning, förändring med 100 personer +/- 5,1

Utjämning och statsbidrag, förändring med 1 % +/- 1,2

Löner, förändring med 1 % +/- 5,5

Priser varor och tjänster, förändring med 1 % +/- 7,0

Ränta låneskuld, förändring med 1 % +/- 13,0


Resultatbudget 2019 och resultatplan 2020-2022

(Belopp i mnkr) Budget Budget Plan Plan Plan

2018 2019 2020 2021 2022

Verksamhetens intäkter 328,8 314,4 316,9 318,6 324,0

Verksamhetens kostnader -1 309,1 -1 389,8 -1 429,6 -1 487,2 -1 547,3

Avskrivningar -40,0 -45,0 -50,0 -55,0 -60,0

Verksamhetsresultat ¹ -1 020,3 -1 120,4 -1 162,7 -1 223,6 -1 283,3

Skatteintäkter 921,2 980,6 1 040,1 1 100,3 1 131,4

Kommunalekonomisk utjämning och fastighetsavgift ² 124,4 149,4 124,9 129,1 166,9

Finansiella intäkter 15,2 18,5 17,7 16,9 14,1

Finansiella kostnader -1,2 -7,0 -7,3 -7,6 -7,9

Resultat efter skatteintäkter och finansnetto 5,4 21,1 12,7 15,1 21,2

Extraordinära intäkter 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0

Extraordinära kostnader 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0

Årets resultat 5,4 21,1 12,7 15,1 21,2

Årets resultat efter balanskravsjusteringar 5,4 21,1 12,7 15,1 21,2

Specificering vissa poster

¹Verksamhetens nettodriftskostnad exkl avskrivningar

Nämndernas budgetramar 1 355,1 1 415,0 1 459,4 1 518,4 1 582,1

Nämndernas externa intäkter -214,0 -218,0 -222,0 -226,0 -231,0

Exploateringsvinst -63,0 -44,0 -44,0 -44,0 -44,0

Statsbidrag maxtaxan -11,2 -11,0 -11,0 -11,0 -11,0

Generella statsbidrag -5,6 -4,6 -2,8 0,0 0,0

Avgifter förskola -23,1 -24,0 -24,2 -24,5 -24,7

Avgifter äldreomsorg -5,2 -6,0 -6,2 -6,3 -6,5

Hyresintäkter -6,7 -6,7 -6,8 -6,8 -6,8

Pensionsutbetalningar 7,5 7,9 8,0 8,1 8,2

KS medel för bokslutsreglering & medel vid investering 3,2 4,0 4,0 4,0 4,0

KS aktiv personalpolitik 3,8 3,1 3,1 3,1 3,1

Kompensation nämnder aktiv personalpolitik åren efter 2,8 1,9 3,4 4,9 6,5

Ks prioriterat 3,3 12,0 8,6 8,3 8,3

KS skola 1:1 (datorer) 2,3 4,6 6,9 6,9

Ks utvecklingsmedel (digitalisering/personaleffektivisering) 3,0

Ks reserv och omställningsmedel (statens ersättning otillräcklig) 12,0

Summa Budgetramar 1 061,8 1 131,7 1 174,1 1 235,1 1 294,9

Avgår internränta -7,6 -5,3 -5,4 -5,5 -5,6

Avgår avskrivningar -40,0 -45,0 -50,0 -55,0 -60,0

Summa 1 014,2 1 081,4 1 118,7 1 174,6 1 229,3

²Kommunalekonomisk utjämning o fastighetsavgift

Inkomstutjämning 49,4 70,0 58,4 48,9 73,6

Kostnadsutjämning 65,8 68,6 51,3 66,9 87,1

Regleringsavgift/bidrag -3,3 8,2 13,2 12,0 6,3

Lss-utjämning -19,9 -30,9 -31,5 -32,3 -33,6

Fastighetsavgift 32,4 33,5 33,5 33,5 33,5

Summa 124,4 149,4 124,9 129,1 166,9


Balanskravsbudget Bokslut Prognos Budget Plan Plan Plan

2017 2018 2019 2020 2021 2022

Årets resultat -8,3 -31,4 21,1 12,7 15,1 21,2

avgår samtliga realisationsvinster 10,4 2,6 0,0 0,0 0,0 0,0 avgår synnerliga skäl (omstruktureringskostnader) 0,0 -5,0 0,0 0,0 0,0 0,0

tillägg för realisationsvinster enligt undantag 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0

tillägg för realisationsförlust enligt undantag 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0

tillägg för orealiserade förluster i värdepapper 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 avgår återföring av realiserade förluster i värdepapper 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0

Årets resultat efter balanskravsjusteringar -18,7 -28,9 21,1 12,7 15,1 21,2

avgår medel till resultatutjämningsreserv 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 -8,2

tillägg medel från resultatutjämningsreserv 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0

Årets balanskravsresultat -18,7 -28,9 21,1 12,7 15,1 13,0

Balanskravsresultat från tidigare år 0,0 -18,7 -47,7 -26,6 -13,8 0,0

Summa balanskravsresultat -18,7 -47,7 -26,6 -13,8 1,3 13,0

Balanskravsresultat att reglera -18,7 -47,7 -26,6 -13,8 0,0 0,0


Balansbudget och finansieringsanalys 2019-2022

(Belopp i mnkr) Bokslut Budget Plan Plan Plan Plan

2017 2018 2019 2020 2021 2022

Anläggningstillgångar 874 974 834,3 838,3 837,3 831,3

Omsättningstillgångar 268 229 233,5 238,1 242,9 247,8

Summa tillgångar 1 143 1 203 1 068 1 076 1 080 1 079

Eget kapital 538 532 503 516 531 552

I. Årets Resultat -18,7 5,4 21,1 12,7 15,1 21,2

II. Resultatutjämningsreserv 20,5 20,5 20,5 20,5 20,5 20,5

III: Övrigt Eget Kapital 536,5 506,0 461,4 482,5 495,2 510,4

Avsättning till pensioner 8 8 8 8 8 8

Långfristiga skulder (lån, netto) 423 441 391 378 365 352

Kortfristiga skulder 173 223 166 175 176 167

Summa skulder och eget kapital 1 143 1 203 1 068 1 076 1 080 1 079

Soliditet i % 47,1% 44,2% 47,1% 47,9% 49,1% 51,2%

Soliditet inkl ansvarsförbindelser 33,5% 31,5% 33,2% 34,3% 35,7% 37,8%

Finansieringsanalys (Belopp i mnkr) Bokslut Budget Plan Plan Plan Plan

2017 2018 2019 2020 2021 2022

Årets resultat -8,3 5,4 21,1 12,7 15,1 21,2

Justering för ej likviditetspåverkande poster 48,7 27,0 32,0 37,0 42,0 47,0

Kortfristiga fordringar (ökning -/minskning+) 3,0 39,3 -4,6 -4,7 -4,8 -4,9 Exploateringsfastigheter & lager (ökning -/minskning+) 1,4 0,0 0,0 50,0 0,0 0,0

Kortfristiga skulder (ökning+/minskning-) 15,9 49,7 -56,9 8,8 1,5 -9,4 Kassaflöde från den löpande verksamheten 60,7 121,4 -8,4 103,9 53,9 53,9

Inköp av materiella tillgångar -38,1 -70,0 -50,0 -50,0 -50,0 -50,0

Inköp av finansiella tillgångar -2,013 -10 0,0 0,0 0,0 0,0

Investeringsbidrag 13,822 10 10,0 5,0 5,0 5,0

Försäljning av materiella/finansiella tillgångar 0,0 1,0 5,0 1,0 1,0 1,0 Kassaflöde från investeringsverksamheten -26,3 -69,0 -35,0 -44,0 -44,0 -44,0

Nyupptagna av lån 0,0 50,0 0,0 0,0 0,0 0,0

Amortering av långfristiga skulder -9,9 -12,0 -10,0 -10,0 -10,0 -10,0 Kassaflöde från finansieringsverksamheten -9,9 38,0 -10,0 -10,0 -10,0 -10,0

Förändring av likvida medel 24,5 90,4 -53,4 49,9 -0,1 -0,1


Pensioner

Bokslut Budget Plan Plan Plan Plan Pensionsskuldens förändring 2017 2018 2019 2020 2021 2022

Ansvarsförbindelse (avser tid före 1998), mnkr 123 123 119 118 117 116 inkl. löneskatt, mnkr 153 153 148 146 145 144

Årliga pensionsutbetalningar inkl. löneskatt, tkr 7 264 7 500 7 900 8 000 8 100 8 200

Ekonomiska nyckeltal och skattesats

Budget Budget Plan Plan Plan Plan

2017 2018 2019 2020 2021 2022

Årets resultat, mnkr 6,8 5,4 21,1 12,7 15,1 21,2

Nettodriftskostnader i procent av

skatteintäkter och utjämning 99,3% 99,5% 98,1% 98,9% 98,9% 98,8%

Årets resultat i procent av

skatteintäkter och utjämning 0,7% 0,5% 1,9% 1,1% 1,1% 1,2%

Soliditet (eget kapital i % av 45,6% 44,2% 47,1% 47,9% 49,1% 51,2%

samma tillgångar)

Soliditet inklusive 32,1% 31,5% 33,2% 34,3% 35,7% 37,8%

pensionsåtagande före 1998

Långfristiga skulder, mnkr 403,8 440,8 390,8 377,8 364,8 351,8

Nettoinvesteringar, mnkr 100,0 69,0 35,0 44,0 44,0 44,0

Bruttosjälvfinansieringsgrad investeringar 105,8% 46,3% 106,2% 99,5% 114,2% 136,4%

Kommunal skattesats, kr

Budget Budget Plan Plan Plan Plan

2017 2018 2019 2020 2021 2021

Knivsta kommun 20,91 20,91 21,61 21,61 21,41 20,91

Landstingsskatt Uppsala Län* 11,71 11,71 11,71 11,71 11,71 11,71

Summa skattesats 32,62 32,62 33,32 33,32 33,12 32,62

Medlem i Svenska Kyrkan 1,03 1,03 1,03 1,03 1,03 1,03

Begravningsavgift 0,25 0,24 0,24 0,24 0,24 0,24

Summa skattesats inkl kyrkoavgift 33,90 33,90 34,59 34,59 34,39 33,89


Driftsbudget nämnder Nämnderna tilldelas ett internt kommunbidrag som skall täcka verksamheternas nettokostnader. En verksamhet kan budgeteras på flera nämnder, exempelvis så återfinns kostnader för infrastruktur hos såväl samhällsutvecklingsnämnden som bygg- och miljönämnd, kostnader för vård och omsorg hos socialnämnden och samhällsutvecklingsnämnden. Budgettilldelningen beräknas med hänsyn till volymförändringar och politiska prioriteringar. Nämnderna erhåller även en indexering av de ekonomiska ramarna som kompensation för pris- och löneutveckling. Nämndernas resultat budgeteras till 0 mkr. Det totala kommunbidraget för 2019 uppgår till 1,2 miljard kronor, en ökning med 4,9 procent mot året innan.

Nettokostnad nämnder 2019 2020 2021 2022

Kommunstyrelsen - verksamhetsnämnd 147 714 153 487 158 262 159 702

Samhällsutvecklingsnämnd 44 112 45 116 46 328 47 293

Samverkansnämnd IT Knivsta Heby 0 0 0 0

Socialnämnden 289 368 298 844 311 065 324 722

Utbildningsnämnden 704 164 728 166 764 809 806 569

Bygg- och miljönämnden 9 305 9 560 9 727 9 902

Övriga nämnder 2 316 2 199 2 243 2 888

Summa 1 196 979 1 237 372 1 292 434 1 351 076

Från 2019 och framåt kommer ett stort fokus vara på förändringsarbete, både ekonomiskt, ekologiskt och socialt. Nämnder har fått ett effektiviseringsbeting om 0,5 procent årligen. I budgeten för 2019-2022 har medel avsatts för arbete med projektet Västra Knivsta samt förändringsledning. Även medel för idrotts- och fritidsanläggningen CIK kvarstår sedan tidigare i budgetramarna. Exploateringsverksamheten driftbudget reduceras för avsatta medel avseende saneringskostnader, framöver kommer eventuella kostnader och risker för sanering beaktas vid bokföring av markförsäljningen. Indexeringen 2019 är differentierad mellan 0-2 procent, variationen utgår från bland annat uppdrag och förväntad kostnadsutveckling. Indexeringen innebär i praktiken ett effektiviseringskrav på verksamheterna, vilka emotser en prisutveckling enligt SKL:s prisindex för kommunal verksamhet (PKV) under planperioden. Knivsta fortsätter att växa och många verksamheter har fått ökade resurser men får också ett större uppdrag till följd av den kraftiga befolkningstillväxten. För att uppnå ekonomi i balans kommer verksamheterna att behöva både förenkla och effektivisera processer, samt pröva alla kostnaderna som inte direkt är förknippade med uppdraget. Ökad lokaleffektivitet (samordning/förtätning) kan också vara aktuellt för att frigöra medel till verksamheten för kärnuppdraget. De största investeringsutgifterna ligger under samhällsutvecklingsnämnden som ansvarar för exploatering och kommunens infrastruktur. Detaljerad investeringsplan återfinns i Bilaga 1.

Utgift Utgift Utgift Utgift Totalt

2019 2020 2021 2022 perioden

Kommunstyrelsen 66 050 70 500 30 350 32 100 199 000

Samhällsutvecklingsnämnd 49 700 51 400 47 900 17 000 166 000

Exploatering - Samhällsutvecklingsn. 36 500 48 000 103 000 69 000 256 500

Socialnämnden 7 000 1 500 1 500 1 500 11 500

Utbildningsnämnden 13 475 8 000 5 575 8 350 35 400

Bygg- och miljönämnden 3 300 3 800 1 800 3 300 12 200 Summa 176 025 183 200 190 125 131 250 680 600


Finansförvaltning Alla nämnder erhåller kommunbidrag från en finansiell enhet, benämnd finansförvaltning. Ansvaret för finansförvaltningens räkenskaper vilar på Kommunstyrelsen. Skatteintäkter och kommunalekonomisk utjämning, bidrag, vissa statsbidrag, avgifter för förskola, äldreomsorg, utdelning från bolag samt ett internt påslag för personalomkostnader utgör finansförvaltningens intäkter. Nämndernas kommunbidrag är naturligtvis den största utgiftsposten. Arbetsgivaravgifter, pensionsutbetalningar och externa finansiella kostnader utgör andra utgiftsposter. Kostnader för volymreglering och finansiering av drift vid investering finns budgeterade centralt under finansförvaltningen, avsättning är 4 miljoner kronor för år 2019. En avstämning mot faktiskt utfall görs i boksluten och regleras mot respektive nämnd (utbildningsnämnden, samhällsutvecklingsnämnd och socialnämnd). Om volymen blir lägre än vad nämnderna har fått peng för så sker återbetalning till finansförvaltningen. Budgetposten kommunstyrelsen prioriterat avser medel för utveckling, förändring och oväntade kostnader som uppstår under året. Kommunstyrelsen skola avser medel för ökad datortäthet (device) inom skolan. Aktiv personalpolitik, posten ger kommunsstyrelen möjlighet att genomföra exempelvis personalfrämjande åtgärder eller särskilda lönesatsningar under budgetåret. Nämnder/verksamheter kompenseras genom tillskott från aktiv personalpolitik efter särskilt beslut. Exploateringsintäkterna uppgår till 44 miljoner kronor årligen, men minskar i betydelse varje år vartefter skatteintäkterna växer. Finansförvaltningen under kommunstyrelsen

Budget 2018

Budget 2019

plan 2020

plan 2021

plan 2022

Finansförvaltning under kommunstyrelsen

INTÄKTER

Kommunalskatt* 921 213 980 643 1 040 079 1 100 288 1 131 403

Inkomstutjämning 49 385 69 997 58 437 48 932 73 614

Kostnadsutjämning 65 790 68 612 51 346 66 939 87 082

Regleringsavgift/strukturbidrag -3 315 8 190 13 172 12 003 6 277

Lss-utjämning -19 871 -30 917 -31 536 -32 300 -33 616

Slutavräkning 0 0 0 0 0

SUMMA skatter och bidrag 1 013 201 1 096 524 1 131 498 1 195 863 1 264 761

Fastighetsavgift 32 375 33 522 33 522 33 522 33 522

Exploatering - vinst 63 000 44 000 44 000 44 000 44 000

Statsbidrag maxtaxan/kommunbonus(byggnation) 11 206 11 000 11 000 11 000 11 000

Riktade statsbidrag 5 625 4 636 2 780 0 0

Avgifter förskola och skolbarnomsorg 23 050 24 000 24 240 24 482 24 727

Avgifter äldreomsorg 5 201 6 000 6 160 6 322 6 485

Hyresintäkter 6 700 6 730 6 765 6 800 6 830

PO-pålägg (intern) 112 174 114 796 114 852 116 000 116 057

SUMMA exploatering, avgifter och övrigt 226 956 211 162 209 797 208 604 209 099


KOSTNADER

Kommunbidrag -1 141 095 -1 196 979 -1 237 372 -1 292 434 -1 351 076 KS medel för bokslutsreglering & medel vid investering -3 200 -4 000 -4 000 -4 000 -4 000

KS aktiv personalpolitik -3 750 -3 050 -3 050 -3 050 -3 050 Reservation nämnder aktiv personalpolitik åren efter -2 750 -1 875 -3 400 -4 925 -6 450

KS Prioriterat -18 260 -12 010 -8 610 -8 260 -8 260

KS skola 1:1 (datorer) -2 300 -4 600 -6 900 -6 900

Arbetsgivaravgifter -92 855 -93 784 -93 784 -94 722 -94 722

Årets intjänade individuella del -9 181 -9 273 -9 273 -9 366 -9 366

Pensionsförsäkringsavgifter -4 080 -5 621 -5 677 -5 734 -5 791

Övriga pensionskostnader -1 224 -1 236 -1 236 -1 248 -1 248

Löneskatt -3 514 -3 549 -3 549 -3 584 -3 584

Rehabkostnader -1 320 -1 333 -1 333 -1 346 -1 346

Pensionsutbetalningar -7 500 -7 900 -8 000 -8 100 -8 200

SUMMA KOSTNADER -1 288 729 -1 342 910 -1 383 884 -1 443 669 -1 503 993

FINANSIELLA intäkter & kostnader

Internränta 7 600 5 300 5 400 5 500 5 600

Utdelning helägda bolag (KFAB; AFAB) 8 000 12 000 11 000 10 000 7 000

Externa finansiella intäkter 7 200 6 500 6 700 6 900 7 100

Externa finansiella kostnader -1 200 -1 000 -1 300 -1 600 -1 900

SUMMA FINANSNETTO 21 600 22 800 21 800 20 800 17 800

ÅRETS RESULTAT 5 403 21 098 12 733 15 120 21 189

Över/underskott budget 0,5% 1,9% 1,1% 1,3% 1,7%

Skattesats 20:91 21:61 21:61 21:41 20:91


Kommunstyrelsen Driftbudget Kommunstyrelsen har ansvar för hela kommunens utveckling och ekonomiska ställning. Den leder samt samordnar planering och uppföljning av kommunens verksamhet och ekonomi. Ett annat ansvarsområde är att leda utvecklingen av kommunens angelägenheter och ha uppsikt över övriga nämnders verksamheter. Under kommunstyrelsen finns kommunledningskontor, ekonomikontor, kultur och fritidskontor och personalkontor som är styrelsens förvaltning och ska med helhetssyn driva de långsiktiga och strategiska framtidsfrågorna, kontoret stödjer även övriga kontor och förtroendevalda med beslutsunderlag. Räddningstjänsten är en del av kommunförbundet Attunda. Lönecentrum i Tierp är en lönenämnd i samarbete med Tierps och Älvkarleby kommun. Den nya mandatperioden kommer ha stort fokus på förändringsarbete, därför avsätts resurser till ekonomikontoret, HR-kontoret och särskilda medel för förändringsarbete under kommunstyrelsen samt ytterligare resurser under finansförvaltningen, totalt 3,5 miljoner kronor. Resursökning har också skett till kommunledningskontoret för e-tjänstesamordnare/-plattform (500 tkr). Från 2019 upphör samverkansnämnden och istället bildas IT-nämnden. Knivsta kommun var värdkommun för samverkansnämnden tidigare, den nya IT-nämnden har Tierps kommun som värdkommun och Knivsta kommun betalar en medlemsavgift för basfunktioner/tjänster, övriga uppdrag och tjänster betalas av respektive verksamhet till IT-nämnden enligt överenskommelser/avtal. Kommunstyrelsen hanterar även delar av fritids- och kulturfrågorna. Verksamheterna är aktivitets- och föreningsbidrag, fritidsanläggningar, allmän kultur och bibliotek. Här finns också näringslivsfrågor, folkhälsa, konsumentrådgivning och serveringstillstånd.


Fördelning av kommunbidrag per verksamhet

DRIFTBUDGET Budget 2018

Budget 2019

plan 2020

plan 2021

plan 2022 Nettokostnad i tkr

Kommunstyrelse

KF, Nämnd- och styrelseverksamhet 5 582 5 582 5 694 5 808 5 924

Partistöd 403 310 310 310 403

Övrig politisk verksamhet 2 740 2 740 2 795 2 851 2 908

Räddningstjänst 14 294 14 780 15 076 15 378 15 686

Totalförsvar och samhällsskydd 385 389 393 401 409

Folkhälsa och hållbar utveckling 555 561 567 578 590

Näringsliv och marknadsföring 1 781 1 799 1 817 1 853 1 890

Serveringstillstånd 55 56 57 58 59

Konsumentrådgivning och energirådgivning 253 256 259 264 269

Budget & Skuldrådgivning 165 167 169 172 175

Allmän fritid 3 324 3 376 3 763 3 683 3 773

Idrotts- & fritidsanläggningar 14 268 32 322 37 478 41 728 42 563

Bibliotek 8 539 8 624 8 710 8 884 9 062

Allmän Kultur 1 293 1 262 1 481 1 503 1 533

Måltidsverksamhet 0 300 303 309 315

Flykting (integration) 1 000 0 0 0 0

Kommunledningskontor 26 514 27 412 27 183 27 591 28 143

Ekonomikontor 9 275 10 164 10 316 10 471 10 680

HR-kontor 4 629 5 698 5 443 5 195 4 969

Lönecentrum (Knivsta, Tierp och Älvkarleby) 3 065 3 114 3 164 3 215 3 266

Fackliga kostnader 1 340 1 653 1 670 1 703 1 737

Planering verksamhetslokaler 8 347 3 152 2 199 2 243 2 288

Kommunhus 5 548 5 603 5 687 5 772

IT-nämnd (Knivsta, Östhammar, Älvkarleby, Tierp & Heby) 18 563 17 749 17 926 18 195 18 468

Förändringsledning 1 000 2 000 1 250 500

Effektiviseringsbeting - 0,5% -150 -300 -889 -1 068 -1 680

Summa Kommunstyrelsen 126 220 147 714 153 487 158 262 159 702


Samhällsutvecklingsnämnd

Driftbudget Ansvaret för långsiktig planering av hållbar utveckling vilar på nämnden för samhällsutveckling. En viktig del i samhällets utveckling är att samtidigt som tätorterna växer så ska hela kommunen leva. Nämnden har det övergripande ansvaret för all social, miljö, fysisk- och teknisk planering i kommunen. I uppdraget för nämnden ingår förutom översiktsplan att som ett led i stadsplaneringen ta fram handlingsplaner för tematiska områden som VA, samt detaljplaner för utbyggnad av kommunens tätorter och stråk. Då investeringar i framtida och befintlig mark och yta är en så väsentlig del av Knivstas fortsatta utveckling och finansiering, ska nämnden också säkerställa en långsiktig plan för exploatering av mark. Andra verksamheter som ingår i nämndens ansvarsområde är park och naturvård, strategisk miljö, VA och energi planering, trafikplanering, bredbandsutbyggnad, bostadsanpassning och avfallshantering. Under mandatperioden har 1 miljon kronor årligen tillförts budgetposten stadsbyggnad (detaljplaner) för arbete med området Västra Knivsta. Översiktsplanen ska under mandatperioden aktualiseras enligt kommunallagen, för att stärka dialogen med invånarna har 400 tkr extra anslagits till budgetposten. Fördelning av kommunbidrag per verksamhet


Budget 2019

plan 2020

plan 2021



Nämndkostnader 1 543 1 543 1 566 1 589 1 621

Gator, vägar 26 101 25 423 25 779 26 482 27 205

Trafikövervakning/Parkeringsavgifter -1 938 -1 957 -1 977 -2 036 -2 097

Parker 4 927 5 022 5 398 5 797 6 059

Naturvård 953 963 973 992 1 012

Teknisk planering 2 808 2 786 3 172 3 235 3 300

Bredband 487 0 0 0 0

Översiktsplan (planprogram) 1 020 1 430 1 444 1 473 1 502

Stadsbyggnad (detaljplaner) 849 1 608 1 624 1 656 1 689

Miljöutveckling 510 515 520 530 541

Bostadsanpassning 2 732 1 859 1 878 1 916 1 954

Exploatering - verksamhet* 8 000 5 000 5 000 5 000 5 000

Avfallsverksamhet 0 0 0 0 0

Vindkraftverk 0 0 0 0 0

Effektiviseringsbeting - 0,5% -40 -80 -261 -306 -493

Summa Samhällsutvecklingsnämnd 47 952 44 112 45 116 46 328 47 293


Valnämnd Valnämnden sköter kommunens uppgifter vid val och folkomröstningar. Under 2019 är det inga allmänna val till riksdag, landsting och kommun, men val till EU-parlamentet.


Budget 2019

plan 2020

plan 2021


Valnämnd 500 160 0 0 600

Överförmyndarnämnd Nämnden utövar tillsyn över ställföreträdares förvaltning av huvudmäns tillgångar. Överförmyndarnämnden är ett samarbete med kommuner i Uppsala Län. Knivsta kommuns kostnadsandel i ÖFN beräknas efter folkmängd.


Budget 2019

plan 2020

plan 2021


Överförmyndarverksamhet 1 358 1 308 1 334 1 361 1 388

Kommunrevision Revisorerna är fullmäktiges organ för den demokratiska kontrollen i kommunen. De granskar varje år nämndernas och de kommunala bolagens ekonomi och verksamhet samt lämnar en revisionsberättelse till kommunfullmäktige. Kommunfullmäktiges presidium bereder och fastställer den slutliga ekonomiska ramen för kommunrevisionen i separat beslut, den ekonomiska ramen nedan är en bedömning för att beräkna kommunens totala ekonomiska åttaganden.


Budget 2019

plan 2020

plan 2021


Kommunrevisionen 848 848 865 882 900


Socialnämnd Driftbudget Nämnden ansvarar för äldreomsorg, omsorg om funktionshindrade, individ- och familjeomsorg, arbetsmarknad och flyktingmottagande. Från och med 2017 och övriga planperioden justeras ramarna genom volymuppräkning, det vill säga nämnden tilldelas ökade resurser vartefter befolkningen ökar och därmed behoven av omsorg med mera. Verksamhet hemtjänst och delegerad HSL avser endast den verksamhet som bedrivs inom lagen om valfrihet (LOV), all övrig verksamhet såsom trygghetslarm, nattpatrull etc inkluderas inom verksamheten vård och omsorg enligt SOL och HSL. Socialnämnden har ett flertal verksamheter som i hög grad påverkas av omvärlden och politiska beslut på nationell nivå. Från 2019 har området förebyggande verksamhet fått ökad prioritet och ett ökat anslag (2,5 mnkr). Även individ och familjeomsorg och färdtjänst har fått ökad tilldelning av medel. Fördelning av kommunbidrag per verksamhet


Budget 2019

plan 2020

plan 2021


Socialnämnd

Nämndkostnader 1 226 1 226 1 250 1 274 1 299

Vård & omsorg enl SOL och HSL 131 334 123 359 129 343 135 462 141 799

LOV - hemtjänst & delegerad HSL 34 990 36 852 38 045 39 250 41 291

Insatser enl LSS och SFB 65 899 67 861 69 883 72 625 75 451

Färdtjänst/riksfärdtjänst 3 563 4 099 4 140 4 220 4 302

Förebyggande verksamhet 4 250 6 793 6 861 6 994 7 130

Individ- & familjeomsorg, vård o stöd 33 073 36 356 37 885 40 777 43 795

Individ- & familjeomsorg, försörjn.stöd 9 050 9 141 9 232 9 411 9 594

Flyktingmottagande 762 1 234 722 0 0

Arbetsmarknadsåtgärder ungdomar/nyanlända 3 314 3 347 3 380 3 446 3 513

Effektiviseringsbeting - 0,5% -450 -900 -1 897 -2 394 -3 452

Summa Socialnämnd 287 011 289 368 298 844 311 065 324 722

Volymer Bokslutsregleras mot beviljade hemtjänsttimmar och delegerad hälsa & sjukvård, samt återbetalning av ersättning till Försäkringskassan (SFB) efter skillnaden mellan budgeterat antal personer och verkligt utfall som årsgenomsnitt (ersättningsnivån följer Försäkringskassans assistansersättning per timme). Hemtjänsttimmarna ökar stadigt under perioden i takt med att antalet äldre blir fler. 2018 2019 2020 2021 2022

Vård & omsorg – hemtjänst/delegerad HSL Timmar 75 000 76 000 78 000 80 000 84 000

Hemtjänst & delegerad HSL (beviljad) kr per timme 467 485 488 491 492

Insatser enl LSS och SFB (Försäkringskassan) antal personer 25 26 27 28 29


Utbildningsnämnd Driftbudget Utbildningsnämndens verksamhetsområden är pedagogisk omsorg, förskola, skolbarnomsorg, förskoleklass, grundskola, grundsärskola, gymnasium, gymnasiesärskola, kommunal vuxenutbildning samt utbildning i svenska för invandrare, kulturskola och ungdomsverksamheten. Budgetår 2019 har utbildningsnämndens ramar ökat med 5,6 procent vilket till stor del är volymuppräkning på grund av fler barn/elever. Grundskolan har även erhållit en ökad tilldelning utöver volym (5,6 mnkr) samt möjlighet till ökade resurser från finansförvaltningen för att öka datortätheten i skolan. Fördelning av kommunbidrag per verksamhet


Budget 2019

plan 2020

plan 2021


Utbildningsnämnd

Nämndkostnader 1 448 1 448 1 477 1 507 1 537

Förskola, barn 1-5 år 202 529 205 631 213 983 229 999 245 790

Skolverksamhet & skolbarnsomsorg 353 929 381 594 391 636 403 734 424 503

Grundsärskola 10 426 9 635 9 731 9 828 10 025

Gymnasieskola, internt 7 936 6 916 7 601 8 375 9 165

Gymnasieskola, externt 71 777 81 164 88 224 96 546 103 050

Gymnasiesärskola 4 143 4 184 4 226 4 311 4 397

Vuxenutbildning 3 764 3 802 3 840 3 917 3 995

Svenska för invandrare 3 206 3 088 3 119 3 181 3 245

Ungdomsverksamhet 3 679 3 770 3 845 3 922 4 000

Kulturskola 4 738 4 882 4 980 5 080 5 182

Effektiviseringsbeting - 0,5% -975 -1 950 -4 496 -5 591 -8 320

Summa Utbildningsnämnd 666 600 704 164 728 166 764 809 806 569

Volymer Antalet barn och elever i förskola och grundskola ökar fortare än befolkningen i stort. Under mandatperioden ökar antalet förskolebarn med 231 barn (+17 procent) och i grundskolan är ökningen 353 elever (+12 procent). I gymnasieskolan ökar antalet elever med 228 elever, en 34 procentig ökning.

2018 2019 2020 2021 2022 Förskola, barn 1-5 år Antal 1 401 1 402 1 445 1 540 1 632 Servicegrad förskola procent 90 89 89 89 90 Skolverksamhet & skolbarnsomsorg Antal 3 015 3 140 3 192 3 261 3 367 Gymnasieskola, internt Antal 65 50 55 60 65 Gymnasieskola, externt Antal 677 753 808 865 905 Kulturskolan Antal 754 785 798 815 842

Förskola, barn 1-5 år á-pris 144 555 146 686 148 089 149 350 150 570 Skolverksamhet & skolbarnsomsorg á-pris 117 409 121 546 122 693 123 807 126 078 Gymnasieskola, internt á-pris 122 092 138 320 138 200 139 583 141 000 Gymnasieskola, externt á-pris 106 062 107 790 109 199 111 611 113 888


Bygg och miljönämnden Driftbudget Bygg och miljönämnden ansvarar för bygglovhandläggning, kart-, mät- och GIS-verksamhet, miljö- och hälsoskydd och trafikplanering. Nämndens verksamheter är i hög grad avgiftsfinansierade. Fördelning av kommunbidrag per verksamhet


Budget 2019

plan 2020

plan 2021


Bygg- och miljönämnd

Nämndkostnader 1 178 1 154 1 201 1 225 1 250

Stadsbyggnad 6 035 5 060 5 178 5 282 5 388

Trafikplanering 260 263 266 271 276

Miljö- och hälsoskydd 2 932 2 878 2 987 3 047 3 108

Effektiviseringsbeting - 0,5% -25 -50 -72 -98 -120

Summa Bygg- och miljönämnd 10 380 9 305 9 560 9 727 9 902


Ekonomistyrningsprinciper God ekonomisk hushållning Enligt 8 kap. 1 § kommunallagen ska kommuner och landsting ha en god ekonomisk hushållning i sin verksamhet och i sådan verksamhet som bedrivs genom andra juridiska personer.

Mål och riktlinjer ska finnas för god ekonomisk hushållning.

Återställningstiden för negativa resultat är tre år och skall beslutas i samband med antagande av budgeten.

Synnerliga skäl för att inte återställa negativa resultat ska tas upp både i budget och årsredovisning.

Upprättande av åtgärdsplaner ska ske vid negativa resultat.

Revisionen ska bedöma uppfyllelsen av målen för god ekonomisk hushållning i årsredovisning och delårsrapport.

För att finansiera en verksamhet över tid krävs normalt sett mer än ett nollresultat. Om man under ett år förbrukar mer pengar än man får in innebär det att det blir kommande år, eller kommande generationer, som måste betala för överkonsumtionen. Nedan ges ett antal skäl till att ett positivt resultat behövs för att nå god ekonomisk hushållning (se skriften ”Hushållning i lagens namn”):

Finansiera investeringar och värdesäkra anläggningstillgångar

Stora pensionsavgångar medför ökade pensionsutbetalningar

Konjunkturanpassat resultat

Resurser för utveckling För att motsvara kravet på god ekonomisk hushållning räcker det med andra ord inte med att intäkterna är i nivå med kostnaderna. En kommun ska ange de finansiella mål som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning. Ett vanligt förekommande mål är att resultatets andel av skatteintäkter och generella statsbidrag ska uppgå till minst 2 procent. SKL anser emellertid under senare år att det viktigaste är att utgå från kommunens unika situation. Det innebär att finansiellt mål kan variera mellan 1-5 procent av skatter och kommunalekonomisk utjämning, en förvaltande kommun utan nämnvärd expansion kan ha en lägre målsättning medan kommuner med expansionsplaner behöver ha skapa handlingsutrymme för framtida investeringar. Budgetdisciplin Det är av stor vikt att alla verksamheter, nämnder med flera genomför sitt uppdrag inom givna ekonomiska ramar. Tillsammans bidrar alla till kommunens finansiella måluppfyllelse. Verksamheternas samlade resultat presenteras för nämnden via månatliga ekonomiska prognoser. Visar den samlade bilden för nämnden ett underskott har nämnden en skyldighet att vidta åtgärder. En handlingsplan för att hantera den ekonomiska obalansen ska då upprättas, innehållande konkreta åtgärder, analys och konsekvens av åtgärd, samt beslutas av nämnd. Vidare ska kommunstyrelsen underrättas om handlingsplanen och hur arbetet med att genomföra åtgärderna fortgår till dess att ekonomi i balans råder för nämnden.


Balanskrav och resultatutjämningsreserv Från och med den 1 januari 2013 finns det i kommunallagen en möjlighet att under vissa betingelser reservera delar av ett positivt resultat i en resultatutjämningsreserv (Kommunala resultatutjämningsreserver, prop 2011/12:172). Denna reserv kan sedan användas för att utjämna intäkter över en konjunkturcykel, och därigenom möta konjunkturvariationer. Resultatutjämningsreserverna (RUR) gör det möjligt att på ett ansvarsfullt sätt reservera en del av överskottet i goda tider och sedan använda medlen för att täcka underskott som uppstår till följd av en lågkonjunktur. Införandet av reserverna kan ses som ett förtydligande av det övergripande målet om god ekonomisk hushållning som kommuner och landsting ska ha i sin verksamhet Enligt Knivsta Kommuns riktlinje kan medel reserveras till RUR när kommunens finansiella mål är uppnådda med ett maximalt belopp som motsvarar det lägsta av antingen den del av årets resultat eller den del av årets resultat efter balanskravsjusteringar som överstiger 1 procent av summan av skatteintäkter samt generella statsbidrag och kommunalekonomisk utjämning. Beslut om att använda medel från resultatutjämningsreserven ska fattas i samband med kommunfullmäktiges beslut om budget, men kan vid behov revideras i samband med bokslut. Budget 2019 och planperioden 2020-2022 medger ingen avsättning till RUR. Resultatet måste uppgå till mer än 1 procent av skatter, bidrag och kommunalekonomisk utjämning för att medge avsättning till RUR, samt att inga underskott finns att reglera. Uttag ur RUR får göras om skattetillväxten under innevarande budgetår understiger tioårs genomsnittet, detta uttag kan göras vid läggande av budget eller vid befarat underskott under löpande kalenderår. Regler och principer för budgetramar Kommunfullmäktiges beslut om budgeten är fastställande av de ekonomiska ramar och mål som skall gälla för de olika delarna av den kommunala verksamheten. Budgeten fördelas och beslutas på sådant sätt att den är oberoende av vilken organisation som kommunen väljer att jobba efter och vilken driftform som väljs. Indelningen i verksamhetsområden (block) följer i stort den uppdelning som görs i kontoplanen Kommun-Bas. Inom beslutade anslag har nämnder och styrelse till uppgift att sköta den löpande verksamheten. De tillgängliga resurserna bestämmer graden av måluppfyllelse – ekonomin sätter gränsen och förutsätter optimalt resursutnyttjande. Om nämnd eller styrelse under löpande verksamhetsår finner att man inte kan fullgöra anförtrodd verksamhet, inom ramen för av kommunfullmäktige beviljat anslag, mål och resultatkrav ska tvingande nivåer enligt lagstiftning och myndighetskrav prioriteras. Budgetramarna är en nettokostnadsram avseende driftbudgeten, nämnderna beslutar om nivån på externa intäkter i samband med nämndens internbudget och verksamhetsplan. Omfördelning inom verksamhetsblock kan beslutas av respektive nämnd och ska anmälas till ekonomiavdelningen. Uppföljning av driftbudgetar görs från februari till oktober (uppehåll under juni) och ska beslutas av respektive nämnd och anmälas till kommunstyrelsen. Omfördelning mellan verksamhetsblock ska beslutas dels av nämnd/ styrelse och dels av kommunfullmäktige.


Regler och principer vid bokslutsreglering Bokslutsreglering gäller för beviljade hemtjänsttimmar, barn och elever i förskola och grundskola, gymnasieskola, grundsärskola, gymnasiesärskola, snöröjning samt SFB kommunala kostnaden enligt följande:

- faktiskt antal beviljade hemtjänsttimmar och delegerad HSL mot budgeterad volym, räkning ska ske den 10:e i varje månad,

- faktiskt antal barn/elever inom förskola och grundskola samt egen verksamhet inom

gymnasieskolan enligt de räkningar som genomförs per 15 april och 15 oktober,

- faktiska kostnader för köpta elevplatser inom gymnasieskola, obligatorisk grundsärskola och gymnasiesärskola regleras mot faktiskt utfall,

- faktiska kostnaden för snöröjning regleras i bokslutet mot ett snitt av de tre närmast

föregående årens kostnader,

- faktiska kostnaden för återbetalning av de första 20 timmarna till Försäkringskassan avseende ärenden enligt socialförsäkringsbalken (SFB, tidigare LASS), med avstämning 1 oktober 2018 mot budgeterat antal,

- faktiskt antal individintegrerade elever inom grundskola enligt de räkningar som

genomförs per 15 april och 15 oktober. Vid antalsregleringen för förskola, grundskola och internt gymnasium uppgår regleringen per barn respektive elev till à-priset minskat med 25 tkr. Avdraget avser fasta kostnader utöver barn/elevpeng och lokalpeng, som inte påverkas av volymen under pågående budgetår. Vid regleringen av individintegrerade elever uppgår regleringen per elev till 200 tkr. Budgeterade medel för köpta elevplatser inom gymnasieskola, obligatorisk grundsärskola och gymnasiesärskola kan inte omdisponeras till annan verksamhet utan nytt kommunfullmäktigebeslut.

Regler och principer för effektiviseringsbeting Effektiviseringsbeting får inte göras på verksamheter som bokslutsregleras med faktisk kostnad. Regler och principer för investeringar Beviljad investeringsutgift är bunden till ett projekt och är ett utgiftstak. Om det befaras att en investering inte kan genomföras inom beviljat anslag och ingen möjlighet finns till omdisponering mellan nämndens beviljade investeringsprojekt, åligger det berörd nämnd att föra ärendet vidare till kommunstyrelsen. Kommunstyrelsen kan besluta om utökad ram via omdisponering av KS ofördelade investeringsmedel, alternativt vidare till kommunfullmäktige för utökade investeringsramar. Investeringar innebär inte per automatik en utökad driftbudget för eventuella ökade kapitaltjänstkostnader. För investeringar/ anläggningstillgångar utgår internränta på bokfört värde. Alla förändringar mellan projekt och disponering av ofördelade medel ska beslutas av respektive nämnd/ styrelse och ska anmälas till ekonomiavdelningen. Uppföljning av investeringsprojekt utfall och prognos görs i bokslut (delår- och årsbokslut) och beslutas av respektive nämnd samt anmäls till kommunstyrelsen.


Bilaga 1 Investeringsplan 2019-2022

Kommunstyrelsen Utgift Utgift Utgift Utgift Totalt

2019 2020 2021 2022 perioden

Fritid och kultur

Bibliotek, inventarier 150 150 150 150 600

Bibliotek Alsike Nord, inventarier 0 1000 50 50 1 100

Befintliga sporthallar och simhall, utrustning 200 200 200 200 800

Övriga anläggningar utrustning 200 200 200 200 800

CIK - utrustning 8 000 0 0 0 8 000

CIK – utemiljö 500 0 0 0 500

Nya fotbollsplaner Knivsta 20 000 30 000 0 0 50 000

Sporthall Alsike Nord utrustning 0 1 500 0 0 1 500

Renovering spontanidrottsplats Thunman 300 0 0 0 300

Utveckling av elljusspår/belysning 0 2 000 0 0 2 000

Konst, underhåll och inventering 500 500 500 500 2 000

Renovering av konstgräsplan 3 000 0 0 0 3 000

IT utrustning, ospecificerat 300 300 300 300 1 200

SUMMA Fritid och kultur 33 150 35 850 1 400 1 400 71 800

Gemensam stödverksamhet

Möbler och arkiv 500 500 500 500 2 000

Programvara adm (politiker) 200 0 0 0 200

Programvara ekonomisystem 0 0 0 500 500

Programvara e-handel 0 500 0 0 500

Programvara beslutsstödssystem (styrning och ledning) 300 0 0 300 600

Webbutveckling 750 500 500 500 2 250

Intranät/virtuell arbetsplats 250 250 250 0 750

Utbyggnad av ärendehanteringssystem (P360) 200 200 200 200 800

Dokumenthantering 500 500 500 500 2 000

Nämndprocessen 0 200 0 200 400

Arkiv och E-arkiv 500 500 500 500 2 000


Nät och datakommunkation 2 000 4 000 1 000 1 000 8 000

Serverplattform/datacenter 1 000 1 000 1 000 1 000 4 000

Printplattform 0 1 000 0 0 1 000

Klientplattform 2 000 1 000 0 1 000 4 000

Programarbete för nya verksamhetslokaler, lokalansvarig 3 000 3 000 3 000 3 000 12 000

Köp av lägenheter, lokalansvarig 3 000 3 000 3 000 3 000 12 000

Anpassning/reinvestering i egna fastigheter, lokalansvarig 1 700 1 700 1 700 1 700 6 800

Kommunhuset ospecificerat, lokalansvarig 1 000 1 000 1 000 1 000 4 000

SUMMA Gemensam stödverksamhet 17 200 19 150 13 450 15 200 65 000

Måltidsverksamhet, utrustning & inventarier 700 500 500 500 2 200

KS ofördelade investeringsmedel 15 000 15 000 15 000 15 000 60 000

SUMMA Kommunstyrelsen 66 050 70 500 30 350 32 100 199 000


Samhällsutvecklingsnämnd Utgift Utgift Utgift Utgift Totalt

2019 2020 2021 2022 perioden

TRP Gredelbyleden/Boängsvägen 8 000 8000 0 0 16 000

Gredelbyleden, stadsgata 0 1 000 5 000 5 000 11 000

Underhållsasfaltering bef. gatunät 4 000 4 000 2 500 2 500 13 000

Reinvestering belysning 1 500 1 500 1 500 1 500 6 000

Förtätning belysning 800 800 800 0 2 400

TSHÅ (Trafiksäkerhetshöjande åtgärder) 2000 2 000 2 000 2 000 8 000

GC-väg landsbygd, medfinans Vassunda-Uppsala 0 15 000 15 000 0 30 000

Reinvestering GC-nät 1 000 1 000 1 000 1 000 4 000

Parkvägen och ombyggnad av Södervägen 15 000 1 000 0 0 16 000

GC-väg Kölängens förskola 7 500 0 0 0 7 500

Ledingevägen GC-väg 0 5 000 5 000 0 10 000

Ombyggnad Centralvägen mellan Apoteksvägen och Särstv. 0 0 10 000 0 10 000

GC Kölängsvägen norra fram till Gredelbyleden 0 4 000 0 0 4 000

Cykelvägvisning 1 000 0 0 0 1 000

friluftsåtgärder Kölängen 1 000 1 000 0 0 2 000

Renovering bef anläggningar 1 000 1 000 1000 1 000 4 000

information och tillgängliggörande av natur 100 100 100 0 300

Järnvägsparken 2 000 0 0 0 2 000

Lokalt åtgärdsprogram Knivstaån 2 000 2000 2000 2 000 8 000

Aktivitetspark CIK 0 2000 0 0 2 000

Parken ospecificerad maskin och utrustningsinvest. 500 500 500 500 2 000

Återvinningscentral löpande ospecificerat 200 200 200 200 800

Reinvestering ÅVC 800 0 0 0 800


Nämndens ofördelade investeringsmedel* 1 000 1 000 1 000 1 000 4 000

SUMMA Samhällsutvecklingsnämnd 49 700 51 400 47 900 17 000 166 000

EXPLOATERING - Samhällsutvecklingsnämnd

Sågen/Centrum

Kilen 0 0 20 000 15 000 35 000

Segerdal 0 0 10 000 10 000 20 000

Sågen - Infastruktur 3 000 8 000 5 000 5 000 21 000

Västra Knivsta

Ängby IP 2 000 0 0 0 2 000

Ängby industriområde 0 0 20 000 20 000 40 000

Centrala Ängby - Infrastruktur 10 000 20 000 30 000 0 60 000

Östra Knivsta

Margaretahemmet 0 4 000 0 0 4 000

Vrå 1:392 Genova 2 500 0 0 0 2 500

Vrå 1:791 0 0 1 000 0 1 000

Vrå Lilla Brännskärsskogen 0 0 0 5 000 5 000

AR/Brunnby

AR - Infrastruktur 5 000 0 0 0 5 000

Södra AR 0 2 000 3 000 0 5 000

Inköp av mark och fastigheter för exploatering 10 000 10 000 10 000 10 000 40 000

Ofördelade medel exploatering* 4 000 4 000 4 000 4 000 16 000

SUMMA EXPLOATERING - Samhällsutvecklingsn. 36 500 48 000 103 000 69 000 256 500


Bygg- och miljönämnden Utgift Utgift Utgift Utgift Totalt

2019 2020 2021 2022 perioden

Mätutrustning 0 1 000 0 0 1 000

Flygfotografering 1 500 0 0 1 500 3 000

Digitalt arkiv 0 0 500 0 500

Verksamhetssystem Bygg 0 1 000 0 0 1 000

Digitalisering - innovation 500 500 500 1 500



SUMMA Bygg- och miljönämnden 3 300 3 800 1 800 3 300 12 200

Socialnämnden Utgift Utgift Utgift Utgift Totalt

2019 2020 2021 2022 perioden

Verksamhetssystem VO 2 500 0 0 0 2 500

Gruppbostad Lss 1 000 0 0 0 1 000

Stödboende barn och unga 1 000 0 0 0 1 000

E-arkiv 1 000 0 0 0 1 000



SUMMA Socialnämnden 7 000 1 500 1 500 1 500 11 500

Utbildningsnämnden Utgift Utgift Utgift Utgift Totalt

2019 2020 2021 2022 perioden

Alsike skola, Inventarier och läromedel 400 250 250 250 1 150

Brännskärrsskolan, Inventarier och läromedel 200 200 200 200 800

Genomförande IT-plan, IT-investeringar 100 100 100 100 400

Lagga- / Långhunda förskola & skola, Inventarier och läromedel 100 100 100 100 400

Ängbyskolan, Inventarier och läromedel 600 1 400 100 100 2 200

Thunmanskolan, Inventarier och läromedel 200 200 200 200 800

Skutan/Citronen/V:a Ängby fsk, Inventarier och läromedel 75 75 75 75 300

Diamantens fsk, Inventarier och läromedel 75 75 75 75 300

Gredelby förskola, Inventarier och läromedel 100 700 75 75 950

Högåsskolan, Inventarier och läromedel 250 250 250 150 900

Ny skola Alsike Nord, Inventarier och läromedel 4 500 200 200 100 5 000

Segersta skola, Inventarier och läromedel 200 200 200 250 850

Högåsskolans fsk, Inventarier och läromedel 75 75 75 0 225

Lustigkulla förskola, Inventarier och läromedel 75 75 75 75 300

Ny förskola Kölängen, Inventarier och läromedel 1 400 75 75 75 1 625

Ny skola Ängby, Inventarier och läromedel 0 0 0 3 000 3 000

Tallbacken/Tärnan, Inventarier och läromedel 200 100 100 100 500

Trollskogens förskola, Inventarier och läromedel 75 75 75 75 300

Lilla brännkärrs förskola, Inventarier och läromedel 75 75 75 75 300

Sjögrenska gymnasiet, Inventarier och läromedel 200 200 200 200 800

Verktygslådan inventarier och läromedel 75 75 75 75 300

Stöd och konsultationsteam, Inventarier och läromedel 100 100 100 100 400

Skolhälsovården, Inventarier och läromedel 75 75 75 75 300

Vuxenutbildning och SFI, Inventarier och läromedel 75 75 75 75 300

Ungdomsverksamhet, Inventarier och läromedel 100 100 100 100 400

Kulturskolan, Inventarier och läromedel 150 150 150 150 600

IT utrustning, ospecificerat 3000 2 000 1 500 1 500 8 000


SUMMA Utbildningsnämnden 13 475 8 000 5 575 8 350 35 400

SUMMA INVESTERINGSRAM 176 025 183 200 190 125 131 250 680 600


Bilaga 2 Befolkningsprognos 2018-2022 2018-06-11

Folkmängd Knivsta kommun

År/Ålder 2018 2019 2020 2021 2022

0 284 285 294 316 337

1-5 1 539 1 593 1 642 1 750 1 854

6-15 3 113 3 166 3 218 3 304 3 430

16-18 724 763 835 878 918

19-24 1 089 1 057 1 090 1 224 1 317

25-44 5 255 5 283 5 397 5 675 5 988

45-64 4 256 4 357 4 461 4 646 4 821

65-69 809 766 749 749 758

70-74 777 790 821 793 784

75-79 430 476 511 592 636

80-84 257 281 303 310 331

85-89 146 147 151 152 165

90-94 72 74 73 78 77

95-w 23 23 21 22 24

Summa 18 773 19 062 19 565 20 487 21 440


Bilaga 3 Budget per verksamhet och inom varje verksamhetsblock Effektiviseringsbetinget per nämnd är exkluderat i bilagan.

1 Politisk verksamhet

(belopp i tkr) Budget Plan Plan Plan

2019 2020 2021 2022

Intäkter 0 0 0 0 Kostnader 16 319 16 490 16 805 17 820

Kommunbidrag (tkr) 16 319 16 490 16 805 17 820

varav kommunbidrag Kommunstyrelse 8 632 8 797 8 967 9 233 varav kommunbidrag Samhällsutvecklingsnämnd 1 543 1 566 1 589 1 613 varav kommunbidrag Socialnämnd 1 226 1 250 1 274 1 299 varav kommunbidrag Utbildningsnämnd 1 448 1 477 1 507 1 537 varav kommunbidrag Bygg- och miljönämnd 1 154 1 201 1 225 1 250 varav kommunbidrag Valnämnd 160 0 0 600 varav kommunbidrag Överförmyndarnämnd 1 308 1 334 1 361 1 388 varav kommunbidrag Revision 848 865 882 900

Beskrivning av verksamheten Till detta verksamhetsområde hör kommunfullmäktige, kommunstyrelsen, annan nämnd- och styrelseverk-

samhet och sådan administration som hör till kommunens politiska ledning. Verksamhetsrelaterad administration redovisas under resp. område. Partistöd och kostnader för revison ingår i detta block.

Medlemsavgifter till Regionförbund, Sveriges kommuner och landsting samt Mälardalsrådet redovisas här.

1A Fullmäktige, nämnd- och styrelseverksamhet


2019 2020 2021 2022

Intäkter 0 0 0 0

Kommunfullmäktige 1 299 1 325 1 352 1 379

Kommunstyrelsen 4 283 4 368 4 455 4 544

Samhällsutvecklingsnämnd 1 013 1 028 1 043 1 059

Bygg- och miljönämnden 834 875 892 910

Socialnämnden 787 803 819 835

Utbildningsnämnden 986 1 006 1 027 1 047

Summa kostnader 9 202 9 405 9 588 9 774



1B Partistöd


2019 2020 2021 2022

Intäkter

Kostnader 310 310 310 403

Kommunbidrag (tkr) 310 310 310 403

Anslaget innebär 10 000 kr per mandat i kommunfullmäktige. Under kommunalvalår höjs stödet med 30 procent (3000 kr per mandat)

1C Revision


2019 2020 2021 2022

Intäkter

Kostnader 848 865 882 900


De förtroende valda revisorerna är kommunfullmäktiges kontrollorgan. Har till uppgift att granska all verk-

samhet inom nämndernas verksamhetsområden. Även kostnader för upphandlade revisonstjänster anslås här.

1D Överförmyndarverksamhet


2019 2020 2021 2022

Intäkter

Kostnader 1 308 1 334 1 361 1 388


1E Valnämnd


2019 2020 2021 2022

Intäkter

Kostnader 160 0 0 600



1F Övrig politisk verksamhet


2019 2020 2021 2022

Intäkter 0 0 1 1

Förvaltningskostnader (KF,KS) 1 768 1 803 1 839 1 876

Förvaltningskostnader (SUN) 530 538 546 554

Förvaltningskostnader (BMN) 320 326 333 340

Förvaltningskostnader (SN) 439 447 455 464

Förvaltningskostnader (UN) 462 471 480 490

Medlemsavgifter 972 991 1 011 1 031

Summa kostnader 4 491 4 576 4 664 4 755



2 Infrastruktur


2019 2020 2021 2022

Intäkter 15 419 15 787 16 164 16 547

Kostnader 82 418 84 493 86 601 88 613


varav kommunbidrag Kommunstyrelsen 18 008 18 342 18 708 19 083

varav kommunbidrag Samhällsutvecklingsnämnden 40 790 41 933 43 129 44 211

varav kommunbidrag Bygg- och miljönämnd 8 201 8 431 8 600 8 772

Beskrivning av verksamheten

Området omfattar fysisk och teknisk planering, gator och vägar, parker, näringsliv, miljö, räddning och beredskap, civilförsvarsplanering,näringsliv och marknadsföring, alkoholprövning samt turistverksamhet

2A Stadsbyggnad


2019 2020 2021 2022

Intäkter (BMN) 6 946 7 085 7 227 7 372

Kostnader verksamhet (BMN) 12 006 12 263 12 509 12 760

Kostnader detaljplan (SUN) 1 608 1 624 1 656 1 689

Kostnader översiktsplan (SUN) 1 430 1 444 1 473 1 502

Summa kostnader 15 044 15 331 15 638 15 951


Omfattar översiktsplanering, detaljplanering, bygglov och bygganmälan, kartor, GIS mm. Myndighetsutövning enligt plan- och bygglagen.

Finansiering av detaljplaner, bygglov, bygganmälan och utstakning sker delvis med avgifter.


2B Miljö- och hälsoskydd


2019 2020 2021 2022

Intäkter (BMN) 1 966 2 005 2 045 2 086

Hälsa och hållbar utveckling (KS) 561 567 578 590

Miljöutveckling (SUN) 515 520 530 541

Kostnader (BMN) 4 844 4 992 5 092 5 194

Summa kostnader 5 920 6 079 6 200 6 325


Åtgärder som kommunen vidtar till skydd för miljö och skydd för människors och djurs hälsa. Arbetet regleras genom bl a miljöbalken, livsmedelslagen, djurskyddslagen och smittskydds- lagen.

2C Trafikplanering (BMN)


2019 2020 2021 2022

Intäkter

Kostnader 263 266 271 276


2D Gator, vägar (SUN)


2019 2020 2021 2022

Intäkter 2 000 2 000 2 001 2 001

Kostnader 27 423 27 779 28 483 29 206


Kommunens kostnader för drift och underhåll av statskommunala, kommunala och enskilda gator och vägar inklusive olika former av trafiksäkerhetsåtgärder. Även belysning på gator och vägar där så är påkallat av trafiksäkerhetsskäl.

2E Trafikövervakning och parkering (SUN)


2019 2020 2021 2022

Intäkter 1 144 1 167 1 190 1 214

Kostnader -813 -810 -846 -883

Kommunbidrag (tkr) -1 957 -1 977 -2 036 -2 097


2F Naturvård (SUN)


2019 2020 2021 2022

Intäkter 517 527 538 549

Kostnader 1 480 1 500 1 530 1 561

Kommunbidrag (tkr) 963 973 992 1 012

2G Parker (SUN)


2019 2020 2021 2022

Intäkter 1 691 1 725 1 760 1 795

Kostnader 6 713 7 123 7 557 7 854


Kostnader för kommunal parkverksamhet som parker, lekplatser, naturområden. Skötsel av tomtmark vid kommunens fastigheter.

Städning av gångtunnlar, tömning av papperskorgar mm

2H Teknisk planering (SUN)


2019 2020 2021 2022

Intäkter

Kostnader Teknisk planering 2 061 2 432 2 480 2 530

Kostnader Värmepanna Brännkärrskolan 725 740 755 770

Summa kostnad 2 786 3 172 3 235 3 300


2I Exploateringsverksamhet (SUN)


2019 2020 2021 2022

Intäkter 500 610 722 836

Kostnader 5 500 5 610 5 722 5 836


Innebär en nettointäkt från förädling av mark


2J Räddningstjänst (KS)


2019 2020 2021 2022

Intäkter 0 0 0 0

Kostnader 14 780 15 076 15 378 15 686


2K Totalförsvar och samhällsskydd (KS)


2019 2020 2021 2022

Intäkter 599 611 623 635

Kostnader 988 1 008 1 028 1 049


Åtgärder till stöd för totalförsvaret och annat samhällsskydd som civilförsvarsplanering mm Kommunbidraget avser förbyggande arbete avseende social oro.

2L Näringsliv och marknadsföring (KS)


2019 2020 2021 2022

Intäkter

Kostnader 1 799 1 817 1 853 1 890


2M Budget och skuldrådgivning (KS)


2019 2020 2021 2022

Intäkter

Kostnader 167 169 172 175



2N Serveringstillstånd mm (KS)


2019 2020 2021 2022

Intäkter 56 57 58 59

Kostnader 112 114 116 118


Tillståndsprövning för servering av alkoholhaltiga drycker och tillståndsprövning för spelautomater.

2O Konsumentrådgivning (KS)


2019 2020 2021 2022

Intäkter

Kostnader 256 259 264 269


2P Bredband (SUN)


2019 2020 2021 2022

Intäkter

Kostnader 0 0 0 0



3 Fritid och kultur


2019 2020 2021 2022

Intäkter 8 636 8 808 8 984 9 163

Kostnader 62 872 69 065 73 784 75 276


varav kommunbidrag Kommunstyrelsen 50 466 56 412 60 878 62 113

varav kommunbidrag Utbildningsnämnd 3 770 3 845 3 922 4 000

3A Fritid


2019 2020 2021 2022

Intäkter Idrotts- och fritidsanläggningar 7 457 7 606 7 758 7 913

Allmän fritid (Ks) 3 376 3 763 3 683 3 773

Ungdomsverksamhet (UN) 3 770 3 845 3 922 4 000

Idrotts- och fritidsanläggningar (Ks) 39 779 45 084 49 486 50 476

Summa kostnader 46 925 52 692 57 091 58 249


Kostnader för allmän fritidsverksamhet, ungdomsverksamhet, idrotts- och fritidsanläggningar inklusive

Hälsohuset och Alsikehallen

3B Kultur


2019 2020 2021 2022

Intäkter bibliotek 112 114 116 118

Intäkter kulturskola 1 067 1 088 1 110 1 132

Kostnader bibliotek (Ks) 8 736 8 824 9 000 9 180

Kostnader Allmän Kultur (Ks) 1 262 1 481 1 503 1 533

Kostnader kulturskola (UN) 5 949 6 068 6 190 6 314

Summa kostnader 15 947 16 373 16 693 17 027


Folkbibliotek, musikskola, stöd till studieförbund, allmän kulturverksamhet


4 Pedagogisk verksamhet


2019 2020 2021 2022

Intäkter 10 462 10 753 10 949 11 147

Kostnader 706 476 733 113 770 840 815 317


varav kommunbidrag Utbildningsnämnd 696 014 722 360 759 891 804 170

Verksamhetsområdet omfattar förskoleverksamhet för barn som ej uppnått skolålder, skolbarnsomsorg, förskoleklass, grundskola, gymnasieskola, obligatorisk särskola, gymnasiesärskola, vuxenutbildning.

4A Förskoleverksamhet


2019 2020 2021 2022

Intäkter 3 266 3 331 3 398 3 466

Kostnader 208 897 217 314 233 397 249 256


Volymavstämning per 1 februari och 15 oktober.

4B Grundskola, förskoleklass och skolbarnsomsorg


2019 2020 2021 2022

Intäkter 5 630 5 743 5 858 5 975

Kostnader 387 224 397 379 409 592 430 478


Volymavstämning per 15 april och 15 oktober.

4C Grundsärskola


2019 2020 2021 2022

Intäkter 112 114 116 118

Kostnader 9 747 9 845 9 944 10 143



4D Gymnasieskola


2019 2020 2021 2022

Intäkter 900 1 000 1 001 1 001

Kostnader internt (Sjögrenska) 6 916 7 601 8 375 9 165

Kostnader externt 82 064 89 224 97 547 104 051

Summa kostnader 88 980 96 825 105 922 113 216


Knivsta kommun köper gymnasieplatser från Uppsala kommun och enstaka platser från andra kommuner och friskolor. Köp från Uppsala kommun regleras genom samverkansavtal, vilket innebär att Knivstaeleverna antas till sökt program på samma villkor som Uppsala kommuns egna elever.

4E Gymnasiesärskola


2019 2020 2021 2022

Intäkter 46 47 48 49

Kostnader 4 230 4 273 4 359 4 446



4F Vuxenutbildning


2019 2020 2021 2022

Intäkter 260 265 270 275

Kostnader 4 062 4 105 4 187 4 270


Grundläggande vuxenutbildning, gymnasial vuxenutbildning, påbyggnadsutbildning och särvux.

4 G Svenska för invandrare (SFI)


2019 2020 2021 2022

Intäkter 248 253 258 263

Kostnader 3 336 3 372 3 439 3 508


Kostnader och intäkter för svenskundervisning för invandrare.


5 Vård och omsorg


2019 2020 2021 2022

Intäkter 23 377 23 845 24 322 24 808

Kostnader 309 697 321 112 334 977 350 124


varav kommunbidrag Samhällsutvecklingsnämnd 1 859 1 878 1 916 1 954

varav kommunbidrag Socialnämnd 284 461 295 389 308 739 323 362

Verksamhetsområdet omfattar alla verksamheter som kommunen har ansvar för inom verksam- hetsområdena hälso- och sjukvård, vård och omsorg om äldre och funktionshindrade, individ- och familjeomsorg, familjerätt samt färdtjänst och riksfärdtjänst.

5:1 Vård och omsorg om äldre och funktionshindrade (totalt) (inkl bostadsanpassning)

Budget Plan Plan Plan

2019 2020 2021 2022

Intäkter 22 927 23 386 23 854 24 331

Kostnader 263 750 273 536 284 321 296 258


5:1A Vård och omsorg enligt SOL och HSL


2019 2020 2021 2022

Intäkter 5 630 5 743 5 858 5 975

Kostnader verksamhet 128 989 135 086 141 320 147 774

Kostnader hemtjänst 36 852 38 045 39 250 41 291

Summa kostnader 165 841 173 131 180 570 189 065


Verksamheter som ges med stöd av socialtjänstlagen och hälso- och sjukvårdslagen. De största delverksamheterna är vård och omsorg i ordinärt boende och i särskilt boende. Intäkter från hemtjänsttaxan redovisas under finansförvaltningen.


5:1B Vård och omsorg enligt LSS och SFB


2019 2020 2021 2022

Intäkter 16 892 17 230 17 575 17 927

Kostnader 84 753 87 113 90 200 93 378


Till området räknas kommunala insatser som enligt 9 § lss4 kan begäras av personer som tillhör lagens

personkrets. Följande insatser räknas hit

* rådgivning och annat personligt stöd

* personlig assistans

* ledsagarservice

* kontaktperson

* avlösarservice i hemmet

* korttidsvistelse utanför hemmet

* korttidstillsyn till skolungdomar över 12 år

* boende i familjehem eller i bostad med särskild service (barn och vuxna) * daglig verksamhet

5:1C Färdtjänst och riksfärdtjänst


2019 2020 2021 2022

Intäkter 405 413 421 429

Kostnader 4 504 4 553 4 641 4 731


Färdtjänsten ger en möjlighet för rörelsehindrade att resa med taxi eller med specialfordon till ett subventionerat pris.

5:1D Förebyggande verksamhet


2019 2020 2021 2022

Intäkter

Kostnader 6 793 6 861 6 994 7 130


Hit räknas generellt riktade insatser, det vill säga sådan öppen verksamhet sombedrivs med stöd av till exempel sol i dagcentral, träfflokal och dylikt, och som inte kräver individuellt beslut eller inskrivning


5:1E Bostadsanpassning (SUN)


2019 2020 2021 2022

Intäkter

Kostnader 1 859 1 878 1 916 1 954


5:2 Individ och familjeomsorg totalt block 5

Budget Plan Plan Plan

2019 2020 2021 2022

Intäkter 450 459 468 477

Kostnader 45 947 47 576 50 656 53 866


Institutionsvård för barn och ungdom och vuxna, familjehemsvård för barn och ungdom och vuxna öppna insatser, ekonomiskt bistånd, familjerätt.

5:2A Försörjningsstöd


2019 2020 2021 2022

Intäkter

Kostnader 9 141 9 232 9 411 9 594


5:2B Individ- och familjeomsorg, vård och stöd


2019 2020 2021 2022

Intäkter 450 459 468 477

Kostnader verksamhet 36 806 38 344 41 245 44 272


Här redovisas samtliga kostnader för individ- och familjeomsorgen exkluderat försörjningsstöd och flyktingmottagande


6 Särskilt riktade insatser


2019 2020 2021 2022

Intäkter 43 193 44 057 44 938 45 837

Kostnader 47 774 48 159 48 384 49 350


varav kommunbidrag Kommunstyrelsen 0 0 0 0

varav kommunbidrag Socialnämnd 4 581 4 102 3 446 3 513

6A Flyktingmottagande


2019 2020 2021 2022

Intäkter (SN) 41 616 42 448 43 297 44 163

Kostnader mottagningsenhet (Ks) 0 0 0 0

Kostnader flyktingmottagande (SN) 42 850 43 170 43 297 44 163

Summa kostnad 42 850 43 170 43 297 44 163

Kommunbidrag (tkr) 1 234 722 0 0

Kostnader för flyktingar som tas emot inom ramen för det kommunala flyktingmottagandet och för vilka

kommunen erhåller statlig ersättning enligt förordningen 199027 "om statlig ersättning för flyktingmottagande

m.m." Det innebär kostnad för introduktion av flyktingar, administration, tolkar socialbidrag m.m. Posten för kommunstyrelsen omfattar även kommunens mottagningsenhet och integrationssamordnare.

6B Arbetsmarknadsåtgärder


2019 2020 2021 2022

Intäkter 1 577 1 609 1 641 1 674

Kostnader 4 924 4 989 5 087 5 187


Kostnader för sysselsättningsfrämjande åtgärder. Arbetsmarknadsåtgärder som finansieras helt eller delvis

av kommunen som exempelvis beredskapsarbeten, offentligt skyddade anställningar, lönebidrag och

feriearbete (sommarjobb).


8 Affärsverksamhet


2019 2020 2021 2022

Intäkter 42 125 42 808 43 504 44 214

Kostnader 42 425 43 111 43 813 44 529


varav kommunbidrag SUN 0 0 0 0

varav kommunbidrag Ks 300 303 309 315

Till denna verksamhet hänförs kommersiell verksamhet, bostadsverksamhet, kommunikationer, avfallshantering, vattenförsörjning och avloppshantering m.m.

8A Avfallsverksamhet (SUN)


2019 2020 2021 2022

Intäkter 15 190 15 494 15 804 16 120

Kostnader 15 190 15 494 15 804 16 120


8B Måltidsverksamheten (Ks)


2019 2020 2021 2022

Intäkter 18 935 19 314 19 700 20 094

Kostnader 19 235 19 617 20 009 20 409


8C Vindkraftverk (SUN)


2019 2020 2021 2022

Intäkter 8 000 8 000 8 000 8 000

Kostnader 8 000 8 000 8 000 8 000



9 Stödverksamhet


2019 2020 2021 2022

Intäkter 18 081 18 443 25 812 33 328

Kostnader 93 571 93 947 101 362 109 151


varav kommunbidrag Ks 75 490 75 504 75 550 75 823

Här redovisas kostnader för den kommungemensamma administrationen, drift och underhåll av kommunens fastigheter (ej bolagsägda) samt fackliga kostnader

9A Kommungemensam stödverksamhet


2019 2020 2021 2022

Intäkter (Ks) 18 081 18 443 25 812 33 328

Kostnader (Ks) 83 218 84 475 91 729 99 354


9B Gemensamma verksamhetslokaler


2019 2020 2021 2022

Intäkter

Kostnader 8 700 7 802 7 930 8 060


9C Fackliga kostnader


2019 2020 2021 2022

Intäkter

Kostnader 1 653 1 670 1 703 1 737



Bilaga 4 Fördelning gemensam förvaltning Fördelning kommunbidrag avser finansiering av gemensamma tjänster såsom kontaktcenter, ekonom, verksamhetsutvecklare med IT som verktyg, upphandling mm.


plan 2019

plan 2020

plan 2021


Kommunstyrelse

Planering verksamhetslokaler 20 20 20 20 20

Idrotts- & fritidsanläggningar 40 40 40 40 40

Allmän Kultur 67 68 69 70 71

IT-drift 40 40 40 40 40


Gator, vägar 190 192 194 196 198

Trafikövervakning 35 35 35 35 35

Parker 55 56 57 58 59

Teknisk planering 421 425 429 433 437

Exploateringsverksamhet 300 303 306 309 312

Detaljplaneverksamhet 68 69 70 71 72

Avfallsverksamhet 204 206 208 210 212

Socialnämnd

Vård & omsorg enl SOL och HSL 1015 1 025 1035 1045 1055

Insatser enl LSS och Lass 339 342 345 348 351

Förebyggande verksamhet 72 73 74 75 76

Individ- & familjeomsorg, vård o stöd 591 597 603 609 615

Individ- & familjeomsorg, försörjn.stöd 221 223 225 227 229

Utbildningsnämnd

Förskola, barn 1-5 år 684 691 698 705 712

Skolverksamhet & skolbarnsomsorg 542 547 552 558 564

Gymnasieskola, externt 70 71 72 73 74

Svenska för invandrare 18 18 18 18 18

Bygg- och miljönämnd

Stadsbyggnad 373 377 381 385 389

Miljö- och hälsoskydd 183 185 187 189 191

Totalt nämndernas kommunbidrag 5 548 5 603 5 658 5 714 5 770


Bilaga 5 Ägardirektiv – Kommunfastigheter i Knivsta AB I ägardirektiv tydliggör ägaren, syftet, inriktningen och målen med bolagens verksamhet. Bakgrund Kommunfastigheter i Knivsta AB bildades 2004, bolaget har uppdraget att förvalta kommunens verksamhetslokaler, såsom skolor, förskolor, sim- och sporthallar samt brandstation. Det kommunala ändamålet1 Bolagets syfte är med iakttagande av kommunal självkostnadsprincip tillgodose Knivsta kommuns behov av verksamhetslokaler och för Knivsta kommuns räkning på bästa sätt äga och förvalta aktier och andelar i bolag till vilka överlämnats en för Knivsta kommun kommunal angelägenhet. Likvideras bolaget skall dess behållna tillgångar tillfalla Knivsta kommun. Föremålet för bolagets verksamhet1 Bolaget har till föremål för sin verksamhet att inom Knivsta kommun,

förvärva, avyttra, äga, bebygga, förädla och förvalta fastigheter, tomträtter och anläggningar för huvudsaklig användning i Knivsta kommuns verksamhet samt bedriva härmed förenlig verksamhet.

äga, förvärva, avyttra och förvalta aktier och andelar i bolag till vilka överlämnats en för Knivsta kommun kommunal angelägenhet eller som äger fastigheter eller fastigheter som avses ovan, samt bedriva härmed förenlig verksamhet.

Bolaget är skyldigt att utföra de uppdrag som bolaget tilldelas av sin ägare. Verksamheten ska bedrivas åt ägaren/i ägarens ställe. Budgetdirektiv 2019 Knivsta kommun ska ses som en helhet. Den totala kommunnyttan ska ligga till grund för mål och ambitioner i kommunens olika verksamheter, vare sig de drivs i förvaltnings- eller bolagsform. Kommunfastigheter i Knivsta AB är således en del av kommunkoncernen med de krav detta ställer på beslutsfattande, information och samråd. I samverkan mellan bolaget och Knivsta kommun ska bolaget tillhandahålla kostnads- och driftseffektiva lokaler för den kommunala verksamheten. Bolaget har också att sträva efter, av miljömässiga och ekonomiska skäl, att ha energieffektiva fastigheter. Kommunfastigheter i Knivsta AB ska äga och förvalta fastigheter för att tillhandahålla kommunens verksamheter med ändamålsenliga lokaler och vara aktivt i att söka samordningsfördelar. Vidare ska bolaget aktivt finna fördelaktiga lösningar för kommunhelheten för friställda lokaler och fastigheter som kommunen inte vill utnyttja, genom att hyra ut lokaler externt, avyttra eller förädla fastigheter. Bolaget ska även förvalta andra fastigheter som ägs av kommunen enligt särskilda överenskommelser som tecknas mellan parterna. Bolaget ska tillse att de av bolaget ägda fastigheterna underhålles på ett sådant sätt att nedskrivningsbehov utöver normal planenlig avskrivning inte uppkommer. För detta ska bolaget upprätta en underhållsplan som årligen fastställs.

1 Bolagsordning antagen av kommunfullmäktige, KS 2014/124


Knivsta kommun arbetar aktivt för ett fossilfritt samhälle, Kommunfastigheter i Knivsta AB ska i all nyanskaffning upphandla fordon med minst miljöklassningen euro 6. Bolaget har att följa intentionerna i FN:s konvention om barnens rättigheter, sträva efter att lokaler har hög tillgänglighet och att inte någon stängs ute från kommunal verksamhet på grund av lokalens utformning. Kommunfastigheter i Knivsta AB ska när så är lämpligt samverka med kommunen och kommunens övriga bolag genom medverkan i gemensamma upphandlingar. Knivsta kommuns vision är vägledande för bolagets verksamhet och bolaget ska även implementera de policys som omfattar bolaget. Vid motstridighet mellan policy och bolagets möjlighet att på bästa sätt bedriva sin verksamhet kan styrelsen i enstaka fall göra undantag från policys. Alla avsteg ska dokumenteras i styrelseprotokoll. Kommunfastigheter i Knivsta AB ska i bygginvesteringar avsätta medel för konstnärlig gestaltning motsvarande 0,6 procent av investeringsutgiften i enlighet med Kommunfullmäktiges fastställda program för Konstnärlig gestaltning i Knivsta kommun. Kommunfastigheter i Knivsta AB ska samverka med kommunen för att lösa boendet av Socialnämnden identifierade behov. Parternas behov och skyldigheter i samverkan, avseende de identifierade behoven, ska årligen nedtecknas i ett avtal mellan bolaget och Socialnämnden, där antalet lägenheter som står till kommunens förfogande ska uppgå till var 4:e lägenhet som omsätts under året. Bolagens styrelse ska i förvaltningsberättelsen utöver vad aktiebolagslagens stadgar redovisa hur verksamheten bedrivits och utvecklats mot bakgrund av de specificerade målen med densamma. Utlåtandet ska vara så utformats att det kan läggas tillgrund för kommunstyrelsens uppsikt och beslut enligt 6 kap. 1 och 1a §§ kommunallagen. För verksamheten gällande kommunala principer Eftersom bolaget bedriver kommunal verksamhet gäller självkostnadsprincip, likställighetsprincip och lokaliseringsprincip. Nedan förtydligas två av dessa för implementering i bolagets verksamhet. Lokaliseringsprincipen innebär att bolaget endast ska bedriva verksamhet inom det geografiska området Knivsta Kommun. Självkostnadsprincipen innebär att bolaget vid sin prissättning ska räkna med samtliga kostnader som vid normal affärsmässig drift är motiverade från företagsekonomisk synpunkt. Det innebär att relevanta interna och kalkylerade kostnader ska ingå. I självkostnaden ska även ingå kapitalkostnader samt skälig avkastning på det egna kapitalet. För bolaget gäller dessutom att det är den framtida självkostnaden som ska beräknas på lång sikt där bolagets underhålls- och ombyggnadsintervaller ska vara vägledande.


Ägardirektiv för dotterbolag Upprättande av ägardirektiv för dotterbolag sker i samarbete med dotterbolagets styrelse och kommunstyrelsen. Beslut i KS/KF om ägardirektiv för dotterbolag förutsätter godkännande av moderbolagets styrelse. Ekonomiska och finansiella direktiv Kommunfastigheter i Knivsta AB resultatmål på lång sikt, ska uppgå till 3 procent per år av omsättningen. Därutöver ska bolaget långsiktigt säkerställa en soliditet som lägst uppgår till 10 procent. Informations- och samrådsskyldighet Kommunfullmäktiges yttrande skall inhämtas såvitt avser:

Försäljning och förvärv av fastigheter

Förvärv av aktieposter i andra bolag

Övriga frågor av principiell beskaffenhet eller av större vikt


Bilaga 6 Ägardirektiv – Alsike Fastighets AB I ägardirektiv tydliggör ägaren, syftet, inriktningen och målen med bolagens verksamhet. Bakgrund Alsike Fastighets AB bildades hösten 1989 med syfte att utveckla och exploatera Alsike. Det kommunala ändamålet2 Bolagets syfte är att, med iakttagande av lokaliseringsprincipen, utveckla och exploatera Alsike. Därutöver bistå Knivsta kommun med exploatering av andra potentiella områden inom Knivsta kommun. Försäljning av tomt- och kvartersmark ska bedrivas på affärsmässig grund och syfta till att, med iakttagande av lokaliseringsprincipen, främja utveckling av Alsike och Knivsta. Likvideras bolaget ska dess behållna tillgångar tillfalla ägaren. Föremålet för bolagets verksamhet2 Bolaget har till föremål för sin verksamhet att inom Knivsta kommun planlägga, förvärva, låta bebygga, förvalta och försälja fast egendom samt att bedriva annan härmed förenlig verksamhet. Bolaget är skyldigt att utföra de uppdrag som bolaget tilldelas av sin ägare. Verksamheten ska bedrivas åt ägaren/i ägarens ställe. Budgetdirektiv 2019 Alsike Fastighets AB ska verka för att Alsike exploateras långsiktigt hållbart och därigenom skapa värden för sina ägare. I exploateringsarbetet för Alsike ska en samlad varierad bostadsstruktur eftersträvas, för att på sikt möjliggöra etablering av service i form av affärer, kollektivtrafik. Vidare ska bolaget verka för en avfart från E4:an vid Moralund och för att Alsike tågstation återuppstår, samt att cykelvägarna längs järnvägen mellan Alsike och Sävja sammanfogas. Bolaget ska även bistå/samarbeta med kommunen vid exploatering av andra områden inom Knivsta kommun, ett avtal ska upprättas mellan Samhällsutvecklingsnämnden och bolaget för utbyte av tjänster. Bolaget ska aktivt verka för att få arbetsgivare att etablera sig i Knivsta, med tonvikt på kunskapsintensiva företag och verksamheter. Bolaget ska främja lokalproducerade varor och tjänster när det är möjligt, i exempelvis upphandlingar. Alsike Fastighets AB ska när så är lämpligt samverka med kommunen och kommunens övriga bolag genom medverkan i gemensamma upphandlingar. Knivsta kommuns vision är vägledande för bolagets verksamhet och bolaget ska även implementera de policys som omfattar bolaget. Vid motstridighet mellan policy och bolagets möjlighet att på bästa sätt bedriva sin verksamhet kan styrelsen i enstaka fall göra undantag från policys. Alla avsteg ska dokumenteras i styrelseprotokoll.

2 Bolagsordning antagen av kommunfullmäktige, KS-2014/126


För verksamheten gällande kommunala principer Lokaliseringsprincipen innebär att bolaget endast ska bedriva verksamhet inom det geografiska området Knivsta Kommun. Bolaget ska drivas enligt affärsmässiga marknadsorienterade grunder under iakttagande av det kommunala ändamålet med verksamheten. Ekonomiska och finansiella direktiv Alsike Fastighets AB har för sin egen verksamhet, ett resultatkrav som över en 5 års period uppgår till i genomsnitt 12 miljoner kronor per år före skatt. Avkastningen ska säkra bolagets långsiktiga ekonomiska åtaganden och möjliggöra utdelning till kommunen. Informations- och samrådsskyldighet Kommunfullmäktiges yttrande skall inhämtas såvitt avser:




Bilaga 7 Ägardirektiv – Knivstabostäder AB I ägardirektiv tydliggör ägaren, syftet, inriktningen och målen med bolagens verksamhet. Bakgrund Knivstabostäder AB är kommunens allmännytta bolag och dess bestånd uppgår till 491 hyreslägenheter. Det kommunala ändamålet3 Bolaget ska i allmännyttigt syfte och med iakttagande av kommunallagens lokaliseringsprincip, främja bostadsförsörjningen i Knivsta kommun och erbjuda hyresgästerna möjlighet till boendeinflytande i bolaget. Verksamheten ska bedrivas enligt affärsmässiga principer. Likvideras bolaget ska dess behållna tillgångar tillfalla Knivsta kommun. Föremålet för bolagets verksamhet3 Bolaget har till föremål för sin verksamhet att inom Knivsta kommun förvärva, äga, bebygga, förvalta, förädla och försälja fastigheter och tomträtter med bostadslägenheter och därtill hörande kollektiva anordningar samt även med lokaler i de fall lokalerna utgör en mindre del av dessa fastigheter, används för kommunala verksamhet eller är kommersiella lokaler som har ett samband med den övriga verksamheten. Bolaget är skyldigt att utföra de uppdrag som bolaget tilldelas av sin ägare. Verksamheten ska bedrivas åt ägaren/i ägarens ställe. Budgetdirektiv 2019 Knivstabostäder ska skapa trivsamma, trygga och attraktiva bostadsområden genom aktiva åtgärder och samarbete med kommunen, föreningsliv och andra organisationer. Knivstabostäder ska fortsätta att vidta åtgärder för att skapa långsiktigt hållbara fastigheter ur energi- och miljösynpunkt. Knivsta kommun arbetar aktivt för ett fossilfritt samhälle, Knivstabostäder ska i all nyanskaffning upphandla fordon med minst miljöklassningen euro 6. Knivstabostäder har ett ansvar för att bygga nya bostadslägenheter för att möta det behov som skapas genom befolkningstillväxten i kommunen. Under mandatperioden (2019-2022) ska bolaget påbörjat byggnation av cirka 200 nya lägenheter. Knivstabostäder ska främja och utreda byggande av trygghetsboenden med stöd av statlig subvention i egen eller annans regi. Knivstabostäder ska samverka med kommunen för att lösa boendet av socialnämnden identifierade behov. Parternas behov och skyldigheter i samverkan, avseende de identifierade behoven, ska årligen nedtecknas i ett avtal mellan bolaget och socialnämnden, där antalet lägenheter som står till kommunens förfogande ska uppgå till var 4:e lägenhet som omsätts under året. Bolaget har att följa intentionerna i FN:s konvention om barnens rättigheter och ska acceptera etableringsersättning som inkomst vid prövning av hyreskontrakt. Knivstabostäder ska när så är lämpligt samverka med kommunen och kommunens övriga bolag genom medverkan i gemensamma upphandlingar.

3 Bolagsordning antagen av kommunfullmäktige, KS-2014/125


Knivsta kommuns vision är vägledande för bolagets verksamhet och bolaget ska även implementera de policys som omfattar bolaget. Vid motstridighet mellan policy och bolagets möjlighet att på bästa sätt bedriva sin verksamhet kan styrelsen i enstaka fall göra undantag från policys. Alla avsteg ska dokumenteras i styrelseprotokoll. Knivstabostäder AB ska i bygginvesteringar avsätta medel för konstnärlig gestaltning motsvarande 0,6 procent av investeringsutgiften i enlighet med Kommunfullmäktiges fastställda program för Konstnärlig gestaltning i Knivsta kommun. Ekonomiska och finansiella direktiv Avkastningen på redovisat eget kapital ska uppgå till lägst 7,5 procent, det redovisade egna kapitalet skall inte minska realt. Avkastningskravet enligt ovan gäller före nedskrivningar föranledda av eventuell nyproduktion. Bolaget ska även se till att genomföra fastighetsunderhåll som säkerställer god standard och långsiktigt goda marknadsvärden på fastigheterna.

De avkastnings- eller förräntningskrav som ställs innebär inte med automatik att motsvarande krav ställs på kontant årlig utdelning från bolaget. Merparten av de mervärden som skapas inom bolaget skall konsolideras, det vill säga arbeta vidare i bolaget för att klara bolagets investeringar och fortlevnad, till fromma för såväl bolagets kunder som för ägarna på längre sikt. Endast del av bolagets överskott föreslås utdelas till ägarna för omdisponering till andra verksamhetsområden eller för att minska ägarens skuldbelastning. Informations- och samrådsskyldighet Kommunfullmäktiges yttrande skall inhämtas såvitt avser:

Försäljning och förvärv av fastigheter




Bilaga 8 Kommunfullmäktiges program för utförare Inledning Kommunen är huvudman för all kommunalt finansierad verksamhet, oavsett om den bedrivs i egen regi eller om den genom avtal överlämnats till en privat utförare. Kommunen är därmed skyldig att följa upp och kontrollera inte enbart egna verksamheter utan även verksamheter som bedrivs i privat regi i enlighet med kommunallagen 3:16a-18b. Kommunfullmäktige ska därför besluta om ett program med mål och riktlinjer för sådana kommunala angelägenheter som utförs av privata utförare för varje mandatperiod. I programmet ska det anges hur fullmäktiges mål och riktlinjer samt övriga föreskrifter på området ska följas upp och hur allmänhetens insyn ska tillgodoses (3:19b kommunallagen). Programmet vänder sig till både privata och kommunala utförare. Uppdatering av programmet görs i mål och budget varje år. Mål för verksamheten Mål för verksamheten beslutas av Kommunfullmäktige årligen i kommunens ”mål och budget” nedbrutet i 4 långsiktiga mål som gäller för samtliga nämnder under mandatperioden. Målen gäller för all kommunalt finansierad verksamhet. De fastställda målen i kommunens ”mål och budget” anger riktningen och ska beaktas vid upphandling och avtalsskrivning i den mån det är relevant. Programmets omfattning Programmet ska gälla all den verksamhet som kommunen upphandlar, det vill säga inom alla verksamhetsområden – vård och omsorg, kultur och fritid, skola och förskola, hälso- och sjukvård, gator och park, fastighetsförvaltning, kommunikationer och annan infrastruktur etc. Programmet riktar sig främst mot kommunala verksamheter som tydligt riktar sig till och rör invånarna. Det kan handla om såväl hela verksamheter (exempelvis särskilda boende för äldre) som delar av en verksamhet med stor betydelse för invånaren/brukaren (exempelvis måltidsverksamhet och lokalvård i skolan). Programmet gäller inte retroaktivt för avtal ingångna före ändringar i lagtext. En succesiv implementation av detta program kommer därför ske vartefter avtal med utförare förnyas.


Mål och riktlinjer för uppföljning Generella mål för uppföljning

Säkerställa kraven i avtalen är uppfyllda och att minimera och förebygga brister hos utförarna, till exempel bristande kvalitet och ekonomiska oegentligheter.

Utveckla och förbättra den verksamhet som bedrivs hos utförarna genom att resultaten av uppföljningarna läggs till grund för kvalitetsutvecklingsarbetet.

Utveckla och förbättra styrning, till exempel genom att ändra avtalsskrivningar och förbättra informationen och den löpande dialogen med utförarna.

Generella riktlinjer för uppföljning

Ansvaret för uppföljning ska organiseras så att de krav som finns på oberoende granskning och kompetens hos granskaren säkerställs.

Styrelse och nämnder ska säkerställa att det finns tillräckliga resurser för uppföljningsarbetet.

Kontroll och uppföljningsarbetet av verksamhet som drivs i egen regi ska utformas på liknande sätt som för privata utförare gällande den egen regi som verkar inom samma regelverk och konkurrerar med privata utförare.

Definition av utförare Privat utförare definieras i kommunallagen som en juridisk person eller enskild individ som har hand om vården av en kommunal angelägenhet. Det kan handla om olika företagsformer som aktiebolag, stiftelser, enskilda firmor, idébundna organisationer etc. Med privat utförare avses inte ett hel- eller delägt kommunal bolag. Inte heller avses stiftelse som kommunen ensam eller tillsammans med någon annan bildat eller förening där kommunen bestämmer tillsammans med någon annan. Formellt överlämnas en verksamhet vanligen efter ett upphandlingsförfarande (LOU, LUF) eller genom valfrihetssystem (LOV) samt att avtal tecknas med de privata utförarna. Programmet omfattar inte fristående förskolor och skolor eftersom de är egna huvudmän för verksamheten och alltså inte är upphandlad verksamhet utan reglerad genom tillståndsgivning. Konkurrensneutralitet Om den kommunala verksamheten agerar i konkurrens med privata utförare och verksamheten tydligt riktar sig till och rör medborgarna ska likvärdiga villkor gälla för uppdraget och i fråga om ersättning för utförandet. Inom programmets omfattning gäller detta ovillkorligen verksamhet enligt LOV, lagen om valfrihetssystem.


Allmänhetens insyn Av kommunallagen 3:19a framgår att kommunen ska se till att när avtal sluts med privat utförare så ska kommunen genom avtalet tillförsäkra sig information som gör det möjligt att ge allmänheten insyn i den verksamhet som lämnats över. Nämnder ska genom avtalet tillförsäkra sig information som gör det möjligt att ge allmänheten insyn i den verksamhet som lämnas över till utföraren. Det ska i avtalet skrivas in att utföraren ska lämna information som kommunen begär. Utförarens skyldighet att lämna uppgifter begränsas till att omfatta sådana uppgifter som inte strider mot lag eller författning eller anses utgöra företagshemligheter. Den information som begärs in ska ha en koppling till upphandlingen och avtalet samt den kommunala verksamhet som utförs. Information som kan begäras kan exempelvis röra kvalitet, avvikelser, personaltäthet, personalens utbildning, miljöarbete, integration, jämställdhet och årsredovisning. Allmänheten ges inte rätt att direkt få ut handlingar av utföraren utan det är endast kommunen som kan begära ut uppgifter. De uppgifter som kommunen erhållit blir allmänna handlingar i kommunen. Informationsskyldighet Kommunens informationsskyldighet framgår av kommunallagen 6:8a som stadgar att när enskilda personer kan välja mellan olika utförare ska nämnden lämna information om samtliga utförare. Informationen ska vara saklig, relevant, jämförbar och lättillgänglig. Nämnderna ansvarar att informationsskyldigheten uppfylls via information på kommunens hemsida. Information ska finnas om den egna verksamheten och om privata utförares verksamheter som finns inom kommunen. Nämndernas ansvar Enligt kommunallagen 6:7 ska nämnderna ”var och en inom sitt ansvarsområde se till att verksamheten bedrivs i enlighet med de mål och riktlinjer som fullmäktige har bestämt samt de föreskrifter som gäller för verksamheten. De ska också se till att den interna kontrollen är tillräcklig samt att verksamheten bedrivs på ett i övrigt tillfredställande sätt. Detsamma gäller när vården av en kommunal angelägenhet med stöd av kommunallagen 3:16 har lämnats över till någon annan”. Varje nämnd ansvarar för uppföljning och kontroll inom sitt ansvarsområde och svarar för att detta regleras i de avtal och uppdragsbeskrivningar som träffas med utförare. Vidare ansvar nämnderna för att utarbeta en uppföljningsplan för när och på vilket sätt avtal och verksamhet ska följas upp i enlighet med detta programs mål och riktlinjer. Planen ska normalt vara en bilaga till nämndens internkontrollplan och ska omfatta samtliga utförare oavsett driftsform. Granskningar och uppföljningar ska genomföras på ett systematiskt sätt och ändamålsenligt sätt. Resultaten av genomförd uppföljning dokumenteras och redovisas i nämnden, vidare ska resultaten bidra till kvalitetsutveckling av nämndernas verksamheter. Återrapportering till kommunfullmäktige Återrapporteringen av nämndernas arbete med uppföljningar av utförare sker via den sammanfattande uppföljningen av internkontrollplanearbetet för nämnderna. Det görs årligen till kommunstyrelsen och kommunfullmäktige, vidare ska återapporteringen innehålla nämndernas beslutade uppföljningsplaner.


Bilaga 9 Åtgärdsplan för reglering av negativt balanskravsresultat 2017 Inledning Om balanskravet enligt 11 kap. 10§ lagen (2018:597) om kommunal bokföring och redovisning för ett visst räkenskapsår är negativt, ska det regleras under de närmast följande 3 åren. För 2017 var balanskravsresultat negativt med -18,74 miljoner kronor. Budgeten för 2019 och planeringsperioden 2020-2021 har ett samlat överskott med 70,1 miljoner kronor. Budgetåret 2019 är överskottet 21,1 miljoner kronor och det betyder att 2017 års negativa balanskravsresultat kan vara reglerat vid utgången av år 2019. Verksamhetsåret 2018 är inte avslutat när denna budget antogs, men prognosen indikerar ett underskott med cirka 29 miljoner kronor. De planerade överskotten 2019-2022 uppgår till totalt 49 miljoner kronor, med hänsyn till reglering av 2017 års negativa resultat kvarstår 30 miljoner kronor för att reglera det prognosticerade underskottet för 2018. Planen möjliggör en reglering av 2018 års negativa resultat senast vid utgången av 2021, vilket är inom den tidsgräns som anges i kommunallagen för reglering av negativa balanskravsresultat.

Balanskravsbudget Bokslut Prognos Budget Plan Plan Plan

2017 2018 2019 2020 2021 2022

Årets resultat -8,3 -31,4 21,1 12,7 15,1 21,2

avgår samtliga realisationsvinster 10,4 2,6 0,0 0,0 0,0 0,0 avgår synnerliga skäl (omstruktureringskostnader) 0,0 -5,0 0,0 0,0 0,0 0,0

tillägg för realisationsvinster enligt undantag 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0

tillägg för realisationsförlust enligt undantag 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0

tillägg för orealiserade förluster i värdepapper 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 avgår återföring av realiserade förluster i värdepapper 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0

Årets resultat efter balanskravsjusteringar -18,7 -28,9 21,1 12,7 15,1 21,2

avgår medel till resultatutjämningsreserv 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 -8,2

tillägg medel från resultatutjämningsreserv 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0

Årets balanskravsresultat -18,7 -28,9 21,1 12,7 15,1 13,0

Balanskravsresultat från tidigare år 0,0 -18,7 -47,7 -26,6 -13,8 0,0

Summa balanskravsresultat -18,7 -47,7 -26,6 -13,8 1,3 13,0

Balanskravsresultat att reglera -18,7 -47,7 -26,6 -13,8 0,0 0,0


Bilaga 10 Uppföljningsplan ekonomi och kvalitet

Uppföljning Material Inlämnas till kommunkontor Kommunfullmäktige/ Kommunstyrelse

Februari Nämnder, styrelse

Ekonomisk helårsprognos

mars 2019

Anmäls i Ks

Mars Nämnder, styrelse


april 2019

Anmäls i Ks

April Nämnder, styrelse


maj-juni 2019

Anmäls i Ks

Juli Nämnder, styrelse


augusti 2019

Anmäls i Ks

Augusti Nämnder, styrelse

Delårsbokslut, helårsprognos, måluppfyllelse, övrig uppföljning

september-oktober 2019

Delårsbokslut Ks i okt.-nov. Delårsbokslut Kf i november Helårsprognos anmäls i Kf

Augusti Helägda bolag

Delårsbokslut, helårsprognos Prognos över uppfyllelse av ägardirektiv och avkastningskrav

september-oktober 2019

Delårsbokslut i Ks och Kf (nov) Helårsprognos anmäls i Kf

Oktober Nämnder, styrelse


november 2019

Anmäls i Ks

November Nämnder, styrelse

Verksamhetsplaner

februari 2019

Anmäls i Kf mars 2019

December Nämnder, styrelse

Årsbokslut, förvaltningsberättelse uppföljning av uppdrag, mål,

februari-mars 2020

Mars/april 2020 i Ks april i Kf

December Helägda bolag

Bolagens uppföljning av verksamhet, ägardirektiv, avkastningskrav, årsbokslut och förvaltningsberättelse

februari-mars 2020

Mars/april 2020 i Ks april i Kf


Bilaga 11 Mål och indikatorer Indikatorer till kommunfullmäktiges mål är inte beslutade av kommunfullmäktige.

Värde

Knivsta kommun ska tillhandahålla effektiv och kvalitativ

verksamhet

Mål 1: Knivsta kommun ska säkerställa långsiktig ekonomi i balans

Resultatindikatorer Nuvärde Jämförvärde Målsättning Trend4

Nettokostnad egentlig verksamhet, kr/inv 5 55 839 52 165 (Riket)

Låneskuld per invånare 6 4 429 30 442 (Riket)

Årets resultat som andel av skatt & generella statsbidrag

kommun (%) 7

2,5 4.3 (Riket)

Mål 2: Knivsta kommuns verksamheter ska kännetecknas av hög kvalitet till rimlig kostnad

Resultatindikatorer Nuvärde Jämförvärde Målsättning Trend

Nettokostnadsavvikelse totalt (exkl. LSS), andel

(%) 8

7,8 % 3,6 % (Uppsala

län)

Nöjd medborgarindex helheten 9 53 55

Kvinnor

53

Män

54

Kostnad per betygspoäng 10 369 421 (Uppsala län)

4 Trend är en jämförelse av tidigare års resultat och nuvärdet

5 www.kolada.se- År 2017

6 www.kommuninvest.se- År 2017





http://www.kolada.se-/

http://www.kommuninvest.se-/






Mål 3: Knivsta kommun ska vara en attraktiv arbetsgivare där

medarbetarens kompetens tas tillvara.

Resultatindikatorer Nuvärde Jämförvärde Målsättnin

g

Tren

d

Medarbetarengagemang (HME) –

motivationsindex 11

80,4 82 (Uppsala län)

Medarbetarengagemang (HME) –

ledarskapsindex 12

79,6 79 (Uppsala län)

Sjukfrånvaro 13 5,9 %

Kvinnor 6,4 %

Män 4,1 %

6,9 % (Uppsala

län)

Bo och trivas

Knivsta kommun ska verka för en attraktiv närmiljö och välmående

invånare

Mål 4: I Knivsta kommun ska invånarnas, näringslivets och

organisationers erfarenheter och åsikter tas tillvara i samhällsbyggandet


Nöjd Inflytande-Index – Helheten 14 40 39 (Uppsala

län)

Kvinnor

38

Män

42

Valdeltagande i senaste kommunvalet 15 87,3 % 84,4 %

(Uppsala län)

Nöjd kund index (NKI) kommunens

myndighetsutövning 16

61 71

(genomsnittligt

resultat)

Idéburet-offentliga partnerskap antal Egen mätning

Andelen unga som anser att de har mycket stora

eller stora möjligheter att föra fram åsikter till de

som bestämmer i kommunen17

Flickor åk 9

20 %

Flickor åk 9

(Uppsala län)

14,3 %

Pojkar åk 9

30,2 %

Pojkar åk 9

26,3 %


12 www.kolada.se- år 2018

13 www.kolada.se- år 2017


15 www.kolada.se- Val 2014

16 Öppna jämförelse (Insikt)- År 2017

17 Liv och hälsa UNG- År 2017







Mål 5: Knivstas invånare och särskilt unga ska ges möjlighet till en aktiv

och meningsfull fritid


Andelen unga som känner sig trygga i

församlings-, förenings-, eller

idrottslokaler 18

Andelen unga som känner sig trygga

på ungdomens hus, fritidsgård eller

liknande 19

Åk 7

flickor

63 %

Åk 7

pojkar

75 %

Åk 9

flickor

68 %

Åk 9

pojkar

85 %

Åk 7

flickor

22 %

Åk 7

pojkar

65 %

Åk 9

flickor

46 %

Åk 9

pojkar

72 %

Nöjd Medborgar-Index - Idrott- och

motionsanläggningar 20

60 59 (Uppsala

län)

Kvinnor

61

Män

60

Mål 6: Knivstas invånare ska ges grundläggande förutsättningar till en

god hälsa


Ohälsotal, dagar 21 18,1 % 27,3 %

(Uppsala län)

Kvinnor

23,8 %

Kvinnor

12,4 %

Kvinnor

34,3 %

Män

20,7 %

Andel vuxna som skattar sin hälsa som bra 22 75 % 73 %

(Uppsala län)

Kvinnor

72 %

Män

78 %

Kvinnor

70 %

Män

77 %

Andel elever i åk 9 som skattar sin hälsa som

bra 23

Flickor

62 %

Pojkar

84 %

(Uppsala län)

Flickor

63 %

Pojkar

82 %

Andelen elever i åk 9 som brukat/röker 24

-alkohol

-narkotika

-cigaretter

Flickor

44 %

Pojkar

40 %

Flickor

45 %

Pojkar

40 %

Flickor

4,6 %

Pojkar

5,4 %

Flickor

5,2 %

Pojkar 7

%

Flickor

7,6 %

Pojkar

1,3 %

Flickor

3,1 %

Pojkar

2,1 %





22 Liv och hälsa- År 2017






Växa

I Knivsta kommun ska invånarna ha möjlighet till utveckling och

stöd i livets alla skeden

Mål 7: Knivsta kommuns förskolor och skolor ska bidra till ett livslångt

lärande med likvärdiga villkor och höga resultat.


Andel föräldrar som är nöjda med sitt

barns förskola i sin helhet25

92,3 %

Antal elever per lärare (grundskola) 26 13,5 11,9 (Kommun-

gruppen)

Antal inskrivna elever per avdelning 27

50,2 38,3 (Kommun-

gruppen)

Andel behöriga till gymnasieskolan,

hemkommun 28

90, 6 % 85,2 (Uppsala län)

Flickor

91 %

Pojkar

90,2 %

Flickor

89,1 %

Pojkar

81,9 %

Andel elever med gy.examen efter 4 år,

hemkommun 29

84,7 % 79,3 % (Uppsala län)

Flickor

83,5 %

Pojkar

85,9 %

Flickor

80,3 %

Pojkar

78,3 %

25 Kommunens egna enkät- kommunala och fristående förskolor

26 www.skolverket.se- År 2017

27 www.skolverket.se- År 2017



http://www.skolverket.se-/

http://www.skolverket.se-/




Mål 8: Kommunens invånare ska erbjudas stöd utifrån sin aktuella

livssituation.


Invånare 0-19 år i ekonomiskt utsatta hushåll,

andel (%) 30

2,8 7,2

(Uppsala län)

Ej återaktualiserade personer med försörjningsstöd ett

år efter avslutat försörjningsstöd, andel (%) 31

85 75

(Uppsala län)

Invånare 17-24 år som varken studerar eller

arbetar, andel (%) 32

7,7 9,2

(Uppsala län)

Kvinnor

7,3%

Män

8,0 %

Kostnad elevhälsa i kommunal grundskola åk 1-9,

kr/elev 33

3219 3043

(Uppsala län)

Mål 9: Omsorg till invånare i Knivsta kommun ska ge mervärde för

brukaren.


Kvalitetsaspekter LSS grupp- och serviceboende ,

andel (%) av maxpoäng 34

100 % 69 %

(Uppsala län)

Brukarbedömning hemtjänst äldreomsorg -

helhetssyn, andel (%) 35

93 % 91 %

(Uppsala län)

Kvinnor

90 %

Män

96 %

Brukarbedömning särskilt boende äldreomsorg -

helhetssyn, andel (%) 36

95 % 87 %

(Uppsala län)

Män

91 %

Kvinnor

100 %




33 www.kolada.se- År 2017 34 www.kolada.se- År 2017











Värna

Knivsta kommun ska växa hållbart och vara ett föredöme inom

miljöområdet.

Mål 10: Knivsta kommun ska bygga stad och landsbygd så att funktion

och ekologisk hållbarhet optimeras.


Nöjd Region-Index – Bostäder 37 56 51 (Uppsala

län)

Kvinnor

56

Män

57

Cykelväg i kommunen meter/inv 38 1,8 m 1,5 m

(Uppsala län)

Färdigställda bostäder i flerfamiljshus under året,

antal/1000 inv.39

9,2 3,2 (Uppsala

län)

Färdigställda bostäder i småhus under året,

antal/1000 inv. 40

6,4 2,8

Hushållsavfall som samlats in för

materialåtervinning, inkl. biologisk behandling 41

42 % 43 % (Uppsala

län)

Mål 11: Knivsta ska verka och planera för en grönare kommun


Nöjd Medborgar-Index - Miljöarbete42 60 57 (Uppsala

län)

Kvinnor

61

Män

59

Ekologiska livsmedel i kommunens verksamhet under

hela året 43

22 % 27 % (Uppsala

län)

Utsläpp av växthusgaser inom kommunens gränser,

ton CO2-ekv/inv 44

4,62 5,14 (Uppsala

län)

















Documents

KNIVSTA DÄR FRAMTIDEN BOR - Knivsta - Knivsta · och länets framtid avgörs av hur världen kommer att utvecklas under kommande decennier. En föränderlig omvärld Utvecklingen