Kandidatuppsats

Bachelor’s thesis

Företagsekonomi

Business Administration

Vilka sportsliga resultat har ett samband med fotbollsklubbars aktiepris

Tewelde, Jonas

Yohannes, Daniel

Mittuniversitetet Avdelningen för Ekonomivetenskap och Juridik

Examinator: Tommy.roxenhall@miun.se

Handledare: Darush.Yazdanfar@miun.se

Författarens Jote1404@student.miun.se

Dayo1400@student.miun.se

Datum: 2018-10-26

Sammanfattning

Studien har sitt fokus på börsnoterade fotbollsklubbar i Europa. I studien tillämpas en

kvantitativ metod med ett deduktivt angreppsätt vilket ansågs vara lämpligt för denna studie.

Hypoteserna är formulerade med stöd från tidigare forskning med teoretiskt förhållningssätt.

En panel-dataanalys formades genom ett urval av tio börsnoterade fotbollsklubbar.

Vidare valdes sportsliga variabler ut för analysering gentemot den beroende variabeln

aktiepris. Dessa oberoende variabler är inköp och försäljning av fotbollsspelare, publiksnitt

och sportsliga resultat. En regressions- samt korrelationsanlys utfördes för att analysera

potentiella samband mellan de befintliga variablerna. Matrisen av de sportsliga interna

dimensionerna resulterade i att klubbarnas aktiepris till viss del inte påverkas av sportsliga

prestationer på och utanför fotbollsplanen.

Nyckelord: Inköp, Försäljning, Publiksnitt, Resultat, Aktiepris, Fotbollsklubb

Abstract

The study has its focus on listed football clubs in Europe. The study applied a quantitative

method with a deductive approach which was considered appropriate for this study. The

hypotheses are formulated on the basis of previous research with a theoretical framework. A

panel data analysis was formed by a selection of ten listed football clubs. Sporting variables

were selected for further analysis in relation to the dependent variable share price. The

independent variables are sales and purchases of football players, average spectators and

sporting results. A regression- and correlations analyses were used to analyze the potential

correlation between the existing variables. The matrix of sporting internal dimensions proved

that the share price is in part influenced by the sporting achievements on and off the football

field.

Keywords: Purchasing, Sales, Spectator average, Results, Share Price, Football club

Förord

Med stor tacksamhet vill vi tacka vår handledare Darush Yazdanfar för den hjälp och

vägledning du gett oss under detta arbete. Under våren 2017 har vi intensivt arbetat med

denna studie och med hjälp av din kunskap och dina erfarenheter har denna studie utvecklats

till en nivå som den inte hade nått utan dina synpunkter.

Tack!

Mittuniversitetet Sundsvall

Jonas Tewelde Daniel Yohannes

Innehållsförteckning

1. Inledning ............................................................................................................................................. 1

1.1. Introduktion ................................................................................................................................. 1

1.2. Problembakgrund ......................................................................................................................... 1

1.3. Syfte .............................................................................................................................................. 2

1.4. Frågeställning ............................................................................................................................... 2

2. Teori ................................................................................................................................................... 3

2.1. Resursbaserad teori .................................................................................................................... 3

2.2. Tidigare forskning ....................................................................................................................... 4

2.3. Hypotesformulering ..................................................................................................................... 6

2.3.1 Inköp och försäljning av fotbollsspelare ............................................................................... 6

2.3.2. publiksnitt ............................................................................................................................. 6

2.3.3. Sportsliga resultat.................................................................................................................. 7

2.4. Analysmodell ............................................................................................................................... 8

3. Metod ................................................................................................................................................. 9

3.1. Val av forskningsmetod och vetenskaplig ansats ........................................................................ 9

3.2. Forskningsprocess ...................................................................................................................... 9

3.3. Urval och datainsamling ............................................................................................................ 11

3.4. Operationalisering ..................................................................................................................... 12

3.5. Beroende variabel ..................................................................................................................... 13

3.5.1. Aktiepris ............................................................................................................................... 13

3.6. Oberoende variabler ................................................................................................................. 13

3.6.1. Inköp ................................................................................................................................... 13

3.6.2. Försäljning ........................................................................................................................... 13

3.6.3. Publiksnitt ............................................................................................................................ 13

3.6.4. Resultat ................................................................................................................................ 13

3.7. Modellspecificering ................................................................................................................... 14

3.8. Styrkor och svagheter med valda metoden .............................................................................. 14

3.9. Validitet och reliabilitet ............................................................................................................. 15

4. Resultat ............................................................................................................................................ 16

4.1. Deskriptiv statistik ..................................................................................................................... 16

4.2. Korrelationsmatris ...................................................................................................................... 16

4.3. Regressionsanalys och signifikans samt förklaringsgrad ............................................................ 17

5. Analys ................................................................................................................................................ 18

5.1. Inköp ........................................................................................................................................... 18

5.2. Försäljning ................................................................................................................................. 18

5.3. Publiksnitt ................................................................................................................................... 19

5.4. Sportsliga resultat....................................................................................................................... 19

6. Slutsats och vidare forskning ........................................................................................................... 20

6.1 Slutsats ....................................................................................................................................... 20

6.2 Vidare forskning .......................................................................................................................... 20

7. Referenslista .................................................................................................................................... 22

Tabellförteckning

Tabell 1. Urval och datainsamling …………………………………………………………………….11

Tabell 2. Operationalisering ………………...………………………………………………………...12

Tabell 3. Deskriptiv statistik ……………………………………………………………………..…....16

Tabell 4. Korrelationsmatris …………………………………………………………………………..17

Tabell 5. Regressionsanalys och signifikans samt förklaringsgrad ………….………………………..17

Tabell 6. Sammanställning av samtliga hypoteser samt de resultat som beräknats …………………..18

1

1. Inledning

I detta avsnitt presenteras bakgrunden samt problemdiskussionen gällande börsnoterade

fotbollsklubbar i Europa. Frågeställningarna formuleras och studiens syfte presenteras.

1.1 Introduktion

Fotbollsvärlden har över tid utvecklats till att vara mer än bara en sport. Idag är sporten en

global industri med börsnoterade sportklubbar som innehar ofantligt stora volymer av kapital.

Den ekonomiska aspekten har blivit en allt mer viktigare och avgörande beståndsdel för

fotbollsklubbarnas existens och prestationer. Fotbollsindustrin har över de senaste 20 åren

förändrats dramatiskt till att bli en ekonomiskt vinstorienterad industri. Att fotbollsklubbar

börsnoteras, Initial public offering (IPO) är och har varit ett vanligt fenomen de senaste två

decennierna bland fotbollsklubbar i Europa, framförallt i England. Det skapar möjligheter att

anskaffa kapital och i sin tur förändra industrin och dess förutsättningar (Duque och Ferreira,

2005).

1.2 Problembakgrund

Tidigare forskning om börsnoterade fotbollsklubbar och vilka faktorer som bidrar till

förändring av aktiepriser alternativt avkastning på aktier har mestadels behandlat ekonomiska

variabler. Inköp och försäljning av fotbollsspelare är exempel som tidigare har forskning har

inkluderat i dess analyser. Få studier (Allouche och Soulez, 2005; Fotaki, Markellos och

Mania, 2009) har inkluderat mänskligt kapital i analyserna kring bidragande faktorer till

förändring av aktiepriser. Ur ett ekonomiskt perspektiv anses en försäljning av en spelare som

positivt av den orsaken att pengar flödar in till fotbollsklubben men å andra sidan betraktas en

försäljning som en förlust i mänskligt kapital. En försäljning av en fotbollsspelare kan

försämra fotbollsklubbens sportsliga resultat då laget kan förlora individens sportsliga

egenskaper. Detta kan dock variera beroende på vilken fotbollsspelare fotbollsklubben har

valt att sälja. En fotbollsspelare med väsentliga egenskaper för fotbollsklubben kan vara svår

att ersätta ur ett sportsligt perspektiv. Försäljning av en fotbollsspelare vars egenskaper inte är

lika betydande för fotbollsklubben kan generera ekonomiska vinster och en förlust av

sportliga prestationer som är minimala. I motsats till försäljning anses inköp av

fotbollsspelare ur ett ekonomiskt perspektiv som negativt eftersom det förknippas med

utgifter i form av bland annat löner. Ur ett sportsligt perspektiv så anses ett inköp vara

positivt, en förstärkning av kvalitativa egenskaper för fotbollsklubben. Investeringen ur ett

ekonomiskt perspektiv är den risk fotbollsklubben är villig att ta för de egenskaper individen

2

innehar. Kvalitativa egenskaper kan förstärka de sportsliga utfallen vilket kan generera

sportliga framgångar som i sin tur kan leda till god avkastning.

Det finns studier som behandlar icke ekonomiska variabler i förhållande till aktier som

resultat och publiksnitt vars slutsatser skiljer sig. Bell, Brooks, Matthews och Sutcliffe (2010)

menar att matcher av mindre betydande karaktär inte har en betydande effekt på utvecklingen

av aktiepriset medan viktiga matcher, så som matcher där en förlust exempelvis innebär

degradering till en lägre division, har större och mer betydande effekt. Bell et al. (2009) och

Palomino et al. (2009) menar att matcher i slutet av säsonger har större effekt på aktiepriserna

då dess matcher är betydande för nästkommande år. Fotbollsklubbarnas rykte är ur ett

ekonomiskt perspektiv väsentligt för fortsatt existens (Fombrun och Shanley, 1990). Ett högt

publiksnitt tyder på popularitet vilket leder till ökad media uppvakning och resulterar i

marknadsföring. Denna marknadsföring har en positiv effekt på aktierna (Bromberger 1998).

1.3 Syfte

Syftet med denna studie är med utgångspunkt i tidigare forskning undersöka hur europeiska

börsnoterade fotbollsklubbars aktiepris påverkas av sportsliga variabler ur ett sportsligt

perspektiv.

1.4 Frågeställning

Vilka samband finns det mellan europeiska fotbollsklubbars aktiepris och de sportsliga

variablerna:

1) Inköp

2) Försäljning

3) Publiksnitt

4) Sportsliga resultat

3

2. Teori

I följande avsnitt presenteras teorin i denna studie, resursbaserad teori. Vidare presenteras

forskning i området och en fortsättning av studiens hypoteser och de externa variablerna.

Slutligen presenteras en analysmodell.

2.1. Resursbaserad teori

Resursbaserad teori syftar till att uppnå konkurrens fördelar gentemot sina konkurrenter på

den marknad man verkar inom (Grant, 1996). Denna teori betraktar tillgångar utifrån två olika

perspektiv, materiella samt abstrakta tillgångar. Materiella tillgångar är tillgångar av fysisk

form, exempelvis byggnader och maskiner. Dessa kan enkelt bli köpta och är därför inte lika

konkurrenskraftiga i längden gentemot konkurrenter på marknaden. Konkurrenterna kan

därför anskaffa liknande tillgångar och på så vis skapar detta inte konkurrenskraftiga fördelar

i jämförelse med immateriella tillgångar. Immateriella tillgångar är tillgångar vars existens är

av abstrakt form, exempelvis kunskap (Wernerfelt, 1984: 172).

En av de mest främsta faktorerna till en hållbar fördel gällande konkurrens är kunskap.

Kunskap är vad vi betraktar som mänskligt kapital. Att maximera effekten samt effektiviteten

av mänskligt kapital inom organisationer är en väsentlig beståndsdel, det gynnar

organisationer likväl som de anställda. Forskning inom psykologi och strategic human

resource management (SHRM) påvisar tydligt att investeringar i mänskligt kapital kan

resultera i ett prestationsmässigt positivt utfall både individuellt men även för diverse

organisationer (Barney, 1991; Itami, 1987; Prahalad och Hamel, 1990).

Som tidigare nämnt är mänskligt kapital kunskap, kompetens och förmågor som människor

besitter, även kallat KSA, vilket är en tillgång för diverse företag. Egenskaper anses vara en

tillgång för ett företag då dessa genererar ett ekonomiskt värde, vilket kan skapa specifika

fördelar gentemot konkurrens på den marknad företaget verkar inom (Grant, 1991).

Människor inom diverse företag med generell kunskap och kompetens är inte lika betydande i

jämförelse med människor som besitter specifika egenskaper som är anpassade för företaget.

Ett företag som blir av med en anställd vars mänskliga kapital anses vara icke betydande och

mer generell anses det inte vara en förlust av värde enligt (Chi, 1994). Men å andra sidan bör

företagen försäkra sig om att konkurrenter inte kan ta del, köpa eller anställa någon annan

med specifik kunskap och kompetens för tillgången. För att bibehålla fördelar mot andra

konkurrenter (Barney et al. 1986).

4

2.2. Tidigare forskning

I sin forskning använder Stadtmann (2003) sig av tyska fotbollsklubben Borussia Dortmund

för att undersöka kopplingen mellan sportsliga faktorer och det ekonomiska tillgångspriset.

Modellen Stadtmann använder sig av, innehåller variabler som betting odds, kontraktlängder

av spelare/tränare, övergångar samt marknadsindex för att undersöka om det finns

meningsfulla kopplingar mellan sportsliga prestationer och finansiella resultat.

Om vi tittar vidare på Duque och Ferreira (2005), använder de data för att undersöka

relationen mellan sportsliga resultat och aktiepriset. Dock är deras främsta fokus på

portugisiska storklubbar såsom FC Porto och Sporting Lissabon och förhåller sig till

tidsperioden 1998-2003. Duque och Ferreira använder sig av modeller som Autoregressive

conditional heteroskedasticity (ARCH) och Generalized autoregressive conditional

hetroskedasticity (GARCH). Modellerna används för att karakterisera och modellera tidserier

och har marknadsindex, daglig transaktionsvolym, riskfri ränta och spelresultat som

förklaringsvariabler. Här visar resultatet att spelresultaten påverkar aktiepriset negativt och

sjunker vid slutet av säsongen.

Berument, Ceylan och Gözpinar (2006) undersökde europeiska spelresultat med fokus på tre

turkiska toppklubbar för att sedan koppla detta till ISE index-100 (Istanbul Stock Exchange)

inom tidsperioden 1987-2003. De kom fram till ett resultat som visade att ISE100 ökade när

Besiktas vann medan det inte fanns någon meningsfull relation mellan resultatet och de andra

två klubbarnas index.

Edmans, Garcia och Norli (2007) tittade även på sambandet mellan sportsliga resultat och

dess marknadsindex. I studien inkluderas 50 länder och har valt att fokusera på fem olika

sporter att titta närmare på. Sporter som ishockey, rugby, basket och fotboll under

tidsperioden 1973-2004. De använde sig av GARCH. Studien konstaterade att effekten av den

sportsliga prestationen är högre på marknadsindexen när man drar jämför fullt utvecklade

europeiska länder med utvecklingsländer.

Samigo, Couto och Caiado (2009) fokuserade på brittiska fotbollsklubbar under tidsperioden

1995-2007. De utforskade relationen mellan marknadsindex och spelresultatet med

användning av en strukturell ekvationsmodell. De lyckades hitta meningsfulla samband

mellan resultaten och dess marknadsindex i deras studie.

5

Klein, Zwergel och Heiden (2009) valde att undersöka alla europeiska klubbar för att se om

varje lands index påverkades av sportsliga evenemang som exempelvis världsmästerskap

(VM). Baserat på insamlad data mellan 1990-2008 och med användning av panel data

regressionsmodell kom de fram till att det offentliga erbjudandet inte hade någon positiv

effekt på större klubbar, medan de var varierande för klubbar i mindre ligor.

Bell, Brooks, Matthews och Sutcliffe (2010) fokuserade på länders index, placering (hemma,

borta), odds, match resultat och målskillnad med använding av en regression modell under

tidsperioden 2001-2008. De fann att icke betydelsefulla matcher i mitten av säsongen hade

mindre effekt på aktiepriset. De betydande matcherna så som kval för att hänga kvar i ligan

hade en betydligt större effekt.

Demir och Danis (2011) tittade närmare på de förväntade och oväntade resultaten som

förklaringsvariabler i deras modell. Här använder de data mellan 2004-2009 från

fotbollsklubbarna Galatasaray, Besiktas och Fenerbahce där resultatet tyder på en annan

förklaring jämfört med tidigare forskning.

Bell, Brooks och Markhams (2012) studie fokuserade på effekten av tränarens egen vilja att

avgå eller att bli avskedad. De använder sig av T-test för att undersöka om det fanns

meningsfulla förändringar i aktiepriset före och efter att tränaren har valt att avgå eller blivit

avskedad. Resultatet visade att en uppsägning av en tränare har en mycket större effekt än en

avgång.

Berument och Ceylan (2012) undersökte effekten på aktiemarknaden och volatiliteten av

inhemska fotbollslags prestationer mot utländska rivaler. Undersökningen baseras på data

inhämtad från Chile, Spanien, Turkiet och England. Resultat från Spanien och England tyder

på att förluster har samband med lägre avkastning och högre riskaversion. Bevis från Chile

och Turkiet, där fotboll är den mest betydelsefulla sporten men där fotbollslagen däremot inte

är lika framgångsrika, skiljer sig åt. Detta avslöjar att vinster är associerade med högre

avkastning och lägre riskaversion.

6

2.3. Hypotesformulering

2.3.1 Inköp och försäljning av fotbollsspelare

Många människor är starkt kritiska till kommersialiseringen av sport (Bourdieu 1998), samt

det ekonomiska konceptet av sport (Manzella, 2002). Liberaliseringen av den europeiska

fotbollsmarknaden har skapat en miljö där budgivningen för att attrahera de mest lovande och

talangfulla spelarna blivit monumental (Antonioni och Cubbin, 2000; Besson, 2008; Frick,

2009; Goddard, Sloane, och Wilson, 2012; Simmons, 2008). Inköp och försäljning av

fotbollsspelare kan antingen förstärka, alternativt försvaga en fotbollsklubb, men även

generera vinster och kostnader. Mer specifikt, ur ett sportsligt perspektiv, korrelerar sannolikt

ett inköp av en fotbollsspelare positivt med den börsnoterade fotbollsklubbens aktie. Det nya

inköpet kan sannolikt attrahera investerare och gör aktien mer attraktiv i jämförelse med en

försäljning av en fotbollsspelare. Nackdelen med ett inköp kan vara att man inte får ut den

förväntade avkastningen man räknat med vid köpet. Detta innebär att ett inköp av en

fotbollsspelare kan korrelera negativt med aktiepriset. Däremot förknippas ett inköp med

utgifter och försäljning med intäkter (Allouche och Soulez, 2005).

H1: Inköp av fotbollsspelare har en positiv inverkan på europeiska fotbollsklubbars

aktiepris

H2: Försäljning av fotbollsspelare har en negativ inverkan på europeiska

fotbollsklubbars aktiepris

2.3.2. Publiksnitt

En fotbollsklubbs publik under en match betraktas som den tolfte spelaren och influerar

prestationen genom uppmuntran (Davies, Downward, och Jackson, 1995). Antalet människor

i publiken som närvarar på olika arenor varier från match till match och mellan

fotbollsklubbar. Specifika bakomliggande faktorer till variationen gällande publiksnitt är

bland annat hur en fotbollsklubbs supportrar identifierar sig med fotbollsklubben ur ett

geografiskt och känslomässigt perspektiv (Borland och McDonald, 2003). Hur en

fotbollsklubb presterar på hemmaplan är även en bidragande faktor till en fotbollsklubbs

publiksnitt (Borland och McDonald, 2003; Forrest och Simmons, 2002; Kahane och

Shmanske, 1997; Noll, 1974). Andra bidragande faktorer gällande publiksnitt är exempelvis

marknadsvärde på de fotbollsspelare fotbollsklubbarna innehar (Serrano et al. 2015), samt hur

arenan är konstruerad och kvalitén på servicen (Wakefield och Sloan, 1995).

7

Ett företags rykte är ett viktigt element för dess existens men även ur ett finansiellt perspektiv

(Fombrun och Shanley, 1990). En fotbollsklubb med ett ansett högt publiksnitt i förhållande

till dess konkurrenter utstrålar en bild av popularitet. Detta leder i sin tur till mer

uppmärksamhet bland media vilket vidare resulterar i att fotbollsklubben marknadsförs

betydligt mer än tidigare vilket gynnar fotbollsklubben i form av intäkter och högre aktiepris

(Bromberger, 1998).

H3: Högt publiksnitt har en positiv inverkan på europeiska fotbollsklubbars aktiepris

2.3.3. Sportsliga resultat

Det finns ett flertal bakomliggande faktorer till utfallet av ett sportsligt resultat. Det är väldigt

svårt att förutse det kollektivt sportsliga utfallet av fotbollsklubbar (Brady, Bolchover och

Sturgess, 2008; Espitia-Escuer och Garcıa-Cebrian, 2006). En anledning till detta är att det

inte är förutbestämt vilka fotbollsspelare som tillhör en fotbollsklubb under en säsong (Brady,

Bolchover och Sturgess, 2008). Det kollektiva fotbollslaget består av en mängd olika

individer vars fysiska samt psykiska nivå skiljer sig under säsongens gång vilket korrelerar

med det sportsliga utfallet (Torgler och Schmidt, 2007). Inom varje fotbollsklubb finns det en

fotbollstränare vars arbete är att med hjälp av sin kunskap kunna implementera en taktik

anpassad till den trupp tränaren innehar. Vidare ska denna fotbollstränare övertyga och få sina

fotbollsspelare att applicera denna teoretiska taktik under fotbollsmatcher (Frick och

Simmons, 2008).

De europeiska fotbollsklubbarna opererar inom öppna ligor där möjlighet till degradering

alternativt avancemang till en liga högre upp i värdekedjan finns till skillnad mot

nordamerikanska professionella sporter. Beroende på hur en fotbollsklubb har presterat under

en säsong på en nationell nivå skapar möjligheter för spel i europeiska turneringar som ger

möjlighet till intäkter vilket i sin tur är en konkurrensfördel gentemot sina konkurrenter

(Andreff, 2008; Buzzacchi, Szymanski och Valletti, 2003; Noll, 2003; Szymanski, 2012).

Detta skapar en atmosfär av osäkerhet både ur ett sportsligt och ett finansiellt perspektiv

(Aglietta, Andreff och Drut, 2008). Osäkerheten gällande sportliga resultat korrelerar starkt

med ekonomiska intäkter i form av exempelvis sponsorer, försäljning och tv-rättigheter

(Benkraiem, Le Roy och Louhichi, 2011; Chadwick och Thwaites, 2005; Pinnuck och Potter,

2006; Callejo och Forcadell, 2006; Vrooman, 2007).

Som tidigare nämnt finns det en mängd olika bidragande faktorer till hur utfallet av sportliga

prestationer utspelar sig och vilka faktorer som bidrar samt hur de bidrar. Vidare har detta en

8

effekt på aktiepriset, priset kan stiga men även falla beroende av de sportsliga utfallen. Är de

sportsliga utfallen varierande kan denna variation i prestationer ibland generera hög volatilitet

(Bell et al. 2012; Benkraiem, Le Roy, och Louhichi, 2011; Dobson och Goddard, 2001).

H4: Sportsliga resultat har ett positiv samband med europeiska fotbollsklubbars aktiepris

2.4. Analysmodell

Det finns flera faktorer som har betydelse på hur priset på aktien kan variera. En faktor är

resultat på matcher som kan avgöra klubbens framtid. Det finns ett antal tidigare studier som

har tittat på hur relationen mellan sportsliga samt finansiella resultat och hur dessa förhåller

sig till priset på aktier (Duque och Ferreira, 2005). I dessa studier har man valt att ha ett brett

perspektiv och fokuserat på flera faktorer medan vår studie inriktar sig på variabler som vi

tror kommer att ha en betydelse på aktiepriset. För att undersöka effekten på aktiepriset

kommer en regressionsmodell att tillämpas (Baltagi, 2003; Hsiao, 2007; Wooldridge, 2001). I

figuren nedan illusteraras de oberoende varibalerna inköp, försäljning, publiksnitt och

sportresultat gentemot den beroende varibaln aktiepris.

Figur 1: Analysmodell

Aktiepris

(Beroende variabel)

Inköp

Sportresultat

Publiksnitt

Försäljning

9

3. Metod

I kommande avsnitt presenteras studiens tillvägagångssätt. Nedan presenteras specifikt val av metod,

vetenskaplig ansats samt datainsamling och urval. Slutligen diskuteras validitet och reliabilitet.

3.1. Val av forskningsmetod och vetenskaplig ansats

Syftet med studien är att analysera sambanden mellan variablerna inköp och försäljning av

fotbollsspelare, publiksnitt, resultat och europeiska börsnoterade fotbollsklubbars aktiepris.

Aktiepriserna är hämtade från Finance.yahoo.com och Markets.ft.com. Därefter valdes en

kvantitativ forskningsmetod då studien grundar sig i teoretiska hypoteser och den breda

datainsamlingen av ett flertal värden berör variabler som är beräknade i form av siffror.

Analyseringen av data gjordes med hjälp av ett statistiskt program, SPSS, för regressions-

samt korrelationsanalyser. Regressionsanalysen beräknade fram eventuella samband mellan

den beroende variabeln och de oberoende medan korrelationsanalysen mätte

sambandsstyrkan. Multikollinearitets tester utfördes även i SPSS för att undersöka om de

oberoende variablerna korrelerade, vilket kan skada resultatet av regressionsanalysen. Stora

standardfel ger missvisande bild av resultatet. För att undersöka eventuella feltermer utfördes

ett Durbin Watson. Testet antar värdena 0-4 där 0 tyder på en positiv autokorrelation medan 4

en negativ. Värdet 2 indikerar att ingen autokorrelation finns. Den kvantitativa bakgrunden

berättigar således den valda forskningsmetoden (Creswell, 2009). Den valda

forskningsmetoden gav studien en struktur vilket resulterade i att bearbetningen av

datainsamlingen förenklades.

Det finns ett antal angreppsätt för att skildra samband mellan forskning och teori, det mest

förekommande angreppsättet inom forskning är ett deduktivt angreppssätt. Deduktion grundar

sig med utgångspunkt av teoretisk bakgrund och utformar forskningsfrågor som baseras på

hypoteser. I förhållande till studien är ett deduktivt angreppssätt tillämpat då analysen och

beräkningarna har ett ursprung av teoretisk form och appliceras i empirin. Studien syftar till

att bevisa sambanden mellan den beroende variabeln och de övriga oberoende variablerna i

form av hypoteser. Vidare bekräftas alternativt förkastas dessa hypoteser.

3.2. Forskningsprocess

Inledningsvis samlades ett flertal forskningsartiklar in för granskning och vidare analysering.

Anledningen till detta var att ta del av tidigare forskning inom ämnet, börsnoterade

sportklubbar och bidragande faktorer till förändring av dess och identifiera ett område där

forskningsbidraget inte var betydande. Tillvägagångssättet för att samla in tidigare forskning

10

skedde genom sökmotorn Google och användning av relevanta ord som ”Stock return”,

”Football clubs”, ”Financial fair-play”, ”Initial public offering”, Listed football clubs”,

”European Fotball Club index”. Vidare användes tidigare referenser vilket gav goda

förutsättningar för ett brett och kunskapsrikt underlag. I nästa fas, med mer kunskapen inom

detta område, var forskningsbidraget bristande. Detta lade grunden för denna studie. I detta

skede, med ett utvecklat tillvägagångssätt, var nästa steg i processen att skapa en konkret och

relevant riktlinje, d.v.s. forskningsmetod.

Nästkommande fas var att finna relevant teori för studien vilket är hämtat från tidigare

forskning. Data hämtades i sin tur genom att återigen använda sökmotorn Google. Den

teoretiska bakgrunden samt tidigare forskning blev därefter källan till de formulerade

hypoteserna, vilket förstärker dessa hypoteser.

För att möjliggöra analyser samt beräkningar av dessa hypoteser krävdes en insamling utav

data. Den empiriska datainsamlingen hämtades från Finance.yahoo.com, Markets.ft.com och

Transfermarkt.com. Dessa hypoteser och oberoende variabler, analyserades och testades mot

den beroende variabeln. Beroende variabeln i studien är aktiepriset som också är hämtat från

Finanace.yahoo.com och Markets.ft.com, där tio börsnoterade fotbollsklubbar i Europa är

inkluderade. Resterande data är taget från Transfermarkt.com. Insamlingen av data

resulterade i att antalet variabler reducerades till fem och förhöll sig inom en tio års period.

Fortsättningsvis skapades en databas manuellt. Fastställningen av datainsamlingen fördes

sedan in i Excel för att vidare beräkna, analysera och testa dessa i SPSS. För att undvika

missvisande resultat omvandlas värdena till logaritmer. Detta genomfördes för att omvandla

de stora talen till mindre och för att underlätta beräkningarna i SPSS. Genom det statiska

programmet SPSS skapades korrelations- samt regressionsanalyser vilket genererade en basis

av resultatet samt analysen i studien.

11

3.3. Urval och datainsamling

Tabell 1: Urval och datainsamling

Fotbollsklubb Land

Juventus Italien

Besiktas Turkiet

Olympique Lyon Frankrike

Roma Italien

Ajax Holland

Lazio Italien

Benfica Portugal

Sporting Portugal

Porto Portugal

Dortmund Tyskland

Börsnoterade fotbollsklubbar valdes ut då de ingick i Finanace.yahoo.com och

Markets.ft.com, vilket ansågs vara lämpligt för denna studie då dessa aktiepriser formar den

beroende variabeln. Vidare fördes diskussioner kring vilka variabler denna studie skulle

behandla. Till en början valdes ett flertal relevanta sportsliga samt finansiella variabler ut och

skapade ett stort utgångsläge för studien. Det problematiska med detta var att finna data till

alla dessa variabler inom respektive fotbollsklubb. Detta resulterade i en avgränsning där data

för diverse variabler var tillgängliga. Avgränsningen ledde till att de variabler som valdes ut

var inköp, försäljning, publiksnitt, resultat och aktiepris. Dessa utgör den totala mängd

variabler studien innefattar och beräknas årligen inom en tio års period. Nästkommande

aspekt i processen var att finna teoretisk bakgrund i förhållande till variablerna, vilket var

avgörande för att beräkna och behandla dessa variabler. Den inhämtade teorin är från tidigare

forskning samt artiklar rörande ämnet denna studie berör. Detta lade grunden för de

formulerade hypoteserna. Urval samt insamlingen av data har således skapat betydande basis

för vidare analyser samt beräkningar som presenteras i resultatdelen.

12

3.4. Operationalisering

Detta avsnitt skildrar de utvalda variablerna i studien. Nedanstående tabell sammanställer

studiens variabler, dess mätmetod samt underlaget för diverse variabler. Vidare beskrivs dessa

i enskilt kommande avsnitt.

Tabell 2: Operationalisering

Variabler Definition Mätmetod Källa

Aktiepris Företagets aktiepris Priset (euro) på ett företags aktie sista

maj Finance.yahoo.com,

Markets.ft.com

Inköp Den totala utgiften för nya

inköp av fotbollsspelare Den totala summan i valutan euro

årligen Transfermarkt.com

Försäljning Den totala intäkten för

försäljning av

fotbollsspelare

Den totala summan i valutan euro

årligen Transfermarkt.com

Publiksnitt Publiksnitt under en

fotbollssäsong Totala antalet åskådare/på antal

matcher årligen Transfermarkt.com

Resultat Vinst, oavgjort och förlust

inkluderas i resultat Tre poäng för vinst, ett poäng vid

oavgjort & noll poäng vid förlust,

Totala summan efter alla spelade

matcher

Finance.yahoo.com,

Markets.ft.com

13

3.5. Beroende variabel

3.5.1. Aktiepris

Den beroende variabeln i studien är aktiepriset. Då denna studie analyserar hur diverse variabler

influerar aktiepriset ansågs valet av den beroende variabeln relevant. Tidigare forskning gällande

sportliga utfall och hur de influerar aktiepriset använder även aktiepriset, alternativt utdelning på aktie

som den beroende variabeln. Aktiepriserna är hämtade från Finanace.yahoo.com och Markets.ft.com

som bearbetas och för att slutligen analyseras i SPSS gentemot de oberoende variablerna.

3.6. Oberoende variabler

3.6.1. Inköp

Variabeln definieras enligt följande: den totala summan för inköpta spelare under en säsong. Denna

summa sammanställs årligen över tio år och datainsamlingen är hämtad från Transfermarkt.com.

3.6.2. Försäljning

Variabeln definieras enligt följande: den totala summan en klubb erhåller vid försäljning av

fotbollsspelare. Summan sammanställs årligen över tio år och datainsamlingen är hämtad från

Transfermarkt.com. Detta utgör variabeln försäljning.

3.6.3. Publiksnitt

Variabeln definieras enligt följande: det totala antalet åskådare dividerat på antalet matcher i det

nationella ligaspelet under en säsong. Det genomsnittliga publiksnittet beräknas över tio år och är

hämtad från Transfermarkt.com.

3.6.4. Resultat

Variabeln definieras enligt följande: en vinst är tre poäng, en oavgjord match är en poäng och en

förlust är noll poäng. Den totala summan efter alla matcher är spelade avgör hur mycket poäng en

klubb har i den nationella ligan efter en säsong. Den totala summan av poäng beräknas årligen över tio

år.

14

3.7. Modellspecificering

En paneldata skapades för att möjliggöra analyser av de operationaliserade begreppen.

Fördelarna med att använda sig av en paneldata är ett flertal, de analyser som ”görs” är starka

på grund av den stora friheten som råder. Kollinjäriteten minskas bland de oberoende

variablerna vilket är positivt med paneldatamodeller (Hsiao, 2007). Vår studie behandlar data

över tid samt lika många observationer per fotbollsklubb, det vill säga en balanserad panel.

Dessutom tillåts analyser av dynamiska relationer mellan en uppsättning variabler samt

kontroll av påverkan av oberoende variablerna som testas med hjälp av hypoteser och

aggregerad data.

Y = α + β1Inköp + β2Försäljning +β3Publiksnitt + β4Sportresultat + ε

Y = aktiepris, α = konstant, ε = error term

Ett ”VIF”- samt ett ”Durbin-Watson” test utfördes. ”VIF” testet undersöker

multikollinjäriteten i modellen medan ”Durbin-Watson” genomfördes för att undersöka

graden av autokorreltion (Nerlove och Wallis, 1966; O´brien, 2007). Ett ”VIF” test med ett

resultat över fyra eller ett resultat av ett ”Durbin-Watson” test under ett alternativt över tre

anses vara problematiskt. Däremot är det optimala värdet på ett ”Durbin-Watson” test två.

Fördelen med att använda sig av denna modell är att insamlad data på fotbollsklubbarna

tillämpämpar heterogeniteten bland dessa samt heteroskedasticiteten i mängden data.

3.6. Styrkor och svagheter med den valda metoden

Svagheten med det deduktiva angreppssättet är svårigheten att förklara varför ett visst

samband existerar. Den främsta svagheten blir således i denna studie att förklara varför

sambanden mellan den beroende- och oberoende variabeln korrelerar. Syftet med studien är

dock inte att svara på frågan varför utan att konstatera att eventuella samband existerar.

Ett antal artiklar är skrivna på franska vilket medföljde översättningar som kan misstolkas och

därmed ge en missvisande bild av innehållet. För att minimera denna potentiellt missvisande

bild översattes texterna ett flertal gånger med hjälp av Google translate och Samrawit

Yohannes som behärskar språket på en professionell nivå både muntligt samt skriftligt.

Vidare valdes relativt små stycken från dessa artiklar till användning för att inte basera en

större del av studien på ett främmande språk.

15

3.7. Validitet och reliabilitet

Validiteten avser det som mäts i studien, mer specifikt att det som mära i studien verkligen.

Ett resultat vars validitet anses vara lågt skapar utrymme för tvivel och frågesättningar

(Bryman & Bell, 2011). Vårt tillvägagångssättet för att sträva efter hög validitet var att

granska datainsamlingen, tidigare forskning samt de vetenskapliga artiklarna. Vetenskapliga

artiklar och tidigare forskning är ”peer-rewived” vilket stärker dess tillförlitlighet och studiens

teoretiska underlag. Granskning utfördes genom att använda en bred basis gällande forskning-

och vetenskapliga artiklar för att inte bli beroende av en och samma källa. I

hypotesformuleringen argumenteras hypoteserna med teoretisk bakgrund ur olika perspektiv

för att som tidigare nämnt utgå från en bred och konkret bas.

Variablerna studien behandlar beräknas i form av antalet åskådare årligen, totala summan för

inköp årligen, totala summan för försäljning årligen, summan av poäng (resultat) årligen.

Dessa sammanställdes och skapade databasen för studien. Datainsamlingen beräknades i

statiska mätmetoder för att analysera de sportsliga variablerna. Vidare för att säkerställa att

datainsamlingen var korrekt kontrollerades data. Tillvägagångssättet för denna kontroll var att

jämföra värdena från Transfermakt.com med andra statistiska källor som t.ex. svenska

hemsidan Fotbollskanalen.se.

Reliabiliteten i en studie avser dess tillförlitlighet, hög reliabilitet tyder på att de mätningar

studien innehåller är korrekt gjorda. Genom hög reliabilitet ska upprepning av samma tester

resultera i samma resultat (Trost, 1997; Bryman & Bell, 2005). I denna studie upprepades

testerna ett flertal gånger vilket visade sig ge samma resultat, vilket tyder på hög reliabilitet.

16

4. Resultat

I följande avsnitt presenteras resultaten som baserat på datainsamling och de formulerade hypoteserna.

Detta resultat presenteras i form av statiska modeller.

4.1. Deskriptiv statistik

Tabell 3 visar en sammanställning av den totala datainsamlingen. Denna första illustration är

en övergripande tabell av materialet där samtliga variabler ingår. Den deskriptiva statistiken

redogör för följande mått: minimum- och maximumvärden, medelvärde samt

standardavvikelse. Variabeln inköp innehar ett minimumvärde på 14,12, ett maximumvärde

på 21 och en standardavvikelse på 1,025. Dessa värden är formade med hjälp av logaritmer.

Detta innebär att värdet 14,12 motsvarar det lägsta ekonomiska värdet av ett inköp av en

fotbollsspelare och 21 det högsta värdet. Standardavvikelsen, 1,025, har en hög spridning

gällande inköp av fotbollsspelare bland tio europeiska fotbollsklubbar inom en tio års period.

Medelvärdet 16,83 omfattar den genomsnittliga summan av de totala inköpen dividerat på

antalet inköp inom en tio års period.

Tabell 3: Deskriptiv statistik

N Minimum Maximum Medelvärde Std

1 Aktiepris 100 0,2 21,85 3,574 4,61

2 Inköp 100 14,12 21 16,83 1,025

3 Försäljning 100 0 18,76 16,4 2,246

4 Publiksnitt 100 4,46 11,28 10,22 0,906

6 Resultat 100 9,23 17.32 12,275 1,14

4.2. Korrelationsmatris

Korrelationsanalysen beskriver möjliga multikollinearitet bland de oberoende variablerna

och intervallet gällande korrelationskoefficienten är inom -1 och 1. Värdet 1 motsvarar ett

perfekt positivt samband medan värdet -1 motsvarar motsatsen, ett perfekt negativt

samband. Nedan presenteras korrelationsanalysen där samtliga variabler ingår. Genom att

avläsa samtliga värden i tabellen har de oberoende variablerna inga signifikanta samband med

den beroende variabeln, aktiepriset.

17

Tabell 4: Korrelationsmatris

Aktiepris Inköp Försäljning Publiksnitt Resultat

1 Aktiepris 1

2 Inköp 0,028 1

3 Försäljning 0,055 0,318** 1

4 Publiksnitt 0,007 0,065 0,265* 1

6 Resultat 0,194 0,249* 0,181 0,186 1

*=Signifikansnivå: 10 % nivå, **=Signifikansnivå: 5 %, ***=Signifikansnivå: 1 %.

4.3. Regressionsanalys och signifikans samt förklaringsgrad

I tabell 5 presenteras regressionsresultaten för studiens samtliga variabler. I tabellen nedan

avläses inget signifikant samband mellan de oberoende variablerna och den beroende

variabeln, aktiepriset. Beta-värdet för variabeln inköp är -0,036 och P-värdet är 0,942.

Variabeln försäljning har ett Beta-värde på 0,064 och ett P-värde på 0,774. Publiksnitt har ett

Beta-värde som är negativt, -0,206 samt ett P-värde som är 0,682. Variabeln resultat har ett

Beta-värde på 2,008 och ett P-värde på 0,453. I regressionsmodellen avläses även resultatet av

Durbin Watson vars värde är 1,508 och faller inom ramen för en viss positiv autokorrelation.

Justerade R² värdet för aktiepriset antar ett värde på 0,065 vilket innebär att förklaringsgraden

är 6,5% av variationen i aktiepriset som kan förklaras av de oberoende variablerna i

regressionen. VIF-testet för aktiepris visar att det inte finns någon multikollinearitetsproblem

mellan den beroende och de oberoende variablerna. Dessa värden är inom intervallet 1,078–

1,566 vilket är önskvärt då korrelationen inte förekommer bland de oberoende variablerna

(SPSS-Akuten, 2010).

Tabell 5: Regressionsanalys och signifikans samt förklaringsgrad

B P Tolerance VIF

1 Konstant

2 Inköp -0,036 0,942 0,843 1,186

3 Försäljning 0,064 0,774 0,841 1,188

4 Publiksnitt -0,206 0,682 0,927 1,078

5 Resultat 2,008 0,453 0,639 1,566

Justerat R² 0,065

Durbin-Watson 1,508

18

5. Analys

I detta avsnitt analyseras det empiriska resultatet som presenteras i ovanstående avsnitt. Initialt

presenteras hypoteserna i form av en tabell samt beräkningarna av dessa, om de förkastas eller

bekräftas. Vidare görs en återkoppling till studiens samtliga variabler genom analysering av

hypoteserna

Tabell 6: Sammanställning av samtliga hypoteser samt de resultat som beräknats.

Hypotes Resultat

1 Inköp av fotbollsspelare har en positiv inverkan på europeiska

fotbollsklubbars aktiepris

Förkastas

2 Försäljning av fotbollsspelare har en negativ inverkan på europeiska

fotbollsklubbars aktiepris

Förkastas

3 Högt publiksnitt har en positiv inverkan på europeiska fotbollsklubbars

aktiepris

Förkastas

4

Sportsliga resultat har en positiv inverkan på europeiska fotbollsklubbars

aktiepris

Förkastas

5.1. Inköp

Det ursprungliga antagandet att inköp och aktiepriset innehar ett positivt samband visade sig

inte stämma överens med det presenterade resultatet. Bidragande faktorer till att hypotesen

förkastas är ett flertal. En faktor är att datumet för aktiepriset inte faller inom ramarna för

tidpunkten då fotbollsklubbarna agerar på transfermarknaden, vilket gör beräkningarna

missvisande som i sin tur påverkar om hypotesen bekräftas eller förkastas. Den investering då

inköpet sker anses negativt ur enbart ekonomiskt perspektiv och blir en kostnad för

verksamheten. Däremot anses inköp vara positivt ur ett sportsligt resonemang då det ses som

en investering för framtiden. Osäkerheten kring framtiden gällande det sportliga

resonemanget samt kostnaden för en fotbollsklubb har resulterat ett icke signifikant samband,

vilket är förståeligt men som inte har uppmärksammats tidigare.

5.2. Försäljning

Försäljning är ur både ett sportligt- men även ekonomiskt perspektiv, den raka motsatsen till

resonemangen kring inköp. Ur ett ekonomiskt perspektiv anses en försäljning som en intäkt.

19

En försäljning generar ett ekonomiskt tillskott och därmed förknippas detta med något

positivt gentemot aktiepriset. Ur sportsligt perspektiv anses en försäljning som negativt då

fotbollsklubben förlorar värde i from av mänskligt kapital. Den bakomliggande faktorn till

varför denna hypotes förkastas är för att resultatet stärker det ekonomiska perspektivet. Ur

perspektivet mänskligt kapital kan en försäljning av en spelare vara avgörande för

fotbollsklubbens framtid trots det eventuella stora ekonomiska tillskottet (Allouche och

Soulez, 2005). Om denna mänskliga tillgång inte ersätts i form av en annan mänsklig tillgång

kan detta leda till en förlust i längden, både sportsligt och ekonomiskt.

5.3. Publiksnitt

Antagandet att publiksnitt har en positiv inverkan på aktiepriset stämmer med resultatet. Detta

samband tyder på att när publiksnittet ökar, ökar även publikinkomsterna vilket resulterar i en

positiv effekt på aktierna. Dock så visade det sig att det inte existerar något signifikativt

samband vilket leder till att en generalisering av populationen inte är möjlig trots att det

existerar ett positivt samband. Denna hypotes förkastades vilket var förvånande i förhållande

till tidigare studier. Tidigare forskning menar att fotbollsklubbar med många vinster i

förhållande till förluster, generar ett högt publiksnitt. De fotbollsklubbar som är inkluderad i

denna studie har under denna tidsperiod varit högt rankade i respektive inhemska ligor. Av

denna anledning är det förvånande att denna hypotes förkastas. Serrano et al. (2015) menar

att högt marknadsvärde på fotbollsspelare korrelerar högt med publiksnitt. I denna stduie

inkluderas högt värderade fotbollsspelare som bör leda till liknande resultat.

5.4. Sportsliga resultat

En intressant upptäckt i studien var att sambandet mellan resultat och aktiepris visade sig ha

ett positivt icke signifikant samband. Sambandet har tidigare varierat mycket beroende på

faktorer som valts att fokuseras på. De sportsliga resultaten och grundläggande faktorer har

dock inte visat någon stor betydelse över hur aktiepriset varierar, vilket inte var väntat.

Ekonomiska fördelar vid vinster är något som skapar fördelar gentemot sina konkurrenter

inför nästkommande säsong, både ekonomiskt samt prestationsmässigt på fotbollsplanen

(Andreff, 2008; Buzzacchi, Szymanski och Valletti, 2003; Noll, 2003; Szymanski, 2012). I

förhållande till detta visar denna studie inget signifikant samband mellan aktiepriset och

resultat. Vinster leder till ekonomiska fördelar som sedan resulterar i fler möjligheter inför

kommande säsong vilket skapar attraktion gentemot fotbollsklubbens intressenter. Att vinna

leder till att osäkerheten för kommande säsong minskas vilket gör klubben mer attraktiv som i

sin tur korrelerar med aktiepriset (Aglietta, Andreff och Drut, 2008).

20

6. Slutsats och vidare forskning

I detta avsnitt dras slutsatser av det presenterade empiriska resultatet gällande de oberoende

variablerna gentemot det beroende variabeln aktiepris. Vidare ges förslag till mer forskning inom

området.

6.1 Slutsats

Syftet med denna studie var att analysera vilka samband som existerar mellan europeiska

fotbollsklubbars aktiepriser och inköp och försäljning av fotbollsspelare, publiksnitt och

sportsliga resultat. Studiens utgångspunkt var att undersöka om de sportsliga faktorerna har en

effekt på aktiepriset. Regressions- samt korrelationsanalyser var därför avgörande för att

analysera detta. Resultaten av dessa tester och analyser visade att variablerna inte skiljer sig i

förhållande till tidigare studier, dessa innehar inte några samband med den beroende

variabeln.

Inköp och försäljning av fotbollsspelare visade sig inte ha några samband med aktiepriset.

Detta resultat är i förhållande till tidigare studier asymmetriskt (Allouche och Soulez 2005).

Inköp alternativt en försäljning av en fotbollsspelare är antingen ett inköp eller försäljning av

mänskligt kapital. Grant (1991) menar att de kunskaper, kompetens och förmågor en

människa besitter är en tillgång för företaget, i detta fall fotbollsklubbar. En möjlig orsak till

att det inte existerar något samband är att dessa inköp alternativt försäljningar inte undersöks

ur ett flertal perspektiv utan endast sportsligt. Ett inköp av en högt värderade fotbollsspelare

på marknaden kan även bidra till högt publiksnitt (Serrano et al. 2015).

Denna studie, har precis som tidigare forskning, kommit fram till att dessa variabler inte har

några signifikanta samband med aktiepriset. Denna studie skiljer sig dock från tidigare

forskning då dessa variabler behandlas och beräknas endast ur ett sportligt perspektiv. Trots

skillnad av behandling av variablerna kunde man på förhand förvänta sig ett annat utfall vilket

visade sig inte stämma. Dessa variabler påvisade inte några signifikanta samband.

6.2 Vidare forskning

Studien är baserad på tio olika europeiska fotbollsklubbar och hur de sportsliga variablerna

korrelerar med den finansiella variabeln, aktiepris. Ett förslag för fortsatta studier är att

tillämpa tillvägagångssättet i europeiska fotbollsligor såsom exempelvis Premier League, La

Liga och Serie A. Detta för att jämföra olika ligor och om fotbollsmarknaderna i diverse

länder skiljer sig åt i förhållande till de formulerade hypoteserna. Ett ytterligare först är att

använda en kvalitativ forskningsmetod och beakta ekonomiska samt sportsliga variabler.

21

Kvalitativ forskningsmetod möjliggör en djupare förståelse och ett annat perspektiv än denna

studie som inkluderar enbart tio fotbollsklubbar.

Ur ett sportligt perspektiv visar det sig att denna studie inte påvisar några signifikanta

samband gentemot den beroende variabeln aktiepriset. För vidare forskning inom samma

område kan man inkludera ett ekonomiskt perspektiv för att analysera sambanden mellan de

oberoende variablerna och den beroende variabeln för ett eventuellt annat utfall. Med denna

studies resultat som grund för vidare forskning och ett ekonomiskt perspektiv kan du ge en

överblick över fotbollsområdet och ett tillvägagångssätt som skiljer sig ifrån denna studie.

Detta kan därefter medföra ett resultat som kan skilja sig.

En aspekt inom denna bransch som inte är inkluderad i denna studie är att branschen har över

tid blivit mer än bara fotbollsklubbar. I dagens fotbollsvärld betraktas fotbollsklubbar som

stora företag som verkar inom flera marknader vilket vidare forskning skulle kunna ta del av

för att vidare analysera fotbollsklubbarnas aktiepris.

22

7. Referenslista

Aglietta, M., Andreff, W. and Drut, B. (2008), Bourse et Football.”Revue d’Economie

Politique 118 (2), pp.255–296

Allouche, J. and Soulez, S. (2005), La Cotation des Clubs de Football Anglais. Une Analyse

Differencie e des Facteurs Explicatifs de Fluctuations de Cours. Les Cahiers de Recherche du

GREGOR. (04), pp. 3–38

Antonioni, P. and Cubbin, J. (2000), The Bosman Ruling and the Emergence of a Single

Market in Soccer Talent. European Journal of Law and Economics 9 (2), pp.157–173

Barney, J.B. (1991), Firm Resources and Sustained Competitive Advantage. Journal of

Management 17 (1), pp. 99-120.

Barney, J.B. and Ouchi, W.G. (1986), Organizational Economics Toward a New Paradigm for

Studying and Understanding Organizations. Jossey-Bass, San Francisco.

Bell, A., Brooks, C., Matthews, D. and Sutcliffe, C. (2012), Over the Moon or Sick as a

Parrot? The Effects of Football Results on a Club’s Share Price. Applied Economics 44 (26),

pp.3435–3452.

Bell, A., Brooks, C. and Markham, T. (2012), Does Managerial Turnover Affect Football

Club Share Prices? ICMA Centre Discussion Papers in Finance 39 (2), pp 04-10.

Benkraiem, R, Le Roy, F. and Louhichi, W. (2011), Sporting Performances and The

Volatility of Listed Football Clubs. International Journal of Sport Finance 6 (4), pp.283–297.

Benkraiem, R., Louhichi, W. and Marques, P. (2009), Market Reaction to Sporting Results.

The Case of European Listed Football Clubs. Management Decision 47 (1), pp.100–109.

Bernile, G. and Lyandres, E. (2011), Understanding Investor Sentiment: The Case ofSoccer.

Financial Management 40 (2), pp.357–380.

Berument, H., Ceylan, N.B. and Gözpınar, E. (2006), Performance of Soccer on The Stock

Market: Evidence From Turkey, The Social Science Journal 43 (2), pp.695–699.

Berument, H. and Ceylan, N.B. (2012), Effects of Soccer on Stock Markets: The Return–

Volatility Relationship, The Social Science Journal, 49 (4) pp.368–374.

Benkraiem, R., Le Roy, F. and Louhichi, W. (2010), Sporting Performances and the Volatility

of Listed English Football Clubs, pp.03-12

Besson, Eric. (2008), Accroı tre la Competitivate des Clubs de Football Professionnels

Francais. Novembre: Rapport au Premier Ministre, 15 (2), pp 27-58.

Borland, J., Baade, R. and McDonald, R. (2003), Demand for Sport. Oxford Review of

Economic Policy 19 (4), pp.478–502.

23

Brady, C., Bolchover, D. and Sturgess, B. (2008), Managing in the talent economy: The

football model for business. California Management Review, 50 (4), pp.54-73.

Bromberger, C. (1998), Football, la Bagatelle la Plus Serieuse du Monde. Paris: Bayard.

Bryman, A. and Bell, E. (2011), Business research methods. New York: Oxford University

Press.

Callejo, M.B. and Forcadell, F.J. (2006), Real Madrid Football Club: A New Model of

Business Organization for Sports Clubs in Spain. Global Business & Organizational

Excellence, 26 (1), pp.51–64.

Chadwick, S. and Thwaites.D. (2005), “Managing Sport Sponsorship Programs: Lessons

froma Critical Assessment of English Soccer. Journal of Advertising Research 45 (3), pp.

328–338.

Chi, T. (1994), Trading in strategic resources: Necessary conditions, transaction cost

problems, and choice of exchange structure. Strategic Management Journal, 15 (4), pp.271–

290

Creswell, J.W. (2009), Research Design. Qualitative, Quantitative, and Mixed Methods

Approaches.3rd Edition. Los Angeles: Sage Publications, Inc.

Davies, B., Downward, P. and Jackson, I. (1995), The Demand for Rugby League:

Evidencefrom Causality Tests. Applied Economics, 27 (10), pp.1003–1007.

Demir, E. and Daniş, H. (2011), The Effect of Performance of Soccer Clubs on Their Stock

Prices: Evidence from Turkey, Emerging Markets Finance and Trade, 47 (4), pp.58-70.

Dobson, S.M. and Goddard, J.A. (2001), The Economics of Football. Cambridge: Cambridge

University Press.

Duque, J. and Ferreira, N.A. (2005). Explaining Share Price Performance of Football Clubs

Listed on the Euronext Lisbon. Working Paper, pp.05-01, ISEG-Universidade Tecnica de

Lisboa Business Administration, Lisbon, pp.03-20.

Edmans, A., Garcia, A.D. and Norli, Ø. (2007), Sports Sentiment and Stock Returns, The

Journal of Finance, lxıı (4), pp 1969-1992.

Espitia-Escuer, M. and García-Cebrián, L. (2006), Performance in sports teams: Results and

potential in the professional soccer league in Spain. Management Decision 44 (4), pp.1020-

1030.

Fombrun, C. and Shanley, M. (1990), What’s in a Name? Reputation Building and Corporate

Strategy. Academy of Management Journal, 33 (2), pp.233–258.

Forrest, D. and Simmons, R. (2002), Outcome Uncertainty and Attendance Demand in Sport:

The Case of English Soccer.”The Statistician 51 (2), pp.229–241.

Frick, B. (2009), Globalization and Factor Mobility. The Impact of the “Bosman-Ruling on

Player Migration in Professional Soccer. ”Journal of Sports Economics, 10 (1), pp.88–106.

24

Frick, B. and Simmons, R. (2008). The impact of managerial quality on organizational

performance: Evidence from German soccer. Managerial & Decision Economics (29),

pp.593-600.

Goddard, J., Sloane, P.J. and Wilson, J. (2012), The Bosman Ruling and Labor Mobility in

Football. The Oxford Handbook of Sports Economics. The Economics of Sports, 22 (1),

pp.259–280. Oxford: Oxford University Press.

Grant, R.M. (1991a), Contemporary Strategy Analysis: Concepts. Techniques, Applications,

Basil Blackwell, Cambridge, MA, pp.130-148.

Hair, J. F., Babin, B., Money, A. H. and Samouel, P. (2003), Essentials of Business research.

Methods. United States of America: Leyh Publishing, LLC.

Holme, I. M. and Solvang, B. K. (1997), Forskningsmetodik: om kvalitativa och

kvantitativametoder (2:a uppl.). Lund: Studentlitteratur AB.

Jacobsen, D.I. (2002), Vad, Hur och Varför: vom metodval i företagsekonomi och andra

samhällsvetenskapliga ämnen. Lund: Studentlitteratur.

Kahane, L. and Shmanske, S. (1997), Team Roster Turnover and Attendance in Major League

Baseball. Applied Economics, 29 (4), pp.425–431.

Klein, C., Zwergel, B. and Heiden, S. (2009), On The Existence of Sports Sentiment:The

Relation Between Football Match Results and Stock Index Returns in

Europe, Rev. Manag. Sci.3:191–208 DOI 10.1007/s11846-009-0031-8.

Manzella, A. (2002), La De regulation du Football. Pouvoirs 42, (101), pp.39–47.

Mignon, P. (2002), L’Argent du Football. Pouvoirs (101), pp.89–104.

Nerlove, M. and Wallis, K. F. (1966), Use of the Durbin-Watson statistic in inappropriate

situations. Econometrica: Journal of the Econometric Society, 34(1), pp. 235-238.

O’brien, R. M. (2007), A caution regarding rules of thumb for variance inflation factors.

Quality & Quantity, 41(5), pp. 673-690.

Palomino, F., Renneboog, L. and Zhang, C. (2009), Information Salience, Investor Sentiment,

and Stock Returns: The Case of British Soccer Betting.”Journal of Corporate Finance 15 (3),

pp.368–387.

Pinnuck, M. and Potter, B. (2006), Impact of on-Field Football Success on the Off-Field

Financial Performance of AFL Football Clubs. Accounting and Finance, 46 (3), pp.499–517.

Prahalad, C.K, and Hamel, G. (1990), The C pre Competence of the Corporation. Harvard

Business Review 68 (3), pp.79-91.

Samagaio, A., Couto, E. and Caiado, J. (2009), Sporting, Financial and Stock Market

Performance in English Football: An Empirical Analysis of Structural Relationships. Working

Papers, Centre for Applied Mathematics and Economics CEMAPRE.

25

Scholtens, B. and Peenstra, W. (2009), Scoring on the Stock Exchange? The Effects of

FootballMatches on Stock Market Returns: An Event Study. Applied Economics, 41 (25),

pp.3231–3237.

Serrano, R., Garcıa-Bernal,J., Fernandez-Olmos, M. and Espitia-Escuer, M.A. (2015),

Expected Quality in European Football Attendance: Market Value and Uncertainty

Reconsidered. Applied Economics Letters 22 (13), pp.1051–1054

Simmons, R. (2008), Implications of the Bosman Ruling for Football Transfer Markets.

Economic Affairs, 17 (3), pp.13–18.

Stadtmann, G. (2003), An Empirical Examination of the News Model: The Case of Borussia

Dortmund GmbH & Co. KGaA.

Torgler, B., and Schmidt, S.L. (2007), What shapes player performance in soccer? Empirical

findings from a panel analysis. Applied Economics, 32 (39), pp.2355-2369.

Vrooman, J. (2007), Theory of the Beautiful Game: The Unification of European Football.

Scottish Journal of Political Economy 54 (3), pp.314–354.