Affrsnytta fr oss som jobbar med jord och skog

Posttidning B

ja.se 78 500 ex Nr 19 6 november 2013

Ntverket Biodriv vill att transport-sektorn klarar mlet med 25 procent biodriv medel till r 2020 fr att bli helt fossiloberoende till r 2050. 34

P mssan Agritechnica i november lanserar Vderstad-Verken sitt senaste utvecklings projekt: styrning av s-maskiner med iPad. 12

Inte bara i Sverige r det problem i grisbranschen. Neddragningar rapporteras frn Frankrike och Ryss-land. 38

TEMA ENERGI AGRITECHNICA MARKNAD

Hgssong p Sveriges enda sockerbruk 40-41 Brderna Rickardsson bytte mjlk mot ktt 36-37

nskar 25 procent biodrivmedel 2020

iPad styr smaskin

Tufft fr europeiska slakterier

Varje gng det krvs ett prejudikat fr att tolka en otydlig regel hindrar vi ett fretag frn att utvecklas. LEDARE 2

Passion fr champinjonLiselott Johnsson driver Hulatorps Champinjoner i Bjrketorp mellan Bors och Varberg. Med hjlp av sina tre anstllda plockar och levererar hon vid hgssong 800 liter svamp i veckan till bde stora och sm kunder. Det gller att hlla rtt fuktighet och temperatur fr att svamparna ska trivas och vxa. En temperatur p 17-18 grader och en luftfuktighet p 85 grader r idealt. 22

Det gr t mycket vatten i odlingen i och med att svamparna innehller mycket vatten. Drfr mste man vattna ordentligt flera gnger efter varje skrd fr att f igng nsta. FOTO: CAROLINA WAHLBERG

Hrproducerar kylaWapn grd r en av Sveriges strsta mjlkgrdar. De har nyligen startat en biogasanlggning dr man nyttjar gdseln frn grdens djur. 6-7

Propino r ett hgavkastande maltkorn och ett starkt kort vid odling fr bryggerinringen. Precis som de vlbeprvade sorterna Tipple och Quench. Och med nyheten Shandy er bjuder vi dig ytterligare en sort med bra odlings- och mltningsegenskaper.

Alla nyheter och hela vrt omfattande sorti-ment frn SW hittar du p vr hemsida och i appen Srtt. Tveka inte att hra av dig till din sljare om du vill diskutera sortval.

www.lantmannenlantbruk.se Kundtjnst 0771-111 222

Propino! Maltkorn med en god kvll i sikte.

2 NR 19 6 november 2013

hedkers steri 3, 467 95 grstorptel 0514-65 02 00. info@datavaxt.se. www.datavaxt.se

ERBJUDANDE: PAKETPRIS P...

AUTOSTYRNING!Komplett autostyrnings paket fr montering p befi ntliga och nya fordon CFX750 + EZ-Pilot + RTX15 korrektionssignal, 60 000:-. Vid bestll-ning innan nyr ingr RTX15-signalen i 1 r!

Obs! Anvnder du Egnos idag i din befi ntliga CFX750/FMX-display och vill testa en signal med hgre noggrannhet ladda ner upp-dateringen p datavaxt.se

RTK0 cm

2,5 cm

4 cm

10 cm

15 cm

20 cm

RTX 4

OmniSTARXP/HP

RTX 15

OmniSTAR VBSEGNOS

spr

-til

l-sp

r-n

ogg

rann

het

LEDAREBakom varje prejudikat finns ett offerSVERIGES JORDBRUKARE KNNER SIG i allt fr mnga fall rtts-lsa och utsatta fr tjnstemns godtyckliga tolkningar. Det finns skerligen bde fall d knslan r befogad och fall d den r obefogad. Oavsett vilket s r knslan mycket destruktiv fr det svenska jordbrukets utveckling. Det dm-par lusten i arbetet och hmmar investeringsviljan.

DET SVENSKA JORDBRUKET HAR att flja vldigt mnga lagar och regler. P mnga omrden r det frn EU det kommer nya direktiv som mste fljas och det kompletteras med nationell, regional och lokal reglering. Jordbrukaren har att svara upp till EU, staten Sverige, Lnsstyrelserna och kommunerna. Alla stller de krav p jordbrukaren. I vrsta fall p samma sak, som mste rapporteras eller vid varje tid-punkt kunna bevisas fr flera instanser.

I SVENSK FRVALTNINGSTRADITION finns en nskan att vara bst i klassen och internationellt freg med gott exempel. Det r en drivkraft som gett Sverige gott rykte och i decennier bidragit till att placera Sverige hgt p topplistan ver de ln-der det r bst att bo och verka i.

JAG TROR ATT TRADITIONEN att s vldigt grna vara bst i klassen och internationellt freg med gott exempel nu biter oss i svansen. Med den flod av detaljregler en svensk jordbru-kare ska flja kommer det med en hel del subjektiva skriv-ningar, skrivningar som kan tolkas p olika stt. Det kan naturligtvis lta bra med regler som innehllet ett mtt av flexibilitet, men man fr inte glmma bort att det r flexibili-teten eller lt oss kalla det otydligheten, som utgr grund fr knslan av rttsoskerhet.

JAG TYCKER MIG SE alldeles fr mnga fall dr fretagare blir offer i vad lagstiftaren tycker r en helt okej process fr att faststlla hur lagar och frordningar ska tolkas. Nr en regel-skrivning ndrats s r det som s att den nya skrivningens

tillmplighet i en viss situation, anses vattenttt faststlld frst nr den prvats i domstolsvsendets hgsta instans. Dit r det en ofta ofrsvarligt lng resa.

DET KNNS SOM ATT MNGA av statens tjnstemn och jurister r s vana vid att det r ju shr det fungerar, att de glm-mer bort att fr att ett ml ska kunna drivas genom rtts-instanserna till att bli ett prejudikat, s krvs det ett offer. En vanlig person av ktt och blod som haft oturen att misstn-kas fr ngot dr rttslget r oklart eller skt tillstnd fr verksamhet dr rttslget r oklart. Kanske har personen fel, kanske inte. P vgen till visshet, som kan ta vldigt mnga r, r han/hon misstnkt och kan varken bli rentvdd eller brja sona sitt brott, alternativt kan inte fullflja sin plane-rade investering. Det kan vara en fruktansvrd social press och kan ocks innebra att fretaget hinner g i konkurs, kanske p helt felaktig grund.

DET R AV YTTERSTA VIKT att vi i det lngsta avhl-ler oss frn subjektiva flummiga formuleringar i lagar och regler. Frutsgbarhet i och tro p rttssystemet r grundpelare som ftt Sverige att vara ett tryggt land att leva och verka i. Gr det inte att enas om en regeltext som r mycket tydlig, s mste vi avst frn att infra regeln.

UTAN EN KNSLA AV rttsskerhet hos Sveriges jordbrukare r det ondigt svrt att vnda den mycket negativa trenden i speciellt djurhllningen. Dessutom, varje gng det krvs ett pre-judikat fr att tolka en otydlig regel, hindrar vi ett fretag frn att utvecklas och n vrre, offrar vi en medmnniska.

STEFAN LJUNGDAHL

Stefan Ljungdahl VD Jordbruksaktuellt

Kommande nummer

Jordbruksaktuellt r en rikstckande och oberoende tidning som delas ut till samtliga svenska lantbruk.Tidningen trycks i 16 lokala varianter! Drmed kan vi erbjuda lokal, regional och rikstck-ande annonsering.

NR UTGIVNINGSDAG TEMA MATERIALDAG

20 20/11 Bilar & terrngfordon 11/11

21 4/12 Maskin & odlingsstrategi 2014 25/11

22 18/12 Fastigheter 9/12

1 15/1 Bygg & Inomgrd 7/1

2 29/1 Vrbruk 20/1

3 12/2 Vxtnring 3/2

Utgivare: Jordbruksaktuellt Sverige AB Adress: Bostllsvgen 4 702 27 rebro Organisationsnr: 556611-2156 Telefon: 019-16 61 30 Fax: 019-16 61 45 E-post: info@ja.se Internet: www.ja.se

VD och ansvarig utgivare Stefan Ljungdahl 019-16 61 34 stefan@ja.se

Ekonomi Eva Santhesson-Ramnor 019-16 61 32 eva@ja.se

Prenumeration 019-16 61 32 info@ja.se Prenumeration 22 nummer 398:- + moms

Annonser Maria Sandberg 019-16 61 36 maria@ja.se Pernilla Sjsten 019-16 61 40 pernilla@ja.se Annica Coelho 019-16 61 38 annica@ja.se Elisabeth Merin 019-16 64 66 elisabeth@ja.se Mats Olson 019-16 64 61 mats.olson@ja.se

IT-ansvarig Arvid Plsson 070-591 25 57 arvid@ja.se

Produktion & formgivning Claes Berggren 019-16 61 33 claes@ja.se Malin Strandli 019-16 61 31 malin@ja.se Michael Fredricsson 019-16 64 69 michael@ja.se

ISSN 0345-5718 Tryck V-Tab rebro Distribution RS-kontrollerad 82 500 ex

Redaktion

Pia Gyllin019-16 64 68pia@ja.se

Carolina Wahlberg019-16 61 35carolina@ja.se

Brita Prejer070-003 98 07brita@ja.se

Erik Brink070-600 45 48erik@ja.se

Olle Ryegrd 070-799 18 68 olle@ja.se

3NR 19 6 november 2013

Bnder runt ngelholm, redo att slakta gamla kpphstar? Vlkommen till Bonde mter bonde, en halvdag av samtal och diskussioner om framtiden, nya driftsformer, garskiften och teknik, 23 januari 2014.

Bonde mter bonde genomfrs ocks i: Trollhttan 9 januari rebro 16 januari Kalmar 21 januari Linkping 29 januari Jnkping 5 februari

Ls mer och anml dig p swedbank.se/bonde.

I samarbete med

ngelholm

Trollhttan Linkping

rebro

Jnkping

Kalmar

3:e ssongen

Bonde mter

bonde

KOMMENTERAT www.ja.se

VDERSTAD-VERKEN KPER SEED HAWKFrvrvet av det kanadensiska bolaget Seed Hawk gr det mjligt fr Vderstad att vxa p den nord-amerikanska marknaden.

Vad roligt fr Vderstad och familjen Stark! Hoppas nu att denna nyhet nr politikerna, vem vet? Tnk om de ocks ser mjligheterna inom jordbrukssektorn i stllet fr den tok subventionerade bilindustrin som blev kinesisk bland annat.

HenricGrattis Vderstad till ett smart och taktiskt drag.

Mats

KRNIKA KONKURRENSKRAFT, EN RELATIV FRGAHur str sig det svenska jordbrukets konkurrenskraft? Detta har det funderats mycket kring och regeringen har nu beslutat att detta ska utredas. LRF Konsult har nyligen utrett detta vad gller regelverk och skatter. P det stora hela s r det svrt att dra ngra sjlvklara slutsatser om svenskt jordbruks konkurrenskraft. Det finns saker som r bttre i andra lnder och det finns saker som r bttre hr. S inleder Martin Moraeus, ordf LRF Dalarna sin krnika i Jordbruksaktuellt nr 17.

Martin. Konkurrenskraft mts i marknadsandelar inget annat. Svenskt lantbruk har tappat marknadsandelar 48 r i rad. Sluta linda in problemet i allehanda mrkliga resone-mang. Vi har fr hga kostnader punkt slut. Det r LRF Konsult som gjort utredningen du hnvisar till, dr har du frklaringen till bde varfr den inte r tydlig och varfr den inte kan hnvisa till det ena eller det andra. Harmoni-serad lagstiftning inom hela EU r enda rimliga vgen framt, d kommer ven svenskt lantbruk att f fart.

Per Karlsson

Per K - S du menar att det r bttre att sitta i en stor galen tunna n i en liten galen tunna?

JerkerKINA VILL ARRENDERA FEM PROCENT AV UKRAINAUkraina har kommit verens med ett kinesiskt fretag om att arrendera ut fem procent av sin mark. Syftet r att trygga matfrsrjningen fr Kinas vxande befolkning.

Det vore nog kanske ntt fr den svenska staten ocks? Nr vi har en sjlvfrsrjnings procent under 50 procent r det nog dags fr Reinfeldt att gra likt Kinesiska regeringen att vrna om folket. Sverige har vl Europas lgsta sjlvfr-srjning av mat?

anders

VIDEO - R SVENSKT KTT BTTRE N UTLNDSKT?P ja.se lnkade vi till TV4:s nyhetsmorgon dr man stllde sig frgan om svenskt ktt verkligen r bttre n utlndskt. Fr att reda ut detta bjd man in Maria Forshuvud frn Svenskt Ktt och Karsten Davidsson frn fretaget Meat the World AB.

Klart att utlndskt ktt r mycket smre n det svenska. Utlndskt ktt r behftat med alla mjliga fel som att det inte r svenskt fast det str s p frpackningen det vill sga

-utlndskt ktt r bara bg, ljug & allmnt fusk samt djur-plgeri! Det finns inget bra med ktt frn utlandet. Betnk

-frgad flskktt frn Ungern som sljs som ntfil. r det ngn som kommer ihg det? Listan kan gras hur lng som helst. Utlndskt ktt r skit och varfr ska man ta skit?

Nisse

Karsten Davidsson tror att bete ret runt i Sydamerika r klimatsmart. Men vi vet genom Christel Cederbergs SIKs berkningar att kortare uppfdningstider gr att svenskt ntktt r mer klmatsmart n brasilianskt. Dessutom har

Sverige ett bttre djurhlsolge. Att ntkttsproduktion i Brasilien ofta bygger p avverkad regnskog eller uppodlad cerrado (savann) fr inte heller glmmas bort.

Gunnela

Intressant att Karsten Davidsson pratar om betesdjur och klimatsmart. P deras hemsida sljer de ktt frn USA. I USA fds ALLA kttdjur upp p feedlots dr de gr tusentals ung-djur hoptrngda p betongplattor och ter ensilage och spannml fr s snabb tillvxt som mjligt, ger inte direkt det bsta kvalitetskttet! Dessutom, p vissa stllen i USA fodrar man sina kttdjur med kycklinggdsel d det ses som ett bra koncentrat... det stter sig i smaken p kttet vilket gr att det mesta av det amerikanska kttet exporteras till Mex-iko och amerikanerna sjlva importerar frn Kanada... Men klart att Svenskt ktt r ju inte bttre p ngot stt... IDIOT!

Andreas

Kommentera nyheter p www.ja.se!

G in p nyheten du vill kommentera, lngst ner p sidan fin-ner du ett formulr. Kommentaren visas direkt p hemsidan. Ett urval av kommentarerna publiceras i tidningen.

Vill du hellre skriva s kan du skicka din insndare till Redaktionen, Jordbruksaktuellt,Bostllsvgen 4, 702 27 rebro

NR 19 6 november 2013

Svenska Foder AB satsar p ny miljvnlig teknik i foderfabriken i Hllekis, dr fretaget rligen tillverkar 130 000 ton djurfoder. Denna process krver stora mngder nga, som nu ven anvnds till tillverkning av grnel och fjrrvrme.

Svenska Foder har genomfrt flera strre investeringar fr att byta ut fossil energi mot frnybar energi. Den senaste satsningen r att man inves-terat i en ny ngturbin fr att kunna producera grnel och fjrrvrme i foderfabri-ken i Hllekis. Detta r ett led i Svenska Foders strategi att bde spara och bttre ta tillvara energi i sina foderfa-briker och spannmlsanlgg-ningar.

Nu har vi bytt ut cirka en tredjedel av den fossila energi som anvnds i vra anlggningar till fossilfria alternativ samt kombine-rat med andra nya energief-fektiviseringar, sger Johan Nordenblad, vice VD p Svenska Foder AB.

Det knns bra att bli min-dre beroende av elpriserna samt att bli mindre beroende av oljan. Att dessutom sl ett slag fr vr milj ligger helt i linje med vr miljstrategi, sger Johan Nordenblad.

Hittills har fokus legat p tre anlggningar: foder-fabrikerna i Hllekis, Vsterlsa samt spannmls-anlggningen i Falkping. I Hllekis sattes en flispanna in i fabriken 2007. En insats som gjorde det mjligt att installera en specialtill-verkad ngturbin i slutet av

2011, som kunde producera el av mttad nga.

TURBIN PRODUCERAR ELProduktionen i fabriken r inte alltid jmn och ngbe-hovet varierar drfr kraftigt ver dygnet. Att som tidi-gare anvnda flispannan var drfr inte bara ineffektivt, utan slet ocks p pannan och skapade hgre drift- och underhllskostnader. ng-turbinlsningen reglerar hur mycket nga som ska ut i pro-duktionen, vilket gr det mj-ligt att kra pannan jmnt och optimalt. Nr foderpro-duktionen r intensiv, slr turbinen av eller gr ner p lgre niv. Nr det r natt eller helg, kar turbinen pro-duktionen.

Det hr ger oss proces-snga, grn el och varmvatten p ett effektivare och optima-lare sett. Totalt rr det sig om att ta tillvara 3000 nya MWh fjrrvrme per r och 1 500 ny MWh grnel, sger Johan Nordenblad.

Nyligen har ocks ett avtal tecknats mellan Gtene Vat-ten & Vrme AB och Svenska Foder. Det kommunala bola-get ska rligen kpa fjrr-vrme motsvarande 3 000

MWh frn Svenska Foder till fjrrvrmentet i Gtene kommun. Det motsvarar cirka 90 procent av mng-den fjrrvrme som produ-ceras i anlggningen, resten anvnds i den egna fabriken.

Turbinen drivs av ngan och det genererar el. Vi rk-nar med att rligen producera cirka 1500 MWh grn-el. Nr energin i ngan har tagits till-vara i turbinen terstr det kondenserat vatten som fort-farande innehller mycket vrmeenergi. Det r denna energi som blir fjrrvrme, frklarar Johan Nordenblad.

NYA INVESTERINGAR I FALKPING Vid spannmlsanlggningen i Falkping har en pellets-panna installerats. Nsta sats-ning r en pelletspanna till fabriken i Vsterlsa, fr bil-ligare och mer miljvnlig

energi. I dag anvnds enbart olja dr.

Visst kostar vr satsning mot frnybar energi. Det handlar om ett antal miljoner kronor d vi talar om pannor i storleksordningen tv MWh. Trots det s ser vi en bra ter-betalning samtidigt som vi faktiskt gr ngot fr vr milj, sger Johan Nordenblad.

Svenska Foders huvudsak-liga energikllor r i dag fast brnsle, naturgas och biogas.

Vi har bara pbrjat den hr omstllningsresan och har ett antal anlggningar kvar. Nr det gller vra lngsiktiga strategiska ml fr energifr-srjningen, har vi inte bestmt exakta tidsramar, utan job-bar hela tiden tlmodigt och metodiskt fr mer energi-snla motorer och utrustning, avslutar Johan Nordenblad.

Svill politikerna minskaenergianvndningenSverige ska r 2020 ha minskat energianvndningen med 20 procent jmfrt med r 2008. Andelen frnybar energi ska r 2020 vara 50 procent. Detta gller enligt det Klimat- och energipaket frn 2008 som r styrande fr energi- och klimatpolitiken i Sverige. Klla: Bioenergiportalen

Ml 2016 Sverige EU

Energieffektivisering 9 % 9 %

Ml 2020

Andel frnybar energi 50 % 20 %

Andel frnybara drivmedel 10 % 10 %

Energieffektivisering 20 % 20 %

Minskade utslpp av vxthusgaser 40 % 20 %

Svenska Foder fasar ut fossil e

Nr Svenska Foder producerar nga till sina foderpressar vid tillverkningen av foderpellets, uppstr ett verskott av nga. Den har inte kunnat tas tillvara frut men genom installationen av turbinen har nya mjligheter ppnats.

MICAEL GOTHredaktionen@ja.se

Johan Nordenblad, vice vd. FOTO: SVENSKA FODER

Olssons i Ells, Sltthultsvgen 12, 474 31 EllsTel 0304-751010, Fax 0304-751011, order@oie.se www.oie.se

Vi reserverar oss fr eventuella fel och ndringar.

BESTLL P WWW.OIE.SE

ELLER RING 0304-751010

VI KAN RESERVDELAROCH UTRUSTNING

Backkameraset 5Komplett set med 5,6 skrm, en kamera med motordrivet skydd och 20 m kabel. Fr max tre kameror.Art. nr. 42507

Backkameraset 3Komplett set med 7 delbar touch-skrm, en kamera med motordrivet skydd och 20 m kabel. Fr max fyra kameror.Art. nr. 40785

Maia LED Arbetsbelysning 1x25W hg-intensiv CREE-diod med extra bred ljusbild. Levereras med Deutschkontakt. E-mrkt.Art. nr. 40752

Polaris LED Arbetsbelysning 9x3W hginten-siva CREE-dioder med kombinerad bred och lng ljusbild. Levereras med Deutschkontakt. E-mrkt.Art. nr. 40364

Atlas LED Arbetsbelysning 16x3W hg-intensiva CREE-dioder med bred ljusbild. Levereras med Deutschkontakt. E-mrkt.Art. nr. 40301

Blixtljusramp LED410 mm, 260 olika blixtmnster. ECE R65-godknd. Levereras med magnet-fsten samt ciga-rettkontakt med strmbrytare.Art. nr. 42970

Blixtljusramp LED640 mm, 35 olika blixtmnster. ECE R65-godknd. Levereras med magnetfsten samt cigarettkontakt med strmbrytare.Art. nr. 42967

Backkameraset 1Komplett set med 7 skrm,en kamera och 10 m kabel. Fr max tv kameror.Art. nr. 40782

3.995:-exkl. moms

1.945:-exkl. moms

599:-exkl. moms

1.095:-exkl. moms

675:-exkl. moms

695:-exkl. moms

2.795:-exkl. moms

3.695:-exkl. moms

energi

FOTO: SVENSKA FODER

Svenska Foder

Svenska Foder r le-verantr av foder och vxtodlingsprodukter till lantbruket och cerealie-produkter till livsmedels-branschen. Svenska Foders huvudinriktning r att vara producent och grossist med ett vl utbyggt distri-butions- och frsljnings-nt i nra samarbete med terfrsljare.

Svenska Foder ingr i den danska koncer-nenDLG som r Europas tredje strsta foderprodu-centmed runt 50 miljarder kronor i omsttningoch verksamhet i 24 lnder. Svenska Foder hanterar cirka tv miljoner ton r-varor och frdigprodukter per r.Koncernen har 313 anstllda och en omstt-ning p cirka 4,4 miljarder kronor.

Svenska Foder har sitt huvudkontor i Lidkping. vrig frsljning finns i Knstorp utanfr Lund och i Vsterlsa utanfr Linkping. Utver dessa orter, har Svenska Foder anlgg-ningar p ett 30-tal platser i Sverige. Det r foderfabri-ker, utsdesanlggningar, hamnanlggningar, butiker, lagerterminaler fr mot-tagning av spannml, samt frsljning och leverans av djurfoder, utsde, gdning och kemprodukter. Fo-derfabriker finns i Hllekis, Vsterlsa, Tgarp, hus och Vara.

Anpassning mellan behllare och blandarskruv ger en snabb och homogen

blandning.

Filarevgen 8, 703 75 rebroTelefon 019-603 60 60www.narlant.se | info@narlant.se

Str med lastmaskin

sikt

rckvidd med lastaren

anvndarvnlighet med elstyrning

underhll, allt drivs med hydraulmotorer

total ekonomi, lser ingen traktor

Bst

220 MKrossar spannml, rtor mm ' Mycket tyst gng'

och kugghjulsdrivna' 4 kw elmotor' Startar med material

mellan valsarna' Fungerar i automatiserade

system' Kapacitet 600 -1500 kg/h

Frn 34 500:-

Krossar blt och torrt, upp till 60 ton/hTraktordriven kross fr spannml, rtor, bnor och majs.Finns som bogserad eller hydraulburen, med elevator eller tublggare.

20 r med 20 000 tillverkade mixer ger kvalit

Vario mixing skruv fr optimerad foderstruktur

anpassningsbar fr alla frutsttningar

Anvndaranpassade avlastningsalternativ

Ram med vgceller fr behllaren

) Stationra) Bogserade) Sjlvgende

Smalt drag fr smidig manvrering

Bromsade axlar

Lutning p behllare fr bsta blandning och snabb avlastning

Flexibel med frhjningar anpassade fr dina behov

Hjrtat i mixern r skruvens reduktionsvxel, dubbellagrad och en stor mngd olja ger ett lgt servicebehov och lng livslngd

01010101AC/BD

-ln

Berglunda Grd AB ALTERSBRUK 0911-20 11 44, 070-207 93 89

Bostrms Traktor & Maskin AB UME 090-13 70 40

Manfreds Maskin AB RNE 0924-230 19

Traktorekonomi AB SKELLEFTE 0910-140 55

6 NR 19 6 november 2013

P Wapn grd sder om Halmstad tnker man i kretslopp. Fr ett r sedan brjade man bygga en biogasanlggning fr att erstta 90 procent av den kpta energin med egenproducerad energi, s kallad hrproducerad energi.

Jag r vertygad om att det finns mycket energi att spara inom biogasen. Vi har sagt att vi ska vara den mest energioptimala och milj mssiga biogasanlggningen. Det inne-br att vi har byggt med katalysator, en dyr investering p 800 000 kronor, men vi tror att det r ngot man mste gra. Vi vill komma upp till de stora kraftvrmeverkens renings-grns och vi tillstter ven AdBlue fr att n detta, sger Lennart E. Bengtsson, vd p Wapn.

Sedan ett par veckor tillbaka r driften av anlggningen i full gng. Nu terstr bara finjusteringar fr att eventuellt kunna bli ytterligare ngot effektivare. I den nya anlgg-ningen producerar man el, vrme och kyla av gdseln frn grdens 3 100 djur - energi ska-pad i grdens kretslopp, s kallad hrprodu-

cerad energi. Just kylan r central i och med att grden har ett eget grdsmejeri och hante-rar en stor mngd mjlk, hela 30000 liter om dagen.

Vi mste skapa kyla, eftersom det r mest energikrvande och ngot som vi frbrukar mycket el fr att producera, sger Lennart E. Bengtsson som menar att det gr t nstan dubbelt s mycket energi till att producera en minusgrad som en plusgrad.

LIGGA I FRAMKANTRtningen i biogasanlggningen kommer att ge cirka 230-250 kubikmeter metangas per timme som ska anvndas till gasmotorn och gaspannan. Dr omvandlar sedan en genera-tor gasen till el med 360 kW per timme. Fr att tillverka kyla anvnder man sedan en absorptionsmaskin.

Frst hjs temperaturen p kylvattnet i gas-motorn genom en rkgasvxlare. Nr rk-gastemperaturen vxlas ner frn omkring 500-600 grader till 180 blir kylvattnet fem grader hgre. Innan vattnet nr absorp-tionsmaskinen hjs temperaturen nnu lite mer med hjlp av gaspannan fr att slutligen hamna bli en kylvtska p omkring minus elva grader.

Kylan anvnds till att kyla mjlken vid mjlkningen, mejeriet, grdssaluhallen och det kommande grdsslakteriet som ska byg-gas under nsta r. Absorptionsmaskinen bidrog till strre investeringar n vntat, men Lennart menar att det kndes rtt, och ngot de var tvungna att gra fr att kunna ligga i framkant nr det gller energiproduktion.

Det r ganska fantastiskt att tnka att det kommer 37-gradig koskit i den ena nden och ut minus elva grader i den andra, sger Lennart E. Bengtsson.

MER DJUR OCH GDSELWapn hade som fretag lnge haft funde-ringar p biogas, men inte riktigt hittat en bra form fr att f kalkylen att g ihop. Bland annat gjordes det ett examensarbete fr fem-sex r sedan fr att underska potentialen, men Lennart tyckte nd inte att det hll fullt ut.

Men sedan har tiden gtt och vi har ftt mer gdsel och mer djur, plus en mjlighet att f en strre del av investeringsbidraget, vilket frbttrade kalkylen, sger Lennart E. Bengtsson.

Kretsloppstnkandet r centralt p grden och hela anlggningen r byggd fr att bara

utg frn det som finns p grden. Lennart r noga med att pongtera att det inte r en avfallsanlggning.

Vi ska absolut inte ta ngot frn kern direkt till biogasanlggningen, utan det ska i s fall anvndas som foder frst. Fr mig r det helt frkastligt att etanolen tar ker-areal eller att man nu bygger stora biogas-anlggningar fr att ta kermark i ansprk. Det r inte lngsiktigt vettigt att producera och transportera massa till centrala biogas-anlggningar, sger Lennart E. Bengtsson.

MINDRE VATTENEnligt honom har en del varit skeptiska till huruvida deras stora biogasanlggning ska kunna g runt p bara gdsel. De trodde inte att det skulle bli effektivt eftersom gdsel nor-malt innehller mycket vatten.

S det frutstter att vi har en vldigt bra kvalitet p gdseln. Den mste vara varm och anlggningen mste vara nra s att det gr snabbt och den fr absolut inte kylas med vat-ten, sger Lennart E. Bengtsson.

P Wapn har man lnge jobbat aktivt med att sortera bort vattnet fr att gdseln ska f en bra TS-halt och drfr kan man p grden utnyttja anlggningen mycket bttre och slip-

Kylan r pricMed den nya biogasanlggningen kan man p Wapn grd producera el, vrme och kyla utifrn djurens gdsel. Pricken ver i:et har varit att det gr att f in kylan ocks. Ngot som vi har nytta av varje dag, sger Lennart E. Bengtsson, vd p Wapn. Sedan tidigare har man ven anvnt mjlkvrme fr att kunna vrma bostder och grdens restaurang. FOTO: CAROLINA WAHLBERG

7NR 19 6 november 2013

ken ver i:etper ta in andra produkter utifrn. Skulle gd-seln bli alltfr tjock i pumpbrunnarna spder de inte med vatten, utan med varm rtrest, allt fr att inte f in kallt vatten i processen.

Enligt Lennart r det vldigt vanligt med ett stort verskott p vrme i olika biogasan-lggningar, ngot som de sjlva har arbetat fr att undvika.

Vi vill ta hand om varendaste grad vrme som vi kan f. Fr ju varmare vatten vi har till absorptionsmaskinen desto mer kyla kan vi producera. Kyla anvnder vi ret runt och ju varmare det r p sommaren desto mer kom-mer vi att anvnda kylan, vilket gr att vr-men utnyttjas ven sommartid. Det r det som r finessen, sger Lennart E. Bengtsson.

I september 2012 brjade biogasanlggningen att byggas. Konstruktionen r gjord av det danska fretaget Lundsby. Efter drygt ett r r driften igng och nu terstr bara finjusteringar fr att anlggningen ska kunna bli nnu effektivare. Mlet r att bli den mest energioptimala och miljmssiga biogasanlggningen i landet. Tanken r att kunna erstta 90 procent av den kpta energin som inte r fordonsbrnsle med den egna energin. Bland annat ska man plocka bort 25 kubikmeter olja i spannmlstorken.

Wapn Biogas

t)SQSPEVDFSBEFOFSHJFOFSHJTLBQBEQHSEFOBWEFUTPNHSEFOFSCKVEFS

t(SEFOIBSTPNNMBUUQSPDFOUBWEFOLQUBFOFSHJOTLBFSTUUBTNFEFHFOQSPEVDFSBEFOFSHJ)SJOHSEPDLJOUFGPSEPOTCSOTMF

t#SOTMFVOEFSSFUUUPOZUHETFMUPOGBTUHETFMPDIDJSLBUPOGPEFSSFTUFS6OEFSSUWUJMMLPNNFSTMBLUFSJSFTUFSGSOEFUEOZCZHHEBHSETTMBLUFSJFUPDILLTBWGBMMGSO8BQOTSFTUBVSBOHLL

tUPOGSTWJOOFSTPNFOFSHJJSUOJOHTQSPDFTTFO,WBSCMJSUPOFOFSHJWYUOSJOH

t3UOJOHFOHFSNNFUBOHBTQFSUJNNFUJMMHBTNPUPSOPDIHBTQBOOB(FOFSBUPSOMFWFSFSBSTFEBOL8QFSUJNNFUJMMHSEFOTFM

t6SEKVSFOTHETFMVUWJOOFSNBODJSLBL8FML8LZMBPDIL8WSNF%FTTVUPNLBONBOFSTUUBNPMKBJTQBOONMTUPSLFOPDINPMKBUJMMCPTUBETIVTFO Klla: wapn.se

Absorptionsmaskinen frn Colibri har en central del i produktionen av kylan. Det r dr som vrmen omvandlas till minus elva grader. En utmaning med biogas r enligt Lennart att utnyttja den energi som faktiskt blir. Och ocks det att ingen har trott att man kan f fram tillrckligt bra energi bara p koskit. Men andra sidan har jag aldrig delgett att jag kan plocka bort vattnet, sger han.

Att investera i energi r inte billigt och det r ofta lnga avskrivningsperioder. Fr att krydda tillvaron kring en trkig investering som tar mycket kapital har Wapn konstruerat kretsloppsln. Personer eller fretag kan lna ut pengar och sedan f tillbaka i natura genom bland annat produkter som ktt eller mjlk frn grden. Vi jtteglada fr dem som gr in i det. Men vi har naturligtvis lnat huvuddelen av banken, sger Lennart E. Bengtsson.

$"30-*/"8")-#&3(

DBSPMJOB!KBTFt

Det r ganska fantastiskt att tnka att det kommer 37-gradig koskit i den ena nden och ut minus elva grader i den andra.

8 NR 19 6 november 2013

TEMA ENERGI

P Tolefors Grd endast tio minuter frn Linkpings city har Axel Lagerfelt och hans familj flera ben att st p; vxtodling, ggproduk-tion och framstllning av biodiesel. I hst har man fr frsta gngen krt traktorn p biodiesel framstlld av tervun-nen matolja.

Tolefors har gts av slkten Lagerfelt i ungefr 100 r. Det var Axel Lagerfelts farfars far-bror som frst kpte grden och efter avslutade studier till teknikagronom brjade Axel sjlv driva grden 1993. Grden r under kontinuer-lig utveckling och Axel vill inte vara avhngig en enda verksamhets gren.

Jag vill kunna leva gott p det hr och dessutom skapa en fin verksamhet att fra vidare till mina tre barn om de skulle vilja det, sger Axel.

KRAR I GOD HVDTolefors brukar cirka 800 hektar ker, varav 80 hektar r ekologiskt odlat. 90 hektar skog tillhr ocks grden.

Det r fr lite fr att stilla mitt jaktintresse, inflikar Axel.

60 procent av arealen odlar man etanolvete p. Den vriga odlingen bestr av korn samt omvxlingsgrdor som kerbna, raps och lin. S lngt det r mjligt tillm-pas pljningsfri odling. Bara nr bruket absolut krver det eller nr man odlar vete efter vete pljer man. En fjrdedel av grdens 8 000 rsarbets-timmar gr t till vxtod-lingen.

Inkomsten p vxt-odlingen har kommit att bli vldigt fluktuerande. Vi fokuserar mycket p att hlla krarna i god hvd fr att optimera resultatet, sger Axel.

HNOR I GAMLA KOSTALLETggproduktionen r den del av verksamheten som ger det strsta bidraget till lnsam-heten. Hnorna bor i den byggnad som en gng inhyste kor.

Nr vi slutade med korna 2002 hyrde jag frst ut stallet till en ggproducent, men sen blev jag intresserad av att pro-ducera gg sjlv, berttar Axel som gjorde slag i saken och kpte hnsinredningen 2008.

15 000 hns ryms det i det fre detta kostallet och efter-som man producerar KRAV-mrkta gg har hnorna ven en sex hektar stor rastgrd i anslutning till stallet.

Hnorna r en anledning till att en del av marken odlas ekologiskt.

Man fr inte lgga KRAV-gdsel p konventionell mark, marken mste vara ekolo-giskt brukad. Vi tittar ven p mjligheten att gra grds-tillverkat foder. D skulle skrden frn den ekologiskt brukade marken g direkt till hnorna. Egen foderbered-ning skulle krva en inves-tering p cirka en miljon kronor, men den miljonen borde man kunna rkna hem p tre r, bedmer Axel.

LGA PRISER GAV BIODIESELOm ggen str fr den strsta lnsamheten p grden str biodieselframstllningen fr den minsta.

Den hr anlggningen drivs mest till fljd av min entusiasm och tjurskallig-het, sger Axel halvt p skmt, halvt p allvar nr han visar Tolefors biodieselfabrik.

Fabriken pminner om en hybrid mellan ett mjlk-rum med stora tankar och skoltidens salar fr kemi-undervisning. Hr omfrestras biologisk olja till diesel. Det r vldigt varmt i lokalen fr att oljorna ska hllas flytande.

Det brjade 2006 nr spannmlspriserna fort-farande var konstant lga. Jag ville frdla min raps p ngot stt och brjade drfr kallpressa den och omvandla oljan till biodiesel.

2008 nr rapspriset stack i hjden brjade man istl-let tervinna matoljerester frn restauranger som rvara i anlggningen. I dag hm-tar man olja frn en del restau-ranger i Linkping, och en del olja kommer levererat med last-bil frn livsmedels industrier i Stockholm och Malm.

Oljan kan innehlla allt frn palmolja till diskvatten. All olja gr att frestra bara den r biologisk. Vi analy-serar varje leverans fr att ta reda p hur vi ska styra pro-cessen, berttar Axel.

BLEV VEN TRAKTORBRNSLETidigare har all biodiesel leve-rerats till Linkpings kom-mun som anvnder den fr uppvrmning i skolor, lokaler och lgenheter. Hsten 2013

krde man fr frsta gngen sin importerade CaseIH 435 p biodiesel.

Det funkade fint nda tills det blev kallt, d stelnade bio-dieseln, konstaterar Axel som tnker fortstta med experi-mentet nr det blir varmt igen.

Den enda restprodukten som blir ver vid biodiesel-tillverkningen r glyce-rol. Den levereras till Svensk Biogas i Linkping dr den rtas till biogas. I gengld fr Axel tillbaka en annan rest-produkt, biogdsel som han anvnder som vxtnring.

Det hr knns helt milj-mssigt rtt, sger Axel.

SAKNAR I:ETAtt det r just p Tolefors som traktorn drivs av biodiesel r nog ingen slump. Axels teknik-intresse och entreprenrs anda lyser igenom starkt.

Svenskt lantbruk beh-ver fler entreprenrer som kan hitta nya affrsider i det befintliga, menar Axel.

EU-stdet i Sverige str fr en frhllandevis stor del av nettoomsttningen p svenska lantbruk. Det gr att vi r fr mycket i hnderna p myndigheterna. Det gr oss felfokuserade. Det kan inte vara rimligt att man som kttproducent har mer fokus p att vrda betet fr att opti-mera stden n p att produ-cera bra ktt, sger Axel.

Det r olyckligt att vi har en massa regler som vi inte kan ta betalt fr. Visionen om det nya matlandet kan liknas vid pricken ver i. Dessvrre saknar vi i:et, menar Axel.

Axel tycks trots allt trivas med att vara en av de vikti-gaste pusselbitarna i det nya matlandet.

Faktum r att grden inte bara har ett vrde i pengar. Det finns ett hrlighetsvrde i att f bo hr ocks, konstate-rar Axel med ett leende.

Restprodukt frn restauranger driver traktorn p Tolefors

EMMA SONESSONFNNB!KBTFt

Axel Lagerfelt

Familj: Hustrun Susann, barnen Ebba ,19 r, Gustaf, 17 r och Claes, 14 r.

Gr: Driver Tolefors Grd

Utbildning: Teknik-agronom

Husdjur: Jaktlabrador

Fritidsintresse: Jakt (and, vildsvin, rdjur)

vriga engagemang: Ordfrande i Jordbruks-tekniska freningen

Axel Lagerfelt efterlyser fler lantbrukare som tar tillvara p nya ider i den befintliga vardagen - som han sjlv gjort nr han startat en biodieslanlggning. FOTO: CAROLINA WAHLBERG

Den mesta biodieseln frn grden anvnds till uppvrmning, men man anvnder den ven till att driva en av traktorerna.

BESTLL MED RABATT

1/11-31/12 2013 fr du 6% rabatt p alla redskap frn Kverneland (ej plogar)

1/1-31/3 2014 fr du drefter 3% rabatt p samma maskinsortiment (ej plogar)

Nu kan du gra en bra affr p Viconmaskiner!

Passa p att utnyttja frssongsrabatter och skrddarsydda finansieringslsningar. Vlj mellan slttermaskiner, vndare/strngare, pressar, gdningsspridare och vxtskyddssprutor.

Kontakta din Vicon terfrsljare eller besk se.vicon.eu idag! Det finns erbjudanden och rabatter i Vicons breda sortiment du bara inte fr missa!

6, ,"1*-6,U"8U 9&* U/xxU-6, "

6%3%

" // 6" /,&,-,\

01010101AC/BD

+W

/X+S-ln

Se hemsidan eller ring Kverneland Group fr nrmaste terfrsljare

10

HE-VA Combi-TillerCombilsning ifrn He-Va. Alvluckringoch falsk sbdd i ett drag.

Vlkommen

till vr monter

11A0048 p Agritechnica

12-16 nov

Tack vare solceller och elbil kan Alf Gustafsson i Kolmrden kra omkring nstan gratis.

Jag brukar sga att det kostar sju re per kilometer. Det r vad jag betalar i rnta p lnet till solcellsanlggningen, sger han.

Det var i december frra ret som Alf Gustafsson satte upp solceller p taket till sin lada. Han hade anskt om solcellsstd frn Energimyndigheten och av bidragstekniska skl hade han en mnad p sig att f allt p plats, vilket var lite bkigt men gick bra. I sam-band med monteringen av solcellerna bestmde han sig fr att ven leasa en elbil som en del av grejen.

Det r jttebra. Om jag laddar bilen dagtid s kr jag den helt gratis. Och ven om jag laddar den nattetid blir det en bra affr eftersom jag fr betalt fr den el som jag levererar till ntet.

Bilen r en vanlig Fiat 500 som har byggts om till elbil. Men skillnaden r inte strre n att man fr med den van-liga instruktionsboken och

bara ett litet kompletterande hfte om elmotorn.

Fast en av nackdelarna med just den hr bilen r att den r vldigt lg eftersom det sitter ett batteri mitt under.

LIKA MYCKET I MARSNr bilen r fulladdad kan Alf ka cirka 15 mil.

Fast det beror p hur jag kr. Det r en omstllning i krteknik. Det gller att inte bromsa med bromspedalen utan att motorbromsa fr d laddas batteriet upp. Annars

r den som vilken bil som helst. Den gr att f upp i 120-130 kilometer i timmen utan problem. Bilen r otroligt tyst att kra vilket r en ovan upp-levelse nr man r van vid motorbuller.

Frutom Alf Gustafsson finns det ytterligare tv del-gare till solpanelerna. Det hela r organiserat som en ekonomisk frening.

Det finns freskrifter att man inte fr producera mer el n det egna hushllets frbrukning. Fr min del r

det 12 000 kilowattimmar per r.

De tre paneldelarna har var sin vxelriktare som sitter inne i ladan. P dem kan man lsa ut en mngd data. Alf visar att hans del har producerat drygt 5 000 kilowattimmar sedan januari. Han visar ocks att anlggningen vid det aktuella tillfllet r uppe i 80 procent av maxeffekt trots att klockan bara r elva p frmiddagen.

Det r inte alltid som man tror. Till exempel gav mars lika mycket el som juni och

juli. Det beror nog p att solen reflekterades i snn som lg p flten, sger han.

All data skickas sedan trd-lst frn vxelriktarna och publiceras p ntet i porta-len sunnyportal. Via portalen kan Alf f fram all nskvrd information och statistik om hur mycket el som genereras av anlggningen i helhet och av hans egen del.

VILL HA NETTOMTNINGTotalt har anlggningen kos-tat Alf Gustafsson 130 000

kronor och enligt hans berk-ningar blir payoff-tiden cirka sex-sju r. D rknar han dels in den el som han anvnder gratis och dels den verskotts el som han kan slja fr en krona plus moms.

Alf Gustafsson r mycket engagerad i frgor som rr sol- och vindkraft och han tycker att det skulle vara sjlvklart med nettomtning av el p rsbasis p samma stt som flera av vra grannlnder har. Han ppekar att om fler producerade el som anvnds lokalt skulle man slippa de stora ledningarna som kan ha frluster p upp till 20 pro-cent.

Alf Gustafssons leasade elbil, en vanlig Fiat 500 som byggts om, framfr ladan med solpaneler p taket. Nr bilen r fulladdad har den en rckvidd p cirka 15 mil och den gr att f upp i 120-130 kilometer i timmen. FOTO:KLARA SINNERSTAD

KLARA SINNERSTADLMBSB!KBTFt

Alf har solsken i tanken

Alf Gustafsson i Kolmrden r mycket engagerad i frgor som rr sol- och vindkraft.

TEMA ENERGI01010101AC/BD

-ln

Norrmaskiner SKELLEFTE 0910-58 91 00 LULE 0920-311 00 UME 090-18 93 15

r ett vrldstckande varumrke frn AGCO.Fem rs maskinfrskring

Hgre komfort och bttre ergonomi fr marknadsledande arbetsmilj Den ultimata traktorn fr arbete med redskap kopplade fram och bak

Bsta sikt och nnu bttre funktion vid frontlastararbete Banbrytande motorteknologi fr bttre prestanda

FR EN NY GENERATIONSLENDE KAPACITET

MF 5600:

Sl till nu! Din MF-handlare har kapacitet att leverera.

01010101AC/BD

-ln

KL Johansson Maskinfrsljning AB VNNSBY 0935-399 30Staffare AB LULE 0920-700 80 Traktorbolaget i Skellefte AB SKELLEFTE 0910-140 80

12 NR 19 6 november 2013

VI BLICKAR FRAMT!

^hDZ

Bli medlem i Fr- och Oljevxtodlarna

Anml dig p www.svenskraps.se

Vlkommen i gnget!

Tillsammans driver vi odlingen av fr och oljevxter framt och r din givna part nr det gller odlingsfrgor!

P mssan Agritechnica i november lanserar Vderstad-Verken sitt senaste utvecklings-projekt: styrning av s-maskiner med iPad. Fram till frsljningsstarten nsta r pgr tester fr fullt, allt med ett fokus p anvndarvnlighet, skerhet och funktion.

Fram till nu har Vderstad-

Verkens maskiner styrts av fretagets stationra styr-enhet, kallad Control-station, alternativt via en ISOBUS-station (tyskt styrsystem) monterad inne i traktorn. Nu lanseras E-Control. Det nya styrsystemet innebr att lant-brukaren tar med sig en iPad in i traktorn och styr smaskinen med den. Fr traktorer utrus-tade med en ISOBUS-station innebr det nya styrsystemet att lantbrukaren har mjlighet

att utka kontrollen ver hela det ekipage man kr. Detta kan man gra tack vare att fraren kan frilgga ISOBUS-stationen s att den istllet kan anvndas till att vervaka och styra trak-torn med till exempel RTK eller anvnda backkamera, sam-tidigt som E-Control skter redskapet bakom.

Den frsta maskinen med E-Control r precisions-smaskinen Tempo. Hsten 2014 lanseras E-Control fr

direktsmaskinen Rapid och sedan kommer det att appli-ceras p smaskinen Spirit.

Just nu prvas E-Control i mnga delar av vrlden, varav ett antal testpiloter finns fr Rapidsmaskinen i Sverige. Reaktionerna har varit rik-tigt positiva p det nya styr-systemet, vilket vi hoppats p, sger Crister Stark, ord-frande i Vderstad-Verken AB Group.

Vi har valt att arbeta med

Apples produkter av tv skl, dels fr att de r extremt anvndarvnliga men sedan har det ocks med skerhet att gra. Till Android-syste-men finns det tusentals virus, men till Apple bara tre till fyra knda, sger Crister Stark.

E-CONTROL APPENKopplingen mellan maski-nen och iPaden skapas genom en trdls anslutning, Wi-Fi, till maskinens gateway, ven

kallad svarta ldan. Detta r en extern enhet som mon-teras p maskinen. D maski-nens gateway skapar ett eget ntverk krvs drmed ingen internetanslutning fr kom-munikationen.

Nr lantbrukaren ska kra maskinen tar han eller hon helt enkelt med sig sin iPad ut och ansluter sig trdlst till maskinen. Den ansluter auto-matiskt d den knner igen gatwayens ntverk om den

Svart lda och iPad styr

Jordbruksaktuellts lsare fr hr den frsta titten p E-Control fr Rapid. P bildens syns den egendesignade iPadhllaren med knappar uppe till hger. Hllaren kopplas ihop med iPaden via Bluetooth. FOTO: VILHELM EKTANDER

AGRITECHNICA

13NR 19 6 november 2013

Nu lanserar Akron konvertering av befintliga oljepannor till eldning med pellets. Panneffekten blir i princip opverkad eftersom Akrons hgeffektiva vrmevxlare, optimerade flktlsning och vl konstruerade pann-geometri teranvnds det som byts ut r sjlva vrmekllan. Frbrnningen r nrmast total, och drifts-kostnaderna blir rejlt reducerade jmfrt med oljan samtidigt som din spannmlstorkning blir helt fossilfri. Kontakta oss p 0510-914 00 eller via email till info@akron.se s berttar vi mer.

Trttnat p oljerkningen?Konvertera pannan till pelletseldning.

nya smaskinervarit ansluten tidigare. All data lagras i maskinens egen gateway och inte i iPaden. Detta innebr att maskinen inte r kopplad till en enda specifik iPad, sger Crister Stark.

Skmtsamt konstaterar han vidare att skulle lant-brukaren rka kra ver iPaden med traktorn r pro-blemet inte strre n att man fr ka in till stan och kpa en ny fr att sen ter koppla upp sig mot maskinen igen.

Genom kopplingen mel-lan iPaden och maskinens gateway ges lantbrukaren, via E-Control, tillgng till

trdls styrning och kon-troll av hela sprocessen vid varje rad enhet. Detta inne-fattar bland annat reglering av utsde och gdningsme-del, styrning av sprmarkrer, konfiguration av maskinen samt individuell radavstng-ning. D maskinens gate-way ven loggar data rrande utsdesmngd, gps-positio-nering, larm, lant brukarens knapptryckningar och vriga uppgifter r ven dessa till-gngliga frn den portabla iPaden. I efterhand kommer lantbrukaren drmed ha mj-lighet att g tillbaka fr att se och jmfra statistik ver

hur sdden har fortlpt frn r till r. Data sparas fr hela maskinens livslngd.

EGEN IPADHLLAREFr att underltta anvndan-det av iPaden i lant bruket fljer Vderstad-Verkens egendesignade iPad-hllare med i konceptet. Det r en hllare utrustad med knappar kopplade till funktionerna i appen. De gula knapparna i verkant och under hllaren kommunicerar med iPaden trdlst genom Bluetooth. Under krning inne i trak-torn monteras hllaren s att iPaden fr strm och dr-

med laddas. Kopplas strm-men ur och iPaden tas med ut begrnsas vissa funktioner av skerhetsskl, till exempel styrning av sprmarkrer.

Med E-Control kan en lantbrukare till exem-pel utfra funktionsprov av varje radenhet p sin Tempo-maskin direkt ute vid maski-nen och slipper drmed att springa ut och in ur traktorn, sger Stefan Vlberg, utveck-lingschef fr styrsystem p Vderstad-Verken.

Per Salomonsson, projektansvarig fr E-Servicekonceptet och Crister Stark, ordfrande fr Vderstad Group ser positivt p iPadens framtida roll i lantbruket.

Wi-Fi

Wi-Fi r en teknik fr att flytta frmst datainformation genom trdlsa ntverk mellan datorer dr kommunikatio-nen sker med radiovgor. Varje Wi-Fi-ntverk kommunicerar med en specifik vglngd, frekvens. Detta gr att olika trdlsa ntverk kan stra varandra om de anvnder samma frekvens. Felet avhjlps d vanligen genom att byta frekvens p ett av ntverken. Man kan dock ha igng mer n 50 nt-verk p samma plats utan strningar, s risken fr strningar bedms vara mikroskopisk p landet.

Gateway eller svart lda

Gateway r ntverksnod som kopplar ihop olika ntverk som anvnder sig av olika ntverksprotokoll. Den svarta ldan inne-hller hrdvara och mjukvara som verstter mellan olika ntverksprotokoll. Vderstad-Verkens gateway tillverkas av amerikanska fretaget Apperio (specialiserade p lantbruks- och flygteknik) och bestr av en dator med inbyggd gps och radiosndare/mottagare (Wi-Fi).Den svarta ldan r hermetiskt tillsluten det vill sga vat-ten-, smuts- och stttlig. En verskottventil slpper ut luft om ldan skulle bli fr varm. Ldan vger cirka 200 gram och r placerad s att radiosndare/mottagaren p bsta stt kan kommunicera med smaskinen, gps-en och iPaden. Rckvidden fr Vderstads trdlsa ntverk r cirka 100 meter. Strmfrsrjningen grs genom belysningskabeln alternativt en elkabel frn ISOBUS-stationen p maskinen.

VILHELM EKTANDEROLLE RYEGRDredaktionen@ja.se

E-Services

Vderstad E-Services bestr av en applikation som lant-brukare kommer kunna ladda ner till en iPad frn iTunes App Store. Det r en app som bestr av tv huvudsakliga delar: E-Control och E-Parts. E-Control r styrsystemet av maski-nen medan E-Parts ger lantbrukaren tillgng till instruktions-bcker samt mjliggr bestllning av reserv delar direkt frn flt.

Vderstad E-Services utgr frn smaskinens egen gateway, ven kallad svarta ldan. Denna enhet loggar maskinens GPS-positionering samt skapar ett trdlst Wifi-ntverk runt maskinen. Till detta Wifi-ntverk ansluter sig iPaden. I praktiken innebr detta att nr lantbrukaren nrmar sig smaskinen med sin iPad i handen, kommer iPaden att kopplas till maskinen automatiskt. S lnge anslutningen r aktiv kan iPaden anvndas fr att styra och kontrollera smaskinen samt fr att komma t all data som lagras i maskinens gateway. D rckvidden fr Wifi-ntverket r cirka 100 meter kan lantbrukaren ta med sig iPaden ut ur traktorn men nd behlla kopplingen till smaskinen. GRAFIK: MALIN STRANDLI

iPad Wi-Fi gps

Gateway

WWW.AGROLUX-PLOUGHS.COM

Agrolux HRWT, 5 skrig vxelplog i mellanklassen avsedd fr traktorer upp till 200 hk.

terfrsljare

Vlkommen till Agroluxp AgritechnicaHall 11 Monter E46

14

AGRITECHNICA

Vderstad har lanserat en app som ger lant-brukaren mjlighet att bestlla reservdelar direkt ute i flt med maskinen framfr sig. Man tittar p en bild, letar fram reservdelen och skickar sedan ivg bestllningen. Systemet r snabbt, smidigt och ytterligare ett fiffigt stt att applicera modern datorteknik till lant-bruksnringen, menar tillverkaren.

Det innovativa verktyget E-parts gr det mjligt fr lantbrukaren att bestlla reservdelar till sin maskin direkt i flt. I iPaden har lant-brukaren tillgng till en hg-upplst 3D-modell dr han eller hon kan se och zooma in p sin maskin frn alla vink-lar. Att gra en bestllning av en reservdel r inte svrare n att lantbrukaren trycker p den del som behver bytas, vljer antal och slut-ligen bekrftar en bestllning. Bestllningen skickas d direkt till den terfrsljare som lantbrukaren har stllt in som frval i iPaden. Om inte en aktiv internetanslutning (3G eller Wi-Fi) finns i iPaden nr bestllningen grs, lagras bestllningen i iPaden fr att sedan skickas direkt nr en anslutning finns.

Stillestnd r dyrt och det finns f saker som r mer irri-terande n nr det tar lng tid och att fel reservdelar skickas ut till maskinen.

Det blir mer rtt nr man ser vilken del man ska bestlla i E-parts. Man kan

bestlla delen ven om man inte r speciellt duktig p att lsa, vilket vi sett i vra tester med Tempo och E-parts. Detta r ett viktigt led i vr strategi att kunna ka kapa-citeten och tillgnglig heten p maskinen i flt, sger Cris-ter Stark, ordfrande fr Vderstad Group.

En ytterligare frdel som Crister Stark spekulerar i r mjligheten fr en service-tekniker att vid ett service-uppdrag ta med sig en egen eller befintlig iPad ut till maskinen som ska servas.

Med en egen iPad skulle serviceteknikern kunna koppla upp sig mot lant-brukarens maskin fr att p s stt kunna se vilka larm som har lst ut, hur maskinen har presterat, vad lantbruka-ren har tryckt p fr knappar och s vidare. Detta skulle verkligen kunna underltta felskningsarbetet, konstate-rar Crister Stark.

ENORM POTENTIALP Vderstad-Verken r man vertygad om att detta bara r brjan p E-services- konceptet och man ser att arbetet och vidareutveck-lingen kring detta kommer att fortg under en lng tid.

I dag r vi sju stycken i vr utvecklingsavdelning

fr E-services och inom kort vxer vi med en person till, sger Per Salomonsson, projekt ledare fr E-servi-ceskonceptet. Vidare bert-tar Per att vikten i dag ligger p att testa och lta olika lant-bruksgrupper prova koncep-tet.

Vi lgger en extremt stor vikt vid driftskerhet och funktion, men ven vid anvndarvnlighet, fortst-ter Per Salomonsson.

Crister Stark understryker att den genomsnittliga lant-brukaren i vrlden i dag r omkring 50-60 r gammal.

Den personen r i tanke

nr konceptet designas och vi tycker att det r vldigt vik-tigt att appen ska passa alla lantbrukargrupper, tillgger Crister Stark.

Vderstad E-services kom-mer att lanseras p lant-bruksmssan Agritechnica i Hannover i november, och frsljningsstarten kommer ske i brjan av nsta r. Frst ut r precisionssmaskinen Tempo, men andra produkt-familjer r inte lgt borta.

Vi kommer att starta med Tempo i brjan av ret, men redan till hsten nsta r slpps E-services fr Rapid, sger Crister Stark.

Vderstad E-Services kommer att sljas som ett tillval som ven kommer att vara kompatibelt med befint-liga maskiner. Har man till exempel en Rapid i dag kom-mer man att kunna kpa till E-servicekonceptet separat, fr att sedan koppla p till sin befintliga smaskin.

Vderstad-Verken ser E-services som starten p ngot lngvarigt. Nr vl konceptet r slppt och ute p marknaden kommer fre-taget att ha en riktigt bra grund fr vidareutveckling och pbyggnad. P Vder-stad finns det redan i dag flera

ider som alla tyder p att utvecklingen av iPadens roll i lantbruket kommer bli vl-digt intressant att flja.

Bestll dina reservdelar direkt i flt

D kopplingen mellan iPaden och maskinen r trdls kan iPaden tas med ut ur traktorn. P bilden demonstrerar Niklas Rosn, Fltprovningsingenjr p Vderstad, hur lantbrukaren kan anvnda E-Services och samtidigt ha ett ga p maskinen. FOTO: VDERSTAD

Christer Stark, ordfrande fr Vderstad Group. FOTO: VDERSTAD

VILHELM EKTANDEROLLE RYEGRDredaktionen@ja.se

Den egenutvecklade iPadhllaren. FOTO: VDERSTAD

01010101AC/BD

-ln

KL Johansson Maskinfrsljning ABVNNSBY 0935-399 30

Staffare ABLULE 0920-700 80

Traktorbolaget i Skellefte ABSKELLEFTE 0910-140 80

15NR 19 6 november 2013

Ladda ned en App

I vrt exempel laddar vi ned Jord-bruksaktuellts populra app Lant-bruksvdret SMHI, som nu ven anpassats till iPad.

Tryck p ikonen det str App Store under. Ikonen kan se lite olika ut beroende p

vilken version av operativsystemet du anvnder. I App Store finns det en rad med symboler lngst ned. I blickfnget r appar som fr tillfllet r aktuella.

Topplistor innehller de appar som r mest populra. Dr finns det ocks en lnk Kategorier om du vill se appar inom ett speciellt omrde. G grna igenom topplistan nr du startar upp en ny enhet, s vet du vilka appar som mnga andra anvndare laddat ned. Eftersom det finns s mnga appar att vlja p kan det vara svrt att hitta bra appar annars.

G till skrutan lngst upp till hger. Klicka p den och skriv Lantbruks-vdret SMHI. En lista med sktrffar dyker upp, klicka p den versta raden.

Nu dyker en ikon och en beskrivning av appen upp. Klicka p bilden fr att visa mer information, recensioner och skrmbilder.

Klicka p knappen Gratis och sedan Installera. Nu fr du upp en ruta dr du ska ange ditt Apple-ID:s lsenord, klicka sedan OK. OBS! Str det exem-

pelvis 38 kr istllet fr Gratis s r appen avgiftsbelagd. Kostnaden dras frn ditt kredit- eller betalkort nr du angivit ditt lsenord. Ett kvitto skickas till din e-postadress inom ett dygn.

Appen laddas nu ned till din iPad. Klicka p hemknap-pen lngst ned p enheten och blddra till den nya appen. Till sist trycker du p

ikonen fr att starta appen. Klart!

Har du just kpt en iP-hone, iPod Touch eller en iPad? D behver du lra dig hur man laddar ned appar till din enhet. Det finns ungefr 1 000 000 appar att vlja p, varav 475 000 som r gjorda fr iPads skrmstorlek.

Nr du fr frsta gngen star-tar enheten fr du g ige-nom en guide fr att stlla in de viktigaste instllning-arna. Bland annat skapas ett s kallat Apple-ID. Det r en inloggning som baseras p din e-postadress och som ger dig tillgng till Apples webbtjns-ter, musikaffr och app-butik p telefoner, datorer, musik-spelare och lsplattor. Du mste ha ett Apple-ID fr att kunna ladda ned appar. Kopp-lar man sitt kredit- eller betal-kort till Apple-ID:t har man ven mjlighet att kpa betal-tjnster. Det gr ocks bra att ladda sitt ID med genom att kpa frladdade kontant-kort i mnga affrer. Det kan vara bra till exempel nr barn behver ett eget Apple-ID.

Ladda ned appar frn App Store s hr gr duTips!

tHar du ingen e-post-adress? Det mste du ha fr att skapa ett Apple-ID. Skapa en adress gratis p http://www.gmail.com eller http://www.outlook.com.

tNr man skapar ett nytt Apple-ID r det mnga uppgifter att fylla i. Dr-fr kan det vara smidigt att skapa sitt ID p en dator i stllet. Lnk: http://goo.gl/hqCJt1

tHar du redan ett Apple-ID, men har glmt ditt lsenord? G till Apples roligt namngivna tjnst: http://iforgot.apple.com

ARVID PLSSONarvid@agriprim.se

070-5912557

IT

Skrbord frn 4,2 meter till 9 meterErknt driftskra, nya tekniska lsningar.

www.rosenqvistmaskin.se

AGRITECHNIC

A 2013

10-16 NOVEMB

ER

TRFFA OSS I H

ALL 4 MONTER

B27 DET KOMPLETTA TRSKPROGRAMET

16 NR 19 6 november 2013

Ltt traktor - mindre packning, lgre traktorkostnad

Bsta fr- och gdselplacering - Maximal skrd!

Skonar vndtegen - Jmn skrd p hela arealen!

Hg kapacitet - Lg hektarkostnad!

3m transportbredd - Smidig transport!

Kontakta din verum terfrsljare!

verum Combi Jet -Gr ltt efter traktorn!

A member of the Kongskilde Group

verums Bruk AB sales@overums-bruk.se www.overums-bruk.se

Engagerande mnen p Alnarps GrisdagDen 10 oktober arrangerades traditions-enligt Alnarps Grisdag. Frmiddagen gnades t generationsskifte och eftermiddagen t lsgende kontra fixerad grisning. P frgan vilka lantmstarstudenter som tnkte sig en fram-tid som grisfretagare rckte en handfull upp handen.

Grisdagen arrangeras av Sknes och Blekinges Gris-producenter i samarbete med Partnerskap Alnarp och Institutionen fr Biosystem och Teknologi. Nytt fr i r var att LRF Skne var med-arrangr p frmiddagens program. Moderator under dagen var Mattias Espert, ordfrande i Sknes och Ble-kinges Grisproducenter.

100 MILJARDER BYTER GAREIngvar Karlsson frn Lns-frskringar Skne inledde med att bertta om sina erfa-renheter av generationsskifte. Snittldern p personer som r verksamma inom skogs- och jordbruk r relativt hg.

Det finns tyvrr en ten-dens inom branschen att man skjuter upp generations-skiften. De nrmaste fem till tio ren kommer drfr skogs- och lantbruksverksamheter till ett vrde av uppemot 100 miljarder att byta gare, bde i form av generationsskifte inom familjen, men ven via frsljning p den ppna marknaden, sa Ingvar.

Vid ett kp p den ppna marknaden r det otroligt viktigt att ta reda p alla fakta om verksamheten innan man bestmmer sig fr att kpa.

Generellt sett gller att kp r frdelaktigt om det r en verksamhet som gene-rerar pengar, medan gva r mer frdelaktigt om det r

en mindre lnsam verksam-het.

Tyvrr r gva ganska vanligt inom lantbruk. Ofta kan en kombination av gva och kp dock vara lmpligt, men det krver att man har flera olika fastighetsbeteck-ningar. Man mste rkna p det frn fall till fall, sa Ingvar.

PERSONLIGA EGENSKAPERSom banktjnsteman ser Ing-var mycket till den personliga lmpligheten nr han fr fr-frgningar om finansiering av lantbruksfastigheter. Den potentielle lntagaren mste kunna svara p kritiska fr-gor kring varfr hen vill kpa.

Visa att du har en affrs-plan, en kalkyl och att du har analyserat verksamheten. Det r bra med referenser frn till exempel tidigare arbetsgivare. Slj in affrsidn till banken, uppmanade han.

Ett problem med gris-branschen som uppsttt p senare r r att det r nst intill omjligt att gra en rea-listisk kalkyl eftersom bde grispriser och foder priser svnger vldigt mycket.

Kanske br man i det lget ta hjlp av de termins-skringsverktyg som finns p marknaden fr att jmna ut prissvngningarna, tipsade Ingvar Karlsson.

Han tipsade ven om att vid nybyggnation inte bygga grisstallet precis invid grds-centrat. Bygger man en bit bort r det enklare att stycka av, vilket gr fastigheten mer sljbar. Trots de ekonomiska svrigheter som grisbran-schen brottas med var han nd positivt instlld.

Det finns mjligheter att tjna pengar p grisar fr jag ser fretag som gr det, kon-staterade han.

LYCKAT FRETAGSFRVRVNstfljande pass stod Kjell Nilsson och Per-Gran Sig-

fridsson fr. De delgav h-rarna en solskenshistoria nr de berttade om hur Per-Gran stegvis under flera rs tid frvrvade stora delar av Kjells grd och fretag.

Kjell fick r 2000 reda p att hans lungkapacitet var nedsatt till fljd av dlig arbetsmilj. Han brjade d fundera p att slja sin verk-samhet som bestod av 140 suggor integrerat, 160 hek-tar skog samt 24 hektar ker. Hans son ville inte ta ver verksamheten.

Samtidigt ngon mil bort funderade Per-Gran ver hur han skulle kunna utveckla sin frldragrd alternativt kpa en annan grd med verksamhet som han kunde frsrja sig p. Bde Per-Gran och Kjell var ppna med sina tankar och berttade om det, bland annat fr en bankman, som till sist blev den som sammanfrde de tv.

Vi trffades i Kjells kk ver en kopp kaffe och en ost-macka och knde direkt att personkemin stmde, bert-tade Per-Gran.

SUCCESSIVT VERTAGANDESamarbetet brjade med att Per-Gran blev anstlld hos Kjell i juli 2002.

Det var ett bra stt att f lra knna varandra och fr-skra sig om att personkemin var rtt, menade Kjell.

Drefter kpte Per-Gran stegvis Kjells grd, med undantag fr skogen och ett bostadshus. I januari 2010 var hela affren frdig.

Fr Kjells del har det varit sknt med en successiv avvnjning frn verksam-heten.

Vga frga, ta rd och var lyhrd fr varandras fram-tidsvisioner r de bdas rd till den som vill genomfra ngot liknande.

Vill man s hittar man ls-

ningar, vill man inte s hittar man problem, konstaterade Kjell.

KAD DJURVLFRDEfter lunchen berttade Gun-nar Johansson frn Svenska Djurhlsovrden om frsla-get till omsorgsprogram.

Under perioden 2004 till 2011 har Sverige legat ganska still p antalet avvanda sm-grisar per rssugga. Anta-let levande fdda har under samma tidsperiod kat med ungefr en gris per kull. Vi mste f fler smgrisar att verleva, sa Gunnar.

Frn publiken frgades det om det inte r risk fr att konsumenter kan tycka att omsorgs programmet r ett steg bakt med avseende p djurvlfrden.

Det r precis tvrtom. Omsorgsprogrammet r tnkt att ge kad djurvlfrd, svarade Gunnar.

SNEGLAR P LS GRISNINGDrefter redogjorde Vivi Aarestrup Moustsen frn danska Videncenter for Svi-neproduktion (VSP) fr deras frsk med grisningsboxar fr lsgende grisning. Om tta till tio r vill branschen i Danmark att tio procent av

suggorna grisar lst. VSP har drfr utvecklat en grisnings-box som de kallar fr SWOP (Sow Welfare and Piglet pro-tection). I SWOP boxen finns mjlighet att alternera mellan fixerad och ls grisning.

Det r helt avgrande att stallinredningen frmjar en produktion som str sig i konkurrensen, eftersom en stor del av Danmarks pro-duktion exporteras, sa Vivi.

Drfr utvrderas nu lsg-ende grisning i besttningar som har bde SWOP-boxar och traditionella danska boxar dr suggorna r fixe-rade under grisning och hela digivningsperioden. Man har inte hittat ngra skillna-der hittills p antalet dd-fdda grisar eller lngden p grisnings frloppet mel-lan boxtyperna. Dremot r smgris ddligheten hgre de frsta fyra dagarna om sug-gan r ls.

Vissa suggor i boxarna med lsgende grisning pro-ducerar i niv med suggorna som r fixerade, men en strre andel lsa suggor hade tv eller flera dda kultingar de frsta fyra dagarna efter grisning, berttade Vivi.

Vivis tips till den som vill bygga grisningsstall r att

noga tnka igenom vad man vill att boxen ska fungera till och att fokusera p att de arbetsmoment som utfrs ofta ska kunna gras enkelt.

SMGRISHRNAN VIKTIGSist men inte minst berttade rjan Bertilsson frn Pers-grd utanfr Varberg om sina erfarenheter av smgrisupp-fdning i boxar fr lsgende grisning. rjan har byggt ett vl genomtnkt stall och arbetar med strikta rutiner.

Avgrande fr smgris-verlevnaden r att klimatet i smgrishrnan r optimalt och att man lr kultingarna hitta dit genom att stnga in dem dr vid ett par tillfl-len efter grisningen, menade rjan.

Han var ven vldigt njd med de lga vggarna i hans grisningsboxar.

Suggorna ser varandra och vad som hnder i avdel-ningen, vilket gr att de r vldigt lugna, sa han.

rjan hade ett solklart recept fr framgng:

Tro p det du gr och lgg mycket tid vid grisningen, uppmanade han.

Ingvar Karlsson, Lnsfrsk-ringar Skne delgav hrarna sina erfarenheter av garskifte p lantbruksfretag.

Inte en enda gng har vi hjt rsten mot varandra, sa Kjell Nilsson och Per-Gran Sigfridsson nr de berttade sin solskenshistoria om hur Per-Gran stegvis tagit ver Kjells fretag. FOTO: EMMA SONESSON

DJUR

EMMA SONESSONFNNB!KBTFt

En bttre affr!

Alla priser r exkl. moms. Fraktfritt inom Sverige vid bestllning ver 3.000 :- Gller ej vid bestllning av Bonnets plywoodskivor, samt drrar och fnster.

info@bonnet.sebestll p bonnet.se facebook.com/bonnet.se020 - 350 036

Byggplywood12 mm 2440x1200 mm 195:-/st 14 mm 2440x1200 mm 235:-/st 18 mm 2440x1200 mm 299:-/stLantbruksplywood (170 gr, bjrk)9 mm, 1200x2500 mm 499:-/st9 mm, 1200x2700 mm 539:-/st 9 mm, 1200x3000 mm 599:-/stFormplywood (120 gr, mrkbrun film)12 mm 2500x1200 mm 339:-/st15 mm 2500x1200 mm 419:-/st18 mm 2500x1200 mm 475:-/st

Marknadens bredaste

sortiment! Leverans direkt hem till dig.Minsta bestllning r 5 st byggskivor/hyllplan. Fast frakt 450:- oavsett hur mycket du bestller.

SMS/TRIMA, EURO, STORA BM 150 cm, SMS/TRIMA, EURO ...................................................................5.900:- 180cm, SMS/TRIMA, EURO ....................................................................6.900:- 200cm, SMS/TRIMA, EURO ....................................................................7.490:- 220cm, SMS/TRIMA, EURO ....................................................................7.990:- 250cm, SMS/TRIMA, EURO ....................................................................8.590:- 200cm, STORA BM ................................................. 11.900:- 220cm, STORA BM ................................................. 13.900:- 250cm, STORA BM ................................................. 15.900:-

Planeringsskopor

Denna vara levereras FRA

KTFR

ITT

Denna vara levereras FRA

KTFR

ITT

Pallgafflar4.795:-

Pallgafflar, SMS/TRIMA, EURO, L 2,5 ton, 1200 mm. ...................................4.795:-Pallgafflar, Stora BM 5 ton, 1200 mm. ................................... 10.900:- 5 ton, 1600 mm. ................................... 11.900:-

Fngstgrindar!Fina fngstgrindar med lskedja.Galvaniserade. Flyttbara och flexibla. Hjd 1,6 meter. Bredd 3,0 meter.

695:-/stOAVSETT ANTAL

PLYWOODMARKNADENS BREDASTE

SORTIMENT HITTAR DU P:BONNET.SE

Regularkedjor 8 & 9 mm fyrkantslnk

Enkelt slirskydd Prisvrda Perfekt fr enklare krningar

Broddkedjor 8 & 9 mm stende brodd

Vriden lnk med brodd Enkel montering Toppkvalitet Suvern allroundkedja

Lttviktskedjor 5,7 & 7 mm fyrkantslnk, klack

Ltt att montera Ltt att anvnda Toppkvalitet Proffsanvndning

Dimension Regular Brodd Lttvikt12,4-24 1.850:- 3.695:- 3.595:-13,6-36 2.850:- 4.795:- 3.995:-16,9-34 3.400:- 5.495:- 4.795:-

Ovan angivna priser r prisexempel. Alla dimensioner p: bonnet.se

Vi har slirskydden

Timmergrip9.900:-

18 NR 19 6 november 2013

Varje dag, ret runt, hmtas mjlk frn grdar runt om p landsbygden. Mil efter mil rullar mjlktransporterna ofrtrttligt lngs vgarna och ser till att svenska folket fr mjlk p bordet. Jordbruksaktuellt fljde med Bo-Gunnar Andersson p en tur i tankbilen.Bo-Gunnar Andersson vrider om tndningsnyckeln. Den raka sexan mullrar i gng och den Volvo FH12 utrustad med 500 hstkrafter vi sit-ter i rullar i vg. Mjlkturen kan brja.

Vi kuskar genom det kuperade hallndska inlan-det. Landskapet r bed-rande vackert, men vgarna r bde krokiga och smala, och det kan vara lurigt. Sr-skilt vinter tid. Bo-Gunnar Andersson krde sin frsta mjlktransport 1985 och han minns premirturen vl.

Det var glashalt ute. Jag tnkte: vad har jag gett mig in p? Krningar vintertid r det absolut svraste med det hr yrket. Jag minns en annan vinter, det var s halt p en grdsplan dr jag skulle hmta mjlk att jag inte kunde komma loss. D kom bonden och sa att han skulle

koppla fr traktorn. Efter-som mitt ekipage vger 60 ton frgade jag vad han hade fr traktor. Svaret blev en Massey Ferguson 135 utan kedjor

ANVNDER NSANBo-Gunnar Andersson styr in sitt ekipage mot Glostorps grd utanfr Vessigebro som r en av de strre grdarna lngs rutten. Innan han pum-par ver mjlk r rutinen att kontrollera mjlkens tempe-ratur och lukt. I normalfallet ska temperaturen vara under fyra grader, men om robot har anvnts fr mjlken vara sex grader varm. Har bonden precis avslutat sin mjlkning tillts mjlken vara s varm som tio grader.

Om temperaturen inte r korrekt fr vi helt enkelt inte ta med oss mjlken frn gr-den. Ett hrt slag fr grden

frsts, men som tur r hn-der det ytterst sllan, sger Bo-Gunnar Andersson.

Lukten r svrare att bestmma. Hr fr han anvnda sin nsa.

Mitt luktsinne r vl inte det bsta, skrattar Bo-Gunnar.

Men man har genom ren lrt sig hur det ska lukta: en frisk doft men utan att lukta surt.

Nr temperaturen och luk-ten fr godknt kopplas en slang mellan tankbilen och grdens mjlktank. Sedan pumpas mjlken in till tank-bilen. Mngden mjlk kan skilja mycket mellan de olika grdarna. Frn 20 kubik-meter ned till 300 liter.

Det tar ungefr en halv-timme att pumpa ver 20 kubikmeter mjlk till tank-bilen, sger Bo-Gunnar Andersson.

VARIERADE TUREREn vanlig dag p jobbet fr Bo-Gunnar brjar vanligen mellan klockan fyra och sex p morgonen, beroende p vilket mejeri som mjlken ska levereras till. Arla har lagt ned sitt mejeri i Falkenberg och han kr nu till Gtene, Vimmerby, Kvibille, Jnk-ping, Gteborg och Skvde.

Om jag ska till Vim-merby i Smland, gr jag upp klockan tre och ter frukost, samtidigt som tankbilen tvt-tas p Arla. Jag r sedan till-baka i Falkenberg vid lunch och brjar samla in mjlk till nsta chauffr som startar sin tur klockan 16, berttar han.

Bo-Gunnar Andersson har tio turer p sitt schema, kr-ningar som ligger runt Fal-kenberg och ned till Kvibille. D hinner han hmta mjlk p mellan fyra och 15 grdar, beroende p vilka grdar som ska leverera mjlk just det arbetspasset, vilket tar mel-lan tv och fem timmar.

Variationen r bra. Det r kortare krningar bland grdarna och lngre turer till mejerierna. Mina favo-ritstrckor r till mejeriet i Gtene och Skvde, och lngs Hallandkusten r det vldigt vackert, srskilt vid Steninge. Jag njuter av naturen och rstidernas skiftningar; det mrks s vl nr man jobbar med detta, berttar Bo-Gun-nar Andersson.

SOM EN DANSPARTNERHan arbetade tidigare p Arlas mejeri i Falkenberg, men trttnade p att vara inne och knde att det var ett

friare jobb att vara ute och kra tankbil. Nu kr han fr keriet Vessige tanktransport, som utfr mjlktransporter t Arla.

Det roligaste med job-bet r att jag fr se vad som hnder i bygden och skift-ningarna mellan rstiderna. Numera trffar jag sllan ngra lantbrukare, allts leve-rantrerna, men nr man gr det r det kul att prata ngra ord med dem, berttar han.

Mjlktransporten letar sig in p en liten grd i Askome. Det finns knappt utrymme p grdsplanen fr tankbilen, men Bo-Gunnar Andersson hanterar sitt vldiga ekipage som om det vore en m dans-partner. Elegant och smidigt visar han vem som fr och efter att mjlken hamnat i tankbilen r vi raskt p vg mot nsta grd.

MER HNSYN I TRAFIKENBo-Gunnar Andersson r njd med sitt arbete.

Jag tycker faktiskt att vi har det bra. Det r vl mina medtrafikanter som borde ta lite mer hnsyn, vi har fak-tiskt 60 ton med oss. Det vanligaste problemet r att mnga bilister vill skynda sig ut p vgen framfr mig,

de vill inte hamna bakom en tankbil, och det kan bli sm marginaler nr de kastar sig ut framfr mig.

Han tror att bde hans egen och mjlkbondens yrkesroll kommer att se ungefr lika-dan ut i framtiden.

Men tyvrr kommer det att bli nnu frre grdar, men strre. Nr jag brjade kra hade vi fem bilar i Arlas regi och hmtade p ungefr 500 grdar. Av dessa finns i dag 84 grdar kvar. Men samti-digt har dessa 84 mer mjlk. Jag tycker att det r en tr-kig utveckling att man inte lngre kan leva som famil-jejordbrukare, sger Bo- Gunnar Andersson.

Sedan rattar han ut mjlk-transporten p vgen och fr-svinner bort mot Falkenberg genom ett soligt och mustigt hstlandskap. Svenska folket ska f sin mjlk.

En tur med mjlkbilen

Bo-Gunnar

Anderssonlder: 52 rBor: FalkenbergYrke: chauffrFamilj: singelIntressen: titta p fotboll, speciellt Falkenbergs FF.

MICAEL GOTHredaktionen@ja.se

Bo-Gunnar Andersson har krt mjlktransport sedan 1985 och trivs bra med yrket. Ett fritt och varierande jobb. Kanske lite ensamt, men det gr bra. Jag tycker om att komma nra naturen och det r mycket fint jag fr se under mina turer p landsbygden, sger han. FOTO: MICAEL GOTH

Oftast blir det lunch i tankbilen i samband med ngon mer omfattande mjlkpumpning. I dag serveras det pasta carbonara.

I mjlktransportens inmt-nings dator registreras all verfring av mjlk. Informationen snds sedan vidare till mejerierna nr pumpningen r klar. D vet mejerierna precis vad som r p vg in.

TUNA Tel 0155-53 000 www.tunamaskin.com

TUNA-utgdsling Vi vill tacka alla vra terfrsljare och

gamla och nya kunder som frgyllde / frpestade

tillvaron fr oss p ELMIA

20

terfrsljare fr hela eller delar av STAR-sortimentet (P) = terfrsljaren sljer endast pumpar och omrrare

150 90

30

CobrapumparLg vikt, ltt att ansluta till traktorns hydrauluttag. Kapacitet frn 500 - 2500 l/min.

StativGalvaniserade stativ fr bassnger ovan mark. Finns i storlek 2-4 m. Frlngnings- stativ finns att kpa till fr 2 m lngre rckvidd.

RANAVERKEN AB I 534 92 TRVAD I Tel. 0512 - 292 00 I www.ranaverken.se

SVENSKTILLVERKAD

STAR Svensktillverkade tankvagnarTillverkas med tankvolym: 15, 18, 20, 22 och 25 m3.

Bilden: STAR STV 18 m3 med slangspridare 12 m. Medstyrande hydr. boggi.Radialdck 750x30,5. Lastningskran med 10 pumphus. terlastningssystem.CanCom-Elhydraulik. Mlad tank och chassi, gr ven att f varmfrzinkad tank.

SVENSKTILLVERKADE

Fr effektiv och lnsam

GdselhanteringGP 2000 FlytgdselpumparVlj mellan tre motorstorlekar: 7,5, 11 och 18,5 kW. Frsedd med rivtandsrotor och nytt service-vnligt rotorlager. ven traktordriven pump modell TRS med extra hg kapacitet.

I tta r har Hans Klve-sten filat p en innova-tion som kan jmna ut krspren fr kad kom-fort och hgre hastighet p ojmna underlag. Nu finns ComfortRider p marknaden och r vinnare av JTF:s innova-tionspris Silverbillen.

Hela idn bakom Comfort-Rider r att frlnga traktorns hjulbas genom att montera ett redskap i fronthydraulen som motverkar sttar och svng-ningar p ojmnt underlag. Idn kom till nr Hans ska-dat ryggen och knde av smr-tan nr traktorn gungade i lngs led. ComfortRiders tta tryckrullar r monterade i tv rader och jmnar ut krspren framfr traktorn.

Nr man kr direkt i pljda flt blir det ltt s att man konserverar ojmn-heter. Det r bttre att jmna ut marken direkt i spren. D spelar det ingen roll om res-ten av fltet inte r 100 pro-cent jmnt och man kan spara energi genom att minska jordbearbetningen, menar Hans Klvesten.

UTVECKLINGSPOTENTIALFrdelen med ComfortRider r att den kar komforten och gr det mjligt att hlla en hgre hastighet om man kr direkt i pljt flt.

Man kan ha en traktor som det gr att kra fort med, men r underlaget fr ojmnt spelar ju det ingen roll, menar Johannes Axelsson som test-krt produkten.

Redskapet fungerar bst

fr mellanstora traktorer och p underlag som inte r fr torra eftersom jrnhjulen d kan framkalla sttar.

Hans berttar ocks att en spnnande utvecklings-potential fr ComfortRider r att den skulle kunna anvn-das i de lnder i Europa dr maximal transportbredd r tre meter. ComfortRider skulle d kunna vara ett alter-nativ fr att frdela vikten p tre axlar i lngsled istllet fr i sidled och p s stt slippa dubbelmontagen.

ComfortRidern r bero-endeframkallande, men man mste testkra fr att frst tjusningen, menar Hans.

Silverbillen tilldelas innovation fr jmnare krning

Johannes Axelsson och Hans Klvesten framfr ComfortRider som vunnit JTF:s innovationspris Silverbillen. Priset delades ut p Elmia Lantbruk djur och inomgrd 2013. FOTO: CAROLINA WAHLBERG

BRITA PREJERCSJUB!KBTFt

01010101AC/BD

-ln

Bostrms Traktor & Maskin AB UME 090-13 70 40

Manfreds Maskin AB NIEMIHOLM 0924-230 19

Norrmaskiner AB SKELLEFTE 0910-58 91 00

Traktorekonomi AB SKELLEFTE 0910-140 55

21NR 19 6 november 2013

TRFFA SVENSKA REPRESENTANTER I MONTRARNA

Hall 3 C03New Holland visar bl.a. nya trak-tor-, trsk- och pressmodeller i deras enorma bl-gula monter.

Hall 14 E20Amazone visar bl.a. ZA-TS ny

handelsgdselspridare med nnu hgre kapacitet, en ny modell av Pantera sjlvgende spruta, samt

nya Cenius pinnkultivatorer.

Hall 27 F15Krone visar bl.a. nya modeller

av Easy Cut burna sltterkrossar och Comprima Extreme, rundbals

combipressar fr extremt tuffa frhllanden.

Hall 09 F25JCB visar bl.a. de nya teleskop- hjullastarna TM180 och TM220, med nya motorer fr kad pre-

standa, samt de nya motorstarka hjullastarna 413S och 435S.

Hall 7 A24eHela FARMALL serien represente-rad. Maxxum CVX till MAGNUM CVX ger steglst frn 100-420 hk.

Axial Flow frn 20 till 40 fot.

Sderberg & Haak hlsar dig vlkommen till AGRITECHNICA. Vi har vr personal p plats hos New Holland, Case IH, Amazone, JCB och Krone frn sndag till fredag lunch. Frboka 9,3YLVQLQJJHQRPGLQ6+nWHUI|UVlOMDUHHOOHUIUnJDHIWHURVVLLQIRUPDWLRQVGLVNHQSnUHVSHNWLYHPRQWHU*nLQSnZZZVRGKDDNVH'lUQQVPHULQIRRPPlVVDQRFKDOODQ\KHWHU

HENRIK JOHAN MAGNUS PER ANDERS ERIK MATS HASSE PER-OLOF

STEFAN JOACHIM JAN-ERIK HOLGER ESKIL MATTS-OLA BOSSE JONAS ROLAND

10-16 NOVEMBER

Det kan lta lite udda - men ett golv som rr sig kan faktiskt hjlpa till med utgdslingen i kalvbs och liggbs. Det menar Gotlandsfre-taget Moving Floor AB som var p plats p Elmia Lantbruk.

Alla olika produkter bygger p samma id, att golvet som bestr av ett stort roterande gummiband rr sig och skra-par av gdseln mot en skrapa i bsets ena nde.

Sedan mitten av 90-talet har familjen Lindvall p Got-land jobbat med att utveckla sin id med rrliga golv. Peg Lindvall som r VD p famil-jefretaget Moving Floor AB berttar att det var hennes pappa Tommy Lindvall som frst tog patent p att ha djur p rrliga golv.

Vi brjade frst med att utveckla konceptet fr grisar men vi har haft svrt att hitta en matta som grisarna inte ter upp. Nu har vi tagit nsta steg och utvecklat flera pro-dukter fr ntdjur.

I moderna ladugrdar r det mycket som r automati-serat, men fr ytan dr djuret ligger ned r det svrt att hitta en lsning som kan minska arbetsbelastningen. P Elmia Lantbruk presenterade Moving Floor flera produk-ter, bland annat ett nyligen utvecklat liggbs och ett lite mer beprvat kalvbs fr fem kalvar.

Konstruktionen fr liggb-set gr ut p att en gasfjder i bsets framkant trycks ihop nr kossan gr in i bset.

Nr hon backar ut igen pressas fjdern upp och gum-migolvet flyttas ungefr 50 cm bakt och skrapar av spillningen i bakkant. Golv-skrapan i ladugrden kan d ta med sig gdslet ut, bert-tar Peg.

Fr kalvbset r grundidn samma men hr r det inte kalvarnas rrelser som styr golvet. Istllet r det en tryck-luftsgenerator som bestm-mer nr golvet ska rra sig en bit. Dessutom finns en str-behllare som fyller p lite str varje gng golvet flyttar sig. Intervallerna fr hur ofta golvet rr sig bestmmer man sjlv, kalvbset klarar ungefr tv ton och r 7.5 kvadratme-ter stort.

Konceptet med kalvbsen finns p grdar i bde Norge, Finland och Sverige. De nya

liggbsen har installerats och testas nu p en grd i Gote p Gotland.

Vi tror att en automatisk rengring av liggytorna r den sista hrnstenen fr en effektiv ladugrd, mlet r att all spillning ska vara ute ur stallet inom tv timmar vil-ket gr stallmiljn bttre, hl-ler djuren renare och sparar massor med arbetstid, menar Peg.

Rrliga golv fr bttre stallmilj

Peg Lindvall som r VD p Moving Floor AB menar att en automatisk rengring av liggytan r det sista steget fr en helt mekaniserad ladugrd. FOTO: CAROLINA WAHLBERG

En av de nyaste produkterna inom Moving Floor-koncepet r ett liggbs som har en mjuk madrass och en matta av PVC som med hjlp av en gasfjder rr sig 50 centimeter bakt nr kossan gr ur liggbset.

BRITA PREJERCSJUB!KBTFt

22 NR 19 6 november 2013

Fr sju r sedan fick Liselott Johnsson en snilleblixt att brja odla svamp i grdens tomma djurstallar. P vinst och frlust satsade hon fullt ut, sade upp sig frn kontorsjobbet och byggde om lokalerna.

Jag har verkligen inte ngrat mig. Jag har trffat s mnga roliga mnniskor som odlar svamp. Det har varit roligt att starta fretag och jag trodde aldrig att jag skulle kunna ha anstllda, sger Liselott Johnsson, gare till Hulatorps Champinjoner i Bjrketorp mellan Bors och Varberg.

I dag har hon tre tim-anstllda som plockar svamp och en chauffr som levererar till butiker. Mycket av hennes egen tid t till att ta hand om allt pappersarbete. Dessutom har hon brjat frdla svam-parna p olika stt, bland annat som soja, ketchup och chips, och sljer dem i den egna grdsbutiken och p olika marknader.

Men odlingen r den stora grejen. Frdlingen var lite fr skojs skull frst. Men nu har jag bland annat ftt slt mer och mer champinjonsoja till flera smbutiker. Det r jttetrevligt! sger Liselott som gillar ombyte och varia-tion i arbetet.

UTAN FRKUNSKAPERDet var i februari 2007 som svampidn kom till i sam-band med att djurstallarna p grden sttt tomma en tid.

Jag tyckte att det var synd att ha lokaler som str och frfaller. S fick jag en snille-blixt. Jag hade hrt att man kunde odla champinjoner i gamla ladugrdar, sger Lise-lott.

Ett par mnader av plane-ring och marknadsundersk-ningar fljde och i september fick de sin frsta odling utan att ha ngra strre fr-kunskaper. Men det gick bra och efter ett par r kunde hon utka till ett tredje odlings-rum och sljer i dag till bde sm och stora kunder.

LGA PRISERMen som i alla branscher r allt inte alltid solsken.

Ganska nyligen tappade jag en stor kund som bestmt sig fr att brja handla polska champinjoner igen, berttar Liselott.

I och med detta sjnk fr-sljningen mycket och Lise-lott brjade bli orolig fr fretagets verlevnad. Beske-det fick hon bara en vecka efter att ett annat stndigt

Liselotte bytte kontoret

Liselott Johnsson driver sedan sex r tillbaka fretaget Hulatorps Champinjoner i Bjrketorp mellan Bors och Varberg i Vstra Gtaland. Vid hgssong levereras 800 kilo svamp i veckan till olika kunder inom en radie p 4,5 mil frn grden. I och med att svamparna levereras dagen efter skrd och fraktas kort strcka r

Varannan vecka levereras kompost bestende av svampmusel frn Tyskland till grden. Varje kompost ger sedan vardera tre skrdar med svamp. Nr alla skrdarna r tagna anvnds komposten till gdsling p krar och sljs till privatpersoner. Eftert rengrs rummen med hetvattentvtt infr nsta leverans fr att hlla eventuella smittor borta.

orosmoment dykt upp: extra-priser. Stora livsmedels kedjor har en centralgrupp som bestmmer ver kommande kampanjer. Det r allts inte de enskilda butikerna som sjlva bestmmer ver extra-priserna. Liselott nskar att

det vore lttare att pverka den centrala gruppen eller att de valde andra varor. Vid extrapriser sjunker frslj-ningen nmligen fr henne.

Jag slnger hellre svamp n levererar s billig svamp. Annars tror mnniskor att

det gr att odla s billigt, sger hon.

Kampanjerna kan komma pltsligt och informationen r bristfllig. Liselott menar att om hon ftt veta i god tid hade hon kunnat hoppa ver en leverans med svamp-

kompost och istllet tagit lite ledigt, men i och med att hon inte vet nr kampan-jerna kommer fr hon kra p fr att alltid kunna leverera svamp.

Sedan sitter det en grupp och bestmmer att det ska vara

extrapris och d kan inte jag slja eftersom att jag inte vill ge bort svampen. S man blir vl-digt srbar, sger Liselott.

Det har varit tufft, men nu har Liselott hittat ett gng nya kunder s nu r det ter full rulle bde i odlings rummen

Jag slnger hellre svamp n levererar s billig svamp. Annars tror mnniskor att det gr att odla s billigt.

23NR 19 6 november 2013

CAROLINA WAHLBERGDBSPMJOB!KBTFt

mot svamp

Jag vill egentligen inte plocka s sm svampar eftersom det tar mycket lngre tid. Men det r mnga konsumenter som vill ha dem sm. Vid den frsta skrden r svamparna strre, sedan blir de mindre och mindre, sger Liselott Johnsson.

Liselott gr en hel del produkter av sina svampar, bland annat svampketchup p champinjon och shiitake. Idn kommer frn ett engelskt recept som kan vara fregngaren till dagens tomatketchup. Men denna r mer tjock i konsistensen, innehller mycket vinger och kryddor, men ingen tomat. Andra varor Liselott tillverkar r bland annat svampsoja, svampsalt och svampchips.

och i frdlingen. Liselott arbetar sju dagar i veckan frn tidig morgon till sen kvll. Dessutom r hon med i olika matntverk som till exempel Sjuhrdamat, Smaka p Vstsverige och Lokal-producenter i Vst.

Om man r med i en grupp r det lttare. Vi har jttemycket nytta av varan-dra.

I ntverken hjlps man t p olika stt. Till exempel sl-jer de varandras produkter i sina grdsbutiker och snart

stundar en inspirationsresa till grannlandet Finland dr de ska utbyta erfarenheter med andra smfretagare.

kvaliteten bttre n p utlndska svampar, menar Liselott. FOTO: CAROLINA WAHLBERG

fr hllbar utveckling

TORNUM AB Box 100, 535 22 KVNUM Tel 0512291 00 E-post info@tornum.se www.tornum.se

Ls mer om vra produktnyheter p

www.tornum.se

En ny generation

skrdar

24 NR 19 6 november 2013

PORTRTT

Det var antingen rockstjrna eller mjlkbonde han skulle bli. Den sistnmnda tanken fanns dr nda upp i vuxen lder, men till slut blev han agronom, nrmare bestmt vxtodlingsagronom. De senaste 18 ren har han tillbringat p Lantmnnen. Pr-Johan Lf r mannen som lskar sitt jobb och Bl krrhk.

Pr-Johan Lf tar emot p Lant-mnnens huvudkontor p Kungs-holmen i Stockholm. Just den hr dagen vilar det ett lugn ver vningsplanet dr han har sin kon-torsplats. Frscha, moderna loka-ler dr accentfrgen givetvis r grn. Det rder ingen tvekan om vilket fretag vi befinner oss p. Det r en avslappnad prick, Lantmnnens ansvarige fr innovation och lant-bruksforskning. En social person som grna bjuder in till samtal. I 18 r har han arbetat fr fretaget dr han brjade som vxtodlingsrd-givare p dvarande Svea Lantmn.

Man kan definitivt sga att jag blev kvar i Uppsalatrakten efter ren p Ultuna, sger Pr-Johan.

Han vxte upp p en grd i Tjllmo i stergtland, en tradi-tionell mjlkgrd som frldrarna drev tillsammans med hans faster och farbror.

Jag trodde ju hela tiden att jag skulle bli mjlkbonde men i slutet av 80-talet brjade jag fundera, det var i samma skede som det hnde mycket inom lantbruket i och med omstllningen.

Flickvnnen Anna, som han i dag r gift med, lste vid universitet och det gjorde ven hans bror. Det fick Pr-Johan att brja fundera och tan-ken om att ta ver grden brts.

Jag brjade lsa vid Ultuna. Dr kunde jag kombinera vxtodlings-mnena med kurser i naturvrd, flora och fauna.

STICKER UT LITEDen dla konstformen att f saker att vxa drev honom vidare i studi-erna men innan studierna var helt avslutade ringde telefonen.

Det var frn just Svea Lantmn som ville att jag skulle pbrja en tjnst dr jag bland annat skulle utbilda sljarna p fretaget i EU:s jordbrukspolitik. Det hoppade jag s klart p vilket gjorde att jag fick avsluta mina studier p kvllstid.

1996 tog han sin examen och samma r gifte han sig med krle-ken Anna som han i dag har dtt-rarna Elisabeth och Matilda med. Sedan examen har arbetslivet rull-lat p med en rd trd vxtodling.

Den handlar om klassisk vxt-odling med strategier och dylikt men jag sticker ut lite eftersom jag tycker att det r kul bde med ekolo-gisk och konventionell produktion.

Examensarbetet p Ultuna hand-lade om vxtskydd i eko-odling och

d insg han att vxtskyddsfrgorna inte r det strsta problemet i eko-logisk odling, utan bristen p vxt-nring.

Det hr r en viktig frga fr mig och den har fljt mig under hela yrkeslivet.

I brjan av 2000-talet fick Pr-Johan delad tjnst. Utver odlings-utvecklare p Lantmnnen var han ven vd fr dotterbolaget Gyllebo Gdning.

Jag var vd i flera r parallellt med andra uppdrag. Under min tid kade Gyllebo Gdning sin omstt-ning frn nio till 40 miljoner kro-nor. Jag var runt verallt och gjorde affrer. Att f bygga upp fretaget r bland det hftigaste jag har gjort och jag lrde mig jttemycket.

2009 klev han av som vd men satt kvar i styrelsen ytterligare ett par r. I den vevan blev han chef ver sina kollegor nr han utnmndes till utvecklingschef, en utmaning i sig men som fll vl ut.

Vi pratade igenom det ordentligt fr att bli chef ver sina arbetskam-rater r ingen enkel sak. En kollega frgade om vi fortfarande skulle vara vnner p Facebook, sger han och skrattar.

HITTA IDER OCH PENGARSedan 2011 r han ansvarig fr inn-ovation och lantbruksforskning p Lantmnnens centrala FoU, dr bde lngsiktiga och strategiska

frgor r en del av hans vardag. Att hitta nya projekt, finansiering och sedan se till att de rors i hamn ligger p hans bord.

Jag fngar upp goda ider som kan leda lantbruket framt och ven affrerna mellan lant brukare och Lantmnnen. Ett exempel p det r hur vi ska lsa problemet med Fusariumsvampar i svensk spannml. Fusarium r en ovan-ligt besvrlig grupp av vxt sjuk-domar och vldigt kostsam fr svenskt jordbruk. Mitt jobb r, i det hr fallet, att frska fnga upp olika projekt ider och s klart hitta pengar fr finansiering.

Att driva utvecklingen framt kan vara bde utmanande och oerhrt roligt.

Att bli bttre, snabbare och f en mer lnsam produktion r v