Click here to load reader

JamesNottingham Dagens Samhälle

  • View
    265

  • Download
    3

Embed Size (px)

DESCRIPTION

An article from Swedish magazine Dagens Samhälle about James Nottingham

Text of JamesNottingham Dagens Samhälle

  • #22 2015 dagens samhlle 15

    James NottinghamDen brittiske skolutvecklaren James Nottingham ker land och rike runt fr att frelsa fr svenska kommuner. Budskapet? Sluta att distrahera er med sdant som inte spelar roll. Och: Pisa r en bluff!text Kina Lundqvist foto Jenny Leyman

    ver 200 frstelrare och rektorer r samlade p Krinova incubator i Kristianstad. I den svarta skinnsoffan p scenen sitter en man i kavaj, jeans

    och sneakers. Nr det r dags att ta ver salen presenterar kommunens utvecklingschef honom som ngot av en guru i skolvrlden.

    Som tur var sa hon det med glimten i gat, annars hade jag blivit generad, kommenterar James Nottingham senare. andra sidan betyder guru lrare p sanskrit, s kanske r jag en guru trots allt.

    Hur som helst r James Nottingham den brittiske lraren och skolutvecklaren som blivit ngot av en frlsare inom svensk skola. Han besker konferenser, kommuner och skolor; och frelser om lrande och vad som har strst betydelse fr att eleverna ska gra framsteg i skolan.

    Flera beskriver honom som en riktig estradr. Han var huvudtalare p Skolriksdagen i april och besker Sverige tvtre gnger i mnaden fr att prata i olika sammanhang.

    Idag har turen allts kommit till Kristianstad. Nr han frelser anvnder han hela scenen. Kroppen tycks vara ett minst lika viktigt instrument som bildspelet p storbildsskrmen. Mycket av materialet knns igen frn tidigare och hans budskap r tydligt: Slpp distraktionerna och fokusera p det som r viktigast.

    Han ppekar att mellan 90 och 95 procent av allt som grs i skolan har positiv effekt.

    Det r nstan fr ltt att hitta saker som skolan kan gra fr att frbttra elevernas resultat. Frgan r drfr inte om det fungerar utan om det fungerar bttre n ngot annat.

    I svensk debatt rder ingen brist p utspel om vad skolan behver. Ett populrt politiskt exempel r mindre klasser. Ett annat anvndande av IT. Eller fr den delen friskolornas vara eller inte vara. Men sdana frslag ger James Nottingham inte mycket fr.

    Det r ptagligt och ltt att se men har ganska liten betydelse. Vad som verkligen spelar roll r sdant som r svrare att prata om. Som undervisningens kvalitet och hur hga frvntningar lrarna har p eleverna.

    Budskapet knns igen frn den nyzeelndske forskaren John Hattie. Han som ftt rockstjrnestatus genom sina bcker om synligt lrande som visar vad som har strst pverkan p elevernas lrande.

    I toppen hamnar sjlvbedmning, det vill sga nr eleverna ger sig sjlva och ven varandra feedback. Fr det krvs att eleverna vet vad de ska lra sig, vad lraren har fr frvntningar och vad som behvs fr att uppfylla dem.

    John Hatties material bygger p sammanstllningar av hittills 1200 metalanalyser bestende av 65000 studier som totalt representerar 250 miljoner elever.

    Resultaten har haft stor betydelse fr James Nottinghams eget arbete; frst som lrare, sedan som skolledare och slutligen som frelsare och skolutvecklare.

    Men de trffades frst 2013 nr de talade p samma konferens.

    James Nottingham tror inte p lxor fr att kontrollera vad elever har lrt sig. Ge dem frberedelser fre lektionerna istllet, det har avsevrt mycket strre effekt.

  • 16 dagens samhlle #22 2015

    Sedan dess har vi varit goda vn-ner och samarbetat. Vr relation byg-ger p msesidig respekt fr varandras

    arbete, och vi r ocks varandras kritiker nr det kommer till vrt arbete.

    James Nottingham driver det icke-vinstdri-vande fretaget Challenging Learning som numera ven finns registrerat i Sverige. Det r det enda fretag i Skandinavien som har rtt att jobba med skolutvecklingsprogram-met Visible Learning Plus, som bygger p John Hatties resultat om vad som fungerar bst i klassrummet.

    Hittills har cirka 50 svenska kommuner an-litat Challenging Learning, och i princip varje dag arbetar ngon av fretagets tio heltidsan-stllda eller tjugo deltidskonsulter i Sverige.

    I snitt drar fretaget in mellan 1 och 2 mil-joner kronor om ret frn svenska kommu-ner, vilket motsvarar mindre n 10 procent av verksamheten. De flesta kunderna finns i Danmark, Storbritannien, Australien, Mel-lanstern och USA.

    Synligt lrande handlar om att identifiera vad som fr eleverna att gra strst framsteg i sin kunskapsutveckling. John Hatties samman-stllning rangordnar hur stor effekt olika me-toder och insatser har.I Sverige har vi inte samma tradition av ef-fektstudier inom pedagogisk forskning. Hur stor betydelse har egentligen resultaten fr svensk skola?

    Det dr r en distraktion! Och fr att vara rlig r det srskilt en svensk distrak-tion. Tror folk verkligen att Sverige r s an-norlunda frn resten av vrlden? Att svenska barn inte skulle gynnas av feedback, klass-rumsdiskussioner eller tydliga avsikter med undervisningen?

    Hattie har aldrig sagt att hans samman-stllning ger ngot land det rtta svaret. Han har aldrig hvdat att hans forskning skulle vara helt applicerbar p Sverige. S varfr kritise-ra den falska idn att han har psttt det?

    Istllet freslr James Not-tingham att man br betrak-ta synligt lrande som frslag p vad som troligtvis kom-mer att fungera.

    Men om du tror att det hr inte fungerar i det hr landet, lt oss hitta ngon forskning som sger att det inte gr det. Men det finns inte, tminstone inte nnu.

    John Hattie har ocks ftt kritik fr att han genom att titta p genomsnittliga effek-ter dljer stora skillnader. Vad som har liten betydelse fr en elevgrupp kan ha stor effekt p en annan.

    Ett sdant exempel r lx-or. P det hela taget sgs lx-or inte ha srskilt stor effekt p elevernas resultat. Det gl-ler framfr allt traditionella lxor med uppgift att repete-ra ngot frn undervisningen i efterhand.

    Men delar man upp det p

    yngre barn och p tonringar ser man att det nstan har obetydlig effekt p sm barn men desto strre inverkan p de ldre.

    Jag skulle nd fresl att inte ge lxor dr eleverna ska g igenom vad de lrt sig. Ge dem frberedelser fre lektionerna istllet, det har

    avsevrt mycket strre effekt.Det gller inte minst i Sve-

    rige dr det finns stora gap mellan elever, ppekar han. Han viftar med en hand i luf-ten en bit under den andra.

    Ni behver jobba med dem som r hr nere och ge dem en chans att kom-ma ikapp fre lektionerna s att de kan hnga med. Chansen r att frberedel-ser har en mycket strre ef-fekt fr eleverna n mindre klasser eller nya skolbygg-nader.

    Han r ocks oroad ver vilken vikt som fsts vid Pisa, kunskapsprovet dr Sverige vid den senaste mtningen tappade mest i hela OECD.

    Pisa r en fullstn-dig bluff. Ett urval av

    15-ringar gr ett prov i tv timmar var tredje r som i princip bara bestr av matematik. Ja, det ger oss en aning

    om hur lnder preste-rar i det hr samman-

    hanget och det r intressant att frga sig varfr. Men nej, det ska inte styra frnd-ringar i svensk utbildning.

    Ett borgerligt frslag fr att komma till rtta med kunskapsraset har varit att infra betyg redan i rskurs fyra. En frga som James Not-tingham betraktar som helt irrelevant.

    Det handlar inte om lder utan om hur provresultat och betyg anvnds. Prov r som en yxa, den kan anvndas fr att hugga ved eller fr att skada mnniskor. Och betygen r bara ett stt att visa hur det gr fr barnen.

    Hans stora invndning r hur prov och be-tyg anvnds fr att rangordna elever.

    Jag kan inte sga hur mycket du har ut-vecklats genom att jmfra dig med ngon annan. Dremot kan man anvnda prov re-gelbundet fr att jmfra hur mycket fram-steg en elev gr och se vad den behver lra sig mer av.

    Vad skolorna testar visar allts inte ndvn-digtvis vad ett barn har lrt sig. Dr ser han de svenska nationella proven som helt me-ningslsa.

    De gr ju inte att jmfra ver tid. Vad r pongen? De visar inte hur mycket eleven ut-vecklas och det r vad som spelar roll. De som utformar de hr testen har uppenbarligen inte frsttt vad lrande handlar om.

    Men det har han. De senaste 20 ren har han jobbat med ngra av vrldens mest er-knda forskare och suttit med och observerat tusentals lektioner. Allt fr att identifiera vad

    som r viktigast nr det gller elevers lrande.Till och med fritiden gr till att frst l-

    randeprocessen nnu bttre. P senare r har han gtt flera kurser i vin och ven lrt sig att bde ka skidor och spela golf.

    Jag vill se vilka frustrationer och motiva-tioner som finns och vad jag kan applicera p teorier om lrande.

    Lrande handlar om passion. Jag lrde mig inte alls srskilt bra i skolan, vad hand-lade det egentligen om?

    Han var klassens clown och blev alltid ut-slngd fr att det skulle bli lugn och ro i klass-rummet. Istllet fick han tillbringa stora de-lar av skoltiden med att g fram och tillbaka i korridorerna.Vad skulle dina lrare ha gjort annorlunda?

    Vad alla lrare br gra i en sdan situa-tion: hitta stt att hjlpa barnet att vxa och utvecklas. Istllet letade mina lrare efter stt att etikettera mig och skicka ut mig.

    nd valde han att tervnda till skolan som lrare. Idn fddes nr han i sina sena tonr kte p volontrresa till Sydafrika. Dr jobbade han p en skola med 500 elever och tre vuxna varav ingen var utbildad lrare.

    Jag gillade det s mycket att jag tnkte att jag kanske skulle vlja den yrkesbanan. Sko-lan var en s dlig upplevelse fr mig, skert kunde jag gra ett bttre jobb n mina lra-re. n

    lskar lagomnamn: James Andrew Notting-ham, 44 r.Familj: Hustrun Jill, tre barn.Gr: Pedagog, frfattare och frelsare. Driver fretaget Challenging Learning.BakGrund: Fdd och upp-vuxen i England. Jobbat p en grisgrd och volontrarbetat i Sydafrika fre utbildningen till lrare. Drefter lrare, skolle-dare och skolutvecklare. Star-tade eget fretag 2006. Har skrivit bckerna Utmanande undervisning i klassrummet och Uppmuntra lrande.Gillar med SveriGe: Jag ls-kar fenomenet lagom. Det r en sund instllning att lagom kan rcka ibland. Favoritcitat: John Lennon: Nr jag gick i skolan frgade lrarna vad jag ville bli nr jag blev stor. Jag skrev Lycklig. De sa att jag inte frstod uppgiften och jag sa att de inte frstod livet.lySSnar helSt p: Mycket! Deep Purple, Pink Floyd, The Who med flera.

    Liisa Eriksson Hundertmark, vd Fyrishov,Eva-Lott Swanberg, ordfrande Havetshus, Sylvia Michel, vd Kraftringen.Fyrishov i Uppsala och Kraftringen i Lundfick hedersomnmnanden och en deladandraplats fr enastende insatser inomsamhllsnyttan.

    Havets hus har gjort framstende insatser fr sam hlls nyttan och bedriveren affrsmssigt hllbar verksamhet som gynnar lokalsamhllet i flera olikadimensioner: Biologisk mngfald, utbildning, kunskapsverfring, integra- tion och ekonomi. Arbetet genomsyras av trovrdighet och visar p mjlig-heten och nyttan med ett stort samhlls ansvar som strcker sig utanfrkrnverksamheten.Havets hus r ett enastende exempel p hur en aktr oavsett storlek kanleva som man lr och hur hllbarhetsarbetet skapar en bred samhllsnytta,sger Monica Ericsson, vd p kfs

    Havets Hus i LysekilVinnare av KFS pris i Affrsmssig samhllsnytta 2015:

    KFS r arbetsgivarorganisationen fr samhllsnyttiga fretag. Vra medlemmarfinns representerade i hela landet och deras verksamhet har stor betydelse fr ut-vecklingen av servicen till medborgarna. Det nyinstiftade KFS-priset syftar till attpremiera medlemsfretagen och ven lta andra inspireras av hur man jobbar ipraktiken med lngsiktigt hllbar samhllsnytta. Ls mer p www.kfs.net/kfspriset

    Klarabergs viadukten 70 C, 8 tr. 111 64 Stockholm Tel: 08-556 009 50. www.kfs.net

    Nationella prov visar inte hur mycket elev-en utvecklas och det r vad som spelar roll. De som utformar de hr testen har uppenbarligen inte frsttt vad lrande handlar om.