Isbilar brändes igen Aktieklubben Bridge är dyr och oattraktivepaper.nyan.ax/earkiv/2007/02-28/full.pdf · vänster de som stannat: Cristina Núñez-Guimerá, Alejandro Fernández

ONSDAG

28 FEBRUARI 2007 NR 42 PRIS 1,20 €

Annonsera i den tidning du själv läser!

nyheter7

FÖRELÄSAREN YLVA ELLNEBY, PEDAGOG OCH FÖRFATTARE.

”Barn har inte utrymme att vara barn i dag.”

kultur9Filosofi e doktor Ulrica Söderlind tror att det kan ha funnits en sjö-krog vid Rödhamn kanske redan för femhundra år sedan.

folk14Gunnar Häggblom står i centrum när Svenska riksdags-gruppen fi rar hundraårsjubileum i Mariehamn den 11 mars.

sport17Blir det FM-medalj även denna gång för Erica Grane-säter? I helgen är det dags för långbane-FM i Esbo.

NYHETER. Gunnar Ek, chef för intressebe-vakningen inom Aktiespararna i Sverige, är starkt kritisk mot aktieklubben Bridge som nyligen försökte värva nya medlemmar i Mariehamn. I förrgår hade han besök av en Bridge-konsult som ville tillrättalägga en del

av den kritik som kommit från tidigare med-lemmar.

– Jag kan så här långt inte komma på Brid-ge med något kriminellt, men jag har inte tit-tat färdigt än.

Kostnaderna för medlemskap och aktie-

depå i Schweiz är häpnadsväckande, tycker han, och bolaget är snårigt konstruerat och insynen dålig. Ett tecken på det är att Bridge saknar årsredovisning.

Också Ålands aktiespararförenings ordfö-rande Folke Sjölund är tveksam. SIDAN 3

Aktieklubben Bridgeär dyr och oattraktiv

Hård kritik från spararförening:

REPORTAGE. Kom kom ska vi bo på Åland. Glöm varmare trakter.

Just nu upplever Åland en import av bru-nögd och varmhjärtad dataexpertis av stora mått. Det är via Högskolan på Ålands som

spanska studerande – mest killar för närva-rande – kommit hit för ett eller ett par års stu-dier. En del av dem träffar ”vackra åländska fl icka”, blir kvar på holmen och lär sig älska is, snö och snåla vintervindar.

En hel del har vi gemensamt. Ordet ”kra-pula” hör de snart ute på krogen. Det före-kommer både här och där. Det är latin.

SIDORNA 12-13

Spanjorerna dras till Åland

Dragkamp. Fem spanjorer som stannat på Åland drar i ena änden. I den andra kämpar datakillarna som studerar vid Högskolan på Åland. Från vänster de som stannat: Cristina Núñez-Guimerá, Alejandro Fernández Muñoz, Victor M Rincon de Luis, Victor Santos Morales och Raúl Partida Buitrago. De studerande är Hugo Ismael Cornejo Ferradal, Jose Manuel Dominguez Ferreira, Luis Mansilla Garcia, Juan Goncalez de Benito, Ignacio Herrero Encinar och David Sanchez González. Foto: ERKKI SANTAMALA

LAGTINGSVAL 2007. Elisabeth Nauclér håller som bäst på att skola sig själv till ett politiskt djur.

– Jag är inte van att hela tiden fram-hålla mig själv och vad jag gör, men jag lär mig, säger hon.

I Frågelådan berättar hon att hon tror att hon arbetar i ett fl yktingläger.

SIDAN 5

Kandidat under utbildning

NYHETER. En ny rondell planeras i Saltvik Kvarnbo.

Rondellen, som enligt förslaget ska vara i storlek med rondellerna på nya Godbyvä-gen, ska göra området säkrare för fotgänga-re – men i planen fi nns ingen gångtunnel utan gående och cyklister får korsa vägen på ett övergångsställe en bit från rondellen.

Ett rondellbygge skulle innebära rätt stora ingrepp och förändringar i området. Sju skri-velser har lämnats in till kommunen då väg-planen stod utställd i Saltvik. SIDAN 10

Nu planeras förKvarnborondell

Bra år för ÅABNYHETER. 2006 blev det bästa året någonsin för Ålandsbanken. Koncernens rörelsevinst steg med 13 procent till drygt 21 miljoner euro.. Dividenden föreslås blir samma som förra året, en euro per aktie. Bolagsstämman hålls den 22 mars. SIDAN 4

Musikers hörsel skyddasNYHETER. Speciellt musiker, men även andra, inom underhållningsbranschen och är utsatta för höga ljudnivåer. Nu har en förordning trätt i kraft som skall skydda anställda i branschen mot buller-risker. – Det är bra att branschen regleras och att ett tydligt regelverk gjorts upp. Det har blivit så mycket mer ljud överallt i vår omgivning och det är bra att ljudliga miljöer blir tryggare att arbeta i, säger miljöminister Harriet Lindeman.

SIDAN 10

Mer pengar till bokköpKULTUR. Finska kulturfonden och Svenska litteratursällskapet i riket aviserar fl er miljoner euro i stöd till kommunernas bokinköp till bib-lioteken. – Ett utmärkt förslag, vi skall naturligt-vis också på Åland göra allt för att få del av nya externa pengar, säger avdelningschef Jan-Ole Lönnblad på kulturbyrån. SIDAN 8

Isbilar brändes igen

Bilbränder. Strax efter klockan åtta i går kväll fi ck brandkåren rycka ut och släcka två bi-lar som brann på isen på Torpfjärden i Jomala. Det är andra gången inom kort tid som det tuttas på isbilar. Foto:KENNETH BAMBERG

SIDAN 4

miljöONSDAGEN DEN 28 FEBRUARI 20072 MILJÖ

Annika OrreEpost: [email protected]

Telefon: 528 450

Nämnden tar upp förslaget vid sitt möte i kväll. Motivet till an-skaffningen är att den negativa effekt på vattenmiljön som de giftiga båtbottenfärgerna har.

Påväxten på båtbottnarna är ett mångfasetterat problem, på-pekas i beredningen. Dels ökar påväxten friktionen mellan vatt-net och båtbottnen så att bräns-

leförbrukningen ökar med 20-30 procent, dels använder många båtägare giftiga färger för att hindra organismer att fästa sig. Trots ihärdiga försök fi nns det ännu ingen bottenfärg som är skonsam mot miljön samtidigt som den hindrar påväxt, även om de giftigaste tennbaserade färgerna inte längre får använ-das.

Giftiga massorDet blir problem när småbåts-hamnarna muddras och botten-massorna har så höga gifthalter att muddermassorna måste tas om hand och behandlas som farligt avfall.

Ett annat problem är att gifterna har en tendens att tas upp och ackumuleras i nä-ringskedjan för att slutligen hamna i fi skar och den vägen i människor.

I Mariehamn samlas som-martid massor av fritidsbåtar. Tanken är att ifall båtbotten-tvätt kan erbjudas på samma sätt som biltvätt till en rimlig kostnad, så är det inte osan-nolikt att båtägarnas intresse minskar för att varje vår skra-pa och måla båtarna. Genom att tvätta båtbottnen någon gång per sommar kan båtäga-ren också minska utgifterna för bränsle, är förhoppningen.

Vinsten för miljön blir alltså att utsläppen av gifter till vat-tenmiljön minskar samtidigt som energiförbrukningen, och utsläppen av koldioxid, blir mindre.

Reglering?För att komma runt problemet med att vissa båtägare kanske vill både måla och tvätta båt-bottnen bör båttvättningarna följas upp och möjligen regle-ras. I så fall skulle tvätt av må-lade båtbottnar förbjudas.

ANNIKA [email protected]

tfn 528 450

Tvättmaskin för båtbottnarFörslag till miljönämnden i Mariehamn:

Skötbåten Anna. På bilden från våren 2005 stryker Rigmor Tillema ut bottenfärg på skötbåten Anna från Kökar för att hindra havstulpaner från att fästa sig. Nu kommer ett förslag om tvättmaskin för båtbottnar för att miljön ska slippa giftig färg. Foto: ERKKI SANTAMALA

Stadens miljönämnd kan komma att föreslå att stadsstyrelsen satsar på en tvättmaskin för småbåtsbottnar för cirka 50.000 euro.

Ett annat alternativ är att hyra en maskin.

� USA:s förre vicepresident Al Gore och personerna bakom Live 8 planerar en massiv gala för jordens överlevnad i som-mar.

Galan ska sänds under 24 tim-mar. Tanken är att den ska rikta tankarna mot klimatfrågan och galan ingår i SOS, Save Oursel-ves (rädda oss själva).

Fler än 100 artister väntas delta, bland andra Red Hot Chili Peppers, Faith Hill, Snoop Dogg, Enrique Iglesias och Black Eyed Peas. Live Earth ska sändas den 7 juli från alla världens sju kontinenter. De storstäder som hittills är klara är Shanghai, Sydney, Johannes-burg och London.

Planerar Live Earth-gala

� I Sverige pågår ett forsknings-program, Marine Paint, för att hitta ersättningar för giftiga båtbottenfärger. 25 forskare är involverade i programmet.

Studier visar att ämnet ka-

temin hindrar havstulpaner från att fästa sig. Nästa steg i programmet är att ta fram lös-ningar för hur ämnet ska kunna blandas i färg, berättar Finlands natur.

Katemin mot havstulpaner

Foto: KARIN FAGERGREN

Jo, åtminstone om man får tro båttillverkaren Terhi som i fjol lanserade den för-sta soldrivna lilla roddbåten som blev oväntat framgångs-rik.

Terhis roddbåt är utrustad med en elmotor med solag-gregat. Med två personer

ombord blir farten cirka 4 knop. Då räcker batteriet för två timmars körning. Batteriet laddas då båten ligger vid stranden.

Båten, som är nästan fem meter lång, 1,50 bred och som väger 105 kilo, är byggd i plast och i princip osänk-bar, uppger tillverkaren.

I fjol såldes båten i 130 ex-emplar.

Ro med solhjälpEn roddbåt som drivs med solen, kan det vara något?

TYSKE VÄDEREXPERTEN WOLFGANG RÖDER.

Tendensen nu i slutet av februari är att det blir en varm sommar.”

3ONSDAGEN DEN 28 FEBRUARI 2007 NYHETER

Gunnar Ek, bolagsbevakare på svenska Aktiespararna, är inte nådig i sin kritik av aktieklubben Bridge Gro-up, eller Bridge Investment Network, som nyligen var på Åland för att värva medlem-mar.

– Märkligt att du ringer just nu, sa han när Nya Åland kontaktade honom i tisdags.

– Om en halvtimme ska jag träffa en chef i Bridge. Han vill komma hit och tillrätta-lägga lite saker.

Orsaken till besöket var troligen artiklar om Bridge i nättidningen Realtid.se ett par dagar tidigare där Gun-nar Ek uttalat sig kritiskt.

KonfunderadEfter mötet med Henrik Sel-man, business controller vd Bridge Group International Ltd med adress på Birger Jarlsgatan i Stockholm, har han bilden av Bridge klarare för sig.

– Jag är mera positiv än innan, men minst sagt kon-funderad över organisatio-nen – en kombination av förening och bolag där det kostar många tusen kronor att bli medlem. Och för att vara medlem måste man dessutom ha en aktiedepå hos en schweizisk fondkom-missionär för 3.000 kronor per år. Häpnadsväckande kostnader om du frågar mig.

Delägare kan man bli om man betalar ännu mera pengar, omkring 15.000 kro-nor.

Gunnar Ek tvivlar på att Bridge löfte om fem-sex medlemserbjudanden per år om aktieköp i intressanta bolag inte kommer att upp-fyllas. Ett erbjudande kom 2005 och inget alls i fjol.

Ingen årsredovisningNågot som han ogillar skarpt är att Bridge inte har nå-gon årsredovisning. Det går alltså inte att få reda på hur pengarna använts.

– Ytterligare minus är att aktierna kan handlas med enbart via den schweiziska fondkommissionären som tar 2 procent för att utföra transaktionerna. Motsva-rande svenska institutioner tar 0,5 procent.

Det känns helt enkelt inte ekonomiskt attraktivt, kon-staterar han, och konstruk-tionerna kring bolaget är för invecklade.

– Med säte i Panama och aktiedepå i Schweiz känns avstånden lite stora för att investerare ska attraheras.

Fortsätter granska”Vi är väldigt vana med att hantera konstigheter”, säger han.

– En generell regel är att om folk kan tjäna pengar på något så försöker man. Även om reglerna är stränga så finns det tillräckligt många som är fiffiga och kan lura småägare genom att kringgå lagarna. Jag kan så här långt inte komma på dem med nå-got kriminellt, men jag har inte tittat färdigt än. Men

dom har utan tvekan kom-mit på ett utmärkt sätt att tjäna pengar, något som de döljer genom att bolaget är hemligt och saknar årsre-dovisning. Vi ska också titta närmare på fondkommis-sionären ACH Securities i Schweiz.

För ett par år sedan blev Bridge polisanmält av Lot-teriinspektionen för olagligt pyramidspel. Gunnar Ek frågade Henrik Selman om detta.

– Svaret var att det lades ner eftersom man fann att det inte var något pyramid-spel. Jag är benägen att hål-la med.

Inhyrd konsultHenrik Selman uppgav vid träffen att han inte är an-ställd av Bridge utan inhyrd som konsult sedan oktober i fjol. Han arbetar heltid och får sitt arvode av moderbo-laget i Panama. Anställda finns inte i Sverige utan en-bart medlemmar som arbe-tar frivilligt.

Aktieklubben framhåller

i sin marknadsföring att Fi-nansinspektionen godkänt de prospekt om aktieköpser-bjudanden som ges ut och att det därför är lugnt att satsa.

– Det är riktigt, men det betyder absolut inte att Fi-

nansinspektionen gjort nå-gon värdering av bolaget. Granskningen är enbart for-mell.


tfn 528 450

”För dyrt, för oattraktivt”Bolagsbevakare på Aktiespararna i Sverige om Bridge:

Häpnadsväckande. Det anser aktiespararna i Sverige om de kostnader som är förknippade med medlemskap och aktieaffärer i Bridge Group. På bilden talar medlemmen Patrick Sellman varmt för klubben på värvningsturnén på Åland nyligen. Foto: ERKKI SANTAMALA

– Hjärnorna bakom aktie-klubben Bridge har utan tvekan kommit på ett ut-märkt sätt att tjäna pengar. För investerare är det här alldeles för dyrt och oattraktivt, och dessutom fi nns det ingen insyn.

Gunnar Ek, chef för intressebevakningen vid Aktiespararna, kriti-serar Bridge bland annat för bristen på insyn. Foto: LASSE LYCHNELL

– Man ska vara ganska till-talad av gambling för att gå med i den här typen av gre-jer. Man ska absolut vara medveten om riskerna. Själv är jag inte så särdeles intres-serad, säger han.

Han känner något lite till Brigde Investment Net-work eller Bridge Group, som trots namnskillnaden är samma sak. Han har hört Patrick Sellmans presenta-tion.

– Om man tror på koncep-tet – att satsa i bolag som är på väg in på börsen – och

om man tror på personerna bakom så kanske det inte är så tokigt. Det är ju upp till var och en att göra den be-dömningen.

”Låter alltid bra”Ett krux är att de som blir medlemmar har så lite kun-skap om vilka som står bak-om och att medlemmarnas inflytande är noll.

– Det låter alltid bra när någon ska sälja sin produkt. Jag vill inte direkt döma ut Bridge, men man ska veta vad man gör. Jag tycker inte att det är rätt att gå ut och säja att Bridge är en bluff om det inte är det. En sak kan man göra själv, att kol-la upp bankirfirman ACH Securities i Schweiz där

depåkontona finns. Man kan också kolla via internet eller be sin egen bank kon-trollera. Fast bankerna är nog inte så intresserade av den här typen av fria före-tagare.

Något som talar för Bridge är, tycker han, att man öppet redovisar provisionssystemet för medlemsvärvarna.

Folke Sjölund varnar even-tuella blivande medlemmar att åtminstone inte investera lånade pengar.

– När prospekt om aktie-köp kommer så kan man tacka antingen ja eller nej. Men om du tackar ja, så hur stor är andrahandsmarkna-den för de aktier du köpt när de inte är börsnoterade? Det finns inga garantier för

att det faktiskt blir en börs-introduktion.

Går inte medSjälv tänker Folke Sjölund inte gå med i Bridge. Han sat-sar enbart på börsaktier och på aktier i lokala åländska fö-retag som han är väl förtrogen med.

– Vi diskuterade Bridge på aktiespararföreningens se-naste möte, Vi sa att vi inte ställer upp som förening och promoverar Bridgeprojekt av principiella skäl.

Han tror att det i dag fi nns mera av sund skepticism hos allmänheten än för några år sedan.

– Det handlar ju om ens egna surt förvärvade slantar.

ANNIKA ORRE

Ålands aktiespararförening: Ett högriskprojekt

Säger nej. Folke Sjölund, ordförande i Ålands aktie-spararförening, tänker inte bli medlem i Bridge. Inte heller ska föreningen promovera de emis-sioner som Bridge eventuellt presenterar. Foto: STEFAN ÖHBERG

Ett högriskprojekt.Så defi nierar Folke Sjö-

lund, ordförande i Ålands aktiespararförening, aktie-klubben Bridge.

Finlands fl itigaste spelare fanns åter i Töysä, där snitt-insatsen per person låg på 718 euro.

De populäraste spelen på Åland var Lotto (69 euro/per-son), Lördags-Joker (12 euro/person) och Stryktips (8 euro/person).

Höga vinsterUnder år 2006 spelade fin-ländarna Veikkaus spel för i snitt 260 euro per person. Lotto har behållit sin plats som finländarnas favoritspel. Ifjol spelade finländarna Lotto för i snitt 82 euro per person. Det näst populäras-te spelet var åter det dagliga spelet Keno, som spelades för i snitt 51 euro per per-son. Lången kom på tredje plats med en snittinsats om 27 euro per person.

Intresset för Lotto stimu-lerades av det stora antalet högvinster år 2006. Utöver de många mindre vinsterna fi ck hela 42 lottospelare fullträf-far. Högvinsterna i Lotto för-delade sig jämnt över landet. Sju av högvinsterna gick till Helsingfors, fem till Tammer-fors och tre till Åbo.

Årets högsta lottovinst, som gick till Helsingfors i juni, var hela 4,3 miljoner euro.

Får del av vinstenSå gott som alla fi nländare har nytta av Veikkaus vinstmedel. Avkastningen överlämnas till undervisningsministeriet, som fördelar medlen till fi nländsk konst, idrott, vetenskap och till ungdomsarbete, sägs i ett pressmeddelande.

Bland förmånstagarna på Åland år 2006 kan nämnas bland annat Nordens Insti-tut på Åland (5.000 euro), Kulturföreningen Katrina rf (3.000 euro), Kökarkultur rf (2.500 euro), Ålands Filmin-stitut (2.000 euro) och Film-klubben Chaplin rf (1.500 euro).

Veikkaus spelstatistik görs upp genom att spelförsälj-ningen i respektive land-skap/kommun divideras med antalet invånare i området. Statistiken omfattar alltå även det som tillfälliga besö-kare och semesterfirare spe-lat för. (ke)

Ivrigastespelarnafi nns iFinström

Lotto är det populäraste av de spel som Veikkaus erbjuder.

Ifjol spelade ålänningarna på statsliga tipsbolaget Veikkaus spel för i snitt 112 euro per person. Flitigast var man i Fin-ström (210 euro/invånare), Mariehamn (175 euro/in-vånare) och Jomala (73 euro/invånare).

ONSDAGEN DEN 28 FEBRUARI 20074 NYHETER

Särskilt stark var utvecklingen inom kapitalförvaltning och it-verksamhet. Intäkterna ökade med 18 procent till drygt 61 miljoner euro och kostnaderna ökade från 33 till drygt 40 mil-joner euro.

Ökade utlåningsvolymer och höjd räntenivå bidrog till för-bättringen, men fortsatt press på marginalen verkade i motsatt riktning, kan man läsa i börs-kommunikationen som kom i går.

Provisionsintäkterna – mesta-dels från förmögenhetsförvalt-ning och förmedling av kapi-talmarknadsprodukter – ökade med 14 procent till drygt 18 mil-joner euro.

Övriga rörelseintäkter ökade med 167 procent till drygt 9 miljoner euro. Ökningen kom-mer främst från ökade intäkter i koncernens it-verksamhet.

Personalkostnaderna ökade med 27 procent till 22,5 miljo-ner euro. Största delen härrör sig från nyanställningar i dotter-bolaget Crosskey Solutions.

BostadslånKrediterna till allmänheten öka-de under året med 6,5 procent till 1.912 miljoner euro. Största delen gick till fi nansieringen av bostäder.

Utlåningen till privathushåll ökade med 9 procent till 1.347 miljoner euro.Privathushållens andel av koncernens totala ut-låning var 70,5 procent. Kredit-givningen till offentliga sektorn och ideella organisationer mins-kade något.

Styrelsen föresår inför bolags-stämman i mars att en euro per akie delas ut i dividend, totalt 11,5 miljoner euro. I fjol var di-videnden lika stor.

Ålandsbanken ser goda förut-sättningar för ytterligare resul-tatförbättring i år.


tfn 528 450

Bästa resultatetnågonsin för ÅABÅlandsbanken gjorde sitt bästa resultat någonsin i fjol.

Koncernens rörelsevinst steg med 13 procent till drygt 21 miljoner euro.

� Landshövding Peter Lind-bäck är den enda som har anmält sig till tjänsten som landshövding på Åland. Hans formella papper var de enda som hade lämnats in till inri-kesministeriet i Helsingfors då anmälningstiden gick ut i måndags på eftermiddagen.

Lindbäcks nuvarande man-dattid tar slut i mars.

Den åländska landshövding-en skall enligt självstyrelsela-gen utnämnas av republikens president i överenskommelse med lagtingets talman. Inri-kesministeriet har dock valt att kräva att man skall söka eller anmäla intresse till tjäns-ten. (tt-s)

Bara en kandidattill landshövding

� I måndags runt 13-tiden körde en man i Hammar-land Långträsk150 kilometer i timmen på en väg där hög-sta tillåtna hastighet var 90 kilometer i timmen. Polisen övervakade vägen och gjorde stoppmärke med handen för att signalera att bilen skulle stanna. Föraren saktade då ner en aning men gasade snart på igen utan att stanna.

– Polisen gjorde handteck-en för att få honom att stanna men jagade honom inte, berät-tar vakthavande på polisen.

Registreringsnumret note-rades och polisen har en miss-tänkt som ännu inte är kon-taktad. (ke)

Fartdårerymde från poliskontroll

� Polisen har fått in flera anmälningar om bilar som utsatts för skadegörelse den senaste tiden.

I november skadade någon bakspegeln på en bil som stod parkerad på Köpmans-gatan. En annan personbil fick lackskador då den ut-sattes för skadegörelse på Strandgatan i början av fe-bruari.

Ett ytterglas på en dörr till ett hus på Knipgränd har också blivit utsatt för skade-görelse. Polisen rubricerar ärendet som lindrig skade-görelse. (ke)

Skadegörelsepå bilar och dörrar

� Chaufförernas huvudför-troendeman på Transmar, Mats Nyström, vill inte ut-tala sig om de problem med chaufförernas körtider som vi uppmärksammade i Nya Åland i förra veckan.

– Inget blir bättre av att det diskuteras i tidningen, säger han.

Chaufförerna uppges bry-ta regelmässigt mot bestäm-melser om vilotid, vilket har fått Transmars vice vd Hen-rik Forsell att fundera på en ändring av nuvarande sys-tem. (ka-f)

Fackets manpå Transmarsäger inget

� Discobowling på Idrottsgår-den, som vi skrev om i mån-dags, hade 100 besökare/dag inte på en vecka som det stod i reportaget.

Nyan rättar

Larmet gick vid 20-tiden i går kväll, två bilar brinner på isen

på Torpfjärden i Jomala, väs-ter om fl ygfältet. Mariehamns räddningsverk och Jomala FBK ryckte ut med var sin bil och lyckades snart släcka el-den.

Då polisen kom till platsen var elden redan släckt och några spår av gärningsmän-nen syntes inte.

Det var fråga om två per-sonbilar av äldre modell, en Opel och en Mazda. På poli-sen uppgav man i går kväll att man vem som var ägare till den ena bilen och också att det inte var ägaren själv som hade tänt på.

Den 16 februari brann en personbil utanför Nabben.

Bilar brann på Torpfjärden

För andra gången inom två veckor brändes det i går isbilar. Den här gången var det en Opel och en Mazda som fi ck sluta sina dagar på Torpfjärdens is i Jomala. Foto: KENNETH BAMBERG

För andra gången inom kort tid har det eldats bilar på isen.

I går kväll fi ck brandkåren rycka ut till Torpfjärden i Jo-mala där någon eller några tuttat på två personbilar.

De absolut flesta talare som uttalade sig om åldersinte-greringen i Övernäs skola i Mariehamn var i går ense om att systemet är om inte lika bra så i alla fall inte nämnvärt mycket sämre än det ickeåldersintegrerade systemet i stadens andra två skolor och samtliga talare erkände också att det finns många fördelar med ålders-integrering.

Men sedan skilde sig syn-punkterna. Socialdemokra-terna gick enhälligt in för att bevara systemet och hänvi-sade till de utredningar som har gjorts där ingenting pe-kar på att elever från Över-näs skulle ha sämre kunska-per än andra utan som visar att fler elever i just Övernäs känner sig trygga och lugna där än i de andra två skolor-na i staden.

Långsiktiga beslutSocialdemokraterna lyfte också fram fördelen att ha alternativ att välja mellan i Mariehamn.

– Det är ett bra förslag från stadsstyrelsen att inte följa skolnämndens beslut och slopa integreringen, sade Camilla Gunell (s).

– Då det gäller skolorna bör man göra genomtänkta, kloka och långsiktiga beslut.

Frågan om alternativ väck-te protester inom FS-lägret där flera talare påpekade att det idag inte finns några alternativ utan att skolorna baserar sig på distrikt.

Ekonomiska följder– Om vi skall ha olika system

måste vi spola distriktsgrän-serna men valmöjligheterna som alternativ kan skapa stora ekonomiska följder, sade Mikael Lagström (fs)

Majoriteten av FS ansåg att åldersintegrering är ett system som dels håller på att försvinna både i Finland och Sverige och att det där-för inte handlar om att hålla kvar systemet här utan sna-rare om frågan när det skall slopas.

– Egentligen är det här ett marginellt lyxproblem, kon-staterade Mikael Lagström

– Det finns ju inga märk-bara skillnader i systemen, varför hålla kvar ett system som ändå är på tillbakagång, resonerade Tom Pussinen (fs).

Socialdemokraterna sva-rade med att säga att de inte har fått några som helst in-

dikationer på att systemet verkligen håller på att för-svinna.

Kompetenta lärareFS lyfte också fram problemet med att få kompetenta lärare då det inte fi nns någon utbild-ning som koncentrerar sig på just åldersintegrerad under-visning.

Camilla Gunell svarade med att hon varit i kontakt med lä-rarutbildningen i Vasa och fått veta att åldersintegration visst ingår i utbildningen där.

Liberalerna lade fram kon-kreta förslag. Folke Sjölund (lib9 ansåg att det fanns både fördelar och nackdelar med åldersintegreringen. En nack-del han lyfte fram var att ål-dersskillnaden bland eleverna i årskurs ett och tre är för stor och han bad därför skolnämn-den att undersöka alternativet

att ha endast två klasser, års-kurs ett och två, involverade i systemet.

Införa åldersintegrering– Den absoluta fördelen med åldersintegreringen är den att man tar tillvara på elevernas erfarenheter och kunskaper då de kommer till skolan, sade Folke Sjölund.

Det är en så stor fördel att man till och med kan fråga sig om de båda andra sko-lorna också skulle införa ål-dersintegrering på de lägsta två klasserna.

Katrin Sjögren (lib) beto-nade också hon att systemet har både för- och nackdelar.

– Kan man inte tänka sig att skolnämnden undersö-ker om man på något sätt kan rätta till de problem som finns och om man kan utveckla åldersintegreringen

ytterligare till något ännu bättre, undrade Sjögren.

Frågan utredsBirgitta Hermans (fs), som var först i talarstolen konstaterade att frågan inte är lätt eftersom den saknar en tyngdpunkt.

Hon lade fram ett klämför-slag, som understöddes av Ka-trin Sjögren, och som går ut på att frågan om integrering utreds och utvecklas ytterligare och att den behandlas i budgeten för år 2008 eftersom slopandet av in-tegreringen i så fall kräver en ny lärartjänst till Övernäs.

Klämmen gick till omröstning och fi ck understöd av samtliga utom den socialdemokratiska stadsfullmäktigegruppen som alltså vill behålla undervisning-en i Övernäs oförändrad.

TITTE TÖRNROTH-SARKKINEN [email protected]

Åldersintegrering kvar tillsvidareFrågan om åldersintegre-ring vid Övernäs skola skall utredas och utvärde-ras ytterligare innan det tas ett slutgiltigt beslut om systemet skall slopas eller inte.

Det beslöt stadsfull-mäktige i går efter en två timmar lång debatt.

Fortsätter tillsvidare. Den åldersintegrerade undervisningen vid Övernäs skola fortsätter ett tag till. Undervisningen skapade en tvåtimmars debatt i stadsfullmäktige i går. Arkivfoto: JONAS EDSVIK


RIKSDAGSVAL 2007

FRÅGELÅDAN

Elisabeth Nauclér vill som riks-dagsledamot driva de åländska frågorna och föra självstyrelsen framåt.

– Självstyrelsen kan utvecklas bara om man skapar förståelse för den. Jag vill inte bara jobba i riskdagen utan också utanför den, internationellt i Helsing-fors, säger hon.

Hon ser på riksdagsarbetet som ett delvis ganska ensamt jobb, även om hon också fram-håller att det gäller att skapa kontakter. Jobbet är ensamt ef-tersom Ålands riksdagsledamot är den enda på plats i riksdagen vilket ger stora möjligheter att påverka Ålands situation.

– Det viktigaste jobbet sker självklart i riksdagen, men mycket sker också utanför.

Blir politiskt djurSjälvstyrelsen är inget privile-gium, utan ett minoritetsskydd, det vill hon börja med att fastslå då hon skall förklara för en oin-satt vad självstyrelsen innebär.

– Minoriteter brukar få någon slags kompensation, och själv-styrelsen är en sådan. Åland självstyrelse är ett minoritets-skydd. Då man visar på andra exempel ute i världen brukar folk vanligen förstå vad man ta-lar om.

Elisabeth Nauclér har arbetat med både politiska frågor och frågor som berör självstyrelsen hela sitt liv, men som tjänste-man. Då vi bokade intervjun sa hon att hon håller på att för-vandla sig till ett politiskt djur, och jag frågar vad hon menar med det.

– Jag är inte van att göra ett så stort väsen av vad jag gör. Som tjänsteman skall man göra det rätta och korrekta, men man be-höver inte tänka på att göra sig populär och samla röster. Det behöver man som politiker och det är jag ännu lite ovan med.

Sin valkampanj inledde hon på Kökar.

– Jag ville visa att det som är längst bort från Mariehamn också är viktigt. Dessutom har jag arbetat med Olof Jansson många år och det blev lite sym-boliskt att börja på Kökar.

Utan partitillhörighetElisabeth Nauclér kandiderar för den borgerliga alliansen,

men hon tillhör inget parti.– Jag har aldrig tillhört ett

parti och kommer aldrig att göra det heller. Jag kommer inte att ställa upp i lagtingsvalet.

Varför ställde du upp?– Jag blev frågad av de obundna och såg riksdagsarbetet som en möjlighet för mig att jobba med det jag brinner för.

Skulle du ha ställt upp för (s) om de frågat?

– Det är en så hypotetisk fråga och beror på vilket valsamar-bete som skulle vara aktuellt. Men nej, jag skulle inte ha ställt upp för socialdemokraterna och suttit i socialdemokratiska riksdagsgruppen. Den största skillnaden är att vi i den bor-gerliga alliansen lovar att jobba tillsammans med den svenska riksdagsgruppen. Det betyder inte att vi har samma åsikter som sfp, men att den åländska riksdagsmannen bäst jobbar för svenskan tillsammans med dem.

KARIN [email protected]

tfn 528 467

För självstyrelsen i riksdagen

Hemma med Lenin. Elisabeth Nauclér väljer att foto-grafera sig med en Leninstaty. Den åländska sovjetrörelsen grundades i det hus hon nu bor i, och statyn har en historisk plats där, menar hon samtidigt som hon betonar att hon är fast förankrad i den borgerliga alliansen. Foto: ERKKI SANTAMALA

Kandidat nummer 4, Elisabeth Nauclér, vill arbeta för förståelse av självstyrelsen. För de som inte vet vad självstyrelsen innebär vill hon förklara att självstyret inte är ett privilegium.

– Den som tillhör majori-teten och talar majoritets-språket är privilegierad.

Föreställ dig själv om tio år, vad ser du då?– Jag jobbar fortfarande. Troligtvis har jag hittat något fl yktingläger där jag passar in och där jag

behövs. Jag tror att det fi nns någon långt borta som behöver mig.Vad saknar du på Åland?– Ingenting.Dagens ord.– Orka. Alltid orka och ta i.Vad längtar du efter just nu?

– Att få sätta igång med riksdagsarbetet i Helsingfors.Vad skall du göra efter det här?

– Gå på alliansmöte.Berätta om ett starkt minne från din barndom.

– Min pappa kunde smida och då jag var ensam med pappa i smedjan, fi ck jag smida gängor. Jag gjorde gän-gor på massor av verktyg som alls inga gängor skulle ha.

Tror du på Gud?– Ja.

Vad är viktigast i ditt liv just nu?– Barnens liv.

Du får ge vem som helst vad som helst. Vem och vad ger du?

– Jag ger hopp till alla som har en hopplös situation.Vad är utmärkande för en bra vän?

– De att de plötsligt dyker upp då man råkar i svårigheter. Då jag var med om en allvarlig bilolycka för tio år sedan fi ck jag vara med om att gamla vänner dök upp och var ett fan-tastiskt stöd. Det var så stort att jag inte kan beskriva det.

Namn: Elisabeth NauclérÅlder: 54, fyller 55 år den 7 mars.Hemort: MariehamnFamilj: make Ben Listher-by och barnen Karl-Axel, 19 år och Hedvig 16 år.Utbildning: jur. kand från Uppsala universitet. Finska studier i bland annat Hel-singfors och VillmansstrandIntressen: språk, minori-tetsfrågor och frågor som berör autonomiFavoriträtt- och dryck: sodavatten är min favo-ritdryck, men jag kan inte säga någon favoriträtt. Jag äter precis allt.Senast lästa bok: den ser-biska författaren Danilo Kis bok Le Luth et les cicatrices.En person jag beundrar: alla från de norska mot-ståndsmännen till Nelson Mandela. Det vill säga alla som suttit i fängelse under många år och ändå orkar ta nya tag.

Fakta/Elisabeth Nauclér

familjenONSDAGEN DEN 28 FEBRUARI 20076 FAMILJEN

Maj-Len LindholmEpost: [email protected]

Telefon: 528 449 RUNE, RUNA

Dagens namn

Socialmissionen på Åland r.f

inbjuder till årsmöte tors-dagen den 8 mars kl. 19.00, Skarpansvägen 28.

Stadgeenliga ärenden

Välkomna Styrelsen

Vår älskade

Linda Sofia Grönlund* 13.9.1986 † 11.2.2007

har i stor sorg och saknad lämnat oss

Begravningen har skett i stillhet. Vi tackar alla som kommit ihåg oss i vår stora sorg.

Vår prinsessa tagen från vår jordVår prinsessa begraven i vår jordVår prinsessa som ingen förstodVår prinsessa till himlen hon drog

Saknar Dig!

Mamma och PappaSandra, Ronny och ElinJohannaKenneth

Det finns ingen sten så tung som sorgen vi kännerDet finns ingen ros så vacker som minnena av Dig

Stig, Annica, Victor och NoelFarmor och Farfar

Våra ögon kan tindravåra läppar kan leMen sorgen i våra hjärtankan ingen se

Cita med familjMia med familjBea med familjMormor och Morfar

Dop

Gratulerar 60 år

Döda

Vi firar 1-15 år

DÖDA

ÖVRIGT

Ellida Bubbles Henriksdot-ter Lindborg döptes den 24 februari i S:t Mårtens kyrka i Mariehamn. Hon är dotter till Anni Matilda och Henrik Sa-lomo Lindborg i Mariehamn.

Ebba Söderlund i Jomala Ingby fyller 3 år i dag, den 28 februari. Grattiskramar kom-mer från mommo.

Lucas Nordqvist i Mariehamn fyller 3 år den 29 februari, men fi rar förstås i dag av förekom-men anledning. Han gratule-ras av storebror Jonas, stora-syster Anna, mamma, pappa, mormor och morfar.

Jenna Boedeker i Godby fyl-ler 4 år i dag, den 28 februari. Massor med grattiskramar från storasyster Ida, mamma och pappa.

CLAS-ÅKEBRANÉRNamn: Clas-Åke Branér.Född: den 2 mars 1947 i Föglö Brändö.Bor: i Jomala Gottby.Yrke: ingenjör, egen företa-gare sedan 1970.Familj: fru Barbro, barnen Caroline och Edward med familjer i vilka fi nns tre barn-barn.Födelsedagen: är bortrest.

HELGESTENBERGDen 23 februari avled Karl Helge Stenberg från Jomala Ödanböle. Han var född den 4 februari 1916 i Lovisa.

Helge Stenbergs specialin-tresse var att nogsamt följa med i tidningar, både lokal-tidningarna och rikstidningar. Han såg också gärna sport på tv och underhöll sig med su-doku och korsord.

Närmast sörjande är frun Ethel och barnen Sten, Stig och Ann-Helen med familjer.

Lilla Emilia föddes den 19 februari. Hon var då 50 cm lång och vägde 4.270 gram. Nyblivna föräldrar är Jörgen Örblom och Sofi a Sjölund. Familjen bor i Mariehamn. Foto: PRIVAT

Nova ska lillfl ickan heta- Hon föddes den 23 februari klockan 11.06. Hon var 50,5 cm lång och vägde 3.830 gram. Storebror he-ter Alexander och är 5 år. Föräldrar är Linda Carlsson och Anders Larsson i Jomala Kungsö. Foto: ERKKI SANTAMALA

� � Eckerö marthaförening: Månadsmöte måndag 5.3 kl 13.00 i Ekergården. Gamla och nya medlemmar välkomna.

� � Folkhälsan i Mariehamn: Trafi kskola planeras med start v 11, tisdag kl 18.00. Se närmare annons eller ring tel 14 777 för mera info eller e-mail :[email protected] Våren kommer snart, med Majblomman, lagom till påsk. Mera info kommer.

� � Ford Classic och Motor-sport club: Månadsmöte söndag 4.3 kl 14.00 i Idrottsgården.

� � Föreningen Fibula: Årsmöte med stadgeenliga för-handlingar torsdag 15.3 kl 19.00 på Boogården i Kvarnbo. Gamla och nya medlemmar är hjärtligt välkomna.

� � Godby Rotaryklubb: Veckomöte torsdag 1.3 hålls på hotell- och restaurangskolan kl 17.30. Föreläsning om en isfärd över Ålands hav. Välkomna!

� � Kroklundsföreningen: Isfest på Ödkarbyviken lördag 3.3 kl 14. Täv-lingar, snöscooteråkning, snowkiting, slängkälke, servering och lotteri. Solö byalag är inbjudna. Välkomna.

� � Mariehamns Marthaförening: Handarbets-och läsmöte tisdag 6.3 kl 13.00 i Villa Carita.Nya och gamla medlemmar välkomna.

� � MSF: Resa till ”Allt för sjön” lör-dag 10.3 med Williams buss. Anmälan direkt till Williams buss tfn 28 075.

� � Nia Åland: Dagens träning i Näfsby skola kl 18.00 samt i Godby högstadieskola kl 19.45 är båda inställda pga sjukdom.

� � Power club r.f: Vårmöte 8.3 kl 18.00 på Skarpansvägen 28.

� � Segelföreningen Storbåten: CAJSA årsmöte fredag 2.3 kl 16.00 i Jehuset, i Sjökvarteret. Välkomna.

� � Visans vänner: Viscafé torsdag 1.3 kl 19.00 på café Vreten, Skep-parg. 11. Roliga och småfräcka visor

med Barbro Andersson, Karl-Anders Lindholm, Bengt Enqvist och Jörgen Berglund.

� � Ålands cavaliersällskap: Hundpromenad lördag 3.3 med start vid Solbacka, västra Saltvik, kl 13.00. Fikakorg med. För mera information kontakta Pia Carlson tel 0457 595 85 20.

� � Ålands fåravelsförening.: Samskickning ull lördag 3.3 kl 11-14.00 på Transmar. Mer info Mia tel 0457-548 34 91.

� � Ålands handikappförbund: Träff för dig som har ALOPECI (hår-avfall). Vi pejlar intresset för att starta en stödgrupp. Detta är en möjlighet att träffa andra i samma situation samt utbyta erfarenheter. Cancerföreningens verksamhetsledare Helka Anders-son demonstrerar peruker. Efteråt diskuterar vi gruppens fortsatta verk-samhet över kaffe med dopp. Kom till HandiCampen, (DUV, norra ingången), Skarpansvägen 30, torsdag 1.3 kl 18.30. Frågor? Kontakta Ulrika Lindén, tfn. 527 361. Hjärtligt välkommen!

� � ÅBSK: Matchshow lördag 3.3 kl 19.00 på Hammarbo. Ni som har anmält er men inte betalt, var vänliga och gör det snarast. Maten är beställd. Frågor, ring Gudrun 38 325/0457-343 14 90.

� � ÅHA/Hälsoloftet: Christer Bäckström föreläser om medicinsk laserbehandling på Hälsoloftet, Ålandsv. 17 B, lördag 3.3 kl 12-15.00. Fågor ring 0457-548 31 40/Heidi eller 050-330 46 63/Nina.

� � Ålands kenneldistrikt: Ringsekreterar kurs anordnas 31.3-1.4. anmälningar och förfrågningar: Lillevi Hagberg, tel: 328 530.

� � Ålands reumaförening: Fören-ingens månadsmöte hålls torsdag 1.3 kl 19.00 på HandiCampen. Fysiotera-peut Gun-Lis Andersson berättar om avspänning och egenvård. Välkomna. Du som är intresserad av ”skolan” Av egen kraft, kom ihåg att anmäla dig till Kerstin. Finns platser kvar.

� � ÖSUF & ÅUF: Danskurs på Högtomt fredag 2.3 kl 19.00.

ONSDAG 28.2BIBELLÄSNING� � Stadsbiblioteket kl 18.30. ”Till och med hårstråna på ert huvud är räknade”. Läsare: Sune Alén. Musiker: Elisabeth Karlsson, fl öjt.

BIO� � Bio Savoy kl 19.30. ”Night at the museum”. F-11. � � Föglö Bioborgen kl 19.00. ”7 miljonärer”. T-7. Svensk actionkomedi.

CAFÉ� � Röda Korsgården kl 14.00. Bingospel.

FILM� � Ålands museums fi lmsal kl 14.00. ”Joel Pettersson – en åländsk konstnär”.

INFORMATION� � Sunds skola kl 19.00. Informationstillfälle om avlopp. Genomgång av vilka bestäm-melser som gäller för de enskilda avloppen, olika typer av godkända avloppslösningar, utbyggnad av det kommunala avloppsledningsnätet, möjlighet till ombyggnadsstöd för pensio-närer.

KULTURFRUKOST� � Kvarteret iTiden, El-verksgatan 10, kl 8.30-9.30. Ämne: Hur kan vi på Åland ta del av EUs kulturprogram ”kultur 2007”?. Regioninformatör Kari Ruokola, Europainformationen.

MUSIK� � Jomala kyrka kl 19.00. Ryskbördige sångaren Viktor Klimenko.

NÖJE� � Arkipelag nattklubben kl 22.00. Dj Tony.

� � Parks bar kl 22.00. Blan-dad musik från baren.

TEATER� � Godby Källbo skola kl 19.00. Åbo svenska teater ger ”Monica Z”, om Monica Zetter-lund och hennes musik Johanna Ringbom och Jussi Vahvaselkäs trio medverkar.

TORSDAG 1.3BINGO� � PAF Casino kl 19.00. IFK bingo.

DEBATT� � Sjökvarteret SALT kl 19.00. ”Åländsk design?” Moderator är Staffan Bengtsson, Tv- och designprofi len. I panelen sitter Stefan Lindfors, Anna Sundblom och Peter Winquist.

MUSIK� � Café Vreten, Skeppar-gatan 11, kl 19.00. Roliga och småfräcka visor med Barbro Andersson, Karl-Anders Lind-holm, Bengt Enqvist och Jörgen Berglund.� � Jomala Rönngården kl

19.00. Kyrkokören uppträder.

NÖJE� � Arkipelag nattklubben kl 22.00. Bar dj.� � Parks bar kl 22.00. Blan-dad musik från baren.

SEMINARIUM� � Högskolan södra, Navi-gationsskolegränd 2, kl 9.00-12.30. ”Mobil kommunikation”.

STÖDGRUPP� � HandiCampen Skar-pansvägen 30, kl 18.30. Intressepejling för att starta en stödgrupp för dig som har Alo-pecia (håravfall). Helka Anders-son demonstrerar peruker.

VERNISSAGE� � Ålands sjöfartsmuseum kl 19.00. ”Skärgårdsbilder” av Stig-Olof Jokinen.

ÖPPET HUS� � Folkhälsans allakti-vitetshus kl 13.00-17.00. Dagcentret fi rar 1-års jubileum. Presentation av dagcentrets utrymmen och verksamhet, gymnastikövningar och sittdans.

Kom ihåg

OBS! Det händer

� NYAN RÄTTAR. Det är söndagen den 18 mars som Lemlands-Lumparlands för-samling ordnar ”ansvars-lunch”. Det hade blivit fel

datum i en notis. Först ordnas en familjegudstjänst klockan 11.00 med barnmusik och där-efter hålls ”ansvarslunchen” i Birgittagården.

FAMILJENONSDAGEN DEN 28 FEBRUARI 2007 7

anordnar kurser och kompetenstester för erhållande av intyg i

HygienkompetensKursen vänder sig till personer som arbetar inom företag i livsmedelsbranschen och som önskar få instruktion och utbildning i livsmedelshygieniska frågor.

Kursplats: Ålands hotell- och restaurangskola

Tidpunkt: onsdag 14 mars 2007 kl. 09.00-14.00

Kursavgift: 100 euro per person (inkluderar tentavgift, material och kaffe)

Anmälan: senast den 12 mars 2007 per telefon 26044 eller e-mail [email protected]

Nyans sudoku Lösning på sidan 19

I går kväll föreläste Ylva Ellneby från Sverige om barn och stress i Ålands lyceum. Hon berättade också om ”cy-berungarna” – dagens barn som inte kan föreställa sig en tillvaro utan mobil och inter-net. Hon har skrivit en rad med böcker på dessa teman.

Barns liv liknar allt mer vux-nas liv. Dagens fyraåringar är som sexåringar på 80-talet. 10-12-åringarna är våra nya tonåringar.

Barn får för lite utrymme för att vara barn, hävdar hon.

– Jag vill inte säga hur för-äldrar ska göra. I stället vill jag ge underlag för diskussion.

Vuxnas stressVuxnas vardagsstress fort-plantar sig i barnen. Nivån på livsstilen har höjts, ambitio-nerna är högt ställda och ak-tiviteterna många.

– Vuxnas förväntningar på vad barn ska klara av har ökat. Barn i dag är duktiga, men en del orkar inte med. Då tolkas det som att något fattas dem när det i stället är tempot som är för högt.

Det man har märkt är att barn i dag är sämre på att leka än barn förr. Vuxenvärlden premierar heller inte den som duktig på att leka, utan sna-rare den som kan spela data-spel.

– Leken är oerhört viktig. I leken bearbetar och prövar barnen verkligheten, i lek med andra övar de demokrati, och när det blir konfl ikter går barnen tillfälligt ur leken och diskuterar sig fram till en lös-ning. Dataspelens värld är ste-reotyp och där existerar inte konfl iktlösning genom diskus-sion. Utelekarna har fl yttat inomhus och rollekarna har fl yttat in i datorn.

Barnens stressBarns reaktion på stress kan vara smärta, och i högre ål-der kanske ätstörningar el-ler andra ångestsymtom.

– Det positiva är att det ibland räcker med bara små förändringar för att barnen ska börja må bättre.

I takt med föräldraförvänt-ningarna ökar också barnens krav på sig själva.

– Om ingen ser signalerna så kan stressen ta sig uttryck i skolk, missbruk av olika slag, kanske droger. Om vi

inte gör något kommer vi att ha en helt förändrad värld för barnen om 20 år. Vi vux-na måste stå emot och vara de som står för värderingar-na. Vi kan inte förvänta oss att barnen ska kunna sortera alla intryck.

Men också föräldrarna får många budskap om hur de ska vara mot sina barn, och alltid finns inte den inre kompassen på plats.

– Många tror till exempel att barnen får samma stimu-lans av att se på teve och att lyssna på sagor som läses av en vuxen. Det är det inte. Att själv göra sina inre bilder av det man hör stimulerar hjär-nan på ett helt annat sätt än när man ser färdiga bilder.

Några rådYlva Ellneby berättar om ett avsnitt i teveprogrammet

Wild Kids för barn, där för-äldrar fick välja mellan att träffa sina barn och en dyr bil eller pengar.

– Inte en enda valde att träffa barnen. Alla barn grät. Vad sätter sånt för spår i ett barn? Egentligen är det inte klokt att vi tillåter såna program att sändas.

Hon ger några snabba råd åt föräldrar:� Coola ner.� Planera tid när ingen ska göra något speciellt.� Föräldrar, prata med var-ann och diskutera också med barnens kompisars föräldrar, gå på föreläsningar, bilda er en egen uppfattning.� Det är bra att ha ont sam-vete ibland. Då har man tänkt efter.� Låt mor- och farföräldrar och andra vuxna umgås med barnen.

� Ge barnen tid, var närva-rande.

Ungar på fi k– I dag är det ofta föräldrarnas behov som styr. Det märker man inte minst på cafékulturen i Stockholm. Det fi nns ju små-barn på vartenda fi k!

”För en del föräldrar är det som att ha fått en docka”, säger hon.

– Men det gamla rådet att låta ett litet barn vara i stillhet hemma under de första måna-derna gäller än i dag. Ett råd är att ge dem mera lugn och ro när de är små. Det lilla barnet har inte behov av barngrupper, utan av mamma och pappa.

Föreläsningen ordnades av Folkhälsan, Rädda barnen, Pus-selfamiljen och ÅIF.


tfn 528 450

Föräldrar, tänk efter, uppmanar pedagogen Ylva Ellneby

Barns liv liknar vuxnas

Väckarklocka. Ylva Ellneby, pedagog och författare, har mycket klokt att säga om barn och stress och barns villkor i cyberrymden. Foto: KENNETH BAMBERG

Coola ner.Det enkla rådet ger Ylva

Ellneby, förskollärare och specialpedagog, till alla föräldrar med högt ställda förväntningar på sina barn.

– Barn behöver inte akti-viteter, de behöver tid med sina föräldrar.

� Flera nya företag har re-gistrerats på Åland.

Bättans städ & flyttservice i Lemland har grundats av Elisabeth Frelander. Företa-

get åtar sig städ- och fl yttnings-uppdrag.

Sax Man Ab är en ny herr- och damfrisering som startats av Mona Lövgård i Mariehamn. Mack Trans i Mariehamn har grundats av Martin Wilhelm Eklund och företaget skall ägna sig åt transport, handel med fast

och lös egendom och handel med aktier.

Det öppna bolaget Klara Mera har startats av Nina Axéll och Kim Thomas Hartvik i Ma-riehamn. Bolaget skall bland annat tillverka och sälja tryckta material och erbjuda konsult-tjänster inom försäljning, an-

nonsering, företagsledning och handledning. Bolaget skall även producera hemsidor.

Ab Färgdvärgen i Mariehamn är ett nytt företag som bland an-nat skall ägna sig åt medicinsk konsultverksamhet och också importera drycker, både med och utan alkohol. (hf)

Flyttserviceför nytt bolag

� Sex personer har sökt job-bet som bevakningschef inom

Ålands tulldistrikt och vill alltså efterträda nya polis-mästeran Camilla Hägg-lund. Ansökningstiden gick ut i måndags.

– Samtliga sökande är bosatta på Åland, berättar direktör Christina Ehrn-ström.

Bevakningschefen ansva-

rar bland annat för bekämp-ning av tullbrott inom hela tulldistriktet och basar för 30 personer. Tjänsten är ett vikariat. (tt-s)

Sex sökertullchefsjobb

kulturONSDAGEN DEN 28 FEBRUARI 20078 KULTUR

Jan KronholmEpost: [email protected]

Telefon: 528 466

Arr: Ålands litteraturförening

Fri entré ● Bar ● Helkväll

Kom och lyssna till lekfull och briljant retorik!

Mc

Are

na

.ax

”Boktalko” kallar den fi nska kulturfonden, Suomen kult-tuurirahasto, projektet som fonden initierat. Under åren 2008-2010 kommer man att kanalisera omkring 3,5 miljo-ner euro i stöd till biblioteken i hela landet, inklusive Åland.

Svenska litteratursällskapet i Finland är kulturfondens samarbetspartner och går in med cirka 200.000 euro.

Minskade bokinköpBakgrunden till satsningarna är att man kunnat notera en minskning av bibliotekens an-slag för bokinköp, med över en tredjedel på tjugo år. År 1987 kunde biblioteken i lan-det köpa in 2,4 miljoner böck-er medan pengarna år 2005 bara räckte till 1,6 miljoner böcker.

– I proportion till ökningen i nationalekonomin under samma period är nedgången i bokanskaffningar dramatisk, skriver man i ett pressmedde-lande från boktalkoprojektet.

– Att vända den negativa trenden till en uppgång är det viktigaste syftet med vår bok-talko, säger Antti Arjava som är överombudsman på Finska kulturfonden.

Henry Wiklund, vd på Svenska litteratursällskapet, säger att man gått med i pro-jektet för att stimulera kom-munerna till att också köpa in svenskspråkig litteratur.

KommunstatistikJan-Ole Lönnblad säger för sin del att en del av nedgången i fråga om bokinköp troligen beror på att nya medier kom-mit in i bilden under de se-naste årtiondena. För Ålands del blir hans uppgift nu att sammanställa statistik över kommunernas satsningar på böcker under åren 2005 och 2006 eftersom stödmedlen för det första året, 2008, kommer att betalas ut i proportion till dessa satsningar.

– Jag kommer också att ta upp frågan i den gemen-

samma kommittén för biblio-teken, museerna och arkiven som håller möte på onsdagen, säger han.

MorotI de medel som fi nska kultur-fonden och svenska litteratur-sällskapet nu ställer i utsikt för biblioteken fi nns också en morot. Efter det första året kommer man för år 2009 och 2010 att fördela medlen i pro-portion till hur mycket kom-munerna själva satsar. Kom-muner som ökar sina egna anslag för bokinköp med mer än tio procent utöver utgångs-nivån kommer att få maximalt stöd. Tilläggstödet blir hälften av ökningen, som mest fem procent av de årliga inköpen under referensperioden 2005-2006.

Man har beräknat att om alla kommuner i landet går med i projektet och ökar sina inköpsanslag med tio procent, så kan biblioteken totalt an-vända närmare 4 miljoner euro mer än år 2006 för bokin-köp. Det är i så fall en ökning med 15 procent. Utnyttjas stödmöjligheterna maximalt skulle biblioteken i landet un-

der de tre åren kunna köpa in 700.000 fl er böcker än om ing-enting hade förändrats.

För kommunerna skall del-tagandet i projektet inte med-föra något extra arbete utöver att de sänder in en anmälan om att de vill vara med.

Välkommet– Jättebra. Allt som kan sätta biblioteken och böckerna i fo-kus är välkommet, säger Gu-nilla Jansson som är biblio-teks- och kulturchef i Jomala och ordförande i Ålands bib-lioteksförening.

I Jomala har man kunnat öka anslagen en del under de senaste två åren, men tidigare har man nog också fått känna av att anslagen stampat på

stället. Över lag menar Gu-nilla Jansson att det är svårt att få anslagen för bokinköp att öka och räcka till.

– Och eftersom böckerna blir dyrare kan man köpa in färre böcker. Dessutom går ju en del av anslagen nu också till cd-skivor.

Exakt hur utvecklingen varit i övriga kommuner kan hon inte säga på stående fot, men hon tror nog att fondernas ini-tiativ välkomnas överallt.

– Det kommer nog inte att fi nnas någon som tänker: oj, vad skall vi göra med de här pengarna? De tas säkert emot med glädje.

JAN [email protected]

tfn 528 466

Även Åland får del av extraanslag från fonder i riket

Boktalko för biblioteken

Välkommet. Gunilla Jansson vid Jomala bibliotek välkomnar boktalko-initiativet, inte bara för pengarnas skull utan också för att det sätter bibliotek och böcker i fokus. Arkivfoto: ERKKI SANTAMALA

– Ett utmärkt förslag, vi skall naturligtvis också på Åland göra allt för att få del av nya externa pengar.

Det säger avdelnings-chef Jan-Ole Lönnblad på kulturbyrån med anledning av att Finska kulturfonden och Svenska litteratursäll-skapet i riket aviserar fl er miljoner euro i stöd till kommunernas bokinköp till biblioteken.

Åland tar, enligt Jan-Ole Lönn-blad, gärna emot en del av de externa pengar som nu utlovas för bibliotekens bokköp. Arkivfoto: ERKKI SANTAMALA

Bokkurva. Bibliotekens bokinköp har minskat. Tabellen visar utvecklingen i hela landet från 1985 till 2005. Källa: Undervisningsministeriets biblioteksstatistik.

Ett minnesmärke över SallySalminen samt en vand-ringsled genom miljöer som belyses i hennes författar-skap planeras i Vargata i Vårdö. Vårdö kommun har, utgående från en förfrågan från landskapsregeringen, utarbetat ett förslag till en vandringsled. Kommunen har också kommit överens med markägarna om att ett minnesmärke får uppföras invid Sally Salminens hem i Vargata. Landskapsreger-ingen antecknade på tisdagen kommunens åtgärder till kän-nedom och beslöt samtidigt att ge konstnämnden i upp-drag att utforma ett förslag till riktlinjer för utlysande av en tävling för att utforma ett förslag till minnesmärke. Beslutet fattades av kultur-minister Camilla Gunell vid enskild föredragning. �

Mars månadskulturfrukostpå Nordens institut aväts i dag, onsdag, kl 08.30. Den här gången är rubriken ”Hur kan vi på Åland ta del av EU:s kulturprogram Kultur 2007?” Regioninformatör Kari Ruo-kola från Europainformatio-nen inleder och det fi nns även möjlighet att ställa frågor och diskutera ämnet. Platsen är som vanligt Nordens Institut på Elverksgatan 10, Kvarteret I Tiden. Frukost kan köpas i restaurang Time Out. �

SvenskafolkmusikgruppenIrmelin ger en konsert i Ålands musikinstitut på lördag, den 3 mars kl. 19. I gruppen möts tre sångerskor: Karin Ericsson Back, Malin Foxdal och Maria Misgeld. ”Visor och låtar från Norden med svärta, must och sirlighet, i personliga arrangemang med improvisation och solis-tiska uttryck”, som de beskri-ver sin musik på den nyligen utkomna cd:n ”Kärlighet”. Gruppen har sjungit tillsam-mans sedan 1999. På lördag ger Irmelin också två kortare konserter, i Odalgården och på Trobergshemmet. Konsert-besöket arrangeras av Mor-dens institut i samarbete med kulturbyrån i Mariehamn. �

Ålandsmångkulturellaförening har hållit årmöte. I den nya styrelse som valdes sitter: Gunnel Ekelund ord-förande, Maini Pirjola vice ordförande, Kaveh Bahar se-kreterare, Iuliana Bolos kas-sör, styrelsemedlemmar: Bita Khani och Sara Blomqvist, suppleanter: Iris Grüssner-Hellman , Eva Törnroos och Vilija Galiniene. Till heders-medlem kallades föreningens grundare Riitta Eckerman.

Föreningen hoppas få många fl er medlemmar såväl bland infl yttade som bland ålänningar intresserade av olika kulturer och integra-tionsfrågor. På föreningens hemsida ges uppgifter om för-eningen, vad som är på gång och hur man kan bli medlem. Adressen är http://home.aland.net/mangkulturell. �

Ibland måste man fråga sig varför saker är vetenskapligt bevisade? LEO LUNDBERG I NY TID”

9ONSDAGEN DEN 28 FEBRUARI 2007 KULTUR

Rödhamn i Lemland är idag en av våra mest attraktiva gästham-nar i utskärsmiljö och mycket tyder på att den lilla Rödhamns-arkipelagen, det vill säga själva Rödhamn, Rödön och Gloskär, var lika attraktiv för sjöfararna redan för femhundra år sedan.

Sedan 2005 leder fi losofi e doktor Ulrica Söderlind från Stockholms universitet arkeo-logiska undersökningar om sjökrogen vid Rödhamn, ett ar-bete som sker på initiativ av och i samarbete med marinarkeolog Marcus Lindholm på landska-pets museibyrå.

– Vi vet att det fanns en ti-dig krog på Rödön som senare fl yttade till Gloskär där det för övrigt ännu på 1920-talet fanns ett fungerande gästgiveri, berät-tar Söderlind som i går kväll var inbjuden som talare på Ålands kulturstiftelses Ramsdahlsföre-läsning i Ålands museum.

Tre kors– De stora frågorna är hur gam-mal krogen på Rödön egentli-gen är och också varför den fl yt-tades till Gloskär, säger Ulrica Söderlind.

En av de viktiga forsknings-objekten är de inristningar som fi nns i området och som arkeo-logerna nu har tagit en närmare titt på.

– Vi har kunnat konstatera att en ristning som är daterad till 1621 är inhuggen över en annan som ju då följaktligen måste vara äldre. Men ännu mera intressant i det här sam-manhanget är en inristning som man hittills har trott att är en kompassros men som nu har vi-sat sig att inte vara det, förklarar Söderlind.

– Det är med mycket stor sannolikhet en katolsk klocka. Inristningen har också tre kors som stämmer överens med tid-

punkten för de tre katolska mål-tiderna.

På isarnaSöderlind arbetar nu enligt hypotesen att det verkligen är fråga om en katolsk klocka och eftersom reformationen satte stopp för katolicismen i våra trakter kan man eventuellt dra slutsatsen att inristningen är från 1500-talet.

På frågan vad man vet om sjökrogar i våra vatten över-huvudtaget hänvisar Söderlind till Olaus Magnus verk om de nordiska folken från 1554.

– Han beskriver ingående de sjökrogar som fanns på isarna på vintrarna men han skriver däremot inte om man fl yttade byggnaderna och verksamheten

till stränderna under sommar-halvåret, berättar hon.

– Men vi vet också att det i Tyskland fanns många sjökro-gar på 1200-talet, det var ett välutbyggt och fungerande sys-tem och det är förvånande om det inte fanns motsvarande på andra ställen. I synnerhet med tanke på att folk förfl yttade sig mycket, speciellt alla katolska pilgrimer.

Extrem hettaEn teori varför krogen fl yt-tade från den ena Rödön till Gloskär är att man helt en-kelt valde Gloskär eftersom tillgången på vatten är bättre där. Men man har också fun-nit tegel i krogruinerna på Rödön som har utsatts för ex-

tremt stor hetta vilket i sin tur indikerar en eldsvåda.

Nu i sommar skall man fort-sätta kartläggningen av de ar-keologiska lämningarna i Röd-hamn med hopp om att komma svaren närmare. Forskningen har fått mera pengar vilket be-tyder att man i år kan ha fl er ar-keologer på plats de två veckor som man räknar med att arbe-tet tar.

– Vi samarbetar med Geor-gien och det blir därför arkeo-logistuderande därifrån som kommer hit i sommar, berättar Söderlind som själv är på väg till Tbilisi för att där på universi-tetsnivå föreläsa om just sjökro-gen på Rödhamn.

TITTE TÖRNROTH-SARKKINEN [email protected]

Rödhamns sjökrog äldre än trottForskarna lanserar ny teori

Dubbel doktorand. Ulrica Söderlind har doktorerat vid Stockholms universitet med en avhandling som handlar om svenska fl ottans kosthållning från 1500-talet till 1700-talet. Nu inriktar hon sig på marin arkeologi som doktorand vid Uleåborgs universitet. Foto: KENNETH BAMBERG

Den inristning på Röd-hamn, som man tidigare har trott att är en kom-passros, är högst sanno-likt en katolsk klocka.

Det tror forskarna och det betyder att det kan ha funnits en sjökrog på Röd-hamn redan på 1500-talet, kanske till och med ännu tidigare.

Dubbelt grepp. Marinarkeolog Marcus Lindholm är den på landskapets museibyrå som har greppet både om spaden och om forskningen kring den urgamla sjökrogen vid Rödhamn. Foto: RUBI JARAMITO

Ben Johans i fi lmklubben Chaplin väntar sig att namn-insamlingen småningom skall ta fart på allvar. Kring fi lmfes-tivalen Vera, den 13-18 mars, kommer man att slå på trum-man för att få folk att skriva på och namninsamlingen fort-sätter troligen också efter fes-tivalen.

KommentarerFlera av dem som skrivit på

listan har också kommit med korta kommentarer. ”Bra ini-tiativ!”, skriver ett par av un-dertecknarna, ”Leve fi lmen!”, ”Självklart att bevara” och ”Bio Savoy måste vara kvar”, är andra noteringar.

Bland kommentarerna fi nns också följande:

”Jag har vuxit upp med tre biografer i Mariehamn och anser att det är hög tid att vi nu räddar den enda som är kvar, utrustar den med bästa möjliga teknik samt återstäl-ler arkitekt Erik Bryggmans hus med de enkla och sköna linjerna.”

”Om bio Savoy ges till gräv-skoporna skulle det vara en skandal i klass med Socis!”

”Biografhuset är ett levan-de kulturminnesmärke med

en biografi sk atmosfär som gått förlorad för alltid i alltför många städer. Ta vara på den!”

”En kulturell gärning och ett måste att bevara Savoy”.

”Naturligtvis måste vi ha en biograf och Bio Savoy är kult”.

På festivalsidanDen som vill sätta sitt namn på listan kan gå in på fi lmfes-

tivalens hemsida på internet där länken till insamlingen finns. Där kan man också finna det upprop till förmån för Savoy som filmklubben gjort. Adressen är: www.vera.aland.com.

JAN [email protected]

tfn 528 466

Ännu stillsamtpå Savoylistan

Biofastighet. Bio Savoy i ursprunglig funkisskepnad, med bortretuscherad takvåning. Foto och bildmanipulering: MINNA JOHANS

Namninsamlingen på nätet till förmån för ett bevarande av Bio Savoy har startat ganska stillsamt. Inne på sin andra vecka har ett tret-tiotal namn noterats. Flera av dem som skrivit på har dock bifogat kommentarer i positiva ordalag.

Lagen är New Age-laget Sikta mot stjärnorna som består av Petter Lobråten, Michael Hancock och Maria Mäntylä, Hälsa åt folket som består av Soffi Wetterhoff, Erica Scott och Beatrice Nordling, Trum-pelaget bestående av Daniel Dahlén, Fredrik Erlandsson och Åke Hillar och Xit-laget bestående av Anna Karlsson, Sandra Widing och ett wild card.

Två lag med riksdagskandi-dater ställer också upp i laget. (s)-laget består av Camilla Gu-nell, Barbro Sundback och Kaj Grundström och det borgerliga laget består av Elisabeth Nau-clér, Roger Eriksson och Mag-nus Lundberg.

Tre lag är ännu inte helt klara men kommer att delta.

Högaktuella ämnenUlrika Lind som koordinerar mästerskapet säger att arrangö-rerna ännu hoppas att fjolårets vinnare, Idrottslaget, eller de första vinnarna Kyrkan, skall ställa upp och försvara sin titel.

Åsikts-ÅM arrangeras nu på fredag i stadsbiblioteket. Lagen får de högaktuella åländska äm-nen som skall diskuteras under fredagen och möts i dueller. Efter halva tiden skall de byta ståndpunkt, de som var för skall vara emot.

– Lagen skall argumentera ut-gående från sin speciella stånd-punkt och en hittills hemlig jury bedömer vem i varje duell som går vidare, säger Ulrika Lind.

Åsikts-ÅM arrangeras av Ålands litteraturförening. (ke)

Lagen till Åsikts-ÅM nästan klaraDe fl esta lagen är nu klara för Åsikts-ÅM som arrang-eras på fredag.


I samband med ombyggna-den av den totalt 1.740 me-ter långa vägsträckan mellan Kvarnbo och Hullby vägskäl kan Saltvik få sin första ron-dell.

Målet med rondellen skul-le vara att göra korsningen i Kvarnbo säkrare. I området rör sig ofta fotgängare, både skolbarn och pensionärer, som måste korsa många vä-gar för att ta sig till skolan, bussen, butiken eller äldre-boeendet.

Enligt planen ersätter den fyraarmade rondellen den nuvarande fyrvägskorsning-en. Förslaget säger att ron-dellen ska vara en fil bred och vara 16 meter i diameter. Det är i samma storleksklass som rondellerna i Dalbo på Nya godbyvägen.

Ingen gångtunnelNågon tunnel under rondel-len kommer inte att byggas, utan fotgängare får ta sig över vägen på ett övergångs-ställe en bit bort från själva rondellen.

Vägbygget med rondell är en totalinvestering på 420.00 euro för landskapet. Samti-digt planerar kommunen att bygga en ny gång- och cykel-väg längs vägsträckan.

Vägplanen har varit ut-ställd i Saltviks kommun-kansli och allmänheten har lämnat i sju skrivelser, bland annat måste ett skjul i när-heten rivas och en ek flyttas om rondellen byggs.

Ärendet har varit upp till behandling i tekniska nämn-den. Nämnden anser bland annat att de två busshåll-platserna i Kvarnbo borde placeras norr om rondellen. Då kunde man undvika att skolbarnen behöver korsa två vägar, då de flesta läm-nar sina cyklar och mopeder

vid butiken när de tar bussen till skolan.

Korna får tunnelYtterligare anser tekniska nämnden att vägen om möj-ligt bör hålla nuvarande bredd och dragning från vägplanens

början fram till rondellen. I landskapets plan fi nns både sänkningar och höjningar av vägen.

Nämnden omfattar också Johan Åkerbloms anhållan om att bygga en ko-tunnel under vägen i Fremmanby, i

samband med ombyggnaden av landsvägen. Motivet är att man har ett större bete på västra sidan av vägen medan gården ligger på östra sidan av vägen.

Kommunstyrelsen bordlade ärendet vid sitt senaste möte,

men tar upp frågan till be-handling igen på sitt möte på måndag kväll.

ANNA BJÖ[email protected]

tfn 528 463

Saltvik kan få sin första rondell

Ny cirkel på landet. En ny rondell, i storlek med de tre på Nya godbyvägen, ska göra det säkrare att ta sig över landsvägen i Saltvik Kvarnbo. Karta från landskapsregeringen.

Ännu en rondell planeras på Åland, denna gång i Saltvik Kvarnbo.

Byggstart kan bli redan i höst.

Den 15 februari trädde stats-rådets förordning i kraft med nya regler om skydd för buller för dem som arbetar i musik- och underhållningsbranschen. Eftersom Åland inte har egen behörighet när det gäller ar-betarskyddsfrågor träder för-ordningen automatiskt i kraft även här.

– Det är bra att branschen regleras och att ett tydligt regelverk gjorts upp. Det har blivit så mycket mer ljud överallt i vår omgivning och det är bra att ljudliga miljöer blir tryggare att arbeta i, säger landskapsregeringens miljö-minister Harriet Lindeman (fs) i en kort kommentar.

Förordningens bestämmel-ser gäller bland annat orkes-termusiker i varaktiga eller

kortvariga anställningsförhål-landen, musiklärare och per-soner i serviceyrken.

I första hand gäller det för arbetsgivaren att reducera bullret, skyddsutrustning tas i bruk först då övriga metoder inte är tillräckliga.

Krävs sakkunskapArbetsgivaren skall enligt förordningen identifi era de situationer då arbetstagarna utsätts för buller. Det är skäl att mäta bullernivån om det är svårt att föra ett samtal på ar-betsplatsen eller om det tidvis är nödvändigt att ropa för att bli hörd.

Bedömningen och mätning-en av bullret skall göras av en arbetshygieniker eller annan person med tillräcklig sakkun-skap. I förordningen fastställs gränsvärdet för daglig buller-exponering till 87 decibel, då beaktas inverkan av eventu-ella hörselskydd. Om bullret överskrider gränsvärdet måste exponeringen reduceras.

Om en person utsätts för

mer ljud vissa dagar än andra kan man tillämpa ett vecko-värde som räknas ut på basen av ljudnivån under fem ar-betsdagar.

Tillgång till mätareDet är arbetarskyddsdistrik-ten som övervakar att bul-

lerbestämmelserna följs på arbetsplatserna. Man rekom-menderar att arbetsgivare och företagshälsovårdare mäter bullerexponeringen på arbets-platserna och att personer i utsatta positioner har tillgång till bullerdosmätare.

När en orkester tar ett upp-

drag kommer man överens om högsta tillåtna ljudnivå under spelningen. Både ansvariga för scenlokalen och gruppens ledare är sedan skyldiga att övervaka att gränsvärdena inte överskrids.

HELENA FORSGÅ[email protected]

Hårdare regler om högt ljud

Högljutt. Musiker utsätts ofta för höga ljudnivåer som kan vara skadliga i längden. Nu regleras ljudnivåerna som man får utsättas för i en ny förordning. Foto: KENNETH BAMBERG

Ljudnivån är ofta hög i underhållningsbranschen och speciellt musiker är utsatta. Nu har en förord-ning trätt i kraft som skall skydda anställda i bran-schen mot buller-risker.

Hela 15 personer har sökt tjänsten som rektor vid Ålands folkhögskola.

Det är Bo Söderholm, Hel-singfors, Christian Persson, Veberöd, Sverige, Marlene Granvik, Nynäshamn, Sveri-ge, Bo Nygård, Hammarland, Jana Ekebom, Finström, Kar-sten Steiner, Finström, Kjell Hemmingson, Myggenäs, Sve-rige, Cecilia Hindersson, Åbo, Perhåkan Forss, Rättvik ,Sve-rige, Maria Säll-Öfverström, Mariehamn, Anni Brandt, Göteborg, Sverige, Lars-Jo-han Andersson, Mariehamn, Shirley Gerhardsson, Väs-terås, Sverige, Youlian Mrad, Vanda och Marianne Hägg-blom, Geta.

Inom en månad väntas in-tervjuerna med en del av de sökande vara avklarade och landskapsregeringen kan utse den nye rektorn efter Kjell Frisk, som till hösten återgår till arbetet med Ålands musik-institut. (ka-f)

Många vill blir rektor vidFolkhögskolan

� Frimärkena med Victor Westerholms tavla från Mär-ket har sålt bra, rapporte-rar Finlands fyrsällskap i ett medlemsbrev. Förstadagsku-vert och frimärken kan ännu beställas på e-postadressen [email protected] .

Under de senaste veck-orna har sällskapet fått re-kordmånga nya medlemmar. Sällskapet har sedan i höstas engagerat sig för att rädda Märkets fyr.

– Med den här farten pas-serar vi 500 medlemmar i år, rapporterar styrelsen.(ka-f)

Märket-märkesäljer bra

Frimärken med Victor Wes-terholms oljemålning med nybyggda Märkets fyr säljs till förmån för arbetet med att rädda Märkets fyr. Frimärkena är gjorda av Posten Åland, som har en speciell tjänst för egen-tillverkade märken.

� Marken på företaget Inpro Brunnsborrning och mekanis-ka verkstad i Sund Svensböle är så starkt förorenad av ol-jespill att den måste saneras. Det har miljöminister Harriet Lindeman (fs) beslutat.

Det var sommaren 2005 som klagomål föranledde en provtagning på tomten i kom-munens industriområde. Pro-vet visade förhöjda halter av de 16 mest farliga polyaroma-tiska kolvätena, varav fl era är cancerogena. Åtminstone ner till 40 centimeters djup fanns mycket höga koncentrationer av dieselolja.

Företaget måste nu sanera marken inom det här året och under övervakning av perso-nal från landskapets miljöby-rå. Jorden måste dessutom tas omhand av en av miljöbyrån godkänd mottagare. (uw)

Industritomtmåste saneras


Brett sortiment av doftljus utformade i presentförpackningar som chokladbitar och bakelser

Spiställ 5 delar

ord. pris 41,60€

Resväskeset 3 delar

ord pris 89,50€

Hej, vi har möblerat om på

och fyllt upp affären med massor av nyheter.

12 st Vinglas6 st 72 cl + 6 st 61 cl

ord.pris 40,20€

VI HAR ÖPPET NÄR DU ÄR LEDIG!Vardagar 10-19 Lördag -Söndag 11-16

Tel. 17 570, fax 17 581. Vi fi nns i industriområdet vid Kalmsta

-ett företag i Nordiska Tjänster AB

16,60€

OBS! gäller så länge lagret räcker

11,95€ 59,50€

3 st oslagbara erbjudanden

Doftljus i presenförpackning

från 4,90€

5-delar

12 glas 3-delar


Tio spanska killar på en och samma gång. Det tar an-dan ur vilken reporter som helst. Alla pratar i munnen på varandra. Här vilar inga ledsamheter. Orden rinner snabbare än blixten. Alla vill hjälpa till. På en gång.

Vi har stämt träff utan-för Högskolan på Ålands lokaler vid Neptunigatan i Mariehamn. Sex av dem studerar just nu där. De har kommit vid olika tidpunkter och studietiden är på ett el-ler två år.

FramgångsrikaSedan 1998 har högskolan tagit emot studerande från Spanien. Just nu är de ovan-ligt många. De är alla i slutet av sina universitetsstudier. Bara de bästa får komma hit. Åldern ligger mellan 20 och 25 år.

– Nej de är inga pluggisar,

säger läraren Erik Hem-ming. De har visat att de bra klarar sina studier. De är framgångsrika.

Studierna som alltså be-drivs på hög nivå handlar antingen om att bli sjöin-genjör, det gäller dem som kommer från Galicien eller IT-ingenjör, för studerande från Madrid.

De studerande är Hugo Is-mael Cornejo Ferradal, från Madrid, Jose Manuel Do-minguez Ferreira, från Gali-cien, Luis Mansilla Garcia, från Madrid, Juan Gonza-lez de Benito och Ignacio Herrero Encinar, båda från

Madrid, och David Sanchez González, från Galicien.

FlickvännerNär vi samlar dessa studeran-de inser vi snart att tidigare årskullar ofta har stannat på holmen. Åländska – eller fi n-ska – fl ickor har lagt beslag på killarna och så har tiden gått.

Vi har pratat lite extra med dem som stannat.

Alejandro Fernández Muñoz från Sevilla kom för-sta gången till Åland i augusti 2005. Han arbetar just nu vid Sub sea men planerar att studera vidare. Han har en åländsk fl ickvän.

Brunögda datakillar stanDirektexport från Spanien:

¡Si, si, claro amigo! Stortrivs i Högskolan på Åland gör de spanska eldiga datakunniga killarna, trots vinterkylan utanför fönst-ret. Kanske gör de som många av föregångarna från Spanien och stannar på holmen. Här spelar Ignacio Herrero Encinar från Madrid biljard med några av sina klasskamrater.

Det kan låta som en dröm för somliga. Det fi nns fl era varmhjärtade, pratsamma, skrattglada och brunögda unga män som gärna vill stanna på Åland.

Det är bara en del detal-jer som ska ordnas först:

Ett bra jobb, goda vän-ner, en käresta.

Kanske krapulantisk. ”Ni hade väl krapula hela hösten, det var därför ni aldrig kom härifrån”. Victor M Rincon, i mitten, har lärt sig bra svenska på de två år han varit här och retas med kom-pisarna. Ordet ”krapula” kände han igen hemifrån. På ömse sidor av honom sitter Victor Santos Morales och Raul Partida Buitrago.

NYHETERONSDAGEN DEN 28 FEBRUARI 2007 13

nnar gärna länge

Cristina Núñez-Guimerá un-dervisar i spanska bland annat på Högskolan på Åland på kväl-larna. Hon träffar inte så ofta de studerande som är där på dag-tid. Nu blir det mycket prat när de alla kommer samman. Hon tolkar en del.

– De påstår att här fi nns inget liv efter klockan fem. Men jag har mer social liv här än i Bar-celona. Där är alla så upptagna hela tiden.

Snart doktorHon hoppas kunna doktorera i litteraturvetenskap till hösten. Det hon är specialist på är hu-mor.

Hennes första främmande

språk var tyska.– Men här spelar det inte så

stor roll hur hög utbildning du har. Det är viktigare att ha en kusin på rätt post eller en politi-ker som kompis. Det är det vär-sta för oss att det är så svårt att hitta jobb. Och att folk inte vär-desätter kvalitet i utbildningen. Det är en skam!

Bra vara tråkigDet var alltså 1997 Cristina Núñez-Guimerá kom till Åland första gången. Hon träffade snart sin blivande sambo Björn -Olof Erikson och år 2000 fl yt-tade hon hit på allvar.

– Det som är bra på Åland är att här inte fi nns någon krimina-litet, här är lugnt och här fi nns mycket natur. Folk är trevliga, speciellt skärgårdsborna, de är så autentiska, så äkta. Vi från Spanien är kanske mer öppna och pratsamma, men det är inte alltid en fördel. Det orsakar ofta svartsjuka. Nej, det är bra att vara tråkig också. (ka-f)

Svårt få jobbutan kusiner

Snart doktor. Cristina Núñez-Guimerá kom till Åland för tio år sedan och har nu en hög utbildning. Ändå säger hon att det är svårt för spanjorer att få jobb på Åland. Det är viktigare att ha en kusin på rätt post. Foto: ERKKI SANTAMALA

Cristina Núñez-Guimerá från Barcelona kom för tio år sedan till denna plats ”som inte ens fi nns på nå-gon karta”. Mycket är bra här. Men det är svårt att få jobb när man inte har släkt på holmen.

Manel Girones, från Reus i Ka-talonien, och Isabel Marcus, Barcelona, kom till Åland på semester 2002 och på den resan är det. Nu bor paret i Marie-hamn. Han jobbar som bagare i Kantarellens bageri, hon är fy-sioterapeut.

– Vi kom hit för att träffa be-kanta, berättar Manel Girones på god svenska. Jag sa till mam-ma att jag kommer hem om två veckor, men nu har det gått fyra år redan. Kanske blir jag gam-mal här, kanske inte, funderar han.

Paret tycker om vintersport.– Jo, det är fi nt. Vi är mycket

ute och skidar och skrinnar. Det ska vara snö och is på vin-tern här. Utan is blir det tråkigt, tycker han. (ka-f)

Det fi nns fl erspanjorerpå ÅlandDet fi nns fl er spanjorer på Åland som inte i dag hade möjlighet att komma till mötet med Nya Åland.

– Vad som händer i fram-tiden får vi se, säger han.

Charmigt MariehamnVictor M Rincon från Mad-rid, 27 år, kom till Högsko-lan på Åland för två år se-dan. Han bor tillsammans med Johanna Vironen i Ma-riehamn och arbetar som programutvecklare vid PBS.

– I första hand gillade jag det charmiga Mariehamn. Det är en lugnare stad än Madrid och det är skönt när det är vitt och svalt. I Madrid hade vi allt mellan plus 30 och mellan plus 5 och 15 på vintern. Nu efter

februari blir det extra skönt med ljuset som kommer på kvällarna.

Viktor Santos Morales från Madrid har jobb på Cross Key som programut-vecklare. Han har kommit hit i tre perioder, med start sommaren 2005. Han sam-bor med Erika Andersson.

FöretagareRaúl Partida Buitrago från Madrid har startat ett eget företag inom databran-schen, Justá Key Solutions, som sysslar med export av medialösningar från Finland till Spanien. Han kom första

gången till Åland i juli 2005 och sambor nu med Marika Valkanna.

– Jag kom hit på semester och så har vecka på vecka bara gått. Egentligen var jag på väg till Helsingfors. Men jag trivs här. Speciellt när det är kallt och soligt. Då är det härligt.

– Okej! ¡Hasta pronto! Tills vi ses igen!

KIKI ALBERIUS-FORSMAN [email protected]

tfn 528 451

Foto: ERKKI [email protected]

tfn 528 470

”I första hand gillade jag

det charmiga Mariehamn.

Det är en lugnare stad än

Madrid och det är skönt

när det är vitt och svalt.”


Gunnar Häggblom, åländsk riksdagsman 1976 - 1982, är med sina 90 år Svenska riksdagsgruppens äldsta medlem. Han blir en av he-dersgästerna den 11 mars då riksdagsgruppen firar sitt 100-årsjubileum med ett evenemang i lagtingets ple-nisal Mariehamn.

– Det är glädjande att han

kommer att medverka, kon-staterar generalsekreterare Mats Nyman i ett pressmed-delande.

I pressmeddelandet berät-tas att den svenskspråkiga riksdagsgruppen grundades år 1907 efter de första all-männa valen i Finland, då hette gruppen Svenska lant-dagsgruppen. I och med att Finland år 1917 blev själv-ständigt fick man en egen grundlag 1919 och lantdagen bytte då också namn till riks-dagen.

Flera veteranerRiksdagsgruppens jubileum kommer att vara i fokus un-

der hela 2007. Det utlovas både tillställningar och se-minarier och nu i mars bör-jar man alltså ute i valkret-sarna med sammanlagt sju olika evenemang. Jubileet uppmärksammas, förutom i Mariehamn, i Helsingfors, Esbo och Lovisa i Nyland, i Korsholm och Pedersöre i Österbotten och i Åbo.

Riksdagsgruppen har sam-lat ihop flera före detta po-litiker eller veteraner som generalsekreteraren väljer att kalla dem.

– Vi är så glada över att så gott som alla gruppens tidi-gare medlemmar vill ställa upp. Endast de som råkar

befinna sig utomlands har tackat nej, säger Nyman.

Mycket historia– Det blir mycket historia och erfarenhet församlat på samma ställe.

För Ålands del betyder det alltså att Gunnar Häggblom får ge sin syn på dagens po-litikerroll. Också före detta riksdagsman Gunnar Jans-son och nuvarande riksdags-man Roger Jansson kommer att delta i evenemanget den 11 mars.

Dessutom kommer svenska folkpartiets före detta par-tiledare Jan-Erik Enestam och årets åländska riksdags-valskandidater att vara på plats i lagtingets plenisal.

TITTE TÖ[email protected]

Gunnar H fi rar riksdagsgruppen

Äldst i gamet. Gunnar Häggblom är den svensksprå-kiga riksdagsgruppens äldsta medlem. Han är född 1917, det vill säga samma år som Finland blev självständigt. Arkivfoto: STEFAN ÖHBERG

Svenska riksdagsgrup-pen i Finland har i år varit hundra år i maktens centrum.

Nu fi ras det med fl era evenemang i Finland, till Mariehamn kommer man den 11 mars.

� Vid femtiden i går på ef-termiddagen observerades en stare på Järsö i Lemland.

– Det är väl ett riktigt vår-tecken i alla fall om också ganska tidigt, konstaterar Eli-sabeth Lindholm som ringde Nya Åland och rapporterade om observationen.

Det är bara att hoppas för starens skull att de meteoro-logiska prognoserna, som lo-var plusgrader från och med torsdag, håller i sig. (tt-s)

Vårens första stare kom

Frusna stackare. Också förra våren fi ck de första stararna kämpa med snö men då ännu i april. Arkivfoto: ERKKI SANTAMALA

� Ålandsgillet i Stockholm ef-terlyser nya aktiva medlemmar. Då gillet hade årsmöte den 17 februari konstaterades att man i dagsläget har en bra ekonomisk situation och över 150 medlem-mar, men att de allra fl esta är passiva och det är svårt att hitta personer som vill aktivera sig på styrelseposter.

– Vi riktar oss till ålänningar och Åländsvänner i Stockholms omnejd, men de yngre visar sig inte på våra sammankomster, säger kassören Gunnar Lind-blom.

De aktiva i gillet hoppas nu att personer ska höra av sig med åsikter om vad gillet ska ha för verksamhet. Om man ska fort-sätta med sina årliga fester och utfl ykter eller kanske jobba mer aktivt för att påverka i vissa frå-gor – till exempel färjtidtabeller.

Styrelsen för 2007 består av Bengt Svensson, som omval-des som ordförande, Holger Lindén, vice ordförande, Arvid Söderberg, sekreterare, Gun-nar Lindblom, kassör, Eva Lindblom, klubbmästare samt ledamöterna Anneli Österlund, Astrid Hulterström och Gunnel Carlsson.

Intresserade kan höra av sig till någon i styrelsen eller till in-formationsansvariga Eva Lind-blom, Nordströmsväg 5 5 tr, 14260 Trångsund eller via tele-fonnummer: 08-771 18 10. (ab)

Ålandsgilletsöker nya

östersjöns vackraste fartyg

...Kryssning med mode, styling och skönhetsvård på Torsdagar ...

På Birka Paradise är ingen dag den andra lik

....Tony irving på tisdagAR och

babsan på onsdagar ....

Måndag: Birka Bingo-spel och show med BabsanVeckans roligaste dag med bingospel, allsång och musik.

Tisdag: Paradise Dance Café-dans och talkshow med Tony IrvingHumoristisk underhållning med överraskande inslag.

Dansskola.

Onsdag: Får jag lov-kryssning med 2 dansband non-stop Du får chansen att svänga dina lurviga i takt till kända

och kära dansband.

Torsdag: Paradise Glamour-kryssning med mode, styling och flärdModevisningar, styling och skönhetsråd.

Fredag: After work@sea -mingel, möten och singelaktiviteterMingel, dejting och dans hela natten lång.

Lördag: Schlagerfeber -partykryssning med schlagertemaSjung och dansa så mycket du orkar till klassiska

hits med showgruppen Schlagerfeber.

Söndag: Sköna söndag -familjens kryssning med

tävling för barnen Skoj för barnen samt välbehövlig

avkoppling för mammor och pappor.

Bokning tel 27 330

...partykryssning med showgruppen schlagerfeber på lördagar ....


sportONSDAGEN DEN 28 FEBRUARI 200716 SPORT

Malin TillströmEpost: [email protected]

Telefon: 528 478

� TRAV. Åländska Twobell tog årets första travpeng på Solvalla i söndags. Twobell, med Jonas Hallstensson i sulkyn, slutade på sjätte plats i lopp nio över 2.140 meter autostart. Sjät-teplatsen gav en prischeck på 3.500 svenska kronor.

Twobell ägs av John och Ma-lin Granfors. (be)

Prispengarför Twobell

� TENNIS. Ålänningen Karl Berthén, som nu tävlar för Upsala SIF, tog hem herrsing-eln, klass 1, vid ICA Kvantum Cup i Åkersberga.

Berthén började med att be-segra Johan Lindström med 6-0, 6-4. Sedan fi ck Set Sjö-strand respass efter 6-4, 6-3 och i semifi nal vann Berthén över Jan Hammar med 6-3, 6-1.

I fi nalen mot Patrik Evers förlorade ålänningen första set med 6-3 men tog sedan hem de två följande seten med 6-3, 6-4. Samtliga spelare som Berthén besegrade kom från Åkersberga TK. (be)

Turneringsseger för Berthén

� FOTBOLL. Det blev en mål-rik tillställning då Sunds IF träningsspelade mot svenska Norrskedika, som hör hemma i femman, i lördags. Matchen slutade 3-3 efter att Norrskedi-ka haft överläge med 2-1 i halv-tid. SIF:s mål gjordes av Tomas Ahlqvist, Conny Laaksonen och André Schreiber. Inkommande lördag avgörs vilket lag som vin-ner ÅM-seriens division II.

Det räcker för SIF med oav-gjort mot Östernäs för att säkra titeln. (be)

Målrik tränings-match för SIF

� � IF Åland-orientering: Oriente-ringsläger på lördag vid Folkhögskolan. Anmälningarna till ÅID:s kansli senast onsdag. Mera info på hemsidan.

� � ÅID-skidskytte: Skidskyttesta-fett 3-mannalag på torsdag 19.00 med inskjutning 18.00-18.45. För mer info eller anmälan om att vilja vara med i ett lag kontakta Niclas tfn 0400193300.

� � MLK: Årsmöte på lördag 13.00 på Bollhalla. Stadgeenliga förhand-lingar. Kaffeservering.

� � Ford Classic och Motorsport Club: Månadsmöte på söndag 14.00 i Idrottsgården.

� � ÅMK-folkrace: Stormöte för folkracesektionen lördag 10 mars 11.00 på Klubben. Vid frågor kontakta Åse Ask 0457 5243 908.

� � ÅSSF: Viltmåls-ÅM på lördag 10.00 på Bredmobanan. Normallopp + blandlopp.

� � IFK-fotboll: P-99 Y har match mot JIK måndag 5 mars 18.00 i Vikingahallen. Samling 17.30. Ingen träning tisdag 6 mars.

� � VÅSC-innebandy: Pga Köp-mannamässan så är det inga träningar i Baltichallen fr.o.m måndag 5 mars t.o.m. måndag 12/3.

� � ÅID/HIK-skidor: Barnens Vasalopp 1,1 km på lördag 13.00 på Hammarvallen. Diplom och medalj till alla startande.

Robert Nordin deltog i hel-gen i den första deltävlingen av Sverige-serien för Volvo Original. Tävlingen, som även ingick i Rally-SM, kördes i Vännäs strax utanför Umeå. 88 km fördelades på sex styck-en specialsträckor varav den längsta var 24 km.

Nordin, som inte kört på drygt 1,5 år, hade för första gången i karriären kunnat köpa splitternya vinterdäck

till sin rallybil. Notan för sex stycken däck blev 20.000 svenska kronor.

– Men det var det värt, skill-naden i fäste är enorm, rap-porterar Nordin.

Föll fyraEfter att fem specialsträckor var körda låg Nordin, med kartlä-saren Marco Vieira från Göte-borg, på femte plats av 13 bilar i klassen. På den sista sträckan fastnade bilen med höger fram-hjul i en snövall drygt 1 km från mållinjen. Och det fanns inte mycket folk som kunde hjälpa till att få loss bilen. Nordin tap-pade tre minuter och föll fyra placeringar till nionde plats.

– Men så här i efterhand så känns det ändå rätt bra, med några tävlingar till i kroppen så kanske det börjar gå bättre mot våren och sommaren då det

även blir grusunderlag, som jag är mer van vid, säger Nordin.

BJÖRN [email protected]

tfn 528 462

Nordin tillbaka i rallybilen

Sportens kom ihåg

Rattar snabbt igen. Robert Nordin gjorde come back efter lång paus. Här står han intill kartläsaren Marco Vieira, bosatt i Göteborg. Foto: SIGURD KARLSSON

RALLY. Efter ett 1,5 års långt uppehåll, har Robert Nordin återvänt till ral-lybanan. Till comebacken hade han kostat på sig nya vinterdäck.

TIDNINGEN ILTALEHTI DRIVER MED SVENSKARNAS UTEBLIVNA GULD I SAPPORO OCH GER HANDFASTA TIPS I HUR MAN GÖR EN MEDALJ I PAPPER.”

Nu kan även den klenaste svensk glädjas åt guldet … en pappersfl inga runt halsen.

� FOTBOLL. Allsvenska la-get Djurgårdens IF deltar som bäst i en miniturnering i Norge. Laget mötte i går kväll Molde, som tränas av DIF:s förre trä-nare Kjell Jonevret, och fi ck se sig slagna med 1–3.

DIF:s mål, som i det skedet innebar kvittering, stod ålän-ningen Daniel ”Daja” Sjölund. Han fi ck en passning av Johan Arneng, drog sin back och satte bollen i brugaveln från straff-områdeslinjen. Sjölund spelade hela matchen. Stockholmslaget väntar fortfarande på årets för-sta vinst. (mt)

”Daja”-målmot Molde

IFK Mariehamn-FC KooTeePee 2–1 (2–0)Målen: 1–0 (12) Patrik Rikama, 2–0 (28) Kristoffer Weckström (straff), 2–1 (86) Juha Majava.IFK: Anders Överström–Jani Lyyski, André Hansell, Peter Blomberg, Patrik Rikama–Kristoffer Weckström (72 Peter Isaksson), Mika Niskala (72 Johan Carlsson), Sasâ Stevic, Mats Gustafsson–Alexander Weckström (85 Wilhelm Ingves), Andreas Björk (72 Justus Vajanne).Varningar: IFK 1 (Sasâ Stevic), FC KooTeePee 1 (Janne Henriksson).Domare: Tony Asumaa.

Matchfakta

LIGASTART 54 DAGAR

IFK MARIEHAMN 2FC KOOTEEPEE 1

IFK Mariehamn inledde mat-chen hemma i Eckeröhallen med stort självförtroende och kunde utan några större pro-blem styra matchen. I 12:e minuten gav det utdelning när vänsterfotade Patrik Rikama, lagets för dagen bästa spelare, till gästernas förvåning fi ck iväg ett kanonskott från hö-gerkanten som letade sig in via ribban och innebar 1–0.

Pigge Alexander Weckström och storebrodern Kristoffer Weckström skapade oro i Ko-oTeePees försvar och kunde tillsammans fi xa 2–0. Alex-ander duellerade envist med försvaret och blev nedriven i straffområdet. Straffen pe-tade ”Kricke” in bakom mål-vakten Janne Henriksson som satsade åt fel håll.

Resten av halvleken fastna-de spelet halvvägs i banan och mittfältarna Mats Gustafsson, Mika Niskala och Sasâ Ste-vic fi ck slita hund. Men pass-ningarna letade sig upp och bjöd på fl era offensiva utfl yk-ter, även om bollarna många gånger blev onödigt långa och onåbara för Alexander Weck-ström och Andreas Björk i anfallet.

På rätt spårAndra halvlek blev något av ett sömnpiller för de halvfulla läktarna. Två märkbart slitna lag spelade svårt och orkade inte alltid ta steget fullt ut. FC KooTeePee var laget som gjor-de fl est utfl ykter vilket gjorde att hemmamålvakten Anders Överström fi ck bjuda på fl era kvalifi cerade räddningar. Men i 86:e minuten räckte han inte till när Juha Majava sprang ifrån försvaret och styrde in reduceringen 2–1.

IFK höll dock ihop och kun-de inkassera årets första seger i ligacupen vid slutsignalen.

– Skönt med seger, också för självförtroendet. Det blir job-bigt i längden när ingen vinst kommer, säger Mats Gustafs-son som i Daniel Ahnströms frånvaro var lagets kapten.

– Förhoppningsvis är vi på rätt spår nu. Vi kunde ha spe-lat mer med boll, men vinst räknas.

Vad fungerade i dag till skillnad mot tidigare?

– Vi fi ck in mer bollar bakom deras backlinje vilket också gav mer tid att jobba hemåt.

Och vad saknas ännu?

– Målskyttet. Två mål är bra, men vårt offensiva spel måste vi jobba vidare på.

Satsar framåtTränaren Pekka Lyyskis ana-lys är, liksom Gustafssons, att uppspelet bakom gästernas backlinje fungerade bättre än tidigare.

– Vår första halvlek var bättre än de vi haft tidigare. Vi har varit kritiska mot våra anfallare och sagt att de inte löpt tillräckligt i djupled, men i dag försökte ”Kalven” (Alex-

ander Weckström) och An-ders (Björk) verkligen. Det är ett fall framåt, tidigare har vi varit bekväma men nu visade vi att vi ville, säger han.

Lyyski lägger inte särskilt stor vikt på att det blev seger.

– Det kan inte vara viktigt med resultat i ligacupen,. Inte

har vi varit knäckta över för-lusterna hittills, utan vi vet vad vi gör. Målsättningen är i april, och då ska vi vara både fysiskt och spelmässigt bättre.

MALIN TILLSTRÖ[email protected]

tfn 528 478

Första segern för IFK

Kämpigt. Anders Överström storspelade matchens sista minuter när han både frilägesräddade och bjöd på en kvalifi cerad benparad. Foto: KENNETH BAMBERG

FOTBOLL. IFK Mariehamn tog sin första seger i årets ligacup när man på hem-maplan besegrade FC KooTeePee.

– Skönt för självförtroen-det, säger lagkapten Mats Gustafsson.

Vågade löpa. Alexander Weckström och hans anfallskolle-gor hade order om att löpa i djupled, något som fungerade väl den här matchen. Foto: KENNETH BAMBERG

SPORTONSDAGEN DEN 28 FEBRUARI 2007 17

I somras tog Erica Granesäter Ålands för-sta FM-medalj i simning på seniornivå då hon tog brons på 200 meter fjäril i Uleå-borg. I helgen är det dags för FM i Esbo och Granesäter är hemma på Åland för att ladda inför mästerskapstävlingarna. Erica Granesäter huvudsträcka i FM är specialdistansen 200 meter fjäril.

– Men det vore jättekul att lyckas på 100 meter också, säger Granesäter.

Gillar långbana bättreFM-bronset i somras kom på kortbana. I helgen är det långbana som gäller. Något som Granesäter inte har något emot.

– Jag gillar långbana mycket bättre. Det blir mer sammansatt simning. Och det är inga väggar eller kakel som stör, säger Erica.

En annan orsak till att Erica föredrar långbana är att de inte är lika många vändningar.

– Jag är inte världens bästa på vänd-ningar, det är något jag måste bli bättre på, säger hon.

Godbytjejen har förstås stora förvänt-ningar på sig efter FM-bronset.

– Jag försöker och inte fundera så myck-et utan styra tankarna på andra håll.

Utgå från egna tiderResultatmässigt ska Granesäter kunna kämpa om medaljer på bägge sträckorna hon är anmäld i. Chansen till medalj är dock större på 200 meter.

– Det är hårt på båda, konstaterar Er-ica.

Att FM-tävlingarna är ett av Ericas stora mål under våren är det inget snack om.

– Det är detta jag jobbat för från som-maren.

Granesäter hoppas kunna kämpa om en pallplats men säger samtidigt att lyckas hon simma på personbästa så är det guld värt.

– Man ska utgå från sina egna tider hela tiden, tycker hon.

Var inte toppadEricas genrep inför FM skedde i Nashville och åländskan gjorde bra tider.

– Jag var inte helt toppad, säger Erica.Ja, ombytet från värmen i New Orleans

till vinterkyla i Godby är inte direkt någon höjdare för Ericas del. Från att ha tränat med sina lagkamrater i USA sköter hon nu träningarna på egenhand i simhallen i Godby. Något som kräver mer självdisci-plin.

– Därborta är det alltid någon som är en upp i ansiktet. Och det fi nns alltid någon att rejsa med, säger hon.

I USA är idrott ingen lek. Det gäller även Ericas sport. Hon förklarar att det är mer runtom simningen i USA än vad det är här hemma. Det är mer styrketräning och machotag.

– Det är militärdisciplin. Helt annat än vad man varit van vid.

Erica tycker att hon gått framåt hela ti-den under sin tid i New Orleans. Mellan 20-22 timmar i veckan handlar om simträ-ning.

– Jag tycker att jag har ganska mycket fritid. Simningen tar inte upp hela tillva-ron. Jag har ju skolan också.

BJÖRN [email protected]

tfn 528 462

Laddarhemmai Godbyinför FM

Hittar Erica rätta fl ytet?

Laddad inför FM. Sedan sommaren har Erica Granesäter haft FM som det stora målet. Nu närmare det sig. I helgen är det dags för den åländska sim-martjejen att slåss om medaljer i Esbo. Här är hon hemma i Godby och laddar upp. Foto: KENNETH BAMBERG

SIMNING. Från lagkänslan i varma New Orleans till kylan och träning på egen hand i simhallen i Godby. Erica Granesäter är hemma för att ladda inför FM på långbana i Esbo i helgen.

– Kan jag sänka mina egna tider är det guld värt, säger hon till Nyan.

ONSDAGEN DEN 28 FEBRUARI 200718 RIKSNYTT

Världen just nu

!riksnytt!

Antalet alkoholorsakade plötsliga dödsfall ökade med åtta fall i veckan då skatten sänktes år 2004. Det är en ök-

ning med 17 procent jämfört med situationen för fyra år sedan. Alkoholkonsumtionen ökade brant direkt efter skat-tesänkningen.

Undersökningen gjordes av Helsingfors universitet, Rätts-politiska forskningsinstitutet och Stiftelsen för alkohol-forskning. De har utrett hur

olika åtgärder påverkade an-talet plötsliga dödsfall.

Inte importFörutom skattesänkningen har de utrett de ändrade im-portbestämmelserna inom EU samt Estlands medlem-skap i EU. Enligt utredningen hade inte importbestämmel-

serna och Estlands EU-med-lemskap en liknande inverkan på antalet plötsliga dödsfall på grund av alkohol som skat-tesänkningen hade.

Undersökningen, som har publicerats i vetenskapstid-ningen Addiction, omfattar uppgifter om plötsliga dödsfall under åren 1990-2004. (FNB)

Dödsfall ökade efteralkoholskattesänkning

Dödar. Spriten dödar, det fi nns nu ytterligare styrkt i en färsk utredning om effekterna av den sänkta alkoholskatten. Foto: ERKKI SANTAMALA

HELSINGFORS 27.2. Sänk-ningen av alkoholskatten ledde till en klar ökning av antalet plötsliga dödsfall, visar en färsk utredning.

Den nästpopuläraste reger-ingen är en rödmyllereger-ing (sdp och c), som 26 pro-cent önskade sig. 18 procent stödde en borgerlig regering och 17 procent en blåröd regering (saml och sdp). 13 procent hade inga preferen-ser.

En borgerlig regering var tydligt det minst önskvärda. 53 ansåg en borgardominerad

regering som det sämsta alter-nativet.

Finländarna tror dock inte att deras åsikter är mycket värda. 58 procent av de inter-vjuade trodde att nästa reger-ing får rödmyllebas.

Folket tycker att följande regering bör koncentrera sig särskilt på att utveckla häl-sovården och avskaffa fattig-domen. Allt fl er vill att den fäster mer vikt än tidigare vid miljövården.

Drygt 1.900 fi nländare be-svarade frågorna i undersök-ningen före och efter årsskif-tet.

Skatterna motstridigaFörhållningssättet till beskatt-ningen var motstridigt. 70 procent ansåg att inkomstbe-skattningen i Finland är för hög, men bara 42 procent såg

den egna skattebördan som alltför tung.

Majoriteten menade att man inte bör sänka skatterna ifall det leder till minskat so-cialskydd och till att de of-fentliga tjänsterna försämras. Hela 80 procent ansåg att den fi nska välfärden alltid är värt sitt pris.

Också avskaffandet av arvs-skatten fi ck överraskande stort stöd - 75 procent var helt eller delvis av åsikten att arvs-skatten ska bort.

Finländarna föreföll i enkä-ten mer skeptiska än tidigare till att arbetstagare och -gi-vare skulle ha gemensamma intressen - färre än en fjär-dedel skrev under påståendet medan mer än hälften var mer eller mindre av annan åsikt.

Bara 16 procent tyckte att marknadsekonomin gagnar

alla fi nländare. 75 procent ansåg att ojämlikheten mel-lan befolkningsgrupperna har ökat.

Mindre än en fjärdedel av medborgarna ansåg att glo-baliseringen leder till ökad välfärd i hela världen. Den övervägande majoriteten såg klimatförändringen som vår tids största hot.

Inte jämställtSamtidigt hade stödet för kärnkraften ökat. Ett sjätte kärnkraftverk har nu lika många anhängare som mot-ståndare.

Bara drygt 40 procent av de tillfrågade ansåg att det råder tillräcklig jämställdhet i Fin-land mellan män och kvinnor. Männen tyckte att problemet var betydligt mindre än kvin-norna. (FNB)

Enkät: regnbågsregering populäraste alternativetHELSINGFORS. Det före-faller som om fi nländarna som följande regeringsbas vill se en regnbågsreger-ing med vid partispridning från vänster till höger. Enligt en värderings- och attitydenkät som Närings-livets Delegation EVA låtit utföra stöds en regnbågs-regering av 34 procent av fi nländarna.

� INNSBRUCK 27.2. En fi n-ländare har omkommit i en lavin i Österrike, rapporterar den tyska nyhetsbyrån DPA.

Den omkomne är en 32-årig man. Olyckan inträffade i trakten St. Anton i västra Österrike.

Mannen skidade offpist på

omkring 1.900 meters höjd tillsammans med två vänner då han gled utför och begrovs av snömassorna. Vännerna lyckades gräva fram honom levande efter 40 minuter, men han avled kort därefter.

Lavinfara råder i området. (FNB)

Finländare omkom i lavin� HELSINGFORS 27.2. Tiotals bilister åkte fast för fortkörning under den trafi kövervaknings-vecka som polisen i Helsingfors ordnade förra veckan. Polisen koncentrerade sig speciellt på att övervaka hur säkerhetsan-ordningarna i bilarna användes samt på hastighetsövervakning

och rattfylleri. Under veckan granskade polisen ett tusen-tal bilar. 81 bilister körde för fort och fem av dem blev av med körkortet. Nio bilister åkte fast för att de körde utan körkort. Fyra rattfyllerister greps, en av dem var narkoti-kapåverkad. (FNB)

Tiotals fortkörningar i Helsingfors

Svår bussolycka i Sverige� UPPSALA. Sex personer omkom och sex skadades svårt när två bussar kolliderade på väg 288 norr om Uppsala på tisdagsmorgonen.

Enligt Vägverket har olycksvägen dålig standard.Olyckan inträffade i närheten av Rasbo nordost om Uppsala i

besvärligt väglag. Båda bussarna, med sammanlagt ett 50-tal pas-sagerare, körde för Upplands Lokaltrafi k och det var en buss på väg från Öregrund till Uppsala som krockade med en mötande buss i linjetrafi ken.

– Jag vaknade upp av en kraftig smäll och såg en massa glassplit-ter komma farande. Sedan var det bara att försöka kravla sig ur bus-sen, berättar Christer Fernqvist från Uppsala, en av passagerarna, för Upsala Nya Tidnings nätupplaga.

Den ena bussens hela framruta samt den ena långsidan slets bort.– Vägen var halkig och moddig och det tog lång tid för polisen att ta

sig dit, säger Christer Nordström, pressansvarig vid Uppsalapolisen, till TT.

Räddningsmanskap kallades in från angränsade län och ett tiotal ambulanser samt en helikopter kallades till platsen.

Tre av de allvarligt skadade fördes till Akademiska sjukhuset i Upp-sala och tre fl ögs i helikopter till Södersjukhuset i Stockholm. Det rör sig främst om skallskador, kärlskador och svåra benbrott.

Enligt Brita Winsa, akutläkare på Akademiska sjukhuset i Uppsala fi nns inga barn bland de omkomna eller skadade.

En av bussförarna fördes till Akademiska sjukhuset för vård, den an-dre fi ck lindrigare skador och togs omhand inom bussbolaget. Båda förarna arbetar hos företaget KR-trafi k.

– Det är en svår tragedi. Vi i företagsledningen ska åka ned från Östersund till Uppsala, säger Gunnar Sahlén, vd för KR-trafi k.

Ett kriscentrum upprättades nästan genast i Stavby gård. Senare fl yttades kriscentrat till Akademiska sjukhuset där lättare fysiska skador samt chockade togs om hand. (FNB–TT)

Blair och Blix helt oense� LONDON/NEW YORK. Den brittiske premiärministern Tony Blair sade på tisdagen att det skulle var fatalt att visa tecken på svaghet i förhandlingarna om Irans kärnprogram och att endast hårda tag leder till resultat. Blair sade att det internationella samfundet måste stå enat och att man måste vara hård och entydig för att undvika att situationen trappas upp till militär aktion.

– Ju hårdare vi insisterar på att Iran lyder...desto mer sannolikt är det att vi får de resultat som vi vill ha, sade Blair.

Det här strider tvärt emot råden från FN:s förre vapeninspektör Hans Blix. Han avråder från att ”förödmjuka” Iran i konfl ikten om landets kärnprogram.

Blix fruktar att det går i Iran liksom tidigare i Irak. Irak körde ut de FN-inspektörer som leddes av Blix ur landet och USA ockuperade Irak 2003.

Blix anser att Irak handlade oförnuftigt och mot sina egna intressen. En orsak till irakiernas beteende var enligt Blix att de kände sig föröd-mjukade. Också iranierna kan känna det på samma sätt då USA och Europa kräver att de ska sluta anrika uran.

– Det är som om man sade till ett barn att uppför dig ordentligt så får du en belöning. Det tycker jag är förödmjukande, sade Blix. (FNB–AFP)

Protester mot nya jaktregler� UMEÅ. Både samerna och jägarna protesterar nu mot förändrade jaktregler. Jakten i fjällområdet kommer att nyttjas av jägare från övriga Europa medan svenska jägare kommer att vara i minoritet, anser Svenska jägareförbundet.

Länsstyrelserna i Västerbottens och Jämtlands län har föreslagit att de gamla jaktreglerna ska återinföras så att utländska jägare kan börja fjälljakten samtidigt med de svenska jägarna och att de inte heller ska behöva ha någon jaktguide.

En sådan ändring kan få oöverstigliga negativa konsekvenser för den regionala utvecklingen, jaktetiken, miljön och rennäringen, enligt ett pressmeddelande från Svenska jägareförbundet som får medhåll av samerna.

– Samebyarna är rättighetshavare till jakten och det är oacceptabelt att de inte har hörts innan förändringar genomförs, skriver Samernas riksförbunds (SSR) ordförande Per Gustav Idivuoma i ett pressmed-delande.

Såväl SSR som Svenska jägareförbundet anser att länsstyrelsen i Norrbotten gör helt rätt som kräver ett klargörande från regeringens sida innan man genomför ändrade regler för småviltjakten. (FNB–TT)

Svenskarna allt friskare� STOCKHOLM. Svenskarna blir allt friskare och mår allt bättre i dag jämfört med 2000-talets början.

Ökningen av övervikt och fetma har avstannat sedan dess och sjuk-skrivningar och arbetsrelaterade besvär minskar i Sveriges befolkning.

Den senaste årliga folkhälsorapporten från Socialstyrelsen är i stora drag en solskenshistoria och mycket ser ut att gå åt rätt håll i statistiken som beskriver hälsotillståndet i nationen. Men det fi nns orosmoln, på-pekar myndigheten. Men fl ickor och unga kvinnor mellan 15 och 24 år rapporterar att de mår sämre i dag än jämnåriga kvinnor gjorde för tio år sedan. Alkoholkonsumtionen ökar i gruppen, förhållandevis många röker och självmordsförsöken har blivit fl er.

Utvecklingen är liknande om än inte lika markant bland pojkar och unga män. (FNB–TT)

I hela Europa kostade en liter bensin 1,05 euro i genomsnitt under februari. Priserna varierade mellan Lettlands och Litauens 0,81 euro och Nederländernas 1,37 euro.

Godis och läsk ökar risken för cancer. Höga nivåer av blodsocker har ett klart samband med fl era olika cancerformer, visar nya svenska forskningsresultat.

19ONSDAGEN DEN 28 FEBRUARI 2007 DEBATT

Ålands lagting

sammankommer till plenum

måndagen den 5 mars 2007 kl. 13.00.

Talmannen

inbegär offert på

tidsredovisnings- och passersystem

för landskapets centralförvaltning.

Närmare uppgifter finns på vår hemsida http://www.regeringen.ax/upphandlingar.pbs eller kan rekvireras från vårt registra-torskontor, tel. 25174.

Offerter skall vara oss tillhanda senast den 21.3.2007.

www.regeringen.ax

Resebyråsäljare

Eckerö Linjen AB driver färjetrafik mellan Grisslehamn och Eckerö. Dessutom erbjuder Eckerö Linjen turismprodukter och resebyråverksamhet på Åland. Verksamheten bedrivs under varumärkena Eckerö Linjen och Ålandsresor. Eckerö Linjen är en del av Eckerökoncernen med 600 anställda och med en omsättning på 103 miljoner euro.

www.eckerolinjen.ax

Under varumärket Ålandsresor Resebyrå säljer vi resor till ålänningarna. Ålandsresor Resebyrå säljer resor med Eckerö Linjen, Williams Buss, charterresor, flygbiljetter och andra resebyråprodukter.

Nu söker vi en kvalificerad resesäljare. För att passa till det här jobbet tror vi att du har några års erfarenhet från arbete på resebyrå innefattande IATA-försäljning. Du har dokumenterade kunskaper i Amadeus. Jobbet förutsätter att du har goda språkkunskaper.

Om du vill veta mera om tjänsten är du välkommen att kon-takta vår Försäljningschef Tor Rönnberg per telefon 28 315. När du sedan bestämt dig för att söka tjänsten sänder du din ansökan per e-post till: [email protected]

Tjänsten skall tillsättas så snart som möjligt. Vi vill ha din ansökan senast den 12 mars 2007.

Välkommen med din ansökan!

ANBUD�

ÅlandForm är ett projekt för åländskt näringsliv med syfte att öka insikten om formgivningens betydelse för företags-utveckling.

Vi begär nu in anbud gällande:

Produktion av flerspråkig tidskriftTidskriften skall i text och bild berätta om projektet och dess deltagare samt Ålands övriga näringsliv. Syftet är att marknadsföra såväl projektet men även Åland som en spän-nande destination och region med ett innovativt näringsliv präglat av framåtanda och stil.

Mer information kan fås från Ålands Handelskammare och projektansvarig Maria Christensen, tel: 291517.

Anbuden bör vara handelskammaren tillhanda senast den 9 mars 2007. Ålands Handelskammare, Torggatan 5, 22100 Mariehamn, alt. [email protected]

ANBUD�

� Född 1928 utgår ifrån att sossarna är dåliga matemati-ker. Men jag kan upplysa dig om att vi frågar sakkunniga tjänstemän i kommuner, i landskapsförvaltningen och på folkpensionsanstalten. Jag utgår ifrån att de kan sin sak eftersom de hanterar de här frågorna dagligen år efter år. Jag håller med dig om att vi bestämmer om Ålandstilllägg på Åland.

Men, men för övrigt till-lämpas i pensionsärenden, utkomststöd, vårdbidrag, bostadsbidrag rikslagar eller blankettlagar. Då det gäller frontmannatillägget har jag svårt att tänka mig att någon skulle föreslå i riksdagen att det skall slopas än mindre fi nna stöd hos Svenska folkpartiet eller i Svenska riksdagsgruppen.

Med vänlig hälsning Anne-Helena Sjöblom

Vi frågar expertisen

RIKSDAGSVAL

2007

RIKSDAGSVAL

2007� Hufvud-stadsbladets Björn Måns-son skriver på ledarsidan om riksdagsvalet på Åland. Han konstaterar att Elisabeth Nauclér har ett stort försprång i lokaltidning-arnas opinionsundersökning-ar och fortsätter:

”Nauclér vore säkert, låt vara född i Sverige, en god riksdagsledamot för Åland i betydelsen språkkunnig och representativ. Frågetecken ri-tas dock vid hennes politiska kunskap och rätt diffusa ideo-logi. Ingen bör därför förvåna sig över om någon av de båda manliga borgerliga kandida-terna Magnus Lundberg (c) eller Roger Eriksson (lib) tar hem spelet. De är inte lika kända som damerna, men har lagtingserfarenhet. Och om en sliten vits tillåts, skulle den senare följa upp traditionen att Ålands riksdagsman byter bara för- eller tillnamn, inte båda på en gång. Eriksson talar dessutom fl ytande fi n-ska, vilket vore till stor fördel. Inte är det bra med ensprå-kiga fi nländska ledamöter i EU-parlamentet heller, trots att var och en även där har rätt att tala sitt modersmål”.

Väljarna vill känna igen sig.

Det ligger nog mycket i det Månsson säger, det vill säga att politisk erfarenhet kom-mer att väga tungt på slutet. Det är också viktigt att varje kandidat har en klar ideologi så att väljarna kan känna igen sig. På Åland har det ju alltid varit speciellt viktigt att veta om man röstar på en borgerlig eller vänsterinriktad kandidat. Så kommer det nog att bli också den 18 mars i år.

Centerns kandidat Mag-

nus Lundberg har lång politisk erfarenhet av många uppdrag under ett drygt kvartssekel. Och han har hela tiden haft kontakt

med politiken även om han inte de senaste åren befunnit sig i den absoluta politiska hetluften. Men till exempel hans nuvarande uppdrag som landskapsrevisorernas ordfö-rande i 14 år och hans ordfö-randeskap i Ålands Omsorgs-förbund väger tungt. Han har

alltså både ekonomiskt och socialt ett stort engagemang och en god insyn i den åländska politiken!

Politisk förmåga viktigare än fi nska.

Björn Månssons funderingar om språkkunskaper håller jag däremot inte med om. Visst är det bra att den åländske riks-dagsledamoten kan fi nska, men för ålänningarna är det inte alls det viktigaste urvalskriteriet. Det är kandidatens politik och förmåga att försvara svenska språkets ställning och självsty-

relsen som fäller avgörandet på valdagen.

Jag delar defi nitivt inte Månssons uppfattning att ”det inte är bra med enspråkiga fi nländska ledamöter i EU-parlamentet”. Inte ska man utesluta kloka och duktiga politiker bara för att de talar sitt modersmål i ett parlament som har skyldighet att kommu-nicera på unionens alla språk. Sverige är ju också med i EU - och deras parlamentsledamö-ter klarar sig på svenska!

Tobben Eliasson, lagtingsledamot (c)

Ideologi och politiskerfarenhet väger tungt!

ONSDAGEN DEN 28 FEBRUARI 200720 DEBATT

NYANS ROS

...till mina oslagbara vänner Marika, Birgitta och Lucas. Gissa om jag är glad att ni fi nns. Tack. BLW.

...till de två herrar som såg till att jag kom till akuten efter att ha ramlat och slagit huvudet. A-L rosar.

...till min gulle lillasyster Annie Rundberg för att hon har fi xat en suverän praktikplats i Stockholm på egen hand. Du är jätteduktig och jag är så stolt över dig! Kram, storasys-ter Alexandra.

...till farmor Birgitta Clemes för att hon är så snäll och låter mig komma till henne och leka när mamma ska göra ärenden. Vi ses snart igen! Kram, Stella.

...till Jana och Marywonne som gjorde vår familjedag i backen till en kul dag Hoppas vi får en repris någon gång! Barn med föräldrar i klass 1 i Sunds skola rosar.

� Kaj Grundström har fått sin inskolning i åländsk politik först inom den ideo-logi som utmärker Ålands Framtid och därefter och numera Socialdemokraterna. Utbildningen blev av allt att döma lite rumphuggen, men det är väl ingenting att göra åt saken.

Vad gäller riksdagsvalet är den liberala ”ellednings-centralen” förankrad på partikansliet i lagtingshuset. Varför Grundström anser att riksdagskandidaten Roger Eriksson skulle behöva kom-mentera Olof Erlands insän-dare i Hufvudstadsbladet har jag svårt att förstå.

Christina Johansson-Gammals

partisekreterare

”Elledare” svararGrundström

RIKSDAGSVAL

2007

� Med stor förvåning konstaterade jag att tidning-en Åland den 23 februari i avdelningen ”messa! ÅLAND” publicerade fyra anonyma inlägg, vilka var angrepp på en av kandida-terna i riksdagsvalet.

Om messarna inte of-fentligt vågar stå för sina åsikter, som är avsedda att misstänkliggöra en person som ställer upp i ett of-fentligt val, borde tidningen visa så gott omdöme och publicistisk etik att sådana skrivelser inte publiceras, om inte namnet på messa-ren offentliggörs.

Göte Sundberg

PS. Före klockan nio måndag morgon den 26 skickade jag denna insän-dare till tidningen Åland och anhöll om att få den införd i den dagens tidning. Eftersom den inte heller är införd i tisdagens nummer ber jag att få den publicerad i Nya Åland. DS.

Förvånande medanonyma mess

� Den land-skapsregering som tillsätts efter höstens lagtings-val samt den riksdagsledamot som väljs i mars har många ange-lägna frågor att ta itu med.

Sjöfartsfrågorna tycks änt-ligen alla vara överens om att kräver fortsatt engagemang.

Lika tydligt är det inte bland partier och riksdags-kandidater med angelägen-heten att se till att Åland äntligen får den fulla själv-styrelse som vi blev lovade av Finland 1920 - 1921 och som Färöarna uppnått på betyd-ligt kortare tid utan att ha en internationellt förankrad självstyrelse.

Vi vet att sittande regering har suttit och värpt på det språkpolitiska program som en kommitté under lantrådets (c) ledning överlämnade till regeringen i april. Det har nu gått tio månader sedan dess så vi vet nu att de partier som är representerade i reger-ingen inte prioriterar svenska språkets ställning högt. Vi vet också att nuvarande riks-dagskandidaten Gunell (s ) reserverade sig mot program-met.

Vi övriga ledamöter i kommittén sammanfattade våra åsikter bland annat på följande sätt:

Problemen med ett ökande fi nskspråkigt infl ytande i den åländska varda-gen är:� att många enskilda ålän-

ningar och myndigheter utestängs från viktig, aktuell information� att underlaget för ny arbetskraft begränsas genom att personer med utbildning i Sverige - inte minst de åländska ungdomarna - har svårt att fi nna och utöva ett yrke på Åland. Därmed begränsas in- och återfl ytt-ningen västerifrån. � att möjligheterna att styra Åland på svenska blir kringskurna, vilket går emot självstyrelselagen och Ålands status som enspråkigt svenskt landskap i ett tvåspråkigt land.

Kommittén anser att det åländska nationalitetsskyd-det urholkas på ett oroande sätt eftersom ålänningarnas möjligheter att fungera i vardagslivet utan att behöva kunskaper i fi nska kraftigt inskränks.

Detta som ett litet utdrag av vad vi i kommittén (Gunell (s) undantagen) ansåg då? Möjligen anser inte heller lantrådet längre detta då han inte lagt fram språkprogram-met för lagtinget för behand-ling ännu.

Och vad anser riksdagskan-didaterna om denna för oss ålänningar grundläggande fråga.

Tänker ni tillse att svenska språket behandlas likvärdigt med fi nskan på varor som tillverkas i Finland.

Sedan skulle jag gärna vilja ha riksdagskandidaternas syn på några för oss köpmän viktiga frågor.

Vad tänker ni göra för att vi skall kunna importera varor lika enkelt från Sverige som från Finland? Också detta

en synnerligen angelägen språkfråga.

Tänker ni tillse att vi får ner matmomsen till svensk nivå? Vilket skulle sänka prisnivån i jämförelse med Sverige.

Tänker ni arbeta för att vi åländska butiker skall kunna sälja vin till turister och ålän-ningar vilket skulle gynna speciellt butiker i skärgård och glesbygd. Eller vill ni fortfarande skydda fi nska statens vinmonopol på själv-styrda Åland?

I den händelse ni svarar ja-kande på ovanstående frågor vore det intressant att få veta hur och när vi kan vänta oss åtgärder.

Betänk att en del männis-kor och även politiker står och ser på vad som händer medan andra ser till att det händer. Till vilken grupp hör våra riksdagskandidater.

Ja, detta är några konkreta frågor vars svar är angelägna för många ålänningar.

Max Sirén

Angelägna åländska frågor

Vin. ”Tänker ni arbeta för att vi åländska butiker skall kunna sälja vin till turister och ålänningar vilket skulle gynna speciellt butiker i skärgård och glesbygd.”, skriver insändarskribenten. Foto: ANDREAS DIENERT

RIKSDAGSVAL

2007

� Det är absolut någonting fel med Eckerölinjens ”kurs” just nu! Påverkad och även inspirerad av den insändare som Runa Lisa Jansson hade i torsdagens tidning (22 februari) önskar också jag komma med några synpunk-ter om Eckerölinjen.

Svaret på sin kritik som Runa Lisa Jansson fi ck av Tomas Karlsson kan nämli-gen betraktas som mer eller mindre värdelöst. Låt vara att Runa Lisas oförmåga att hitta ingången till tax-free-avdelningen tyder på en viss oförmåga att upptäcka ett nytt fartyg.

I alla fall, senaste fredag hade jag ett kort ärende till Stockholm och reste med Ålandsfärjan kl. 08.00 från Mariehamn medan returen gjordes 15.00 från Grissle-hamn. Jag kom väldigt sent till incheckningen men möt-tes ändå med överseende och vänlighet. Sak samma när jag körde ombord.

Men när man sedan kommer upp till passagerar-däcken, slås man direkt av någon sort av otrivsel och främmande, jämfört med de tidigare färjorna. Detta är ju förstås en helt personlig reak-tion som kanske inte delas av andra resenärer.

Men, men, jämfört med Ålandsfärjan tycker jag ändå att vissa ganska stora brister numera yppar sig på m/s Eckerö. Både i cafeterian och även i restaurangerna har ni bytt ut i stort sett hela den äldre personalen. Till per-

sonal som inte är lika servi-ceinriktade som de tidigare. Erfarenhet har med några få undantag fått vika sig för unga och oerfarna. Fråga mig inte varför, för det er en sak som ni i ledningen borde bevaka bättre.

Det kan, som Runa Lisa Jansson påpekar, bero på att ni är underbemannade vissa resor och ungdomen inte orkar med pressen som ett stort antal passagerare utgör. Och passagerare är ingenting att leka med, i fall ni tror det. Oberoende av om jag äter smörgåsbord eller à la carte eller väljer att äta i cafeterian så vill jag ha renlighet, vänlig-het och god mat.

Låt mig ta några exem-pel från tidigare resor. Vid ett tillfälle i cafeterian var besticken slut, tallrikar fanns några kvar i den inre av tallriksbehållarna och dessutom fanns några slarviga plastremsor liggande ovanpå. Plastremsor som inte hörde dit överhuvudtaget. Vid just detta tillfälle påpekade jag detta för en yngre man som stod bakom montern.

Uppenbarligen var denna man någon sorts mellanchef eftersom han enbart påpe-kade samma sak till en ung dam som serverade mat och redan hade fullt upp. Vid samma tillfälle var också glasluckorna som skyd-dar smörgåsar och andra färskvaror mycket smutsiga och ofräscha. Om det är i slutet av resan kan man förstås ha överseende med detta, men nu var det precis

efter avgång från Grissle-hamn.

Några andra detaljer som kan påpekas. När man serverar en snaps eller ett glas vin är det brukligt att man bär fram dem på en liten bricka, och inte kom-mer med det i handen. Visst låter det lite gnälligt, eller hur. Men det är sådant som kallas god och proffsig ser-vice. Bland annat.

När jag jämför tax-free sor-timentet med Ålandsfärjan är ni också sämre. Både när det gäller viner och maltwhisky. Nu får jag det att låta som om Eckerölinjen är urusel. Så är det förstås inte, men ni

har blivit sämre än tidigare och det var väl inte meningen med den nya färjan?

För att bara inte klaga, tänker jag också komma med några förslag till förändringar som jag tror skulle förbättra Eckerölinjens ”image”.

1. I aulan framför restau-rangen. Byt ut kompassrosen i durken mot en rund sitt-grupp och fl ytta spelappara-terna till ett annat däck.

2. Gör ingången till tax-free butiken mer färgglad, till exempel med stora styrbords och babords lanternor.

3. Återinför manuell betjä-ning bakom disk i parfymen. Många damers önskemål.

4. Öppna Byholma, åtmins-

tone i helgerna. Ni förlorar mera på att ha den stängd.

Till sist, Ni som sitter i led-ningen för Eckerölinjen. Jag tror att ni just nu varken lyssnar på anställda eller passagerare. Ni stirrar er blinda på enbart siffror och lönsamhet, viktigt i och för sig, men allt hör ihop.

De sista raderna i Tomas Karlssons svar till Runa Lisa Jansson, ”jag citerar”, ”An-talet resande varierar märk-bart under olika veckodagar, helger och säsonger”, säger ju precis vad det handlar om. Men det är inget bra svar till en missnöjd resenär.

Med vänlig hälsning Kurt Skogberg, Geta

Dåliga svar till missnöjd resenär

Förslag. ”Gör ingången till tax-free butiken mer färgglad, till exempel med stora styrbords och babords lanternor.”, föreslår insändarskribenten. Foto: JONAS EDSVIK

21ONSDAGEN DEN 28 FEBRUARI 2007 TV

HÄLGE ZITS

debattONSDAGEN DEN 28 FEBRUARI 200722 DEBATT

MESSA NYANSänd SMS/MMS till 0457-3234444

Nyankortsvinnare:Lisbeth WeckströmSaltvik Vinner en Bingolott. Vinsten skickas på posten.

�� Allesamman! Kom och se och lyssna på Fryk på Pub Bastun på fredag kl 22.30! Det kan man ju bara inte missa! Kram från Fryks fanclub ;)

�� Vem var du otroligt vackra kille jag mötte vid 15-tiden vid Dalbo rondellen i går? Du tittade lika länge som jag gjorde... eller missuppfat-tade jag något? Singeltjej.

�� Speldjävulen är lika farligt som alkohol och knark. Den som missbrukar detta fl yr verkligheten. Fd. missbrukare.

�� James Bond, det är väl bra att ”barnen” (15-16-åringar är inga småbarn) får träna körning på isen innan de har kortet i handen och ska ut i trafi ken. Att lära sej hantera en bil med sladd, halt väglag, lära sej att växla och få bra bilvana förebyg-ger också olyckor. Jag har tagit med mina barn ut på isen och satt dem bakom ratten, det är mitt ansvar. Bondbruden.

�� Subventionera ridning? Jag vill åka till rymden. Då ska det med subventioneras så jag med kan välja fritidsaktivitet. 040.

�� Du med den silverfärgade Audin vid Kantarellen i måndags lite före stängning, vad fi n du var. Ring på fi ngret? 400.

�� Talesättet: ”som du vin-ner honom kommer du att förlora honom” stämmer bra in på de fl esta killar som strulat med andra tjejer trots att de varit upptagna. Tänk på det alla tjejer som sitter med en ”fi n” kille som hade tjej när han träffade dig! Vad säger att han inte gör exakt samma sak mot dig som mot sin

förra tjej. What comes around goes around...

�� Hur kan Solis stängas med omedelbar verkan men ”tickande bomben” Nyfahlers fungera än? Det luktar lite här. Kan det ha med tomten till Grelsby att göra? ÅHS ledning har tagit till fula knep förr. Nu står många barn och föräldrar med tillfälliga platser. Mariehamns stad har för få platser att erbjuda.Var ska ni sätta barnen? Detta är inte tryggt vare sig för barn eller föräldrar. Tänk nu. Ett daghem som behövs, är omtyckt och tryggt och bra personal. Förälder som inte låter sig luras. 040.

�� Vet Ni vad norrmän har men inte ålänningar? Svar: goda grannar! 045.

�� Det hände sig för rätt länge sedan att jag drack en fl aska vodka, hick, sedan mins jag ingenting från den dagen. Fy farao, jag hade gjort grannfrun på smällen, tänk att man skulle bli utnyttjad på den tiden som tjuren från Bronx. Allt bara för min stora näsas skull. KE HUD FLE

�� Förmiddag igen.Olyckor i Mariehamn 38 per 1000 invånare, tvåa Kauhajoki med 7,5 per 1000 (vinst med endast 30,5) och ingen reagerar(försäkringsbolag, snuten). Blinkers? Dimljus? Vad är det? Lär er trafi klagen. Bryter ni den utan straff så ska väl man få nita er utan att få straff. Laglydig.

�� Hur går man tillväga då man kör över hastighet? Överhastighet däremot känner jag till. Halv bror till djupfryst kyckling lever.

�� Rådjuren hör inte heller till vår

fauna. Varför ska det vara så svårt att göra sig av med dom fästingspri-darna. 040.

�� Paulina från vård är du singel? Puss puss från hemlig beund-rare...

�� Ni två snyggingar som var på stan igår och går på vård. Ni har brunt hår och blåa jeans. Tror ni går på nv13. Är ni singlar? Kram era beundrare.

�� Till ”så är det”: Tänk om allt vore så enkelt. Även om man ju väljer själv att prova tobak, sprit och knark, är det ett hån mot alla som kämpar att bortförklara grupptrycket som orsak. I så fall borde ju vem som helst bli sprutnarkoman bara sådär. En missbrukare är inte rationell, trösklarna är många och höga och man ser gärna problem där andra ser självklarheter. Och i slutändan är det sjuk-domen som väljer. Jan Liljehage.

�� Ni frågade polisens och före-tagarnas åsikt om Eder sexdagarstid-ning. Svaren ni fi ck var positiva. Fråga på skoj av era fortsatta prenumerationsmänniskor vad de tycker om ert påhitt. Eller tänkte ni skicka följande räkning med ett följebrev att fl era tidningar kostar mera pengar? Säg rent ut vad prishöjningen blir. Det fi nns en chans att konkurrenten är billigare. Prenumeranten är väl ännu Er ryggrad så var god och värna om honom eller henne. 0457.Svar: Vi har prenumeranternas bästa för ögonen när vi kommer ut med vår lördagstidning den 17 mars. Då kan du prenumerera på 6 tidning-ar/vecka under ett helt år för endast 164 euro. Prenumerationspriset är kopplat till våra kostnader för t ex papper och distribution. Kostnaderna stiger när vi blir sexdagars men vi

är och kommer att fortsätta vara förmånligare i jämförelse med övriga alternativ. Stefan Norrgrann, vd.

�� Importera vitsvanshjort för att lodjuren kommer att decimera rådjuren?! Nu får ni väl ge er! Vad gör rådjuren för nytta? Det är väl bara bra om de försvinner? Nyan, ge oss en kalkyl på vad rådjuren kostar vårt samhälle i form av vård och vaccineringar för fästingburna sjukdomar, trafi kskador och skador på grödor! Det enda som gläds över rådjur är jägarna. Och ja, det fi nns ett samband mellan riklig förekomst av rådjur, fästingar och fästingburna sjukdomar. Trötter.

�� Har en bil med efi . Vad beror det på att jag måste byta ut fördelarlocket och kabeln från locket till tändspolen 2 gånger i året för att kabeln helt enkelt sakta men säkert förkolnas i kontakten i locket? Går sämre för varje dag tills den är helt död. Byter ut locket och kabeln och den går som en klocka igen för att om ett halvår vara död igen... Har någon ett svar? Börjar bli lite irriterande att lägga ut 46 euro 2 ggr i året. 045.

�� På Sundqvists Buss är minst 3 bussar utan bälte! 040.

�� Tjena, jag är en kille som brukar att sitta och kissa medan jag boxas med lillfi ngrarna i eluttaget så det sprakar.Vipps så har man fått rastahår tvättbräda. Jedo.

�� Tuffaste bruden som bytte däck på Klintvägen 18:s parke-ring. Är du inte på Hallen längre? Nyfi ken.

�� Lodjuret hör nog hemma på Åland, ifall man skulle få jaga det. Skulle vara snyggt med en loväst eller karbuss. Jägarn.

�� Bridge information: Googla på orden ”medlemsattack” och ”bridge”. Intressant läsning om vart pengarna

tog vägen... 0457.

�� Jag tycker det är ok av polisen att säga ”så där går det när man...”. Det är ju sanningen. Stort misstag att dalta med människor som gör något fel för då ”lär de sig aldrig” och då ändrar de sig inte! 040.

�� Varför fi nns inte tablån för Finlands tv 4 i

Nya Åland?Svar: Programtablån för

”Finlands TV4”, det vill säga Nelonen, fi nns i vår tv-bilaga som

utkommer varje torsdag. Red.

�� Till SUR YOGHURT, vill jag bara säga att min XENA inte är lättfotad. Hon är en Amazonkvinna har jag redan sagt. Åtrå betyder inte ”sätta på”, analfabet, kolla i encyklopedin. Dessutom är hon kysk som som en gudinna. Helen och min Xena/J är en siren. Över vattenytan och naveln är hon en skön demoi-selle likt JENNY som är bara 23. I vattnet och under naveln är hon en delfi n. Jag är inte pervers, hajar du ? Vet du något om platonisk kärlek. Jag trånar inte men skriver poesi för min Xena/J. Jughurta.

�� Jag tycker att pälsnäring är grymt och onödigt. Vad anser ni? Kari Niskanen.

Elisabeth Nauclér: – Pälsnä-ringen är som bekant inte särskilt utbredd på Åland, men däremot i riket och i övriga Europa. Europa-rådet har utarbetat en konvention i frågan och EU:s regler har anpassats till konventionen bland annat har burstorlekarna ändrats. Att djuren har det drägligt och bra är det allra viktigaste. Djurskydds-aspekten är central i samman-hanget.

Roger Eriksson: – Jag tycker att pälsnäringen har sitt berät-tigande. Det är i princip inte någon skillnad varför vi håller djur i fångenskap. Vi håller kor för mjölken och köttets skull, höns för kött och ägg etcetera. Det är lika befogat att hålla djur för pälsens skull. En avgörande faktor är att djurhushållningen måste ske på ett humant sätt, onödigt lidande skall förbjudas. Djurplågeri är även straffbart. Djuren skall ha rätt till riktig utfordring, rörelse-utrymme, värme, skydd och så vidare. Om allt detta är i skick så är pälsnäringen såsom vilken an-nan djurhushållning som helst.

Martin Nilsson: – Ett rakt och är-ligt svar är att människan i långa tider använt djurhudar och pälsar. Själv är jag inget undantag då jag har en begagnad lädersoffa, använder ett skinnställ då jag kör motorcykel och har en pälskarbus på huvudet då det är kallt. Däre-mot tar jag starkt avstånd ifrån att djur föds upp och avlivas på ett plågsamt vis. Som i vilken annan industri finns både föredömen och riktiga rötägg inom pälsindustrin. Här måste lagar vara tydliga och kontrollen att lagarna efterföljs hård. Jag anser inte pälsindustrin som helt onödig och djuren får inte pinas i onödan.

Magnus Lundberg: – Det finns idag cirka 1.500 pälsfarmare i landet. Sysselsättningseffekten är säkert det dubbla. Under förutsättning att näringen sköts enligt samma regler som annan djurhållning är näringen ett bra tillskott till arbetsplatser i landet.

RIKSDAGSVAL

2007Fråga din kandidat

Messa in din frågaskriv: val+din fråga

sänd till 0457-3234444

� Ledaren i Nya Åland den 27 februari 07 visar med övertygande tydlighet att tidningen minsann inte är så opolitisk som man vill fram-häva. Tyvärr.

Jag och många fl er skulle nog önska att det fanns en opolitisk tidning på Åland. Och att de politiska språkrör som våra två tidningar är nå-gon gång kunde försöka skyla över sin politiska hemvist eller åtminstone låta oss ålän-ningar få välja den riksdags-man som vi anser vara bäst.

Det är verkligen osmakligt med den öppna vänsterpro-pagandan som Nya Ålands ledare visar, och samtidigt är det ett öppet förakt för folk-viljan och rätten att få rösta på vem man vill. Den social-

demokratiska listan behöver minsann inte kosta pengar på reklamannonser, ty reklamen för dem sköter chefredaktör Nina Fellman alldeles gratis!

Nina Fellman ondgör sig över riksdagskandidat Eli-sabeth Nauclérs framgångar i valgalluparna, och målar upp en skräckbild över Nauclér som riksdagsman. Varför? Personligen har jag sedan tidigare mycket positiva erfarenheter av Elisabeth Nauclér och hennes kunskaper i och om politik och även hennes vilja till samarbete också över partigränserna. Tyvärr kan jag inte säga detsamma om mina erfarenheter av alla ledande politiker på Åland,

där somliga är lättare att samarbeta med, andra inte.

Så att svartmåla Elisabeth Nauclér som omöjlig att samarbeta med är nog att ta i i överkant. Tyvärr är det så att den som har makten också skriver spelets regler. Och förloraren är den som ingen makt har...

Glöm heller inte att vi har ett lagtings- och kommunalval i höst. Låt oss därför inte gå hän-delserna i förväg, den politiska maktkartan kan efter valet visa avsevärda förändringar mot nuläget! Och riksdagens mandatperiod är fyra år.

Elisabeth Nauclér har förklarat sig vara politiskt obunden, vad är det för fel med det då? Det förklarar

bara hennes vilja att tillmö-tesgå alla ålänningars intres-sen, även Nina Fellmans! Dessutom har ju Barbro Sundback genom sin politiska tillhörighet haft många år på sig att etablera ett ypperligt gott förhållande till riksdag och regering i Helsingfors. Resultatet låter fortfarande vänta på sig, åtminstone har vi vanliga ålänningar inte märkt något av det.

Vad är det som säger att hon lyckas bättre som riksdagsman än som socialde-mokraternas ordförande eller lagtingets talman.

Runa Lisa Jansson

Bästa Runa Lisa. Din insändare argumenterar till största delen mot saker jag

aldrig skrivit. Min ledare handlade inte om Elisabeth Nauclér, utan om dubbel-moralen hos centern och de frisinnade att först under uppmärksammade former avpollettera en kanslichef för att sedan stöda samma person i riksdagsvalet. Jag står fast vid min tidigare analys att någon från den borgerliga listan kommer att vinna, förmodligen Elisabeth Nauclér. Är det folkets val så är det rätt. För övrigt är det mitt jobb att kommentera det politiska skeendet på Åland. Du har din fulla och självklara fri-het att framföra din kritik, i Nya Åland.

Nina Fellmanchefredaktör

Hur opolitisk är Nya Åland?

Messa Nyan!

0457-323 4444

Tyvärr är det så att den som har makten också skriver spelets regler. Och förloraren är den som ingen makt har... RUNA LISA JANSSON”

Grundad 1981.Utkommer måndag, tisdag, onsdag, torsdag och fredag.

Medlem av Tidningarnas förbund. Kontrollerad upplaga 2005: 7.256 ex.

FÖRLÄGGARENya Ålands TidningsaktiebolagADRESSPb 21, 22101 MARIEHAMNUppgårdsvägen 6Öppet mån-fre kl 8.30-16.15KONTAKTERTfn (018) 23 444 (kl. 8.30-16.15)Nyhetstips: Ring, skicka SMS eller MMS 0457 323 4444e-post: [email protected] Ålands hemsidawww.nyan.ax

Annonsavdelning och administration: fax (018) 23 450Redaktion: fax (018) 23 449

DISTRIBUTIONBlir du utan din tidning ring Posten, tfn 636 751 (kl 7.00-8.30) eller Nya Åland, tfn 23444 (efter kl 8.30)

REDAKTIONENChefredaktör & ansvarig utgivare: Nina Fellmantfn (018) 528 [email protected]

Ansvarig nyhetschef: Ulf Weman tfn (018) 528 [email protected]: Marita Smedstfn (018) 528 [email protected]ör: Maj-Len Lindholmtfn (018) 528 449Kulturredaktör: Jan Kronholmtfn (018) 528 [email protected]

Sportredaktör: Malin Tillströmtfn (018) 528 [email protected] Lindegrentfn (018) 528 [email protected]: Stefan Norrgranntfn (018) 528 [email protected]: Katrin Lindqvist tfn (018) 528 446

Prenumerationer: Margareta Sävstrandtfn (018) 528 [email protected]

TRYCKERI Consa Print Ab, Mariehamn, ISSN 0359-1414

PRENUMERATIONSPRISER 1.1.2007

Fortlöpande helår............... 164 €halvår................................... 88 €kvartal .................................. 45 €

23ONSDAGEN DEN 28 FEBRUARI 2007 LEDARE

ledare

STOPPTIDER FÖR ANNONSERPublicer- Efter text Annonser Färg-ingsdag & mindre större än annonser annonser 600 mm Månd fre kl 12 tor kl 14 tor kl 14 Tisd mån kl 12 fre kl 14 fre kl 14Onsd tis kl 12 må kl 14 må kl 14 Torsd ons kl 12 tis kl 14 tis kl 14Fred tor kl 12 ons kl 14 ons kl 14

Torget: onsdagar kl 12.00.Tel. 0600-9-1219

Kartorna i Nya Åland är publicerade med tillstånd av Lantmäteriverket.

© lantmäteriverket, tillstånd nr 364.

En blandning av sjaskoch snask fastnar alltid

Nina FellmanEpost: [email protected]

Telefon: 528 441

Bakom ridån Ulf Weman

”

Att vår snart åttaårige frasse Tusse blivit som barn på nytt och jagar sin egen svans kan tyckas vara rätt kul, till att

börja med. Men nu börjar jag bli lite orolig. Är det vädret?

Igår morse var det full rulle över golven i huset. Alla tre katterna jagade en leksaksmus som lillmatte hittat i sina gömmor och som inte varit i användning på länge.

Att Cissi och Jinsan leker är inget nytt, men Tusse brukar försöka hålla sig ifrån dem när de är på det humöret. Att helt undvika närkontakt låter sig dock inte alltid göras. Han kan komma lugnt strosande över golvet tryggt ovetande om att Cissi ligger bakom soffhörnet och lurar. När Tusse passerar gör hon ett utfall och han hoppar högt av för-skräckelse.

Det där gillar Cissi, hon med skruv i benet om ni minns. Den lilla sadisten. Hon brukar ge sin dotter Jinsan en omgång ibland ock-så. De tumlar runt på golvet och mamman får ett bra strupgrepp på sin dotter. Men det är bara på lek, fast det kan se vådligt ut.

Kylan i februari har gjort att våra utekatter blivit innekatter och all lek tycks ske inomhus. Det resulterar i att mattorna allt som oftast lig-ger i en hög, saker ramlar ner och sofforna är bra startplatser för ett anfall. Trådarna börjar hänga långa från dem.

Riktigt illvädersogina är de, våra kat-ter, men de är också fantastiskt roliga att se på. Men, är det normalt att en snart åttaårig frasse jagar sin egen svans? Jag tycker det är lite ovärdigt honom. Tusse som annars är så mån om sin värdighet och sin manlighet.

Han går inte alls att i normala fall reta och busa med på samma sätt som kattfl ickorna. Han kan se riktigt sårad ut, han får en rynka i pannan och nosen blir lång och han tittar på en med stora svarta ögon: ”Varför gör du så där mot mig? Du vet ju att jag inte tycker om det!”

Men nu retas han själv. I söndags morse när man ville dra sig lite till i sängen hör man honom klampa in i sovrummet och i nästa ögonblick säger det ”ritsch, ritsch” när han med klorna i sängkantens underdel drar sig fram liggande på rygg.

Ett säkert sätt att få husse på benen. Det vet han. Och när husse väl är uppe kan man tala om att maten är slut genom att gå i benen med styv svans. Så för husse är det inget annat att göra än att hämta burkmaten och en sked och se till att den grå herrn får sin frukost.

Snart är ändå vintern över för den här gången och en efterlängtad vår kommer. När det grönskar i snåren sitter vi alla ute och nju-ter och luktar i vinden. Tusse går lojt genom snåren i sitt eget rike, struntar i ögonparen som följer hans väg.

Cissi undrar om hon skall ta ruschen för att hoppa på honom, men nej det är för jobbigt i värmen.

Snart, är vi där och illvädersoginheten är som bortblåst.

Illvädersogina katter

Gör ett snabbtest, bästa läsare. Blunda, och fundera hur många kändisar som nyligen rakat av sig håret du kommer

på. Och vad hon hette som nyligen dog av en överdos av någonting.

Ok. Jag vet att ni alla visste. Britney Spears och Anna Nicole Smith. Ni vet och jag vet att Brad och Angelina går i parterapi, att Lindsay är på torken, att si har lämnat så och att hum-hum eventuellt är gravid. Och Paris. Och Nicole.

Våra moderna kändisar är kända, ibland bara för att de är kända och rika, ibland för att de faktiskt presterat något som musiker, skådespelare eller atleter. Prestationerna står sällan i någon rimlig proportion till den uppmärksamhet de får. De lever sina meta-liv i vår fantasi, underbyggda och matade av skvaller och smygtagna bilder. Vi ser våra kändisar på shoppingturer, på väg till trä-ningar, drickandes kaffe på en uteservering och naturligtvis i partysvängen.

Är någon riktigt illa däran, så där som Brit-ney, kommer bilder av en berusad, vinglig brud utan trosor i en taxi. Eller en olycklig förvirrad människa som rakar håret av sig på ett ögonblicks ingivelse.

Dästa och uppsvullna som vi är av allt skvaller rapar vi upp alla antydningar och

lögner, alla små smulor av information som om vore de sanna. Det är de naturligtvis inte.

Vi vet ingenting, inte om Mette-Marit, inte om Vickan och Madde, inte om Robbie Willi-ams, inte om Idol-Markus och defi nitivt inte om Paris Hilton. Det vi låter oss nöjas med är illa skrivna sagor, spillror av människoliv sedda genom en elak häxas förvrängnings-spegel.

Det hemska är att skvallret är som kladd, som klibbig sylt. Det fastnar och smetar sig fast, kväljande sött och grällt, men omöjligt att få bort. När berättelserna väl tagit plats i hjärnan är det nästan omöjligt att inte registrera nästa steg, att inte se löpsedlarna vråla ut innehållet i Anna Nicoles mage och namnen på drogerna i Britneys blod.

Vi som läsare lever i en ibland ofrivillig sym-bios med skvallerpressen. Vem som riktigt föder vem är svårt att säga, men det blir allt svårare att värja sig, att inte bry sig. Det är med en djup känsla av avsmak man tvingas fortsätta snaska på Anna Nicoles liv, pådyv-las information om en människa man varken bryr sig om eller känner, men vars liv man fått lov att följa i åratal.

Någonstans på vägen kommer frågan ändå upp om man som läsare har ett ansvar för denna moraliska kannibalism som erbjuder

oss ständigt nya godbitar och skandaler att lägga till vårt lapptäcke av känslor för våra sagofi gurers sagoliv. För till slut står man ju där och bryr sig. Till slut blir man ledsen när man ser en trasig, desperat tjej med sminket rinnande svart längs kinderna, även om man vet att man inget vet och att den information man förses med är falsk och manipulerad.

Är det, sist och slutligen denna känsla som manipuleras ur en som är det viktiga, att man som medmänniska grips av medkänsla för en projektion av ett liv, att man känner att även superstjärnor blir olyckliga, att särskilt de perfekta misslyckas.

Lika delar skadeglädje och medkänsla, men på ett lägre plan. Journalistik är det i varje fall inte.

nyan.axKOMMENTERA LEDAREN PÅ

En märklig mekanism är det som binder oss som läsare och konsumenter till uppdiktade mediapersoner vi egentligen inte bryr oss om men så småningom utvecklar äkta känslor för.

Kända som Lordi. Ett sätt att hantera kändisskapets avigsidor är att inte synas själv, utan låta mediapersonen vara en annan än den egna privat. Så är det inte många som gör. Foto: ERKKI SANTAMALA

Inte är det bra med enspråkiga fi nländska ledamöter i EU-parlamentet heller, trots att var och en även där har rätt att tala sitt modersmål. BJÖRN MÅNSSON I HBL KOMMENTERAR DE ÅLÄNDSKA RIKSDAGSKANDIDATERNA

TIPSA 0457-313-4444 MESSA 0457-323-4444 TELEFON 018-23444

dagens ålänning vädret dagens rätt

ONSDAG 28 FEBRUARI 2007

Mariehamn Mariehamn

Mariehamn Mariehamn

METEOROLOGISKA INSTITUTET

Vädertjänsten Tel.060010600 3,95 /min +lsa

+25+20+15+10+50–5–10–15–20

Utomlands i går

Upp NerSolen i dag

temp. vind m/s

temp. moln.

995990

1000 1015

985965

1000

1010

1020 1015

1020

1025

1005

1025

1010

1010

L

L

L

H

Europa i dag

Onsdag Torsdag

Fredag Lördag

-1/-3-1/-2

-1/-2

+0/-0-0/-1

+0/-0

+1/+0+1/+1

+1/+0

+1/+0+1/+1

+1/+0

5

5

4

66

11

8

9

56

3

4

5

76

8

8

6

84

I går kl 14

Jomala -4 mÅbo -5 hmHelsingfors -4 kStockholm -0

Nyhamn -3 Ono 5Märket -3 Ono 6Kumlinge -5 Ono 4

Vattenståndet i går kl 14

Föglö -22 cm Åbo -28 cm

Mariehamn 7:44 18:03Helsingfors 7:24 17:43Stockholm 6:51 17:13

Köpenhamn 3

Oslo 0

London 12

Bryssel 6

Paris 9

Madrid 15

Rom 16

Aten 12

Moskva -5

När vi passerar Ålands lyceum träffar vi på Joanna Carlson, 17

år. Hon bor i Hammarland, Näfsby. Vi följer med hen-ne in till skolan och låter henne svara på våra frågor innan hon går på sin nästa lektion.

Om du skulle få chansen att bli bäst i världen på någonting, vad skulle det då vara ?

– Men jag är ju redan bäst på allting, ha, ha. Nej, men volleyboll och kanske street-dance.

Varför just streetdance ?– Det verkar roligt, vi ska dan-sa det på gymnastiken i dag.

Förutom streetdance, vad har du för andra in-tressen ?

– Jag rider, simmar ibland och är med mina vänner.

Rider du på någon rid-skola eller har du egen häst ?

– Jag har två egna islandshäs-tar, Kyndill och Roshildur.

Har du några fl er djur än hästarna ?

– Jo det har jag. Jag har två hundar, Andy och Tyke. Sen har jag en kanin som heter Theodor.

Till sist, vem vill du hälsa till ?

– Jag vill hälsa till mina kära vänner och Liljan.

STEPHANIE JÖRGENSEN (prao)JOSEFIN ERIKSSON (prao)

”Jag har två egna hästar”

Djurvän. Joanna Carlson en glad elev i Ålands lyceum som har många djur. Foto: MATILDA FAGERSTRÖM (prao)

Leverbiffar500 g mald nötlever3-4 fi nt rivna råa potatisar1 dl vetemjöl3 ägg1 dl kaffegrädde1 dl rypsoljasalt, pepparsirapmejram

Blanda alla ingredienser till en smet. Stek tunna, krispiga plättar i plättpan-nan. Servera med rårörda lingon eller lingonsylt. Sal-lad på vitkål är gott till.

Documents

Isbilar brändes igen Aktieklubben Bridge är dyr och oattraktivepaper.nyan.ax/earkiv/2007/02-28/full.pdf · vänster de som stannat: Cristina Núñez-Guimerá, Alejandro Fernández