Embed Size (px)
Citation preview
InVästs slutkonferens- Resultat, lärdomar och goda exempel från sfi i Västsverige
Göteborg, 2019-05-21
Vi är 450 personer från 74 verksamheter/organisationer i 34 kommuner!
Vi är bland annat• 280 lärare, 50 rektorer/utbildningsledare, 4 studie- och
yrkesvägledare, 4 administratörer och20 studiehandledare/modersmålsstödjare. • 10 representanter från förvaltning, 7 representanter från
universitet/högskola, 1 undervisningsråd från Skolverket och 1 sekreterare från den statliga utredningen om sfi.
Vilka är vi här?
Program för förmiddagenModerator: Sofia Reimer, InVäst Göteborgsregionen
9.00-9.30 InledningSofia Reimer, projektledare, InVäst GöteborgsregionenHelene Odenjung, ordförande Utbildningsgruppen, Göteborgsregionen
9.30-10.15 InVäst 2016-2019 – resultat, framgångsrika arbetssätt och lärdomarAmir Fikic, Jenny Hostetter, Sofia Reimer InVästGöteborgsregionen
10.15-10.45 Paus med kaffe10.45-11.15 InVäst 2016-2019, forts.
11.15-12.00 Undervisning med utgångspunkt i elevernas intressen, förutsättning och målMalin Dahlström, Stockholms Universitet
12.00-13.00 Lunch
InVäst- snabbversionen
Kompetensutvecklingsprojekt finansierat av Europeiska socialfonden, 2016-2019
Göteborgsregionen är projektägare, bedrivs i samarbete med Halmstad kommun och Skaraborgs kommunalförbund
Består av tre delprojekt: • Kvalitetsutveckling av sfi• Kunskapsbedömning inför placering i gymnasieskola• Möten för bättre mottagande
InVäst i korthet
InVäst i siffror
• 46 sfi-verksamheter• Drygt 700 anställda inom sfi• Från 25 kommuner• Kommunala och upphandlade
verksamheter, folkhögskolor
”Det som vi sagt här… Vi vill gärna att det förmedlas.”/sfi-elev i GRINT-kartläggningen
Helene OdenjungOrdförande UtbildningsgruppenGöteborgsregionen
InVäst 2016-2019Resultat, framgångsrika arbetssätt och lärdomar
Inledning
”Vi har fått med oss många nya tankar när det gäller att utgå från elevens behov, det vill säga vad de behöver kunna för att komma in i det svenska samhället och snabbt få arbete (…) samt att ta vara på de kunskaper eleverna har med sig. Utifrån denna information utarbetar vi våra lärandemål.”/deltagande sfi-arbetslag
Samma mål, olika sätt att nå dit
• Fokus på digitalisering• Nätverksträffar i
kommunkluster för sfi-personal• Utvecklingsarbete lokalt
Samma mål, olika sätt att nå dit
• Modulträffar för sfi-personal, tex:• Språkutvecklande
arbetssätt• Digitalisering• Yrkesinriktad sfi
• Rektorsnätverk med fokus på systematiskt kvalitetsarbete• Processtöd lokalt i
verksamheterna
Samma mål, olika sätt att nå dit
• Processtöd lokalt i verksamheterna utifrån identifierade utvecklingsbehov• Nätverk för rektorer och
skolledare på sfi• Utbildningsserie för
yrkesutbildningar med språkstöd
Gemensamma utgångspunkter• Kollegialt lärande
• Utveckla verksamheterna
• Stärka medarbetarnas kompetens
Deltagande rektor och lärare Partille vuxenutbildning. Foto: Göteborgsregionen.
… och allt ska syfta till att stärka nyanländas möjligheter!
Kontexten
(Nationell statistik från Skolverket 2018a, Skolverket 2018b)
Lägst skolpeng per elev av alla
skolformer
Antalet elever ökar, spridning i
elevernas utbildningsnivå
71 % av sfi-lärarna har pedagogisk
högskoleexamen
37 % av sfi-lärarna är
behöriga att undervisa på sfi
Saknas lärarutbildning
för undervisning av
vuxna
Resultat från projektet
• 80 procent uppger att de fått bättre redskap för att genomföra sitt arbete
• 68 procent uppger att de fått bättre redskap för att möta elever utifrån deras individuella förutsättningar
(Serus, maj 2019)
Hur har personalen stärkts i fråga om att möta eleverna?
”Jag fick inspiration till att arbeta mer med bilder och foton, mer praktiska moment och göra eleverna mer kommunikativa.”/ Lärare
”Eftersom vi har fått ettgemensamt synsätt på hur vi skaarbeta, delar vi också med oss merav våra resultat i klassrummet ochger varandra tips.”/Lärare
• Didaktiska verktyg för att utveckla undervisningen
• Metoder för att observera och utvärdera elevens lärande
• Större förståelse för vikten av samarbete (sfi-lärare och studiehandledare/språk- och yrkeslärare)
• Större samsyn kring uppdraget
Hur har personalen stärkts i fråga om att möta eleverna?
Didaktiska verktyg för att utveckla undervisningen
Större förståelse för vikten av samarbete
Deltagande studie-handledare, lärare, elever ABF Vux, Folkuniversitet och GTC. Foto: Göteborgs-regionen.
”Samarbete mellan språk- och yrkeslärare har stärkts mycket i vår verksamhet. (..) Som yrkeslärare tänker jag mycket mer på hur språket används under mina lektioner.”/Lärare
Större förståelse för vikten av samarbete”Många nya och värdefulla tankar och konkreta tips på hur jag och även arbetslaget kan utvecklas tillsammans. Nya arbetssätt. Användning av digitala verktyg som förtydligar innehållet för elever och lärare, när man filmar eller observerar varandra i olika lärandesituationer.”/Lärare
80 procent uppger att InVäst-insatsen kommer stärka kvaliteten i verksamheten. Flertalet verksamheter har implementerat arbetssätt/modeller/metoder som rör undervisningen.
(Serus, maj 2019)
Hur har verksamheterna utvecklats?
”Det krävs ett ihållande arbete över tid för att implementera systematiskt kvalitetsutvecklingsarbete och nya arbetssätt. InVäst gav en skjuts i rätt riktning.”/Rektor
Modell för kollegialt lärandeElevens behov
Lärarnas behov
Kunskap/färdigheter
Förändrad undervisning
Effekt på elevernas lärande
(Timperley, 2008)
• Utvecklat det systematiska kvalitetsarbetet• Stärkt individanpassningen – systematiskt kartläggning av elevernas
behov och mål• Stärkt kollegialt lärandet genom modell för professionell utveckling• Stärkt kvaliteten i undervisningen• Ökat elevdelaktigheten i utformningen av utbildningen
• Stärkt elevernas rättigheter• Undervisningen planeras och utformas tillsammans med eleven• Stärkt digital kompetens • Bedömning kopplad till kunskapskraven
Hur har verksamheterna utvecklats?
SlutsatserVilka är förutsättningarna för kvalitet på sfi?
Valda utvecklingsområden
Kollegialt lärande
Digitalisering
Kartläggning SYV
Studiehand-ledning
• Syftet är att vi tillsammans ska kunna se att våra elever blir mer motiverade, gör framsteg och når målen snabbare.
Professionellt kollegialt lärande - några dimensioner
Professionellt kollegialt lärande - exempel på elevbehov”Våra elever behöver utveckla förmågan att tala svenska i olika situationer”
• Kommunikation i möte med arbetsmarknad/samhälle
• Skriftlig produktion• Elevautonomi/studieteknik• Agera på lärarens feedback• Läsförståelse• Att avtala tid med tolk
Deltagande lärare och elever ABF Vux. Foto: Göteborgsregionen.
• Syftet är att vi tillsammans ska kunna se att våra elever blir mer motiverade, gör framsteg och når målen snabbare.• Prövande och utvärderande arbetssätt
Professionellt kollegialt lärande - några dimensioner
• Syftet är att vi tillsammans ska kunna se att våra elever blir mer motiverade, gör framsteg och når målen snabbare.• Utgångspunkt i elevbehov• Prövande och utvärderande arbetssätt• Frivillighet i deltagande är inte en framgångsfaktor• Att vi kognitivt/teoretiskt lär oss modeller och teorier är inte
tillräckligt. Aktivt, känslomässigt, praktiskt engagemang krävs också.• Aktivt ledarskap – deltagande och lärande
Professionellt kollegialt lärande - några dimensioner
Samsyn och kvalitetsutveckling genom hela styrkedjan
vv
Stat/SkolverkLagstiftande nivå
Nämnd/förvaltningHuvudmannanivå
Rektor Pedagogisk ledningsnivå
LärareUndervisningsnivå
EleverLärandenivå
Exempel: kvalitativ, individanpassad undervisning
”Undervisningen ej individanpassad”
Fokus på grundskolans statistikEj stöd/krav på redovisa utvecklingIsp = en skrivbordsprodukt
Bristande uppföljning på elevers progressionInga rutiner för elevkartläggningsarbetet
Utmaningar utan stöd/tid/relevanta mötenSvårt följa upp undervisningens resultatIngen systematisk uppföljning/kartläggning
Låg grad av elevdelaktighetLiten individuell uppföljningKartläggning/studieplan märks inte
ElevdelaktighetBehov/erfarenhet –undervisning/APL – mål
Förutsättningar för utvecklingTid/ramar för elevdialog inför undervisningsplanering
Efterfrågar utvecklingsprocesser Följer upp statistiken med analys
Pedagogiska samtal utifrån kartlagda utvecklingsbehovUppföljning i god tid vid bristande progression
vv
Stat/SkolverkLagstiftande nivå
Nämnd/förvaltningHuvudmannanivå
Rektor Pedagogisk ledningsnivå
LärareUndervisningsnivå
EleverLärandenivå
Exempel: kvalitativ, individanpassad undervisning
”Undervisningen ej individanpassad”
Bristande samverkan med af/etablering
Bristande struktur för introduktion av nya elever
Svårt följa upp undervisningens resultat pgakontinuerlig antagning + brist på elevkontinuitet
Splittrad lärandesituationDelaktighetFöljer undervisningsplaneringen
Kontinuitet med elevernaFöljer elevernas lärande
Samverkan kring elevers hela lärandesituation
Tydlig struktur för intro
vv
Stat/SkolverkLagstiftande nivå
Nämnd/förvaltningHuvudmannanivå
Rektor Pedagogisk ledningsnivå
LärareUndervisningsnivå
EleverLärandenivå
Exempel: kvalitativ bedömning
AB
GDen genomförda läroplanen
Den bedömda läroplanen
Åsa Hirsh Den avsedda läroplanen
Exempel: kvalitativ bedömning
ABG
Åsa Hirsh
Den genomförda läroplanen
Den bedömda läroplanen
Den avsedda läroplanen
Exempel: kvalitativ bedömning
NP-statistik samlas in utan analysÅterkoppling endast vid avbrott/överklagan
Elevfrågor/klagomål kring NPEndast NP-statistik begärs inElevers bristande progression upptäcks försent
NP-betyg = kursbetygSvårigheter att förklara kraven för elever
Nationella prov (NP) som examensprovInte samsyn med lärare om sin nivå
Vet sitt behov av mer lärandeSamsyn med lärare om nivå
Sätter upp och bedömer utifrån lärandemål som eleverna förstår/har behov av
Efterfrågar underlag om elev-och utvecklingsbehovUppföljning på lång sikt
Leder lärares lärande kring undervisning/bedömningEfterfrågar lärandemålAgerar vid bristande progression
Nuvarande NP/individanpassning?Implementering/uppföljning?
”Inte examensprov”
Stat/SkolverkLagstiftande nivå
Nämnd/förvaltningHuvudmannanivå
Rektor Pedagogisk ledningsnivå
LärareUndervisningsnivå
EleverLärandenivå
Samsyn och kvalitetsutveckling genom hela styrkedjan
Stat/SkolverkLagstiftande nivå
Nämnd/förvaltningHuvudmannanivå
Rektor Pedagogisk ledningsnivå
LärareUndervisningsnivå
EleverLärandenivå
• Strukturer för professionellt och hållbart kollegialt lärande • Samsyn och kvalitetsutveckling
genom hela styrkedjan
Två slutsatser om förutsättningar för kvalitet på sfi
SlutsatserEtt lyckat utvecklingsarbete – hur får vi till det?
(Serus, maj 2019)
Framgångsfaktorer för ett lyckat utvecklingsarbete
Externt processtöd
Utgångspunkt i verksamhetens och elevernas behov
Insatsens omfattning – det krävs lång tid och kontinuitet i arbetet
• Elevens lärande i centrum• Aktiva pedagogiska ledare• Avsatt tid, anpassade
mötesformer• Allas aktiva engagemang• Samarbete och tydlig
rollfördelning• Kontinuerlig uppföljning
och dokumentation
Fler faktorer för ett lyckat utvecklingsarbete
Deltagande utbildningsledare och lärare GTC. Foto: Göteborgsregionen.
SlutsatserIdentifierade behov
Identifierade behov- på verksamhets- och systemnivå• Samverkan som utmanar
budgetstuprör och statliga, kommunala, inomkommunala gränseroch uppdrag• helhetsupplägg för elever i grundläggande
litteracitetsträning• undvika konkurrens om elevers tid och stärka
elevdelaktigheten kring lärandesituationen• användbar och meningsfull Individuell
studieplan
Identifierade behov- på verksamhets- och systemnivå• Samarbete inom sfi-verksamheter
mellan de olika rollerna• språk- och yrkeslärare• klassrum/VFL/praktik/APL• syv• samarbete för studiehandledning
Identifierade behov- på verksamhets- och systemnivå
• Utvärdering av kontinuerlig antagning och olika introupplägg i förhållande till undervisningskvalitet• Utvärdering NP:s former och användning i förhållande
till kravet på individanpassad undervisning
Identifierade behov- på verksamhets- och systemnivå• Fortsatt utveckling av
kvalitetsarbete i hela styrkedjan: • Huvudmans och rektors olika ansvarsfält
tydliggörs• Elevernas röster och lärande i
kvalitetsarbetet
• Stöd till rektor/utbildningsledare: • pedagogiskt
ledningsarbete/implementering
Identifierade behov- på verksamhets- och systemnivå• Fortsatt utveckling av
kvalitetsarbete i hela styrkedjan: • Huvudmans och rektors olika ansvarsfält
tydliggörs• Elevernas röster och lärande i
kvalitetsarbetet
• Stöd till rektor/utbildningsledare: • pedagogiskt
ledningsarbete/implementering
• Samverkan som trotsar budgetstuprör och statliga/kommunala/inomkommunala gränser/uppdrag. • Helhetssyn på elevers tid/lärande, t ex helhetsupplägg för elever
i grundläggande litteracitet med etablering/sfi.• Samverkan kring en användbar och meningsfull indiv. studieplan
• Samarbete inom sfi-verksamheter över de olika rollerna. • Helhetssyn på elevens lärande VFL/APL-yrkesämne-språk• Kartläggning och syv inom undervisningsuppdraget• Studiehandledning på modersmål/lärare
• Tydliggöra förstelärarnas roll
Identifierade behovLäs mer på Sfiväst.se
www.sfivast.se/arbetslag/yrke/film
”Det är lite coolt och lite häftigt”
KontaktAmir Fikic, processledare
Jenny Hostetter, processledare
Sofia Reimer, projektledare
Läs merwww.goteborgsregionen.se/invast
www.sfiväst.se
