Embed Size (px)
Citation preview
Kreativ grammatik Rolig och meningsfull
grammatikundervisning
CSL-dagen 5 juni 2014 Jessica Eriksson, Camilla Grönvall, Annelie Johansson
En students referensramar
Vems fel är det här? Är det mitt fel? Är det mina gamla lärares fel? Skolledningen? Regeringen? Vem ska jag skylla på? Och framförallt, hur ska vi kunna göra det bättre och undvika att fler elever känner som jag gör?
Pratbubbelplattityder
Grammatik är det mest meningslösa som finns.
Varför ska jag kunna
grammatik? Jag kan redan prata
och skriva svenska!
Jag har alltid haft svårt för grammatik.
Det finns väl ingen som är intresserad av grammatik?!
Skolans grammatikundervisning
är dålig
Facebookfråga ht13:
Hur upplevde du grammatik i skolan?
Hur upplevde du grammatikundervisningen i grundskola
och gymnasium? (131 svar)
Utmärkt
Väldigt bra
Bra
Inte bra
Dålig
Lärarplattityder
Hjälp! Det här borde jag kunna!
Hur kan man lära ut detta till eleverna?
Varför har vi inte fått lära oss mer
på lärar-utbildningen?
Grammatik är för svårt för barn.
Grammatik ska eleverna ha läst på grundskolan, så det arbetar vi
inte med på gymnasiet.
Jag lägger inte tid på tragglande för
meningslösa utantillkunskaper.
Exempel på missuppfattningar
• Måla med ord. Använd adjektiv!
• Fullständig mening börjar med stor bokstav och slutar med punkt
• Man får inte ha kommatecken före och
• Man får inte börja meningar med och eller men
Styrdokumenten: Språket är viktigt! • Förskoleklass: - Utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra. - Utvecklar intresse för skriftspråk samt förståelse för symboler och deras kommunikativa funktioner.
• Årskurs 1-3: Språkets struktur med stor och liten bokstav, punkt, frågetecken och utropstecken samt stavningsregler för vanligt förekommande ord i elevnära texter. • Årskurs 4-6: Språkets struktur med meningsbyggnad, huvudsatser, bisatser, stavningsregler, skiljetecken, ords böjningsformer och ordklasser. Textuppbyggnad med hjälp av sambandsord. • Årskurs 7-9: Språkets struktur med stavningsregler, skiljetecken, ordklasser och satsdelar.
Gymnasiet (Gy11): Svenska 1, 2 och 3
1. Kunskaper om det svenska språkets uppbyggnad
2. Svenska språkets uppbyggnad, dvs. hur ordfraser och satser är uppbyggda samt hur de samspelar i grammatiken.
3. Det svenska språkets ursprung, historiska utveckling och släktskapsförhållanden. Språkförändring
Hur löser vi grammatikproblemet?
”Lösningen på problemet med dåliga läroböcker och brister i undervisningen är inte att ta bort grammatikmomentet. I stället borde man satsa på att skapa bra läromedel och att förbättra utbildningen av lärarna så att de har kunskap och kompetens att anpassa och individualisera sin undervisning.” (Boström&Josefsson 2006:44)
”Grammatikundervisningens didaktik, dess varför, vad- och hur-frågor återstår väsentligen att utveckla.” (Ullström 2000:66)
Kreativ grammatik • Ämneskunskaper: VAD?
• Metoder för nytänkande: HUR?
• Inre motivation: VARFÖR?
Ett skepp kommer lastat
Skeppen var lastade till brädden av nya, spännande ord,
och när de befann sig nedanför ordklasstaden kastade
sjömännen ankar och släppte ut de glänsande orden, som
dansade över vattnet och vidare upp i luften över land.
/---/
Människorna i den lilla staden stannade upp och fångade
in orden. De höll dem i sina händer, kände på dem,
tittade på dem, smakade på dem, lyssnade på dem, vände
och vred på dem, och såg att de passade in bland orden
som redan fanns, ja, så som bitarna i ett pussel.
/---/
Innan vindarna vände, blåste de ut sina gamla ord mot de
ankrade skeppen, där sjömännen fångade in dem med
stora håvar, fyllde skeppens lastrum och seglade vidare.
Orden skulle bli användbara även på andra platser.
Ett klassrumsexempel
TANT IN GÅR AJ
HADE GLAD OCH FANTASTISK
HÄR HEJ MAGI i-PAD
TÖS GUMMA FLYGER DRAKE
DET EN VÅR JAG
KALLT MEN TIO KRYPER
STOL NYCKEL SOMMAR VI
VARMT NU SJUTTON JUNI
SYREN MORGON I APRIL
LINA VITT SÅG PRUSSILUSKAN
Semantik och nästan-synonymer:
Tjejord Gumma
Prussiluskan
Tant
Tjej
Tös
Samma begynnelsebokstav
Allitterationsberättelse http://www.youtube.com/watch?v=foj9TYpWAlU
Svårstavade ord:
Laboration sje-ljudet
Språkbruk och attityder:
En undersökning
Dialekter
Stavningsregler
Uttal
Ords ursprung Hårda och mjuka vokaler
Ordförråd och
semantik
Elevtext: Sagan om pizzan Flicka 10 år. 109 ord och 12 meningar.
Det var en gång en pizza som bodde i ett kylskåp på gatan 32. Han bor hos tant Blom. Och tant Blom är sträng. Pizzan bor i källaren hos tant Blom. Och nu kommer tant Blom och ska äta upp pizzan.
Nu darrar pizzan och gömmer sig bakom en burk lingon. Nu kommer tant Bloms hand ner i kylskåpet. Och nu darrar pizzan ännu mera. Men tant Blom tog korven istället och åt upp. En dag skulle pizzan på en promenad, ut på stan. Nu ska han gå till torget, men när han går över gatan kommer en bil. Men han svänger in på Pratargatan 38 precis före. Slut.
Laboration 1: Ordvariation
• Blom/Bloms 6
• En 6
• Han 4
• Nu 5
• Och 6
• Pizza/pizzan 6
• Tant 6
Laboration 2:
Meningsinledande ord Det var en gång en pizza som bodde i ett kylskåp på gatan 32. Han bor hos tant Blom. Och tant Blom är sträng. Pizzan bor i källaren hos tant Blom. Och nu kommer tant Blom och ska äta upp pizzan.
Nu darrar pizzan och gömmer sig bakom en burk lingon. Nu kommer tant Bloms hand ner i kylskåpet. Och nu darrar pizzan ännu mera. Men tant Blom tog korven istället och åt upp. En dag skulle pizzan på en promenad, ut på stan. Nu ska han gå till torget, men när han går över gatan kommer en bil. Men han svänger in på Pratargatan 38 precis före. Slut.
Laboration 3:
Ordklassfördelning (adjektiv) Det var en gång en pizza som bodde i ett kylskåp på gatan 32. Han bor hos tant Blom. Och tant Blom är sträng. Pizzan bor i källaren hos tant Blom. Och nu kommer tant Blom och ska äta upp pizzan.
Nu darrar pizzan och gömmer sig bakom en burk lingon. Nu kommer tant Bloms hand ner i kylskåpet. Och nu darrar pizzan ännu mera. Men tant Blom tog korven istället och åt upp. En dag skulle pizzan på en promenad, ut på stan. Nu ska han gå till torget, men när han går över gatan kommer en bil. Men han svänger in på Pratargatan 38 precis före. Slut.
Den natten då Ronja föddes gick åskan över bergen, ja, det var en åsknatt så att allt oknytt som höll till i Mattisskogen förskrämt kröp undan i sina hålor och gömslen. Bara de grymma vildvittrorna gillade åskväder mer än alla andra väder och flög med tjut och skrik runt rövarborgen på Mattisberget. Det störde Lovis som låg där inne och skulle föda barn, och hon sa till Mattis: “Skräm iväg grymvittrorna, så här blir tyst, annars hör jag inte vad jag sjunger!” Det var nämligen så att Lovis sjöng när hon födde barn. Det gick lättare då, påstod hon, och ungen skulle troligen bli av en gladare sort, om den kom till jorden under sång. Mattis tog sitt armborst och slängde iväg ett par pilar ut genom skottgluggen. “Ge er iväg vildvittror”, skrek han. “Jag ska ju ha barn nu inatt, begriper ni det, era maror!” “Hoho, han ska ha barn nu i natt”, tjöt vittrorna, “ett åskvädersbarn, ett litet och fult ett får man tro, hoho!” Då sköt Mattis en gång till rakt mot flocken, men de bara hånskrattade
åt honom och flög med arga tjut bort över trädtopparna.
Sammansatta ord:
Några exempel från Ronja Rövardotter
• Åsknatt, åskväder, åskvädersbarn
• Mattisskogen, Mattisborgen, Mattisberget
• Vildvittror, grymvittror
Sammansatta ord ska sitta ihop!
Särskrivningar:
Några exempel
Elevtext (pojke åk 9):
Det är Lördag och Folkrace tävling i Grytlunda min hämma bana. Vi lastar av bilen och bisiktar. Jag ska ut för första hitet jag är närvös. Det är ca: 200 bitalande i publiken. Mamma och min lilla syster står i kiosk och häjar när jag kör. Jag åker fram till start plattan jag får start spår 5. Nu har alla stält upp på sina platser vi är 6 stycken. Man väntar på att röda lampan ska slockna då går starten. Jag har ca: 4500 varv när starten går jag är först iväg. Mina sponsor chefer är funsionärer första hitet och för aplåder när jag går i mål efter 3 varv. Det är roligt att vinna ett hit för att man får beröm. Jag vinner andra hitet och kommer tvåa i tredje hitet. Jag fick ihopp 19 poeng så jag kom till A:final. Där gick det inte bra jag blev på körd i första kurvan och fick bryta. Jag fick ta i mot mitt pris framför all publik när det var klart säger spikern att jag ska stanna. Då säger han att jag ska vara kranskulla åt damerna alla började skratta åt mitt ansiktsuttryck. Men det gick bra. sen lastar vi och åker hem.
Bild från Wikipedia Commons
Sexordsroman
Ernest Hemingway:
“For sale:
Baby shoes,
Never been worn.”
Margaret Atwoods:
"Longed for him. Got him. Shit."
- Död?
- Mördad…
- Hur?
- Strypt.
- Vem?
- Jag!
Att handleda elevers språkutveckling
• Vad ser vi som viktiga kvaliteter i elevers skrivande? Och vad grundar vi det på?
• Hur mäter vi det?
• Kan det mätas?
• När ska elevers kompetens fångas, mätas och bedömas?
• Vad vilar lärares bedömningskompetens på?
• Vilka kvaliteter synliggörs i elevers texter?
Astrid Pettersson (2010): Bedömning av kunskap för lärande och undervisning. I:
Forskning om undervisning och lärande(red. Eklund
Solveig). Stockholm: SAF i samarbete med Lärarförbundet
Att göra det väsentligaste bedömbart
och inte det enkelt mätbara
till det väsentligaste.
Elevtext: Nybörjarskrivare åk 1 (okt)
Elevtext: Flicka Svenska 1 (gymnasiet)
Marya Sklodowska blir Marie Curie Hon dog 1934 troligtvis av de höga strålnings doser som hon utsatts för under alla de år som hon och hennes man har forskat. Marya Sklodowska föddes 1867 i Polen. Hon har arbetat hårt för att komma dit hon kom. När hon hade gjort sin matematikexamen och blev näst bäst i klassen fick hon arbeta hos professor Lippmans laboratorie. Året innan gjorde hon väldigt bra ifrån sig på sin fysikexamen och blev bäst i klassen. Hon lärde känna en ung forskare som hette Pierre Curie som även blev hennes man 1895. Marya tog den franska stavningen av hennes namn, Marie. När Marie var ung studerade hon matematik, fysik och kemi i Frankrike. Hon var den första kvinnan att studera på Sorbonne och den första kvinnan att föreläsa där, vilket var en mycket stark insats. Samma år som hon avlade lärarexamen fick de två ett barn, Irene, 1897. --- Marie inrättade nästan 200 fasta och mobila anläggningar för strålning. De var vid fronten för att med röntgen och radiumstrålning vårda de som blivit skadade i första världskriget. Detta arbete deltog hon själv i. Efter kriget slutade hon inte med forskningen utan fortsatte som ledare för en institution där man forskade om radium. Hennes sista år fick hon se hennes dotter och svärson göra framgångsrika forskningar i laboratoriet. Året efter att Marie hade dött fick de Nobelpriset i kemi. 1934 dog hon av leukemi. Jag tycker att hon har varit en stor hjälp för utvecklingen.
Två viktiga genremarkörer
Sambandssignaler (konjunktioner, subjunktioner, konjunktionella adverb)
Efter
Nu
När
Sen
Sedan
Disposition
Kronologi
Hur ser du på grammatik?
• Märker ibland hur man bland vuxna kan möta en märklig attityd, som att det är ”coolt” att inte ha så mycket insikt i den ”dötrista” grammatiken. Detta är däremot en ännu mer trist inställning, och då det även finns exempel på samma inställning inom lärarkåren, på skilda stadier, är det inte längre bara trist utan helt enkelt förödande ansvarslöst gentemot eleverna.
• Lyft frågan om alla lärares grammatiska kunskap, oavsett ämnesinriktning! Det är mitt förslag. Lärarlegitimation i all ära, utbildning, examen, kurser och ”lyft” i det oändliga, men frågan kvarstår; vad krävs av kunskap i vårt eget språk?
• Jag Håller med dig till fullo. Mina kunskaper är dammiga inför denna kurs... men jag har dom faktiskt långt in i hjärnans virrvar.
• Jag skulle alldrig drömma om att bedriva undervisning i något ämne utan att besitta grundkunskaperna i svenska språket, som i sin tur gör att jag har ett språk själv som är lämpligt att använda i tal och skrift. Det du lyfter är en angelägen fråga
Frågor vi ofta möter
• Varför säger man hård och mjuk vokal – och varför är det viktigt?
• Varför ska man kunna grammatik överhuvudtaget? Jag kan ju svenska ändå!
• Har svenskan riktiga regler för stavning, eller är allt undantag?
• Hur vet man egentligen när man ska använda kommatecken?
• Vad är en fullständig mening? • Hur ska jag förklara skillnaden mellan de, dem och dom? • Vems hatt hämtas i meningen: ”Karin hämtade hennes
hatt”? • Var = vart…SANT? (Var går du? Vart är du på väg?)
