Insider Almedalen metro 2014

Möt familjen i det gröna huset

DRÖMKÅKEN Hållbart boende

s. 24–25

Missa inte årets mest miljövänliga race

RALLY MED SLADDSå tycker dagens unga Elbilsevenemang

s. 30–31s. 06–07

”Traditionella partier har inga riktiga svar”

InsiderALMEDALEN 2014

Gunhilds tallriks- modell

Mat och miljö

s. 18–19

Din guide till de gröna frågorna i Almedalen

32 sidor med

hållbarhet i fokus

Bostäder – nyckeln till stockholms utveckling

Hyresgästföreningen region Stockholm bjuder in till seminariumonsdag 2 juli11.00–12.30 (lunch serveras kl 12.30)Biograf Borgen, salong 4, hästgatan 24, visbyAnmälan till: dittlivsboende.se/anmalan

Stockholm attraherar både internationellt och nationellt men attraktionskraften hotas av akut bostadsbrist, framför allt brist på hyresrätter. Bostäder är en förutsättning för tillväxten, jobben och välfärden. Hur ska Stockholm bli en modern, dynamisk region som står sig i internationell konkurrens?

dittlivsboende.se

”min idé är att arbeta tillsammans med personer somrepresenterar olika matkulturer. Jag ser hyresrätten som enmöjlighet för människor att starta ett liv i stockholm.För mig är rätten till boende lika självklar som rätten till arbete.”

JoseFin uhnBom, vd Provins mAt – det nyA nordiskA kÖketmed AmBition Att skAPA JoBB genom mAt

i rätten Att hyrA Bor mÖJligheten

Bostäder – nyckeln till stockholms utveckling

Hyresgästföreningen region Stockholm bjuder in till seminariumonsdag 2 juli11.00–12.30 (lunch serveras kl 12.30)Biograf Borgen, salong 4, hästgatan 24, visbyAnmälan till: dittlivsboende.se/anmalan

Stockholm attraherar både internationellt och nationellt men attraktionskraften hotas av akut bostadsbrist, framför allt brist på hyresrätter. Bostäder är en förutsättning för tillväxten, jobben och välfärden. Hur ska Stockholm bli en modern, dynamisk region som står sig i internationell konkurrens?

dittlivsboende.se

”min idé är att arbeta tillsammans med personer somrepresenterar olika matkulturer. Jag ser hyresrätten som enmöjlighet för människor att starta ett liv i stockholm.För mig är rätten till boende lika självklar som rätten till arbete.”

JoseFin uhnBom, vd Provins mAt – det nyA nordiskA kÖketmed AmBition Att skAPA JoBB genom mAt

i rätten Att hyrA Bor mÖJligheten

Vem är det egentligen som styr inom politiken?

Biffen, bilen och bostaden är ett uttryck som förekommer i valstrategiska diskussioner i

de svenska politiska partiernas syn på välfärdstaten. Tidningen Insider tar med dig till ett Almedalen där begrep-pet börjar få en ny näring – men nu handlar det inte om ”Business as usual” utan mer om en hållbar samhällsut-veckling. Både företag, organisationer och andra samhällsaktörer bidrar nu tillsammans med att ge ett förnyat in-nehåll till välfärdsdialogen. Sakta men säkert ser vi företag som lyfter fram sina sociala ambitioner om hur man till exempel löser klimatfrågan.

Att tala om biffen, bilen och bosta-den utifrån hållbar utveckling, global fattigdom och rättvisa, klimathot och överkonsumtion av fossila resurser för att nämna några ödesfrågor för fram-tiden borde självklart prägla politiken och det långsiktiga samtalet.

Så är det inte i dag.

Politiken och partiernas roll i sam-hällsutvecklingen har förändrats över tid. Partierna har under lång tid fått krympande betydelse för människors engagemang. SCB:s undersökningar har visat att trenden är tydlig över tid – intresset för samhällsfrågor har ökat, men partitillhörigheten har minskat drastiskt.

Politiskt intresserade söker sig i dag till andra arenor än de politiska partier-na. Internet och sociala medier skapar

nya sätt för människor att visa sitt samhällsengagemang. Men också andra aktörer som PR- och lobbyfirmor har utnyttjat tomrummet på de traditionella politiska partiernas arena. Politiken har härigenom blivit en färskvara som paketeras i kortsiktiga politiska utspel som inte alltid gagnar samarbete och långsiktig samhällsutveckling.

När partierna är alltmer åderlåtna vad avser såväl idéarbete, kampanjarbete och dialog, så fyller kommersiella bolag gärna detta vakuum. Som experter på kommunikation är PR-byråerna viktiga, men vad händer med innehållet när PR-byråernas inflytande ökar? De drivs inte av någon långsiktig samhällsvision eller av demokratiska processer. Det som styr är deras kortsiktiga uppdrag.

Almedalen är den plats där vi tydligast ser hur politiska partier och deras intressenter agerar i de publika samtalen. Den fråga som bör ställas inför årets Almedalsvecka är vad de politiska partiernas minskade roll och PR-/lobbybyråernas ökade inflytande innebär för demokratin. Ökar det kortsiktigheten och opportunismen ytterligare inom politiken? Bidrar arbetssättet till en fortsatt fördjupning av det demokratiska underskottet i de politiska partierna? Hur kan PR-/lobbybyråernas bidrag ges mer lång-siktig substans och transparens? Vad kan vi kräva av de politiska partiernas ledarskap? n

Politiska partier får allt mindre inflytande – i dag är det ofta PR-byråerna som sätter agendan. Vad innbär det för

demo kra tin? Det frågar sig Kaj Embren, grundare av Respect.

Ledare

INSIDER ALMEDALEN 2014 INTROVälkommen

4

Visste du att ...

... för tjugofem år sedan var

nästan var femte man och var

tionde kvinna medlem i ett

politiskt parti? I dag är andelen

parti anslutna nere i drygt 5

procent.

Kaj Embren Grundare och del ägare av Respect och en av initiativtagarna till Stora Lobbydagen.

Redaktion Projektledare: Sofia Westfahl, [email protected] Produktion: Oh My, www.ohmy.nu

PEDAGOGISKA TEAM

KVALITETSSTÖDJARE

KREATIVT LÄRCENTRUM

VI SKAPAR BARNENS BÄSTA FÖRSKOLA malmo.se/forskola

INSIDER ALMEDALEN 2014

4

PEDAGOGISKA TEAM

KVALITETSSTÖDJARE

KREATIVT LÄRCENTRUM

VI SKAPAR BARNENS BÄSTA FÖRSKOLA malmo.se/forskola

Rapporten Global Youth 2013 från Kairos Future visar att 73,4 miljon-er unga förväntades vara arbetslösa år 2013 och detta avspeglas i ungas värder-ingar, där tre av fem personer ser mörkt på samhällets framtid. Det största oros-momentet för ungdomar globalt sett är att inte få ett jobb och de har en låg tilltro till politiken. Många ungdomar är i dag politiskt intresserade men inte partipolitiskt aktiva. Engagemanget har antagit nya former i och med de sociala mediernas intåg och till viss del har det, i alla fall i Sverige, kanske att göra med de krympande ideologiska klyftorna inom svensk partipolitik.

Mats Lindgren är vd och grundare av konsult- och analysföretaget Kairos Fu-ture och han ser ett trendbrott kopplat till 90-talisternas värderingar.

– Om man tittar på ungas värdering-ar ur ett långsiktigt perspektiv kan man se att varje ungdomsgeneration sedan 60-talet haft allt mer extrema åsikter i snart sagt varje fråga än generationen innan. De har allt mer prioriterat det forskarna kallar post-materiella frihets-

värden. Men med generationen född runt 1990 vänder trenden. Vi går från dekon-struktion till rekonstruktion av värden och värderingar.

I stället för att se till de traditionella individualistiska värdena vill dagens unga rekonstruera kollektivistiska vär-den och fokuserar tydligare på den lilla världen. Dagens unga drömmer om ett bra jobb, att skaffa en partner, att vara en bra förälder och att ha ett schysst bo-ende.

– Där finns förmodligen en koppling till att de växt upp i en tid som präglats av osäkerhet. En generation med den här inställningen är bättre rustad för att ta sig an större frågor på lång sikt.

Vi befinner oss i en ekonomisk situa-tion som har stora likheter med den på 30-talet och Mats Lindgren menar att den ekonomiska krisen skapat både en politisk radikalisering och en polariser-ing.

– Det sker en polarisering även bland ungdomsgrupperna och sett till likes på Facebook är det SDU, Ung Vänster och

Fakta

Dyster syn på framtiden

———— I Global Youth- studien svarar 71 procent att

politiken är för kortsiktig, och endast 39

procent ser ljust på samhälls-utvecklingen. Arbetslöshet

är det främsta hotet för unga men på andra plats kommer

oron för miljön. 30 procent anser

att den globala klimatkrisen inte

längre går att lösa och hela 51 procent anser

att vi behöver en världsregering för att råda bot på problemen.

INSIDER ALMEDALEN 2014 INSIDER ALMEDALEN 2014

drömmen om ett tryggt liv

Ungas värderingar och syn på samhället ger avtryck på vår framtid. Mats Lindgren, vd på Kairos Future berättar hur ungas värderingar förändrats över tid

och hur de politiska vindarna blåser.TEXT: JENNIFER ÅSTRÖM FOTO: SHUTTERSTOCK, BJÖRN LEIJON

Unga värderingar

6 7

I FOKUSGlobal Youth

Twitter är designat

för snabba punch -

lines snara-re än dialog

vilket riskerar att

likrikta debatten runt det politiskt korrekta.

Ungdomarnas röster blir högre. Och i stället för att se till de traditionella individualistiska värdena fokuserar de tydligare på den lilla världen; dagens unga drömmer om ett bra jobb, att skaffa en partner, att vara en bra förälder och att ha ett schysst boende.

Mats Lindgren.

Unga Feminister som vid sidan av SSU får flest tummar upp och ökar snabbast. Polariseringen skapas för att det finns grupper i samhället som inte känner sig hemma, och de som känner sig minst hemma i det svenska samhället väljer allt oftare att rösta på Sverigedemokraterna. Att etablissemanget raljerar med dessa personer spär på den effekten ytterligare.

Vänstervågen syns också tydligt på global nivå där 60 procent beskriver sig som vänster i undersökningen Global Youth. Det är fler som beskriver sig som vänster i alla elva undersökta länder utom i Kina där man i stället drar åt höger. Inte minst i Spanien, ett land som genomgått en stor ekonomisk kris, gör vänstervågen tydligt avtryck.

– Om vi tar Feministiskt Initiativ som ett exempel avviker de tydligt från övriga politiska partier, precis som Sverigedemokraterna. De är aktivis-ter med en vision, snarare än pragma-tiska och tråkiga politiker. De tra-ditionella partierna har inga riktiga svar och triangulerar runt samma referenspunkt. De driver inte längre

frågor och idéer utan följer opinioner. Det är ett skäl till ungas avvaktande in-ställning till det politiska systemet.

Globalt sett ser vi en snabb konver-gens i värderingar. Om utvecklingen fortsätter kommer den globala medelk-lassens unga ha ungefär samma värde-ringar och livshållning oavsett var de bor runt 2050, menar Mats Lindgren. Variationen kommer finnas inom länder snarare än mellan dem.

– Utvecklingen med en allt mer indi-vidualiserad mediekonsumtion riskerar samtidigt öka skillnader i världsbilder inom länder, och sociala medier kan rent av driva på detta. Twitter är des-ignat för snabba punchlines och an-grepp snarare än dialog vilket riskerar att likrikta debatten runt det politiskt korrekta. De som inte klarar att navig-era i politiskt korrekt debattklimat eller har uppfattningar där de blir stämplade söker sig till andra forum där de i värsta fall bara får bekräftelse. Då får vi ökade värderingsmässiga klyftor och ett betyd-ligt sämre politiskt klimat. n


6 7

98


När Felicia Margineanu från Sollen-tuna och Madeleine Opira från Husby bildgooglade ”förorten” och möttes av mörka bilder på sönderbrända bilar, betonggråa hus och det relaterade sök-förslaget ”ghetto” kände de att det var dags för en förändring. Så där såg inte deras hem, förorten, ut i deras ögon.

– Vi kände inte igen oss i den eta-blerade mediabilden. Det var en bild som skapats av media, sensationsjour-nalistik och fördomar. En fragmenterad bild som till och med är skadlig. Det blir en stämpel man får som förortsbo, vilket skapar ett vi och dem-samhälle, säger Madeleine Opira.

– Det är en negativ bild av förorten som är lätt att ta till sig och som kan göra att man inte känner sig uppskat-tad. Som fotograf triggas jag av kameran som verktyg, och eftersom alla har en mobilkamera i fickan såg vi en möjlighet att tillsammans skapa en mer sann bild av förorten, säger Felicia Margineanu.

Den första juni startade kampan-jen som vill skapa en ny, ljusare syn på

förorten. Alla förortsbor uppmanas att lägga upp positiva bilder från sin vard-ag under hashtagen #förortenimedia. I skrivande stund, efter bara två veckor, har över 500 bilder kommit in, från hela landet.

– Vi vill ta tillbaka makten från me-dia, och ge människor som bor här ute möjlig heten att skapa sin egen bild, säger Madeleine Opira.

– Vi önskar att människor ska känna en nyfikenhet för sin omgivning och va-randra, fortsätter Felicia Margineanu.

Kampanjen kulminerar i Almedalen. Den 28 juni avgick en buss med #förort-enimedia från Botkyrka, med sikte mot samtal och diskussion om mediabilden av förorten under politikerveckan. Men det tar inte slut där.

– Det här är bara en kickoff till en långsiktig satsning mot att ta samtalet vidare. Vi tänker oss fotoutställningar och andra sätt att göra den här digitala kampanjen även till något fysiskt, säger Felicia Margineanu. n

suddar bort bilden av brinnande bilarOm man tycker att mediabilden av förorten är

skev, vad gör man då? Gnäller? Känner hopplöshet? Hoppas på förändring? För Madeleine Opira på tankesmedjan A Million Minds och fotografen Felicia Margineanu fanns bara ett alternativ – att ta tillbaka makten från media, och förändra

bilden på egen hand. Med kampanjen #förortenimedia har de kommit en god bit på väg.

TEXT: JOZEF LEGO SILFVERBERG FOTO: KRISTOFER HEDLUND, OHSNAP! SWEDEN, MIRA LINDGREN

#förortenimedia

I FOKUSMedierapportering

Om ...

Bakom initiativet

————NAMN: Madeleine

Opira. GÖR: Grundare av och chef på

tanke smedjan A million Minds.

BAKGRUND: Jurist. BÄSTA

MED FÖRORTEN: Jag får all min

kreativitet härifrån.

NAMN: Felicia Margineanu.

GÖR: Fotograf på OhSnap!

Sweden. BAKGRUND: Självlärd fotograf. BÄSTA MED FÖRORTEN:

Naturen. Det finns så fantastiska

naturområden.

98


Fakta

InitiativetFörorten-

imedia————

Förortenimedia är ett initiativ från A Million

Minds och OhSnap! Sweden samt ett samar-

bete tillsammans med Orten i

fokus, The Good Tribe, Naures

Sager, Rättbuss och Subtopia.

LÄS MER: forortenimedia.

se

Felicia Margineanu och Madeleine Opira kände inte igen sig i mediebilden av förorten. Därför startade de kampanjen #förortenimedia, som ska skapa en ljusare syn. Hittills har över 500 positiva bilder från förortsbors vardag taggats och publicerats i sociala medier.

suddar bort bilden av brinnande bilar

radikal hållbarhetär enda alternativet

– När Ray Anderson bestämde sig för att förändra det företag han startat stod miljön inte speciellt högt på agendan för industrin. Men han tänkte inte vänta på att företag eller politiker skulle komma med lösningar utan satte själv upp ett radikalt mål för år 2020: Mission Zero. Interface skulle bli ett hållbart företag och inte lämna några skadliga spår utan i stället stärka miljön. Det första som gjordes var att reducera all form av re-sursslöseri, vare sig det handlade om utsläpp, skräp eller tid. Målet innefattar också att vi ska producera utan avfall, en-bart använda förnybar energi, återvinna vårt eget material och sluta använda olja.

Interface har gjort stora framsteg och reducerat sitt ekologiska fotavtryck med 90 procent i Europa. Rob Boogaard säger att mycket handlar om engagerade och initiativrika medarbetare.

– För att nå vårt mål är vi beroende av innovativ teknologi och design, men det handlar inte bara om det utan om att sätta radikala mål och hitta vägar dit. Vi återvinner vårt eget material men efter-som vi är ett växande företag och att det aldrig går att få tillbaka 100 procent av materialet, så tog vi kontakt med den kommersiella fiskeindustrin för att börja återvinna förbrukade nylonnät till nya produkter. I samma veva var en av våra medarbetare på semester i Asien och

såg stora problem med nedskräpning av haven där och tyckte att Interface skulle göra något åt det. En stor del av skräpet bestod av gamla fiskenät och det ledde till Net-Works, som är ett samar-bete med organisationen ZSL och Aqua-fil, där invånarna i Filippinerna rensar stränder och vatten på gamla nät som vi köper och gör nylongarn av.

Interface är ledande inom hållbarhet och Rob Boogaard säger att radikal håll-barhet är möjligt – och det betalar sig. På frågan om det här är en den nya in-dustriella modellen i Europa svarar han: definitivt!

– Det finns inget annat alternativ. Ray Anderson insåg att det vara dags att göra något redan 1994, i dag är det ett måste. Jag är väldigt exalterad över att få vara med och göra rätt för miljön och jag vet att det innebär framgångsrika och fris-ka företag. Sedan 1996 har vår hållbar-hetsstrategi sparat oss 7,5 miljoner euro per år. Vi har ett eget hållbarhetsprogram i tre olika nivåer, nivå 1 är obligatorisk för alla medarbetare medan de andra två är valfria. Genomgår du hela program-met examineras du genom en uppsats och blir hållbarhetsambassadör. Av våra 900 anställda i Europa har vi 119 ambas-sadörer, det tycker jag är helt fantastiskt. Vi vill sprida vår hållbarhetsmodell och inspirera andra företag att ta efter. n

20 år efter starten insåg grundaren av Interface, Ray Anderson, att den industri han var en del av förbrukade jordens resurser på ett ohållbart sätt. En förändring var nödvändig och då föddes idén om

Mission Zero. Möt Rob Boogaard, CEO på Interface Europe, som berättar om Interfaces resa mot att bli ett av världens mest hållbara företag.

TEXT: EMELIE ANDERSSON FOTO: JEROUEN BOUMAN

Interface

INSIDER ALMEDALEN 2014 I KORTHETHållbara företag

10

Om ...

Rob Boogaard

————GÖR: CEO på

Interface, som utvecklar, tillver-kar och levererar

marknadens största sorti-

ment av textila golvplattor.

SER FRAM EMOT PÅ ALMEDALEN: Att dela vår his-toria med andra och att lyssna

och lära av andra. Det är viktigt för

oss att skapa kontakt med andra företag

som arbetar på samma sätt.

WTF! Chefen sa att jag måste jobba på söndag. Önskar hon brann upp i en helveteseld!

?

NÄR DU BEHÖVER NYTT JOBB.SNABBT.

metrojobb.se

Damn autocorrect.

Sorry, det där var till min tjej. Villebara önska dig en jättetrevlig helg.


10

WTF! Chefen sa att jag måste jobba på söndag. Önskar hon brann upp i en helveteseld!

?

NÄR DU BEHÖVER NYTT JOBB.SNABBT.

metrojobb.se

Damn autocorrect.

Sorry, det där var till min tjej. Villebara önska dig en jättetrevlig helg.

Sverige ses ofta som ”bäst i klassen” i Europa när det kommer till hållbarhetsfrågor. Något som kan göra att vi känner oss nöjda och inte vågar sätta högre mål.


12 13

I FOKUS

Sveriges klimatpolitik————

• Målet för de svenska utsläppen av växthusgaser, från verksamheter som inte ingår i systemet för handel med utsläppsrätter, är att de ska minska med 40 procent till år 2020 jämfört med 1990. • Halva Sveriges

energianvändning år 2020 ska komma från förnybara energikällor. • Sverige år 2030 ska ha en fordonsflotta som är oberoende av fossil energi. • Sveriges nettoutsläpp av växthusgaser vid mitten av detta sekel ska vara noll.

• 20 procent effektivare energi användning år 2020.• 10 procent förnybar energi i transportsektorn 2020.

Hållbara städer

– Det är den största affärsmöjligheten i människans historia, säger Lars Ling, vd för CleanTech Region och Green Solu-tions from Sweden.

Hårda utsläppsregler och en politisk medvetenhet har gjort att Sverige länge legat i framkant när det handlar om mil-jötekniska lösningar. Bland annat har många länder intresserat följt Sveriges 2020-mål, men knappt hann förslaget skrivas under innan kritiken kom.

– Det är för låga mål, där många går att uppnå redan i dag. Det är inga ut-maningar och hämmar utvecklingen. Jag tycker att vi i stället borde dubbla målen och ta ledningen i världen, säger Lars Ling.

Sverige ses ofta som ”bäst i klassen” i Europa när det kommer till hållbarhets-frågor. Något som kan göra att vi känner oss nöjda och inte vågar sätta högre mål.

– Eftersom vi har ett hållbart demo-kratiskt välfärdssamhälle bör det finan-sieras av bra hållbara företag. Till 2050 räknar man med att världens befolkning ökat med tre miljarder människor som kommer att behöva energi, mat och vatten. Världens största marknad finns inom energieffektiva arbetsplatser och hem samt hållbar konsumtion. Där bor-de Sverige ta ett ledarskap.

Det är inte bara svenska företag som sitter på attraktiv kompetens för kunder.

Ofta går kommunerna i bräschen för ut-vecklingen.

– Trenden du ser ute i världen i dag är att det byggs smarta hållbara städer med människan i centrum. Mycket av den kunskapen har kommunerna i dag. Vi borde utveckla möjligheterna att kom-mersialisera den här typen av innovati-va lösningar inom bland annat avlopp, förnybar energi, vattenrening och fjärr-värme som ofta sitter i kommunägor. Många kommuner har kommit en bra bit, vilket Västra hamnen i Malmö, Nor-ra Djurgårdstaden i Stockholm och Riv-er City i Göteborg är exempel på. Man har även utvecklat hanteringen av dele-gationer som vill lära sig och köpa våra lösningar, säger Lars Ling.

Att vi i dag satsar pengar på miljöföre-tag bedömer han inte är tillräckligt.

– I Sverige slår vi oss för bröstet när vi lägger 700 miljoner på miljöföretag och tycker att det är fantastiskt. Men i Sydkorea lägger de 15 miljarder dollar på ett energieffektiviseringsprojekt. Det är för att de ser en möjlighet att skapa jobb, produkter och tjänster inom det här området. I Sverige, med vår erfar-enhet, historia, kreativitet, kunskaps- och innovationshöjd, har vi ännu bättre förutsättningar för att bli världsledande, inom till exempel solenergilösningar, säger Lars Ling. n

Lars Ling på CleanTech Region.


dags att dubbla målenCleanTech Region

12 13

Sverige har alla förutsättningar att bli ledande inom miljöteknik för hållbara städer, men från politiskt håll saknas de stora satsningarna. Nu riskerar vi att

bli omsprungna av länder som satsar mer.TEXT: RICKARD LINDHOLM FOTO: SHUTTERSTOCK

Fakta

Företag som lyckas

———— Absolicon Solar

Collector AB från Härnösand har

ett skrivit under ett samarbete

att bygga fabrik-er med företaget Ensources LLC i USA, specialis-ter på förnybar energi. Deras

teknologi för att koncentrera so-

lenergin kommer i framtiden att

vara en viktig del i de amerikanska företagens fram-

tida behov av förnybar energi och skapa jobb.


Ny tid kräver nytt politiskt

ledarskapSveriges kommande regering måste inleda ett omfattande

förändrings arbete, där målet är en mer hållbar ekonomi med nollutsläpp av växthusgaser. Riksdag, regering och kommuner måste också samspela mer effektivt och dynamiskt. Det skriver

sju företag och organisationer med ett hållbart samhälle i fokus.

14 15

DEBATTKlimatfrågan

Forskarnas allt tydligare varningar för en värld i obalans skärper kraven på förändrat beslutsfattande och beteendeförändringar. Inga nationsgränser sätter stopp för ständigt ökande koldioxidhalter i atmosfären. Vi ser ökande klyftor mellan fattiga och rika i spåren av den finansiella krisen. Arbetslösheten stiger, inte minst bland unga.

Agendan för en hållbar utveckling breddas allt mer. Ytterst handlar den om att säkra välfärd och välbefinnande i framtiden. Politiken måste skapa långsiktiga och effektiva spelregler för en tid i snabb förändring, där människor och ekonomier blir allt mer sammanlänkade och där samverkan mellan olika aktörer är helt avgörande för att byg-ga en hållbar framtid.

Supervalåret 2014 ger oss möjligheter till en bredare politisk diskussion vad gäller den samver-

kan och de åtgärder som behövs - i Sverige såväl som internationellt. Samspelet mellan miljö- och klimatmålen, resurseffektivisering och den ekono-miska politiken kräver ramverk som är både lång-siktiga och öppnar för breda lösningar, primärt över blockgränserna, Dessa frågor är inte mindre viktiga frågor än den traditionella utrikes- eller säkerhetspolitiken.

Vi behöver också öka transparensen och våga ifrågasätta nuvarande sätt att redovisa miljö- och klimatpåverkan. Sverige berömmer sig av att ha minskat CO2-utsläppen samtidigt som BNP ökat. Rätt så, men redovisningen är inte komplett även om den följer internationella normer. Om klimatpåverkan istället mäts i form av svenska folkets konsumtion – inkluderande importen av varor och internationella flygresor – så blir bilden


14 15

en annan. Därför måste livsstil och konsumtions-vanor sättas tydligt i fokus – här kan Sverige gå före.

Rätt hanterade innebär utmaningarna på miljöområdet en möjlighet för både ökad sysselsättning och konkurrenskraft. Europas industri, kan enligt en ny rapport från Lavery Pennell, The New Industrial Model, öka sina vinster med 9 % och skapa nästa 170 000 nya jobb genom att investera i resurseffektivisering och en ökad användning av förnyelsebar energi. Genom ett sådant upplägg skulle utsläppen av koldioxid reduceras med 1, 200 miljoner ton, det vill säga närmare 15 % av Europas totala utsläpp av växthusgaser.

Norden med 25 miljoner invånare och med en kombinerad BNP på cirka $ 1 000 miljarder kan visa vägen i klimatomställningen och ett mer hållbart resursutnyttjande. En rapport från tankesmedjan Global Utmaning, visar att en nivå med de facto nollutsläpp för Sverige är en möjlighet.

Nordisk skogs- och bioenergiindustri är världsledande och kan bidra inom nya affärsom-råden som tex i omställningen av transportsek-torn – från bensin och diesel till en kombination av elektrifiering och biobaserade drivmedel. Skogs- och bioenergisektorn kan därtill bidra med en förädling av cellulosan till rader av nya produkter. Erfarenheterna i Norden av fjär-rvärme är vidare ett exempel för effektivare energianvändning på kontinenten, särskilt i Central- och Östeuropa. Fjärrvärmesystem med fjärrkyla – också dessa utvecklade i Norden – och smarta elnät är andra goda exempel för en mer hållbar utveckling.

Multinationella företag som till exempel Ericsson, H&M, SKF, ABB och Ikea visar vägen i den omställning mot mer hållbara strukturer och produktionsmetoder som pågår världen över. Ellen McArthur Foundation visar i flera rapport-er vad en effektivare resursanvändning kan ge i form av lägre kostnader, reducerade CO2-utsläpp och generering av flera jobb. Längre livslängd på produkterna, mer återvinning och återanvändning ger många fördelar.

Hållbar Stadsutveckling är ett bra nordiskt var-umärke. Det är dock ingalunda en isolerad svensk utveckling, utan en mycket stark trend bland otaliga av världens borgmästare/städer världen över. Många städer har redan i dag mer ambitiösa klimatprogram än respektive regeringar.

I den pågående internationella diskussionen om de hållbarhetsmål för perioden efter 2015, som ska ta vid efter millenniemålen, kan mycket av de senaste årens hållbarhetsarbete avläsas. Glo-bala frivilliga överenskommelser inom och mellan företag, det civila samhället och regeringar som FN:s Global Compact , World Business Council for Sustainable Development (WBCSD), Global Reporting Initiative, Carbon Disclosure Project, Global Cities Covenant on Climate, Multistake-holder Forum och Fair Trade är goda exempel där lärdomar kan hämtas för mer hållbara modeller i framtiden. Men frivillighet inom näringslivet räcker inte – vi behöver också tydligare lagstift-ning och ekonomiska styrmedel.

Vi uppmanar därför Sveriges kommande regering att inleda ett omfattande förändringsar-bete, där målet är en mer hållbar ekonomi med nollutsläpp av växthusgaser och en långt effekti-vare resursanvändning över lag. I detta ingår att se över samverkan mellan riksdag, regering och kommuner, och också hur de kan samspela mer effektivt och dynamiskt med andra intressenter till exempel näringslivet, forskningen och civila samhället. Det handlar om att bättre fånga upp det starka engagemang som finns inom många kommuner, företag och organisationer. Vi behöver politiska initiativ inom både fysisk planering och infrastruktur, finanspolitiken (investeringar/pensionsfonder), skattepolitik-en, utbildningen och forskningen, närings- och arbets marknadspolitiken för en grön tillväxtsek-tor och bistånds- och handelspolitiken för att aktivt hjälpa utvecklingsländerna att ta de tekniksprång som är både möjliga och nödvändi-ga. Sverige och Norden har unika möjligheter att gå före.

Vad väntar vi på?

Anders Wijkman, ordförande Romklubben

Johan L Kuylenstierna, vd, Stockholm

Environment Institute

Bo Andersson, generalsekreterare

Föreningen Norden

Kaj Embrén, grundare och

delägare Respect

Kristina Persson, ordförande

Tankesmedjan Global Utmaning

Håkan Wirtén, generalsekreterare,

Världsnaturfonden, WWF

Mats Lindgren, vd Kairos Future


en global välfärds-utmaningUnder en eftermiddag på Teaterbåten

bjuder Föreningen Norden, Romklubben, Global Utmaning, Kairos Future, Respect

Climate, Stockholm Environment In stitute och WWF in till en serie seminarier kring

klimatfrågan. Här är hela programmet.

16 17

PROGRAMSeminarium i Almedalen

IPCC. Torka. Stormar. 400 ppm. Under 2014 fortsätter klimatfrågan sin förflyttning från avgränsad miljöfråga till systematisk välfärds- och överlevnadsfråga. Den står ofta i centrum av den globala politiken, även om vi fortfarande har svårt med ett samtal som ska greppa helheten. Med en ökad befolkningstillväxt i vattennära stadsmiljöer stiger kostnader och risker. Vi ser nu också krigs- och konflikt-lägen i spåren av klimatförändringarna.

En hållbar samhällsutveck ling måste präglas av hel-hetssyn och resurseffektivitet, där sektors- och geografiska ansvarsgränser suddas bort och fler intressenter deltar i en samhällsmodell som integrerar ekonomiska, ekologiska och sociala perspektiv.

Men frågan är – vilka konsekvenser får denna utveckling för det politiska systemet? Och vad ställer det för krav på politiken; hur ska vi agera globalt, i EU och nationellt?

Under en eftermiddag på Teaterbåten i Almedalen bjuder Föreningen Norden, Romklubben, Global Utmaning, Kairos Future, Respect Climate, Stockholm Environment Institute och WWF in till en serie seminarier där klimatfrågan belyses ur olika infallsvinklar: klimat-politik (på svensk, europeisk, lokal och global nivå), finan-siering och investeringar, näringsliv, regioner och städer.

Välkommen!

13.30–14.45

Klimatstrategier i en ny välfärdsmodell – förnyelse

och anpassning till en ny tidEnligt EU:s egna långsiktiga trendanalyser så kommer en policy som bygger på ”business as usual” inte kunna möta varken EU:s mål om ett dekarboniserat EU 2050 eller 2C gradersmålet. EU:s målsättning med klimatmål, energieffektivisering och förnyelsebar energi indikerar en sammanhållen politik för en hållbar tillväxt. Att skilja dem åt blir en återgång till “business as usual” och en väg bort från helhetssyn, övergripande policy och långsiktiga spelregler för samhällsutveckling. Flera regeringar har redan nu infört klimatpolitiska ramverk. Vilken väg väljer Sverige och övriga nordiska länder?

MEDVERKANDE: Rob Boogaard, Interface Inc, Interim President & Chief Executive Officer Europé, Middle East, Africa and India. Anders Wijkman, ordförande Romklubben.Sinikka Bohlin, ordförande Föreningen Norden. Kristina Persson, ordförande Global Utmaning. Mats Lindgren, vd och grundare, Kairos Future. Maria Sunér Fleming, ansvarig för energioch klimatfrågor på Svenskt Näringsliv. SAMTALSLEDARE: Johan L Kuylenstierna, vd, Stockholm Environment Institute.


16 17

14.50–16.05 16.10–17.10 17.15–18.10

18.15–20.00

Finansmarknaden – dags att avveckla investerings

planerna för olja, gas och kol – men hur?

Enligt WWF:s kartläggning äger fem av APfonderna andelar i fossilenergibolag, motsvarande 93 ton per pensionsberättigad person, vilket kan jämföras med 10 ton koldioxid i utsläpp per person från produktion och konsumtion i Sverige förra året.

Vilka strategier använder kapitalägare och förvaltare för att minska sin klimatpåverkan? Vilka verktyg finns tillgängliga att använda?

Svenska kyrkan, en av flera placerare som övergav de fossila bränsleinvesteringarna för fem år sedan, är utgångspunkt för diskussionen.

MEDVERKANDE: Gunnela Hahn, placeringsansvarig, Svenska kyrkan. Anette Andersson, Portfolio Manager, Investment Management, SEB Wealth Management. Maximilian Horster, South Pole Carbon. Joacim Lindgren, vd Sörmlands Sparbank. Mats Andersson, vd, 4:e AP fonden. Bo Jerlström, Global Utmaning. Magnus Emfel, Senior Advisor Green Finance, Global Climate & Energy Initiative (GCEI), WWF International. MODERATOR:

Johan Hassel, kanslichef, Global Utmaning.

Städers drivkraft men nationell passivitet

Över hälften av världens befolkning bor nu i städer som står för över 70 procent av de globala koldioxidutsläppen. Samtidigt rymmer staden stora möjligheter att förse samhället med smarta sätt att möta mänskliga behov med små fotavtryck och med ökad livskvalitet. Men för att uppnå den omställningen krävs en omdirigering av dagens investeringar som i dag bidrar till utveckling och förstärkning av det nuvarande fossila systemet.

Vad gör våra städer för att driva fram den nödvändiga omställningen mot förnybar energi? Hur stödjer regeringen städernas ambitiösa mål? Är policy och stödstruktur rätt för att möta städernas intresse?

MEDVERKANDE: Per Ankersjö, stadsmiljöborgarråd, Stockholm. Kristina Birath, miljö och samhällsbyggnadsdirektör, Eskilstuna. Jörgen Abildgaard, Executive, Project Director, Copenhagen Climate Plan, Köpenhamn. Bo Andersson, Föreningen Norden. Jakob Granit, centerchef, Stockholm Environment Institute.SAMTALSLEDARE: Barbara Evaeus, WWF.

Marknaden visar ledarskap

Det finns företag som vill mer än att se skattepengar gå via biståndsbudgeten. En ny marknad växer för företag som vill ta direktansvar och förändra villkoren för lokalsamhällen i utvecklingsländerna. Men också stora multinationella företag som till exempel H&M arbetar i sin underleveratörskedja med hållbara material och socialt ansvarstagande. Department, myndigheter, företag och branschorganisationer involveras allt oftare i en utveckling som växer fram och där man engagerar sig allt mer i projekt som handlar om mer än bistånd.

MEDVERKANDE:

Helena Helmersson, chef för Hållbarhetsfrågorna på H&M. Ulrika Raab, Energimyndigheten. Charlotte Petri Gornitzka, GD, SIDA. Charlotte Kalin, Chamber Trade Sweden.Jens Olejak, Respect Climate.SAMTALSLEDARE: Niclas Ihrén, Respect.

Kristina Persson och Kaj Embrén summerar dagen direkt efter det sista seminariet.

Klimatmingel med krönika av Gunhild Stordalen

Mat är en nödvändighet som med-för några av de största utmaningarna mänskligheten har att bita i. Johan Kuylenstierna är vd för Stockholm Envi-ronment Institute och menar att livsme-delsfrågan är förknippad med flera olika problem som är tätt sammanlänkade.

– Vi har dels försörjningsperspektivet, att många i världen inte har tillgång till de livsmedel som finns på grund av ex-empelvis marknads- och infrastruktur-problem. Köttkonsumtionen har ökat i världen, vilket leder till att större resurs-er förbrukas. Klimatförändringarna gör jordbruken sårbara, vilket också påver-kar tillgången till mat. Det finns en rad frågeställningar som behöver hamna i fokus, och alla hänger ihop, säger han.

Just av den anledningen startades EAT

Stockholm Food Forum, där livsmedels-frågan står i centrum. Initiativtagare till forumet är Stordalen Foundation, en stiftelse som stöder hållbarhetsprojekt, och Stockholm Resilience Center, en del av Stockholms universitet som forskar kring hållbarhet.

Gunhild Stordalen är grundare av och direktör för EAT och ordförande för Stordalen Foundation. Som läkarut-bildad miljöaktivist vill hon ge experter, politiker och företagsaktörer inom mat, hälsa och klimat ett tillfälle att samverka på ett sätt som hon menar inte har skett tidigare.

– Människor svälter i världen samti-digt som övervikt och kroniska livsstilss-jukdomar breder ut sig. Samtidigt bidrar


”Vi äter på ett sätt som skadar både oss själva

och jorden”Att skapa en arena där experter på olika områden möts

för att diskutera livsmedels, hälso och hållbarhetsfrågor. Det är syftet med EAT Stockholm Food Forum, som hade premiär

i våras och kommer att bli en årlig tradition.TEXT: LISA ERIKSSON FOTO: PRESS

Gunhild Stordalen

19

Om ...

Gunhild A. Stordalen

————ÅLDER: 35 år.

BOR: Oslo.

GÖR: Läkare med PhD i ortopedi/ patologi. Initia-tivtagare och styrelseord-förande för Stordalen

Foundation samt grundare av och direktör för EAT.

I FOKUSHållbar kost

18

Människor svälter

i världen samtidigt

som övervikt breder ut sig.

Gunhild Stordalen är grundare av och direktör för EAT. Hon hoppas att diskussionerna under EAT Stockholm Food Forum ska lägga grunden för en ny politik kring livsmedels-, hälso- och hållbarhetsfrågor.

matproduktionen till klimatändringar, förbrukning av stora landarealer och vat-tenresurser, och ödeläggelse av marina ekosystem. Med dagens trender i befolk-ningstillväxt och ändrad kosthållning, måste vi producera 60 procent mer mat innan mitten av det här århundradet. Vi äter på ett sätt som skadar både oss själva och Jorden. De här problemen är en barriär i vår utveckling och ett globalt dilemma. Tanken med forumet, som är en del av det större EAT-initiativet, är att skapa en årlig plattform där experter på olika områden kan lyfta problemen ur olika perspektiv, säger hon.

Under två dagar i maj 2014 kom alltså 400 forskare, politiker och entre-prenörer från 28 olika länder till Stock-

holm för att genom presentationer, panelsamtal och workshops lyfta och diskutera problem och framtidsstrate-gier kring livsmedel. På talarlistan stod bland andra USA:s före detta presi-dent Bill Clinton, och ämnen som dis-kuterades var bland annat barnfetma, matsvinn och strategier för att göra mat-produktionen mer hållbar.

– Företag kommer att vara en viktig del av lösningen, och vi hoppas kunna stimulera innovationsförmågan hos va-randra och hitta nya lösningar. Ett mål är också att påverka genom att sätta upp nya villkor för politiker och näringsliv att följa. Vi hoppas att diskussionerna ska lägga grunden för en ny politik i de här frågorna, säger Gunhild Stor-dalen. n


1918

N u accelererar vi – med elbillösningar för storstaden och då handlar de om både personbilstrafik och lättare

lastbilar. Mobility Motors och Nissan driver utvecklingen där de samarbetar med kom-

muner och städer för att konstruktivt öka den fossilfria transportflottan. Ett samspel mellan privata och offentliga aktörer är en förutsättning om man skall nå de mål som samhället har antagit.

FOSSILFRIA STÄDER,NISSAN VISAR VÄGEN!

PÅ VÄG MOT ENFOSSILFRI STAD

Barcelona City Hall och Nissan

har undertecknat ett avtal för

att främja ökningen av 100 %

eldrivna Nissan e-NV200 som taxi i Barcelona.

MÖT OSS PÅ HOLMEN I ALMEDALEN

OCH FÖLJ OSS PÅ SOCIALA MEDIER

Almedalsveckan – Mobility Motors och Nissan på Holmen i Visby hamn

Städer visar vägen framåt Måndag 30 juni – kl 12.00-13.30

Infrastruktur för elbilar Tisdag 1 juli – kl 12.00-13.30

Seminarier & medverkande

Karolina Skog, Kommunalråd med ansvar för

framtidens trafik i Malmö

Per Ankersjö, Stadsborgarråd i Stockholm,

Stockholm StadMia Torpe, fd Miljöchef, HSB

Tina Karlberg, City Account Manager, Siemens

Andreas Rydbo, Strategidirektör, Göteborg Energi

Sten Bergman, Projektledare, ElBil2020

Mattias Tingvall, Affärsutvecklingschef,

VattenfallAlexandra Österplan, Communication Manager,

Nissan

Samtalsledare: Kaj Embrén

Carolina Johansson, VD, Solelia AB

Susanna Hurtig, Företagsutvecklare

Eltransporter, Vattenfall AB Magnus Henke, Energimyndigheten

Dimitros Faniadis, Ordförande, Taxi Stockholm

Taina Erkkilä, Kommunikationsdirektör, Nissan

Nordic Europe


Per-Arne Nilsson, Avdelningschef stadsutveckling och klimat, Malmö stad Mattias Goldman, VD, Fores, 2030 sekretariatet Alexandra Osterplan, Communication Manager, Nissan Lena Wennberg, Miljöchef, Swedavia Mia Nordström, Chef regional utveckling, Vattenfall AB

Samtalsledare: Jessica Wodmar Cederberg, JCW Kommunikation

Lokalt och globalt samhälls-ansvar – Klimatfrukost

Onsdag 2 juli – kl 8.30-9.30

Torsdag 3 juli – kl 11.30-13.00

Jens Olejak, Respect ClimateMarianne Kemnert, Mobility MotorsUlrika Raab, Energimyndigheten


En fossilfri fordonsflotta

Tisdag 1 juli – kl 17.00Mingel hos Mobility Motors och Nissan (Obligatorisk anmälan)

WWW.FACEBOOK.COM/MBIL.SE INSTAGRAM.COM/MOBILITYMOTORS ELBIL#

N u accelererar vi – med elbillösningar för storstaden och då handlar de om både personbilstrafik och lättare

lastbilar. Mobility Motors och Nissan driver utvecklingen där de samarbetar med kom-

muner och städer för att konstruktivt öka den fossilfria transportflottan. Ett samspel mellan privata och offentliga aktörer är en förutsättning om man skall nå de mål som samhället har antagit.

FOSSILFRIA STÄDER,NISSAN VISAR VÄGEN!

PÅ VÄG MOT ENFOSSILFRI STAD

Barcelona City Hall och Nissan

har undertecknat ett avtal för

att främja ökningen av 100 %

eldrivna Nissan e-NV200 som taxi i Barcelona.

MÖT OSS PÅ HOLMEN I ALMEDALEN

OCH FÖLJ OSS PÅ SOCIALA MEDIER

Almedalsveckan – Mobility Motors och Nissan på Holmen i Visby hamn

Städer visar vägen framåt Måndag 30 juni – kl 12.00-13.30

Infrastruktur för elbilar Tisdag 1 juli – kl 12.00-13.30

Seminarier & medverkande

Karolina Skog, Kommunalråd med ansvar för

framtidens trafik i Malmö

Per Ankersjö, Stadsborgarråd i Stockholm,

Stockholm StadMia Torpe, fd Miljöchef, HSB

Tina Karlberg, City Account Manager, Siemens

Andreas Rydbo, Strategidirektör, Göteborg Energi

Sten Bergman, Projektledare, ElBil2020

Mattias Tingvall, Affärsutvecklingschef,

VattenfallAlexandra Österplan, Communication Manager,

Nissan


Carolina Johansson, VD, Solelia AB

Susanna Hurtig, Företagsutvecklare

Eltransporter, Vattenfall AB Magnus Henke, Energimyndigheten

Dimitros Faniadis, Ordförande, Taxi Stockholm

Taina Erkkilä, Kommunikationsdirektör, Nissan

Nordic Europe


Per-Arne Nilsson, Avdelningschef stadsutveckling och klimat, Malmö stad Mattias Goldman, VD, Fores, 2030 sekretariatet Alexandra Osterplan, Communication Manager, Nissan Lena Wennberg, Miljöchef, Swedavia Mia Nordström, Chef regional utveckling, Vattenfall AB

Samtalsledare: Jessica Wodmar Cederberg, JCW Kommunikation

Lokalt och globalt samhälls-ansvar – Klimatfrukost

Onsdag 2 juli – kl 8.30-9.30

Torsdag 3 juli – kl 11.30-13.00

Jens Olejak, Respect ClimateMarianne Kemnert, Mobility MotorsUlrika Raab, Energimyndigheten


En fossilfri fordonsflotta

Tisdag 1 juli – kl 17.00Mingel hos Mobility Motors och Nissan (Obligatorisk anmälan)

WWW.FACEBOOK.COM/MBIL.SE INSTAGRAM.COM/MOBILITYMOTORS ELBIL#


23

”varje människa kan påverka sig själv”

Ett succéprojekt blev katalysatorn för Inyang E. Bergenstråles engagemang i miljö- och hållbarhetsfrågor. Hon är mitt i sin

karriärresa som innehåller en stark vilja att förändra det ohållbara i vårt samhälle – helt utan tummelitenattityd.

TEXT: JOZEF LEGO SILFVERBERG FOTO: KRISTOFER HEDLUND

Inyang E. Bergenstråle

INSIDER ALMEDALEN 2014 PROFILEN

23

Om ...

Gillar att fika länge

————NAMN: Inyang

Eyoma Bergen-stråle.

GÖR: Training & Personnel Certifi-cations Manager

på DNV GL.

BOR: Nacka.

UTBILDNING: Kemist –

Nutritionist.

GÖR PÅ FRITIDEN: Tränar, vistas i skogen och umgås med vänner. Det

kan också vara härligt att ta en långfika på ett

café.

Inyang har alltid haft ett starkt in-tresse för natur, miljö och hälsa. Men det var inte förrän under hennes mamma-ledighet 1993 som hennes spännande och framgångsrika resa tog fart.

I projektet Miljökonsulterna, där hon jobbade som projektledare under fem år, valdes arbetslösa deltagare som under de första veckorna blev utbildade i bland annat miljökunskap, projektarbete, data-kunskap, säljträning och kommunika-tion.

– Vi hade ett stående uppdrag varje år att miljöutbilda alla som arbetade i Na-cka kommun, allt från förskolornas per-sonal till de på kommunhuset. I ett pro-jekt skapade vi ett koloniområde mellan två höghus i Fisksätra.

Projektet Miljökonsulterna Nacka sku - lle visa sig vara ett av de mest fram-gångsrika arbetsmarknadsprojekten och spred sig över hela landet. 75 procent av de 2 500 som deltog i lokala projekt gick vidare till anställning eller utbildning.

– Jag har hört att det diskuteras att starta ett nytt projekt som bygger på erfarenheterna från Miljökonsultpro-jektet och som kallas nu för Klimaten-treprenörerna och det skulle verkligen behövas nu, säger Inyang.

Nu, tjugo år senare, brinner hon fort-farande för miljö- och hållbarhetsfrågor. Hon har hunnit med allt från att vara nutritionist för herrarna i AIK-fot-

bollsäsongen 2008/2009 då de vann både allsvenskt guld och Svenska Cupen och att införa ledningssystem på Statens strålskyddsinstitut.

– Det går absolut att göra en karriär med hjälp av kunskaper inom hållbarhet. Det behövs verkligen människor som är duktiga på att se helheten inom det här området.

Men trots positiva tendenser och ett större fokus på hållbarhetsfrågor finns det väldigt mycket som fortfarande är ohållbart i vårt samhälle menar Inyang:

– Något som gör mig riktigt arg är hur många människor jobbar för mycket och går in i väggen. Samtidigt som det finns människor som mår dåligt av att inte ha något jobb. Det är en ekvation som bor-de gå att lösa. Hur vi transporterar oss i samhället är också helt galet. Det är inte hållbart att sitta i var sin bil och sitta i långa köer, och sen försöka lösa det gen-om att bygga fler vägar. För att verkligen skapa förändring krävs det att tummeli-tenattityden som många har försvinner. Varje människa kan påverka sig själv och sin omgivning. Alla kan göra skillnad.

Inyang som även är certifierad coach (ICF) och hjälper enskilda såväl som or-ganisationer att nå sina mål, vill att fler ska se möjligheter, släppa begränsningar och finna nya vägar till hållbara samhäl-len. n

Tina och Jon Jogensjö lämnade innerstadslivet på Kungsholmen för det klimatsmarta huset i Hässelby signerat Gert Win gårdh. Solcellspaneler, tre skikt värmeisolering och specialdesignade fönsterramar är tre av finesserna i huset.


klimatsmarta drömkåken

familjen jogensjös nya liv i den

24 25

I FOKUSHållbara hus

2011 lanserade A-hus, Vattenfall och Volvo miljöprojektet ”One Tonne Life”. Ett pilotprojekt för att visa på hur man

med medvetenhet och rätt förutsättningar kan minska sitt koldioxidavtryck. I dag, tre år senare, har testfamiljen flugit ut och familjen Jogensjö köpt den unika kåken.

TEXT: DANIEL CEDERLUND FOTO: PRESS

One Tonne Life

När Tina och Jon Jogensjö fick sonen Nils så började de fundera på att lämna innerstadslivet på Kungsholmen och såg sig om efter alternativ. De hittade ett klimatsmart hus i Hässelby, signerat superarkitekten Gert Wingårdh. Huset har bland annat solcellspaneler som gör det helt självförsörjande vad gäller el, tre skikt värmeisolering och speciella fön-sterramar som ska skärma ut sommar-sol och släppa in vintersol.

– Redan när ”One Tonne Life” genom-fördes ville jag verkligen att vi skulle vara den familjen, men tajmingen var dålig just då. När det sedan låg uppe på Hemnet väldigt länge så blev vi mer och mer nyfikna, vi älskade bägge två designen utöver faktumet att det var klimatsmart. När vi väl kom hit och såg huset så var vi sålda, då visste vi båda att det var här vi skulle bo, säger Tina.

Att leva klimatsmart på ett så om-fattande sätt som huset erbjuder var dock inte något som de letade aktivt eft-er, eller ens visste var möjligt. Familjen hade länge levt klimatsmart efter sina förutsättningar, men anade inte vilka möjligheter det specialbyggda huset er-bjöd.

– Jag hade faktiskt inte ens tänkt tan-ken att man kunde bo så klimatsmart. Jag har länge tänkt ur ett miljövänligt perspektiv men inte vetat att man verkli-gen kan leva på det här sättet. Jag har tänkt tanken att det vore fräckt att leva så klimatsmart men då såg jag ett hus byggt av jord framför mig och att man var tvungen klä sig i tagelskjorta och käka bananskal. Verkligheten är en an-nan, säger Jon och Nina fyller i:

– Dessutom är det häftigt att komma hem och se huset, jag tänker ofta ”bor jag verkligen i det här huset?” när jag kommer cyklande. Huset uppfyller alla kriterier för att vara mitt drömhus.

Medan Jon utgår från hemmet i sitt arbete så jobbar Nina på Kungsholmen dit hon cyklar varje dag. Ytterligare ett steg mot att leva ett så hållbart liv som möjligt. Något de båda är överens om är att alla måste dra sitt strå till stacken.

– Försök tänka på miljöaspekten i alla

delar av hur du lever. Vi har ingen bil utan cyklar eller åker kollektivt, vi äter mindre kött och slänger inte mat. Att få in tänket att man hör till ett större sam-manhang och gör något för kommande generationer gör det till ett självklart val, säger Nina.

– Det finns ett stort intresse från människor att leva ett klimatsmart liv i dag, nu gäller det att politiker och myn-digheter gör det lättare för folk att leva så. Efterfrågan finns, men det måste bli lättare att till exempel smälla upp solcellspaneler. Teknik och lönsamhet finns i de här frågorna och det gäller att politiker och myndigheter slutar agera bromskloss och gör ett hållbart leverne mer lättillgängligt, säger Jon. n

Tips!

Jon & Nina: Så lever du

klimatsmart————

• Bor du på liten yta är du

klimatsmart per automatik då ett mindre boende drar mindre el.

• Välj en elleve-rantör som har vind- eller solel.

• Håll ögon och öron öppna. De flesta saker är

mitt framför dig och vill du bara göra skillnad så är det inte svårt. Köp inte vatten på flaska och så

vidare.

• Engagera dig! Var inte den som tänker att du inte

orkar. Palla att vara medveten.

• Laga inte mer mat än du

behöver. Att inte slänga mat är ett lätt sätt att vara

klimatsmart. Dessutom är

det bra för plånboken.


24 25

Jag har tänkt tanken att det vore fräckt att leva så klimatsmart, men då såg jag ett hus byggt av jord framför mig och att

man var tvungen att käka bananskal.

Genom att divestera, i stället för att investera, vill Fossil Free strypa ett ohållbart bruk av fossila bränslen och investeringarna i det. Olivia Linander är nationell samordnare för Fossil Free Sverige. De vänder sig främst till fram-tidsorienterade institutioner, som uni-versitet, kommuner och AP-fonder, för att få dem att sälja av fond- eller aktie-innehav som rör fossila bränslen. Under Almedalsveckan kommer hon och me-darbetaren Caroline Westblom bland annat att spela volleyboll med Fossilbub-blan.

– Om vi ska klara de globala klimat-målen om att hålla oss under två graders global uppvärmning så måste vi lämna mellan 80-90 procent av funna fossi-la bränslen under jord. Vi måste sluta

stödja en industri som i grunden förstör vår framtid, säger Olivia Linander.

Varför vänder ni er just till uni-versitet, kommuner, kyrkoväsen-det och AP-fonder?

– De utvalda är offentliga institution-er. Till exempel förvaltar pensionsfon-derna våra pengar och universiteten verkar för att utbilda framtidens makt-havare. Det är symboliska institutioner som borde ta ställning för en hållbar och rättvis framtid, inte investera pen-gar i en bakåtsträvande industri, säger Caroline Westblom.

Olivia Linander fyller i:– Att något av universiteten i Stock-

holm eller Lund och AP-fonder tar en tydlig ställning i den här frågan skulle


sluta investera i fossila bränslenFossil Free

27

I dag finns en nationell rörelse för att stoppa att våra

pensions pengar går till att borra olja. Många

unga över hela världen engagerar sig redan i

kampanjen Fossil Free.– Vi måste sluta

stödja en industri som i grunden förstör vår framtid, säger Olivia

Linander.TEXT: DANIEL CEDERLUND FOTO: HANNES ANAGRIUS

I FOKUSHållbara fonder

De borde ta ställning för en håll-bar fram - tid, inte investera

i en bakåt-strävande industri.

26

Olivia Linander, 22, nationell samordnare Fossil Free Sverige och Caroline West-blom, 24, Masterstudent miljöstrategisk styrning, Lunds universitet.

Fossil Free spelar fossilbubble-vollyboll i Almedalen.


sluta investera i fossila bränslen

27

Fakta

Fossil Freesprogram

i Almedalen————

FOSSILBUBBLE VOLLEYBOLL

Under veckan kommer alla intresserade

som vill röra på sig och lära sig mer om Fossil

Free kunna spela fossilbubble-

volleyboll med Fossil Free. Ni hittar dem på ett torg nära dig. Mer info

finns här: on.fb.me/1pl50eD

Fossil- bubblan – vad är det?

————Vi måste lämna

minst 80 procent av funnen kol,

olja och fossilgas under marken. Tillgångar som

inte får utvinnas är inte värda

någonting, så alla som investerar pengar i fonder som innehåller kol-, olje- och gasbolag risk-erar att förlora

pengar. Det är en ny och omtalad spekulations-bubbla på den

globala marknaden.

eka i den politiska sfären. Politiker både i Sverige och utomlands lyssnar till de ställningstaganden som görs av större universitet och de svenska AP-fonder-na. Därför är det så viktigt att de tar ställning för klimatet.

Hur kommer ni att synas under Almedalsveckan?

– Under Almedalsveckan kommer vi att vara på plats och driva vår frå-ga, mingla runt och arrangera olika aktiviteter för att lägga fokus på inves-teringar i kol, olja och fossilgas. Bland annat kommer vi att spela volleyboll med en stor ballong för att illustrera hur AP-fonderna spelar med vår fram-tid genom att investera i fossilindustrin, säger Olivia Linander.

Hur ser framtiden för Fossil Free ut?

– Kampanjen har vuxit väldigt myck-et och jag blir kontaktad av studenter som vill vara med. Att vi syns mer och mer i media är såklart avgörande men det visar också på en stor medvetenhet bland landets unga människor. Fossil Free är både en nationell och interna-tionell rörelse och det lockar många unga att göra skillnad och ha roligt samtidigt som man är del av en större rörelse, säger Olivia Linander och Car-oline Westblom fyller i:

– Vi är en gräsrotsrörelse och varje person som engagerar sig är vår bäs-ta partner. Varje engagemang, oavsett storlek, är lika viktigt. n

26


29

Behöver du hjälp att välja utbildning?AllaStudier.se är Sveriges största utbildningssajt. Här hittar du information om tusentals

skolor och utbildningar från gymnasienivå och uppåt, både i Sverige och utomlands. Du kan även hitta lönestatistik och få jobbprognoser för framtiden. Dessutom kan

du ansöka till din utbildning direkt på sajten. Läs mer på AllaStudier.se.

är svenskarna redo att byta

till gröna bilar?

Redan 2008 lade Alliansen fram idén om en fossiloberoende fordonsflotta till 2030. De rödgröna ställde sig bakom och en utredning tillsattes. Svaret kom i december i fjol – målet om en fossil-bränsleoberoende flotta går att uppnå och skulle ge bättre luftkvalitet och hälsa. Dessutom skulle det leda till många nya arbetstillfällen, en stärkt position för svensk drivmedelsindustri och attrakti-vare städer. 2030-sekretariatet starta-des för att driva på och se till att Sverige verkligen når målet.

– Mellan 2006 och 2009 hade Sverige världens snabbaste omställning till nya bilar avsedda för förnybart bränsle men mellan 2010-2013 hade vi världens snab-baste omställning tillbaka. När vi var på väg bort från fossilbränslet hade vi hela världens uppmärksamhet och många som ville ta efter. När vi gick tillbaka var ingen imponerad längre. Nu finns det ett fast mål 16 år framåt i tiden vilket är en jättebra grund för globalt ledarskap, säger Mattias Goldmann.

Sekretariatet avser att inom uppdraget

nå en fossilbränsleoberoende fordons-flotta, maximera klimatnyttan, hitta gynn-samma modeller för statskassan och ha ett lika fokus mellan ”de tre B:na”; bilen, bränslet och beteendet.

– Den största utmaningen som man också jobbat minst med är att ändra beteendet. Sverige är ett glesbefolk-at avlångt land där många är bilbero-ende och oroade för att det blir svårt att ladda eller hitta en gasmack, så man fortsätter ungefär som förut. Jag tror att man måste lägga mer kraft på att ändra det beteendet än vad politiken riktigt förstått. Det var till exempel inga beteen-devetare med i den statliga utredningen om 2030- målet.

Mattias Goldmann och 2030-sek-retariatet tror att det vi gör här i det lån-ga loppet kan påverka resten av världen.

– Vad vi i lilla Sverige gör spelar ingen roll förrän de andra tar efter. Som ett exportberoende land vore det utmärkt om vi kunde exportera en fossilbränsleo-beroende fordonsflotta till världen, säger Mattias Goldmann. n

År 2030 ska Sverige ha en fossilbränsleoberoende fordonsflotta. Redan i dag finns en statlig utredning som visar att målet går att nå.– När vi bestämmer oss för att vara världsbäst kan andra lära sig av

oss, säger Mattias Goldmann, vd på tankesmedjan Fores, som etablerade 2030-sekretariatet.

TEXT: RICKARD LINDHOLM FOTO: FORES

Fores

INSIDER ALMEDALEN 2014 I KORTHET Hållbara fordon

Många är bilberoende och oroade för att det

ska bli svårt att ladda eller hitta

en gasmack.29

Rallyt startar den 20 september i Fredriksberg i Köpenhamn och första etappen går via Helsingör till Helsing-borg. Där utses en etappsegrare på ett lite udda sätt i rallysammanhang.

– Under nattvilan laddas elbilarna och då mäter man vem som kört energi-effektivast. Den som har förbrukat minst ström är tävlingsdagens vinnare. Eftersom energifrågan är en viktig del av rallyt så väger detta tävlingsmoment tyngst. Andra dagen går tävlingen från Helsingborg via Lund till Malmö där målgången sker, säger Anna Lindblad, en av projektledarna.

Förståeligt nog finns det en del sa-ker som har varit klurigt att lösa när ett elbilsrally med 60 deltagande bilar ska ut på vägarna.

– Vi har lärt oss mycket på vägen.

Till exempel var det inte helt lätt att lösa laddningsstationer. Det är många bilar som ska laddas samtidigt och de har olika kontakter. Vi har fått göra en speciallösning och ta ström från elcen-traler.

De tre första åren anordnades tävlin-gen som ett Interreg-projekt, men i år är det politiska samarbetsorganet Öre-sundskommittén som är huvudman. Syftet med tävlingen är att uppmärk-samma elbilen som en del av framtiden. I de städer där rallyt gör uppehåll ord-nas utställningar och andra aktiviteter på temat hållbara resor och elbilar.

– Vi samverkar med olika aktörer som ställer ut och även anordnar provkörn-ingar av elbilar. Även tävlingsbilarna stannar till och visar upp sig, säger Anna Lindblad. n


laddat för elbilsrally

Oresund Electric Car Rally

31

För fjärde året i rad går Oresund Electric Car Rally av stapeln. Rallyt är öppet att anmäla sig till för alla med tillgång

till en elbil eller laddhybrid. För de som inte tävlar vankas det folkfest i städerna som tävlingen passerar.

TEXT: JOZEF LEGO SILFVERBERG FOTO: TIMO JULKU

PÅ AGENDAN

30

Fakta

Oresund Electric

Car Rally————

NÄR: 20–21 september.

START: Fredriks-berg (Köpen-

hamn).

MÅL: Malmö.

ANTAL DELTAGARE:

Max 60 bilar.

DE FÅR ANMÄLA SIG:

Privatpersoner, företag och

organisationer. Alla med tillgång till en elbil eller

laddhybrid.

Under nattvilan laddas elbilarna och då mäter man vem som kört energieffektivast. Den som har förbrukat minst ström är tävlingsdagens vinnare.

Folkfest i Öresund


3130

Oresund Electric Car Rally anordnas för fjärde året i rad och alla med en elbil eller laddningshybrid kan anmäla sig. Förutom rally ordnas utställningar och andra aktiviteter på temat hållbara resor och elbilar.

ETT VIKTIGT STEG

Vi arbetar som samhällsutvecklare och marknadsaktörer. Vi har ett starkt

engag e mang för en hållbar samhällsutveckling. Vi har alla utvecklat företag, produkter eller tjänst er som reducerat vår klimatpåverkan. Inom vårt klimatarbete har vi sänkt kostnaderna, engagerat personalen och jobbat för att minska utsläppen av våra växthusgaser. Klimat arbetet och socialt ansvar handlar om smarta sam arbeten som leder till resultat.

Vi behöver engagemang från både politiker, organisationer och företagsledare. Maximen "ju mindre politikerna lägger sig i företagens verk samhet desto bättre är det" gäller inte längre – vi måste samarbeta! Det är särskilt tydligt i Almedalen.

»

Documents

Insider Almedalen metro 2014