// KRÖNIKAMartin Gelin om nördarnas paradis

// APPARParkera bilen på grannens parkeringsplats

// INNOVATIONProduktionen lämnar landet. Dags att fira?

// PERSPEKTIVVad lämnar Generation Applikation åt eftervärlden?

FRÅN SVENSKA TEKNIK & DESIGNFÖRETAGEN #02/2011

Martin Wahlgren

testar Consats drift-säkra laddstolpe.

FÖR DIG SOM UTVECKLAR SAMHÄLLET

TEMAINNOVATION

De riktigt stora beställarna av elbilar är på banan. Det kan äntligen sänka priserna.

LADDAT FOR ELBILS RALLY

- LADDAT

FOR ELBILS

INFLUENS2

// PLATSEN

ENErgISNÅL oLjEhANTErINgI Göteborgs oljehamn hanterades förra året totalt 22,7 miljoner ton olja från de cirka 2 500 fartygen som anlöpte hamnen. För att kunna hantera den stora volymen tjockolja krävs det att den värms upp. Uppvärmningen sker med hjälp av hetvatten som löper i slingor i bot-ten av cisternerna. Det är givetvis en kostsam process, men den kan också generera över-skott av energi som kan användas för att värma kontor och bostäder i närheten av hamnen.

Konsultföretaget Semcon har studerat hur oljan uppför sig vid olika hetvattensflöden och såg att energikostnaden kunde reduceras med upp till 40 procent genom att förbättra isoleringen av cisternerna.

FOTO: Göran Assner/Göteborgs hamn. TEXT: Peter Wiklund

INFLUENS 3

12:032_r_0

-––-––

-––-––-––-––

-––-––-––-––-––

VÄLKoMMEN //

DAGENS FySISKA PRODUKTER rymmer smarta funktioner som kommunicerar både med andra produkter, tjänster och med konsumenten. Allt för att öka värdet för kunden. Den produktutvecklingen kräver ett samarbete som ser annorlunda ut jämfört med det traditionella leverantörs- och underleverantörsförhållandet. Dagens produkter kan liknas vid noder, som samlar och mixar kunskap, för att därigenom kunna erbjuda en mängd inbyggda tjänster.

För att behålla och öka svensk konkurrenskraft spelar de tekniska konsultföreta-gen en viktig roll. Tiden då man i förväg kunde bestämma vad som skulle utvecklas och erbjudas marknaden är förbi. Den tidigare ”stängda” utvecklingsprocessen –

där man i åratal kunde arbeta fram en ny produkt – håller inte idag. Fönstret till marknaden är bara öppet en viss tid och processen behöver vara snabb och effektiv. Produkternas komplexitet

kräver en mix av kunskap och erfarenhet för att vara innovativa. Och det är just i mötet mellan olika kompetenser, kulturer, generationer, företag och individer som detta nyskapande uppstår.

KONSULTERNA bLIR VÄRDEFULLA kunskapsbärare mellan olika typer av produkter, mellan olika slags branscher. Tidigare uppdrag har gett en kompetensbas som förädlas i nästa, för att sedan generera ny kunskap i kommande uppdrag. Det som kännetecknar konsultföretagets affärslogik gynnar det producerande bolagets processer.

Sverige har en framgångssaga när det gäller produkt- och processutveckling. Vårt strukturerade arbetssätt har gett oss goda förutsättningar inom industrin. Nu är stora förändringar på gång på global nivå och för att vi ska fortsätta att hävda oss behöver vi ett bra samspel mellan alla inblandade parter. I den omdaning som pågår – där industrisamhället övergår i ett kunskapsintensivt tjänstesamhälle – behövs nätverk av relationer för att bli innovativa. När industrijättar övergår till nätverk, fasta strukturer byts mot mer flexibla, är konsultföretagets arbetssätt det som medverkar till ett högt värde.

INFLUENS ges ut av Svenska Teknik&Designföretagen som är bransch- och arbetsgivar-organisation för arkitekt-, teknik- och industrikonsultföretagen. Läs mer på www.std.seAnsvarig utgivare: Lena WästfeltProjektledare: Anders Persson, 08-762 69 17, redaktionen@std.seProduktion: Clinton Agency i samarbete med Redaktörerna.redaktör: Mikael Feldbaumgrafisk form: Karl-Fredrik Johnfors, Jenny Li Skogvoll Korrektur: Hans Strömberg omslagsfoto: Henrik BrunnsgårdTryck: Intellecta Infolog, Solna Tidningen är tryckt på Svanenmärkt papper.

DAGENS pRoDuKTER KAN lIKNAS VID NoDER SoM

SAMlAR oCh MIxAR KuNSKAp.

Nya relationer ger ett innovativt klimat

Lena WästfeLt Vd, svenska teknik&Designföretagen

12

INNEhÅllI KorThET // Projektet som ska hitta de saknade ingenjörerna 4

FrAMTIDA KLASSIKEr // Fem smarta svenska innovationer 6

orD MoT orD // Maud Olofsson vs. Tommy Waidelich – Så ska svenska tjänsteföretag bli konkurrenskraftiga 8

INFLUENSEr // Appen som ska göra det enkelt att hitta parkeringsplats 10

SÅ FUNKAr DET // I det smarta elnätet råder nya hierarkier 12

FoKUS // Offentlig sektor och Kina ska få elbilen att slå igenom 14

INNoVATIoN // Hinner vi ställa om i tid? 20

PErSPEKTIV // Vad blir kvar när nät-bubblan spricker? 26

KröNIKA // Martin Gelin om nördarnas paradis 27

MATErIAL // Komposit vinner ny terräng 28

Har du missat något nummer av INFLUENS? Skicka din adress till redaktionen@std.se så får du tidningen helt utan kostnad. 9

typer av produkter, mellan olika slags branscher. Tidigare uppdrag har gett en kompetensbas som förädlas i nästa, för att sedan generera ny kunskap i kommande uppdrag. Det som kännetecknar konsultföretagets affärslogik gynnar det

Sverige har en framgångssaga när det gäller produkt- och processutveckling. Vårt strukturerade arbetssätt har gett oss goda förutsättningar inom industrin. Nu är stora förändringar på gång på global nivå och för att vi ska fortsätta att hävda oss behöver vi ett bra samspel mellan alla inblandade parter. I den omdaning som pågår – där industrisamhället övergår i ett kunskapsintensivt tjänstesamhälle – behövs nätverk av relationer för att bli innovativa. När industrijättar övergår till nätverk, fasta strukturer byts mot mer flexibla, är konsultföretagets

Lena WästfeLLena WästfeLLena Wästfe t eknik&Designföretagen

FOTO

: JO

HA

NN

A H

AN

NO

14

26

6

INFLUENS4

// I KorThET

HALLÅ DÄR…… Pia Öhrn, ansvarig för EcoDesign på ÅF EcoDesign Center

Vad händer inom EcoDesign just nu?Vi arbetar med det som en integrerad del i produktutvecklingen, för att våra kunders produkter och tjänster ger lägre miljöbe-lastning med bibehållen eller ökad nytta, och vi har också märkt av att det sker en del förändringar inom lagstiftningen.

Hur påverkar de förändringarna?Enkelt uttryckt kan man säga att produ-centerna behöver ha allt bättre koll på sina produkter. De behöver ställa krav på sina leverantörer att de arbetar på ett miljömässigt hållbart sätt.

Är det här något som kunderna kräver, eller är det enbart en fråga om lagstiftning?Inom business-to-business är det definitivt många som ställer krav på minskad miljö-belastning.

Så man kan säga att EcoDesign är ett konkurrensmedel?Ja, i alla fall i vissa branscher. Inom till exempel fordonsindustrin och telekom har man kommit så långt att det snarare är en hygienfaktor – men det finns många andra branscher där man kan använda en miljöanpassning av produktutvecklingen för att konkurrera om marknadsande-larna.

Vilken är den främsta utmaningen för att öka användningen av EcoDesign i Sverige?Att få med det i konceptfasen, så att det ingår som en naturlig del i konstruktörer-nas dagliga arbete. Och det närmar vi oss steg för steg.•

INTERVJU: Peter Wiklund

av de största företagen i världen svarar för hälften av den forskning och utveckling som görs globalt. Genom sina nätverk sprider de sedan innovationerna. Detta uppger OECD, men konstaterar samtidigt att små nystartade bolag spelar en än viktigare roll: de företag som var högst fem år gamla stod för nästan hela ökningen av antalet anställda i den privata sektorn i USA under åren 1980–2005.700

Västtrafik i Göteborg tillhör pionjärerna när det gäller att skapa ett mer effektivt flöde i kollektivtrafiken. De använder ett tele-

matiksystem som svenska Consat har utvecklat.

Passagerarna kan få reda på när nästa buss kommer till hållplatsen, antingen via skyltar vid hållplatsen eller genom sin egen mobil. Förarna får en vägledning i hur de kan anpassa sin körning så att den exempelvis minskar bränsleförbrukningen.

Telematiksystemet för kollektivtrafik leve-reras till alla världsdelar. Dessutom används tekniken för olika specialfordon, som Aston Martins James Bond-bil i Casino Royale och för Volvo Personvagnars senaste elbil C30 Electric. •

Smidigare trafik med telematik

Stockholm klättrar från en nionde till en fjärde plats i den senaste upplagan av Cities of Opportunity, en studie från PwC där 26 stor-städer rangordnas utifrån sin attraktivitet och tillväxtpotential. Stockholm toppar listan inom ”Kapital och innovation”, ”Hälsa och säkerhet” och ”Demografi och levnadsvillkor”.

KoMbINATIoNER AV pRIVATA oCh oFFENTlIGA oRGANISATIoNER

hAR blIVIT DEN VERKlIGA KällAN TIll INNoVATIoNER I uSA.Fred Block, professor vid University of California, om statens centrala roll för USA:s innovationer.

1. New York 6. London

2. Toronto 7. Chicago

3. San Francisco 8. Paris

4. STOCKHOLM 9. Singapore

5. Sydney 10. Hongkong

Kä

LLA

: ES

BR

I

MöjLIGHETERNASSTÄDER

Kä

LLA

: N

y T

EKN

IK

700Möj

Skyddar mot piraterI en hemlig produktionsutrustning tillverkar Rolling Optics etiketter som ska garantera att varor är det de utger sig för att vara.Förfalskade varor innebär miljardförluster för industrin – oavsett om det rör sig om svetselektroder, mobiler eller byggmaterial. Även människoliv kan vara i riskzonen om exempelvis en bro går sönder på grund av bristande hållbarhet i en felaktig svetsfog.I dagens läge har företaget kunder inom bland annat elektronik- och läkemedelsin-dustrin. De räknar med att kunna erbjuda äkthetsskydd i åtminstone 25 år. Sedan kommer även deras teknik börja kopieras, förutspår de. •

LIKA SoM BÄr? James Bonds Aston Martin har något gemensamt med Göteborgs bussar.

FOTO

: A

STO

N M

AR

TIN

nas dagliga arbete. Och det närmar vi oss steg för steg.•

INTERVJU: Peter Wiklund

INFLUENS 5

I KorThET //

MARIE MATSSON, 45 årReceptionist, Kristianstad– Ikeasoffan! Hela Ikeas koncept med bra saker till låga priser som går att förnya enkelt med till exempel en ny klädsel.

ANNA MAGNuSSON, 36 årMäklarassistent, Kristianstad– Tetrapaketet, för det använder man dagligen.

jOHAN LANTAu, 25 årStudent, Trelleborg– Tetrapaketet. Vi läser om matindustrin i skolan nu och då inser man hur mycket tetrapaket har gjort för matindustrin.

VIVI TRuEDSSON, 78 årPensionär, Knislinge– Pacemakern, för den har hjälpt så många.

INTERVJUER OCH FOTO: André de Loisted

Vilken är din favorit bland svenska uppfinningar?

FOTO

: A

BB

FOTO

: TE

TR

APA

CK

Under det första halvåret 2011 har Länssty-relsen i Stockholm drivit projektet ”Anställ kompetensen”. Landshövding Per Unckel har varit initiativtagare för satsningen.

– Stockholms län växer kraftigt för närva-rande, med mellan 30 000 och 40 000 invå-nare om året. Ändå verkar det paradoxalt nog inte bli lättare för företagen att hitta kompetent personal att anställa, säger Per Unckel.

Det finns två möjliga slutsatser att dra av det, konstaterar han: antingen är de som flyttar in inte tillräckligt kompetenta eller så letar inte företagen tillräckligt bra. Han lutar åt det senare alternativet.

– Hela tekniksektorn är en av de bran-scher som är på väg att bli riktigt underförsörjd, säger han.

Enligt Per Unckel är det drygt 30 000 stockholmare med utländsk härkomst som går arbetslösa för närva-rande. Två tredjedelar av

TEXT: Peter Wiklund

dessa har en utbildning som motsvarar minst gymnasiekompetens.

– Jag är helt övertygad om att det bland dessa finns tänkbara framtida medarbetare för många företag.

Per Unckel vill därför fungera som match-maker mellan kompetenta arbets-sökande och företagen med brist på arbetskraftsbrist.

– Det finns flera anled-ningar till att det haltar, och i de offentliga instanserna ska vi se till att göra vad vi kan för att förbättra situationen. Det kan handla om att koppla ihop språk- och yrkesutbild-ningar eller att göra kopplingarna mellan företag och arbetsförmedling snabbare och mindre krångliga.

Han anser att företagen har en hel del att vinna på att ta in utrikes födda medarbetare.

– Världen förändras, och de flesta behö-ver ha inblick och kunskap om fler kulturer än den västerländska för att kunna vara kon-kurrenskraftiga. Det kommer allt fler att bli varse, det är jag säker på – men jag vill gärna bidra till att snabba på den förändringen. •

Var är ingenjörerna?Branschen har svårt att hitta kompetens. Samtidigt är 30 000 stockholmare med utländsk härkomst arbetslösa. Per Unckel leder projektet som ska ändra på det.

TEKNIKSEKToRN äR pÅ VäG ATT

blI uNDERFÖRSÖRjD

TALANgjAKT. För att locka studenter till ingenjörsutbild-ningarna sponsrade Teknikföretagen serien ”Felix stör en ingenjör” på TV4 hösten 2010. På bilden besöks ABB-ingenjören Anna Rundgren av Felix Herngren.

Per Unckel

INNoVATIoN 1944. Det var Ruben Rausings medarbetare Erik Wallenberg som uppfann förpackningen i form av en tetraeder.

TEXTER: PETER WIKLUND

Superambulans i kolfiberEn förlängd Volvo V70 har fått fungera som bas för den nya Nilsson Ambulans. Överbyggnaden som lyfts på karossen har utvecklats av Dacat och bygger på ett kompositmaterial med bland annat kolfiber. Materialet har flera fördelar: det är lätt, ljudisolerande och har en hög hållfasthet.

Tack vare en ökad lastkapacitet kan per-sonalen få med sig mer extrautrustning än tidigare, och därmed vara redo för fler typer av akutsituationer.

framtida svenska klassiker

Om det finns ett behov finns det en lösning. Dagens

svenska innovationer kan bli morgondagens klassiker.

INFLUENS6

Högt upp på önskelistan hos alla stockholmare som utnyttjar kollektivtrafiken finns uppfin-ningar som kan förebygga förseningar. Nu är en sådan uppfinning på god väg att bli verklighet.

Över 100 000 personer blir varje dag förse-nade på grund av SL. Under hösten skapar löv på rälsen problem med hala spår. Men en lösning på åtminstone en del av problemet heter RailEye som konstruerats av professor Ulf Olofsson på

KTH i samarbete med SL. Med hjälp av laser identifieras

halkan som kan vara svår att se med ögat. Föra-ren kan därmed få tillförlitliga varningar om när det är dags att sakta ner, vilket minskar risken för onödiga förseningar. Tidigare har SL förlitat sig på förarnas rapporter och generella väder-prognoser när de har bedömt halkrisken.

RailEye-systemet vidareutvecklades i våras av KTH-studenterna Kristina Ahlinder och Jessica Dahlkvist som tog fram en monteringslösning för tågen och en plan för hur signalerna ska skickas.

KTH-studenterna Kristina Ahlinder och Jessica Dahlkvist som tog fram en monteringslösning för tågen och en plan för hur signalerna ska

Laser ser lövhalkan

Försvarsteknik i solenergins tjänstStirlingmotorer utvecklades från början till för-svarsindustrins ubåtar, för att öka uthålligheten under vatten. Nu har svenska Consat hjälpt företa-get Ripasso Energy att utnyttja tekniken för att ta

till vara på all den energi som strålar från solen.Med hjälp av bland annat en avancerad

spegelkonstruktion i kombination med specialutvecklad mjukvara har Ripasso Energy och Consat utvecklat ett system som ger en verkningsgrad på mer än 30 procent. Vilket då kan jämföras med exempelvis de traditionella solcel-lerna, med verkningsgrader kring 7–8 procent.

En första testanläggning finns i Turkiet och kommande kommersiella solkraftverk installeras på ställen med likvärdig solinstrålning (nej, Sverige platsar inte där).

// LÄS MER: www.ripassoenergy.com //

NEDSLAg //

Lättlagat på rörlig fotFinske designstudenten Tommi Moilanen har skapat en kompakt och smart lösning för den som inte vill vara beroende av en fast spis för att laga mat. Hans induktionskokplatta kan placeras var som helst och fjärrstyrs sedan från en smartphone.

Smartphone-appen är anpassad för att användas med intelligenta matförpack-ningar där NFC-etiketter ger instruktioner om tillagningen. Appen har också ett minne som intuitivt kommer ihåg allt du tillagat.

Mobile Induction Heat Plate har en svart blank och vit design med ett trähandtag som gör den lätt att bära och stoppa undan och kan hängas upp när batteriet laddas.

Den finns i skrivande stund inte i produk-tion, men har lyfts fram som en av finalisterna i designtävlingen Electrolux Design Lab (som arrangeras av bland andra Semcon).

Minskar risken när minnet sviktarSvenska teknikföretag anses ofta utmärka sig genom att ta in användarna i utvecklingsarbetet, som är fallet med produkten C.Status från Hudiks-vallsföretaget Sensagon. Deras system hjälper användaren att komma ihåg saker som annars kan skapa onödig oro och gör det lättare att hantera sin vardag långt upp i åren. Är dörren låst? Stryk-järnet avstängt? Hur var det med spisen?

Systemet bygger på att en sensor monteras på de saker som ska övervakas. Varje sensor skickar aktuell status trådlöst till någon av de paneler som placerats i hemmet, till exempel vid ytterdörren. På panelen syns det sedan om exempelvis fönster

och dörrar är låsta eller om de olika elektriska apparaterna är avslagna.När man går he-mifrån kan man sedan även kon-trollera statusen på en separat nyckelbricka.

Lättlagat på rörlig fot

INFLUENS 7

solenergins tjänstStirlingmotorer utvecklades från början till försvarsindustrins ubåtar, för att öka uthålligheten under vatten. Nu har svenska Consat hjälpt företaget Ripasso Energy att utnyttja tekniken för att ta

till vara på all den energi som strålar från solen.Med hjälp av bland annat en avancerad

spegelkonstruktion i kombination med

Influens frågade näringsminister Maud olofsson och Socialdemokraternas Tommy Waidelich om hur politiken kan bidra till konkurrenskraftiga svenska tjänsteföretag.

// orD MoT orD

Hur ska tjänsteföretagen bli konkurrenskraftiga?

INFLUENS8

SEDAN ALFRED NObELS DAGAR har män och kvinnor i Sverige utvecklat en lång rad innovationer. Innovationer och idéer som lagt grunden för svenska storföretag och svenskt välstånd. Det handlar om allt från det moderna kylskåpet, pacemakern och trepunktsbältet till iskalla hotellupplevelser under norrskenshimlen – listan kan göras längre än så.

I dag rankas vi som en av värl-dens mest konkurrenskraf-

tiga ekonomier och vi ser rapporter som visar på hög tillväxt för Sverige. Det är naturligtvis fantastiskt att ha ett så gott utgångsläge inför framtiden, men vi får inte slå oss

till ro – det finns inget utrymme för det. Vi har länge kunnat förlita oss på att

de svenska storföretagen ska stå både för forskning och utveckling och jobb. Men den svenska marknaden är liten och allt fler av dessa företag kan bara växa på den globala marknaden.

Tillsammans med företrädare för det svenska samhället arbetar

jag därför med arbetet att formulera en ny svensk innovationsstrategi. Ska Sverige fortsätta vara konkurrenskraftigt behöver

vi forma en attraktiv miljö för de internationella koncerner som genererar stora delar av exportintäkterna och som står för mycket av kunskapsutvecklingen i näringslivet. Vi behö-ver förbättra förutsättningarna för de små och medelstora företagen att växa, öka sin kunskapsintensitet och snabbare nå ut på internationella marknader.

Det finns många viktiga frågor att diskutera för att stärka den svenska konkurrenskraften. Hur säkrar vi tillgången till riskkapital? Vilka insatser behövs för att stärka företagens inno-

vationsverksamhet? Hur förbättrar vi kopplingen mellan universitet och företag? Hur kan Sverige attrahera personer med hög kompetens och kunskap? Hur kan erfarenheter och kompetens hos medarbetare och användare bättre tas till vara i innovationsprocesser? Och hur ser vi till att behålla och etablera fler huvudkontor och andra centrala affärsutvecklingsenheter i Sverige?

Innovationsstrategin utformas i en dialog med hela samhället – näringsliv, offentlig sektor, akademi och civil-samhälle. Individer, företag och organisationer i hela landet ska kunna bidra – både till visionen för innovation i Sverige 2020 och till hur vi ska nå denna vision.

På www.regeringen.se/innovationsstrategi kan du själv lämna åsikter och läsa mer. •

AllT FlER AV DE SVENSKA SToRFÖRETAGEN KAN bARA

VäxA pÅ DEN GlobAlA MARKNADEN

FOTO

: JO

HA

N Ö

DM

AN

N

FORSKNING, UTVECKLING OCH ett positivt innovationsklimat är helt avgörande för Sveriges framtida ekonomiska utveck-ling. Vi socialdemokrater har formulerat vår vision om den kunskapsbaserade ekonomin, där utbildning, forskning och utveckling kommer att vara nyckelkomponenter, och de faktorer som kommer att avgöra hur väl Sverige klarar sig i den hårdnande globala konkurrensen.

Staten, genom universitet, högskolor och andra forskningsinstitutioner, måste tillsammans med näringslivet intensifiera sitt arbete för underlätta kommersiell tillämpning av de forskningsframgångar som nås. Det finns anledning att se över hur innovations-kunnande kan integreras i högre utsträckning i universi-tetens och högskolornas grundutbildningar. Den kors-befruktning och kreativa process som är så betydelsefull i varje innovationsmiljö stärks när kunskaper och forsk-ningsförståelse tas tillvara i högre utsträckning. I sina roller som högkompetenta brukare bidrar studenterna, också när de avslutat sin utbildning och påbörjat sitt arbetsliv, till innovationsprocessen.

Vi kommer att genomföra ett omfattande arbete med

att göra en heltäckande översyn över det svenska skattesys-temet. Inom ramen för detta arbete kommer vi att se över också hur skatter som påverkar möjligheterna till innova-tionsutveckling kan optimeras. Innovations politiken får dock inte reduceras till att handla endast om skatter och skattenivåer. Lika viktigt är en långsiktig

politisk strategi som uppmärksammar innova-tioners roll som tillväxt-skapare.

Det vi socialdemo-krater kallar för

värdeburen tillväxt är vårt sätt att ut-veckla samhällsekonomin på ett hållbart sätt. Det är utbildning och innova-tioner, inom allt från industri- till tjänstesektor, som kommer att skapa framtidens jobb och tillväxt. Inno-vationers betydelse för utvecklingen kan inte överskattas och det är hög tid att Sverige får en politik för inno-vationsutveckling värd namnet. •

VI KoMMER ATT SE ÖVER huR SKATTER SoM

pÅVERKAR MÖjlIGhETERNA TIll INNoVATIoN opTIMERAS.

Maud Olofsson (C)Näringsminister

Tommy Waidelich (S)Riksdagsledamot och ekonomisk-politisk talesperson

FOTO

: P

ER A

RVID

SSO

N

VINjETT //

INFLUENS 9INFLUENS 9

Hur ska tjänsteföretagen bli konkurrenskraftiga?

influenserDe gör företag grönare, gör det enklare att

parkera och lägger upp strategier för innovationer. Möt personerna som influerar oss just nu.

När vi presenterar utvärderingen av hur vår kunds företag

ska kunna arbeta mer hållbart, så händer det att folk skruvar på sig i stolarna. Låga betyg markerar vi med röda löv, och företagen vill direkt veta vad som krävs för att löven ska bli gula eller allra helst gröna.

För att nå dit är våra rekommendatio-ner det viktigaste verktyget vi ger dem. Vi strävar efter att föreslå små, mätbara steg för att de ska uppleva konkreta resultat så snabbt som möjligt. Men allt börjar med en genomgång av företaget. Vi intervjuar personer på ledande befattningar och tar in den dokumentation som finns. Vi tittar till exempel på om företaget använder något miljöledningssystem, vilken beredskap som finns för lagändringar, hur man jobbar med miljöfrågor i produktutvecklingen, hur väl ar-betet är förankrat i personalen och hur man kommunicerar sina insatser externt.

Det är genom den här översiktliga genom-lysningen vi hittar de områden som måste prioriteras. För prioritera måste kunderna göra, eftersom det är svårt att förbättra sig på alla fronter samtidigt. Att identifiera områden som är konkreta och väl avgrän-sade är ett bra sätt för att sätta upp delmål där man kan känna sig nöjd. Men det betyder inte att vi ger dem bilden av att det finns ett slutgiltigt mål. Tvärtom. Det här är frågor som man aldrig blir färdig med.

Ett tecken på det är att hållbarhetsbe-greppet har växt. Det handlar inte bara om miljöfrågor längre. Arbetsrätt och barnar-bete är andra frågor som också är viktiga.

I dag kan ÅF göra en utvärdering av ett företags miljöpåverkan. Nästa steg för oss är därför att lägga till de sociala aspekterna i våra utvärderingar.”

Jessicalagerstedt WadinChef för hållbar affärsutveckling på ÅF. Hon hjälper företag att utvärdera deras påverkan på omvärlden.

TEXT: Anders Thoresson FOTO: André de Loisted

// VINjETT

Vi träffades ett gäng

på ett kafé. Efter en stund gled samtalet

in på problemet att hitta en ledig parkeringsplats. Alla hade erfarenhet av att snurra runt i ett kvarter 20–30 mi-nuter i jakt på en. Under tiden passerar man nästan alltid tomma garageuppfarter eller

parkeringsplatser som är förhyrda. Någon av oss sa att man borde knacka på och erbjuda 20 dollar för att låna garageupp-farten någon timme. Men att knacka på hos en främling känns obekvämt. I stället började vi fundera på hur man kan göra det möjligt för människor som inte kän-ner varandra att kommunicera.

Det här var i början av 2010. I januari i år lanserade en vän och jag

Park Circa. Tanken är att använda ny teknik för att göra det möjligt med passiv

kommunikation mellan främlingar. Med vår tjänst kan de som har tillgång till en parke-ringsplats tala om för andra när den är tom. Det innebär ingen kostnad för dem som äger parkeringsplatsen, i stället får de en liten inkomst. Samtidigt är det bra för samhället i stort, eftersom de parkeringsplatser som finns utnyttjas mer effektivt vilket innebär att det behövs färre nya parkeringshus och stora parkeringsplatser.

När bilförarna startar appen i sin mobil ser de vilka parkeringsplatser som finns i närheten, när de är lediga och vad det kostar att parkera där. Hittar de en checkar de in och parkerar sin bil. Då startar en timer som håller koll på hur länge bilen står parkerad. När föraren checkar ut flyttas ’credits’ från förarens konto till personen som äger parke-ringplatsen.”

// INFLUENSEr

INFLUENS10

cHadWicK MeYerhar grundat tjänsten Park Circa som låter per-soner som äger en parkeringsplats hyra ut den när de inte behöver den. Han fokuserar just nu på att få tjänsten att växa i San Francisco men hoppas kunna lansera den globalt.

TEXT: Anders Thoresson FOTO: Jeremy Willer

nästan alltid tomma garageuppfarter eller parkeringsplatser som är förhyrda. Någon av oss sa att man borde knacka på och erbjuda 20 dollar för att låna garageuppfarten någon timme. Men att knacka på

teknik för att göra det möjligt med passiv

Innovation sker oftast

inte när den enskilda uppfinnaren efter tio

år äntligen får sitt eureka-ögon-blick. Mycket oftare är det en evolution – och inte minst en kombination av olika idéer. Därför har Vinnova slutat peka ut enskilda teknikområden som särskilt intressanta för oss att satsa på.

I vår senaste utlysning, Utmaningsdriven Innovation, har vi i stället valt ut fyra områ-den som vi tycker är intressanta: Hållbara städer, Framtidens informationssamhälle, Konkurrenskraftig produktion och Framti-dens hälsa och sjukvård. Med det här arbets-sättet vill vi verka för att samhällsvetare, naturvetare och tekniker jobbar ihop. Vi har också gjort det möjligt att söka pengar till förstudier, för att man ska kunna testa att jobba i de här breda konstellationerna. De bästa kommer gå vidare till en utveck-lingsfas, och därefter sker ytterligare en gallring där vi bestämmer vilka som ska få pengar till implementering.

Konsultbolagen skulle kunna ta en starkare position i det svenska innovations-systemet. Allteftersom vi klättrar uppåt i vär-dekedjan blir kunskap paketerad på olika sätt en viktig del av Sveriges konkurrensförmåga. Titta till exempel på allt kunnande som finns i våra kommunala bolag, om hur man bygger värmekraftverk, sopstationer och liknande. Det kapitaliserar vi inte alls på i dag. De utländska delegationer som kommer hit på studiebesök får inget svar när de vill veta var de kan köpa systemen. Där tror jag absolut att konsultbolagen kan spela en viktig roll.”

INFLUENSEr //

INFLUENS 11

cHarlOtte BrOgrenär generaldirektör på Vinnova, och därmed ytterst ansvarig för många av statens forskningssatsningar.

TEXT: Anders Thoresson FOTO: Anthony Hill

INFLUENS12

12:032_r_0

-––-––

-––-––-––-––

-––-––-––-––-––

Sol och vind kommer att ge oss mer elektricitet, och elbilar kommer att förbruka den. Det är en sannolik framtidsvision, men om den ska kunna bli verklighet måste elnätet bli betydligt smartare.TEXT: PER WEsTERgåRD // ILLUSTRATION: PETTER LÖNEgåRD

(H)elsmarta nät prioriterar förnybart

// SÅ FUNKAr DET

VATTENKRAFTVERK OcH KÄRNKRAFTVERK De stora elproducenterna kommer naturligtvis att finnas kvar i det smarta nätet men rollen blir lite annorlunda. Från att ha varit kungar i ett en-vägssystem måste de anpassa sig till ett kollektiv där alla är beroende av alla.

SNö OcH KYLA Problemen i det nya smarta systemet med ojämn produktion ökar när behovet av el och värme är som störst. Under riktigt kalla vinterdagar kan effektbrist tvinga elbolagen att stänga av delar av nätet. Ett annat problem är att alla vi som konsumerar el har ett system som automatiskt ser till att minimera elanvändningen under de mest kritiska timmarna.

KONTORSHuS Vanliga kontorshus kommer att få en viktig roll i ett smartare och mer miljövänligt system. Både som producent av el men framför allt genom att användningen blir mer effektiv. Smarta-re maskiner och lagring av billig el är ett par tänkbara vägar.

INFLUENS 13

12:032_r_0

-––-––

-––-––-––-––

-––-––-––-––-––

SÅ FUNKAr DET //

Två hål i väggen var en utmärkt symbol för ett anonymt, väl fungerande men ganska enfaldigt elnät. Allt bygger på att det finns stora elproducenter som kontinu-

erligt skickar ström till dig. Ditt enda ansvar är att betala räkningen.

Nu är det dags att tänka om. Elnätet måste bli smart. För att vi verkligen ska för-stå att något stort är på gång att hända är det numera det engelska begreppet ”smart grid” som gäller. EU har valt att definiera det nya som ett elnät som kan hantera alla användare och deras behov och samtidigt klara hållbar och säker produktion av el.

I praktiken handlar det om att produktio-

nen av el ska kunna ske överallt. Solceller på ditt hustak kan bli ett av de sätt som du får din elström. Får du el så att det både räcker och blir över kan du sälja överskottet till elnätet.

Även framtidens elbilar har en viktig roll i allt det smarta. De kommer naturligt-vis att behöva köpa el för att kunna fung-era, men de kan även användas för att lagra el. Blir det strömavbrott eller om du tycker att elen för ögonblicket är för dyr kan du låta spisen hämta vad du behöver från din bils stora batteri.

En av utmaningarna handlar om att skapa ett nät som låter elen gå åt alla tänkbara håll. För att lyckas krävs verkligt intelligenta IT-

(H)elsmarta nät prioriterar förnybart

lösningar som i varje ögonblick kan garan-tera att alla kunder får den el de behöver. Att kontrollen av varje rörelse i nätet fungerar är även avgörande för att slutfakturan ska bli rätt när vi ibland är säljare och ibland köpare av el.

På Gotland ska Vattenfall, ABB och KTH bygga det första svenska smarta elnätet. Må-let är att skapa ett system som kan hantera den ojämna produktionen från öns mer än 150 vindkraftverk. Tidigt ute är även bostads-området Norra Djurgårdsstaden i Stockholm som byggs just nu. Där är målet för Fortum som ansvarar för projektet att minst 30 pro-cent av all fastighetsel ska produceras inom området. •

SOLcELLER OcH VINDKRAFTVERK Sol och vind har många fördelar men nackdelen är att man inte kan lita på att det kommer el i varje ögonblick. Andra producenter måste hela tiden vara beredda att öka eller minska sin produktion för att elen ska fortsätta att strömma till konsu-menterna utan avbrott. För att det ska fungera måste styrsystemet kunna klara av att skicka el i alla riktningar. Men även för att förstå vem som ska betala vad. Tanken är att det smarta elnätet även ska se till att det alltid är de miljövänliga energiproducenterna som har företrädde.

SÄKERHET Med ett elnät där allt är övervakat av datorer in i minsta detalj ökar behovet av säkerhet. Både för att säkerställa att produktionen och distributionen alltid ska fungera men även för att en mängd infor-mation som rör vår privata sfär kommer att finnas tillgänglig. I princip kommer det att vara möjligt att se vilken tid du kommer hem, när du slår på spisen och när du går och lägger dig.

SMARTA APPARATER Tvätt- och diskmaskiner som själva känner av när elen är som billigast och kan avgöra att det är dags att börja jobba.

BOSTADSHuS Framtidens hus kommer delvis att producera sin egen el med hjälp av solceller och värme med solfångare. Men även energianvändningen måste bli smartare om miljövinsten ska bli så stor som visionärerna hoppas.

LAGRING För att elnätet verkligen ska kunna kallas smart måste det finnas sätt att lagra tillfälliga överskott av el. Om vi kan utnyttja mer av den el som pro-duceras när solen lyser och vinden blåser så blir energisystemet miljövänligare. Men det gör dem även mer lönsamma vilket kommer att få fler att vilja investera i egna anläggningar. Även den nya elbilen kan fungera som ett energilager, antingen för att minska användning när elen är som dyrast eller som reservkraft vid strömavbrott.

Nu SKA DET FuNGERA!

INFLUENS 15

Elbilen har puffat länge på garageporten utan att få rulla ut på vägarna. Men när offentlig sektor och kineserna visar vägen kan genombrottet äntligen vara här.TEXT: THOMAs PETTERssONFOTO: HENRIK BRUNNsgåRD

FoKUS //

15Nu SKA DET FuNGERA!

DET ÄR bARA DÄCKENS mjuka spinnande mot asfalten som skvallrar om att vi faktiskt ligger nära 70 km/h. När jag trycker till på gaspedalen svarar bilen direkt via den smidiga automatlådan.

Bilen glider upp i 100 knyck, lätt som en plätt. Inga problem med omkörningar och trafikrytm, med andra ord.

Jodå, bilen klarar noll till 100 km/h på 13 sekun-der. Toppfarten är 130 km/h.

– Det räcker bra, säger Consats projektledare Stefan Engström som sitter med under provturen av Volvo C30 Electric på vägarna utanför ingenjörsföre-taget Consat i Partille. Stefan har just givit mig den två minuter långa instruktion som krävdes för att kunna ratta elbilen. Bilen ger känslan av att flyta fram i trafiken, en smygande iakttagare från framtiden som milt överseende blickar ut över gångna tiders dinosaurievrålande bensinbilar.

Den som fruktar en instrumentpanel à la flyg-planscockpit bara för att det rör sig en elbil kan vara lugn. Det som skiljer i instrumentering är egentligen bara att det finns effektmätare som visar energian-vändning och återvinning av rörelseenergi. Bilen

LADDADE. Stefan Engström och Martin Wahlgren på konsult- företaget Consat hoppas att

elbilen äntligen kan slå igenom.

// FoKUS

INFLUENS16

återvinner nämligen energi när bilen brom-sar in för exempelvis ett rödljus.

Annars är poängen att elbilen ska vara precis lika mycket Volvo som den bensin-drivna kollegan C30. Det berättar Annelie Gustavsson, produktchef för Volvo C30 Electric på Volvo Cars, när vi sitter ner med projektledare Stefan Engström och Consats vice vd Martin Wahlgren för att prata elbilar och framtid.

– Det finns en hel del elbilar som egent-ligen är konceptbilar där säkerhet och servi-cevänlighet inte är i nivå med standardbilar. Men C30 Electric är precis lika säker och kvalitetssäkrad som en vanlig Volvo, säger Annelie Gustavsson.

Consat ingick i den projektgrupp som tog fram den första prototypen av Volvo C30 Electric, tillsammans med Volvo Cars och konsultföretaget Etteplan. Consats bidrag

har varit att se till att de komponenter som ingår i bilen kan kommunicera med varan-dra, och att bilen kan kommunicera med omvärlden. Consat står även för telematik/informatikdelen i bilbygget.

– Se här! Du kan exempelvis hålla koll på laddningen av batteriet med din mobil, säger Martin Wahlgren och visar upp en applika-tion som ger bilens aktuella status.

Det är de små och medelstora teknikkon-sultföretagens roll i utvecklingen av elbilen: att bli duktiga i sin nisch av teknikutveck-lingen och på det sättet snabbare få ut elbilen på marknaden.

UTVECKLINGEN AV DEN första prototypbilen gick rasande snabbt, det tog mindre än 20 veckor för hjärntrusten (med Stefan Engström bland andra) ute på Volvos avdelning för specialbilar. Ja, det gick så snabbt att det väcktes stora förväntningar på att kunna lansera en mogen elbil utan några barnsjukdomar.

Det är lite skevt: bensindrivna bilar har haft närmare 100 år på sig att utveckla både bil, förarbeteende och infrastruktur. Nu ska

oM VI SKullE uTVECKlA bIlAR FRÅN SCRATCh

SKullE KoNSTRuKTIoNERNA SE RäTT ANNoRluNDA uT.

elbilen upp i samma nivå på nolltid för att kunna konkurrera enligt vissa experter, säger Stefan Engström. Om vi i stället skulle börja utveckla bilar från scratch i dag med förut-sättningen att skapa ett hållbart samhälle skulle konstruktionerna se rätt annorlunda ut, hävdar trion runt konferensbordet.

Då skulle fokus ligga på att bygga lätta bilar med hög säkerhet, god transportförmå-ga och lägre maxhastigheter. Och förmodli-gen är det där vi hamnar så småningom, när oljepriser och energikriser pressat fordons-tillverkarna att lämna bensinbilarna för gott.

– Vi skulle få se nya lätta material och betydligt lägre vikter på bilarna. Det skulle vara ett annat tänk runt transportekonomin som skulle gynna elbilarna, säger Martin

Wahlgren. Det finns

kritiker som bestämt hävdar att det är fel att tro att elbilarna direkt ska kunna ta över efter ben-

sinbilarna. Olika slag av hybridlösningar ger den mjuka övergång vi behöver för att klara omställningen, hävdar de.

– Det beror på hur man ser på det. Att ha en elbil som andrabil i ett hushåll går utmärkt redan i dag. Jag kör själv en av våra

ELBILAr PÅ MArKNADENI dag finns en knapp handfull elbilar på den svenska marknaden (Mitsubishi-Citroën-Peugeot, Nissan, Tesla och Think). Volvo C30 Electric erbjuds för leasing till intresserade kunder. År 2012 väntas många bilfabrikanter intro-ducera elbilar till marknaden (bland andra Audi, BMW/Mini, Fiat, Smart). Serieproduktionen av Volvo C30 Electric är redan i gång. Men bilen erbjuds bara till företag och organisationer och sålda bilar ses som en testflotta inför en (förhoppningsvis) kommande lansering till allmänheten. Däremot kommer diesel-elhybriden Volvo V 60 Plug in Hybrid att börja säljas hösten 2012, till ett pris som ännu inte är bestämt.

AnnelieGustavsson

MartinWahlgren

StefanEngström

INSTrUMENTPANELEN. Här visas utöver vanlig färdinformation även energianvändning och återvinning av rörelseenergi.

UTVECKLArNA

INFLUENS 17

FoKUS //

C30 Electric, kör den fram och tillbaka till jobbet som vi alltid använt vår andrabil till. Det funkar hur smidigt som helst, säger Annelie Gustavsson.

I DISKUSSIONERNA RUNT dagens elbilar dyker tre aber alltid upp: räckvidd, pris och ladd-tid. Laddtiderna förbättras hela tiden i takt med att batteri och laddteknik förbättras. Det tar exempelvis 2,5 timmar att fulladda Volvo Cars elbil efter 4 mils körning.

– Samtidigt är det ju faktiskt så att du alltid kommer ut till din fulladdade bil på morgonen, redo för 15 mils körning. Så är det inte alltid med bensinbilar, påminner Martin Wahlgren.

Visst blir det ett annat tänk med elbilen, det gäller exempelvis att ladda batterierna så ofta man kommer åt. Tillsammans med Göteborg Energi har Consat utvecklat en laddstolpe för fyra bilar. Inte så svårt i sig, men samtidigt behöver både drift- och elsäkerhet vara 100-procentiga. Det är inte roligt att komma tillbaka till bilen efter en tre timmars shoppingrunda och upptäcka att ladduttaget inte fungerat.

– Vi har ändå en fördel med vårt klimat. Många parkeringsplatser har ju redan uttag för motorvärmare. Det gör att vi redan har början på en infrastruktur, säger Martin Wahlgren.

Det största hindret, framför allt för pri-vatbilister, är utan tvekan priset. Utan sub-ventioner är elbilar så pass mycket dyrare att de låga driftskostnaderna knappast uppväger inköpspriset. Och på den höga prisnivån kommer vi att ligga fram till dess seriepro-duktion i större skala kommer i gång, det är expertisen enig om. Framför allt är det bat-terierna som måste ner i pris för att elbilen ska kunna konkurrera fullt ut.

Vilket i sin tur betyder att hela elbils-marknaden väntar på stora offentliga beställ-ningar som kan knuffa i gång utvecklingen mot större produktionsvolymer och därmed sjunkande priser. Den goda nyheten är att de stora beställningarna faktiskt redan är be-slutade, både internationellt och till viss del även i Sverige. Det är Kina som hoppet står till internationellt. Kina är ett föregångs-land inom elfordonsindustrin där staten subventionerar utveckling av ny elteknologi med stora summor. Dessutom finns stora tillgångar av strategiska mineraler som litium och neodym, viktiga för produktion av bat-terier och motorer.

I KINAS SENASTE femårsplan ingår en stor-satsning på elbilar. I slutet av 2015 ska det finnas minst 500 000 elbilar, enligt planen.

Elfordonen ska kunna laddas vid 220 000 laddstationer och därtill ska 2 300 batteri-bytarstationer byggas upp.

Ekvationen är enkel: om Kina snabbt ska ta sig upp till västerländsk nivå vad gäl-ler bilinnehav per hushåll så är det bara att glömma konventionell bensindrift om landet ska ha en rimlig chans att klara sin oljenota.

Och Kina är redan i dag det land som investerar mest i hållbar energi.

– Vi följer utvecklingen i Kina varje dag

ute på Volvo Cars. Det som händer i Kina är väldigt viktigt för elfordonsindustrin, säger Annelie Gustavsson.

DET KAN blI AKuT bRIST pÅ ElbIlAR MED DET

SToRA INTRESSE oCh DEN lÅGA pRoDuKTIoN VI hAR I DAG.

Några liknande planer för elfordonsindu-strin har veterligen inte regeringen Reinfeldt. Däremot har Stockholms stad och Vattenfall beslutat sig för att puffa i gång utvecklingen i Sverige. Genom Sveriges Kommuner och Landstings (SKL:s) upphandlingsbolag Kommentus ska landets största upphandling av elbilar och laddhybrider slutföras under 2011. Det är fritt för både leverantörer och organisationer att ansluta sig och inte min-dre än 303 organisationer och företag har an-mält sitt intresse. Även bland leverantörerna är intresset stort. Hur stort får vi inte veta, där lägger upphandlingssekretessen locket på. De flesta intresserade finns inom offent-lig sektor, inte mindre än 246 aktörer inom stat, kommun och landsting har anmält sig. Hittills har intressenterna tecknat sig för inköp av 1 370 bilar, vilket dock inte innebär

ELBILAr PÅ VINDKrAFTEtt medelstort vindkraftverk levererar ca 5 GWh/år och skulle därför kunna försörja cirka 2 000 elfordons årliga laddbehov. Det betyder att 600 000 elbilar skulle behöva cirka 360 medelstora vindkraftverk för sitt årliga laddbehov. Det går i dag att bygga vindkraftverk på upp till 5 MW. Sexhundra stycken havsbaserade vindkraftverk på 5 MW skulle alltså i princip kunna försörja hela svenska personbilsflottan med el. Nu är det nog ingen brådska med en sådan vindkraftsatsning. Energimyndigheten redovi-sar i sin senaste långtidsprognos att antalet elbilar och laddhybrider i Sverige med nuva-rande styrmedel antas bli 85 000 år 2020.

LADDAD. C30 Electrics batterier väger 280 kilo och är placerade mitt i bilen, utanför deformations-zonerna. De ligger lågt i bilen, vilket ger bra balans.

INFLUENS18

att man förbundit sig för köp. De första 1000 bilarna får dessutom en subvention på 50 000 kronor via Energimyndigheten som extra morot.

– Upphandlingen är en milstolpe i utvecklingen. Det är också ett sätt för oss att se till att bilindustrin inte glömmer bort Sverige. Det är ju faktiskt så att det kan bli akut brist på elbilar, med det stora intresse och den låga produk-tion vi har i dag, säger Eva Sun-nerstedt, projektledare på Miljöförvaltningen i Stockholm.

Inom projektet Elbilsupphandling rullar redan en testflotta på cirka 50 bilar, det är både laddhybrider och rena elbilar. På upp-handlingens hemsida www.elbilsupphand-ling.se berättar de olika testbilsägarna om sina erfarenheter.

–I flottan finns servicefordon, vanliga transportfordon och bilar inom exempelvis hemtjänsten. De fungerar som demobilar för att personalen ska få bekanta sig med elbilarna, säger hon.

– Och tittar man på kommentarerna så är det övervägande positiva tongångar. I Gnosjö kommun har man en Fiat EV Adapt som används av 6–7 personer. På hemsidan skriver man så här:

”Vissa förare har kommenterat att det är obehagligt att bilen går så tyst att medtrafi-

kanterna inte alltid hör att den kom-mer. Det behövs en viss inlärnings-process för såväl elbilsförare som medtrafikanter.

Den något kor-tare räckvidden under den kalla perioden har ändå räckt bra för Gnosjö kommuns behov.

Man har låtit installera kupévärmare så att bilkupén är varm när den ska användas.”

EN AV DE KOMMUNER som tecknat sig för ett antal elbilar är Lycksele kommun. Lite otippat, eftersom Lycksele har två starka minusfaktorer för elbilsägare: kyla och långa avstånd.

– Jo, det är klart. Men vi är en klimat-kommun och det här passar kommunens profil. Vi har några tjänstebilar som mest körs inom tätorten, så vi räknar med att det ska fungera. Dessutom är vi ett gäng eldsjä-lar och bilintresserade så det hjälper väl till, säger upphandlaren Eric Lundström.

I Lycksele har man räknat på priset för den första elbilen. Med subventionen och det låga milpriset ska det gå ungefär jämnt ut, jämfört med en vanlig bensindriven tjänstebil.

– Vi har provat etanolbilar här. Men det fungerade inte särskilt bra, de hade start-problem under vintern. Nu får vi se hur elbilarna fungerar, det ska bli intressant, säger Eric Lundström.

Och fungerar bilen bra kommer det att bli flera elbilar, exempelvis för fastighetsser-vice eller hemtjänsten i tätorten. Då kommer

MÅNGA KoMMuNER KoMMER ATT FÖljA

huR DET FuNGERAR FÖR oSS, DET FÅR VI RäKNA MED.

MoBILT. En applikation i mobilen gör att du kan se

om batteriet är laddat.

AnnelieGustavsson

EricLundström

MagnusJohansson

MoTorKrAFT. Elmotorn har en verknings-grad på 90 procent, jämfört med 25–30 procent för en bensinmotor. Vridmomentet är 220 Nm och växellådan ger en accele-ration 0–50 km på 4 sekunder.

BESTÄLLArNA

INFLUENS 19

FoKUS //

Under sex månader levde en testfamilj klimatsmart med sikte på att minska sina utsläpp från normala 7,3 ton kol-

dioxid per år till minimala 1 ton. Testfamiljen kom i mål på 1,5 ton. Det innebär att familjen lyckades minska sina utsläpp med nästan 80 procent jämfört med ”startvikten” i januari.

Varför då just ett ton? Jo, utsläppsmålet ett ton per år är den nivå som enligt FN:s klimatpanel är hållbart om vi ska få stopp på den globala uppvärmningen. FN:s klimatpanel har satt målet till 2050. Projektet One Tonne Life, ett samarbete mellan A-hus, Vattenfall och Volvo Personvagnar, vill visa att det går att klara klimatkraven redan i dag.

Transporter och elanvändning var de områ-den där familjen gjort de största framstegen. Utsläppen från transporterna minskade med över 90 procent, bland annat tack vare att familjens Volvo C30 Electric laddas med el från vattenkraft. I projektet släppte elbilen bara ut 0,9 g koldioxid per kilometer när den laddades med vattenkraft, vilket innebär en reduktion på 200 g koldioxid per kilometer.

Elbilens största bidrag till koldioxidutsläp-pen var själva produktionen av bilen.

Utsläppen hos nya bilar (personbilar) i Sve-rige 2009 låg i snitt på 164 gram koldioxid per km. Utsläppen för eldrift landar på cirka

20–80 g koldioxid/km om vi antar att elbilen drar 2 kWh/mil som är ett vanligt räknemått för elbilar.

Hela transportsektorn använder cirka 100 TWh årligen, varav personbilarna cirka 45 TWh. Om alla personbilar i Sverige (runt 4,4 miljoner) ersattes med laddhybrider och elbilar, så skulle det krävas cirka 13 TWh. En betydande energieffektivisering, alltså. Hela årliga svenska elanvändningen uppgår för övrigt till cirka 150 TWh/år. •// LÄS MER: onetonnelife.com //

förmodligen fler grann-kommuner att följa efter, hittills är det få norr-landskommuner som gått med i SKL Kommentus upphandling eller som har elbilar på prov.

– Många kommuner kom-mer att följa hur det fungerar för oss, det får vi räkna med. Det är bara roligt, säger Eric Lundström.

För den kommande elbilen i Lycksele kommun kan det räcka med motorvärmarut-taget i kommunhusgaraget. Men när bilarna blir fler och användnings-området ökar växer kraven på en utbyggd infrastruktur. I dag sker en fläckvis utbygg-nad, det duggar tätt med pressmeddelanden om ”kommunens första laddstolpe på plats”. Men det behövs större satsningar, inte minst om man ska kunna resa längre sträckor. Dessutom behöver snabbladdningstekniken utvecklas. I dag kostar en vanlig laddstolpe mellan 10 000 och 20 000 kr medan en snabbladdningsstation kan kosta tio gånger så mycket att bygga upp.

Därför har Energimyndigheten, i sam-arbete med norska myndigheter, satsat 200 miljoner kronor över fyra år för att utveckla landets laddinfrastruktur. Vid sidan av den satsningen pågår flera stora projekt, exem-pelvis Green Highway-projektet för att E 14 mellan Sundsvall och Trondheim ska bli en grön transportkorridor. Längs den nära 50 mil långa sträckan ska man kunna tanka fordon med elström, biogas, etanol och raps-diesel. Det går redan i dag att köra en elbil mellan de båda orterna, den längsta sträckan mellan två laddstationer är nio mil.

I TROLLHÄTTAN ÄR kommunpolitikern och elingenjören Magnus Johansson (C) ägare av en elbil, en VW Golf City Stromer. Han är anställd på biltillverkaren Saab och dessutom vice ordförande i föreningen Elbil Sverige.

– Det behövs fler politiska morötter för att skynda på utvecklingen och göra elbilarna riktigt konkurrenskraftiga, anser han.

– I London slipper en elbilsägare mot-svarande närmare 70 000 kronor i skatter och p-avgifter per år. Vi behöver den sortens morötter så länge elbilarna är oskrivna kort hos allmänheten.

– Alla bedömare är eniga om att oljan tar slut, det skiljer 10–20 år i bedömningarna. Om inte våra barn ska tvingas slåss om de sista dropparna bensin gäller det att lägga om kursen redan nu. Det är det som driver mig i mitt engagemang för elbilen. • K

äLL

OR

: EN

ERG

IMyN

DIG

HET

EN,

Vä

xJÖ

KO

MM

UN

, EV

WO

RLD

SVER

IGE

OC

H P

RO

JEK

TET

ON

E TO

NN

E LI

FE.

Men när bilarna blir fler och användnings

kommuner att följa efter,

landskommuner som gått

upphandling eller som har

KoLDIoxIDSNÅLT ProjEKT. För stadsbor kommer kanske aldrig personbilen att bli energieffektivare än spårburen trafik. Men elbilen kan bli ett viktigt bidrag till ett klimatsmart sam-hälle. Det visar projektet One Tonne Life som slutfördes i juni 2011.

Fosildrift Eldrift Fosildrift Eldrift

Koldioxidutsläpp per personbil (gram/km)

Energianvändning alla svenska personbilar (TWh)

45164

1320–80

ETT ToN. Testfamiljen i One tonne life lyckades leva på 1,5 ton koldioxid under ett år.

// INNoVATIoN

INFLUENS20

Saab är på fallrepet, Volvo Cars har blivit kinesiskt och Ericssons mobiltelefoner är plötsligt inte världsledande. Samtidigt bubblar de svenska tjänsteinnovationerna. Frågan är om politiker, tjänstemän och organisationer hinner ställa om till tjänstesamhället tillräckligt snabbt.

TEXT: ULF ROOsVALD

DET NYA LANDETdEt NYA LANSaab är på fallrepet, Volvo Cars har blivit kinesiskt och

dEt NYA LANSaab är på fallrepet, Volvo Cars har blivit kinesiskt och Ericssons mobiltelefoner är plötsligt inte världsledande.

dEt NYA LANEricssons mobiltelefoner är plötsligt inte världsledande.

dSaab är på fallrepet, Volvo Cars har blivit kinesiskt och

dSaab är på fallrepet, Volvo Cars har blivit kinesiskt och Ericssons mobiltelefoner är plötsligt inte världsledande.

dEricssons mobiltelefoner är plötsligt inte världsledande.

ESaab är på fallrepet, Volvo Cars har blivit kinesiskt och

ESaab är på fallrepet, Volvo Cars har blivit kinesiskt och Ericssons mobiltelefoner är plötsligt inte världsledande.

EEricssons mobiltelefoner är plötsligt inte världsledande.

tSaab är på fallrepet, Volvo Cars har blivit kinesiskt och

tSaab är på fallrepet, Volvo Cars har blivit kinesiskt och Ericssons mobiltelefoner är plötsligt inte världsledande.

tEricssons mobiltelefoner är plötsligt inte världsledande.

INFLUENS 21

INNoVATIoN //

I MAj FÖRRA åRET hivade Malmös starke man, socialdemokraten Ilmar Reepalu, en magnumflaska champagne mot en be-tongvägg i de gamla mässhallarna i Västra hamnen. Mässhallarna skulle rivas. Indu-strilokalerna som inrymt både Kockums och Saab och som bär på en stor del av Malmös industrihistoria skulle snart försvinna och vara ett minne blott, precis som Kockums-kranen.

– Det handlar inte om en rivning, utan om en sjösättning. Detta blir ett nytt stycke Malmö city, sa Ilmar Reepalu från en pro-visorisk scen i den tomma jättesalen – och sedan yrde champagnen.

Reepalus firande sågs säkert som kon-troversiellt av den som fortfarande vill se Malmö som en industristad. För Reepalu var det däremot klart vilken riktning staden borde ta redan för 16 år sedan, när den sista Saab 900 hade monterats ihop i Kockums gamla lokaler. Framtiden låg inte i den tunga tillverkningsindustrin.

Efter att ha slängt i väg den där flaskan med skumpa sa han:

– Det stora valet gjordes redan 1995. Flera stora industrier ville ta över mässhallarna, men vi valde bort det eftersom vi då hade blivit ett understödsområde som Blekinge eller Norrland. Jag är så tacksam att vi inte fortsatte på det industrispåret.

Där mässhallarna en gång låg växer nu stadskvarter fram. När allt är klart ska det finnas 700 bostäder och 70 000 kvadratme-ter kontorsyta, som ska innehålla handel, service och restauranger.

Gamla hyresgästen Saab hänger i dag på ruinens brant. Volvos personbilstillverkning är såld till kinesiska Geely. Kartan ritas om, och det är tydligt att det svenska näringslivet behö-ver nya flaggskepp. Och nya innovationer.

Frågar du politiker, forskare eller nästan vilken samhällsekonomisk debattör som helst är det tydligt: vi befinner oss i en brytnings-tid som kan liknas vid den mellan jordbruks-

samhället och industrisamhället för drygt hundra år sedan.

Industrisamhället håller på att ersättas av tjänstesamhället. Produkten står inte i centrum, utan det gör den tjänst eller den nytta som skapas när produkten möter kon-sumenten.

För den som arbetar i tjänstesektorn är omvandlingen redan en självklar verklighet. Men för att ett skifte ska kunna sägas ha ägt rum, då krävs att politiker, myndigheter och organisationer också är med på tåget – och fattar beslut därefter.

Bo Edvardsson, professor vid Centrum för tjänsteforskning vid Karlstads universi-tet, anser att medvetenheten kring de här frågorna är väldigt skiftande på de positioner som ska driva samhället åt rätt håll.

– Det är egentligen ganska individuellt om man verkligen förstår eller inte, säger han. I mitt arbete möter jag många duktiga personer som har fattat vad det handlar om och vilka strukturer som behöver förändras. Andra har inte begripit alls.

Vad gör de för fel?– De tänker på tjänster som om de vore

produkter. Man måste lära sig att se på ett erbjudande utifrån vad det gör för kunden. En bil är inte bara en transportfunktion, en robot är inte bara en bra teknisk uppfinning. Det intressanta är vilken produktionsut-veckling roboten åstadkommer. Det finns en tjänstelogik som innebär att produkten inte har något värde i sig. Tjänsten är det värde-skapande, och det värdet skapas tillsammans med användaren.

I DAG ARbETAR åTTA av tio personer i tjäns-tesektorn, och åtta av tio nystartade företag är tjänsteföretag. Om Sverige – och EU, för den delen – vill fortsätta vara ledande på den internationella marknaden är det inom tjänstesektorn som de nya innovationerna, företagen och arbetstillfällena måste skapas.

Fram till 1995 såg det ut som om EU:s produktivitet var på väg ikapp USA:s. Sedan dess har glappet ökat igen enligt EU-kom-missionen, och skillnaden ligger i tjänste-sektorn. Det är där USA omsätter mer, och det är inom den sektorn som amerikanerna

KARTAN RITAS oM, oCh DET äR TYDlIGT ATT

DET SVENSKA NäRINGSlIVET bEhÖVER NYA FlAGGSKEpp.

I MAj FÖRRA åRET hivade Malmös starke man, socialdemokraten Ilmar Reepalu, en

Där mässhallarna en gång låg växer nu stadskvarter fram. När allt är klart ska det

bostäder och 70 000 kvadratme-ter kontorsyta, som ska innehålla handel, service och restauranger.

Gamla hyresgästen Saab hänger i dag på ruinens brant. Volvos personbilstillverkning är såld till kinesiska Geely. Kartan ritas om, och det är tydligt att det svenska näringslivet behö-ver nya flaggskepp. Och nya innovationer.

Frågar du politiker, forskare eller nästan vilken samhällsekonomisk debattör som helst är det tydligt: vi befinner oss i en brytnings-tid som kan liknas vid den mellan jordbruks

Bo Edvardsson, professor vid Centrum för tjänsteforskning vid Karlstads universitet, anser att medvetenheten kring de här frågorna är väldigt skiftande på de positioner som ska driva samhället åt rätt håll.

– Det är egentligen ganska individuellt om man verkligen förstår eller inte, säger han. I mitt arbete möter jag många duktiga personer som har fattat vad det handlar om och vilka strukturer som behöver förändras. Andra har inte begripit alls.

Vad gör de för fel?– De tänker på tjänster som om de vore

produkter. Man måste lära sig att se på ett erbjudande utifrån vad det gör för kunden. DET NYA LANDET

INFLUENS22

// INNoVATIoN

satsar väsentligt mer pengar på forskning och utveckling än vad vi gör i Europa. Till exempel kan man se att EU:s medlemsstater satsar mycket forskningspengar på fordons-industrin medan USA lägger betydligt mer investeringar på företag inom bioteknik och dator- och elektronikindustrin.

OM MAN VILL hitta ett paradexempel på tjänstedriven innovation med kunden i fokus hamnar man hos Apple, och företa-gets utveckling av Iphone och Ipad. Apples smarta telefon är en jättebra teknisk uppfin-ning, men det som gör den exceptionell är alla appli-kationer du kan ladda ner till den, alla tjänster du kan förse den med. Detta i kombination med smart och elegant design har tagit företaget från botten till världsherravälde på några få år och gjort nyss avgångne vd:n Steve Jobs till guru för före-tagsledare världen över. Nu är hans råd till sina mjukvaruutvecklare – ”Ni måste börja med kundupplevelsen och arbeta er tillbaka till tekniken – inte tvärtom” på väg att bli ett mantra också för politiker och tjänstemän.

Pernilla Jonsson, affärsområdesan-svarig för Konsument, marknad och innovation på Kairos Future, säger:

– Apple är ett bra exem-pel eftersom de utvecklade en plattform, inte bara en tjänst eller en uppfinning. Det är inte främst prylarna man tjänar pengar på, utan hela produktsystemen runtomkring, där inte alltid Apple är avsändare. Man får licens-pengar för de prylar, applikationer och annat som tillverkas för Applesystemet.

Utvecklingen visar också på ett skiftande fokus när det gäller produktutveckling och hur företag bör vara uppbyggda.

Nyckeln till Apples vändning var när företaget tog del av en genomgripande

marknadsundersökning gjord av Intel. Intel är enligt Pernilla Jonsson också ett bra exem-pel på en organisation som ställde om sig till konsumentens behov, trots att de låg långt ner i värdekedjan 2005. Då hette Intels avdel-ningar saker som ”Laptops” och ”Servers”, nu heter de sådant som ”Mobile Living” och ”Digital Health”.

– Det kan verka fånigt, men det visar att det är konsumentens behov som styr organi-sationen snarare än tekniken, säger Pernilla Jonsson.

Traditionellt sett ligger produktionsledet i centrum för att skapa värde. När produkten lämnar kedjan och når konsumenten så är analysen slut. Man är alltså nöjd om man

bara får sin produkt såld. Ett smartare sätt att tänka är att låta analysen börja när konsumenten börjar använda pro-

dukten. Då kan man få verkligt bra svar om hur produkten bör utvecklas.

Det här tänkesättet går utmärkt att översätta också till den rena tjänstemark-naden. Branscher som energiförsörjning, transporter, sjukvård och hälsa är slumrande branscher som kan väckas genom ett nytt tänkesätt.

– Offentligt finansierade tjänster är det område där jag tror det finns störst utrymme

för produktutveckling, säger Henrik Jordahl, docent i nationalekonomi vid

Institutet för näringslivsforskning. Det handlar om vilka tjänster som ska köpas in och vilka man ska producera själva. Hur ska finansieringen se ut?

Men omställningen är inte enkel. Sverige och svenska företag har

traditionellt varit starka på teknisk och industriell innovation, där forskningen skiljs från verksamheten tills en ny produkt är klar att tas in i sortimentet. Innovation inom tjänstesektorn bygger oftast på andra, friare arbetssätt, man talar om ”open innovation”, genomskinliga arbetsprocesser där alla deltar och bidrar. För ett sådant sätt att arbeta är det svårare att beräkna tid och pengar och

DET KAN VERKA FÅNIGT, MEN KoNSuMENTENS

bEhoV STYR oRGANISATIoNEN.

PernillaJonsson

HenrikJordahl

IreneMartinsson

Bo Edvardsson

för produktutveckling, säger Henrik Jordahl, docent i nationalekonomi vid

Institutet för näringslivsforskning. Det handlar om vilka tjänster som ska köpas in och vilka man ska producera

INFLUENS 23

det är en utmaning för de flesta företag.Henrik Jordahl fortsätter:– Det är alltid förrädiskt att jämföra saker

som är mätbara och icke mätbara. I företag mäter man gärna de materiella investering-arna: byggnader, maskiner etc. Immateriella investeringar i tjänstesektorn är mer dolda, det handlar om investeringar i personalens kompetens, i varumärket. Om man ska stimu-lera innovatio-ner i tjänsteföre-tag kan det inte vara lika mycket fokus på patent. Man mäter ofta innovationsförmågan i ett företag i antal patent, men det säger inte så mycket. Jag ser hellre att man gör så kallade innovationsstu-dier, där man frågar företag om de genomför innovationer, det är bättre.

Dock finns det tecken som visar att så-dana undersökningar också ger en skev bild av verkligheten.

Mats Thystrup, forskare på Handels i Stockholm, sa i våras till tidningen Compu-ter Sweden:

– Det är ett väldigt fokus på innovation och förnyelse från alla möjliga håll, det är nästan hysteriskt. Man matas hela tiden med nyheter om företag som gör innovativa saker, vilket gör att man får en känsla av att alla är innovativa utom vi. Men det är en synvilla, vanligtvis är man varken mer eller mindre innovativ.

Ett problem är att investerare och risk- kapitalister också efterlyser den gamla ekonomins hårda fakta innan de är beredda att riskera sina pengar. Det har Irene Martinsson noterat. Hon är handläggare på innovationsmyndigheten Vinnova och svensk representant i EU-kommissionens expert-panel, som i februari presenterade en rapport om tjänsteinnovation inom EU.

– Företag har alltid en preciserad budget för teknik- och produktutveckling. Tjänster hamnar inom befintliga budgetar för personal eller något annat, säger Irene Martinsson.

– Ett litet företag som utvecklar en tjänst går till en investerare för att få pengar. Men en investerare vill se tydliga budgetar, patent

eller liknan-de. De vill se att deras investeringar går att skyd-da. Men jag ser det som en lärokurva. När inves-

terarna blir vana kommer det att se annor-lunda ut. Investerare vill vara där man tjänar pengar, och om man börjar tjäna pengar på tjänster kommer de att komma.

DEN HÄR STRUKTUROMVANDLINGEN kommer att märkas i våra arbetsliv, privatliv – och hur världen omkring oss ser ut rent fysiskt. Näringslivet utvecklas med nya branscher

höjA MEDVETANDETInrätta ett europeiskt centrum för tjänstein-novationer, för att stärka banden mellan poli-tiker, företagen och den akademiska världen. Men trots att teknikutvecklingen i kombination med konsumentdriven utveckling kommer att revolutionera affärsmodellerna för både varor och tjänster, så finns inte så mycket samlad information om tjänsteutveckling.

STArKArE PoLITISKT LEDArSKAP Europa behöver en gemensam marknad för tjänster, så att den marknaden blir lika dynamisk som den för varor. Medlemsstaterna måste se till att få mätbara resultat på de pro-jekt man väljer att stödja. I EU:s strukturfonder finns pengar som bör användas för att stödja innovationsprojekt inom servicesektorn.

BÄTTrE STöD TILL gASELLFörETAgI dag hindras små och medelstora företag att växa på grund av kulturskillnader och olika tariffer inom EU. Det får många mindre företag att satsa på den amerikanska marknaden i stället. Expertpanelen vill ha ett särskilt program som kan hjälpa snabbväx-ande företag, så kallade gaseller, och vill att alla medlemsstater samordnar sina regler, inte minst för att underlätta investeringar från riskkapitalister.

PS. På näringsdepartementet pågår arbetet med att ta fram en svensk forsknings och innovationsstrategi som ska presenteras 2012.

// LÄS MER: www.regeringen.se/innovationsstrategi //

MAN MATAS hElA TIDEN MED NYhETER oM FÖRETAG

SoM GÖR INNoVATIVA SAKER, VIlKET GER KäNSlAN AV ATT AllA äR INNoVATIVA uToM VI.

INFLUENS 23

INNoVATIoN //

kopplade till IT, media, energi, miljö eller hälsa. De nya företagen behöver inga stora fabrikslokaler, de behöver inte gräva upp några råvaror. Allt de behöver är ett kontor, eller bara en mötesplats – som i exemplet med de nya kvarteren i Västra hamnen i Malmö. De stora industrierna har funnits i hundra år, ett spelföretag kanske är borta efter fem år.

Stora förändringar kan skapa oro, till exempel för jobben. Om stora personalslu-kande industrier ska ersättas av små tjänste-företag krävs en väldig massa nya innovatio-ner. Å andra sidan finns det inget som säger att tjänstesektorn behöver mindre personal än industrin.

Och omställningen brådskar. Det svenska näringslivet konkurrerar inte bara med Eu-ropa, EU konkurrerar inte bara med USA. Det är lätt att föreställa sig att det bara är produktionen som flyttar till Kina när Geely

– Ett litet företag som utvecklar en tjänst kopplade till IT, media, energi, miljö eller kopplade till IT, media, energi, miljö eller kopplade till IT, media, energi, miljö eller – Ett litet företag som utvecklar en tjänst – Ett litet företag som utvecklar en tjänst – Ett litet företag som utvecklar en tjänst kopplade till IT, media, energi, miljö eller kopplade till IT, media, energi, miljö eller

Så VILL EU STÖDjA INNOVATIONER

INFLUENS24

köper Volvo Cars. Men i själva verket är det kunskapen som Geely vill åt. I Kina växer antalet forskare och ingenjörer i rasande takt, liksom antalet vetenskapliga publikationer och patent. De senaste 30 åren – sedan kulturrevolu-tionen – har 1,6 miljoner kineser rest utomlands för att studera på de bästa universiteten runtom i världen. Kinas investeringar i forskning och utveckling beräknas vara högre än Sveriges – räknat i procent av bruttonationalprodukten – om bara ett eller möjligen två år.

MOT DEN bAKGRUNDEN kan man fråga sig om omställningen i Sverige och Europa går till-räckligt snabbt. Kanske är det oroväckande att ett av expertgruppens förslag till politiska åtgärder är att, helt enkelt, öka medvetandet om den växande tjänstesektorn.

På näringsdepartementet pågår arbetet med en svensk innovationsstrategi, som ska presenteras under nästa år.

Bo Edvardsson, Karlstads universitet, är hoppfull när det gäller visionerna, men mer tveksam över hur genomförandet av goda förslag ska gå till.

– Jag följer en del av arbetet med innova-tionsstrategin och tycker att det ser lovande ut, men det gäller att idéerna sedan genom-syrar hela systemet, alla myndigheter och organisationer. Jag tror att de här tankarna måste komma in på ett tydligare sätt på utbildningarna, både de ekonomiska och de tekniska. Där ligger till exempel Tyskland långt före oss, och även Taiwan och andra asiatiska länder.

Även om alla beslutsfattare är medvetna om att näringslivets största tillväxtpotential finns inom tjänstesektorn är begreppet fort-

farande diffust för många. Samtidigt riskerar predikandet om innovationer inom tjäns-tesektorn att beskriva en värld där tillverk-ningsindustrin inte har någon roll att fylla.

En av de myndigheter som ska driva förändringarna är Vinnova.

– På Vinnova arbetar vi hårt med att tyd-liggöra tjänsters roll som ekono-misk drivkraft. Man ska inte ställa tjäns-ter mot den

traditionella industrin, för de båda behöver varandra. Poängen är att tjänsteutveckling kan transformera industrin och ekonomin. Tekniska uppfinningar i sig är inte nog, nu handlar det om kundnytta och motta-garfokus, säger Irene Martinsson.

En annan av EU:s expertpa-nels slutsatser är att politikerna ska stimulera kontakterna mellan serviceföretag och tillverkningsfö-retag. Man talar också om vikten av att skapa en gemensam marknad för tjänster i Europa, precis som det redan finns för tillverkning. Förslagen skvallrar alltså om en framtida storbransch som fortfarande är i sin linda.

Därför är det lätt att förstå otåligheten hos tyske Reinhard Büscher, chef för EU-kommissionens innovationsstrategi, när han efterlyser större och mer konkreta satsningar. I våras gästade Büscher en Vinnovaarrangerad konferens i Stockholm. När någon nämnde ett intressant pilotprojekt röt han till:

– Ett pilotprojekt visar att något kan fungera under idealiska förhållanden. Jag vill

inte se fler pilotprojekt, det är slöseri med of-fentliga medel! Jag vill se storskaliga projekt under verkliga förhållanden. Vi måste hitta folk som har ett problem, och som vill lösa detta problem med ett företag som till-handahåller en service, och det ska vara ett företag som redan från början har hittat en kommersiell aspekt på sin verksamhet.

DEN KOMMERSIELLA ASPEKTEN är viktig. En av expertgruppens slutsatser är att små företag ofta stöter på problem när de ska lansera sin produkt på marknaden. De politiska åtgär-derna borde alltså underlätta för service- och tjänsteföretag att komma in på marknaden.

Pernilla Jonsson på Kairos Future tycker att slutsatsen är både riktig och felaktig.

– Politikerna gör en hel del. De har insett behovet av att satsa på innovation, och inno-vation har blivit ett modeord. Men det gäller

att inte bara stödja start-up-projekt, utan också de större företagen. Man kanske

tänker att de stora bolagen redan har resurser, men om de får lite stöd och hjälp kan de tack vare sina stora organisationer också utveckla något –

gärna i samarbete med akademin och akademisk forskning, som är en underut-

nyttjad resurs i dessa sammanhang.En satsning på stora företag låter på flera

sätt rimlig: de har redan resurser, de har organisation, logistik och marknadsandelar. Men Pernilla Jonsson menar samtidigt att små företag inte borde ha problem att hitta sina kunder och användare – om bara idén är bra nog.

– Om man har gjort sin läxa ska det inte vara något problem. Om man har börjat med att ta reda på kundens behov borde det fung-era. Om marknaden inte redan finns är det ingen bra innovation. •

jAG VIll INTE SE FlER pIloTpRojEKT, DET äR

SlÖSERI MED oFFENTlIGA MEDEl!

// INNoVATIoN

att inte bara stödja start-up-projekt, utan också de större företagen. Man kanske

tänker att de stora bolagen redan har resurser, men om de får lite stöd och hjälp kan de tack vare sina stora

INFLUENS 25

INNoVATIoN //

VoLVo – CoMMUTE grEENEr En applikation som förvandlar telefonen till en koldi-oxidmätare. En jobbpendlare laddar ner appen, och registrerar sedan hur han eller hon tar sig till och från arbetet. Programmet räknar då ut hur mycket koldioxid som släpps ut, beroende på om använda-ren går, cyklar, åker tåg, buss, använder bil eller bilpool etc. Applikationen har använts av anställda i Göteborgs stad och ska nu få San Franciscos nio miljoner invånare att färdas miljövänligare.

MEMo Smarta mobila tjänster är det alla letar efter – och MeMo är ett verktyg som ska visa om en idé till mobil tjänst har bärkraft eller inte. En affärs-modell för mobiltjänster, helt enkelt, utvecklad vid Luleå tekniska universitet i samarbete med bland andra Ericsson och Telia Sonera. Genom att samla in interaktiv data från tillverkare, operatö-rer och användare ska MeMo hjälpa företag att se potentialen i nya mobilbaserade affärer. MeMo har enligt EU-kommissionens experter ”kraften att förändra Europa”.

SVENSKA OcH SMARTA

i Göteborgs stad och ska nu få San Franciscos nio

I hÄNDELSErNAS CENTrUM. På några år har stockholmsbaserade Spotify blivit världens största musikbetaltjänst på nätet.

SPoTIFy Musiktjänst som via internet tillhan-dahåller streamad musik från de flesta etablerade artister och skiv-bolag. Grundades 2006 i Stockholm av Daniel Ek och Martin Lorentzon. Lanserades hösten 2008, och hade två år senare 10 miljoner använda-re, varav cirka en miljon betalande. Tillgängligt i sju västeuropeiska länder och sedan sommaren 2011 också i USA.

MATKASSArNA Matkassebranschen har i ett huj förenklat vardagen för tusentals svenska familjer. Att handla vardags-maten via internet har inte blivit den framgång man trodde i nätets barndom, men när idén kom att packa ner maten tillsammans med snabba och enkla recept – som inte var korv och makaroner – då jublade stressade småbarnsföräldrar. Bygger inte på teknisk innovation, men väl på den moderna tanken att utgå från mottagarnas behov.

Dominanterna är Linas Matkasse, med 62 000 kunder, och Middagsfrid.

PrISAD. Middagsfrids vd Kicki Theander fick 2009

Nuteks pris som Årets tjänsteutvecklare.

INFLUENS26

// PErSPEKTIV

Generation APPLIKATIONILLUSTRATION: MAURIcE MEcHAN

MIN LILLEbROR RUbEN är en smart, kreativ kille. Han driver ett litet app-företag som heter Mopper och är inblandad i den nya tidens ekonomi. Han var

alltid synnerligen nyfiken och driven under sin uppväxt och han har lärt sig flera pro-gramspråk helt på egen hand. För gudarna ska veta att ingen i vår familj hade kunnat

visa honom hur man programmerar. Jag bru-kar kalla honom geni även om han proteste-rar häftigt när jag kallar honom det. Jag tror att han protesterar för att han ryggar för det ansvar som följer med att vara ett geni.

Själv är jag stolt över min lillebror och har en känsla av att i hans hjärna finns ett botemedel mot cancer, som går förlorat.

Jag ska inte kasta sten i glashus, själv försörjer jag mig på att skriva skämt innehål-landes könsord. Men jag tror mig inte heller

vara ett geni, och till mitt försvar så kan ett bra skämt roa för all framtid. Det finns alltid en ny människa som inte har hört det förut.

Nu har vi en hel generation av välutbildade och smarta genier som lägger all sin tid och energi på att programmera appar, hitta

på nya funktioner och roliga spel som vi andra laddar ner i våra

telefoner och surfplattor. Men om detta bara är ännu en IT-bubbla, vad kommer då finnas kvar till gagn för mänskligheten när luften går ur den industri min lillebror och hans gene-ration nu håller på att bygga upp?

Jag läste just en artikel om skillna-den mellan tidigare IT-bubblor och den

nya boom vi har nu med utvecklingen av köpdrivande tjänster och applikationer,

och uppsvinget för skräddarsydd reklam på nätet i sociala nätverk.

I artikeln menar man att många av de tidigare bubblorna vi haft, och som har spruckit, ändå har lämnat något värdefullt efter

sig. Som till exempel bättre och billigare teknik som sedan varit en förutsätt-ning för utbyggnaden av internet och den infrastruktur som vi kapitaliserar på idag.

VAD KOMMER ATT finnas kvar när luften går ur dagens bubbla? Visst behövs det annonser för att göra den nya teknologin lönsam, men det är inte riktigt en egen teknologi. Det är

bara en teknologi som existerar för att kunna bruka den befintliga.

Det kanske inte är ett botemedel mot cancer som går förlorat, men

alla resurser som går till en typ av utveckling, skulle i stället kunna gå

Komikern Aron Flam ser med misstänksamhet på sin lillebror IT-entreprenörens verksamhet. Vad blir egentligen kvar när

bubblan spricker för annonssälj på nätet?

DET KAN NoG VARA bRA ATT

FÖRSTÅ MäNSKlIGT bETEENDE pÅ NäTET, MEN VI KAN KANSKE INTE hA DET TIll SÅ MYCKET MER äN ANNoNSER oCh polITISK pRopAGANDA.

Generation APPLIKATIONEFTER ATT HA bOTT UTOMLANDS i nästan tio år har jag lagt märke till en åter-kommande egenskap hos mina svenska vänner. När de befinner sig hemma i Sverige går de ofta runt och gnäller över sitt hemland, men så fort de läm-nar Sverige förvandlas de till dygnetruntöppna PR-apparater för allt som är svenskt. Om de hör någon säga något vagt kritiskt om Sverige ägnar de gärna resten av kvällen åt att utförligt förklara varför Sverige i själva verket är världens bästa land.

Men på ett plan verkar svenskar ha kroniskt dåligt självförtroende, oavsett var i världen de befinner sig. Det är när det handlar om synen på hur högt svensk kultur, svenska företag, svensk expertis och svensk vetenskap faktiskt värderas utomlands. Det anses lite pinsamt att tro att någon skulle bry sig om lilla Sverige på andra sidan jorden.

Det är synd, för när det gäller den digitala revolution som just nu sveper över världen har svenskar all anledning att vara malliga.

jAG bRUKAR KALLA Sverige för ”Nördarnas land” när amerikaner frågar mig hur det är där. Nörd var förstås ett skällsord när jag växte upp, men år 2011 är det knappast det. I dag är det nördarna som styr världen och i Sverige verkar nördarna uppumuntras att vara just nördar mer än i många andra länder.

När jag frågar den svenska internetgurun Joakim Jardenberg om han upp-levt att Sverige har ett gott internatio-nellt rykte när det gäller digital kom-munikation och sociala medier, svarar han ”Tveklöst”. Svenska modebloggar är ett intressant exempel. I Sverige betraktas de ibland som ett problem – ett symptom för en ytlighetsfixerad och materialistisk generation. Men sett

på distans är den svenska modebloggvågen ett tydligt uttryck för att Sverige ligger i framkanten när det gäller nya kommu-nikationsmetoder. Det är ingen slump att stora amerikanska investerare och medieföretag nu försöker imitera det svenska modebloggfenomenet.

Även Skype, Spotify, Twingly, Bambuser och IT-skolan Hy-per Island har stärkt bilden av Sverige som ”Nördarnas land”.

I WORLD ECONOMIC FORUMS årliga lista över värl-dens mest teknologiskt utvecklade länder konsta-terar man att Sverige och Singapore ligger i topp, för andra året i rad.

Innebär det här att du kan gå fram till vem som helst i New York och föra en spontan konver-sation om svenska IT-företag? Nej, mer sannolikt kommer de rabbla upp en förutsägbar lista på idéer om Sverige: Ikea, ABBA, Absolut vodka och blont hår. (Är de yngre nämner de kanske något svenskt klädmärke och Robyn.)

Men bland människor som följer den digitala utvecklingen och letar efter nya beteenden i sociala medier är Sverige ett föregångsland. Att säga att man är från Sverige i sådana sammanhang har blivit en tillgång.

Borde svenskar bli bättre på att skryta om det här? Kanske det, men samtidigt är det som utmärker den kreativa och uppfinninsgrika nörden ofta en viss tillbakadragenhet.

Det verkar finnas en märklig svensk dragning till att sitta och pyssla för sig själv i sin lilla vrå, vilket säkert bidragit till att svenskar skapat så många intressanta uppfinningar. Det är något vi borde vara stolta över. Låt nördarna förbli nördar. •

nördarnas land

MARTIN gELIN har arbetat som journalist och författare i New York sedan 2001, skriver regelbundet för Dagens Nyheter och utkom nyligen med »New York-boken« på Modernista förlag.

ARON FLAM är skribent och komiker och har bland annat vunnit utmärkelsen årets Rookie på svenska stand-up-galan.

DET VERKAR FINNAS EN SVENSK DRAGNING ATT

SITTA oCh pYSSlA FÖR SIG SjälV I SIN lIllA VRÅ.

INFLUENS 27

till något annat. Så om min lillebror och hans generation lägger sin talang på att utveckla infrastruktur i den nya teknologin, vad är det då som går förlorat?

Jag frågar min lillebror om han tycker att hans generation slösar bort sin talang på att programmera appar och lista ut hur man får människor att klicka på annonser?

”Ja och nej. Ja för att en stor del av min generation slösar bort sin tid med att sälja an-nonsplatser, och nej, för att man inte ser det som att man ska få folk att klicka på annon-ser. Man ser det som att man hjälper till att visa annonser bara för dem som behöver det bäst, och det leder till försäljning och det är försäljningen som ska betala för allt. Till och med staten gör ju så. Alla busshållplatser och sånt. Det finns annonsfinansierade kommu-nala nyttigheter”, svarar Ruben.

Och jag förstår honom, men jag måste ändå insistera. Jag menar, om vi hade investerat de här pengarna i att hitta ett botemedel mot världens alla sjukdomar, så hade säkerligen de flesta av företagen som fått riskkapital säker-ligen gått i konkurs, men ett eller två kanske hittar botemedlet till många av våra sjukdomar, och om den bubblan spricker så har vi mirakelpillret kvar.

VISST KÄNNER RUbEN också att det kan komma en krasch, men han tror ändå att en sprickande bubbla idag kommer lämna något viktigt kvar. ”Massa information om mänsk-ligt beteende. Det är vad man kartlägger på Facebook. Så det kommer vi ha kvar, och öppenheten”, tillägger han. ”Att vissa män-niskor som annars aldrig skulle hört talas om varandra får en chans att träffas.”

Jag är inte så säker på att han har rätt, nog för att det kan vara bra att ha verktyg för att förstå mänskligt beteende, men vi kan nog inte ha det till så mycket mer än att styra annonser, eller politisk propaganda. Men på frågan om han tror att han kunde gjort något bättre för världen och mänskligheten än detta, så blir svaret. ”Ja, det tror jag absolut. Jag tror att det gäller alla”. •

FOTO

: TE

RES

E A

ND

RÉN

/ M

OD

ERN

ISTA

DÅ oCh NU. Sverigebild i förändring.Från Abba till Twingly.

FOTO

: O

LLE

LIN

DEB

OR

G /

SC

AN

PIx

FOTO

: P

RIM

ELA

B

KröNIKA //

INFLUENS28

// MATErIAL

SNUrr PÅ KoMPoSIT. Den växande vindkraftsbranschen använder kompositmaterial i rotorbladen. När företaget Green Extreme den 28 maj invigde ”Alfred af Lilläng” utanför Skara, en Fuhrländer 2500, hoppades det fallskärm från kraftverket – ett populärt sätt att inviga nya vindkraftverk i övriga Europa.

BLANDMATErIAL VINNEr Ny MArKDen marina branschen och sportindustrin har länge haft ett gott öga till kompositmaterial. Med kompositer går det att uppnå en unik kombination av olika egenskaper, till exempel formbarhet, hållfasthet och lätt vikt.

För närvarande är flygindustrin den bransch som tydligast har nytta och avsättning för kompositer. Här finns ett tydligt behov av att få låg vikt och ökad lastkapacitet. Och det finns en kund som är beredd att betala för det.

– Även inom bilindustrin finns det ett stort sug efter kompositmaterial, av samma anledningar. Men vi bilköpare är än så länge inte beredda att betala den extra slant det skulle innebära att få ett mycket mer energieffektivt fordon, säger Per Mårtensson på Semcon Composite Technology, ett av få svenska företag som specialiserat sig på avancerade kompositer.

De senaste åren har det börjat komma en bredare användning av kompositmaterial, med applikationer inom bland annat infrastruktur och medicinsk teknik. Även inom energisektorn kan materialen vara till nytta, exempelvis i vind-kraftverkens rotorblad.

TEXT: Peter Wiklund FOTO: Henrik Brunnsgård