Idr med 1-2013 - Svenska Läkaresällskapet · projektet i SFAM:s tidning. – Vi har också varit lite inblandade i en webbutbildning om kost som Soci-alstyrelsen tagit fram och

IdrottsMedicin4/144/14

SVENSK FÖREN ING FÖR FYS ISK AKT IV I TET OCH IDROTTSMED IC IN

IdrottsMedicin

tema

Levnadsvanortema

Levnadsvanor

Järnbrist vanlighos kvinnliga idrottare

Detta nummer av svensk Idrottsmedicin är årets sistaoch ytterligare ett händelserikt år läggs snart tillhandlingarna. Traditionellt utkommer detta num-mer inför Svenska Läkaresällskapets Riksstämma, såockså i år. Även om vi (SFAIM) inte längre har någravetenskapliga abstracts sessioner på Riksstämman,utan numera bara på Vårmötet, så kan Riksstämmanvara värd ett besök.

Den 4 december kl 13.30-18.00 hålls vårt sympo-sium om levnadsvanor, sammanställt av vetenskapli-ge sekreteraren Eva Zeisig. Här kommer bland annatpresenteras en uppdatering av läget för nya, revidera-de FYSS och SFAIM/YFA deltar även på Hälsotor-get. Professor Gordon Matheson, Stanford Universi-ty är inbjuden för att tala om nytänkande kring id-rottsmedicins roll för ”non-communicable diseases”.Glöm inte heller levnadsdagen 3 februari, som arran-geras av Svenska Läkaresällskapet.

Nyligen inträffade ännu ett hjärtstillestånd inomelitidrotten i Sverige. Fantastiskt nog så gick det bra,som det beskrevs i media, och idrottaren överlevde.Med anledning av detta finns det skäl att påminnaom att förhindrande av plötslig död inom idrotteninnefattar både strategin att hitta riskindivider viahjärtscreening (i Sverige rekommenderat på elitidrot-tare från 16 års ålder), samt en beredskap för att tahand om eventuella hjärtstopp (HLR, defibrillering)i samband med idrottsevenemang. I samband medRiksidrottsförbundets uppdaterade rekommendatio-ner för hjärtscreening tidigare i år, kunde vi konstate-ra att fortfarande nio år efter de första rekommenda-tionerna, så erhåller inte alla elitidrottare i Sverige

hjärtscreening via sin förening eller sitt förbund. Härfinns det utrymme för förbättringar!

Man kan också läsa en intervju med professor EvaHaglind, om nyttan av fysisk aktivitet i samband medoperation och en intervju med Elisabeth Brobeck ommotiverande samtal och rådgivning i vården. Vi pre-senterar också nya avhandlingar inom området id-rottsmedicin: Åsa Romés avhandling om FaR ochGöran Sandströms avhandling om järnbrist hoskvinnliga idrottare.

Till sist vill SFAIM uppmärksamma Bengt Saltinsbortgång, genom att professor emeritus Björn Ekblomhar skrivit en minnestext liksom professor emeritus PerRenström tillsammans med professor emeritus GunnarGrimby, professor emeritus Lars Peterson, professoremeritus Bengt Eriksson och Bengt Sevelius fd.vd Riks-idrottsförbundet. Denna gigant inom svensk idrotts-fysiologi, kommer sent att glömmas.

PS. Fotbollssäsongen är över och MFF har visat attSverige kan hävda sig internationellt. Hur skulle detinte kunna gå bra, då flera av spelarna har den bästa avfotbollsfostran i grönsvarta färger…

Mats Börjesson

2 IdrottsMedicin 3/14

Hösten är här

MATS BÖRJESSON – [email protected]

håll

IdrottsMedicin 4/14 3

Svensk IdrottsMedicinOrgan för Svensk Förening för Fysisk Aktivitet och IdrottsmedicinNr 4 2014, Årgång 33ISSN 1103-7652

Svensk Förening för Fysisk Aktivitetoch IdrottsmedicinTuna Industriväg 4, 153 30 JÄRNATel: 08-550 102 00Fax: 08-550 104 [email protected]

Ansvarig utgivareMats Börjesson

ChefredaktörAnna NylénTel: 073-640 08 [email protected]

RedaktionsrådJon Karlsson, Tönu Saartok, EvaZeisig, Carl Johan Sundberg, Ann-Kristin Andersson, Helena Wallin,Joanna Kvist och Jessica Norrbom. Redaktionen förbehåller sig rättenatt redigera insänt material.

Grafisk formSam Björk

Utgivningsplan manusstopp utgivning

1/15 12/12 2014 16/2 20152/15 13/2 2015 10/4 20153/15 31/7 2015 18/9 2015

Tidningen trycks i 2 000 ex ochingår i medlemsavgiften på 725 kr.Prenumeration för delförenings-medlem: 250 kr.

[email protected]

TryckeriEdita Bobergs AB Box 327, 729 27 FALUN

AdressändringMeddela SFAIM:s kansli så att vikan uppdatera vårt och delföre-ningarnas register.

OmslagsbildStig Hammarstedt, Visby

14

4

Inne

Samarbeta med Svensk Förening för Fysisk Aktivitetoch IdrottsmedicinDet finns flera alternativ för dig som vill bli samarbetspartner till Svensk Förening för Fysisk

Aktivitet och Idrottsmedicin. Kontakta kansliet för information: kansli@svenskidrottsmedi-

cin.se eller ring Ann-Kristin Andersson tel 08-550 102 00

Huvudsponsor

Ortolab AB, Jörgen Wiklander E-post: [email protected]

Övriga samarbetspartners

Centrum för Idrottsforskning,Christine Dartsch E-post: [email protected] eller [email protected]

Baurfeind Nordic AB, Katarina WesterlundE-post: [email protected]

Otto Bock – Rehband, Jennie Öhman E-post: [email protected]

Folksam, Lena LindqvistE-post: [email protected]

Riksidrottsförbundet (RF), Peter MattssonE-post:[email protected]

Kan träning ge bättre operationsresultat

Levnadsvaneprojektet har slutförts

Ojämnt fördelade livsstilsråd16

18

27

32

Hypotesen är att den som motionerar regelbundet en tid före ett kirurgiskt in-grepp får ett bättre operationsresultat och minskad risk för komplikationer.

Levnadsvaneprojektet har lett till en ökad medvetenhet och kunskap omlevnadsvanornas betydelse som sakta sprider sig.

Råd från vårdpersonal har betydelse vid förändring av levnadsvanormen livsstilen tas endast upp med en tredjedel av patienterna.

Rökfritt före operation

Järnbrist vanlig hos kvinliga idrottare

Så minns vi Bengt Saltin

Ett rökuppehåll i samband med operation minskar risken för komplika-tioner med 50 procent. Nu är det dags för en alkoholfri operation.

Trots att idrottare har ett bra kostintag som borde gynna järnupptagetär det vanligt att kvinnliga elitidrottare har järn- och blodbrist.

En världsledande idrottforskare har gått ur tiden


Levnadsvanori fokus

Socialstyrelsen gav för tre år sedan ut”Nationella riktlinjer för sjukdomsfö-rebyggande metoder 2011” i form avett lättläst häfte. Ett häfte med riktlin-jer som stöd för hälso- och sjukvårdenatt stödja människor, friska och patien-ter, till förändring av ohälsosamma lev-nadsvanor. Riktlinjer som bör följasmen är inte juridiskt bindande.

De levnadsvanor som tas upp, alltutifrån vetenskap, är tobaksbruk, risk-bruk av alkohol, otillräcklig fysisk akti-vitet och ohälsosamma matvanor. Bak-grunden till riktlinjerna är att 20 pro-cent av sjukdomsbördan, definieratsom förtida död eller sjukdomar ochhandikapp som minskar livskvaliteten,beror på de fyra nämnda levnadsvanor-na i Sverige.

För att underlätta implementering-en av riktlinjerna valde Socialstyrelsenatt samarbeta med de sex professioner-na läkare, fysioterapeuter, sjuksköters-kor, barnmorskor, arbetsterapeuter ochdietister. Eller var det tvärt om? Dessaprofessioner valde att var med i samar-betsprojektet? Vår förening, SFAIM,har arbetat direkt inom Svenska Läka-resällskapet men även indirekt genomövriga professioner under samlings-namnet ”Levnadsvaneprojektet”.

I riktlinjerna framgår att rådgivandesamtal ska vara grunden för åtgärder.

Dessa samtal delas in i tre nivåer; enklaråd, rådgivande samtal och kvalificera-de rådgivande samtal. Allt utifrån ve-tenskapligt visade hälsoeffekter. Denhögsta nivån kvalificerade rådgivandesamtal, och därmed mest tidskrävande,riktas mot rökning och ohälsosammamatvanor. Den lägre nivån rådgivandesamtal föreslås vid riskbruk av alkoholoch otillräcklig fysisk aktivitet.

Från början kändes det enkelt, vi varredan på banan eftersom vår föreningtagit fram FYSS där ett ”S” står just försjukdomsprevention. Men en storskillnad är att de flesta av de tolv sektio-ner som deltagit i projektet ”Läkaressamtal om levnadsvanor” har haft spe-cialister med ett begränsat sjukdoms -panorama att fokusera på. Specialistersom haft en kunskap om de olika lev-nadsvanornas betydelse för sin patient-grupp.

En förutsättning för att kunna sam-tala är att veta varför levnadsvanor harbetydelse? För dessa sektioner harfokus hamnat på hur samtalet kan ske.Samtliga sektioner har gjort utbild-ningsinsatser och tagit fram informa-tionsmaterial. Vissa sektioner har foku-serat på specialistspecifikt material,andra på mer allmängiltiga. Vi har valtatt samla goda exempel och tips på lev-nadsvanors betydelse för hälsan genomdetta temanummer. Vi kan även tipsaom en halv dag med drillning i FYSSunder Riksstämman 4:e december.Eller varför inte boka in Levnadsvane-dagen i februari?

Av E v a Z e i s i g o c h Anna Ny l é n

Genom rådgivande samtal ska hälso- och sjukvården stödjamänniskor till att förändra ohälsosamma levnadsvanor. Bak-grunden är att 20 procent av sjukdomsbördan beror på de fyralevnadsvanorna tobaksbruk, riskbruk av alkohol, otillräckligfysisk aktivitet och ohälsosamma matvanor.

Eva Zeisig, vetenskaplig sekreterare ochsektionsansvairg för levnadsvaneprojek-tet inom SFAIM.

Anna Nylén, hälsopedagog och redak-tör för Svensk Idrottsmedicnsk Tidskrift.


�ALLMÄNMEDICINÅsa Thurfjell är ansvarig för levnadsva-neprojektet i Allmänmedicinska sek-tionen (SFAM). De har infört kont-aktläkare i 18 av 21 landsting.

– I knappt tio landsting har vi folksom arbetar i landstingen med lev-nadsvanor, ofta i form av deltidsanställ-ningar. Dessa personer utbildar övrigsjukvårdspersonal och de blir en brakanal för levnadsvaneprojektet. Senhar vi varit väldigt aktiva i de kontakty-tor vi har med konferenser, ST-dagar,SFAM-kongressen, samt vid en storkonferens med framtidens specialistlä-kare. Alla kontaktpersoner har ocksåvarit aktiva på riksstämman.

Hon berättar att de också haft ett in-ternat för kontaktläkarna. Detta har deutökat till att bjuda in fler doktorer

med intresse för levnadsvanor så i höstär det 50 doktorer som är med på All-mänmedicinska levnadsvanedagar.

De har även tagit fram en broschyrsom beskriver riktlinjerna i levnadsva-neprojektet och har haft artiklar omprojektet i SFAM:s tidning.

– Vi har också varit lite inblandade ien webbutbildning om kost som Soci-alstyrelsen tagit fram och lanserat. Kostär det som doktorerna är svårast attprata om. Många patienter är väldigtpålästa och det kan kännas för person-ligt att tala om för någon hur de ska äta. Åsa Thurfjell är med i SFAM:s lev-nadsvaneråd där hon varit med och re-viderat kvalitetsindikatorer för arbetetmed levnadsvanor.

– Där försöker vi peka på vad mantror är en bra kvalitet i levnadsvanear-

Projektet Läkares samtal om levnadsvanor harpågått i tre år. De flesta som arbetat med projek-tet tycker att det är alldeles för kort tid. De harprecis kommit igång med ett fantastiskt arbeteoch då är det dags att avsluta.

Den samlade bilden är att projektet har letttill en ökad medvetenhet och kunskap om lev-nadsvanornas betydelse som sakta men säkertsprider sig.

Levnadsvaneprojektet har också medfört attolika specialiteter träffats och inlett samarbeteöver sektionsgränserna som varit positivt och gettsynergieffekter.

Läkares samtal omlevnadsvanor


bete, så vi har tittat på strukturella fak-torer. Till exempel att personal ska haen viss utbildning för att kunna ge-nomföra ett rådgivande samtal. Dåtycker vi från SFAM:s levnadsvanerådatt 85 procent ska ha en levnadsvaneut-bildning och samtalsutbildning. Lev-nadsvaneprojektet har varit med somen kraft att lyfta och driva de här frå-gorna på de konferenser som finns.

Det är mycket som hon är nöjd medoch vill lyfta fram såsom satsningen på

ST-dagar och framtidens specialistlä-kare när de träffar yngre läkare. Hontycker också att SFAM:s levnadsvane-dagar är bra att ha som en ståendepunkt.

– De kontaktläkare som är aktiva ärjättebra och ger den lokala förankring-en. Kvalitetsindikatorerna hoppas viockså på. De är till för att man på sinvårdcentral ska kunna se om vi har ettlevnadsvanearbete som har bra kvali-tet.

Levnadsvaneprojektet har även haftbetydelse för själva sektionen.

– För sektionens del startadeSFAM:s levnadsvaneråd i början avprojektet. På så sätt har det haft stor be-tydelse för sektionen.

Hon säger at det har varit viktigt äratt samarbeta med de andra specialite-terna.

– Det har varit jättespännande att hahaft den samarbetsytan. Sen har vi sam-arbetat med olika professioner. Dettror jag skulle behöva lyftas ännu mer.Vilken roll har sköterskan, läkaren,sjukgymnasten. Det skulle också behö-vas mer. Det är ett teamwork.

Om framtiden säger Åsa Thurfjellatt vi måste fortsätta att arbeta med lev-nadsvanor och hon tror inte att detbara kan vara ett arbete i projektform.

– Jag tror att det skulle behövas ennationell samordning av någon i varjelandsting som är kliniskt aktiv, gärna

en allmänläkare som kontaktläkare.Ett bra exempel är som det ser ut iJämtland, där man har en läkare somarbetar 50 procent på folkhälsoenhetenoch 50 procent som läkare. Man skullevilja vara med och driva så att arbetetmed levnadsvanor blir mer integreratoch så man får in strukturerna.

ARBETS- OCH MILJÖMEDICINI sektionen för arbets- och miljömedi-cin har Ragnhild Ivarsson Walther ochStig Norberg arbetat med att spridakunskaper om de nya riktlinjerna ochsjukdomsförebyggande metoder.

– Eftersom jag jobbar via Svenska Lä-karesällskapet vänder vi oss främst tillläkare men även till andra professionerinom företagshälsovården och arbets-och miljömedicin. Från vår sektion harvi ordnat seminarier kring tobak, kostoch alkohol. Seminarierna har varit väl-besökta av både läkare och sköterskor.Vi har också tryckt upp broschyrer omkost och rökavvänjning och nu senast inovember kom broschyren om risk-bruk av alkohol. Våra broschyrer vän-der sig till läkare och sköterskor. Bro-schyrerna har blivit mycket upp -skattade. Broschyren om kost har ävenandra sektioner använt sig av i olika ut-bildningssammanhang och konferen-ser, säger Ragnhild Ivarsson Walther.

I sektionen för arbets- och miljöme-dicin ingår företagshälsovården och detär ju främst företagshälsovård som job-bar med levnadsvanorna säger hon.

– Vi har stor möjlighet att nå ut tillmänniskor i arbetsför ålder, som i sintur kan påverka andra, till exempel sinabarn till hälsosamma levnadsvanor.

Hon säger att projekt som detta haren lång startsträcka men att hon är väl-digt nöjd med vad de åstadkommit.Samarbetet med andra sektioner ochprofessioner är också något positivtsom levnadsvaneprojektet fört med sig.Hon tycker också att alltfler inom vår-den jobbar med levnadsvanor på ettannat vis.

– Man tar inte bara en massalabbprover, utan samtalet är det vikti-ga.Hon är övertygad om att kunskapenhur man kan förebygga sjukdomgenom att förändra levnadsvanornahar spridits.

– Projektet skulle behöva pågå läng-re. Jag skulle önska att Levnadsvane-projektet skulle kunna fortsätta ytterli-

Åsa Thurfjell är ansvarig för levnadsvaneprojektet i Allmänmedicinska sektionen

Ragnhild Ivarsson Walther i sektionenför arbets- och miljömedicin.


gare några år för att budskapet ochkunskapen ska bli riktigt känt och”sätta sig”. Vi har i alla fall sått små frönom riktlinjerna till våra kollegor, som isin tur sprider kunskapen vidare till pa-tienter. Och förhoppningsvis kommerdetta att leda till en bättre hälsa förmånga!

BEROENDEMEDICINKarin Hyland har tillsammans medSven Andreasson och Sven Wåhlinvarit sektionsansvarig för Levnadsva-neprojektet i sektionen för beroende-medicin. Hon säger att sektionen skil-jer sig en del från andra sektioner så tillvida att den inte är lika organiseradsom övriga. Med det menar hon att denberoendemedicinska verksamheten serväldigt olika ut på olika orter. Till ex-empel kan en person arbeta på kom-munen med alkoholfrågor på vissa håll,det kan finnas en beroendeklinik på enort och ibland är beroendemedicin in-sprängd i psykiatrin. Därför börjadearbetet i projektet med att försöka hitta

kollegorna för att nå ut till dem. – Vi har besökt de största beroende-

klinikerna i Sverige och föreläst om lev-nadsvanor för dem. Vi har också pro-ducerat fyra filmer där Sveriges mestnamnkunniga personer föreläser kringevidensen för de fyra levnadsvanorna.Dessa har vi också klippt ned och gjortkortversioner av och filmerna finns påYoutube. Vi har också försökt att spridainformation om levnadsvaneprojektetgenom vår förenings tidning Bulletin.

De har också försökt att samarbetamed Hälso- och sjukvårdsförvaltning-en i Stockholms läns landsting (SLL)och nu kommer ansvarig tjänstemanför projektet Goda levnadsvanor i SLLatt delta i en föreläsningsdag för läkar-na på Beroendecentrum Stockholmoch klargöra vad man från tjänsteman-nahåll kommer att kunna erbjuda iform av utbildning, journalstöd, resur-ser och så vidare för att göra det möjligtatt implementera samtal om lev-nadsvanor. Förra årets utbildningsdagpå Beroendecentrum Stockholmhandlade om evidens och kunskap ochi år ligger fokus på hur läkarna kan görarent praktiskt när man arbetar med lev-nadsvanor.

– Vi har börjat prata om hur vi skul-le kunna göra det till en rutin att arbetamed levnadsvanesamtal och att denmottagning vi jobbar på kanske skullekunna bli pilotklinik. Eftersom vi job-bar med en av levnadsvanorna, alko-hol, har ju vi också utbildat mycket i dehär frågorna för hela vården och vi frå-gar delvis om övriga levnadsvanorredan nu.

Hon säger att när man väl får kolle-gor att lyssna är det väldigt lätt attväcka intresse men att problemet är attnå ut och komma till.

– Det har varit svårt att hitta våra be-roendekollegor. I början gick myckettid åt till att leta upp läkare som arbetarmed beroende och försöka att nå utmed information om att Levnadsvane-projektet pågår. Det finns ett visst mot-stånd mot att samtala om levnadsva-nor, det är privatliv, det är någon an-nans bord. Men om inte vi läkare ärmed tåget så blir det ingen verkstad. Vikommer inte kunna jobba med att barabehandla sjukdomar i framtiden vimåste börja jobba med prevention.Sjukvårdskostnaderna ökar i alla län-der. Det här är litet steg, säger KarinHyland.

Filmerna som de producerat har fått

bra respons och ligger för allmän åt-komst på www.youtube.se. Sök efter”levnadsvaneprojektet” på Youtube såfinner du allt material samlat.

FYSISK AKTIVITET OCH IDROTTS-MEDICINI Svensk förening för fysisk aktivitetoch idrottsmedicin (SFAIM) har EvaZeisig varit ansvarig för levnadsvane-projektet.

Hon hoppas att levnadsvaneprojek-tet lett till att övriga levnadsvanor föru-tom fysisk aktivitet fått lite mer fokus.Fysisk aktivitet är självklart att det ärhälsofrämjande men man får integlömma rökning, riskbruk av alkoholoch hur man äter.

Hon säger att det är svårt att bedömavilka effekterna är av projektet men attdet spridit ringar på vattnet. Till exem-pel har bland annat RF gett ut en kun-skapsöversikt om alkohol och idrottefter SFAIM:s symposium om alkoholår 2013. Bara att prata om levnadsva-norna sprider ringar på vattnet.

– Mitt mål har främst varit att tafram fakta om varför vi måste prata merom levnadsvanor och inte så mycketimplementering och hur man ska göradet. Förutom den tradition vi har attprata fysisk aktivitet.

Hon har haft möte med förenin-gens delföreningar för att sprida bud-

�

Karin Hyland har tillhört de sektions -ansvariga för Levnadsvaneprojektet isektionen för beroendemedicin.

Eva Zeisig har varit ansvarig för lev-nadsvaneprojektet inom Svensk föreningför fysisk aktivitet och idrottsmedicin.


skapet utanför moderföreningen samtartiklar i Svensk Idrottsmedicin. Honhar anordnat symposier vid förenin-gens årliga kongress (Vårmötet) samtpå Riksstämman.

– I år har vi fått en halvdag att ägnaåt vår speciella levnadsvana fysisk akti-vitet. Med tanke på den uppslutningsom har blivit vid symposierna tidigareär jag övertygad om att det blir ringarpå vattnet och därför kommer det vårapatienter till godo.

En av höjdpunkterna under projekt-tiden tycker hon är det mest välbesöktasymposiet ”Vilken levnadsvana vägertyngst” som vi hade på riksstämman2012. Det blev även uppmärksammat irikspress.

Hon säger också att levnadsvanepro-jektet också visat på föreningens bredd.Att det inte bara handlar om elitidrott.

Hon vill gärna fortsätta arbetet medlevnadsvanornas betydelse.

– Det som jag vill fortsätta är att varanågon som försöker samla aktuellaforskningsresultat på ett populistisktsätt som riktar sig och väcker intressehos professionen.

Som för de flesta andra i projektethar den begränsade tiden varit ett hin-der för hur mycket som går att åstad-komma och hon säger att hon hadevelat läsa in sig själv mer på fakta ochaktuell forskning.

– Jag hade velat bredda min egenpersonliga kompetens, då hade jagkunnat göra ännu mer.

GASTROENTEROLOGIAnnika Brinkberg Lapidus har främstarbetat med att informera sina kollegor

om läkares samtal om levnadsvanor vidgastroenterologiska sjukdomar. Då spe-cialiteten är mindre än övriga har detvarit mycket positivt att samarbeta medgastrosjuksköterska Maria Hjort, somingår i motsvarande projekt för sjuk-sköterskor. Tillsammans har de anord-nat symposier på nationella möten ochutbildningar inom gastroenterologi.

– Det har varit stimulerande attkomma ut till kollegorna och diskute-ra. De har tagit emot budskapet väl,men med viss reservation då evidensenvid gastrointestinala sjukdomar (utö-ver koloncancer) är mindre jämförtmed till exempel kardiovaskulära sjuk-domar och diabetes, säger AnnikaBrinkberg Lapidus.

Hon påpekar också att ett projekt tarlängre tid än man tror och säger att detär alltid en uppstartssträcka och närman får styrfart så är det dags att avslu-ta. Men hon vill gärna fortsätta på in-slagen väg.

– Jag vill gärna fortsätta med att im-plementera samtal om levnadsvanor,men på gräsrotsnivå, säger hon.

KARDIOLOGIInom Svenska kardiologföreningen ärarbetet med levnadsvanor inte någotnytt. Anna Kiessling som är sektions -ansvarig säger att det finns en lång tra-dition av preventiva åtgärder inomkranskärlssjukdom och hjärtinfarkt-vård.

– Hela hjärtrehabiliteringen harbyggt på fysisk aktivitet men även rök-stopp, säger hon.

Anna Kiessling har haft en arbets-grupp på elva personer med kardiolo-ger från hela landet som är intresseradeav att arbeta med levnadsvanor och dethar betytt att de kan sprida ut budska-pet inom kardiologin.

– En strävan har varit att få kardiolo-ger att förstå att de som vi når inte är desom behöver det mest. Det är oftamänniskor lägre social status och lågutbildningsnivå. Man får ibland enkänsla av att man når de redan frälsta,det är ett problem. Vi har jobbat medatt medvetandegöra vilka patientgrup-per vi har och var behöver vi läggafokus. Vi har ett årligt symposium ochdär har vi anordnat symposier medmotiverande samtal. Vi har också tittatpå de nya europeiska riktlinjer som harkommit och hur de överensstämmermed levnadsvaneprojektet. Sen har vi


haft artiklar i vår tidskrift Svensk kardi-ologi.

Det finns en lång tradition av kvali-tetsregister med nästan 100 procentigtäckning och man har på senare tid lagttill uppföljningsdata här och det regist-ret heter Swedeheart. Det innehåller endel med uppföljning av sekundärpre-ventiva parametrar. Man har registrer-ing av rökvanor och vilka som stannarrökfria efter operation, hur många somrör sig enligt riktlinjer och så vidare ochdet kommer att införas registrering avmatvanor.

– Jag är mest nöjd med att vi fått inlevnadsvanorna som en del blandandra sekundärpreventiva åtgärderutan att behöva skapa ett nytt system,säger Anna Kiessling.

Hon tycker också att det är glädjandeatt se engagemanget bland vanliga kar-diologer. Kardiologföreningen har tra-ditionellt arbetat med olika arbetsgrup-per. Levnadsvaneprojektet startade denarbetsgrupp som Anna Kiessling harhaft och den har varit tillfällig men nuhar kardiologföreningen beslutat för attha en permanent arbetsgrupp för pre-vention och levnadsvanor.

– Jag vill gärna fortsätta arbeta medde här frågorna och jag kommer attfortsätta som ordförande i kardiolog-föreningens arbetsgrupp för preven-tion och levnadsvanor och som natio-nell koordinator för vaskulär preven-tion för Sverige internationellt.

OBSTETRIK OCH GYNEKOLOGII sektionen för obstetrik och gynekolo-gi har arbetet i projektet varit inriktatpå två aktiviteter. En rökfri operationoch ett nationellt styrdokument förmödrahälsovården som är ett vårdpro-gram för den normala graviditeten.

– Projektet har inneburit en möjlig-het att arbeta med styrdokumentet vil-ket vi annars hade haft svårt att göra,säger Joy Ellis som är sektionsansvarig.

Hon tror att alla specialiteter ochverksamheter behöver fokusera på lev-nadsvanor och hon skulle också viljavidga perspektivet till fler levnadsva-nor.

– Jag tror att man behöver utvidgatill andra faktorer som sömn, stress ochsexualitet. Det tycker jag skulle vara in-tressant. Jag tycker att det är viktigt attdet görs, säger Joy Ellis.

�

Roger Olsson, sektionen för ortopedi.


ORTOPEDIInom sektionen för ortopedi har RogerOlsson arbetat med att föra ut budska-pet om levnadsvanornas betydelse tillortopedkollegor tillsammans medTönu Saartok.

– Som jag har tänkt handlar det härom att påverka attityder så att våra or-topedkollegor i större utsträckning tarhänsyn till levnadsvanor och diskuterardessa med patienterna. Det skulle jagsäga att vi har gjort.

De har deltagit på Svensk ortopedisk

förenings möten varje år och säger attde fått ganska många intresserade i fö-reläsningssalarna och de har även varitvid regionmötena.

Han säger att det han sysslar med ärett perfekt exempel där levnadsvanornahar en avgörande betydelse.

– Vid insättning av en knäprotes fårmånga patienter bra hjälp mot smärtaoch bättre funktion. En katastrof kanvara en protesinfektion. Det är 1-2procent som drabbas, vid behandlingkrävs en ny operation och ibland upp-

repade sådana med ett stort lidande förpatienten. Rökare har dubbelt så storinfektionsrisk. Idag vet man att densom gör ett rökstopp sex veckor innanoperation halverar komplikationsris-ken. Liknande resultat ses när ”riskbru-kare” av alkohol gör ett alkoholstopp.

Han säger också att det måste finnasrökavvänjare att hänvisa till för densom behöver stöd och tar Jämtlandsom exempel där det finns distriktsskö-terskor som erbjuder rökavvänjning.

– Jag skulle vilja att varje kirurgiskdisciplin hade ett vårdprogram för rök-stopp och alkoholstopp så att det vargenomfört som ett systematiskt arbetepå alla kirurgiska kliniker i alla län.

Han tycker att kollegorna har fåttupp ögonen mer för levnadsvanornasbetydelse jämfört med när en rökfrioperation lanserades. När han presen-terade hur alkohol påverkar opera-tionsresultat var kollegorna direkt innepå att införa alkoholstopp inför opera-tion. Han säger att det som ortoped ärsvårare att se den direkta betydelsen aven näringsrik kost men däremot riskenmed övervikt och fetma.

– Risken att behöva en knäprotes ärliten för den som är normalviktig ochinte har reumatisk sjukdom eller ska-dat sitt knä. Den som har ett BMI över30 har en fem gånger ökad risk för attbehöva genomgå en protesoperationoch för den med BMI över 40 ökar ris-ken 32 gånger jämfört med en normal-viktig person. Riskökning ses för hjärt-kärlsjukdom, diabetes typ 2, cancermed mera. Jag tittar på knäartros förjag är ortoped. Levnadsvanorna påver-kar komplikationsrisken. Infek-tionsrisken efter operation är fördubb-lad vid ett BMI över 30. Ökar ytterliga-re vid samtidig diabetes. ”Du måstegräva där du är”. Vi är ortopeder och dåtar jag fram information om hur fetma,kost och aktivitet påverkar risken vidden kirurgi som vi bedriver. Kan manvända fokus mot dessa områden blirdet intressant. Alla delar av sjukvårdenbehöver samverka. Vårt uppdrag harvarit att påverka ortopedläkare. Att visår frön så att detta lever kvar och ut-vecklas vidare i vården.

Roger Olsson har planer på hur ar-betet med levnadsvanor kan fortsättaunder namnet Stark vid operation –stark för livet. Vi har kunskaper om huren del operationer kan undvikas medbättre levnadsvanor. Vi har kunskapom hur komplikationsrisker kan mins-

foto Stig Hammarstedt

ka av samma anledning. Samtalet omoperation är ett gyllene tillfälle att geinformation som kan förbättra lev-nadsvanor och förebygga kronisk sjuk-dom. De flesta kroniska sjukdomar or-sakas av livsstil säger han.

– Nu när vi har en ny regering väntarvi på besked om vi får fortsätta arbetetmed en utvidgad målsättning.Det handlar om en förbättrad folkhälsaoch att samtidig erbjuda en jämlikvård. Han säger att levnadsvanor ärganska beroende av socialgrupp.

– Vi måste hjälpa de som lever i enlägre socialgrupp, de har sämre lev-nadsvanor och röker i större utsträck-ning.

*Vid denna tidnings pressläggning harnya regeringen meddelat att man inteändrar budget för satsning på kroniskasjukdomar.

PSYKIATRIYvonne Lowert har tillsammans medJill Taube varit sektionsansvarig för lev-nadsvaneprojektet i Svenska psykiatris-ka föreningen.

Under projektet har de rekryterattolv ambassadörer för levnadsvanepro-jektet i tolv landsting. Dessa har Yvon-ne Lowert och Jill Taube utbildat ochförsett med utbildningsmaterial somde har satt ihop tillsammans med bero-endemedicin.

– Vi har utbildat våra ambassadöreroch så har de fått agera på hemmaplanoch sprida ringar på vattnet.

Men de har också själva arbetat medatt sprida sina egna ringar. De har restrunt en hel del i landet och föreläst omlevnadsvanor.

– Jill Taube och jag har åkt runt på fö-reläsningsturnéer till Dalarna, Värm-land och Halland. Vi har föreläst på jät-temånga ställen i Sverige Och då har viinte tagit en centralpunkt som till exem-pel Karlstad utan vi har åkt runt till fleraorter för att nå så många som möjligt.

Det har också skrivit artiklar och fö-reläst på riksstämman.

Yvonne Lowert berättar att hon ar-betar på ett speciellt sätt i Nyköpingmed somatiskt omhändertagande avpsykiskt sjuka. Hon går igenomprovsvar och levnadsvanor med patien-terna. Psykiskt sjuka har en ökad riskför ohälsa och söker inte vård i tillräck-lig utsträckning.

– Jag jobbar med psykospatienteroch de kan ofta inte tolka sina egnasymtom. Hos oss får de en årlig hälso-kontroll. Jag dyker på dem med EKGoch stetoskop. Jag har hittat hjärtfeloch har till och med hittat ett pågåendehjärtinfarkt.

Nu har hon börjat ett nytt jobb påMörby psykiatri.

– Vi startar en affektiv mottagningmed inriktning på levnadsvanor ochsomatiskt omhändertagande. Helamänniskan, kropp och själ i sammahus.

Psykiskt sjuka kan få fantastiska re-sultat genom att bli mer fysiskt aktivasäger hon och berättar om patientersom blivit av med sina röster, gått ned30-40 kg i vikt, tagit sig ur sina lägen-heter och börjat arbeta. Psykiskt sjukaär en utsatt grupp. De lever i genoms-nitt 17-25 år kortare och det är en storandel som röker varför arbetet med lev-nadsvanor är viktigt.

Hon är mycket nöjd med att de harnått ut till så många och att de har varitaktiva under projekttiden. De har restmycket och varit på olika kliniker ochhjälpt dem att komma igång med sittarbete med levnadsvanor.

– Vi är på väg att skapa något nytt.Jag är så nöjd med hela jobbet, fått uppett större fokus på kropp och själ isamma patient, så vi inte bara behand-lar patienter ovanför öronen.

Samtidigt tycker hon att tre år är all-deles för kort tid och att det finnsmycket kvar att göra. Fortfarande ärdet många i psykiatriska sektionen sominte känner till levnadsvaneprojektet.Hon säger att nu vet de hur det skajobba och kan börja utbilda men detbehövs regeringsstöd för att få ekono-miska resurser.


Under projektet har mycket an-vändbart material producerats iform av broschyrer, filmer ochwebbsidor. Här några exempel påanvändbart material.

På Svenska Läkaresällskapetshemsida om levnadsvaneprojek-tet finns mycket material ochlänkar samlat. www.sls.se/levnadsvanor

Nätverket hälsofrämjande hälso-och sjukvårds hemsida bjuder påmycket bra material. Här finnerdu inspirationsfilmer om lev-nadsvanorna tobak, alkohol, fy-sisk aktivitet och matvanor. Fil-merna bygger på Socialstyrelsensnationella riktlinjer om sjuk-domsförebyggande metoder.Varje film är mellan 6 och 8 mi-nuter långa. Fakta och kunskapvarvas med exempel på hur sam-tal kan utformas för varje rekom-menderad rådgivningsnivå:

www.hfsnatverket.se/inspira-tionsfilmer-om-levnadsvanor

Det finns också material för ned-laddning både för tryck och förutskrift:

www.hfsnatverket.se/sv/hfs-material-att-ladda-ner/

www.youtube.se, sök på lev-nadsvaneprojektet

Annika Brinkberg Lapidus har informe-ra kollegor om läkares samtal om lev-nadsvanor vid gastroenterologiska sjuk-domar.

�

Inspirationtill nya lev-nadsvanor

TIPS OCH MATERIAL:


REUMATOLOGI (SRF)Ann-Marie Calander har arbetat medlevnadsvaneprojektet Svensk Reuma-tologisk Förening (SRF)

– Vi har främst fokuserat på att tafram reumaspecifik information omlevnadsvanorna till reumatologer. Detfinns till exempel idag ganska mycketevidens för att den rökande reumati-kern riskerar ett allvarligare sjukdoms-förlopp. Förr pratade man mycket omärftlighet och reumatism. Flera studierhar visat att genetisk benägenhet förledgångsreumatism framför allt i kom-bination med rökning mångfaldigarrisken att insjukna.

När reumatologen tagit till sigdenna information, då faller det sig na-turligt att ta upp levnadsvanorna medpatienten.

Förutom information om lev-nadsvanornas betydelse inom reuma-tologin så har SRF fokuserat på samta-let med patienterna. De har anordnatutbildning i motiverande samtal förreumatologer som erbjudits regionalt istort sett hela landet och Stockholmoch Skåne är på gång.

– Jag tycker att alla inom vården skavara beredda att prata om levnadsva-nor. Jag tror också på vikten av äm-nesspecifik information om levnadsva-nornas betydelse inom den egna speci-aliteten. Vad har levnadsvanan för be-tydelse för behandlingsresultatet förmina patienter här och nu? Den andraaspekten är det vi kallar co-morbiditet.Patienter med reumatisk sjukdom hart.ex. ofta en ökad risk för hjärt-kärl-

sjukdom och det gör det extra angelä-get för våra patienter att vara rökfriaoch fysiskt aktiva, säger Ann-MarieCalander.

Hon är mest nöjd med att hennesreumatologkollegor har fått upp ögo-nen för att patientens levnadsvanor ärviktiga för behandlingsresultatet ochdärmed är allas angelägenhet, inte baraprimärvårdens. Uppdraget för SLS’Levnadsvaneprojektet var ju att nå uttill doktorerna. Nästa steg blir att få utinformationen till patienterna och om-sätta kunskapen i praktiken.

– Hur strukturerar vi vår mottag-ning så att alla patienter får hjälp tillrökavvänjning om det behövs, ellerhandledd träning? Därmed inte sagt attvarje mottagning på sjukhuset skabörja anordna rökavvänjningskurser,men vi måste se till att det överalltinom vården finns rutiner för hur vifångar upp behovet av insats och entydlig struktur för hur och vart vi hän-visar patienten.

Projektet som helhet tycker hon harvarit lyckat och pekar på ett givandesamarbete med kollegor inom andraspecialiteter men också med andra pro-fessioner inom det egna ämnet.

– Organisatoriskt har det varit avgö-rande att Socialstyrelsen vänt sig direkttill professionerna så att inte uppdragetfastnat på en byråkratisk nivå. Det harvarit ett framgångskoncept, tycker jag.

LARS JERDÉN, ProjektledareLars Jerdén har varit projektledare förlevnadsvaneprojektet. Han säger att

projektet har överträffat hans förvänt-ningar. Det har varit väldigt stor aktivi-tet i de aktiva sektionerna som har nåttut till en stor del av den svenska lä-karkåren. Sektionerna har rapporteratin att man nått ut med någon form avdirektkontakt till 13 417 läkare.

– Jag ser inte arbetet med levnadsva-nor som en sidoaktivitet med patien-terna. Det är en kärnuppgift i min rollsom läkare att arbeta med till exempelrökavvänjning och fysisk aktivitet föratt behandla sjukdomar på bästa sätt.Det tänket har slagit igenom tycker jag. Många av de sektionsansvariga har ut-tryckt att tre år som levnadsvanepro-jektet pågått är en alldeles för kort tidoch de vill arbeta vidare med lev-nadsvanorna. Det är något som kan blimöjligt genom en satsning som Social-departementet gör på kroniska sjukdo-mar.

– Vi hoppas att det här arbetet kom-mer att leva vidare och att vi får en fi-nansiering genom Socialdepartemen-

tet som gör en stor satsning på kronisksjukdom. Vi kommer att söka för treeller fyra år och en skillnad gentemotlevnadsvaneprojektet är att det blir mersatsning på olika yrkeskategorier, team-arbete och flöde i vården. Det kommerockså att blir mer samarbete mellan re-gioner och landsting samt fokus på ut-satta grupper. Jag tror också att detkommer att bli mer fokus på barn ochungdomar som det står väldigt litekring i riktlinjerna i dag.

En lärdom från projektet är att detkunde ha satsat mer på att nå ut till ut-satta grupper. – Det är svårt att nå de grupper som harstörst behov. Vi som läkare måste nå utbättre till utsatta grupper, för när vi välnår dessa grupper uppnår vi goda resul-tat.

Lars Jerdén har varit projektledare för levnadsvaneprojektet.

Vi som läkare måste nåut bättre till utsattagrupper, för när vi välnår dessa grupper

uppnår vi goda resultat.


3 februari 2015 kl. 9–15.30 Svenska Läkaresällskapet, Klara Östra Kyrkogata 10, Stockholm

Stress och sömn liksom alla våra levnadsvanor påverkar hälsan dygnet runt. Välkommen till en dag med nya forskningsrön!

Några ämnen för dagen:Sömnbesvär, levnadsvanor och 24/7-samhället ”Stark vid operation”Tobacco EndgamePatientsäkerhet och levnadsvanor

Medverkar gör bland andra: Göran Boëthius, Pelle Gustafsson, Göran Kecklund, Töres Theorell och Hanne Tönnesen.

LEVNADSVANEDAGEN 2015

Levnadsvanor TJUGOFYRASJU

Boka in i kalendern!


En rökare som gör ett rökuppehållinför en operation minskar risken förkomplikationer i samband med ochefter ett kirurgiskt ingrepp. Nu under-söker en forskargrupp i Göteborg omfysisk aktivitet inför en operation kange positiv effekt på operationsresultat. Eva Haglind är en av forskarna och honberättar att hon började fundera kringdetta efter att hon varit på ett ameri-kanskt möte för sex eller sju år sedan.

– Där berättade två narkosläkare attde tränade upp patienter inför ett ki-rurgiskt ingrepp och då hade patienter-na bättre hjärt- och lungfunktionunder operationen. Men hur det gickefter operationen det hade de ingenaning om, säger hon.

Lite forskning

Det finns väldigt lite forskning gjordpå detta område och det var något somEva Haglind ville studera vidare. Till-sammans i ett stort nätverk av forskarehar de nyligen slutfört en första studiesom ännu inte är publicerad.

– Hittills har vi gjort kartläggningarav hur mycket patienter brukar träna.Vi har gjort det i tre grupper; de somska opereras för prostatacancer, bröst-cancer och gallstensoperation. Det ärmed flit som vi valt så olika sjukdomaroch operationer för vi ville ha en breda-re bas. Vi vill undersöka om det spelarnågon roll om man är vältränad ellerom det är ointressant. Det vi har sett är

att de som är vältränade antingen harkortare sjukskrivningstid, snabbare fy-sisk återhämtning eller snabbare psy-kisk återhämtning eller en kombina-tion av dessa tre mått.

I kartläggningen har tre mått an-vänts och något av dessa tre faller ut sig-nifikant. Patienten har fått svara på frå-gorna ”Upplever du att du är fysisktåterhämtad?” respektive ”Upplever duatt du är psykiskt återhämtad?” och såhar sjukskrivningstiden undersökts.

Vältränade återhämtar sig

snabbare

– Vältränade personer återhämtar sigsnabbare mätt på lite olika sätt, närman jämför med de som inte tränar allseller extremt lite, säger Eva Haglind.

Nästa steg är att påbörja flera studierdär patienterna får i uppdrag att tränainför och efter operation för att se vil-ken effekt det kan ha.

– Det som vi ska göra nu, förutomatt publicera dessa resultat, är att startaflera interventionsstudier på olika sjuk-domar där vi lägger till 30 minuter trä-ning per dag.

Andningsgymnastik

Det är handlar inte om hård träningutan på en nivå där kroppen blir litevarm och försökspersonerna har fått iuppdrag att träna 30 minuter utöverderas vanliga träning. Det ingår ävenandningsgymnastik i träningen före

operation. Den första studien görs påpatienter med tarmcancer. De får iuppgift att träna två veckor inför ochfyra veckor efter utskrivning från sjuk-huset. Därefter planeras studier attgöras på patienter som ska opereras förövervikt och den tredje studien görs påpatienter som ska opereras för bröst-cancer.

Det är effekten av lågintensiv kondi-tionsträning som simning, cykling ochpromenader som undersöks i dessa stu-dier. Valet av träningsform har gjortsmed tanke på vad som kan vara en rim-lig nivå för de flesta i dessa åldersgrup-per där många är äldre. Som exempelkan nämnas att medelåldern för en pa-tient med nyupptäckt tarmcancer är 67år.

Valfri aktivitet

– Aktiviteten är valfri men det ska varapå en nivå så att man blir svettig menfortfarande kan prata, säger Eva Hag-lind.

Hypotesen är att regelbunden trä-ning som förbättrar syreupptagnings-förmåga och andningsfunktion ger enbättre arbetsnivå för hjärtat som för-bättrar läkningen.

– Med en förbättrad cirkulation gårläkningen snabbare och korrekt. Omdet skulle bli en lokalkomplikation såär kroppens förmåga att ta hand omdetta stärkt om kroppen är vältränad.

Bakom forskningen finns ett stort

Kan träning ge bättreoperationsresultat?”Det är trist att bli sjuk men det blir mindre trist om man motionerar regelbundetoch har en god kondition!” Det säger Eva Haglind som ingår i en grupp som forskarpå vilken effekt motion kan ha i samband kirurgi. Hypotesen är att den som motio-nerar regelbundet en tid före ett kirurgiskt ingrepp får ett bättre operationsresultatoch minskad risk för komplikationer.

Av Anna Ny l é n


nätverk som är koncentrerat till Göte-borg. Nätverket innefattar bland annatdocent Eva Angenete, MD HannaNilsson, docent Monika Fagevik-Olsén, docent Martin Gellerstedt, leg.läkare Aron Onerup, prof. Mats Bör-jesson, prof. Lars Fändricks, docent UlfAngerås och docent Stefan Skullman.Resultaten från studierna väntas varaklara om två till tre år.

– Studien av överviktiga tror vi blirklar först för att det är en extremt storgrupp. Det utförs cirka 8 000 operatio-

ner per år i Sverige och är en av de van-ligaste operationerna. Vi har två sjuk-hus som deltar i studierna men det skul-le vara bra med fler sjukhus som deltar,främst inom tarmcancer, som inte är enlika vanlig sjukdom som de andra två. Vad som händer efter studierna berorpå vad resultaten visar.

– Vi har tillförsikt att vi kommer attfå resultat som visar att vår hypotesstämmer. Det är ett av skälen till att viväljer olika sjukdomar. Om hypotesenkan bekräftas i alla tre är det så bred an-sats att det också kan implementerasbrett. Min vision långsiktigt är att detska vara av sådan betydelse att det är ettargument för populationen i allmänhetmotionera och vara i bättre form. Detär trist att bli sjuk men det blir mindretrist om man är vältränad!

Hon säger att barn ska ha mer idrotti skolan för att lägga grunden till ett fy-siskt aktivt liv och att idrott även bordevara schemalagt på universitetsutbild-ningar liksom att arbetsgivare bör upp-muntra träning.

Rökstopp inför operation har fåttstor genomslagskraft och förhopp-ningsvis blir fysisk aktivitet en naturligförberedelse inför operation i framti-den.

Det bästa av allt är att träning ger po-sitiva effekter även för den som inteväntar på en operation.

”Det är trist att blisjuk men det blirmindre trist om manär vältränad.”

– Vältränade personer återhämtar sig snabbare mätt på lite olika sätt, när man jämförmed de som inte tränar alls eller extremt lite, säger Eva Haglind.

Träning med låga glykogennivåerverkar leda till en ökning av mito-kondrietätheten i muskeln. Det visarPer Frank i sin avhandling Exercisestrategies to improve aerobic capaci-ty, insulin sensitivity and mi-tochondrial biogenesis”. Syftet medavhandlingen är att ge kunskap omhur olika träningsstrategier kan för-bättra styrka och insulinkänslighet.

Några av huvudfynden i avhand-lingen är att träning med låga glyko-gennivåer ökar markörer för mito-kondriell biogenes. Träning underfasta ökar också markörer för fettox-idation i mitokondrierna. När styr-keträning kombinerades med uthål-lighetsträning förbättrades varkenmitokondrietätheten eller uthållig-heten hos försökspersonerna.

Kan träning under fastaleda till ökad uthållighet?


Råd från sjukvårdspersonal har bety-delse för förändring av levnadsvanormed studien visar att råden inte är jäm-likt fördelade. Livsstilen tas upp i stör-re utsträckning bland män, högutbil-dade och yngre. Däremot var följsam-heten större bland äldre och lågutbilda-de. För att undvika en ojämlik hälsa ärdet viktigt att vårdpersonal ger råd omlevnadsvanor till alla.

Patienter som besökt vården har fåttfrågan om det hänt att läkare ellerannan vårdpersonal tagit upp livs -stilsfrågor som rökning, alkohol, kosteller motion under de senaste tolv må-naderna. Följdfrågan var om råden bi-dragit till att patienten gjort en föränd-ring av sin livsstil.

Hälften ändrar livstil

När patienter får råd om livsstil är detomkring hälften som gör förändringarav livsstilen men det är bara en tredje-del av alla som besöker vården som fårlivsstilsråd. Resultatet från studienvisar att män oftare får råd om livsstilän kvinnor. Ju äldre patienten var destomer sällan togs livsstilen upp. Under-sökningen genomfördes via vårdbaro-metern under 2008-2009 och basera-des på 52 595 svar.

Studien visar också att livsstilen togsupp i högre utsträckning bland patien-ter med hög utbildningsnivå. I grup-pen med låg utbildningsnivå var detdäremot en större andel som faktiskt

gjorde förändringar i sin livsstil tillföljd av råden.

– Det kan bero på att de med hög ut-bildning redan har en relativt hälsosamlivsstil, säger Elisabeth Brobeck.

Det var lägre andel av kvinnorna istort som gjorde förändringar i sin livs -stil till följd av råd från vårdpersonaljämfört med män.

Kvinnor lever hälsosammare

än män

– Tidigare forskning visar att kvinnorsom grupp lever mer hälsosamt än mänoch det kan vara en anledning. Mänkanske har lite mer förändringar kvaratt göra än kvinnorna har. För kvinnorär stress en stor riskfaktor och de verkardrabbas i högre utsträckning än män.

För att rådgivning om livsstil skavara jämlikt fördelad är det viktigt attsträva efter att ta upp levnadsvanornasbetydelse för hälsan med alla som besö-ker vården.

– Det stora bekymret är att vårdper-sonal upplever att man är väldigtensam i det hälsofrämjande arbetet.Det är inte någonting som är priorite-rat.

Nedprioriterat arbete

Eftersom det inte är något som måstegöras blir det hälsofrämjande arbetetlätt bortprioriterat säger Elisabeth Bro-beck. Hon menar att det inte blir såmycket tid över för promotivt och pre-

ventivt arbete och de som arbetar meddetta känner att de inte får någon posi-tiv feedback.

– Arbetet blir lätt osynligt. Det är ettbekymmer som finns överallt. Vi skajobba hälsofrämjande men får ingencredit för det. Det går inte att mätasjukdom som aldrig blev av och man

Råd från vårdpersonal har betydelse vid förändring av levnadsvanor men livsstilen tas endastupp med en tredjedel av patienterna. Bland de som fått råd om levnadsvanor uppger hälften attråden bidragit till att de gjort förändringar i sin livsstil. Det visar Elisabeth Brobeck i sin av-handling Samtal som stöd för patienters livsstilsförändringar.

Av Anna Ny l é n

Livsstilsråd har stor betydelsemen är ojämlikt fördelade

Elisabeth Brobeck


kan därför inte se några snabba resultatav detta arbete. I och med att detta ärett långsiktigt arbete kanske det är förstom tio år som patienten inte får enhjärtinfarkt till följd av förändrade lev-nadsvanor.

I sin avhandling har Elisabeth Bro-beck också studerat betydelsen av mo-tiverande samtal (MI) vid förändringav levnadsvanor. MI är en metod förrådgivning som ofta används vid för-ändringar av livsstil. Metoden är pati-entcentrerad och är framtagen för livs -stilsförändringar. Rådgivaren är stöt-tande och coachande och metoden syf-tar till att stärka patientens tilltro tillsin förmåga att förändra sin livsstil.Man talar om en form av patient-em-powerment. MI skiljer sig från traditio-nell rådgivning som mer kännetecknasav envägskommunikation enligt Elisa-beth Brobeck.

Populär metod

Hon tror att metoden blivit populärdärför att många upplever den som enbehaglig metod att arbeta med både förrådgivare och för patient eftersom dethandlar om att skapa en positiv anda.

– Istället för att konfrontera patien-ter lyssnar rådgivaren empatiskt. Dethandlar om att undvika att patienternagår i försvar. Det är viktigt att som råd-givare inte skuldbelägga eller döma,pressar jag patienten får jag oftast mot-satt effekt, säger Elisabeth Brobeck.

Patienterna uppskattar motiverandesamtal eftersom de känner att någonlyssnar på dem. Metoden tydliggörockså patientens eget ansvar för att ge-nomföra en förändring.

– Jag har gjort en studie om hur pa-tienter upplever motiverande samtal.Patienterna kände att det fanns ett en-gagemang, att de var sedda, de kändeatt det gav dem mycket. Det är oftaoerhört uppskattat att få vara i centrumoch att någon ser dem. En svaghet kandock vara att det är svårt att nå demsom inte var nöjda och av den anled-ningen slutat.

Snabba resultat

En annan anledning till att metodenfått stor uppmärksamhet tror honberor på att den fått rykte om sig attsnabbt ge resultat.

– Jag tror att en anledning till att me-toden är populär är att man tror att detär en quick-fix.

Metoden togs fram på 80-talet och

spreds ganska snabbt som en quick-fixoch som en metod som rådgivaren en-kelt kan lära sig efter en kurs på en ef-termiddag men det är inte så lätt enligtElisabeth Brobeck.

– För att bli bra på motiverandesamtal krävs att du övar. Det är meto-dens akilleshäl att många tror att detgår snabbt att lära sig och att det gersnabba resultat. Det går inte alltidsnabbt. Resultatet beror på hur långtpatienten kommit i sin egen föränd-ringsprocess. Många patienter har ettlångt arbete och det är vanligt medåterfall under resans gång, säger hon.

Andan i samtalet är viktigast

Den grundläggande andan är det vikti-gaste i samtalet är enligt Elisabeth Bro-beck. Andan bygger på samarbete,

framkallande och autonomi. Medframkallande menas att patienten självsätter ord på den förändring han ellerhon vill göra och hur de vill gå tillvägaoch med autonomi menas att det är pa-tienten som är experten. Det är känslansom är det viktig att uppnå hos patien-ten, det patientcentrerade, inte att råd-givaren använder sig av rätt tekniker.

– Traditionell rådgivning är till stör-re delen är envägskommunikation ochdet kan också behövas vid förändringav levnadsvanor men det hjälper inteatt informera någon som inte vill ha in-formation. För att en patient ska för-ändra sig krävs motivation och intebara information. Är inte patientenmotiverad är det bättre att patienten fåråterkomma när han eller hon är moti-verad.

Motiverande samtal (MI) är en samtalsmetod som används i rådgivningoch behandling för att underlätta förändringsprocesser. Metoden speglas avreflekterande lyssnande och syftar till att uppnå ökad motivation till beteen-deförändring. Rådgivaren undviker att argumentera när patienten inte sernågon anledning att förändras utan i stället undersöka varför. En annan viktigdel är att stärka patientens tilltro till sin egen förmåga att genomföra en livs-stilsförändring. (Socialstyrelsen)

Förkortningen MI kommer från det engelska namnet på metoden motiva-tional interviewing.

Motiverande samtal består av fem tekniker.Bekräfta: Bekräfta att patienten är på rätt väg inte genom att berömma utantill exempel säga ”jag ser att du har kommit långt i din förändringsprocess” ochså vidare. Även om det inte är stora steg är det viktigt att rådgivaren lyfter framför patienten att utvecklingen går framåt.

Ställa öppna frågor: Det är viktigt att ställa öppna frågor så att patientenfår utveckla sitt svar.

Reflektivt lyssnande: Lyssnande handlar om att man är med i samtalet,närvarande. Det reflektiva lyssnandet att man frågar om man inte förstår.

Summeringar:Rådgivaren gör enkla summeringar av det viktigaste som pa-tienten lyft fram. Det går att göra mer komplexa summeringar. Då lägger råd-givaren till det som är icke uttalat, det som sägs mellan raderna, som rådgivarensjälv tolkat in.

Självmotiverande prat: Då patienten själv uttalar vad han eller hon skagöra för förändring,varför och hur.

Teknik för motiverande samtal


”Dags för alkoholfri operation” var frå-gan i en artikel som publicerades i Lä-kartidningen nr 44-45/2014. En inled-ning som syftar på kampanjen ”EnRökfri Operation”, den kampanj somdrivits med framgång av Patientförsäk-ringen LÖF, Sveriges Kommuner ochLandsting och Svensk Ortopedisk För-ening. Ett projekt som går vidaregenom att aktiviteter kommer att flyt-tas över till andra områden under2014. Aktiviteter med en helhetssynför att minska risk för komplikationer isamband med och efter operation.Rökstopp och alkoholfrihet är någradelar.

Rökstopp inför operation

Forskning har visat att ett rökstopp isamband med operation minskar ris-ken för komplikationer i form av sårin-fektioner, blodproppar och fördröjd

läkning förutom hjärt- och lungkom-plikationer som minskar med 50 pro-cent. Ett tillfälligt rökstopp fyra till åttaveckor före och sex veckor efter en ope-ration rekommenderas.

Även den som drabbas av akut skadaeller sjukdom, som kräver operation,kan minska risken för komplikationergenom ett rökstopp i samband med in-greppet. Det är din rättighet som pati-ent att få ta del av den professionellahjälp som sjukvården kan erbjuda förtobaksavvänjning.

Hög konsumtion av alkohol

I analogi med rökningens betydelsekommer nu fler och fler studier somvisar på risker med hög konsumtion avalkohol vid operation. De komplika-tioner som ses är ökad blödning, infek-tioner, sämre hjärt/kärlfunktion ochstressvar dels under operationen, dels

under abstinens. Enligt artikeln i Lä-kartidningen nämnd ovan läggs nivåntill två standardglas per dag, en kon-sumtion som fördubblar risken förpostoperativa komplikationer.

Information och stöd för alkoholfri-het 4-8 veckor preoperativt rekom-menderas.

R E F E R E N S E R

Gilljam H. Metoden »rökfri operation« äreffektiv

Ett enkelt sätt att förbättra patientsäkerhe-ten. Läkartidningen. 2014;111:1229.

Wåhlin S, Tønnesen H. Dags för »alko-holfri operation«

Två standardglas per dag fördubblar riskenför postoperativa komplikationer. Lä-kartidningen. 2014;111:1966-69

Rökfri operation, alkoholfritt nästa steg

Av E v a Z e i s i g

Ett rökuppehåll i samband med operation minskar risken för komplikationer med50 procent. Nu är det dags för en alkoholfri operation.

Ett standardglas motsvarar 50 cl folk-

öl, 33 cl starköl, 12 cl vin eller 4 cl

sprit.



Anna Kiessling, kardiolog vid Karo-linska institutet och dagens moderator,konstaterade att levnadsvanor bordevara vardag inom vården.

– Levnadsvaneprojektet har visserli-gen en början och ett slut. Men en vanaär något som håller över tid, och jagtror att vi kommer att gå mot en fas dådetta blir mer vana och vardag inomvården.

Kiessling efterlyste strategier sominte enbart hjälper en med att börja engod vana, som exempelvis att träna,men som ser till att den paus man tagitfrån träningen inte blir så lång.

– För att hålla över tid krävs motiva-tion. Och den är högst individuell. Härkan vi inom vården bli bättre, konsta-terade hon.

Evidensbaserade matråd

Det verkar aldrig ta slut på nya dietersom lovar viktnedgång och längre liv.Men vad säger vetenskapen om maten?Ingrid Larsson, dietist och näringsfysi-olog på Sahlgrenska universitetssjuk-huset, lyfte fram de Nordiska närings-rekommendationerna som ett hundra-

tal experter under fem års tid arbetatmed att ta fram:

– I de nordiska näringsrekommen-dationerna betonas kostmönster. Me-delhavskost är associerad med reduce-rad risk för dödlighet och sjukdom,även cancerdödlighet. Kost som har ve-tenskaplig evidens vid behandling avdiabetes är traditionell diabeteskost,traditionell diabeteskost med lågt gly-kemiskt index, måttlig lågkolhydrat-kost och medelhavskost.

Antalet dödliga infarkter har

minskat

För 20 år sedan var det hjärtkärlsjuk-dom och stroke som orsakade flest fallav för tidig död. Så är det fortfarande,men det finns en skillnad: antalet sominsjuknat i dessa sjukdomar har mins-kat kraftigt i så gott som alla västländer.

– På Island har till exempel dödlig-heten i hjärtinfarkt sjunkit kraftigt,hela 80 procents nedgång. Det är enlång rad faktorer som förklarar detta,men framför allt handlar det om lev-nadsvanor. Och den allra viktigastefaktorn är matvanorna. Island har

medvetet arbetat för att påverka inteenbart mängden fett som invånarnaäter, utan även vilken sorts fett dethandlar om, berättar Mai-Lis Helléni-us, professor och allmänläkare vid Ka-rolinska Institutet.

Under 2000-talet märks en stor för-ändring: efter att ha ökat intaget av kol-hydrater och minskat fettintaget under80-talet, börjar vi nu äta mer fett.

– Det har skett en svängning tillbakatill smörbaserade fetter. I stekpannananvänder man alltmer smör på bekost-nad av det vegetabiliska fettet. Det sombekymrar mig är att man ser trendbrotti serum kolesterol. Undersökningar inorra Sverige visar på stigande koleste-rolnivåer, säger Mai-Lis Hellénius.

Duktiga på dieter

Sveriges befolkning är trendkänsliga,och det märks även när det kommer tilldieter. Nu senast är det 5:2 dieten somändrar menyerna i svenska hem.

Men definitionen av de här dieternaskiljer sig enormt mellan vem som talarom dem.

– En person har gjort något bra och

Det var så gott som fullsatt i lokalen på Svenska Läkare-sällskapet när Levnadsvanedagen gick av stapeln den 4februari. Dagen inleddes med föreläsningar om forskningoch nya rön samt goda exempel från vården på hur mankan arbeta med att förbättra levnadsvanor. Nytt för i årvar den verkstad som pågick under eftermiddagen där manvid olika stationer kunde fördjupa sina kunskaper och dis-kutera.

Från visiontill verkstad

Levnadsvanedagen 2014

FAKTA

När det gäller hälsosamma matva-

nor bör man öka intaget av

grönsaker, baljväxter, frukt och

bär, fisk och skaldjur, nötter och

frön. Byta ut spannmålsprodukter

av vitt/siktat mjöl mot spann-

målsprodukter av fullkorn, smör

och smörbaserade matfetter mot

vegetabiliska oljor, oljebaserade

matfetter och feta mejeriproduk-

ter mot magra mejeriprodukter.

Sedan ska man begränsa hur

mycket man äter av charkproduk-

ter, rött kött, drycker och livsme-

del med tillsatt socker, salt och al-

kohol.Av To v e Smed s

�


slutat äta godis, men däremot blivitmer frikostig med crème fraiche. Ochistället för päron äter hon eller hangärna brieost. Det här ger skillnader påhälsan både akut och långsiktigt. Enannan som också anser sig äta efterLCHF har tagit bort potatis, börjatmed bönor, äter mer oljor än hårt fettoch har dessutom upptäckt avokadon.Vilket ger ett betydligt bättre resultat.

Svensk dagligvaruhandels rapportervisar att svensken allt oftare ratar de ve-getabiliska smörgåsmargarinerna.

– Inte nog med att allt flera ratar devegetabiliska smörgåsmargarinerna,det verkar nu också bli allt mer popu-lärt med kokosfett. Därför har vi startaten fettskola som 1 000 läkare och skö-terskor gått. Vi behöver vända den härtrenden, konstaterar Mai-Lis Helléni-us.

Som om det inte vore illa nog har

svensken skaffat sig en rejäl söt-tandockså.

– Innan vi plockar bort päron ochpotatis från kosten måste vi se till att tabort sockret. Svenskarna är världsbästpå lösgodis. Tyvärr. Vi äter mellan 15-17 kilogram per person och år, och siff-rorna fortsätter att stiga.

Mai-Lis Hellénius menar att detkrävs insatser både på individnivå ochpopulationsnivå.

– Vi har reducerat maten och målti-den till sifferkombinationer och bant-ning. Barnen upplever att ”idag är dettorsdag, och då äter inte pappa”. Dettar ju bort glädjen från maten. Nu harett hundra experter ägnat fem år åt attgå igenom alla koststudier – nu bordeett hundra kommunikationsexperterägna fem år åt att kommunicera utdessa råd. För vi har en god vetenskap-lig grund att stå på.

Motiverande samtal

Men hur kan vården bli ett stöd för desom behöver hjälp med sina levnadsva-nor? Här kan motiverande samtal varaen nyckel. Astri Brandell Eklund vidCentrum för epidemiologi och sam-hällsmedicin vid Stockholms länslandsting är specialist i allmänmedicin.Hon är enhetschef för Alkohol och To-baksprevention, med Sluta Röka- ochAlkohol-linjerna, där motiverandesamtal är en viktig del i samtalet. Hondemonstrerade hur ett sådant samtalkan gå till. Det första steget är att lockapersonen att hitta motivationen, någotsom kan se olika ut för olika personer:

– Ett sätt är att be personen att väljaen levnadsvana som han eller hon vetatt de skulle behöva ändra på eller för-bättra. På en skala från 0-10, hur vik-tigt är det för dig att förändra detta?Hur kommer det sig att du valt den siff-

ran och inte en lägre siffra?Efter att man tillsammans med pati-

enten hittat motivationen, är det dagsför nästa steg.

– Hur säker är du på att du skullekunna lyckas med detta, på en skalafrån 0 till 10? Och om någon då svarar7 eller lägre, behöver man omformule-ra målet till ett man tror sig kunnaklara.

Brandell Eklund menar att medi-cinska fakta som ”du skulle kunna slip-pa din blodtrycksmedicin om du kom-mer igång med den här aktiviteten” ärett sätt att skapa motivation.

– Personer med grav övervikt villofta ändra sina vanor, men vet inte omde klarar det. Där är uppgiften för be-handlaren att stärka förmågan och tronpå att det går.

Men om man inte är motiverad då,trots att man har uppenbara behov avatt ändra en vana?

– Vi möter ibland ambivalens. Detär ett ofta obehagligt och energikrävan-de tillstånd med två i grunden oförenli-ga tankar/viljor samtidigt. Vad är detminst dåliga alternativet? Vad skulleman vinna med en förändring, iställetför att stå kvar på status quo? Det gälleratt hitta guldet, det som kommer attfinnas kvar efter att förändringen ärgjord.

Levnadsvanor och

psykisk ohälsa

Yvonne Lowert arbetar med somatiskohälsa hos människor med svår psykiskohälsa, en patientgrupp som ofta upp-visar försämrade levnadsvanor.

– Det kan innebära en utmaningbåde för patienten och för sjukvården.Lider man av en psykossjukdom kandet vara svårt med kroppsuppfattning-en och därmed svårigheter att utöva fy-sisk aktivitet. Kosten är viktig och vipratar ofta med patienterna om dettaoch försöker hjälpa dem så att det intebara blir mindre nyttiga alternativ.

Att ha en svår psykossjukdom somexempelvis schizofreni har i flera storastudier visat sig innebära en ökad riskatt drabbas av hjärt- och kärlsjukdomarsamt andra somatiska komplikationer.Data visar att patienter med schizofre-ni lever i snitt 20-25 år kortare än övrigpopulation.

– Det kan bli som en ond spiral. Pa-tienter med schizofreni är ofta ensam-ma, kognitivt nedsatta, har nedsattkroppskännedom, kan ha svårt attklara vanliga hälsokontroller och des-sutom svårt att tolka sina egna sym-tom.

Yvonne och hennes kollegor i Nykö-ping har observerat detta och infört re-gelbundna hälsokontroller där deskickar inbjudningar till patienternaom undersökningar och lyckas med attfå hög närvaro till dessa.

– Det gäller att ta ett större totalan-svar för den här patientkategorin. Vigenomför en metabol screening för attse hur de ligger till labbmässigt, viväger, mäter, tar EKG samt har en in-tervjubaserad hälsokontroll gällandekost, motion, rökning, alkohol, samtpsykiskt- och fysiskt välbefinnande. Viagerar inte vårdcentral men tar ett hel-hetsgrepp och ser till att de remitterastill rätt instans vid behov. Detta har sla-git riktigt väl ut och vi har hög andel avpatienterna som kommer på sina kon-troller. Detta har också skapat flera

På Island har dödligheten ihjärtinfarkt sjunkit med80 procent.


�

grupper med fysisk aktivitet som stav-gång och simning och vi har flera pati-enter som vill ha hjälp med rökningenoch viktnedgång.

Rök- och alkoholstopp före

operation

Varje år genomförs 50 000 operationerpå Skånes universitetssjukhus och Re-gion Skåne har infört rökstopp föreplanerad operation. Sedan 2010 harman arbetat med rökfria operationeroch målet är att alla patienter som ope-reras ska tillfrågas om rökning och er-bjudas stöd före operation. CarinMolin, processledare och Katinka Nor-dgaard, sjuksköterska rökfri operation,Skånes universitetssjukhus, berättadeom hur man erbjuder rökare stöd tillavvänjning inför operation:

– Man kan tro att all personal kän-ner till fördelarna om rökfri operation,men även om många vet att det är braatt sluta röka så innebär det inte att dehar kunskap om vad detta egentligeninnebär i hälsovinster och minskadeskaderisker, säger Carin Molin, pro-cessledare för hälsofrämjande sjukvård.

För att utbilda vårdpersonalen togman fram en nätbaserad utbildningsom tar en kvart att genomföra. Ut-bildningen är fri att använda och finnspå nätet (www.skane.se/sus/nbl/rokfri-operation).

– Samtalet är grunden för all be-handling. Det finns en mottagning ditpatienterna kan gå för stöd för rökfri-het, säger Carin Molin.

På Gotland har man fått in rökav-vänjning i operationsplaneringssyste-met, något som Skåne också vill ha.

– Min dröm är att den rutinen skakomma redan i primärvården, så närnågon söker för sitt onda knä ska dennefå frågor om levnadsvanorna, säger Ka-tinka Nordgaard.

– Samma vecka som det bestäms omoperation ringer vi patienten. Ett sam-tal med tidsbokning signalerar att det ärviktigt. Besöket är kostnadsfritt. Föru-tom samtalsstöd under processen ochfram till sex veckor efter operationen får

patienten även fritt nikotinersättnings-medel, förklarar Katinka Nord gaard.

Men Skåne nöjer sig inte med att in-föra enbart rökstopp, nu vill man äveninföra alkoholstopp.

– Alkohol spelar roll inför opera-tion. Fyra veckors uppehåll av alkoho-lintag före operation minskar risken förkomplikationer, så nu frågar vi ävenom patienten dricker alkohol, sägerKatinka Nordgaard.

Vi ärvärlds-bäst pålösgodis



Hur ska vi då nå dem som behöver detmest utan att tränga oss på och utifrånde begränsade resurser som finns?

Maria Waller, doktorand och Leg lä-kare, berättade om hur man med hjälpav Hälsolyftet kan ställa frågor om livs -stilen för att undersöka om patientenhar ett intresse av att tala om detta.Första steget är att fråga om lov: "Får

jag ställa några frågor till dig om dinlivsstil?"

– Om personen samtycker är nästasteg en enkät med tio frågor om livssti-len, för egenreflektion. Det tar en tilltvå minuter att fylla i och innehållerfrågor om bland annat fysisk aktivitet,kost och stress. Personen får även fylla iom de i den livssituation de befinnersig i är intresserade av att göra en för-ändring och om de vill ha en hälsopro-fil, säger Maria Waller.

Hälsoprofilen tar ungefär en timmeoch fylls i hemma av patienten. Denutgår ifrån personens egna föreställ-ningar och tankar kring livsstilen.

Under ett uppföljande hälsosamtal gårman sedan igenom denna och perso-nen uppmuntras till egenaktivitet ochfundera kring ”Vad kan jag göra själv”.

– Vården finns med som stöd, medtill exempel stavgångsgrupper, grupperför rökavvänjning, hälsodiskussioner,med mera.

En studie 2007-08 studerade hur me-toden Hälsolyftet lyckades på Hisingen.Av 7 700 personer som under nio måna-der fick livs stilsbladet på åtta vårdcen-traler kom 3 700 till ett första hälsosam-tal. Därefter kom 2 100 tillbaka påettårs uppföljning.

– Resultatet visar signifikanta för-bättringar hos deltagarna och att meto-den Hälsolyftet fungerar i ordinarieprimärvårdsverksamhet, konstaterarMaria Waller.

Stillasittandets nackdelar

Endast en procent av den svenska be-folkningen är tillräckligt motionsakti-va.

På eftermiddagen talade Elin EkblomBak, Gymnastik- och idrottshögskolan iStockholm. Enligt Ekblom Bak är stilla-sittande farligt även om man är en per-son som tränar intensivt.

– Vi har länge vetat att motion 30minuter om dagen är det som gör krop-pen glad. Tidigare studier som mätt detdagliga aktivitetsmönstret med rörelse-mätare, indikerar dock att bara en pro-cent av den svenska befolkningen ärtillräckligt motionsaktiva. Dessutom,de senaste sju åren har flera studier visatatt längre perioder av stillasittande omdagen innebär en ökad risk, oberoendeav övrig motionsaktivitet, säger ElinEkblom Bak.

Så vad gör stillasittandet med krop-pen? De som sitter längre tider harsämre blodfettsprofil, är oftare övervik-tig, drabbas i högre utsträckning avhögt blodtryck och metabola syndrom.Dessutom har det visat sig öka riskenför flertalet av våra stora folksjukdomarsamt för tidig död.

Den som har en hög vardaglig motion jämfört med låg löper 30 procent lägre risk att drabbas av hjärt-kärlsjukdom.



– Stillasittande innebär att de stora muskelgruppernai kroppen är inaktiva. Det leder till att vi inte förbrukarså mycket mer energi än vad vi gör av med för att upp-rätthålla livsnödvändiga funktioner.

Långvarigt stillasittande ersätter framförallt den låg -intensiva vardagliga aktiviteten. Elin Ekblom Bak menardärför att stillasittande motverkas genom att göra aktivaval i sin vardag. Inte nödvändigtvis med hjälp av trä-ningsdress.

– De som har en hög vardaglig motion jämfört medlåg löper 30 procent lägre risk att drabbas av hjärt-kärl-sjukdom.

Varför äter vi ihjäl oss då, när det är en sådan

dum idé?

Martin Ingvar ställde frågan om varför vi gör saker somegentligen inte är bra.

Det handlar om vanans makt; vi gör saker av gammalvana. Om vi ombeds korsa armarna framför oss tvågånger på raken, så väljer nästan alla att lägga exaktsamma arm överst båda gångerna. För det är så man bru-kar göra.

– Vanor är det man gör utan att man tänker på det.Det finns vanor som leder hjärnan fel eller rätt. Vad ärdet i maten som utlovar mest belöning? Socker, och detär utmejslat av evolutionen.

Lukt, syn, minnen, förväntan, fallande blodsocker,stress är alla olika faktorer som triggar en vanehandlingför ätande.

Så vad ska man då göra för att förskjuta hjärnans bäst-före-datum in i framtiden? Martin Ingvar har svaren:satsa på motion, sömn och god kost och stressa inte.

– Ta inte med dig datorn i sängen. Sov, sade Ingvar.Fysisk aktivitet ger ett bättre minne, långsammare åld-rande, ett minskande metabolt syndrom, cell-regenera-tion. Dessutom är det bra mot nedstämdhet.

– Ur hjärnans perspektiv finns knappast något bättreman kan rekommendera än fysisk aktivitet. Och detfinns fina studier som visar att rätt lite insats gör ganskamycket.

Engagemang kring levnadsvanor

Motsatsen till fysisk aktivitet – stillasittande stress –ändrar hjärnans sätt att bygga sina skräck- och stres-system.

– De fyra stora sakerna som påverkar vardagsfunktio-nen i hjärnan är: mat, sömn, stress och motion. Alla för-sök att isolera en del av dem blir inte meningsfullt. Allafyra har betydelse.

I år avslutas Levnadsvaneprojektet. Men Svenska Lä-karesällskapet har beslutat om en årlig levnadsvanedag:

– Det här är en viktig folkhälsofråga och vi behöverett nätverk för att bevaka levandsvanefrågorna. Därförträffas vi igen den 3 februari 2015. Det finns ett stortoch växande engagemang kring levnadsvanor i mångaav Läkaresällskapets sektioner. Det är en central frågaför våra patienters hälsa, och inte minst för den jämlikahälsan, avslutade Lars Jerdén, projektledare för projek-tet Läkares samtal om levnadsvanor.

www.DJOglobal.se

by

Stötvågsutrusning utan begränsningarChattanooga Mobile RPW:

Chattanooga Intelect RPW

UNIK RAMP UP

FUNKTION *

V-Actor® kompatibel.

OBS! Extra tillbehör

KONTAKTA DIN PRODUKTSPECIALIST

Helene Garpefors, 0730-43 70 20 Stockholm, Uppsala, Örebro, Västernorrland (tillf.)

Kim Forsell, 0702-09 71 19 Västra Götaland, Dalarna, Värmland, Västmanland, Södermanland, Östergötland, Gotland, Västerbotten (tillf.)

Matilda Hellman, 0763-11 28 22Halland, Kronoberg, Jönköping, Blekinge, Kalmar, Skåne, Norrbotten (tillf.)

utan begränsningarChattanooga

ChattanoogaMobile RPW:Det idealiska valet vid behovav en kraftfull, bärbar enhetför radial stötvågsbehandlingpå mottagningen eller idrotts-arenan. Med sina nio kilo ärMobile Intelect RPW enkel attta med sig, trots det ger den dig4 bars tryck.

ChattanoogaIntelect RPW

Med 5 bars tryck och 21 Hz

Med 5 bars tryck och 21 Hz frekvens, är detta utrustningen

för dig som värdesätter resultat. ouchscreen och anatomiska TTouchscreen och anatomiska

bilder gör det extremt enkelt att välja behandling och

med den innovativa ergonomiska

designen så förstår du varför Intelect har

blivit en favorit för många.

A DIN PRODUKTSPECIALISTAKTAKTA DIN PRODUKTSPECIALISTONTONTAKTK

A DIN PRODUKTSPECIALIST

AB | Murmansgatan 126 | 2dic DJO [email protected] .noroinf

arpefelene GH0730-43 70 20

ockholm, Uppsala,tSernorrland äst, VoebrrÖ

orsellim FK , 0702-09 71 19

, Dalarna,ötalanda GästrV,ästmanland, VärmlandV

,götlander, ÖstödermanlandS.)(tillf(tillf.)en erbottäst V,dnaltoG

| 040 39 40 0012 25 MalmöAB | Murmansgatan 126 | [email protected] | .DJOglobal.sewww

by

orsarpefarpefors,

ockholm, Uppsala,.)(tillf(tillf.)ernorrland

ellmantilda HaM ,0763-11 28 22

,gonoberonoberg, KrHalland,almaralmar,, Kingelek, BöpingJönk

.)en (tillfen (tillf.)orrbott, NåneSk


Det finns övertygande bevis för att fy-sisk inaktivitet ökar såväl sjuklighetsom dödlighet när det gäller flertalet avvåra vanligaste folksjukdomar. Inakti-vitet är den globalt sett fjärde störstariskfaktorn och orsak till förtida död,efter högt blodtryck, tobak och högtblodsocker. Enligt WHO:s beräkning-ar uppgår antalet dödsfall i världen or-sakat av inaktivitet till minst 3,2 miljo-ner per år. Regelbunden fysisk aktivitethar en odiskutabelt positiv effekt på vårfysiska och mentala hälsa. En negativ

följd av fysisk inaktivitet innebär enökad ekonomisk börda för samhället:2002 i Sverige uppgick samhälletskostnader för den del av befolkningensom var otillräckligt fysiskt aktiv re-spektive inaktiv till ca sex miljarderkronor, vilket inkluderar kostnader förhälso- och sjukvården samt s.k. indi-rekta kostnader för produktionsbort-fall på grund av långtidssjukfrånvarooch förtida död.

Hittills har vetenskapliga studiervisat begränsade belägg för kostnadsef-fektivitet för program inom hälso- ochsjukvården, det vill säga program medsyfte att öka den fysiska aktivitetsnivånbland inaktiva individer. Genom attanvända olika hälsoekonomiska utvär-deringar får vi ett viktigt redskap för tillexempel prioriteringar inom hälso- ochsjukvården. Prioriteringar måste göraseftersom våra samhällsresurser är be-gränsade.

Fysisk aktivitet på recept (FaR®) ären etablerad metod i Sverige för attskriva ett recept på motion. Det är ettkoncept med syfte att öka den fysiskaaktiviteten hos inaktiva så att den mot-svarar de nivåer av fysisk aktivitet somrekommenderas i ett hälsofrämjandeperspektiv. Det fyramånaders aktivi-tetsprogram som ligger till grund föraktuell avhandling genomfördes inomprimärvården i sydöstra Skåne under

åren 2006-2008, och har sedan utvär-derats med främst hälsoekonomiskaanalysmetoder.

Avhandlingens övergripande syftevar att ur ett samhällsperspektiv analy-sera olika hälsoekonomiska konse-kvenser av programmet ”Fysisk aktivi-tet på recept”, utformat enligt lokalaförutsättningar. Det grundläggandesyftet med hälsoekonomiska under-sökningar är att jämföra kostnader ochkonsekvenser av olika alternativa an-vändningar av hälso- och sjukvårdensresurser.

Fyra delstudier

Den första delstudien hade som syfteatt undersöka hur mycket programmetkostade, och om konsekvenserna av det- deltagarnas fysiska aktivitetsnivå -kunde ökas genom programmet.

Genom att vidare analysera pro-gramkostnaden är det också möjligt attvisa hur stor del av kostnaderna sombärs av de olika parterna, hälso- ochsjukvården respektive deltagarna i pro-grammet.

Den andra delstudien undersökteden så kallade betalningsviljan för olikahälsoeffekter av att motionera, och un-dersökte också om det finns bakomlig-gande faktorer som är associerade tillbetalningsviljan.

Betalningsviljan speglar individens

FaR är en kostnadseffektiv metod som är lönsam i ett samhällsperspektiv. Bäst följsamhet haräldre personer och de som skattar sin hälsa som relativt god. Dessa kan utgöra målgruppen förFaR eftersom de uppnår bäst resultat.

Lönsamt med fysiskaktivitet på recept

Åsa Romé, Med Dr, leg fysioterapeutHSC, avdelningen för fysioterapi, Lundsuniversitet.

Av Å s a Romé

ny avhandling

Prescribed Physical Activity. A Health Economic Analysis


preferenser för i det här fallet olika häl-soeffekter av fysisk aktivitet. Studier avbetalningsviljan kan ge informationom programmet är lönsamt i ett sam-hällsekonomiskt perspektiv.

Den tredje delstudien undersökte ien ettårsuppföljning om deltagarnafortfarande var fysiskt aktiva, samt un-dersökte motivationsnivån hos delta-gare som fullföljde respektive inte full-följde programmet.

Att få information om deltagarnasdrivkrafter för fysisk aktivitet, och omdet finns skillnader mellan de som full-följer programmet och de som hopparav, är viktigt när vi skapar program förinaktiva personer.

Med mer information om bakom-liggande faktorer som kan motivera in-aktiva individer att bli mer fysiskt akti-va kan vi mer riktat utforma attraktivaprogram.

I den fjärde och sista delstudien villevi genom att göra en kostnadseffektivi-tets analys undersöka om programmetpåverkade deltagarnas livskvalitet,samt undersöka om programmet ärkostnadseffektivt. Här mättes effektivi-teten således i hälsorelaterad livskvali-tet, och relaterades sedan till program-mets kostnader. Vi erhåller då ett resul-

tat som mäter kostnaden per kvalitets -justerat levnadsår, så kallad QALY.Genom att beräkna kostnaden perQALY möjliggörs en direkt jämförelsemed andra program inom hälso- ochsjukvården avseende kostnadseffektivi-teten.

Högdos- och lågdosgrupp

Studien var en randomiserad kliniskstudie, där från början 528 deltagarelottades att tillhöra antingen en hög-dos- eller lågdos-grupp, där man träna-de olika mycket under en fyramånadersperiod. Högdos-gruppen fick en högredos fysisk aktivitet, och bestod avgruppträning två gånger per vecka, un-dervisning om nyttan av fysisk aktivitetsamt ett motiverande samtal. Lågdos-gruppen fick enbart skriftlig informa-tion om möjligheten att delta i grupp-träning en gång per vecka.

Resultaten av kostnads- och konse -kvens analysen visar att vid en fyramå-naders uppföljning (n=245) är dengenom snittliga kostnaden per deltaga-re för programmet 6 475 SEK för enhögdos- grupp, och 3 038 SEK för enlågdos-grupp, och att den övervägandedelen (drygt 70 procent) av kostnader-na bärs av individen själv. Individens

kostnad för träningen är i första handtidskostnaden.

Deltagarnas fysiska aktivitetsnivåmättes med två olika själv rappor -terings instrument (IPAQ och självskat-tad fysisk aktivitet) och ett objektivt test(6-minuters gångtest). Samtliga tre sättatt mäta förändringen av den fysiska ak-tivitetsnivån visade signifikanta ök-ningar, men utan skillnader mellangrupperna. Studien av betalningsviljanvisade ingen signifikant skillnad i betal-ningsvilja för olika hälsoförbättringarav fysisk aktivitet mellan de båda grup-perna. Däremot fann vi att betalnings-viljan är associerad till en högre utbild-ningsnivå, en högre inkomst och etthögre BMI.

En kostnadsanalys i delstudie III(n=178) visar att samhällets kostnaderpå grund av minskad inaktivitet mins-kar med 22 procent genom minskadekostnader för hälso- och sjukvårdenoch minskade kostnader för produk-tionsbortfall. Den signifikanta ökning-en av den fysiska aktivitetsnivån somsågs vid fyramånadersuppföljningenkunde bekräftas i ettårsuppföljningen.En så kallad kostnads-nyttoanalys avde 178 individer som kom tillettårsupp följningen visar att FaR-pro- �

Övertygande bevis talar för att fysisk inaktivitet ökar såväl sjuklighet som dödlighet när det gäller flera av våra vanliga folksjukdomar.


Du vet väl att du har tillgång till Bri-tish Journal of Sports Medicine(BJSM) genom ditt medlemskap iSFAIM. På BJSM:s hemsida har dubland annat tillgång till tidigare num-mer i tidningens arkiv och spännandepodcasts med intervjuer inom olika id-rottsmedicinska områden.

Du loggar in på BJSM via vår hem-sida svenskidrottsmedicin.se med detlösenord du fått från kansliet.

Kontakta kansliet på [email protected] om du saknar in-loggningsuppgifter.

13.30-14.30 KeyNote lecture Gordon Matheson

14.45-15.30 Varför FYSS? God vetenskaplig grund, men varför vi sitter

mer och mer? Introduktion med bakgrund.

Medverkande: Mai-Lis Hellenius, professor Karolinska Institu-tet Carl Johan Sundberg, professor Karolinska Institutet ochordförande Yrkesföreningar för Fysisk Aktivitet

ca 15.30-16.00 PAUS

16.00-17.00 Hur använder jag FYSS? Redskapen FYSS och FaR – för -

delar och fallgropar. Goda exempel.

17.00-17.25 Fallbeskrivning, hur jag använder FYSS – Workshop.

Medverkande: Matthias Lidin, specialistsjuksköterska i kardi-ologi och doktorand Institutionen för Medicin med inriktningFolkhälsa/Levnadsvanor. Jill Taube, Hand Lingfors, MariaBjerstam, fysioterapeut, hälso- och sjukvårdsstrateg

17.30-18.00 Nyheter FYSS 2015. Aktuella studier och framtidsvisioner.

Medverkande: Irene Nilsson Carlsson, projektledare, Socialsty-relsen, Mats Börjesson, Karolinska Universitetssjukhuset, pro-fessor Gymnastik & Idrottshögskolan

Svensk Förening för Fysisk Aktivitet och Idrottsmedicin: Sektionssymposium 5 december

MedicinskaRiksstämman4 decemberSTOCKHOLM WATERFRONT

grammet är kostnadseffektivt. Kostna-den per QALY, 323 750 SEK för hög-dos gruppen och 101 267 SEK för låg-dosgruppen anses moderat i förhållan-de till andra metoder inom sjukvården.En lågdosgrupp är mer kostnadseffek-tiv och har större livskvalitetsförbätt-ringar än en högdosgrupp.

Avhandlingen visar att det ur ett sam-hällsekonomiskt perspektiv är lönsamtatt få inaktiva individer att bli mer fy-siskt aktiva. Det aktivitetsprogram i pri-märvården som utvärderades i de aktu-

ella studierna och som grundas på FaR-metoden är kostnadseffektivt. Sam -hällskostnaderna för inaktivitet kundeminskas.

Resultatet av de hälsoekonomiskaanalyserna av aktivitetsprogrammetvisar att det var möjligt att få de inakti-va individerna att signifikant öka sinfysiska aktivitetsnivå, resultat somkunde bekräftas i en 1-årsuppföljning.Efter ett år ökade också deras livskvali-tet signifikant, i låg-dos gruppen och ibåda grupper tillsammans.

Bäst följsamhet för programmetfanns hos äldre och hos de individersom skattade sin hälsa till relativt godnär de startade i programmet. Dessa in-divider kan sägas utgöra målgruppenför FaR-programmet eftersom de upp-når bäst resultat. Att identifiera rättmålgrupp är nödvändigt för att uppnåföljsamhet, effektivitet och kostnadsef-fektivitet av ett program som detta.FaR-programmet är kostnadseffektivt,visat i en kostnadsnyttoanalys, och görprogrammet lönsamt i ett samhällseko-nomiskt perspektiv. Programmet ärmest kostnadseffektivt för en låg-dosgrupp. En ökad tillgänglighet när detgäller träning hade kunnat öka margi-nalnyttan genom en ökad följsamhet iprogrammet främst på grund av mins-kade tidskostnader för individen.

R E F E R E N S E R

Romé A, Persson U, Ekdahl C, Gard G.Physical activity on prescription(PAP): costs and consequences of arandomized, controlled trial in prima-ry health care. Scand J Prim HealthCare. 2009;27(4):216-22. doi:10.3109/02813430903438734.

Romé A, Persson U, Ekdahl C, Gard G.Willingness to pay for health impro-vements of physical activity on pre-scription. Scand J Public Health.2010 Mar; 38(2):151-9. doi:10.1177/1403494809357099.

Romé Å, Persson U, Ekdahl C, Gard G.Costs and outcomes of an exercise re-ferral programme – A 1-year follow-upstudy. European Journal of Physiothe-rapy. 2014;16(2):82-92. doi:10.3109/21679169.2014.886291

British Journal ofSports Med. – enmedlemsförmån


Järnbrist är den vanligaste bristsjukdo-men i världen och drabbar företrä-desvis kvinnor och obehandlad lederden till anemi (blodbrist) [1,2], som haren direkt negativ påverkan på fysiskprestationsförmåga. Orsakerna tilljärn brist är vanligen för litet intag avjärn, och förluster via menstruation.Hos idrottare diskuteras även andramekanismer och de senaste åren har ef-fekten av fysisk träning i sig på järnom-sättningen via inflammatoriska ämnenuppmärksammats[3]. Den inflamma-toriska reaktionen gör också att dia-gnostiken försvåras.

Metod

Avhandlingen består av fyra delarbe-ten. Delarbete I beskriver förekomstenav järn- och blodbrist hos 28 fotbolls-spelande kvinnor på landslagsnivå.Syftet var att undersöka förekomstenav järn- och blodbrist. Delarbete II-IVbygger på en population av unga idrot-tande och icke idrottande kvinnor.Från ett idrottsgymnasium rekrytera-des en grupp av 58 elitidrottande kvin-nor i åldern 15-19 år. Från sammagymnasium rekryterades en åldersmat-chad kontrollgrupp av 92 icke elitid-

rottande kvinnor. I delarbete II stude-rades dels förekomsten av järn- ochblodbrist i de båda grupperna, dels ge-nomfördes en enkätundersökning vadgäller tidigare sjukdomar, intag av läke-medel, kosttillskott, kostvanor ochmenstruationsmönster. I delarbete IIIstuderades förekomsten av Helicobacterpylori antikroppar hos idrottare ochicke idrottare. Helicobacter pylori infek-tion kan ge upphov till järnbrist och iförlängningen blodbrist[4].

I delarbete IV studerades nivåernaav hepcidin hos de båda grupperna.Hepcidin är ett ämne som är centralt iregleringen av järnomsättningen ikroppen och kan vara ökat vid fysiskaktivitet. Förutom detta jämfördesolika metoder för att diagnostiserajärn brist.

Resultat

I vår första undersökning av kvinnligaspelare i fotbollslandslaget fann vi enoväntat hög förekomst av järnbrist. 55procent av kvinnorna uppfyllde krite-rierna[5]. Detta är en betydligt högreprevalenssiffra än i den kvinnliga nor-malbefolkningen. Ännu mera anmärk-ningsvärt var att 33 procent led av

blodbrist (Hb<120 g/l). Effekten avjärnbrist på fysisk prestationsförmågaär omdiskuterad men vad gäller blod-brist är det otvetydigt så att ett sänktblodvärde medför försämrad fysiskprestationsförmåga.

Delarbete II visade att det inte varnågon skillnad i förekomst av järn- ochblodbrist när vi jämförde elitidrottan-de unga kvinnor med icke elitidrottan-

Järnbrist vanligt hoskvinnliga idrottare

Av Gö r an S and s t r öm

Trots att idrottare har ett bra kostintag som borde gynna järnupptaget är det vanligt att kvinn-liga elitidrottare har järn- och blodbrist.Därför bör kvinnliga elitidrottare kontrollera blod-värde och järnstatus årligen.

Göran Sandström, överläkare,An/Op/IVA, Sahlgrenska Universitets-sjukhuset/Ö[email protected]

Iron Deficiency in Female Adolescent Athletes – Prevalence, Mechanisms and Diagnostics

ny avhandling

�


Lifestyle Factor Athletes Non-athletes p

n=57 n=92

Breakfast, No. 46 48 <0.001*

Meals per day, (mean±SD) 3.4±0.6 3.0±0.8 0.003*

Milk, No. 43 48 0.007*

Coffee, No. 7 20 0.21

Tea, No. 13 30 0.27

Dietary supplements, No. 17 14 0.56

Active weight loss, No. 24 58 0.020*

Hormonal contraception, No. 17 44 0.044*

Menstruation, estimated amount (1-2-3) 1.9±0.5 2.1±0.5 0.020*

Smokers, No. 5 25 0.009*

*Statistically significant (p<0.05).

Tabell 4. Lifestyle factors

de åldersmatchade kontroller. Det villsäga, idrott i sig ger inte en ökad före-komst av järnbrist. Det vi däremotkunde konstatera var att idrottskvin-norna hade ett signifikant bättrekostintag vilket skulle gynna ett bättrejärnintag. Vi fann också att idrotts -kvinnorna menstruerade mindre (mättsom antal blödningsdagar och upp-skattad volym). Dessa förhållandenborde ha gynnat en bättre järnstatushos idrottskvinnorna[6].

Delarbete III handlade om före-komsten av antikroppar mot Helico-bacter pylori som tecken på genom-gången infektion. Det har rapporterats

att denna infektion kan vara associeradmed järn- och blodbrist och också varaförklaringen till dessa tillstånd hos in-divider med svårförklarlig järnbrist[7].Historiskt har andelen ungdomar medHelicobacter pylori antikroppar i Sveri-ge varit låg[8]. Vi fann en ökad preva-lens på 14 procent i hela gruppen avungdomar sannolikt relaterad till attfler ungdomar med ursprung frånandra delar av världen finns i Sverige.Det var ingen skillnad mellan idrottareoch icke idrottare.

I delarbete IV bestämdes nivåerna avhepcidin i blodet hos de båda grupper-na. Hepcidin är ett ämne som reglerar

järnomsättningen i kroppen och styrbland annat järnupptaget i tarmen[9].Vid höga hepcidinnivåer i blodetstängs upptaget av järn av och inte hel-ler kommer det ut något järn frånkroppens depåer. Man tror att detta ärett sätt för kroppen att skydda sig motjärnöverskott som i sig har negativakonsekvenser för individen. Hepcidin-nivåerna i kroppen kan påverkas av in-flammation. Man vet idag att hård fy-sisk träning startar en inflammatoriskreaktion i kroppen och därmed skullekunna påverka hepcidinnivåerna och iförlängningen ha betydelse för indivi-dens järnstatus[10]. Vi fann att kon-centrationen av hepcidin i blodet varsignifikant förhöjd hos de idrottandekvinnorna jämfört med de icke idrot-tande. Detta trots att det inte fannsnågon skillnad i förekomsten av järn-brist.

Slutligen jämfördes olika metoderatt diagnostisera järnbrist och slutsat-sen är att serum- ferritin fortfarande ärdet prov som identifierar flest individermed järnbrist vid screening.

Diskussion

Vi kunde i denna avhandling visa attdet är mycket vanligt med järn- ochblodbrist hos kvinnor i yttersta idrotts -eliten. En följd av den första studienblev en ökad uppmärksamhet på pro-blematiken, vilket ledde till förändradeoch förbättrade råd vad gäller provtag-ning och uppföljning av elitidrottare.De helt dominerande orsakerna tilljärn brist är bristande intag via kostenoch förluster via menstruation. Detta

IDE= iron depleted erythropoesis

IDA= Iron deficiency aneamia

sTfR= soluble transferrin receptor


Athletes Non-athletes

Measure Mean±SD Range Mean±SD Range p

Hb, g/L 138±9.0 118-157 136±8.5 110-169 >0.30

MCV, fL 90.0±4.4 74-100 88.7±6.2 50-100 0.190

RBC, 1012/L 4.6±0.3 4.0-5.2 4.6±0.4 3.8-5.6 >0.30

S-Fe, mol/L 14.0±6.0 4.0-36.0 17.3±7.2 7.0-43.0 0.004*

TIBC, mol/L 73.3±10.7 49-100 77.9±11.6 48-110 0.018*

TS, % 19.5±8.4 4.0-47.0 22.5±9.9 8.0-58.0 0.069

Ferritin, _g/L 21±13.8 3.0-63.0 21±16.9 3.0-86.0 >0.30

*Statistically significant (p<0.050); RBC, red blood cell count; S-Fe, serum iron; TS, transferrin saturation

Tabell 3. Erythrocyte and Iron Parameters

är orsaken till de betydligt lägre preva-lenssiffrorna hos män eftersom män iallmänhet äter mer än kvinnor och för-stås inte menstruerar. Vad gäller idrot-tare har man under lång tid ägnat sig åtatt försöka definiera så kallad ”sportsanaemia”, en blodbrist som skulle beropå fysisk träning. Man har fört frammånga olika teorier, till exempel sön-derslagning av röda blodkroppar i föt-terna vid löpning, förluster via urin,svett och via magtarmkanalen. Vidjämförelse av förekomsten av järnbristmellan elitidrottare och icke elitidrot-tare visade det sig i vår undersökningatt det inte var någon skillnad. Vi villedå studera serumnivåerna av hepcidinmed hypotesen att fysisk träning via eninflammatorisk reaktion höjer hepci-din som i sin tur stänger av järnuppta-get. I delarbete IV såg vi heller ingenskillnad i järnstatus men en signifikanthögre hepcidinnivå hos idrottarna.Detta skulle kunna förklara varför detrots bättre kosthåll och mindre men-struationer inte uppvisar en bättrejärnstatus.

Det är väl känt att förekomsten avinflammation i kroppen försvårar dia-gnostiken av järnbrist eftersom flera avjärnparametrarna ingår i det inflam-matoriska svaret. På grund av dettaville vi undersöka hur flera olika mar-körer för järnbrist (järnmättnad, serumferritin och löslig transferrinreceptor)skiljer sig mellan idrottare och icke id-rottare. Resultatet från delarbete IV vi-sade att serum-ferritin är det blodprovsom identifierar flest individer med jär-nbrist i screeningsituationen.

Det samlade resultatet av våra studi-er har lett till följande kliniska rekom-mendation för idrottsläkaren:

Klinisk rekommendation

� Kvinnliga elitidrottare bör kontrol-lera blodvärde och järnstatus årli-gen. Parallellt med detta genomförsett hälsosamtal om bland annatmatvanor och menstruationer.

� Använd traditionella markörer förjärn- och blodbrist: hemoglobin-koncentration, MCV, MCH,MCHC, serum järn, serum TIBCoch serum-ferritin.

� Hemoglobin < 120 g/l indikeraranemi � utredning och behandling.

� Serum ferritin < 16 µg/l � indike-rar järnbrist � järnbehandling 4-6veckor med efterföljande kontroll.

� För dem med serum ferritin 16-30µg/l � behandlingsförsök och kon-troll av Hb efter 6 veckor.

� För dem som inte responderar påjärnbehandling:

�Förnyad anamnes och kliniskundersökning�Kontroll av löslig transferrinre-ceptor (om tillgänglig), Helico-bacter pylori (HP) antikroppar(särskilt för individer frånhögrisk områden).

� Om individen är HP-positiv �gastroskopi + biopsi, eller CLO-test. Eradikering?

� Vid förhöjt hepcidin (analyserasinom ramen för forskningsprojekt)� undersök inflammatoriskt sta-tus, orsaker till inflammation. In-tensifierad järnbehandling? Trä-ningsuppehåll? Ändrad tränings-modalitet?

R E F E R E N S E R

1. Umbreit J (2005) Iron deficiency: a con-cise review. Am J Hematol 78: 225-231.

2. Zimmermann MB, Hurrell RF (2007)Nutritional iron deficiency. Lancet370: 511-520.

3. Peeling P (2010) Exercise as a mediatorof hepcidin activity in athletes. Eur JAppl Physiol 110: 877-883.

4. Monzon H, Forne M, Esteve M, Rosi-nach M, Loras C, et al. (2013) Helico-bacter pylori infection as a cause of irondeficiency anaemia of unknown origin.World J Gastroenterol 19: 4166-4171.

5. Landahl (Sandstrom) G, Adolfsson P,Borjesson M, Mannheimer C, Rodjer S(2005) Iron deficiency and anemia: acommon problem in female elite soccerplayers. Int J Sport Nutr Exerc Metab15: 689-694.

6. Sandstrom G, Borjesson M, Rodjer S(2012) Iron deficiency in adolescent fe-male athletes - is iron status affected byregular sporting activity? Clin J SportMed 22: 495-500.

7. Qu XH, Huang XL, Xiong P, Zhu CY,Huang YL, et al. (2010) Does Helico-bacter pylori infection play a role iniron deficiency anemia? A meta-analy-sis. World J Gastroenterol 16: 886-896.

8. Tindberg Y, Bengtsson C, Granath F,Blennow M, Nyren O, et al. (2001)Helicobacter pylori infection in Swe-dish school children: lack of evidenceof child-to-child transmission outsidethe family. Gastroenterology 121: 310-316.

9. Ganz T (2003) Hepcidin, a key regulatorof iron metabolism and mediator ofanemia of inflammation. Blood 102:783-788.

10. Auersperger I, Skof B, Leskosek B,Knap B, Jerin A, et al. (2013) Exercise-induced changes in iron status andhepcidin response in female runners.


Jag hade äran att vinna pris för bästafria föredrag vid idrottsmedicinska vår-mötet i Jönköping 2013. Som pris fickjag ekonomiskt bidrag att använda tillen konferens och jag utnyttjade dettanu under våren då jag deltog i Interna-tionella Olympiska Kommitténsvärldskongress ”Prevention of Injuryand Illness in Sports” som gick av sta-peln 10-12 april i Monaco. Jag presen-terade där ett abstract under fria före-drag som handlar om skaderisk påkonstgräs respektive gräs i nordisk elit-fotboll1. Här följer en sammafattningav mina uppleveser från konferensen istort.

Symposier med specifika

teman

Konferensen pågick i tre dagar ochhade hela tiden fyra aktiviteter paral-lellt. Två större symposier som höll sigtill specifika teman, en session med friaföredrag och en session med work-shops (mindre grupper med mer inter-aktivitet mellan föreläsare och publik).Ämnesområden innefattade allt frånortopedisk traumatologi, rehabiliter-ing, fysiologi, biomekanik, idrottspsy-kologi, idrottsmedicinsk kardiologisamt implementering. Det sista ämnetligger verkligen i tiden. Fler och flergrupper över världen fokuserar numerapå om och hur vi egentligen användeross av nya forskningsrön inom idrotts-medicin. Bland annat höll HannaLindblom från Linköping en fin pre-sentation kring implementeringen avden svenska knäkontrollstudien2.

Konferensen kändes verkligen somen världskonferens där i stort sett allakända namn som jag tidigare refererattill nu fanns på plats. Gällande uttryck-et världskonferens, så gäller uttrycketåtminstone för forskare från västvärl-den, som ju är de som har råd att åka påen konferens lagd i just Monaco. Mankan ju diskutera hur passande det är attvälja denna plats för andra gången i radför en världskongress. Miljön är väldigttrevlig för skaran som kan vara med,men man stänger per automatik ute enstor del av världens forskare. Nåväl, förmin egen del var det spännande att jaghär för första gången träffade min nors-ka kollega John Bjørneboe, som sköttdatainsamlingen i norska materialet ivår gemensamma studie. Vi har samar-betat sedan 2009 men aldrig träffats

ansikte mot ansikte innan! Hur lycka-des man med internationella samarbe-ten på tiden innan e-mail fanns?

Starkaste intrycket

Mitt starkaste intryck från hela konfe-rensen var när Jonathan Drezner frånUSA visade data över att upp till 90procent (!) av hjärtstopp hos unga id-rottare kan räddas till livet OM mansom idrottsförening eller skola har enplan för akuta åtgärder vid ett hjärt-stopp och defibrillator på plats3. Hanstartade föredraget med att visa ett fotoav pojkar i 10-årsåldern som sitter vidmittlinjen och håller varandras händermedan medicinare i bakgrunden försö-ker återuppliva deras lagkamrat.Denna bild kändes verkligen som enknytnäve i magen. Jag har tänkt tillba-

Pris för bästa föredrag bidrog till Monacoresa

Karolina Kristensen vann pris för bästa föredrag vid vårmötet 2013. Priset var ett ekono-miskt bidrag till en konferens och valet föll på Prevention of Injury and Illness in Sports somägde rum i Monaco i april.

Av Ka ro l i n a K r i s t e n s on

Karolina Kristenson vann pris för bästa fria föredrag vid idrottsmedicinska vårmötet iJönköping.


ka på hans budskap flera gånger sedan dess och villgärna föra den vidare till idrottskollegor som läserdetta. Har din förening eller skola en plan för var ni görom det som inte får hända skulle ske? Det vill säga omen yngling (eller en lite äldre ledare/åskådare!) fallerihop livlös under en fotbollsmatch eller skolgymnastik.Hur gör man HLR? Finns defibrillator? Var finns den?Har ni tränat att använda den? Om inte, styr upp denplanen nu!

Stort svenskt bidrag

Det svenska bidraget på konferensen var stort och somÖstgötapatriot blir man extra glad av det stora bidragetfrån Linköping. Vår forskningsgrupp, Football ResarchGroup, representerades genom seniora forskarna JanEkstrand, Martin Hägglund och Markus Waldén(samtliga föreläsare på symposier och/eller workshops)samt fria föredrag från ungtupparna Matilda Lund -blad, Håkan Bengtsson samt mig själv. Exempel på öv-riga svenskar på plats var Mats Börjesson som deltog isymposiet kring hjärtscreening, Tomas Timpka ochJenny Jabobsson höll bland annat en välbesökt workshop kring e-epidemiology, samt forskningsgruppenfrån Halmstad ledd av Urban Bengtsson som höll ettspännande symposium kring idrottspsykologi.

Glastak för kvinnlig forskare

Dock lämnade jag konferensen med inte enbart positi-va känslor. När danskan Mette Zebis på konferensenssista dag steg upp på scenen, så slog dig mig att det varförsta gången jag sett en kvinna presentera på stora sce-nen under hela konferensen. Könsfördelningen i publi-ken och vid poster/fria föredrag som presenterades påmindre scener, var i övrigt 50/50. Dock höll ingenkvinna något av de sex keynote-föredragen (!) och få ta-lade på symposier generellt. Tyder diskrepansen mellanantal kvinnor på små vs. stora scenerna på att kvinnligaforskare är ett tämligen nytt fenomen på idrottsmedi-cinska arenan, ännu ej rutinerade för de stora scenerna?Sker därmed en jämnare fördelning naturligt medtiden? Eller finns det ett glastak för kvinnliga forskareinom internationell idrottsmedicin? I så fall, vad bestårdet taket av?

Jag säger som Eva Carneiro, lagläkare för FC Chelseasom på Svenska Fotbollsförbundets medicinska konfe-rens i januari talade om behovet av kvinnligt ledarskapinom elitidrott - It�s time for a change!

1. Kristenson K, Bjørneboe J, Waldén M, et al. The NordicFootball Injury Audit: higher injury rates for professio-nal football clubs with third-generation artificial turf attheir home venue. Br J Sports Med. 2013;47:775-81.

2. Lindblom H, M Waldén, S Carlfjord, M Hägglund. Im-plementation of a neuromuscular training programmein female adolescent football: 3-year follow-up studyafter a randomised controlled trial. Br J Sports Med.2014;48:1425-30.

3. Drezner JA, Toresdahl BG, Rao AL, et al. Outcomes fromsudden cardiac arrest in US high schools: a 2-year pro-spective study from the National Registry for AED Usein Sports. Br J Sports Med. 2013;47:1179-83.

www.DJOglobal.se

KONTAKTA DIN PRODUKTSPECIALIST

Helene Garpefors, 0730-43 70 20 Stockholm, Uppsala, Örebro, Västernorrland (tillf.)

Kim Forsell, 0702-09 71 19 Västra Götaland, Dalarna, Värmland, Västmanland, Södermanland, Östergötland, Gotland, Västerbotten (tillf.)

Matilda Hellman, 0763-11 28 22Halland, Kronoberg, Jönköping, Blekinge, Kalmar, Skåne, Norrbotten (tillf.)

Nu lanserar DJO en serie ultraljud som är speciellt konfigurerade för fysiotera-peutens vardag och behov av ultraljudsdiagnostik.

ULTRALJUD FÖR FYSIOTERAPEUTER

NYHET!

• Topp bildkvalitet, 15.4” medicinsk skärm med många gråskalor.• Förprogramerade inställningar för muskuloskeletala applikationer.• Tyst och ergonomisk design för terapeuten.• Doppler och färgDoppler med hög känslighet.• Uppgraderingsbar till ytterligare funktioner.• Utbud av givare och tillbehör för olika kunders behov.

TRALJUDULULTRALJUDFYSIOTERAPEUTER

FÖR

Nu lanserar DJO en serie

onfigurerade för fysiotera-peutens vardag och behov

TRALJUDFYSIOTERAPEUTER

• opp bildkvalitet, 15.4” medicinsk skärm med många gråskalor. T Topp bildkvalitet, 15.4” medicinsk skärm med många gråskalor.• Förprogramerade inställningar för muskuloskeletala applikationer.• gonomisk design för terapeuten. Tyst och er• gDoppler med hög känslighet. Doppler och fär• Uppgraderingsbar till ytterligare funktioner.

opp bildkvalitet, 15.4” medicinsk skärm med många gråskalor. Förprogramerade inställningar för muskuloskeletala applikationer.

gonomisk design för terapeuten.gDoppler med hög känslighet.

Uppgraderingsbar till ytterligare funktioner.

A DIN PRODUKTSPECIALISTAKTAKTA DIN PRODUKTSPECIALISTONTONTAKTK

Uppgraderingsbar till ytterligare funktioner.• Utbud av givare och tillbehör för olika kunders behov.

A DIN PRODUKTSPECIALIST

Uppgraderingsbar till ytterligare funktioner. Utbud av givare och tillbehör för olika kunders behov.

AB | Murmansgatan 126 | 2dic DJO [email protected] .noroinf

arpefelene GH0730-43 70 20

ockholm, Uppsala,tSernorrland äst, VoebrrÖ

orsellim FK , 0702-09 71 19

, Dalarna,ötalanda GästrV,ästmanland, VärmlandV

,götlander, ÖstödermanlandS.)(tillf(tillf.)en erbottäst V,dnaltoG

| 040 39 40 0012 25 MalmöAB | Murmansgatan 126 | [email protected] | .DJOglobal.sewww

orsarpefarpefors,

ockholm, Uppsala,.)(tillf(tillf.)ernorrland

ellmantilda HaM ,0763-11 28 22

,gonoberonoberg, KrHalland,almaralmar,, Kingelek, BöpingJönk

.)en (tillfen (tillf.)orrbott, NåneSk

distributed by


Svensk Idrottsmedicin har fått mottaflera tunga besked på senare tid. FörstLars-Magnus Engströms bortgång,han som så förtjänstfull systematisera-de och lyfte upp de viktiga frågorna omindividen i idrotten och samhället, ommotiv och bestämningsfaktorer förmotion och hälsa mm.

Sedan Alf Torstenssons bortgång.Alf som var en världsledande forskarerörande styrkeutveckling och muskel-rörelsers styrning. Och nu Bengt Sal-tins bortgång vid 79 års ålder i septem-ber 2014.

Bengt Saltins betydelse för svenskidrott kan knappast överskattas. Detkan också avläsas i de många minnes-ord som publicerats bara dagarna efterhans borgång. De handlar mest forsk-ningen och idrotten, vilket är naturligt,men mindre känt för allmänheten varhans stora intresse för konst, litteraturoch filosofi. Kanske var det den bredabildningen som gjorde att Bengt kundetala med alla på ”bönders eller profes-sors vis”.

Uppvuxen i Södertälje kom han in iidrotten och främst orienteringen.Som i mycket annat blev han fram-gångsrik. Han vann otaliga tävlingarsom junior och senior med DM seger1961 (undertecknad slagen tvåa), me-daljer på Nordiska Studentmästerskap,som på den tiden i stor utsträckning varliktydligt med riktiga NM.

Han fortsatta idrottsintresse leddetill att blev en framgångsrik ledare.Han antog utmaningen som landslags-ledare, bland annat ordförande i Svens-

ka och Internationella Orienterings-förbundet och i några andra samman-hang, alla med uppgiften att moderni-sera idrotten, göra den mer rättvis ochspännande.

Orienteringen har mycket att tackaBengt för för hans framsynta och klokaarbete. Han antog också den utmanan-de uppgiften att försöka få idrotten do-pingfri genom ett engagemang iWADA. Att han också fick uppgiftenav vara rådgivare i Sveriges OlympiskaKommitté var bara helt naturligt.

Men det är på forskningens områdesom Bengt Saltin blev i stora delarvärldsledande. Banan började år 1959på Fysiologen på GCI (nuvarandeGIH). Professor Erik Hohwu-Chris-tensen introducerade honom i fysiolo-gin och fick snabbt gensvar.

Första arbetet publicerades året efteroch avhandlingen kom redan 1964.Avhandlingar på den tiden tog mycketlängre tid än idag, vilket visar på Beng-ts stora arbetsförmåga. Den handladebl.a. om vätskeomsättningen och dessbetydelse för prestationsförmågan.Han kom också i kontakt med den nyametoden att mäta hjärtminutvolymenmed färgspädningsmetodik.

Ett antal artiklar publicerades, vissamed helt ny information om cirkula-tionen vid olika arbetsformer, efter trä-ning mm. I en tid var han i Dallas ochfick vara med i den fina studien där 5försökspersoner låg stilla i 40 dygn föratt därefter träna i 3 veckor. Dessa datablev helt revolutionerande för synen påkroppens anpassningsförmåga till vila

(tyvärr) men också till träning.Nästa stora forskningsområde, där

Bengt kom att betyda mycket, gälldemusklernas anpassning till vila och ar-bete. Med muskelbiopsiteknikenkunde han och kolleger visa på föränd-ringar som man tidigare inte kunnaförstå eller visa på gällande förändring-ar i muskelenzymer, kapillärisering,substratinnehåll mm med träning ochunder andra förhållanden. Bland annatvisade hans studier på kolhydraternasviktiga roll vid långtidsarbete med me-todiken att kolhydratladda förelånglopp. Tillsammans med ProfessorP.O. Åstrand tog han metodiken tillsvenska längdåkningslandslaget.

Men Bengt sökte också nya utma-ningar. År 1973 blev han professor vidKöpenhamns Universitet och så små-ningom chef för Copenhagen MuscleResearch Center. Där mötte han andraduktiga forskare, men än viktigare varatt han fick tillfälle att bjuda in kollegerfrån jordens alla hörn, som kom medidéer och kunskap, mycket beroendepå den mycket stora tilldelningen avforskningsmedel som han lyckades fåin till Centrat. Tillsammans med lo-vande doktorander och andra skapadesen mycket intensiv och framgångsrikforskningsmiljö. Bland de intressantafrågorna som studerades var – ”Vad be-gränsar fysisk arbetsförmåga?” För attstudera löpning och andra former, somanvänder stora muskelgrupper använ-des tekniken med enbensarbete. Bengtoch en kollega undersökte blodflödetoch syreupptagningen under maximalt

Världsledande idrottsforskare har gått ur tiden

Vi minns Bengt Saltin


�

arbete med ett ben och fann att dess ka-pacitet inte utnyttjas till 100 %, omman arbetar med två ben samtidigt.Muskulaturen har en överkapacitetsom inte utnyttjas i löpning, skidåk-ning mm. Av detta kunde man dra slut-satsen att begränsningen av maximalarbetsförmåga (maximal syreupptag-ning) låg på central nivå.

Han kom under senare år också attintressera sig för sambandet fysisk akti-vitet och hälsa genom direkta experi-mentella men också epidemiologiskastudier där han tillsammans med andrastuderade större befolkningsgrupper.Alla dessa studier resulterade i sam-manfattningar om kunskapsläget, somfått stor spridning.

Bengt Saltin glömde inte Sverige.Under ett par år var han tillbaka påGIH men flyttade åter till Köpen-hamn. Han hjälpte senare till att byggaupp Skidcentret i Östersund och med-verkade där i flera studier. Under sistaåren bodde han i en fin äldre lägenhet iGamla Stan.

Bengt Saltin var en mycket efterfrå-gad föredragshållare. Han hade förmå-gan att sammanfatta kunskapslägetinom ett mycket stort antal områdenpå ett överskådligt och fint sätt på. Hanavslutade många föredrag med att lyftafram de frågeställningar som manborde koncentrera sig på för att kunnaflytta forskningsfronten framåt.

Personligen har jag haft Bengt atttacka för en hel del. Bland annat för atthan tog mig till forskningen och fysio-login på GCI. Bengt var landslagsleda-re och i samband med ett ormbett blevjag mycket dålig. Under ilfärden tillakuten frågade han mig om inte fysio-login vore något för den unge medi-cinstuderaden. Frånsett författandet avett 10-tal publikationer tillsammanshade vi nästan dagligen diskussionerom orienteringsteknik – ett ämne somhan också behärskade – på ett tufft menaldrig ovänligt sätt.

Hans forskningsarbete kröntes medflera stora priser. År 2000 fick hanCentralföreningens för IdrottensFrämjand stora pris och år 2002 IOC:sinternationella vetenskapliga forsk-ningspris. Sällan har två så stora priserdelats ut till en så välförtjänt forskare.

BJÖRN EKBLOM, GIHProfessor emeritus


Professor Bengt Saltin, Stockholm, enav de verkligt stora i svensk och inter-nationell arbetsfysiologisk- och id-rottsvetenskap har efter en tids sjuk-dom avlidit i en ålder av 79 år. Det är enstor förlust för anhöriga, närstående,vänner och arbetskamrater. Mångafina minnen efter en unik livsgärninglever kvar. Bengt var i många år led-stjärnan och en världsledande forskareinom integrerad fysiologi, idrottsmedi-cin och idrottsrörelse.

Bengt föddes 1935 och var tidigt in-tresserad av skog och fjäll och blev ori-enterare på elitnivå. Under medi-cinstudierna vid Karolinska Institutet(KI) började han forska vid Fysiologis-ka institutionen vid GymnastiskaCentralinstitutet (GCI) (nuvarandeGymnastik- och idrottshögskolan -GIH) under ledning av Erik Hohwu-Christensen. Bengt disputerade 1964på en avhandling med titeln ”Aerobicwork capacity and circulation at exerci-se in man”, i vilken studier av effekterav vätskeförluster under arbete ingick.Efter att ha varit biträdande professor itillämpad fysiologi 1968 till 1973 vidGIH flyttade han som professor tillAugust Krogh Institutet, Köpenhamnsuniversitet, där han var verksam 1974-1990 och åter som chef för en stor verk-samhet vid Copenhagen Muscle Re-search Centre 1994-2004 med ett av-brott 1990-1993, då han blivit kalladtill en professur vid Karolinska Institu-tet. Bengt Saltin arbetade visserligen iDanmark under många år, men varnoga med att behålla en stark relationtill sitt gamla hemland.

Studier i Texas

Bengt blev tidigt välkänd internatio-nellt genom sina studier i Texas 1965,då var han ansvarig för en klassisk stu-die av de betydande fysiologiska effek-terna av inaktivitet (3 veckors sänglä-ge). Dessa studier har sedan följts uppoch fynden verifierats både 30 och 40år senare. Han var en viktig personinom en grupp unga arbetsfysiologerfrån olika länder med bl. a Phil Goll-

nick, Gunnar Grimby, Jere Mitchell,Skip Knuttgen och Larry Rowell.

I sin forskning utnyttjade Bengt ti-digt muskelbiopsiteknik för att studeramuskulaturens strukturella och meta-boliska egenskaper. Bengt vidareut-vecklade den nya teknik för muskelbi-opsi, som utarbetats på KI under 1960-talet avseende analysen av muskelpro-verna. Detta blev en av grundpelarna iBengts forskning. Han studerade be-gränsningar och anpassning av sy-retransportsystemet samt skelettmus-kulaturens struktur, aktivering, ge-nomblödning och metabolism.

Arbetsfysiologisk forskning

Bengt byggde i Köpenhamn upp enbred arbetsfysiologisk forskning, därhan bl. a skapade en modell med en-bensarbete, den s.k. "knee-extensor ex-ercise model", som var en framgångsrikinnovation vad gäller förståelsen av för-bränning och genomblödning i mus-kulaturen och dennas reflexmässigastyrning under arbete. Studierna harväsentligt bidragit till förståelsen av be-gränsande faktorer för uthållighetsar-bete. Han studerade regleringen avkardiovaskulära funktioner och an-passningsförmåga. I sin forskning harBengt alltid själv varit mycket praktisktaktiv. Hans forskning har lett till epok-görande resultat tillsammans medmånga in- och utländska medarbetare.Hans bidrag till forskningen inom detarbetsfysiologiska området har av kol-legerna runt om i världen ansetts varaabsolut världsledande.

Sjukdomsförebyggande

Bengt har alltid haft ett stort intresse förträningens betydelse i sjukdomsföre-byggande syfte och som behandlings -åtgärd för att bibehålla god hälsa ochskrivit flera värdefulla sammanställ-ningar bl.a. i Scandinavian Journal ofMedicine and Science in Sports.

Bengt har fått många tecken på upp-skattning för sina stora insatser. Bengtär hedersdoktor vid ett flertal universi-tet, nu senast i Dublin, Irland 2013.

Han blev första mottagaren av SverigesCentralförening för Idrottens Främ-jandes stora Pris i idrottsvetenskap2001. Ett pris som Bengt verkligenuppskattade var att han 2002 tilldela-des Internationella Olympiska Kom-mitténs (IOK) prestigefyllda OlympicPrize in Sport Science. Under de olym-piska spelen i Salt Lake City fick Bengtmotta en olympisk guldmedalj tillsam-mans med 500.000 US dollar av IOKspresident Jacques Rogge.

Han ömmade för unga forskare ochinsåg att det inte fanns ett naturligtforum för dem att föra fram sina fyndtidigt. Han tog därför initiativet till bil-dandet av European College of SportsScience (ECSM) efter amerikansk fö-rebild och var dess förste ordförande1995-97. ECSM är idag en fram-gångsaga med flera tusen deltagare påkonferenserna varje år. Organisationenhyllade Bengt stort och välförtjäntförra året bl.a. med en hyllningsbok därhans vänner skrivit personliga berättel-ser om honom.

Aktiv i forskningsråd

I Sverige var Bengt tidigt aktiv i Sveri-ges Riksidrottsförbunds Idrottensforskningsråd, men framför allt senare,då uppföljaren Centrum för Idrotts-forskning (CIF) bildades 1990. Bengtvar dess förste föreståndare 1991-1994. Bengt var under sin tid som före-ståndare initiativtagare till CIF:s tid-skrift Svensk Idrottsforskning och hadedå idéer för en stark utveckling avämnet, innan han lockades tillbaka tillKöpenhamn.

Bengt var mycket aktiv även inomflera andra områden, där han med sinkunskap och speciella begåvning oftasatte sin personliga prägel på verksam-heten. På 1970 talet var Bengt aktivinom Svensk Idrottsmedicinsk före-ning – IMF (numera Svensk föreningför Fysisk Aktivitet och Idrottsmedicin– SFAIM) främst som sekreterare.Denna förening grundades 1952 ochattraherade under de första åren endastnågra få engagerade individer. För att

”En ledstjärna inomfysiologi och idrottsrörelse”


öka intresset och locka fler till forsk-ning och engagemang inom detta fälttog Bengt initiativet att arrangera ettvetenskapligt möte i Linköping undervåren 1972 under ledning av professorOlof Lindahl. Vid middagen deltog 32kolleger, vilka sedan kom att utgörakärnan i svensk idrottsmedicin de på-följande 30 åren. Detta möte blev star-ten på ett starkt ökat intresse för före-ningen. Föreningens vårmöten har ar-rangerats alltsedan detta första möteoch i regel varit mycket populära meddet största deltagandet i början av1980-talet med 600-800 deltagare.

Under 1980-talet fanns inom IMFen stark längtan efter en egen veten-skaplig tidskrift. 1988 bildades enskandinavisk idrottsmedicinsk grupp,där flera av oss ingick. Två år senare sjö-sattes Scandinavian Journal of Medici-ne and Science in Sports med Bengtsom dess första redaktör. Tidskriften äridag framgångsrik och mycket högtrankad. Detta är till inte ringa del be-tingat av att Bengt var tidskriftens förs-te redaktör.

Ledare för skidläkarkurs

Bengt var under 1960-talet och in på1970-talet ledare för skidläkarkursen iStorlien. Det var under denna kurs somflera av oss lärde känna Bengt och ävendelade snöbivack med honom. Bengtvar alltid konstruktiv i sitt tänkandeoch insåg i mitten av 1970-talet att detvar dags för en förändring, Han tillfrå-gade Göteborgstrion Bengt Eriksson,Lars Peterson och Per Renström om vikunde tänka oss att ta över kursen, mendå i ämnet Idrottsmedicin. Vi var redooch 1978 startade dessa idrottsmedi-cinska kurser. 1982 flyttade kursen tillVålådalen på Bengt Sevelius, dåvarandevd i RF, initiativ. Kurserna blev en storframgång och kom att pågå i över 20 år.I stort sett alla som arbetat inom svenskidrottsmedicin har gått dessa kurser.Detta är sannolikt en av orsakerna tillatt svensk idrottsmedicin haft storaframgångar, eftersom kurserna gavmånga en chans att lära känna varandraoch var en källa till stimulans och ge-menskap. 1992 tog Ejnar Eriksson ochBengt initiativet, att starta en 20-poängs kurs i Idrottsmedicin på Karo-linska Institutet. Denna kurs hargenom åren varit av hög kvalitet ochmycket populär, varför den fortfarande,nu som 30-poängskurs, regelbundetåterkommer i Institutets kursutbud.

Suverän föreläsare

Bengt var en suverän föreläsare och detvar många arrangörers dröm att fåBengt som föreläsare på konferenser.Han var kristallklar i sin framställningoch hade en förmåga att göra de mestkomplexa studier förståeliga. Inomsvensk idrotts omfattande utvecklings-och kursverksamhet var Bengt en efter-frågad och högt uppskattad föreläsa-re.Otaliga är de idrottsledare som sti-mulerats av hans föreläsningar, som iregel var klart anpassade till aktuell id-rottsgren och dess speciella krav. Beng-ts egen praktiska erfarenhet av idrott-sutövande, främst orientering, gjordeatt han kunde "översätta" forsknings-resultat till till ett för idtottsledare ochidrottare förståeligt språk. Ett exempelpå konkreta förslag finner man i degrenspecifika fysiologiska rapportersom produserades av den Fysiologiskainstitutionen vid GIH på 1960- och70-talen och som verksamt bidragit tillatt lyfta kvaliteten inom såväl elit-sombreddidrott i Sverige.

Vetenskaplig rådgivare

Bengt Saltin var även en gigant inomidrotten i sig. Han var president förSvenska orienteringsförbundet 1971-1976 och Internationella orienterings-förbundet 1982-88.

Bengt var aktiv vetenskaplig rådgi-vare för den Svenska Olympiska Kom-mitten (SOK). Under många år försök-te Bengt tillsammans med Stefan Lin-deberg bygga upp en fungerande bryg-ga mellan forskning och praktisk ut-veckling. Ett exempel på detta är attBengt spelade en betydande roll i ska-pandet av Vintersportcentrum i Ös-tersund och därefter utveckla detta tillen etablerat och framgångsriktcentrum för forskning i vinteridrottertillsammans med H C Holmberg.Bengt var även medlem i den veten-skapliga gruppen i Medicinska Kom-missionen i den Internationella Olym-piska Kommitten (IOK) åren 2001 –2008. Genom sina stora kunskaper an-vändes Bengt mycket i dopingfrågoroch blev medlem i World Anti-dopingAgency (WADA) kommitter. Bengtblev sedermera ordförande i den medi-cinska kommissionen i InternationellaSkidförbundet från 2003 framåt, därhan var mycket aktiv i dopingfrågoroch inte drog sig för att föra fram kon-troversiella synpunkter. Bengt tillfördealla dessa och andra organisationer

mycket genom sina gedigna och bredakunskaper inom idrotten. När hankände att en organisation fungeradeoch hade kunnigt ledarskap lämnadehan och gick därefter vidare till nästautmaning.

Stort intresse för kultur

Vi vill slutligen även gärna visa påBengts mycket stora intresse för kulturav olika slag. Bengt var intresserad avantikviteter, konst till exempel. RolandSvensson, teater till exempel HjalmarSöderberg, film till exempel. IngmarBergman och litteratur till exempel.Alice Munro. Bengt var en mycket fli-tig besökare på våra svenska och danskateatrar och det var ett nöje att få möj-lighet att diskutera olika teaterupp-ställningar med honom.

Bengt hade stark bindning till famil-jen och andra närstående och återvän-de gärna till sitt lantställe på Själland.

Vi som Bengts vänner och kollegorunder många år minns honom som enframgångsrik, flitig och inspirerandevetenskapsman, ledare och lärare. Hanställde alltid upp och uppmuntradesina studenter och kolleger. Bengt hadeen stark integritet och stod alltid tillförfogande. Hans många medarbetareoch vänner från alla håll i världen kanvittna om detta.

Bengt Saltin var en varm, positiv, be-gåvad och fascinerande person. Viminns honom för hans kunskap, skar-pa tanke och förmåga att tänka utanfördet gängse området. Han var en trofastvän som efterlämnar många fina min-nen och ett stort tomrum.

PER RENSTRÖM

Professor emeritus, Karolinska Institutet, Stockholm

GUNNAR GRIMBY

Professor emeritus, Göteborgs Universitet

LARS PETERSON


BENGT ERIKSSON


BENGT SEVELIUS

fd. vd Riksidrottsförbundet

konferenserkurserDECEMBER4-5: STOCKHOLM

Medicinska riksstämman 2014www.sls.se/riksstamman

10-11: BOSÖN, LIDINGÖ

Förbundsläkarmöte – Uppdatering av specialid-rottsförbundens medicinska team

www.svenskidrottsmedicin.se

JANUARI 201513-15: LONDON

Sports Science Summit 2015

22-24: KÖPENHAMN

Dansk idrottsmedicinsk Årskongresswww.sportkongres.dk

MARS12-15: ALEXANDRIA, EGYPTEN

The International Conference of Sports Scienceand Healthwww.assiut-inshs-conf.com/

20-21: TÄBY, STOCKHOLM

Fysisk aktivitet & Overusewww.fysioterapeuterna.se

APRIL11-12: LONDON

XXIV International Conference on Rehabilitationand Traumatology - Football Medicine Strategiesfor Player Carehttp://www.footballmedicinestrategies.com

MAJ7-9: LINKÖPING

Idrottsmedicinska vårmötet

www.svenskidrottsmedicin.se26-30: SAN DIEGO; USA

ACSM Annual Meetingwww.acsmannualmeeting.org

JUNI7-11: LYON, FRANKRIKE

10th biennal Isakos Congresswww.isakos.com

24-27: MALMÖ

ECSS 20th Annual Congresswww.ecss-congress.eu/2015/15/

JULI1-2: UTRECHT, NEDERLÄNDERNA

Science contributions to development of cyclingscience-cycling.org/6-8: Cardiff, Storbritannien, Physiology, 2015www.physiology2015.org

14-19: BERN, SCHWEIZ

14th European Congress of Sports Psychology

www.fepsac2015.ch

SEPTEMBER9-12: ANTWERPEN, BELGIEN

EFSMA 2015 Congresswww.EFSMA2015.org

Marie Olofsson heter jag och är nykanslist på SFAIM. Jag har jobbat ivården sedan 1982 som underskö-terska och läkarsekreterare, de sista14 åren på en Vårdcentral. Jag har enstor servicekänsla och är van atthandskas med många olika männi-skor. Det är mycket nytt för mig attlära här på kansliet, men jag tycker attdet känns roligt och inspirerande

med många olika arbetsuppgifter. Jag är gift med Leif och vi har två

söner Anton, och Oskar. Oskar läserförsta terminen till fysioterapeut.Anton spelar fotboll på elitnivå. Mittintresse för idrott och idrottsmedicinär stort och jag har själv spelat fotbollsom ung.

Marie Olofsson

Välkommen Marie

&

POSTTIDNING BSvensk Idrottsmedicinsk FöreningTuna Industriväg 4153 30 JÄRNA

Documents

Idr med 1-2013 - Svenska Läkaresällskapet · projektet i SFAM:s tidning. – Vi har också varit lite inblandade i en webbutbildning om kost som Soci-alstyrelsen tagit fram och