Hur mäta effektivitet?web.abo.fi/meddelanden/pdf/Meddelanden_2006_12.pdf · 2006. 9. 14. · pers. Q Personalen vid Åbo Akademi har från och med hösten möjlighet att sammanställa

från Åbo Akademi Nr 12 15.9.2006

Hur mäta effektivitet?Nytt forskningsprojekt i samarbete

med den marina industrin

Professor Kim Wik-ström (t.v.) och forskare Thomas Westerholm ser projektet M-Net som en stor utmaning.

2 MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI

EN FRÅGA FÅR SVAR IT-färdighetersamlas i portfolioNy möjlighet kartlägga egen kunskap

Seminarium om entreprenörskap Entreprenörskap diskuteras ur många synvinklar på ett seminarium som

ordnas vid Åbo Akademi onsdagen den 27 september. Seminariet öppnas kl. 13 av Petri Palmroth, som är chef för Åbo regi-

onkontor inom PricewaterhouseCoopers, och därefter följer tre anföranden under rubriken ”Jag som företagare – ekonomer och företagsamhet”. De som talar är direktör Hasse Westerback, VD Pirkko Keskinen och VD Anders Ing-ström.

Professor Malin Brännback håller ett anförande under rubriken ”Ekono-mer och entreprenörer – en (o)möjlig kombination” och dagen avrundas med paneldiskussion under ledning av Brännback. I panelen deltar Westerback, Keskinen och Ingström samt entreprenör Tomas Stenlund och kansler Chris-toffer Taxell.

Seminariet hålls i auditorium Armfelt, Arken. Arrangörer är Handelshögskolans näringslivsförening, ekonomföreningen

Merkur, ekonomutbildningen vid Åbo Akademi samt PricewaterhouseCoo-pers.

Personalen vid Åbo Akademi har från och med hösten möjlighet att sammanställa sina kunskaper och färdigheter i att använda IT i undervisningen i en s.k. Ope.fi -portfolio.

– Det handlar inte om en kurs-helhet som avläggs under en viss tid, utan i portfolion kan man samla alla kortkurser man del-tagit i gällande användningen av IT och nätet. I portfolion kan man också utvärdera sitt eget kunnan-de samt ge exempel på produktio-ner som visar hur man tillämpat sina kunskaper, säger lärcenter-chef Tove Forslund vid Lärcen-tret i Åbo och amanuens Carina Gräsbeck vid Fortbildningscen-tralen i Åbo.

Det handlar i praktiken om ett verktyg med vilket i huvudsak den undervisande och planeran-de personalen vid ÅA kan göra en sammanställning över sin kom-petens beträffande användning-en av IT i undervisningen.

– Samtidigt erbjuder portfolion en kanal för att kartlägga beho-ven av fortbildning på området, säger Forslund och Gräsbeck.

I anslutning till den nya port-folio-möjligheten kommer Lär-centret och FC i höst att kartlägga ÅA-personalens färdigheter i och behov av fortbildning inom an-vändandet av IT i undervisning-en.

Detta görs via en enkät som sänds till personalen i september.

Tre nivåerDen struktur för Ope.fi -portfolion som tagits i bruk vid ÅA baserar sig på de principer som under-visningsministeriet har stakat ut i den nationella kunskapsstrate-gin för utbildning och forskning. I strategin defi nieras undervis-ningspersonalens centrala fär-digheter i informationsteknik och användningen av IT i undervis-ningen enligt tre Ope.fi -nivåer, där den första innebär grundläg-

Enligt en undersökning angående nyutexaminerade från Åbo Akademi år 2005 har arbetslösheten sjunkit ordent-ligt jämfört med tidigare år. År 2003 blev 6.8 procent av de nyutexaminerade arbetslösa, år 2004 var siffran 5.8 procent och år 2005 blev endast 3.2 procent av de nyutexamine-rade arbetslösa.

Klarar sig nyutexaminerade från Åbo Akademi bättre på arbetsmarknaden än nyut-examinerade från landets andra universitet, Arbetsfo-rums ledande koordinator Jan Kraufvelin?

– Generellt har nyutexamine-rade från Åbo Akademi klarat sig lite bättre än nyutexami-nerade från landets andra universitet. Jag har gjort lite jämförelser med den nyaste statistiken och där klarar sig de nyutexaminerade från Åbo Akademi lite bättre på arbets-marknaden än sina kolleger i resten av landet.

Fenomenet är bekant: ny-utexaminerade från ÅA har så gott som alltid klarat sig litet bättre än medeltalet i resten av landet.

– En mycket liten skillnad men roligt att se att våra stu-derande klarar sig bra.

Orsakerna till att de nyut-examinerade klarar sig bättre är säkert många men enligt Kraufvelin är huvudorsaken-bättre språkfärdigheter bland nyutexaminerade från ÅA.

Svenskan kommer som på köpet och de fl esta kan också fi nska. Det ger pluspoäng i an-ställningsituationen.

– Största orsaken till min-dre arbetslöshet än medeltalet är nog kunskaperna i svenska, säger Jan Kraufvelin. –JA

Sysselsättningsläget

3MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI

gande IT-färdigheter, den andra står för färdigheter i att använda IT i den egna undervisningen och den tredje nivån betyder special-färdigheter samt färdigheter i att fungera som stödperson för och utbildare i användningen av IT i undervisningen.

En ledningsgrupp bedömer omfattningen på portfolion, som kan utgöra 2–10 studiepoäng.

– Det går senare att komplet-tera portfolion med ytterligare studiepoäng efter att man delta-

git i fl era kurser, berättar Carina Gräsbeck.

Närmare information om Ope.fi -portfolion fi nns på www.abo.fi /lc/pu/portfolio

ÅA har också beviljats speci-alfi nansiering av UVM för att ar-rangera Ope.fi -kurser för perso-nalen inom de ämnen som utbil-dar ämneslärare för olika skolsta-dier. Utbildningen ges som korta kurser under hösten 2006.

– Detta berör alla fakulteter vid ÅA. Det är viktigt att blivande

ämneslärare i alla ämnen ges er-farenheter av att som studerande ha deltagit också i nätkurser och IT-stödda kurser, konstaterar Tove Forslund och Carina Gräs-beck.

Detaljinformation om kurser i IT för undervisningen och pro-duktion av nätkurser fi nns i Lär-centrets kurskatalog: www.abo.fi /lc/kurskatalog

PETER SANDSTRÖM

INNEHÅLL NR 12/2006

Portfolio för IT-färdigheterNy möjlighet kartlägga egen kunskap................

Att kartlägga effektivitetNytt projekt utvecklar mätningssystem...............

Inga nollor i matematikLärarpris till Lisen Häggblom...............................

Omtyckt logopediLärarpris till Susanna Simberg.............................

Nytt läsår – nya utmaningarSynergieffekter sökes.......................................

”Studiepenningen måste höjas”Studentkåren kräver åtgärder.........................

Finare förädling av träBioraff – projekt med många möjligheter.......

Veckans skribent: Jorma MattinenInför det nya läsåret........................................

Sydkorea och utbildningenRapport från Seoul..........................................

BaksidanVetenskapsmässa i Åbo..................................

Nya publikationer....................................... Annonser och kungörelser.......................

1214161824

2468

10

20 21

– ÅA-personalen har nu möjlighet

att samman-ställa sina

kunskaper och färdigheter

i att använda IT i undervisningen i

en Ope.fi -port-folio, berättar Tove Forslund

(t.v.) och Carina Gräsbeck.


AK TUELL FORSKNING

Ny metod mäter effektivitetModern, kunskapsintensiv produktion ställer höga krav på ledningen

Den projektbaserade verksam-heten blir allt vanligare inom in-dustrin. Samtidigt ställs allt hö-gre krav på den kunskapsinten-siva produktionen; hur ska man mäta och förbättra effektiviteten hos projekt där långt över halva produktionskostnaden består av immateriella värden?

– Frågan är enkel, men svaret kan vara komplicerat, konstaterar Kim Wikström, professor i indu-

striell ekonomi vid Åbo Akademi och specialist på internationell projektverksamhet.

Centret för produktionseko-nomi vid ÅA (CIEM) och forsk-ningsinstitutet för projektbaserad industri (PBI) har nu i samverkan med Tekniska högskolan och ett antal industriparter startat pro-jektet M-Net (Network Perfor-mance Measurement in Marine Industry), vars syfte är att skapa

ett mätningssystem för effektivi-ten och prestationsförmågan hos aktörerna i den marina industrins nätverk.

– Systemet ska tas i praktiskt bruk samt utvärderas och utveck-las vartefter det växer fram. De grundläggande frågorna är vad vi ska mäta för att kunna avläsa verksamheten, något som är av största vikt för ledningen av pro-jektbaserade produktionsnätverk, konstaterar Kim Wikström.

M-Net fi nansieras till åttio procent av Tekes och till tjugo procent av deltagande företag. Kontrakten för projektet under-tecknades vid ÅA den 30 augus-ti. Kim Wikström fungerar som forskningsledare för projektet tillsammans med prof. Karlos Artto, Tekniska högskolan. Som samarbetsuniversitet fungerar Stanford University (prof. Ray Levitt) och Technical University of Berlin (prof. Hans-Georg Ge-muenden). Industripartners är Aker Yards Finland, Deltamarin, Piikkio Works, Wärtsilä och YIT.

– Projektet är treårigt och sys-selsätter sammanlagt sju forska-re, berättar Kim Wikström.

Vad är uppdraget?Den kunskapsintensiva industrin ställer allt mera komplexa krav på ett effektivt ledarskap, något som industriparterna är väl med-vetena om när de vänder sig till projektforskarna för att få hjälp med att kartlägga de processer som gör sig gällande i dagens jät-teprojekt. Det kan handla om att leverera hela pappersfabriker, el-ler kraftverk, eller enorma kryss-ningsfartyg.

Den moderna fartygsindustrin är i hög grad uppbyggd kring leveranser av hela funktioner. Maskinrummet tillverkas av en

– M-Net är en stor och intres-sant utmaning, säger prof. Kim Wikström (t.v) och forskare Thomas Westerholm.


underleveratör, medan en annan producerar kommandobryggan och en tredje hyttavdelningen, en fjärde köket etc. Var och en av aktörerna har ett stort antal underleverantörer, och hela pro-duktionskedjan har många län-kar, något som givetvis påverkar projektet och dess ledarskap i grunden.

– För en lyxkryssare i den s.k. Genesis-klassen kan man räkna med att en miljon arbetstimmar har använts för enbart planering. Lägg därtill att antalet underle-verantörer kan vara upp mot tu-sen, representerande ett femtiotal olika länder, så ser vi att projektet är mycket komplext, konstaterar DI Thomas Westerholm, som är forskare och doktorand inom PBI och M-Net.

Ett modernt varv måste vara en kraftig centralaktör för ett pärlband av delprojekt. Arbets-ledningen behöver här effektiva instrument för att styra projektet.

– Man kan säga att det har uppkommit en ny kravstruktur på ledarskap, säger Thomas Wes-terholm.

– Överlag rör sig projektverk-

samhetens idéer mot mera decen-traliserade modeller än tidigare, säger Kim Wikström.

Länge har det industriella ar-betet mätts och bedömts utgå-ende från den s.k. Taylorismen, som bygger på en mekanistisk syn på produktionsprocessen. Den centrala frågan har varit: hur utföra uppdraget? Processen har bedömts utgående från kvanti-fi erbara data genom mätning av tidsanvändning, arbetsfördelning osv.

– I det moderna, kunskapsin-tensiva samhället blir den centra-la frågan istället Vad är uppdra-get? Dagens produktion innefat-tar en mängd icke-kvantifi erbara data, säger Kim Wikström.

Funktioner betonasDe högre krav som den decentra-liserade projektmodellen ställer på ledarskapet analyseras inom den moderna projektforskningen i termer av s.k. refl ektivt ledar-skap.

– I praktiken innebär detta att vi utvecklar nya modeller för hur ansvaret för olika områden inom projektet kan föras över till

de enskilda aktörerna. Ett refl ek-tivt ledarskap ska kontinuerligt utvärdera processens gång: var står vi nu med tanke på slutresul-tatet? Detta innebär samtidigt att helt nya aktörer gör entré i pro-jektverksamheten, berättar Kim Wikström.

Man talar om s.k. solution pro-viders som tar helhetsansvaret för att leverera en fungerande lös-ning. Dessa aktörer agerar också alltmer inom den växande efter-projektverksamheten, dvs. under driftfasen. Det handlar om tjäns-ter av olika slag: planering, de-sign, projektledning, service eller konsultering. Den renodlade pro-jektleverantörsrollen blir mindre, samtidigt som funktionsansvaret växer, menar Kim Wikström.

Hela begreppet ”projekt” hål-ler alltså sakta men säkert på att förändras.

– Ordet i sig låser fast sig vid en viss tidsram eller ett visst mål. Det kan hända att vi i framtiden hell-re talar om ”en pågående process”, det vill säga mera om en riktning för det som händer än ett fast mål. Detta skulle stå i samklang med att vi allt mera beaktar hela livs-cykeln för ett projekt, konstaterar Wikström.

Flexiblare modeller för pro-jektverksamheten innebär också att det som tidigare sågs som ”ris-ker” nu kan betecknas som ”möj-ligheter”. Och det som i den cen-tralstyrda modellen fungerade som ”kontroll” ses i allt högre grad som ”samspel”, ofta i nätverk.

Utgående från detta är det klart att det arbete som görs inom M-Net kommer att behöva en bred inriktning för att man ska kunna utveckla ett mät- och styrsystem som är fungerar såväl horisontellt som vertikalt i den projektbase-rade industrin.

– Här kommer den tvärveten-skapliga infallsvinkel som länge använts inom ÅA:s projektforsk-ning och inom PBI mycket väl till användning, konstaterar Kim Wikström och Thomas Wester-holm.

PETER SANDSTRÖM

Kontrakten för M-net undertecknades den 30 augusti av (stående fr.v.) Markku Salonen (YIT), Juha Korkeila (TEKES), Jyrki Koivisto (Wärtsilä) och Petteri Heimo (Piikkio Works) samt (sittande fr.v.) prof. Karlos Artto (Tekniska högskolan), Seppo Lauttamäki (Aker Yards Finland) och prof. Kim Wikström (ÅA).

Foto: Robin Sjöstrand


■ Saknar du sinne för addition, multiplika-tion och subtraktion? Blir ett plus ett ibland tre? Är trigonometri rena algebran?

Lisen Häggblom, prisbelönt lektor på ÅA:s pedagogiska fakultet, har goda ny-heter: I matematik fi nns det inga hopplösa nollor! Man behöver inte ta till kofoten för att dyrka upp en ekvation. Det räcker med en strukturerad och kreativ inlärningsmil-jö och en engagerad och kunnig lärare.

Bra läroböcker är förstås också ett plus. – De ger struktur åt undervisningen.

Till exempel matematik är ett systematiskt ämne som bygger på det man tidigare lärt sig. Läraren får inte avancera för snabbt, då kan det bli katastrof.

Så det fi nns inga dåliga elever, bara dåliga lärare och dåliga böcker?

– Nå, du kan i varje fall säga att du inte fi ck uppleva en miljö där du hade kunnat utvecklas mera…

I början av september tog Lisen Hägg-blom emot lärarpriset och 6 000 euro ur Harry Elvings legat. Priset får hon för att hon som forskare och lärare ”aktivt strävat efter att utveckla undervisningen i ma-tematik inom lärarutbildningen och den grundläggande utbildningen”.

Till vardags är hon lektor i matemati-kens didaktik på ÅA i Vasa och författare till drygt hundra läroböcker.

Allt började på 1980-talet då Häggblom och kollegerna Ria Heilä-Ylikallio och Siv Hartikainen sjösatte ELMA-projektet (elevanpassad matematikundervisning). Med aktuell forskning som bas och ut-gångspunkt började de testa och bolla med nya undervisningsmetoder och synvinklar på lärandet. Arbetet resulterade bland an-nat i läromedelsserien Tänk och räkna, som getts ut i både Finland och Sverige på Sö-derströms respektive Gleerups förlag.

Böckerna, som är ämnade för förskolan upp till årskurs sex, har även översatts till fi nska.

Övning ger färdighetLisen Häggblom bläddrar i ett färgglatt häfte där traditionella 5+7-uppgifter var-vas med nya grepp. Typ: ”Det fi nns tio ben, men hur många djur?”

Öh? – Klassisk problemlösning!

Lektorn vill ge matematiken bredd och djup.

– Matematik handlar också om att lära sig se och öva upp perceptionsförmågan, om att upptäcka mönster och system. Det fi nns en koppling mellan frågorna ”vad är matematik” och ”hur lär sig eleverna ma-tematik”.

– Jag vill inte påstå att man gjort fel ti-digare; varje tidsperiod har egna perspek-tiv på lärandet. I dag läggs stor vikt vid lä-rarnas förmåga att fånga upp olika sätt att tänka. Det går att addera 5 och 7 på många olika sätt. Dessutom vandrar eleverna mel-lan olika prestationsnivåer under sin skol-tid. En lågpresterande förstaklassare kan bli en högpresterande sjätteklassare och vice versa. Skolan som inlärningsmiljö har stor betydelse, vilket även PISA-undersök-ningen visade.

Mycket väsen för ingentingI våras utvärderades de fi nlandssven-ska skolböckerna av Staffan Selander, professor i didaktik på lärarhögskolan i Stockholm. Enligt Selander borde förlagen Schildts och Söderströms gå samman och bilda en ny, stark enhet. Men Lisen Hägg-blom skakar på huvudet.

– Varför skulle man slå ihop två förlag som trots allt klarar sig ekonomiskt? En fu-sion betyder färre läroboksförfattare. För Svenskfi nland är det bara bra att det fi nns många som engagerar sig i utgivningen. Via läromedlen tar vi ju till vara den kompetens som fi nns i Svenskfi nland.

Den hetsiga debatt som följde på Selan-ders rapport var snedvriden och felaktig, tycker hon.

– Dra inte alla över samma kam. Erkänn att det också ges ut bra böcker!

Finlandssvenska läromedelsförfattare kan räkna med mycket jobb, små uppla-gor och obetydliga inkomster. Det säger sig självt att det är si och så med nyrekry-teringen. Ett annat hinder är, enligt Lisen Häggblom, att det i akademiska samman-hang inte är någon merit att ha gett ut skol-böcker.

– Vill man syssla med läromedel måste man vara beredd att göra det på sin fritid. Jag har själv jobbat hårt. Samtidigt har det blivit en livsstil. Jag är som en konstnär som

Matematik + läroböcker = prisMatematiklektor Lisen Häggblom tror inte på snabba lösningar


målar en tavla. På ett blankt papper börjar jag skapa det som ska bli en lärobok. Det är ett kreativt jobb och jag har alltid känt en enorm arbets-glädje.

Inga genvägarApropå PISA: De senaste åren har Lisen Häggblom rest Norden runt för att förklara de fi nländska fram-gångarna. I maj 2005 befann hon sig i en knökfull föreläsn i ngssa l på Stockholms lä-rarhögskola. Folk trängdes i trap-porna, pennorna glödde. Alla ville ha svar på samma fråga: Varför är fi nländare så bra på matematik?

– En orsak är att innehållet i upp-gifterna råkade passa vår läroplan. Finländska elever är till exempel bra på problemlösning. Men visst fi nns det andra, icke-veten-skapliga förkla-ringar, som att vi har en lång och ge-digen lärarutbild-ning med tydliga kompetensk rav. Dessutom prio-riteras kunskap högt i Finland. När de svenska poli-tikerna efterlyser snabba lösningar brukar jag påpeka att det inte fi nns några genvägar. Det handlar om hela samhällets syn på kunskap.

Roligt med erkänslaEn del av prispengarna tänker Lisen Hägg-blom skänka till välgörenhet, resten inves-terar hon i en bärbar dator.

– Det är fantastiskt roligt att bli upp-

märksammad och få erkänsla för det arbete man gjort.

– Dessutom har jag hela tiden haft för-månen att jobba i medvind. Inget av detta hade varit möjligt utan stödet från Åbo Akademi.

NINA DAHLBÄCK

Lisen Häggblom har tilldelats lärarpriset ur Harry Elvings legat. Fantastiskt roligt, tycker hon själv.


■ Ett år efter att logopediutbild-ningen kommit ordentligt igång har Susanna Simberg blivit vald till årets lärare vid Åbo Akademi. I prisförklaringen sägs det att Simberg praktiskt taget ensam byggt upp den nya utbildningen och på ett engagerat sätt fått med sig både personal och elever.

– Det var en överraskning att få priset men det är förstås alltid trevligt när man får erkännande för sitt arbete, säger Simberg. Det har varit roligt att få vara med och bygga upp utbildningen.

Ny utbildningLogopedi är en helt ny utbildning

vid Åbo Akademi som uppkom i och med det skriande behovet på svenskspråkiga och tvåspråkiga talterapeuter. Utbildningen har lockat många intresserade och för tillfället studerar 24 studerande ämnet – om tre år är de cirka 60.

– Vi har härliga elever som alla säkert kommer att få arbete, säger Simberg. Arbetsmarknads-utvecklingen är positiv och det behövs många nya talterapeuter också i framtiden bland annat på grund av att medelåldern bland talterapeuter nu är mycket hög. Dessutom ökar språk-, tal- och röststörningar både bland barn och vuxna och det krävs mer och

mer habilitering och rehabilite-ring för att underlätta de drabba-des vardag.

Arbetet är roligt och krävande i ett väl sammansatt paket. Som färdig talterapeut kan man arbeta enskilt eller i team vid olika sjuk-hus, hälsocentraler eller andra rehabiliteringscenter.

– Utbildningen vid Åbo Aka-demi drar nytta av de besläktade ämnena och det är bra att de fi nns under samma tak.

– Alla som läser logopedi har psykologi som största biämne. Ett annat viktigt biämne är språkve-tenskap. Dessutom ingår en hel del medicinska kurser men för

Logopedin ett omtyckt ämne Årets lärare Susanna Simberg vill se fler kompetenta lärare vid ÅA

– Det har varit svårt att hitta kompetenta lärare för utbildningen. Det krävs en viss sort av passion och engagemang för att orka med den ställvis stressiga tillvaron.


dem anlitar man olika speciallä-kare som timlärare.

Årets lärarpris Simberg är lite osäker på varför just hon fi ck årets lärarpris. I för-klaringen står det ännu att hon med stor kunskap och humoris-tiska inslag fört in studerandena i logopedins underbara värld.

– Det är viktigt att man som lärare har engagemang och pas-sion. Jag har hittills ensam skött största delen av undervisningen och planeringen och det har varit både utmanande och givande. Jag tror dock att jag har haft det som krävts och det är kanske priset ett tecken på. Hur Simberg tänker använda pengarna hon fi ck som pris har hon ännu inte bestämt.

– Det är verkligen mycket pengar, 6000 euro kan användas på många sätt och jag har ännu inte tänkt något mer på det. An-tagligen kommer de att användas

för rekreation, för att sätta guld-kant på tillvaron.

Nya utmaningarArbetet går dock hela tiden vidare och Simberg har nya utmaningar och idéer på lut.

– Utbildningen skall hela ti-den evalueras och det fi nns ännu mycket arbete före hela utbild-ningsprogrammet är uppbyggt. Vi har åstadkommit ramarna och de verkar vara fungerande. Det bästa som har hänt i år är att vi från och med i höst är två heltids-anställda lärare vid logopedin. Men eftersom logopedin är ett brett ämne med många speciali-teter är det viktigt att ha tillgång till timlärare för att hålla en hög nivå på utbildningen.

Susanna Simberg berättar att det är svårt att hitta bra och kompetenta timlärare till under-visningen. Alla talterapeuter har arbete på sitt håll och det är inte

alltid enkelt att hitta tid för un-dervisning.

– Vi rekryterar timlärare också i Sverige och det underlättar situ-ationen något. Men också där är det brist på talterapeuter som har tid för undervisning.

Ett exempel på att det fi nns för litet folk är det att Simberg inte kan ta ut någon tjänsteledighet för de forskningsprojekt som nu är aktuella vid logopedin eller för att använda sina prispengar. Det fi nns helt enkelt ingen vikarie, men hon klagar inte.

– Det är bra då det fi nns arbete och man får hålla sig aktiv. Jakten på kompetenta lärare går vidare och våra studeranden är oerhört ambitiösa och duktiga – bland dem har vi en stor potential för blivande forskare och lärare!

JESPER ALM

■ Baltic University Programme (BUP) är ett nätverk av 192 uni-versitet och högskolor i 14 länder i Östersjöregionen. Generalse-kretariatet fi nns vid Uppsala uni-versitet och stöds av 13 nationella center i de övriga Östersjölän-derna. Finlands nationella center fi nns vid Åbo Akademi.

BUP-nätverket producerar ge-

mensamma läroböcker och andra läromaterial på engelska, arrang-erar årligen kurser för ca 9000 studenter i 370 studiegrupper och ett tiotal internationella semi-narier för universitetslärare och forskare kring regionala utveck-lingsprojekt.

En av höjdpunkterna för både BUP-studenter och BUP-lärare

är den årliga 10-14 dagar långa seglatsen runt Östersjön ombord på ett stort segelfartyg. Årets seg-lats gjordes med den tvåmastade briggen Fryderyk Chopin. Farty-get besökte Åbo 5-6.9.

En av besättningsmedlemmar-na är Dorota Ciepielewska som studerar teknik vid universitetet i Lodz, Polen.

– Seglatsen som i sin helhet kommer att vara i cirka två veckor är otroligt rolig och lärorik för oss alla, säger Ciepielewska. Männis-kor från olika länder kring Öster-sjön diskuterar både politik och miljö. Det är intressant då alla ser med olika perspektiv på proble-men.

Skeppet är utrustat med mo-tor, men den används bara inne i hamnarna samt då det är helt stilla eller besvärlig motvind. För det mesta seglar man med hjälp av vinden och det är vinden som bestämmer nästa destination.

Det bästa med resan har varit äventyret, vänner och ansvaret.

JESPER ALM

BUP-skepp gästade Åbo


■ Inskriptionen onsdagen den 6 september inledde ett nytt läsår vid Åbo Akademi. Det nya året kommer enligt rektor Jorma Mattinen att vara kantat av ratio-naliseringstankar och synergief-fekter.

– Åbo Akademi är ett effektivt universitet men vi måste rationa-lisera för att bli ännu effektivare, säger Mattinen. Ett exempel kun-de vara de synergieffekter vi får genom yrkeshögskolekonsortiet.

Den största nyttan ser ändå Mattinen i att personalen kunde användas såväl inom akademin som inom yrkeshögskolan.

– Många av de människor som i dag är anställda vid yrkeshögsko-lan kunde med lätthet användas

inom akademin och vice versa, säger Mattinen. Det gäller att ha siktet högt inställt och få igång samarbetsdiskussioner som leder till ökade synergieffekter för alla inblandade.

Statsmakten vill sparaUniversiteten lever i förändring-ens tider och utan vilja till för-ändringar får universiteten det svårt då statsmakten vill skära ned resurserna.

Mattinen påpekar att trots hot om nedläggningar av olika äm-nen fi nns det inga sådana planer inom den närmaste framtiden.

– En arbetsgrupp har bildats för att utreda möjligheten för ett närmare samarbete med Åbo

universitet för att trygga de små språkens fortsatta existens, säger Mattinen. Hur det går i framtiden är svårt att säga men just nu fi nns det inga hot mot språken.

I statens planer ingår också att skapa en jättelik servicecentral som skulle ta hand om universi-tetens ekonomi- och personalför-valtningar. I praktiken skulle det här betyda slutet på den svenska servicen och födseln av någonting stort och klumpigt.

– För att trygga svenskan och för att få en slimmad och effek-tiv lösning har Åbo Akademi till-sammans med Åbo universitet och Åbo handelshögskola skickat in ett förslag om en lokal service-central i Åbo som skulle ta hand

Nytt läsår – nya utmaningarLäsåret för med sig rationaliseringar. Mer synergieffekter sökes.

Kansler Christoffer Taxell och rektor Jorma Mattinen går med bestämda steg och allvarliga blickar mot det nya läsåret.


om dessa tre universitet säger Mattinen.

Profi lering behövsDet gäller att profi lera sig om man vill klara sig i konkurrensen. Åbo Akademi vill synas som ett forsk-ningsuniversitet som tryggar den svenskspråkiga forskningen och utbildningen.

I och med inskriptionen pre-mierades ett antal forskare med stipendier. En av dem var teologie doktor Björn Vikström som fi ck ÅA:s särskilda miljöforsknings-stipendium. Det tilldelades för första gången en postdocforska-re.

Vikström skall studera använd-ningen av begreppet ”hållbar ut-veckling” och andra närliggande begrepp inom ett brett spektrum av forskningsinriktningar, från naturvetenskap och teknik till förvaltning, ekonomi och etik. – Det är svårt att diskutera över forskningsområdena och det är här jag kommer in, säger Vik-ström. Jag är som en sorts ”bro-byggare” mellan disciplinerna.

Det fi nns ett utbrett behov av en expertis som kan föra samman olika kunskapsfragment från ex-perterna som ofta ser på verklig-heten ur sitt eget lilla nyckelhål.

Samtidigt ingår Vikströms pla-nerade forskning i en bredare projektplan som ett antal äm-

nen gemensamt utvecklat, med en ny tvärvetenskaplig kunskap och forskarfärdighet som mål. I anslutning till detta jobbar man inom ÅA med uppgörandet av ett särskilt tvärvetenskapligt magis-terprogram kring hållbarhets- och miljöfrågor.

Patrik Eklund har ur Harry Elvings legat fått forskarpris för sin doktorsavhandling i organisk kemi. Avhandlingen utgår från en avancerad kombination av or-ganisk natuproduktkemi, kemisk syntes och organisk-kemisk ana-lysteknik.

– Jag har undersökt lignanerna i granens kvistnötter och funderat över hur de med kemins hjälp kan användas på andra sätt, säger Ek-lund. I framtiden är det meningen att vi i Finland skulle använda oss av hela trädet och inte bara cellu-losan som det nu ofta görs inom industrin.

Andra pristagare av forskar-priser ur Harry Elvings Legat är fi losofi e doktor Christer Glader och teologie doktor Pamela Slot-te. Resestipendier gick till peda-gogie magister Katarina Jungar, fi losofi e magister och pedagogie magister Päivi Koskinen, fi loso-fi e magister Milla-Riina Lähde och fi losofi e doktor Michael Szu-rawitzki.

JESPER ALM

Pristagare Patrik Eklund och Björn Vikström hoppas att deras forskning ska kunna hjälpa andra forskare i framtiden.

■ Vid inskriptionen vid ÅA i Vasa tog rektor Sven-Erik Hansén upp den reformprocess som Åbo Akademi befi nner sig i.

Rationaliseringskrav har kom-mit från statsmakten och de krä-ver på både fi nskt och svenskt håll en klarare profi lering av uni-versitetsstudierna.

– Det märks tydligt att profi le-ringen har skapat oro bland per-sonalen, säger Hansén. Ofta då man profi lerar sig betyder det att man framtonar någonting men på samma gång tonar ned eller tonar bort vissa delar.

Enligt Hansén är det viktigt att vara försiktig då man gör sats-ningar för framtiden. Hur skall man väga styrkeområdena, de som idag är starka kan vara svaga imorgon. Det gäller att hålla kvar den starka svenskspråkiga ut-bildningen.

Lärarutbildningen är en viktig del av akademin. Den involverar förutom pedagogiska fakulteten fyra andra fakulteter inom aka-demin samt fl era andra universi-tet. För att få goda lärare behövs det samarbete över discipling-ränserna.

Hansén poängterar att det är vikigt att tänka noga efter hur man vill skära ned.

– Åbo Akademi har valts till landets effektivaste universitet och fastän statsmakten alltid vill rationalisera och göra långtgåen-de profi leringar där människorna inte tas i beaktande måste man ändå komma ihåg människan.

Eriksson fi ck Finnilä-prisI samband med inskriptionen till-delades professor Katie Eriksson Ann-Mari Finniläs pris. I prisför-klaringen heter det att professor Eriksson har under 20 års tid ut-vecklat den vetenskapliga vård-teorin och byggt upp ett utbild-nings- och forskningssamfund i vårdvetenskap.

JESPER ALM

Inskriptionen i Vasa

12 MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI 13MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI

Trots bakslaget i och med att regeringen valde att inte ta med en höjning av studiestödet i sitt budgetförslag fortsätter kam-pen för höjt studiestöd. Anniina Pirttimaa och Kristel Englund, ordförande respektive socialpoli-tiskt ansvarig vid Åbo Akademis Studentkår, säger att de vill ge studerande en möjlighet att kon-centrera sig på studierna.

– Som det är nu kan inte de studerande fokusera helt på stu-dierna. Det är inget fel att man ibland arbetar, men när man är tvungen att arbeta kontinuerligt för att klara av ekonomin är något fel, säger Pirttimaa.

Trots att det fi nns undersök-ningar som visar på att studieti-den inte förlängs trots att man ar-betar menar de att fokuseringen inte riktigt ligger på rätt saker.

– Det kanske inte förändrar studietiden att höja stödet, men kvalitativt blir studierna mycket bättre om den studerande kan koncentrera sig på dessa. Tankar på hur man ska klara av ekono-min är inte hälsosamma utan le-der till stress, säger Englund.

Pirttimaa hänvisar till den omfattande undersökningen ”Studera och prestera” som gjor-des i våras. Där framkom det att skrämmande få studerande vå-gar unna sig en semester. De har helt enkelt inte råd till det. Istället blir det en vardag att käm-pa mot dålig ekonomi.

Lån inget alternativAtt studerande hänvisas till lån är också något som upprör de två ÅAS-styrelsemedlemmarna.

– Det fi nns ingen annan be-folkningsgrupp som hänvisas till lån för att klara av sitt dagliga liv. Lån ska man kunna ta när man vill unna sig något extra, som en ny bil eller ett hus. Att leva ett normalt liv är inte ”något extra”, säger Pirttimaa.

– Det är helt enkelt inget rea-listiskt bra alternativ, säger Eng-lund.

Att man dessutom nu har be-gränsat studietiden utan att höja stödet anser Pirttimaa sänder motstridiga signaler till studeran-de. När studietakten pressas upp utan ekonomisk uppbackning skapar det ytterligare stress hos en grupp som redan är mycket utsatt för den varan.

– För en studerande är det näs-

tan en utopi att kunna se fram emot en vårtermin med bara stu-dier, utan att behöva tänka på jobb. Vi vill kunna ge studerande den chansen.

Det har varit stora ansträng-ningar från de studerandes sida att jobba för ett höjt studiestöd se-dan förra våren. Kampanjen ”Upp med den!” (”Nouse jo!” på fi nska) lanserades i våras. En namnin-samling med syfte att höja stu-diepenningen med 15 procent. Det betyder ungefär 40 euro i må-naden.

– 40 euro kanske inte verkar mycket, men för en studerande kan den lilla summan göra stor skillnad, säger Pirttimaa.

Höjningen av studiepenningen har fått mycket uppmärksamhet

i media, så man kan inte kalla kampanjen ett misslyckande. Många har fått upp ögonen för de studerandes situation.

– Många har blivit upprörda över att ingenting har gjorts trots stora ansträngningar från studentorganisationernas sida. Också allmänheten börjar lägga märke till att vi studerande inte har det så bra, säger Englund.

Namnunderskrifterna lämna-des in till kulturminister Tanja Saarela den 12 september med runt 120.000 namn på listan.

Vädjar om hjälpDe ändringar som slutligen kom i budgetförslaget var istället till det negativa för studerande. Just detta är en av de motstridiga sig-naler som Pirttimaa talar om. Nu har man dock troligen lyckats för-hindra att studentrestaurangerna höjer priserna.

– Men det underlättar inte stu-derandes situation. Den är precis likadan som förut.

Nu vill man från ÅAS’ sida även vända sig till de som jobbar med studerande.

– Nu vill jag vädja också till personalen vid Åbo Akademi. Förhoppningsvis bryr sig också de om oss studerande och vår framtid, säger Pirttimaa.

Namninsamlingen för en höj-ning är avslutad, men det fi nns andra sätt man kan hjälpa till på, hävdar Pirttimaa.

– Tänk på hur ni röstar i riks-dagsvalet, man kan visa sina åsikter på det sättet också.

Det fi nns många sätt att hjälpa de studerande. Att politikerna vet att också lektorer och professorer står bakom sina studerande gör en stor skillnad.

Utan studerande skulle det ju inte heller fi nnas något Åbo Aka-demi.

ROBIN SJÖSTRAND

Studiepenningen måste höjas”Upp med den!” uppmanar Åbo Akademis Studentkår

Styrelseordförande Anniina Pirtti-maa och socialpolitiskt ansvariga Kristel Englund vill ha upp studie-penningen

12 MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI 13MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI

Trots bakslaget i och med att regeringen valde att inte ta med en höjning av studiestödet i sitt budgetförslag fortsätter kam-pen för höjt studiestöd. Anniina Pirttimaa och Kristel Englund, ordförande respektive socialpoli-tiskt ansvarig vid Åbo Akademis Studentkår, säger att de vill ge studerande en möjlighet att kon-centrera sig på studierna.

– Som det är nu kan inte de studerande fokusera helt på stu-dierna. Det är inget fel att man ibland arbetar, men när man är tvungen att arbeta kontinuerligt för att klara av ekonomin är något fel, säger Pirttimaa.

Trots att det fi nns undersök-ningar som visar på att studieti-den inte förlängs trots att man ar-betar menar de att fokuseringen inte riktigt ligger på rätt saker.

– Det kanske inte förändrar studietiden att höja stödet, men kvalitativt blir studierna mycket bättre om den studerande kan koncentrera sig på dessa. Tankar på hur man ska klara av ekono-min är inte hälsosamma utan le-der till stress, säger Englund.

Pirttimaa hänvisar till den omfattande undersökningen ”Studera och prestera” som gjor-des i våras. Där framkom det att skrämmande få studerande vå-gar unna sig en semester. De har helt enkelt inte råd till det. Istället blir det en vardag att käm-pa mot dålig ekonomi.

Lån inget alternativAtt studerande hänvisas till lån är också något som upprör de två ÅAS-styrelsemedlemmarna.

– Det fi nns ingen annan be-folkningsgrupp som hänvisas till lån för att klara av sitt dagliga liv. Lån ska man kunna ta när man vill unna sig något extra, som en ny bil eller ett hus. Att leva ett normalt liv är inte ”något extra”, säger Pirttimaa.

– Det är helt enkelt inget rea-listiskt bra alternativ, säger Eng-lund.

Att man dessutom nu har be-gränsat studietiden utan att höja stödet anser Pirttimaa sänder motstridiga signaler till studeran-de. När studietakten pressas upp utan ekonomisk uppbackning skapar det ytterligare stress hos en grupp som redan är mycket utsatt för den varan.

– För en studerande är det näs-

tan en utopi att kunna se fram emot en vårtermin med bara stu-dier, utan att behöva tänka på jobb. Vi vill kunna ge studerande den chansen.

Det har varit stora ansträng-ningar från de studerandes sida att jobba för ett höjt studiestöd se-dan förra våren. Kampanjen ”Upp med den!” (”Nouse jo!” på fi nska) lanserades i våras. En namnin-samling med syfte att höja stu-diepenningen med 15 procent. Det betyder ungefär 40 euro i må-naden.

– 40 euro kanske inte verkar mycket, men för en studerande kan den lilla summan göra stor skillnad, säger Pirttimaa.

Höjningen av studiepenningen har fått mycket uppmärksamhet

i media, så man kan inte kalla kampanjen ett misslyckande. Många har fått upp ögonen för de studerandes situation.

– Många har blivit upprörda över att ingenting har gjorts trots stora ansträngningar från studentorganisationernas sida. Också allmänheten börjar lägga märke till att vi studerande inte har det så bra, säger Englund.

Namnunderskrifterna lämna-des in till kulturminister Tanja Saarela den 12 september med runt 120.000 namn på listan.

Vädjar om hjälpDe ändringar som slutligen kom i budgetförslaget var istället till det negativa för studerande. Just detta är en av de motstridiga sig-naler som Pirttimaa talar om. Nu har man dock troligen lyckats för-hindra att studentrestaurangerna höjer priserna.

– Men det underlättar inte stu-derandes situation. Den är precis likadan som förut.

Nu vill man från ÅAS’ sida även vända sig till de som jobbar med studerande.

– Nu vill jag vädja också till personalen vid Åbo Akademi. Förhoppningsvis bryr sig också de om oss studerande och vår framtid, säger Pirttimaa.

Namninsamlingen för en höj-ning är avslutad, men det fi nns andra sätt man kan hjälpa till på, hävdar Pirttimaa.

– Tänk på hur ni röstar i riks-dagsvalet, man kan visa sina åsikter på det sättet också.

Det fi nns många sätt att hjälpa de studerande. Att politikerna vet att också lektorer och professorer står bakom sina studerande gör en stor skillnad.

Utan studerande skulle det ju inte heller fi nnas något Åbo Aka-demi.

ROBIN SJÖSTRAND

Studiepenningen måste höjas”Upp med den!” uppmanar Åbo Akademis Studentkår

Styrelseordförande Anniina Pirtti-maa och socialpolitiskt ansvariga Kristel Englund vill ha upp studie-penningen


Trä och andra växtmaterial kan ge betyd-ligt mångsidigare och värdefullare produk-ter än i dag. Processkemiska forsknings-centret vid Åbo Akademi (PCC) undersöker bättre möjligheter till bioraffi nering inom det nya projektet Bioraff, vars målsättning är att ta fram lösningar för att utnyttja bio-massa på ett effektivare och mångsidigare sätt än tidigare. I förlängningen handlar det om att utveckla en effektivare produktion av biobränslen och bioenergi samt fi nkemi-kalier och andra specialmaterial.

– Möjligheterna är många. Vi utgår från en integrerad syn på användning av bio-massa i olika processer, som produktion av energi, bränsle och fi nkemikalier, säger professor Mikko Hupa.

PCC har nyligen utsetts till spetsforsk-ningsenhet av Finlands Akademi för en

andra sexårsperiod, det vill säga åren 2006–2011.

– Bioraff är en av de stora planerna som vi har för den kommande verksamhetspe-rioden, berättar Hupa.

Projektet backas upp av Tekes och in-dustriparter och kommer att sysselsätta ett tjugotal forskare.

Projektets mål är även att ta fram nya idéer för utnyttjande av träets komponene-ter. Kunnandet utvecklas genom att fors-karna på molekylär nivå analyserar olika trädslags kemiska sammansättning. Sedan utförs olika experiment för att utvinna och förädla värdefulla komponenter.

– Det handlar om att utveckla ett effekti-vare och förnuftigare sätt att utnyttja sko-gen som förnybar resurs, konstaterar pro-fessor Bjarne Holmbom.

AK TUELL FORSKNING

Finare förädling av träBioraff – ett projekt med många möjligheter

– Ett övergripande mål med Bioraff är att utveckla effektivare och förnuftigare sätt att utnyttja skogen som förnybar resurs, säger Bjarne Holmbom (t.v.) och Mikko Hupa.


Effektivare produktions- och raffi ne-ringsprocesser har kontinuerligt lett till att en allt större del av skogens råvara tas i an-vändning. Samtidigt har de aktuella tren-derna med biomassa och bioenergi gjort att trä betraktas som en allt värdefullare rå-vara som man vill utnyttja så effektivt som möjligt.

Redan nu kan trädens gröna delar och hyggesavfall tas till vara.

Skadligt blir värdefulltEn intressant aspekt är att fl era av de äm-nen och träkomponenter som forskarna lyckats vidareförädla ur trä är skadliga för den industri som traditionellt använder enorma mängder skogsråvara, nämligen pappersindustrin. Hit hör bl.a. harts, som försämrar pappersmassan, och hit hör ock-så granens s.k. kvistnötter.

– Efter avverkningen har kvistnötterna gått med virket till pappersfabriken, men nötterna gör fi bermassan sämre, konstate-rar Bjarne Holmbom.

Hans forskargrupp har varit framgångs-rik i arbetet med att utvinna föreningen HMR (hydroximatairesinol), en lignan som till sin struktur påminner om det matairesi-nol som fi nns i ätbara växter. Medicinska analyser har visat att HMR kan ha effekt i förebyggandet av hjärt- och kärlsjukdomar, och även föreningens anticancerogena ef-fekter har undersökts. Granens kvistnötter innehåller förbluffande höga koncentratio-ner av HMR.

Innovativ forskningDet fi nns en lång rad exempel på fi nke-mikalier som utvinns ur biomassa, hit hör xylitol, sorbitol, mannaner, lignaner och fl avonoider, vilka är bekanta ingredienser bland annat i mervärdeslivsmedel.

Biobränslen är ett modebegrepp idag, och faktum är att omkring tjugo procent av Finlands energiproduktion idag baserar sig på biomassa. Förbränning av träfi brer ger värme och el, och via en förgasning av trä som råvara kan man producera metanol el-ler biodiesel för bilmotorer.

– Den katalytiska tekniken på området påminner om den som är aktuell vid olje-raffi nering, säger prof. Tapio Salmi.

Oljeraffi neringstekniken har utveck-lats under många decenniers tid, och det fi nns ännu många öppna frågor inom raf-fi neringen av biomassa till trafi kbränslen. Kvaliteten är en aspekt, lönsamheten en annan.

– De kemiska och tekniska möjligheter-

na att raffi nera biomassa till samma kva-litetsnivå som fossila bränslen fi nns, men det handlar förstås också om till vilket pris biobränslen kan produceras, säger profes-sor Markku Auer.

Han konstaterar att raffi nering av bio-massa i grunden avviker från förädling av oljeprodukter. Vid oljeraffi nering bryts mo-lekylerna ner och byggs upp på nytt, men vid bioraffi nering används de i trä befi nt-liga molekylerna som sådana.

IndustrisamarbeteI Bioraff medverkar fl era cellulosa- och pappersfabriker. Forskningen är av stort intresse dels i den redan befi ntliga pap-persproduktionen, dels för en kom-mande utvecklingstrend med pap-persfabriker som också kan satsa på produktion av kemikalier och energi vid sidan av själva pappers-framställningen. Redan nu har vis-sa pappersfabriker avdelningar som fokuserar på alternativa biomas-saprodukter, men det är ett område där mycket ännu kan göras.

En av tyngdpunkterna i Bioraff är utvinning av metaller ur trä och fi ber, och det är ett område som kan stärkas redan i den befi ntliga pap-persproduktionen: träets halter av vissa metaller inverkar nämligen på slutprodukten i pappersbruken.

Inverkan av vissa metaller kan minimeras, medan inverkan av andra kan förstärkas med tanke på slutproduktens kvalitet.

– Som helhet strävar vi inom Bioraff ef-ter att få bättre kunskap om träets kemiska uppbyggnad samt att utveckla nya produk-ter och processer, säger prof. Bjarne Holm-bom.

En grundläggande målsättning inom Bioraff är att identifi era fl era olika nyttiga komponenter i biomassa, samt att utveckla nya separeringsmetoder och modifi erings-tekniker.

– Förhoppningsvis kommer detta att sy-nas som förbättrad produktionsekonomi inom industrin, inte minst i form av vär-defullare och mera mångsidiga produkter, säger Bjarne Holmbom.

Meningen är att den förbättrade förståel-sen av träkomponenternas kemiska struk-tur och egenskaper skall skapa en solid grund för olika bioraffi naderiers produkt- och processutveckling.

PETER SANDSTRÖM

”Som helhet strävar vi ef-ter att få bätt-re kunskap om träets kemiska uppbyggnad samt att ut-veckla nya produkter och processer.”


VECKANS SKRIBENT

Jorma Mattinen är rektor för Åbo Akademi.

Inför det nyaläsåret

INOM STATSFÖRVALTNINGEN har man allt mera börjat betona koncerntänkandet d.v.s. att all statlig ekonomi ses som en helhet som tillämpar enhetliga ekonomiska principer genom hela orga-nisationen.

Detta betyder bland annat att man enligt s.k. ”new public management” försöker genomdriva produk-tivitetskulturen och genomföra det nya personliga lönesättningssystemet samt statens produktivitets-program inom alla ämbetsverk.

Statskoncerntänkandet kan anses vara ett ratio-nellt sätt att förvalta statens tillgångar, men ur uni-versitetens synvinkel fi nns där två grundläggande problem.

FÖR DET FÖRSTA bildar universiteten inom statsekonomin en omfattande verksamhet för ser-vice- och kunskapsproduktion, vilken inte direkt utövar offentlig makt. Liknande service produceras i Finland huvudsakligen av kommunerna, stödda med hjälp av statsandelssystemet. Det här betyder att de ekonomiska effektiveringsåtgärder som stats-makten vill tillämpa på sin förvaltningsorganisation inte nödvändigtvis kan tillämpas på universiteten. Att statsmakten till exempel förutsätter att univer-siteten i enlighet med statens allmänna produktivi-tetsprogram skall skära ned sin forsknings- och un-dervisningspersonal, kan inte anses stå i samklang med Lissabonstrategin eller det kunskapsbaserade framtidssamhälle.

Universiteten i Finland är redan nu klart under-resurserade i jämförelse med sina utländska kon-kurrenter. För att ta ett konkret exempel: Harvard är ett av de mest kända universiteten i världen och

många tror att det också är ett mycket stort universitet. Detta är dock inte fallet. Inklusive sina forskarstude-rande hade Har-vard förra läsåret knappt 20.000 stu-derande, d.v.s. en-dast drygt dubbelt så mycket som Åbo Akademi. Åbo Akademis års-budget ligger på ungefär 96 miljoner euro inklusive den externa fi nansieringen, medan motsvarande summa för Harvard är 2,2 miljarder euro. Konkur-renssituationen är alltså inte sund.

FÖR DET ANDRA baserar sig universitetens au-tonomi på att den vetenskapliga forskningen och utbildningen har en särställning, d.v.s. att beslutan-derätten gällande verksamhet och utveckling fi nns hos en speciell sakkunnigorganisation.

De styrningsbehov som statskoncerntänkandet har lyft fram baserar sig inte på problem eller be-hov som man har upptäckt vid universiteten, utan på att man strävar efter att tillämpa en allmän re-form också på universiteten. Om man betraktar samhället som helhet och ur den synvinkeln anser att den vetenskapliga forskningen och den akade-miska undervisningen borde handhas av en auto-nom sakkunnigorganisation, är det inte konsekvent att försöka styra systemets ekonomiska förvaltning enligt principer som inte motsvarar universitetens behov och målsättningar.


ENLIGT UNIVERSITETSLAGENS fjärde para-graf har universiteten ”till uppgift att främja den fria forskningen och den vetenskapliga bildningen, att meddela på forskning grundad högsta undervis-ning samt att fullgöra sina uppgifter i samverkan med det övriga samhället.”

I sin strävan att uppfylla sin lagstadgade uppgift kommer universiteten, också Åbo Akademi, i fram-tiden att uppleva en allt hårdare konkurrens om goda studenter. För att vi skall kunna klara oss väl i denna tävling måste vi se till att vårt universitet är ett attraktivt alternativ bland det växande ut-bildningsutbudet i samhället. Vi måste agera öppet och se till att akademins examina har efterfrågan på marknaden och att arbetslivet också i fortsätt-ningen uppskattar Åbo Akademis magistrar och doktorer. Vi har en god grund att stå på, för olika utredningar visar att utexaminerade från Åbo Aka-demi placerar sig väl i arbetslivet.

I DEN HÅRDNANDE KONKURRENSEN fi nns det dock en risk att man tar till nya knep som kan ge en vilseledande bild av verksamheten. Ett exempel är de nya engelska benämningarna på yrkeshög-skolorna, som nu vill marknadsföra sig som Univer-sity of Applied Sciences. Yrkeshögskolorna borde inte kalla sig ”universitet”, inte ens på engelska.

Den ökande konkurrensen är ett faktum och Åbo Akademi måste kunna agera i den situationen. Hur kan vi då göra det? Å ena sidan har vi ansvar för nästan all högre utbildning på svenska i Finland, vilket i sig leder till en viss tunnhet i akademins strukturer. Å andra sidan måste vi se till att aka-demins vetenskapliga nivå inte sjunker. Hur kan

vi komma till rätta med detta dilemma? Det är min övertygelse att svaret ligger i ett ökat samarbete på svenskt håll. Det pågående samarbetsprojektet med yrkeshögskolorna kommer i framtiden att leda till synergieffekter inom t.ex. förvaltning och under-visning. Jag vill samtidigt påpeka att jag fortfarande tror starkt på den fi nländska dualmodellen och att jag anser att universiteten och yrkeshögskolorna har skilda uppgifter. Detta förhindrar dock inte samarbete i olika former inom såväl förvaltning som användning av fastigheter och också inom un-dervisningen.

TROTS ALLA SAMARBETSPLANER och -avtal, måste Åbo Akademi själv se till att vår forskning också i framtiden ligger på en hög internationell nivå. Det är enligt min mening den enda hållbara strategin för framtiden, det är till och med fråga om vår överlevnad. Lyckligtvis har vi också här ett mycket bra utgångsläge med våra akademiprofes-sorer och toppenheter.

Som jag tidigare påpekade är våra toppenhe-ter inom forskningen av central betydelse för Åbo Akademi. Vi får dock inte glömma att Åbo Akade-mis centrala uppgift är högre utbildning på svenska i Finland. Inte nog med det, Åbo Akademi har också en mycket viktig kulturbärande uppgift som landets enda svenskspråkiga universitet. Det är ett ansvar som vi alla gärna bär.

JAG ÖNSKAR ER alla, studerande, lärare, forska-re och övrig personal, ett framgångsrikt och inspi-rerande läsår.

JORMA MATTINEN

”I sin strävan att uppfylla sin lagstadgade uppgift kommeruniversiteten, också Åbo Akademi, i framtiden att uppleva en allt hårdare konkurrens om goda studenter. För att vi skallkunna klara oss väl i denna tävling måste vi se till att vårtuniversitet är ett attraktivt alternativ bland det växandeutbildningsutbudet i samhället.”


Sydkorea har över 200 univer-sitet, enligt vissa källor upp till 250. Det stora fl ertalet av dem, ca 90 procent, är privatägda. Var fjärde universitet fi nns – inte oväntat – i huvudstaden, Seoul. Dessa uppgifter skall ses mot an-talet invånare i hela landet, ca 49 miljoner, och antalet invånare i Seoul, drygt tio miljoner.

Jag hade för några månader sedan det stora nöjet att besöka ett av de privata universiteten i Seoul, Hanyang University, som stod som värd för en internatio-nell språkdidaktisk konferens. Konferensen arrangerades av KATE (The Korea Association of Teachers of English) och dess övergripande tema var ”Beyond the Horizon: Extending the Para-digm of TEFL (Teaching English as a Foreign Language)”. Sam-manlagt hölls inemot 100 presen-tationer och workshops uppde-lade i ett tiotal sektioner. Bland dessa kunde de 300 deltagarna (som representerade ett tjugotal

olika länder) välja sin favoritin-riktning.

När jag planerade hur jag skul-le ta mig från Incheon, Seouls in-ternationella fl ygplats, till univer-sitetets campusområde, noterade jag att Hanyang University hade en egen metrostation. Fenomenet var emellertid inte unikt. Vid nog-grannare studier av metrokartan hittade jag utan svårighet ett tju-gotal andra stationer som hette University i efternamn. Förnam-nen var knepigare att förstå, eller vad sägs om Chungang, Dankuk, Dongguk, Hankuk, Hongik, In-duk, Konkuk och Sahmyook.

Seouls metrosystem fungerar synnerligen väl. Linjerna är åtta till antalet, och varje station är försedd med en tresiffrig kod, där den första siffran berättar på vil-ken linje stationen fi nns. Som tur är, är stationerna också försedda med engelskspråkiga namn, men namnen är ibland felstavade och oftast skrivna med mycket små bokstäver. När man väl identi-

fi erat det engelska namnet på den station som tåget stannat på, är tåget oftast redan på väg mot nästa station. Den löpande num-reringen per metrolinje är därför en välsignelse för resenärer som har dålig syn och (r)inga kunska-per i koreanska, men som lyckats knäcka stationskoden.

Efter mina första kontakter med en storstad där restaurang-erna serverar hundkött, där du inte förstår någonting av infor-mationen runt dig, och där inte en endaste människa verkar för-stå engelska, väcktes i mitt huvud några frågor som berör utbildning. Varför fi nns det ett så stort utbud på universitet? Hur kommer det sig att så få talar engelska?

Högt i kursIntervjuer med sydkoreanska kol-leger gav alla samma svar. Utbild-ningen står mycket högt i kurs i hela landet. De fl esta föräldrar be-talar sig sjuka för att ge sina barn den bästa möjliga start här i livet,

Sydkorea vurmar för utbildning

Universitetsbyggnad i Hanyang University. (Bilden t.v. Foto: Rolf

Palmberg)

Ingången till met-rostationen Hanyang

University. (Bilden uppe t.h. Foto: Rolf

Palmberg)


Nordisk fenomenologistadd i utveckling

År 2001 grundades The Nordic Society for Phenomenology och 2003 arrangerades den första år-liga kongressen i Helsingfors. I år hölls kongressen i Reykjavik i slutet av april.

Det här är kanske inte det rätta stället att förklara vad fe-nomenologi är men kort sagt är det en mycket lös fi losofi sk rikt-ning som vill grunda mänskans vetande på hennes erfarenhet av tingen så som de i sig själva är. Ett kännetecknande drag hos fenomenologin är att man inte i förväg, på basis av vetenskapliga eller andra fördomar, vill avgöra huruvida en viss frågeställning är fruktbar eller inte. Det hand-lar mera om vilka erfarenheter en viss frågeställning kan för-knippas med.

Den wittgensteinska fi losofi n som är starkt företrädd inom fi -losofi n vid Åbo Akademi bru-kar inte vanligtvis räknas till fenomenologin. Ändå har de två inriktningarna en hel del be-röringspunkter. Eftersom inte heller den wittgensteinska fi lo-sofi n anser att vetenskapen kan anvisa fi losofi n de relevanta

frågeställningarna fi nns det en klar likhet mellan forsknings-objekten i fenomenologin och i wittgensteinsk fi losofi . Den ana-lytiska fi losofi n är däremot mer orienterad mot vetenskapen.

Temat för årets kongress var fenomenologin och naturen. Underrubrikerna var, som man kan gissa, många: natur och kul-tur, natur och moral, natur och konst, natur och kroppslighet, natur och varat etc. Nivån på fö-redragen var väl som det brukar; de mesta är standardforskning, några föredrag är anmärknings-värt bra och några oförlåtligt trista. Däremot var uppfi nnings-rikedomen då det gäller forsk-ningsteman slående och det här har säkert med den fenomenolo-giska approachen att göra. Men tyvärr tenderar fenomenologin att falla in i den dominerande trenden i fi losofi n där man uttol-kar de viktiga fi losofernas texter i stället för att tänka själv.

Islands otroliga natur utgjorde en bra miljö för kongressen som hade samlat en hel del deltagare. Mest folk kom det givetvis från de nordiska länderna men också en del fenomenologer från andra länder var på plats.

HANNES NYKÄNEN

PERSONALENS VOLLEYBOLL Till-fälligt i Kellonsoittajan KT torsdagar kl. 21.00-22.00 följande dagar: 21.9, 28.9 samt 5.10. Fr.o.m. den 10 oktober igen i Raunist-ula tisdagar kl. 20.30-22.00.

PERSONALENS SPORTDAG Dagen blir troligtvis först vecka 40, närmare info inom kort på webben och till enheternas kontaktper-soner.

NIA Folkhälsan arrangerar fem gånger i Gillesgården fredagar kl. 16.15-17.30 under tiden 6.10-3.11. ÅA-anställda som vill delta skall an-mäla sig till ÅA:s idrottskansli ([email protected] ). ÅA sponsrar del-tagaravgiften.

ISHOCKEY Träningar tillsammans med Åbo universitet i Impi-vaara ishall måndagar och onsdagar kl. 12.00-13.00.

VATTENGYMNASTIK I Åbo simhall onsdagar kl. 20.45-21.30. Första gången 27.9. Deltagaravgiften är 2 euro/gång. Anmälningar till idrottskansliet innan man går första gången.

BÅGSKYTTE/GRUNDKURS I Impivaara torsdag 21.9 kl. 17.00-19.00. Anmälningar till idrottskansliet senast 18.9 kl. 15.00. Deltagar-avgift: 5 euro/person.

vilket för dem är det samma som en universitetsexamen. Och inte bara en. Det är inte ovanligt att ungdomar har två examina från olika inhemska universitet, och dessutom en tredje examen från ett utländskt universitet! Enligt den offi ciella statistiken studerar sydkoreanska ungdomar i medel-tal 14 timmar per dygn, börjande i skolan och slutande vid ett eller fl ere universitetet.

Varför kan då dessa ungdomar inte engelska? Studerar man inte språket i skolan och vid univer-siteten? Jodå, man studerar eng-elska från och med lågstadiets tredje klass. Problemet är, enligt mina sydkoreanska informanter, att praktiskt taget ingen tid ägnas åt kommunikativa övningar. Det viktigaste målet med skolornas språkundervisning är att hjälpa eleverna att klara av kommande inträdesprov, först till gymnasiet och senare till olika universitet. Proven omfattar i sin tur nästan enbart grammatikkunskap och hörförståelse. Detta är således den främsta orsaken till att kore-anerna inte vågar tala engelska: de vill inte demonstrera sin kom-munikativa oförmåga, de vill inte förlora ansiktet inför en främling. Att denna brist mer än väl kom-penseras av deras vänlighet är en annan historia.

ROLF PALMBERGlektor i engelska språkets didaktik,

Åbo Akademi i Vasa


IN MEMORIAM

John Lagström

Förutvarande skattmästaren vid Stiftelsen för Åbo Akademi John Lagström avled den 30 juli. Han skötte det ansvarsfulla VD-uppdraget i Stiftelsen under näs-tan 20 år, det vill säga från 1973 till 1992, då han pensionerades. Före det var han biträ dande skattmäs-tare 1962-72 med Tor-Erik Lasse-nius och Carl Olof Tallgren som chefer. Lagström var jurist till ut-bildningen och inledde sin yrkes-karriär som prokurist i Nordiska föreningsbanken.

Under John Lagströms för-sta och längsta tid i Stiftelsen var Åbo Akademi privat, med ett statsbidrag om 75 procent av de enligt undervisningsministeriet godtagbara utgifterna. Då aka-

demins stora expansion inleddes på 1960-talet uppstod problem för Stiftelsen att fi nansiera res-terande 25-30 procent av utgif-terna. Tidvis, och i synnerhet under de sista åren före akade-mins förstatligande 1981, måste Stiftelsen förbruka av sitt kapital för akademins drift. För den vis-serligen temperamentsfulla men godhjärtade Lagström måste det ha kännts tungt att många gånger säga nej till behjärtansvärda an-slagsäskanden från akademins rektor och konsistorium.

I egenskap av skattmästare deltog John Lagström förstås i de långvariga och svåra förhand-lingarna om akademins förstat-ligande. Hans namn på avtalet med fi nska staten av 26 juni 1981 utgör en höjdpunkt i hans karriär. Avtalet gav akademin möjligheter till fortsatt tillväxt samtidigt som Stiftelsen kunde stabilisera sin ekonomi.

John Lagströms skattmästar-uppdrag underlättades i hög grad av aktiva styrelsemedlemmar och goda medarbetare, särskilt kam-rer Christina Montin. Det gav honom tid också för aktiviteter som låg nära hjärtat. Med entu-siasm och målmedvetenhet ledde han kampanjen för att rädda det världsunika museifartyget Sigyn på 1970-talet. Genom enträget insamlingsarbete, försäljning av t-skjortor m.m. lyckades operatio-nen. Tjugo år senare deltog han

aktivt i projektet att få Daphne till Finland och Åbo. Johns far var sjökapten och segligen var honom alltid kär.

Ett annat av Johns stora intres-sen var teatern. Stiftelsen äger Åbo svenska teaters hus men John nöjde sig inte med att sköta fastighetsfrågorna. Han fungera-de som teaterns ordförande under den långa tiden 1969-83 och hade bestämda synpunkter både på re-pertoar och anställningar.

Verksamheten i Åbo till trots var Korpo John Lagströms fäst-punkt i livet. Han brann för seg-ling och skärgård. Åbo Akademis profi lering under de senaste åren som miljö- och skärgårdsuniver-sitet låg därför i hans anda.

För Åbo Akademi är Stiftelsen utomordentlig viktig. Staten skall givetvis svara för den normala driften av vårt universitet, men Stiftelsen kan hjälpa vid akuta be-hov och ger en guldkant t.ex. för litteraturanskaffningar och topp-forskning. Det var därför följdrik-tigt och välförtjänt att skattmäs-taren John Lagström tilldelades en fi losofi e hedersdoktorshatt vid promotionen 1993. Åbo Akademi hedrar hans minne.

ROGER BROO--------

En minneskonsert till John Lag-ströms minne ordnas i Sibelius-museum 8.10 kl. 10.30. Alla är välkomna!

NYA PUBLIKATIONER

På Åbo Akademis förlag har utkommit:

Eklund, Bertil: Parallella, dynamiska repre-sentationer i gymnasiefysiken. Implementering av ett interaktivt datorverktyg i didaktiska situationer och uppfattning av effektivt lärande. - Diss.: Åbo Akademi. Summary. ISBN 951-765-314-X, 951-765-315-8 (digital), xvi; 445 s. 32,00 euro

Elonheimo, Kalle: Das universale Recht bei Johannes Calvin. Mit besonderer Berücksichtigung seines Naturrechtsverständnisses. - Diss.: Åbo Aka-demi University. ISBN 951-765-320-4, 951-765-321-2 (digital), 202 s. 20,00 euro

Zilliacus, Lars: Finska Hushållningssällska-pets arkiv och skrifter VI. En källa för forskningen. ISBN 951-765-316-6, 951-765-317-4 (digital). 220 s. 20,00 euro

Distribution och försäljning: Oy Tibo-Trading Ab, PB 33, 21601 Pargas, tfn (02) 454 9200, fax (02) 454 9220, www.tibo.net, e-post: [email protected]

Docent Risto Nurmelas (TF) studie The Mouth of the Lord has Spoken: Inner-Biblical Allusions in Second and Third Isaiah har utgivits av University Press of America.


Fotografering av professorer och forskare

Informationsenheten vid Åbo Akademi bygger upp en bildbank för press- och internt bruk. Vi behöver porträttbilder på professorer och fors-kare till vårt persongalleri. Porträttbilderna kan även användas i forskningssammanhang och för forskares meritförteckningar.

Vi har bokat fotografen Robert Seger den 27-28 september 2006 för fotografering och upp-manar alla som har möjlighet att boka en tid. Fotograferingen sker i Meddelandens redaktion (Informationsenheten, Kosmorama 2 vån, Dom-kyrkotorget 3).

Boka en tid via byråsekreterare Janet Ing-man, tfn 4904, [email protected] senast den 22 september.

Brandsläckningskunskaper är något som du kan behöva både på din arbetsplats och hemma!

ÖVNING i hantering av brandsläckare och släckningstäcke

Åbo Akademi ordnar övning i hantering av brandsläckare och släckningstäcke onsdag 20.9 och torsdag 21.9 kl. 9-16.

Övningen ordnas främst som en del av laboaroriesä-kerhetskursen för första årets teknik- och kemistuderande men även andra ryms med och därför kan vem som helst anställd vid ÅA delta. För att undvika rusning och få övning-en att fl yta, ombeds intresserade att anmäla sig till arbe-tarskyddschef John Lassus, per e-post: [email protected] eller per tfn 80 4434.

Övningen görs gruppvis och tar ca en halv timme/grupp i anspråk.

Övningsplats: Humanisticums parkering i nedre ändan av Porthansgatan.

Tid: 20-21.9 kl. 9-16.

MUSIKLIVET VID ÅBO AKADEMI PRESENTERAR SIG I SIBELIUSMUSEUM

PÅ ÅBODAGEN 17.9.2006

Sibeliusmuseum erbjuder traditionsenligt stadens invånare på gratis inträde och levande musik under Åbodagen söndagen den 17 september 2006. Under dagens lopp är det möjligt att bekanta sig med musiklivet inom Åbo Akademi, då ensembler som verkar inom universitetet uppträder jämna timmar i muse-ets konsertsal.

I programmet ingår kvartettsång med medlemmar ur Flora-kö-ren (ca kl. 11) och Brahe Djäknar (kl. 12), cellomusik framförd av medlemmar ur Akademiska Orkestern (kl. 13), sånger med trubaduren och dragspelaren Kalle Kivelä (kl. 14) och spel-manslaget Ostämts folktoner (kl. 15).

Besökare kan också bekanta sig med museets utställningar, bl.a. basutställningen med hundratals instrument från världens olika hörn och den förnyade Sibeliusutställningen, som beskri-ver tonsättarens liv, skapande verksamhet och betydelse som idol och symbol. Dagen till ära presenterar museet också foto-grafi er på åbodansband från 1940 och 1950-talet.

Under Åbodagen är museet öppet kl. 11-16, gratis inträde. Adress: Biskopsgatan 17.

För mera information, vänligen kontakta museipedagog Unna Toropainen, tfn 215 4343, e-post [email protected] .

FORSKARSKOLAN I FAMILJEFORSKNINGSex platser lediganslås från och med 1.1.2007

Forskarskolan för familjeforskning är en nationell, multidiscipli-när forskarskola, där pedagogik, psykologi och samhällsveten-skaper är representerade. Undervisningsministeriet har beviljat forskarskolan (2007-2011) sex forskarplatser, som nu ledig-anslås. Lönen förhandlas på basis av det av undervisningsmi-nisteriet beviljade anslaget och universitetens nya lönesystem

Platserna vid forskarskolan kan sökas av doktorander vid de institutioner vid Jyväskylä universitet (koordinerande univer-sitet), Helsingfors universitet, Joensuu universitet, Tammerfors universitet, Åbo universitet samt Åbo Akademi i Vasa, som deltar i forskarskolan.

Ansökningarna riktas till ledningsgruppen för forskarskolan i familjeforskning och inlämnas senast 16.10.2006 (poststäm-peln räcker) till Kirjaamo, PL 35, 40014 Jyväskylän yliopisto.

Information:www.jyu.fi /perhetutkimuskeskus/tutkijakoulu Forskarskolans ledare, professor Kimmo Jokinen, tfn (014)

260 2870, kimmo.jokinen@yfi .jyu.fi samt koordinator Marianne Notko, tfn (014) 260 2839, marianne.notko@yfi .jyu.fi

Nästa nummer av MfÅA utkommer 29.9 Deadline är 22.9


Seminarium i Åbo, Arken, Fabriksgatan 2Aud. Helikon/Parnassos. fredagen den 6 oktober 2006

SVENSKHET, UTBILDNING OCH MEDBORGARSAMHÄLLE

Seminariet ”Svenskhet, Utbildning och Medborgarsamhälle” vill synliggöra ny kunskap och samla till en diskussion om histo-rieförmedling i skolan. Det är avsett för en historieintresserad allmänhet och för historielärare. Seminariet tillägnas professor emeritus Sune Jungar som den 8 oktober 2006 fyller 70 år. Välkommen!

Program

10.15–10.30 VÄLKOMMEN10.30–12.30 DE FINLANDSSVENSKA LÄROMEDLEN I HIS-TORIA: STATUS OCH POTENTIALprof. Staffan Selander, ”Sociala representationer i historieläro-böcker. Om historiesyn och fi nlandssvenskhet”.FM Janne Holmén, kommentarFM Petter Wallenius, kommentar Läromedelschef Kenneth Nykvist, kommentarDiskussion

12.30–13.30 LUNCH

13.30–14.45 ”TACKSAMHETSSKULDSDEBATTEN”: TEXTER I PEDAGOGISKT ÅTERBRUKprof. Max Engman, ”Presentation av en källpublikation”.

FM Sandra Ström, kommentarFM Jan-Erik Till, kommentarDiskussion

14.45–15.15 KAFFE

15.15–16.30 UTBILDNING, PEDAGOGER OCH LOKALSAM-HÄLLEFM Anette Johansson, ”En lärarinna möter sitt folk”.FM Jennie Barck, ”Lärare och föreningsliv i ett österbottniskt lokalsamhälle”.FD John Strömberg, ”Utbildning och lokalsamhälle. Aspekter på systematiseringen av det svenska läroverket i Finland ca 1880-1920”. Diskussion

16.30–17.45 NATION OCH MEDBORGARSAMHÄLLE FM Elisabeth Stubb, ”’Finland i 19de seklet’ – etableringen av en nationsbild”.FD Thomas Westerbom, ”Arkitektur och politik – lantdagens hus och representationsreformen”.FD Peter Stadius, ”Den breda Nord. Aspekter på det sena 1800-talets nordiska bildningsväsende”.Diskussion

Arrangörer: forsknings- och publikationsprojektet ”Svenskt i Finland – en lång historia” och historieämnet vid Åbo Akademi i samarbete med ”Finlands Svenska Historielärare”.

De som vill ha lunch ombedes anmäla sig till seminariets sekre-terare Jonas Ahlskog ([email protected] ), tfn 050-514 7297

SUOMEN LUONNONVARAIN TUTKIMUSSÄÄTIÖN

vuoden 2007

TUTKIMUSAPURAHATApurahoja myönnetään innovatiivisiin tutkimusideoihin, joilla pyritään uusiin päänavauksiin Suomen luonnonvaro-jen tuoton ja käytön kehittämiseksi. Rahoitusta voidaan myöntää useammalle vuodelle, mutta vain vuodeksi kerral-laan. Mahdollinen uusi myöntöpäätös edellyttää aina uutta hakemusta sekä selvitystä tutkimuksen edistymisestä.

Apurahaa myönnetään tutkijan hakemuksesta vuotuisi-in palkkakustannuksiin sekä matka- ja muihin tutkimusku-luihin. Myönnettävä apuraha sisältää lakisääteiset eläke- ja tapaturmavakuutukset. Työnantajana toimii tutkimuksen suorituspaikka, joka voi olla yliopisto, tutkimuslaitos tai vastaava. Apurahat mahdollistavat myös tutkimuksen ul-komailla.

Uusittu hakemuslomake on noudettavissa säätiön koti-sivulta www.luovasaa.saunalahti.fi

Hakemus jätetään yhtenä allekirjoitettuna kappaleena liitteineen, sekä sähköisenä versiona, joka lähetetään osoitteeseen [email protected]

Sähköpostin otsikoksi on laitettava vastuullisen tutki-jan nimi. Hakemuksien liitteineen on oltava perillä sää-tiön toimistossa, Salomonkatu 17 A, 00100 Helsinki, perjantaina 29.9.2006 klo 16.00 mennessä. Myö-hästyneitä tai puutteellisia hakemuksia ei käsitellä. Apurahojen myöntämisestä päätetään joulukuussa ja päätöksestä ilmoitetaan apurahan hakijalle kirjeellä.

Lisätietoja saa säätiön toimistosta puh. (09) 836 1355.

Stockholms Universitetsöker

PROFESSOR I MEDIE- OCH KOMMUNIKATIONSVETENSKAP

(ref nr SU 611-1815-06)

Arbetsuppgifter: Innehavaren skall bedriva egen forskning, handleda inom forskarutbildningen och undervisa på – företrädesvis – högre nivåer. Administrativa uppgifter och uppdrag kan ingå i anställningen. Professorn förväntas utöva ett vetenskapligt ledarskap inom ämnet samt företräda ämnet nationellt och internationellt och ta initiativ till externfi nansierade forskningsprojekt vid institutionen.

Anställningens ämnesområde är Medie- och kommunikationsve-tenskap. Medie- och kommunikationsvetenskapen omfattar det veten-skapliga studiet av den medierade kommunikationens institutionella och samhälleliga villkor, dess innehåll, uttrycksformer och produk-tionsprocesser samt dess betydelse för individ, kultur och samhälle.

För behörighet till befattningen krävs visad vetenskaplig och pe-dagogisk skicklighet, båda väl dokumenterade.

Närmare upplysningar lämnas av prefekten, Göran Leth, tfn +46-8-16 4443 (e-post: [email protected].)

Ansökan ska vara utformad i enlighet med anvisningarna som fi nns tillgängliga på: www.su.se/nyanstallning. Sökande rekommen-deras även att ta del av dokumentet Meritering för anställning som lärare som fi nns på samma www-adress. Observera att maximalt 10 vetenskapliga arbeten får insändas för bedömning.

Då fl ertalet av lärarna vid institutionen är män, ser vi gärna kvinn-liga sökanden.

Välkommen med Din ansökan (med angivet ref nr) senast den 31 oktober 2006 till:

Stockholms universitet, Registrator/PA, 106 91 Stockholm.


Meddelanden från Åbo Akademi ges ut av Åbo Akademi. Tid-ningen utkommer under ter-minerna varannan fredag och sänds till huvuddelen av aka-demins anställda samt bl.a. till massmedia, till universitet och högskolor i Norden, till kommu-ner, bibliotek och gymnasier i Svenskfi nland, till medlemmar i Akademiföreningen Åbo Aka-demiker r.f. och till vissa per-soner verksamma inom politik, förvaltning och näringsliv.

REDAK TION

Peter Sandström, chefredaktörtfn (02) 215 4693e-post: [email protected]

Michael Karlsson, redaktör(tjänstledig)

Jesper Alm, redaktör (vik.)tfn (02) 215 4715e-post: [email protected]

REDAK TÖR I VASA

Nina Dahlbäcktfn (06) 324 7452e-post: [email protected]

ADRESS

Åbo Akademi,Domkyrkotorget 3,20500 Åbo.Telefax: (02) 251 7553

E-POST

[email protected]

W W W

www.abo.fi /meddelanden

ANSVARIG UTGIVARE

InformationschefThurid Erikssontfn (02) 215 4124e-post: [email protected]

Tidningen trycks av Åbo Akademis tryckeri och upplagan är 4 800 ex.

ISSN 0359-8632 Åbo 2006

Forskningsstipendier Stiftelsens för Åbo Akademi forskningsinstitut lediganslår för år 2007, under förutsätt-ning att Stiftelsens för Åbo Akademi delegation beviljar medel härför, forskningssti-pendier att i första hand sökas av personer med anknytning till Åbo Akademi. Forsk-ningsstipendierna är avsedda för forskning på heltid (tjänstledighet krävs) under 3-12 månader. Stipendiesumman är 1.300 euro/månad för magister eller motsvarande, 1.400 euro/månad för licentiat och 1.500 euro/månad för person med doktorsgrad. Om stipendiet utnyttjas för forskning utomlands är stipendiesumman per månad 50% högre. Stipendierna utbetalas i månatliga rater och bör utnyttjas under år 2007.

Ansökningarna riktas till styrelsen för Stiftelsens för Åbo Akademi forskningsinsti-tut och bör vara institutet tillhanda senast tisdagen den 17 oktober 2006 kl. 15.00, adress Biskopsgatan 13, 20500 Åbo.

Blanketter för ansökan om forskningsstipendium (A och F) erhålls från:1) Forskningsinstitutets kansli, e-post [email protected] tfn 02-215 4477 (kl. 10-12, 13-15), fax 02-215 44902) Forskningsinstitutets hemsida, http://www.abo.fi /stiftelsen/forskning/3) Åbo Akademi, Strandgatan 2, 65100 Vasa, tfn 06-*3247 111 (kl. 8-16).

Anskaffning av vetenskaplig litteraturUr Gösta Branders’ forskningsfond lediganslås 17.000 euro att sökas av enskilda forskare vid Åbo Akademi för anskaffning av sådan vetenskaplig litteratur som be-hövs för egen forskning. Litteraturen anskaffas av Åbo Akademis bibliotek och ställs till den sökandes förfogande.

Ansökningarna riktas till styrelsen för Stiftelsens för Åbo Akademi forskningsinsti-tut och bör vara institutet tillhanda senast tisdagen den 17 oktober 2006 kl. 15.00, adress Biskopsgatan 13, 20500 Åbo.

Blankett för ansökan om anskaffning av vetenskaplig litteratur (L) erhålls från:1) Forskningsinstitutets kansli, e-post [email protected] tfn 02-215 4477 (kl. 10-12, 13-15), fax 02-215 44902) Forskningsinstitutets hemsida, http://www.abo.fi /stiftelsen/forskning/3) Åbo Akademi, Strandgatan 2, 65100 Vasa, tfn 06-*3247 111 (kl. 8-16).

Närmare uppgifter ges på Forskningsinstitutets kansli, tfn 02-215 4477 (kl. 10-12, 13-15) och av institutets sekreterare Martina Björklund, tfn 02-215 4759.

Introduktionskurs i KDS KarateBekanta dig med en annorlunda karatestil! Kom i form och lär dig självförsvar! Du behöver endast mjuka byxor och t-skjorta.

Träff måndagen den 2 oktober kl. 19 vid Statens Ämbetshus, Självständighets-plan 2. Vi samlas på parkeringsplatsen bakom huset.

Vi tränar måndagar kl. 19-20.30 och torsdagar kl. 20.30-22. Avgift: 25 euro plus ÅA:s motionsavgift/läsår.Mera information: www.abo.fi /~akds eller huvudinstruktör Emma Wester (svart

bälte), tfn 050-505 2090, e-post: [email protected]

Önskas hyra Skötsam studerande önskar hyra etta i Åbo centrum. Tfn 040-577 8559, eller

[email protected]

Skötsam, pensionerad dam önskar hyra tvåa i Åbo för längre tid. Tfn 02-232 8676 eller 040-563 6107 (dottern)

från Åbo Akademi Nr 12 15.9.2006

Hur mäta effektivitet?Nytt forskningsprojekt i samarbete

med den marina industrin

Professor Kim Wik-ström (t.v.) och forskare Thomas Westerholm ser projektet M-Net som en stor utmaning.

I samband med årets bokmässa arrangeras också den traditionella vetenskapsmässan där höstens teman är ve-tenskapsutbildning för barn, astronomi, natur-vetenskaperna i dag, hälsa och mat samt den judiska kulturen.

Mässan arrangeras i år för sjätte gången och är ett sätt att göra vetenskapen bekant för allmänheten. Under mässan ställer veten-skapsproducenterna ut sina alster och pre-senterar sig och sin bransch för alla intres-serade.

Åbo Akademi samarbetar under mässan med Åbo universitet och Åbo handelshögskola. De har tillsammans en monter med olika teman från var-je universitet. Åbo Akademis tema är i år miljön, fi skeforskningen och vattenrening.

– Temat är aktuellt i och med rapporterna som kommer in om Östersjöfl orans och faunans kata-strofala tillstånd, säger informationschef Thurid Eriksson. Vi vill med vårt tema visa att alla kan påverka miljön.

Tivolitema för barnenEtt av vetenskapsmässans teman för i år är ve-tenskapsutbildningen för barn. Syftet är att på ett lättsamt sätt presentera forskning och vetenskap för barnen.

– Vår del av montern kommer att innehålla mikroskop, akvarier fyllda med såväl friska som sjuka fi skar samt en wc som skall simulera hur vattnet rör sig från toaletten genom reningsverken ut i havet, säger Rolf Niskanen som bygger upp montern och sköter den praktiska biten.

Niskanen berättar att alla bitar i krets-loppet är represen-terade och forskare och annan personal kommer att fi nnas på plats för att infor-mera och berätta för barnen ifall frågor uppkommer.

– Barnen kan med hjälp av mikrosko-pen exempelvis se på fi skarna och föl-ja med hur dagens forskning går till, säger Niskanen. Det är viktigt att barnen får röra och använda allt för annars kan det bli tråkigt.

Enligt Niskanen och Eriksson vill ÅA på det här sättet öka intresset för forskning och vetenskap. Det gäller att ha ett roligt tema som är uppbyggt kring barnen och deras spontana medverkan.

Populariserad forskningPopularisering har ofta haft en dålig klang bland forskarna i den vetenskapliga världen. I och med minskade resurser har det blivit viktigt att synas också utanför de vetenskapliga kretsarna ifall man vill få fortsatt fi nansiering.

– Forskarna har varit positivt inställda till mäss-san, säger Eriksson. Det har varit lätt att få med dem och det har varit ett gott samarbete.

Forskningsassistenterna som kommer att fi n-nas på plats under mässan får nu en ypperlig chans att träna på att konkretisera sitt ämne.

– Det skall bli ett sant nöje att visa upp oss på mässan, säger Eriksson. Vi arbetar för att det blir ett lärorikt äventyr för både föräldrar och barn.

JESPER ALM

Vetenskap för små och stora

Documents

Hur mäta effektivitet?web.abo.fi/meddelanden/pdf/Meddelanden_2006_12.pdf · 2006. 9. 14. · pers. Q Personalen vid Åbo Akademi har från och med hösten möjlighet att sammanställa