Hur används nationella riktlinjer för psykosociala ... · I dag finns det t.ex. ingen samlad information om exakt hur många enheter är berörda – och därför är det svårt

Hur används nationella riktlinjer

för psykosociala insatser med inriktning på schizofreni och schizofreniliknade tillstånd

år 2012?

En sammanställning av nulägesenkät 2012 från projektet Bättre Psykosvård

En sammanställning av nulägesenkät 2012 från projektet Bättre Psykosvård Sida 2 av 26

Innehåll

Bakgrund ................................................................................................................................. 5

Sammanfattning ..................................................................................................................... 3

Fakta om enheterna ............................................................................................................... 6

Vårdprogram ........................................................................................................................... 7

Uppföljning av patienter med schizofreni- och psykossjukdomar .................................... 8

Så här arbetar enheterna med brukarinflytande ................................................................. 9

Arbetet med de nationella riktlinjerna ................................................................................ 10

Insatserna ............................................................................................................................. 11

Hur insatserna används beroende på prioritet .................................................................. 11

Hur insatserna med prioritet eller rekommendation 1 används ................................... 12









Hur insatserna med prioritet eller rekommendation 10 används ................................. 20

Kommuner ............................................................................................................................ 21

Bilaga 1 .............................................................................................................................. 22

Bilaga 2 .............................................................................................................................. 22

Bilaga 3 .............................................................................................................................. 26


Sammanfattning Den här rapporten ger oss en bild av hur enheter runt om i Sverige arbetar med de nationella riktlinjerna. Bilden är inte fullständig och vårt mål är att fortsätta kartlägga vården för patienter med schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd. Ingen samlad information om enheter

I dag finns det t.ex. ingen samlad information om exakt hur många enheter är berörda – och därför är det svårt att bedöma svarsfrekvensen (122 svar från 20 av totalt 21 landsting och regioner).

Bilden är framförallt oklar på landstingsnivå eftersom för få enheter svarat i förhållande till befolkning och storlek. Något som bör tas med i beräkningen när man läser sammanställningen. Stora skillnader i landet

Enkäten visar att det är stora skillnader mellan hur de nationella riktlinjerna används i landet. Det kommer inte att bli möjligt för alla enheter i Sverige att använda sig av samtliga riktlinjer från Socialstyrelsen eftersom befolkningsunderlag, kunskap, finansiella resurser och inte minst patientens behov skiljer sig åt. Låg registrering i PsykosR och Kvalitetsstjärnan

Av resultatet framgår att 41 procent registrerar i kvalitetsregistret PsykosR och 26 procent registrerar i Kvalitetsstjärnan. Hälften arbetar nära brukarna

Knappt 50 procent av enheterna har svarat att de har brukarenkäter eller intervjuer – och 47 procent har brukarråd. Flest svar från öppenvårdsenheter

Det är till största delen öppenvårdsenheter som svarat på enkäten (83 procent). Cirka 81 procent anger att de har någon form av skriftligt vårdprogram inom sin verksamhet, landsting eller region för personer med schizofreni, psykossjukdom eller personer som nyinsjuknat i psykossjukdom. Uppföljning med möten

Uppföljning av patienten sker till 92 procent genom ett individuellt möte. 82 procent säger sig ha en samverkan mellan kommun och landsting. Besök från öppenvården mest populärt

Den insats som flest enheter arbetar med är ”Besök av personal från öppenvård innan utskrivning från slutenvård” som har prioritet 3 och används av 110 enheter. Medan ”Musikterapi” som har prioritet 4 endast används av 6 enheter (se bilaga 4).


Jämförelser mellan landstingen I snitt erbjuds drygt 26 olika insatser i landet per landsting. Men skillnaderna mellan antalet och vilka insatser som erbjuds i de olika landstingen är relativt stora, så informationen har begränsat värde.

Det finns flera parametrar som man bör ha i åtanke när man gör jämförelser mellan landstingen (se separat dokument som kan beställas från projektet). Organisation och befolkningsstruktur varierar. Dessutom har de flesta landsting flera sjukhus som antingen drivs i offentlig eller privat regi och har sina egna organisationer och strukturer.

Insatser per landsting

Fyra insatser används av samtliga landsting som svarade och de har prioritet 1, 2, 3 respektive 5.

Sju insatser används av 19 landsting, av dessa har en prioritet 1 och en prioritet 3. De övriga fem har prioritet 5-10. Mer information finns i kapitlet ”Hur insatserna används beroende på prioritet” tillsammans med grafer över samtliga insatser och prioritetsordning.

Totalt antal insatser i landet

Alla insatser i Socialstyrelsens riktlinjer är prioriterade från 1-10, där 1 är viktigast.

Enligt figur 0 illustrerar antal insatser i landet. Informationen inom parentes t.ex. “Prio 1 (5 st)” anger med andra ord att det finns 5 insatser som bedöms vara viktigast.

Att prioritet 3 sticker ut kan förklaras med att den har flest insatser, 8 stycken. Prioritet 10 och prioritet 1 har lika många insatser, men prioritet 10 har fler enheter som arbetar med dessa insatser.

Man kan förvillas att tro att patienten erbjuds fler alternativ i ett landsting med ett tätt befolkningsunderlag som kan erbjuda nästan samtliga insatser av en viss prioritet. Tittar man däremot på enhetsnivå ser man att det kanske bara finns en eller två enheter som aktivt arbetar med samtliga insatser, trots att det kan vara över femton enheter som svarat på enkäten. Anledningen till skillnaden ger inte sammanställningen svar på, men vår förhoppning är att få kunskap om detta under projektets gång.

Figur 0 – Populäraste prioriteringarna – alla enheters svar


Vad är projektet Bättre psykosvård Via medel från Socialdepartementet har projektet ett uppdrag att under tre år stötta enheter i landet som jobbar med psykosvård i sitt arbete med implementeringen av de nationella riktlinjerna. Projektet är organisatoriskt förlagt till kvalitetsregistret PsykosR (Psykosregistret) och huvudman är Uppsala läns landsting. Till stöd för enheterna finns ett antal processledare runt om i landet med uppgift att finnas till hands för enheterna i implementeringsarbetet. Mer information om projektet finns på www.battrepsykosvard.se.

Bakgrund Under våren 2012 fick ett antal enheter som arbetar med psykosvård i Sverige en enkät från projektet Bättre psykosvård. Vi ville få en första överblick över hur man arbetar med Socialstyrelsens nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd – och vilken typ av hjälp eller stöd som enheterna behöver för att implementera dem.

Den här rapporten sammanfattar läget och vänder sig till alla i Sverige som arbetar med patienter som har psykossjukdom och med de nationella riktlinjerna.

Det är viktigt att få en så heltäckande bild som möjligt för att kunna följa utvecklingen både lokalt, regionalt och nationellt över tid. Målet är det ska leda till att patienter med psykossjukdom får en ännu bättre och mer evidensbaserad vård – oavsett var i landet man bor. Om enkäten Enkäten skickades ut till 585 enheter runt om i landet och av dessa svarade 158 enheter. Tretton av dessa svar har sållats bort eftersom de bara haft en eller ingen patient med psykossjukdom under 2011.

Totalt svarade 23 slutenvårdsavdelningar och i denna rapport har deras svar räknats bort eftersom flertalet av dessa patienter även är inskrivna på de olika öppenvårdsenheterna. Sammanställningen bygger därför på de kvarvarande 122 enheternas svar från 20 av 21 landsting och regioner (i sammanställningen använder vi genomgående begreppet landsting).

Socialstyrelsens nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd kom ut 2011 och består av 43 olika insatser. De är indelade i tolv huvudområden och beskrivs mer i kapitlet ”Arbetet med de nationella riktlinjerna”. Information om enskilda landsting Utöver denna rapport finns också mer detaljerad information om varje enskilt landsting. Den kan beställas direkt från projektet som ett separat dokument som fokuserar på vårdprogram och uppföljning.

Ett stort tack Enkätsvaren ger en fingervisning om hur enheterna arbetar med de nationella riktlinjerna – och lärdomarna kommer att användas i vårt fortsatta arbete inom projektet Bättre psykosvård. Vår ambition är att underlätta för ett fortsatt kunskapsutbyte mellan enheterna – och även erbjuda olika former av utbildningar. Ett stort tack till alla er som tagit er tid att besvara enkäten och lämna synpunkter på rapporten.


Fakta om enheterna Av de enheter som svarat är 102 öppenvårdsavdelningar och 20 är blandade sluten- och öppenvårdsenheter. Inriktningen på de enheter som svarat är till största delen subspecialiserade enbart på psykos (55 enheter).

44 enheter anger att de arbetar med allmänpsykiatrisk verksamhet, elva är allmänpsykiatrisk verksamhet med inriktning på psykos, sju är rättspsykiatriska avdelningar och fem är barn- och ungdomspsykiatriska enheter.

Totalt uppger de svarande enheterna att de under 2011 har haft drygt 71 000 patienter inom sina samlade enheter, varav närmare 22 700 är patienter med psykossjukdomar.

Patientunderlaget skiljer sig markant över landet. Från över 15 000 patienter i Skåne varav nära 4 000 patienter med psykossjukdomar, till Jämtland med närmare 280 patienter, varav närmare 80 patienter med psykossjukdomar.

Som beskrivits ovan under rubriken ”Befolkningsunderlag” så är sannolikheten stor att inte alla enheter inom landstingen har svarat på enkäten – och därför visar siffrorna inte totalen per landsting. Detta är nuläget under den första delen av året 2012 för de enheter som besvarat enkäten.

Figur 2 - Typ av verksamhet


Vårdprogram Totalt har 99 enheter angivit att de har ett skriftligt vårdprogram i sin verksamhet, landsting eller region för personer med schizofreni, psykossjukdom eller personer som nyinsjuknat i psykossjukdom.

Vid frågan om vilken typ av vårdprogram man har svarar 69 att de har ett program för psykosvård, 66 har ett program för schizofreni och liknande, 51 enheter har program för nyinsjuknade och 16 har vårdprogram för tidiga tecken. Dessutom har 17 enheter program för rehabilitering och 13 har speciellt vårdprogram för patienter som har en både psykos och missbruksproblem.

Observera att flera alternativ är möjliga i figur 3 nedan.

Figur 3 – Typ av vårdprogram


Uppföljning av patienter med schizofreni- och psykossjukdomar Det finns två typer av uppföljningar som överväger jämfört med andra aktiviteter. 92 procent uppgav att behandlaren följer upp genom individuella möten med patienten och 82 procent av enheterna säger att de samverkar med kommunen.

Nästan hälften, 48 procent, uppger att de har en skriftlig checklista. 41 procent anger att de registrerar i kvalitetsregistret PsykosR och 26 procent registrerar i Kvalitetsstjärnan.

Observera att flera alternativ är möjliga i figur 4 nedan.

På frågan om man gör kontinuerliga analyser och rapporter av patientens utveckling, svarade bara 38 procent positivt på frågan och 60 procent svarade nekande (se figur 4:1 nedan).

Figur 4:1 – Analys patientutveckling

Figur 4 – Uppföljning


Så här arbetar enheterna med brukarinflytande Av de 122 enheter som är med i sammanställningen har 60 svarat att de har brukarenkäter eller intervjuer och 57 att de har brukarråd. 38 enheter har angivit att brukare deltar vid fortbildning av personal och 15 har fokusgrupper med brukare.

Att ha brukare representerade i ledningsgruppen är mindre vanligt, 13 enheter uppger detta alternativ.

En relativt stor andel, 41 enheter, uppger att de jobbar med andra former av brukarinflytande, och 18 anger att de inte använder sig av något av de alternativen som fanns i enkäten. Observera att flera svarsalternativ har varit möjliga.

Figur 4:2 – Analys patientutveckling


Arbetet med de nationella riktlinjerna Socialstyrelsens nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd kom ut år 2011 och består av 43 olika insatser (där används både orden insats och åtgärd, men här använder vi enbart ordet insats). Insatserna är indelade i 12 huvudområden. I enkäten har utgångspunkten för frågorna varit den skrift för riktlinjerna som heter ”Socialstyrelsens nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd 2011 - stöd för styrning och ledning” och den tillhörande bilagan ”Bilaga 1: Tillstånds- och åtgärdslista”. De 43 insatserna har i enkäten delats upp i två olika frågor eftersom enkäten bara skickats ut till landstingen. Det innebär att trettiosju av frågorna till största delen faller inom landstingens ansvarsområde och sex frågor inom kommunernas område. I de fall frågorna berör kommunerna har frågeställningen varit om landstingen känner till hur kommunerna arbetar med dessa insatser. Detta redovisas separat under kapitlet ”Kommunerna”. Vad är insatser och prioritet?

De nationella riktlinjerna är uppdelade i tolv huvudområden. Under dessa tolv huvudområden ligger insatserna som varierar i antal under varje huvudområde. Varje insats är graderad med prioritetsordning mellan 1-10. Insatser som har ett lågt tal (t.ex. 1, 2 och 3) anses viktigare än de med ett högre tal (8, 9 och 10). Detta baseras på en avvägning inom tre områden:

• evidensbaserad kunskap om effekten • tillståndets svårighetsgrad i form av kvarvarande symptom, nedsättning av

funktionsförmåga eller behov av kompenserande åtgärder • bästa tillgängliga kunskap om insatsens kostnadseffektivitet eller kostnad

För att få en detaljerad lista över huvudområden och insatser, se bilaga 1. Landstingen

Totalt har 20 landsting eller regioner av 21 svarat på enkäten (Gotland svarade inte). Ett fåtal har uppgivit att de inte tar emot patienter med psykossjukdomar eller inte haft någon eller endast en patient med psykosdiagnos under 2011. Dessa svar har sållats bort. I denna rapport har även slutenvårdens svar räknats bort eftersom flertalet av enheternas patienter är inskrivna på öppenvårdsenheter. Totalt har 23 slutenvårdsavdelningar svarat och sammanställningen bygger på de kvarvarande 122 enheternas svar. Ytterligare detaljinformation om varje enskilt landsting kan beställas direkt från projektet.


Insatserna Om man gör ett snitt över hela landet, erbjuds drygt 26 olika insatser. Som framgår nedan blir detta inte speciellt betydelsefullt eftersom skillnaderna mellan de olika landstingen är relativt stora (se figur 5).

Längre ner i sammanställningen presenteras även i korthet de skillnader som kan förekomma mellan enheter i ett län.

Hur insatserna används beroende på prioritet Enligt stapeldiagrammen nedan är det stora skillnader mellan de insatser som har högst prioritet enligt de nationella riktlinjerna – och vad man faktiskt använder sig av ute i landet. Diagrammen visar vilka insatser som erbjuds någonstans inom ett visst landsting. Det ger inget svar på om insatsen kan erbjudas av samtliga eller endast ett fåtal av enheterna. Med andra ord kan erbjudandet skilja sig åt för respektive enskild enhet inom landstinget. I landsting med ett tätt befolkningsunderlag kan man till exempel erbjuda uppemot ett trettiotal insatser inom länet. Tittar man däremot på enhetsnivå kan man se att det bara är två eller tre av dessa insatser som kan erbjudas i hela länet. Anledningen till skillnaden ger inte sammanställningen svar på, men förhoppningen är att få kunskap om detta under projektets gång. Projektets processledare har i uppgift att stötta och sprida kunskap om olika insatser, men också att ta reda på vilka svårigheter enheterna stöter på när de ska implementera de nationella riktlinjerna.

Figur 5 – Insatser som erbjuds per landsting


Hur insatserna med prioritet eller rekommendation 1 används Av de högst prioriterade insatserna med prioritet 1 används en av samtliga landsting: Familjeinterventioner för att minska stress i familjen och förebygga återfall.

Nedan framgår hur många enheter runt om i landet som använder sig av insatserna.

Tillstånd Antal enheter

Familjeinterventioner för att minska stress i familjen och förebygga återfall.

94

När det är möjligt ges utbildning till personen och närstående gemensamt.

102

Integrerad psykologisk terapi – kognitiv träning (IPT-k) /strukturerad gruppterapi.

25

Individanpassat stöd till arbete på den öppna arbetsmarknaden (individual placement and support, IPS-modellen).

21

Intensiv case management enligt ACT-modellen (Assertive community treatment).

23

Figur 6 – Antal landsting som använder prio 1


Hur insatserna med prioritet eller rekommendation 2 används För insatser med prioritet 2 uppger 19 av 20 landsting att de aktivt arbetar med två av de tre insatserna. När det gäller individanpassat stöd enligt IPS-modellen är andelen lägre.

I tabellen nedan framgår hur många enheter runt om i landet som använder sig av insatserna. Tillstånd Antal enheter

Påminnelse om besökstider i olika former. 101

Ett självständigt liv (ESL)/individuellt eller i grupp. 72

Individanpassat stöd till arbete enligt IPS-modellen (Individual placement and support).

20

Figur 7 – Användandet av prio 2


Hur insatserna med prioritet eller rekommendation 3 används Prioritet 3 har flest insatser med sina åtta. Av dessa används två av samtliga svarande landsting medan flertalet används av över 60 procent.

I tabellen nedan framgår hur många enheter runt om i landet som använder sig av insatserna.


Besök av personal från öppenvård innan utskrivning från slutenvård.

110

Kognitiv beteendeterapi individuellt. 98

Krisintervention i hemmet. 80

Anpassat föräldrastöd. 67

Delat beslutsfattande som metod för vård- och stödplanering. 72

När det inte är möjligt med gemensam, ges utbildning enbart till närstående.

78

ACT-team med familjeinterventioner och social färdighetsträning. 19

Information till allmänläkare om tidiga tecken. 26



Hur insatserna med prioritet eller rekommendation 4 används Störst skillnad i användningen av insatser står de som har prioritet 4 för. Alla utom två arbetar med insatsen ”Mindre intensiv Case Management enligt resursmodellen”. Däremot använder ett fåtal ”Illness Management Recovery (IMR)” eller ”musikterapi”.



Mindre intensiv case management enligt resursmodellen. 68

Illness management and recovery (IMR); en strukturerad gruppbehandling.

8

Musikterapi (vid behov av icke verbal psykologisk metod). 6



Hur insatserna med prioritet eller rekommendation 5 används Insatser som ska hjälpa patienter med missbruksproblem och psykossjukdom har en hög användning och används av 19 landsting. Samverkan i integrerade team för behandling av både missbruk och psykossjukdom används av 15 landsting.



Psykosociala insatser mot missbruket samtidigt med behandling av psykossjukdomen.

84

Samverkan i integrerade team för behandling av både missbruket och psykossjukdomen.

55

Hur insatserna med prioritet eller rekommendation 6 används Under prioritet 6 finns bara en insats: tekniska hjälpmedel för att påminna om medicin, passa tider etc. som kan kompensera vid kognitiva brister. Här uppger 19 landsting att de erbjuder denna insats och totalt används den av 75 enheter.



Hur insatserna med prioritet eller rekommendation 7 används För insatser med prioritet 7 finns en viss skillnad i utbredning. Nio landsting erbjuder utbildning till personen och närstående gemensamt. 17 landsting ger utbildning till nyckelpersoner inom skola och liknande om tidiga tecken på psykos, och alla 20 erbjuder utbildning om sjukdomen till närstående om det inte är möjligt att göra tillsammans med patienten.

Åtta landsting säger sig ge stöd till patienten enligt modellen ”supported education”.



När det är möjligt med gemensam utbildning, ges utbildning enbart till närstående.

15

Information om tidiga tecken till allmänheten, nyckelpersoner inom skola etc.

32

När det är inte är möjligt med gemensam utbildning, ges utbildning enbart till personen.

86

Stöd till den enskilde enligt modellen ”supported education”. 21



Hur insatserna med prioritet eller rekommendation 8 används

Av de två insatser som har prioritet 8 är det hela 19 landsting som erbjuder sina patienter förmedling av problemlösningsfärdigheter och 13 landsting som anger att de kan ge sina patienter bildterapi.



Förmedling av problemlösningsfärdigheter. 75

Bildterapi (vid behov av icke verbal psykologisk metod). 23



Hur insatserna med prioritet eller rekommendation 9 används

Prioritet 9 har två insatser som båda har en stor utbredning i landet. Samtliga landsting utom ett erbjuder basal kroppskännedom och sjutton arbetar med avledande tekniker för att hantera psykossymptom.



Behandling med Basal kroppskännedom. 50

Avledande tekniker för att hantera psykossymtom. 54



Hur insatserna med prioritet eller rekommendation 10 används Alla utom ett landsting använder mindre intensiv case management och 18 använder stödterapi, psykodynamisk psykoterapi och arbetslivsinriktad rehabilitering enligt arbetsförberedande träningsmodeller. 13 av landstingen erbjuder utbildning enbart till personen när det är möjligt med gemensam utbildning.



Mindre intensiv case management. 68

När det är möjligt med gemensam utbildning, ges utbildning enbart till personen.

23

Stödterapi. 75

Psykodynamisk psykoterapi. 69

Arbetslivsinriktad rehabilitering enligt arbetsförberedande träningsmodeller.

48



Kommuner Sex av de fyrtiotre insatserna är direkt riktade mot kommunernas arbete med patientgruppen. Kommuner i Sverige har inte besvarat enkäten, men landstingens enheter har fått frågan om de genom sitt samarbete med kommunerna känner till om deras kommuner arbetar med de här insatserna.

Svaren ger information om vad enheterna ute i landet anser sig veta i ett nuläge. Svaren får ett värde när de kan jämföras med kommunernas svar på samma frågor. Detta kommer att ske i efterhand när samarbetet utökas mellan landsting, kommuner och projektet. Vad uppfattar landstingen att kommunerna använder för insatser

Som presenteras i grafiken ovan är det relativt stor skillnad mellan hur mycket man tror att kommunerna i Sverige arbetar med de sex insatserna. Det är viktigt att hålla i minnet att det bara är 122 enheter i landet som har svarat på enkäten. Därför finns det ingen garanti för att svaren ger en bild av verkligheten som kommunerna ser det. Vad grafen däremot visar är en bild av vad enheterna säger sig känna till om hur kommunerna arbetar med insatserna. Grafen bygger på det totala antalet svar från enheterna i landet som sedan har givits ett medelvärde baserat på antalet kommuner.

Figur 17 – Vad tror landstingen att kommunerna använder för insatser


Bilaga 1

Huvudområden och insatser Inom parentes anges prioritetsordning samt där så anges även bör/kan/kan i undantagsfall rekommendation, liksom ansvarig part/parter.

A. Tidiga åtgärder för nyinsjuknade

1. Information till allmänhet, nyckelpersoner inom skola, primärvård etc. och samtidig tillgång till lättillgänglig psykiatrisk bedömning (7)

2. Utbildning av allmänläkare i tidig upptäckt av psykostecken, samt tillgång till direkt hänvisning till specialteam (3, bör, hälso-och sjukvården)

3. Samordnade åtgärder enligt ACT-modellen dvs. Assertive Community Treatment (3, bör, hälso-och sjukvården)

B. Åtgärder för att öka individens deltagande i vård och omsorg

4. Påminnelser om besökstider i olika former (2)

5. Personlig kontakt med personal från öppenvård och socialtjänst innan utskrivning från slutenvård (3, bör, hälso-och sjukvården och socialtjänsten)

6. Tekniska hjälpmedel som kompenserar kognitiva brister (6)

C. Åtgärder för att öka individens inflytande och delaktighet

7. SDM dvs. Shared Decision Making – en modell för delat beslutsfattande (3, bör, hälso-och sjukvården och socialtjänsten)

D. Psykopedagogiska åtgärder för att ge kunskap om sjukdomen

8. Psykopedagogisk utbildning enbart av personen, när det inte finns möjlighet till gemensam utbildning med anhöriga (7, bör, hälso- och sjukvården och socialtjänsten)

9. Psykopedagogisk utbildning enbart av personen, trots att möjlighet till gemensam utbildning med anhöriga finns (10)

10. Psykopedagogisk utbildning gemensamt av personen och anhöriga, som har kontakt (1, bör, hälso- och sjukvården och socialtjänsten)

11. Psykopedagogisk utbildning enbart av anhöriga, när det inte finns möjlighet till gemensam utbildning med personen (3, bör, hälso- och sjukvården och socialtjänsten)

12. Psykopedagogisk utbildning enbart av anhöriga, trots att möjlighet till gemensam utbildning med personen finns (7)

13. Psykopedagogisk åtgärd om sjukdomshantering enligt IMR-modellen dvs. Illness Management and Recovery (4, bör, hälso- och sjukvården och socialtjänsten)

E. Familjeinterventioner för att minska stressen i familjen och förebygga återfall

14. Familjeinterventioner riktade till personer som har kontakt med familj, närstående (1, bör, hälso- och sjukvården och socialtjänsten)

F. Stöd i föräldraskap för personer med schizofreni

15. Specifikt anpassat föräldrastöd (3)


G. Psykologisk behandling av kvarstående symtom symptom

16. Individuell kognitiv beteendeterapi (3, bör, hälso- och sjukvården)

17. Kognitiv beteendeterapi i grupp (FoU, bör endast inom ramen för vetenskapliga studier, hälso- och sjukvården)

18. Psykodynamisk psykoterapi (10, kan i undantagsfall, hälso-och sjukvården)

19. Behandling med Basal kroppskännedom (9)

20. Bildterapi (8, kan, hälso-och sjukvården)

21. Musikterapi (4, kan, hälso-och sjukvården)

22. Stödterapi eller stödsamtal (10, kan i undantagsfall, hälso-och sjukvården)

23. Förmedling av problemlösningsfärdigheter (8)

24. Avledande tekniker för att hantera psykossymtom (9)

25. Både behandling (samtidigt) av psykisksjukdom och missbruk eller beroende (5)

H. Kognitiv träning för att förbättra funktionsnedsättningar

26. Träning av olika kognitiva processer med datorbaserade program eller testmaterial (5,)

27. Träning enligt IPT-k-modellen (Integrerad psykologisk terapi -kognitiv träning) (1, bör, hälso-och sjukvården)

I. Åtgärd för att förbättra sociala färdigheter

28. Färdighetsträning enligt ESL-modellen (Ett självständigt liv) (2, bör, hälso- och sjukvården och socialtjänsten)

J. Åtgärder för ökad delaktighet i form av arbetsinriktad rehabilitering och sysselsättning

29. Individanpassat stöd i arbetet enligt IPS-modellen (Individual Placement and Support), för personer som behöver stöd att behålla sitt arbete (2)

30. Individanpassat stöd i arbetet enligt IPS-modellen (Individual Placement and Support), för personer som står utanför arbetsmarknaden men önskar eller är motiverade att ha ett arbete (1, bör, hälso- och sjukvården och socialtjänsten)

31. Arbetsinriktad rehabilitering enligt träningsmodeller, för personer som står utanför arbetsmarknaden men önskar ha ett arbete (10, kan, hälso- och sjukvården och socialtjänsten)

32. Anpassad sysselsättning med individuell målsättning och uppföljning för personer som står utanför arbetsmarknaden och inte önskar eller är motiverade att ha ett arbete (3, bör, socialtjänsten)

33. Individuellt stöd att påbörja och genomföra utbildning enligt SE-modell (Supported Education) (7)

K. Boende och former av anpassat stöd

34. Långsiktig boendelösning (1, bör, socialtjänsten)

35. Permanent boendelösning, utan krav (3, bör, socialtjänsten)

36. Boendelösning enligt trappstegsmodellen (10, kan i undantagsfall, socialtjänsten)

37. Specifikt anpassat stöd i egen bostad (2, bör, socialtjänsten)

38. Bostad med särskild service och specifikt anpassat stöd (4, bör, socialtjänsten)


L. Samordnade åtgärder för att ha kontinuitet i vård och omsorg

39. Intensiv case management enligt ACT-modellen, till högkonsumenter (1, bör, hälso- och sjukvården och socialtjänsten)

40. Mindre intensiv case management, till högkonsumenter (10, kan i undantagsfall, hälso- och sjukvården och socialtjänsten)

41. Mindre intensiv case management enligt resursmodellen, till personer med omfattande, komplexa, behov (4, bör, hälso- och sjukvården och socialtjänsten)

42. Samverkan mellan integrerade team som ger behandling av både psykisk sjukdom och missbruk eller beroende (5)

43. Krisintervention i hemmet vid akut fas av psykisk sjukdom (3)


Bilaga 2

Antal angivet patienter per landsting Antal patienter per landsting av de 122 enheter som svarat på enkäten. Gotland har inte svarat.

Landsting Angivet antal

patienter totalt

Angivet antal psykospatienter

Blekinge 4 450 530

Dalarna 3 115 183

Gävleborg 5 262 1 124

Halland 291 253

Jämtland 278 76

Jönköping 4 130 1 159

Kalmar 380 240

Kronoberg 2 200 663

Norrbotten 2 100 437

Skåne 15 417 3 964

Stockholm 12 693 7 452

Södermanland 1 209 981

Uppsala 3 745 1 231

Värmland 7 858 952

Västerbotten 630 252

Västernorrland 4 421 900

Västmanland 1 716 1 286

Västra Götalandsregionen

3 783 1 104

Örebro 2 767 404

Östergötland 3 736 1 029

Angiven total 82 774 25 202


Bilaga 3 Största och minsta befolkningsmängden inom landstingens kommuner

Landsting/region Kommuner Befolkning kommun

största/minsta

Befolkning totalt landsting/region

Stockholm 26 868 141 / 9 352 2 099 619

Västra Götaland 49 521 587/ 6 700 1 591 955

Skåne 33 303 873/ 9 637 1 254 502

Östergötland 13 147 477/3 657 431 255

Uppsala 8 200 732/ 9 127 339 401

Jönköping 13 128 447/ 6 409 337 989

Halland 6 92 447/ 10 092 301 866

Örebro 12 137 389/ 4 854 281 686

Dalarna 15 56 174/ 6 798 276 404

Gävleborg 10 95 625/5 903 276 206

Södermanland 9 97 765/ 8 798 272 760

Värmland 16 86 353/ 8 472 272 653

Västerbotten 15 116 569/ 2 425 259 663

Västmanland 10 139 180/ 4 406 254 660

Norrbotten 14 40 909/ 3 537 248 422

Västernorrland 7 96 241/ 9 800 241 998

Kalmar 12 63 073/ 5 763 232 845

Kronoberg 8 83 953/ 8 048 184 793

Blekinge 5 64 080/ 12 858 154 859

Jämtland 8 59 460/ 5 498 126 333

Gotland 1 57 224 57 224

Källa SCB 2012

www.battrepsykosvard.se

Documents

Hur används nationella riktlinjer för psykosociala ... · I dag finns det t.ex. ingen samlad information om exakt hur många enheter är berörda – och därför är det svårt