,

Hugvísindadasvið

”Kärleken saknar genus”

Karin Boyes kärleksdikter

Ritgerð til B.A.-prófs

Hugrún Rúnarsdóttir

Maí 2018

Háskóli Íslands

Hugvísindasvið

Deild erlendra tungumála, bókmennta og málvísinda

”Kärleken saknar genus”

Karin Boyes kärleksdikter

Ritgerð til B.A.-prófs

Hugrún Rúnarsdóttir

Kt.: 2501695159

Leiðbeinandi: Maria Riska

Maí 2018

Útdráttur

Karin Boye (1900-1941) er sennilega þekktasta kvenskáld Svíþjóðar í gegnum tíðina og er hún

mörgum kunn fyrir ljóðasöfn sín og ritverk. Karin Boye var örlát, fjölhæf og framúrstefnuleg í

skrifum sínum. Ljóð hennar endurspegla persónuleika hennar, þar sem hún notaði gjarnan eigin

reynslu í skrifum sínum án þess þó að láta í það skína um hvern hún væri að skrifa. Karin Boye

skrifaði um ástir og sorgir, tilfinningar og afleiðingar þeirra, samkynhneigð og persónulega

baráttu sína að vera öðruvísi. Hvort sem maður er ungur eða gamall, maður eða kona,

samkynhneigður eða gagnkynhneigður þá er auðvelt að lifa sig inn í ljóð Karin Boye og finna

sjálfan sig þar, því þau eru oftast án kynbundinna fornafna.

Karin Boye var nútímanleg kona sem hafði sterkt aðdráttarafl og auðvelt var að elska, hún var

einnig pólítískur aðgerðarsinni, kennari og femínisti. Í gegnum lífið glímdi Karin Boye við

geðhvarfasýki sem einkenndist af djúpu þunglyndi og alvarlegum skapsveiflum sem

einkenndust af sársauka og kvíða sem hafði mikil áhrif á skrif hennar. Karin Boye fékk

nokkrum sinnum sálfræðilega meðhöndlun í gegnum árin í von um að læknast af tvíkynhneigð

sinni og geðhvarfasýkinni. Sálfræðimeðhöndlunin bar þó takmarkaðan árangur, þunglyndið og

skapsveiflurnar leiddu til nokkurra sjálfsvígstilrauna í gegnum árin og að lokum tók Karin

Boye sitt eigið líf 41 árs gömul árið 1941.

Megintilgangur þessarar ritgerðar er að skoða nánar nokkur af ástarljóðum Karin Boye í

tengslum við líf hennar, um tilkomu þeirra og hvaðan hún fékk innblástur í skrifum sínum. Í

því skyni að tengja saman líf Karin Boye og ástarljóð hennar, geri ég grein fyrir ævisögu hennar

og bókmenntaverkum.

Í kafla I er skyggnst inn í ævi Karin Boye til að öðlast innsýn í ævi hennar og bakgrunn. Fjallað

er um áhuga hennar á lestri og skrifum, stúdentsárin í Uppsala sem mótuðu hana sem skáld og

manneskju. Baráttuna við geðhvarfasýkina, samkynhneigðina og leitina að ástinni.

Í kafla II er gert grein fyrir bókmenntaverkum Karin Boye ásamt áhrifavöldum og fyrirmyndum

hennar sem mótuðu hana sem ljóðaskáld og rithöfund.

Í kafla III er farið nánar í gegnum nokkur af ástarljóðum Karin Boye. Ástarljóð frá

unglingsárunum þar sem Karin Boye skrifar um leyndar tilfinningar sínar til kvenna og fram á

fullorðinsár þar sem ástarljóð hennar breytast og Karin Boye skrifar um raunverulegar ástir og

ástarsorgir.

Innehållsförteckning

Inledning ....................................................................................................................................... 5

Kapitel I Biografi .................................................................................................................. 7

1.1 Storläsning och skrivandet ............................................................................................................ 7

1.2 Studier ................................................................................................................................................. 8

1.3 Sjukdomen och humörsvängningarna ........................................................................................ 9

1.4 Sökandet efter kärleken ............................................................................................................... 10

Kapitel II Karin Boyes litterära produktion och förebilder ............................... 13

2.1 Karin Boyes diktsamlingar ......................................................................................................... 14

2.2 Karin Boyes romaner och noveller .......................................................................................... 14

Kapitel III Karin Boyes kärleksdikter ........................................................................ 16

3.1 Ungdomsåren och förälskelser................................................................................................. 16

3.2 Vuxenåren och förälskelser ...................................................................................................... 23

Avslutning ................................................................................................................................. 29

Litteraturförteckning .............................................................................................................. 31

Primära källor ............................................................................................................................................ 31

Sekundärlitteratur ..................................................................................................................................... 31

Elektroniska källor ................................................................................................................................... 31

5

Inledning

Karin Boye är förmodligen Sveriges mest kända kvinnliga poet genom tiderna med starkt

idealistiskt tilltal. Karin Boye var en diktare som skapade sin ryktbarhet främst som lyriker,

men hon skrev även ett flertal romaner, artiklar och noveller. Karin Boyes lyrik och prosa

speglar hennes personliga kamp, där hon sätter sina personliga upplevelser i relation till

texterna. Slitningen mellan längtan och tvivel, kärleksglädje och sorg, idé och verklighet bygger

och stärker hennes vibrerande dikter. Karin Boyes dikter har en öppen karaktär där hon

formulerar sina erfarenheter på ett speciellt sätt, hon skriver om sina känslor och känslornas

konsekvenser, hon tolkar sina upplevelser och delar med sig av sina egna erfarenheter genom

en texttolkning som väcker intresse. Det är lätt att kunna identifiera sig med jaget i Karin Boyes

dikter för varje man eller kvinna, ung eller gammal, hetero- eller homosexuell, eftersom

könsbundna pronomen nästan alltid saknas i hennes dikter.

Under mina studier i svenska har mitt intresse för Karin Boye blivit allt större och det som

fascinerar mig mest är hennes vackra kärleksdikter. När jag läser hennes dikter dyker ett antal

frågeställningar om deras tillkomst och om Karin Boyes liv upp t.ex.:

- Vad formade henne som person och författare?

- Varifrån kom inspirationen till hennes kärleksdikter?

- Vilka omständigheter i Karin Boyes liv återspeglas i hennes kärleksdikter?

- På vilka sätt samspelade hennes kärleksdikter med hennes liv?

För att sammanbinda Karin Boyes liv och hennes kärleksdikter är det väsentligt att känna till

hennes biografi och hennes litterära produktion. Min infallsvinkel och syfte med den här

uppsatsen är att närläsa några av Karin Boyes kärleksdikter i förhållande till hennes eget liv för

att undersöka vad som ligger bakom dessa dikter och varifrån hon har fått inspiration till dem.

För min undersökning har jag som källa i huvudsak använt mig av en nyutkommen biografi om

Karin Boye, Den nya dagen gryr (2017) av Johan Svedjedal, professor i litteraturvetenskap, där

han redogör för Karin Boyes liv och omständigheterna kring verkens tillkomst. I Den nya dagen

gryr ligger fokus i hög grad på Karin Boyes kärleksliv, som helt klart var komplicerat. Men

Svedjedal beskriver också Karin Boye som en person som uppenbart var sammansatt och fylld

av motsättningar. Hon var en person som hade förmågan att omsätta sin glädje, kärlek, ånger,

ångest och oro i lysande lyrik. Biografin Den nya dagen gryr ger ett mångfacetterad bild av

6

Karin Boyes liv och författarskap, av idéerna som låg till grund för hennes litteratur, tiden,

samhället och människorna.

I kapitel I presenterar jag Karin Boyes liv och hur hennes storläsning och skrivandet började.

Jag berättar också om Karin Boyes studentår, hennes humörsvängningar och bipolära sjukdom,

samt Karin Boyes dragning till kvinnor och sökandet efter kärleken.

I kapitel II redogör jag för Karin Boyes litterära produktion och förebilder, utgivna

diktsamlingar och romaner.

Kapitel III ägnas åt en genomgång av några av Karin Boyes kärleksdikter, där fokus ligger på

att försöka upptäcka samband mellan Karin Boyes liv och i den omgivning hon levde i och

undersöka varifrån inspirationen till hennes dikter kom. Kapitlen delas upp i två underkapitel.

Först kommer ett kapitel om förälskelser i ungdomsåren som vilka Karin Boye mest skriver

dikter om avståndsförälskelser. Det andra kapitlet handlar om förälskelser i vuxenåren där

kärleksdikterna förändras och Karin Boye skriver mer om konkreta kärleksupplevelser.

7

Kapitel I Biografi

Karin Boye (1900-1941) var novellist och romanförfattare och är för många mest känd för sina

dikter. Hon var en allvarsam, mångsidig och framsynt poet som skrev lyrik som speglade

hennes personlighetkamp där hon gärna använde sina egna erfarenheter i det hon skrev om.

Karin Boye var politisk aktivist, lärare, feminist och socialist men också en modern ung kvinna

som älskade att bada, spela tennis och åka skidor. Karin Boye hade stort personligt mod och

många har berättat om Karin Boyes starka dragningskraft, att det var lätt att förälska sig i henne.

Hennes kärleksdikter är abstrakta och könlösa och hon skrev om sina relationer till kvinnor och

män utan att föremålen för hennes längtan kunde identifieras.1Karin Boye studerade i Uppsala

åren 1921 till 1926 och åren i Uppsala formade henne som författare och människa. Livet

igenom präglades Karin Boye av sin bipolära sjukdom och sökte psykoanalytisk behandling för

sjukdomens humörsvängningar både i Stockholm och i Berlin.2 Karin Boye bodde en kort tid i

Berlin 1932-1933 och där kunde hon leva öppet som en homosexuell person,3 när det var helt

omöjligt i Sverige och olagligt.4 Karin Boyes kraftiga humörsvängningar tog sig uttryck i flera

självmordsförsök och till slut tog hon sitt liv i Alingsås 1941, 41 år gammal.5

1.1 Storläsning och skrivandet

Karin Maria Boye föddes i Göteborg år 1900. Mörk-hårig och kortvuxen6bländade hon

omgivningen med sitt leende, men hon lät sig senare nästan enbart fotograferas med allvarlig

uppsyn. Karin Boye var en storläsare och skrev intensivt,7hon blev tidigt intresserad av litteratur

och hade lätt för sig i skolan. Läsning engagerade henne i hennes barndom och hennes läshunger

kan ses som ett flykt-beteende, ett sätt att rymma i fantasin där Karin Boye började utforska

språket och fantasin. Karin Boye har i en intervju berättat att hon uppmuntrad av sin läsning

hade skrivit sin första dikt som sjuåring.8

1 Svedjedal, Johan. 2017, s. 11, 16, 362 2 Ibid. s. 73, 249, 320 3 Ibid. s. 19, 119, 323 4 https://sites.google.com/site/sexualitetenshistoria/1900-tal/homosexualitet-i-sverige. 5 Svedjedal, Johan. 2017, s. 19, 546-547 6 Ibid. s. 11, 25, 253 7 Ibid. s. 11-12, 48 8 Ibid. s. 33-34, 37

8

År 1909 när Karin Boye var knappt nio år gammal flyttade familjen Boye från Göteborg till

Stockholm. Karin Boye fortsatte läsa mycket och även om hon snabbt glömde de flesta

böckerna utvecklade de hennes smak. Hon började glida från sagoböckerna till ungdomsböcker

och vuxenlitteratur i tioårsåldern.9

År 1915 flyttade familjen Boye från Stockholm till Huddinge och redan då hade Karin Boye

funnit det mönster som hon trivdes bäst i. Att vara i fred, vara ensam och helt ostörd där hon

kunde teckna, måla, läsa och skriva. Under åren i Huddinge hade hon ett starkt flöde i sitt

konstnärskap – dikter, dramer, berättelser, akvareller, teckningar och skådespel. Karin Boye

blev allt mer intresserad av buddismen och ett personligt sökande i tonåren. Hon blev aldrig

konfirmerad och kristendomen spelade inte någon stor roll för hennes föräldrar.10 Religion blev

ändå en stor del av hennes liv och hon intresserade sig för religiösa frågor och deltog i kurser

ordnade av kristliga förbund när hon var 18 år gammal, då hon också vände ryggen åt

buddismen och blev en djupt troende kristen människa.11

1.2 Studier

År 1921 efter studentexamen skulle Karin Boye skaffa sig en yrkesutbildning och sökte in till

folkskollärarseminariet som var en ett-årig utbildning. Att bli lärare gjorde det möjligt för henne

att också vara författare. Karin Boye klarade folkskollärarseminariet med utmärkta betyg12och

efter lärarinneexamen läste hon vidare i Uppsala där hon läste grekiska och följde föreläsningar

i religionshistoria.13

Som tjugoåring anlände Karin Boye till Uppsala som opublicerad poet med framtidsdrömmar

och fem år senare hade hon gett ut två böcker, och en tredje var på väg. Åren i Uppsala formade

henne som författare och människa och hon blev ett litterärt namn och var universitetets mest

kända kvinnliga poet och ordförande i kvinnliga studentföreningen.14I Uppsala utvecklades

Karin Boye först till feminist, sedan till socialist. I Uppsala kom Karin Boye in i en miljö där

9 Svedjedal, Johan. 2017, s. 38, 48 10 Ibid. s. 63-68 11 Ibid. s. 82-84 12 Ibid. s. 100, 114 13 Ibid. s. 124-125, 151 14 Ibid. s. 119, 199

9

en nybildade Clarté-rörelsen fängslade henne och hon blev snart en av dess mest framträdande

medlemmar och bidrog i rörelsens tidskrift Clarté med sina brännande artiklar. 15

År 1926 efter Uppsala bestämde Karin Boye sig för att flytta till Stockholm och läsa historia

vid Stockholms högskola, hennes sista ämne för en filosofie magisters-examen.16

1.3 Sjukdomen och humörsvängningarna

Karin Boye präglades av kraftiga humörsvängningar och led av en bipolär sjukdom. Bipolär

sjukdom kallades tidigare för manodepressiv sjukdom och börjar ofta med depression,

svängningar mellan olika känslor med toppar som är höga och dalar som är djupa.17Under åren

i Uppsala beslöt Karin Boye sig för att pröva på psykoanalys eftersom hon hade kommit in i en

period av livsleda. Hon ansåg sig olycklig och labil och mådde ovanligt dåligt mentalt. Hon

ville bota sig från dragningen till andra kvinnor och från humörsvängningarna.18

Trots succén med Karin Boyes skrivande i Clarté och i tidskriften Spectrum, och hennes dröm

som gick i uppfyllelse om publicering av en roman, drabbades Karin Boye av en förfärlig

depression vilket ledde till flera självmordsförsök. År 1932 i hopp om räddning och i ett försök

till befrielse beslutade Karin Boye sig för att åka till Berlin där hon hoppades hitta bättre

psykoanalytisk expertis än i Sverige.19

Den första psykoanalysen i Berlin verkar ha varit misslyckad och ser ut att ha förvärrat Karin

Boyes depression och skapat starka skuldkänslor. När Karin Boye bytte till en kvinnlig

analytiker fungerade behandlingen och psykoanalysen identifierade Karin Boye som tydligt

bisexuell, och eftersom hennes dragning till kvinnor var starkare än till män, fick hon rådet att

leva ett homosexuellt liv.20

Karin Boyes humörsvängningar fortsatte trots psykoanalysen och det finns flera uppgifter om

att Karin Boye ska ha försökt att ta sitt liv under 1938. När hon blev tillfrågad om hur hon

mådde svarade Boye: ”Jag får inte leva. Jag gör alla människor olyckliga. Jag har inte rätt att

15 Svedjedal, Johan. 2017, s. 215-218, 228, 243-244 16 Ibid. s. 223 17 http://www.bup.se/sv/Rad-och-fakta/Bipolar-sjukdom/ 18 Svedjedal, Johan. 2017, s. 162, 171, 173 19 Ibid. s. 313-314 20 Ibid. s. 321-323, 547

10

leva. När man inte kan göra den människa som står en närmast lycklig utan bara plågar henne,

då får man inte leva. Jag vill leva, men jag får inte.”21

1.4 Sökandet efter kärleken

Som ung började Karin Boye kämpa mot sin sexualitet och hon insåg snart att känslorna mot

andra flickor inte var lämpliga att avslöja utåt.22Att leva som homosexuell i Sverige i början av

1900-talet var omöjligt och samkönat sex var olagligt. Homosexualitet stämplades som en

mentalsjukdom i en form av psykisk störning och sökte många hjälp hos läkare för att bli av

med sjukdomen.23Karin Boye var mycket diskret vad gällde dragningen till kvinnor och under

åren i Uppsala blev dragningen till kvinnor mer konstant medan hon allt mer sällan intresserade

sig sexuellt för män.24Karin Boye var ofta olyckligt kär och det var inte ofta som hon vågade

berätta om sin förälskelse. När hon blev avvisad och föremålet för hennes kärlek såg henne som

otäck och onaturlig tenderade Karin Boye att lägga skulden på sig själv, att det var hon som var

oren och att hon inte hade rätten att älska en annan kvinna.25

Karin Boye blev själv föremål för en olycklig förälskelse, som hon inte kunde återgälda då Nils

Svanberg blev förälskad i henne. Karin Boye avisade honom och det blev katastrofalt för den

unge mannen som i sin förtvivlan höll på att ta sitt liv. Karin Boyes sista termin i Uppsala var

förfärlig, eftersom hon var klämd mellan ”okärlek och okärlek”, en kärlek till en kvinnlig

förebild som inte ville veta av henne och en manlig tillbedjare som hon inte ville veta av.26

Föreningen Clarté spelade en stor roll i Karin Boyes liv i Stockholm och där fann hon sin

politiska linje, sin make Leif Björk och sina vänner. Före tiden i Stockholm hade Karin Boyes

kärleksliv präglats av förälskelse i kvinnor, men nu blev det annorlunda och hennes

kärleksaffärer gällde nu mest män. Karin Boye gifte sig med en Clarité-vän, Leif Björk, år 1929.

Äktenskapet var för Karin Boye ett led i att försöka att leva ett ”normalt” liv och att legalisera

ett sexuellt samliv för släktens skull.27Äktenskapet med Leif Björk blev inte långt och redan

1931 var äktenskapet i upplösning. Vad det var som gick fel är inte klart, men Karin Boye

21 Svedjedal, Johan. 2017, s. 463 22 Ibid. s. 546 23 https://sites.google.com/site/sexualitetenshistoria/1900-tal/homosexualitet-i-sverige 24 Svedjedal, Johan. 2017, s. 137 25 Ibid. s. 204 26 Ibid. s. 204-205 27 Ibid. s. 236, 247, 269

11

klagade över att hon kände sig instängd i äktenskapet och hon hade inlett en relation med Josef

Riwkin innan hon skilde sig från Leif Björk. Några månader efter skilsmässan tog

kärleksaffären mellan henne och Riwkin slut.28

En annan bidragande orsak till Karin Boyes resa till Berlin 1932 var att staden hade fått rykte

om sig att vara homosexualitetens europeiska huvudstad. Där kunde hon vara anonym och

utforska klubbar för kvinnliga homosexuella och bygga en identitet som homosexuell.29Under

tiden i Berlin inledde Karin Boye ett förhållande med Margot Hanel, en ung tyska som var

nitton år gammal. Förhållande med Margot Hanel följde Karin Boye livet ut med slitningar och

pauser, men var Karin Boyes längsta kärleksrelation med någon.30När Karin Boye reste hem

till Stockholm 1933 blev Margot Hanel kvar i Berlin.31

Karin Boye inledde ett förhållande med Gunnel Bergström, som var gift med Gunnar Ekelöf,

drygt en månad efter hemkomsten från Berlin och delvis visade hon sig nu vara en ny person

som var säkrare på vad hon ville. Kärleken till Gunnel Bergström inspirerade Karin Boye i

några dikter, hon var som en förälskad skolflicka som gav sin älskade smeknamn. Karin Boye

var lycklig och förälskelsen var stark. Men förhållandet höll inte länge och förkolnade lika

snabbt som det börjat.32

År 1934 kom Margot Hanel till Sverige och bodde hos Karin Boye .33De blev inte alltid väl

emottagna av Karin Boyes vänner, eftersom några av dem tyckte att det var ”onormalt” att ha

en relation med en annan kvinna och det kunde vara farligt att ha en sådan person i sitt

hem.34Förhållandet mellan Karin Boye och Margot Hanel blev allt sämre under åren och Karin

Boye försökte avsluta förhållandet med Margot Hanel men kände sig ansvarig för henne. Under

tiden som Margot Hanel bodde hos Boye hade Boye ett par förhållanden med andra kvinnor.35

Ofta blev Karin Boye förälskad i kvinnor som inte var homosexuella.36En av dem var Anita

Nathorst, som Karin Boye lärde känna som 18-åring, på ett läger arrangerat den kristna

28 Svedjedal, Johan. 2017, s 288-290, 293 29 Ibid. s. 321-323 30 Ibid. s. 326-327 31 Ibid. s. 384 32 Ibid. s. 345-350 33 Ibid. s. 384-385 34 Ibid. s. 386-387 35 Ibid. s. 438-439 36 Ibid. s. 362

12

gymnasieföreningen.37Karin Boye återknöt kontakten med Anita Nathorst i slutet av 1930-talet

och då var Anita Nathorst dödssjuk i cancer. Karin Boyes önskan var att stanna hos Anita

Nathorst och ta hand om henne intill slutet.38Våren 1941 bodde Karin Boye sina sista dagar hos

Anita Nathorst och hennes man Iwan Bratt i Alingsås. Trots att Karin Boye stod på toppen av

sin karriär med romanen Kallocain tog hon sitt liv i Alingsås den 23 april 1941.39

Vad det gick till när Karin Boye närmast rusade ut ur Anitas Nathorst hus den april morgonen

och tog sitt liv verkar ha berott på tillfälligheter. Ofta kopplas författares självmord till

skaparkriser men inga tecken på sådan känslor fanns hos Karin Boye, tvärtom hade hon haft sin

största litterärar framgång.40

37 Svedjedal, Johan. 2017, s. 84 38 Ibid. s. 468-471 39 Ibid. s. 509, 522-524 40 Ibid. s. 530, 551

13

Kapitel II Karin Boyes litterära produktion och förebilder

Karin Boye har berättat om den genomgripande upplevelsen bland sina läsminnen när hon låg

i barnkammaren och hörde sin far läsa högt ur Verner von Heidenstams läsdrama Spåmannen.

Redan då fascinerades hon av ordmusiken och känslan av förgängelse.41Tidigt i livet läste Karin

Boye Nietzsche och brottades med frågor kring meningen eller syftet med livet, att livet är en

plåga och tron att lidandet har ett syfte, tron på Gud och Guds rättigheter över människan och

existensens krav och tvång.42

Karin Boyes starkaste influenser och viljestarka förebilder var Nietzsche och Vilhelm Eklund.

Både Nietzsche och Eklund blev en inspirationskälla för modernismens författare och märks på

flera av kulturens områden. Karin Boye reflekterade själv vid början av 1930-talet, över att

ingen lärare har betytt så mycket för henne som Nietzsche eller Eklund.43

Tidligt aktualiserar Karin Boye ett kristet eller mytologiskt motiv. Mytologin hämtade hon från

de antika grekiska och de fornnordiska myterna.44Genom att tala om antiken kunde Karin Boye

närma sig ämnet och tala mer öppet. Ett motiv som Karin Boye använder i sina dikter är att

diktjaget längtar efter styrka och räddning undan den egna svagheten. Karin Boye använder ett

bildspråk med fornnordiska, antika ekon och krigisk metaforik där döden framställs som både

lockande och eftersträvansvärd.45Efter Karin Boyes första diktsamling Moln (1922) lämnar

Karin Boye den antika världen och skriver mer omedelbara kärleksdikter.46

Under hela tjugotalet förblev Karin Boye lyriker och publicerade tre diktsamlingar som sträcker

sig från Uppsalaslätterna till storstatsstudenten Boyes livstro.47Under 30-talet skrev Karin Boye

intensivt och denna period blev den mest intensiva i Karin Boyes författarskap. Karin Boyes

försa roman publicerades 1931 och åren 1933-1936 publicerades tre romaner till och en

diktsamling. Sommaren 1940 skrev Karin Boye sin sista roman Kallocain.

41 Svedjedal, Johan. 2017, s. 48 42 https://litteraturbanken.se/forfattare/BoyeK 43 Svedjedal, Johan. 2017, s. 104 44 Ibid. s. 177 45 https://litteraturbanken.se/red/forfattare/BoyeK/presentation/BoyeK_presentation.pdf 46 Svedjedal, Johan. 2017, s. 108 47 Ibid. s. 250

14

2.1 Karin Boyes diktsamlingar

1922 Moln

1924 Gömda land

1927 Härdarna

1935 För trädets skull

1941 Det sju dödssynderna och andra efterlämnade dikter utgivna och försedda med

inledning av Hjalmar Gullberg (1941)

Flera av Karin Boyes dikter handlar om kärleken och om den kraft och glädje den älskade ger,

men ofta förbyts den kärleken i olycklig ensamhet. Karin Boye lånade gärna ut sina egen

erfarenheter i sitt författarskap och hennes diktsamlingar visar också på Karin Boyes religiösa

utveckling i sökandet efter en kristen Gud.48Flera dikter handlar om längtan efter frid, tröst och

försoning liksom en önskan om frälsning. Hon skriver också om att finna sin livsuppgift, att

finna glädje och äran i att sträva.49

Karin Boyes bildspråk har en öppen karaktär och hon formulerar sina erfarenheter på ett

speciellt sätt, i ord som inte kräver den ursprungliga kontexten för att bli förstådda. Karin Boye

har en förmåga i sitt skrivande som gör att varje man eller kvinna, ung eller gammal kan

identifiera sig med jaget i hennes dikter, eftersom hennes dikter saknar genus.50

Några av hennes dikter präglas av en mer politisk ton, solidaritet och framtidstro. Styrka

förekommer också som ett tema i några av dikterna som beskriver Karin Boyes rotlösa sökande

och att inte våga göra sig förstådd och att stå utanför. Gemensamt har dikterna en stor bredd i

känslor och livshållning.51

2.2 Karin Boyes romaner och noveller

1931 Astarte

1933 Merit vaknar

1934 Uppgörelser (skisser och noveller)

48 Svedjedal, Johan. 2017, s. 154-157 49 Ibid. s. 177, 180 50 Elleström, Lars. 1999, s. 150-153 51 Svedjedal, Johan. 2017, s. 250-253

15

1934 Kris

1936 För lite

1940 Ur funktion (novellsamling)

1940 Kallocain

1941 Bebådelse (novellsamling)

Karin Boye var en kvinnlig pionjär i den svenska författarkretsen och i hennes romaner tvekar

hon inte att visa upp den stelnade kapitalistiska synen på kvinnor och könens jämställdhet och

kritisera det moderna konsumtionssamhället.52

Karin Boye skriver i sina romaner om kärlekens makt, äktenskapet och vägen till försoning.53I

viss grad är Karin Boyes romaner skrivna som självbiografiska eftersom hon skriver om sina

aktuella erfarenheter. Karin Boye skriver om sina kriser och känslan att leva sitt liv som levande

död, om homosexualiteten och hur det är att älska en annan kvinna, ångesten och uppgörelsen

med sig själv.54 Karin Boye skriver om litterära ambitioner, och det svåra valet mellan att

kompromissa med sina egna drömmar och försörjning av familjen, där hon tar fram konstnärens

svåra beslut om att välja att skriva sin drömlitteratur eller att skriva för att dra in pengar.55

Karin Boyes sista roman Kallocain (1940) var präglad av händelserna i Sovjetunionen och i

Tyskland och är olik det mesta hon har skrivit. Det är en dystopisk roman där Karin Boye

kritiserar all sorts totalitär makt, både kommunistisk och fascistisk. Kritiken mot könens

jämställdhet och också frågan om alla människors jämställdhet förekommer starkt i Karin

Boyes sista roman som också lyfter fram det feministiska perspektivet. Karin Boyes

författarskap hade innan hennes sista roman dominerats av samtidsskildringar och kvinnliga

huvudpersoner, med berättande i tredje person, men i framtidsromanen finns en manlig

huvudperson och berättandet sker i jag-form.56

52 Svedjedal, Johan. 2017, s. 296-302 53 Ibid. s. 365-368 54 Ibid. s. 382 55 Ibid. s. 427 56 Ibid. s. 494, 496

16

Kapitel III Karin Boyes kärleksdikter

Karin Boye såg tidigt att det inte spelar någon roll i dikternas värld om dikterna saknar genus,

vilket hon åstadkom genom att sällan beskriva utseende med någon detaljrikedom och att

könsbundna pronomen nästan alltid saknas. Anonymiseringen av kön är mycket enklare att

genomföra i dikter än romaner. Personerna i dikterna framträder genom ”röst”, ”händer” och

”ansikte” snarare är en tydligt skildrad kropp. Kvinna eller man? Karin Boyes dikter är en värld

där kärleken saknar genus, de är ofta privata och skrivna som en kvinnans kärleksdikter till en

annan kvinna.57

Man kan ha olika syften med att läsa och tolka lyrik och det finns inga givna regler för hur man

ska analysera och tolka lyrik. Det beror bara på vad man egentligen vill åstadkomma. Man

måste välja någon infallsvinkel.58Min infallsvinkel i det här kapitlet är att genomgå några av

Karin Boyes kärleksdikter, där fokus ligger på att försöka upptäcka samband mellan Karin

Boyes liv och den omgivning hon levde i och undersöka varifrån inspirationen till hennes dikter

kom.

3.1 Ungdomsåren och förälskelser

Karin Boyes lyrik är skriven vid en tid då modernismen på allvar började i Sverige och hennes

dikter är ofta traditionellt utformade.59Björn Julén beskriver Karin Boyes dikter väldigt bra när

han skriver ”Karin Boyes lyrik handlar egentligen om ganska enkla saker – hur man borde leva

och hur man lever. Den handlar om smärtan i det ofullkomliga, när man ville vara fullkomlig.

”Ja visst gör det ont” säger hon i en av sina mest citerade dikter. Det gör faktiskt ont, just för

att ingen levande någonsin kan vara den hon vill vara. Men just i denna ofullkomlighetens

smärta var det som hennes dikter blev till.”60

Första gången Karin Boye publicerade några dikter var i en skoltidning när hon läste på

gymnasiet i Åhlinska skolan. En av dem var Ett drömslott, en kärleksdikt som Karin Boye skrev

och som ska ha varit tillägnad hennes klasskamrat Eyvor Söderholm, Karin Boyes första

57 Svedjedal, Johan. 2017, s.414-415 58 Elleström, Lars. 1999, s. 114 59 Ibid. s. 151 60 http://www.karinboye.se/om/index.shtml

17

förälskelse. I dikten vill Karin Boye bygga ett drömslott åt Söderholm där allt det vackrasta på

jorden får sin plats.61

Ett drömslott

Jag vill dig bygga ett högt palats

av skimrande drömmars glitter.

Allt skönt på jorden finge där sin plats

bland vågskvalp och fågelkvitter...62

Karin Boye skrev flera kärleksdikter till Eyvor Söderholm och samlade dem i ett litet

handskrivet häfte som hon sedan skickade till Eyvor Söderholm i början eller mitten av 1930-

talet. Det är inte mycket som är känt om denna avstånds förälskelse och den blyga dyrkan från

Karin Boyes sida, något som lär ha börjat vid 12-13 års ålder och varat i fyra år. Några av det

tiotalet dikter som Karin Boye skrev utgående från sin förälskelse i Eyvor Söderholm finns

publicerade.63 Dikten Aftonglöd är en högstämd tillbedjan och dikten börjar med raderna: ”Min

liljekonvalje, vad tänker du på/ i aftonrodnadens timma?”64Det finns också en dikt som bär

titeln Till Eyvor, där Eyvor beskrivs som ”ren som fjällets driva.”65Förälskelsen i Eyvor

Söderholm var den första av ett antal förälskelser som följde ett liknande mönster, en häftig

attraktion som Karin Boye omsatte i sina dikter. Det var inte passande för en kvinna på den

tiden att förälska sig i en annan kvinna och i dikten nedan känns det som om Karin Boye

önskade sig att omständigheterna skulle vara annorlunda och att hon skulle kunna älska Eyvor

Söderholm på ett passande sätt snarare än att önskan att byta kön.66

O Eyvor ödet var hårt mot mig-

säg varför blev jag icke en man?

Då skulle jag göra, vad jag nu ej kan:

öppet säga: Jag älskar dig!67

Med kopplingen till förälskelsen i Eyvor Söderholm och hur Karin Boye skrev sina dikter då

kan man tidligt se att Karin Boye har använt metoden att könet på den älskade inte gick att

61 Svedjedal, Johan. 2017, s. 51, 76-77 62 Ibid. s. 76-77 63 Ibid. s. 51 64 Ibid. s. 51 65 Ibid. s. 51 66 Ibid. s. 51-53, 73-77, 86 67 Ibid. s. 53

18

känna, att den älskade inte har någon genus. Den metoden höll Karin Boye ofta vid framöver i

sina dikter.

Våren 1921 genomgick Karin Boye en ”kris” som hon sa själv. Senare använde hon ordet ”kris”

i en titel på romanen Kris (1934) som har självbiografiskt innehåll. Karin Boyes existentiella

kris gällde bland annat hennes livsåskådning, frågan om att vara kristen eller inte och, hennes

yrkesplaner. En tredje kris var en ny förälskelse, denna gång i studiekamraten Viva Liljewall.68

Attraktionen från Karin Boyes sida fick Viva Liljewall troligen aldrig veta något om och inte

heller att Karin Boyes dikter handlade om henne. Det finns inte så mycket dokumenterat kring

denna förälskelse, men reflexer syns i Karin Boyes litterära dikter, flera av dem publicerades i

Moln. Dikterna talar om skönhet, förnyad livslust och ljus och här använder Karin Boye ett

bildspråk som återkommer framöver i hennes dikter. Kärleksdikten Du som Karin Boye skrev

i sin ”livskris” tid och har kopplats till förälskelsen i Viva Liljewall, och Karin Boye faktiskt

överlämnade till Viva Liljewall sommaren 1921, som hon ångrade senar och såg som en

barnslighet. Attraktion av tillbedjan yttrade sig i Karin Boyes dikter till Liljewall där skildras

den älskade som frisk, ljus, harmonisk och framför allt sval. Karin Boyes kaotiska känslor för

Viva Liljewall var omsorgsfullt dolda och under den här tiden fylls Boyes lyrik av begreppspar

som ”sjuk”, ”frisk”, ”ren” och ”oren”. Ordet ”skam” börjar Karin Boye använda först några år

senare.69

Du

Sval är din röst som källors sorl, och ditt väsen

syrligt friskt som höstens doftande frukter.

Klar i ditt öga vilar

höga septembers kyliga munterhet.

Springbrunn är du, vars soligt glittrande stråle,

skön i sin jämvikt, skön i sin formstränga båge,

skön i sin styrka, äger

makten att älska gränser och ädla mått.

Hell ditt lekande lugn, din vårliga hälsa!

68 Svedjedal, Johan. 2017, s. 102 69 Ibid. s. 105-111

19

Hell din andes ljuva gudomliga adel,

tecknad i dragens renhet

och dina lemmars sjungande harmoni!70

Det finns dikter av Karin Boye från våren 1921 som aldrig publicerades i Moln och där lyser

hennes intresse för antiken i ungdomsåren igenom. Där skrev Karin Boye mer öppet om sin

homosexuella kärlek. Med impulser från Vilhelm Eklund, som Karin Boye beundrade, kunde

hon närma sig ämnet om kärleken på ett platoniskt sätt i sina dikter. Kärleken blev högtidlig

och nästan abstrakt, som i dikterna Till Hellas och Hymn till Eros.

Med Catullus tolkning av den latinska versionen av dikten Gudars like av Sapfo presenterade

Karin Boye sin version av dikten. Dikten hade en särskild laddning och tydligare kunde Karin

Boye inte klargöra ett sexuellt ställningstagande som poet. Karin Boye kunde i verkligheten

uttrycka sina erotiska känslor för en kvinna så öppet först många år senare.71

Den i sanning tyckes mig gudars like,

ja än mera salig, om slikt kan sägas,

vilken, dröjande i din närhet, ständigt

ser dig och hör dig,

hör ditt ljuva skratt – men mig arme gör det

utom alla sinnen: ty blott jag ser dig,

sviker rösten, Lesbia, orden kvävas,

tanken står stilla;

genom alla lemmar, i ådernätets

smala gångar, slingrar en eld; för örat

susar det och ringer, och mina ögon

höljas av skymning.72

Under de år som Karin Boye var förälskad i Viva Liljewall verkar hon småningom ha tagit sig

fram till en platonisk kärleksmystik där den älskade är höjd ovanför sexuella känslor, där

föremålet för hennes kärlek blir ett rent och ouppnåeligt ideal, en kärleksmystik där tankarna

70 Boye, Karin. Moln, Gömda land. 2015, s 30 71 Svedjedal, Johan. 2017, s.105-108 72 Ibid. s. 107-108

20

tar formen av en skönhetsdyrkan där diktjagets personlighet upplöses i en mystisk förening med

kärleksföremålet73. I dikten Förklaring som publicerades i Moln kan man se ett exempel:

Förklaring

I din skönhet sänkt

ser jag livet förklarat

och den mörka gåtans svar

uppenbarat.

I din skönhet sänkt

bedja jag vill.

Världen är helig,

ty du är till.

Andlös av klarhet,

ljusfördränkt,

ville jag dö hos dig,

i din skönhet sänkt.74

Dikten Morgon publicerades i Moln och enligt Karin Boyes egna dateringar har dikten också

kopplats till förälskelsen i Viva Liljewall. I dikten beskriver Karin Boye allt det vackra i livet

som man kan önska sig och vilken kraft och glädje den älskade ger med sin existens. Karin

Boye använder som ofta ett bildspråk i sina dikter där hon beskriver sin omedelbara kärlek, och

handlingen och budskapet i Morgon kan tolkas på olika sätt. Ordet ”du” kan tolkas som en

person eller också som morgonen.75

Morgon

När morgonens sol genom rutan smyger,

glad och försiktig,

lik ett barn, som vill överraska

tidigt, tidigt en festlig dag --

då sträcker jag full av växande jubel

73 Svedjedal, Johan. 2017, s.110-111 74 Boye, Karin. Moln, Gömda land. 2015, s 45 75 Svedjedal, Johan. 2017, s.108, 157

21

öppna famnen mot stundande dag --

ty dagen är du,

och ljuset är du,

solen är du,

och våren är du,

och hela det vackra, vackra,

väntande livet är du!76

Ungefär en tredjedel av Karin Boyes dikter i Moln skrev hon i Uppsala och flera av dem är

kärleksdikter, riktade till någon som hon älskade. Detta är en avståndsförälskelsens poesi där

hon på sofistikerat sätt nogsamt döljer arten av sin kärlek, men tonen är innerlig och ogarderad,

där könet på den åtrådda inte syns mellan raderna. Hennes dikter handlar om förhoppningar och

besvikelse och är skrivna med ett romantiskt och vackert språk, fyllt av metaforer och simboler

som: Att den älskade skär hennes själ med ett stål och att det svider som is och eld. Hon

beskriver en kärlek som har börjat i glädje, men som förbyts till olycklig ensamhet och skapar

smärta. Tydligast kan man se detta i dikten Du är min renaste tröst. Många av Karin Boyes

dikter handlar om längtan efter tröst och ordet ”tröst” blev ett av hennes poetiska favoritord.

Det förekommer hela sex gånger i hennes diktsamling Moln.77

Du är min renaste tröst

Du är min renaste tröst,

du är mitt fastaste skydd,

du är det bästa jag har,

ty intet gör ont som du.

Nej, intet gör ont som du.

Du svider som is och eld,

du skär som ett stål min själ --

du är det bästa jag har.78

Karin Boyes tredje diktsamling och den sista delen i den trilogi som utgör hennes studentpoesi,

Härdarna kom ut 1927. Den inleds med en lång diktsvit, Tillägnan som består av femton

76 Boye, Karin. Moln, Gömda land. 2015, s. 31 77 Svedjedal, Johan. 2017, s. 141-142, 157 78 Boye, Karin. Moln, Gömda land. 2015, s. 46

22

numrerade dikter, vilka har kopplats till hennes förälskelse i den tio år äldre Ingrid Odelstierna.

Ingrid Odelstierna var en kamrat till Karin Boye i Kvinnliga studentföreningen i Uppsala. Karin

Boye och Ingrid Odelstierna sågs ofta eftersom Odelstierna arbetade som biblioteksamanuens

på Carolina Rediviva, Uppsala universitetsbibliotek. Karin Boyes kärlek till Ingrid Odelstierna

verkar ha varit obesvarad och deras relation ska i mångt och mycket ha tagit sig formen av

nattliga promenader runtom i Uppsala. Omedveten om Karin Boyes känslor ska Ingrid

Odelstierna ha berättat för Karin Boye om sina egna kärleksbekymmer.79Om dessa promenader

skriver Karin Boye i Tillägnan ”Här på de ödsliga Uppsalaslätterna, har vi ofta vankat i

vinternätterna. Tysta gick vi...”80

Det är lätt att föreställa sig Karin Boye i universitetsbibliotekets läsesal i en av dikterna i sviten,

där Ingrid Odelstiernas närvaro känds starkt i bakgrunden:”Jag känner dina steg i salen. Jag

känner i var nerv dina hastiga steg, som annars ingen märker...”81Och Karin Boye fortsätter i

dikten med en beskrivning av Ingrids Odelstiernas närvaro genom att skriva:”Du går långt

borta i salen, men luften böljar av dina steg.../ I rytmen av din rytm, i takten av din gång slår

min puls i hunger.”82

Diktsviten Tillägnan är berättelsen om kärlekens plåga och tvång. Den kärlek Karin Boye

beskriver kan man tolka som, en svart låga av begär. Diktsviten är både poetisk och psykologisk

där kärleken mest är något som man måste genomlida och uthärda. I början av sviten plågas

diktjaget. Personen som talar är inspärrat och kan bara befrias av ett ord från den älskade.83

Diktjaget kan hela sviten igenom uthärda nästan allt för den älskades skull: ”Jag vill gärna stå

på gatan här och frysa, för att se två fönster på en gavel lysa. Den som bor där inne är mig

mycket kär. Jag blir sjuk i hjärtat, när det lyser där.”84

Diktsviten kan läsas som en beskrivning av hur det gick till när Karin Boye skrev till Odelstierna

och beskrev sina känslor för henne.85 Det verkade ha varit ett misstag att göra detta och Karin

Boye ångrade sig för att hon skrivit till henne. Ingrid Odelstierna tyckte att Karin Boyes känslor

för henne var onaturliga och otäcka. Efter att, Karin Boye blivit bryskt avvisad av Ingrid

79 Svedjedal, Johan. 2017, s. 168-170 80 Boye, Karin. För trädets skull, Härdarna. 2015, s. 67-80 81 Ibid. s. 67-80 82 Ibid. s. 67-80 83 Svedjedal, Johan. 2017, s. 206 84 Boye, Karin. För trädets skull, Härdarna. 2015, s. 67-80 85 Svedjedal, Johan. 2017, s. 207

23

Odelstierna, tenderade Karin Boye att lägga skulden på sig själv. Hon uppfattade sig själv som

drabbad av orenhet och led av självförakt, livet blev än mer plågsamt för Karin Boye i och med

denna skam. Hon hade en otäck känsla av att ha burti sig illa åt Ingrid Odelstierna och försökte

flera gånger att förklara sina känslor åt henne. I två år varade förälskelsen i Ingrid Odelstierna,

mellan åren 1923 och -1925 tills Karin Boye blev bittert avvisad.86Det beskriver hon i en av

dikterna i diktsviten Tillägnan: Så kolnar två långa, tunga år, då det fagraste spirade fram, för

bara ett ord, som evigt står och gör mitt liv till en skam.”87

Efter den inledande diktsviten i Härdarna finns det ytterligare ett antal besläktade dikter i

samlingen, vilka också handlar om kärleken som plåga. Dikterna börjar i jublande förälskelse,

övergår i erotisk förkrosselse, och slutar i dödsmystik. Dikterna handlar om flera

kärleksupplevelser som mest erbjudit olycka. I dikten Från en stygg flicka skriver Karin Boye

om sitt lidande, hur hon ligger sömnlös och känner oro. Diktjagets förhoppning är att kunna

överföra sin pina till den älskade.88

Från en stygg flicka

Jag hoppas du inte alls har det bra.

Jag hoppas du ligger vaken som jag

och känner dig lustigt glad och rörd

och yr och ängslig och mycket störd.

Och rätt som det är, så får du brått

att lägga dig rätt för att sova gott.

Jag hoppas det dröjer en liten stund...

Jag hoppas du inte får en blund!89

3.2 Vuxenåren och förälskelser

Under en kort tid under år 1931 inledde Karin Boye ett förhållande med Josef Riwkin.

Förhållandet ska ha börjat någon gång innan Karin Boye skilde sig från Leif Björk och ska ha

börjat som en vänskap men sedan övergick vänskapen i något annat. Karin Boye inledde ett

86 Svedjedal, Johan. 2017, s. 202-208 87 Boye, Karin. För trädets skull, Härdarna. 2015, s. 67-80 88 Svedjedal, Johan. 2017, s. 250-251 89 Boye, Karin. För trädets skull, Härdarna. 2015, s. 89

24

förhållande med Josef Riwkin efter som hon ansåg att han var den enda som kunde rädda henne

från hennes homosexualitet. Enligt uppgifter från Josef Riwkin ska Karin Boye sagt att hon

aldrig hade kunnat stå ut med en man tidigare men nu visste hon vad kärlek var. Detta ska hon

ha berättat för Josef Riwkin när hon redan var gift med Leif Björk. Karin Boye och Josef Riwkin

var attraherade av varandra och han var dynamon och en drivande kraft bakom hennes

älsklingsprojekt tidskriften Spektrum, och han var en man som kunde ”bota” henne. Litterärt

sett ledde förhållandet till en fantastisk kärleksdikt som först publicerades i tidskriften

Spektrum.90 Dikten saknade titel men kom senare att kallas Nattens djupa violoncell när den

publicerades i Karin Boyes fjärde diktsamling För trädets skull 1935.91I dikten har Karin Boye

blivit allt djärvare som poet och även mognat då hon uttrycker sina erotiska känslor på ett mer

öppet sätt än tidigare. Dikten gestaltar en befrielse som är på en gång sexuellt och intellektuellt

och som skildrar en orgasm.92

Nattens djupa violoncell

Nattens djupa violoncell

slungar sitt mörka jubel ut över vidderna.

Tingens töckenbilder löser sin form

i floder av kosmiskt ljus.

Dyningar, lysande långa,

sköljer i våg på våg genom nattblå evighet.

Du! Du! Du!

Förklarade lätta materia, rytmens blommande skum,

svävande, svindlande drömmars dröm,

bländvit!

En mås är jag, och på vilande sträckta vingar

dricker jag havssalt salighet

långt östan om allt jag vet,

långt västan om allt jag vill,

och rör vid världens hjärta --

bländvitt!93

90 Svedjedal, Johan. 2017, s. 292-293 91 Ibid. s. 410 92 Ibid. s. 293 93 Boye, Karin. För trädets skull, Härdarna. 2015, s. 14

25

För trädets skull är en diktsamling med en löpande lyrisk självbiografi som innehåller material

och händelser under de åtta närmaste åren efter publiceringen av Härdarna år 1927.

Kärlekshistorierna med Gunnel Bergström, Josef Riwkin och Margot Hanel skymtar i

diktsamlingen, där dikterna domineras av kärlek, både lycklig och olycklig. Diktsamlingen

inleds med dikten Ingenstans, en dikt som har tolkats självbiografiskt, som den homosexuella

kvinnans sökande efter det som omvärlden ser som ”onaturligt”.94Diktens inledningsrader

lyder:”Jag är sjuk av gift. Jag är sjuk av en törst, till vilken naturen icke skapade någon dryck.95

Efter hemkomsten från Berlin inledde Karin Boye ett kort förhållande med Gunnel Bergström,

en häftig förälskelse som ska ha inspirerat Karin Boye till flera av hennes dikter. Karin Boye

var en ny person efter Berlin och säkrare på vad hon ville. Karin Boye var lycklig och harmonisk

och levde i ett fysikt förhållande med Bergström, upptagen av förälskelsen som en skolflicka.96

Några dikter i diktsamlingen För trädets skull har förknippats med förälskelsen i Gunnel

Bergström, som dikterna: Du är fröet och Kunde jag följa dig. Dikten Jag ser min hand som

publicerades i De sju dödssynderna har också en koppling till Gunnel Bergström. I dessa tre

dikter är återfödelsen och uppvaknandet temat, men det är inte diktjaget som ska återfödas och

vakna upp, utan det är den som dikterna riktas till. I dikten Kunde jag följa dig är det diktjaget

som lovar att följa duet så långt bort det går, ge henne närhet, värme och sin famn. Och i Jag

ser min hand är det diktjaget som ber om att hennes hand ska kunna hjälpa till att ge stillhet.

Gunnel Bergström avspeglas i Karin Boyes dikter först som den vidöppna, varsamma

förälskelsen och slutar med avsked och känslan av nederlag och saknad.97

Karin Boyes längsta kärleksrelation med någon var Margot Hanel, en 12-år yngre tyska som

Karin Boye träffade i Berlin. Det var Karin Boyes första verkliga förförelse som ledde till en

relation, ett förhållande som gav Karin Boye en stabilitet trots de konflikter det rymde.98Margot

Hanel flyttade till Sverige och bosatte sig hos Karin Boye 1934 och det var första gången som

Karin Boye inrättade sig för ett homosexuellt familjeliv. Karin Boye var lyckligare än någonsin

i sitt liv och betraktade Margot Hanel som sin fru. Även om Karin Boye såg på sig och Margot

Hanel som gifta var hon diskret med förhållandet.99

94 Svedjedal, Johan. 2017, s. 409-410 95 Boye, Karin. För trädets skull, Härdarna. 2015, s. 5 96 Svedjedal, Johan. 2017, s. 345-346 97 Ibid. s. 346-351 98 Ibid. s. 326-327, 350 99 Ibid. s. 383

26

Kortdikten Till dig som förknippas med Karin Boyes förhållande till Margot Hanel och som

hittades i Hanels kvarlåtenskap, med dateringen 13 juli 1937 är Karin Boyes mest kända dikt

från dessa år. Den förblev otryckt under Boyes livstid, men publicerades i De sju dödssynderna

år 1941. Dikten fångar den livsförändring som Karin Boye genomgår och där hon sätter ord på

sina känslor och skriver om vad det innebär att ta ansvar i ett förhållande.100

Till dig

Du är min förtvivlan och min kraft,

du tog allt eget liv jag haft,

och därför att du krävde allt

gav du tillbaka tusenfalt.101

De finns en tendens att betrakta Karin Boye som ett olyckligt offer för en hopplös kärlek. Karin

Boyes sista år följde ett mönster som innebar starka känslobindningar till andra än Margot

Hanel. Återupptäckten av ungdomsförälskelsen i Anita Nathorst utvecklades nästan till en

dyrkan från Boyes sida. Karin Boyes skapar krafter väcktes till liv av en förälskelse och det fick

Boye att producera intensiv lyrik.102Under våren 1941 skrev Karin Boye många kärleksdikter

som publicerades dels i tidningen Paletten, dels i tidningen Vi. Flera av dikterna är knutna till

känslorna för Anita Nathorst som då var dödssjuk i cancer. I dikten Din röst skymtar Karin

Boyes kärlek till Anita Nathorst i formuleringen om att hennes röst har hon hört i tjugo år,

liksom i raderna om att tiden som hennes älskade har kvar är kort och att den älskade snart

kommer att gå bort. Dikten är en kärleksförklaring till en döende person. Dikten publicerades i

De sju dödssynderna efter Karin Boyes död.103

Din röst

Din röst: i en gammal fruktträdgård en halvt igengrodd gång

med djupa skuggor och bjärt sol och plötslig fågelsång,

en gång av förvildat hemligt liv och sus och ensamhet --

hur äventyrligt ensam och vild är det bara jag som vet.

Och när jag vaknar om natten, då vaknar jag i den,

100 Svedjedal, Johan. 2017, s. 450 101 Gullberg, Hjalmar. 1941, s. 80 102 Svedjedal, Johan. 2017, s. 472-473 103 Ibid. s. 519

27

och jag går vilse i gröngenomskinligt skuggspel igen.

Där bor jag timmar och timmar och vet väl, att vem

du själv vill följa och vart du hör, är här mitt hem.

Din röst: jag har hört den i tjugo år, och allt vad du har sagt

har legat sjunket i mig och glömt, men laddat med makt.

Nu hör jag det ord för ord som i går, det fyller natt och dag.

Det var mina ådrors värme. Det var mitt hjärtas slag.

Vad är det för djup i oss, där allt det gångna finns?

Eller är det bara ditt väsen, din röst jag minns?

Du var mitt livs fullbordan. Hur mognade den till slut?

Ett kvävt träd, ett våndans träd, slog äntligen ut.

Jag vet det, för alla säger det: din tid är kort

Jag kan inte föreställa mig, att du går bort.

Det finns ingen värld att leva i, där du inte bor.

Min tanke förnekar undret. Men hjärtat tror.104

I april 1941 skickade Boye in tre kärleksdikter som förknippas med Anita Nathorst, till

tidningen Paletten. Dikterna präglas av kärlek, livsvilja och kraft. Dikterna heter: Hur kan jag

säga..., Allting rymmer du och Du är min själs uppståndelse. Dikten Hur kan jag säga... är en

åtta rader lång komprimerad längtan.105

Hur kan jag säga...

Hur kan jag säga om din röst är vacker.

Jag vet ju bara, att den genomtränger mig

och kommer mig att darra som ett löv

och trasar sönder mig och spränger mig.

Vad vet jag om din hud och dina lemmar.

Det bara skakar mig att de är dina,

så att för mig finns ingen sömn och vila,

104 Gullberg, Hjalmar. 1941, s 85 105 Svedjedal, Johan. 2017, s 521

28

tills de är mina.106

Karin Boye fortsatte att vara litterärt produktiv under sina sista år och ett av hennes projekt var

en stor diktsvit, De sju dödssynderna. Sviten fullbordades aldrig, men efter Karin Boyes död

utgavs sviten liksom ovannämnda dikter som är inspirerade av kärleken till Anita Nathorst, av

Hjalmar Gullberg.107

106 Gullberg, Hjalmar. 1941, s 79 107 Svedjedal, Johan. 2017, s 517, 521

29

Avslutning

Huvudsyftet med denna uppsats var att undersöka några av Karin Boyes kärleksdikter, deras

tillkomst och varifrån Karin Boye fick sin inspiration till sina kärleksdikter. För att kunna

sammanbinda Karin Boyes liv och hennes kärleksdikter har jag ingående redogjort för Karin

Boyes biografi och hennes litterära produktion.

I kapitel I går jag igenom Karin Boyes liv för att få en inblick i hennes bakgrund.

Karin Boye var en mångsidig och framsynt poet som skrev lyrik om sina egna erfarenheter och

som speglade hennes personlighetskamp. Karin Boye var storläsare och skrev intensivt och

studieåren i Uppsala formade henne som författare och människa.

I Uppsala deltog hon i ett litterärt sällskap där man kan säga att Karin Boye utvecklades litterärt.

Karin Boye blev en av de mest framträdande medlemmarna i Clarté-rörelsen, där hon bidrog

med sina brännande artiklar i rörelsens tidskrift Clarté och sina skriverier i den radikala

tidskriften Spektrum.

Karin Boye ställde hårda krav på sig själv och redan under studenttiden publierades tre

diktsamlingar och hon blev en av sin tids främsta kvinnliga lyriker. Karin Boye kunde inte

försörja sig enbart med sina dikter och romaner. Upplagorna var små och Karin Boye försörjde

sig med inkomster från läraryrket, sitt författarskap, översättningar och mängder av recensioner

och artiklar. Livet igenom präglades Karin Boye av sin bipolära sjukdom med kraftiga

humörsvängningar och depression, vilket ledde till flera självmordsförsök.

Humörsvängningarna och smärtan, påverkade också hennes litterära verk.

Att vilja och att vara är en ständig oro och kluvenhet i Karin Boyes dikter och ger hennes lyrik

ett tidlöst liv. Karin Boye var mycket diskret vad gällde dragningen till kvinnor och blev ofta

förälskad. Karin Boye skrev i sina dikter om sin avståndsförälskelse och förälskelser som

slutade i förkrosselse, utan att föremålet för hennes kärlek kunde identifieras. Flera av Karin

Boyes dikter handlar om kärleken, olycklig ensamhet, längtan efter frid och tröst, om att finna

sin livsuppgift och att finna glädje.

Inspirationen till sina dikter fick Karin Boye från sina egna upplevelser, känslor och

konsekvenserna av dessa känslor. Karin Boye genomgick flera psykoanalytiska behandlingar

för att bli av med sin bisexualitet och för att bota sina humörsvängningar. Trots stora litterära

framgångar med romaner och diktsamlingar tog Karin Boye sitt liv endast 41 år gammal.

30

I kapitel II redogör jag för Karin Boyes förebilder Nietzsche och Eklund, samt Karin Boyes

litterära produktion, utgivna diktsamlingar och romaner.

I viss grad skriver Karin Boye sina romaner och dikter som självbiografiska, eftersom hon

skriver om sina egna erfarenheter. Karin Boye skriver om homosexualiteten, ångesten som

beror på den bipolära sjukdom, om kärleken och kärleks upplevelser. Sökandet efter en kristen

Gud förekommer också i Karin Boyes skrivande. Karin Boye skriver om styrka och rotlösheten

och skildrar hur det är att vara annorlunda. Hennes sista roman och hennes mästerverk är

Kallocain (1940), en dystopisk roman som utspelar sig under 2000-talet och som är olik det

mesta annat hon har skrivit.

Kapitel III ägnas åt en genomgång av några av Karin Boyes kärleksdikter. Det ligger i

människans natur att försöka se sammanhang i omgivningen och i det här kapitlet närläser jag

några olika dikter i sammanband med Karin Boyes eget liv för att undersöka varifrån

inspirationen till hennes dikter kommer. Kapitlet delas upp i två underkapitell. Först kommer

ett kapitel om förälskelser i ungdomsåren där Karin Boye mest skriver dikter om

avståndsförälskelser. Det andra kapitlet handlar om förälskelser i vuxenåren där kärleksdikterna

förändras och Karin Boye skriver mer om konkreta kärleksupplevelser.

Kärleken var en stor inspirationskälla i Karin Boyes liv och dikterna handlar om både, lycklig

och olycklig kärlek. Olika kärleksförhållanden och avståndsförälskelser blev ofta inspirationen

till Karin Boyes dikter. På ett vackert sätt sätter hon ord på sina känslor och det är lätt att kunna

identifiera sig med jaget i hennes dikter, eftersom hennes dikter ofta saknar genus.

Genom arbetet med den här uppsatsen har jag kommit fram till är djupare förståelse för Karin

Boyes liv och vad det var som har formade henne som lyriker. Karin Boye tar oss med in i sitt

kaotiska kärleksliv genom sina dikter. Hennes dikter är ofta privata och hon delade gärna med

sig av sina egna erfarenheter. Karin Boye blev ofta förälskad, vilket inspirerade hennes

skrivande och flera av hennes kärleksdikter är riktade till någon som hon älskade. Hon skrev

om avståndsförälskelse till kvinnor, något som mest erbjudit olycka och som förändrade

kärleken till en plåga. Karin Boye skrev också om kärlekens lycka, att kunna älska någon och

känna sig älskad.

Genomgående samspelade Karin Boyes författarskap med hennes liv - hennes dikter kom

flödande ur hennes personlighets djupaste skikt.

31

Litteraturförteckning

Primära källor

Svedjedal, Johan. Den nya dagen gryr. Wahlström & Widstrand, 2017.

Sekundärlitteratur

Boye, Karin. För trädets skull, Härdarna. F4-Print AB, 2015

Boye, Karin. Moln, Gömda land. F4-Print AB, 2015.

Elleström, Lars. Lyrikanalys. En introduktion. Studentlitteratur AB, 1999.

Gullberg, Hjalmar. De sju dödssynderna och andra efterlämnade dikter av Karin Boye. Tre

tusendet AB, Bonniers Boktryckeri, 1941.

Elektroniska källor

”Bipolär sjukdom”.

Bup.se, http://www.bup.se/sv/Rad-och-fakta/Bipolar-sjukdom/. Hämtad 2017-03-25.

Helgeson, Paulina ”Karin Boye”

Litteraturbanken.se,

https://litteraturbanken.se/red/forfattare/BoyeK/presentation/BoyeK_presentation.pdf. Hämtad

2017-04-19

Julén, Björn ”Förord av Björn Julén”.

Karinboye.se, http://www.karinboye.se/om/index.shtml. Hämtad 2017-03-25.

Lotass, Lotta ”Karin Boye (1900-1941)”.

Litteraturbanken.se, https://litteraturbanken.se/forfattare/BoyeK. Hämtad 2017-04-19

Sexualitetens historia ”Homosexualitet i Sverige på 1900-talet”.

Google.com, https://sites.google.com/site/sexualitetenshistoria/1900-tal/homosexualitet-i-

sverige. Hämtad 2017-03-25.