Högre regional ledning

  • View
    278

  • Download
    17

Embed Size (px)

Text of Högre regional ledning

  • Sida 1 av 170

  • Sida 2 av 170

    Innehll SidaSammanfattning 4

    Tiden 1937 - 1965 9

    Tiden 1966 - 2000 48

    Bilagor

    Bilaga 1 Kartor

    r 1833 71

    r 1847 72

    r 1867 73

    r 1889 74

    r 1893 75

    r 1902 76

    r 1908 77

    r 1928 78

    r 1937 79

    r 1943 80

    r 1949 81

    r 1951 82

    r 1966 83

    r 1966 Sektorindelning FV 84

    r 1971 85

    r 1979 86

    r 1982 87

    r 1983 88

    r 1991 89

    r 1993 90

    r 2000 91

    r 2013 92

  • Sida 3 av 170

    Bilaga 2 Organisation

    Gplsystem 93

    Milostab / Milostabsbataljon 94

    Milosambandsbataljoner 95

    Kn Jung frslag 1950 till organisation milostab 96

    Armkrledning 1946 - 1955 97

    HR niv 1941 & 1961 98

    HR niv 1997 99

    Milostabens indelning fredstid 1951 - 1997 100

    Milostabens indelning i krig samt samverkande myndigheter 101

    Oprum utformning 102

    Begrepp ledningsplatser 104

    Ledningsanlggning "Elefanten" 105

    Kn Jung uppsats "Det militra frsvarets ledning" 106

    Mj Brodd arftikel om IV. Militrbeflsstaben 123

    Krstabsorganisation 1953 125

    Lars Wilderng "Midsommargryning" (roman) 127

    Linell och Sahln "Motstnd mot stormakt" (debattbok) 129

    Krigsorganisationsjmfrelse 1942 133

    Bilaga 3 Sambandstjnst

    Krsignalnt 1953 135

    Trdfrbindelser Armkr 1938 136

    versiktlig ntstruktur Milo 137

    versiktlig Sambndslgestabl 1940 - 2000 talen 138

    Fjrrskriftsnt 139

    RL-skiss milo 143

    LEO 144

    B radio 1943 145

    Signalstation vid frdelningsstab 1945 146

    Brevduvor 147

    Telefonfltkarta ldre modell 148

    Lfc m/50 149

    Lfc 60-talet 150

    Lfc 70-talet 151

    Lfc 80-talet 152

    Lfc 90-talet 153

    Lfc - generellt 154

    Lfc - generellt 155

    Lfc ILLERN 156

    Lfc N 3 157

    Lfc S 2 158

    Das projekt (Tyskland 1939) Skyddad frmedlingscentral 159

    LOPRA; Luftoperativa radiontet 163

    Bilaga 4 Sambandsexptj

    Sammanfattning (utdrag ur annat FHTdokument) 166

    Gruppering av sambandscentral 170

  • Sida 4 av 170

    Sammanfattning

    r 1833 indelades riket i fem tidvis sex militrdistrikt. Chefen fr dessa militrdistrikt var en

    generalbeflhavare som skulle fra beflet ver de inom distriktet frlagda trupperna. De

    olika frbanden inom distrikten intog dock i flera avseenden en omedelbar stllning under

    Konungen.

    Genom riksdagsbeslut 1892 blev den hgre regionala organisationen fastare. Armn

    organiserades i sex armfrdelningar; I VI armfrdelningen (SFS 1893/69).

    Armfrdelningschefen erhll total beflsrtt ver de till armfrdelningen hrande

    trupperna. Han fick ven territoriell myndighet ver de omrden som utgjorde

    rekryteringsdistrikt fr de i armfrdelningen ingende trupperna.

    Genom 1925 rs frsvarsbeslut indelades armn i Sdra, Vstra, stra och Norra

    armfrdelningen samt stra Brigaden, vre Norrlands trupper och Gotlands trupper (SFS

    1927/215, att glla frn 1 Jan 1928). 1925 brs beslut innebar ocks att en Brigadchef tillsattes

    under armfrdelningschefen. Brigadchefens uppgift skulle vara att i fredstid under

    armfrdelningschefen frbereda och i krigstid ssom militrbeflhavare sjlvstndigt leda

    armfrdelningsomrdets lokalfrsvar (SOU 1935:39 s 85).

    Genom 1936 rs frsvarsordning indelades armn i I IV armfrdelningen, vre Norrlands

    trupper och Gotlands trupper. Drtill indelades landet i territoriellt avseende i Sdra, Vstra,

    stra och Norra Militromrdet, vre Norrlands militromrde samt Gotland (SFS 1937:312;

    att glla fr.o.m. 1. Juli 1937). Militromrdeschefen, som var understlld

    armfrdelningschefen, skulle ta hand om renden som rrde militromrdets frsvar samt de

    vrnpliktigas inskrivning och redovisning.

    Genom 1942 rs frsvarsbeslut frenades ter armfrdelning och militromrde i en

    myndighet - militrbeflsstaben. Den nya organisationen gllde fr.o.m. 1 Okt 19421.

    Indelningen ver ren ndrades slunda:

    1833-1893 1. 6. Militrdistriktet

    1893-1942 1. 6. Armfrdelningen eller Sdra, Vstra, stra, Norra Armfrdelningen,

    vre Norrlands trupper samt Gotlands trupper

    1942-1966 1. 6. Militromrdet (med endast markoperativa uppgifter)

    1966-2000 1. 6. Militromrdet (med mark-, sj- och luftoperativa uppgifter)

    Kartor ver frndringar i militrterritoriell indelning i fred ver ren finns i bilaga 12.

    Milo och Fo organisationen var under brjan av denna tid endast att betrakta som staber med

    omrdesansvar fr territoriell ledning, inte fr ledning av operativa/taktiska uppgifter av

    strre frbandsenheter eller strider. Till staberna fanns betjningsfrband.

    B ledning av Frsvarsmakten i krig skedde via CM, CFV och Armkrchefer med hjlp av

    Frsvarsstaben. CA hade ingen operativ krigsuppgift, CA skulle bl.a. leda depverksamheten.

    Frsvarsstaben tillkom genom 1936 rs Frsvarsordning (Gen Olof Thrnell dess frste

    stabschef ren 1936-1939). Tillsttandet av en exklusiv befattning av en B i fred skedde

    1942 (prop 240/1942; Gen Olof Thrnell B ren 1939-1944)

    1 Krigsarkivet i Aug 1982 /Ulf Sderberg

    2 Samt Svenska Frsvarets Rulla

  • Sida 5 av 170

    Om markstridsinsatser erfordrades, skulle avdelas Stridsledningsstaber och tillflliga

    geografiska omrden med ledningsfrband. Dessa staber var d Armkrstaber med avdelad

    terrng samt ingende Frdelningar och Brigader med stdfrband.

    Armkrstaber fr krig fanns 1943, tre stycken (I., II. och III.) med tillhrande

    Krstabsbataljoner och drutver 10 Frdelningsstaber med betjningsfrband samt 7

    Milostaber med betjningsfrband. Idn var att fredsverksamheten leddes via Milo och Fo.

    Drest strre krigsinsatser erfordrades skulle Armkr- Frdelning- och Brigadfrband

    insttas. Fo skulle undantagsvis kunna leda en Brigad, inte mer.

    Sjstrid och Luftstrid leddes av Marinchefen respektive Flygvapenchefen frn Frsvarsstaben.

    Armkren som krigsfrband hade egna ledningsfrband (Krstabsbataljon och

    Krstabskompanier, se bilaga) men bestod ven av resurser ur Milostaben vad avser

    stabsmedlemmar.

    Kopplingen mellan fredsorganiserad Milostab och krigsorganiserad Armkrstab var tydlig.

    Det fanns organiserade Milosignalkompanier och Milosambandskompanier svl som

    Krstabsenheter av bataljons- och kompanistorlek. Skillnaden r vilka frbandstyper Milo/Fo

    respektive Armkr skall leda, dr Armkren leder de fr striden taktiska armfrbanden,

    medan Milo/Fo leder mera lokala och/eller bakre frbandstyper.

    1942 rs frsvarsbeslut slog ihop armfrdelningarna och militromrdena under en

    gemensam chef, militrbeflhavaren, som ocks fick ledningsansvaret fr markstridskrafterna,

    hrvid frsvann behovet av armkrstaberna, vilka emellertid av olika skl kvarstod i

    krigsorganisationen intill tminstone 19553. MB ansvarade dessutom fr armfrbandens

    utbildning och hans stllfretrdare var krigsplacerad som frdelningschef.

    Sedermera (1955)4 infrdes nivn Krstab mellan Milochef och Frdelningschefer fr ledning

    av stridsuppgifter p fltet.

    Vid brjan av 1950-talet fanns inte fysiskt/organisatoriskt anordnade ledningsplatser fr MB i

    skyddade bergutrymmen, som vi senare kommit att kalla, MB skyddade ledningsplats eller

    d:o berganlggning. Samordnad och samgrupperad ledning fr militr och civil verksamhet i

    skyddade utrymmen var vid denna tidpunkt inte aktuell. Dessa berganlggningar var d under

    framtagande (faktiskt under sprngningsarbeten vid 1953). Vid denna tidpunkt betraktades

    berganlggningen som en skyddad Uppehllsplats (Upl) och inte som en ordinarie skyddad

    plats fr MB ledning (eller fr den delen fr den tidigare Armkrstaben fr vilken man inte

    synes alls ha vervgt ledningsplats i berganlggning). Denna berganlggning skulle betjnas

    av en Upl-sambandspluton eller Gplsbpluton/Gplsambandskompani som man betraktade som

    en organisation fr att ta berget som skerhetsbesttning (idag skulle vi kallat denna fr

    frhandsomgng) med synnerligen starkt behov av frstrkning av bl.a. sambandspersonal fr

    att kunna betjna Milostaben. Uplsbplut/Gplsbplut ansgs tillhra berganlggningen och

    vara grupperad dr ven om inte det fanns ngon stab grupperad dr. Frstrkning till

    Uplsbplut/Gplsbplut skulle d komma ur Milosignalkompani och Krsignalfrband samt vad

    avser stabspersonal, ur Milostaben. De nya berganlggningar man p Milo knde till och som

    redan var utsprngda, ansg dvarande MB vara fr sm och man ville ha strre, vilket ven

    framgr av vningserfarenheter.

    3 Ast Org 1954-01-22 PM fr fredragning av kr- och milbefstabs m.m. organisation

    4 Ast Org 1955-12-02; H 67:16

  • Sida 6 av 170

    Av Sambandscentralutredningen 1955-1959 framgr att vid rsskiftet 1959-1960 fanns ingen

    alls organiserad eller faststlld verksamhet fr MB/CB gruppering i berganlggning eller fr

    materiel eller drvidlag relevant utrustning.

    [---] Det var sledes vid denna tidpunkt icke mjligt att avgra vilka utrymmen som

    erfordrades och hur dessa skulle disponeras, ej heller exakt efter vilka grunder arbetet

    skulle bedrivas[---] (SBC-utredningen 1955-1959)

    Sedermera kom detta att utvecklas avsevrt till ett system fr ledning i denna niv

    I perioden 1940 1965 varierade ledningen av operativ verksamhet, taktisk verksamhet och

    vilka ledningsresurser och ledningsstrukturer som fanns. Det som uppenbart r ett resultat av

    anbefallda frsk med bl.a. Milostabsbetjningsfrband under tidigt 1950-ta