Embed Size (px)
Citation preview
Peter Beusch
F7Hållbarhet och Ekonomistyrning
Source: https://climate.nasa.gov/climate_resources/139/graphic-global-warming-from-1880-to-2017/
Litteraturen till F7
• Bebbington, J., & Thomson, I. (2013). Sustainable development, management and accounting: Boundary crossing. Management Accounting Research, 4(24), 277-283.
• Figge, F., & Hahn, T. (2013). Value drivers of corporate eco-efficiency: Management accounting information for the efficient use of environmental resources. Management AccountingResearch, 24(4), 387-400.
4 timmar ES + Hållbarhet
1 artikel mest macro + helhetssyn + rätt problematiserande + kritisk
1 artikel som är lite mer lösnings-orienterad + hands-on
• Soderstrom, K. M., Soderstrom, N. S., & Stewart, C. R. (2017). Sustainability/CSR research in management accounting: A review of the literature. In Advances in Management Accounting (pp. 59-85). Emerald Publishing Limited.
1 litteraturöversikt
• Schaltegger, S., & Burritt, R. (2018). Business cases and corporate engagement with sustainability: Differentiating ethical motivations. Journal of Business Ethics, 147(2), 241-259.
…om man vill läsa mer kan jag rekommendera:
Område 1:
Diskussionsfrågor
1. Kapitalismen har gjort mer än någon annan form av (världs)styrning för välståndet etc. – håller du med?
2. Att styra ett företag är mer än bara en ekonomisk fråga– håller du med?
3. Företag har ett mycket stort ansvar för hållbarhetsfrågor – håller du med?
4. Företag har svaren till hållbarhetsfrågor/problem! Håller du med?
Hållbarhet - från företag till samhället och hela världen!
Ser ni något mönster?
Reportage i GP (1/2-2017)
1. Vad tycker du? Blir du stolt? Varför/varför inte?
2. Vad har det med företagsekonomi att göra?
3. Hur är kopplingen då till ekonomistyrning?
Område 2:
Diskussionsfrågor
1. Vilka uppgifter har företag?
2. Vad är deras roll och funktion?
3. Vad är då deras ansvar?
Företag och gränser, men vilka?
Intressentmodellen - företag som en del i samhället...
• tillverkar saker• användar resurser• bidrar till avfall/utsläpp/föroreningar/växthusgaser etc.• sysselsättar människor och betalar löner• byggar samhället och betalar skatt• löser samhällsproblem• Etc.
Med det följer rättigheter men framförallt även ansvar: Corporate Social Responsibility (CSR)
Att skapa hållbar lönsamhet i ett företag, hållbara miljöer för människoroch för samhället där företaget verkar och för världen som helhet handlaralltså om att ‘jobba med hållbarhet’!
att jobba med hållbarhet: att genom aktiviteter visa sitt ansvarstagandeför att uppnå hållbarhet
Företag är delaktiga inom mångaområdenansvar!
Kanske 1/4 del av all tid man tillbringar
på jorden är inom ett företag!
Bebbington, J. & Thomson, I. (2013)Editorial!
Den andra artikel som ni ska läsa
Alla att rekommendera!
Organisatoriska planetariska gränser…
Vad är ”hållbarhet” och ”hållbar utveckling” (sustainable development)?
"Sustainable development is development that meets the needs of the present without
compromising the ability of future generations to meet their own needs.
(from the United Nations released in the Brundtland Report in 1987)
CSEAR:Sustainability – Adopting business strategies
that meet the needs of the enterprise and itsstakeholders today while sustainaing the
resources, both human and natural, that will be needed in the future.
Sustainable business – A business thatachieves financial performance while operating
within environmental limits and generating positive value for society.
https://www.st-andrews.ac.uk/csear/
http://www.un.org/sustainabledevelopment/sustainable-development-goals/https://www.pwc.com/gx/en/sustainability/SD
G/sdg-reporting-2018.pdf
Vem har makten i världen?
Område 3:
Diskussionsfrågor
1. Vilka motiv finns det för att företag jobbar med hållbarhet?
2. Hur kan man koppla de olika motiv till:
a) Ökade eller minskade kostnader?b) Ökade eller minskade intäkter?
3. Hur hänger det ihop med tidsfaktorn?
Varför ska företag jobba med hållbarhet – vilka motiv kan de ha?!
…jämför detta med Nutek’s undersökning (olika nivåer)
Environmentalstrategy Goal
Approach toenvironmental
work
The company’squalities
Chief drivers of environmental
work
Economic effects onthe company
Emission oriented
(End of pipe)
To reduce the company’s direct
emissions
Nearly alwaysreactive
Data not available Legislation Small
Process oriented (Pollution
Prevention)
To reduce the company’s own environmental
impact
Proactive or reactive Innovative
Legal demandsConcrete customer
demandsFuture customer
demandsBetter image
Reduced costsBetter image
Increased company value
Product oriented (Product
Stewardship) impact
To reduce the company’s indirect
environmental impact
Nearly alwaysproactive Proactive
Concrete customer demandsFuture customer demands
Increased salesBetter image
Increased companyvalue
Sustainabilityoriented
(SustainableDevelopment)
Companies with this strategy want to
be part of the transition to a
sustainable society
ProactiveInnovative Proactive
Risk inclinedManagement commitment
Reduced costsIncreased sales Better image
Increased risks
Source: Nutek (2004), Det lönsamma miljöarbetet – Miljöstrategier och resultat i småföretag, B2004:5. Idag kallas det för Tillväxtverket
https://home.kpmg.com/se/sv/home/nyheter-rapporter/2014/11/kpmg-a-new-vision-of-value.html
Område 4a + 4b + 4c:
Vad är då ekonomistyrningen idag och vad erbjuder vi för att driva på / stödja / möjliggöra
hållbarhetsutvecklingen? Mot TBL-tänk…
Diskussionsfrågor
1. Vad är då ekonomistyrning? Ett system, olika tekniker, eller båda och, eller något annat? Hur ser du på det?
Simon, R. (1995). Levers of control. Boston: Harvard Business School.
1. Merchant & van der Stede (2012)2. Ax med flera (2015) 3. Simons LOC4. Malmi & Brown MCP
Mestadels formellt!
Action ControlResults Control
Mestadels informellt!Cultural Control, Clan
Control, Personell Control, Social control
Främst fokus i Ax m.fl. (tekniker)
Simon: Främst användning av system för att implementera (och förnya!) strategi
M&vdS: Främst design av systemen för att påverka beteende
!!
4 olika ES-ramverk
Område 4b:
Vad driver på utvecklingen inom ekonomistyrning (och hållbarhet) i Sverige?
Diskussionsfrågor
Redovisningsområdet = Ekonomistyrning + Rapportering externt
Externt (Externredovisning)
obligatoriskt enligt standards, regleringar & lagar (IFRS, IAS, US-GAAP, FAR, nationella lagar etc.)Hållbarhetsredo-visning nu också reglerat enligt lag!
Internt (Ekonomistyrning)är allt frivilligt ’Integrated reporting’ initiative (IR IIRC) GRI (Global Reporting Initiative) A4S initiativ (Accounting for
Sustainability)
Problem? Vem kommer att göra detta extra arbete
’internt’? Vem gagnar detta? Varför ska man göra det?
’Långsam’ utveckling inom ekonomistyrnings-kåren i Sverige, orsak kan delvis vara att….
I Sverige har vi ingen organisation som representerar ekonomistyrare/controllers etc. speciellt såsom i många andra länder, t.ex.
FAR dock starkt präglad av ‘extern redovisningsfokus’ och mycket mindre styrfrågor
Det närmaste vi kommer är:
SKF tar hem priset för Bästa redovisning av hållbarhet (prisutdelning 2016)
https://www.far.se/nyheter/2016/juni/skf-tar-hem-priset-for-basta-redovisnings-av-hallbarhet/
Juryns motivering:SKF har kommit långt när det gäller att förstå och beskriva kopplingen mellan integrering av hållbarhetsfrågor i verksamheten och värdeskapande. Det finns en röd tråd genom hela redovisningen, vilket visas tydligt i SKFs beskrivning av värdekedjan och affärsmodellen.Även risker och möjligheter samt motåtgärder och aktiviteter relaterade till verksamheten åskådliggörs i redovisningen. Redovisningen av resultat är konsekvent och redovisas balanserat över åren vilket gör att det går att förstå bolagets utveckling. SKF lyfter fram den icke-finansiella resultatrapporteringen genom att presentera en komplett GRI-redovisning i form av "hållbarhetsnoter" direkt efter de finansiella noterna i årsredovisningen. Styrelsen tar i redovisningen ansvar för såväl finansiella, miljömässiga och sociala resultat. Vikten av hållbarhetsfrågorna framgår även av hur hållbarhetsfrågor beaktas i nomineringsprocessen av styrelse och ledningens arbete.
SKF tar hem priset för Bästa redovisning av hållbarhet (prisutdelning 2016)
https://www.far.se/nyheter/2016/juni/skf-tar-hem-priset-for-basta-redovisnings-av-hallbarhet/
De nio kriterier hållbarhetsinformationen för 2015 utvärderas utifrån är:1. Styrelsens ansvar2. Väsentlighet och involvering av intressenter3. Mål och strategier4. Risker och möjligheter5. Balans, transparens och användarvänlighet6. Tillämpning av riktlinjer och redovisningsprinciper7. Värdeskapande, integrering och innovation8. Värdekedjan9. Anpassning till EU-direktivet om hållbarhetsrapportering Årets jury:
Juryn består av FARs specialistgrupp för hållbar utveckling: Torbjörn Westman, KPMG, Andreas Drugge, Deloitte, Charlotte Söderlund, EY, Didrik Roos, Deloitte, Fredrik Ljungdahl, PwC, Isabelle Jonasson, PwC, Jenny Fransson, KPMG, Marie Carlsson Kemppinen, EY och Markus Håkansson, Grant Thornton.
http://investors.skf.com/afw/files/press/skf/SKF-Arsredovisning-2015-20160308.pdf
Område 4c:
Mot TBL-tänk…..
Diskussionsfrågor
1. Vad betyder TBL inom ekonomistyrning?
2. Hur omsätts då TBL-tänk till ekonomistyrningsfrågor?
3. Varför tror du att TBL-konceptet har blivit så populär?
Utmaningen är alltså att sammanföra minst tre områden!
Triple Bottom Line (Accounting)
t.ex. i:
GRI standard – nästa generations företagsrapportering
(3 min. film)
Fokus på väsentlighet(verksamhet
&värdekedjan)
https://www.globalreporting.org/standards/
materiality
Område 5:
Special bilaga: Verktyg och styrmekanismer mer i detalj
Diskussionsfrågor/översikt
1. En översikt över dagens mest kända ekonomistyrtekniker och verktyg för hållbarhet
2. Vilken nytta ska och kan dessa tekniker/verktyg uppnå?
3. Vilka problem finns med det och vad kvarstår?
En översikt över dagens mest kända ekonomistyrtekniker
och verktyg för hållbarhet och hur de kan integreras ( i två bokkapitel i
Rimmel, 2018)
Presenteras i följande
slides
https://www.adlibris.com/se/bok/redovisning-for-hallbarhet-9789152343883
Hur kan detta göras?..budgetering(Ax & Kullven, extrakapitel på GUL, sida 15 +16)
…de 11 syften
Budgetering/Planering
(kort-och lång sikt)
Vi kan jobba med:
Produktkalkylering(Ax & Kullven, extrakapitel på GUL)
Minska nuvarande kostnader genom att minska t.ex.: spill, kassationer, avfall, energianvändning, destruktion,
sanering, återställning, bi-produkter, oväsen, lukt, transporter• Räkna på kalkylobjekt (egen objekt eller kalkyl for andra kalkylobjekt)• ABC-kalkyler (om det finns poster av aktivitetsslag)
Minska framtida kostnaderGenom att t.ex.: Införa ny/bättre teknik Öka återvinning Reducera energianvändning Returnerbara förpackningar Bättre transportplanering Källsorteringssystem, etc.
Öka intäkterna Satsa på sådant som (hållbarhets-) medvetna kunder vill köpa
(merförsäljning, prishöjning. etc.), etc.Externaliteter:
Förbättra prestationer
= öka resultatet
Alla typer av kalkylering
Vi kan försöka …
…inkludera externaliteter(Ax & Kullven, extrakapitel på GUL, s. 13 + 14)
Negativa externaliteter/negativa externa effekter … är samhällskostnader som orsakas som en konsekvens av företagets verksamhet
och som drabbar utomstående, t ex individer eller grupper av individer i samhället utan att dessa har något utbyte med företaget
… påverkar inte företaget direkt och måste inte bäras av företaget
…motsvarar kostnader för företagets negativa miljöpåverkan ur samhällets perspektiv
Exempel: föroreningar i vatten och luft dålig lukt vibrationer försämringar för djurlivet och nedsmutsning och de konsekvenser detta medför i form av t ex
sjukvårdskostnader och kostnader för sanering
Beräkning: Produktkostnad + Kostnad för negativa externaliteter = Produktens samhällskostnad
Hur kan detta göras?
…med LCC eller LCA(Ax & Kullven, extrakapitel på GUL, sida 14+15)
Livscykelkalkylering (Life Cycle Costing, LCC) är en metod som explicit inkluderar miljörelaterade kostnader.
Livscykelanalys (Life Cycle Assessment/Analysis, LCA) är ett verktyg som används för att belysa den miljöpåverkan en vara, tjänst, process, aktivitet eller annat objekt har under hela sin livscykel.
http://slideplayer.se/slide/2597199/
https://prezi.com/-tok3aat_3tf/palmoljans-livscykelanalys/
Hybrida mätsystem/ integrativa verktyg och tekniker
• Eko-effektivitetsanalyser• Hållbart balanserat styrkort• Hållbarhetsrapportering• Multikapital-Styrkort
Er andra artikel!!!
RE = PMxATxA/E Financial leverage (kallas också: equitymultiplier!)
Du Pont (RT)
Figge, F., & Hahn, T. (2013). Value drivers of corporate eco-efficiency: Management accounting information for the efficient use of environmental resources. Management Accounting Research, 24(4), 387-400.
Eco-efficiency beräkningar
The analysis shows that the drivers of capital efficiency and eco-efficiency are not fully congruent. These findings underpin critical voices that question the supposedly unproblematic link between corporate eco-efficiency and economic value creation. We illustrate that the efficient use of environmental resources is complementary rather than instrumental to capital efficiency. Consequently, the challenge of managing eco-efficiency is to unshackle it from the current capital-oriented domination.
http://www.consumerreports.org/cro/news/2013/05/video-the-tesla-model-s-is-our-top-scoring-car/index.htmTESLA:
Är ’TBL tänk’ eller ’the Business Case & ’eco-efficiency’ tillräckligt?
Hansen, E. G., & Schaltegger, S. (2016). The sustainability balanced scorecard: A systematic review of architectures. Journal of Business Ethics, 133(2), 193-221.
Hur tänker man sig utformningen och sambanden?
Hållbarhet och balanserade styrkort (BSCSBSC)
www.handels.gu.se
Hansen, E. G., & Schaltegger, S. (2018). Sustainability balanced scorecards and their architectures: Irrelevant or misunderstood?. Journal of Business Ethics, 150(4), 937-952.
A Sustainable Balanced Scorecard (SBSC)
Utvärderings- och belöningssystem
https://www.aktuellhallbarhet.se/wbcsd-interna-beloningssystem-bor-ta-hansyn-till-mer-finansiella-resultat-2/
Pragmatiskt + kritiskt synsätt: De absolut nyaste rön från min egen forskning
1. Boundary crossing mycket svårt och tar tid men kommer också i väldigt små doserOrganisation och samhälle så pass sammanflätade att det är mycket svårt att jobba enligt ett ’paradoxalt synsätt’ mer än bara över en kort tid (marknaden/kunderna + ägare kommer annars inte att stödja dig tillräckligt, du behöver ’pull’ och kan inte leverera ’push’ hur länge som helst!
2. Time issues – när man studerar hållbarhetsutvecklingen och ekonomistyrningen så kan man inte se mycket med en ’snabb-shot’ (ligger i ’ämnets natur’)
3. Social dimension –mycket kontextuellt betingat (globala företag-vad betyder det då?); Code ofConducts, Supplier Code of Conducts, formellt styrsystem versus informellt versus upplevt på decentraliserade platser?!
4. Största belief & boundary control system är troligtvis själva ’Business-Case’ konceptet! (tydligt vad som ska uppnås och vad som inte ska göras, nämligen när det inte är BC!)
5. Det är främst den kulturella biten (värderingsfrågor) inom ekonomistyrning som ställer till att ändra synsätt på hur affärer och värde-skapandet ska gå till/göras tar tid!
6. ’A decent profit in a decent way’ är kanske det mest tydliga just nu som vi har7. Så länge det inte blir tuffare ’hållbarhetskrav på en hög nivå’ (typ EU, global) kommer det inte
gå särskild snabbt med företagens omställning (och hjälp till hållbar utveckling) då logiken med dagens företagsform i kombination med en trög omställning på marknaden (och en rätt ’greedy’ kapitalism) inte stödjer det ….
8. Extern tröghet kan förklara mycket av varför företag ’internt’ inte kommer längre även om de vill!
6. … jag avslutar med resultat från
min egen forskning
Intressanta källor för vidare läsning:
Accenture, 2018. The UN Global Compact-Accenture CEO Study Special Edition: Transforming Partnerships for the SDGs. https://www.accenture.com/t20180404T213323Z__w__/us-en/_acnmedia/PDF-74/Accenture-Transforming-Partnerships-for-the-SDGs-UNGC-Accenture-Strategy.pdf#zoom=50
Battaglia, M., Passetti, E., Bianchi, L., Frey, M. 2016. Managing for integration: a longitudinal analysis of management control for sustainability. Journal of Cleaner Production. 136, 213-225.
Bui, B., de Villiers, C. 2017. Carbon emissions management control systems: Field study evidence. Journal of Cleaner Production. 166, 1283-1294.
Ditillo, A., Lisi, I.E., 2016, Exploring sustainability control systems’ integration: The relevance of sustainability orientation. Journal of Management Accounting Research. 28(2), 125-148.
Epstein, M.J.,Buhovac, A. R. 2014. Making Sustainablity Work: Best Practices in Managing and Measuring Corporate Social, Environmental and Economic Impacts. Greenleaf Publishing Limited.
Guenther, E., Endrikat, J., Guenther, T. W., 2016. Environmental management control systems: A conceptualization and a review of the empirical evidence. Journal of Cleaner Production. 136, 147-171.
Hahn, T., Aragon-Correa, J. A., 2015. Toward cognitive plurality on corporate sustainability in organizations: The role of organizational factors. Organization and Environment. 28(3), 255– 263.
Kramer, M. R., Pfitzer, M. W., 2016. The ecosystem of shared value. Harvard Business Review. 94(10), 80-89. Lueg, R., Radlach, R., 2016. Managing sustainable development with management control systems: A literature
review. European Management Journal. 34, 158–171.
Tack,det var det jag hade att säga!
