52   Nummer 5 / 2008

TexT & BILD: Petra Holmlund, petra@mc-folket.se

Det låter som en klyscha, men det är ju sant! Inget är så viktigt som hjälmen när man talar säkerhetsutrustning för MC-körning. en hjälm ska sitta perfekt, ge maximalt skydd och bytas ofta.

Ändå lägger vissa mer pengar på avgassystem än på sin hjälm.

Hjälmen ÄR huvudsaken

Idag kan man köpa en godkänd motor-cykelhjälm för några få hundralappar på exempelvis Biltema eller Lidl. Des-

sa hjälmar har märkning som påvisar att de testats och godkänts enligt ECE 2205, den europeiska standarden som gäller i Sverige.   

Vad är det då som säger att en dyr hjälm är bättre? Tja, egentligen kan man nog inte säga att det är så rent generellt, men det mesta tyder på att de mer påkos-tade hjälmarna från de större tillverkarna är säkrare. Efter att ha besökt både Nolan-fabriken i Italien och Arais huvudkontor i Holland har jag sett hjälmar testats enligt många olika testmetoder. Det jag direkt 

slås av är att det faktiskt går att tillverka en hjälm som skulle gå igenom ett flertal av testmetoderna trots att den egentligen är  obrukbar  som  motorcykelhjälm.  Så länge den klarar värme, kyla, yttre våld och inte lossnar för enkelt från huvudet så kommer den långt. Alltså kan en hjälm bestå av gjutjärn med ett tjockt lager däm-pande bomullsstoppning. Okej, det var lite överdrivet, men ni fattar vad jag menar!

Investera klokt!I  diskussionen om vilken hjälm  som är säkrast finns tyvärr  inget, eller kanske snarare allt för många facit, beroende på vem man frågar. Solklart är dock att man 

absolut inte ska snåla på hjälmen eftersom den verkligen är det viktigaste, och i Sve-rige det enda lagstadgade skyddet man har vid MC-körning. Att en öppen hjälm inte är lika säker som en heltäckande inte-gralhjälm behöver väl knappast sägas. Om man väljer en öppningsbar hjälm ska man vara medveten om att dessa i de flesta fall får sina testgodkännande utifrån samma standard som öppna hjälmar och är alltså inte lika säkra som heltäckande hjälmar. Om det finns ett ”P” framför godkännan-denumret betyder det att hjälmen är god-känd som integralhjälm. Bokstäverka ”NP” betyder att den är godkänd, men inte som heltäckande hjälm trots att den har hak-

  53Nummer 5 / 2008

Olika krav i olika länder

I Sverige gäller eCe 2205. Den standarden bestäms av en kommitté i Genève. Det finns ett antal standardiseringar för hjälmtester runt om i världen:

eCe 2205 (europe) AS 1698 (Australia)

CSA CAN3-D230-M85 (Canada) JIS T8133 (Japan)

NZ 5430 (New Zealand) BS 6658 (UK)

DOT FMVSS 218 (USA)

parti, ”J” betyder att det är en godkänd jet-hjälm, alltså öppen hjälm. Under finns ett unikt serienummer för varje hjälm.

Är du osäker ska du kontrollera med återförsäljaren  vad  hjälmen  godkänts som, och framförallt, se hjälmköpet som den viktigaste  investeringen  i ditt MC-åkande.

En hjälm ska inte sitta bra, den ska sitta perfekt på ditt huvud. Den ska skyd-da maximalt om du går omkull och den ska inte vara så tung att du nackskadas på grund av dess vikt om du klotar. Samtidigt ska man inte stirra sig blind på vikten. Det finns hjälmar som är extremt lätta, men endast för att man gjort ett så tunt yttre skal att det i sin tur kan inverka på säker-heten.

Med detta i åtanke ter det sig som att de dyrare hjälmarna från de större och mer  kända  tillverkarna  är  säkrare  och bättre eftersom de i många fall säljs värl-den över och därmed genomgår de olika testmetoderna  som  krävs  i  respektive land. De genomgår ibland frivilliga tester typ Snell. De utvecklas för och används av kräsna tävlingsförare som provat mycket och kommit fram till det bekvämaste och bästa för dem. 

Dock kan man inte vara helt säker på att alla dyra hjälmar är de bästa på markna-den, liksom att alla som fått godkänt i test är lika säkra. Så enkelt är det tyvärr inte! Vissa hjälmar kan vara förstärkta just på de stäl-len som utsätts vid testerna som krävs för godkännande i respektive försäljningsom-

råde. Exempelvis innebär den standard som krävs för godkännande i Sverige att hjälmen utsätts för smällar på förutbestämda punk-ter. En integralhjälm utsätts för smällar mot en punkt mitt på hakpartiet, en ovanför visi-ret, en mitt på huvudet, en baktill och en på sidan. Vilken sida får hjälmtillverkaren själv bestämma, konstigt nog.

Detta innebär att den söndersågade hjälm som Mikael Larsen från AllrightMC poserar med på bilden troligen skulle klara tester enligt den Europeiska standarden. Skrämmande, eller hur?

Larsen säljer ett antal olika fabrikat, men förespråkar ändå att man verkligen bryr sig i säkerhetsaspekterna och noga kontrollerar att man får en bra produkt innan man bestämmer sig för vilken hjälm man vill ha.

-Vill du krocka i en Fiat eller en Hum-mer? Lite så ska man tänka när man köper hjälm, säger Larsen.

Jag kan inte annat än att hålla med Larsen. Snåla inte på säkerheten! 

Byt HjälmDet brukar sägas att man ska byta glasfi-berhjälm minst vart femte år, ännu tidiga-re när det gäller plasthjälm. Varken Arai eller Nolan vågar dock ge några exakta rekommendationer eftersom det beror på vad hjälmen utsatts för och hur frekvent den använts. Men om den skötts exempla-riskt och inte utsatts för några stötar och annat onormalt slitage är fem år en gan-ska bra gräns. Det är framförallt det inre skalet som förlorar sin stötupptagningsför-måga efter en viss tids användning efter-som densiteten förändras. På plasthjälmar kan yttre faktorer som sol, vind och vat-ten påverka i större grad varför den kan behöva bytas redan efter ett par år. Man rekommenderar dock att byta alla hjälmar omgående om de utsatts för yttre våld. 

Exakt hur mycket en hjälm tål utan att ta skada vill ingen säga, eftersom det kan bero på vilken typ av smäll den ut-sätts för. Att tappa sin hjälm i golvet be-höver dock inte vara någon fara, såvida den inte träffar något vasst föremål eller liknande. Om man är det minsta osäker kan man skicka hjälmen till tillverkaren för att låta den kontrolleras. Vissa skador, såsom ventilmekanism och visirmekanism kan dessutom repareras. Om det blir en synlig skada på yttre skalet bör man ab-solut låta tillverkaren undersöka skadan innan man använder hjälmen. Innerskalet kan då ha komprimerats så att stötupptag-ningsförmågan försämrats. Man kan även, till viss grad, själv känna med ett par fing-rar om det finns några mjukare partier, inbuktningar eller andra förändringar i 

innerskalet. Om det är ett svart innerskal som fått synliga vita strimmor är hjälmen förbrukad.  Ni  som  hänger  hjälmen  på backspegeln bör kolla just detta. 

Många lackerar om sin hjälm för att få sin egen design. Detta är inget som re-kommenderas på plasthjälmar som kan ta skada av färgen. Kolfiber är tåligare, men man ska låta en expert utföra arbetet och vara säker på att rätt sorts färg används. Lösningsmedel är inte hälsosamt för nå-gon  hjälm.  En  annan  viktig  sak  är  att maskera noga med tejp. Om färgen rinner in och når innerskalet kan detta ta stor skada utan att det syns utanpå.Sist men inte minst. Köp inte en begag-nad  hjälm  och  definitivt  inte  av  någon okänd då du  inte vet vad hjälmen varit med om. Den kan som sagt ha skador som inte syns, men som avgör om du överlever en olycka eller inte. Tyvärr är det ändå så att många gamla och riktigt usla hjälmar finns till försäljning. Ett skräckexempel på detta fanns att läsa i kvällstidningarna för någon vecka sedan. Där beskrevs att när Örebro Hyr Go-Kart köpte in nya hjälmar inför säsongen kastades de gamla och ut-tjänta hjälmarna på tippen. Några dagar senare dök de upp till  försäljning på en loppmarknad i Örebro. De som driver go-kart-uthyrningen kände igen sina gamla hjälmar och gick ut i media och varnade folk för att köpa in hjälmarna. 

Denna hjälm skulle troligen klara tester enligt eCe 2205 eftersom den är hel på de förutbestämda punkterna för slagtest. Mikael Larsen väljer dock hjälm utan uppsågade ventilationshål när han kör MC

54   Nummer 5 / 2008

Ferry Brouwer, är mannen som 1982 tog Arai till Europa och nu-mera är pensionerad, men fortfarande så passionerad av hjälm-tillverkning och säkerhet att han bjöd in MC-press från Skandi-navien till ett studiebesök på det Europeiska huvudkontoret i Holland. Han förklarar att de säkraste hjälmarna är de som har ett riktigt hårt ytterskal och ett mjukt inre skal. Plast är flexi-belt och fordrar ett hårdare innerskal, medan glasfiberhjälmar tillåter ett mjukare innerskal som absorberar mer kraft. Därför tillverkas skalet till alla Araihjälmar enbart av fibermaterial som med luftström blåses in i en form där det sedan härdas. Skalen finns i fem olika storlekar för att undvika att variera innerskalets och fodrets tjocklek. Dessutom görs skalen i olika former beroende på vilken del av världen hjälmen ska säljas i. I Asien är huvudformen rundare och här i Europa mer avlång. Detta tar Arai hänsyn till för att få perfekt passform. Innerska-let av frigolitliknande material är sammansatt med olika hård-hetsgrader i olika delar av hjälmen. 

Arai  testar  sina hjälmar även enligt de  standarder  som krävs i respektive försäljningsland. Dessutom låter man även testa sina produkter enligt Snell, vilken enligt Brouwer är den bästa testmetoden eftersom den bland annat omfattar uppre-pade stöttester och penetrationstest. Detta ingår inte i exem-pelvis ECE 2205. 

Snell är en standard som tagits fram av en frivillig organisa-tion som grundades 1957 efter att racerföraren William ”Pete” 

Arai satsar på kolfiberSnell omkom i en krasch. De efterlevande tror att han skulle överlevt med en bättre hjälm. Ett gäng vetenskapsmän, forskare och medicinskt bildade tog då fram en standard för hjälmar. Denna standard har uppdaterats vart femte år och omfattar en-ligt Brouwer bland de hårdaste testerna för MC-hjälmar. Hjälm-tillverkare som vill låta sina produkter testas av Snell betalar en avgift varpå Snell tar hjälmar direkt från butik och utför tester på dessa. Även på så sätt skiljer sig Snell mot exempelvis ECE 2205 som tillåter att tillverkaren väljer ut hjälmarna som ska testas.

Vidare anser Brouwer att det finns för dålig kontroll av hjäl-mar och att det växer fram allt för många testcenter som utför ECE-2205 tester. Han varnar dessutom för att det i vissa fall tillverkas betydligt större antal hjälmar i en testgodkänd serie än de tillåtna 3200, att det finns flera hjälmar med samma se-rienummer trots att varje hjälm ska ha ett unikt nummer, och att det över huvudtaget fuskas med märkning av hjälmar. Som exempel visar han en öppningsbar hjälm där N:et i märkningen ”NP” fått en fläck över sig vilket gör att man kan misstolka det som en godkänd heltäckande hjälm.

Sharp , S a fe t y H e l m e t A sse ssm e nt

and Rating Programme, är et t ny t t

oberoende testinstitut som drivs av

trafikmyndigheten i england. Under

våren ska Sharp publicera en enkel och

lättläst guide på internet för att hjälpa

köpare att välja rätt. Anledningen till

Sharps grundande är att man ser kritiskt

till befintliga normer som handlar om

minimikrav för godkännande. Sharp

uppger att man kombinerat, förfinat och

utökat testmetoder främst från de två gällande standarderna i england, eCe 2205 och BS

6658:1985. Sharp kommer att betygsätta de godkända hjälmarna i en femgradig skala för

att skilja sämre från bättre bland de som godkänts enligt gällande standard.

Målet är att testa alla hjälmar på brittiska marknaden. I dagsläget finns inga hjälmtester

publicerade. enligt uppgift visat testresultaten hittills att bland de testade hjälmarna verkar

de dyraste ha klarat testerna bäst. På hemsidan finns även massor av tips på hur man ska

sköta sin hjälm, hur man väljer rätt storlek och annat bra att veta om hjälmar. Se mer på:

http://sharp.direct.gov.uk/

Brittiska myndigheter testar hjälmar

Alla hjälmar som testas enligt eCe 2205 utsätts för slagtest på fem förutbestämda punkter. Mitt på, en bak, en på hakpartiet, en ovanför visiret och en på valfri sida, tillverkaren väljer vilken.

Även visiren ska klara slagtest utan att få vassa kanter eller andra farliga skador på insidan.

Snells testmetod utsätter hjälmarna för slagtest på slumpmässigt utvalda ställen. Dessutom utförs upprepade slagtest och penetrationstest.

Innerskalet måste vara tillräckligt mjukt och stötupptagande för att hjärnan ska klara sig oskadd vid en olycka. Ferry Brouwer visar hur skalets densitet varierar på olika ställen för att skapa maximalt skydd.

  55Nummer 5 / 2008

Ett annat mycket intressant studiebesök var hos Nolan i Italien. Där visade företaget hur de tillverkar sina hjälmar. Jag måste erkänna att jag förvånades över att det är ett så genuint hant-verk som bedrivs  i hjälmfabriken. Allt görs för hand. Vid en rundvandring i fabriken visas formarna som skalen till Nolan-hjälmarna gjuts i. Efter att plasten formats går hjälmen vidare i de olika stegen i produktionslinjen. Det frigolitliknande inner-skalet, som har olika densitet på mitten och på kanterna för att maximera stötupptagningsförmågan, monteras för hand.

Företagets mer exklusiva X-lite hjälmar tillverkas i plast och glasfiber. Efter att ett tunt plastskal formats fylls det för hand med olika typer av glasfiberväv. Med en stark vattenstråle sker tillskärning av kanter, visirhål och ventilationsgluggar. Sen sli-pas och poleras hjälmen innan den fortsätter till den mer konst-närliga delen i fabriken, där hjälmarna får sin färgsättning. En-dast kvinnor arbetar på avdelningen eftersom de anses vara mer fingerfärdiga. Från stora ark som blötläggs tas färgdekalerna varpå det yttre plastlagret dras bort så att endast färgen blir kvar på hjälmen. Slutligen klarlackas hjälmarna innan de förses med hakband, innerfoder, ventilationsmekanism och visir.

I ett eget testlabb sker ett gediget säkerhetsarbete med tes-ter av olika slag. Dels görs de tester som krävs enligt den europe-iska normen ECE 2205, men även enligt andra standardiseringar eftersom hjälmarna säljs i olika delar av världen. Dessutom gör Nolan egna tester som inte krävs för något godkännande, men som de själva anser vara av vikt. Exempelvis test av innerskalets upptagningsförmåga av upprepat yttre våld mot ytterskalet. 

Nolans hjälmtillverkning

Alla x-lite vägs innan de levereras till återförsäljarna.

Visiren kontrolleras en sista gång innan de monteras på hjälmarna.

Hakbanden monteras för hand, precis som allt annat.

Där hjälmarna färgsätts arbetar bara tjejer. enligt företagsledningen är de säkrare på hand och kan få färgen från dekalerna att sitta där de ska.

efter vattenskärning är kolfiberskalen redo för nästa moment i tillverkningen. Nu är det slipning som står på tur.

Nolan testar inte bara enligt lagstadgade normer. de utför egna tester för att få fram säkrast möjliga produkter.

Nolans försäljningschef Luca Farino, tillika guide och föreläsare under besöket på hjälmfabriken i Bergamo, visar ett par av de nya storsäljarna. Vitt och fräscht ska det vara även 2008.