”Det kommer aldrig ta slut med min forskning”

#1/2015 Årgång 73 Utgiven av Sveriges Yngre Läkares Förening sedan 1942

TEMA Epigenetik och beteendeforskning – vi tittar närmare på Svenska TvillingregistretREPORTAGE Women on Waves – den flytande kliniken för säkra aborter

TEMA 70 000 har deltagit – så tar Karmastudien fram sin riskmodell för bröstcancer

INTERVJU Underläkaren och författaren BEA UUSMA om hennes forskning kring Andrée-expeditionen

Tema:Kunskaps- skapande vård

2

Innehåll#1/2015

ISSN 1403-5502

Chefredaktör och ansvarig utgivare Joanna Ahlkvist joanna.ahlkvist@sylf.se

Repro & TryckCarlshamn Tryck & Media

LayoutOss Reklambyrå

Annonser samt prenumerationer Ann Abrahamsson ann.abrahamsson@sylf.se

StyrelseEmma Spak, ordf.Pär Näverskog, v. ordf.David Svaninger, a. v. ordf.Joanna Ahlkvist, chefredaktörJonas Ålebring, ledamotSara Lei, ledamotMaja Weinryb, ledamot

SYLFs kansliKajsa Holmbergkansli@sylf.se

AdressBox 5610 114 86 Stockholm

Tel 08–790 33 66 Fax 08–21 18 68

Pg 768-2 Bg 726-9632

www.sylf.se

18 Bea Uusma

Ledare .. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .3

Tema: Kunskapsskapande vård Tvillingregistret . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .4 John Norcini: Pro£ s på pedagogik . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .9 Karmastudien om bröstcancer .. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .12 Underläkare och klinisk forskare .. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .16 Diabeteskunskap för patienten .. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .21

Reportage Google Glass .. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .14 Bea Uusma om Andréeforskningen .. . . . . . . . . . . . . . . . . .18 Dr Kristina .. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .27

Fackligt Om forskningsersättning .. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .24 Lokalfackliga priser & SYLF-Aktuellt . . . . . . . . . . . . . . . .25 Ordförandeord & Kvartalet som gått . . . . . . . . . . . . . . . . .26

14 GoogleGlass

12 Diabetes

OmslagsfotoAgnes Stenlund

1627 Klinisk forskning

Karma Mammografi

3

Ledare

ALF-avtalet finansierar de kostnader landsting-en har för de kliniska delarna av läkarutbildningen (0,5 miljarder) och är en viktig medfinansiär av kli-nisk forskning – genom ALF satsar staten varje år ca 1,7 miljarder kronor på klinisk forskning. Sedan 2009, då det tidigare avtalet sades upp, har staten och landstingen förhandlat om hur pengarna ska fördelas och satsningarna utvärderas. Staten an-ser att tidigare avtal inte varit tillräckligt kvalitets-drivande.

Nytt i detta avtal är att delar av ALF-medlen kom-mer att omfördelas mellan landstingen baserat på så kallade kvalitetsindikatorer. Under 2016 till 2018 kommer kvalitetsindikatorerna att vara bib-liometriska, baserade på citeringar och publika-tionsindex. Från och med 2019 kommer en mer komplex metod att införas där bibliometriska data kombineras med expertbedömningar av forsk-ningens förutsättningar och den genomförda forskningens kliniska betydelse.

Utöver den nya finansieringsmodellen införs i det nya avtalet begreppet Universitetssjukvård som benämning på den hälso- och sjukvård som är an-passad för forskning och utbildning. Landstingen måste, för att få bedriva universitetssjukvård och ta del av ALF-medlen, leva upp till högt ställda krav och återkommande utvärderingar.

SYLF anser naturligtvis att statliga resurser satsa-de på klinisk forskning ska kontrolleras och gran-skas så att de används korrekt och skapar mervär-

Fördelnings-modellen har också tydligt förskjutit resurser till äldre redan framgångsrika forskare istället för att stödja yngre forskare med potential.

Fördelning av forsknings- medel måste främja både kvalitet och jämlikhet

Strax innan höstens val 2014 undertecknades ett nytt Avtal om Läkar- utbildning och Forskning i hälso- och sjukvården, det så kallade ALF-avtalet. Undertecknandet kom i skymundan men förtjänar att uppmärksammas.

SYLF:s styrelse

de. Det är dock högst tveksamt om en bibliometrisk utvärdering är rätt sätt att göra det på. Det finns åtskilliga exempel på hur denna typ av fördel-ningssystem konserverat resurser till etablerade områden och hämmat utvecklingen av nya forsk-ningsfält. Fördelningsmodellen har också tydligt förskjutit resurser till äldre redan framgångsrika forskare istället för att stödja yngre forskare med potential.

Som varnande exempel vill vi lyfta fram statens satsning på Centres of Excellence. Tanken var att riktade miljardsatsningar på redan framgångsrika forskningsmiljöer skulle skapa ännu mer fram-gångsrik forskning. Det visade sig dock att sats-ningarna hade högst tveksam e�ekt – produktivi-teten sjönk när redan välmående forskningsmiljöer som passerat sin innovationstopp blev ännu mer välmående. Än mer olyckligt var att satsningarna visade sig vara förödande för jämlikheten då peng-arna nästan uteslutande fördelades till redan eta-blerade män, medan kvinnliga forskare prioritera-des bort.

SYLF ser positivt på att kraven på hur tilldelade medel används skärps, men vi är oroade över hur omfördelningsindikatorerna kommer att påverka hur resurserna fördelas ute i landstingen. Vi hopp-as att man i de regionala förhandlingarna på ett framsynt sätt förmår att främja både kvalitet och jämlikhet samtidigt som man värnar om framti-dens excellenta forskare. •

Tema

Tvillingregistrets ställning fortsatt starkSvenska Tvillingregistret är med sina nästan 100 000 enäggs- och tvåäggstvillingar världens största forskningregister över tvillingar. Liknande register i övriga nordiska länder är inte lika kompletta.

Text Pia Vingros

"Utan tvillingstudierna skulle vi inte ha lika stor kunskap om miljöns påver-kan på beteende, egenskaper och sjuk-domar", säger professor Nancy Peder-sen i styrgruppen för Tvillingregistret.

Trots ny kunskap om genetiska riskmar-körer för sjukdom har det Svenska Tvil-lingregistret fortfarande en betydelsefull roll för forskningen. Tvillingregistret är placerat på Karolinska institutet i Stock-holm och är en resurs för forskare över hela världen. När det upprättades på 1960-talet var det för att förstå mer om hur rökningen påverkar vår hälsa. Sedan de första studierna har det blivit fler.

Varje år publiceras ett trettiotal rappor-ter i vetenskapliga tidskrifter baserade på observationer som gjorts i tvilling-studier. De senaste rönen har handlat bland annat om hjärt-kärlsjukdomar, Parkinsons, kroniskt trötthetssyndrom och adhd. "Synen på registrets betydel-se har svängt under åren. När det blev möjligt att jämföra genetiska variatio-ner över hela genomet ansåg vissa fors-kare att det inte behövdes några tvil-lingstudier längre. Men så är inte fallet. Tvärtom är Tvillingregistret ett värde-fullt komplement till den genetiska kartläggningen, eftersom det ger kun-skap om miljöns betydelse", säger Nancy Pedersen.

En annan faktor som stärkt intresset för Tvillingregistret är den ökade kunska-pen om epigenetik, alltså hur genut-tryck påverkas av livsstil och miljö.

1 500 TVILLINGPAR OM ÅRETMellan en och två procent av alla födslar

är tvillingfödslar, vilket innebär att det föds omkring 1 500 tvillingpar varje år i Sverige. Det är vanligare att den blivan-de modern får tvillingar om hon är över 35 år än yngre än 20 år. Det finns också en viss ärftlighet bakom sannolikheten att föda fler än ett barn.

Av tvillingarna är en tredjedel enäggs-tvillingar, en tredjedel samkönade två-äggstvillingar och en tredjedel olikkö-nade tvåäggstvillingar.

"Alla slags tvillingar är lika betydelseful-la för forskningen. Enäggstvillingar ger värdefull kunskap om vilken roll miljön spelar för det som studeras. Tvåäggs-tvillingar av olika kön kan öka förståel-sen om könsskillnader. Genom att jäm-föra enäggs- och tvåäggstvillingar kan vi förstå påverkan av genetiska fakto-rer", säger Nancy Pedersen.

SYFTE PRÖVAS I STYRGRUPPVarje nyfödd registreras i det medicin-ska födelseregistret som finns hos So-cialstyrelsen. Därifrån får Tvillingregist-ret sina uppgifter.

Innan forskningsprojekten påbörjas granskas de av en oberoende etikpröv-ningsnämnd. Detta görs vid respektive huvudsäte för forskningen.När ansökan kommer till Svenska Tvil-lingregistret prövas den i registrets styrgrupp. I den är Nancy Pedersen en av deltagarna:

"Vår uppgift är att se till att den forsk-ning som bedrivs är relevant och väl genomtänkt, och har ett tydligt syfte. Det händer att vi säger nej. I de flesta

5

Tema

EpigenetikDen del av genetiken som behandlar förändringar i fenotyp som är oberoende av förändringar i DNA-sekvensen. Epigeneti-ken handlar om hur DNA läses av, och hur DNA uttrycks. Cellens tillstånd i detta hänseende – det vill säga dess epigenom – kan leda till att generna omprogrammeras och därför uttrycks annorlunda än vad DNA signalerar. Epigenomets signaler kan med andra ord överrösta det DNA som ärvts från föräldrarna. Epigenomet påverkas av den yttre miljön (diet, gifter, hormoner, mm).

fall gäller förfrågningar redan insamla-de data. Det är mer sällan att vi få en förfrågan om att samla in nya data. Då måste vi balansera mot hur många gång-er tvillingarna har kontaktats tidigare."

Forskningsdata samlas in via frågeformu-lär, intervjuer, hälsokontroller, provtagning och provanalyser. Data samlas också in från läkare, som kan uppmanas att bidra med journalutdrag från de patienter i Tvil-lingregistret som ingår i en studie.

Registret får förfrågningar både från svenska och utländska forskare som vill använda sig av uppgifterna. "Om fors-kare från andra länder vill använda re-gistret kräver vi att de ska samarbeta med svenska forskare. Vi vill att det uni-ka materialet ska användas för att stär-ka vår vetenskapliga kompetens i lan-det", säger Nancy Pedersen.

TVILLINGAR I STUDIENNär enäggstvillingarna Noah och Jo-hannes O’Rourke-Drevfjäll var fem år kom de med i registret genom sina för-äldrars godkännande. Idag är de 17 år. Under årens lopp har de blivit tillfråga-de av registret några gånger. "Vi har fått lämna salivprov. Provrören kom via pos-ten och vi skulle fylla dem med saliv och skicka tillbaka dem", säger Johannes. "Första gången vi lämnade salivprov var för att de skulle kontrollera att vi var en-äggstvillingar", säger Noah. Det mesta av vårt genom delar vi med andra djur, men av de resterande tre procenten som gör oss till människa visade det sig att Noah och Johannes arvsmassa stäm-mer till minst 99.7 procent.

Andra gånger Noah och Johannes har kontaktats av registret har de svarat på uppgifter i enkäter som de fått hem-skickade. De har tagit ungefär en halv-timme att fylla i och har handlat om de-ras fysiska hälsa eller hur de känner sig. "Senast var det frågor om jag känner mig förföljd eller övervakad av någon. Det var lite underligt att svara på något utan att veta sammanhanget", säger Noah.

De har inte fått information om i vilka studier frågorna ingår eller resultatet av forskningen när den är klar. "När jag var yngre brydde jag mig inte så mycket, men nu vill jag gärna veta mer. Det skulle vara intressant att känna till hur

uppgifterna vi lämnar kommer till nyt-ta", säger Noah. "Registret kunde bjuda in oss tvillingar och berätta om hur de arbetar och om forskningen de gör", sä-ger Johannes O’Rourke-Drevfjäll.

FORSKNINGTvillingregistrets forskare intresserar sig bland annat för allergi, Alzheimers sjukdom, beteendestörningar, cancer, diabetes och kranskärlssjukdomar.

Några av de senaste forskningsresulta-ten baserat på Tvillingregistret har visat att det finns ett samband mellan låg födelsevikt och risken att utveckla såväl adhd som autism. Den av tvillingarna som har lägst födelsevikt har också störst risk att drabbas, både inom två-äggs- och enäggstvillingpar.

Tillväxten under fostertiden har även visat sig spela roll för astma och eksem. För ast-ma ökade risken vid låg födelsevikt med-an det verkade vara tvärtom för eksem.

Det är väl känt att förändringar i DNA är den primära orsaken till cancer. Föränd-ringarna kan vara nedärvda från föräld-rarna eller ha uppkommit senare i livet. Betydelsen har studerats i nordiska samarbetsstudier. Resultaten visar att ärftlighet är olika för olika cancerfor-mer, men är oftast av underordnad be-tydelse. Miljö och livsstilsfaktorer har större inverkan. Undantaget är prosta-tacancer där ärftligheten generellt sett påverkar risken mer än vad miljön gör.

FINANSIERINGRegistret finansieras delvis av ett ba-sanslag från Utbildningsdepartemen-tet. Övriga resurser kommer från Veten-skapsrådet, Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd, Wallenbergstiftel-sen, EU och även privata företag via de studier som använder registret.

VANLIGA FRÅGOREn vanlig fråga till registret kommer från föräldrar till tvillingar. De undrar om deras barn är enäggstvillingar.

"Enklast är att fråga sig om barnen var lika som bär som små eller mer som vilka syskon som helst. Var de så lika att även de som kände dem väl hade svårt att skilja dem åt kan man vara säker på att de är en- äggstvillingar", säger Nancy Pedersen. •

6

Reportage

Den 1 januari fyllde den svenska abortlagen 40 år. Fri abort är en självklarhet här, men nästan 40 pro-cent av världens kvinnor lever i länder där abort är förbjudet eller där aborträtten är mycket restriktiv. Enligt WHO utför 21,6 miljoner kvinnor osäkra aborter varje år, och av dem dör uppskattningsvis 47 000.

För att öka medvetenheten kring illegala och osäk-ra aborters förödande e� ekt på kvinnors hälsa startade läkaren och aktivisten Rebecca Gom-perts rörelsen Women on Waves för drygt 15 år sedan. Den ideella organisationen, med säte i Hol-land, arbetar med att uppmärksamma behovet av säkra tjänster för reproduktiv hälsa samt att mot-verka tabun och stigman kring abort. Women on Waves erbjuder medicinska aborter under första trimestern på en fl ytande abortklinik. Behandling-en är helt medicinsk och ingen kirurgi utförs.

Rebecca Gomperts började sin läkarkarriär inom kirurgi och radiologi. Ett jobb som abortläkare blev ledigt och hon bestämde sig för att ta det. "För mig var arbetet väldigt givande. Kvinnorna söker hjälp i en akut och utsatt situation. Det är mycket känslor och tabun kring abort. Som läkare kan du verkligen göra skillnad genom att vara empatisk, förstående och icke-dömande", säger Rebecca Gomperts. "Och turligt nog har jag dessa förmå-gor", tillägger hon skrattande.

En period arbetade Rebecca Gomperts som skeppsläkare på ett Greenpeace-fartyg med desti-nation Sydamerika. Erfarenheterna från abort-mottagningen i Nederländerna gjorde Rebecca Gomperts nyfi ken på abortverkligheten i andra länder. "Jag var inte medveten om att aborträtten var så begränsad i andra länder. När jag frågade runt blev jag faktiskt väldigt förvånad! För mig var det självklart att abort skulle vara lagligt och till-gängligt för alla."

Rebecca Gomperts tog del av många kvinnors be-rättelser om lidande som orsakats av bristen på hälso- och sjukvårdstjänster för sexuell och repro-duktiv hälsa. Hjärtslitande berättelser om kvinnor som inte kunde försörja sig, blivit våldtagna eller uteslutna från sina familjer och samhällen.

I länder där aborträtten är mycket begränsad är de allra fl esta aborter osäkra. WHO beräknar att osäkra aborter orsakar 13 procent av den totala mödradödligheten. Förutom dödsfall beräknas osäkra aborter också leda till att fem miljoner kvin-nor årligen får funktionsnedsättningar.

ÖKAD TILLGÅNG TILL LAGLIGA MEDICINSKA ABORTERAktivismen och erfarenheten från arbetet som abortläkare blev en lyckosam kombination för Re-becca Gomperts. 1999 grundade hon Women on

Seglats för fri abort

För att hjälpa kvinnor i länder där abort är illegalt startade den holländska läkaren och aktivisten Rebecca Gomperts ”Women on Waves”, en fl ytande klinik för medicinsk abort.

Text Maja Weinryb

Maja WeinrybUnderläkare

7

Reportage

Waves, en mobil abortmottagning som placerades på en båt. Anledningen var att skepp som seglar på internationella vatten lyder under den lag som bestäms av skeppets flagg. Eftersom båten seglar under holländsk flagg kan de erbjuda lagliga med-icinska aborter till kvinnor som lever i länder utan tillgång till säker abort.

Women on Waves första kampanjresa gick till Irland 2001. Redan när skeppet lämnade Nederländerna började e-post från hundratals kvinnor trilla in. In-tresset både från media och abortsökande kvinnor var överväldigande. I dokumentären Vessel från 2014 skildras Women on Waves. Som tittare får man in-blick i den rädsla och desperation som förmedlas av kvinnor som saknar möjligheter till säker abort.

När Women on Waves åkte till Portugal 2004 hade landet Europas mest restriktiva abortlag. Fem kvinnor dog varje år till följd av osäkra abor-ter, och 11 000 kvinnor behövde inneliggande sjukhusvård. Portugal var också det enda europe-iska land som aktivt åtalade kvinnor, sjukvårdsper-sonal och apotekare på grund av abort. Exempel-vis dömdes en sjuksköterska år 2001 till 7,5 års fängelse för att ha utfört säkra, men illegala, aborter.

När Women on Waves anlände till portugisiskt territorialvatten förbjöds skeppet tillträde. Trots att skeppet inte överträdde några portugisiska, holländska eller internationella lagar utposterades två militärskepp på försvarsministerns order för att bevaka Women on Waves dygnet runt. Det innebar att kvinnorna som väntade i hamnen inte kunde föras ut till skeppet som låg på internatio-nellt vatten. Rebecca Gomperts bytte då strategi och deltog i ett TV-program. Med sig hade hon tabletter, och berättade tydligt om tillvägagångs-sätt och dosering vid medicinsk abort. På detta sätt lyckades hon förmedla kunskap till kvinnor världen runt om att det finns läkemedel på mark-naden som på ett säkert och e�ektivt sätt kan av-bryta en graviditet.

"WOMEN ON WEB"Women on Waves fick allt mer e-post från kvinnor som undrade hur de kunde få tag i medicinerna. Rebecca Gomperts insåg att hon inte behövde segla jorden runt för att hjälpa dem. 2005 grunda-des därför ”Women on Web”, en systerorganisa-tion till Women on Waves, som genom telemedi-cin erbjuder säkra medicinska aborter till kvinnor som saknar tillgång till säker abort.

Enligt WHO leder avkrimina-lisering av abort till minskad mödradödlig-het. I länder med liberal abortlagstift-ning utför kvinnor färre aborter än i länder med restriktiv aborträtt. Begränsad aborträtt minskar alltså inte antalet aborter, men gör däremot att de aborter som utförs är mindre säkra.

Reportage

Women on Waves har gjort kampanjer till Irland, Polen, Portugal, Spanien och Marocko. "Det är nog väldigt vanligt att man inte tänker på att i många av de semesterparadis man åker till är abort olagligt", säger Rebecca Gomperts.

8

Reportage

Så mycket har förändrats gällande behandling av abort, men problemet är att den medicinska praktiken i de fl esta länder fortfarande släpar efter. Även i Sverige.

2014 disputerade Rebecca Gomperts på Karolin-ska Institutet med en avhandling som studerar säkerheten i att utföra medicinska aborter genom telemedicin. Evidensen från denna avhandling och andra studier visar att medicinska aborter i första trimestern kan förmedlas med hög säkerhet genom telemedicin och utföras med 96–99 % e� ektivitet."Det är oerhört viktigt att kvinnor får skörda fruk-terna av den vetenskapliga utvecklingen sedan upptäckten av den medicinska aborten. Så mycket har förändrats gällande behandling av abort, men problemet är att den medicinska praktiken i de fl es-ta länder fortfarande släpar efter." Även i Sverige.

MÖJLIGHET TILL ABORT I HEMMETSveriges abortlag ger kvinnor rätt till fri abort fram till vecka 18. Därefter fi nns möjlighet att ansöka om abort hos Socialstyrelsen om synnerliga skäl föreligger. Lagen är utformad utifrån kirurgisk abort som enda möjliga abortmetod. Som ett skydd mot osäkra aborter stipulerade lagstiftaren att abort måste utföras på sjukvårdsinrättning. Med dagens möjligheter till medicinsk abort ökar hemaborterna i Sverige, men lagens skrivelse inne-bär att behandlingen måste inledas på sjukhus.

Rebecca Gomperts för en kamp för att tillgänglig-göra och avstigmatisera abort. Hennes vision är att medicinsk abort ska kunna förskrivas av många läkare och barnmorskor. Läkemedlen ska kunna hämtas ut på apoteket och användas i hemmet, som vilken annan medicinsk behandling som helst."Utan lagändring kan de medicinska professioner-na inte tillhandahålla aborter i enlighet med vad den medicinska vetenskapen medger. Och det är upprörande! Varför måste du vara på sjukhus för att svälja en tablett?"

Rebecca Gomperts får frågan om vad hon ser som de största utmaningarna framöver.

"Jag tror att det huvudsakliga problemet är att de fl esta människor fortfarande är obekväma med idén att abort är ett okej beslut och att kvinnor kan göra det själva i sina egna hem. Den största utmaning-en framöver är att säkerställa att medicinsk prak-tik harmoniserar med den vetenskapliga eviden-sen. Och evidensen är att kvinnor kan utföra abort själva, i sina egna hem, på ett mycket säkert sätt."

HAR DU NÅGOT MEDSKICK TILL VÅRA LÄSARE?– Det vore intressant att öka läkares kunskap om abortlagen och den aktuella vetenskapen kring medicinska aborter. Om de inte håller med lagen skulle jag vilja bjuda in Sveriges underläkare att starta en petition för att få lagen ändrad. Sverige skulle kunna bli det första landet som tillåter läkare och sjuksköterskor att förskriva medicinsk abort och att läkemedlen hämtas på apoteket så att kvinnan kan behandla sig själv i sitt eget hem. Jag vill bli av med brottslagstiftningen, säger Rebecca Gomperts. •

Osäkra aborter orsakar stora ekonomiska och sociala konsekvenser för kvinnor, deras familjer och sjukvårdssystemen. Detta stora folkhälsoproblem har uppmärksammats i FN:s millenniemål, och läkemedlen Mife-pristone och Misprostol, som används vid medicinsk abort, är med på WHO:s lista över essentiella mediciner.

Rebecca Gomperts, läkare och aktivist.

9

Tema

Lär upp läkaren ordentligtLäkarnas behov av vidareutbildning löper under hela karriären. Hur kan hälso- och sjukvården bli mer kunskapsskapande för läkarna? Hur kan universiteten bidra till läkarnas och därmed sjukvårdens fortsatta ut-veckling? Moderna Läkare trä�ar utbildningspionjären professor John Norcini, som utvecklar fortbildningsmetoder för sjukvårdspersonal.

Text Joanna Ahlkvist Foto Stefan Zimmerman

Vidareutbildningen av läkare är komplex. Klinisk kompetens bygger på en kombination av kunskap och andra färdigheter, såsom kommunikation, skickligt handarbete, problemlösning och föränd-ringsbenägenhet. Norcini, som i grunden är psyko-log, har ägnat sin karriär åt pedagogisk forskning inom sjukvården, där han bland annat tittat på lä-karnas förutsättningar för utveckling i arbetslivet. Idag är han ordförande för Foundation for Advance-ment of International Medical Education and Rese-arch (FAIMER) i USA.

Det var en ren slump som lotsade Norcini mot forskningen om läkares fortsatta utbildning.

"Jag var på forskarskola och pengarna tog slut! Jag behövde ett jobb för att försörja mig och det hela slutade med ett arbete för American Board of Inter-nal Medicine där jag jobbade med medicinläkare och certifiering."

Sedan drogs han med av bara farten. Norcini är nu-mera bosatt utanför Philadelphia där FAIMER:s huvudkontor ligger. En vecka per månad är han ute och föreläser någonstans i världen.

John identifierar fyra områden där lärosätena kan bidra till global hälsa:

"Universiteten kan släppa in de rätta studenterna, öka inlärningens e�ektivitet, jobba för förbättrad kvalitet hos universitetslärarna och skapa ett lång-varigt samarbete med hälsovården för examinering av personalen."

VEM SKA BLI LÄKARE?"Ett stort problem både i USA och globalt är att sjukvårdspersonalen inte speglar patientgruppen, vare sig det gäller geografi, etnicitet eller socioeko-nomiska förhållanden. Detta har en direkt negativ e�ekt på leveransen av sjukvård och klinisk forsk-

ning. Representativ personal ökar vårdens tillgäng-ligheten och ställer mer relevanta forskningsfrågor. Vi har sett att mångfald bland lärare och studenter ökar den kulturella kompetensen hos alla de inter-agerar med. I diverse sammanhang har man sett att mångfald leder till innovation."

HUR FÖRBÄTTRAR MAN INLÄRNINGEN?Det är bevisat att den formella kunskapen bland läkare inom internmedicin avtar med tiden från ex-amen, vilket inte beror på nedsatt kognitiv funktion utan snarare utebliven kunskapsuppdatering. Nor-cini kunde nyligen bevisa att hög prestation på ett kunskapsprov för internmedicinare var korrelerad till lägre mortalitet bland den läkarens patienter (Norcini et al 2014).

SUMMATIV OCH FORMATIV UTVÄRDERINGFormella kunskapsprov, både teoretiska och prak-tiska, spelar stor roll för läkarna efter examen i USA och kallas av Norcini för summativa utvärderingar. Dessa är utformade för att bedöma en individs pro-fessionella duglighet genom att säkerställa den en-skilda läkarens kunskaper. Inlärningen inför en summativ utvärdering är kunskapshöjande, medan examinationen i sig bidrar minimalt till individens utveckling.

Vad Norcini kallar för formativ utvärdering är däre-mot ett återkopplingstillfälle som hjälper individen att utvecklas och att hantera förändring på jobbet.

Han utvidgar:"Formativ utvärdering kan se ut precis som sum-mativ utvärdering, men syftet är annorlunda och fokus är annorlunda. Fokus ligger på att göra någon bättre och inte på att bedöma hur bra det går för personen."

Enligt Norcini leder formativ utvärdering i slutän-dan till en förbättrad kvalitet på hälsovården.

Feedback är det viktigaste redskapet i läkarens professionella utveckling

Tema

10

FAIMER FINNS ÖVER HELA VÄRLDEN

FAIMER grundades 2000. Utöver centrumet i Philadelp-hia finns regionala centra i Sydafrika, Brasilien och Kina samt tre i Indien. På gång är ett center i det spansktalande Sydamerika och ett till i Indien.

11

Tema

POSITIV FEEDBACKInom den pedagogiska forskning som täcker in for-mell utbildning från lågstadiet och uppåt har man sett att återkoppling står för merparten av kunskaps-förbättringarna (Hattie, 1999). Feedback är det vikti-gaste redskapet i läkarens professionella utveckling.

"Återkoppling längs vägen är jätteviktigt. Folk är inte bra på att utvärdera sina egna styrkor och svagheter. En del av det som är viktigt med formativ utvärdering är att hjälpa folk att bedöma sin egen utveckling."

Tyvärr fi nns det inte tillräckligt med strukturerad feedback i den kliniska vardagen. Day et al, 1990, fann att 82 % av residents inom internmedicin i USA hade observerats en enda gång med en pa-tient under deras första år. Tjugo år senare (Smyder et al, 2012) var läget bland residents inom kirurgi i USA ungefär detsamma: färre än 20 % hade upp-satta mål pre-operativt och enbart en tredjedel fi ck återkoppling om potentiella förbättringar efter ut-förd operation.

Norcini understryker att det behövs både summativ och formativ utvärdering av sjukvårdspersonalen om man ska höja kvaliteten på vidareutbildningen och därmed även på sjukvården. I USA råder ett konkurrenspräglat utbildningsklimat och mycket energi läggs ner på att utforma summativa exami-nationer, medan formativa utvärderingar ofta sak-nar struktur och tillämpas slentrianmässigt. Sum-mativa och formativa utvärderingar borde inte slås samman, enligt Norcini. Den examinerades tillit raseras om en formativ utvärdering senare ligger till grund för en summativ bedömning. Individerna känner sig lurade att avslöja sina svagheter, vilka då används emot dem.

HUR GICK DET FÖR PATIENTEN?Feedback bör i större utsträckning ske mellan kol-legor, men en annan sorts återkoppling som är vik-tig och eftersatt är data över resultatet för patien-terna. Det saknas tillräcklig statistik om patienternas diagnoser, behandlingar och resultat. Norcini påpekar att utan konkret information om patientutfallen är det omöjligt att bedöma vårdens e� ektivitet. Här har svenska vårdregister ett för-språng – de kliniska resultaten för patientgrupper-na blir alltmer transparent.

BÄTTRE UNIVERSITETSLÄRAREFAIMER:s mål är att förbättra hälsan genom vidare- utbildning av sjukvårdspersonal som redan besitter

ledarskapspositioner inom pedagogik. Dessa er-bjuds ett två-årigt fellowship. Deltagaren, som ska vara mitt i karriären, kommer från etablerade aka-demiska institutioner runt om i världen. Hittills har FAIMER utbildat över tusen fellows.

"Vi arbetar mestadels i låginkomstländer, men vi har en eller två deltagare från USA och andra hög-inkomstländer."

FAIMER JOBBAR AKTIVT FÖR ATT MOTVERKA BRAIN-DRAIN"Vi måste ge tillbaka, säger Norcini och berättar hur FAIMER grundades med pengar som ursprungligen kom från utländska läkare som betalade en avgift för att ansöka om amerikansk legitimation. FAIMER fellows jobbar hemma med lokala projekt och träf-fas på korta internat. Alla får en mentor och andra-årsstudenterna agerar mentorer till förstaårsstu-denterna. Exempel på projekt är undervisning och utvärdering av patientcentrerad vård i Khyber Pakhtunkhwa i Pakistan, utvärdering av en work-shop för suturering av episiotomi i Ghana samt ut-veckling av avvikelserapportering i Sri Lanka.

KOLLEGIALA NÄTVERKPage Morahan, FAIMER:s co-director, berättar om visionen att uppnå en kritisk massa av sjukvårdslära-re i en viss region, som på så sätt kan stödja varandra:

"Vi håller på att utveckla ett kollegialt nätverk av lä-rare, kliniker, pedagogiska ledare och förändrings-katalysatorer runt om i världen."

Och det verkar fungera. Professor Omayma Ha-med, Faculty of Medicine, King Abdulaziz University i Jeddah i Saudiarabien, och tidigare FAIMER fel-low säger: "Jag är bättre på att samarbeta med mina kollegor och mer empatisk. Jag utvidgade min kom-fortzon och kan omfamna det som är annorlunda hos andra." Norcini håller med. "De riktiga lärdomarna är sådana de lär från varandra." •

Återkoppling längs vägen är jätteviktigt. Folk är inte bra på att utvärdera sina egna styrkor och svagheter. En del av det viktiga med formativ utvärde-ring är att hjälpa folk att bedöma sin egen utveckling.

Joanna AhlkvistChefredaktör

12

Tema

Höga förhoppningar på kvinnlig karma

Karma genomförs i samband med or-dinarie mammografi screeningbesök. Den ska ringa in kvinnor med ökad risk att drabbas och att avlida av bröstcan-cer, och ta fram en lämplig förebyggan-de behandling för just dem. Karmastu-dien kommer inte bara att bli en av världens största bröstcancerstudier. Forskarna bakom hoppas även att den ska leda till att den svenska screening-modellen för bröstcancer individanpas-sas och görs om från grunden.

"Många höjde på ögonbrynen och tyck-te att det var märkligt att syftet med Karmastudien var att vi skulle identifi e-ra dem med hög risk för bröstcancer och behandla dem. Men vi tycker inte alls att det är konstigt att mäta blod-trycket för att identifi era vem som riske-rar att drabbas av hjärtinfarkt. Det här är precis samma sak, fast inom onkolo-gin", säger Per Hall, professor på Karo-linska institutet och initiativtagare till Karmastudien.

Sedan starten i oktober 2010 har fl er än 70 000 kvinnor valt att delta i stu-dien, som har genomförts på fyra olika sjukhus i landet. Frågan om medverkan ställdes till dem i samband med redan planerade mammografi screeningbe-sök. "I Framingham i USA gjorde man en studie där man samlade in uppgifter om blodtryck, kolesterol och annat för

Fler än 70 000 kvinnor har valt att delta i Karolinska mammografi - projektet för riskprediktion av bröstcancer. Karmastudien kommer att bli en av världens största bröstcancerstudier.

Text Malin Lindgren

att se om man kunde förutse vilka som skulle drabbas av hjärtinfarkt. Med Karmastudien del 1 vill vi göra precis detta fast med bröstcancer för ögo-nen", säger Per Hall.

Det nya med Karmastudien jämfört med tidigare bröstcancerforskning är att man nu lägger ihop tidigare kunskaper om sjukdomen med andra faktorer, som ge-netik och mammografi sk täthet, för att göra pusslet komplett, berättar han.

"Sedan tidigare är det känt att amning minskar risken för bröstcancer, precis som barnafödande. Här lägger vi till de andra bitarna också. Storleken och kva-liteten på den här studien i kombination med möjligheterna till uppföljning gör Karmastudien väldigt unik."

Per Hall vill i den andra delen av Karma-

studien använda insamlade uppgifter till att förändra hela den svenska scre-eningmodellen i grunden. I stället för att scanna alla kvinnor på samma sätt vill han tillsammans med forskarkollegorna åstadkomma en individanpassad mo-dell. "Vi vill till exempel kunna erbjuda kvinnor med hög risk för bröstcancer en förebyggande medicinsk behandling. Vi är också på god väg att kunna identifi e-ra den genetiska förändring som orsa-kar olika former av bröstcancer så att vi i förväg kan säga precis vilken sort en viss kvinna kommer att få."

Redan under 2015 tror Per Hall att Kar-mastudien kommer att kunna presente-ra en riskmodell som han beskriver som ”riktigt, riktigt bra”. Att så få forskarkol-legor runt om i landet har hört av sig hittills för att ta del av uppgifterna från studien förvånar honom.

"Vi delar med oss av alla data utan att ta betalt. Många kollegor utomlands har velat ta del av vårt underlag, men näs-tan inga svenska kollegor. Jag hoppas att det kommer att förändras i takt med att vi når ut mer."

En som mer än gärna arbetar med Kar-mastudien är Fredrik Strand, Fors-kar-ST samt ST-läkare inom Bild- och Funktionsmedicin på Karolinska Uni-versitetssjukhuset Solna.

”Vi vill till exempel kunna erbjuda kvinnor med hög risk för bröstcancer en förebyg-gande medicinsk behandling”

13

"Mitt huvudintresse i Karmastudien är intervallbröstcancer, säger han. Intervall- bröstcancer upptäcks i intervallet mellan screeningtillfällena av patienten själv, trots att hon är med i screeningspro-grammet."

Det långsiktiga målet för Fredrik Strand är att se om det går att individ- eller risk-gruppsanpassa screeningprogrammet.

"De här kvinnorna har en sämre prognos – ungefär densamma som kvinnorna som inte deltar i screening", säger Fredrik Strand. Just nu arbetar jag med att un-dersöka om man med matematisk bil-danalys baserad på de friska mammo-grafi er som en kvinna redan genomgått kan få fram information som säger något om den framtida risken att drabbas.

Det han tycker är mest intressant med Karmastudien är att den ger honom möjlighet att lägga ihop informationen från röntgenbilderna med annan infor-mation som genetik och hormonella faktorer. Studiens omfattning i kombi-nation med andra äldre studier ger ho-nom ett enormt forskningsunderlag och möjligheten att på sikt hjälpa väldigt många kvinnor.

"Men jag tror inte att jag hade forskat under ST:n om det inte var för att jag fi ck en tjänst som Forskar-ST", säger han.

VAD INNEBÄR FORSKAR-ST?"På Karolinska betyder det att man varje år får drygt sex månaders forskning med sin ordinarie lön som ST-läkare un-der totalt fyra års tid. För att vara behö-rig att söka på Karolinska ska du vara registrerad doktorand och ST-läkare i SLL, men ännu inte genomfört halvtids-kontroll som doktorand. Efter två år har man en avstämning där man ska visa att man har kommit någonstans."

FÖRDELARNA MED FORSKAR-ST"Fördelarna är att man har möjlighet att forska sammanhållet och få betalt un-der tiden. De fl esta använder annars delar av sin fritid för att forska, men för mig som småbarnsförälder fi nns inte så mycket tid att ta av."

Att vara en av få utvalda forsknings-ST skickar också en positiv signal när man ska söka forskningsmedel i framtiden, menar Fredrik Strand.

"Jag blir specialist två år senare än de andra, men det tycker jag inte gör så mycket. Jag är väldigt nöjd med det här upplägget. Det är klart att jag skulle vara ännu nöjdare om jag fi ck specialist-lön samtidigt som de andra. Vissa en-staka kliniker gör redan så och jag vet att facket driver den frågan. Men för mig var inte den frågan avgörande." •

Den vänstra bilden visar en vanlig screen-ing-mammografi av ett bröst utan påvisad cancer. Den högra visar ett exempel, bland hundratals, på bildegenskaper som man på matematisk väg kan identifi era. Här har man identifi erat linjära strukturer med en viss orientering, vilka sedan kan jämföras mellan kvinnor som senare fått bröstcancer och de som förblivit friska. Den högra bilden är framtagen av bildanalytiker Abbas Cheddad, Ph.D., som arbetar i samma forskningsgrupp som Per Hall och Fredrik Strand.

Tema

KARMASTUDIEN

Karmastudien genomförs på fyra olika sjukhus:

• Södersjukhuset i Stockholm• Helsingborgs lasarett• Skånes Universitetssjukhus i Lund • Landskrona lasarett

Kvinnorna lämnar blodprov, mäter sitt blodtryck och svarar på en om-fattande livsstilsenkät samt ger sitt samtycke till att Karmastudien får spara deras mammografi bilder och att forskargruppen får tillgång till alla medicinska journaluppgifter.

Fredrik Strand – mammografi forskare

14

Reportage

Google Glass – ett högteknologiskt hjälpmedel för läkarePå senare tid har de sofistikerade glasögonen ”Google Glass” introducerats i vården i flera länder. Läkare inom olika områden är entusiastiska.

Text Elliot Turvall Foto Beth Israel Deaconess Medical Center

15

Reportage

Google Glass lanserades i april 2013 och är av typen ”bärbar teknik” – ett område som växt kraf-tigt de senaste åren. Innovationen, som kostar 1500 USD per par, består av högteknologiska glasögon med en mängd användningsområden. Uppfinningen har många fördelar jämfört med traditionell videoinspelning och annan existeran-de teknik. Glasögonen, som i sig är en dator, är helt röst- och ögonrörelsestyrda och med hjälp av dem kan man exempelvis ta kort, filma, skicka medde-landen, leta efter information och genomföra vide-osamtal. Användaren upplever att den står fram-för en stor datorskärm, men i själva verket projiceras all grafisk stödinformation på ett litet prisma i närheten av höger öga.

Google Glass kan användas av privatpersoner som ett praktiskt och lättillgängligt hjälpmedel istället för en dator, en surfplatta eller en smart mobil. Den sto-ra skillnaden mellan glasögonen och de övriga elek-tronikprodukterna är att användaren kan använda sina händer för att göra något annat under tiden.

Ett av sjukhusen där glasögonen används är Sir H. N. Reliance Foundation Hospital and Research Centre i Mumbai i Indien. Där utnyttjas glasögo-nen för att ta fram existerande information om patienter samt att registrera ny information. Läka-ren som bär Google Glass kan till exempel, utan att släppa blicken och händerna från patienten, ta fram journalen och se tidigare tagna röntgenbil-der. All denna information projiceras på prismat som på en vanlig datorskärm. När läkaren sedan vill föra in nya uppgifter om patienten kan den utan att behöva lämna patientsängen registrera de nya uppgifterna genom att diktera in dem i Google Glass.

TELEMEDICINEN PÅ AKUTENVid Rhode Island Hospital i USA utvärderas för tillfället hur Google Glass kan användas för dis-kussioner via videosamtal, där båda parterna ser samma sak samtidigt. På akutavdelningen måste man ibland tillfråga en hudspecialist, som befin-ner sig på annat håll, för att bestämma den lämp-ligaste behandlingen. Numera genomförs denna överläggning via Google Glass. En akutläkare stu-derar patientens hud medan hudspecialisten nå-gon annanstans ser samma sak på sin datorskärm. Under tiden talar de två läkarna med varandra och bestämmer tillsammans hur patienten ska vårdas."Vi vill använda Google Glass för att förbättra tele-medicinen på akutavdelningen", förklarar Dr Paul Porter som är en av de ansvariga för studien. "På sikt hoppas vi att glasögonen ska kunna föra akutvården rejält framåt, till exempel som ett hjälpmedel för sjuksköterskor på ålderdomshem när de kontaktar en akutmottagning."

PEDAGOGISKT VERKTYGYtterligare ett användningsområde för Google Glass inom sjukvården är utbildning. Detta ge-nomförs vid bland annat sjukhuset i Kunming i sydvästra Kina. Där har en kirurg vid ett flertal till-fällen burit Google Glass under en operation och samtidigt har en grupp studenter följt händelse-förloppet på en datorskärm i ett annat rum på sjukhuset. Som en del av sina studier har de kun-nat se exakt det som kirurgen ser, utan att den senare eller någon annan i operationssalen behövt hålla i en filmkamera.

DIREKT TILLGÅNG TILL JOURNALEN MED QR-KODEtt annat sjukhus som kommit långt i använd-ningen av Google Glass är Beth Israel Deaconess Medical Center i Boston i USA. Innan läkaren går in i ett rum på akutmottagningen läser han av en speciell QR-kod med hjälp av glasögonen. Koden hänvisar till patientens journal. Läkaren kan sedan se dessa fakta framför sig under hela behandling-en utan att släppa varken blicken eller händerna från patienten.

"Jag kan behålla ögonkontakten med patienten, vi kan fortsätta att prata och jag behöver inte avbry-ta honom/henne eller lämna sjukhussängen för att få informationen", berättar Dr Steve Horng, en av akutläkarna som använder Google Glass.

"Nästa steg är att använda specialglasögonen för att utföra uppgifter, inte bara ge information", säger Horng. Vi vill använda glasögonen för att beställa medicin, boka återbesök och kontakta andra läkare.

"I framtiden kommer Google Glass att revolutio-nera vårt arbete", säger Horng hoppfullt. •

På sikt hoppas vi att glasögonen ska kunna föra akut- vården rejält framåt

16

Tema

Underläkare utforskar den kliniska världen

Målmedveten fotbollsforskningText: Ellinor Sallander

Karolina Kristensons huvudämne är idrottsmedicin. Hon arbetar med en forskningsgrupp i Linköping som gör epidemiologiska studier inom skaderisk i elitfotboll. Gruppen arbetar nära både det svenska och det europeiska fotbolls-förbundet och undersöker bland annat skaderisken och skademönstren inom Champions League.

Karolina påbörjade sin forsknings-AT hösten 2012, med tjänstgöring på Uni-versitetssjukhuset i Linköping och Lasa-rettet i Motala. Tjänsten innebär i grun-den 18 månaders klinik samt 6 månaders forskningstid, vilket resulterar i en AT på 24 månader. Utöver forskningen som hör till AT har hon även en forskningstjänst på deltid fi nansierad genom Centrum för idrottsforskning. Detta har inneburit ett tillfälle att vara tjänstledig från AT för att kunna dryga ut forskningstiden.

"Forskningsprojektet tar ofta ett tag att sätta sig in i och då är det bra att kunna

ägna längre sammanhängande perioder åt forskningen. På så sätt slipper man långa startsträckor", menar Karolina.

Som före detta spelare i allsvenskan uppstod intresset för idrottsskador natur-ligt i samband med fotbollen. Mot slutet av läkarutbildningen var det den dåva-rande lagläkaren Jan Ekstrand, professor i idrottsmedicin, som öppnade möjlighe-ten till forskningsvärlden, då han var på jakt efter en doktorand till ett nytt projekt. Karolina nappade och tog ett års studie-uppehåll efter termin 9 för att börja dok-torera. Under ett års tid sysslade hon på heltid med datainsamling. Året därpå kom den besvärligaste delen av doktore-ringen, då datainsamlingen skedde pa-rallellt med Karolinas sista år på läkar-programmet. Utöver den tidskrävande processen att samla in data är den första tiden inom forskning mycket krävande, precis som allt annat som är nytt.

"Inledningsvis tillbringade jag mer än åtta timmar per dag på jobbet, men det är ovanligt numera. Jag har lärt mig allt eftersom att begränsa mig samt att doktorera främst är en utbildning där man just lär sig att forska", säger Karoli-na som disputerar i vår.

Karolina poängterar att det går åt mycket tid åt att skriva ansökningar och att redovisa vart eventuella bidrag går och hur projektetet fortskrider. Detta paradoxalt nog på bekostnad av aktiv forskningstid.

"Därtill måste du plocka fram en rejäl portion envishet, noggrannhet och att underkasta dig planering för en lång tid framöver. Grundläggande för att få ihop kliniskt arbete och forskningstid är ock-så att du arbetar på en klinik som är fl exibel och förstår när forskningstiden behövs", säger Karolina. Karolinas in-tention är att i framtiden bli en kliniskt arbetande läkare med forskningsaktivi-tet på deltid. •

Ellinor SallanderUnderläkare

17

och Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd (FORTE).

Theo disputerade i våras i laboratorie-medicin med inriktning på yrkes- och miljömedicin. Han blev i samma veva inbjuden till ett möte om njursviktspro-jektet och fi ck frågan om han ville vara projektkoordinator med placering i El Salvador. En av fördelarna som Theo lyf-ter fram med forskningsarbete är just

möjligheten att kunna åka iväg och ar-beta utomlands på detta sätt. Han upp-lever att forskningen är friare än det rent kliniska arbetet, det är lättare att fritt få styra över arbetstid och arbetsuppgifter.

Å andra sidan nämner han att nackde-len kan vara att gränsen mellan arbete och fritid inte blir lika tydlig. Arbetsda-gen slutar inte på samma naturliga sätt som när man har sin arbetsplats på sjukhuset och lämnar denna.

Det fi nns således både för- och nack-delar, men för det mesta trivs han väldigt bra med den kliniska forskningen och fi nner den mycket givande. Förhopp-ningen är att hans fortsatta forskning ska leda till att man ska kunna förebygga njursvikten hos sockerrörsbönderna i El Salvador. •

Som läkare står man mitt i vården med en unik inblick i patientens situation. Hela tiden väcks det kli-niska frågor som ingen kan svara på. Med klinisk forskning kan man bidra till den samlade kliniska kun-skapen och driva sjukvården framåt. Forskning är utvecklande och bjuder på en kontrast till den kliniska varda-gen, men det är också krävande. Två underläkare vars intressen blev till forskning för patientens nytta berät-tar hur deras liv som forskare ser ut.

Njursvikts-forsking i sockerrörsfältText: Elisabeth Karlsson

Theo Bodin är legitimerad läkare från Karlstad, anställd vid Lunds universitet men sedan i höstas utstationerad till El Salvador i Centralamerika. Där forskar han kring en nyupptäckt form av kronisk njursvikt som framför allt drabbar de fattiga bönderna inom sockerrörsindu-strin. Tiotusentals människor har avlidit till följd av denna njursviktsepidemi – fl era redan i trettioårsåldern. Vär-mestress är sannolikt den viktigaste or-saken och Theo koordinerar nu den första interventionsstudie som gjorts på detta område. Studien fi nansieras av det holländska Postkodlotteriet och Theo själv donerar 25 % av sin egen tid till projektet. Han är också delaktig i projekt hemma i Europa som fi nansie-ras av innovationsmyndigheten Vinnova

Det är friare än det rent kliniska arbetet, det är lättare att fritt få styra över arbetstid och arbetsuppgifter.

Tema

Elisabeth KarlssonUnderläkare

Tema

18

Reportage

År 1897 drog tre män iväg på en slags fantasifärd mot Nordpolen i en vätgasballong. Hundra år se-nare hakade Bea Uusma på. Därmed bestod An-drées polarexpedition av Salomon August Andrée, Knut Frænkel, Nils Strindberg och en kvinna från Stockholm som hatar kylan. Bea beskriver hur det kändes att stå på ballongens avfärdsplats på Dan-skön i Svalbard och ”ansluta” sig.

På exakt den här platsen stod Andrée, Strindberg och Frænkel för 37 991 dagar sedan. Koncentrerade. I väntan på avfärd. Nu står jag här. Jag befinner mig på exakt rätt plats, men i helt fel tid.

Bea är besatt av Andrée-expeditionen och faktum är att hon säkert har lagt ner mer energi på den än Andrée själv. Efter 15 år av forskning kring expedi-tionen och elva besök till Arktis anses hon vara världsexpert i ämnet. 2013 släppte Bea boken Ex-peditionen: Min kärlekshistoria (Norstedts) och vann Augustpriset för svensk fackbok samma år.

Boken är en spännande blandning mellan rättsme-dicinsk/historisk deckare, dagbok med ett antal röster och en kärlekshistoria på flera nivåer. Den är illustrerad på ett nästan kusligt sätt med de foton från expeditionen som fanns kvar i kameran i tea-mets packning då den upptäcktes, infrusen på Vi-tön 33 år senare. Boken är intim och rolig: till slut har man tagit del av kärleksbreven mellan Nils och hans fästmö Anna; bekantat sig med expeditions-medlemmarnas tarmvanor och kört gympa med Bea och ett gäng polarforskare till ”Hej Hej Monika” på en isbrytare vid åttioförsta breddgraden.

Det går inte så bra för Andrée, Frænkel och Strind-berg. Efter fyrtiotre dagars väntan på sydlig vind kolliderar ballongen med en del av ballonghuset redan vid starten. I tumultet som uppstår slängs

för mycket ballast i havet och samtidigt lossnar släplinorna som utgör styrmekanismen. Den där-efter manöverodugliga ballongen ”Örnen”, som skulle ha flugit i minst 30 dagar, vinglar vidare i 65 timmar innan den störtar på isen. Som Bea skriver:

Tre män med minimal kunskap om arktiska för- hållanden befinner sig plötsligt i en vit mardröm.

Bea följer expeditionen då den hasar sig fram över packisen i två och en halv månad i ett försök att hitta en av två möjliga nöddepåer på fastlandet. Planeringslogiken är närmast obegriplig. Trots att de håller på att gå under av trötthet och sjukdom släpar de med sig betydande mängder champagne och portvin. Till slut når de av en slump fast mark på Vitön. Den korta arktiska sommaren tynar bort och de beslutar sig för att övervintra. Solen går inte upp i Arktis på fyra månader under vintern. Men det totala mörkret kommer de aldrig att uppleva. Några dagar efter ankomsten till Vitön begravs Nils Strindberg. Kort därefter dör Knut Frænkel och Sa-lomon August Andrée, sannolikt i den ordningen. Men varför? Gåtan om dödsorsaken retar Bea: "Jag kan inte längre prata om Expeditionen med mina barn eller vänner. De är nu helt uttråkade!".

BEA BYTER BANAEfter utbildning på School of Visual Arts i New York och Konstfack i Stockholm och många år som illustratör började Bea känna att hon enbart använde den ena hjärnhalvan. Intresset för expedi-tionen och viljan att bli läkare växte fram parallellt. "Jag ville ha ut mer av livet och jag hade inte kun-nat skriva den här boken om inte jag var läkare."

Efter Komvux började Bea, 36 år gammal, på lä-karlinjen på Karolinska samtidigt som hennes barn började på dagis.

Polstjärna

Moderna Läkare intervjuar Bea Uusma, underläkare och prisbelönad författare till boken om Andrées polarexpedition.

Text Joanna Ahlkvist

Jag kan inte längre prata om Expeditionen med mina barn eller vänner.De är nu helt uttråkade!

19

Reportage

Bea i sitt arbetsrum på Götgatan. "Jag byggde in mig i det här rummet med hela historien. Det var tur att det blev en bok. Ofta tänkte jag – tänk om jag bara är här i det här rummet och flyttar runt på papper! Det var en otroligt icke-linjär process." Foto Henrik Schy�ert

20

Reportage

Strindbergs foto av en av Expeditionens lägerplatser. Medlemmarna släpade med sig tre slädar på 200 kg var. Båten var nödvändig för att korsa sprickorna i packisen, men behövde spännas fast på släde emellanåt för att inte blir förstörd av det hårda, ojämna underlaget.

"När man presenterade sig de första dagarna var jag som 'hej hej, jag håller på med Andrée-expedi-tionen'. Jag hade redan hållit på med expeditionen i fem år."

Termin 5 blev avgörande för den blivande boken. Inom ramen för ett fem veckors vetenskapligt pro-jekt fick Bea lov att skriva ett medicinhistoriskt ar-bete. Hon skulle ta fram en evidens- och betydel-segraderingsmodell över tänkbara dödsorsaker för Andrées expeditionsmedlemmar. Plötsligt fick Bea tillgång till rättsmedicinare, infektionsläkare, sta-tistiker och andra experter. Hon insåg vilka möjlig-heter hon hade och tog ett års studieuppehåll. Ett så kallat femveckorsprojekt växte till 150 sidor.

När Andrées team återupptäcktes 1930 av ett par unga fångstmän var praktiskt taget allting kvar på lägerplatsen. Med i packningen fanns dagböcker och expeditionsloggen. Det var gott om konserver kvar. Gasolköket innehöll bränsle och gick fortfa-rande att använda. De frusna kvarlevorna efter medlemmarna var relativt väbevarade även om vissa kroppsdelar saknades – troligen uppätna av

isbjörnar, rävar eller fåglar. Kropparna transporte-rades till Tromsö, obducerades och kremerades så småningom. Därmed försvann den viktigaste pus-selbiten i frågan om den sanna dödsorsaken. Ex-peditionen är mytomspunnen – det finns mängder med teorier kring vad det var som hände på Vitön en oktoberdag 1897.

DÖDSHYPOTESERI boken har Bea laborerat med tolv av de mest san-nolika dödshypoteserna och presenterar sin tes. Men det kommer nya ledtrådar hela tiden. I april åker Bea till Svalbard för att hämta hem en blodig tröja som ska ha tillhört Frænkel. Snart ska några forskare från Trondheim tillsammans med Bea ut-föra en ny analys av Andrées naglar som man har funnit inuti en vante på Grenna Museum, där alla föremålen från expeditionen förvaras.

Vissa har beskrivit Beas forskningsstil som pas-sionsdriven: "Det kommer aldrig ta slut med min forskning. Jag tänkte, när ska jag skriva den här boken? Dagen innan jag dör? Processen har varit det roliga. Det var vägen som var grejen."

21

Reportage

Har du inte läst Expeditionen så gör det – men inte pocketversionen. Det är knappt att det går att hitta en visuellt mer tilltalande bok än den illustrerade utgåvan. Ett gripande äventyr snyggt inramat av Lotta Kühlhorns underbara formgivning. Strind-bergs silvergrå foton från expeditionen och sidor-nas dova arktiska färger från svart till blått gör den till en riktig chokladask till bok. Du lär också bli kär i Expeditionen.

Vad är det för ett jäkla ben?Bea har fått tag i ett revben som kan ha tillhört en av Expeditionsmedlem-marna. Här tillsammans med Sofi a Prata, arkeolog och osteolog på Naturhistoriska riksmuseet i Stock-holm försöker de ta reda på om benet verkligen är från en människa.

Boken skrevs klart under AT-tiden på KS, Solna. Bea, som bor runt hörnet från Karolinska, hann skriva en och en halv timme per dag innan jobbet. Efter matlagning på kvällen satte hon igång med skrivandet igen.

"Jag hade två heltidsjobb ett tag. Jag tänkte, nu är boken klar, nu har jag bara ett heltidsjobb och så fi ck jag Augustpriset! Och det var då det riktiga arbetet började!"

Bea är ute och föreläser om Expeditionen regelbun-det och boken släpps i fl era andra länder. Nu när hon precis är färdig med AT vill hon stanna upp och tänka efter hur hon ska gå vidare med läkaryrket.

"Jag måste ta mig själv och min konstiga art på all-var. Jag är läkare och jag skriver böcker. Jag har två karriärer, en där jag liksom är 'sämst' och en där jag är 'bäst'! Även om man inte är den mest vana läka-ren så kan man förstås göra ett bra jobb ändå, men jag vill verkligen bli skitbra på något inom medicin. Jag vill grotta ner mig! Men först tänker jag vänta lite och vila lite. Och kanske skriva lite mer." •

Foto Johan Sandström

Joanna AhlkvistChefredaktör

22

Tema

Patientkunskap är nyckeln till framgångsrik diabetesvård

Pappa visste ingenting om diabetes. Mamma visste det mesta om diabetes typ 2. Själv var Olivia livrädd för nålar. Idag känner de sig välutbildade och trygga – mycket tack vare läkarnas en-gagemang och tillgänglighet.

"Då tar jag tre enheter nu då", säger Olivia Malmberg där hon sitter hemma i sof-fan med sin rosa och egenhändigt ut-smyckade insulinpump i handen. Det är fikadags – och trots att saften är sock-erfri och Olivia och hennes bror Ludvig har hjälpts åt att baka diabetesanpas-sade chokladkakor med extra hög kaka-ohalt, behöver hon tänka till en extra gång innan hon ställer in pumpens do-sering när det vankas godsaker sent på kvällen.

"Nej, jag tycker nog att du ska börja med att ta två enheter", säger mamma Marie Malmberg. Sedan kan du ta mer när vi ser var du landar.

OLIVIA FÅR SIN DIAGNOSDet har gått knappt två år sedan Olivia – tack vare deltagande i DIPIS-studien (Diabetesprediktion i Skåne) – tog det där blodprovet som gjorde att hennes diabetes typ 1 kunde upptäckas på ett tidigt stadium, redan innan hon hade fått några som helst märkbara symptom."Allting gick väldigt snabbt. Hon kom in för glukosbelastning en fredag. Vi fick välja om hon skulle läggas in direkt eller på måndagen, för hon hade fortfarande

När 10-åriga Olivia Malmberg fick diabetes typ 1 var familjens informationsbehov stort och spretigt.

Text och Foto Malin Lindgren

en viss egen insulinproduktion. Den hel-gen drack hon sin sista Coca Cola."

Därefter följde några dagars sjukhus-vistelse med intensiv läkarkontakt och försiktiga doser insulin som successivt ökades. Diabetessjuksköterskan och dietisten turades om att utbilda famil-jen i lämplig kosthållning för en väx-ande diabetiker – om kolhydratinne-håll och allt det där andra tråkiga som jämnåriga slipper ägna en tanke åt.

"De ville bara prata om mat och sådant. Hur mycket kolhydrater det finns i en potatis. Jag tyckte mest det var tråkigt och ville bara pyssla", säger Olivia Malm-berg och pillar förstrött med knapparna på pumpen samtidigt som hon släpper ifrån sig en liten suck vid minnet.

För Anders Malmberg, Olivias pappa, var diabetes någonting helt nytt. Han upplevde den första tiden som väldigt omtumlande.

"De pratade om bukspottkörtlar och så-dant. Det var bra information, men man kunde bara ta in lite i taget. Både jag och Olivia stängde nog öronen ibland när det blev för mycket korvstoppning. Det var tur att Marie hade koll på läget."

Första dosen insulin gav diabetessjuk-sköterskan, nästa mamma Marie – men därefter har Olivia själv tagit vid, trots rädsla för nålar sedan tidig ålder.

"Det var läskigt, men jag vande mig, sä-ger hon idag. Nålen är ju så tunn. Men jag tycker fortfarande att sprutorna är det värsta."FAMILJEN FÅR INFORMATIONDen största delen av utbildningen kring sjukdomen stod diabetessjuksköter-skan för, upplever familjen. I början be-sökte de henne dagligen, alla utom lille-bror Ludvig. Av sköterskan fick de, förutom praktiskt handledning, även tips på bra böcker som nu står uppradade bredvid varandra hemma i familjens bokhylla.

Läkarna fokuserade mycket på dose-ringen av insulinet, men de var även bra på att svara på familjens många frågor och både Anders och Marie upplevde att alla de fyra läkarna de har stött på hittills har varit väldigt måna om att hela familjen skulle ta in och förstå. Vik-tigast av allt var att de var noga med att få med sig Olivia i diskussionerna.

"Det är ju trots allt hon som ska leva med sin sjukdom. Men det som kändes bäst var nog tillgängligheten och nå-barheten – att vi kunde ringa dem och ställa frågor när som helst om blod-sockret skulle bete sig märkligt. Nu har vi inte gjort det speciellt mycket, men bara vetskapen att det gick att göra kändes bra", säger Marie Malmberg, som i sitt arbete som sjuksköterska mest har stött på äldre personer med diabetes typ 2.

23

Själv betygsätter Olivia läkarnas insats mest utifrån hur många sorters klister-märken och ”blingbling” till insulin-pumpen de kunde erbjuda henne.

"Helena är min favorit. Hon är snäll. Och så gav hon mig nya klistermärken sist. Ibland frågar barn som inte har sett min insulinpump vad det är för en slags mobiltelefon jag har med så många fina saker på", säger hon och ler nöjt.

Det enda föräldrarna har efterfrågat men inte kunnat få på barndiabetes-mottagningen på Skånes universitets-sjukhus, Malmö, är någon form av dia-betesskola med jämnåriga barn. Det hade haft stor betydelse för Olivia, menar Marie Malmberg.

"Då skulle hon slippa känna sig så en-sam i sin sjukdom. Jag tror att hon hade känt stor samhörighet med en jämnårig som har varit med om sam-ma sak. Som vet vad det innebär att kompisarna alltid måste vänta på en på lunchrasten för att man 'bara ska ta sitt insulin först'." Tydligen har de haft den typen av diabetesskola förut, men har svårt nu på grund av ett pressat personalläge.

JOURNAL PÅ NÄTET SAKNAS ÄNAtt ha möjlighet att läsa journalen på nätet hade också varit bra, inte minst i repetitions- och inlärningssynpunkt, menar Marie Malmberg. Men den möj-ligheten finns ännu inte för diabetespa-tienter i Skåne.

"Om det är väldokumenterat hade det varit väldigt givande att ta del av journa-len och se vad de skriver där", säger hon, och Anders Malmberg nickar instäm-mande. Ibland beter sig ju blodsockret väldigt konstigt. Det är inte bara kolhy-draterna som har betydelse för var det landar, utan en mängd faktorer som man inte alltid kan förutsäga. Att följa läkarnas resonemang i journalen hade ökat vår förståelse. •

Tema

Hemma i so�an med pappa Anders och mamma Marie visar Olivia sin insulinpump.

24

Basfackligt

Viktigt att veta – om olika ersättningar för forskande läkare Text Emma Spak

Om Sverige ska kunna producera världs-ledande klinisk forskning måste forsk-ningen prioriteras både organisatoriskt och ekonomiskt. Välfungerande karriär-vägar för forskande läkare är en avgö-rande faktor.

SYLF anser att forskning, som princip, ska bedrivas inom ramen för en anställ-ning, dels för att markera forskningens status som prioriterad arbetsuppgift och dels för att det är avgörande för den forskande läkarens ersättning vid för-äldraledighet eller sjukdom samt möj-lighet till semesterersättning och fram-tida pension.

För dig som är underläkare och vill pro-va forskning eller redan är registrerad doktorand eller etablerad forskare fi nns det olika vägar att kombinera forskning och klinik. Nedan tar vi upp fördelar och nackdelar med några sätt att fi nansiera forskningstiden för dig som arbetar del-tid med forskning. Det fi nns även andra fi nansieringsformer som kombinatio-nen utbildningsbidrag och doktorand-tjänst, som i första hand är aktuella för dig som doktorerar på heltid.

Stipendiefi nansiering av forskarstude-rande har minskat men förekommer fortfarande, inte minst för deltidsdokto-rander med en grundanställning inom landstinget. Stipendier ska inte vara er-sättning för arbete och är inte sjukpen-ningsgrundande och utgör därmed hel-ler inte grund för föräldrapenning. Stipendier är inte semesterlönegrun-dande och endast i vissa fall, när de be-skattas, är de pensionsgrundande. Det sociala skyddsnätet påverkas mer ju större del av arbetstiden den enskilde är ersatt med stipendier.

SYLF rekommenderar inte stipendiefi -nansiering för doktorander eller andra forskare. Vi anser att arbete ska ersättas med lön och ge tillgång till det sociala skyddsnätet.

Två kombinerade anställningar är vä-sentligt bättre än stipendiefi nansiering och förekommer både bland doktoran-der och disputerade forskare. Två kom-binerade anställningar är inte samma sak som egentliga kombinationsanställ-ningar som fi nns för seniora forskare, där villkoren regleras i särskilda avtal. I praktiken innebär kombinationen av två anställningar, till exempel en ST-tjänst och en doktorandtjänst, att man arbetar deltid hos två arbetsgivare. När det gäl-ler sjuk- och föräldrapenning baseras ersättningen från försäkringskassan på det sammanlagda löneunderlaget. Er-sättningar som regleras i kollektivavtal regleras dock per arbetsgivare och kan påverkas negativt av deltidsarbete. Som exempel kan nämnas den utfyllnad som betalas ut till landstingsanställda som slår i taket i föräldraförsäkringen, och som kan utebli om lönen är fördelad på två arbetsgivare. Påverkan riskerar ock-så att bli stor på den framtida tjänste-pensionen för vilken avsättningarna regleras per tjänst och relateras till in-tjänad lön per arbetsgivare.

SYLF anser att kombinerade anställ-ningar är att föredra framför stipendie-fi nansiering. Det är dock viktigt att den enskilde tar reda på vilka e� ekter den delade anställningen får, framför allt för den framtida pensionen.

Forskar-AT och forskar-ST är benäm-ningar som används för tjänster som möjliggör avlönad forskningstid för AT- och ST-läkare. Forskar-AT och fors-kar-ST eller liknande konstruktioner fi nns på de fl esta av universitetssjukhu-sen och vissa andra sjukhus. Formerna för denna typ av fi nansiering varierar och kan till exempel innebära en speci-fi k tjänst där forskningtid ingår eller ett tjänstetillägg som söks under pågåen-de AT eller ST. Villkoren skiljer sig från sjukhus till sjukhus – ta reda på vad som gäller på ditt sjukhus och vad det innebär för dig innan du tackar ja.

SYLF vill lyfta fram några viktiga grund-principer som vi anser bör uppfyllas för alla forskningstjänster eller tjänste-tillägg för underläkare:

• Underläkaren bör ha en samman-hållen anställning, antingen inom universitetet eller hos vårdgivaren, för att säkerställa att semester, er-sättningar vid föräldraledighet och tjänstepension baseras på den totala tjänstgöringen och lönen.

• Forskningstidens omfattning börvara tydligt defi nierad för att möjlig-göra långsiktig planering. Det bör ga-ranteras att planerad forskningstid kan tas ut. Huruvida forskningstiden tas ut löpande eller sammanhållet bör avgöras av forskningens behov.

• Underläkaren bör erhålla lönekom-pensation för den tid forskningen för-länger AT respektive ST. En forsk-ande ST-läkare bör alltså erhålla lön i paritet med en specialist efter mot-svarande fem års heltidstjänstgöring inklusive forskningstid.

För frågor kring förutsättningar för underläkares forskning ska du vända dig till din lokala läkar-förening (kontaktuppgifter fi nns på slf.se) ellerLäkarförbundets medlemsrådgivning på medlemsradgivningen@slf.seTel: 08-790 35 10 mån 9–12, tis–fre 9–12, 13–15 Information för blivande doktorander fi nns på studera.nu/forskarutbildning och på universi-tetens hemsidor.

Emma SpakOrdförande SYLF

25

Fackligt

karen är ”verkställande” på avdelning-en, men man är alltid säker på att Per-David fi nns nära till hands för stöd och diskussioner, som inte sällan inleds med ”det där var ju intressant”. Vidare fi nns i hans bedömningar och råd, som alltid baseras hans enorma kunskaper, ständigt en stor komponent sunt för-nuft, vilket han också är duktig på att vidareförmedla.

Fackligt

Karolinska delar ut handledarprisKarolinska Universitetssjukhusets handledarpris delades den 7 november 2014 ut till Björn Kolsrud och Jacob Wilton, läkare på akutkliniken i Solna respektive Huddinge. Pristagarna fi ck diplom och upplevelsepresenter i form av varsitt ubåtsäventyr såväl som varsin provfl ygning av ett fl ygplan. Infektionskliniken i Solna och akut in-ternmedicin i Huddinge blev årets ut-bildningskliniker och belönades med Segwayturer till klinikens alla medar-betare. Prisutdelningen möjliggjordes tack vare samarbeten med upplevelse-present.se och Healthnavigator.

SYLF Västmanland har utsett Årets kli-niska pedagog! 2014 års pris går till Per-David Alm, överläkare i neurologi vid Västmanlands Sjukhus Västerås, med följande motivering: Per-David har ett brinnande intresse för sin speci-alitet och entusiasmerar de yngre kol-legor han handleder. Alltid tillgänglig för diskussion kring patienter, den höga arbetsbelastningen till trots. Han bju-der i sin handledarstil in till att underlä-

Reviderat förslag enligt SYLF:s kravAlldeles innan jul skickade Socialstyrelsen ett reviderat förslag till ny ST-föreskrift på återremiss. I det reviderade förslaget har SYLF fått gehör för kravet på extern granskning av ST, vilket är en stor framgång. Socialstyrelsen föreslår även att vårdgivaren ska bli skyldig att åtgärda de brister i ST som granskningen upp-dagar, samt att granskningen bör genomföras vart femte år. Det-ta är en skärpning av kvalitetssäkringsarbetet jämfört med den befi ntliga ST-föreskriften.

Återremisstiden har nu gått ut och SYLF hoppas att det revide-rade förslaget också fastställs som föreskrift. Beslut fattas i fe-bruari och den nya ST-föreskriften väntas träda i kraft under april och maj. SYLF bevakar utvecklingen och kommer att infor-mera aktivt om den nya föreskriften och dess implementering allt eftersom ny information blir tillgänglig.

SYLF-AKTUELLT

Per-David Alm

Jacob Wilton

Foto Segw

ay Inc

Björn Kolsrud

Årets kliniska pedagog 2014

26

Fackligt

Ordförandeord

Med nyfi kenheten som drivkraft kan vi skapa excellensKunskapsmassan inom det medicin-ska området ökar med svindlande has-tighet. Varje dag görs nya upptäckter, stora som små, på en mängd områden, vissa med otydligt värde initialt, andra med en uppenbar praktisk tillämpning. Vilken ny kunskap som i slutänden blir omvälvande, likt upptäckten av penicil-lin, vet ingen på förhand. Potentialen är svår att fånga; verklig excellens kan bara bedömas i efterhand. Denna svå-righet har blivit tydlig på senare år när stora forskningssatsningar utvärderas och det påvisas att toppen av innova-tionslust och produktivitet passerat hos de som premierats.

En kunskapsskapande vård är temat för årets första nummer av Moderna Läka-re. En viktig fråga för oss att ställa är hur svensk hälso- och sjukvård ska kun-na generera och tillvarata ny kunskap så att både svensk klinisk forskning och hälso- och sjukvården håller kvalitet i världsklass?

En kunskapsskapande organisation måste drivas av utvecklingsvilja och ny-fi kenhet. Det måste fi nnas utrymme för

refl ektion och en möjlighet att pröva nya idéer, agera utanför ramen och våga tänka nytt. En sådan organisation tar risken att inte alla investeringar be-talar sig, men vinner möjligheten att leda utvecklingen. Inom vården upple-ver vi att luften i systemet, som ofta ses som ine� ektivitet, minskar allt mer. Det är svårt att föra i bevis, men min teori är att luften skapar värden som inte är lika lätta att mäta som antal besök och sat-ta diagnoser, i alla fall inte kortsiktigt. Det är i en av dessa luftfi ckor en forsk-ande kliniker hinner med ett forsk-ningsseminarium mellan mottagning-en och eftermiddagsronden eller kikar in på labbet för en fi ka. Fikapauser ska enligt fl era studier skapa både e� ektivi-tet och kreativitet. Vi behöver utrymme att mötas och diskutera förutsättnings-löst för att få idéer och skapa nya rela-tioner.

Vi verkar i en vardag där information inte sällan förväxlas med kunskap. Att fylla i kvalitetsregister skapar inte kun-skap – det skapar underlag. Ny kunskap skapas först när data används för att svara på frågor och utveckla verksam-

heten. Det är det som verkligen bör pre-mieras och beredas tid och resurser.Ett av de övergripande målen i SYLF:s verksamhetsplan är att vi likt hälso- och sjukvården ska vara en kunskapsskapan-de organisation. Vi har genom våra med-lemsenkäter skapat ett stort kunskaps-underlag och bred kännedom om underläkares attityder och förutsättning-ar på en rad områden. Det är den kun-skapen som gör oss trovärdiga som re-presentant för underläkarna och ger oss en solid bas för att kunna verka för för-bättrade villkor för underläkare och en utveckling av hälso- och sjukvården. SYLF drivs både av en genuin vilja att utveckla och en nyfi kenhet på framtiden.

Kvartalet som gått – ett urval av styrelsens aktiviteter

ES Emma Spak PN Pär Näverskog DS David Svaninger JÅ Jonas Ålebring SL Sara Lei MW Maja Weinryb JA Joanna Ahlkvist KH Kajsa Holmberg (Kansli)

1–2/11 MSF Utlands kongress, Gdansk (JÅ)

3/11 SLF Utbildnings och Forsknings Delegation (ES, DS)

6–7/11 Nationell AT-studierektors- konferens (ES)

8/11 Nätverket för Bättre hälsa, vård och omsorg. Seminarium om styrning (ES)

11/11 SLF/SLS Etikdag (JÅ)

17/11 SLF Rådet för Läkemedel IT och Medicinteknik (ES)

18/11 Socialstyrelsens ST-råd (ES)

22– MSF Fullmäktige (DS)23/11

26/11 SLF Förhandlingsdelegationen (PN)

27/11 IT i Vården dagen (ES)

28/11 Paneldebatt om struktur- reformer i vården (ES)

1/12 Tvärprofessionell workshop, Vårdförbundet (ES, MW, SL)

3/12 Workshop om värdebaserad vård, Forum for Health policy (JÅ)

4– Medicinska Riksstämman5/12 (ES, DS, JA, JÅ, MW)

9/12 Partnermöte, Leading Health Care (ES, PN)

11/12 Studierektorsutbildning om diskriminering, Västra Götaland (ES)

16/12 Styrelsemöte (hela styrelsen + KH)

18/12 SLF, referensgrupp för rekry- tering (PN, MW)

14/1 Föreläsning jämlikvård för nyanställda i landsting och myndigheter (ES)

17/1 EJD Workshop om Task- shifting, Amsterdam (MW)

19– Styrelsens vinterinternat 21/1 (hela styrelsen + KH)

22/1 SKL – om kompetens- försörjning (ES, JÅ)

3/2 ”Vårdens viktiga paradigm- skifte” lansering och debatt (ES)

3/2 ”Samling för jämlik hälsa” (ES)

4/2 Revisionsmöte – SYLF (ES, PN, KH)

Emma SpakOrdförandeSYLF

Dr Kristina

När en minst anar det ger vardagen nya perspektiv på jobbet. På en middag hos vänner för några veckor sedan trä� ade jag en ny bekantskap. Mellan varmrätt och dessert kom vi att prata om neonatologi och han berättade då att han själv föd-des i vecka 25. Nu läste han sitt fjärde år på universitetet.Ämnet känns aktuellt för att jag just nu tillbringar arbetsda-garna på neonatalavdelningen vid universitetssjukhuset. Hit-tills i min ST har jag känt stor tacksamhet (och viss ångest-lindring) när jag får lämna över den nyfödda efter förlos-sningen och fokusera på mamman. I frånvaro av barnläkare har jag fortsatt ansvar, där felbedömningar i handläggning eller fel handlag med luftvägen kan få stora konsekvenser. Plötsligt står jag som randande läkare i neonatologens skor och ska själv ta emot lillskrutten. Hur kommer det att gå för det här lilla livet?Allt inklusive nutrition, vätska och läkemedel ska noggrant övervägas. Tidigare i karriären har den svåraste matematiska

avvägningen varit ett försök att knäcka ekvationen med de 17 olika plus- och minusposterna i lönespecifi kationen; nu står jag med en pytteliten person och en ordentligt mycket svåra-re kalkyl. När vi snackar om en bebis på respektingivande 800 gram och en perkutan CVK på en ynklig 1 Charrière (1/3 mm) spelar millilitrar hit eller dit verkligen roll.

Det är lätt att i den neonatala intensivvårdsvärlden fastna i komplikationer, lungsjukdomar, infektioner, hjärnblödningar och ögonproblem. Etiken är ett levande och närvarande in-slag som genomsyrar verksamheten och tu� a beslut om behandlingsbegränsningar måste kunna fattas när progno-sen är utsiktslös. Som jämvikt till detta får man lyfta blicken och se de barn och sedermera vuxna som dessa människor har potential att utvecklas till. Och som de fl esta även kom-mer att bli.

Dr KristinaDr Kristina

KALLELSE 20-21 mars, Spårvagnshallarna, Stockholm

SYLF:s FULLMÄKTIGEMÖTE 2015

För information och anmälan, se www.sylf.se eller kontakta kansli@sylf.se

Kristina är ST-läkare i ob/gyn på ett sjukhus norröver och debuterar som Moderna Läkares nya krönikör.

appendix #01/2015

Ett spännande år med dig som medlem!

Teodor Svedung Wettervik,Förbundsordförande MSF,teodor.svedung.wettervik@slf.se

LEDARE

MSF är en partipolitiskt obunden organisation för läkarstudenter och är en del av Läkarförbundet.www.slf.se/MSF

Hör av dig om du vill bidra till Appendix!www.slf.se/MSF/Appendix

Layout och ansvarig utgivare: Victoria Jansson, Redaktörappendix.msf@gmail.com

Omslagsbild: Gustav Sobel

MSF Kansli: Martina Bergström,Box 5610, 114 86 Stockholm, 08-790 34 24martina.bergstrom@slf.se

Nytt år, ny termin och ny förbundsstyrelse i MSF. Mycket ändras, och det snabbt. Så går tankarna hos mig när jag författar denna text den första januari 2015. Som läkarstudent och nybliven förbundsordförande skulle jag vilja dela med mig av mina tankar av vårt kommande år tillsammans.

År 2015 kommer bli tiden då MSF ännu hårdare driver våra fackliga frågor. Läkarens lönenivå är en fråga som varit mycket omtalad på sistone, där det från vissa läkarstudenthåll påtalats en sänkning av läkarens lön och status. Att läkare ska ersättas med en rimlig lön med tanke på det medicinska ansvar hen bär, är en självklarhet där MSF inte kommer ge vika.

Vidare har vi nyligen tagit fram löne-statistik för icke-examinerade vikarierande underläkare, som du som medlem hittar vid inloggning på vår hemsida. Vi kommer använda den i vårt påverkans-arbete och rekommenderar även dig i löneförhandlingen att ta reda på hur för-handlingsläget ser ut där just du ska arbeta.

För dig som medlem kommer det även �nnas ypperliga tillfällen att komplettera din utbildning med viktiga aspekter av ditt framtida yrke och din arbetsmarknad. MSF arrangerar under året olika aktiviteter med fackliga frågor, både nationellt och lokalt. Nationellt håller vi fackliga kurser och lokalt erbjuder vi kurser/föreläsningar inom områden som löneförhandling, ledarskap och medicinsk juridik.

Läkarprogrammet är bra på att förbereda oss inför vår yrkesroll, särskilt beträ�ande det medicinska. Vi hjälper dig här med vägen in på arbetsmarknaden för läkare – alltifrån din arbetsmiljö, ditt kollegiala stöd och din lön – för att nämna några aspekter.

I utbildningsväg jobbar vi vidare med den nationella utvärderingen av programmet, såväl den prekliniska som den kliniska delen. Just nu håller vi på att ta fram statistik för kvaliteten av den kliniska utbildningen som kommer att publiceras under året. Läkarutbildningsutredningen och införandet av ett sex-årigt program är en politisk fråga på det nationella planet som diskuterats länge. Om det ska bli något av utredningen kommer det att behöva ske snart, då den annars blir förlegad. Vi i MSF kommer att bevaka läget och driva på att den skickas ut på remiss. I annat fall kommer vi utvärdera hur vi ska arbeta vidare med utvecklingen av läkarprogrammet under andra former.

Sammantaget tror jag på ett spännande år tillsammans! Vi kommer arbeta särskilt med våra viktigaste kärnfackliga frågor och verka för en hög utbildningskvalitet, hjälpa dig in på arbetsmarknaden och bidra till att du får den skäliga lön som du förtjänar.

Appendix #01/2015 - en medlemstidning från Medicine Studerandes Förbund

Foto: Rickard Eriksson

appendix 01/2015 3

Insamlingsstiftelsen Choice är en stiftelse som ägnar sig åt att undervisa ungdomar om de effekter som alkohol, tobak och narkotika har på kroppen. Läkarstudenter åker ut till gymnasieskolor och föreläser. Genom att lära unga om de effekter hälsan får av droger, tobak och alkohol kan ungdomarna själva ta ställning till sin användning av alkohol, tobak och narkotika.

Mikaela Persson är projektledare på Insamlingssti�elsen Choice och har bland annat hand om metodutvecklingen.

Varför jobbar ni just med läkarstudenter? Vår grundare Robert Åkesson läste några kurser på KI och �ck upp ögonen för att läkarstudenter undervisade studenter i yngre terminer. Läkarstudenter har den fördelen att de o�a är nära i ålder, talar då samma språk och vet även hur det är att vara i gymnasieåldern. Samt att de både har en hög kunskap och kan dra paralleller till det som de ser på kliniken och då ge verkliga exempel. Läkarstudenter kan även känna att de gör en skillnad redan nu under studietiden.

Hur ser det ut då ni besöker en skola?Vi använder oss av en undervisningsform som vi kallar TUTCH (Teens Understanding and Taking Control of Health).

Två läkarstudenter åker ut till skolan och håller en 1,5h föreläsning om främst vilken inverkan alkohol och tobak har på bland annat hjärta och lungor. Samma läkarstudenter gör senare ett återbesök men föreläser då om hjärnan, belöningssystemet och droger. O�a kopplar vi till någon drog som är aktuell just nu. Varje föreläsning avslutas med något som vi kallar ”Dr House” där studenterna får fall som de sedan ska försöka lösa. Då vårt upplägg matchar lärandemålen som gymnasieeleverna har i ett antal kurser, ges även möjlighet för dem att göra ett grupparbete som skolan kan använda i betygsättning.

Zeeshan Ateeb går T10 på Karolinska Institutet. Han har jobbat för Sti�elsen Choice sedan höstterminen 2013.

Varför jobbar du för Insamlingssti�elsen Choice?Det är bra träning att kunna förklara begrepp för elever, inför praktik då man senare ska förklara något för en patient på ett bra sätt.Det är även ett bra sätt att få kontakt med ungomar och höra hur de ser på saker och ting. Sen tycker jag tycker att det är väldigt roligt att föreläsa då jag tidigare både varit personlig pedagog för högstadieungdomar och anatomitutor.

Hur brukar eleverna reagera då ni kommer till skolorna?Responsen brukar vara bra, just att man kommer som läkarstudent brukar intressera vissa elever mer och de ställer frågor redan innan föreläsningen börjat.

Varför tror du att Insamlingssti�elsen Choice är bra?Det är en stor e�ekt att man som student kommer och föreläser om vad som händer i kroppen, istället för att någon annan ska stå där med en pekpinne. Vi fördömmer inte någon utan det är en informativ föreläsning och vi �nns där för elevernas skull.

Text: Victoria Jansson

Ett sätt att förändra

Foto: Karina LjungdahlTvå av stiftelsens läkarstudenter föreläser i en skola.

Våren 2013 ändrades Socialstyrelsen praxis så att läkarstudenter vid ett europeiskt universitet får arbeta som underläkare e�er nio fullgjorda terminer e�er att dina betyg och universitets läroplan granskats och godkänts.

Som svensk medicinstudent i ett EU/ESS- land söker du särskilt förordnande hos Socialstyrelsen tillsammans med din arbetsgivare. Om ingen från ert universitet sökt särskilt förordnande tidigare måste ni skicka in hela universitetets Syllabus till Socialstyrelsen, stämplade och signerade av ert universitet för år 1-6. Alla inkomna handlingar hos Socialstyrelsen går först till huvudregistrator för registrering. Skickas handlingarna inte tillsammans med en personlig ansökan kan det vara bra att ange i följebrev att de insänds som underlag för bedömningar av ansökningar om särskilt förordnande. När någon från ert universitet personligen söker särskilt förordnande granskas er Syllabus av en medicinskt sakkunnig för att bedöma om ni ha� tillräckligt med kliniska timmar för varje medicinsk specialitet. Glöm inte att Syllabussen tydligt visar hur många kurs- och kliniska timmar ni har för varje kurs i kursplanen.

Vidimering: Kopior av original ska vara vidimerade av en organisation, institution eller myndighet. Kopior vidimerade av kopierings�rmor eller av privatpersoner godkänns inte. Översättning: Alla dokument på andra språk än engelska, danska eller norska ska översättas från originalspråket till svenska eller engelska. Översättningen ska vara gjord av en auktoriserad översättare, översättningar av tolkar godkänns inte. Tid: Handläggningstiden är idag ca 3 månader då din ansökan inkommit komplett.

4

TEMA: ARBETE

Hur söker man särskilt förordnande som utlandsstudent?Har du precis fått ditt första underläkarvikariat till sommaren eller avslutat dina läkarstudier i ett EU/EES-land? Då är det dags att söka särskilt förordnande hos Socialstyrelsen tillsammans med din arbetsgivare, för att kunna arbeta som underläkare. Nedan följer en guide som kan vara till hjälp.

Maria Forssén Ordförande MSF Utland

Vid prövningen om särskilt förordnande rörande student vid medicinsk fakultet i annat EU/EES-land krävs följande:

•Fullgjorda studier eller nio fullgjorda terminer med godkända kurser och prov.•Godkända kurser samt tillräckligt med kliniska timmar i den kurs som rör den specialitet du ska arbeta inom.

En ansökan ska innehålla följande och skickas in av er arbetsgivare:

•I fylld Ansökningsblankett, hittas på So-cialstyrelsens hemsida•Svenskt personbevis alt. vidimerad kopia av giltigt pass. •Vidimerade betyg av publicus notarius (o�cial transcript stämplad av Deans of-�ce) från de terminer icke leg. läkaren hit-tills läst. Det ska framgå terminsvis vilka kurser du läst samt betyg för varje kurs.

Foto: Victoria Jansson

appendix 01/2015 5

Välkommen nya styrelsen

T10, LinköpingStyrka: Lite lagom mycket paragrafryttare1. För att jag vill göra det jag kan för att tiden som läkarstudent, utbildnings-mässigt och även i arbets-livet, ska bli ännu bättre. Det är också roligt att få trä�a läkarstudenter, läkare och andra engagerade från hela Sverige och utbyta erfarenheter. 2. Bättre kunskap bland våra medlemmar om rättig-heter och skyldigheter i arbetslivet och att de rättigheterna tillgodoses i ute i verksamheten.

T8, GöteborgStyrka: Strukturerad och disciplinerad.1. Personligen tycker jag det är kul att trä�a nya människor och diskutera frågor som rör utbildning och framtida arbets-plats. Därtill är MSF den studentorganisation med störst impact i dessa frågor.2. Jag kommer ha det övergripande ansvaret och tillse att det fullmäktige vill att vi ska göra, faktiskt utförs. Det innebär bl.a. att arrangera facklig grundkurs, hålla en panel-diskussion i Almedalen och driva opinion i media.

T7, UppsalaStyrka: Rosa ponnys1. För vi har de politiker som vi förtjänar2. Demokratiarbete ochförändra synen på läkar-bristen.

På Fullmäktige i Umeå i vintras valdes en ny förbundsstyrelse i MSF. De har alla svarat på två frågor. 1. Varför engagerar du dig i MSF? och 2. Vad vill du driva under detta verksamhetsår?Mer om FUM kan du läsa på sidan 8.

Frida Kareliusson

T5, ÖrebroStyrka: Lugn och metodisk1. Jag tycker att det är viktigt att hela tiden ut-värdera vilka förbättringar som kan göras. Med situ-ationen vi har idag (köer till AT mm.) ser jag många sådana möjligheter.2. Jag intresserar mig främst för frågan om väntetiden till AT då jag anser att det är absurt att e�er 5,5 år behöva stanna upp. Det är en ohållbar situation som förvärras ju längre tiden går.

T5, LundStyrka: målinriktad, ordningsam och positiv1. Jag vill ta chansen att vara med och påverka! Att det är himla roligt och ut-vecklande är bara bonus. 2. Jag vill öka studenternas förståelse för vad MSF är och de viktiga frågor som vi driver och arbetar med.

T5, Karolinska InstitutetStyrka: Analytisk och tålmodig 1. Då jag vill arbeta med frågor som berör läkarstudenters utbildning och arbetsvillkor, och även förutsättningar e�er examen.2. Då jag är ekonomi-ansvarig vill jag verka för att MSF ska ha en god ekonomi, och även verkställa motionen om ekonomiskt kanslistöd till lokalföreningarna som antogs på FUM 2014.

T10, Cluj-Napocca Styrka: Utlandsperspektiv 1. När jag började T1 tycke jag det viktigt att de svenska utlandsstudenternas röst hördes i Sverige och att vi ska få en bra introduktion in i vårt framtida yrke på hemmaplan. 2. Ansökan om särskilt förordnande för utlands-studenter hos Social-styrelsen så att de handläggs snabbare så att utlandsstudenter inte riskerar att stå utan ul. vik till somrarna.

T8, GöteborgStyrka: Stödjande lagspelare1. Jag har sedan start ha� ett intresse av grund-utbildningens kvalité, läkarnas arbetsförhållande och lönebildning. Dessa frågor hamnade i särskilt fokus i samband med diskussioner och beslut om att antalet platser skulle utökas. En naturlig väg in i detta blev genom MSF Göteborg. 2. MSF:s fokusfrågor för i år (lön och läkarstudentens koppling till arbetslivet) råkar vara två av de frågor som jag �nner viktiga att driva.

T3, UmeåStyrka: Utåtriktad, tar initiativ, stresstålig1. Jag ser det som ett utmärkt tillfälle att påverka sin utbildning och framtida yrke. Frågor som påverkar alla delar av utbildningen diskuteras aktivt. Då MSF �nns representerade i olika instanser kan studenters funderingar snabbt tas upp och diskuteras med beslutsfattare.2. Jag kommer att försöka sätta ihop ett så bra fortbildningspaket som möjligt för våra medlemmar. Dessutom kommer jag göra mitt bästa för att �nnas där som stöd till lokalavdelningarna.

T4, LinköpingStyrka: Lösningsfokuserad1. Dels för att öka min egen kompetens om fackligt arbete och vad det innebär, men även för att försöka förbättra framtiden för läkarstudenter.2. Reda ut frågetecken kring ett eventuellt namn-byte för MSF, och att öka medvetenheten hos berörda beslutsfattare om läkarstudenters framtid.

Linus PerlerotJonas Bergqvist Maria Forssén

Babak Mardkhoram

Hedda Marschall Sima

Vilgot Lagergren

Pauline Ocaya

Desirée Ernestad

Om inte annat angetts är styrelsemedlemmen fotograf själv.

Foto: Rickard Eriksson

Teodor Svedung Wettervik

Foto: Martin Sköldberg

Foto: Emil Lundström

6

På de �esta av universiteten som i dag har läkarutbildning, märker studenterna av att utbildningens kvalité har sänks vid ökat antal antagna.Det behovet av framtida läkare, som utökningen har tänkt täcka, gör att ett stort antal studenter, termin e�er termin, fyller upp de redan få handledare och vårdcentralsplaceringar som idag �nns.

På vissa universitet har man länge upplevt problem att de stora kullarna av studenter knappt har några föreläsningssalar att vara i, då maxkapaciteten för salen begränsar valet av föreläsningssalar till ett fåtal. Med ännu �er studenter i de nya klasserna, blir problemet inte lättare. Vid ett universitet får en så pass liten del av klassen plats på stolarna i en föreläsningssal, att trappan och golvet får duga – om studenterna vill vara med på föreläsningen.På andra orter �nns även ett problem med för små klasser, där de mindre klasserna på högre terminer, hamnar i små och sämre föreläsningssalar till förmån för de mycket stora klasserna som kräver de bättre och större salarna.

När klasserna blir större, måste bland annat antalet handledare utökas, både preklinisk och kliniskt. På vissa universitet har man genom utregionalisering från och med kliniska terminer försökt lösa detta. Men regionplaceringar �nns även de i begränsad mängd och universiteten får försöka samsas om de sjukhus som �nns. Det blir många studenter på samma plats och alla hinner inte alltid öva på viktiga praktiska moment. Vad händer med patientsäkerheten och det som vi, som läkare, faktiskt ska kunna e�er genomförd utbildning? Om man inte hinner öva på det som student?

Sedan tidigare är det även känt att studenter som tagit examen, har mycket svårt att hitta en AT-plats inom rimlig tid, då väntetiden är lång e�er examen. Gå och vikariera som underläkare en längre tid i väntan på AT är inte en bra lösning.Med ett större antal nya studenter varje termin blir detta problem betydligt mycket mer påtagligt, om inget görs!

De nuvarande studenterna måste få en bra studiesituation, innan antalet antagna utökas och rent av försämrar för de som redan är på väg. Även om den nuvarande regeringen inte planerar någon utökning av programmet behöver det ske förbättringar för de studenter som påverkats av den tidigare utökningen. Sverige behöver duktiga läkare och för att vi ska bli duktiga krävs en utbildning med en bra studiemiljö och bra handledning.

Desirée ErnestadLedamot Förbundsstyrelsen MSF

Utökningen ska inte ge oss sämre utbildning

Forska och plugga?Forska vid sidan av studierna är något som många uppmuntrar till. Hur är det att forska redan under studietiden? Appendix har träffat två drivna som lyckats kombinera studier med forskning.

appendix 01/2015 7

Dani Zalem går termin 9 på läkarprogrammet i Göteborg och forskar prekliniskt.

Vad forskar du inom?Inom glykobiologin och om ETEC, en typ av E. coli, som tillverkar ett toxin som binder till glykolipider på cellmembran. Om vad toxinet mer speci�kt binder till och var. Vi riktar in oss på tunntarmen då det är där toxinet verkar mest. Sen har vi på det spåret breddat lite och undersökt släktskap med andra toxiner, bland annat.

Varför forskar du och hur började du forska?Jag har nog alltid ansett mig själv vara en ny�ken person och tanken om att få vara med och försöka utöka människors kunskap om världen - att utforska - lät himla spännande. När jag började läkarprogrammet insåg jag att möjligheten att testa forskning redan fanns från början. Så jag valde helt enkelt att ta kontakt med en forskande föreläsare redan under termin 1. Att det blev inom glykobiologin var en slump och ju mer jag satte mig in i det desto mer spännande blev det.

Hur är det att forska under studietiden?För mig har det fungerat väldigt väl. Men mycket beror nog på vilket labb man tillhör. Har man en handledare som förstår att man även studerar så �nns o�ast möjligheten att vara �exibel. Klinikdagar och tentaplugg går ju självklart alltid före, man får forska e�er tentaperioder.

Vilka för- och nackdelar ser du med att forska under studierna?Man förstår var vetenskapen kommer ifrån och att det man lär sig är aktuellt just nu men att det kanske inte är det om fem år. Man lär sig hur man ska ha ett vetenskapligt förhållningssätt. Och nackdelar, ja, att det tar tid men sen kan jag inte se någon egentlig nackdel. Om man hamnar på ett bra labb där man trivs med sin handledare, så �nns det inget som hindrar en från att gå dit mer än tiden.

Ser du dig själv jobba som forskare på heltid e�er examen?Likt de �esta så har jag inte riktigt bestämt mig för hur min framtid ser ut ännu. Men jag kan absolut se mig själv forska på heltid någon gång i framtiden!

Olivia Grip går termin 7 på läkarprogrammet i Uppsala och forskar kliniskt.

Vad forskar du inom?Inom kärlkirurgi och min avhandling kommer att handla om akut extremitetsischemi. Mitt första projekt publicerades i juni och det var en retrospektiv studie där vi jämförde trombolysbehandling med och utan kontinuerlig heparininfusion. Nu håller jag på med två projekt till som också handlar om kirurgisk behandling av akut extremitetsischemi men med lite andra frågeställningar.

Vilka för- och nackdelar ser du med att forska under studietiden?Jag tycker det är kul och spännande. Jag tycker också jag har utvecklats väldigt mycket. Sen så har jag en bra handledare som det är roligt och inspirerande att jobba med. Ytterligare en positiv sak är att jag genom min forskning har fått möjligheten att delta i kliniskt arbete som t. ex. operationer som jag inte hade fått vara med på annars. Det är verkligen en fördel. Nackdelar är att e�ersom jag börjat forskat så tidigt så har jag en begränsad klinisk erfarenhet vilket gör att man ibland kanske måste fråga en extra gång för att verkligen se att man uppfattat allt rätt. Sen så att det tar mycket tid. Forskning tillsammans med de vanliga studierna tar ganska många timmar i anspråk. Det går inte att komma ifrån.

Hur är det att forska under studietiden?Det har fungerat bra. Fördelen med min forskning är att man kan planera tiden själv till viss del, så jag använder tid då jag inte är schemalagd, framför allt på somrarna, men också kvällar och helger.

Ser du dig själv jobba som forskare på heltid e�er examen?Jag kan tänka mig jobba i perioder på heltid, men jag vill också jobba kliniskt. Jag tycker om att trä�a patienter och jag ser fram emot att bli klar och få göra det mer. Mitt mål i framtiden är att få kunna genomföra större randomiserade kontrollstudier. Retrospektiv forskning har ju ändå nackdelarna med att man letar i register. Men det är ju den typ av forskning jag kan göra nu innan jag är färdig läkare.

Text och foto: Victoria Jansson

8

MSF’s FullmäktigemöteDen 22-23 november hölls MSF:s fullmäktigemöte (FUM) i Umeå. FUM är MSF:s högsta beslutande organ och det är vad som bestäms här som påverkar vad kommande verksamhetsår kommer innehålla. Här beslutades bland annat att årets fokusfrågor kommer vara Läkarstudenten i arbetslivet och Din lön. Något som väckte stor debatt under helgen var förbundsstyrelsens (FS) proposition om ett namnbyte. FS förslag var att MSF skulle byta namn till Sveriges Läkarförbund Student. Under diskussionerna som följde var de �esta positiv till ett namnbyte, men att det hela gått för fort och att det föreslagna namnet kanske nödvändigtvis inte var det bästa. Resultatet blev att frågan ska utredas, förankras bättre i lokalavdelningarna och ett nytt namnförslag ska tas fram till nästa FUM. Det valdes också en ny styrelse som ni kan läsa mer om på sidan 5.

S a c o S t u d e n t r å d s f ö r b u n d s k o n g r e s sMSF är medlemmar i Saco Studentråd. Saco

– Sveriges akademikers centralorganisation, är en paraplyorganisation för akademiska fackförbund, så som Civilekonomikerna, Sveriges Ingenjörer och Läkarförbundet. Studentrådet är respektive förbunds studerandeorganisations paraplyorganisation. Det är genom dem som MSF kan driva mer generella studentfackliga frågor. Den 29-30 november hölls deras kongress, motsvarighet till FUM, på Bosön i Stockholm och MSF fanns representerade där med tre mandat. En av de frågor som MSF uttalade sig i var kring en motion om att Saco Studentråd ska arbeta för ökad kontakt med arbetslivet i utbildningen. Här �ck MSF in att arbetet inte bara ska ske för ökad kontakt, då kontakten den redan är god i läkarutbildningen, men att kontakten även ska hålla god kvalitet.

Text: Frida KareliussonVice ordförande MSF

Är du vår nya chefredaktör?Medicine Studerandes Förbund söker en chefredaktör till sin medlemstidning tillika Sveriges största tidning för läkarstudenter, Ap-pendix. Vi söker Dig som vill forma en modern och aktuell tidning för framtidens läkare!

Som chefredaktör har Du stor frihet att utveckla och sätta din prägel på en tidning som ges ut fyra gånger om året till mer än 6000 lä-karstudenter och 11 000 underläkare, AT-läkare och ST-läkare. Tidningen Appendix ges ut av Medicine Studerandes Förbund, Läkar-förbundets studentorganisation. Chefredaktören arbetar självständigt men med stöd av förbundsstyrelsen samt förbundets personal.

Tidigare erfarenheter från arbete som skribent, redaktör eller ledare är meriterande. Vi ser gärna också gärna sökande med journalis-tisk utbildning och som tidigare har arbetat i Indesign. Ansök genom att skicka personligt brev, CV samt 4-6 arbetsprover till oss senast 28/2.* Intervjuer kommer hållas i samband med MSF:s fackliga grundkurs den 14-15 mars utanför Stockholm.

Frågor? Ta gärna kontakt med oss!Medicine Studerandes FörbundKontakt:Frida KareliussonVice ordförande070 - 509 47 54frida.kareliusson@slf.se

*På grund av trycktider har sista ansökningsdatum redan gått ut, är du ändå intresserad konakta Frida Kareliusson snarast!

Foto: Johan Wallin

Vill du skriva något om vad din lokalförening gör?Mejla appendix.msf@gmail.com

ÖREBROKontakt: www.msforebro.seOrdförande: Julia Grahn

SKÅNEKontakt: www.msfskane.se Ordförande: Anna Nilsson

STOCKHOLMKontakt: Facebook: MSF StockholmOrdförande: Greg Korzunowicz

LINKÖPINGKontakt: www.msflinkoping.seOrdförande: Maria Einarsson

UPPSALAKontakt: http://msfuppsala.seOrdförande: Joel Lenell

UMEÅKontakt: http://msfumea.seOrdförande: Elin Kalén

GÖTEBORGKontakt: www.msfgoteborg.se Ordförande: Eric Chen

UTLANDMSF Utland Kontakt: www.msfutland.seOrdförande: Maria Forssén

appendix 01/2015 9

MSF sedan sist

Våren 2011 antogs de första läkarstudenterna i Örebro och nästa år är det dags att söka AT. Örebros första AT-mässa inträ�ade den 26e januari 2015 i den nya universitetsbyggnaden ”Campus USÖ” och på plats fanns tio landsting representerade. Kvällen inleddes med en föreläsning av SLF om hur det är att vikariera som underläkare, något som blir aktuellt till sommaren för de som avslutar termin nio. Örebro läkarprograms egna spexgrupp Singing Doctors stod för underhållning och sång som avslutning på föreläsningen och därmed startade minglandet. Förväntansfulla studenter från både högre och lägre terminer besökte mässan med ett glatt humör och lämnade med en god upplevelse. Det bjöds på tilltugg, dricka samt utlottning av böcker.

E�eråt var det glada miner hos MSF som hållit i evenemanget. Inte minst hos Julia Grahn, ordförande för MSF Örebro:

”Vi är så glada över att ha fått anordna vår första AT-mässa! Kvällen blev bättre än våra förväntningar och både studenter, utställare och vi i planeringsgruppen var väldigt nöjda över hur kvällen blev. Vi ser fram emot att anodrna �er lika lyckade AT-mässor i framtiden!”.

Text: Vilgot Lagergren

Örebros första AT-mässa

Från AT-mässan i Örebro.Foto: Martina Steineck.