HANDLINGSPROGRAM FÖR HÅLLBARA TRANSPORTER · som är en naturlig del av våra liv är geograﬁ skt spridda och kräver goda kommunikationer. Att aktiviteterna är spridda kan också

HANDLINGSPROGRAM FÖR HÅLLBARA TRANSPORTERDEL 1 AV 3

TRANSPORTSTRATEGI FÖR HALMSTAD 2030ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2012-03-27

PROJEKTORGANISATION

HALMSTADS KOMMUN

Sabina Andersson, Trafi kstrategUlf Holm, GatuchefMarie-Louise Bengtsson, Mobility managementJohan Thein, PlanarkitektLina Lindegren, PlanarkitektAnneli Johansson, Trafi kmiljöingenjörEvert Winnberg, Trafi kplanerareArne Hansson, Miljö- och hälsa

KONSULT

SWECO INFRASTRUCTURE AB

Malin Zetterqvist, Uppdragsledare Stefan Krii Martin Ljungström Ola Wilhelmsson Lovisa Bjarting Anna Andersson

FÖRORD

Resor och transporter är en grundförutsättning för att skapa ekonomiska och sociala värden för medborgare, näringsliv och samhället i stort. Människan måste förfl ytta sig för att tillgodose sina vardagliga behov, sina sociala åtaganden och sina personliga önskemål. Möjligheten till effektiva godstransporter är också viktigt för ett växande näringsliv. Samtidigt genererar transportsektorn drygt hälften av koldioxidutsläppen i Halmstad. Den kräver utrymme, svarar för en stads största problem med buller och orsakar många olyckor.

Det är idag självklart för oss att de aktiviteter som är en naturlig del av våra liv är geografi skt spridda och kräver goda kommunikationer. Att aktiviteterna är spridda kan också sägas vara en effekt av hur vi har format vår fysiska miljö, dvs. att vi successivt byggt upp ett samhälle där goda individuella kommunikationer har blivit en självklar del. Med en grundläggande värdering att transportsystemet ska vara hållbart går det inte, särskilt inte i centrala Halmstad, längre att dimensionera trafi ksystemet efter maximal efterfrågan baserad på individuella val. Det behövs istället kollektiva och mer resurseffektiva lösningar för att staden ska få de resor och transporter som den behöver för att fungera och utvecklas.

Genom detta handlingsprogram för hållbara transporter i Halmstad beskrivs kommunens ambitioner och strategier för att skapa ett transportsystem i hela kommunen vilket ger invånare, besökare och näringsliv en möjlighet att förfl ytta sig på ett hållbart sätt.

Carl Fredrik Graf

Kommunstyrelsens ordförande

Strategi för ett hållbart transportsystem

INNEHÅLLHANDLINGSPROGRAM FÖR HÅLLBARA TRANSPORTER 1Varför ett handlingsprogram för hållbara transporter? 1Syfte och avgränsning 1Vad är ett handlingsprogram 2Arbetsprocess 2Tidshorisont och uppföljning 2 KORT OM HALMSTAD 3Geografi skt läge 3Befolkning och boende 3Näringsliv och arbetsmarknad 3Infrastruktur 3

NATIONELLA OCH REGIONALA MÅL 4Lagstiftning och mål 4Transportpolitiska mål 4Miljökvalitetsmål 4Folkhälsomål 5Tillväxt och sysselsättning 5Regionala mål och styrdokument 5

HALMSTADS VISION, VÄRDEGRUND OCH MÅL 6Vision 6Värdegrund 6Övergripande mål 6

UTMANINGAR FÖR HALMSTAD 7För stor andel biltrafi k 7Utbredd bebyggelse 7För få reser kollektivt 7Biltrafi k genom stadskärnan 7Inte tillgängligt och tryggt 7För många trafi kolyckor 7Inte effektiva transporter 7För stor miljöpåverkan 7

HALMSTAD 2030 AMBITION OCH STRATEGIER 8Ambition för ett hållbart transportsystem 9En resa 2030 9Huvudstrategier 10

UTMANINGAR OCH STRATEGIER PER OMRÅDE 11Stadens och orternas karaktär 11Transportsystemet 12Gång 12Cykel 13Kollektivtrafi k 14Bil 15Godstrafi k på väg och järnväg 16Sjöfart 17Flyg 18Trafi kens omfattning 19Trafi ksäkerhet 20Tillgänglighet 21Trygghet 22Trafi kens miljöpåverkan 23Luftföroreningar 23Klimatgaser 24Buller 25

REFERENSER 27

1

HANDLINGSPROGRAM FÖR HÅLLBARA TRANSPORTERVarför ett handlingsprogram för hållbara transporter? Halmstads kommun har tagit fram ett handlingsprogram för hållbara transporter med grundvärderingen att trafi ken ska vara en del i ett hållbart samhälle, ur ekologisk, social och ekonomisk synvinkel.

En väl fungerande infrastruktur är för många människor och företag en förutsättning för att det dagliga livet ska fungera. Samtidigt fi nns det mycket som visar att dagens transportsystem inte är långsiktigt hållbart. Transportsektorn genererar tex mer än hälften av koldioxidutsläppen i Halmstad samtidigt som den kräver utrymme, svarar för stora problem med buller och orsakar många olyckor.

Redan i översiktsplan 2000 anges att trafi ksystemet behöver förändras, förbättras och anpassas till nya kunskaper och förutsättningar men att detta måste ske på ett sådant sätt att de samtidigt leder till förbättrad stadsmiljö. Vidare säger översiktsplanen att kollektivtrafi k och gång- och cykeltrafi k ska prioriteras högre för att andelen bilresor skall kunna begränsas. Trots detta, och trots det arbete som gjorts hittills, är problemen i stort sett desamma idag som för tio år sedan.

Syfte och avgränsning

Kommunstyrelsen beslutade 2007-12-18, § 434 att ge stadskontoret i uppdrag att tillsammans med berörda förvaltningar ta fram ett handlingsprogram för hållbara transporter för Halmstads kommun. Samtidigt fi ck också stadskontoret i uppdrag att ta

fram en fördjupad översiktsplan för staden (FÖP-staden). Då transportsystemet är ett mycket viktigt del av Halmstads kommuns och stads utveckling har dessa båda uppdrag en nära koppling till varandra. Handlingsprogram för hållbara transporter är därför också ett underlag för FÖP-staden.

Syftet med handlingsprogrammet är att visa den inriktning som Halmstad vill ge sitt arbete med trafi kfrågor och vilken prioritering som framöver ska göras mellan de olika trafi kslagen..

Handlingsprogrammet ska klargöra de grundläggande förutsättningarna för Halmstads kommuns transportsystem och belysa både hårda och mjuka transportfrågor. De olika transportslag skall också analyseras utifrån ett hållbarhetsperspektiv samt utifrån mjuka frågor i samhällsplaneringen.

Vidare är handlingsprogrammet en del i arbetet för att uppnå det nationella miljömålet God bebyggd miljö.

Geografi skt omfattar handlingsprogrammet hela kommunen med tyngdpunkt på Halmstads centralort. Alla transportslag berörs och för att ta ett helhetsgrepp på utvecklingen inom transportområdet är utgångspunkten Vägverket och Sveriges kommuner och landstings arbetet med Trafi k för en attraktiv stad, TRAST. TRAST har tagits fram för att vägleda kommuner vid utformning av trafi kstrategier, trafi kplaner och åtgärdsplaner och tar upp sju områden som bör behandlas stadens karaktär, trafi kens omfattning, transportsystemet, trafi ksäkerhet, tillgänglighet, trygghet och trafi kens miljöpåverkan. Utmaningar, och strategier beskrivs inom alla dessa områden.

Den stora mängden trafi ken på bla Viktoriagatan bildar en barriär genom stadskärnan. .

Ny regionbussterminal i Halmstad. Första etappen mot ett resecentrum i Halmstad där buss och tåg möts i en gemensam knutpunkt. Bild Abako arkitektkontor i Göteborg.

2

Arbetsprocess

Handlingsprogrammet har tagits fram av en arbetsgrupp med representanter från teknik och fritidskontoret, byggnadskontoret, mobilitetskontoret, miljö- och hälsoskyddskontoret och stadskontoret. Stadskontoret har också varit projektledare. SWECO infrasturktur har använts som stöd i processen och tagit fram en stor del av underlagsmaterielet.. Under arbetets gång har workshop och diskussion förts med en referensgrupp bestående av representanter från övriga kommunala förvaltningar och bolag samt vägverket. Synpunkter har också inhämtats från Region Halland, Hallandstrafi ken och Banverket. Styrgrupp har varit kommunstyrelsens beredningsutskott.

Handlingsprogrammets innehåll påverkar i stort sett alla invånare i Halmstads kommun. Det är därför mycket viktigt med en god förankring inte

Vad är ett handlingsprogram?

Handlingsprogram enligt riktlinjerna för Halmstads kommuns verksamhetsstyrningsmodell är ett underlag för fastställande av mål och prioriteringar inklusive planeringsdirektiv och budget. Vidare används det som vägledning och styrdokument i den löpande kommunala verksamheten och fungerar som underlag till översiktsplan, fördjupade översiktsplaner, detaljplaner, yttranden och utredningar. Det har även en funktion, både nationellt och internationellt, som informationsbärare till samhällsaktörer och medborgare av kommunens politiska ambitioner.

Handlingsprogram för hållbara transporter är uppdelat i tre delar transporstrategi, vilken du nu läser, transportplan och genomförande. I transportstrategin beskrivs befi ntliga nationella, regionala och kommunala mål samt kommunens ambitioner, utmaningar och strategier inom transportområdet. I transportplanen beskrivs förslag på åtgärder för att nå de mål och ambitionerna som beskrivs i transportstrategin. I del tre beskrivs en inriktning för när och i vilken ordning transportplanens olika åtgärder ska genomförans. Defi nitivt beslut om genomförande fattas i kommunens planeringdirektiv och budget.

bara hos dem som nämnts tidigare utan också hos medborgare och näringsliv mfl . Synpunkter har därför inhämtats genom diskussion bla med olika medborgargrupper.

Kommunstyrelsen beslutade 2010-06-08, ks § 143 att sända planförslaget på samråd. Samråd pågick till och med den 1 oktober 2010. För mer information om samråd och kommentarer till inlämnade yttrande se samrådsredogörelse, bilaga 3.

Tidshorisont och uppföljning

Den övervägande delen av arbetet som sker med transportsystemet är mycket långsiktigt. Framförallt när det handlar om större infrastrukturinvesteringar. Handlingsprogrammet har därför tidshorisonten 2030. Av samma anledning kommer uppföljning av handlingsprogrammet inte att ske varje år utan en gång per mandatperiod. I samband med uppföljning övervägs också en uppdatering.

Hur de olika delarna av transportstrategin förhåller sig till varandra

Vision 2020och

Värdegrund

Utmaningar

Vilka är problemen?

Övergripande mål

Nationellaoch

regionalamål

Strategier

Hur går vifrån utmaningtill ambition?

Ambition

Vad vill vi uppnå?

3

Geografi skt läge

Halmstads kommun ligger mitt på Västkusten med Göteborgsregionen i norr, Örestadsregionen i söder, västra Småland i öster och en lång kustremsa i väster. Kommunen ligger därmed i den mest befolkningstäta regionen i Norden. Inom området Oslo-Göteborg-Malmö-Köpenhamn bor cirka 6 miljoner invånare samtidigt som här fi nns en tredjedel av Skandinaviens industriproduktion.

Befolkning och boende

Halmstads kommun har knappt 92 000 invånare och befolkning har ökat under en lång rad av år. Under 2000-talet har befolkningen ökat med 6700 personer. Den största delen av befolkningen, cirka 60 000 personer, bor i Halmstads tätort. Det är också här som den största befolkningsökningen har skett. Utav de invånare som bor utanför Halmstads tätort är de fl esta, ca 22 000 personer, bosatta i mindre orter. Störst bland dessa orter är Oskarsström med drygt 4000 invånare. Åldersfördelningen i Halmstads kommun ligger nära riksgenomsnittet men med något mindre andel barn och något större andel äldre. 2030 förväntas befolkningen uppgå till 105 000 invånare.

Näringsliv och arbetsmarknad

Det lokala näringslivet domineras av små och medelstora företag och tillverkningsindustrin tillhör också de större arbetsgivarna. Det geografi ska läget är utmärkt ur logistisk synpunkt, vilket attraherar logistikbranschen, och bidrar till att många företag väljer att etablera sig i kommunen. De största verksamhetsområderna, Villhelmsfält, Larsfrid,

Hamnen, Kistinge, Flygstaden och Kårarp fi nns i Halmstads tätort, liksom de största handelsområdena Stenalyckan, Eurostop, Flygstaden och centrumkärnan. Halmstad är en viktig turistort och upplevelsenäringen tillhör en starkt växande sektor med stor utvecklingspotential. Även den offentliga sektorn med Halmstads kommun, Länssjukhuset, Högskolan i Halmstad och Halmstad garnison är stora arbetsplatser.

Infrastruktur

Halmstad har ett mycket strategiskt läge vid E6 och Västkustbanan som går i nord-sydlig riktning mot Malmö, Köpenhamn, Göteborg och Oslo.

KORT OM HALMSTADRiksvägarna 25 och 26, väg 117 samt järnvägarna Halmstad-Nässjö järnväg och Markarydsbanan kopplar sedan samman Halmstad med bla Växjö Kalmar, Jönköping och Hässleholm. Inom Halmstads kommun understödjs det nationella vägnätet av regionala och lokala vägar. Mellan Halmstads tätort och kustens orter går tex Kustvägen och Nya Tylösandsvägen. Tillsammans med Halmstad hamn och Halmstad City Airport ger detta Halmstads kommun goda förutsättningar för resor och transporter.

Halmstads geografi ska läge, tillsammans med en utveckling av nuvarande infrastruktur ger också goda möjligheter att förstora närområdet till att också omfatta viktiga målpunkter i Europa.

De stora kommunikationslederna i kommunen Karta: SWECO

4

lag

sti

ftn

ing

& n

ati

on

ell

a m

ål

NATIONELLA OCH REGIONALA MÅLMiljökvalitetsmål

Sveriges riksdag har fastställt 16 miljökvalitetsmål som ska vara vägledande för miljöbalkens tillämpning och utformning och trafi kering av transportsystemet har väsentlig påverkan på vissa av målen. De mål som i första hand berörs beskrivs nedan ur ett kommunalt transportstrategiskt perspektiv.

Begränsad klimatpåverkanVägtransportsektorn är den enskilt största källan till koldioxidutsläpp som är den viktigaste orsaken till klimatpåverkan.

Frisk luftTransportsektorn bidrar väsentligt till luftföroreningar genom utsläpp av bland annat kvävedioxider och partiklar. Trots att teknikutveckling har förbättrat situationen motverkas en positiv utveckling av ständigt ökande vägtrafi k.

Bara naturlig försurningTransportsektorn bidrar väsentligt till försurning genom utsläpp av bland annat kvävedioxider. Trots att teknikutveckling har förbättrat situationen motverkas en positiv utveckling av ständigt ökande vägtrafi k.

Ingen övergödningTransportsektorn bidrar något till övergödning genom utsläpp av kväveföreningar i fordonsavgaser även om andra sektorer har större betydelse i sammanhanget. Många av de åtgärder som bidrar till att målen om begränsad klimatpåverkan och bara naturlig försurning uppfylls leder också till att det här målet uppfylls.

God bebyggd miljöMålet tar ett helhetsgrepp på den byggda miljön och innebär att städer, tätorter och annan bebyggd miljö ska utgöra en god och hälsosam livsmiljö samt medverka till en god miljö. Det som byggs ska lokaliseras och utformas på ett miljöanpassat sätt och så att en långsiktigt god hushållning med mark, vatten och andra resurser främjas.

Två delmål inom God bebyggd miljö har direkt koppling till utvecklingen inom transportsektorn. Dessa mål innebär att:

Senast år 2010 skall fysisk planering och samhällsbyggande grundas på program och strategier för hur olika funktioner i samhället lokaliseras så att transportbehovet minskar och förutsättningarna för miljöanpassade och resurssnåla transporter förbättras.

Antalet människor som utsätts för trafi k-bullerstörningar överstigande de riktvärden som riksdagen ställt sig bakom för buller i bostäder skall ha minskat med 5 procent till år 2010 jämfört med år 1998

Lagstiftning och mål

Transportsystemet påverkas av nationella mål och lagstiftning samt regionala mål inom fl era områden. Lagstiftningsmässigt påverkar framförallt Plan- och bygglagen, miljöbalken och speciallagstiftning avseende väg- och järnvägsbyggande. Nationella och regionala mål som påverkar är i första hand nationella transportpolitiska mål, miljökvalitetsmål och folkhälsomål samt regionala miljömål och kollektivtrafi kmål.

Transportpolitiska mål

Det övergripande målet för transportpolitiken i Sverige är att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgare och näringsliv i hela landet. Det övergripande målet stöds av två huvudmål för vilka de också fi nns preciseringar.

FUNKTIONSMÅL- TillgänglighetTransportsystemets utformning, funktion och användning ska medverka till att ge alla en grundläggande tillgänglighet med god kvalitet ochanvändbarhet samt bidra till utvecklingskraft i hela landet. Transportsystemet ska vara jämställt, det villsäga likvärdigt svara mot kvinnors respektive mäns transportbehov.

HÄNSYNSMÅL - Säkerhet, miljö och hälsaTransportsystemets utformning, funktion och användning ska anpassas till att ingen ska dödas eller skadas allvarligt. Det ska också bidra till att miljökvalitetsmålen uppnås och att ökad hälsa uppnås.

5

lag

stiftn

ing

& n

atio

ne

lla m

ål

Folkhälsomål

Sverige har en nationell folkhälsopolitik med 11 målområden. Det övergripande målet är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa för hela befolkningen. De mål som i första hand anknyter till transporter och trafi k beskrivs nedan kortfattat ur ett kommunalt transportstrategiskt perspektiv.

Delaktighet och infl ytande i samhället, är relevant för en transportstrategi eftersom det väcker frågan om medborgerlig förankring av strategin och hur Halmstads invånare ges möjlighet att påverka den.

Ekonomisk och social trygghet, framförallt den sociala tryggheten har betydelse för arbetet med transportstrategin och ett välfungerande transportsystem har ytterst mycket stor betydelse för att bidra till en god ekonomi.

Trygga och goda uppväxtvillkor, handlar om barns och ungdomars hälsa. Barns och ungdomars säkerhet och trygghet i trafi ken är därför viktigt i ett transportstrategiskt sammanhang.

Sunda och säkra miljöer och produkter, nämner särskilt trafi kmiljön och de transportpolitiska målen, liksom miljökvalitetsmålen och är därför ett mycket viktigt mål och motiv för transportstrategin.

Ökad fysisk aktivitet, är viktigt att beakta eftersom transportsystemets utformning påverkar människors möjligheter till vardaglig fysisk aktivitet till exempel genom gång- och cykling till och från arbetsplatser. Målet för de samlade insatserna inom

detta område ska vara att samhället utformas så att det ger förutsättningar för en ökad fysisk aktivitet för hela befolkningen.

Tillväxt och sysselsättning

Sveriges handlingsprogram för tillväxt och sysselsättning 2008-2010 presenterar regeringens politik som ska lägga grunden för en långsiktigt hållbar ekonomisk utveckling, skapa utrymme för ökad välfärd samt möta kommande utmaningar.

Ett av de områden som tas upp är en hållbar infrastrukturs vikt för ökad konkurrenskraft, tillväxt och välfärd. Riktlinje 16 lyder ”att utvidga, förbättra och sammanlänka den europeiska infrastrukturen”

Regionala mål och styrdokument

Det fi nns även ett fl ertal regionala mål som påverkar transportsystemet. Framförallt har här beaktats;

De regionala miljömålenRegionaliserar och konkretiserar 15 av de 16 nationella miljömålen.

Regionala kollektivtrafi kstrateginFastställer vision och mål för kollektivtrafi ken i Halland samt strategier för att uppnå dessa.

Regional folkhälsopolicyTar upp hur de nationella folkhälsomålen skall kunna förverkligas utifrån ett regionalt och lokalt perspektiv.

Regionala kollektivtrafi kstrategins strukturbild över framtidens kollektivtrafi k i Halland. Bild Region Halland

6

Värdegrund

Visionen vilar på en värdegrund rörande demokratiska värden, lika värde och långsiktig hållbarhet. Den innebär att alla halmstadsbor ska ha möjligheten till delaktighet och infl ytande i de demokratiska processerna.I Halmstad har alla människor lika värde och vår gemenskaps kännetecken är ömsesidig respekt. Utvecklingen tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov. Värdegrunden ska genomsyra allt arbete som sker i kommunen.

Övergripande mål

Kommunfullmäktige fattar varje mandatperiod beslut om övergripande mål inom nio olika sektorsområden. Dessa förtydligas varje år i planeringsdirektivet genom konkretiserade mål med indikatorer. Juni 2011 fattades beslut om nu gällande övergripande mål.

Målområde - Resor och trafi k

I Halmstad är det lätt för människor att resa och förfl ytta sig. Alla invånare har goda förutsättningar att röra sig på ett tryggt och miljövänligt sätt. I hela kommunen fi nns ett väl utbyggt nät av gång och cykelvägar.

Halmstad har bra planerade vägar och en välfungerande kollektivtrafi k som möjliggör ett hållbart samhälle. Transportsystemets utformning, funktion och användning medverkar till säkra och hållbara godstransporter samt bidrar till utvecklingskraft i hela kommunen.

HemstadenVi är en kommun där människor möts

– med trygghet, respekt och kärlek

KunskapsstadenVi bygger en stad där människor växer

– genom utbildning, företagsamhet och

nytänkande

UpplevelsestadenVi skapar en atmosfär som ger livslust –

genom aktivitet, gemenskap och livskvalitet

HALMSTADS VISION, VÄRDEGRUND OCH MÅLVision

Halmstads kommuns vision, Halmstad 2020, bygger på en välkänd och inarbetad beskrivning av Halmstad, staden med tre hjärtan. Varje hjärta står för något som Halmstad ska vara eller sträva mot i framtiden

Övriga målområden

Även andra målområdens övergripande mål kan vara vägledande för hur kommunen ska arbeta med transporter. Övriga målområden är;

Barn och utbildning ●Bygga och bo ●Demorkati och dialog ●Miljö och energi ●Näringsliv och arbetsmarkand ●Omsorg och stöd ●Trygghet, säkerhet och folkhäla ●Uppleva och göra ●

En redovisning av alla övergripande mål hittar ni på www.halmstad.se/vision 2020

7

För stor andel biltrafi k

Sedan 60-talet har transportsystemet framförallt byggts för bilen. Bilen har prioriterats framför de andra trafi kslagen tex när det gäller utformning av staden och investeringsmedel i ny infrastruktur. Bilen har gjorts till ett attraktivt val för resenären. Samtidigt kräver transportsektorn utrymme, svarar för stora problem med buller och utsläpp av luftföroreningar samt orsakar många olyckor.

För att skapa ett transportsystem vilket ger invånare, besökare och näringsliv en möjlighet att förfl ytta sig på ett hållbart sätt behöver gång, cykel och kollektivtrafi k bli mer attraktiva. De måste prioriteras före bilen och samhället måste byggas så att bilen inte alltid behövs.

Utbredd bebyggelse

En stad som breder ut sig ger upphov till stort trafi karbete. Halmstad har fram till och med 90-talet till största delen växt med villaområden i ytterkanterna men en förtätning har påbörjats under de senaste tio åren. Förtätningen behöver fortsätta i staden, och övriga orter, samtidigt som utbredning minimeras. Både inom staden och kommunen bör den största delen av utbyggnaden ske utmed stråk för att på så sätt minimera onödiga resor och transporter.

För få reser kollektivt

Kollektivtrafi ken är inte tillräcklig snabb och enkel för att bli ett attraktivt alternativ. Antalet resor med stadstrafi ken i Halmstad har i stort sett inte ökat de senaste femton åren. Resandet med regionbuss och tåg, framförallt på Västkustbanan har däremot ökat

och erbjuder ett intressant alternativ för regionala resor. För långväga resor tar tåget fortfarande lite för lång tid eller erbjuder för få avgångar. Idag är bilen ett vanligare alternativ till fl yg än tåget. För att göra kollektivtrafi ken attraktiv för längre resor måste hela västkustbanan byggas ut till dubbelspår och en höghastighetsbana byggas dit Halmstad ansluts på ett tidseffektivt sätt.

Biltrafi k genom stadskärnan

En stor del av Halmstads stads trafi k rör sig i öst-västlig riktning över Nissan och passerar därmed genom stadskärnan. Under vissa delar av dygnet ger detta problem med framkomligheten men framförallt ger den stora trafi kmängden problem med luftkvalitet, buller och barriäreffekter. Det förhindrar också utvecklingen av stadskärnan. Trafi ken genom de centrala delarna av staden behöver minskas.

Inte tillgängligt och tryggt

Brister i tillgänglighet och trygghet är störst, och får även störst konsekvens, för gående, cyklister och kollektivtrafi kresenärer, dvs de trafi kslag som behöver prioriteras. Det är därför viktigt att så långt möjligt undanröja dessa brister.

För många trafi kolyckor

Trots en i landet generellt positiv trend med minskande trafi kolyckor har olyckorna inte minskat i den omfattning som är önskvärd i kommunen. Den största anledningen till detta är hastigheten och trafi kfarliga korsningspunkter. Utmaningen är att ha rätt hastighet på alla platser i kommunen och att göra alla korsningspunkter säkra.

UTMANINGAR FÖR HALMSTADInte effektiva transporterEn stor del av godstransporterna till, från och inom Halmstad sker idag med lastbil. Detta ger framkomlighetsproblem för godstransporterna i staden och negativ miljöpåverkan. Förutsättningarna för att välja andra transportsätt, tex sjöfartyg eller järnväg, behöver förbättras. De transporter som även fortsättningsvis kommer ske med lastbil behöver göras effektivt. Transportsystemet i Halmstad måste även framöver stödja möjligheten för näringslivet att agera konkurrenskraftigt.

För stor miljöpåverkan

Transportsektorn ger upphov till buller och en lång rad olika utsläpp av luftföroreningar. Bullerkartläggning 2009 visar problem utmed fl era av de mest trafi kerade gatorna i staden.Trafi kbullerstörningar utmed leder och gator där det idag redan överskrider gällande normer behöver åtgärdas. Mätningar av luftföroreningar genomförda på Viktoriagatan under 2008 visar tex på problem med kväveoxider. Trots bättre teknik och nya drivmedel så är mängden trafi k och valet av transportslag avgörande för mängden luftföroreningar. Den direkta utsläppskällan för luftföroreningar, trafi ken, måste minskas.

8

HALMSTAD 2030 - AMBITION OCH STRATEGIER

9

Transportsystemet i Halmstads kommun 2030 kännetecknas av att rätt transportslag används till rätt resa!

Fysisk planering och samhällsbyggande leder till att transportbehovet minskar och förutsättningarna för miljöanpassade och resurssnåla transporter förbättras.

Transportsystemet bidrar till utvecklingen av en regionalt attraktiv kommun där det är lätt för människor att gå, cykla och resa med kollektivtrafi ken.

Godstransporter sker på ett effektivt sätt och Halmstad är ett regionalt logistiskt centrum för hållbara godstransporter.

Trafi kmiljöerna är säkra trygga och tillgängliga samt utformade så att de är lätta att förstå.

Antalet människor som utsätts för trafi kbullerstörningar eller annan negativ miljöpåverkan från trafi k och transporter minskar.

Halmstads kommun arbetar aktivt för att resor och transporter förenklas genom användande av framsynt teknik och interaktiv information.

Ambitionen för Halmstads transportsystem 2030 är ett förtydligande av kommunens vision, värdegrund och de av kommunens övergripande mål som berör transportsystemet. Ambitionen utgår också ifrån kommunens ekohandlingsprogram och de nationella och regionala målen för miljö, folkhälsa och transporter.

En resa 2030

”Ja! Jag hann!”, säger Laleh när hon precis hinner hoppa på bussen från det nya bostadsområdet Sofi eberg till resecentrum. Inte för att det hade gjort så mycket om hon inte hade hunnit med, bussarna går så ofta att hon hade inte behövt vänta länge. Men just idag är första gången hon åker med det nya snabbtåget till Stockholm så hon vill gärna vara i god tid. Annars brukar hon cykla eller gå till jobbet på högskolan. En skön, hälsosam och billig start på dagen.

Hon passerar en hållplats som håller på att byggas om. ”Bra, att brorsan anmält sig för att få specialinformation för funktionshindrade”, tänker hon. Nu får han sms och mail om sånt som kan vara bra att känna till för just hans resa.

I resecentrum möter hon Karin som bor strax utanför Halmstad och pendlar till Helsingborg. Hur går det med pendlandet” undrar Laleh. Jättebra! svara Karin. De fl esta som bor i tätorten och i de större orterna väljer ju att åka kollektivt nu för tiden och företagen skickar mer och mer av sina varor med tåg. Det fi nns gott om plats på vägarna för oss som faktiskt behöver ta bilen. Det är inget problem att ta bilen till resecentrum för att sedan resa vidare!

Ambition för ett hållbart transportsystem

10

frå

n a

mb

itio

n t

ill

ve

rkli

gh

et

TRAFIKENS OMFATTNINGAndelen resor och transporter med resurssnåla transportslag ska öka för att stödja en hållbar utveckling av kommunen.

För att kunna förtäta bebyggelse och utveckla kommunen på ett hållbart sätt utan att rörligheten påverkas negativt, särskilt inom centralorten Halmstad, måste en överfl yttning ske från biltrafi k till andra resurssnåla och mindre miljöpåverkande transportslag såsom gång-, cykel- och kollektivtrafi k. En eventuell ökning av persontransporterna ska ske inom de resurssnåla transportslagen. För godstrafi ken innebär det att transporter måste samordnas och effektiviseras så att utsläpp och negativ påverkan på människor och miljö minskar. Att hantera trafi kens omfattning inbegriper också att formulera hur parkering ska ske i kommunen samt vilken tillgång biltrafi k och transporter ska ha till de centrala delarna av staden.

TILLGÄNGLIGHETTillgängligheten ska öka för resurssnåla transporter. Samtliga grupper ska ha tillgång till transportsystemet och utsatta grupper ska särskilt beaktas.

Transportsystemet skall underlätta för människor och varor att nå sitt mål. Tillgängligheten för resurssnåla transportslag ska prioriteras upp. Pågående arbete för samtliga gruppers tillgång till transportsystemet ska intensifi eras.

HuvudstrategierStrategier för att uppnå ambitionen.

STADENS OCH ORTERNAS KARAKTÄRStaden och tätorterna planeras så att de stödjer resurssnåla resor och transporter.

Genom förtätning och funktionsblandning av staden och övriga tätorter, utveckling i kollektivtrafi kstarka lägen samt förbättrade möjligheter att röra sig till fots och på cykel främjas resurssnåla resor och transporter. Nya bostads- och verksamhetsområden liksom stadsförnyelse planeras integrerat med transportinfrastrukturen och har ett tydlig fokus på resurseffektiva resor. Oskyddade trafi kanter, kollektivtrafi k och biltrafi k ska prioriteras i nämnd ordning.

TRANSPORTSYSTEMDe olika transportslagen knyts samman och resurssnåla resor och effektiva transporter prioriteras.

Olika transportsystem knyts samman så att byten mellan systemen underlättas samt att systemen utformas så att viktiga målpunkter och noder kopplas till varandra. För persontransporter innebär detta att resurssnåla och kollektiva system med hög kvalitet och effektivitet erbjuds samt att kommunen genom såväl fysiska åtgärder som attityd- och beteendepåverkande arbete bidrar till att omfördela resor från biltrafi k till gång-, cykel- och kollektivtrafi k. För godstransporter innebär det att kopplingen mellan väg, järnväg och sjöfart utvecklas.

TRAFIKSÄKERHETArbetet med trafi ksäkerhet ska bedrivas i enlighet med nollvisionens mål.

Trafi ksäkerhetsarbetet intensifi eras. Åtgärder för att anpassa trafi kens hastighet och omfattning samt beteendepåverkande aktiviteter prioriteras så att oskyddade trafi kanter är säkra i trafi ken.

TRYGGHETTryggheten i hela transportsystemet ska öka för samtliga brukare.

För att stödja en överfl yttning till resurssnåla och mindre miljöpåverkande transportslag behöver resenärerna känna sig trygga då de använder dessa transportslag. Trafi ken i sig får inte heller uppfattas som en otrygghetsfaktor

TRAFIKENS MILJÖPÅVERKANDen totala energianvändningen i transportsystemet ska minska liksom utsläppen av skadliga ämnen och negativ påverkan i form av buller och störningar.

Genom såväl fysiska som attityd- och beteendepåverkande åtgärder uppmärksammas resenären på fördelarna med att omfördela sina resor och transporter till de transportslag som leder till minskade utsläpp och mindre negativ påverkan i

form av buller, luftföroreningar och andra störningar.

11

sta

de

ns k

ara

ktä

r

Huvudstrategi

STADENS KARAKTÄR - stadens och

tätorternas karaktär ska bidra till att

stödja resurssnåla resor

Staden och orternas karaktär

Delstrategier

Förtäta och blanda olika funktioner i •

staden och orterna för att förhindra

utbredning och ökat transportbehov.

Expandera staden längs stråk enligt •

fi ngerstrukturen.

Genom en medveten expansion längs

stråk fi nns möjlighet att lokalisera

bebyggelseutvecklingen så att det

bildas ett bra underlag för cykel och

kollektivtrafi kstråk.

Utforma stadens gator så att •

hierarkin mellan dem tydliggörs och

användningen av dem är lättförstålig för

trafi kanterna.

Förstärk identiteten för stadens infarter •

Tydliga entréer till staden visar var staden

börjar.

UtmaningStaden och tätorterna har brett ut sig på nya områden men måste framöver förtätas och utvecklas i stråk.

För att minska de negativa effekterna av resande och transporter måste vi förändra sättet vi bygger vår stad och kommun på. Att förtäta och förhindra utglesning motverkar ett ökat transportbehov samtidigt som befolkningsunderlaget i kollektivtrafi knära lägen ökar. Detta är en av grunderna för att kunna fl ytta över transporter från bil till mer resurseffektiva och människovänliga. Den fi ngerstruktur som fi nns både i Halmstad tätort och i kommunen som helhet kan, och ska, ytterligare stödja möjligheterna till hållbara resor och transporter genom gång och cykling på kortare avstånd och kollektivtrafi k på längre avstånd. Även på regional och nationell nivå har Halmstad goda förutsättningar att arbeta med stråk, tex kuststråket mellan Göteborg och Malmö.

Det är dock viktigt att ta hänsyn till skillnaderna mellan olika delar av kommunen. Beroende på orternas storlek och dess avstånd till stora målpunkter som arbetsplatser och skolor fi nns olika förutsättningar att utveckla de olika trafi kslagen. Varje ort behöver utvecklas utifrån sina egna förutsättningar för att stödja resurssnåla resor.

Både i staden och orterna är det också viktigt att samspelet och kopplingen mellan stadsrum, gators utformning och användning är tydlig, vilket idag inte är fallet. Detta leder till osäkerheter och ett utnyttjande av gator och vägar som resulterar i olyckor och störningar. Utvecklingen av bör gå mot en tydligare koppling mellan stadsrum och gator där människornas behov och hållbara lösningar prioriteras. Det kan vara att starkt prioritera möjligheterna att röra sig till fots i stadskärnan på bekostnad av biltrafi ken eller att låta cykeltrafi ken vara prioriterad i viktiga stråk.

UTMANINGAR OCH STRATEGIER PER OMRÅDE

Kommunen behöver i första hand utvecklas i stråk där kollektivtrafi k, gång-, cykel och vägnät är väl utvecklat. Bild: Martina Pihl-Fritsi

Även staden behöver växa utmed stråk där det fi nns goda möjligheter till mijlövänliga sätt att resa. Bild: Martina Pihl-Fritsi

12

tra

nsp

ort

syste

m -

gå

ng

nä

t

Delstrategier

Skapa ett sammanhängande, • säkert, tryggt och estetiskt tilltalande gångnät.

Gångnätet prioriteras högst i • de mest centrala delarna av kommunens tätorter

Gångtrafi kanternas krav på • säkerhet vid gångpassager prioriteras framför övriga trafi kslags krav på framkomlighet. Finns det motstridiga behov i korsningspunkter för gående ska de gåendes behov av säkerhet prioriteras högst.

Motverka barriärer för gående.• Barriären kan minskas, byggas bort eller fl yttas. Alternativa vägar för gående kan även skapas.

Huvudstrategi

TRANSPORTSYSTEM – de olika

transportslagen ska knytas samman

och resurssnåla resor och effektiva

transporter ska prioriteras.

Transportsystemet - Gång

UtmaningUnder långt tid har biltrafi ken prioriterats vilket skapat barriärer för och konfl ikter med gående. Gående behöver prioriteras i större utsträckning.

För ett hållbart transportsystem behöver gående prioriteras före alla andra trafi kslag. Undantag ska bara göras för ett utpekat huvudnät för kollektivtrafi k och bil. Även där ska så mycket som möjligt göras för att underlätta för fotgängaren.

En fotgängare kan i princip gå var som helst. Samtidigt fi nns det inte några andra i transportsystemet som drabbats av så många barriärer och inte heller några som drabbas så hårt av barriärer. Framförallt begränsas tillgängligheten av konfl ikter med i första hand bilnätet men även cykelnätet. De punkter där de olika trafi kslagen möts är sällan säkrade med avseende på trafi ksäkerhet och tillgänglighet. Gångnätet behöver därför utvecklas utifrån stråk där hela resan blir hinderfri. En attraktiv gångväg är oftast en gen gångväg.

Genom ett attraktivt gångnät fi nns möjligheter att locka fl er att utnyttja gångnätet. Detta ökar till exempel barns och ungdomars möjlighet att ta sig till och från skolan på egen hand samt ökar möjligheten att från bostaden nå viktiga målpunkter.

Gående personer bidrar också till en attraktiv stads- och ortsmiljö Därför är det viktigt att identifi era och ta bort de stora barriärerna för gående som fi nns just i tätorterna.

Fotgängare ger en levande stadsmiljö och fl er gående bidrar till en förbättrad folkhälsa..

Halmstad har fl era rekreativa gångstårk. Sinnenas promenad är ett gångstråk som används både som rekreativt stråk och för snabba promenader tex till jobbet.

13

tran

sp

orts

yste

m - c

yke

lnä

t

Transportsystemet - Cykel

Huvudstrategi





Delstrategier

Fortsatt prioritering och • utveckling av cykelnätet till ett sammanhängande nät. Ett attraktivt cykelnät är en förutsättning för att öka cykeltrafi ken.

Cykeltrafi kens krav på säkerhet vid • cykelpassager prioriteras framför biltrafi kens krav på framkomlighet.

Utveckling av ett lokalt och • regionalt vägvisningssystem.Genom att höja kvaliteten på cykelvägnätet kan cykeltrafi ken öka, både vad gäller vardagscykling och turistcykling.

Kommunen bör ha enhetliga • kriterier för hur cykelbanor i olika miljöer ska utformas och vilken kvalitet de ska ha.

UtmaningKontinuitet och säkra passager saknas på många ställen och för få väljer att cykla. Att cykla behöver bli ett naturligt val vid kortare resor.

I ett hållbart transportsystem behöver cykeln prioriteras före alla trafi kslag utom gång. Undantag ska bara göras för ett utpekat huvudnät för kollektivtrafi k och bil men även där ska cyklande erbjudas säkra möjligheter att passera. Cykeln kan ersätta bilen vid många korta ”onödiga” resor.

Cykeltrafi knätet är glesare än bilnätet och de cyklande har inte heller samma möjlighet som gående att ta sig fram var som helst. Även där det fi nns cykelvägar fattas det ofta vissa delar. Stora delar av nätet delas också med bilnätet, tex i innerstaden, äldre industriområden och utanför tätort.

Längs fl era större stråk och i nya bostads- och verksamhetsområden har dock cykeltrafi knätet en hög standard och är sammanhängande vilket visar på det arbete som redan idag görs för cykeltrafi ken.

Det är inte realistiskt och inte heller nödvändigt att bygga ut cykelnätet lika mycket överallt. Cykelnätet ska ha olika krav på standard och utformning i olika miljöer. I stadsnivå och stadsdelsnivå ska huvudcykelnätet ha en kontinuitet med hög standard och säkrade passager. Barriärer i nätet ska elimineras och nätet ska anpassas även till barn och äldre.

För att gynna cykeln gentemot biltrafi ken bör också cykelvägarna, om möjligt, ha en genare sträckning än bilvägarna.

På regional nivå är utmaningen att ge nätet en kontinuitet. Det bidrar till att öka antalet cykelresor på lite längre avstånd och till att öka cykelturismen.

I ett hållbart transportsystem behöver fl er välja att cykla framförallt vid kortare resor. Foto: Teknik och fritidskontoret

14

tra

nsp

ort

syste

m -

ko

lle

kti

vtr

afi

kn

ät

Huvudstrategi





Transportsystemet - Kollektivtrafi k

Delstrategier

Utbyggnad i starka stråk.•

Genom att fokusera och satsa på starka

kollektivtrafi kstråk når man fl est resenärer och

störst nytta.

Gemensamt resecentrum samt utveckling •

av infrastrukturen kring knutpunkter för

kollektivtrafi k

För att underlätta byten behövs en

gemensam knutpunkt för de olika

kollektivtrafi kslagen i Halmstads tätort.

Förbättringar av infrastrukturen på och kring

övriga knutpunkter och hållplatser ökar

kollektivtrafi kens attraktivitet och tillgänglighet.

Utveckling av kollektivtrafi k längs •

järnvägar och större vägar.

Det fi nns stora möjligheter att utveckla

förtusättningarna för denna typ av trafi k

genom infrastrukturinvesteringar.

Öka kollektivtrafi kprioriteringen i •

gatunätet.

UtmaningKollektivtrafi ken tar inte resenärerna tillräckligt fort och ofta dit de vill. Kollektivtrafi ken behöver prioriteras både lokalt, regionalt och nationellt för att locka fl er resenärer.

Kollektivtrafi ken behöver bli snabbare, enklare att förstå och upplevas som trygg. Den måste också vara tillgänglig för alla. Det regionala kollektivtrafi kresandet, framförallt tågtrafi ken på Västkustbanan, har ökat under de senaste åren. Antalet resor med stadstrafi ken i Halmstad har däremot ökat marginellt de senaste femton åren. Resandet är också lägre än i jämnstora städer.

Halmstad har en gammal tradition när det gäller att separera bussen från biltrafi knäten. Vanligast är ändå att bussen delar utrymme med andra fordon i vägnätet och behandlas då på samma sätt avseende framkomlighet. Framförallt är inte bussen separerad eller på annat sätt prioriterad på de platser i vägnätet där framkomligheten är som sämst tex på Laholmsvägen.

Planering pågår för ett samlat och centralt beläget resecentrum där resenärer lätt kan byta mellan tåg, reginonbuss och stadstrafi k. Genom att skapa denna tydliga knutpunkt för kollektivtrafi ken kan möjligheterna att resa effektivt och bekvämt öka samtidigt som det är positivt för stadens vitalitet .

Kollektivtrafi ken är, på lite längre sträckor, det bästa sättet att resa hållbart. Det är därför viktigt att kollektivtrafi ken utvecklas både inom och till och från Halmstad. Med tre järnvägar som passerar eller börjar i Halmstad fi nns här en unik möjlighet att fortsätta en regionförstoring med kollektivtrafi ken som det förstorande elementet. För att genomföra detta måste västkustbanan byggas ut i sin helhet och Halmstad-Nässjö järnväg rustas upp.

För nationella resor är det också mycket viktigt att Sverige satsar på järnväg som klarar höga hastigheter.

Fler måste välja att resa med kollektivtrafi ken. Västkustbanan är ett viktigt instrument för en miljövänlig regionförstoring.

15

tran

sp

orts

yste

m - b

iltrafi k

Huvudstrategi





Transportsystemet - Bil

Delstrategier

Minska genomfartstrafi ken i centrum.•

Ger mindre miljöstörningar och en attraktivare

stadskärna.

Begränsa ytorna, både vägar och •

parkering, för biltrafi ken i centrum.

Ger plats för andra trafi kslag och aktiviteter..

Självförklarande gator.•

Gatornas utformning och hastighets-

begränsning anpassas till dess funktion.

God framkomlighet för biltrafi ken ska •

gälla på huvudvägnätet.

Skapa en hierarki mellan huvudvägnät och

lokalvägnät där huvudvägnätet ger bättre

framkomlighet.

UtmaningBegränsade öst-västliga förbindelser genom

stadskärnan gör biltrafi ken störningskänslig.

Biltrafi ken behöver erbjudas hög framkomlighet

på det som identifi eras som bilens huvudnät.

Bilen är idag det trafi kslag som ger resenären störst fl exibilitet. Bilen har genom vägnätet tillgänglighet till i stort sätt alla delar av kommunen, med undantag från de mest centrala delarna av Halmstad tätort. Kommunen är väl försett med ett övergripande, statligt, och regionalt vägnät och det kommunala gatunätet har till största delen hög framkomlighet. Undantaget är ett par gator i centrala Halmstad under rusningstrafi k.

Det fi nns en stor mängd genomfartstrafi k i centrum orsakad av de begränsade öst-västliga kopplingarna. Det begränsade antalet passager över Nissan gör att trafi ken koncentreras och systemet blir störningskänsligt. Den stora mängden trafi ken medför också problem och belastningar när det gäller luft, buller, barriärer och framkomlighet.

Vägnätet ska genom sin utformning och sina egenskaper stödja en hållbar trafi k med så få störningar i miljö, trafi ksäkerhet och tillgänglighet som möjligt. Genom att underlätta kopplingen till kollektivtrafi ken (till exempel genom pendlarparkeringar) kan biltrafi knätet stödja kollektivtrafi ken.

Biltrafi ken måste erbjudas hög framkomlighet på de ställen där det är önskvärt och begränsad framkomlighet på de ställen där andra kvaliteter önskas. Trafi knätet måste också ha en tydlig struktur och hierarki som visar trafi kanterna hur gatorna

ska användas. Från detta går det att konkretisera utformningen av gator, både på översiktlig och på detaljerad nivå, för olika funktioner. Utformningen av gatorna stämmer då överens med den användning man önskar och den hastighet man vill att trafi ken ska ha.

Det fi nns idag en god tillgång till parkeringar i eller i direkt anslutning till Halmstads stadskärna. Många anser samtidigt att det svårt att hitta en parkering. Det behöver därför bli lättare att hitta de parkeringar som fi nns. Arbetsresor med bil till city behöver motverkas samtidigt som tillgängligheten till butiker och service bibehålls.

Det är mycket biltrafi k centralt i Halmstad vilket skapar problem inom många områden och hindrar utvecklingen av en attraktiv stadskärna.

16

sta

de

ns k

ara

ktä

r

Huvudstrategi





Transportsystemet - Godstrafi k på väg och järnväg

Delstrategier

Arbeta för överfl yttning av gods från •

väg till järnväg

Godstransporter på järnväg är energi- och

miljöeffektivare än vägtransporter.

Förbättra tillgängligheten till de större •

verksamhetsområdena och hamnen

för vägtrafi ken i allmänhet och

järnvägstrafi ken i synnerhet.

Vägar och spåranslutningar med anpassad

funktion medger effektivare transporter.

Fortsätta Halmstads utveckling som •

logistiskt nav för transporter.

En terminal för kombitrafi k och övrig

godstrafi k möjliggör utbyte mellan

transportslagen.

Minska tung trafi k genom Halmstads •

stadskärna.

Tung trafi k ger både miljöbelastning och tar

utrymme i anspråk

Utmaning

Godstransporterna kan inte ske effektivt

och för stor andel sker med lastbil. Mer

gods behöver gå på järnväg och stråk för

gods identifi eras.

Halmstad är ett logistiskt nav med goda möjligheter att transportera gods till och från kommunen med lastbil, järnväg, sjöfart och fl yg. E6 och riksväg 26 är tex de två största godstrafi kstråken i Halland. Utvecklingen behöver fortsätta och inriktas mot fl er miljövänliga lösningar.

Halmstad tätort har goda anslutningar mellan stadens östra verksamhetsområden och det övergripande väg och järnvägsnätet. Undantaget är väganslutningarna till hamnen som har låg standard vilket leder till att den tunga trafi ken orsakar onödigt stora miljöbelastningar. Under de senaste åren har trafi ken till hamnen ökat och köer bildats på Laholmsvägen.

Handelsområdena i stadens västra delar har däremot dåliga anslutningar till de övergripande näten och godstrafi ken passerar därför genom centrala Halmstad. Genomfartstrafi ken ger dåligt framkomlighet för transportörerna och skapar problem med buller och trafi ksäkerhet i stadskärnan. För godstransporter med målpunkt i stadskärnan behöver på sikt varudistributionen samordnas vilket nu sker med kommunens egna transporter.

Idag står vägtrafi ken för cirka 80-90 procent av godstransporterna om volymerna räknas i ton.

Med tanke på de goda energi- och miljöaspekter för järnväg behöver fl er godstransporter ske med tåg varför det måste göras möjligt, både tekniskt och ekonomiskt. Ett led i detta kan vara etablering av kombiterminal för omlastning mellan transportslagen. Västkustbanan måste också byggas ut för att be plats för godstrafi ken vilken nu får stå tillbaka på grund av kapacitetsbrist.

Företag med goda förutsättningar för att transportera sitt gods på järnväg behöver också, när så är möjligt, lokaliseras i verksamhetsområden med goda anslutningar till godsspår.

Fler godstransporter måste ske på järnväg.

17

tran

sp

orts

yste

m - s

jöfa

rt

Huvudstrategi





Delstrategier

Utveckla kopplingarna mellan hamnen •

och det övergripande vägnätet och

mellan hamnen och Västkustbanan/

rangerbangården.

Goda förbindelser mellan hamnen och

transportvägarna på land är avgörande för

att skapa ett hållbart godstransportsystem

och för att upprätthålla sjöfartens

konkurrenskraft.

Utveckling av kombiterminal•

En väl fungerande terminal för omlastning

mellan båt, tåg och lastbil är en

förutsättning för att Halmstad ska utvecklas

till ett nav för hållbara transporter.

UtmaningKopplingarna till landinfrastrukturen behöver förbättras och hamnen utvecklas så att fl er godstransporter kan ske med båt.

Sjöfarten har många styrkor, speciellt för stora och långa transporter, som så långt som möjligt ska nyttjas. Halmstad har idag en fullservicehamn som under de senaste åren har moderniserats och utvecklats betydligt. Förutom det som redan gjorts fi nns långt framskridna planer på förbättringar i form av längre kajer och en djupare farled. Dessa åtgärder skulle medge anlöp med större fartyg och bidra till att hamnen i framtiden blir en ännu attraktivare transportnod.

Hamnen är en central del i arbetet med att utveckla Halmstad som ett logistiskt nav för hållbara transporter men för att hamnen och sjöfarten ska kunna utvecklas positivt krävs att kopplingarna till landinfrastrukturen förbättras. Det gäller främst kopplingarna till järnvägsnätet och det övergripande vägnätet med viktiga vägar så som E6 och riksväg 25 och 26. Det fi nns också brister i vägnätet mellan hamnen och stadens övriga verksamhetsområden som måste förbättras för att länka samman korta och långväga transporter.

Nuvarande spåranslutning till hamnen klarar inte långa tågset och kommunen saknar en kombiterminal där gods kan lastas om mellan båt, tåg och lastbil. Utmaningen för Halmstad är att kunna utveckla hamnen så att den på ett bättre sätt stödjer ett hållbart transportsystem, bl a genom att förbättra järnvägsanslutningen samt möjligheterna till omlastning mellan de olika transportslagen.

Sjöfarten är ett bra altenativ för stora och långa transporter. Foto: Halmstad hamn och stuveri

Halmstad behöver en fullt utvecklad kombiterminal. Foto: Helsingsborgs hamn

Transportsystemet - Sjöfart

18

tra

nsp

orts

yste

m -

fl y

g

Huvudstrategi





Transportsystemet - Flyg

UtmaningHalmstad City Airport behöver utvecklas och kollektivtrafi ken till närliggande internationella fl ygplatser förbättras. Flyget behöver utvecklas till ett bra val för längre resor.

Boende och företag i Halmstad har en mycket goda möjligheter till resor med fl yg. Cirka 3 km nordväst om centrala Halmstad fi nns Halmstad City Airport vilken trafi keras av reguljärfl yg till Stockholm, viss charter- och frakttrafi k samt fl yg för militärt ändamål.

Inom rimligt avstånd från Halmstad fi nns också fl ygplatserna Kastrup, Landvetter, Ängelholm, Göteborg City och Malmö. Framförallt Kastrup och Landvetter har ett brett utbud av fl yg både nationellt och internationellt.

På sträckan Halmstad – Stockholm har fl yget en stor konkurrensfördel mot järnvägen på grund av betydligt kortare restid och antalet passagerare med Halmstads City Airports linjetrafi k uppgick 2008 till drygt 110 000. För de resenärer som väljer fl yget är dock konkurrensen stor från Ängelholms fl ygplats. Marknadsanalys för Halmstads fl ygplats visar ändå att den största konkurrenten för fl yget på sträckan Halmstad - Stockholm är bilen och inte de andra kollektiva transportsplagen.

För fl ygplatsen i Halmstad är det viktigt att fi nna sin roll i transportsystemet och vara ett alternativ för snabba resor på längre avstånd. Strategier för att möta den starka konkurrensen på marknaden behöver skapas för att behålla eller öka trafi kunderlaget.

Delstrategier

Utveckla utbudet av kollektivtrafi k ●till de närliggande internationella fl ygplatserna.Tågtrafi ken till Kastrup behöver utvecklas genom fl er avgångar. Kollektivtrafi kens koppling till Landvetter behöver förbättras tex genom att anpassa fl ygbussens avgångar till tågen. Utveckla goda resmöjligheter med ●kollektivtrafi k till och från Halmstads fl ygplats. Framförallt är det viktigt att utveckla kollektivtrafi ken mellan fl ygplatsen och Halmstads nya resecentrum.

Utveckla Halmstads fl ygplats ●Med tanke på konkurrensen från närliggande större fl ygplatser samt det begränsade trafi kunderlaget måste fl ygplatsen skapa sig en tydlig roll i Halland och andra närliggande

kommuner.

Flyget är ett energikrävande transportslag med negativ miljöpåverkan. Även om stora åtgärder görs för att minska miljöpåverkan är detta en faktor som redan påverkar människors val av transportsätt och som i framtiden antagligen kommer att bli ännu mer betydelsefullt. Detta gäller framförallt för resrelationer där resenären med ett rimligt tillägg i tid kan välja andra alternativ, dvs i första hand inrikestrafi ken. Utmaningen för fl ygtrafi ken totalt sett är att minska den negativa miljöpåverkan den idag utgör.

Halmstad City Airport, 3 km från Halmstads centrumFoto: Patrik Leonardsson

19

trafi k

en

s o

mfa

ttnin

g

Trafi kens omfattning Huvudstrategi

TRAFIKENS OMFATTNING – andelen resor

och transporter med resurssnåla transportslag

ska öka för att stödja en hållbar utveckling av

kommunen

Delstrategier

Arbeta för överfl yttning av resor •

från bil till andra färdmedel, via

både statushöjande insatser i den

fysiska trafi kmiljön och genom

beteendepåverkande åtgärder, sk

Mobility management

Prioritera gång, cykel, kollektivtrafi k •

och bil i nämnd ordning.

För att få en överfl yttning av biltrafi k till

andra färdmedel är det viktigt att tydligt

prioritera hållbara transportslag.

Arbeta för effektivare godstransport-•

lösningar. Godstrafi ken är en

betydande del av all trafi k.

Skapa bättre kunskap om dagens •

trafi kförhållanden.

Genom olika undersökningar, till exempel

resvaneundersökning, skapas bättre

kunskap och förståelse om trafi ken i

kommunen.

NulägeBeroendet av bil och lastbil är större än

önskvärt. En prioritering av miljövänliga

transportslag behöver accepteras och

genomföras.

Mängden trafi k och dess fördelning mellan olika trafi kslag är starkt sammankopplat till både trafi kens positiva sidor, tillgänglighet och rörelse, och trafi kens negativa sidor, olyckor och miljöproblem. Det är därför mycket intressant att känna till fördelningen mellan de olika trafi kslagen vilket Halmstads kommun idag inte gör fullt ut då det saknas en heltäckande resvaneundersökning.

Med den kunskap som fi nns kan det konstateras att andelen biltrafi k är stor i kommunen och bilberoendet är större än önskvärt.

För det regionala resandet med kollektivtrafi k sker en mycket positiv utveckling, framförallt för tågtrafi ken. Stadstrafi ken i Halmstad har däremot under en lång rad år uppvisa inga eller marginella resandeökningar. Den kollektiva stadstrafi k, gång och cykel är inte tillräckligt attraktivt för att hejda utvecklingen av ökande biltrafi k. Bilen används idag också till resor inom gång eller cykelavstånd.

Den stora utmaningen är att lyckas bryta det bilberoende som fi nns och fl ytta över resor och transporter till andra färdmedel som är mer långsiktigt hållbara utan att försämra tillgängligheten för människor och gods. Dagens

önskemål om att prioritera gång, cykel och kollektivtrafi k måste omsättas i verklig handling.

Många gånger fi nns kunskap om vad som behöver utföras men det kan vara svårt att få acceptans för att genomföra de åtgärder som krävs.

Utmaningen för godstransporterna är att hantera nuvarande eller ökade godsvolymer på ett effektivare sätt. Förutsättningar måste ges för överfl yttning från lastbil till järnväg och sjöfart. De transporter som sker med lastbil måste kunna ske effektivare, rationellare och utföras med bästa möjliga teknik för att minimera de negativa effekterna.

Hur vi väljer att resa, eller genomföra våra transporter, bestäms inte bara av de yttre förutsättningarna. Vårt val påverkas också av vår kunskap om vilka alternativ som fi nns och vilka konsekvenser de olika alternativen har, och av våra personliga attityder och värderingar. Därför är även informationsinsatser, eller så kallade beteendepåverkande åtgärder, Mobility Management – av betydelse för en ökad hållbarhet inom transportsystemet.

20

tra

fi k

sä

ke

rhe

t

Huvudstrategi

TRAFIKSÄKERHET – arbetet med

trafi ksäkerhet ska bedrivas med strävan

att uppnå nollvisionens mål.

Trafi ksäkerhet

Delstrategier

Anpassa gators utformning och hastighet •

till dess funktion.

Saknas en tydlig koppling mellan gatans

utformning, hastighet och funktion fi nns

det risk för felaktiga beteenden och risk för

trafi kolyckor.

Det fysiska trafi ksäkerhetsarbetet •

fokuseras, även fortsatt, på att

öka trafi ksäkerheten på kända

olycksdrabbade länkar och korsningar.

För att uppnå störst effekt bör trafi ksäkerhets-

insatserna koncentreras till de kända länkar

och korsningar där olycksrisken är hög.

Arbeta systematiskt med att förbättra hela •

områden.Genom att ta fram program för att öka

tillgänglighet och trygghet i områden ger

trafi ksäkerhetsvinster även på platser som

inte fångas av olycksanalyser.

UtmaningenDet sker för många trafi kolyckor hastigheten måste bli lägre och korsningarna säkrare.

Trafi ksäkerhet är ett av de största problemen kopplat till transporter och resulterar i att människor direkt dödas eller får livslånga skador. Utvecklingen i Sverige har gått mot färre allvarliga olyckor. Trots den positiva trenden och det arbete som bedrivs med trafi ksäkerhet har olyckorna i kommunen inte minskat i den omfattning som är önskvärd.

Vägtrafi ken står för den totalt dominerande delen av samtliga olyckor men det sker även, mer enstaka, olyckor med andra transportmedel. Framförallt sker olyckor vid korsningspunkter mellan olika transportslag och fl era olycksdrabbade korsningar behöver åtgärdas. Förutom korsningspunkter är den avgörande faktorn inom vägtrafi ken hastigheten. Hastigheten påverkar både risken för att en olycka ska uppstå och vilken skadekonsekvens den ska få.

Många gator saknar också en tydlig koppling mellan utformning, hastighet och funktion vilket kan leda till felaktiga beteenden med ökad risk för trafi kolyckor. Att få rätt hastighet på rätt platser och ha en tydlig och logisk koppling både till utformning och funktion är den viktiga och stora arbetsuppgiften.

I Halmstad fi nns dock god kunskap om trafi ksäkerhetsläget både vad gäller omfattning och var olyckorna inträffar. Anpassningen till nya hastighetsgränser har inletts i ett tidigt skede och hastighetsgränsen 30 km/tim har tex införts i fl era bostadsområden.

Konsekvensen av en olycka kan ytterligare förvärras då ett fordon med farligt gods är inblandat. Transporter med farligt gods sker på stora delar av det nationella och regionala vägnätet samt på två leder för farligt gods i Halmstads tätort. Dessa risker måste särkskilt beaktas i samhällsplaneringen.

21

tillgä

ng

ligh

et

TillgänglighetHuvudstrategi

TILLGÄNGLIGHET – tillgängligheten

till de olika transportslagen ska öka för

samtliga grupper och utsatta grupper ska

särskilt beaktas.

Delstrategier

Tillgänglighetsfrågorna ska beaktas •

redan i planeringsskedet och

utformningen ska göras med god

standard.

Skapa kunskap om de totala •

tillgänglighetsbristerna.

Kunskap om nuläget ligger till grund för

genomförande av åtgärder.

Öka takten för genomförande av •

enkelt avhjälpta hinder.

Takten i det påbörjade arbetet måste ökas

för att uppnå komma så nära målet som

möjligt.

Anpassa hela stråk och förbättra •

möjligheten att nå hela vägen till

viktiga målpunkter.

Genom en strukturerad och medveten

planering går det att öka tillgängligheten.

UtmaningenDet fi nns många enkelt avhjälpta hinder kvar att

åtgärda i trafi kmiljön. Trafi kslagen gång, cykel

och kollektivtrafi k måste få större tillgänglighet

och trafi kmiljön måste vara tillgänglig för alla.

Tillgänglighet visar hur lätt medborgare, näringsliv och offentliga organisationer kan nå det utbud och aktiviteter som de har behov av eller önskar. Särskild omtanke bör ges till barn, äldre och människor med funktionshinder. Tillgänglighet visar också trafi kslags tillträde till olika miljöer.

Tillgänglighetsbristerna är störst, och får även störst konsekvens, för gående, cyklister och kollektivtrafi kresenärer. Dessa trafi kslag bör, ur ett hållbarhetsperspektiv, stöttas och därför är det angeläget att så långt möjligt undanröja tillgänglighetsbristerna för dessa.

Halmstad kommun arbetar med tillgänglighet både genom att bygga upp kunskap kring brister i tillgängligheten, informera fastighetsägare och genom att förbättra befi ntliga dokumenterade brister i offentliga miljöer. Alla enkelt avhjälpta hinder i publika lokaler och på allmänna platser ska enligt lag vara åtgärdade innan 2010 och det fi nns fortfarande många brister att åtgärda i viktiga punkter så som markerade övergångsställen, busshållplatser mm. Många gånger är det små brister, men i gengäld många till antalet. Takten i genomförandet av förbättringarna måste ökas. Det är alltid den svagaste länken som kommer att begränsa tillgängligheten så förbättringarna måste ske i hela stråk för att få önskad effekt.

Historiskt har biltrafi ken fått ta mer och mer plats vilket har medfört att tillgängligheten för gång, cykel och kollektivtrafi k har inskränkts. Framöver måste de mer miljövänliga trafi kslagen få ta större plats.

Vid nybyggnad ska tillgängligheten ur olika aspekter beaktas redan i planeringsskedet för att utformningen ska bli korrekt från början.

Hållplatser för kollektivtrafi ken är en av de punkter som är viktiga att åtgärda. Här en anpassad hållplats på Fredsgatan.

22

tryg

gh

et Trygghet

Huvudstrategi

TRYGGHET – tryggheten i hela

transportsystemet ska öka för samt-

liga brukare.

Delstrategier

Trygghetsfrågorna ska beaktas redan i ●

planeringsskedet och utformningen ska

göras med hänsyn till trygghets- och

jämställdhetsaspekter.

Beakta hela stråk ur ●

trygghetsperspektivet.

För att uppnå trygghet måste hela resan

beaktas, det hjälper inte om enstaka punkter

åtgärdas men andra punkter återstår och gör

förfl yttningen otrygg.

Regelbunden översyn av ●

trygghetsaspekter ur transporthänseende.

Genom att kontinuerligt genomföra översyn

av den upplevda tryggheten ges ett bra

planeringsunderlag.

UtmaningenOtrygghet gör att människor väljer bilen framför

gång, cykel och kollektivtrafi k. Hela resan för

dessa trafi kslag behöver uppfattas som trygg.

Trygghet är ett komplext begrepp och att mäta trygghet är svårt då det handlar om upplevelser och känslor. Upplevd risk för olyckor och våld påverkar aspekten trygghet. Otrygghet kan påverka människors vanor, leda till att de håller sig borta från gator, torg, parker och allmänna kommunikationsmedel samt minska deras rörelsefrihet och valfrihet. Otrygghet i trafi ksystemet kan leda till minskad gång, cykel och kollektivtrafi k till förmån för biltrafi k.

Trafi ken, framförallt då bil- och mopedtrafi ken kan i sig också uppfattas som en otrygghet. Detta syns i genomförda trygghetsundersökningar där många områden i kommunen anser sig ha problem med trafi ken.

I Halmstad har trygghetsfrågorna uppmärksammats och det har både genomförts trygghetsvandringar och enkätundersökningar. Kunskap och erfarenhet inom området håller på att byggas upp. Det fi nns ett etablerat samarbete med andra aktörer, som polisen, vilket stärker arbetet.

Fler områden i kommunen behöver kartläggas med fokus på tryggheten i transportsystemets fysiska miljön Detta kan tex ske genom trygghetsvandringar speciellt inriktade på transportsystemet.

Trygghetsaspekten måste bli en integrerad del i arbetet med att göra de mer hållbara trafi kslagen

attraktiva. Redan från planerings- och utformningsskedet måste trygghetsfrågorna beaktas. Genom kontinuerlig översyn av den upplevda tryggheten ökas kunskapen och ett underlag för planering av åtgärder skapas.

Även om klotter inte är en otrygghetsfaktor i sig kan det ge en upplevd otrygghet som gör att resenären väljer att inte åka kollektivt.

23

trafi k

en

s m

iljöp

åve

rka

n - lu

ftföro

ren

ing

ar

Huvudstrategi

TRAFIKENS MILJÖPÅVERKAN

– den totala energianvändningen i

transportsystemet ska minska liksom

utsläppen av skadliga ämnen och upp-

komsten av negativ påverkan.

Trafi kens miljöpåverkan - Luftföroreningar

Delstrategier

Påverka mängden resor, val av ●

transportsätt och fordonstyp

Den negativa miljöpåverkan bör minska

genom minskad trafi kmängd, större andel

resor med mindre miljöpåverkande trafi kslag

och fordon med god miljöstandard.

Fortsatt utveckling av kommunens ●

miljöövervakning och informationssystem

av luftkvalité i realtid.

Förbättrade mätningar och realtidsinformation

ger ett bättre planeringsunderlag för

kommunen samt möjliggör för känsliga

individer att anpassa sig.

Ställ miljökrav på av kommunen ●

fi nansierad verksamhet.

Miljökrav bör ställa på arbetsfordon,

maskiner och kollektivtrafi kfordon i offentlig

upphandling. Tillämpa storstädernas så

kallade miljözonsregelverk i staden.

UtmaningenMängden fordonstrafi k är hög och ger upphov till luftföroreningar. Den direkta utsläppskällan för luftföroreningar, trafi ken, behöver minska.

Trots bättre teknik och nya drivmedel så är mängden trafi k och valet av transportslag avgörande för mängden luftföroreningar. Fordonsteknikens utveckling i en positiv riktning när det gäller aktuella luftföroreningar motverkas av den ständiga trafi kökningen. Trafi ken ger inte bara upphov till utsläpp av hälsofarliga luftföroreningar utan även utsläpp av ämnen som leder till försurning av mark och vatten samt övergödning.

Åtgärder behöver göras för att bidra till att fordonstrafi ken minskar och att den trafi k som utförs sker med rätt transportslag och med fordon som har bästa möjliga miljöprestanda.

Transportsektorn ger upphov till en lång rad olika utsläpp av luftföroreningar. De som anses mest skadliga för människors hälsa är kvävedioxider, fl yktiga kolväten (VOC), kolmonoxid och partiklar (PM10). Av denna anledning fi nns skarpa riktvärden för dessa utsläpp, så kallade miljökvalitetsnormer (MKN). Det är framför allt miljökvalitetsnormerna för kvävedioxid och partiklar som har betydelse för transportsektorn och där det fi nns risk för överskridanden av normen.

Halmstad kommun har god kunskap om och god övervakning av luftkvalitetssituationen i. Några överskridanden av gällande miljökvalitetsnormer har hittills inte påvisats. Information till allmänheten om luftkvalitetssituationen fi nns på kommunens hemsida.

Partikelmätning på Viktoriagatan. Mätutrustning fi nns i en containern med luftintag på taket.

24

tra

fi ke

ns m

iljö

påve

rka

n -

kli

matg

ase

r

Huvudstrategi




utsläppen av skadliga ämnen och

uppkomsten av negativ påverkan.

Trafi kens miljöpåverkan - Klimatgaser

Delstrategier

Arbeta för större andel resor med ●

transportslag som ger med mindre

negativ klimatpåverkan.

Beakta klimatfrågan redan i ●

planeringsskedet.

Samordnad planering av verksamheter,

bostadsbyggande och utveckling av

kollektivtrafi k (så att kollektivtrafi k fi nns på

plats när infl yttning börjar) bidrar till högre

andel hållbara transporter.

Ställ miljökrav på verksamhet som ●

fi nansieras av kommunen.

Miljökrav på personbilar, arbetsfordon,

maskiner och kollektivtrafi kfordon som

upphandlas i offentlig regi bidrar till att

utsläppen minskar.

UtmaningenEn stor andel av koldioxidutsläppen kommer från transportsektorn. Överfl yttning av trafi k behöver ske till mindre klimatpåverkande persontransporter så som gång-, cykel- och kollektivtrafi k.

Klimatpåverkan och utsläpp av klimatgaser är starkt kopplat till transportsektorn då den utgör den största enskilda källan till utsläpp av koldioxid. I Halmstad står transportsektorn för drygt hälften av koldioxidutsläppen och är den enda sektor där utsläppen fortsätter att öka. Vägtrafi ken står för cirka 95 % av trafi ksektorns totala koldioxidutsläpp. Problemen med klimatgaser är globalt och många faktorer som påverkar utsläppen råder kommunen inte över eller har liten möjlighet att påverka, så som ekonomisk utveckling, fordonsparkens sammansättning (andel miljöbilar etc) och turistströmmar. Andra faktorer har kommunen större möjlighet att påverka, till exempel planering av nya områden, val av vilken infrastruktur som byggs ut eller hur miljökrav ställs på egen eller upphandlad verksamhet.

Den stora utmaningen är att ta det lokala ansvaret för den globala frågan med utsläpp av klimatgaser. Kommunen måste välja att arbeta för minskningar av koldioxidutsläppen på de områden där de har möjlighet. Ett konkret sätt är att arbeta för överfl yttning av trafi k till klimatneutrala persontransporter så som gång-, cykel- och kollektivtrafi k. Ett annat sätt är att

beakta klimatfrågan redan i planeringsskedet och samordna verksamheter, bostadsbyggande och utveckling av kollektivtrafi ken. För godstransporter måste större andel av godset transporteras på järnväg och med båt för att minska utsläppen.

Det är viktigt att påverka bilparken så att fl er bilar drivs med miljövänligt bränsle, tex fordonsgas.

25

trafi k

en

s m

iljöp

åve

rka

n - b

ulle

r

Huvudstrategi




utsläppen av skadliga ämnen och

uppkomsten av negativ påverkan.

Trafi kens miljöpåverkan - Buller

Delstrategier

Planera för att minimera ●

bullerstörningarna redan från början.

Samordna planeringen av vägar, gator,

bostadsbyggande och trafi kalstrande

verksamheter för att minska biltrafi ken.

Skapa ett samlat grepp över ●

bullerstörningarna från all trafi k.

Gör en samlad kartläggning av de olika

bullerkällorna.

Trafi kreglera med hänsyn till buller. ●

Sänkt hastighet på utsatta delsträckor bidrar

till mindre buller.

Gynna mindre bullrande alternativ för ●

persontransporter

Minimera störning genom ●

trafi kbullerdämpning

UtmaningenÖkningen av fordonstrafi k gör att fl er drabbas av buller. Mindre bullrande trafi kslag behöver gynnas.

Det största problemet med buller från transporter är bullerstörningar i boendemiljöer. Men även bristen på tysta rekreationsområden, speciellt i tätortsnära miljöer, är ett växande problem. Generellt sett härrör cirka tre fjärdedelar av alla trafi kbullerstörningar från vägtrafi k, cirka en fjärdedel från spårtrafi k och endast en mindre del från fl ygtrafi k. I Halmstad fi nns kartläggningar av trafi kbuller både för kommunala gator och statliga vägar samt kartläggnig av fl ygtrafi kbuller. Under 2009 togs också fram åtgärdsplan och åtgärdsprogram för bullerstörda fastigheter längs kommunala gator. Kunskap om bullerstörning från spårtrafi k är däremot bristfällig och behöver kompletteras då den snart är tio år gamla. Det är viktigt med tanke på järnvägens centrala läge i Halmstads samt att järnvägstrafi ken troligen ökar i framtiden. Även kunskapen om hur bullersituationen är för rekreationsområden behöver stärkas.

Nya vägar och bostäder planeras och genomförs med bra standard på bullerskydd så att inte nya problem skapas vid nybyggnation. Ökningen av trafi k på redan befi ntliga gator leder däremot till att fl er blir utsatta för buller och att nya platser drabbas.

Att arbeta mer med källan till störningarna, trafi ken, och inte bara genomföra reaktiva skyddsåtgärder är mycket viktigt. Mindre bullrande alternativ, som gång och cykeltrafi k, bör gynnas där det fi nns möjlighet till det. Genom god planering går det både att påverka mängden trafi k och att trafi ken går på ställen där få störs av den.

REFERENSERRapporter

Översiktsplan 2000 för Halmstads kommun- Huvudrapport och

ritningar. Halmstads kommun. 1999.

Staden – diskussionsunderlag om framtida bebyggelse och trafi k.

Halmstads kommun, Stadsbyggnadskontoret. 1997.

Förslag till linjestruktur i Halmstad 2000. Halandstrafi ken. 1999.

Hallands kollektivtrafi kstrategi. Region Halland 2008.

Halmstad resecentrum – Linjenätsutredning. Trivector. 2008.

Trafi knätsanalys. Vägverket Konsult. 2003

Rätt fart i Halmstad – Analys av hastighetsgränser. Trivector. 2008.

Trivector (2007) Resvanor Syd 2007 – sammanställning av resultat.

Rapport 2007:27

SIKA (2007) RES 2005-2006 Den nationella resvaneundersökningen.

SIKA 2007:19

SKL (2004) TRAST – Trafi k för en attraktiv stad. Sveriges kommuner

och landsting

Polisen (2006) Polisens trygghetsundersökning, polismyndigheten i

Hallands län, 2006

Marknadsanalys för Halmstads fl ygplats - WSP Analys och strategi

rapportutkast juli 2009., .

Halmstad utvecklas logistik - Halmstads Näringslivs AB och Region Halland,

december 2008.

OPUS 2010-2012 Omvärldsanalys och basfakta - Halmstads kommun, november

2008.

Framtidens transportsystem i Halland - En regional systemanalys - Region Halland

2008.

Webb

Halmstads kommun www.halmstad.se

Hallandstrafi ken www.hlt.se

Vägverket www.vv.se

Banverket www.banverket.se

Boverket www.boverket.se

Övrigt

Foto: Sabina Andersson.

Illustationer: Mattias Bjellvi

Kartor: Martina Pihl-Fritsi

Rapportlayout: Sabina Andersson, Lovisa Branting

För övriga fotografi er och skisser anges detta under respektive bild.

Halmstads kommunBox 153, 301 05 Halmstad

Telefon: 035-13 70 00 Fax: 035-13 73 08

E-post: [email protected]

Documents

HANDLINGSPROGRAM FÖR HÅLLBARA TRANSPORTER · som är en naturlig del av våra liv är geograﬁ skt spridda och kräver goda kommunikationer. Att aktiviteterna är spridda kan också