Handläggarstöd om dagvatten

Juni 2014

Innehåll 1. Inledning – om detta handläggarstöd ................................................................................. 1

1.1 Sammanfattning ........................................................................................................... 1 1.2 Syfte ............................................................................................................................. 1 1.3 Målgrupp ..................................................................................................................... 1 1.4 Bakgrund, inriktning och avgränsning ........................................................................ 1 1.5 Läsanvisning ................................................................................................................ 2 1.6 Definitioner .................................................................................................................. 2 1.7 Projektgrupp ................................................................................................................ 2

2 Allmänt om dagvatten ........................................................................................................ 3 2.1 Vanliga problem vid dagvattenhantering .................................................................... 3

2.1.1 Avledning av dagvatten ........................................................................................ 3 2.1.2 Grundvattensänkning ........................................................................................... 3 2.1.3 Översvämningar och fastighetsskador ................................................................. 4 2.1.4 Föroreningar i dagvatten och dess effekter .......................................................... 4

2.2 Hantering av dagvatten ................................................................................................ 6 2.2.1 Syftet med dagvattenhanteringen ......................................................................... 6 2.2.2 Val av dagvattenanläggning ................................................................................. 7 2.2.3 Enskilda dagvattenanläggningar........................................................................... 8 2.2.4 Lokalt omhändertagande av dagvatten ................................................................. 9 2.2.5 Snöhantering ....................................................................................................... 10

2.3 Mervärden av dagvattenhantering ............................................................................. 10 2.3.1 Ökad biologisk mångfald ................................................................................... 10 2.3.2 Varierat och förskönat stadslandskap ................................................................. 11

3 Lagstiftning ...................................................................................................................... 12 3.1 Plan- och bygglagen .................................................................................................. 12 3.2 Lagen om allmänna vattentjänster ............................................................................. 12 3.3 Miljöbalken ................................................................................................................ 13 3.4 Vattendirektivet ......................................................................................................... 14 3.5 Övrig lagstiftning ....................................................................................................... 14

3.5.1 Fastighetsbildningslagen .................................................................................... 14 3.5.2 Jordabalken ......................................................................................................... 14 3.5.3 Väglagen ............................................................................................................. 14

4. Styrmedel ......................................................................................................................... 16 4.1. Nationella styrmedel .................................................................................................. 16

4.1.1. Nationella miljökvalitetsmål .............................................................................. 16 4.1.2. Roller och ansvar, nationellt ............................................................................... 17

4.2. Kommunövergripande planer och strategier ............................................................. 18 4.2.1. Översiktsplan ...................................................................................................... 18 4.2.2. Fördjupad översiktsplan ..................................................................................... 18 4.2.3. Vattenplan .......................................................................................................... 19 4.2.4. VA-plan .............................................................................................................. 19 4.2.5. Dagvattenhandledning eller dagvattenpolicy ..................................................... 20 4.2.6. Roller och ansvar, kommunövergripande planer och strategier ......................... 20

4.3. Detaljplaner ............................................................................................................... 21 4.3.1. Roller och ansvar, detaljplaner ........................................................................... 22

4.4. Lokala föreskrifter (ABVA) ...................................................................................... 23 4.4.1. Roller och ansvar, ABVA .................................................................................. 23

4.5. VA-taxa ..................................................................................................................... 23 4.5.1. Roller och ansvar, VA-taxa ................................................................................ 24

5 Detaljplaneskede – Framtagande av ny detaljplan ........................................................... 25 5.1 Allmänt ...................................................................................................................... 25

5.1.1 Detaljplaneprocessen .......................................................................................... 25 5.1.2 Hur bör dagvatten beaktas i detaljplaneskedet? ................................................. 26

5.2 Roller och ansvar kommunen .................................................................................... 27 5.2.1 Kommunstyrelsen och kommunfullmäktige ...................................................... 27 5.2.2 Planavdelningen ................................................................................................. 27 5.2.3 Byggavdelningen ................................................................................................ 28 5.2.4 Miljöavdelningen ............................................................................................... 28 5.2.5 VA-avdelningen ................................................................................................. 28 5.2.6 Räddningstjänsten .............................................................................................. 29

5.3 Roller och ansvar övriga ............................................................................................ 29 5.3.1 Länsstyrelsen ...................................................................................................... 29 5.3.2 Trafikverket ........................................................................................................ 30 5.3.3 Dikningsföretag .................................................................................................. 30 5.3.4 Bostadsföretag .................................................................................................... 31

5.4 Vilken lagstiftning kan vara relevant? ....................................................................... 31 5.4.1 Plan – och bygglagen ......................................................................................... 31 5.4.2 Boverkets byggregler ......................................................................................... 33 5.4.3 Miljöbalken ........................................................................................................ 34 5.4.4 Lag om allmänna vattentjänster ......................................................................... 35

6 Bygglov, anmälan och byggnation ................................................................................... 37 6.1 Tillstånd och anmälan ................................................................................................ 37

6.1.1 Bygglovsprocessen ............................................................................................. 37

6.1.2 Anmälan till miljönämnden ................................................................................ 37 6.1.3 Tillstånd och anmälan om vattenverksamhet ..................................................... 38

6.2 Roller och ansvar kommunen .................................................................................... 38 6.2.1 Planavdelningen ................................................................................................. 38 6.2.2 Byggavdelningen ................................................................................................ 38 6.2.3 Miljöavdelningen ............................................................................................... 39 6.2.4 VA-avdelningen ................................................................................................. 39 6.2.5 Räddningstjänsten .............................................................................................. 40

6.3 Roller och ansvar övriga ............................................................................................ 40 6.3.1 Länsstyrelsen ...................................................................................................... 40 6.3.2 Trafikverket ........................................................................................................ 40

6.4 Vilken lagstiftning kan vara relevant? ....................................................................... 41 6.4.1 Plan- och bygglagen ........................................................................................... 41 6.4.2 Miljöbalken ........................................................................................................ 41 6.4.3 Förordning om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd .................................... 43 6.4.4 Lagen om allmänna vattentjänster ...................................................................... 43

7 Drift och tillsyn i driftskedet ............................................................................................ 44 7.1 Tillsyn och egenkontroll över dagvattenanläggning ................................................. 44 7.2 Roller och ansvar inom kommunen ........................................................................... 44

7.2.1 Planavdelningen ................................................................................................. 44 7.2.2 Byggavdelningen ................................................................................................ 44 7.2.3 Miljöavdelningen ............................................................................................... 45 7.2.4 VA-avdelningen ................................................................................................. 46 7.2.5 Räddningstjänsten .............................................................................................. 47

7.3 Roller och ansvar övriga ............................................................................................ 47 7.3.1 Länsstyrelsen ...................................................................................................... 47 7.3.2 Trafikverket ........................................................................................................ 47

7.4 Vilken lagstiftning kan vara relevant? ....................................................................... 47 7.4.1 Plan- och bygglagen ........................................................................................... 47 7.4.2 Boverkets byggregler ......................................................................................... 48 7.4.3 Miljöbalken ........................................................................................................ 49 7.4.4 Förordning om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd .................................... 49 7.4.5 Lagen om allmänna vattentjänster ...................................................................... 50

Bilagor 1. Begreppsförklaringar och definitioner

1

1. Inledning – om detta handläggarstöd

1.1 Sammanfattning

Syftet med dagvattenhantering kan vara flera. Vanligen är det antingen att reglera flödet för att undvika översvämningar eller för att minska föroreningsnivån i recipienten. Dagvattnets föroreningar härstammar från t.ex. vägtrafik, byggnader, verksamheter, atmosfärisk transport samt näringsämnen och bekämpningsmedel från odlingsmark. Att minska föroreningsinnehållet innan utsläpp till recipient är viktigt för att skydda våra vattendrag och djur och växter som lever där. På sikt bidrar det här till att uppnå miljökvalitets-målen. Det finns olika tekniker och system för dagvattenhantering och vilken teknik som är lämplig bör väljas utifrån bl.a. syfte, platsens förutsättningar, föroreningsgrad och recipientens känslighet.

Det är en kommunal angelägenhet att lösa dagvattenhantering i kommunen. Lagstiftningen som reglerar dagvatten är dock komplicerad och svårtolkad. Huvudsakligen är det miljöbalken, plan- och bygglagen och lagen om allmänna vattentjänster som styr dagvattenregleringen. Dagvatten upplevs ofta som en svårhanterad fråga. Det händer att frågan faller mellan stolarna då det är många kommunala avdelningar som berörs av frågan eller att den kommer in för sent i t.ex. detaljplaneprocesser. Därför kan det vara till hjälp att ta fram en dagvattenstrategi eller inkludera dagvattenhanteringen i t.ex. VA-strategin samt att tydliggöra vem som ansvarar för vad vid olika tillfällen. På så vis kan dagvattenfrågan hanteras i rätt skede och på ett lämpligt sätt.

1.2 Syfte

Syftet med detta handläggarstöd är att ge stöd i kommunernas arbete med dagvatten för att öka förutsättningarna för en god kommunal dagvattenhantering.

1.3 Målgrupp

Handläggarstödet riktar sig till alla som kommer i kontakt med dagvattenhantering och i synnerhet mot kommunalt anställda som arbetar med miljö-, plan-, bygglov- och VA-frågor.

1.4 Bakgrund, inriktning och avgränsning

Det här handläggarstödet är framtaget genom ett projekt i Miljösamverkan Västra Götaland (MVG) under hösten 2013 till sommaren 2014. Projektet har tagits med i Miljösamverkans verksamhetsplan efter önskemål som framförts av miljökontoren i länet i den årliga enkäten om kommande års verksamhet. Projektgruppen hade i uppdrag att uppdatera MVG:s rapport ”Dagvatten - teknik, lagstiftning och underlag för policy” från 2004. Då frågeställningarna och problemställningarna ändrats sedan den tidigare handledningen togs fram valde projektgruppen ett delvis annat fokus. Vissa delar togs bort (teknik och ett par bilagor om planbestämmelser) och andra utvecklades. I detta handläggarstöd som nu tagits fram ges orienterande information om dagvattenhantering, juridiska förutsättningar samt klargörande av olika aktörers roller. Då kommunen har flera olika roller har vi lyft det särskilt, då vi anser att förståelse för detta är en viktig grund för

ett bra samarbete. Dock presenteras inte kommunens samtliga roller eftersom projektgruppen saknar kompetensen om t.ex. avdelningarna för mark- och exploatering eller park/gata och att det skulle bli för omfattande att samla in den informationen. Då handläggarstödet redan från början var brett i omfattningen har projektgruppen valt att inte djupare utreda specifika frågeställningar. Istället hänvisas till annat intressant material för vidare läsning.

1.5 Läsanvisning

Handläggarstödet är utformat utifrån föreställningen att många idag väljer att läsa direkt på datorn. Istället för att skriva en traditionell rapport har vi försökt att skapa ett handläggarstöd som är mer anpassat för digital läsning. Vi har även velat belysa dagvattnets betydelse inom kommunen genom att beskriva dagvattenhanteringen i olika skeden eller processer i kommunen. Handläggarstödet är utformat med tanke på att läsaren ska kunna läsa delar av handläggarstödet. Därmed kan det emellanåt bli upprepningar för den som läser flera avsnitt.

1.6 Definitioner

I det här handläggarstödet har vi valt att använda oss av de förvaltningar tjänstemännen tillhör istället för de beslutande nämnder som egentligen är korrekt beteckning. Kommuner benämns och organiseras på olika sätt. I det här handläggarstödet benämns miljöförvaltningen eller motsvarande för miljöavdelning, plan- och bygglovsförvaltningen eller motsvarande för plan- och byggavdelningen, tekniska förvaltningen för Gata- och parkavdelningen och VA för VA- avdelningen.

Begreppsförklaringar och definitioner relaterat till dagvatten hittar du här.

1.7 Projektgrupp

Denna vägledning har tagits fram av MVGs projektgrupp Dagvatten. Följande personer har deltagit i projektgruppen: Christine Lergén, miljöinspektör, Svenljunga kommun Sofie Björnberg, VA-ingenjör, Västvatten Lena Braf, miljöinspektör, Alingsås kommun Lisa Hellström, miljöinspektör, Trollhättan kommun Cecilia Niklasson, miljöhandläggare, Länsstyrelsen i Västra Götalands län Carina Nyhammer, miljöhandläggare, Länsstyrelsen i Västra Götalands län Anna Malmros, projektledare Miljösamverkan Västra Götaland Projektgruppen har fått stöd av Ekolagen Miljöjuridik gällande lagstiftningsavsnitten kopplat till respektive skede.

http://projektwebbar.lansstyrelsen.se/miljosamverkanvastragotaland/SiteCollectionDocuments/Projekt%20och%20rapporter/Vatten/Dagvatten%202013-2014/Handläggarstöd%20slutgiltigt/Ordlista.pdf

2 Allmänt om dagvatten

2.1 Vanliga problem vid dagvattenhantering

Dagvatten från en sammanhållen bebyggelse kan leda till flera problem om det inte hanteras på rätt sätt. Här beskrivs några av dem.

2.1.1 Avledning av dagvatten De system som används för att samla upp spill- och dagvatten för bortledning i slutna ledningsnät är duplikat-, separat- och kombinerade system. Fram till 1950-talet byggde man främst kombinerade systemen som har en gemensam ledning för både spill, drän- och dagvatten. Därefter har samhället försökt att frångå detta system. Det duplikata systemetet har två ledningar; en för spillvatten och en för dagvatten. Även i det separata systemet är dag- och spillvatten åtskilt, men i det separata systemet sker all dagvattenuppsamling via öppna diken eller hanteras lokalt medan spillvattnet avleds i en separat rörledning. Det kombinerade systemets nackdel är att det ger upphov till bräddning av orenat spillvatten till recipienten vid häftiga regn, då reningsverket inte kan klara dessa stora flöden. En annan negativ konsekvens med periodvis mycket höga flöden och utspädning av avloppsvattnet är att driften vid avloppsreningsverket försämras. Det blir då svårt att få en optimal rening med de stora variationerna i flödet in till reningsverket. Därtill hamnar dagvattnets föroreningar till stor del i slammet, vilket gör att detta inte kan användas vidare, exempelvis för spridning på jordbruksmark.

Problemet med det duplikata systemet är att förorenat dagvatten kommer till en recipient där det kan skapa föroreningsproblem såsom påverkan på växt- och djurliv i recipienten. Även avledningen av dagvattnet kan ge upphov till negativa effekter exempelvis erosion p.g.a. kraftiga flöden vid regn och uttorkning av vattendrag vid torr väderlek då det inte kommer något dagvatten. Vid duplikat och separat ledningssystem ska det inte vara anslutet något dagvatten till spillvattenledningen, men det händer ibland att så är fallet. Varje sådan anslutning belastar spillvattennätet då det inte tagits med vid dimensioneringen av ledningen.

2.1.2 Grundvattensänkning Genom asfaltering eller på annat sätt hårdgörande av en markyta hindras den naturliga infiltrationen av vatten. Detta sänker grundvattennivåerna i vissa områden. Det kan ha betydelse för tillgången på grundvatten som dricksvattenresurs och påverkar också tillförseln av grundvatten till ytvattensystem. Det sistnämnda är av stor betydelse för upprätthållandet av basflöden i vattendrag. Minskade flöden leder bl.a. till förhöjd temperatur under sommaren med negativ påverkan på många vattenlevande organismer som följd. Vidare bidrar minskade flöden till ökade koncentrationer av föroreningar samt lägre syrehalter.1

Ytterligare resultat av en grundvattensänkning kan vara sättningsskador på byggnader. Anledningen är att då grundvattenytan sjunker så torrläggs mark som tidigare varit vattenmättad. Det kan exempelvis vara så att huset har en grundförstärkning av träpålar eller rustbädd som var skyddade under grundvattenytan mot röta. Men då dessa kommer ovanför grundvattenytan och det blir syre tillgängligt börjar de ruttna, vilket

förstör husets grundläggning med sättningar som följd. En grundvattensänkning kan även göra att lerhaltig mark blir instabil när portrycket minskar.

2.1.3 Översvämningar och fastighetsskador Ett stort problem vid kraftiga regn är uppdämningar i ledningssystemet för dagvatten. Följden kan bli att källare svämmas över av mer eller mindre förorenat vatten. I många fall är det huvudmannen för avloppsnätet som blir ansvarig för de skador som uppstått. Med eventuellt vanligare förekommande skyfall kan detta bli ett växande ekonomiskt problem.

2.1.4 Föroreningar i dagvatten och dess effekter Dagvatten kan innehålla föroreningar från många olika källor, som trafik och industrier.

Källor till föroreningar i dagvatten Föroreningar är oftast kopplade till mängden suspenderat material i dagvattnet. Under vinter och vår innehåller dagvattnet ofta mycket höga halterna av suspenderat material, varvid även de högsta halterna av föroreningar i dagvatten förekommer då.

Vissa metaller som koppar och zink härrör till stor del från koppar- och plåtytor som t.ex. tak på byggnader. Zink kan även komma från gatlyktor och räcken. Byggnadsmaterial, färg, lim, fogmassor m.m. ger också ifrån sig miljöfarliga, organiska föroreningar som exempelvis PCB, ftalater och klorparaffiner. Andra källor är långväga atmosfärisk transport av exempelvis kvicksilver, bly, fluorerade kolväten och kväve. Läckage av näringsämnen och bekämpningsmedel kommer från odlingsmark och trädgårdar. Trafikdagvatten har generellt sett de högsta föroreningshalterna och dessa ökar med ökande trafikintensitet men är även beroende av andra faktorer som vägyta, typ av trafik (personbilar, tung trafik eller godstrafik) och terrängförhållanden. I trafikdagvatten förekommer bl.a. metaller, PAH, olja och näringsämnen. I samband med t.ex. snösmältning kan mycket höga föroreningshalter uppnås i trafikdagvatten. En speciell källa till förorening av dagvatten kan vara utsläpp i samband med bränder, inte minst via släckvatten, samt andra olyckor. På industrier och andra anläggningar där kemikalier och oljeprodukter hanteras ska det finnas möjlighet att snabbt täta dagvattenbrunnarna i händelse av olyckor. För en orientering om dessa frågor se MVGs Vägledning vid bränder och utsläppsberedskap.

Påverkan från olika föroreningar

2.1.4.1.1.1 Metaller Utsläpp av dagvatten sker i allmänhet till recipienters grundområden vilka är mycket viktiga för den biologiska produktionen. Metaller som följer med dagvattnet genomgår olika processer när de når

http://www.miljosamverkanvg.se/Sv/projekt-och-rapporter/riskhantering/Pages/olyckor-och-utslapp.aspxhttp://www.miljosamverkanvg.se/Sv/projekt-och-rapporter/riskhantering/Pages/olyckor-och-utslapp.aspx

ekosystemen. En del adsorberas till lerpartiklar, upptas av växter och djur medan andra förblir i löst form. Tungmetaller som ackumuleras i sedimenten anrikas i sin tur uppåt i näringskedjan med utgångspunkt i organismer som lever i sediment. Metallers toxicitet kan reducera antalet arter och få till följd att känsliga organismer ersätts med mer tåliga. Olika undersökningar har visat på höga koncentrationer i växtplankton, sediment och bioackumulation i bl.a. alger och kräftor. Toxiciteten är beroende av i vilken form metallerna förekommer. Ett exempel är koppar som är avsevärt mer toxiskt i jonform än i organiskt bunden form.

2.1.4.1.1.2 Näringsämnen Ökat innehåll av näringsämnen i vattendrag leder till eutrofiering (övergödning) med ökad växtproduktion följt av ökad produktion av djur men med färre arter. Ändrade konkurrensförhållanden mellan arter leder till förändrade ekosystem. Långtgående effekter av eutrofiering är bl.a. syrebrist, fiskdöd och igenväxning.

Partiklar Med dagvatten följer också mycket partikulärt material, både organiskt och oorganiskt. Detta avsätts i recipienterna och medför bl.a. förändring av bottenmiljöer vilket påverkar växt- och djurlivet. Dels kan viktiga uppväxtmiljöer för fisk förstöras och syrehalterna sänkas p.g.a. ökad nedbrytning av organiskt material och dels följer giftiga ämnen med materialet. En annan viktig effekt av partiklar är ökad grumlighet och ändrade ljusförhållanden i recipienten vilket kan leda till ökad dödlighet bland flera djurarter.

2.1.4.1.1.3 Organiska föroreningar Dagvatten kan också innehålla en rad olika organiska miljögifter som polyaromatiska kolväten (PAH), olja, PCB och bromerade flamskyddsmedel. Bland dessa finns flera som är bioackumulerande och giftiga/cancerframkallande för växter och djur. Fria oljeföreningar som bensin kan i små mängder lösas i vatten och därmed ge ökad giftverkan på vattenlevande organismer. Olja i högre koncentrationer är akut giftigt för växtplankton. Olja i dagvatten härrör till stor del från transporter, d.v.s. vägar och läckage från fordon, men också från industrimark, bensinstationer, cisterner och utsläpp vid trafikolyckor.

2.1.4.1.1.4 Vägsalt Vägsalt som följer med dagvatten kan ha toxisk verkan på växter och djur. Bl.a. kan höga saltkoncentrationer påverka reproduktionen hos alla levande arter. Vägsalt innehåller minst 97 procent ren natriumklorid. De resterande procenten är främst fukt och gips. En del växter i vägens närmaste omgivning kan påverkas negativt. Framför allt de gröna växtdelarna är känsliga. Barrträd, särskilt granar, är känsligare än lövträd, eftersom de inte fäller sina barr varje år. Saltet kan hämma trädens tillväxt. Skador på trädens rötter på grund av salt förekommer bara i mycket utsatta stadsmiljöer, där området runt träden är asfalterat eller stensatt. Där kan saltvattnet

komma nästan direkt till rotsystemet utan att först spädas ut i marken. Salthalterna längs vägarna har på en del ställen åstadkommit en förskjutning i växternas konkurrens då arter som tål salt bättre har gynnats på andras bekostnad.1

Effekter av föroreningar

Resultat från olika biologiska undersökningar tyder på att dagvatten skapar instabilitet bland växt- och djurliv i vattendragen och att det även har en giftverkan vilket kan leda till att känsliga arter slås ut. Det är dock svårt att kvantifiera effekten av olika föroreningar då faktorer såsom pH, syrehalt och temperatur påverkar ämnenas giftighet. Ämnen som var och en för sig är ofarliga kan tillsammans ge upphov till negativ påverkan, så kallad synergieffekt. Det första regnet efter en regnfri period, s.k. ”first flush” spolar med sig det mesta av de föroreningar som ansamlats på vägar m.m. Effekten blir en tillfällig koncentrationshöjning av föroreningar i dagvattnet, vilket kan ha stor effekt på främst mindre vattendrag och våtmarker. I ”first flush”-dagvatten kan halterna av olika ämnen komma upp i nivåer som är direkt giftiga för vissa organismer.

2.2 Hantering av dagvatten

2.2.1 Syftet med dagvattenhanteringen Det finns olika syften med hantering av dagvatten. De vanligaste är rening av förorenat dagvatten eller fördröjning av dagvatten dvs. minskning och utjämning av dagvattenflöden. Detta kan göras antingen högt upp i systemen eller längre ner i systemet genom större centrala anläggningar. Då dagvattnet angrips vid källan, s.k. 1 Hämtat från Trafikverkets hemsida, mars 2014, www. Trafikverket.se

lokalt omhändertagande av dagvatten (LOD), krävs det relativt små anläggningar, medan vid de centrala anläggningarna krävs stora anläggningar för att kunna behandla hela avrinningsområdets dagvattenavrinning vid ett häftigt regn. För att minska problem, såsom höga flöden och spridning av föroreningar, kan öppen dagvattenhantering användas. Det syftar till att bromsa upp avrinnande dagvattnen och låta naturliga processerna få en möjlighet att behandla dagvattnet. Dagvattnet renas från föroreningar genom fastläggning och eventuell nedbrytning av ämnena. Växter minskar halterna av föroreningar och näringsämnen genom upptag. Dagvattenflöden jämnas ut och minskas genom växters upptag av vatten samt infiltration till omgivande mark. Det här utförs praktiskt genom att skapa och bevara befintliga öppna vattenytor, bäckflöden, dammar, översilningsytor m.m. En öppen dagvattenhantering kan användas för att ta hand om dagvatten lokalt eller vara en del av ett större dagvattensystem. Det ger även tillgång till en rikare närmiljö.

2.2.2 Val av dagvattenanläggning Vilken typ av dagvattenanläggning som ska väljas måste avgöras från fall till fall. Det som avgör är vilka föroreningar som ska avlägsnas, marken och omgivningens förutsättningar, recipientens typ och status, tillgänglig mark och ekonomiska förutsättningar. Ofta är det lämpligt att börja med att se vad syftet med åtgärden ska vara. Är det flödestopparna som man vill minska så är det någon form av fördröjning/utjämning som söks och då krävs nödvändigtvis inte att anläggningen har en renande funktion. Nästa fråga är vilka förutsättningar som finns inom området med avseende på geologi, plats i bebyggelse m.m. som ska samverka. I det slutliga valet av anläggning vägs kostnad, drift och säkerhet med flera faktorer in. På detta sätt kan antalet möjliga anläggningar reduceras och ett lättare och bättre grundat val göras. Några faktorer som är viktiga att beakta vid val av dagvattenanläggning är grundvattennivå, närhet till berg, grundvattengradient och möjlighet för drift och skötsel. Läs mer − Stockholms stads dagvattenstrategi, 2005

Hydrogeologiska förutsättningar För att dagvatten skall kunna hanteras utan ett större centralt system måste de geohydrologiska förhållandena vara gynnsamma. Antingen genom att marklagren kan ta hand om vattnet genom infiltration eller om avledning av vatten kan ske till en närliggande recipient på ett sätt som inte påverkar recipienten negativt. . En hydrogeologisk undersökning eller bedömning behöver ske för att kunna avgöra om det är möjligt och hur ett sådant system som är lämpligt. En sådan

undersökning eller bedömning bör innehålla en kartläggning av avrinnings-, jordarts- och grundvattenförhållanden. Olika jordarters magasineringsförmåga och vattengenomsläpplighet avgör hur stor vattenmängd som kan tas upp eller transporteras. Information om aktuella jordarter får man från geologiska kartor, grundundersökningar, uppgifter från Brunnsarkivet (SGU) liksom från okulär bedömning i slänter och vägskärningar eller av flygbilder, kompletterat med provgropar. Uppgifter om marknivåer och lutningar, jordarter samt vattennivån i sjöar, vattendrag och brunnar (Brunnsarkivet, SGU) kan ligga till grund för en översiktlig bedömning av grundvattenytans läge. Generellt kan sägas att grundvattenytan följer topografin i moränområden. I områden med isälvsavlagringar påverkar omgivande jordarter grundvattenytans läge där själva kärnan - isälvsavlagringen fungerar som en dräneringsåder. En mer detaljerad bedömning av grundvattennivån kan fås genom provborrningar och mätning över en längre tid (för att bedöma variationer). I lerområden är förhållandena mer komplicerade. Här finns i allmänhet tre typer av grundvattennivåer. I torrskorpans sprickor kan man iaktta en skenbar grundvattennivå som egentligen är sjunkvatten - ytvatten som mycket långsamt absorberas av leran. I de jordlager, bestående av morän, grus eller dylikt, som oftast finns under leran är grundvattnet relativt lättrörligt. En mätning med t ex observationsrör visar en grundvattennivå som är resultatet av det samlade trycket hos lerlagren ovanför. Det är inte ovanligt att grundvattennivån här ligger över markytan (artesiskt grundvatten). Detta relativt lättrörliga grundvatten kan lätt dräneras bort vilket ibland skett efter tunnelbyggen. Resultatet blir att leran långsamt avvattnas med sättningar som följd. I själva leran kan ingen egentlig grundvattennivå registreras. Det handlar istället om det aktuella trycket i lerans porssystem - porvattentryck.

http://www.stockholmvatten.se/commondata/infomaterial/Avlopp/dagvattenstrategi.pdf

2.2.2.1.1.1 Årsvariationer Grundvattennivån varierar under året. I Västra Götalandsregionen finns i princip två huvudmönster. I kustområdet har grundvattennivån ett maximiläge, i allmänhet i mars månad, och ett minimiläge, i allmänhet i augusti månad. Innanför kustområdet har grundvattennivån två högvattenlägen, i allmänhet ett högre värde i mars-april månad respektive ett lägre i oktober-november, och två lågvattenlägen, i allmänhet ett högre värde i februari månad respektive ett lägre i augusti. Data kan fås från Brunnsarkivet. Vidare behöver ytavrinningen från området kartläggas liksom områdets areal. En studie görs av områdets topografi och vattendrag samt de dräneringssystem som finns från bebyggelse eller jord- och skogsbruk. Uppgifter om årsvariationen i vattenföringen har betydelse för bedömningen av vattenupptagningsförmågan i marken. Mycket av informationen kan hämtas från kartmaterial. Ytterligare en faktor har betydelse, nämligen in- och utströmningsområden. Inströmning sker på platåer och höjdpartier medan utströmning sker vid släntfot. Det är självfallet i inströmningsområden som man kan tillföra vatten genom infiltration.

Dimensionerande förutsättningar Hur stor mängd vatten som tillförs en dagvattenanläggning beror på avrinningsområdets storlek, nederbörd och ev. snösmältning. Nederbördens intensitet, varaktighet och återkomsttid ger dimensionerande värde. Vilken parameter som blir avgörande för dimensionerande kan variera från fall till fall. Snösmältningen blir dock sällan dimensionerande utan då uppstår istället problem med uppdämningseffekter och snösmältning före tjällossning.

Möjligheten till att minska avrinnande dagvatten genom infiltration till omgivande mark varierar starkt mellan olika jordarter. Morän och sand har 2-3 gånger större kapacitet än silt och lera. Vid dimensionering av ett öppet dagvattensystem eller en infiltrations-anläggning är infiltrationskapaciteten en viktig parameter som är avgörande även för dimensioneringen av andra eventuella anläggningar nedströms. Att förlita sig endast till infiltrations-anläggningar eller perkolationsmagasin är endast lämpligt om omgivande jordar har kornstorlek som sand eller grövre. Det är dock viktigt att nämna att även om infiltrationsmöjligheten är begränsad så kan en öppen dagvattenlösning ha bra funktion genom att ytledes avrinnande vatten saktas ned (jämfört med transport i ledningssystem). Plantering av vegetation kring anläggningarna kan även vara ett bra komplement och minskar avrinnande vatten genom att de binds till rotsystemet och tas upp av växten.

För mer information gällande dimensionering av ledningssystem och öppna dagvattenanläggningar, se Svenskt Vatten P 902.

2.2.3 Enskilda dagvattenanläggningar Dagvattenhantering på tomtmark räknas som en enskild VA-anläggning vilket gör ägaren ansvarig för funktion och underhåll. Kommunen har endast ansvar för den allmänna anläggningen som är utanför tomtgräns eller utanför samfällighetsområde, dvs. efter förbindelsepunkten. Om fastighetsägaren (eller samfälligheten) har möjlighet att hantera dagvattenet på den egna marken är detta ofta ett

2 Svenskt Vatten, Dimensionering av allmänna avloppsledningar P90, 2004. OBS! ny version på gång

relativt billigt och beprövat sätt för fastighetsägaren. Mer information finns under avsnittet LOD nedan. Det som eftersträvas med någon form av dagvattenhantering på den enskilda tomtmarken är bland annat att öka uppehållstiden för dagvattnet innan det når ledningsnätet och recipienten. Då uppehållstiden ökar så ökar också sedimentationen av partikulärt material och hindras från vidare transport nedströms. Toxiska metaller och andra föroreningar adsorberas till partikulärt material och sedimenterar. Vid anläggande av en enskild dagvattenanläggning är det viktigt att olägenheter eller översvämningar ej uppstår på kringliggande fastigheter. Om en utsläppspunkt av dagvatten- och dräneringsledningar läggs utanför den egna fastigheten krävs medgivande från berörda fastighetsägare (i likhet med medgivande eller avtalsskrivning som görs vid andra åtgärder på annan markägares mark). Läs mer − En orientering om olika tekniker för hållbar dagvattenhantering

återfinns i t.ex.: Svenskt Vatten P105, Hållbar dag- och dränvattenhantering, utgåva 1, 2011

2.2.4 Lokalt omhändertagande av dagvatten LOD, Lokalt Omhändertagande av Dagvatten, är ett vanligt begrepp som introducerades på 70-talet. LOD har ibland misstolkas som att allt vatten ska tas omhand lokalt med infiltration och att man inte behöver något dagvattensystem inom området. Begreppet LOD i detta handläggarstöd avser att dagvattnet hanteras lokalt inom tomtmark, ett kvarter, eller inom en detaljplan, utan att dagvattnet

leds bort via ett större centraliserat ledningssystem. Utanför det här avgränsade områden leds dagvattnet vidare till recipient eller naturmark. Om en LOD anläggning används av flera fastighetsägare bör ansvar och skötsel av anläggningen regleras genom bildandet av en gemensamhetsanläggning/samfällighet för dagvatten. Vanligen inkluderas då dagvatten i samma samfällighet som för vägar och kvarterasmark. För att lokalt omhändertagande av dagvatten ska kunna ske måste de geohydrologiska förhållandena var sådana att marklagren kan föra bort vattnet. Även vid svåra förhållanden finns det ofta möjlighet att vidta några lokala åtgärder, som minskar behovet av avledning och centraliserad behandling. En åtgärd som t.ex. alltid kan användas för att minska vattenflödet ut från en fastighet eller ett område är att samla upp regnvatten från stuprör och använda detta för bevattning under torra och varma perioder.

Till fördelarna med LOD räknas: • Sättningar undviks genom att grundvattennivån eller

grundvattentrycket (eller porvattentrycket) bibehålls • Vegetationen i trädgårdar och allmän platsmark ges bättre

förutsättningar • Minskad föroreningsbelastning av ytvatten • Avlastning av stora kortvariga flöden till recipienter och

reningsverk • Minskade kostnader för anläggande och underhåll av

ledningsnät

http://vattenbokhandeln.manager.nu/Default.aspx?module=63&content=2&fwsite=1&lang=SVhttp://vattenbokhandeln.manager.nu/Default.aspx?module=63&content=2&fwsite=1&lang=SV

Till nackdelarna hör bl.a. • Förorenat dagvatten kan medföra risker för skador av

grundvattentäkter • Driftstörningar kan uppstå vid igensättning av magasin.

Anläggningarna kräver därför regelbunden tillsyn och skötsel • Underdimensionerade eller dåligt underhållna anläggningar

kan orsaka olägenhet och egendomsskada på omgivande fastigheter

• Förhöjd vattenhalt i markytan kan tidvis medföra ytuppmjukning

• Höjning av normal grundvattennivå eller grundvattentrycksnivå (eller porvattentryck) kan ge ökad skredrisk i speciella områden

• Fungerar mindre bra ”bergtomter” eller i områden med högt grundvattenstånd

2.2.5 Snöhantering Även smältvatten från snö och is utgör dagvatten. Snö ifrån tätbebyggda områden eller industrimark kan innehålla många olika förorenigar. För att minska belastningen på recipienterna i samband med snösmältning och för att inte blanda ren och förorenad snö kan man därför använda sig av olika snöhanteringsmodeller. En modell är att dela in staden i olika zoner, svarta, gråa och vita. De svarta zonerna är de där snön är smutsig hela vintern, de vita där det är ren snö hela vintern och de gråa är där snön i början är ren men med tiden blir förorenad. Denna indelning måste göras specifikt för varje stad med hänsyn till de lokala förutsättningar som råder. Sedan gör man upp strategier för hur snön från respektive område ska tas omhand. Den mest förorenade snön körs kanske iväg till en central

snödeponi där smältvattnet kan tas omhand kontrollerat. Om den vita snön ligger kvar i området där den föll, kan det behövas ett fungerande system för att leda bort smältvattnet.

Vid bortförande av snö är det att föredra om det finns speciellt utformade snödeponier. Dessa ska inte ta emot snö från för stora områden och bör vara placerade nära området som snön kommer ifrån med syfte att minimera transportbehovet. Ett förslag på utformning är att de läggs på mark med god infiltrationskapacitet, högt organiskt innehåll i markskiktet och en inte för grunt liggande grundvattenyta. Runt om deponin anläggs diken med en eventuell damm för uppsamling och rening av smältvattnet som inte infiltreras innan det leds till en recipient. Ytterligare reningssteg kan vara nödvändigt t.ex. en oljeavskiljare. Placeringen av snödeponierna måste väljas så att kringliggande recipienter klarar de mycket varierande flöden och föroreningsbelastningar som kan uppstå. Det är viktigt att funktionen på anläggningen är god även om marken fortfarande är frusen.

2.3 Mervärden av dagvattenhantering

2.3.1 Ökad biologisk mångfald Anläggande av dammar och öppna diken för omhändertagande av dagvatten bidrar inte bara till en minskad miljöbelastning utan innebär också i de flesta fall ett tillskott till den biologiska mångfalden. Våtmarker, småvatten och mindre vattendrag utgör livsmiljö för en mängd växter och djur. En del organismer tillbringar större delen av sin livscykel i vattnet, andra utnyttjar våtmarkerna för födosök. Till den första gruppen hör många insekter som t.ex. ryggsimmare och dykarskalbaggar. Till den senare hör fåglar och

fladdermöss. För groddjur och många insekter är vatten nödvändigt i samband med reproduktionen. För att öka den biologiska mångfalden i anlagda dagvattendammar bör variation i vattenståndet eftersträvas. Variationen skapar olika vattendjup och områden som delvis och med varierad varaktighet är översvämmade under året. Variationen ger upphov till ett bredare utbud av olika livsmiljöer där fler arters specifika miljökrav kan uppfyllas. Det är också viktigt att se till den närmaste omgivningen. Där bör inom 100 meter från dammen finnas skilda miljöer som stenrösen, rishögar, murken ved och gärna fler våtmarker. Djur som trollsländor, grodor och vattensalamandrar lever på land under delar av sin livscykel och behöver då dessa miljöer likväl som vattnet. Ska befintliga våtmarker utnyttjas för omhändertagande av dagvatten är det viktig att tänka på om dagvattnet är kraftigt förorenat eller om det är stor risk för tillfälliga utsläpp. Om så är fallet bör dagvattnet inte ledas till känsliga våtmarker med höga naturvärden.

2.3.2 Varierat och förskönat stadslandskap Förutom att öka den biologiska mångfalden kan vatten i stadsmiljön bidra till att göra stadslandskapet mera tilltalande. Öppna vattenspeglar uppfattas av de flesta människor som något positivt!

Även teknik som tar hand om dagvattnet där det uppkommer t.ex. tak eller väggar med planterad växtlighet eller öppna vägslänter med gräs, ger staden en grönare och en mer inbjudande inramning. Vatten och grönområden kan också ha en gynnsam effekt på stadens lokalklimat så att variationer i temperatur och luftfuktighet dämpas. Likaså kan buller dämpas med hjälp av växtlighet. Därtill är gölar och småvatten en spännande undervisningslokal för skolor och dagis där barnen får möjlighet att studera groddjur och vattenödlor.

3 Lagstiftning I det här avsnittet presenteras en allmän beskrivning av relevant lagstiftning. Plan- och bygglagen, miljöbalken och lagen om allmänna vattentjänster inklusive dessas tillämpning på dagvatten beskrivs mer ingående i handläggarstödets respektive skeden, dvs. detaljplaneskedet; bygglov, anmälan och byggnation; drift och tillsyn i driftskedet

3.1 Plan- och bygglagen

Plan- och bygglagen, PBL (2010:900), reglerar planläggningen av mark, vatten och byggande. PBL innehåller bland annat bestämmelser om att alla kommuner är skyldiga att upprätta en översiktsplan för hela kommunen. Av översiktsplanen ska framgå hur kommunen avser att ta hänsyn till och samordna översiktsplanen med relevanta nationella och regionala program av betydelse för en hållbar utveckling inom kommunen. Lagen innehåller också föreskrifter om detaljplaner, bygglov och byggtillsyn. I detaljplanen ska det visas att dagvattenfrågan kan lösas. Planföreskrifterna kan endast utformas med stöd av PBL. Vad som med rättsligt bindande verkan får regleras genom detaljplanebestämmelser regleras i 4 kap. PBL. Enligt 4:12§ får kommunen bestämma om skyddsåtgärder för att motverka markförorening, olyckor, översvämning och erosion. Däremot finns ingen rättsgrund som tillåter att vattenflöden regleras om syftet är något annat än klimatsäkerhetshöjande åtgärder. De grundläggande förutsättningarna för att marken eller vattnet ska kunna utnyttjas för

det önskade ändamålet regleras i 2 kap. PBL. Bygglov utanför detaljplanelagt område kan inte ges om det inte visats hur VA-frågan ska lösas. Läs mer

- Boverkets vägledning för plan- och bygglagen - Plan- och bygglagen - en vägledning, SNF, 2011

3.2 Lagen om allmänna vattentjänster

Lagen (2006:412) om allmänna vattentjänster (LAV) reglerar kommunens ansvar att ordna med vattenförsörjning och avloppshantering för sina invånare. Den tydliggör också vilka rättigheter och skyldigheter som råder mellan huvudmannen för anläggningen och de brukare vars fastigheter ingår i verksamhetsområdet för anläggningen. Lagens 6 § beskriver kommunens skyldigheter och lyder: Om det med hänsyn till skyddet för människors hälsa eller miljön behöver ordnas vattenförsörjning eller avlopp i ett större sammanhang för en viss befintlig eller blivande bebyggelse, skall kommunen

1. bestämma det verksamhetsområde inom vilket vattentjänsten eller vattentjänsterna behöver ordnas, och

2. se till att behovet snarast, och så länge behovet finns kvar,

tillgodoses i verksamhetsområdet genom en allmän va-anläggning.

Lägg märke till att LAV också avser miljöskydd, inte som den tidigare VA-lagen enbart hälsoskydd. Beträffande tolkningen av

http://sv.wikipedia.org/wiki/Detaljplanhttp://sv.wikipedia.org/wiki/Bygglovhttp://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Byggtillsyn&action=edit&redlink=1http://www.boverket.se/Vagledningar/PBL-kunskapsbanken/Regler-och-forarbeten/http://www.naturskyddsforeningen.se/sites/default/files/dokument-media/handledning/handledning-plan-och-bygglagen.pdfhttp://www.naturskyddsforeningen.se/sites/default/files/dokument-media/handledning/handledning-plan-och-bygglagen.pdf

begreppet ”större sammanhang” anges i proposition 2005/06:78 att enligt praxis krävs det åtminstone en något så när samlad bebyggelse av 20-30 fastigheter. Det finns dock rättsfall som visar att det i vissa fall även kan gälla färre fastigheter. Enligt 51 § LAV har Länsstyrelsen tillsynsansvaret över att kommunerna fullgör denna skyldighet och kan förelägga om en kommunal utbyggnad. För bebyggelse utanför kommunalt verksamhetsområdet har kommunen ingen skyldighet att lösa VA-frågorna så länge det inte uppstår ett behov av en samlad lösning av miljö- eller hälsoskäl. Det är dock av största vikt med en dialog mellan miljöavdelning samt kommunens VA-avdelning eller motsvarande som ansvarar för kommunens VA-tjänster. Läs mer

- Tillsyn enligt lagen om allmänna vattentjänster En vägledning för länsstyrelserna, Miljösamverkan Sverige, 2009

- Notisum - En ny vägledning kommer ges ut av Miljösamverkan Sverige under

hösten 2014.i

3.3 Miljöbalken

Bestämmelserna i denna balk syftar till att främja en hållbar utveckling som innebär att nuvarande och kommande generationer tillförsäkras en hälsosam och god miljö. Miljöbalken (1998:808) består av sju delar.

Den första delen (kapitel 1-6) innehåller tillämpningsområde, övergripande regler och bestämmelser som gäller för alla områden där miljöbalken är tillämpbar. Här finns bl.a. de allmänna hänsynsreglerna och regler för miljökvalitetsnormer och miljökonsekvensbeskrivningar med.

Den andra delen (kapitel 7 och 8) innehåller regler för naturvård till exempel regler för strandskydd och olika former av reservat.

Den tredje delen (kapitel 9-15) innehåller regler för olika former av verksamheter, till exempel regler för miljöfarlig verksamhet och vattenverksamhet.

Den fjärde delen (kapitel 16-25) behandlar förfarandet vid prövning av olika ärenden och tillstånd.

Den femte delen (kapitel 26-28) innehåller regler för tillsyn, avgifter och tillträde.

Den sjätte delen (kapitel 29 och 30) innehåller brottsbeskrivningar, straffsatser och sanktionsavgifter.

Slutligen innehåller den sjunde delen (kapitel 31-33) regler om ersättningar, skadestånd och försäkringar.

Läs mer - Naturvårdsverket - Dagvatten – men hur ska vi göra då? Ekolagen Miljöjuridik, 2012 - Notisum

http://www.miljosamverkansverige.se/miljosamverkansverige/SiteCollectionDocuments/Projekt%20och%20rapporter/Avlopp/Samla%20avlopp/tillsyn-allmanna-vattentjanster-vagledning-lansstyrelserna.pdfhttp://www.miljosamverkansverige.se/miljosamverkansverige/SiteCollectionDocuments/Projekt%20och%20rapporter/Avlopp/Samla%20avlopp/tillsyn-allmanna-vattentjanster-vagledning-lansstyrelserna.pdfhttp://www.notisum.se/rnp/sls/lag/20060412.htmhttp://www.miljosamverkansverige.se/Sv/Pages/default.aspxhttp://www.miljosamverkansverige.se/Sv/Pages/default.aspxhttp://sv.wikipedia.org/wiki/Tillsynhttp://sv.wikipedia.org/wiki/Avgifterhttp://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Tilltr%C3%A4de&action=edit&redlink=1http://sv.wikipedia.org/wiki/Brotthttp://sv.wikipedia.org/wiki/Straffhttp://sv.wikipedia.org/wiki/Sanktionhttp://sv.wikipedia.org/wiki/Ers%C3%A4ttninghttp://sv.wikipedia.org/wiki/Skadest%C3%A5ndhttp://sv.wikipedia.org/wiki/F%C3%B6rs%C3%A4kringhttp://www.naturvardsverket.se/Stod-i-miljoarbetet/Rattsinformation/Miljobalken/http://www.ekolagen.se/documents/DagvattenMenhurskavigoradaREV20130412_000.pdfhttp://www.notisum.se/rnp/sls/lag/19980808.HTM

3.4 Vattendirektivet

Vattendirektivet ställer krav på att alla vattenförekomster ska vara statusklassade och ha en miljökvalitetsnorm. Länsstyrelsen tar fram underlag och klassificerar ekologisk och kemisk status i vattenförekomsterna som ska uppnå god status. Miljökvalitetsnormer och status för varje vattenförekomst finns att söka i databasen VISS. Om MKN inte uppnås krävs åtgärder. Länsstyrelsen och vattenmyndigheten tar fram åtgärdsprogram, där minskad påverkan från dagvatten är en viktig del för vissa vattenförekomster. Läs mer

- Havs och vattenmyndigheten - Vattenmyndigheterna - Databasen VISS

3.5 Övrig lagstiftning

3.5.1 Fastighetsbildningslagen Den fastighetsrättsliga lagstiftningen utgörs i första hand av Jordabalken (JB) och Fastighetsbildningslagen (FBL). I 3 kap FBL (SFS 1970:988) finns de allmänna lämplighets- och planvillkoren för fastighetsbildning (avstyckning, klyvning m.m.). En fastighet ska vara lämplig för sitt ändamål. Ska fastigheten användas för bebyggelse ska det finnas möjlighet till anordningar för vatten och avlopp. Fastighetsbildning får inte ske i strid mot detaljplan eller områdesbestämmelser. Om detaljplanen föreskriver lokalt omhändertagande av dagvatten bör det alltså var möjligt att uppfylla även i fastighetsbildningshänseende.

3.5.2 Jordabalken Jordabalken (SFS 1970:994) handlar bl.a. om rättsförhållanden för fast egendom d.v.s. jord. Bestämmelser om rättsförhållandet mellan grannar finns i 3 kap JB. Var och en ska vid nyttjande av fastighet ta skälig hänsyn till omgivningen så att inte skada uppstår. Vid grävning eller likande arbeten ska man vidta de skyddsåtgärder som är nödvändiga för att förebygga skada på angränsande mark. Av detta kan tolkas att en ändring av det naturliga dagvattenflödet inte får göras om det innebär negativa konsekvenser för omgivande mark.

3.5.3 Väglagen Väglagens (SFS 1971:948) tillämpningsområde är allmän väg, dvs. inte gata där kommunen är väghållare. Till väg hör vägbana och övriga anordningar. Miljöbalkens hänsynsregler, hushållningsreglerna i 3-4 kap. och regler om miljökvalitetsnormer ska tillämpas vid prövning av ärenden enligt väglagen. Det kan vara både Trafikverket eller kommun som tar fram en vägplan beroende på vem som är väghållare. Processen ser lite olika ut för olika typer av projekt beroende på om Länsstyrelsen bedömer att projektet kan antas ha en betydande miljöpåverkan, om alternativa korridorer ska utredas eller, för stora projekt, om tillåtlighetsprövning ska ske enligt MB 17 kap. Små okomplicerade projekt med obetydlig miljöpåverkan kan utföras utan formell planläggning. Samråd sker med länsstyrelser, kommuner, ideella naturvårdsorganisationer och berörd allmänhet under hela processen och då granskas t.ex. att frågan om dagvatten har hanterats på ett lämpligt sätt. Dagvattnet ska även beskrivas i den miljökonsekvensbeskrivning alternativt miljöbeskrivning (om

https://www.havochvatten.se/miljopolitik-och-lagar/forvaltning-av-sveriges-vatten/vattendirektivet.htmlhttp://www.vattenmyndigheterna.se/http://www.viss.lst.se/

vägplanen inte antas medföra betydande miljöpåverkan) som tas fram. Efter samrådsprocessen yttrar sig Länsstyrelsen över planförslaget genom att tillstyrka eller avstyrka vägplanen. Om Länsstyrelsen tillstyrker är det Trafikverket som prövar frågan om att slutligen fastställa vägplanen annars är det regeringen som avgör.

4. Styrmedel Att uppnå en hållbar dagvattenhantering är ett arbete som bör genomsyra all fysisk planering i kommunen och kväver ett väl utvecklat samarbete mellan kommunala förvaltningar och bolag. Dagvattenfrågan behöver vara en central samhällsplaneringsfråga. Nedan anges några viktiga styrmedel som ökar möjligheterna att uppnå en god dagvattenhantering. Relevant lagstiftning beskrivs i avsnitt Lagstiftning.

4.1. Nationella styrmedel

4.1.1. Nationella miljökvalitetsmål Det svenska miljömålssystemet innehåller ett generationsmål, nitton etappmål och sexton miljökvalitetsmål. Miljömålen är ett viktigt nationellt styrmedel, men är i sig inte juridiskt bindande. Generationsmålet anger inriktningen för den samhällsomställning som behöver ske inom en generation för att miljökvalitetsmålen ska nås. Etappmålen anger flera steg som bör genomföras för att nå generationsmålet. Miljökvalitetsmålen beskriver de tillstånd i den svenska miljön som miljöarbetet ska leda till. Därtill finns preciseringar som syftar till att förtydliga miljökvalitetsmålen. Utifrån miljökvalitetsmålen har de centrala myndigheterna tagit fram sektorsmål, regionala myndigheter tagit fram regionala mål samt en hel del åtgärdsförslag. Slutligen bör kommunerna ta fram lokala mål och åtgärdsplaner. Dessa mål och åtgärder bör, i tillämpliga delar, vara styrande för hanteringen av dagvatten.

Våren 1999 antog riksdagen 16 nationella miljökvalitetsmål, som beskriver den kvalité miljön bör ha uppnått år 2020. Av dessa mål är det åtminstone sju som direkt eller indirekt berör dagvattenhantering.

Giftfri miljö Förekomsten av ämnen i miljön som har skapats i eller utvunnits av samhället ska inte hota människors hälsa eller den biologiska mångfalden. Halterna av naturfrämmande ämnen är nära noll och deras påverkan på människors hälsa och ekosystemen är försumbar. Halterna av naturligt förekommande ämnen är nära bakgrundsnivåerna.

Ingen övergödning Halterna av gödande ämnen i mark och vatten ska inte ha någon negativ inverkan på människors hälsa, förutsättningarna för biologisk mångfald eller möjligheterna till allsidig användning av mark och vatten.

Levande sjöar och vattendrag Sjöar och vattendrag ska vara ekologiskt hållbara och deras variationsrika livsmiljöer ska bevaras. Naturlig produktionsförmåga, biologisk mångfald, kulturmiljövärden samt landskapets ekologiska och vattenhushållande funktion skall bevaras samtidigt som förutsättningar för friluftsliv värnas.

http://projektwebbar.lansstyrelsen.se/miljosamverkanvastragotaland/SiteCollectionDocuments/Projekt%20och%20rapporter/Vatten/Dagvatten%202013-2014/Handläggarstöd%20slutgiltigt/Lagstiftning.pdf

God bebyggd miljö Städer, tätorter och annan bebyggd miljö ska utgöra en god och hälsosam livsmiljö samt medverka till en god regional och global miljö. Natur och kulturvärden ska tas till vara och utvecklas. Byggnader och anläggningar ska lokaliseras och utformas på ett miljöanpassat sätt och så att en långsiktigt god hushållning med mark, vatten och andra resurser främjas.

Grundvatten av god kvalitet Grundvattnet ska ge en säker och hållbar dricksvattenförsörjning samt bidra till en god livsmiljö för växter och djur i sjöar och vattendrag.

Hav i balans samt levande kust och skärgård Västerhavet och Östersjön ska ha en långsiktigt hållbar produktionsförmåga och den biologiska mångfalden ska bevaras. Kust och skärgård ska ha en hög grad av biologisk mångfald, upplevelsevärden samt natur- och kulturvärden. Näringar, rekreation och annat nyttjande av hav, kust och skärgård ska bedrivas så att en hållbar utveckling främjas. Särskilt värdefulla områden ska skyddas mot ingrepp och andra störningar.

Ett rikt växt- och djurliv Den biologiska mångfalden ska bevaras och nyttjas på ett hållbart sätt, för nuvarande och framtida generationer. Arternas livsmiljöer och ekosystemen samt deras funktioner och processer ska värnas. Arter ska kunna fortleva i långsiktigt livskraftiga bestånd med tillräcklig genetisk variation. Människor ska ha tillgång till en god natur- och kulturmiljö med rik biologisk mångfald, som grund för hälsa, livskvalitet och välfärd.

Läs mer - www.miljomal.nu

4.1.2. Roller och ansvar, nationellt

Nationella miljökvalitetsmål För att vi ska nå miljökvalitetsmålen behöver riksdag, regering, myndigheter, företag, frivilliga organisationer och enskilda individer engagera sig och ta sin del av ansvaret. Miljömålen skall beaktas i all planering och beslut på såväl nationell- och regionalnivå som på kommunal nivå. Ytterst har regeringen det övergripande ansvaret för de nationella miljömålen och de har utsett ansvarig myndighet för varje mål. På regional nivå har Länsstyrelserna och skogsstyrelsen ansvaret att arbeta med andra regionala myndigheter och organ och föra dialog med kommuner, näringsliv och frivilliga organisationer. På kommunal nivå har kommunerna ansvar att följa upp de lokala miljömålen och åtgärder som beslutats.

Nationellt tillsynsvägledande myndigheter Tillsynsvägledande myndigheter på central statlig nivå ska inom sitt vägledningsområde ge tillsynsvägledning. Ett särskilt stöd ska ske ges till länsstyrelsernas tillsynsvägledning till kommunerna.

Boverket ska enligt plan- och byggförordningen ge länsstyrelserna tillsynsvägledning i de plan- och byggfrågor som omfattas av länsstyrelsernas tillsyn. Tillsammans med länsstyrelserna ska Boverket också ge tillsynsvägledning till byggnadsnämnderna.

Av miljötillsynsförordningen framgår hur den operativa miljötillsynen fördelas mellan statliga myndigheter och de kommunala nämnderna. Där framgår att Naturvårdsverket ansvarar för allmän tillsynsvägledning till operativa tillsynsmyndigheter i frågor som avser tillämpningen av 26 och 30 kap. MB och i övriga delar ska tillsynsvägledning ges till kommunala nämnder och

http://www.miljomal.nu/http://www.miljomal.nu/

länsstyrelser. Det finns flera andra statliga myndigheter som också har ett ansvar att vägleda om miljöbalken, bland annat Havs- och vattenmyndigheten (HAV). HAV ska ge tillsynsvägledning i frågor om vattenverksamhet, enskilda avlopp, miljökvalitetsnormer inom sitt ansvarsområde, vattenskyddsområden och skydd av grundvatten. Vad det gäller dagvatten har Naturvårdsverket tillsynsvägledning för avloppsanläggningar (samt dagvattenanläggningar) större än 200 pe medan HAV har tillsynsvägledning för frågor gällande avloppsanläggningar för högst 200 pe samt recipientfrågor.

4.2. Kommunövergripande planer och strategier

4.2.1. Översiktsplan Planläggning enligt PBL är en kommuns viktigaste styrmedel för att reglera hur mark- och vattenområdet ska användas. För att skapa förutsättningar för en hållbar dagvattenhantering är det viktigt att dagvattenfrågan belyses så tidigt i planprocessen som möjligt. Alla kommuner ska enligt plan- och bygglagen ha en översiktsplan (ÖP) som omfattar hela kommunens yta. Översiktsplanens syfte är att ge vägledning och stöd i beslut om användningen av mark- och vattenområden samt hur den byggda miljön ska utvecklas och bevaras3. Översiktsplanen är vägledande såväl när kommunen upprättar detaljplaner och områdesbestämmelser samt prövar bygglov, som när kommunen eller andra myndigheter fattar beslut som rör mark- och vattenanvändningen i kommunen. Planen är inte juridiskt bindande. 3 3 Boverkets hemsida, information hämtad 2014, www.boverket.se

I översiktsplanen anges kommunens generella riktlinjer vad gäller dagvattenhantering. Förutsättningar för dagvattenhantering bör redovisas t.ex. geologiska förutsättningar, in- och utströmningsområden och mottagande recipienters känslighet. Även olika områdens lämplighet att bebyggas ur ett dagvattenperspektiv ska framgå. Vidare bör principer för omhändertagande av dagvatten beskrivas. Exempel på kartor som är relevanta ur ett dagvattenperspektiv är: - Avrinningsområden. Samtliga avrinningsområden och övergripande

avrinningsstråk presenteras på ett sådant sätt att man ser hur olika avrinningsområden påverkar varandra samt mottagande recipient.

- Översvämningskartering. Där strandlinjen kring kommunens hav, sjöar och vattendrag presenteras vid 100 års regn och vid framtida klimatförändringar.

- Ekologisk, kemisk och kvantitativ status enligt EU:s ramdirektiv för vatten ska finnas för de kvalificerade ytvattenförekomsterna i kommunen.

- Skyddade områden som t.ex. vattenskyddsområden och Natura 2000 områden.

- Geologi, jordarter. Detta för att översiktligt kunna avgöra t.ex. områdets infiltrationsbenägenhet samt förutsättningar för utformning av olika tekniska dagvattenanläggningar.

4.2.2. Fördjupad översiktsplan En fördjupad översiktsplan utgör en mer detaljerad redovisning rörande ett visst geografiskt område eller ett visst tema (såsom vatten). I Svenskt Vattens publikation P105 ”Hållbar dag- och dränvattenhantering”4 lyfter man fram ett antal punkter som bör belysas ur dagvattenperspektiv i en fördjupad översiktsplan, se nedan. Om en fördjupad översiktsplan inte utförs måste dessa punkter istället belysas inom detaljplanearbetet (se kap 3).

4 Svenskt Vatten P105, Hållbar dag- och dränvattenhantering, utgåva 1, 2011

- Kartlägga utbredningen av avrinningsområdet inom planområdet och

fastställa naturliga avrinningsstråk. - Genomföra en principiell höjdsättning av bebyggelsen, vilken

säkerställer att området klarar extremnederbörd utan att byggnader skadas.

- Reservera utrymmen för avrinningsvägar, grönstråk, fördröjningsmagasin m.m. som ingår i dagvattenlösningen.

- Visa vilka recipienter som berörs av de planerade utbyggnadsområdena och ta ställning till vilka krav som ska ställas på rening av dagvatten.

4.2.3. Vattenplan En vattenplan, även kallad blåplan, tas fram som en del av kommunens ansvar enligt EU:s ramdirektiv för vatten. Det saknas en definition av vad en kommunal vattenplan är och ska innehålla, varpå dessa kan se lite olika ut i olika kommuner. Enligt Havs och Vattenmyndigheten5 (HaV) bör en vattenplan resultera i en handlingsplan för att nå god ekologisk, kemisk och kvantitativ status i kommunens ytvatten. Vattenplanen bör beskriva vilka naturvärden som finns, hur belastningssituationen ser ut samt vilka konkreta åtgärder som krävs. Typ av utsläpp till vattenmiljöerna ska alltså presenteras samt källan till dessa utsläpp. Utsläpp av dagvatten skulle här kunna vara en belastningskälla för t.ex. tungmetaller och näringsämnen. Exempel på vattenplaner

− Göteborgs Stad – Vatten såklart, 2003 − Västerås stads vattenplan 2012-2021

5 Havs- och vattenmyndigheten, Vägledning för kommunal VA-planering för hållbar VA-försörjning och god vattenstatus, Rapport 2014:1

4.2.4. VA-plan En kommunal VA-plan är ett styrdokument som beskriver hur VA-försörjningen ska lösas i hela kommunen, både innanför och utanför kommunalt verksamhetsområde3. Med VA-försörjning menas dricksvattenförsörjning samt omhändertagande av avloppsvatten (d.v.s. spillvatten, dagvatten och dränvatten). En VA-plan krävs ej enligt Vattentjänstlagen, miljöbalken eller PBL, men är ett verktyg för att uppfylla EU:s ramdirektiv för vatten. VA-planen är även en viktig grund för en kommunal Vattenplan (se beskrivning ovan). För att en kommunal VA-plan ska motsvara åtgärdspunkt 37 i vattenmyndigheternas åtgärdsprogram för 2009-2015 bör följande vara uppfyllt: - VA-planen ska tas fram genom ett förvaltningsövergripande arbete

och vara väl politiskt förankrad. - VA-planen ska innehålla en VA-översikt som beskriver VA-

försörjningen och dess påverkan på vattenstatus - VA-planen ska innehålla en VA-strategi eller motsvarande politiskt

beslutad viljeyttring med principer för prioriteringar mellan åtgärder och mellan geografiska områden

- VA-planen ska som helhet kunna utgöra underlag för beslut om finansiering av föreslagna åtgärder samt beskriva hur åtgärderna bidrar till att god vattenstatus uppnås

Mer detaljerad beskrivning av en VA-plan och dess innehåll hänvisas till HaV rapport 2014:1 ”Vägledning för kommunal VA-planering för hållbar VA-försörjning och god vattenstatus”. Vägledningen är i stort en vidareutveckling av den s.k. Stockholmsmodellen6. Läs mer 6 Länsstyrelsen i Stockholms län, Kommunal VA-planering, manual med tips och checklistor, Rapport 2009:07

http://goteborg.se/wps/portal/invanare/bygga-o-bo/kommunens-planarbete/oversiktlig-planering/fordjupningar-och-tillagg/vatten-saklart/!ut/p/b1/04_SjzQ1MzAyNjQ2NtKP0I_KSyzLTE8syczPS8wB8aPM4gMMvQItnAwdDfzdLd0MPEO8A9z8vH38DcLMgQoigQoMcABHA0L6_Tzyc1P1c6NyLAC7oNyl/dl4/d5/L2dBISEvZ0FBIS9nQSEh/http://goteborg.se/wps/portal/invanare/bygga-o-bo/kommunens-planarbete/oversiktlig-planering/fordjupningar-och-tillagg/vatten-saklart/!ut/p/b1/04_SjzQ1MzAyNjQ2NtKP0I_KSyzLTE8syczPS8wB8aPM4gMMvQItnAwdDfzdLd0MPEO8A9z8vH38DcLMgQoigQoMcABHA0L6_Tzyc1P1c6NyLAC7oNyl/dl4/d5/L2dBISEvZ0FBIS9nQSEh/http://www.vasteras.se/Tvarsnittsdokument/Teknisk%20nämnd/121004%20Vattenplan.pdfhttp://www.vasteras.se/Tvarsnittsdokument/Teknisk%20nämnd/121004%20Vattenplan.pdf

- Vägledning för kommunal VA-planering för hållbar VA-försörjning och god vattenstatus., HaV rapport 2014:1

VA-strategi En VA-strategi är den politiska delen i en VA-plan där principer, riktlinjer och prioriteringsgrunder för VA-försörjningen i kommunen anges. I VA-strategin anges även principer för dagvattenhantering samt hur ansvar fördelas mellan olika förvaltningar och bolag i kommunen. En VA-strategi kan alltså med fördel samla strategier och riktlinjer för VA-försörjningen som annars är spridda i flera olika dokument. I viss mån kan en VA-strategi ersätta en dagvattenpolicy (se nedan) genom att de strategiska frågorna samt riktlinjer tas upp. En mer detaljerad vägledning för berörda handläggare och VA-ingenjörer inom kommunen kan då beskrivas i en separat dagvattenhandledning. Exempel på VA-strategier

- Karlstad VA-strategi, 2013 - Söderköping VA-policy, 2012

Fler exempel hittar du i Miljösamverkan Sveriges, ”Samla” (2009), sammanställning av VA-strategier och planeringsverktyg.

4.2.5. Dagvattenhandledning eller dagvattenpolicy Syftet med att ta fram en dagvattenhandledning eller dagvattenpolicy är att samtliga inblandade parter ska veta vilka dagvattenförutsättningarna är när det gäller processer och skeenden,

t.ex. fysisk planering, gatu- och väghållning, byggnationsarbeten, renovering, exploatering, upphandling etc. Dagvattenhantering berör många förvaltningar och avdelningar inom kommunen och bör inkluderas i den kommunövergripande VA-planen. Det kan då vara lämpligt att de strategiska besluten gällande dagvatten finns med i den politiska VA-strategin. Dagvattenhandledningen eller dagvattenpolicyn är ett vägledande dokument som bör innehålla ansvarsfördelning samt föreslagna tekniska lösningar för dagvattenhanteringen i kommunen. Handledningen är vägledande för exempelvis planläggning inom kommunen samt för det dagliga arbetet för olika handläggare, VA-ingenjörer och beslutsfattare. Handledningen är dock inte en föreskrift med bindande verkan. Handledningen kan peka på andra styrmedel som finns samt bör vara ett underlag för beslut om de styrmedel som kommunen själv förfogar över såsom ABVA (Allmänna bestämmelser för brukande av den allmänna vatten- och avloppsanläggningen) och andra lokala föreskrifter, taxor och detaljplanebestämmelser. Exempel på dagvattenpolicy - Dagvattenstrategi Stockholm Vatten, 2005 - Riktlinjer för dagvatten Norrköping, 2009 - Dagvattenstrategi Malmö stad (inkl. ansvarsfördelning i kommunen),

2008

4.2.6. Roller och ansvar, kommunövergripande planer och strategier

Många kommunövergripande planer och strategier är ett samlat kommunalt ansvar, viket ytterst innebär kommunstyrelsen där kommunfullmäktige är högsta beslutande organ. Kommundirektören

https://www.havochvatten.se/download/18.276e7ae81443563a750f41/1392881278482/Rapport+2014_+1_V%C3%A4gledning+VA+planering+(1).pdfhttps://www.havochvatten.se/download/18.276e7ae81443563a750f41/1392881278482/Rapport+2014_+1_V%C3%A4gledning+VA+planering+(1).pdfhttp://karlstad.se/filer/Kommun-och-politik/Kallelser-protokoll/2013/Kommunstyrelsen/2013-08-27/03%20%C3%84rende%2007%20VA-policy%202013%20f%C3%B6r%20Karlstad%20kommun/09.%20VA-policy%20f%C3%B6r%20Karlstad%20kommun.pdfhttp://karlstad.se/filer/Kommun-och-politik/Kallelser-protokoll/2013/Kommunstyrelsen/2013-08-27/03%20%C3%84rende%2007%20VA-policy%202013%20f%C3%B6r%20Karlstad%20kommun/09.%20VA-policy%20f%C3%B6r%20Karlstad%20kommun.pdfhttp://www.soderkoping.se/globalassets/documents/02-bostad-o-miljo/09-vatten-o-avlopp/vapolicypdfhttp://www.soderkoping.se/globalassets/documents/02-bostad-o-miljo/09-vatten-o-avlopp/vapolicypdfhttp://www.stockholmvatten.se/commondata/infomaterial/Avlopp/dagvattenstrategi.pdfhttp://www.stockholmvatten.se/commondata/infomaterial/Avlopp/dagvattenstrategi.pdfhttp://www.norrkoping.se/bo-miljo/vattenavlopp/http://www.norrkoping.se/bo-miljo/vattenavlopp/http://www.malmo.se/download/18.72bfc4c412fc1476e02800031805/1383647263192/Dagvattenstrategi_2008.pdfhttp://www.malmo.se/download/18.72bfc4c412fc1476e02800031805/1383647263192/Dagvattenstrategi_2008.pdf

och kommunledningskontoret har vanligen uppdraget från kommunstyrelsen att säkerställa att viktiga kommunövergripande planer finns framtaget. De kan också fungera som styrgrupp under framtagandet, vilket kan vara bra om flera kommunala förvaltningar och bolag är inblandade i arbetet. Översiktsplaner och fördjupade översiktsplaner beslutas av kommunfullmäktige och fungerar som vägledande dokument för hur mark- och vattenområden i kommunen ska användas. Kommunens planavdelning har vanligen uppdraget att ta fram planen. Dock berörs flera förvaltningar samt eventuella kommunala bolag och dessa bör därför vara remissinstanser och ges möjlighet att påverka innehållet. VA-planen är även den ett kommunalt ansvar enligt EU:s ramdirektiv för vatten. En VA-plan berör många av kommunens förvaltningar och uppdraget för framtagande är dock inte entydligt. Enligt HaV7 bör det vara naturligt att kommunens planavdelning driver arbetet men att även VA-huvudmannen, miljöavdelningen och gata-parkavdelningen är viktiga aktörer i framtagandet. De planer eller strategier som omnämns ovan är ej juridiskt bindande utan ska ses som vägledande underlag.

4.3. Detaljplaner

En ny detaljplan krävs om det saknas en detaljplan eller när den gamla inte passar för det man vill göra. Detaljplanen är lagligt bindande. Planen reglerar prövning av bygglov samt reglerar andra 7 Havs- och vattenmyndigheten, Vägledning för kommunal VA-planering för hållbar VA-försörjning och god vattenstatus, Rapport 2014:1

rättigheter och skyldigheter, inte bara mellan markägarna och samhället utan också markägarna emellan8. De riktlinjer som bestämts i översiktsplanen eller i den fördjupade översiktsplanen gällande dagvattenhanteringen för det aktuella geografiska området ska i detaljplanearbetet utvecklas och studeras mer noggrant. Utredningar vid översiktsplaneringen syftar till att klarlägga de allmänna förutsättningarna medan detaljplanens undersökningar ska kunna visa på lämpliga områden och metoder för dagvattenhantering. För varje detaljplan ska en behovsbedömning göras som bedömer om planen kan antas medföra betydande miljöpåverkan eller inte. Det är den som upprättar planen som har ansvaret för behovsbedömningen. Bedöms planen kunna medföra betydande miljöpåverkan ska en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) upprättas där bl.a. konsekvenser av utsläpp av dagvatten beskrivs. Det är viktigt att ta hänsyn till markens förutsättningar för lokalt omhändertagande (LOD) av dagvatten samt att fastighetsindelning och utformning av kvartersmark lämnar plats för dagvattenanläggningar såsom avvattningsstråk och fördröjningsmagasin. En detaljerad höjdsättning av området bör göras så att eventuella översvämningar ej medför skador på bebyggelse eller andra viktiga anläggningar. Att möjliggöra t.ex. ytledes avledning av dagvatten på gator samt skapa planerade översvämningsytor är många gånger ett effektivt sätt att göra dagvattensystemet mer robust mot extremregn. Inom detaljplanearbetet bör recipientens känslighet beaktas när behov av fördröjning och behov ar rening fastställs.

8 Boverkets hemsida, information hämtad 2014, www.boverket.se

När en detaljplan har vunnit laga kraft är det plankartan och planbestämmelserna som är juridiskt bindande. I plankarta framgår gränser för vad som är allmänna platser, kvartersmark och vattenområden samt vilka tillhörande planbestämmelser som behövs för att uppnå detaljplanens syfte9. Möjligheten till att reglera t.ex. dagvattenflöden från fastighet eller från planområdet som helhet är omdiskuterat. Likaså huruvida man kan kräva fördröjning av dagvatten inne på fastighet. Nedan anges länkar till ett antal dokument där frågan diskuteras mer ingående, baserat på nu giltig PBL (2010:900). Som alternativ till ovanstående kan man t.ex. ange max andel hårdgjord yta inom varje fastighet eller införa gröna tak som byggnadsillustration. Ytor för avrinningsstråk och fördröjningsmagasin kan också avsättas genom att reservera ytan för allmänt vattenområde. I planbeskrivningen redovisas förutsättningar och konsekvenser av planen och däribland dagvattenfrågans aspekter. Detaljplanens genomförandebeskrivning bör klargöra det tekniska utförandet och ansvarsfördelningen för anläggande av dagvattensystemet och för framtida drift- och underhåll. Svenskt Vatten förespråkar i sin publikation P105 att kommunen upprättar ett verksamhetsområde för dagvatten så att en helhetssyn säkerställs för dagvatten hanteringen10. Huruvida ett kommunalt huvudmannaskap för dagvatten är lämpligt beror även på det aktuella planområdets behov at en dagvattenlösning i ett större sammanhang, enligt § 6 Vattentjänstlagen (2006:412) (länk). Om dagvattenhanteringen sker med enskilt huvudmannaskap bör ansvaret för byggnationen av anläggningarna ligga på exploatören, medan drift och skötsel sköts inom en bildad gemensamhetsanläggning (vanligen samma samfällighet som sköter lokalgator och allmän platsmark). 9 9 Boverkets hemsida, information hämtad 2014, www.boverket.se 10 Svenskt Vatten P105, Hållbar dag- och dränvattenhantering, utgåva 1, 2011

Läs mer

− Planbestämmelser för dagvattenhantering, Ekolagen Miljöjuridik, 2012

− Planera för bättre vatten - En handledning om hur fysisk planering samverkar med miljökvalitetsnormer och åtgärdsprogram för vatten, Rapport 2012:40, Länsstyrelsen Västra Götaland,

4.3.1. Roller och ansvar, detaljplaner Beslutet om planbesked tas i vissa kommuner av kommunfullmäktige och i andra kommuner är detta delegerat till stadsbyggnadsnämnden eller motsvarande. När väl en planprocess är inledd är det dock planavdelningens uppdrag att driva planprocessen framåt. Andra berörda förvaltningar eller kommunala bolag i kommunen är inblandade i den mån de berörs av planen. Roller och ansvar inom planprocessen beskrivs mer ingående i avsnitt Detaljplaneskedet.

http://www.ekolagen.se/documents/20120907revSLUTLIGRAPPORTOXUNDAaN.pdfhttp://www.ekolagen.se/documents/20120907revSLUTLIGRAPPORTOXUNDAaN.pdfhttp://www.lansstyrelsen.se/vastragotaland/SiteCollectionDocuments/Sv/publikationer/2012/2012-40.pdfhttp://www.lansstyrelsen.se/vastragotaland/SiteCollectionDocuments/Sv/publikationer/2012/2012-40.pdfhttp://www.lansstyrelsen.se/vastragotaland/SiteCollectionDocuments/Sv/publikationer/2012/2012-40.pdfhttp://www.lansstyrelsen.se/vastragotaland/SiteCollectionDocuments/Sv/publikationer/2012/2012-40.pdfhttp://projektwebbar.lansstyrelsen.se/miljosamverkanvastragotaland/SiteCollectionDocuments/Projekt%20och%20rapporter/Vatten/Dagvatten%202013-2014/Handläggarstöd%20slutgiltigt/Detaljplanskede.pdf

4.4. Lokala föreskrifter (ABVA)

ABVA står för Allmänna bestämmelser för brukande av den allmänna vatten- och avloppsanläggningen (omfattande såväl dricksvatten som dag- och spillvatten). Dessa beskriver rättigheter och skyldigheter för de som nyttjar det kommunala VA-nätet. I ABVA kan bland annat bestämmelser som rör lokalt omhändertagande av dagvatten samt tillåtna föroreningsmängder inkluderas. För närmare vägledning om hur bestämmelser i ABVA kan och bör utformas, se Svenskt Vattens publikation P94 Allmänna bestämmelser för användande av kommuns allmänna vatten- och avloppsanläggning samt Information till fastighetsägare, Textförslag med kommentarer (ersätter P87). På sid 17 finns exempel på bestämmelser avseende dagvatten i en ABVA. Exempel på ABVA

- Göteborg ABVA, 2009 - Örebro ABVA, 2010 - Stockholm Vatten (Stockholm och Huddinge kommun) ABVA

4.4.1. Roller och ansvar, ABVA De lokala föreskrifterna för den allmänna VA-anläggningen beslutas och fastställs i kommunfullmäktige. Detta gäller oavsett om VA-anläggningen drivs av en kommunal förvaltning, kommunalt bolag eller en privat aktör. Förslaget till ABVA tas fram av VA-huvudmannen.

4.5. VA-taxa

En VA-taxa finns för att täcka kostnaderna för allmänna vatten- och avloppsanläggningar. Enligt 25 § och 26 § i vattentjänstlagen ska avgifter tas ut för de nyttigheter som en fastighet tillhandahåller. Detta innebär att en särskild avgift skall utgå för bortledning och omhändertagande av dagvatten. VA-taxan kan enligt 29 § LAV vara uppdelad på anläggningsavgifter som tas ut när en fastighet ansluts till den allmänna VA-anläggningen och brukningsavgifter som tas ut årligen. Storleken på dagvattentaxan (liksom för VA-taxan för övriga nyttigheter) ska täcka de nödvändiga kostnader som behövs för att ordna och driva anläggningen, enligt 30 § LAV. Hur utformningen av taxan för dagvatten är utformad varierar från kommun till kommun. I vissa kommuner har man utöver att specificera en särskild avgift för dagvatten även gjort denna avgift differentierad. Detta för att stimulera fastighetsägare att göra egna åtgärder för att minska mängden dagvatten som tillförs till det allmänna systemet. Dagvattenavgiften kan alltså reduceras om man tar hand om sitt dagvatten inne på den egna fastigheten eller om dagvattnet fördröjs innan avledning till förbindelsepunkten. Hur en sådant rabatt-system i dagvattentaxan ska utformas för att det ska vara skäligt och rättvist har ej prövats i större utsträckning i VA-nämnden. Om det är möjligt att ge incitament för fastighetsägaren att göra åtgärder utöver vad som krävs enligt lag anser projektgruppen att detta är mycket positiv. Ju mer åtgärder som kan göras för att minska uppkomsten av dagvatten samt minska flödestoppar nära källan desto mindre blir behovet och kostnaden för omfattande dagvattensystem längre nedströms.

http://goteborg.se/wps/wcm/connect/360628fd-6b65-4e18-919b-ac31972cf38e/ABVA_Allm_bestammelser_vatten_avlopp_2009.pdf?MOD=AJPEREShttp://goteborg.se/wps/wcm/connect/360628fd-6b65-4e18-919b-ac31972cf38e/ABVA_Allm_bestammelser_vatten_avlopp_2009.pdf?MOD=AJPEREShttp://www.orebro.se/download/18.7f75181a1263c57cdeb800011239/1392723843666/Allm%C3%A4nna+best%C3%A4mmelser+f%C3%B6r+anv%C3%A4ndande+av+%C3%96rebro+kommuns+allm%C3%A4nna+vatten-+och+avloppsanl%C3%A4ggning.pdfhttp://www.orebro.se/download/18.7f75181a1263c57cdeb800011239/1392723843666/Allm%C3%A4nna+best%C3%A4mmelser+f%C3%B6r+anv%C3%A4ndande+av+%C3%96rebro+kommuns+allm%C3%A4nna+vatten-+och+avloppsanl%C3%A4ggning.pdfhttp://www.stockholmvatten.se/commondata/infomaterial/Taxa2012_rev.maj2013.pdfhttp://www.stockholmvatten.se/commondata/infomaterial/Taxa2012_rev.maj2013.pdf

Exempel på differentierade dagvattentaxor - Stockholm Vatten - Norrköping, brukningstaxa - NSVA kommunerna

4.5.1. Roller och ansvar, VA-taxa Kommunens VA-taxa beslutas och fastställs i kommunfullmäktige. Detta gäller oavsett om VA-anläggningen drivs av en kommunal förvaltning, kommunalt bolag eller en privat aktör. Förslaget till VA-taxa tas fram av VA-huvudmannen.

http://www.stockholmvatten.se/commondata/infomaterial/Taxa2012_rev.maj2013.pdfhttp://www.norrkopingvattenavfall.se/hushall/avgifter/brukning/http://www.norrkopingvattenavfall.se/hushall/avgifter/brukning/http://www.nsva.se/Foretag/VA-taxa/

5 Detaljplaneskede – Framtagande av ny detaljplan

Med detaljplaneskede menas här arbetet från det att arbetet med en ny detaljplan startar tills planen vunnit laga kraft. Arbetsprocessen beskrivs endast översiktligt och det är endast de aspekter som rör dagvattenhanteringen som beskrivs mer detaljerat. Fokus är att lyfta roller och ansvar inom kommunen för dagvattenhanteringen.

5.1 Allmänt Planläggning enligt plan- och bygglagen (PBL, SFS 2010:900) är en kommuns viktigaste styrmedel för att regler hur mark- och vattenområdet ska användas. En detaljplan är rättsligt bindande och styr prövning av bygglov, och reglerar andra rättigheter och skyldigheter, inte bara mellan markägarna och samhället utan också markägarna emellan. På detaljplanens plankarta framgår gränser för vad som är allmänna platser, kvartersmark och vattenområden samt övriga planbestämmelser.11 Kommunens översiktsplan är vägledande för detaljplaneläggningen. Hur kommunens översiktsplan bör beakta dagvatten beskrivs närmare i kap 2 under Styrmedel.

11 Boverkets hemsida, information hämtad 2014, www.boverket.se

5.1.1 Detaljplaneprocessen En ny detaljplan krävs för bland annat ny sammanhållen bebyggelse som ställer krav på gemensamma anordningar såsom gator, eller behöver få flera frågor lösta i ett sammanhang. Detaljplan kan även krävas vid en förändring eller bevarande av befintlig bebyggelse samt för nytt enstaka byggnadsverk. Arbetet med en ny detaljplan kan påbörjas på olika sätt, t.ex. genom kommunens initiativ eller med ett planbesked där kommunen12 beslutar om en detaljplaneprocess ska inledas eller inte. Vid beslutet om planbesked kan detta inte överklagas då kommunen har planmonopol13. Inledningsvis kan ett särskilt program tas fram för att underlätta detaljplanearbetet eller om ett förslag till detaljplan saknar stöd i översiktsplanen. Det är inte längre krav på program och det är kommunen som beslutar om framtagande av program.

Figur 1. Översikt över detaljplaneprocessen enligt ett normalt planförfarande

För att kunna skapa förutsättningar för en god dagvattenhantering är det viktigt att berörda förvaltningar och kommunala bolag involveras så tidigt som möjligt. Detaljplaneprocessen kan utföras på två olika sätt, normalt eller enkelt planförfarande. I ett enkelt p