Hållbarhets- modeller – vad är hållbar utveckling? .inte längre separata kriser: en miljökris,

  • View
    212

  • Download
    0

Embed Size (px)

Text of Hållbarhets- modeller – vad är hållbar utveckling? .inte längre separata kriser: en...

  • Hllbarhets- modeller

    vadrhllbar utveckling?

    Gteborgsregionens kommunalfrbund

  • Syftetmeddennarapportrattkakunskapenkringhllbarhetsmodeller.RapportenhargodkntsavGR:sfrbundsstyrelsefebruari2009.

    Uppdragsgivare: ......... Frbundsstyrelsen GR Styrgrupp: ................. Styrgruppen fr milj och samhllsbyggnadUppdragsansvarig: ..... Bo Aronsson, planeringschef GRText: .......................... Kerstin Elias, GRLayoutsamtillustra-tionerefteroriginal:... Gunnel Lihm, GROmslagsfoto:............. Tony Dahl, GRSlutproduktion:........... Infogruppen GR

  • InnehllVadrhllbarutveckling? 4HllbarhetsmodellerVadrhllbarutveckling? 5

    Politiskaprogramochstrategierfrhllbarutveckling 6Frenta Nationerna fregngare i hllbarhetsarbetet 7EuropeiskaUnionenmetodutvecklingochsamordning 11Nationellastrategierdensvenskadiskursen 15Regionaltochlokaltstrategier,programochntverk 18

    Vadbetyderhllbarutveckling? 20Attdefinierabegrepp 21Hllbarhetsmodellerochdimensioner 24

    HllbarutvecklingiGteborgsregionen 28GR:sarbetefrhllbarutveckling 29

    Referenser 30

  • 4

    Vadrhllbar utveckling?

  • 5

    Frbundsstyrelsen antog 2006-05-16 ml- och strategi-dokumentet Uthllig tillvxt ml och strategier med fokus p hllbar regional struktur som grund fr det fort-satta arbetet med att utveckla Gteborgsregionen. Ramen fr arbetet r en hllbarhetsmodell som beskriver tre dimen-sioner miljmssigt, ekonomiskt och socialt.

    Vid beslut i frbundsstyrelsen 2007-02-09 gavs styrgruppen fr milj och samhllsbyggnad i uppdrag att koordinera arbetet med att utveckla en sdan hllbarhetsmodell. Hr presenteras en kunskapsversikt ver hllbar utveckling ur ett internationellt och historiskt perspektiv.

    Frsta delen redogr kort fr ett antal politiska program och strategier inom FN, EU och Sverige som anvnder sig av eller relaterar till begreppen hllbar utveckling och uthllig tillvxt.

    Nsta avsnitt undersker nrmre betydelser och definitioner av begrepp som hllbar utveckling, uthllig tillvxt och hllbarhet.

    Den tredje delen diskuterar ett antal olika hllbarhetsmodeller och resonerar kring frklaringsmodellernas tre dimensioner.

    Avslutningsvis presenteras en kort reflektion ver hllbar ut-veckling i Gteborgsregionen och hur Gteborgsregionens kommunalfrbund (GR) som organisation kan operationa-lisera hllbarhetsarbetet.

    Hllbarhetsmodellervadrhllbarutveckling?

    Disposition

    En uthllig tillvxt innebr att utvecklingen i samtliga dimensioner balanseras, eftersom dessa r msesidigt beroende av varandra. En god utveckling i en av dimensionerna kan strka den positiva utvecklingen i en annan. Obalanser och en negativ utveckling inom ngon av dimensionerna kan dremot utgra ett reellt hot mot en uthllig tillvxt och drmed mot den nskade utvecklingen av Gteborgsregionen.

    Uppdragetsbakgrund

  • 6

    Politiskaprogramochstrategierfrhllbarutveckling

  • 7

    Den s k Stockholm-konferensen 1972 (The United Na-tions Conference on the Human Environment) kan beskrivas som en startpunkt fr FN:s arbete med hllbar utveckling, ven om sjlva begreppet myntades frst under slutet av nsta decennium. Hr etablerades FN:s miljpro-gram United Nations Environment Programme (UNEP), med syfte att inspirera, informera och underltta lndernas arbete fr bttre livskvalitet utan att skada miljn. UNEP:s verksamhet omfattar framfrallt traditionella miljfrgor1 men prglas ocks av ett tvrsektoriellt anslag, dr livsstil och miljpverkan stts i samband.

    Fyra r senare, 1976, hlls i Vancouver FN:s frsta vrlds-konferens om boende- och bebyggelsefrgor under namnet Habitat: United Nations Conference on Human Settle-ments. Det dominerande temat vid mtets diskussioner var bostadsfrsrjning och bostadsbrist och som resultat bilda-des tv r senare FN:s bostadsprogram UN-Habitat. Pro-grammet har varit tongivande fr hllbarhetsarbetet inom stadsplaneringssektorn, med syftet att verka fr socialt och miljmssigt hllbara stder och urbana miljer.

    Sjlva begreppet hllbar utveckling introducerades i nu-varande anvndning med Brundtland-kommissionens slut-rapport Vr gemensamma framtid som presenterades i augusti 1987. Kommissionen, ledd av Norges dvarande stats minister, hade fyra r tidigare ftt i uppdrag (1) att fre-sl lngsiktiga miljstrategier fr att uppn hllbar utveck-ling; (2) att rekommendera stt p vilka omsorg fr miljn kan utveckla samarbetet mellan lnder i olika ekonomiska och sociala situationer och skapa gemensamma visioner som tar hnsyn till mnniskor, resurser, milj och utveckling; (3) att underska metoder med vilka det internationella samhl-let mer effektivt kan motverka negativ miljpverkan; samt (4) att definiera gemensamma lngsiktiga miljproblem och

    FrentaNationernafregngareihllbarhetsarbetet

    1UNEP:s fokusomrden r: Atmosfren (klimatet), kemikalier, marina omr-den, vatten, markanvndning (jordkvalitet), biologisk mngfald, energi, urba-nisering, konsumtionsmnster och industri (miljteknik).

    Stockholm1972

    Habitat1976

    Vrgemen-sammaframtid

  • 8

    deras sammanhang, en lngsiktig handlingsplan och en vision2. Ett ofta anvnt citat frn slutrapporten definierar hllbar utveckling som

    en utveckling som tillfredsstller dagens behov utan att ventyra kommande generationers mjligheter att tillfredsstlla sina behov.

    Centralt hr r den inter-generationella solidariteten (lng-siktigheten), men som definition r citatet inte oproblema-tisk och framfrallt har innebrden av ordet behov ofta diskuterats. Som komplement kan drfr ett annat stycke ur rapporten lyftas fram:

    Mnskliga aktiviteter och deras effekter brukade vara prydligt uppdelade i lnder, sektorer (energi, jord-bruk, handel), och i politikomrden (milj, ekonomi, socialt). Denna ordning har brjat upplsas. Det r inte lngre separata kriser: en miljkris, en ekonomisk kris, en energikris. De alla r ... ett smlst nt av orsak och effekt.3

    2United Nations. 1983. Process of preparation of the Environmental Perspec-tive to the Year 2000 and Beyond. General Assembly Resolution 38/161, 19 December 1983

    3Min versttning: ...human activities and their effects were neatly compart-mentalized within nations, within sectors (energy, agriculture, trade), and within broad areas of concern (environment, economics, social). These compartments have begun to dissolve. These are not separate crises: an environmental crisis, a development crisis, an energy crisis. They are all one. [] a seamless net of causes and effects.

    I detta citat terfinns en beskrivning av tre dimensioner (politikomrden), men det texten egentligen sger r att en sdan uppdelning inte lngre r giltig. Istllet betonas sam-banden mellan sociala, ekonomiska och ekologiska orsaker och effekter.

    P den politiska arenan fljdes rapporten upp av den s k Rio-konferensen 1992, The Earth Summit. Vid mtet deltog 178 lnder, varav 118 hade skickat sina hgsta regerings-fretrdare. Konferensen resulterade i Rio-deklarationen bestende av 27 principer fr hllbar utveckling, och det tillhrande handlingsprogrammet Agenda 21. Fr mnga lnder innebar Agenda 21 ett genombrott fr hllbarhets-frgor i de breda befolkningslagren. Handlingsprogram-

    Rio1992TheEarthSummit

    Agenda21

  • 9

    met innehller fyra kapitel: (1) Sociala och ekonomiska dimensioner; (2) Att bevara och frvalta resurser; (3) Att strka viktiga samhllsgrupper; och (4) Medel fr genom-frande. Fokus fr programmet r som kapitelrubrikerna antyder lokal samhlle, nrmilj, demokrati och delaktighet. Arbetet med Agenda 21 har drfr p olika stt anpassats till nationella och lokala omstndigheter. Typiskt fr vst-vrlden r stort fokus p miljfrstring samt barn- och ungdomsfrgor, medan utvecklingslndernas arbete frmst har koncentrerats p empowerment (egenmakt) hos kvinnor och barn, samt livsmilj.

    Frutom deklarationen och Agenda 21 ledde ven Rio-konferensen till bildandet av den s k klimatkonventionen, United Nations Framework Convention on Climate Change (UNFCC) och Kommissionen fr hllbar utveckling (CSD). Klimatkonventionen syftar till att minska utslppen av vxt-husgaser och innehller inga frbindande krav, men arbetet ligger till grund fr det lagligt bindande Kyoto- protokollet som antogs 1997. CSD har till uppdrag att flja upp FN:s hllbarhetsarbete genom att vervaka och rapportera om lnderna uppnr de ml som satts. Sedan 2003 arbetar kom-missionen i 2-rs-cykler med ett fokusomrde i taget.

    Den andra konferensen om boende och bebyggelse, Habitat II: The Cities Summit hlls 1996, med ett srskilt fokus p hllbara stder och bostder fr alla. Den s k Istanbul-konferensen knnetecknades av innovativa, dialogbaserade mtesmetoder och resulterade i Habitat-agendan. Denna framhller icke-statliga aktrer (frivilligorganisationer, kommuner, praktiker och forskare) som viktiga parter i arbetet fr hllbar utveckling.

    Efter millennieskiftet r 2000, samlades 147 regeringschefer i New York vid ett Millennietoppmte, med syfte att stta agendan infr de kommande 15 rens internationella sam-arbete.

    Klimat-konventionen

    Kyoto- protokollet1997

    HabitatII1996

    Millennietopp-mtet2000

  • 10

    4Min versttning: [T]he worldwide conditions that pose severe threats to the sustainable development of our people [] include: chronic hunger; mal-nutrition; foreign occupation; armed conflict; illicit drug problems; organized crime; corruption; natural disasters; illicit arms; trafficking in persons; terro-rism; intolerance and incitement to racial, ethnic, religious and other hatreds; xenophobia; and endemic, communicable and chronic diseases, in particular HIV/AIDS, malaria and tuberculosis.

    1. Att extrem fattigdom och svlt ska utrotas2. Att alla barn ska g i skolan3. Att jmstlldheten ska ka och kvinnors stllning strkas4. Att minska barnaddligheten5. Att uppn en bttre mdravrd och minskad mdraddlighet6. Att stoppa spridninge