Embed Size (px)
Citation preview
2019
Hållbarhets- redovisning
Hållbarhetsredovisning 2019
Denna hållbarhetsredovisning omfattar verksamhet som bedrivs inom Stiftelsen Skogssällskapet och dess helägda bolag i Sverige under verksamhetsåret 1 januari till 31 december 2019. I redovisningen ingår också i vissa delar verksamhet som bedrivs hos våra förvaltningskunder, det vill säga på mark som inte ägs av Skogssällskapet. Detta framgår i detalj i respektive avsnitt. Redovisningen är uppdaterad enligt GRI Standards, Core Option.
För frågor om hållbarhetsredovisningen kontaktas hållbarhetschef Karin Fällman: 08-789 89 62, [email protected]
Skogssällskapets logolicensnummer för FSC® är FSC-C017993 och PEFC® är PEFC/05-22-58
Om
Omslagsfoto: Unsplash
Om
hållb
arhetsred
ovisn
ingen
2
InnehållFörord 4
Vi sköter skog sedan 1912 5
Vision och värderingar 6
Året i korthet 7
Forskning för en hållbar framtid 9
Så bidrar skogen till en hållbar bioekonomi 10
Intressenter och prioriterade hållbarhetsfrågor 12
Hållbarhetsmål 13
Skapade värden 14
Möjligheter och risker när vi sköter skog 15
Använda resurser och miljöpåverkan 16
Bindande krav 20
Korruption 21
Socialt och personal 22
Intervju: Karin Fällman 24
Bilagor 27
Inn
ehåll
3
Fö
rord
4
En ursprunglig drivkraft
Begreppet hållbar utveckling myntades 1987 av FN som ”en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att till-
fredsställa sina behov”. Här är ekonomisk, ekologisk och social hållbarhet likställda.
I dag har världens länder enats om Agenda 2030, där hållbarhets begreppet vidgas och 17 konkreta hållbarhetsmål formuleras. Dessa mål kommer vi i Skogssällskapet allt mer att integrera i vår verksamhet framåt.
Det senaste årets medierapportering har präglats av ”Greta Thun-berg-effekten”. Granbarkborreangreppen har nått riks medierna och synts på löpsedlarna. Det är två konkreta exempel på hur håll-barhetsfrågan i dag är ett självklart inslag i nyhets rapporteringen, åtminstone hållbarhet ur ett klimat- och miljöperspektiv. Men vid en närmare granskning blir det snabbt tydligt hur den ekonomiska, ekologiska och sociala hållbarheten hänger samman.
Barkborreskadorna i skogen är en stor ekonomisk utmaning och blir även en vidare fråga om vilka skogar vi bör skapa i fram-tiden – för både människor och miljö. För att binda koldioxid, och minska fossilberoendet, är hög tillväxt i skogen viktig, men den får inte ske på bekostnad av den biologiska mångfalden. En annan stor utmaning i skogsbranschen i dag är frågan om kom-petensförsörjning. Välutbildad personal är en nyckelfråga för att vi ska kunna bruka skogen effektivt och hållbart.
Det här är några exempel på hur vår tids utmaningar får kon-sekvenser för alla tre dimensionerna av hållbarhet och hur de påverkar vår verksamhet i alla led.
Året som gått har varit intensivt på Skogssällskapet. Vi har imple-menterat en ny strategi där hållbarhetsarbetet är en central del. Vi har även genomfört en organisationsförändring där vi nu har en hållbarhetschef i företagsledningen.
En viktig del i hållbarhetsarbetet i skogen är våra skogsbruks-certifieringar – FSC och PEFC. Ett av våra hållbarhetsmål som vi satt upp under året handlar om att öka andelen certifierad areal bland våra förvaltningskunder. Det är en del i vårt långsiktiga åtagande att följa FSC:s och PEFC:s standarder.
Skogssällskapets ändamål är att verka för skogshushållning och naturvård. Under året som gått har stiftelsens styrelse arbetat med att tolka stadgarna, och det har blivit tydligt att den verksamhet som Skogssällskapet bedriver i dag – såväl inom vår förvaltningsverksamhet som inom forskningsfinansieringen – ligger helt i linje med den ursprungliga intentionen och vårt ända mål. Hållbarhet har varit en drivkraft för Skogssällskapet ända från början. I den andan tänker vi fortsätta.
”För att binda koldioxid, och minska fossilberoendet, är hög tillväxt i skogen viktig, men den får inte ske på bekostnad av den biologiska mångfalden.”
Calle Nordqvist Vd
Det h
är är Sk
ogssällsk
apet
5
Vi sköter skog sedan 1912
Skogssällskapet bildades för över 100 år sedan, år 1912 i Göteborg. Då var målet att åter beskoga de kala ljunghedarna i sydvästra Sverige. I dag är Skogssällskapet en allmän-nyttig stiftelse som verkar för en ekonomiskt, ekologiskt och socialt hållbar utveckling av skog och mark. För att omsätta stiftelsens ända mål i praktisk handling sköter vi skog åt små och stora, privata och offentliga, skogsäga-re i Sverige, Finland, Lettland och Litauen. Vi är i dag Sveriges största fristående skogsförvaltare och har 22 kontor, från Vilhelmina i norr till Hässleholm i söder. Vi har inga ägarintressen i industri eller sågverk, vilket innebär att vår råd-givning alltid utgår från skogsägarens mål och behov. Skogssällskapet äger egen skogsmark i alla länder där vi är verksamma. I Sverige äger vi 30 fastigheter på totalt nästan 30 000 hektar. På vår egen mark har vi ett 30-tal forsknings-ytor utlagda i samarbete med universitet och forskningsinstitut, och vi provar och utvecklar systematiskt nya metoder för att göra skogs-bruket mer hållbart. Skogssällskapet har under de senaste fem åren år ligen omsatt mellan 900 miljoner och 1 miljard kronor. För att bidra till ny kunskap som ökar hållbarheten i skogen delar vi ut avkastningen från vår egen skog och vår affärsverksamhet till forskning och utveck-ling inom skogshushållning och naturvård. Under 2019 delade vi ut 15 miljoner kronor. Det gör oss till en av Sveriges största privata finan-siärer av forskning om skog.
Verksamhet i andra länderI den här hållbarhetsredovisningen beskrivs och redovisas i första hand den verksamhet som Skogssällskapet bedriver i Sverige. Här presenteras dock översiktligt Skogssällskapets verksamhet i andra länder.
Skogssällskapet bedriver förvaltnings- och köpstödsverksamhet samt äger skog i Fin-land, Lettland och Litauen.
Den förvaltade arealen uppgår i Finland till cirka 21 500 ha, i Lettland till 37 000 ha och i Litauen till 6 000 ha.
Den egenägda skogsmarken uppgår i Fin-
land till 400 ha, Lettland cirka 12 000 ha och i Litauen 5 000 ha. Verksamheten i Lettland grundades 2002 och bestod då främst av köpstöd och mäkleri men har sedan övergått till att i dag huvud-sakligen utgöras av förvaltnings verksamhet.
I Finland och Litauen, där verksamheten fortfarande befinner sig i ett etablerings-skede, är köpstöd den övervägande tjänsten med en växande förvaltningsverksamhet.
Verksamheten i Finland grundades för cirka 10 år sedan. Skogssällskapet gick in som del-ägare från 2015. Från 2019 är Skogssällskapet ensamma ägare till bolaget. I Lettland säkerställs säkerhet och hälsa genom årlig utbildning i samarbete med Latvian Forest Service och lokala utbild-ningsföretag. Det finns tydliga säkerhets- och rapporteringsrutiner och under 2017-2019 har inga olyckstillbud inträffat. Verksamheten revideras internt och genom FSC samt över-vakas av lettiska arbetsmiljömyndigheter. Under 2019 hade verksamheten i Finland fem anställda, Lettland åtta och Litauen fem.
Certifiering
Certifiering är ett viktigt redskap för att säkerställa att skogsbruk bedrivs på ett ansvarsfullt sätt. Skogssällska-pets svenska innehav är certifierat enligt FSC och PEFC. Vi erbjuder också certifiering till våra kunder genom gruppcertifikat.
I Finland är Skogssällskapet anslutna till FSC och samtliga fastigheter som Skogssällskapet äger, sam-manlagt 400 hektar, är FSC-certifierade. Av de externa kundförvaltningarna är 10 000 hektar anslutna till FSC och 10 000 hektar till PEFC.
I Litauen startar Skogssällskapet upp ett eget paraply och räknar med att certifiera hela arealen på 6 000 hektar under 2020. I Lettland har Skogssällskapet ett eget FSC-paraply med 85 % certifierad areal av totalt förvaltade 37 000 hektar.
Vision och värderingar
Visio
n o
ch v
ärderin
gar 6
HRchef AnnaKarin S. Öjerskog INTERVJU. Varför jobbar Skogssällskapet med värderingar och hur stärker det hållbarhetsarbetet?– Våra värderingar handlar om att skapa en stark, önskad kultur på Skogssällskapet. Det skapar engagemang, sammanhållning och förändrings benägenhet. Alla viktiga faktorer för att nå framgång inom hållbarhetsperspekti-vets alla dimensioner. Det finns starka kopplingar mellan en organisations kultur och dess för måga att prestera mot alla typer av nyckeltal.
– Medarbetarna har varit involverade i processen att ta fram våra värderingar och betydelsen av dessa (nor-mer). Det är en viktig framgångs faktor. Vi brukar säga att Skogssällskapet är en målstyrd organisation som vägleds av våra värderingar. Struktur är vad vi gör och kultur är hur vi gör det. Allt för att nå våra mål. Visionen är vår eviga strävan och fungerar som en kompassriktning för vår gemensamma resa.
– Värderingarna gör skillnad först när vi använder dem i vår vardag. Hur vi möter varandra som kollegor, våra kunder och samarbetspartners. I beslutsfattande och prioriteringar kan vi ta stöd i våra värderingar. I det coachande ledarska-
Skogssällskapets vision: Vi gör skogar och skogsägare rikare
Skogssällskapet visar att en hållbar utveckling av skog, mark och vatten berikar både skogar och skogsägare. En utveckling där ekologiska, ekonomiska och sociala värden går hand i hand.
Genom vårt stöd till forsk-ning och erfarenheter från våra egna skogar bidrar vi med ny kunskap och har modet att utmana gamla sanningar.
Vi uppfattas som den ledande förvaltaren och erbjuder ett modernt verksamhetsstöd till både skogsägare och med-arbetare.
Öppenhet Respekt
Proaktivitet Kundfokus
Skogssällskapets värderingar:
”Värderingarna gör skillnad först när vi använder dem i vår vardag.”
Anna-Karin S. Öjerskog Foto: Julia Sjöberg
Barkborren och frågan om överskott av virke
SKADEDJUR. Hur påverkar granbarkborre-angreppen kvaliteten på virket och hur ser avsättningen ut på en marknad som riskerar att bli mätt på skadat virke? Henrik Möller-berg, produktions- och kvalitetsutvecklare för Skogssällskapet, har ägnat mycket tid åt de frågorna under 2019.På vilket sätt påverkar granbarkborreangreppen kvaliteten på virket?
– Det som händer när en gran har blivit angripen och är döende är att det blir barksläpp och att virket då får angrepp av blånad och lagringsröta. Det gör i sin tur att virket inte går att sälja som vare sig massaved eller timmer. I stället måste det säljas som bränsleved, vilket ger betydligt lägre betalt.
Under 2019 gjordes vissa undantag från regIerna, bland annat i Götaland.
– Eftersom skadorna var väldigt stora i Göta-
Året i korthetland tog vissa industrier ansvar för att ta emot granbarkborreskadat timmer och massaved. I praktiken innebär det att dessa virkesköpare tog emot färskt skadat timmer, men till ett lägre pris. Granbarkborreskadad barrmassaved betalades med normalt grundpris och där gjordes ett un-dantag från de normala mätnings reglerna som innebar att virket fick vara torrare än normalt.
På stockar med färska skador kunde såg-verken utnyttja centrumutbytena i stockarna till normala kvalitetsprodukter, medan sidout-bytet i form av bräder kunde bli nedklassat till lägre kvalitet. Det är också möjligt att justera sågningen av stocken för att minimera kvalitets-nedsättningar, men det ger betydligt mera spill.
Under 2019 bromsade virkesmarknaden in och priserna sänktes. Trots den minskade efterfrågan låg avverkningsvolymerna kvar på en hög nivå, eftersom det barkborre skadade virket måste tas ut ur skogen. På så sätt förstärkte barkborre angreppen överutbudet av virke på marknaden under året.
Mänskliga rättigheter och likabehandling
Mänskliga rättigheter kan ofta uppfattas som något som ligger långt från vår egen vardag, men handlar i grund och botten om hur vi möter varandra varje dag. I Skogssällskapet gör vi årligen en sk MMI-mät-ning (Motiverad Med arbetar Index) där frågor ställs till våra med arbetare om bland annat jämlikhet och lika behandling. I 2019 års mätning ser vi att mindre än 3 % inte anser att man behandlas lika. Siffran är låg, men målet är att den ska vara 0. Företagsledningen och respektive avdelningschef har i uppdrag att ha in-dividuella samtal med varje medarbetare för att fånga upp de här frågorna och vidta aktiva och skyndsamma åtgärder för att åtgärda detta.
Inom ramen för de olika certifierings systemen är hänsyn till bland annat arbetares och ur sprungs-befolkningars rättigheter centrala frågor. Årliga revi-sioner säkerställer att avvikelser och eventuella bris-tande rutiner åtgärdas. Tillsammans med det interna värderingsarbetet gör det att mänskliga rättigheter hanteras i alla led av Skogssällskapets verksamhet.
Året i k
orth
et 7
pet används värderingarna för att ställa frågor så att med arbetarna själva kan komma fram till svaret på sina frågor.
– Vi har tagit fram ett värderingsspel i form av en kortlek. Inledningsvis beskrivs en vardags situation som avslutas med frågan; utifrån våra värderingar – hur skulle du agera? På så sätt får medarbetarna träna på hur man kan använda värderingarna i sin vardag.
– Vi använder också värderingarna i rekryte-ringsprocessen. För Skogssällskapet handlar rätt kompetens om kunskap, erfarenhet och in-ställning. Vår senaste medarbetarundersökning visar att Skogssällskapets medarbetare är stolta och kan rekommendera oss. Den visade också på en god kultur – bra samarbete och en öppen och positiv stämning. Jag är övertygad om att våra värderingar bidrar till att vi kan attrahera och behålla kompetens långsiktigt, och det stär-ker på sikt organisationens sociala hållbarhet.
I bland annat Götaland gjordes undantag från regler-na om skadat virke till följd av granbark-borreangrepp. Foto: Göran Liljeberg
Helikopterinventering i stormen Alfridas spår
STORMSKADOR. Stormen Alfrida drabbade Roslagskusten hårt under de första dagarna på det nya året och 1,2 milj m3 virke blåste ner. Under våren 2019 arbetades det intensivt med in-ventering och avverkningsplanering för att på bästa möjliga sätt ta tillvara stormvirket. Skogssällskapet inventerade drabbade fastigheter såväl från marken som med hjälp av helikopter.
Friska askar sökes
FORSKNING. Asken är i dag en starkt hotad art och risken finns att den blir utrotad. Under 2019 efterlyste forskarna tips från allmänheten på vitala askar, som bär på en genuppsättning med större motståndskraft mot angreppen. Skogssällskapet, som finansierar forskningsprojekt om resistenta askar, förmedlade efterlysningen i sina kanaler.
– Vi vet att det finns en stor genetisk effekt, och att det finns individer som är mer toleranta mot askskottsjukan än andra. Nu behöver vi allmänhetens hjälp för att hitta dem, sa Lars-Göran Stener, forskare på Skogforsk som tillsammans med Michelle Cleary, SLU, leder ett projekt där det urval av resistenta askar som tidigare gjorts ska utökas med fler exemplar.
Sedan tidigare finns ett urval med resistenta askar, som forskar-na hittat genom tips från allmänheten och från skogsbranschen. Gemensamt för dessa är att de står i trädgrupper med andra askar som är angripna. Men urvalet är för litet och behöver kompletteras för att få så stor genetisk bredd som möjligt i urvalet.
Nya hot gör att den genetiska variationen i urvalet är extra viktig, inte bara för att stävja askskottsjukan. I USA och västra Ryssland har den smaragdgröna asksmalpraktbaggen orsa-kat stora skador, och Lars-Göran Stener, forska-re på Skogforsk som tillsammans med Michelle Cleary, SLU, leder projektet säger att det kan bli helt förödande för asken om skalbaggen sprider sig till Sverige.
Det finns också risk för att svampen som orsakar askskottsjukan ändrar karaktär.– Svampen kan efter hand utvecklas genetiskt, vilket kan göra att de askar som är motstånds-kraftiga i dag blir känsliga. Nya patogener kan komma hit i och med klimatförändringarna. Så stor diversitet i urvalet är viktigt. Vi måste ligga steget före, säger Lars-Göran Stener.
Målet är att på sikt kunna skapa fröplantager med vitala askar som är naturligt motstånds-kraftiga mot askskottsjukan.
JÄMSTÄLLDHET. I slutet av 2019 drog en debatt igång med an-ledning av kalendrar där lätt-klädda kvinnor poserade med skogsmaskiner. Kalendrarna togs fram av återförsäljare i andra länder, men spreds i Sverige. Flera stora skogliga aktörer var snabba med att fördöma och ta avstånd från kalendrarna. Samtidigt visade reaktionerna i sociala medier upp en annan bild av bran-schen. Skogsvetaren Anna Schyman, som tidigt uttalade sig kring kalendrarna, vittnade om de hundratals kommen-tarer hon fått från män som kände sig kränkta för att de inte fick titta på vackra kvinnor.
– Det är ett tydligt tecken på att resan mot en jämställd skogsbransch bara har börjat. Skogen är en framtidsbransch på så många sätt. Men om vi ska få de unga kvinnor och män som just ska välja utbild-ning att också tycka det be-höver vi förändra synen på vad en jämställd skogsbransch egentligen är. Det handlar inte bara om andelar – hur många kvinnor respektive män som jobbar i branschen. Det hand-lar om hur vi ser på kvinnor och män, sexualitet och köns-roller, och hur vi säkerställer att alla människor – oavsett kön, sexualitet eller etnicitet – känner sig välkomna och trygga på våra arbetsplatser, säger Anna-Karin S. Öjerskog, HR-chef på Skogssällskapet.
”Nakenkalendrar” väckte debatt
Foto: Ulrika Lagerlöf
Året i k
orth
et 8
Fo
rskn
ing
9
Forskning för en hållbar framtid
För att uppfylla ändamålen för Stiftelsen Skogs-sällskapet finansieras forskning och annan kunskapsutveckling som främjar skogshushåll-ning och naturvård.
Varje år delar Skogssällskapet ut anslag till projekt som utvecklar och sprider kunskap. Att projektens resultat ska komma till nytta ute i skogen är viktigt – då bidrar Skogssällskapet till den förflyttning i riktning mot större hållbarhet som stiftelsen vill åstadkomma.
Under verksamhetsåret 2019 delade Skogs-sällskapet ut 15 miljoner kronor till 17 projekt. Mottagare var bland andra Skogforsk, Sveriges lantbruksuniversitet och Skogen i skolan. Pro-jekten handlar till exempel om betesmönster
hos klövvilt i flerartssystem, fladdermössen i landskapet, miljöpåverkan vid markberedning och plantval i ett förändrat klimat. I bilaga 2 finns samtliga projekt som mottog anslag under 2019 listade.
Inom ramen för arbetet med Agenda 2030 har globala mål för hållbar utveckling tagits fram. Av de projekt som Skogssällskapet helt eller delvis finansierade, kopplade flest till hållbarhetsmål nummer 15, Ekosystem och biologisk mångfald. Flera projekt kopplar också starkt till mål 9 Hållbar industri, innovation och infrastruktur och mål 12 Hållbar konsumtion och produktion. I diagrammet nedan redovisas vilka hållbarhetsmål som projekten kopplar starkast till.
Figur 1. Finansierade projektFigur över vilka av Agenda 2030-målen som finaniserade projekt bidrar till. Det totala beloppet som kopplar till respektive mål i kronor. (Totalbeloppet i diagrammet uppgår till ca 30 miljoner kr, istället för 15 miljoner, då varje projekt är kopplat till två hållbarhetsmål.)
1 201
200
4 588 398
6 491 636
2 980 915
12 979 615
650 0
00
150
000
God hälsa och välbefinnande2 projekt
Hållbar konsumtion och produktion 6 projekt
God utbildning för alla1 projekt
Bekämpa klimatförändringarna3 projekt
Hållbar energi för alla1 projekt
Ekosystem och biologisk mångfald 14 projekt
Hållbar industri, innovationer och infrastruktur6 projekt
Så bidrar skogen
S KO G E N B I N D E R KO L D I O X I D
+1,7 milj. m3sk
… växte skogen på den mark som Skogs-sällskapet äger eller förvaltar i Sverige.
620 000… ton koldioxid band skogen som Skogs-sällskapet äger och förvaltar under 2019 ...
70 000
… vilket motsvarar utsläppen som orsakas av ungefär 70 000 svenskar på ett år.
(Enligt Naturvårdsverket orsakade varje svensks konsumtion utsläpp motsvarade 8,9 ton koldioxid 2017).
När skog växer binder den in koldioxid från luften. Från marken tar träden näring och vat-ten. Det är solens energi som driver processen. Trädens förmåga att växa genom att utnyttja solenergi och att använda näring från ned-brutna växtdelar gör trä till en förnybar råvara.
I Skogssällskapet är vi stolta över att vara en del av den här processen, och därigenom bidra till att producera förnybara råvaror som kan hjälpa till att bygga en hållbar bioekonomi.
bioekonomitill en hållbar
Hållb
ar sko
g 10
Att ersätta ändliga material med för-nybara är ett sätt att bidra till att minska klimatförändringarna. Och medan träden växer är skogen en härlig plats att vara i, för såväl växter och djur som för människor.
För att sköta och bruka skogen förbru-kas framförallt drivmedel till maskiner och transporter. Läs mer om Skogssäll-skapets bränsleförbrukning på sidan 18.
Så bidrar skogen
S KO G E N G E R P R O D U K T E R
… virke kom ut på marknaden under 2019 genom Skogssällskapets verksamhet.
Av det virke som genom Skogssällskapets försorg handlades under 2019 skulle man kunna bygga en stapel, 1 meter hög och 1 meter bred, som sträcker sig över 120 mil. Det är längre än från Luleå till Hässleholm.
120 mil
Fakta om volymer i skogen
I skogliga sammanhang använder man sig av olika volymmått beroende på om skogen fortfarande växer eller är avverkad och vilket sorti-ment man pratar om.
I denna text nämns: m3sk skogskubikmeter m3fub kubikmeter fast virke under bark
Omräkningstalet för dessa är 1,2 dvs 1 m3fub =1,2 m3sk
1,25milj. m3fub
Luleå
Hässleholm
Hållb
ar sko
g 11
(Denna volym innefattar virke från egen skog, förvaltade arealer och externa köp.)
Intressenter och prioriterade hållbarhetsfrågor
För att ta reda på hur omvärlden uppfattar Skogssällska-pets hållbarhetsarbete genomfördes en intressentanalys under våren 2018. Syftet var att få en bild av vad våra in-tressenter uppfattar som de viktigaste hållbarhetsfrågorna för oss, och om deras bild stämmer med vår egen. Det ger ett bra underlag för att utveckla vår verksamhet. Tio intres-sentgrupper identifierades och intervjuades (se figur 2). Skogsstyrelsen tackade nej till att medverka, därför saknas intressentgruppen myndigheter i analysen.
De sju områden som identifierades under arbetet med intressentanalysen är fortsatt de frågor som prioriteras i håll-barhetsarbetet och omfattar verksamhetens klimatpåver-kan, påverkan på biologisk mångfald och mark och vatten, påverkan på rekreation och friluftsliv, förmåga att rekrytera och behålla personal med rätt kompetens, efterlevnad av bindande krav, vaksamhet mot korruption, innovation och ständig utveckling.
Skogssällskapets hållbarhetsmål finns på sidan 13.
Skogssällskapet
Friluftsliv
Miljörörelsen
Myndigheter
Forskning
Anställda
StyrelsemedlemmarVirkesköpare
Jägare
Kunder
Skogsentreprenörer
I den inre ringen i figuren finns Skogssällskapets närmaste intressenter som i hög grad påverkar verksamheten. I den yttre ringen finns intressenter som har en mer indirekt påverkan på verksamheten, genom avtal, samarbeten eller opinionsbildning.
Figur 2. Skogssällskapets intressenter
”De sju områden som identifierades under arbetet med intressent analysen är fortsatt de frågor som prioriteras i hållbarhetsarbetet.”
Vår medverkan i nätverk och styrelser Skogssällskapet finns representerat i olika sammanhang i skogssektorn. Under verksamhetsåret 2019 fanns vi bland annat med i FSC:s standardkommitté, PSG, Skog-forsks styrelse, VMF, SDC/Biometria, Skogsstyrelsens dialogprocesser för ökad skogsproduktion, styrgruppen för Heurekaförvaltning vid SLU, Svenska skogen och styrgrupper för SkogsSverige och Skogen i skolan samt i flera sammanhang på regional och lokal nivå.
Intressen
ter och
prio
riterade h
ållbarh
etsfrågor
12
Hållbarhetsmål
För Skogssällskapet ligger hållbarhetsfrågor högt på agendan och har så gjort sedan starten. Att skapa god skogshushållning var ändamålet med att bilda Skogssäll-skapet 1912, vilket senare breddades till att även omfatta naturvård. I dag är ett hållbarhetsarbete som binder samman social, ekonomisk och miljömässig hållbarhet en självklarhet och vi har under 2019 satt upp ett antal nya hållbarhetsmål. Övergripande hållbarhetsmål: Öka den certifierade arealenCertifiering för ett ansvarsfullt skogsbruk täcker in alla aspekter av hållbarhet: miljömässigt genom restriktioner kring brukande och generell hänsyn, socialt via indika-torer för de som arbetar i skogen, hänsyn till lokalbe-folkning och hänsyn till rennäringen samt ekonomiskt genom att skapa en plattform för handel med certifierade produkter.
Då vi ser certifiering som ett av de viktigaste verktygen för att uppnå ett hållbart skogsbruk har Skogssällskapets ledning beslutat att den certifierade andelen under 2020 ska öka till 65 % av den totala förvaltade arealen. Skogs-sällskapet har all egen skog certifierad enligt FSC och PEFC och erbjuder våra förvaltningskunder medlemskap i de grupparaplyer som Skogssällskapet äger och sköter. Med start 2019 erbjuder Skogssällskapet även möjlighe-ten att certifiera skog endast enligt PEFC. Skogssällska-pets verksamhet är certifierad enligt ISO 14001.
Övriga hållbarhetsmål: MarkskoningMinst 90 % av alla trakter ska vara utan körskador, allvarliga körskador ska inte förekomma.
Naturvårdande skötselBestånd med målklassningen Naturvårdande skötsel (NS) ska planeras och skötas enligt denna plan. För att uppnå målet ska Naturvårdande skötsel varje år utföras på en tiondel av den totala arealen som har målklassningen NS.
FöryngringarDen påverkade ytandelen vid markberedning ska minskas till maximalt 20 % i genomsnitt på markberedda hyggen. Överensstämmelsen mellan beställning och utfall vid plantering ska vara minst 80 % tre år efter föryngring. Andelen förädlade plantor ska öka.
Hållb
arhetsm
ål 13
Mål för egen skog
Verksamheten i de egna skogarna tar sin utgångspunkt i nedanstående mål. Avvägningen mellan dessa mål kommer att variera mellan de olika fastigheterna beroende på lokala förutsättningar. Mätbara mål sätts och följs upp årligen på fastighetsnivå.
Skogssällskapets fastig-heter ska brukas så att de utgör goda exempel på hållbar utveckling av skog och mark.
Brukandet ska präglas av lång siktighet och ge hög och jämn avkastning. Skogssällskapet strävar efter att öka virkesproduk-tionen på sitt innehav. Skogssällskapet ska bevara och utveckla natur- och kulturvärden på det egna innehavet med utgångs-punkt från befintliga värden på beståndsnivå och i det omgivande landskapet. Skogssällskapet verkar för kunskapsutveckling om skog och natur vård. De egna skogarna kan med fördel användas för forsk-ning, demonstrationer och praktiska försök. Viktiga målgrupper är anställda, kunder och entreprenörer.
Skogssällskapet välkomnar besökare på innehavet inom ramen för allemansrätten och överens kommelser med berörda parter. Skogssällskapet ska aktivt främja rekreation och fri-luftsliv och verka för att fler vistas i skog och mark.
Skapade värdenFör att nå en hållbar utveckling i skogen krävs det att ekonomiska, ekologiska och sociala värden samspelar och utvecklas. I Sverige finns idag 320 000 skogsägare. Skogsägarens mål ska vara det som styr hur skogen sköts. På Skogs-sällskapet tycker vi att det är positivt med en mångfald i ägandet av skogen. Då kan skogs-ägarens olika mål bidra till en större variation i landskapet och en ökad biologisk mångfald i skogen. Vi hjälper stora och små, privata och offentliga skogsägare att formulera sina mål, och sköter sedan skogen så att målen nås. På så sätt skapas en mångfald av värden.
Skapade ekonomiska värdenSkogssällskapet skapar genom sin verksamhet
i de olika bolagen ett direkt ekonomiskt resultat som bl.a. delas ut genom stif-telsens finansiering av forskning och kunskapsutveckling. Genom aktivt och uthålligt brukande av våra egna och
våra kunders skogar skapas ekonomiska värden i form av både direkt avkastning och
ökad värdetillväxt i skötta skogar. Dessa värden kommer både våra kunder och samhället tillgo-do. En aktiv strategi för utveckling av det egna fastighetsinnehavet borgar också för en god värdeutveckling avseende Skogssällskapets fastighetsportfölj.
Skapade ekologiska värdenEkologiska värden kan skapas och bevaras på många olika sätt. Skogssällskapet arbetar aktivt på egen skog med bl.a. naturvårdande skötsel, avsättning av skog för na-turvårdsändamål, bränningar och våtmarksrestaurering. Samtidigt arbetar vi med att föra ut våra kunskaper inom dessa områden till våra kunder. Nästan hälften av arealen inom Skogssällskapets fasta kundkrets är skogsbrukscertifierad genom FSC och/eller PEFC, till största delen inom vårt eget gruppcertifikat. Certifieringen bidrar till att skapa ekologiska värden utöver gällande lagkrav genom krav på frivilliga avsättningar, ökad lövandel, lövinblandning, naturvårdande åtgärder, hänsyn till död ved, naturvårdsbrän-ningar etc.
Skapade sociala värdenMed skogens sociala värden menar vi de aspekter som berör människor i skogen – både de som har skogen som sin arbetsplats, och de som vistas där för rekrea-tion och upplevelser. För de som arbetar i skogen är det viktigt med avtal som tydligt reglerar ansvar, ersättning och arbetsuppgifter, För närboende och lokalbefolkning är dialog i samband med åtgärder i skogen viktiga för att skapa ökad förståelse och delaktighet. Många av Skogssällskapets kunder är kommuner, där den tätortsnära skogssköt-seln är en viktig del i ägandet. För att bidra till människors välbefinnande i skogen skapar vi utsiktsplatser, röjer stigar och leder och gallrar fram blandskogar med vackra lövträd. Vi finansierar också forskning om skogens sociala värden, kunskap som förändrar hur skogar runt om i landet sköts.
Sk
apad
e värd
en
14
Möjligheter och risker när vi sköter skog
Flera av de riskfaktorer som påverkar skogen kommer med stor sannolikhet att förvärras som en följd av ett förändrat klimat. Risken för stormfällning bedöms öka, torka blir sannolikt ett värre problem och körskadorna blir svårare att undvika när markens bärighet minskar på grund av varmare vintrar. Många skadegörare som barkborrar, snytbaggar och rotrötesvampar kommer med stor sannolikhet att gynnas av ett varmare klimat. Risken är också stor att vi får in nya skadegörare i våra skogar.
Ett varmare klimat innebär också möjligheter. Vid en uppvärmning av jordens medeltempe-ratur med två grader beräknas trädens tillväxt i Sverige öka med i genomsnitt 25 % till slutet av detta århundrade.
Skogsbruk är en komplex verksamhet, och för att rusta oss för framtidens utmaningar är det klokt att sprida riskerna genom att variera skötselmodeller, trädslag och omloppstider. Skogssällskapets utgångspunkt är att skog kan skötas på många olika sätt. Vad som är den optimala skötseln beror på vilka förutsättningar och mål man har med sitt skogsägande och vilka risker man är beredd att ta.
På Skogssällskapet ser vi skogsskötseln som en verktygslåda – olika verktyg kan användas på olika sätt för att styra ett skogsbestånd eller en hel skogsfastighet i en önskad riktning. Vi hjälper våra kunder att formulera sina mål och lägger tillsammans upp en plan för hur målen ska nås.
En sak som är säker i en i övrigt osäker framtid är att kunskap kommer att spela en central roll. När förutsättningarna för skogsbruk förändras blir det en styrka att ha tillgång till den senaste kunskapen om hur skogen fungerar. Här jobbar Skogssällskapet på bred front. Vi bidrar genom våra årliga forskningsanslag till att ny kunskap
ständigt tas fram. Vi använder vår egen skog i forsknings- och demonstrationssyfte och vi jobbar också hårt med vår interna kompetens-utveckling inom skogsskötselområdet. På så vis kan vi ge våra kunder råd som är anpassade efter deras mål och som möter framtida föränd-ringar på ett bra sätt.
”Vid en uppvärmning av jordens medeltemperatur med två grader beräknas trädens tillväxt i Sverige öka med i genomsnitt 25 % till slutet av detta århundrade.”
Försöksodling av hybridasp på Skogssällskapets fastighet Dimbo. Foto: Gustav af Wåhlberg
Mö
jligheter o
ch risk
er 15
Skogssällskapets verksamhet medför olika for-mer av miljöpåverkan. Vår verksamhet bygger på en förnybar resurs. För att omsätta den re-sursen i de produkter och tjänster som skogen erbjuder behöver vi använda andra resurser, en del av dem är förnybara, en del inte. För oss på Skogssällskapet är ständig förbättring och effektivisering för att minska insatsresurserna en viktig del i att göra verksamheten hållbar.
De största miljöpåverkande faktorerna i vår verksamhet bedömer vi ligger i förändringar i närings- och mineralbalans, biotopförändring-ar, påverkan på mark och vatten, samt utsläpp av CO2 genom vår avverknings- och transport-verksamhet. Bedömningen av vår miljöpåver-kan är framtagen med stöd i aktuell forskning, genom vår intressentanalys och utifrån våra interna uppföljningsprogram. För att övervaka vår miljöpåverkan och minimera våra negativa effekter mäter vi ett antal faktorer. Här nedan redovisas några av dessa.
Avverkade arealerAvverkade arealer (alla aktiva avtalskunder, inte förmedlingsuppdrag)Omfattningen av avverkningsarbetets miljö-påverkan är till stor del beroende av avverkad areal. I tabell 1 nedan redovisas arealer avver-
Använda resurser och miljöpåverkan
kade i Skogssällskapets egen regi fördelade på avverkningsform för 2019. Förra årets siffror inom parentes.
Avsättningar och naturvårdande åtgärderAlla aktiva avtalskunderAvsättning av skogsmark för naturvårdande ändamål är ett sätt att minska risken för negativ påverkan avseende biotopförändringar. Av Skogssällskapets totala förvaltade areal produktiv skogsmark har totalt ca 13 % satts av för naturvårdsändamål (målklass NO och NS) i skrivande stund. På ytterligare ca 5 % av den produktiva arealen bedrivs ett skogsbruk med en förstärkt naturhänsyn (målklass PF). Under 2019 genomfördes olika former av natur-vårdande åtgärder på ca 200 ha.
TrädslagsfördelningAndelen lövträd i skogslandskapet är en viktig faktor för att öka och bibehålla biodiversiteten. Lövträden ger också ökade upplevelsevärden. En annan faktor när det gäller trädslagsfördel-ningen är andelen tall. Tallen är hårt ansatt av viltbete och ersätts i många fall av gran när det är dags för föryngring. Under 2019 uppgick volymandelen lövträd inom Skogssällskapets
ANDEL VOLYM ANDEL AREAL
Gallring 18% (28%) 30% (60%)
Föryngringsavverkning 56% (62%) 22% (28%)
Övrig avverkning* 26% (10%) 48% (12%)
Tabell 1. Fördelning av avverkad volym och areal Fördelning av avverkad volym och areal på olika avverknings-former 2019 (2018).
*Ökningen av Övrig avverkning under 2019 beror främst på
avverkning av barkborreskadat virke.
An
vän
da resu
rser och
miljö
påv
erkan
16
kundkrets, inklusive eget innehav, till 24 %, andelen tall till 37 % och andelen gran och övriga barrträd till 39 %.
Viktigt för de framtida skogarnas utveckling är naturligt-vis vilka trädslag vi föryngrar med efter avverkning. Figur 3 till höger visar den procentuella fördelningen av olika trädslag i plantering. Siffrorna är hämtade ur den årliga skogsvårdsuppföljning som genomförs i hela den svenska verksamheten.
MarkberedningMarkberedning är en mycket viktig förutsättning för att lyckas med skogsföryngring. Markberedning skapar goda förutsättningar för plantornas och frönas etablering och skyddar mot skador av snytbaggar. Markberedning påver-kar också miljön genom markkompaktering, utlakning av skadliga ämnen, risk för skador på kulturlämningar mm. Inom Skogssällskapet har markberedningens påverkan funnits med som ett utredningsmål under några år och har följts upp i samband med skogsvårdsuppföljningar. Under 2018 och 2019 har ca 85 % av alla planterade hyg-gen markberetts. Harvning och högläggning är de mest använda metoderna. Andelen av markytan, på markbe-redda hyggen, som påverkats av markberedningen är ca 29 % för 2018 och 2019.
Kvalitetsuppföljning av skogsvårdsarbetetSkogsvårdsarbetet med föryngring och ungskogsröjning är något av det viktigaste vi gör i skogen. Det är här vi lägger grunden för den framtida skogens tillväxt och värdeutveckling. Tillväxten har också stor betydelse för klimatet eftersom det är en viktig faktor för hur mycket koldioxid skogen binder in.
Skogssällskapet genomför årligen en uppföljning av kvaliteten i plantering och röjning. Vi följer upp hela ked-jan från beställning av jobb via traktdirektiv till utförande och återrapportering. Det är avgörande att alla delar i kedjan fungerar för att vi ska erhålla en god kvalitet i skogsvårdsarbetet.
TraktuppföljningEn viktig del i vårt program för uppföljning av miljöhänsyn i det skogsbruk vi bedriver är den löpande traktuppfölj-ningen. I figur 4 till höger visas en sammanställning av en rad faktorer med koppling till naturvårdshänsyn som kontrolleras vid traktuppföljningen. Exempel på fakto-rer som ingår i redovisningen är hänsyn till skydds- och kantzoner, småbiotoper, naturvärdesträd, död ved etc. Resultatet är fördelat på gallring respektive föryngrings-avverkning och uttrycker andelen godkända trakter per räkenskapsår. Under 2019 bytte Skogssällskapet geogra-
Figur 3. Trädslag i plantering Andel av olika trädslag i plantering 2018 och 2019.
Figur 4. TraktuppföljningAndel godkända trakter avseende natur-hänsyn 2011/2012 t.o.m. 2017/2018.
100 %
80 %
60 %
40 %
20 %
0 %
2018 2019
Gran Tall Övrigt barr Löv Blandning gran/tall Annan blandning
2011/12
2012/13
2013/14
2014/15
2015/16
2016/17
2017/18
Föryngringsavverkning Gallring
An
vän
da resu
rser och
miljö
påv
erkan
17
fisk organisation och räkenskapsår, och därför finns inte traktuppföljningssiffror tillgängliga för 2019. Det inne-bär att det saknas en stapel för 2019 i diagrammen för traktuppföljning (figur 4 och figur 5). En ny utformning av traktuppföljningen har tagits fram och introduceras 2020.
KörskadorBegränsning av körskador betraktas som en mycket viktig fråga för att i sin tur begränsa verksamhetens påverkan på mark och vatten. Körskadorna har därför lyfts ut ur den allmänna redovisningen av hänsyn ovan och behandlas separat. I figur 5 till höger visas andelen trakter godkända med avseende på körskador. Sedan tidigare har vi infört markfuktighetskartor som en del i våra traktdirektiv och också genomfört utbildningar i skonsam drivning för både tjänstemän och entreprenörer. Resultatet varierar på årsbasis beroende på bl.a. väderförhållande vilket gör att körskadorna kräver ständig uppmärksamhet i uppfölj-ningar och kontroller.
Bränsleförbrukning och utsläppBränsleförbrukning i samband med skogsarbete och transporter utgör Skogssällskapets största källa till utsläpp av växthusgaser och behöver därför följas upp löpande.
Bedömningen av förbrukad bränslemängd och utsläpp av CO2 i samband med Skogssällskapets avverknings- och transportverksamhet har gjorts med verktyget Klimat Calc och innehåller en del felkällor orsakade av ursprungsmaterialet. Eftersom allt avverknings- och transportarbete utförs av inköpta resurser varierar upp-gifternas detaljeringsgrad stort mellan olika utförare och geografiska områden.
Vi har därför fått göra en del generaliseringar och an-taganden. Som underlag har använts en ”medelmaskin”
Figur 5. TraktuppföljningAndel godkända trakter avseende kör-skador 2011/-12 t.o.m. 2017/-18.
100 %
80 %
60 %
40 %
20 %
0 %
2011/12
2012/13
2013/14
2014/15
2015/16
2016/17
2017/18
Föryngringsavverkning Gallring
UTSLÄPP, KG CO2/M3FUB FÖRBRUKNING, LITER /M3FUB
Rundvedstransporter 4,60 2,25
Skotning 2,39 0,80
Skördning 3,11 1,06
Egna fordon EJ MÄTT EJ MÄTT
Totalt 10,10 4,11
Tabell 2. Förbrukad bränslemängd och utsläpp av CO2Beräknad mängd utsläpp av CO
2 och förbrukad mängd drivmedel i huvud-
delarna av Skogssällskapets verksamhet.
Vid en jämförelse med föregående verksamhetsår verkar utsläppsnivåerna från skotare och skördare ha ökat. Detta beror på ändra-
de förutsättningar avseende bränsletillgång och utsläppsvärden i beräkningsmodellen.
An
vän
da resu
rser och
miljö
påv
erkan
18
och en ”medellastbil” baserad på befintlig maskin- och lastbilspark och deras bränsleförbrukning. På grund av byte av billeverantör under året har inte värdena för egna fordon kunnat mätas. Inblandning av förnyelsebart driv-medel har uppskattats på basis av entreprenörernas och åkeriernas rapporter men har sannolikt underskattats.
Fördelningen av utsläppen och bränsleförbrukningen redovisas i tabell 2. Vår påverkan på utförarna sker främst genom krav på maskintyper, utsläpp och drivmedel i åkar- och entreprenörsavtal.
TjänsteresorSkogssällskapet är en geografiskt spridd organisation med många mindre kontor. Att resa både kortare och längre sträckor är en nödvändig del i vår vardag – för att träffa varandra och för att möta våra kunder. Samtidigt har teknikutvecklingen förändrat och förbättrat möjligheterna att mötas på distans. På Skogssällskapet har vi de senaste åren i mycket hög utsträckning börjat använda oss av Skype for business som professionellt mötesforum, både internt mellan medarbetare och för att genomföra möten med kunder, entreprenörer, leverantörer, myndigheter och andra intressenter. Trots de möjligheter som ny teknik erbjuder behöver vi dock ofta förflytta oss på olika sätt.
Fördelningen mellan flygresor och tågresor har tydligt förändrats mellan verksamhetsåren 2017/2018 respektive 2019. Det är positivt ur hållbarhetssynpunkt att andelen resor med tåg ökar och att Skogssällskapet fortsätter arbetet med att resa miljövänligt och resurssnålt. Under 2019 har flera beslut fattats av företagsledningen som tydligt styr mot mer hållbart resande i tjänsten, bland annat tydligare beslutsvägar angående bokning av flygre-sor samt instruktioner för att öka andelen bränslen som tillverkats av förnybar råvara.
ANTAL MIL ANTAL RESOR
Bil 116 000 (135 000) –
Flyg 17 000 (22 000) 375 (500)
Tåg 20 000 (10 000) 837 (400)
Tabell 3. Resor i tjänster I statistiken syns inte kortare tågresor med pendeltåg och resor som betalas via årskort (förra årets värden inom parentes).
Tjänsteresor med tåg har ökat sedan föregående verksamhetsår.
Foto: Shutterstock
An
vän
da resu
rser och
miljö
påv
erkan
19
Med bindande krav avses lagar, certifierings-krav, avtal och eventuella intressentkrav som Skogssällskapet inom ramen för ISO 14001 an-sett vara bindande. Exempel på bindande krav som direkt rör Skogssällskapets verksamhet är skogsvårdslagen, miljöbalken, kulturminnesla-gen och dataskyddsförordningen. Andra bin-dande krav är avtal med kunder, entreprenörer, nyttjanderättshavare och anställda.
Uppfyllandet av våra bindande krav bevakas internt bland annat med hjälp av internrevi-sion, avvikelsehantering, kontakter med Skogs-styrelsen och andra myndigheter samt even-tuellt inkomna anmälningar och klagomål. Vid dessa kontroller har inga tecken framkommit som tyder på att Skogssällskapet systematiskt eller medvetet bryter mot våra bindande krav eller att våra system inte uppfyller de krav som ställs på kontroll och övervakning. Ett formellt klagomål på Skogssällskapets verksamhet har inkommit och hanterats under året.
Bindande krav
Policy för förmåns och företagsbilarBilparken består av miljövänliga bilar med hög säkerhetsnivå,
låg bränsleförbrukning och lågt koldioxidutsläpp men väljs också med hänsyn till att bilarna körs på skogsbilvägar.
Våra förmånsbilar hanteras som operationell leasing via vår samarbetspartner LeasePlan. Operationell leasing innebär att det är LeasePlan som äger och ansvarar för
bilarna och hyr ut dem till Skogssällskapet. Fordonen byts tidigast ut efter 36 månader men har bilen efter den
tiden inte körts så långt utvärderas om leasingperioden ska förlängas ytterligare 12–24 månader. Vi följer aktivt utvecklingen av nya modeller för att anpassa policyn och därmed bilparken till marknadens utveckling avseende miljöanpassning av bilar.
36 mån… därefter utvärderas en eventuell förläng-ning av leasingperioden.
Under maj–juni 2019 genomförde DNV GL den årliga externa certifieringsrevisionen där vi kontrollerades gentemot kraven i FSC-, PEFC- och ISO 14001-standarderna. Totalt erhölls 21 mindre avvikelser, och en allvarlig avvikelse mot FSC- och PEFC-standarderna och en avvi-kelse mot ISO 14001. Den allvarliga avvikelsen handlade om brister i rutiner för Controlled Wood, ett system för att säkerställa virkets spårbarhet och stängdes under hösten. Vi har under året inte haft några incidenter som har lett till polisanmälningar.
”Exempel på bindande krav som direkt rör Skogssällskapets verksamhet är skogsvårdslagen, miljöbalken, kulturminneslagen och d ataskyddsförordningen.”
Bin
dan
de k
rav 2
0
Korruption
Skogssällskapet tar avstånd från alla former av korruption.
Skogssällskapet är verksamt i Sverige, Finland samt Lettland och Litauen. I Sverige och Finland bedöms riskerna för korruption som små. Gällande lagstiftningar bedöms tillräckliga för att reglera verksamheterna så att korruption förebyggs i dessa länder.
Den huvudsakliga verksamheten består av förvaltning av egen och kunders skog samt investeringsstöd och ekonomitjänster.
I Baltikum bedöms korruptionsriskerna i vissa avseenden vara högre och arbetet för att motverka korruption i dessa länder beskrivs därför mer ingående nedan.
Förebyggande av korruption i de baltiska länderna Affärer med skog och mark Efter de baltiska ländernas självständighet från tidigare Sovjetunionen genomfördes ett stort restitutionsprogram där betydande arealer återbördades till sina forna ägare. Många av dessa såg sig inte ha möjlighet att bedriva jord- eller skogsbruk och valde därför att sälja sin mark vidare.
Vid dessa överlåtelser uppstod ofta problem med att verifiera äktheten i dokumentationen som då var helt pappersbaserad.
För att komma till rätta med problemen tog inskrivningsmyndigheten över ansvaret. Vid ägarbyte genomförs i dag en noggrann kontroll av handlingar, fullmakter, inskrivningar samt ägarförhållanden. Först när denna kontroll är genomförd kan en lagfart utfärdas. Systemet får betraktas som mycket säkert.
Entreprenader I samband med upphandling av entreprenader och tjänster finns risk för olika former av mutor. I det upphandlingsförfarande, och den policy som vi tillämpar vid våra upphandlingar, är per-sonalen utbildad och medveten om riskerna. Stickprovskontroller genomförs inom ramen
för vår FSC-certifiering för att säkerställa trygg-het i dessa processer.
Virkesförsäljning Även vid virkesförsäljning föreligger risker för mutor och bestickning. Vi motverkar detta genom tydlig etisk hållning, utbildningar samt stickprover. Vi har inte haft några kända fall där mutor eller bestickning förekommit.
Merparten av virkesförsäljningen sker genom så kallad rotpostförsäljning där budgivningen är sluten och affären går till den som lämnat högst bud vid budens öppnande.
Handelsformen minskar risken för otillbörlig påverkan markant.
Pågående arbeten för att motverka korruption Skogssällskapet följer nationella lagar och föreskrifter i respektive verksamhetsland. I dag utgör dessa mycket hårda kontrollstationer vid affärstransaktioner. Anmälningsplikt föreligger vid befarad penningtvätt eller andra oegent-ligheter. I dagsläget genomförs upphandling-ar med standardiserad dokumentation och kontroll av våra entreprenader. Granskning sker både vid vårt interna kontrollarbete och vid externa revisioner genom FSC-certifieringen. Inga avvikelser har rapporterats.
Arbete pågår med att fastställa en gemensam policy för etik, värdegrund och motverkande av korruption i de baltiska bolagen.
PenningtvättOmfattande informationsinhämtning och kontroll sker från skattemyndigheterna i de baltiska länderna med syfte att upptäcka samt försvåra penningtvätt. Redovisning av ”Ulti-mate Beneficiary” för samtliga våra klienter, virkesköpare samt entreprenörer krävs för verksamheten.
Ko
rrup
tion
2
1
På Skogssällskapet eftersträvar vi en jämnare fördelning mellan män och kvinnor, särskilt i fältpersonalen där en klar majoritet av personalen är män. Vi strävar också efter en för yngring i vår medarbetarkår, något som ett antal inplanerade pensionsavgångar och nyrekryteringar har bidragit till under 2019.
Inom skogsbruket finns dock stora utmaning-ar vad gäller arbetskraft i framtiden. Antalet studenter på de skogliga utbildningarna minskar. Under hösten 2018 och våren 2019 uppmärksammades, som en del av #metoo, strukturer och beteenden inom skogs-branschen och på de skogliga utbildningarna som riskerar att verka avskräckande på unga människor som har ett intresse för att söka sig till skogssektorn. Skogssällskapet arbetar för att lyfta frågan i branschen, och att regelbundet mäta och följa upp strukturer och beteenden hos den egna personalen. På Skogssällskapet har vi nolltolerans mot kränkande beteenden och vi vill kunna erbjuda en arbetsplats där alla behandlas lika oavsett kön, ålder, sexuell lägg-ning, etnicitet, religion eller politiska åsikter.
PersonalomsättningUnder verksamhetsåret har 20 medarbetare slutat sina tillsvidareanställningar vid Skogs-sällskapet i Sverige. Det motsvarar i runda tal en personalomsättning på 21 % för året. Kate-gorivis motsvarar det 10 % inom ledargruppen, 10 % inom skogsarbetarkåren och 80 % inom vår fältpersonal. Majoriteten har slutat på egen begäran, förutom skogsarbetarkåren som sades upp på grund av arbetsbrist.
Nyanställning och sökande till utlysta tjänsterUnder året har vi haft 19 pågående rekry-teringar med i snitt 12 sökande. Vi har extern-rekryterat 17 nya medarbetare och erbjudit studenter vid skogliga utbildningar 5 sommar-jobbsplatser under perioden juni till augusti. Till våra sommarjobb hade vi drygt 90 stycken sökande.
FöräldraledighetUnder året har Skogssällskapets medarbetare tagit ut föräldraledighet på 2,5 % av tillgänglig arbetstid. Av denna har 93 % tagits ut av män och 7 % av kvinnor. Under 2019 var 78 % av de anställda män, och 22 % kvinnor. Medelåldern bland de anställda är 48 år, vilket gör att antalet medarbetare med barn i åldrar som ger rätt till föräldraledighet är relativt låg i Skogssällskapet.
Under kommande år görs en löpande upp-följning av uttag av föräldraledighet för att se hur siffran varierar över tid.
FriskhetstalSkogssällskapets mål är att ha ett friskhetstal på över 98 %. Det innebär att sjukfrånvaron
Socialt och personal
Antalet studenter på de skogliga utbildningarna minskar. Foto: Karin Fällman
So
cialt och
perso
nal
22
”Inom skogsbruket finns dock stora utmaningar vad gäller arbetskraft i framtiden.”
bland Skogssällskapets anställda ska ligga på max 2 % av den tillgängliga arbetstiden. Under verksamhetsåret 2019 landade friskhetstalet på totalt 96,6 %, med 96,5 % för män och 97,3 % för kvinnor. Under verksamhetsåret 2017/2018 var friskhetstalet 98,02 %. Psykisk ohälsa kopp-lat till stress är en förklaring till den negativa trenden.
Arbetsskador och arbetsrelaterad sjukdomVi har under året haft 1 anmäld arbetsskada av allvarlig karaktär, inklusive inspektion av AMV. Den skadade var en man och arbetsskadan har lett till 101 dagars sjukfrånvaro. När det gäller sjukskrivning beroende av arbetsrelaterad sjuk-dom och psykisk ohälsa så har det sammanlagt renderat oss 112 sjukdagar under året motsva-rande ett psykiskt ohälsotal på 0,5 %. Det totala antalet sjukdagar har varit 736 stycken, fördelat mellan män med 84 % och kvinnor 16 %. Här påverkar enskilda sjukskrivningar i mycket
Styrelsen för Stiftelsen Skogssällskapet
78 % män22 % kvinnor
Figur 6. Anställda på Skogssällskapet Män respektive kvinnor
Ledningsgrupp
hög grad, och fördelningen mellan könen kan därför variera kraftigt från år till år.
Utbildning/kompetensutveckling Det har genomförts två större utbildningar i Natur- och kulturmiljöhänsyn och avverkning under året där 12 medarbetare deltagit. Alla skogsförvaltare, fastighets- och ekonomikon-sulter samt regionchefer har genomgått en omfattande utbildning i försäljning inklusive ett säljhindertest. Samtliga ledare har utbildats och tränats i ledarskap och coaching.
Mätetal för jämställdhetVi mäter löpande jämställdhetstal som be-manning, personalkategorier, lön, rekryte-ring och kompetensutveckling. Av totalt 93 an ställda i den svenska verksamheten var 8 kollektiv anställda under 2019. Samtliga är skogs arbetare och anställda inom Skogs-sällskapets förvaltningsbolag. Ingen av dessa var kvinnor.
So
cialt och
perso
nal
23
Foto: Per Bergenheim
Ett balanserat skogsbruk är nyckeln till en hållbar framtid
Hållbarhet är inskrivet i Skogssällskapets dna. Ända sedan starten 1912 har syftet varit att ver-ka för god skogshushållning och naturvård, ett uppdrag som enligt Karin Fällman är viktigare än någonsin i en tid då klimatförändringarna blivit allt mer påtagliga.
– När man pratar hållbarhet är det lätt att bara tänka miljö. Men för oss är det så mycket mer. Tillsammans med skogsägare strävar vi efter att göra skogen rikare på både mångfald, tillväxt och mötesplatser. Det är viktigt att skogsbruket bedrivs på ett ansvarsfullt och hållbart sätt, där ekologiska, ekonomiska och sociala aspekter går hand i hand. Det är så vi blir hållbara på riktigt, säger Karin Fällman.
Forskning – en framtidsinvesteringSkogssällskapet är en av Sveriges största priva-ta finansiärer av forskning och kunskapsutveck-ling gällande skog och naturvård. Varje år delas 15 miljoner ut i anslag. En viktig investering inför framtiden, tror Karin Fällman.
– Vi måste vara beredda att möta framtidens
INTERVJU. Skogssällskapet har verkat för en hållbar utveck-ling av skog och mark i mer än hundra år – och med ett klimat i förändring ställs ar-betet på sin spets. Forskning, kunskapsspridning och balans mellan skogens ekonomiska, ekologiska och sociala värden är vägen framåt, enligt Karin Fällman, hållbarhetschef på Skogssällskapet.
”Närheten till skogen minskar för varje generation, vilket innebär att kunskapen om skogen och intresset för den minskar.”
Interv
ju
24
klimatförändringar och här spelar skogen och skogsbruket en stor roll. Diskussionen kring hur vi kan använda skogens resurser för att klara övergången till ett fossilfritt samhälle är högak-tuell, och där behöver forskningen guida oss så att vi inte trampar snett, säger hon och fortsätter:
– I princip kan alla dagens fossilbaserade produkter istället framställas av förnybart biomaterial från skogen. Men hur mycket av skogen ska användas till detta – och vad blir kvar till annat? Här är det viktigt att hitta en balans för att bevara värdefulla miljöer och främja rekreation och friluftsliv, samtidigt som vi ökar produktionen för att kunna ställa om till en bioekonomi.
Interv
ju
25
Skogens framtid berör allaHur vi ska använda skogen i framtiden är en fråga som väcker känslor. Olika aktörer har olika intressen, och när de krockar kan det leda till konflikter. Karin Fällman tror att det behövs mer kunskap och en ökad förståelse gentemot varandra för att få till fler samarbeten och stärka hållbarhetsarbetet. Dessutom behöver allmänheten engageras.
– Problemet är att den stora massan inte bryr sig om skogsbruk. Närheten till skogen minskar för varje generation, vilket innebär att kunska-pen om skogen och intresset för den minskar. Vi jobbar målmedvetet med att nå ut och få folk att förstå att både skogen och dess produkter är livsnödvändiga för vår framtid. Bland annat är vi med och finansierar Skogen i Skolan, ett projekt med målet att öka kunskapen och intresset för skogen bland barn och unga.
Förutom att sprida kunskap och engagera allmänheten jobbar Skogssällskapet med olika certifieringssystem för att öka hållbarheten i skogen. Syftet är att hitta den bästa kombina-tionen mellan lönsamhet och god miljö- och naturvård, samtidigt som man tar hänsyn till de människor som arbetar och rör sig i skogen.
– Vi är en paraplyorganisation för FSC och PEFC. Att certifiera sin skog är att ta ansvar för skogsbrukets framtid genom att visa hänsyn till skogens alla värden. Exempel på det kan vara att nyckelbiotoper sparas, att hänsyn till kultur-minnen tas och att skogen sköts så att den på sikt får mer av naturskogens kvaliteter.
Jämställd skogsbransch avgörande Målet för Skogssällskapet är att öka certifie-ringsgraden, för att på så sätt öka hållbarheten i skogen. Dessutom jobbar man aktivt med att förhålla sig till FN:s resolution Agenda 2030, som syftar till att nå målen för hållbar utveckling.
– De globala hållbarhetsmålen är väldigt bra, heltäckande mål som verkligen tar avstamp i det här med människor, miljö och ekonomi. Det blir ett sätt att visa för oss själva och vår
Karin Fällman
GÖR Hållbarhetschef på Skogs-sällskapet.HJÄRTEFRÅGA PÅ JOBBET Att balansera mellan skogens alla värden.TYCKER BÄST OM ATT GÖRA I SKOGEN Ströva runt i skogen med en svampkorg på armen.
omvärld hur vi jobbar med de här sakerna, och att sätta upp nya mål längs vägen. Vi kanske inte kan lösa världshungern, men vi kan dra vårt strå till stacken inom det område som rör skogen och de som jobbar i den.
Ett av Agenda 2030-målen handlar om jäm-ställdhet. Skogsbranschen är i dag starkt mansdominerad och bara drygt 15 procent av de som arbetar i skogen är kvinnor.
– Här har vi i skogsbranschen ett stort jobb att göra, det blev uppenbart efter metoo-upp-ropet #slutavverkat. Men det blev också startskottet till förändring. Uppropet har bland annat bidragit till ett regeringsuppdrag om att takten i jämställdhetsarbetet måste öka och det har bildats nätverk för kvinnor inom skogs-branschen. Det går framåt, men det måste göras mer, säger Karin Fällman och fortsätter:
– Skogssällskapet verkar aktivt för en inklu-derande och jämställd skogsbransch, både för självklarheten att kvinnor ska kunna känna sig trygga och ha samma karriärmöjligheter som män, men också för att få folk – oavsett kön – att vilja jobba i skogen. Jag skulle säga att jämställdhet är avgörande för en livskraftig och hållbar skogsbransch.Text: Therese Johansson
”Jämställdhet är avgörande för en livskraftig och hållbar skogsbransch.”
Bilagor
Innehåll:
Bilaga 1: Så definierar vi hållbarhet
Bilaga 2. Projekt som beviljades medel i utlysningen 2018/2019
Bilaga 3. GRI-index
Bilago
r 2
6
”Hållbar utveckling är utveckling som tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov.”
Brundtlandrapporten, 1987
Hållbarhetstanken vilar på ekologisk, social och ekonomisk grund. För Skogssäll skapet innebär detta:
Ett aktivt och ansvarsfullt brukande av skog, mark och vatten på ett lönsamt sätt.
En verksamhet som syftar till att skapa en mångfald, jämställdhet och konkurrenskraft.
Rekrytering av personal med rätt kompetens och förmåga att behålla dessa.
Bibehållen eller ökad klimatnytta av våra och våra kunders skogar.
Ständigt arbete med innovation och förbätt-ring baserad på forskning och erfarenhet.
Att aktivt sprida kunskap, bland annat i syfte att driva utvecklingen mot en ständigt ökande hållbarhet.
Våra verktyg för ett effektivt hållbarhetsarbeteFör att upprätthålla ett effektivt hållbarhetsar-bete använder vi, förutom policys och instruk-tioner, ett antal olika verktyg:
Genom vår certifiering enligt ISO 14001 upp-rätthåller vi ett miljöledningssystem som lig-ger till grund för ett stringent miljölednings-arbete baserat på ständiga förbättringar.
Skogssällskapet upprätthåller skogsbruks- och spårbarhetscertifiering enligt FSC och PEFC. Alla kunder är välkomna att ansluta sig till vårt gruppcertifikat och därigenom arbeta för ett ansvarsfullt skogsbruk. Grup-pen bestod vid utgången av räkenskapsåret av 121 kunder (131) motsvarande 124 400
Bilaga 1: Så definierar vi hållbarhet
(145 200) ha anslutna till FSC varav 103 (105) kunder motsvarande 102 300 (113 300) ha även anslutna till PEFC. Förra räkenskaps-årets siffror anges inom parentes.
Kopplat till våra certifieringar och andra identifierade behov genomförs interna och externa revisioner och olika former av riktade uppföljningar. Våra revisionsrappporter hittar du här: www.skogssallskapet.se/om-oss/ kvalitetsarbete/certifiering/revisioner
En viktig del av hållbarhetsarbetet är utbild-ning av personal och entreprenörer. Under året har utbildningar och webbseminarier genomförts bl.a. inom ämnena granbark-borre, rotröta och förnyelseutbildning i ”Natur och kulturhänsyn vid avverkning”.
Ett värderingsstyrt arbetssätt ska hjälpa ledare och medarbetare att fatta rätt beslut i alla situationer även där man inte kan få ett direkt stöd i ovanstående verktyg. Våra poli-cys hittar du på: www.skogssallskapet.se/ om-oss/kvalitetsarbete
Skogssällskapet gör skogen rikare genom vårt verktyg för effektivt hållbarhetsarbete.
Foto: Niclas Moberg
Bilago
r 2
7
PROJEKTTITEL ÄMNESKATEGORI BELOPPMOTTAGANDE ORGANISATION
Kompletterande urval av vitala askar Skogsförädling 216 240 Skogforsk
Miljöpåverkan av markberedning – vad vet vi idag och vad saknas? Mark och vatten 535 826 Skogforsk
Decadal effects of cost-neutral ecological restoration on biodiversity: a large-scale long-term experiment revisited
Natur- och kulturvård 1 638 019 SLU
Plantval Optimal. Bättre klimatanpassning av plantmaterial – från det globala till det lokala Planering 448 187 Skogforsk
Vägen in i skogen Övriga ämnen 1 051 200 Skogforsk
Inventering av skogsbestånd med en kombina-tion av mobila och flygburna sensorer Teknik 1 427 895 SLU
Betesmönster hos klövdjur i flerartssystem Skador på skog 640 000 SLU
Naturvårdsbränningar – hur når man bäst målen? Natur- och kulturvård 1 367 193 SLU
Risk of bark beetle damage in relation to forest management practice Skador på skog 1 990 011 SLU
Nya skogskartor med trädslagsinformation från tidsserier av satellitdata Teknik 1 311 505 SLU
Genetisk variation och förbättringspotential hos inhemsk ek Skogsförädling 650 000 Skogforsk
Reducing forestry related greenhouse gas emissions from stream ecosystems by smarter riparian buffer zones
Klimatanpassat och håll-bart skogsbruk 1 996 902 SLU
Fladdermössen i landskapet Kommunikation och kunskapsspridning 216 000 SLU
Nyckelbiotopernas roll och nytta Kommunikation och kunskapsspridning 597 024 SLU
Enskilda personer eller massrörelse – vad låg bakom det stora paradigmskiftet om naturhänsyn?
Skogshistoria 243 000 SLU
Kommunikationsplattformen Skogen i Skolan och SkogsSverige/Skogen i skolan nationellt
Kommunikation och kunskapsspridning 150 000 Föreningen Skogen
Skogen i Skolans regionala verksamhet Kommunikation och kunskapsspridning 150 000 Skogen i skolan
Summa 13 876 936
Bilaga 2. Projekt som beviljades medel i utlysningen 2018/2019
Bilago
r 2
8
GRIINDEX BESKRIVNING SIDHÄNVISNING KOMMENTAR
102-1 Organisationens namn HR 2, ÅR
102-2 Aktiviteter, produkter och tjänster HR 5-11
102-3 Huvudkontorets lokalisering HR 30, ÅR Göteborg
102-4 Lokalisering av verksamhetens aktiviteter HR 5
102-5 Ägarstruktur och bolagsform HR 5
102-6 Marknader som organisationen är verksam på HR 5
102-7 Organisationens storlek HR 22-23
102-8 Information om anställda HR 22-23
102-9 Värdekedja HR 14
102-10 Viktiga förändringar i organisation och värdekedja HR 29 Inga genomförda
102-11 Försiktighetsprincipen HR 13, 15, 27
102-12 Externa initiativ HR 7-9, 14, 28
102-13 Medlemskap i organisationer HR 12
102-14 Uttalande från VD HR 4
102-15 Påverkan, risker och möjligheter HR 15-20
102-16 Värderingar HR 6, 27
102-18 Styrning av organisationen ÅR
102-40 Intressentgrupper HR 12
102-41 Anställda med kollektivavtal HR 23
102-42 Identifiering och urval av intressenter HR 12
102-43 Genomförande av intressentdialog HR 12
102-44 Väsentliga aspekter HR 12, 16-20
102-45 Enheter ingående i årsredovisningen ÅR
102-46 Redovisningens innehåll och avgränsning HR 3
102-47 Väsentliga frågor HR 12, 16-20
102-48 Förändringar jämfört med tidigare redovisning HR 29 Inga förändringar
102-49 Förändringar i redovisning HR 29 Inga förändringar
102-50 Redovisningsperiod HR 29 2019-01-01 till 2019-12-31
102-51 Datum för senaste redovisning HR 29 2019-03-05
102-52 Redovisningscykel HR 29 Räkenskapsår
Bilaga 3. GRIindex
Bilago
r 2
9
102-53 Kontaktuppgifter för frågor angående redovisning HR 2
102-54 Uttalande om redovisning i enlighet med GRI HR 2 I enlighet med GRI Stan-dards, Core Options
102-55 GRI-Index HR 29-30
102-56 Extern granskning HR 30 Endast extern granskning av att redovisningen finns
201-1 Ekonomiskt värde skapat och utdelat HR 9, 14, 28, ÅR
201-2 Möjligheter och risker orsakade av klimatföränd-ringar HR 15
205-1 Delar av verksamheten som bedömts med avseen-de på korruptionsrisk HR 21
304-2 Betydande påverkan av vår verksamhet på bio-diversiteten HR 16-20
304-3 Skyddade eller restaurerade habitat HR 16
305-1 Utsläpp av växthusgaser HR 18
307-1 Efterlevnad av lagar och andra krav HR 20
308-2 Negativ miljöpåverkan i försörjningskedjan HR 16-20
401-1 Personalomsättning och nyanställningar HR 22-23
401-3 Föräldraledighet HR 22
403-2 Arbetsskador och arbetsrelaterade sjukdomar HR 23
404-1 Genomsnittligt antal utbildningstimmar per anställd HR 23
404-3 Antal anställda som får utvecklingssamtal HR 30 Samtliga
405-1 Jämställdhet i styrelse och personalkår HR 23
405-2 Jämställdhet avseende lön och andra ersättningar HR 23
406-1 Diskrimineringsfall och korrigerande åtgärder HR 30 Inga rapporterade
418-1 Antal klagomål kopplade till brott mot kunders inte-gritet (läckor, stölder eller förluster av kunddata) HR 30 Inga rapporterade
419-1 Brott mot lagar och regler avseende sociala eller ekonomiska faktorer HR 30 Inga rapporterade
Forts bilaga 3. GRIindex
GRIINDEX BESKRIVNING SIDHÄNVISNING KOMMENTAR
Bilago
r 3
0
Stiftelsen Skogssällskapet Box 11374, 404 28 Göteborg
Tel 077122 00 44 www.skogssallskapet.se
