Gymnasiet Grankulla samskolas årsbok 2011-2012

årsb

ok 11

12

GYMNASIET GRANKULLA

SAMSKOLA

GYMNASIET GRANKULLA SAM

SKOLA

årsbok 1112

Gymnasiet Grankulla samskolaGymnasiet Grankulla samskolaårsbok 1112

SAMMANSTÄLLNINGMonica Granholm

GRAFISK FORMMaoDesign

TRYCKNord Print, Helsingfors

UPPLAGA425 exemplar

PÄRMBILDAnnika Westerlund

3

årsbok 1112Gymnasiet Grankulla samskolaGymnasiet Grankulla samskola

årsbok 1112

Gymnasiet Grankulla samskola

44

annexet och stod färdig 1962, arkitekt Claus Tandefelt. Storbygget, den del där gymnasiet nu huvudsakligen håller till, omfattande biblioteket, fest-/gymnastiksalen, matsalen samt sju större och tre mindre klassrum stod färdigt 1972. Då rektor Widenius avgick hade Grankulla samskola sammanlagt 708 elever.

Holger Ahlskog, rektor 1974–1977E-delen där högstadiet huvudsakligen verkar i dag invigdes hösten 1977, arkitekt Lars Rejström. Då rektor Ahlskog avgick uppgick elev-antalet till 815, det högsta i Grankulla samskolas historia. I september 1976 undertecknades ett avtal mellan Stiftelsen Grankulla samskola och Grankulla stad varigenom Grankulla sam-skola med dess tillgångar och skulder övertogs av staden. Stipendie-fonderna och andra fonder förblev i stiftelsens ägo. Höstterminen 1977 inleddes verksamheten i två separata, kom-munala skolor, Hagelstamska högstadiet (numera Hagelstamska skolan) och Gymnasiet Grankulla samskola. G-delen omfattande bl.a. högstadiets och gymnasiets fysik- och kemisalar samt gym-nasiets rum för undervisningen i engelska togs i bruk i början av läsåret 1983–1984. Arkitekt Lars Rejström.

GYMNASIET GRANKULLA SAMSKOLA

Krister Krokfors, rektor 1977–2001Gymnasiet övergick till periodläsning och kursformad undervis-ning. Paviljongen revs i början av år 2001 för att ge rum för en ny fest-/gymnastiksal, musiksal, konstsal samt undervisningsutrym-men för språk, Nya Paviljongen.

Lars Kajander, rektor 2001–2009Nya Paviljongen invigdes. Fyra nya studieprogram infördes vid GGs.

Niklas Wahlström, rektor 2009–

GRANKULLA SAMSKOLA

Som Grankulla samskolas födelsedag betraktas den 16 september 1907 då den första föreståndarinnan Ester Poppius inskrev de 11 första eleverna i skolan.

Magnus Hagelstam, föreståndare 1909–1947

Siri Laurent, föreståndarinna 1917–1947. Först 1951 började man officiellt använda titlarna rektor och prorek-tor också vid privatläroverk. Den första skolbyggnaden stod klar i augusti 1909, arkitekt W. Aspelin. Skolan fick sin första tillbyggnad 1912, arkitekt Alarik Ta-vaststjerna. Elevhemmet Granhult, uppkallat efter föreståndarinnan Leni Hult, med plats för 24 elever stod klart inför läsåret 1911–1912. Elevhemmet Berga, uppkallat efter dess föreståndare William Ber-gendahl, öppnades för de äldre gossarna i skolan år 1914. Grankulla samskolas fortsättningsklasser för flickor, ”Klostret”, inledde sin verksamhet år 1914 (verksamheten upphörde 1943). De första fyra studenterna dimitterades våren 1916 (Tönne v. Christierson, Ragnar Feiring, Martin Fransman och Axel Gadolin). År 1919 upplät samhällsfullmäktige i Grankulla fyra rum i den Odenwallska villan åt skolan. Läsåret 1927–1928 uppläts hela villan åt skolan. År 1944 sålde köpingen hela fastigheten jämte kringlig-gande jordområde till Stiftelsen Grankulla samskola.

Olav Panelius, rektor 1947–1951Sommaren 1948 tillbyggdes ”Odenwall” med en övre våning och festsalen och övre hallen i det gamla skolhuset förstorades. Elevernas självstyrelse förverkligades under denna period.

Tor Widenius, rektor 1951–1974Tillbyggnaderna annexet och paviljongen stod färdiga 1958 respekti-ve 1959, arkitekt Claus Tandefelt. Flygeln som inrymde bl.a. biolo-gisal, tre klassrum och ett lärarrum byggdes som en fortsättning på

HISTORIA


4

Gymnasiet Grankulla samskola årsbok 1112

5

Med människan i fokus

LÄSÅRET 2011 – 2012

Niklas Wahlström rektor


En tillbakablick på läsåret som gått gör mig alltid lika överraskad över hur mycket som hunnit hända i vår skola under förloppet av bara nio och en halv månad. Att i en läsår-söversikt uppmärksamma varje evenemang och nämnvärd händelse skulle kräva mycket

spaltutrymme. Utan att jämföra dem i betydelse mot var-andra har jag därför valt att plocka ut bara vissa utan att förringa dem som förblir onämnda. Utmärkande för vår skola är en starkt internationell prägel. Den har i år hållits vid liv med deltagande i MEP-sammankomster i Skopje, Gdansk, Ljutomer och Köpen-hamn. Grupper av studerande har också under läsåret besökt Paris, förintelseläger i Polen och partikelaccelerator-laboratoriet CERN i närheten av Genève. Som en svarvisit till våra språkstuderandes besök i Sabadell fick vi ta emot spanska gäster som livade upp vår skoldag under fyra dagar i mars. Taita Hills i sydöstra Kenya utgör det mest avlägsna och varma ställe våra studerande har besökt detta läsår. Det samarbetsprojekt som började med Kauniaisten lukio för två år sedan fick en uppföljare i år. Klimatpåverkan var denna gång temat för fältundersökningarna som utfördes tillsammans med elever i vår vänskola Canon Kituri High School i Weruga. Globalt ansvar och social kompetens har varit läsårets tyngdpunktsområden. Det första har förverkligats bl.a. genom ett samarbete med UNICEF i form av morgonsam-lingar, workshops, en dagsverksinsamling och en insamling för ett vattenprojekt. Genom insamlingar har också medel gått ut till hjälpbehövande via Hoppets stjärna och Röda korset. Basgruppernas presentationer av teman med anknyt-ning till globalt ansvar har för övriga elever och lärare varit uppskattade inslag i skolans vardag. Många elever har med lite pirr i magen ställt sig upp inför en stor publik och svarat

för de överlägset bästa morgonsamlingarna. Social kompe-tens har som tyngdpunktsområde uppmärksammats bl.a. genom ett besök av föreläsarna Thomas Lundin och Helena Lieuwendahl. Till andra gästföreläsare som besökt vår skola hör förra fotbollsproffset vid MC Milan Martin Bengtsson. I sin föreläsning, riktad enbart till skolans pojkar, behandlade han mansroller. För enbart flickor bjöd skolan på föreläsning av Heidi Salonen med rubriken ”Snällhet som begränsar”. Det här läsåret har på skolidrottens område igen en gång inneburit ett otal medaljer. Bland annat vann pojkarna ett uppskattat silver i korgboll, och både skolans pojk- och flickhandbollslag tog hem segrarna i SFSI:s skolhandbolls-turnering. Segerrakan kröns av guld i fotboll för andra året i rad. De programvisa eftermiddagarna har redan blivit något av en tradition i vår skola. Den första ordnades i november och uppskattades stort av våra studerande. 15 gästföreläsare hade bjudits in till vår skola för att berätta om sitt yrke och studierna som ledde till det. Den positiva feedback på bred front som våra programansvariga lärare fått för dagen resul-terar säkert i liknande evenemang också under kommande läsår, kanske så, att den också utvecklas till en alumnträff där skolans före detta elever besöker sin gamla skola.

FÖR MIG HAR DET varit ett nöje att följa med en aktiv elevkårs-styrelses arbete. Intresset för att ställa upp i elevkårsvalet och att medverka i arbetet för våra studerandes trivsel och intressen har varit stort och resulterat i uppskattade eve-nemang så som uppmärksammandet av Alla hjärtans dag. Speciellt har det för mig varit ett nöje att följa med styrelsens iståndsättande av ett eget elevkårsrum. Det har långt varit fråga om ett projekt som helt legat i händerna på medlem-marna i elevkårsstyrelsen med hjälp av frivilliga kamrater. Elevkårsstyrelsen har också gjort ett utmärkt arbete med

att genom förslag som lagts fram för lärarkåren jobba för smidigare system och trivsel bland eleverna. I lärarkåren har pedagogiska frågor diskuterats flitigt under läsåret. Många har deltagit i fortbildning kring använ-dandet av informations- och kommunikationsteknik i un-dervisningen. Som ett led i en strävan att aktivt utvecklas på det pedagogiska området inleder GGs nästa läsår ett försök med så kallade lärverkstäder som grund för aktivitets- och problembaserad inlärning. GGs ordnar också i samarbete med Mattlidens, Kyrkslätt och Helsinge gymnasier några virtuella kurser med samtidig undervisning med hjälp av den videoteknik som införskaffats under läsåret.

DEBATTEN KRING DET finlandssvenska gymnasienätet och kring sammanslagningar av gymnasier i huvudstadsregionen har förorsakat reflektioner kring vilken som borde vara vår egen skolas profil och uppgift. Frågorna har under läsåret mognat till ett svar om vilken roll vi vill uppfylla. GGs vill vara en framstående skola på det pedagogiska området, en skola med god samhörighet bland alla oss som arbetar här, studerande och lärare, och en skola med en tydlig värde-grund som alla omfattar. Mottot ”Med människan i fokus” skall hos oss vara mera än bara fyra ord. Det skall inbegripa respekt och intresse för den enskilda individen och hennes bästa, ansvar för varandra och en alla välkomnande och trygg skolmiljö. Jag vill till sist rikta mitt varma tack till Utbildningssty-relsen, Sparbanksstiftelsen, Svenska Kulturfonden, Svenska folkskolans vänner och Stiftelsen Grankulla samskola, som hjälpt oss att förverkliga all den verksamhet vi arrangerat med målet att kunna erbjuda våra studerande en intressant och givande skolgång.


6


6

w

Gymnasiet Grankulla samskolaGymnasiet Grankulla samskola

Augusti 201116.8 Läsåret inleds18.8 Introduktionsdag i Högsand för nya studerande23.8 Lärarmöte med elevrepresentanter24.8 Rektorstimme för abiturienter

September5–10.9 Lapplandskurs 7.9 Rektorstimme för abiturienter8.9 Skolfotografering12.9 Höstens studentskrivningar inleds

kalenderHänd

else December

2.12 Teaterföreställning: Julevangelium4–9.12 Studieresa till Paris5.12 Självständighetsfest och studentdimission6–9.12 Studieresa till CERN7.12 Rektorstimme för abiturienter13.12 Lucia22.12 Julkyrka och julfest


6

Oktober7.10 Dagsverke 11–15.10 Språkprogrammets projektträff i Sabadell, Spanien11.10 Gästföreläsning för pojkarna: Martin Bengtsson17.10 Produktionsbolaget Dreambroker spelar in skolans nya informationsfilm13–14.10 Höstlov23–27.10 MEP Baltic Sea Region i Gdansk, Polen24.10 FN-samling27.10 Informationskväll för 11:ornas föräldrar30.10–6.11 MEP International i Skopje, Makedonien

November3.11 Högskoledag för abiturienterna10.11 Programvis temaeftermiddag14–15.11 Mänskliga rättighetsdagarna, Stockholm16.11 Rektorstimme för abiturienter24.11 Informationskväll för 09:ornas föräldrar

årsbok 0910

7

Gymnasiet Grankulla samskolaGymnasiet Grankulla samskola årsbok 1112

w

årsbok 0910årsbok 0910Gymnasiet Grankulla samskolaGymnasiet Grankulla samskola

LÄSÅRET 2011 – 2012

årsbok 0910

Januari 20122–12.1 Studieresa till Kenya9.1 Vårterminen inleds10.1 Lärarmöte med elev- representanter18.1 Gymnasieinformation för elever i åk 9 samt föräldrar25.1 Rektorstimme för abiturienter

Februari 9.2 Kursmässa med presentation av nästa års kursutbud 10.2 Vårens studentskrivningar inleds14.2 Elevkårsstyrelsen och tutorerna uppmärksammar Alla hjärtans dag15.2 Teaterföreställning: Inte mer än fullt, tack!16.2 Bänkskuddardag17.2 De gamlas dag18–26.2 Sportlov

Maj2.5 Europaparlamentariker Carl Haglund besöker skolan10.5 Programvis temaeftermiddag

Juni1.6 Elevkårsdag2.6 Avslutning och studentdimission


7

Mars9.3 Besök på Åbo Akademi för 10:orna9.3 Gästföreläsning: Thomas Lundin och Helena Liewendahl12–16.3 Språkprogrammets projektträff: besök från Sabadell, Spanien26–31.3 MEP International i Ljutomer, Slovenien27–30.3 MEP Baltic Sea Region i Köpenhamn, Danmark

April 6–9.4 Påsklov13.4 Gästföreläsning för flickorna: Heidi Salonen21.4 Lärarnas planeringsdag för läsåret 2012 – 2013 26.4 Informationskväll för 10:ornas föräldrar27.4–1.5 Studieresa till Polen30.4 Insamling till förmån för Unicef: Törstdagen 30.4 Elevkårens styrelse bjuder på mjöd


8888

årsbok 1011årsbok 1011

88

TUTORVERKSAMHETEN

Under det gångna året har vi som tutorer åstadkommit mycket bra saker. Vi började på våren med utbildning och kommer nu, i samband med skolavslut-

ningen, att ge över vårt ansvar till de kommande tutorerna. Utbildningen på våren 2011 bestod av två hela dagar. Det var sista veckan innan sommarlovet, och vädret var på topp båda dagarna. Vi traskade ner till medborgarinstitutet Petra, för att få njuta av två dagar i en liten grupp. Vi hade tidigare på våren fått fina, nya munkjackor, med texterna ”TUTOR” och vårt eget namn. Den första dagen hade så gott som alla på sitt nya klädesplagg. När vi väl var där, fick vi höra på om hur man leder en grupp. Vi fick lyssna på när ett par tjejer talade om hur man ska agera i olika situationer, när man ska göra si, och när man ska göra så. Föreläsningen var väldigt givande och man lärde sig väldigt mycket på en så kort tid. Hela den första dagen bestod av att vi satt och lyssnade på olika föreläsningar om olika saker. Vi hade några få korta övningar om gruppdynamik, för att få se det från en mer realistisk synvinkel. Andra dagen var mer praktisk. Vi hade en skådespelare på plats, som lovade mycket olika övningar och lekar för hela dagen. Och så blev det. Hela dagen gick ut på att vi lekte olika lekar och övade upp situationer som kan hända i grupp. Denna dag kan nästan rankas som den roligaste dagen på hela läsåret! Vi skrattade

jättemycket och man kunde verkligen märka att vi som grupp också hade utvecklats. På hösten var det sedan dags att åka till Hög-sand med våra nya ettor. Dagen var fantastisk. Vi lekte så gott som hela tiden, både klassvis, men också med hela årskursen. Ettorna verkade stortrivas, vilket också var en stor lättnad för oss tutorer. Efter den utflykten kunde man genast känna att ettorna hade en mycket bättre sam-manhållning. Vi har hela året jobbat hårt emot mobbning. Vi tutorer har nolltolerans för mobbning. Vi har också lärt oss mycket om mobbning. Hur osynligt eller synligt det faktiskt kan vara. Att det kan vara både fysiskt och psykiskt. Vi har lärt oss att se mobbning från en helt annan synvinkel än förut.Under det år som gått, har vi träffats rätt många gånger. Vi har flertals gånger suttit ner med hela gruppen och planerat en kommande dag eller händelse. Vi har många gånger till och med blivit kallade från timmen för att diskutera någonting. Vi har också jobbat tillsammans med elevkåren några gånger.

PERSONLIGEN TYCKER JAG massvis om att vara tutor. Du finns där om det behövs helt enkelt. Det ska bli synd att måsta lämna denna tid som tutor bakom sig, för det har faktiskt varit något speciellt. Vi tutorer har dessutom fått en fin, speciell sammanhållning. Så, ni nya tutorer, ta väl vara på er uppgift och på de nya ettorna!

TEXT LINDA HARTMAN FOTO KRISTOFFER BONDESTAM

Tutorverksamheten

8


9

årsbok 1112

9

”Ettorna verkade stortrivas, vilket också var en stor lättnad för oss tutorer”

årsbok 1112

9


1010

Gymnasiet Grankulla samskolaGymnasiet Grankulla samskolaGymnasiet Grankulla samskolaGymnasiet Grankulla samskola

text Oscar Öhman

10


LAPP LAND


10


11


11

årsbok 1011Gymnasiet Grankulla samskola

11


11


LAPP LAND11

Första veckan i september tillbringade tjugo elever och två lärare i Äkäslompolo tillsammans med lika många elever och lärare från Kauniaisten lukio. Då hölls nämligen den traditionella Lapplandskursen, en gymnastikkurs full av fjällvandring, paddling, tältning och naturupplevelser.

FOTO VICTOR STIGZELIUS


11

LAPPLANDSKURSEN


12


12

Spanienuomi

11–1

5.10

SPR

ÅKPR

OGR

AMM

ETS

PRO

JEKT

TRÄF

F: S

ABAD

ELL,

SPA

NIE

N


13

Förra läsåret inledde en grupp första och andra årets studerande från studieprogrammet Språk och internationella kontakter ett samarbets-projekt med en skola i Sabadell, Spanien. Projektet, som slutfördes i mars, handlade om mat och hälsa i vardagen. Hösten 2011 besökte vi från GGs den spanska skolan och i början av mars kom spanjorerna till Finland på svarsvisit. Spanienuomi


13

TEXT ALEXANDER KURTÉN FOTO LENA REHULA & JENNY PRATSCH

SPRÅK & INTERNATIONELLA KONTAKTER


14 Förutom arbetet med projekten hann eleverna uppleva den span-ska trafikkulturen, vandra i berg, se åsnor, bränna sig i solen och titta på sevärdheter i Barcelona. De spanska eleverna å sin sida fick

se snö, vandra i Noux, grilla korv, åka pulka, skrinna och spela innebandy. SAMARBETET OCH PROJEKTET med spanjorerna och den spanska skolan var väldigt roligt och givande på många olika sätt. Jag talar nog också för andra i gruppen då jag säger att själva projektet vi gjorde i sig, både i Barcelona och här i Grankulla, inte var desto mer spännande. Det bästa och mest givande var nog definitivt att träffa och lära känna alla de nya människorna och den nog väldigt annorlunda spanska kulturen. Spanjorerna är, både i en positiv och nega-tiv bemärkelse, mycket annorlunda än oss torra finländare. Projekten vi gjorde handlade mest om motion och matvanor. Problemet med de här korta projekten var att det var så stora teman, för stora, så man fick inte så mycket

ut av dem. Skulle vi ha haft mera tid skulle det säkert ha varit mer spännande, men då vi hade bara tre ynkliga dagar att komma fram till om vi finländare respektive span-jorer motionerar tillräckligt, om vi är feta, eller om vi är hälsosamma kändes det all-deles för kort. Till våra uppgifter hörde att intervjua tio människor angående ett visst tema, t.ex. just mat- eller motionsvanor, och utifrån resultaten anta ett medeltal som skulle representera hela landets befolkning. Som man kan räkna ut, är ju denna statistik inte riktigt något att lita på överhuvudtaget. Roligt var det ju nog att gå omkring och intervjua folk, inte säger jag det, men det kändes på något sätt lite onödigt menings-löst. Detta var tror jag det enda lilla minuset i det här äventyret.

SUMMA SUMMARUM, ett roligt projekt men också ett extra plus åt att det råkade vara spanjorer vi fick samarbeta med, de är nämligen så öppna och lätta att komma igång med och lära känna. Jag tror alla som var med i projektet kan hålla med om att det blev lyckat!

Spanienuomi


14

SPRÅK & INTERNATIONELLA KONTAKTER


15

12–1

6.3

SPR

ÅKPR

OGR

AMM

ETS

PRO

JEKT

TRÄF

F: B

ESÖ

K FR

ÅN S

ABAD

ELL,

SPA

NIE

N

Spanienuomi


15


16

I NYA PAVILJONGEN fick vi lyssna på tv-redaktören Jan Andersson.

Han fick vår uppmärksamhet genast och föreläsningen kändes faktiskt mera som en diskussion. Andersson berättade att han jobbat nu i 15 år som tv- re-daktör och att han trivs med sitt jobb. Förut var han histo-rialärare i GGS vilket han tycker var en givande upplevelse

som gav honom ”skinn på näsan”. Han poängterade att som tv-redaktör är det just det man behöver, eftersom

man får en hel del positiv men också negativ feedback. Man måste dessutom vara modig, för det krävs att

kunna ringa vem som helst för att få information.Andersson säger att det inte finns någon direkt utbildning men att man lär sig genom jobbet. Nytta kan man ha av en medianom utbildning.

SVÅRAST I SITT YRKE tycker han är att få po-litiska och ekonomiska diskussioner att verka intressanta. Dessutom är direkta sändningar utmanande eftersom det krävs av programledaren att kunna hålla ordning i debatter och se till att alla får muntur.

EKONOMI OCH SAMHÄLLE

Politisk TV-redaktör

Personal trainerATT VARA PERSONAL TRAINER är ett roligt jobb tycker Hanna Hallikainen, som trivs med det hon gör. Hon berättar att det är ett mångsidigt yrke, med varierande kunder och da-gar. Kundernas ålder är allt från 17 år till 67 år. Personal training går ut på att det är en kund och en tränare som samarbetar. Kunden har ofta ett visst mål, och vill ha en personlig tränare som hjälp. Då gör tränaren ett per-sonligt program till kunden, helt utgående från kundens egna behov. Hallikainen berättar att hon därtill ofta gör en kostdagbok för kunden. Hallikainen själv jobbar på ett gym och har också ett eget företag. Hon berättar att det ofta är personer via kontakter eller vänner som vill ha hjälp av henne. Hon berättar också ivrigt hur man skall gå till väga för att bli personal trainer. Du kan studera på folkhälsan i Vörå. Kanske i framtiden också på Solvalla idrottsinstitut. På finska kan du studera på FAF eller FISAF. Man behöver inte alltid studera till personal trainer utan kan också på sidan om gå en personlig tränarutbildning. Lönen för en personlig tränare varierar, beroende på hur många kunder man har. En träff kostar allt mellan 30 och 100 €, beroende på hur mycket tid och förberedande jobb det går åt, eller så kan man skilt bestämma med kunden att t.ex. 10 gångers personlig träning kostar en viss summa.

HALLIKAINEN BERÄTTAR ATT hon extraknäcker med att dra jumpa-timmar, det är roligt och lätt. Det bästa med hennes yrke är att märka hur kunden utvecklas genom träningen. Hon har just nu sju kunder som hon jobbar med. Hon har haft t.ex. Martina Aitolehto som kund.

IDROTT OCH HÄLSA

programvis eftermiddagUnder läsåret har vi haft två temaeftermiddagar, en på hösten och en på våren. Under dessa har skolans fyra program gjorts

synliga. Höstens eftermiddag arrangerades i november och bestod av att femton inbjudna gäster presenterade sina

yrken. Vi passade på att intervjua några av gästerna.



17


FÖR DEM MED INTRESSE FÖR språk var det möjligt att bland annat ta del av en föreläsning om översättar- och tolkyrket. Det var yrkeskvin-nan Anne-Marie Lindberg som hade vänligheten att besöka vår skola. Hon har främst jobbat för Nordiska samfundet och översätter mellan nordiska språk, finska, engelska och tyska. Under föreläsningen fick vi höra om både för- och nackdelarna med översättaryrket. Lindberg hävdar att lönen för en tolk inte är dålig, men att man nog måste offra en hel del inom branschen. Man är sällan hemma, arbetet är stressigt och man måste hela tiden studera vidare. Det uppstår ständigt nya ord som man bör lära sig och man kan aldrig säga att man är färdig och kan allt. Hon menar även att det ofta är svårt för folk att komma ihåg att även tolkar och översättare är människor och att man inte alltid kan översätta ordagrant.

PUBLIKEN FICK OCKSÅ ställa frågor till Lindberg och problematiken med olik-heterna mellan språk togs upp. Det var väldigt trevligt att få lyssna på Lindberg och höra hennes svar. I gymnasiet får man ibland känslan av att hela skolgången bara kretsar kring studentskrivningarna, men i alla fall denna eftermiddag handlade om vår framtid ute på arbetsmarknaden.

EN AV NATURVETARNAS gäster var Nira Biaudet. Hon är 27 år och utbildad diplomingenjör från Tekniska högskolan. Nu arbetar hon som försäljningschef på det nordiska IT-konsult-

företaget HiQ, som gör mobilapplikationer och utför andra IT-tjänster. Företaget har exempelvis gjort Lottos nätsidor.

Nira jobbar med ett försäljningsteam på tio personer samt med de tekniska specialisterna på HiQ.

Kunderna är mest stora och medelstora före-tag. Hennes uppgifter är att skaffa kunder och att sälja nya projekt åt gamla kunder. Hon säger att det också är viktigt att veta hur konkurrenterna jobbar.

FÖR ATT NÅ DEN RÄTTA kunden kan hon kartlägga företag, ringa upp deras IT-ansvariga eller få kontakt via samar-betspartners eller via olika evenemang. Fördelarna med jobbet tycket Nira är att det är utmanande och mångsidigt. Hon har flexibel arbetstid och, som hon säger, toppenkolleger. Eftersom det är en växande bransch finns det också gott om utvecklingsmöj-ligheter. Som nackdelar nämner hon pressen på att nå mål, att hon ofta stöter på motgångar (1/5 av kontak-terna lyckas) och att hon alltid har jobbet med sig.

TEXT

FAN

NY

VON

TRO

IL, J

OH

ANN

A H

ILLI

, MAR

KUS

ASPE

LIN

, KAR

L FR

ANCK

& O

SCAR

HAG

LUN

D, IR

ENE

KVAR

NST

RÖM

DiplomingenjörMATEMATIK OCH NATURVETENSKAP

ÖversättareSPRÅK OCH INTERNATIONELLA KONTAKTER

TEMAEFTERMIDDAGAR


17


18 Ett av skolans tyngdpunktsområden läsåret 2011 – 2012 är Globalt ansvar. Vi samarbetar bland annat med Unicef. I samband med detta har varje basgrupp arbetat med teman som har presenterats under morgonsamlingarna.

Först ut var 10B med rubriken Mat och klimat, därefter var det 10C i turen med Barnens rättigheter. Övriga rubriker som har behandlats under året har bland annat varit Djurens rättigheter, Barnsoldater, Aids och Östersjön.

Globalt ansvar

HUR VI MÄNNISKOR påverkar klimatet kan mätas på olika sätt:• via det ekologiska fotavtrycket, som

anges i hektar och som anger hur stor areal förnyelsebara resurser som går åt för att producera det vi förbrukar samt ta hand om det avfall vi ger upphov till

• via koldioxidekvivalenten CO2e som anger hur mycket växthusgaser som släpps ut, omräknat till den påverkan de skulle ha om all gas bestod av CO2.

MEDELVÄRDET I FINLAND är åtta ton CO2e per person och år, medelvärdet för hela jorden fem ton CO2e per person och år. För en håll-bar utveckling borde värdet vara 0,7 – 1,5 ton per person och år.

EXEMPEL PÅ MATVAROR OCH DERAS INVERKAN PÅ KLIMATETFLASKVATTEN

• 20 000 ton koldioxid år 2004• 34 000 ton koldioxid år 2007• 1 flaska = 125,5 g koldioxid (500 gånger så

mycket energi som då vattnet tas ur kranen)• i Sverige förbrukades 29 liter per person år

2006

APELSINJUICE

• 80 % tillverkas i Brasilien• odlingen och transporten ger höga utsläpp

av växthusgaser • innehåller lika mycket C-vitamin som inhem-

ska vinbär

TOMATER

• inhemska tomaters klimatpåverkan är liten mellan april och oktober pga att vi delvis an-vänder förnyelsebar energi till uppvärmning

• på vintern rekommenderar t.ex. Natur och Miljö rotfrukter i stället

• holländska tomater odlas i växthus som värms med fossila bränslen vilket gör deras klimatinverkan stor

• spanska tomater odlas på friland men flygs hit

FINNS DET TIPS PÅ VAD MAN BÖR ÄTA MED TANKE PÅ KLIMATET?• Äta närproducerad mat • Äta säsongsprodukter • Mindre kött • Använda alla delar av djuret • Mindre ris • Fisk: kontrollera att du väljer rätt art

(många arter är hotade)

Mat och klimat

TYNGDPUNKTSOMRÅDE



19

årsbok 1011

DET ÄR INGEN NYHET att vi människor alla har vissa skyldigheter här på jorden, men det som vi också skall komma ihåg är att vi har rättigheter. Alla har rättigheter, trots att vissa av dessa rättigheter inte alltid tycks kommas ihåg. Detta läsår lärde vi elever oss om barn-konventionen. Barnkonventionen är ett avtal gjort av FN som behandlar barnens rättigheter. Hela 193 länder har skrivit på detta avtal och skall sedan efterfölja det. Det viktigaste i avta-let är att alla barn skall ha samma rättigheter, man skall alltid beakta barnets bästa vid alla beslut, alla barn har rätt till liv och utveckling och så skall alla barn även ha rätt att uttrycka sig och att få sin mening respekterad. Diskriminering är även en väldigt viktig sak som FN motarbetar i avtalet. Det att barnen har egna rättigheter är väldigt viktigt. De kanske är så unga att de inte förstår precis vad deras rättigheter betyder för dem men det gör dem inte mindre viktiga. Alla skall ha rätt till ett bra liv och till att få en bra utveckling oberoende av kön, ras eller var man bor. Några elever gjorde en liten undersökning på vad barn här i Finland egentligen visste om sina rättigheter. Barnen som intervjuades var i åldern 6-11 år. På den första frågan ”Vad har man för rättigheter som barn?” svarade nästan alla mat, skola eller dricka. Några andra rättigheter som även nämndes var att ha

KÖTT

• enligt FN:s rapport 2006 står kött- produktionen för 18 procent av växt-husgasutsläppen

• veganmat halverar matens klimat-påverkan

• kossorna kastreras i Brasilien och då växer de långsammare och ger mera utsläpp

• 1 kg nötkött: 15 – 20 kg CO2e i Norden, ca 20 kg CO2e i Brasilien (direkt produk-tion)

• indirekt påverkan av det brasilianska köttet: långa transporter, mycket CO2 frigörs då regnskog eller savann om-vandlas till betesmark

rätt till att cykla, få veckopeng, tandborste och att inte bli tvingad till något dumt. De instämde alla i att de inte tror att alla har dessa rättigheter och att det är fattiga människor som hör till denna grupp.

ANSVARET FÖR BARNEN hör till oss äldre. Det är vi som påverkar deras utveckling och därför hör det till oss att se till att de får det liv de förtjänar. Som det så ofta sägs – barnen är vår framtid.

Barnens rättigheter

GLOBALT ANSVAR


BILD

MIA

PAL

MG

REN

MRDAGARNA

MR-dagarna, d.v.s. Mänsk-liga Rättighetsdagarna, är Nordens största mötesplats för forskare, representanter för olika myndigheter, politi-ker och ideellt engagerade som arbetar med eller som vill lära sig mer om mänskliga rät-tigheter. Syftet med dagarna är att öka kunskapen om de mänskliga rättigheterna och att lyfta dem högre upp på den politiska dagordningen.

FÖR DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA


20

MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER

Antalet slavar i världen uppskattas vara mellan 12 till 28 miljoner

Det finns inga siffror på hur mycket slavhandeln förtjänar per år

Det uppskattas vara 700 000 – 2 000 000 kvinnor och barn per år som förslavas

Av dem beräknas 45 000 – 50 000 fara till USA per år

Av dem kommer ca 30 000 från Sydostasien per år, 10 000 från Sydamerika

Slaveri gäller allt från sexhandel och barnsoldater till tvångsarbete

I Finland finns slaveri främst i form av tvångsarbete

75 – 80 % av människohandeln handlar om sex

Statistiken över människohandeln säger att slavhandeln är märkt med brutalitet och våld

30 000 människor dör varje år som följd av missbruk, sjukdom, tortyr och våld

Närmare 80 % av de förslavade är under 24 år gamla

Vissa är t.o.m så unga som sex år!

De vanligaste ursprungsländerna för människohandel är• Ryssland• Kina• Albanien • Bulgarien • Litauen • Rumänien • Ukraina• Thailand • Vitryssland • Republiken Moldavien• Nigeria

STATISTIKEN SAMMANSTÄLLD AV BASGRUPP 10D INOM RAMEN FÖR TEMAT GLOBALT ANSVAR

Måndagen den fjortonde november landade vi i Bromma. Gruppen bestod av 13 elever och två lärare från GGs. Vi var från två olika kurser, från samhällslärakursen I-land u-land / Vi-land de-land var deltagandet

frivilligt medan för dem som deltog i kursen som handlar om mänskliga rättigheter var deltagandet obligatoriskt. Vi var framme i Bromma klockan 8.45 och vi fortsatte därifrån till kulturhuset med buss. Den första föreläsningen vi deltog började klockan 11. Under dagarna fick vi fritt välja vad vi ville delta i och vara med om. En stor del av oss valde att gå på en fö-reläsning som handlade om prostitution och människohandel. Föreläsningen om prostitution och människohandel visade sig vara den mest intressanta. Föreläsare var Patrik Cederlöf och Jonas Trolle som fungerar som citypoliser i Stockholm. Mellan föreläsningarna fanns det bra med tid att gå runt i butiker och äta på stan. Senare på dagen började den andra föreläsningen som hette Terroristbekämpning utan rättigheter. Föreläsaren hade varit fängslad på fånglägret i Guantanamo, det var en väldigt annorlunda föreläsning. Både pressen och Sveriges Television befann sig en meter ifrån föreläsaren, tolken och intervjuaren. Den intervjuade berättade om hur han hamnat i ett fångläger trots att han var oskyldig.

ÖVERLAG FANNS DET många föreläsningar att välja mellan, det fanns många olika workshops och föreläsningar om olika ämnen både på svenska och engelska. Vårt hotell var centralt beläget på Kungsgatan. Mellan pro-grammen som vi själva fått välja gick vi runt på stan och tiden gick alltför fort. Redan på tisdagen var det dags att åka hem. År 2012 ordnas MR-dagarna i Göteborg. Ifall du har lust att sitta på föreläsningar och vara en del av den varma och öppna gemenskapen kan det vara något för dig.

TEXT FANNY AUTERE FOTO ALEXANDRA ANDERSIN



22


22

MODEL EUROPEAN PARLIAMENT är ett ungdomsparlament där skolor från hela EU deltar. Elever i åldern 15 – 19 år träffas under en vecka i någon europeisk storstad. Ungdomarna deltar i kommittéer som diskuterar ekonomiska, sociala och politiska frågor. Varje kommitté utarbetar en resolution, som presenteras för de övriga deltagarna under parlamentets sista dag. Efter omröstning, där resolutionerna godkänns eller underkänns av parlamentet, sänds de godkända resolutionerna till EU-parlamentet i Bryssel. Veckan är ett givande tillfälle att träffa ungdomar från resten av Europa, att delta i kulturevenemang och att lära känna värdlandet. GGs deltar i två uppsättningar av MEP, dels MEP International som detta år har hållits i Skopje under hösten och i Ljutomer under våren, dels i MEP Baltic Sea Region som detta år har hållits i Gdansk under hösten och i Köpenhamn under våren.

M EPFOTO

RO

NJA

LAN

ND

ÉR (M

AKED

ON

IEN

) & C

ECIL

IA A

LAM

ERI (

DAN

MAR

K)

MEP


22

Gymnasiet Grankulla samskola årsbok 1112Gymnasiet Grankulla samskola

Resolution on the question of the level of

education: how can the EU work together

with the member states in order to raise

and equalize the level of education in each

of them?

The Model European Parliament,

Noting with deep regret the high rate of early school lea-

vers, Taking into consideration the differences between

the school systems, particularly the length of education,

Emphasizing the Bologna Process’s aims to create a

European Higher Education area where academic qua-

lification can be recognized across public and private

schools in the European countries,

Deeply concerned by the fact that not all schools provide

enough hours of classes for the students who have dif-

ficulties in certain subjects and require extra support,

Taking into consideration the fact that some students

are not challenged enough during classes,

Fully alarmed by the high rate of students’ absences,

Observing that many parents are not aware of or not

involved in their children’s school life,

Fully believing that the programs of Lifelong Lear-

ning have a positive effect on the quality of European

education,

Noting further that education is also the key to economic

growth as well as personal fulfillment,

Having examined the fact that not all schools in Europe

have the appropriate conditions for studying which dis-

courages the students, and increases their health risks,

Requests the opportunity of a proper education to be

given to every child no matter the social background

or the financial situation of a child’s parents;

Encourages the teachers to continue their professional

development and cooperation with other teachers to

improve their teaching skills and be up to date in their

subject;

Requests, regardless of the schooling program, to have

a European or national exam for evaluation in public,

private and home schooling;

Strongly affirms that all member states accept some

system of international assessment based on Pisa or

Bologna process;

endorses such programs by promoting them further

for use in the EU countries;

calls upon each country to urge all schools to partake

in either one;

declares accordingly that the scores will be released to

the general public;

Committee on Culture and Education

UNDER MEP I MAKEDONIEN UTARBETADE EN AV

KOMMITTÉERNA DENNA RESOLUTION. SKOPJE & LJUTOMER


23


24


UNDER MEP I MAKEDONIEN UTARBETADE EN AV KOMMITTÉERNA DENNA RESOLUTION.

Calls all the EU members to continue their ef-forts in vocational education for all by setting firms targets and timetables and also sharing their objectives with the co-operation of OECD, considering:

students’ abilities meeting the common Euro-pean requirements;choice of future education;their achievements on their diplomas such as the IB, AP or national diplomas;Stresses the need of accessibility to extra educa-tion for all students:

propose to formation of classes in the evening for students having difficulties and require to study further in certain subject areas;encourages peer learning as an additional way of educating to benefit communication skills;Further requests that high achieving students in classes have an opportunity to attending extra school or university lessons;

Calls upon a disciplinary system for unapproved absences:

taking advantage of technological develop-ments through the use of the Internet to create

websites where the information is provided;reminds teachers of some students’ inability to access such websites and encourages parents to attend regular parent-teacher conferences;encouraging students to attend classes by gi-ving them awards;Supports the work of Lifelong Learning by pro-moting it further in all member states;

Authorises the EU to give subsidies to those countries:

following the guidelines put in place by the EU;showing a substantial improvement in the level of their education:Requests a common guideline of minimum demands for school conditions:

authorizes the EU to appoint supervisors to check if the standards are being respected;further recommends a contribution for schools not meeting the minimum conditions;standardizing the maximum number of students per class;

Instructs the President to forward the resolution to the European Parliament, the European Com-mission and the Council of Ministers.

MEP


24


25



GDANSK & KÖPENHAMN


25

Gymnasiet Grankulla samskolaGymnasiet Grankulla samskolaGymnasiet Grankulla samskolaGymnasiet Grankulla samskolaGymnasiet Grankulla samskola

ParisDans les familles on parlait uniquemente en français, mais ça s’est

passé. Nous avons parlé du français simple.



27


27


27


27


27

I Paris bodde vi två och två hos franska familjer. Familjerna var olika, men de var alla väldigt trevliga och snälla. Alla värd-familjer bodde i närheten av samma metrostation, Hoche.

Kvarteret var inte så fint och det låg ut-anför Paris centrum. Hos familjerna åt vi morgonmål och middag. I familjerna talade vi bara franska, men det gick bra. Vi lärde oss tala enkel franska. Varje morgon hade vi träff i metron klockan 8:15. Vi tog metron till skolan. Vår franskalärare heter Isabelle och hon talade bara franska med oss. Medan vi var i skolan, sprang Christine och Rita

A Paris, nous habitons deux par deux chez des familles françaises. Les familles étaient différentes mais elles étaient toutes sympas et gentilles. Les familles d’accueil habitaient toutes autour de la même station de métro, Hoche. Le quartier n’était pas très chic et il était en dehors du centre de

Paris. Chez les familles, on prenait le petit déjeuner et le dîner. Dans les familles on parlait uniquemente en français, mais ça s’est passé. Nous avons parlé du français simple. Chaque matin, rendez-vous dans le métro à 8h15. Nous prenions le métro à l’école. Notre prof de français s’appelle Isabelle et elle parlait seulement français. Pendant que nous étions à l’école, Christine et Rita ont parcouru Paris pour les visites. Après le cours on déjeunait. Puis, nous avons visité des monuments, par exemple Notre Dame, la Tour Eiffel, le Louvre et l’Arc de Triomphe. Presque tous les soirs nous avons dîné en famille. Après le dîner on s’est couchés. Les jours étaient intéressants mais fatiguants. On s’est beaucoup pro-menés. Le dernier soir nous avons dîné ensemble, tout le groupe, Rita et Christine.Paris

Puis, nous avons visité des monuments, par

exemple Notre Dame, la Tour Eiffel, le Louvre et

l’Arc de Triomphe.

PARISRESAN

omkring i Paris för att förbereda våra besök till olika ställen. Efter kursen åt vi lunch. Sedan besökte vi olika sevärdheter, till exempel Notre Dame, Eiffeltornet, Louvren och Triumfbågen. Vi åt middag med familjerna nästan varje kväll. Efter middagen gick vi och lade oss. Dagarna var intressanta men tröttsamma. Vi gick mycket. Den sista kvällen åt vi alla middag tillsammans, hela gruppen, Rita och Christine.

Hela gruppen tackar varmt Stiftelsen Grankulla samskola

och Lisi Wahls stiftelse för understödet.


27


28


28

Hälsningar från Cern

RESAN TILL SCHWEIZ VAR MYCKET INTRESSANT OCH MAN KAN SÄGA ATT ALLA SOM VAR MED PÅ DEN ÄR EN UPPLEVELSE RIKARE. ALLTING BÖRJADE MED EN KURS I PERIOD TVÅ SOM SIST OCH SLUTLIGEN KULMINERADE I DENNA RESA. UNDER SJÄLVA KURSEN GICK VI IGENOM OLIKA FYSIKALISKT VIKTIGA BEGREPP OCH TEORIER SOM ANSLÖT SIG TILL FORSKNINGEN I CERN.

TEXT OSCAR LYTZBILD HENRIK NYMAN

pass???? behövs sånt?? E Schweiz med i schengen, hmm??

pengar!!!!piljett

euro? Frang??


28

Hälsningar från Schweiz


29


29

GENEVE

RESAN började med att vi samlades på Helsingfors-Van-da f lygfä lt och steg på planet och f lög till Schweiz. När vi sedan hade landat i Schweiz och hämtat allt vår t bagage så

tog vi tåget från f lygfältet till Genève. I Genève sökte vi under Henkkas led-ning upp vandrarhemmet och efter det så gick alla ut och upptäckte Genève. Den andra dagen besökte vi FN:s hög-kvarter i Genève. Vårt besök i FN:s högkvar-ter blev kort men intressant. Besöket hade restriktioner: en del av byggnaden var stängd för besökare på grund av ett viktigt möte där bland andra Hillary Clinton deltog. Men vi fick besöka ett par stora konferenshallar och

HENRIK NYMAN 2012

HELVETIA

FN

85

så fick vi också se olika slags målningar som länder har donerat åt FN.

EFTER BESÖKET TILL FN:s högkvarter så tog vi spårvagn till andra sidan av stan där vi besökte ett klockmuseum. Själva besöket var mycket intressant, man fick lära sig om hur vår klocka som vi bär på har kommit till. Vår guidning på klockmuseet tog ett par timmar och under den så fick vi se många olika klockor från olika håll i världen. Man märkte olikheter-na mellan länder i hurudana klockor människorna bar på, även om bara rika människor bar på klockor. Senare på kvällen

HENRIK NYMAN2012

HELVETIA

FN

85

genève

HELVETIA

85

HENRIK NYMAN 2012

CERN

Hälsningar från Cern

HELVETIA85 2012

hade vi en gemensam middag på restau-rang Edelweiss. På restaurangen fick vi äta fondue och andra rätter som mycket väl passade in i den schweiziska kulturen. Den tredje och fjärde dagen bestod av att vi bekantade oss med vissa projekt i CERN och vad man gör i CERN. Riitta

Rinta-Filppula som förklarade för oss vad man strävar ef ter at t åstad-komma med a l l den forskning som man utför i CERN. Vi f ick också se ATLAS-projektets kontrollrum. Mag-nus Björk berättade för oss om vad han

arbetar med i CERN och informerade om GRID-projektet. GRID visade sig vara

ett projekt där man förbinder datorer runt om i världen med målet att under-söka och processera informationen som man får i de olika projekten i CERN.

DEN FJÄRDE DAGEN så berättade professor Jorma Tuominiemi om acceleratorer och om de olika detektorerna som finns i CERN. Han beskrev också vilka svårigheter partikelfysiken kommer att ha i framtiden. Vi fick också en beskrivning av antimateriaprogram-met i CERN och vi fick också be-söka en av de platser där projekt pågår. Den fjärde dagen slutade med att vi packade våra väskor och åkte till flygfäl-tet. Alla är utmattade och väntar smått på att få komma hem. Men alla visste innerst inne att vi har upplevt något otroligt och att det kommer att vara med oss resten av våra liv.

CERN & GENÈVE


29

HELVETIA85 2012


30

I december 2011 var det gymnasiets tur att arrangera luciatåget, som tra-ditionellt uppträder vid en gemensam samling för GGs och Hagelstamska skolan. De andra flickorna var abi-turienter medan jag är första årets

studerande. Det kändes lite konstigt i början, men de andra flickorna var väldigt vänliga och det fick mig faktiskt att slappna av. Några veckor före luciadagen började vi öva in sång-erna med musikläraren Marina. Vi hade

Så mörk är natten i midvintertid

TEXT ELLINOR LÜCK FOTO MONICA GRANHOLM

övningar ungefär tio gånger före luciadagen. Ofta samtidigt som vi skulle ha andra lektio-ner, men ibland också efter skolan. Sångerna var trevliga att sjunga och vi hade en passlig mängd av dem.

PÅ MORGONEN före det stora ögonblicket kände jag mig nervös, men som tur var gick luciatåget som det skulle och det gav en bra början på dagen. Så det var trevligt att lära känna de andra flickorna och en erfarenhet värd att vara med om. e levkåren


30

LUCIA


31 313131313131

bombskyddet. Vi har hittills städat bombskyddet grundligt och målat en hel del. Även ett nytt golv ska läggas och en hel del möbler och elektronik skall kö-pas. Att slutföra rummet där alla elever på gymnasiet får spendera sina raster och håltimmar är vår främsta målsättning i år och då jag skriver detta (mars 2012) är vi inte ännu färdiga med projektet, men vi siktar på att få rummet klart före sommarlovet!

Elevkårsstyrelsen önskar alla studerande ett gott sommarlov!

FOTO

MO

NIC

A G

RAN

HO

LM

ELEVKÅRENSTYRELSEJohannes Ketola Annette Rosenius Alexander HammarbergArthur Savander Oliver Wik Emil Höckerstedt Max Kiiski Nina Blomberg, handledande lärare

Jacob Töringe, handledande lärare

e levkårenDet har varit ett framgångsrikt år för

elevkårens styrelse. Arbetet för ett bättre gymnasium började strax ef-ter att resultaten från elevkårsvalen publicerats. Förra hösten var det

nämligen första gången på flera år tillräckligt med intresserade för att ordna ett val, och av valets alla kandidater valdes åtta in i elevkårsstyrelsen. Elevkårsstyrelsen är indelad i två olika grup-per med olika målsättningar. Den ena jobbar för demokrati och jämställdhet medan den andra gruppen jobbar för välmående och trivsel i skolan. Demokratigruppen har bland annat försökt införa

en längre matrast för alla elever (en längre matrast kommer att prövas nästa år) och försökt reda

ut oklarheter gällande frånvaroregler. Väl-måendegruppen har ordnat olika slags händelser på skolan, t.ex. försäljning av glögg och jultårtor före jullovet och program på vändagen.

TROTS INDELNINGEN har vi jobbat tillsammans en hel del, exem-pelvis med elevkårsrummet i



32

Finns det en väg ur fattigdomen?


32


33

Finns det en väg ur fattigdomen?Under tio dagar i januari besökte en grupp elever från GGs och Kauniaisten lukio Kenya i samband med en fördjupad kurs i geografi. Huvudmålet för resan var Taita Hill, en jordbrukstrakt där vår vänskola Canon Kituri High School ligger och där också Helsingfors universitet har en forskningsstation. Förutom Taita hann gruppen bekanta sig med kaffeodling och -tillverkning, träffa klimat- och skade-insektsforskare, beundra rosenodlingar i Naivasha, se elefanter, zebror, giraffer och krokodiler i nationalparkerna Tsavo och Hell’s Gate, imponeras av mängden blom-mor och fjärilar och uppleva mycket mer.

LÄS ELEVERNAS BLOGG PÅ http://whatsupkenya.blogspot.com

FOTOKRISTOFFER BONDESTAM


33

KENYA


34

Ett litet barn, med armar och ben smala som benrangel, bär en 20 kg tung vattentunna över sitt huvud. En man i medelåldern gräver bland sopor i hopp om att hitta någon munsbit, eller kanske en plåtbit som han kunde utbyta mot några shillings. En

skolelev som stolt skuttar omkring i en skoluniform som inte bara är smutsig men som dessutom består av nästan enbart trasiga hål. Att se det där med egna ögon väcker verkligen frågan om ifall fattigdomen är någon som går att bearbeta? Eller är det bara något som för alltid kommer att vara en del av vissa kulturer och vissa människors livsstilar? Då man lever i Finland, kan man verkligen säga att man blivit lyckligt lottad. Vi bor i ett land där det är olagligt att bo ute på gatorna och där staten betalar en

viss summa åt de som är utan arbete. Fastän den summan är liten och fastän det även här uppstår stora klasskillnader mellan medborgarna, så är det ingen som måste svälta ihjäl på grund av fattigdom. Med andra ord så har Finland faktiskt lyckats med att bearbeta problemet i fråga. Men nu undrar jag om det att medborgarna här bor i ett land som har röstats fram till ett av de länder som har det bästa välståndet i världen, har gjort oss blinda för omvärl-dens problem?

TEXT EMMY KURKELA, ESSÄ I KURSEN MODERSMÅL 17

För ca ett år sedan åkte jag till Afrika för första gången. Jag och min mamma reste till Gambia som ligger i Västafrika mer eller mindre på en solsemes-ter. Men det blev allt annat än det. I slutet av resan hade vi bekantat oss med den lokala befolkningen så pass bra att de bjöd oss till sina hem, som låg i slummen, och bjöd på mat och dessutom på en hel del berättelser om sina liv. Dessa berättelser läm-nade både mig och mamma tårögda. Det verkade som om deras vardag, som bestod av väckning vid morgongryningen och hårt arbete på någon plantage ända fram till solnedgången, var något som enligt dem måste göras för att de skulle överleva. Jag hade aldrig förr sett liknande med egna ögon och redan den resan rörde mig på ett sätt som inget annat gjort förr. Jag skulle besöka Afrika igen. Visst ser man reklam som Unicef och Röda Kor-set sänder i TV och som oftast handlar om något undernärt barn som är i ett desperat behov av hjälp. Då brukar det stå något nummer som man kan ringa till för att vara med och donera pengar. Det finns gott om godhjärtade människor som gör detta och som i bästa fall då räddar någons liv. Visst fungerar detta men efer min resa till Gambia började jag för första gången i mitt liv på allvar undra över ifall denna hjälp kommer att nå fram till alla. Kommer t.ex. lilla söta Fatima som jag träffade på i Gambias slum att få pengar till sin skolgång? Kommer hennes bror Ebrima att få den sjukvård han behöver för att bota cancern han led av?

I JANUARI I ÅR var det igen dags för mig att åka till Afrika. Den här gången stod Kenya i turen och re-san gjorde jag tillsammans med 18 andra elever och


34


35

KENYA

”Jag har tagit Afrika som ett exempel eftersom det, efter mina resor, ligger så nära mitt hjärta”

två lärare. Syftet med resan var delvis geografiskt men vi skulle också besöka skolor och granska hur samhället i världens största slum, Kibera, såg ut. Nu hade jag ju re-dan fått möte fattigdomen i Afrika öga mot öga en gång förut. Men det betyder inte att jag på något sätt skulle ha varit beredd på vad som stod i turen nu. I Kibera gick vi på små stigar som var täckta av sophögar och besökte ett fem personers hem som var mindre än mitt sovrum. Fat-tigdomen som mötte oss, inte bara i Kibera men också i övriga Kenya, chockerade mig lika mycket som den hade gjort första gången i Gambia. Visst fick vi se Nairobi som är en av Afrikas rikaste städer. Men trots utvecklingen och det högre välståndet i staden, var det just där vi mötte den medelålders man som grävde i soporna som jag nämnde i början. Då jag efter bägge resorna kom tillbaka till Finland, kände jag mig tom. Jag tittade, och tittar i stunden som jag skriver detta, mig omkring och ser otaliga mängder med saker och ting som jag knappt lägger märke till, men som skulle betyda hela världen för majoriteten av befolkningen inte bara i Afrika, men också i världens övriga utvecklings-länder.

JAG HAR TAGIT Afrika som ett exempel eftersom det, efter mina resor, ligger så nära mitt hjärta. Men på samma gång är jag medveten om att vår värld består av flera ut-vecklingsområden där de likaså lider av en fattigdom som alltid varit en del av deras liv. Man ser länder som utvecklar sig och som bearbetar fattigdomen på ett berömligt sätt. Men dessa länder, som t.ex. Finland, har aldrig legat allra lägst ner i gropen. I dessa länder har fattigdomen varit ett problem hos en minoritet, som staten sedan koncentrerar sig på att hjälpa. Men vad händer då fattigdomen är en majoritet och inte bara en del av samhället utan en livs-

stil, en kultur som levs att miljontals människor? Det är något som vi, obe-roende av hur mycket vi vill och försöker, aldrig kommer att kunna utrota från den värld vi lever i.


35


36

Den 18 januari var vi på föreställningen Tillsammans. Att gå och titta på pjäsen var en obligatorisk del av kurs fyra i modersmål. Pjäsen spelades på Teater Viirus, i en lokal på Sjötullsgatan. Vi fick inte veta någonting om pjäsen, Jacob sade bara åt oss att komma till teatern och njuta. Han berättade inte hurdan teater det skulle vara, allt från komedi till thriller var möjligt.

Tillsammans

TEATER


36


37

Första intrycket av Viirus var inte det bästa, det var en rätt så liten lokal och hissen slu-tade fungera så vissa fick gå upp hela vägen till översta våningen (skandal!). Det kändes kanske lite oproffsigt om man bara hade varit på Svenska Teatern och var van vid lite ”extravagantare” miljöer inom teater. Men stämningen blev desto hemtrevligare

på grund av detta. Skådespelarna gick runt i den smockfulla lokalen och bjöd på programblad, de levde redan sig in i sina roller. Vi började fundera på om en av skådespelarna var mentalt handikappad då han betedde sig som ett barn och hade svårt att uttrycka sig då han bjöd på programblad. Först senare förstod vi att han egentligen bara var en rätt skicklig skådespelare och hade lurat oss totalt. När allt var klart och teatern skulle börja gick man in till salen där alla skådespelare stod och bjöd på saft och sjöng. Det blev en riktigt trevlig stämning och det stod rätt klart att det här skul-le vara en glad teater, inte nå-gon thriller i alla fall. Man satte sig och spektaklet startade. Det tog inte mer än ca tre minuter förrän första nakna könsorgan hoppade fram. Jag tror att hälften av oss killar i publiken var i chock, inte hade man direkt förväntat sig det här. Där satt hon naken, hälften av killarna i publiken lekte tuffa och skrattade lite, andra hälf-ten dreglade. Men den riktiga höjdpunkten

TEXT VIKTOR BONDESTAM BILD RAISA KILPELÄINEN

var nog när hennes man klädde av sig och sprang med snoppen och rumpan bar ett par varv runt scen. Den dreglande ande-len av killarna sjönk men skratten ökade. En av de roligaste scenerna jag har sett i mitt liv. Där har man något som man INTE skulle se på Svenska Teatern.

FÖRESTÄLLNINGEN TILLSAMMANS handlade om ett par familjer som bodde tillsammans i en lägenhet i 70-talets Helsingfors. Dessa familjer var lite ovanliga men desto roligare. Familjerna har sina problem så som alla andra, och teatern tar en igenom

dessa problem. Scenografin är ge-nialisk, den ser ut som ett

stort rum, men repre-senterar upp till tio rum.

VECKAN EFTER TEATERN kom två av skådespelarna till klassen och diskuterade med oss om Tillsammans. Det var roligt att träffa dem utanför sina roller (påklädda), och att få höra deras tankar om föreställningen. De hade många åsikter och fick oss att tänka om. Stämningen hos Tillsammans är det viktigaste som blir kvar hos en efter teatern, den är så avspänd och bekymmersfri. Storyn var också bra men det var mest ”feelgood- faktorn” som hölls kvar i minnet. Man gick från Teater Viirus glad och nakenheten var inte den enda bidragande faktorn.

”Jag tror att hälften av oss killar i publiken var i chock”

TILLSAMMANS


37


Gammeldansen inträffade den 17 februari 2012. Det handlade ändå inte om endast en dag. Det var mycket som skulle fixas och planeras långt innan den stora dagen. Ibland blev det stressigt och vissa personer blev oroliga över hur vi skulle hinna lära oss allting.

TEXT

TIM

TO

IVO

NEN

BIL

D M

ON

ICA

GRA

NH

OLM

GAMMELDANS


38 De gamlas dansDet var under våren 2011 som man

började höra hur folk talade om gammeldansen. Det var då man insåg att nästa gång skulle det vara vår tur. Vissa flickor började redan då titta på

klänningar i butiker eller på nätet. I och med den stora mängden pojkar blev det viktigt att hitta ett par i tid. Därför skaffade sig många killar ett par redan på våren. För pojkarna var inte det så akut med fracken ännu då, men man kunde inte slappa allt för mycket. På hösten var det nämligen dags att hastigt skaffa sig en frack. Re-dan i oktober började de vara slut i uthyrningsbutikerna. På hösten bildades det en gammeldanskommitté.


39

årsbok 1112

2012


39

Dess uppgift var mycket krävande och den bestod av frivilliga elever. Gammeldanskommittén såg till att allt som behövde göras inför den stora dagen blev gjort. De här eleverna skall verkligen ha ett stort tack för att allting lyckades så bra. Övningarna inför gammeldansen började i december. Det var verkligen inte lätt i början och vissa danser kändes rent ut sagt omöjliga att lära sig. Som tur hade vi två fan-tastiska gymnastiklärare till hjälp. De hjälpte inte till med bara danserna utan de fixade ihop alla danspar. Detta var en enda soppa. Killarna var så pass mycket fler än tjejerna att majoriteten av tjejerna fick dansa med två killar turvis. Det skulle bestämmas vem som skulle dansa med vem

”Om vi var nervösa på dagen så var vi

hiskeligt nervösa nu när det skulle dansas för föräldrarna. Men dansandet gick ännu

bättre nu.”

De gamlas dans

i vilken dans. Våra gymnastiklärare kom på ett system som var mycket svårt att förstå sig på, men det fungerade. Hur som helst så gick danserna bättre och bättre för varje övning som gick. Det var alltid roligt på övningarna och det stärkte samvaron i vår årskurs. När alla danser var inlärda var det elev-dansens tur. Nu i efterhand känns det som att det tog en evighet att lära sig den. Men roligt hade vi och de som hade satt ihop dansen och mixat ihop sångerna gjorde ett mycket fint jobb. Den gjordes av flera elever vilket gjorde att den var mycket varierande och inte alls enformig. Vår elevdans var med säkerhet en av de bästa någonsin.

DAGEN FÖRE SPORTLOVET smällde det. Det var nu vi skulle få uppleva dagen som skulle bli en av de bästa i vårt liv. Tjejerna fick morgonen le-dig från skolan för att fixa sina frisyrer. Många hade beställt tid hos frissan flera månader i förväg. De flest drog på sig sina finkläder och for till någon kompis. Där var man sedan en stund och sen bar det av till skolan. Klockan 13.15 skulle vi dansa för eleverna och lärarna i skolan. Det var ett gäng mycket nervösa elever som väntade på att ropas in. Dansen gick gan-ska bra och publiken gillade vad de såg. Efter dansen for många till en kompis igen för att sedan komma tillbaka och dansa för föräld-rarna. Om vi var nervösa på dagen så var vi hiskeligt nervösa nu när det skulle dansas för föräldrarna. Men dansandet gick ännu bättre nu. Allt gick som det skulle och elevdansen blev den absoluta höjdpunkten. Efter dansen bytte de flesta kläder och sen bar det av till Villa Haka där kvällen fortsatte.

ÄRLIGT TALAT så var den här dagen en av den bästa i våra liv. Vi kommer förmodligen att komma ihåg den för alltid och det skulle vara roligt att få uppleva den dagen igen.

årsbok 1112


40

polen 2012

Den 27 april klockan 11:45 startade 31 ivriga elever samt tre lärare med flyg mot Polen för

att besöka förintelselägren i Majdanek och Auschwitz-Birkenau, samt också besöka

städerna Krakow och Warszawa.

TEXT CASPER GRÖNBERG, JEAN ERIKSSON FOTO MAX KIISKI, MONICA GRANHOLM


40


41

bilder???polen 2012

Då vi landade efter en ca 90 minu-ter lång flygresa tog gruppen sitt bagage och gick till bussen där vår busschaufför Henryk väntade på oss. Därefter var det en ungefär tre timmar lång bussresa från flygfältet i Warszawa till staden Lublin. Bussre-san dit var relativt jobbig men med en

paus och underhållning i bussen gick den relativt snabbt. Då vi kom fram till Lublin ungefär halv-sextiden, förde alla sitt bagage till rummen och fick sedan spendera resten av tiden på egen hand. Då gick största delen av gruppen och fixa mat åt sig. Träff var det vid hotellet 22:00.

27.4 – 1.5

TEXT CASPER GRÖNBERG, JEAN ERIKSSON FOTO MAX KIISKI, MONICA GRANHOLM


41


42

Den andra dagen var det dags för att besöka koncentrationslägret Majdanek som finns i Lublin. Hela förmiddagen gick åt att gå runt på koncentrationslägret och besöka olika ba-racker, gaskammare m.m. Tack och lov hade vi en mycket bra polsk guide som talade engelska och följde oss vart vi skulle ta vägen. Platsen var en tredjedel av vad den var i original (270 hektar originalstorlek) vilket fick många personer att tänka eftersom platsen redan nu var alldeles gigantisk. Efter att vi gått i några timmar satte

vi oss ner och tittade på en kort dokumentär om lägret i Majdanek. Därefter fortsatte vi med en sex timmar lång bussresa till Krakow. Efter att vi anlänt till Krakow gick vi med gänget och spelade fotboll, då Attes knä gick ur led. Som tur var kunde Atte komma tillbaka från sjukhuset efter några timmar och spendera kvällen med resten av gänget. Dag tre startade med att vi skulle fara till Auschwitz-Birkenau som låg en och en halv timme ifrån vårt hotell i Krakow. Först skulle

vi besöka Auschwitz 1, där vi fick guidning via hörlurar som alla hade på sig. Under tre tim-mars tid visade vår guide oss runt området och vi besökte några hus där det fanns exempelvis fångars bevarade skor, kappsäckar m.m. Efter det skulle alla ta sig på egen hand för att äta.

NÄR VI SEDAN var färdiga med Auschwitz 1 så bar det av till Auschwitz 2 Birkenau.Känslan vi fick, när vi steg in genom den kända tågporten, är obeskrivlig. Området var så enormt att vi blev


42

POLEN 2012


43

alla förbryllade. När vi sedan gick efter vår guide in i de baracker som bevarats kvar var det chockerande att se i hurdana förhållanden fångarna tvingades leva i. Vi gick väldigt mycket och man fick en bra helhetsbild av området och guiden berättade för oss om alla detaljer och förskräckligheter som ägt rum där. Efter de oförglömbara upplevelserna på båda lägren och den gassande solen, var det dags för en natt till i Krakow. Måndagens väder var helt likt de föregående dagarna, ca 30 grader och inga moln. Det kom en guide till vårt hotell som tog oss på en rundtur för att visa Krakows se-värdheter. Vi kunde alla enas om att Krakow var en väldigt fin och gammal stad. Vår rundtur slutade vid ett judiskt museum med mycket bilder som anknöt till judarnas historia och nutid, men det blev lite långtråkigt p.g.a. att vår guide måste översätta

från polska till svenska det som museets guide berättade för oss. Sedan väntade den långa bussresan upp till Warszawa där vi skulle sova vår sista natt. Resans sista program var en guidad rundtur genom Warszawa, till judiska begrav-ningsplatsen och därifrån till det gamla ghettot. Vår guide, Tomasz, var en trevlig äldre man som kunde det han berättade för oss. Själva staden Warszawa var inte lika vacker som Krakow, men det beror på att Warszawa blev totalt sönderbombat under andra världskriget och Krakow klarade sig relativt bra.

EFTER EN VÄLDIGT lärolik och intressant resa med många upplevelser och en hel del roliga stunder tillsammans, var det dags att byta ut bussen mot ett flygplan och flyga hem till det kyliga Finland.


43

27.4 – 1.5


4444

tredje radenAndreas Bäckman, Daniel Enbacka, Monica Granholm, Kristoffer Bondestam, Rita Westerlund, Jacob Töringe, Marcus Lång, Kenneth Westerlund, Christine Eriksson, Katarina Brinkandra radenAnci Kavander, Sarah Mattila, Johanna Stenman, Nina Blomberg, Brita Långström, Henrik Nyman, Vivan Thölix, Marina Lindholm, Veikko Latvakangas första radenAntonia Lindqvist, Annika Sandkvist, Robert Lindholm, Johan Gulin, Malin Teir, Sonja Westerlund, Hans Moring

4444

LÄRARKÅREN

44


45

REKTORWahlström, Niklas

FM, REKTOR, GEOGRAFI

LÄRAREAhlroos, Gustaf

HANDBOLLSTRÄNING

Bergman, Helen GYMNASTIK, GEM. MED GRUNDL. UTBILDNINGEN

Biese, SonjaFM, TIMLÄRARE, RYSKA

Blomberg, NinaTM, FILOSOFI, LIVSÅSKÅDNING, RELIGION, HÄLSOKUNSKAP

Bondestam, KristofferFM, BIOLOGI, GEOGRAFI, VIKARIE GRUPPHANLDEDARE 11B

Brink, Katarina FM, HÄLSOKUNSKAP, PSYKOLOGI TIMLÄRARE

Bäckman, Andreas FM, HISTORIA BITRÄDANDE REKTOR

Edelmann, Maria TIMLÄRARE, SPANSKA

Enbacka, Daniel SPECIALLÄRAREGEM. MED GRUNDL. UTBILDNINGEN

Eriksson, Christine FM, FRANSKA, SPANSKA

Granholm, Monica FM, FYSIK, MATEMATIK GRUPPHANDLEDARE 10B

Gulin, Johan FM, HISTORIA, RELIGION GRUPPHANDLEDARE 11D

Hill, Monica FM, ENGELSKA GEM. MED GRUNDL. UTBILDNINGEN

Kavander, Ann-Christin FM, MODERSMÅL OCH LITTERATUR GRUPPHANDLEDARE 11E

Kärpijoki, Eva-Kaarina FM, BIOLOGI, GEOGRAFI VÅRDLEDIG HELA LÄSÅRET

Latvakangas, Veikko FM, FINSKA, ESTNISKA GRUPPHANDLEDARE 11A

Lindholm, Marina MM, MUSIK GEM. MED GRUNDL. UTBILDNINGEN

Lindholm, Robert FM, MATEMATIK, IT GRUPPHANDLEDARE 09A

Lindqvist AntoniaFM, STUDIEHANDLEDARE

Lång, Marcus TM, RELIGION, PSYKOLOGI GRUPPHANDLEDARE 10E HUVUDFÖRTROENDEMAN

Långström, Brita FM, TYSKA GRUPPHANDLEDARE 09C

Mattila, Sarah FM, ENGELSKA, GRUPPHANDLEDARE 10C

Moring, HansFM, HISTORIA, SAMHÄLLSLÄRA GRUPPHANDLEDARE 10D I PERIOD 1 & 2

Nikamo, Vladimir TIMLÄRARE, ORTODOX RELIGION

Nyman, Henrik FM, MATEMATIK, FYSIK GRUPPHANDLEDARE 09D

Ollila, TeresaHÄLSOKUNSKAP, VIKARIE PERIOD 5

Sandkvist, AnnikaFM, FINSKA

Stenman, Johanna KOM, BILDKONST GEM. MED GRUNDL. UTBILDNINGEN

Sundbäck, LiselottPM, SAMHÄLLSLÄRA, HISTORIA VIKARIE PERIOD 3 - 5

Teir, Malin FM, MODERSMÅL OCH LITTERATUR GRUPPHANDLEDARE 11C

Thorén, Magnus FM, BIOLOGI, GEOGRAFI GEM. MED GRUNDL. UTBILDNINGEN

Thölix, Vivan FM, ENGELSKA

Töringe, Jacob FM, MODERSMÅL OCH LITTERATUR GRUPPHANDLEDARE 10D I PERIOD 3 - 5

Westerlund, Kenneth GIM, GYMNASTIK GEM. MED GRUNDL. UTBILDNINGEN GRUPPHANDLEDARE 10A

Westerlund, Rita FM, DI, KEMI, MATEMATIK GRUPPHANDLEDARE 09B

ÖVRIG PERSONALHöglund, Maria

SKOLPSYKOLOG

45

tredje radenAndreas Bäckman, Daniel Enbacka, Monica Granholm, Kristoffer Bondestam, Rita Westerlund, Jacob Töringe, Marcus Lång, Kenneth Westerlund, Christine Eriksson, Katarina Brinkandra radenAnci Kavander, Sarah Mattila, Johanna Stenman, Nina Blomberg, Brita Långström, Henrik Nyman, Vivan Thölix, Marina Lindholm, Veikko Latvakangas första radenAntonia Lindqvist, Annika Sandkvist, Robert Lindholm, Johan Gulin, Malin Teir, Sonja Westerlund, Hans Moring

Halinen, Sirkka, SKOLTANDLÄKARE

Koivuranta, Salla-Maria SKOLLÄKARE

Olin, Mariann SKOLHÄLSOVÅRDARE

Martin-Työlahti, Monica KURATOR

Westerlund, Sonja SKOLSEKRETERARE

Lumikari, Martti FASTIGHETSSKÖTARE

Valtersson, Anders VAKTMÄSTARE

Salminen, TomiDISPONENT

Granholm, Stefan KVÄLLSVAKTMÄSTARE

Lönngren, Niklas KVÄLLSVAKTMÄSTARE

Storbacka, Axel KVÄLLSVAKTMÄSTARE

Lindholm, Cecil VECKOSLUTSVAKTMÄSTARE

Grönthal, Thomas VECKOSLUTSVAKTMÄSTARE

KÖKS- & STÄDPERSONALJaakola, KatariinaKarlsson, Gun Kortelainen, HelenaSalenius, TiiaUrvas, MarikaSOL Siivouspalvelu Oy

LÄSÅRET 2011-12

årsbok 1112

45


Björklund JohannaBjörkskog PatrikEskola AntonHolmström SophiaJeskanen AntonJuslin SisselLück EllinorManninen MikkeRoos JessicaSchauman CasimirSirén MaxSjöblom MathiasStore AntonSukapää CindyWestermarck FelixWilenius Lukas

11a

11 Gru

ppha

ndle

dare

Vei

kko

Latv

akan

gas

a

11b 11c Gymnasiet Grankulla samskola

46


4747

Bergman CeciliaBäck ErikaGrönstrand Jenny von Julin EmilyKarvinen CharlottaLundell JoachimMelkas AamuNiemi SofiaNordberg Robert

Laitinen PaoloLindroos ChristopherLygdman JonatanMatilainen BenjaminMäkinen VictorNiemi Kia-MariaNylund NicklasNyman BenjaminNyström LottaOlsen TomasPiiroinen EetuPuotinen JoakimRosenbröijer MikaelaRuneberg NoahSchneider PatrikSegercrantz ArthurSimola SebastianSundelin ChristofferSöderholm CamillaValkama MaxWik OliverVinberg Nicholas

Ahlblad Benjamin Ahlroth AlexAlameri CeciliaAndersson SofiBerglund Oscar Bodö AntonCarlander AxelCarlander EmilEräkallio CamillaFagerstedt OliverGrönlund EmmaHammarberg AlexanderHenriksson StinaHerold TheoHolm LinneaIkäheimonen NicolaKetola JohannesKråkström InaKytölä Sara

Aaltonen AnnaAarnio EmiliaBerg CeciliaBreitenstein HenrikEngström EmmaHedström JenniHintze Filip Holmström HaraldJärvinen Axel

abc

d eGrupphandledare Kristoffer Bondestam

Grupphandledare Malin Teir

Gru

ppha

ndle

dare

Joha

n Gu

lin

Gru

ppha

ndle

dare

Anc

i Kav

ande

r

Kaulbars-Staudinger RobinKranck Nadine Olander EmilPåwals VictorRay JennyStåhl PeterSuihkonen JanneSöderlund FilipWinquist Emelie

Pöysti IitaRosenius AnetteSarlin MariaSeppänen KalleStåhle LiselotteThomasson DanielaVaenerberg LottaWik Felix 11e

11d

ÅRSKURS 11


47


48

10b

10 Gru

ppha

ndle

dare

Ken

neth

Wes

terlu

nd

a10c

Andersson FridaAure LinneaBöckelman PetterDahlberg VictorEklund FilippaGrönberg CasperHallbäck Dennis

Hartman LindaHeinonen NiklasHilli JohannaHintze AntoniaJanhonen VivianKoivulehto AnttiStigzelius Oscar


4848


49

Borg Emma Bäck OskariFranck MariaGahmberg-Ramirez TomasHirvinen TommiHuttunen NiklasKurtén AlexanderLaine JuliaLöfgrén MetteLöfgrén TrinePalander AnettePalmgren AnnaPalmgren MiaPalmroth SofiaPratsch JennyRehula LenaRoms DanielaRoos CarolinaSarlin MelindaSvento MariaValtonen AnselmWesterlund Peter

Genberg MartinaKoivulehto SakariKoponen RobinLanghoff SamuelLaurin BenjaminMakkonen TomasNystén AlexanderOllus Robin

Ahlblad AlexandraEdström JoelEriksson JeanGyllenbögel ChristofferHöckerstedt Emil Janhonen RobertJoutsi AntonJärvinen JanKaarnimo NicoleKari TimKiiski MaxMartola Johannes

10b

Aladin AlvarAspelin MarkusBerner DennisBondestam ViktorFranck KarlFranck MaxHaglund OscarHartikka NinniHohenthal LouiseKaisti OliverKankkunen MatiasKarlsson DavidKeinänen KasperLindfors RobertLindholm OscarRajala AntonRossi MarkusStenberg ConradSundman JakobVauhkonen OttoWilkman Markusb c

de

Grupphandledare Monica Granholm

Grupphandledare Sarah Mattila

Grupphandledare Hans Moring/Jacob Töringe

Grupphandledare Marcus Lång

10c

10e

10d

Pasanen VilleRäykkylä FelixSandström MarieSandström SebastianSavander ArthurSchalin AmosSörensen NicholasTerho ThomasToivonen Timvon Troil FannyTörnqvist JerkerWiik John

Portin EllenRosbäck DennisSalonen AnetteSjöblom ChristofferStigzelius VictorWassell LeeWegmüller Nadine

ÅRSKURS 10


49


09a 09b09c 09d


50


51

0951

Fenel JoelHyttinen RolfKarvinen LindaKlärck RasmusKoskela SamuliLeisti CamillaLjunglin JoakimLundin FannyPollesello StefanRenlund Jonas

Alhonen AnnetteAutere FannyBjörkbom TonyaCronstedt WilhelmFagerstedt JennyHasselblatt KiraHelekorpi JaninaKarasti AntonKorvenoja NiklasKoskenvesa WilleLanghoff DanielLappalainen Satu

Backman NiklasBackman RobinBäckström KimDavidsson RobertaJärvinen FelixLanndér RonjaLindfors ChristofferLindqvist RobinLucander HenrikLytz Oscar

Aarnio CatarinaAndersin AlexandraAndersson JannikaCierny SophiaFalkstedt GeorgFinne AxelHerold VeronicaKarvinen CatharinaKaspi DinaKaulbars-Staudinger Nicole

Grupphandledare Rita Westerlund

acd

bGrupphandledare Brita Långström

Grupphandledare Henrik Nyman

Gru

ppha

ndle

dare

Joha

n Gu

lin

Gru

ppha

ndle

dare

Anc

i Kav

ande

r

Kurkela EmmyKvarnström Irene Lang IngridMannström MatildaNyberg JasmineRehnström CeciliaSandell NatalieSaurén RichardWesterlund Annika

Rolin OlivaSandholm DarioSchauman ChristopherSissala MarkusStenberg FredrikSuihkonen ToniSöderholm DanielVaris HenriÖhman Benjamin

abi

Laurin WilliamLindblom VanessaLönnfors SamuelNiemi NiklasPentti KristofferPratsch MaxRantalainen MathiasSchauman JonasStröm JannaStrömberg RobinUlfves HenrikWassell Davy

Molin MariaRautelin NiklasSelin MathiasStubbe MarkusTakki JimmyTheir Jennyvon Troil GabrielWegmüller OliverWesterberg BenZilliacus Erik

Grupphandledare Robert Lindholm


51

tGranskog SebastianKoski MicaelaLindqvist KristianMarjotie MarcRosenblad RasmusSelin JessicaTinnis Jeanette 2012


52

STIFTELSEN GRANKULLA SAMSKOLA

STYRELSE

Catarina AarnioAlexandra AndersinJannika AnderssonFanny AutereNiklas BackmanRobin BackmanTonya BjörkbomKim BäckströmSophia CiernyWilhelm CronstedtRoberta DavidssonGeorg FalkstedtJoel FenelAxel FinneKira HasselblattJanina HelekorpiVeronica HeroldRolf HyttinenRobert JanhonenFelix JärvinenCatharina KarvinenLinda KarvinenDina KaspiNicole Kaulbars-StaudingerRasmus KlärckNiklas Korvenoja

Samuli KoskelaWille KoskenvesaEmmy KurkelaIrene Kvarnström Ingrid LangDaniel LanghoffRonja LanndérSatu LappalainenWilliam LaurinCamilla LeistiChristoffer LindforsRobin LindqvistJoakim LjunglinHenrik LucanderFanny LundinOscar Lytz Samuel LönnforsMatilda MannströmMarc MarjotieMaria MolinNiklas NiemiJasmine NybergKristoffer PenttiStefan PolleselloMax PratschMathias Rantalainen

Niklas RautelinCecilia RehnströmRasmus RosenbladNatalie SandellChristopher SchaumanJonas SchaumanMathias SelinMarkus SissalaFredrik StenbergRobin StrömbergMarkus StubbeToni SuihkonenDaniel SöderholmJimmy TakkiJenny TheirGabriel von TroilHenrik UlfvesHenri VarisDavy WassellOliver WegmüllerBen WesterbergAnnika WesterlundErik ZilliacusBenjamin Öhman

52

STUDENTER

Dimitterade studenter 2.6.2012

Stiftelsens ändamål är att stöda och befrämja den svenskspråkiga skolundervisningen i Grankulla. Sitt ändamål förverkligar stiftelsen genom utdelning av stipendier till elever och lärare vid Hagelstamska skolan och Gymnasiet Grankulla samskola. Stiftelsens medel utgörs av nedannämnda fonder samt de fonder som finns omnämnda i Hagelstamska skolans stipendielista.

Morelius, Bernt, ordf. Stenberg, Stefan, viceordf.

Sunesdotter, Catharina, sekr.

Berg, Finn

von Bonsdorff-Lindeberg, Leni

Kujala, Tiina

Paulig, Eduard

Rehn, Olof

Wahlström, Niklas

Dimitterade studenter 5.12.2011Sebastian GranskogMicaela KoskiKristian LindqvistJessica SelinJeanette Tinnis


53


53

STIPENDIER

STIFTELSEN GRANKULLA SAMSKOLAS FONDER

Magnus Hagelstams minnesfond åt elev med god karaktär och kulturella intressen Irene Kvarnström 09C, Markus Stubbe 09B

Harry Syvänens minnesfond åt elev med intresse och fallenhet för matematik

Jenny Fagerstedt 09A

Maisie Stoltzenbergs minnesfond åt gymnasieelev, intresserad av “moderna språk” Joachim Lundell 11C

Marianne Timgrens minnesfond åt elev, intresserad av svenska och historia

Jannika Andersson 09C, Stefan Pollesello 09D, Oliver Wegmüller 09B, Tim Toivonen 10D, Benjamin Nyman 11E

Björn Lindbergs minnesfond åt förtjänt svenskatalande elev

Alexandra Andersin 09C, Niklas Backman 09B, Camilla Leisti 09D, Louise Hohenthal 10B

Åke Laurins minnesfond åt elev intresserad av biologi och geografi

Sophia Cierny 09C, Wille Koskenvesa 09A, Emmy Kurkela 09C, Niklas Rautelin 09B

William A Bergendahls minnesfond åt elev, med intresse för matematiska ämnen, helst fysik

Kim Bäckström 09B, Henrik Lucander 09B, Jimmy Takki 09B

TecknarfondenTonya Björkbom 09A, Ingrid Lang 09C

Svante Bäckströms minnesfond åt elev med intresse för matematik / fysik och gott uppförande

Robin Backman 09B, Kristoffer Pentti 09A, Gabriel von Troil 09B

Anthony Savonius minnesfondåt elev med god stilistisk förmåga

Matilda Mannström 09C

Lars Roos minnesfond åt gymnastikintresserad gosse

Daniel Langhoff 09A, Christoffer Lindfors 09B

Anita Topelius minnesfond åt elev med goda kunskaper i språk eller historia Ronja Lanndér 09B, Benjamin Öhman 09D

Flickgymnastikfonden Dina Kaspi 09C

Tusse Janssons minnesfond + Elevkårens stipendium åt allmänt aktad och god kamrat

Alexander Nystén 10E

Marcelle Vaenerbergs minnesfond åt elev, intresserad av franska

Jannika Andersson 09C, Matilda Mannström 09C, Oliver Wegmüller 09B, Oskari Bäck 10C, Louise Hohenthal 10B, Melinda Sarlin 10C, Aamu Melkas 11C

Krister Krokfors stipendiefond åt positiv och samhällsintresserad elev

Axel Finne 09C, Rolf Hyttinen 09D

Siri Laurents biblioteksfond (bokstipendier) åt elev med intresse för litteratur Cecilia Rehnström 09C, Felix Räykkylä 10D, Cindy Sukapää 11A

Musikfonden Dennis Hallbäck 10A, Nadine Wegmüller 10E

Henrik Janssons minnesfond åt elev med fallenhet och intresse för kemi och fysik Roberta Davidsson 09B, Felix Järvinen 09B, Ben Westerberg 09B, Max Franck 10B, Markus Wilkman 10B

Jubileumsfonden åt elev som under sin gymnasietid visat samarbetsvilja i skolsamfundet

Catharina Karvinen 09C, Max Kiiski 10D, Anette Rosenius 11C

Kjerstin Ohls stipendiefond åt “nyfiken” och vetgirig elev som självständigt söker nya vägar i en föränderlig värld. eleven skall ha ett socialt sinnelag när det gäller kamrater, lärare och övrig personal. kulturella strävanden.Fanny Autere 09A, Jenny Their 09B, Erik Zilliacus 09B

Märtha Salvéns minnesfond för idrottsliga framgångar och som uppmuntran till ökad motionsverksamhet

Sophia Cierny 09C, Samuli Koskela 09D, Markus Sissala 09D

ÖVRIGA DONERADE STIPENDIER

Kommerserådet A Gyllenbergs kamratskapspris Theo Herold 11D, Sophia Holmström 11A

Lions Club - Grankulla-KauniainenJoel Fenel 09D, Joakim Ljunglin 09D, Maria Molin 09B, Henri Varis 09D

Lions specialstipendium 50-årsjubileet till äraåt språkintresserad elev (finska)Sebastian Sandström 10D Sparbanken Aktia AbpNicole Kaulbars-Staudinger 09C, Robin Strömberg 09A

Granatenhjelm och frimurarna i Helsingforsgenuint intresse för historia, filosofi och modersmål Catarina Aarnio 09C, Jonas Schauman 09A, Robin Ollus 10E, Mikaela Rosenbröijer 11E

Osuuskauppa Varuboden-Osla Handelslag åt elev i högsta klass som visar en positiv attityd

Niklas Niemi 09A

Siemens Ab åt elev, framgångsrik i matematiska ämnen

Annika Westerlund 09C

Helsingin Sanomain Säätiö helårsprenumeration på HSåt elev med intresse för finska språket

Kristoffer Pentti 09A

Hufvudstadsbladethalvårsprenumerationåt elev som gjort framsteg i modersmålet

Linda Karvinen 09D

Natur och Miljös tidningsstipendiumNiklas Niemi 09A, Matias Kankkunen 10B, Jenny Ray 11B

Tyska ambassadens bokpremiumCamilla Eräkallio 11D

POKALER

Kurt Fellmans vandringssköld nr 2Daniel Langhoff 09A

Överste Palmgrens vandringspokalChristoffer Lindfors 09B Kaleva-pokalenMarkus Stubbe 09B


54

Det framgick nyligen i en undersökning att Grankulla är en av de kommuner i Finland som satsar mest på timfördel-ningen i den grundläggande undervis-ningen enligt läroplanen. I praktiken betyder det att Grankullaeleven under sina nio år får sig till dels mera undervis-ning främst i modersmål och litteratur, finska, musik, bildkonst, slöjd och gymnastik än eleverna i de flesta andra kommuner. Det handlar om en guldkant i vårt skolarbete som ger våra elever en god möjlighet att fördjupa sig i ämnen som intresserar dem. Det ger också för-måner inför studierna på andra stadiet.

GYMNASIEUTBILDNINGEN bygger å sin sida på den grundläggande utbildning-ens lärokurs och ska ge studerandena färdigheter att inleda studier vid uni-versitet eller yrkeshögskola eller att inleda yrkesutbildning som bygger på gymnasiets lärokurs. Under denna korta tid som stude-rande i gymnasiet öppnar sig många inkörsportar till det vuxna livet. I studierna lär vi oss att teori och praktik går hand i hand. Svåra ord och termer ska analyseras och omformas så att de får utrymme i ens egen vokabulär. Och

successivt blir vi allt duktigare att ifrå-gasätta påståenden, problematisera och på ett uppbyggande sätt delta i diskus-sioner. Syftet är att var och en småningom ska hitta en infallsvinkel, ett område som intresserar. Studier, arbete och fritid ska formas till en personlig helhet som ger en god vardag. Den nyfikenhet och initiativrikedom som blommat upp under skoltiden ska förhoppningsvis aldrig slockna.

SAMHÄLLET STÅR INFÖR förändringar och utmaningar. Det innebär samtidigt att skola och utbildning bör utvecklas och formas. Hur ska gymnasiet se ut om 20 år? Hurdan ska undervisningen vara för att motsvara de krav och önskemål som samhället står för? Vi har en säker plattform som vi står på. Vår tilltro till kunskapens värld är stark och de insikter vi för närvarande har om framtidens behov, överensstäm-mer väl med vår utbildning. Ett livslångt lärande innebär att vi under hela vår levnadstid ska vara benägna att vidare-utbilda oss. Vi har framtiden för oss.

Bjarne Mollgrenskoldirektör

TIMFÖRDELNING OCH FRAMTID

Hem och skola är, som namnet säger, länken mellan hemmet, där barnet har sitt ursprung och skolan, där våra tonåringar tillbringar sina dagar. Hem och skola är plattformen för dig som vill få en bättre inblick i vad som egentligen händer i skolan, träffa trevliga och engagerade lärare och påverka så att ditt barns skolvar-dag kan bli lite roligare och bättre. Vi söker ständigt nya, engagerade föräldrar som kan bidra med fräscha idéer. Hem och skola läsåret 2011–2012 har bl.a. ordnat frukost under den nationella Hem och skola-dagen, medverkat vid skolans TiFS, ordnat

KOM MED I HEM OCH SKOLA!

Jan Kruse (ordförande)Jessica Jensen (sekreterare) Bea Karlemo (huvudklassombud)Johanna Hammarberg (kassör)Johanna Pipping-Arrakoski Rita Wikström Gustaf Salmelin Veli-Pekka Hyttinen Kari Ahlström Rosita Ruohio (lärarrepresentant, Hagelstamska skolan) Marcus Lång (lärarrepresentant, Gymnasiet Grankulla samskola)

STYRELSE

den traditionella lärarmiddagen för klassombud, lärare och sty-relse, stött vänelevsverksamheten, delat ut stipendier och tack till lärarna, gett bidrag för utfärder, samt ordnat föreläsning om för-äldraskap. Dessutom ordnades stadgeenligt årsmöten samt ca 10 styrelsemöten. Kontakta gärna någon i sty-relsen, till exempel via grankulla.hemochskola.fi om du blev intres-serad! Vi väljer nya medlemmar på årsmötet i september.

ÄNNU HINNER DU betala din med-lemsavgift, 15 € per barn per år, eller 45 € för tre år. Kontakta kas-sören ifall du är osäker om du har betalt. Kontot är Aktia 405529-58120. Medlemsavgiften möjliggör bl.a. utdelning av stipendier och resebidrag, dessutom får eleverna bokpaket och försäkring. Du får Hem & skolas tidning och till-gång till föreläsningar, kurser och seminarier.

Föreningen Hem och skola vid Hagelstamska skolan och



55

Jenny TheirSTUDENTUPPGIFT I ENGELSKA VÅREN 2012

UPPSATS

FOTO

MO

NIC

A G

RAN

HO

LM

Beloved audience,

Throughout my school years, the teachers who’ve taught me the most haven’t been the ones with the best technological devices, nor the ones with the most books. The teachers I will always recall as the best ones are the ones who truly recognized every single pupil as an individual, and treated them thereafter. The hottest educational topic nowadays seems to be about ways to add more technology, such as computers, smart-boards and e-books to our education. Apparently education today must involve technology, otherwise the students lose interest, at least this is what many adults seem to believe. Apparently Finland, with its internationally highly ranked educational system, is years behind when it comes to the use of technical equipment for educational purposes. I can’t seem to find any sense in this. As long as the students learn what they need to learn, I can’t see why it wouldn’t be “good enough” if they haven’t used a computer doing so. I’m personally getting very tired of all this fuss about technology. Apparently writing exams on computers isn’t far away in the future, and this truly terrifies me. What if my children never learn handwriting, only typing in letters on a computer? My point is that what I find important in education is a great teacher who inspires every student, and who knows her pupils. What methods she chooses to use is up to herself, as long as they remain somewhat versatile.

I WISH THE TECHNOLOGY could slow down for a while, so that future generations would get the chance to learn the same way as I’ve done; by listening to teachers, discussing and debating, reading books, taking notes, writing papers and exams, and also by using technology when necessary. This is – in my opinion – the perfect recipe for a good education. Thank you for your time.

Chalk and Talk or Modern Technology?

årsbok 1112

55


56

Nykyajan nuoret kohtaavat suorituspaineita jokaisen kul-man takana. Nuorten lähdettyä kotoa ihmiset katsovat heitä kysyvästi tokaisten: ”Mitäköhän tuostakin tulee…”, ja kouluun päästyä alkavat paineet koulunkäynnin osalta. Välitunneilla jokaisen on oltava tarpeeksi ”cool” kavereidensa silmissä, ja koulun jälkeisten harjoitusten on tarkoitus muokata jokaisesta yksilöstä lajinsa paras.

Kotiin päästyä vanhemmat kysyvät päivän kulusta ja sanovat: ”Ei noilla numeroilla päästä yliopistoon”, tai ”Sinun täytyy harjoitella ahkerammin”. Miten nykynuoret ylipäätään jaksavat kaiken tämän keskellä? Minna Leinon Kansallisteatterille ohjaama näytelmä Maaninkavaara, joka perustuu Miika Nousiaisen samannimiseen kirjaan, iskee suoraan asian ytimeen ja yrittää selittää nuorten halua tyydyttää muiden ja itsensä odo-tukset. Marja Salon esittämä tytär Heidi aloittaa juoksemisen pitääkseen isänsä elinvoimaisena Jarkko-veljen kuoltua. Koulun lähestyessä loppua lukiohaaveita elättelevä Heidi alkaa harjoitella hullun lailla Martti-isän valmennettavana. Pian hän huomaa, että juoksusta tulee hänelle elämä ja että kaikki muu nuorelle tärkeä, kuten sosiaalinen elämä ja jopa koulun-käynti, jää taka-alalle. Heidi ei kuitenkaan halua lopettaa mielipuolista juoksu-uraansa, sillä pelkää isänsä puolesta.

SAMA ONGELMA, hieman lievennettynä tosin, on arkea monen nuoren elä-mässä. Nykynuoren on usein tehtävä valintansa jo varhaisessa vaiheessa tulevaisuutensa osalta: Panostanko kouluun vai urheiluun? Keskitynkö ylläpitämään sosiaalisia suhteitani? Jokainen valinta elämässä on tärkeä, sillä jos haluaa menestyä alallaan, on oltava paras. Tämä karu todellisuus johtaa koviin suorituspaineisiin nuorta kohtaan, ja paineita ylläpitävät vanhemmat, yhteiskunta ja ystävät, mutta varmasti suurimpana painostajana nuori itse. Nykynuori on turhan itsekriittinen ja vaativa. Nuorten tulisi elää elämää vapaana ja kokea nuoruus, ennen kuin on liian myöhäistä.

Paineen alaisetTEXT OSKARI BÄCK

FOTO VERTTI TERÄSVUORI

UPPGIFT I KURSEN FIM 6 VÅREN 2012


56


57

Jag talar tre språk mer eller mindre flytande: svenska, som är mitt modersmål, samt finska och engelska. Dessutom finns det ett extra språk som jag ofta glömmer att nämna, fastän jag använder det dagligen. Detta språk består varken av ord, ändelser eller krångliga r-ljud utan av toner, ackord och harmonier. Jag kan effektivt beskriva mina innersta känslor med detta språk genom ett dramatiskt crescendo som får håret att resa sig eller varför inte en sorgsen stämma på en flygel. Detta språk är dock alltför poetiskt och subjektivt för praktiska saker som att be någon skicka saltet eller att köpa en tågbiljett. ”Musiken, det universala språket” är ett vanligt uttryck och ett påstående jag definitivt kan hålla med om. Jag har kanske haft en dålig dag. Solen är i moln och den vanliga pessimismen hälsar på igen. Då kan det vara skönt att vända sig till musiken ett tag. All ilska far ut genom rasande gitarrsolon och skrikande övertoner och efter en stunds klingande och plinkande är jag som återställd. Detta tror jag är ett vanligt fenomen för många som utövar musik. I stället för att utöva sin aggression eller depression genom våld eller självdestruktivitet kan musiken vara ett mindre destruktivt och ofta mer effektivt alternativ. Samma sak gäller för alla slags emotioner: kärlek, sorg och glädje bl.a. Om man t.ex. går igenom de flesta pop- och rocklåtarnas sångtexter märker man att dessa till stor del handlar om kärlek. Detta är logiskt eftersom kärlek är en mycket stark känsla, som många av oss upplever åtminstone någon gång i livet.

SOMLIGA HAR SVÅRT att uttrycka sig med ord och meningar. Då kan det konstnärliga ut-tryckssättet kännas som ett lockande alternativ. Konsten finns i många former; i film, dans, bildkonst och teater bara för att nämna några. Det speciella med de konstnärliga uttryckssätten är att de är väldigt subjektiva. En sak som betraktas på ett sätt av en persons sinnen kan betraktas på ett helt annat sätt av en annan persons sinnen. Ibland händer det dock att jag lyssnar på ett musikstycke och verkligen känner att jag ”förstår” vad musiken vill förmedla och det är en nästan magisk känsla. Då förstår man verkligen att musiken är ett språk, med inte bara ett musikaliskt budskap. Just på grund av subjektiviteten är musiken, med all annan sorts konst inberäknad, inte ett värst informativt språk och skall inte heller användas i sådant syfte. Jag är en av

de individer som sällan eller aldrig talar om mina djupa känslor med någon annan, utan uttrycker i stället dessa genom mina instrument. Det är ändå inte meningen att jag spelar något för att informera lyssnarna om mina emotioner, utan mer för att uttrycka dem i ljudvågor och låta lyssnarna själva göra vad de vill med dem. Det behöver inte vara något mer djuptänkt än ”antingen gillar du det eller så inte”.

ärför kan musiken beskrivas som en modelleraklump som man kan forma i eget tycke. Musik har inga regler, inga begränsningar och inte heller syftet med den har det. Musik behöver inte vara ett uttryckssätt; det kan också vara ren underhållning, hjälpmedel för avslappning eller meditation. För många är musik pengar, en frodig business och en underbar möjlighet att lura små talanger att skriva under omoraliska skivkontrakt.

Musiken ger inte bara möjlighet till att uttrycka sina emotioner, utan också hela sin personlighet. Min riktigt stora passion för musik utbröt när jag upptäckte hur en del av min personlighet avspeglades i musiken jag spelade och skapade. Jag är inte säker på om den musikaliska personligheten och den ”vanliga” personligheten har helt solklara likheter, men det var fascinerande att upptäcka en ny sida av mig själv som jag inte ens var medveten om tidigare. Den sociala aspekten i musiken som uttryckssätt är mycket viktig. När ett antal män-niskor spelar musik tillsammans och man märker att samspelet verkligen fungerar är det fantastiskt. Man känner att en konversation pågår, mer intim och djupgående än vilken vanlig diskussion som helst. Jag har själv upplevt att denna magiska känsla uppnår sin höjdpunkt under improvisationerna, då musikerna skapar sin musik spontant på platsen. Det gör melodierna ärligare och idéerna galnare. Lite som diskussion efter att sällskapet fått några glas för mycket, minus sluddret förstås.

SÅ ÄR MUSIKEN ett språk? Visst är det det. Ett språk utan grammatikaliska regler och oregel-bundna verb. Ett språk du kan vända dig till då du känner dig nere och använda det till att skrika ut dina frustationer, utan att se ut som en galning. Ett språk du kan dela med andra och hoppeligen få dem att känna sig bättre, eller åtminstone annorlunda. Paineen alaiset

ERIK ZILLIACUS

STUDENTUPPSATS VÅREN 2012

usiken – mitt fjärde språk


57


585858585858

IDROTTSÅRET

TEXT CHRISTOFFER LINDFORS FOTO NICOLE KAARNIMO

58

Efter att ha besegrat Prakticum, Borgå Gymna-sium och Brändö gymnasium i skolfotbollens andra omgång åkte GGs pojkar med buss till Jakobstad för att försvara pokalen från föregående år. I samma buss åkte också Ekenäs Gymnasium. Då gymnastikläraren Kenneth Westerlund inte kunde komma blev han vikarierad med stil av Benjamin Andersson. GGs övernattade på hotell och på morgonen åt killarna gott morgonmål innan det var dags för att ta bussen till Tellushallen där finalturneringen skulle spelas. I semifinalerna möttes GGs och Karleby Gymnasium medan Jakobstad tog sig an Ekenäs Gymnasium i den andra semifinalen.

MATCHEN MOT KARLEBY började trögt och det var Karleby som hade de farligaste lägena i början av matchen. Men efter en kvart kunde David Karls-son göra 1–0, med lite tur. Efter 1–0-målet var det GGs match och efter två mål av Daniel Langhoff och ett av Davy Wassell var matchen punkterad. Slutresultatet skrevs 4–0 och GGs tog sig ganska enkelt till final. Då Jakobstad vann mot Ekenäs i den andra semifinalen skulle det bli hemmalaget mot de regerande mästarna i finalen. Benjamin Anders-son peppade GGs killar med några visa ord och ett riktigt stridsrop innan finalen kunde börja. Det var omkring 250 personer som tittade på finalen och alla hejade på Jakobstads Gymnasium.

Jakobstad, som hade 46–0 i målskillnad före finalen, höll mycket i bollen men hade egentli-gen ganska få anfall i matchen. GGs försvarade bra och då Niklas Backman var säker i målet såg det bra ut. Men efter 20 minuters spel slank en Jakobstadsspelare igenom GGs försvar och var ensam igenom. Jakobstadsspelarens avslut träffade Niklas Backman men studsade mot det tomma Grankulla målet. Bollen var på mållinjen då slitvargen Markus Stubbe snyggt kunde rensa och en djup suck hördes från Jakobstadssupportrarna. Den andra halvleken fortsatte som den första, Jakobstad höll i bollen medan GGs försvarade och väntade på kontringar. Då det återstod 20 minuter av finalen spelade Robert Lindfors snyggt fram Jonas “Pippo” Renlund. “Pippo” var ensam igenom och kunde sätta in bollen säkert i nätmaskorna. Det blev tyst i hela hallen, utom på GGs bänk där det skreks och härjades. Efter målet började Jakobstad pressa men försvaret höll och då domaren blåste av matchen kunde festen börja. Då GGs kapten skulle lyfta pokalen fanns det konstigt nog inte många personer kvar i hallen...

GGS FÖRSVARADE sin fjolårsseger och killarna kunde med sina guldmedaljer runt halsen visa Ekenäskillarna vilka som var vinnare och vilka som var förlorare i finalturneringen.

FotbollsmästareDubbla handbollsguldFlickorna inledde sin finalturnering i Kyrkslätt med att besegra Karis-Bill-näs gymnasium med bred marginal. Någon spännande finalmatch blev det inte eftersom Grankulla med sitt strålande målvaktsspel av Johanna Hilli och Filippa Eklund utklassade Borgå. Pojkarna spelade sin finalturnering i Karis, där GGs mötte Karis-Billnäs gymnasium i semifinalen. Matchen var jämn och med bara några sekunder kvar lyckades GGs göra det avgörande målet. I den mycket hårda finalmatchen mot Axxell segrade GGs till slut med tre måls skillnad, vilket innebar att guldet var säkrat. GGs pojkar kom hem med silver runt halsen efter SFSI:s basketturne-ring. Den första omgången, där fyra skolor deltog, spelades i Grankulla.

Därifrån gick GGs och Brändö gym-nasium vidare till finalturneringen,

som spelades i Tölö. GGs besegrade först Prakticum i semifinalen och mötte sedan Brändö i en jämn final, där Brändö drog det längre strået.

ÖVRE RADEN JOHANNA HILLI, CAROLINA ROOS, FANNY VON TROIL, MARTINA GENBERG, EMMA GRÖNLUND, NADINE KRANCKNEDRE RADEN ANETTE SALONEN, JESSICA ROOS, FILIPPA EKLUND

I GRANKULLAS LAG SPELADE ÖVRE RADEN ALVAR ALADIN, AXEL JÄRVINEN, AMOS SCHALIN, ARTHUR SAVANDER NEDRE RADEN OLIVER KAISTI, DAVID KARLSSONPÅ BILDEN SAKNAS JONATAN LYGDMAN, OSKARI BÄCK OCH THEO HEROLD.

LÄNGST BAK OLIVER WIK, VICTOR DAHLBERG, OSCAR STIGZELIUS, PAOLO LAITINEN, ALEXANDER NYSTÉN,

EMIL CARLANDERMITTERSTA RADEN MARKUS ASPELIN, SAMUEL LANGHOFF,

ROBERT LINDFORS, MARKUS WILKMAN, MAX VALKAMA, AXEL CARLANDER, FILIP SÖDERLUND, BENJAMIN NYMAN

LÄNGST FRAM NIKLAS HEINONEN, VICTOR STIGZELIUS, CHRISTOFFER SJÖBLOM.

PÅ BILDEN SAKNAS OSCAR BERGLUND.


595959595959

UPPE FRÅN VÄNSTERRobert Lindfors, Victor Dahlberg, Viktor Bondestam, Kalle Franck, Joel Fenel, Robin Backman, Alexander Kurtén, Daniel Langhoff, Rasmus Klärck

MITTEN FRÅN VÄNSTERSamuel Langhoff, Robin Ollus, Markus Wilkman, Markus Stubbe, Jonas Renlund, Davy Wassell

NERE FRÅN VÄNSTERNiklas Backman, Christoffer Lindfors, Tomas Gahmberg

PÅ BILDEN SAKNASDavid Karlsson, Axel Carlander, Emil Carlander, Lukas Wilenius, Filip Söderlund, Anton Karasti, Victor Dahlberg

MÄSTARLAG

årsbok 1112


60

BILDKONST


DELTAGARNA I DEN fördjupade bildkonstkursen KO 3 målade en sagoskog i Grankulla cen-trum 14.5 2012. Tretton elever jobbade i sex timmar med målningen på ett plank vid bygg-platsen vid Grankullavägen. Det slutliga verket hade föregåtts av flera timmars planering och skissering i mindre format. Målningen är ett World Design Capital-projekt. Bildkonstlärare Johanna Stenman och Hans-Peter Schütt från konstnärskollektivet Multicoloured Dreams handledde projektet.

TEXT & FOTO JOHANNA STENMAN

60


61

TONYA BJÖRKBOM


61

TONYA BJÖRKBOM

GYMNASIEDIPLOM I BILDKONST Vardag och helg av Annika Westerlund(se pärmbild)

Målningar utgående från musik av Tonya Björkbom

Seriehjältar – Hjördis av Matilda Mannström


62

BILDKONST

Seriehjältar– Hjördis av Matilda Mannström


63


64

OMTAGNINGSPROVanordnas onsdagen den 6 juni kl. 17.00 – 20.00. Skriftlig anmälan bör göras till kansliet, senast lördag 2 juni.

INTAGNING AV NYA ELEVER I LÄGSTA GYMNASIEKLASSEN sker enligt undervisningsministeriets anvisningar. En förteckning över antagna nybörjare sätts ut på skolans hemsida torsdagen den 14 juni klockan 9.00. En lista över de antagna hängs också upp på skolans ytterdörr samma dag.

Mottagning av studieplatsen sker genom att den antagna personligen eller, vid förhinder, genom ombud lämnar in högstadiebetyget i original torsdagen den 14 eller fredagen den 15 juni till skolans kansli. Vid förhinder kontaktas rektor Niklas Wahlström.

Gymnasiets rektorskansli är öppet 8.30 – 15.30.

NÄSTA LÄSÅRbörjar tisdagen den 14 augusti 2012 klockan 9.00.

ARBETSTIDER OCH LOVDAGARHöstlov 18 – 21.10Ledig dag 7.12 Jullov 22.12 – 6.1Skollördag 19.1Sportlov 18 – 24.2Påsklov 29.3 – 1.4Avslutning 1.6

INFÖR NÄSTA LÄSÅR


65

årsbok 1112Gymnasiet Grankulla samskolaGymnasiet Grankulla samskola

65656565

EXAMENSDAGAR HÖSTEN 2012HÖRFÖRSTÅELSEPROVENmå 10.9 främmande språk, lång lärokurs: engelska, tyska ti 11.9 finska, A- och B-nivåons 12.9 främmande språk, kort lärokurs: tyska, engelska, franska, ryska, spanska

DE SKRIFTLIGA PROVENfre 14.9 modersmålet, textkompetens må 17.9 främmande språk, lång lärokurs ons 19.9 realämnen; religion, livsåskådningskunskap, samhällslära, kemi, geografi, hälsokunskapfre 21.9 finska, A- och B-nivåmå 24.9 modersmålet, essäprovons 26.9 realämnen; psykologi, filosofi, historia, fysik, biologifre 28.9 matematik, lång och kort lärokursmå 1.10 främmande språk, kort lärokurs

EXAMENSDAGAR VÅREN 2013HÖRFÖRSTÅELSEPROVENmå 11.2 finska, A- och B-nivå ti 12.2 främmande språk, lång lärokurs: engelska, tyska ons 13.2 främmande språk, kort lärokurs: tyska, franska, ryska, engelska, spanska

DE SKRIFTLIGA PROVENfre 8.2 modersmålet, textkompetensmå 11.3 modersmålet, essäprovons 13.3 realämnen; psykologi, filosofi, historia, fysik, biologi fre 15.3 främmande språk, lång lärokursmå 18.3 finska, A- och B-nivåons 20.3 matematik, lång och kort lärokurs fre 22.3 realämnen; religion, livåskådningskunskap, samhällslära, kemi, geografi, hälsokunskap må 25.3 främmande språk, kort lärokurs


65


66

obligatoriska kurser

fördjupadekurser

tillämpadekurser

KURSÖVERSIKT

Totalt bör en gymnasiestuderande avlägga minst 75 kurser. Av dessa är 48 – 52 obligatoriska och minst 10 bör vara fördjupade kurser.

Modersmål och litteratur 6 5 6språk som påbörjats i grundskolan

Modersmålsinriktad finska 6 5 1 A-språk Finska A 6 5 1 Engelska A 6 4 2 Tyska A 6 2 2B-språk Tyska B2 8 1 Franska B2 8 1b-språk som påbörjats i gymnasiet

Tyska B3 9 1 Franska B3 8 1 Ryska B3 8 Spanska B3 8 grundkurser i språk Estniska 2Matematik Kort lärokurs 6 3 0,5 Lång lärokurs 10 5 1Biologi 2 4 3Geografi 2 3 5Fysik 1 8 4Kemi 1 5 1,5Religion 3 3 Livsåskådning 3 2Filosofi 1 6 1Psykologi 1 6 Historia 4 10 1Samhällslära 2 8 4,5Hälsokunskap 1 4 3Gymnastik 2 3 7 + 3Musik 1–2 3 4Bildkonst 1–2 3 9Studiehandledning 1 1 1 Informationsteknik 4

Ung företagsamhet 1Elevkår 1Grön flagg 1Trafikkurs 1Navigation 2Säkerhetskurs 1Tutorkurs 1MEP 1


Vill du veta mer om skolans historia och skaffa dig ett min-ne från din skola i Grankulla?

Boken I Hagelstams fotspår berättar om Grankulla sam-skolas hundraåriga historia.

Boken Västra skolstigen 3, skriven av gymnasiets fd rek-tor Krister Krokfors, koncentre-rar sig på Gymnasiet Grankulla samskolas historia åren 1977 – 2007.

Böckerna finns till salu i sko-lans kansli till ett pris av 30 €.

Skolans tack till Stiftelsen Grankulla samskola som finansierat denna årsbok.

SKOLKOMMITTÉN FÖR GYMNASIET GRANKULLA SAMSKOLA MEDLEMMAR SUPPLEANTER Hällfors, Patricia, ordf. Franck, Tuula, viceordf. Selroos, AgnetaEriksson-Törrönen, Camilla, medl. Terho, ChristinaThölix, Vivan, lärarrepr. Eriksson, ChristineWesterlund, Sonja, personalrepr.Usvalahti, Ann-Christine, skolnämnd.repr. Hammarberg, Alexander, elevrepr. Rosenius, Anette Wik, Oliver, elevrepr. Pratsch, JennyWahlström, Niklas, rektor,sekr.

SVENSKSPRÅKIGA SKOLNÄMNDEN MEDLEMMAR SUPPLEANTERJohansson, Johan, ordf. Bång, RennyLindberg, Susanna, viceordf. Mårtenson, KarinSunabacka, Ulf-Johan Jansson, JohanBergman, John Pollesello, SebastianUsvalahti, Ann-Christine Colliander-Nyman, Ninavon Frenckell, Sofie Lerche, JessicaKrokfors, Ylva Furuhjelm, Charlotta

esbosrepresentanter von Knorring, Hans Peter Viertomies, Pekka Nyholm, Annica Bergman, Anna

stadsstyrelsensrepresentant UngdomsfUllmäktigesrepresentant

Stenberg, Stefan Wik, Oliver

GYMNASIET GRANKULLA SAM

SKOLA

ADRESSVästra skolstigen 302700 Grankulla

TELEFON+358 - 9 - 505 6316

REKTORNiklas Wahlström+358 - 9 - 505 6317

WEBBADRESSwww.edu.grankulla.fi/gymnasiet

GYMNASIET GRANKULLA SAMSKOLA

årsbok 1112

Documents

Gymnasiet Grankulla samskolas årsbok 2011-2012