Lunds Akademiska OfficerssällskapÅrsbok 2002

Vårt unika LAOSLAOS är unikt ur flera synvinklar. Det torde väl inte råda någon tvekan om att vi är Sveriges mest aktiva akademiska officerssällskap. Dessutom intar vi en speciell plats i det lundensiska studentlivet. Det jag syftar på är kombinationen av seriositet och fest, civilt och militärt, öppenhet och sammanhållning samt tradition och förnyelse. Ofta kläms alla delar in under en onsdag.

Bland de föredragshållare som gästat LAOS under året har vi bl.a. Henrik Landerholm, dåvarande CGRO Genlt B-A Johansson, samt ordf em Göran Sjöholm som talade om ledarskap i näringslivet. På traditionellt LAOS-vis följdes intressanta föredrag av livliga eftersitsar, med utsökt mat och dryck för en billig penning. Mässens kulinariska prestationer har starkt bidragit till ett lyckat år.

Lundakarnevalen på temat Ideal, vilken drabbade Lund under slutet av maj månad, kom också att i mycket prägla året. För första gången hade vi en vagn med i tåget, vilken blev ett uppskattat och uppmärksammat bidrag. Vi fanns även i Lundagård med ett skrattframkallande tält, som dessutom till en tredjedel bestod av vår välbesökta fältmäss. Fler nyheter under året har varit den nya hemsidan och deltagandet i fanborgen vid rektorsuppvaktningen den 1:a maj. Höstens årsbal blev ett välbesökt arrangemang där även LINAOS deltog med en delegation. Dessutom har LAOS-LARS, cocktailparty, Whiskyprovning, nattorientering, krocket, innebandy, ordenskapitel, m.m fyllt år 2002. Vi hade även ett större föredrag inplanerat med dåvarande försvarsministern Björn von Sydow, vilket tyvärr fick ställas in. Att alla dessa aktiviteter blivit möjliga beror på alla aktivas stora arbetsinsatser. Ett stort tack vill jag också rikta till alla de bidragsgivare och sponsorer som gjort vår verksamhet ekonomiskt möjlig.

Om jag skall våga blicka framåt, tror och hoppas jag att LAOS kommer att fortsätta finnas mitt i försvarsdebatten, mitt i det lundensiska studentlivet och med ben både i den akademiska och militära värden. Att vi kan varva en seriös agenda med glatt umgänge och att vi vårdar våra traditioner utan att vara främmande för förnyelse. Att vi fortsätter vara en förening där man hittar sina bästa vänner, men samtidigt med öppna armar välkomnar nya människor och avvikande åsikter. Detta gör LAOS unikt.

Ad Utrumque ParatusMattias JönssonLAOS Ordförande 2002

3

LAO

S 20

02

I god LAOS-tradition på väg mot 50 årLunds Akademiska Officerssällskap bildades med starkt stöd från Bertil Hagman och Lave Johnsson i januari 1960. Tidigt insåg dessa att finansieringen av verksamheten kräver mer än årliga medlemsavgifter från aktiva LAOS-iter. När sedermera A 3-översten Valter Thomé lämnade över det militära ansvaret för LAOS till stabschefen i Milo Syd generalmajor Sigmund Ahnfelt insåg denne och vår hedersordförande Gerhard Hafström att en aktiv stödförening var en bra början. Efter ett möte 1966 på Milostaben i Kristianstad fick planerna en konkret form.

Stödföreningen fyllde alltså 36 år förra året, obetydligt yngre än sällskapet. LAOS har genom åren kunnat använda överskott från Stödföreningen till olika projekt och som lån för större utgifter, planerade och oplanerade sådana. Stor enighet har nåtts om alla ekonomiska beslut.

Det finns anledning att återkomma till de nämnda förgrundsgestalterna vid 50-årsjubileet 2010. Stödföreningens styrelse under 2002 valdes vid LAOS valmöte den 13 december 2001. Erik Lidén och Kent Harrskog fick fortsatta förtroenden som ordförande respektive vice ordförande. LAOS ordförande under 2002 Mattias Jönsson och skattmästare Magnus Ljung är enligt gamla stadgan automatiskt sekreterare respektive kassör i Stödföreningen.

Ny stadga för Stödföreningen antogs vid årsmötet den 24 januari 2001. Inspector skall vara självskriven och två nya ledamöter, en med LAOS- och näringslivsanknytning och en med LAOS- och försvarsanknytning, skall väljas. Dessa frågor behandlades också vid valmötet den 13 december 2002 med val inför verksamhetsåret 2003. Sven Christer Nilsson, fd Ericssonchef och sekreterare i LAOS 1969, omvaldes medan militärbefattningen nu bemannades med generalmajor Tony Stigsson, verksam i OPIL, tidigare bl a P 6. Per Hellsvik är som inspector självskriven liksom LAOS nye ordförande Carl Hallström och skattmästaren Magnus Ljung. 144 betalande medlemmar registrerades 2002, vilket är fler än såväl år 2000 som år 2001. Då LAOS trots svikande rekryteringsunderlag lyckats behålla sin numerär, innebär det att drygt 200 LAOS-iter, yngre och äldre, fortfarande stöder tanken på en säkerhetspolitisk information och debatt vid Lunds universitet. Stödföreningen hoppas också på universitetets nye rektor Göran Bexell som tidigare har besökt LAOS och mässen och där hållit föredrag om etik. Boel Flodgren nobbade under nio år alla inbjudningar.

Emeritiimötet den 25 oktober på mässen konstaterade att jubileumsboken LAOS 40 år fått mycket välvilliga recensioner och stöd från Saab och Svenskt militärhistoriskt bibliotek. Försäljningen har gått bra och LAOS har fått in närmare 10 000 kronor från uppskattande medlemmar och sponsorer. En slips i LAOS-färgerna gult och grönt,

4

LAO

S 2002

initierad av medlemmar i Stödföreningen, är i det närmaste slutsåld.

Traditionellt ordnades för tionde gången LAOS-möte i Stockholm med föredrag och middag hos Erik Hafström. 20 medlemmar lyssnade 21 november 2002 på förre ÖB och hedersledamoten nr 20 i LAOS Owe Wiktorins genomgång av tre decenniers säkerhetspolitiska erfarenheter, med betoning på dagens och framtidens osäkra läge i Mellersta Östern i Irak och i Korea för att nämna tre oroshärdar. Hög stämning och för veteraner ett ovanligt sent slut på en god kväll.

Stödföreningen önskar LAOS fortsatt framgång i det värdefulla arbetet för Sveriges försvar.

Erik Lidénordförande Stödföreningenordf VI 1969hedersledamot nr 21

Inspector har ordetSom traditionen bjuder kan jag än en gång inleda min årskrönika med att gratulera och tacka styrelsen för ett mycket väl genomfört uppdrag. Med den äran har styrelsen skött sina åligganden och i sann LAOS-anda anordnat intressanta föredragsaftnar, seminarier, studiebesök och idrottsaktiviteter. Liksom tidigare vill jag ge ett hedersomnämnande till de LAOSiter, som svarat för den utomordentligt höga nivån på mathållningen vid våra eftersitsar.

Jag vill inte heller glömma bort att framhålla den trevliga balen på P 7, sällskapet ordnade i oktober. Detta undanskymmer inte på något sätt, att Sällskapet är i grunden seriöst syftande och inriktat på att sprida försvarsupplysning. Det består därför av ledamöter, som på olika sätt har ett engagemang i försvaret av vårt land.

Och för att vidmakthålla och utveckla försvarsintresset så behövs en livlig diskussion om försvaret. Det är också nödvändigt att diskussionen förs bland dem, som skall ta aktiv del i utformningen av morgondagens samhälle. Därvidlag har LAOS en mycket viktig mission att fylla. För det är vid universitet och högskola morgondagens beslutsfattare utbildas och det är där, som man finner det yngre reservbefälet.

Som ingen har kunnat undgå att notera har den allmänna konjunkturnedgången och ändringarna i den traditionella militära hotbilden resulterat i ett militärt nytänkande och omtänkande, som saknar motsvarighet i vårt lands militära historia. Av tradition har Sverige sett militära medel som något som enbart kan komma till användning i händelse av att neutraliteten bryts och Sverige utsätts för väpnat angrepp. Denna verklighetsbild har nu fått ge vika för en syn på betydelsen av militär förmåga, som ligger närmare den övriga världens.

Svensk säkerhetspolitik håller på att få en klar europeisk identitet och Sverige deltar också i europeiska freds-, säkerhets- och samarbetsprojekt, som nu växer fram. Ett svenskt medlemskap i NATO är på sikt en naturlig utveckling, men tidpunkten för inträde bestäms av många olika faktorer. Det handlar snarare om en successiv infasning än om ett snabbt beslut om medlemskap.

Internationellt samverkar vi idag med andra stater för att säkra freden och öka säkerheten i omvärlden och därmed också för oss själva. Och det är just i mitt tycke den internationella dimensionen, som är den intressanta med tanke på att hotbilden för vårt land nu har radikalt förändrats.

Sverige bidrar, som bekant, idag till gemensamma fredsfrämjande och humanitära insatser både inom och utom Europa. Det är också ett svenskt mål att få till stånd

6

LAO

S 2002

en effektiv och väl fungerande euro-atlantisk krishanteringsförmåga, som på begäran från FN eller efter beslut av Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa kan bidra till att främja samarbete och fredlig konfliktlösning i Europa.

Och med detta som bakgrund kan man följaktligen fråga sig hur arbetssituationen och arbetsuppgiften kommer att te sig för den enskilde reservofficeren.

Ja, han/hon måste lära sig förmåga att hantera kriser och lösa konflikter och detta många gånger på mikroplanet, där grupp står mot grupp, familj mot familj och man står mot man.

Konkret har den ändrade inriktningen av vårt försvar märkts på sätt att det blivit färre tillfällen för repetionsutbildning. Ett stort antal militära utbildningsanstalter har försvunnit, dvs regementen och flygflottiljer har lagts ned. Detta har med nödvändighet medfört att antalet nya reservofficerare har minskat drastiskt. Och vad värre är rekryteringsunderlaget för LAOS har också minskat drastiskt, vilket på sikt kan äventyra LAOS existens.

I stadgarna för Sällskapet anges som krav på den som vill bli medlem, att han skall vara inskriven vid Lunds universitet, officersutbildad och svensk medborgare. Just det sistnämnda kravet har fått mig att tänka efter, vilket jag någon gång tidigare framfört.

Till vårt universitet söker sig många, som inte är svenska medborgare och många, som är officersutbildade. Och vad vi svenska officerare har gemensamt med våra utländska kollegor, det är att vi vill verka för fred i världen. Skulle då inte Sällskapet kunna justera sina stadgar något så att vi fick möjlighet att ansluta våra utländska kollegor, som läser eller forskar vid Lunds universitet. Nya tankar skadar aldrig. Jag hoppas, att mitt förslag i vart fall manar till eftertanke.

Avslutningsvis önskar jag Sällskapet ett nytt framgångsrikt år i dess hedersamma värv.

Per HellsvikInspector

7

LAO

S 20

02

“Så bistert, kall…” - en visa med traditionSkillingtryck är små häften om i regel åtta sidor. Deras innehåll kan vara skiftande, men som egentliga skillingtryck räknas numera vanligen endast sådana med visinnehåll, medan liknande tryckalster med prosainnehåll brukar kallas folkböcker.1 Benämningen “skillingtryck” har i Sverige använts sedan början av 1800-talet och syftar på priset som under en period var en skilling. Skillingtryck är dock inte enkom en svensk företeelse, i hela Europa har visor under många århundraden spridits via “Flugblätter” (ty.), “Broadsides” (eng.) och “Flyveblad” (da.).2 Ungefär 30 000 svenska visskillingtryck är kända, i vilka dock en och samma visa kan förekomma på många ställen.1

Det äldsta bevarade svenska skillingtrycket (en visa om Lucretia) utkom 1583. Visskillingtrycket har ofta felaktigt förknippats enbart med berättande, starkt känslosamma visor om t.ex. mord och olyckor, vanliga i tryck från senare delen av 1800-talet och början av 1900-talet. Under 1600-talet upptog dock psalmer och andliga visor en stor plats och under 1700-talet infördes även den nyhetsförmedlande visan, som sedan behöll sin starka ställning. Skillingtrycken har emellertid alltid innehållit visor av det mest skiftande innehåll, såväl folkvisor, som upptogs direkt ur muntlig tradition, som senare tillkomna episka och lyriska visor.3 I stort sett finns alla visgenrer, från ballader till vaggvisor, representerade i skillingtrycken.2

Skillingtrycket har oftast en titelsida där innehållet anges - t.ex. “Twenne Nya och wackra Wisor, Then Första: ..., Then Andra: ...” - samt uppgifter om tryckort och tryckår. I stället för tryckår hittar man många gånger bland 1700-talstrycken den försäljningstaktiska upplysningen “Tryckt i år”. I allmänhet trycktes endast texterna och köparen fick nöja sig med en hänvisning till en redan känd vis- eller psalmmelodi - “Sjunges såsom ...”.2 I en del fall skulle skillingtryckens visor sjungas “under sin egen behagliga ton”, varvid denna ibland lärdes ut av skillingtryckförsäljaren.1

I skillingtryck är många av våra mest kända författare företrädda, så gott som alltid anonymt. Skillingtrycken var därför ofta ett slags pirattryck. Produktionen av skillingtryck kan sägas ha fortsatt fram till omkring 1910, då de utan skarpa gränser övergick i vis- och schlagerhäften av ett slag som alltjämt säljes.1

År 1889 kom Så bister, kall sveper nordanvinden i andra upplagan av de båda samlingarna Cymbalen (utg. av Fr. Larsson och N.J. Schedin) samt i Guds lof, Andliga sånger sjungna av Mössebergs Musikförening, samlade av A.

LAO

S 2002

8

Norrlander. Sången utkom under 1880-90-talen i en mängd olika tryck och den har varit mycket populär i väckelse- och nykterhetsrörelserna. Visan förekommer till ett flertal melodier, men den vanligaste är en melodi som sägs ha varit känd redan innan den 1894 användes för texten “Det är så ljuvt att i syskonringen”, viken då infördes i musikupplagan till Svenska Missionsförbundets sångbok. Det är således fråga om en folklig melodi av okänt ursprung.4 Inte i någon publikation anges någon författare, men 1990 fick Svenskt visarkiv ett brev från en Eric J. Bergh som berättar att det i hans släkt är allmänt känt att det var hans far missionspastorn Anders Gustaf Bergh (1863-1945) från Västergötland, bland annat verksam inom Herrljunga och Borås Missionsförsamlingar, som skrev “Så bister, kall…”.4,5 I de gamla skillingtryck från slutet av 1800-talet där visan förekommer har den sju strofer. I senare visböcker varierar strofantalet mellan sju och åtta.

Likaså skrivs det “bister, kall” i de gamla skillingtrycken, medan i ungefär hälften av visböckerna skrivs det “bistert kall”. Således en folklig omsjungning som verkar ganska etablerad.4

Visan är känd under en del olika namn, förutom som “Så bister, kall…” även som “Ester och Axel”, “Lilla Ester” samt “En stjärna faller”, och handlar om hur de två moderlösa barnen Ester och Axel sitter i den kalla stugan och väntar på att deras fader skall komma hem från krogen. De minns hur de hade det när deras mor fortfarande levde och hoppas att deras far skall komma hem med mat till dem. “Den grymme fadern” kommer dock för sent och får se sin älskade Ester “ren kall och död”, vilket får honom att sluta dricka och söka sin tröst hos Jesus.

“Så bister, kall…” hör till den kategori av visor som spreds genom skillingtryck och som varnade för spritens följdverkningar. Till samma genre hör också t.ex. “Pojken och hästen” eller “Stadsresan”, där en liten pojke och hans häst fryser ihjäl i vinternatten efter att ha väntat på fadern som sitter på krogen.5 Även den nyhetsförmedlande visan “Drinkarflickans död”, som trycktes första gången i Harpoljud utgiven av K.F. Kaldén 1890 och går på samma melodi som “Så bister, kall…”, är fabricerad i syfte att via sången bekämpa alkohol(miss)bruk vid tiden då frikyrko- och nykterhetsrörelserna gick hand i hand.6

Även andra visor har diktats på samma melodi. Dan Andersson (1888-1920) skrev “En skön sång om potatis”, vilken står att finna i diktsamlingen “Dikter”, där han

Titelsidan till skillingtryck från 1796, som anonymt återger en visa av Anna Maria Lenngren samt Bell-mans “Fredmans epistel nr 48”.3

LAO

S 20

02

9

travesterar just “Så bister, kall…”. Tonsättaren Tommy Rådberg (1950-) lånade melodin till Elias Sehlstedts (1808-1874) dikt “Fem trappor opp” samt till sin egen visa “Girojäntans sång” innan han långt senare hittade originalmelodin till Sehlstedts dikt. 1990 återkommer melodin i låten “Minnen” på Sten & Stanleys skiva “Musik, dans & party 5” och nu senast som “Det blir aldrig riktigt som man tänkt sig”, som handlar om livet på LAOS Mäss, skriven av Laositen Mattias Jönsson.

Strax efter att LAOS grundats 1960 togs “Så bistert kall…” upp som traditionsvisa i LAOS. Vid tiden för införandet var visan inte använd i övriga student-Lund och enligt Ordf. Em. II Bertil Hagman gick den till en början under namnet “Skillingtrycksvisan”.7 Ofta tryckt på sidan 11 i LAOS Sångreglementen har visan allt sedan dess fått inleda otaliga eftersitsar, balmiddagar och andra festmåltider i Sällskapet. Av de ursprungliga sju verserna sjunges endast den första och vissa förordar att handen skall slås i bordet vid “pappa”. Huruvida visan ska sjungas som första eller andra visa är en ännu inte avgjord fråga.

Stellan NordahlArkivofficer LAOS

För den som vill veta mer om traditioner och andra företeelser i LAOS, står LAOS arkiv till förfogande. Inrymt i Studentmuseet Arkivet i AF:s källare utgör LAOS samlingar ett av de mer kompletta av Lunds studentorganisationers.Öppettider: tisdagar 16-20, onsdagar 17-19. För guidning, frågor etc. v.v. kontakta någon ArkivO.

Källor:1 Bengt R. Jonsson & Margareta Jersild, (1963), “Svenska visor (En vägledning för studiecirklar)”, Nykterhetsrörelsens bildningsverksamhet2 Märta Ramsten, (1980), “Om folklig vissång”, Folkmusikboken, Prisma3 Margareta Jersild, [skillingtryck], Nationalencyklopedin, Bokförlaget Bra Böcker4 Madeleine Kjällman, arkivarie Svenskt visarkiv, korrespondens 030306 och 0303135 Annika Nordström, forskningsarkivarie Språk- och folkminnesinstitutet (SOFI), korrespondens 0303076 Bengt Martinsson, (1996), “Saga eller sanning?”, Historiska Nyheter no 62, Statens historiska museum7 Sångsektionen LAOS (red. Stellan Nordahl), (1998), “SångR LAOS”, Lunds Akademiska Officerssällskap

LAO

S 2002

10

LAOS och karneval - en ideal förening“Vad får man om blandar lite Lund och lite vår?” Ja, riktigt så enkelt är det förstås inte att genomföra en karneval. Arbetet i LAOS med de två bidragen har sträckt sig över lång tid, och inneburit massor av glädje, gemenskap och alldeles galna idéer.

När det den 3 februari var dags för det stora uppropet, kunde LAOS räkna in 48 förväntansfulla personer i sina led. Vagnen “Star Wars - våra politikerideal” och tältet “Få en Idealman - eller se din förebild” var de antagna förslagen som vi gick vidare med, och mellan dessa två fördelades styrkorna. Såväl gamla rävar som många nya ansikten ville vara med i vårt gäng. Under våren följde flera mässkvällar med planeringsarbete och grupputveckling. För Karnevalen är ju så mycket mer än de där tre dagarna i maj. Under våren anordnades såväl av karnevalen, som av LAOS egen karnevalsfestkomitté ett flertal tillställningar av varierande art. Upptaktskväll med planering följdes av karnevalstidningsföräljning och brännbollsträning, grillning och en regnig brännbollsturnering, förkarneval och sektionsfest, picknick och barnkalas, förmöten och vagnbyggande, karnevalsfilmpremiär och ännu fler möten, och så helt plötsligt var det bara ett par veckor kvar till de ideala dagarna. Vagnbyggarna höll till uppe vid Kemicentrum där de spikades och målades allt ivrigare för att hinna allt i tid, (mer om Star Wars-vagnens äventyr finner du nedan). Tältgruppen väntade ivrigt på att få sitt tält och byggmaterial när nu även detaljplaneringen börjat bli klar.

Tanken bakom tältet byggde på en ganska tråkig ordvits, där man betecknar både en varelse av hankön, och ett rejält hårsvall som man finner t.ex hos lejonet. Alltså, vi skulle göra en lätt parodi på manliga utseendeideal bland den delen av unga manliga studenter, företrädesvis ekonomer och jurister, som hellre skulle befinna sig på Stureplans innekrogar, om det inte vore för att det blir så förbannat långt att cykla från Malmö Nation. Tältet skulle utformas som en frisersalong, där besökarna efter att de kommet in skulle få se ett bildband likt skoltidens Pogo Pedagog, som pedagogiskt redogjorde för hur man känner igen och skaffar

sig en äkta man. Manusgruppen som skulle producera bildbandet såg inga begränsningar. Foton av festande ungtuppar togs utan problem på Malmö Nation och andra vattenhål. Då ljudbandet skulle talas in vände man sig till landets kanske främsta naturfilmsröst - Jan Danielsson, som utan större eftertanke tackade ja. En vecka före karnevalsstarten hade så blivit dags för tältresning. Efter att vi med gemensamma krafter på ett par timmar rest

LAO

S 2002

12

tältet, kunde byggruppen ta vid och på allvar börja leda arbetet med att inreda det vita rummet. Fr.o.m. denna dag skulle också tältet vaktas dag som natt. Så här i efterhand låter det som om allting flöt helt utan friktioner, vilket så klart inte stämmer. Dock har dessa lämnat minnet, och vad vi minns är att allting, inklusive en rymlig och välförsedd fältmäss (nu vet jag hur mycket en pall karnevalsöl är!) stod klart när det var dags för karnevalen att sparka igång. Spänt tog vi emot de första besökarna. När vi låtit dem se bildbandet, tagit digitalfoto av var och en iklädda en flottig Idealman, och åter släppt ut dem kunde vi konstatera: skämtet gick hem och tekniken höll. Ju längre helgen gick, desto större tryck blev det i kön utanför. Totalt besökte ca 1400 personer vårt tält, och blev därefter avfotograferade och kunde hämta sin bild över internet. Självklart la vi bilderna på LAOS hemsida, så att drygt tusen nya besökare skulle hitta dit.

Mot förmodan blev de upprörda reaktionerna få. T.o.m de som till sin stora förvåning fann sig själva på bildbandet, mötte det hela med ett leende på läpparna. Tältets stjärnfrisör, den Jean Piere Barda-inspirerade Michael (amerikanskt uttal) kom att intervjuas såväl i karnevalsradio som karnevals-TV, vilket för övrigt var en miljö som passade rollfigurens ego väl.

När till slut tältet den sista natten började rivas invändigt, och de sista tappra försöken gjordes att tömma fältmässens kylskåp, kunde vi konstatera att karnevalen i allmänhet, och för LAOS i synnerhet blivit en formidabel succe´. Men inte är jag förvånad när man ser på det material som fanns: Med de människor som engagerade sig i, eller hjälpte till för LAOS under karnevalen kan det helt enkelt bara bli på ett sätt: “en helt bombastisk och fantastisk Idealkarneval!”

Mattias JönssonTältChef

LAO

S 20

02

Vagn 5: STAR WARS - Våra politikeridealLAOS karnevalistiska vagnprojekt startade en kulen oktoberkväll 2001. Ett påbud om allmän karnevalsspånarkväll hade utlysts av dåvarande Ordförande Nils Månsson och nu satt vi samlade på mässen. Vid karnevalen 1998 hade LAOS slagit alla tidigare rekord med tre tältnöjen i Lundagård och det var med detta i åtanke vi nu påbörjade spånandet. Flera vilda och ganska galna idéer lades fram, tydligen gjorde GT-groggarna något konstigt med fantasin och allt eftersom kvällen blev sen hade vi skapat en ansenlig samling karnevalistiska förslag. Idéförslagen sammanfattades och lämnades in till karnevalsutskottet. Förväntansfulla, och spända väntade vi nu på domedagen, - skulle LAOS bli representerade i Idealkarnevalen? Resultatet blev ett tält och för första gången i LAOS historia två vagnar i karnevalståget! De godkända förslagen var: “Få en idealman - eller se din förebild” (tält). “Star Wars - Våra politikerideal” (vagn 1). “Idrottsideal” (vagn 2).

“Star Wars - våra politikerideal” utsågs till det vagnförslag som skulle realiseras. Tidigt började planeringsarbetet. Allmän mönstring påbjöds och hugade vagnsmedlemmar anmälde sitt intresse. Ganska snart var vi nära maxgränsen för antal vagndeltagare och tjugoåtta laositer var samlade. Olika arbetsgrupper som syeri, werkstad, smink och festkommitté bildades. Ritningar över den framtida vagnen togs fram, karaktärer/ roller planerades och

kostymer designades. Tidigt insåg vi att budgeten på 4 000 kr som vi erhöll av karnevalen, på inga sätt skulle räcka till våra planer. Åtgärden blev, förutom att själva bekosta en del material, att åka runt till olika företag och byggarbetsplatser och container-samla diverse byggmaterial. Glädjande var att vi som studenter och karnevalister mottogs förhållandevis väl och hade snart en ansenlig samling plank, skivor, gamla spik och bråte. Syarbetet var det första schemalagda arbetet som påbörjades. Vid symaskinerna i ett gammalt klassrum i Spartas innersta, konstruerades våra karnevalskostymer. Som invigning av det stora werkstadstältet på Kemicentrums parkering anordnades den stora sektionsfesten 19/4, temat var after-ski. Det blev en mycket lyckad tillställning med österrikiskt Umpa-Umpa- band och sedvanligt liveband. Dagarna efter inleddes byggarbetet. Gemensamt, inte utan enskilda stora insatser

LAO

S 2002

14

och uppoffringar, gick arbetet framåt. Snart hade både Göran the Hut och Rosenbar tagit form. Karnevalsdagen närmade sig och det var dags för ett provturskommando den 12/5. De största, längsta, bredaste, och högsta vagnarna skulle åka runt och kontrollera att Lund stod kvar även efter att Tåget passerat. Vi hade tydligen blivit nominerade i både klassen för högsta och bredaste vagn och fick därför möjlighet att provköra väl valda delar av karnevalstågssträckan. Spända testade vi vagnen och noterade att det borde gå vägen. Karnevalen närmade sig och arbetet intensifierades. Kvällar och nätter nyttjades för att allt skulle bli färdigt i tid.

Karnevalens första dag inleddes med sol och vackert väder (solen lyser alltid på en Laoskarnevalist!). Vagnen färdigställdes på kvällen och invigdes som hastigast med bubbel och hurrarop. Allt var färdigt förutom enskilda förberedelser. Den 18/5, andra karnevalsdagen var det äntligen dags för Karnevalens största nöje; TÅGET! 06.00 samlades vi för sminkning och sillfrukost vid Tegnérstatyn och LAOS tält. Det var en förvånansvärt pigg församling som satt uppsminkade i fantasifulla kostymer vid det uppdukade långbordet. Ett par snapsvisor revs av och ett dubbelt svenskt lösen sköts (end. ett skott p g a eldavbrott) som officiell invigning av LAOS första karnevalsvagn, - det måste varit en ganska bisarr syn. Sminkdansen tog vid i Stora salen och stämningen inför den stundande avfärden byggdes upp. Strax före klockan K samlades vi vid vår vagn och intog våra positioner. Stunden som vi väntat på var här. Nu skulle tåget rulla!

LAO

S 20

02

Inför en rekordpublik (enligt polisens uppskattning 500 000 personer) dånade Star Wars-musiken och mottagandet blev över förväntan. Ett par timmar senare hade Lunds gator och torg avverkats och vi var åter samlade vid utgångspunkten. Humöret var på topp och glädjen kan beskrivas med ord som bravo, exccelente, magnifico (“något av det roligaste man kan göra i en Lundakarneval är att medverka i Tåget”). Karnevalstågets

andra genomförande, den 19/5, inleddes med en välbehövlig sovmorgon. Samlingen med sillfrukost och sminkning var inte förrän kl 08.00 (undantaget profilsminkade och vagnshämtare) och genomfördes ungefär som den första, men med ett lite mer slitet karnevalsgäng från LAOS. Åskådarskaran hade minskat något (enligt polisen uppskattningar 300 000 personer). Som avslutning på många timmars arbete slängdes hela vagnen på tippen, karnevalsmedaljer delades ut och det skålades åter i bubbel. Vårt arbete var till ända och karnevalen lika så.

Avslutningsvis vill jag i egenskap av Vagnchef tacka alla inblandade som bidragit till karnevalens och LAOS genom tiderna bästa vagn. Som gett eko på såväl ledarsidor i större dagstidningar och nationstidningarnas bildkollage. Det man framförallt tänker tillbaka på, förutom karnevalsdagarna, är alla gemensamma fester och annat skoj som vi hann med under ett par hektiska månader under våren 2002. Ett särskilt tack riktas också till sponsorer och andra välvilliga privatpersoner som bidragit under generösa former till vår vagn, “STAR WARS - våra politikerideal”.

Väl mött, karnevalen 2006!Carl HallströmVagnChef

16

LAO

S 2002

LAOS tackar...Efter år av väntan, månader av förberedelser, veckor av slit och tre intensiva dagar är idealkarnevalen 2002 tillända. Det som nu återstår är minnen av solsken, publikrekord, succé och spontana applåder.

Det arbete som påbörjades julen 2001, tog fart under våren och resluterade i ett tältnöje, Finn din ideal man, och för första gången i Laos historia en vagn i karnevalståget, Star Wars- Våra politikerideal. Genom en blandning av studentikoshumor, aktuella händelser och tacka vare idogt arbete av ett 60-tal laoskarnevalister fick Laos positiv respons och massmedial uppmärksamhet.

Resultatet var enastående!

Stort tack till Dig som genom en betydande insats hjälpt Laos att genomföra karnevalens bästa tältnöje och vagn.

HA-industri Tommy Andersson Martin SkoogHyr-punkten Ulf Andersson Andreas StjärndahlICA Kvantum Fredrica Broman Åsa StrömKilroy Travels Jan Danielsson Kerstin TörnkvistKlippoteket Headline Torsten Hallström Fredrik WLekia Mats Jönsson EdilenLKF Anders Karlsson Festande på Malmö NationSF Filmstaden Yngve Karlsson FältmässenSIBA Claes Linde m. Familj Radio AFSjälvfallet Jenny Jens Ljungkvist SminkerietSpar Stora Södergatan Bo Lundgren Sussanne (AF´s arkiv)Tetra Pak Magnus Lövgren Hybinette Syeriet Öl och vinbolaget, Karlstad Lena Orrling Werkstan

LAO

S 20

02

17

Mässen 2002Om LAOS ordförande är föreningens talorgan, medlemmarna dess själ och styrelsen dess hjärna, så vågar jag påstå att mässen är kroppen som omsluter allt.

Mässen gör det möjligt för oss att lyssna på spännande föredrag inom många olika ämnesområden, avnjuta kulinariska läckerheter, diskutera och argumentera i en avspänd och njutningsfull miljö. Allt detta underlättas av den rikliga variationen av mat, ädla drycker och diverse rökverk.

Snapsen är den dryck som diskuteras, och kanske även konsumeras, mest på mässen. Varför har Jägarsnapsen försvunnit? Och att Bäsken var bättre förr, är några

av de kommentarer som man som MässDirektör får höra i början av året. Därför gäller det att i jämn takt under året ständigt komma med nya välkryddade snapsar som förvånar och överväldigar mässens besökare, såväl nya som gamla. En ny och snygg etikett underlättar också lanserandet av nya snapsar. Under året har ett antal nya snapsar sett dagens ljus, t.ex. Piraten, Karneval, Översten och Tre Kronor för att nämna några succéer, medan några få snabbt har gömts undan i mässkåpet igen. Än idag är LAOS-snapsens kryddning en hemlighet som endast går i arv från MässDirektör till MässDirektör.

Under året har mässen vid tre tillfällen grupperats fältmässigt. Första tillfället var vid det traditionella siste-april firandet där studentsångarnas sköna toner avnjöts likt kamikaze hunden, från AF-borgens tak. Nästa tillfälle var i lite större skala under Lundakarnevalen där vi i dagarna tre fanns i backstageområdet vid LAOS tält inne på karnevalsområdet. Sällan har väl en så stabil bardisk byggts. Här släcktes törsten för såväl karnevalister som för tillresta laosare i förskingringen och många glada återföreningar skedde, de flesta konstaterade att “deras” karneval var bäst men att Lundakarnevalen 2002 inte gick av för hackor heller. Tredje gången mässen utomhusgrupperades var under den traditionella terrängkrocketen i Lundagård.

Under året har mässens mål varit att ytterligare höja den kulinariska målsättningen samt att införa ytterligare snapsar i sortimentet. Med mässen in i framtiden!

Jonas Karlsson Björn GustavssonMässD Vice MässD

LAO

S 2002

18

En traditionell bal på Revingehed? För att fira Kustartilleriets första 100år, LAOS 42:a och för att inviga årsbalen stod vi nu uppställda framför mässen på Revingehed. Fördrinken var serverad, folk började så smått läppja på bubblet, mingla och bekanta sig med varandra. LAOS ordförande med sabel var flankerad av arkivofficer och fanbärare och stod uppställda med Revingeheden som bakgrund. Arkivofficeren, Stellan Nordahl inledde med ett väl propornerat tal med anknytning till Kustartilleriet och salutskjutning i största allmänhet. Det var nu dags för höjdpunkten på invigningen. Dubbelt svenskt lösen med en artilleritropp af Kongl. Wendels Artilleriregemente. - Fanan fladdrade i natten, sabeln höjdes som signal, salutbatteriet var eldberett och församlingen höll andan. Då hände det oväntade… Överflygning av buss. Jasroten från F17 Kallinge hade tydligen inte möjlighet att närvara, så chauffören från Perssons bussbolag såg den uppkomna möjligheten och grep tillfället i akt. Med full belysning och rusande motorer gjorde han en egen “överflygning” (eg förbipassage) med den ståtliga bussen, som för övrigt tidigare räddat vår kväll. Den förväntansfulla församlingen stod förstummade och förvånade. När lugnet återfunnit sig sänktes sabeln och pjästroppen under Löjtnanten Gustav Ask sköt dubbelt svensk lösen. Balen var invigd och något förbluffade kunde vi ta oss in i värmen och den öppna spisen.

En fråga som jag återkommit flera gånger till när jag under sena nätter och kvällar lagt upp planerna för balen var traditioner. Ett känt faktum är att det cirkulerar en mängd olika vanor och traditioner runt vårt Akademiska Officerssällskap och att det i studentvärlden är ett vedertaget faktum att om en företeelse är mer än två år gammal likställs det med en urgammal tradition som man, enligt hörsägen, alltid gjort. Revingemässens anrika historia förenklar inte saken nämnvärt. Så frågan jag ständigt återkom till var: Vad är det i egentligen som är tradition när LAOS håller bal på Revingehed? Män i uniform? Att äta förrätten stående! - svarar någon. Mycket sång, hemmakryddad snaps, bandet Baker Boys - Listan kan bli lång. För en balgeneral har det visat sig att det finns vissa saker som ter sig som en återkommande tradition från år till år utan att vara planerade, nästan som en slags naturlag. Anmälningarna: Den sist anmälda personen skall anmälas sent. Givetvis efter sista anmälningsdag, gärna samma dag som balen. Bordsplacering: Många viljor och önskningar (exempelvis en icke nämnd baldeltagare skrev på övrigt/specialmat: snygg officer - vilket jag hoppas löstes

LAO

S 20

02

19

på bästa sätt). I min enfald trodde jag att en bordsplacering är lätt att sätta ihop. Verkligheten var en annan, det tar tid... Tidsschemat: Den ganska minutiösa tidsplanen skall under kvällens gång visa sig vara svår att följa. Bandet fick övertalas, mot cigarrer att spela längre och mässen fick nyttjas några extra minuter tills de sista gästerna hade lämnat festen. Transporten till och från Revinge: Bussen till och från Revinge skulle visa sig vara en sak för sig. Trots noggrann planering, kontrollstationer och idiotsäkra system skall busstransporten till och från Revingemässen krångla men lösas, inte utan flit och redlighet, i sista stund. - Även denna lista kan bli lång.

Slutprodukten blev, hoppas jag, en traditionsenlig bal med nya inslag, som förhoppningsvis blir tradition om några år. På menyn stod det; Revingeheds klassiska sillabord med öl och snaps, ryggfilé med baconlindade haricotsverts & tomat med Chateoau de Ségure 2000, mockaparfait med Smith Woodhouse Tawny 10 years och till kaffet och avecen avnjöts hälsovådliga produkter som Valrona 90% kakao och Cigarros La Paz Corona. Till dansen hade vi förmånen att dansa till LAOS husband Baker Boys förstärkt av, en i balen deltagande vokalist. Sexan på LAOS mäss i AF-borgen blev minst sagt välfylld. Stämningen var hög, och allsången skallrade. Särskilt riktas våra tankar till den delegation från Lundaspexarna som förgyllde pytten och bäsken. Senare på kvällen fick vi möjlighet att dansa till ytterligare två band, Atle Big Band, och Funky Beat på Medicinska Föreningens corbal.

I egenskap av balgeneral vill jag, efter balens magnifika genomförande, tacka de person som genom stor arbetsinsats gjort årsbalen möjlig och till något vi minns med glädje. Ett särskilt tack riktas till sponsorer och andra välvilliga privatpersoner som bidragit under generösa former.

Väl mött nästa år!Carl HallströmBalgeneral

Idrottsofficeren rapporterarBlodet började redan flyta i januari, efter mindre en tio sekunder in på årets första innebandymatch hade vi en olycka som resulterade i att vi dels fick torka blod från planen och dels fick skicka upp en av våra spelare akut till sjukhuset för att plåstra om en bruten näsa. Svetten kom inte mycket långt senare efter som vi under resterande del av matchen bara var fyra stycken och saknade avbytare. Den första glädjen kom samma dag då vi trots vårt numerära underläge inte fick stryk med mer än ett eller två mål. Som tur är var detta mig veterligen den första och enda blodsutgjutelse vi hade under året, och samtidigt bara den första glädjestunden.

LAO

S 2002

20

Den största glädjen var nog när vi lyckades placera oss tvåa i vår grupp på “Revinge by Night” den årliga orienteringstävlingen som nu har blivit en tradition att ställa upp i, - det är i alla fall andra året i rad vi ställer upp på bra länge. I vår grupp är det Ystads och Lunds orienteringsklubbar och LAOS som tävlar. Och när vi i år placerade oss bättre än en av dem kan ni första glädjen. Och i år lyckades jag springa hela varvet utan att tappa batterierna i lampan. Kan lova att det var helt annorlunda att springa med en fungerande lampa istället som förra året då jag tappade mina batterier vid första kontrollen. Det var helt fantastiskt; nu kunde jag se hur fel jag sprang i motsats till förra året då jag inte hade en aning om hur fel jag sprang. Men vid närmare eftertanke kan man egentligen undra vilket av alternativen som egentligen är bäst. Målet nästa år är att stiga upp ett steg till på prispallen, kravet är att ställa upp.

På tal om mål så var ett av målen med året att gå upp till högre innebandy divisioner än vad vi startade i. Detta hände definitivt inte, men vi hade i alla fall roligt och har lyckats att få igång ett bra spel. Nu ska vi bara finslipa det till en vinnande stil. Mycket av vårt medel resultat i innebandyn kan faktiskt skyllas på något, och det var att vi hade karnevalen förra året och att många av oss naturligtvis var involverade i den på många sätt och vis, vilket gjorde att vi hade ett stundtals dålig uppslutning både på träning och match. Och det var inte enda sporten vi hade dålig uppslutning i. Även golfmästerskapen hade en VÄLDIGT dålig uppslutning. Det var endast två tävlande, i år igen.

Uppslutningen på pistolmästerskapen var nästan skrämmande, min första tanke var om amunitionen verkligen skulle räcka till att tillfredsställa min skjutiver. Men efter att ha kommit ut på plats och fick syn på högen med skott och fick höra hur tävlingen skulle gå till, blev jag genast lugn igen. Vi fick nog alla så det räckte och mer därtill under en av höstens första regniga dagar. Vi hade snabbskjutning, skjutning mot flera mål och många andra roliga och intressanta skjutmoment. En månad senare hade vi höstens traditionella LAOS-LARS, som det här året var skjutning med AK5.

Sist men inte minst hade vi den traditionella Terrängkrocketen, som genomfördes första onsdagen i juni. Precis som vanligt genomfördes inte tävlingen till fullo utan vi gav, som vanligt, upp någonstans under våra försök att slå klotet genom kyrkan på toppen av den lilla kullen. Och som vanligt försökte undertecknad och det gångna årets Fanbärare att sparka undan klot och gömma målstolpen, men som vanligt gick det som vanligt - vi kom garanterat sista.

Slutligen vill jag sända ett tack till alla som har ställt upp på de olika evenemangen både som tävlande och som ledare, utan er hade inget av ovanstående blivit genomfört.

Marcus RydlundIdrottsofficer LA

OS

2002

21

Ett år med LAOS23 JANUARI: Ett som vanligt upprymt och glatt årsmöte var enigt om att ge 2001 års styrelse ansvarsfrihet, vilket firades med en hejdundrande eftersits där 30 per-soner njöt av maten och sjöng glatt under sångförmannen Hampus Hellsviks ledning. Mässen presenterade sig med ny ypperlig traktering och nya snapssorter.

5 JANUARI: Hälsningsgille i Stora Salen betydde som vanligt ett myller av stoj och stim som visades upp för de nya lundastudenterna. Många antog inbjudan att efter ett besök vid LAOS bord fly upp till 5:e våningen där ärtsoppa serverades. De som inte fått nog av denna klassiska rätt under dagen satte gladeligen i sig ännu en portion under kvällens hälsningsafton.

30 JANUARI: Terminens första föredrag var med Krister Holst från SÄPO och lock-ade 26 åhörare som fick en inblick i SÄPO:s arbete. Förutom det högprioriterade området terrorverksamhet, håller man bl.a koll på våldsamma element i utkanterna av den politiska höger-vänster-skalan. Då det gäller utländska underrättelsemål i Sver-ige har en tydlig förskjutning mot försvarsteknologi och övrig industri skett. Under föredragets gång tätnade dimman av stekos alltmer, då MässD Jonas Karlsson och Vice MässD Björn Gustafsson gemensamt stod för kvällens matlagning. Räkcocktail, kycklinggryta och delikat fruktsallad serverades i rikliga mängder.

13 FEBRUARI: Denna onsdag var det åter dags för sällskapets traditionsofficer P-O Olsson att med stor inlevelse återge bitar ur vår student- och LAOS-historia. Temat för dagen var karneval, vilket innebar en exposé genom karnevalens historia med start i embryot “Det småländska bondbröllopet” 1849. Även LAOS deltagande i karnevalerna togs upp, och gemensamt kunde vi åter minnas vad som utspelades i de tre tälten 1998. Sedan mässen sjungits till och församlingen begett sig “mot bibli-oteket”, gick vi som vanligt över till att efter bästa förmåga lösa världsproblemen, eller åtminstone diskutera dem.

15 FEBRUARI: LAOS orden LANE XANG höll denna fredag sitt årliga ordenskapi-tel. Ordenssällskapet, som välkomnar alla i LAOS, kunde räkna in ett antal nya ansik-ten under denna relativt unga ordens nionde verksamhetsår. Såväl medaljutdelning som erfarenhetsutbyte bedrevs under den bland unga som “gamla” mycket uppskat-tade kvällen.

20 FEBRUARI: För 6:e gången i ordningen kom Hans-Uno Bengtsson till LAOS för att guida oss genom whiskyns underbara värld. Efter en lysande inledning kantad av whiskyfakta och episoder ur TinTin och Kapten Haddocks värld påbörjades en resa som skulle ta oss runt på Skottlands öar. Resan påbörjades på Isle of Islay med

LAO

S 2002

22

“Bunnahabhain”, tog steget över sundet till ön Jura med “Isle of Jura 10 yrs”, fortsatte norrut längs kusten till Isle of Mull med “Tobermory” och Isle of Skye med “Talisker 10 yrs “. Resans nordligaste punkt nåddes på Orkney med “Highland Park”. Som avs-lutning återvände vi till Isle of Islay med “Lagavulin 16 yrs” och cirkeln var åter sluten.

27 FEBRUARI: Göran Sjöholm som var ordförande i LAOS 1970, är idag affärsområdeschef på Sydkraft och hade kommit till mässen för att inför 23 åhörare besvara frågan: “Behövs ledarskap i näringslivet?” Vi fick ta del av hur näringslivets styrelser fungerar, vad det innebär att vara verksam i en internationell miljö, samt kunde avslutningsvis diskutera eventuella skillnader i manligt- respektive kvinnligt ledarskap. Under den efterföljande sittningen fortsatte diskussionerna med avbrott för (enligt gästen för få) sånger med snaps. Fortfarande minns vi ledorden “resultat ger handlingsfrihet”.

6 MARS: Direkt från regementets slutövning kom överste Bengt Axelsson till LAOS mäss och kvällens tema: “Ing2 - nu och i framtiden”. Ett flertal bataljoner till krigsförbanden utbildas vid Ingenjörsregementet. Dock leder befälsbrist och snäva ekonomiska ramar till att man inte årligen kan utbilda önskat antal värnpliktiga. De som får göra sin värnplikt vid Ing2 är dock, staden till trots, väldigt nöjda, enligt Värnpliktsrådets årliga undersökningar.

13 MARS: Från arkivet hade PubO Daniel Törnblom lånat några gamla karnevals-filmer. Djupt nedsjunkna i sofforna mumsades det korv, samtidigt som flera karnevalers bidrag till filmhistorien spe-lades upp. 20-tals humor blandades med nyare filmer med skådespelarinsatser av bla. Hasse Alfredsson, Tage Erlander och Olof Palme.

20 MARS: Om “Rättsskipning i Koso-vokonfliktens spår” talade chefsåklagare Göran Berling denna onsdag. Efter 30 år som åklagare tog Berling beslutet att

LAO

S 20

02

23

söka till FN:s UNMIK-projekt i Kosovo. Staden han hamnade i var Pritzren, där han mötte ett etniskt uppdelat samhälle där herremansrollen efter att de flesta serber flytt, övertagits av de som stridit för UCK-gerillan. Dessa ansåg sig ofta stående över lagen. Återuppbyggnaden av Kosovo fortgår, men återskapandet av en respekt för människoliv är en svårare utmaning. Eftersitsen kom att präglas av KA2, och vi fick intresserat höra om Görans aktiva tid i LAOS i slutet av 60-talet.

27 MARS: Chefen för försvarsmaktens grundorgan-isation, Generallöjtnant B-A Johansson talade om den fortsatta förändringen av försvaret mot år 2004. Ekonomireformer, specialisering mot internationell tjänst och utbildning av fler reservofficerare är tre stora förändringar som stundar. Efter det intressanta föredraget, med tidvis ganska bitska diskussioner, kunde vi övergå till den mer avspända och välfyllda sittningen. Då Johansson visade sig vara en alldeles ypperlig sångare blev det såväl solonummer som en utveckling av historien bakom “Än en gång däran”.

3 APRIL: Henrik Landerholm var vid tiden för föredraget ordförande för Försvarsutkottet - en posi-tion han senare samma år lämnade till förmån för rek-

torsposten på Försvarshögskolan. Landerholm gav oss en inblick i Försvarsutskottets arbete och dess medlemmar. Hans syn på omvandlingen av försvaret, är att den inte vässat det i den utsträckning som är önskvärt, utan att vi snarare ser ett invasionsförsvar i miniatyr. Diskus-sioner som rör steg mot yrkesarmé eller NATO-anslutning anses dock fortfarande tabubelagda i rikspoli-tiken.

10 APRIL: Vårens sista ordinarie föredrag stod Dr Eva Johansson från Försvarshögskolan för. Dok-torsavhandlingen “The UNknown soldier”, handlar om svenskars del-tagande i internationella insatser på Balkan. Avhandlingen ser till hur väl gjorda erfarenheter tas om hand och överförs mellan bataljoner och personer. Att det finns mer att göra inom det området vittnade såväl avhandlingen som åhörare om. Efter att vi mottagit flera exemplar av avhandlingen och överräckt ett exemplar av

LAO

S 2002

24

vår jubileumsbok, följde eftersitsen där vår värmländska gäst på den småländske sångförmannens inrådan fick sjunga en hel rad av våra mest älskade skånska visor.

19 APRIL: Kvällen före LAOS-LARS hölls fredagsub med ölprovning av mässens utökade sortiment.

20 APRIL: Hur tidigt som helst denna lördag befann sig några vilsna pojkar vid Lunds civila ryttarförening där stora, far-liga höätande fyrbenta varelser skulle bes-tigas. Det hela förlöpte dock väl tack vare den välorganiserade guidningen från våra vänner i LARS. På kvällen var det så dags för en minnesvärd sittning där sånger, tal och drycker så småningom avlöstes av dans i Stora Salen.

1 MAJ: När Studentsångarna påbörjade sin insjungning av våren, var LAOS åter samlat på AF-borgens soliga men blåsiga tak, där sikten såväl som förtäringen var mycket god. Glädjande nog fanns såväl Inspctor, Inspectrix som ordf em och hedersledamot Bertil Hagman bland de minglande gästerna. Även Fanbärare Nils Månsson tittade förbi efter att han med framgång för första gången representerat LAOS i fanborgen vid rektorsuppvaktningen.

29 MAJ: Terminens sista aktivitet blev terrängkrocket, där den inledande diskus-sionen om att fastställa ett regelverk snabbt glömdes bort. Istället blev det som vanligt; en fältgrupperad mäss försåg idrottande LAOS-iter med stärkande drycker, medan motståndarens misslyckande prioriterades framför egen framgång på den smått omöjliga kuperade planen. Efteråt traskade vi upp till mässen, där sillbordet stod dukat.

LAO

S 20

02

25

Ny termin

13 SEPTEMBER: Hälsningsgille med efterföljande hälsningsafton inledde tradition-senligt den nya terminen.

18 SEPTEMBER: P-O Olssons traditionsafton blev tack vare det fina vädret en behaglig rundvandring i Lundagård. Även de som tidigare gått rundvandringar på denna klassiska studentmark, kunde berikas med nya historier ur traditionsofficerens till synes aldrig sinande förråd.

25 SEPTEMBER: Överste Anders Emanuelson, chef Södra Skånska Regementet, förärade Sällskapet med ett besök denna septemberkväll. P7 märker av att man har stor rekry-teringskraft på unga nyutbildade officerare, vilket är gynnsamt då dagens Försvarsmakt förutsätter ständig utveckling. Vi kom också att diskutera några militära grundförutsättningar som ibland glöms bort i en teknikfixerad tidsålder, nämligen att bibehålla en hög fysisk förmåga, och konsten att leda sina mannar i strid. För visst stämmer det att “ingen har någonsin tagit en kulle med ett modem”.

28 SEPTEMBER: Efter en försitts på mässen traskade dryga 40 pers upp till efterkarnevalen i Victoriastadion, där alla karnevalister under en välregisserad show gemensamt kunde minnas godbitarna från Idealkarnevalen. Även LAOS vagn pas-serade till massornas jubel förbi på filmduken

2 OKTOBER: Pliktverkets generaldirektör Björn Körlof kunde ge de på mässen församlade 18 personerna ökade insikter om statusen på dagens mönstrande killar och tjejer. Vi fick erfara att nya testmetoder för att kunna prova stresstålighet och simul-tankapacitet är under utvecklande, och att pliktverkets tjänster numera efterfrågas även av polishögskolan.

9 OKTOBER: Christian Braw är inte bara präst och docent, han skriver även ledarskapsböcker. De 32 personer som lockats till mässen fick höra om, och aktivt diskutera kring “beslutsfattande för chefer”. Att vara trygg i sig själv framhölls som en viktig förutsättning för att effektivt kunna leda. Andra viktiga förmågor är enligt Braw att våga fatta obehagliga beslut, och att ta tag i dessa frågor utan dröjsmål för att undvika “beslutsodugligheten”. Utan vare sig dröjsmål eller tvekan fortsatte den

LAO

S 2002

26

stora församlingen kvällen med en hej-dundrande eftersits.

12 OKTOBER: En kylslagen lördag begav sig 15 laositer ut till Revingehed för att bedriva pistolmästerskap. Ett var-ierat tävlingsprogram med flera grenar, bl.a skjuta den elaka framrusande hunden, gjorde det till en kul förmiddag trots de regndroppar som föll.

16 OKTOBER: Den unga Krisbered-skapsmyndigheten presenterades av dess informationschef, Svante Werger. Framförallt består myndighetens ansvar i att samordna och förstärka beredskapen inför svåra kriser och andra påfrestningar för samhället. Arbetet bedrivs i kommuner och landsting, men med större kunskap och överblick arbetar man för att i hela riket skapa en förståelse för vårt moderna samhälles sårbarhet.

23 OKTOBER: Gerdahallsprofilen Stefan Emanuelsson hade kommit till LAOS för att under rubriken “Motivation för fysisk träning” väcka liv i våra förslappade krop-par. När vi blev varse om den bristande rörlighet som är verklighet för många sven-skar, beslöt vi oss för att ta trapporna ner när så småningom kvällen blivit natt. Dock efter att vi först intagit en stadig måltid under vilken K3:s traditioner stod i fokus.

25 OKTOBER: 2002 års Emeritiikollegie gav tidigare ordförande en inblick i LAOS nuvarande verksamhet, samtidigt som vi ungtuppar aktiva idag kunde ta till oss gammal visdom. Eftersitsen hölls på Grand, samtidigt som mässen dukade upp bal-cocktail inför den dagen därpå stundande årsbalen.

26 OKTOBER: LAOS årsbal, se separat artikel.

6 NOVEMBER: C KS05, Övlt Ulf Gunnehed gav en uppda-tering om läget i Kosovo. Vi fick det glädjande beskedet att de svenska soldaterna gör en bra insats, och att de vinner respekt såväl bland lokalbefolk-ningen som bland andra länders trupper. Gunnehed kunde även

LAO

S 20

02

27

berätta att det trots allt sker en stabilisering i området, och att der finns hopp om en bättre framtid. Under eftersitsen fick vi åter träna på K3-visor, och kunde också ta del av intressanta historier från föredragshållarens uppdrag som konungens adjutant.

13 NOVEMBER: FMV stod i fokus när infodir Lars Wigert fick möjlighet att återse mässen. Flera intressanta materielprojekt behandlades, och vi fick även se filmer över Gripens duglighet, samt Ericssons syn på det nätverksbaserade försvarets möjligheter. De 21 åhörarna fick uppleva en spännande glänt på dörren till framtiden, samt en mycket trevlig sittning med sen hemgång för många.

20 NOVEMBER: I LUGI:s regi genomfördes LAOS första (?) mästerskap i den ädla sporten fäktning. Vinnare blev Carl Hallström, som kanske just tack vare segern över 2002 års ordförande nu fått äntra ordförandestolen.

21 NOVEMBER: “Revingehed by night” innebär CA3:s nattorientering på heden, och LAOS kunde åter stolt ställa upp med ett lag. Målsättningen för året var att ta alla 9 i vårt lag skulle ta samtliga sina kontroller. Detta kla-rade vi, varför vi kanske inför nästa år kan sikta på att undvika sistaplatsen.

22 NOVEMBER: Fredagspub

23 NOVEMBER: Med fjärde aktiv-iteten på lika många dagar kunde höstversionen av LAOS-LARS gå av

stapeln. Efter dagens skytte, blev det försits på mässen, inför det stundande baleftersläppet i Stora Salen. Tillställningen blev ganska blöt, kan de som minns vittna om.

4 DECEMBER: Med Lars Erik Roos, generalsekreterare för SVEROF på besök, var det reservofficersfrågor som behandlades. Fyra viktiga frågor som man arbetar kring är rekrytering och utbildning av reservofficerare, samt att de sedan skall tilldelas en befattning och få tjänstgöra. För nyutexaminerade reservofficerare gäller numera att de skall tjänstgöra ett år efter sin examen, vilket debatterades.

11 DECEMBER: Årets sista föredragshållare var professor i statsvetenskap Magnus Jerneck, som bl.a forskat kring Sveriges särart med 200 år av fred. De 18 personer som samlats på mässen fick ta del av slutsatsen att Sverige i huvudsak varit konsument av fred, och endast i begränsad omfattning bidragit till omvärldens säkerhet under den långa perioden.

LAO

S 2002

28

13 DECEMBER: Med valmötet avslutades kalenderåret, och församlingen kunde med stor enighet välja Carl Hallström till LAOS ordförande nr 40. Som sig bör firade vi detta med ett rejält julbord, samt den nykomponerade snapsen “Jul”.

29 JANUARI: På LAOS årsmöte fick avgående styrelse något så unikt som villkorad ansvarsfrihet, vilken dock kunde inträda fullt ut när alla papper anlänt från banken, och revisionen avslutats ett par veckor senare. LAOS-året 2002 var därmed avslutat, och nytillträdde Carl Hallström kunde beordra medlemmarna till bords samtidigt som MässD Daniel Törnblom började presentera vad som skulle bjudas.

LAO

S 20

02

29

Bredgatan 25, 222 21 LundTel: 046-19 04 40Fax: 046-12 32 50

www.skanegardar.se

Styrelse och funktionärer 2002 Särskilda hedersledamöter

Inspector Per Hellsvik No1 General Torsten Rapp (†) No2 General Curt Göransson (†)Styrelse No3 Överste Valter Thomé (†)Ordförande Mattias Jönsson No4 General Carl Eric AlmgrenVice ordförande Carl Hallström No5 Överste Åke ErikssonSekreterare Daniel Östner No6 Generallöjtnant Tage Olihn (†)Skattmästare Magnus Ljung No7 Amiral Åke LindemalmMässdirektör Jonas Karlsson No8 General Lage Thunberg (†)Styrelseledamot Anna Larsson No9 Generalkonsul Bertil HagmanStyrelseledamot Daniel Törnblom No10 General Sigmund Ahnfelt (†)Rekryteringsofficer Martin Skoglund No11 KommendörkaptenSuppleant Fredrik Petersson Bengt Forssbeck No12 SanitetsmajorFunktionärer Martin von BonsdorffVice mässdirektör Björn Gustafsson No13 General Stig SynnergrenMässofficer Christoffer Ekström No14 Redaktör Erik Holm (†)Mässofficer Tobias Lundström No15 Fil. Dr. Martin MeinanderMässofficer Sandra Draaisma No16 Överste 1 Lars-Fritjof Melin (†)Mässofficer Madeleine Görling No17 General Bengt Gustafsson Andersson No18 Generallöjtnant Carl BjöremanMässofficer Carl Edvindsson No19 Överste Leif MårtenssonSamverkansofficer Håkan Larsson No20 General Owe WiktorinSamverkansofficer Gustav Ask No21 Redaktör Erik LidénIdrottsofficer Marcus RydlundArkviofficer Stellan Nordahl Inspector emeritiiArkviofficer Johan Ohlsson Professor Gösta LindhagenArkviofficer Olof Beckman Professor Leif FlobergTraditionsofficer Per Ola OlssonFanbärare Nils Månsson Hedersordförande emeritus Professor Gerhard Hafström (†)StödföreningenOrdförande Erik LidénVice ordförande Kent HarrskogLA

OS 2002

30

Bidragsgivare och sponsorer under året 2002Då LAOS medlemsavgifter inte ens täcker våra hyreskostnader är de bidrag som inkommer till LAOS fonder mycket betydelsefulla för vår verksamhet. Ett stort tack för de generösa gåvor som inkommit under året!

BIDRAGSGIVARE TILL LAOS ÅR 2002Fredrik Agemyr Jan Friedrichsen Jonas MånssonGustav Ask Bengt Gustafsson Urban MånssonLennart Atteryd Tony Gustavsson Inge PlymothFredrik Berggren Bertil Hagman Eric RamussonThomas Bergström Carl-Johan Hagman Gustaf RappeGöran Berling Johan Hallonsten Lennart RydeBengt Brodin Erik Hansson Maria RålambIngemar Carlsson Johan Kjellberg Johan SelinArne Dahlman Erik Lidén Leif H. SjöströmSandra Draaisma Gösta Lindhagen Ulf TollhageMats Ekstrand Kjell Lydänge Clas-Otto WenePer Fagergren Gunnar Löfström Herman Westrup

LAOS SPONSORER UNDER ÅR 2002Alvis Hägglunds Spar Tetra PakKockums Swedish Match Wilson LogisticsSkånegårdar Södra Skånska Regementet P7 Vinge

LAO

S 20

02

Postadress: Box 2020, 220 02 Lund Layout: Mattias JönssonBesöksadress: Akademiska Föreningen, Tobias Lundström Sandgatan 2, 5:e våningen Bildred.: Tobias LundströmWebbadress: www.laos.af.lu.se Textred.: Mattias JönssonE-post: laos@af.lu.se Tobias LundströmTelefon/fax: 046-14 30 10 Korrektur: Stellan Nordahl Carl Hallström Foto: Mattias Jönsson Carl Hallström Tryck: Wallin & Dalholm Boktryckeri AB