GÖTEBORGS UNIVERSITET Institutionen för geovetenskaper Naturgeografi

ISSN 1400-3821 B 616 Rapport

Göteborg 2010

Post adress Adress Telefon Fax Geovetarcentrum Geovetarcentrum Geovetarcentrum 031-786 19 56 031-786 19 86 Göteborgs universitet 405 30 Göteborg Guldhedsgatan 5A 405 30 Göteborg SVERIGE

Vi-skogens Plan Vivo projekt i Kageraregionen, Tanzania

”Där träd växer, växer också människor och då gror en ny framtidstro”

Caroline Adler & Lina Mattsson

SAMMANFATTNING

Göteborgs universitet

Institutionen för geovetenskaper

Titel: Vi-skogens Plan Vivo projekt i Kageraregionen, Tanzania

Författare: Caroline Adler & Lina Mattsson

Handledare: Hans Linderholm

Vår uppsats fokuserar på Vi-skogens arbete kring Victoriasjön eftersom vårt intresse för

detta skapades under vår resa till Masaka, Uganda våren 2008. Dagens problematik kring

den förhöjda växthuseffekten och det faktum att träd absorberar och lagrar koldioxid och

därmed påverkar den globala uppvärmningen gör att intresset för Vi-skogens

skogsbaserade koldioxidupptagande projekt ökar. Syftet med vår uppsats har därför varit

att studera vilka ekonomiska och naturgeografiska för- och nackdelar Vi-skogens Plan

Vivo projekt i Kagera, Tanzania kommer att leda till för den enskilda bonden och

regionen. För att kunna uppfylla detta har vi formulerat följande två frågeställningar:

- Vilka möjligheter och problem finns med skogsbaserade koldioxidupptagande projekt i

Afrika?

- Vilka möjligheter och problem finns med Vi-skogens Plan Vivo projekt i Kagera,

Tanzania?

För att kunna besvara dessa valde vi att utgå från tidigare forskning på området och

applicera resultaten på projektet i Kageraregionen för att på så sätt se tänkbara möjligheter

och problem med projektet. Projektet innebär att svenska företag kan betala för sina

utsläpp på den fria marknaden och bönderna får därmed, till skillnad från tidigare projekt

inom Vi-skogen, betalt redan vid plantering och detta förväntas på ett bättre sätt minska

fattigdomen och förbättra miljön lokalt, regionalt och globalt. De möjligheter och problem

som tas upp i den tidigare forskningen om skogsbaserade koldioxidupptagande projekt går

nästan alla att applicera på Vi-skogens Plan Vivo projekt i Kagera. Problem finns alltid

med projekt men är mer eller mindre framträdande. Vi-skogen har tillsammans med Plan

Vivo arbetat för att ta fram ett övervakningssystem som ska se till att reglerna efterföljs,

dock kontrollerar de delvis sig själva vilket i sig är ett problem. Möjligheterna är dock att

bönderna har större potential att få det bättre ekonomiskt, att den biologiska mångfalden

bevaras då monokulturer inte förespråkas samt att regndroppserosionen minskar vilket

också minskar risken för massrörelser.

ABSTRACT

University of Gothenburg

Department of Earth Sciences

Title: Agroforestry and Plan Vivo project in the region of Kagera,

Tanzania

Author: Caroline Adler & Lina Mattsson

Instructor: Hans Linderholm

Our essay is focusing on the Vi Agroforestry programme around Lake Victoria, our

interest for that was created during our trip to Masaka, Uganda in the spring of 2008. The

problems of today concerning the increased greenhouse effect and the fact that trees

absorb and store carbon dioxide and consequently effects the global warming creates an

increased interest for Vi Agroforestry forestry-based carbon sequestration projects. The

purpose of our essay has been to study the benefits and disadvantages, both concerning

economic and physical geography for the particular farmer and the province, of Vi

Agroforestry and Plan Vivo project in Kagera, Tanzania. To fulfil our purpose we’ve used

the following two question formulations:

- Which possibilities and problems have forestry-based carbon sequestration projects in

Africa?

- Which possibilities and problems have the Vi Agroforestry and Plan Vivo project in

Kagera, Tanzania?

In order to answer the questions we’ve decided to have our starting-point from former

research in the province and apply the results on the project in the region of Kagera to see

thinkable possibilities and problems with the project. The project makes it possible for

Swedish companies to pay for their emissions on the free market and the farmers can, in

contrast to former Vi Agroforestry projects, get paid already when the trees are planted

which is expected to reduce the poverty and improve the environment locally, regionally

and globally. The possibilities and problems focused on in the former research about

forestry-based carbon sequestration projects are nearly all applicable on the Vi

Agroforestry and Plan Vivo project in Kagera. There are always problems with projects

but they are more or less prominent. Vi Agroforestry has together with Plan Vivo worked

to improve the monitoring system which controls that the rules are followed, they are

partly controlling themselves which as such is a problem. The possibilities for the farmers

are however better financial benefits, the biodiversity is protected because monocultures

are not advocated and the rainsplash is reduced which also reduces the mass movements.

FÖRORD

Denna C-uppsats har skrivits under hösten 2008. Vi vill tacka Eskil Mattsson för att han

tog oss till Vi-skogens anläggning i Masaka, Uganda där vårt ursprungliga intresse för

organisationens olika projekt väcktes. Vi vill också tacka honom för hans otroliga stöd

under skrivprocessen då han har kommit med kommentarer både direkt på

Geovetarcentrum och genom mail från dåliga Internetförbindelser på Sri Lanka. Vi vill

också tacka Ylva Nyberg som är Technical Programme Adviser för Vi-skogen i Afrika

som har kommit med snabba svar via mail och värdefull information för vår uppsats.

Avslutningsvis vill vi även tacka vår handledare Hans Linderholm samt våra kurskamrater

för god stämning i datasalen under hela hösten.

Caroline Adler & Lina Mattsson, 2008-12-15

INNEHÅLL

INTRODUKTION ........................................................................................................... 1

SYFTE OCH METOD .................................................................................................... 3

Syfte............................................................................................................................... 3

Frågeställningar ........................................................................................................... 3

Avgränsningar ............................................................................................................. 3

Metod ............................................................................................................................ 4

PROJEKTBESKRIVNING ............................................................................................ 6

Vi-skogen ...................................................................................................................... 6

Plan Vivo ...................................................................................................................... 6

Vi-skogens Plan Vivo projekt i Kagera ..................................................................... 7

OMRÅDESBESKRIVNING ........................................................................................ 10

Tanzanias klimat........................................................................................................ 10

Nederbörd och temperatur ....................................................................................... 11

Vegetation ................................................................................................................ 13

Tanzanias jordarter och jordmåner ........................................................................ 13

Jordarter ................................................................................................................... 14

Jordmåner ................................................................................................................ 14

Skredrisk .................................................................................................................. 15

Kolets kretslopp ......................................................................................................... 16

Befolkning och näringsliv ......................................................................................... 17

RESULTAT AV TIDIGARE FORSKNING .............................................................. 18

Ekonomiska möjligheter och problem ..................................................................... 18

Naturgeografiska förutsättningar ............................................................................ 20

Mängd upptagen koldioxid ....................................................................................... 22

Markfördelning och politisk stabilitet ..................................................................... 23

PROJEKTUTVÄRDERING ........................................................................................ 24

Ekonomiska möjligheter och problem ..................................................................... 24

Naturgeografiska förutsättningar ............................................................................ 27

Mängd upptagen koldioxid ....................................................................................... 32

Markfördelning och politisk stabilitet ..................................................................... 32

DISKUSSION ................................................................................................................ 34

SLUTSATSER ............................................................................................................... 37

REFERENSLISTA ........................................................................................................ 39

1

INTRODUKTION

Våren 2008 genomförde vi tillsammans med tretton av våra kurskamrater från Göteborgs

universitet en fältstudie till Uganda inom ämnet geografi på Lärarprogrammet med syftet

att på nära håll studera kultur- och naturgeografiska fenomen och dilemman. Under resan

besökte vi bland annat Vi-skogens kontor i Masaka, Uganda. Besöket innehöll dels

information om Vi-skogens organisation samt besök på flera gårdar som ingår i deras

agroforestryprojekt. Det personliga mötet med de enskilda bönderna skapade ett intresse

hos oss för deras förutsättningar vilket legat till grund för denna uppsats.

Vi-skogen startade sitt arbete i distriktet West Pokot, Kenya 1983 med det ursprungliga

syftet att stoppa ökenspridning och jorderosion genom att plantera träd i området. Genom

ekonomiska bidrag kunde organisationen redan ett år senare utvidgas till ytterligare ett

distrikt (Nilsson, 2008, sid. 7). Idag, 25 år senare, finns Vi-skogen i sammanlagt sju olika

regioner i länderna Kenya, Rwanda, Tanzania och Uganda runt Victoriasjön (Nilsson,

2008, sid. 1). Under åren har Vi-skogens inriktning utvecklats och är idag en modell för

landsbygdsutveckling med agroforestrymetoder som grund (Nilsson, 2008, sid. 8).

Agroforestry definieras av World Agroforestry Centre (ICRAF) som:

ett gemensamt namn för jordbrukssystem där perenna trädväxter avsiktligt integreras med grödor och/eller djurskötsel inom samma markområde. Integreringen kan antingen vara en spatial blandning eller ske i tidsmässig följd. Denna samodling av trädväxter och grödor har både ekologiska och ekonomiska fördelar (Nilsson, 2008, sid. 66).

Även om Vi-skogen ändrat sin inriktning och idag har mer fokus på dessa

agroforestrymetoder är fortfarande det bakomliggande syftet att förhindra erosion och

återskapa en frisk och hållbar miljö, men också att se till att fattiga småbondehushåll

utvecklar ”uthålliga levnadsvillkor”. Detta fick extra fokus under strategiperioden 2004-

2007 då Vi-skogen ökade samarbetet med bondeorganisationer på lokal nivå samt gjorde att

småbönderna fick tillgång till finansiella tjänster1

1 Modellen bygger på VS&LA-metodiken (Village Savings and Loan Associations, det vill säga ett

mikrokreditsystem) och innebär att bönderna sparar och lånar pengar av varandra.

vilket kunde öka deras inkomster och

utveckla självhushållningsjordbruken (Nilsson, 2008, sid. 8).

2

I dagsläget står miljö- och klimatfrågorna i centrum för hela världens uppmärksamhet och

de negativa effekterna av klimatförändringarna kommer att bli mest påtagliga i de fattiga

regionerna. Afrika har till exempel ett stort behov av regn då kontinenten består av stora

halvtorra och torra områden men saknar både de ekonomiska och teknologiska

förutsättningarna att motverka effekterna av ett varmare klimat. Bönderna som ingår i Vi-

skogens projekt är alla mer eller mindre beroende av den egna jordbruksproduktionen för

att överleva och effekterna av ett varmare klimat så som förkortad vegetationsperiod, skulle

slå mycket hårt på ”produktionen och hushållens livsmedelssäkerhet” (Nilsson, 2008, sid.

21).

I och med den senaste tidens utveckling kommer Vi-skogen under de kommande åren

engagera sig allt mer i det globala klimatarbetet. Genom att allt fler regeringar, företag och

enskilda individer allt oftare försöker kompensera för de utsläpp av växthusgaser som de

bidrar till, ökar de finansiella resurserna i Afrika vilka kan användas till miljöåtgärder inför

framtiden. Genom finansieringen av koldioxidupptagningen kan de enskilda bönderna få

ersättning för de träd de planterar samt för de träd de sköter om (Nilsson, 2008, sid. 47-48).

I häftet ”Vi planterar framtiden” spaltar Vi-skogen upp tolv punkter som är deras

strategiska ambitioner för perioden 2008-2011. Som punkt nummer sex finns i denna lista

ambitionen ”att förbereda och initiera ett program för koldioxidupptagning (kolsänkor)”

(Nilsson, 2008, sid. 30).

Utifrån Vi-skogens ambition att initiera ett program för koldioxidupptagning kommer de

under 2009 bland annat starta ett projekt i Tanzania med syftet att ge bönderna betalt redan

när träden planteras och inte enbart vid dess avverkning som tidigare (Unge, 2008).

3

SYFTE OCH METOD

Syfte

Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka ekonomiska och naturgeografiska för- och

nackdelar Vi-skogens Plan Vivo projekt i Kagera, Tanzania kommer att leda till för den

enskilda bonden samt regionen.

Frågeställningar

Utifrån syftet har följande frågeställningar formulerats som kommer att ligga till grund för

uppsatsen. Samtliga frågeställningar utgår från två olika perspektiv: ett ekonomiskt och ett

naturgeografiskt och alla har också fokus på den enskilda bonden samt regionen.

- Vilka möjligheter och problem finns med skogsbaserade koldioxidupptagande projekt i

Afrika?

- Vilka möjligheter och problem finns med Vi-skogens Plan Vivo projekt i Kagera,

Tanzania?

Avgränsningar

År 1997 hölls en konferens i Kyoto, Japan där det slöts en internationell överenskommelse

kallat Kyotoprotokollet (Miljöbörsen). Under detta möte bestämdes att de industrialiserade

länderna ska arbeta med att minska de årliga globala utsläppen av växthusgaser med 5,2 %

under tidsperioden 2008-2012. Utvecklingsländerna är ”partners” till protokollet och deltar

i förhandlingarna men har inte några förpliktelser vad det gäller att minska utsläppen

(Stiftelsen Håll Sverige Rent). Inom Kyotoprotokollet finns tre marknadsmekanismer som

bygger på principen att ett land som sänker utsläppen av växthusgaser mer än vad avtalet

anger kan sälja överskottet till ett annat land. På så sätt skapas en marknad där länder kan

köpa utsläppsrättigheter av varandra (Miljöbörsen).

Inom handeln med utsläppsrättigheter finns det två olika marknader; den reglerade (som

övervakas av FN:s klimatkonvention och dess Kyotoprotokoll) och den fria marknaden.

Den reglerade marknaden styrs av bland annat Clean Development Mechanism (CDM)

4

vilket är den enda av de tre marknadsmekanismerna som berör utvecklingsländer. Genom

denna mekanism kan de industrialiserade länderna investera i koldioxidupptagande projekt

i utvecklingsländer och på så sätt tillgodoräkna sig effekten av projekten i form av

utsläppsrättigheter (Jindal m.fl., 2008, sid. 116). Eftersom många projekt i

utvecklingsländerna inte uppfyller kraven för CDM2 kan dessa projekt söka

utsläppsrättigheter på den fria marknaden (Merger m.fl., 2008, sid. 7). Inom Vi-skogens

organisation kommer det under 2009 startas två olika inriktningar, en i Kenya (Western

Kenya Smallholder Agriculture Carbon Finance project) och en i Tanzania (Plan Vivos

projekt i Kagera, Tanzania) vilka båda finansieras genom den fria marknaden. Inriktningen

i Kenya finansieras genom att World Bank BioCarbon Fund köper utsläppsrättigheter från

projekten3

medan den i Tanzania finansieras genom att företag eller privata finansiärer

köper utsläppsrättigheter direkt från den fria marknaden. World Bank BioCarbon Fund

fungerar därmed som köpare på marknaden och projektet i Kenya kan därför inte direkt

finansieras av till exempel svenska företag (Nyberg, 2008).

Med detta som utgångspunkt har vi i uppsatsen gjort en avgränsning till projektet i

Tanzania då detta är det enda av Vi-skogens nya projekt som Sverige genom företag eller

privatpersoner direkt kan påverka. Avgränsningen leder därmed till en närmare anknytning

till oss själva då vi direkt kan påverka förutsättningarna för de enskilda bönderna som är

med i projektet.

Metod

För att kunna besvara frågeställningarna och uppfylla syftet med vår uppsats har vi valt att

genomföra följande metoder. För att beskriva projektet har vi gjort en litteratursökning som

2 FN:s ramkonvention om klimatförändringar (UNFCCC) sätter genom CDM-styrelsen upp regler som

projekten ska uppfylla. De ska bland annat lämna in en rapport där de kan uppvisa att projektet bidrar till

hållbar utveckling, utsläppsminskningar, är permanent med mera. Dessa krav är väldigt stränga och därför

finns det få skogsbaserade CDM på marknaden idag (Mattsson, 2008). 3 Dessa utsläppsminskningar säljs sedan vidare till privata och offentliga investerare. World Bank BioCarbon

Fund fungerar på så sätt som en katalysator på den globala marknaden för projekt med utsläppsrättigheter och

stödjer på så sätt den hållbara utvecklingen och ser till att investeringarna når och ger fördelar för de fattiga

samhällena i utvecklingsländerna (World Bank Carbon Finance, 2008).

5

framförallt fokuserar på Vi-skogens material då vi med projektbeskrivningen vill få fram

deras syfte och mål med det startade projektet. Den första frågeställningen bygger istället

på en forskningsstudie av Rohit Jindal som är doktorand inom Department of Community,

Agriculture, Recreation and Resource Studies vid Michigan State University, John Kerr

som är professor vid samma institution och Brent Swallow som är chefsekonom vid World

Agroforestry Centre (ICRAF) i Kenya. Studien utvärderar möjligheter och problem med 23

skogsbaserade koldioxidupptagande projekt i Afrika, dock inte Vi-skogens projekt i

Kagera, Tanzania då detta än så länge är i planeringsstadiet. Vår första frågeställning

besvaras i stort sett genom denna forskningsrapport då det finns en liten mängd annan

litteratur som tar upp erfarenheterna av skogsbaserade koldioxidupptagande projekt i Afrika

(Jindal m.fl., 2008, sid. 117). Forskningsrapporten har dock kompletterats med en del

annan litteratur som vi har kunnat hitta för att inte binda oss helt till en rapport.

För att kunna besvara den sista av våra frågeställningar hade vi föredragit att genomföra

undersökningar på plats i Tanzania före och efter införandet av Vi-skogens Plan Vivo

projekt för att på så sätt kunna kartlägga möjligheterna och problemen. Detta har inte varit

genomförbart då projektet än så länge är i planeringsstadiet och inte kommer att startas upp

förrän 2009. Vi har därför istället valt att applicera den tidigare forskningens resultat på

projektet i Kageraregionen för att på så sätt se tänkbara möjligheter och problem med

projektet. Vi är medvetna om att det inte går att utvärdera projektet fullt ut innan det har

startats men genom att vi grundar vår analys på områdesbeskrivningen,

projektbeskrivningen och den tidigare forskningen av liknande projekt kan vi ge en

vägledning i hur projektet kommer att hjälpa de enskilda bönderna men också vilka

svårigheter de står inför.

Eftersom vår uppsats inte grundar sig på egna mätningar och därmed ger ett tydligt resultat

är det svårt för oss att följa ett vanligt uppsatsupplägg. Vi har därför valt ett annat upplägg

av vårt resultatkapitel som i denna uppsats delas i två delar: dels ett kapitel som beskriver

resultatet av tidigare forskning (frågeställning ett) och sedan en projektutvärdering

(frågeställning två) som bygger på våra slutsatser utifrån de givna förutsättningarna för

projektet. Vi ser detta som nödvändigt för att inte blanda ihop resultat och egen analys.

6

PROJEKTBESKRIVNING

Koldioxid är en växthusgas som står i centrum för dagens klimatdebatt och utsläppen måste

minskas. För att göra detta använder man sig av utsläppsrättigheter. Länder, organisationer

eller företag kan köpa och sälja sina rättigheter på en öppen respektive reglerad marknad

för att motverka dagens ökande klimatförändringar. Det finns olika projekt som arbetar för

att minska koldioxidutsläppen och därmed förbättra miljön, ett av dessa är Vi-skogens Plan

Vivo projekt i Kageraregionen i nordvästra Tanzania. Vi-skogen använder Plan Vivos

certifieringssystem i ett projekt som ger bönderna större ekonomiska möjligheter direkt vid

trädplanteringen och företag kan på så sätt direkt påverka klimatfrågan (Unge, 2008).

Vi-skogen

Vi-skogen är en organisation som bedriver verksamheter i länderna runt Victoriasjön i

Afrika. De bedriver trädplantering genom förmedling av fröer och kunskap och sätter

kvinnor och barn i fokus för utvecklingen av ett hållbart samhälle. Vi-skogen riktar sig till

den fattigare befolkningen på landsbygden som annars har svårt att försörja sig. Redan

1999 startades ett projekt i Mwanzaregionen i Tanzania och efter önskemål från Sida

väcktes tankarna om ett nytt projekt i Tanzania och Kageraregionen år 2005. Projektets

Plan Vivo certifiering är dock ännu inte ”aktiv” utan kommer att startas under 2009

(Nyberg, 2008 och Vi-skogen, sökord: Om oss).

Plan Vivo

Plan Vivo är ett certifieringssystem med inriktning på att främja hållbar utveckling och

förbättra en levande landsbygd och ekosystem i framförallt utvecklingsländer. Plan Vivo

arbetar mycket nära landsbygden med löpande samråd mellan berörda parter och

förespråkar användningen av inhemska arter. Företag eller privatpersoner som vill

kompensera för utsläpp av växthusgaser kan köpa utsläppsminskningar i något av de

befintliga systemen som Plan Vivo bedriver. Genom att köpa utsläppskompensationer

tilldelas köparen ett Plan Vivo-certifikat som visar att de inom olika områden skall förbättra

det förändrade klimatet till det bättre. Plan Vivo kontrollerar under en bestämd tid att

projektet genomförs och att allt sköts på rätt sätt enligt vad som avtalats (Plan Vivo,

7

sökord: Introduction). I tabellen nedan preciseras de kriterier ett projekt ska uppfylla för att

få certifieras av Plan Vivo:

Tabell 1: Kriterier för Plan Vivo certifiering

Table 1: Criterions for Plan Vivo certification

(Plan Vivo Manual)

Övervakning av projektet sker utifrån ett

överenskommet bevakningssystem.

Inledande diskussioner ska hållas för att informera

deltagarna i projektet

Försäljningsöverenskommelser ska finnas och bland

annat ange kvantitet och pris på utsläppsrättigheterna.

Urvalet av målgrupp i projektet ska definieras och hela

projektet ska vara i enlighet med hållbar utveckling.

Avtalen ska ange de tidskrav som finns gentemot

producenterna.

Administrativ och teknisk förmåga för att genomföra

projektet krävs.

Försäljningsavtal mellan projekt och köpare ska

upprättas och alla transaktioner ska kunna spåras

tillbaka till enskilda producenter.

För att sälja projektbaserade koldioxidkrediter (CER)

krävs ett formellt godkännande av Plan Vivo.

En databas med all information angående projektet ska

upprättas tillsammans med en riskbuffert med osålda

koltillgångar.

Verksamheten ska vara planerad av producenter.

Verksamheten ska också utvärderas och dess risker

definieras.

Plan Vivo har idag projekt i Uganda, Mexiko och Moçambique. Organisationen samarbetar

idag med den svenska organisationen Vi-skogen för att starta ett projekt i Tanzania vilket

denna uppsats fokuserar på (Plan Vivo, sökord: Introduction).

Vi-skogens Plan Vivo projekt i Kagera

Projektet går ut på att svenska företag (vi utgår från detta då vi vill se vad Sveriges

befolkning direkt kan göra för att förbättra utvecklingen och förhållandena för människorna

i utvecklingsländer) kan betala för sina utsläpp av koldioxid. Detta projekt skiljer sig från

Vi-skogens tidigare projekt.4

4 Det skall dock nämnas att de inte kommer sluta med sin tidigare verksamhet utan detta nya projekt ses som

ett användbart komplement till tidigare projektformer.

De äldre projekten innebär att jordbrukarna som är med i Vi-

skogens projekt har planterat träd som under några år får växa till sig för att sedan huggas

ner och säljas som virke eller ved och bönder tjänar först då lite pengar. Det nystartade

8

projektet ger istället jordbrukarna pengar direkt när träden planteras och ses som en

bidragande lösning på fattigdomsproblemen runt om i världen (Unge, 2008). Projektet med

utsläppshandel mellan Vi-skogen och svenska företag kommer att ske på den fria

koldioxidmarknaden där reglerna inte är lika hårda då de inte går under Kyotoprotokollet

och svenska företag kan därför direkt påverka vilka projekt i världen de vill stödja och

utveckla (Nyberg 2008).

Ett företag som är intresserat av att delta i Vi-skogens Plan Vivo projekt anmäler till Vi-

skogen att de vill betala för sina koldioxidutsläpp. En konsult anlitad av Vi-skogen räknar

ut hur mycket koldioxid företaget släpper ut, allt från industriutsläpp till avgaser från

företagsbilen samt pappersåtgången på kontoret. Allt som kräver energi skall räknas in.

Detta gör att i princip alla företag, stora som små, kan delta i projektet om de så skulle vilja.

Konsulten gör sina beräkningar och kommer därefter fram till en summa som motsvarar

företagets koldioxidutsläpp. Nästa steg är att räkna ut hur många träd som denna summa

koldioxid kan motsvara, det vill säga hur många träd måste planteras för att täcka företagets

utsläppsmängd av koldioxiden (Unge, 2008).

Träden har stor betydelse då de binder koldioxid, den frigörs förvisso när skogen avverkas

eller bränns ner men så länge träden får växa och står binder de koldioxiden, så ju fler träd

som finns desto mer koldioxid binder de upp. Eftersom träden är en viktig faktor i projektet

beräknas hur många träd som skall täcka koldioxidutsläppen som företaget har. Kostnaden

varierar därmed beroende på företagets utsläpp. När Vi-skogen kommit fram till vad den

totala trädkostnaden blir får de fram vad företagen får betala för sina utsläpp av koldioxid.

Vi-skogen som fungerar som länk mellan köparna (företag i Sverige) och säljarna

(bönderna) kommer att begära att företagen gör allt de kan för att minska sina utsläpp.

Troligen kommer priset som företagen får betala vara högt för sina utsläpp och kostnader är

inget som företag gillar så det ligger även i deras eget intresse att minska utsläppen för att

minska sina egna utgifter (Unge, 2008).

Pengarna som företagarna betalar skickas ner till Vi-skogens projektområden i Afrika och

bönderna får betalt för att plantera träden. Pengarna som satsas i projektet är inte

9

garanterade att nå en enskild bonde utan kommer ett kollektiv så som hela byn där

planteringen sker till del. Bönderna får inte alla pengarna på en och samma gång utan

företaget betalar planteringen i omgångar vanligtvis en gång per år och träden skall stå och

växa i minst 25 år för att kunna kompensera för koldioxidutsläppen (Unge, 2008).

För att bevisa för företagen att pengarna används för plantering av träd måste Vi-skogen ha

ett intyg, så kallat certifikat, som visar att träden planterats och växer under den

överenskomna tidsperioden (Unge, 2008). Ett sådant certifikat utfärdar organisationen Plan

Vivo och de står även för kontrollen av projektet. Om det visar sig att träden försvinner

inom det minimum på 25 år som finns krävs att området skall vara trädproducerande vilket

innebär att nyplanteringar kommer att ske i området. Det behöver inte vara så att träden

huggs ner utan även en katastrof med torka och skogsbränder kan vara förklaringen till att

träden dör. Om området ingått ett projekt och Plan Vivo står som kontrollanter är det deras

ansvar att träden och markområdet bevaras i avtalad tid (Plan Vivo, sökord: Plan Vivo

Benefits samt Nyberg, 2008). En sammanfattning av projektbeskrivningen ovan går att se i

figuren nedan.

Figur 1: Schematisk skiss över Vi-skogens Plan Vivo projekt i Kagera

Figure 1: Schematic plan over Agroforestry and Plan Vivo project in the region of Kagera

(Unge, 2008)

10

OMRÅDESBESKRIVNING

Tanzania är ett av länderna som ingår i det område som benämns som Östafrika. Landet

gränsar bland annat till Uganda och Kenya i norr, Rwanda i väster och Zambia i söder. På

landets östra sida utgörs gränsen av en kuststräcka mot Indiska oceanen. I Tanzania ligger

Afrikas högsta berg, Kilimanjaro, samt flera stora insjöar så som Victoriasjön

(Nationalencyklopedin, sökord: Tanzania). Vi-skogens Plan Vivo projekt i Tanzania är

placerat i regionen Kagera som ligger i nordvästra delen av landet och som gränsar till just

Victoriasjön (Nyberg, 2008). För att påvisa skillnaderna i Tanzanias klimat har vi valt två

städer, Bukoba och Dar es Salaam, för vilka vi redovisar medelnederbörd fördelat över året

(se figur 2).

Figur 2: Karta över Tanzania

Figure 2: Map over Tanzania

(Wikitravel)

Tanzanias klimat

Tanzania har ett varierat landskap med både kuststräcka, högplatåer, bergsområden och

slättområden (landskapet mellan kusten och insjöarna) vilket gör att det råder ett varierat

klimat i landet. Det finns både savanner, regnskog samt höga berg (Operation dagsverket,

2005). Tanzanias klimat varierar beroende på var i landet man befinner sig. I bergen och

inlandet karaktäriseras klimatet av att det är tropiskt och fuktigt klimat vilket ger stora

mängder regn. Vid kusten förekommer mer arida förhållanden eftersom avdunstningen är

11

större än nederbörden, det vill säga ett regnfattigt klimat (Nationalencyklopedin, sökord:

klimat). Den tropiska klimatzonen sträcker sig i ett brett bälte runt ekvatorn, Tanzania

ligger precis under ekvatorn, och områden som är arida finns ofta i anslutning till detta

tropiska klimat. Tanzania har därmed både torrt och fuktigt klimat i en kombination (Keller

m.fl., 2006, sid. 269).

Klimatet i Tanzania varierar i enlighet med höjden över havet. Vid kusten och runt

insjöarna råder det ett tropiskt klimat där det är fuktigt och varmt. I inlandet är klimatet

torrare och varmare än vid kusten medan det på höglandsplatån blir något svalare men

fortsatt torrt och uppe i bergsområdena blir det ännu kallare. Detta beror på landets

topografi som påverkar temperaturen. Det vill säga, en stad som ligger vid kusten har högre

medeltemperatur än en stad som ligger på högre höjd (Operation dagsverket, 2005).

Klimatet i Tanzania varierar alltså från tropiskt vid kusten till tempererat i bergen. Det som

skiljer de olika klimatzonerna åt är medeltemperaturen men främst medelnederbörden

(Nationalencyklopedin, sökord: Tanzania, natur, klimat).

Nederbörd och temperatur Året är uppdelat på tre nederbördsperioder. Mest regn faller mellan mars till maj, mellan

oktober till februari faller det medelmåttligt med regn medan torraste perioden är juni till

september. Dessa tre perioder finns över hela landet men nederbördsmängden i de olika

regionerna varierar (WorldClimate, sökord: Dar es Salaam och Bukoba). Temperaturen i

Tanzania varierar lite under året (WorldClimate, sökord: Dar es Salaam och Mwanza)

vilket beror på att ”områden som ligger nära ekvatorn tar emot en större energimängd än

områden på högre latituder. Orsaken är att solstrålningen där infaller nästan vinkelrätt mot

marken och att vägen genom atmosfären är kortast vid ekvatorn” (Nationalencyklopedin,

sökord: solenergi). Landet tar därmed emot en jämn och hög solinstrålning över hela året.

Dar es Salaam är belägen vid Indiska oceanen och är landets största stad, viktigaste hamn

och industriella centrum (Nationalencyklopedin, sökord: Dar es Salaam). Bukoba är istället

belägen i Tanzanias inland men har också kustremsa då den gränsar till Victoriasjön.

Staden är huvudstad i regionen Kagera (Tanzania Chamber of Commerce Industry and

Agriculture).

12

Tanzanias klimat

0

50

100

150

200

250

300

350

400

Jan Feb Mars Apr Maj Jun Jul Aug Sept Okt Nov Dec

Nede

rbör

d m

m

0

5

10

15

20

25

30

Tem

pera

tur °

C

Medelnederbörd Dar es Salaam

Medelnederbörd Bukoba

Medeltemperatur Dar es Salaamoch Mwanza

Figur 3: Tanzanias klimat

Figure 3: Climate of Tanzania

(WorldClimate, sökord: Dar es Salaam, Bukoba och Mwanza)5

Enligt diagrammet ovan har Dar es Salaam som ligger vid kusten väldigt lite regn jämfört

med Bukoba som ligger i nordvästra Tanzania vid Victoriasjön (se figur 2) (WorldClimate,

sökord: Dar es Salaam och Bukoba). Nederbörden i dessa städer är olika och det beror på

att klimatet påverkas av monsunvindarna från Indiska oceanen. Från havet för

nordostpassaden och sydostpassaden på varsin sida av ekvatorn med sig fukt och regn in

över landet och när fukthalten övergår till regndroppar och faller ner som nederbörd i form

av regn regleras den av intertropiska konvergenszonen (ITCZ) som är den plats där

luftmassorna möts (Operation dagsverket, 2005). Den intertropiska konvergenszonen är ett

lågtrycksbälte som omger jorden runt ekvatorn. Den uppkommer genom att varm fuktig luft

stiger runt ekvatorn och pressas norr respektive söder ut i atmosfären. Att zonen befinner

sig likväl över land som hav ger oss olika variationer i fuktiga respektive torra årstider vid

ekvatorn men som på nordliga och sydliga breddgrader symboliseras de som sommar

respektive vinter. Det är i ITCZ luftmassor från olika håll möts och förs samman och

därmed den plats där det faller mycket nederbörd (Nationalencyklopedin, sökord:

storskaliga vindar).

5 Tillförlitlig medeltemperaturdata för Bukoba eller Tanzania som land har inte gått att finna. Vi har därför

valt att räkna ut ett medel mellan Dar es Salaam samt Mwanza som är den stad närmast Bukoba med aktuell

data.

13

Tanzania är ett topografiskt diversifierat land och regnmängden påverkas av höjden över

havet, det förekommer därför oftast två regnperioder i norr medan det långvariga regnet

faller under enbart en period i söder som är belägen närmare havsnivån. Som ni kan se i

diagrammet finns bara en medeltemperatur utsatt för hela Tanzania eftersom

medeltemperaturen i landet är näst intill den samma i alla regionera med den varmaste

dagstemperaturen i februari (WorldClimate, sökord: Dar es Salaam och Bukoba). Under

nätterna sjunker temperaturen som påverkas av solens instrålning. Det finns en variation i

temperaturen på dagarna respektive nätterna och temperaturen skiljer sig även lite mellan

inlandet och kusten. Det är något varmare vid kusten än vad det är i de höglänta områdena

men i stort sett skiljer sig inte temperaturen nämnvärt under året och landskapsmässigt

(Nationalencyklopedin, sökord: Afrika, natur, klimat).

Vegetation Det förekommer såväl regnskog som savann i Tanzania, men landet utgörs mest av gles

skog och savann/stäppområden (Operation dagsverket, 2005). Att nederbörd och

temperatur är kopplat till klimatet påverkar förutsättningarna för till exempel odling och

boskapsskötsel. Detta gör det svårt att odla på vissa områden runt om i världen och så även

i Tanzania. Savannen är oftast ett betesområde för boskapen och skogen som oftast består

av regnskog har en näringsrik mark. Skogen täcker nästan hälften av landytan i Tanzania

men varje år skövlas mängder av skog för att bönderna skall kunna överleva genom att

skapa betesmarker för djuren, åkermarker eller för att träden ska bli ved och energi för

människorna. Skogen och vedanvändningen är nödvändig för människorna på landsbygden

som oftast är väldigt fattiga och inte har råd med el (Operation dagsverket, 2005). Vi-

skogens projekt som de driver i de fattiga provinserna runt om Victoriasjön är därför

nödvändiga för många människor och deras välbefinnande.

Tanzanias jordarter och jordmåner

Tanzanias topografi, berggrund och jordarter präglas av att det Östafrikanska riftsystemet

korsar landet. Längs det Östafrikanska riftsystemet återfinns flera aktiva och slocknade

vulkaner så som Kilimanjaro, Afrikas högsta berg, i Tanzania (Nationalencyklopedin,

sökord: Östafrikanska riftsystemet). Riftsystemet som går genom Tanzania i nord-sydlig

14

riktning påverkar landets topografi som dels består av Afrikas högsta berg men också

kontinentens näst djupaste sjö, Tanganyikasjön som är över 1400 meter djup.

Jordarter Det vulkaniska materialet i Tanzanias berggrund har påverkat jordarterna som är röda,

bruna eller gula till färgen och starkt vittrade och går under benämningen lateritiska

jordarter. Den långa vittringsprocessen har gjort att de består av höga halter av järn och

aluminium samt låga halter av kisel vilket resulterar i att de har låg produktionsförmåga och

lämpar sig därför inte för jordbruk (Nationalencyklopedin, sökord: lateritiska jordarter).

Dessa jordarter återfinns i de fuktiga områdena samt i höjdområdena i landet

(Nationalencyklopedin, sökord: Tanzania, natur, terrängformer och berggrund). Enligt FN:s

mat- och jordbruksorganisation (FAO) återfinns de lateritiska jordarterna i de tropiska

regionerna i Centralafrika och även här framhålls deras starka vittringsgrad och deras

fattiga kemiska sammansättning (FAO – Soil map of the world, sid. 205-206).

Jordmåner I Tanzania dominerar två olika typer av jordmåner: ferralsoler och acrisoler. Dessa

karaktäriseras av att de har dålig absorptionsförmåga och består av näringsfattigt material

vilket medför att de har en begränsad potentiell fertilitet. För att kunna ha långvarigt

jordbruk på dessa jordmåner krävs konstgödning. Den rurala afrikanska befolkningen har

dock ännu inte den kunskap som krävs för att använda dessa moderna tekniker i det

vardagliga arbetet. Ytterligare ett problem med jordmånerna är att de ofta drabbas hårt av

erosion vilket gör att de framförallt är lämpliga som betesmark (FAO – Soil map of the

world, sid. 201-202 och 205-206).

Utöver de två dominerande jordmånstyperna i Tanzania finns det i Kageraregionen

ytterligare en jordmån med stor utbredning, lixisoler. Denna jordmånstyp karaktäriseras av

en hög vittringsgrad, leransamling och därmed en låg andel organiskt material i

ythorisonten samt en mättnad som är måttlig till hög. Vid extremt torra förhållanden har

jordmånen en tendens att bli väldigt hård men trots detta har trädens rötter en relativt

gynnsam genomtränglighet. Lixisolerna återfinns till stor del i branta sluttningar och på

15

erosionsdrabbade ytor vilket försvårar odlingsmöjligheterna på denna jordmån (Deckers

m.fl., 1998, sid. 100-101).

Skredrisk Kopplat till det Östafrikanska riftsystemet finns det i Tanzania tektonisk aktivitet som dels

påverkat dess utformning men som också fortsätter att påverka området genom landhöjning

och oberäkneliga jordbävningar. Detta har ökat intensiteten hos en rad geomorfologiska

processer så som massrörelser (Westerberg, 1999, sid. 121). Skred är en massrörelse som

förekommer i slänter och främst i silt- och lerjordar (Nationalencyklopedin, sökord: skred).

Skredbenägenheten i de ovan nämnda jordmånerna är relativt stor då de dels innehåller en

viss del lera men också framförallt på grund av att jordmånerna drabbas av den mest

kritiska ingrediensen, förutom gravitationen, regn (de Blij m.fl., 2004, sid. 486).

Kageraregionens geografiska placering som påverkas av fuktiga, östliga vindar och som

genom den orografiska hävningen ger högintensiva, långvariga och oberäkneliga regnfall

påverkar massrörelserna i landet (Westerberg, 1999, sid. 122). För att ett skred ska skapas

krävs dels en brant sluttning med jord eller vittrad berggrund men också att den blir mättad

av kraftigt regn som till slut gör att den flyter iväg (de Blij m.fl., 2004, sid. 486).

Massrörelser är naturliga genom intensiv nederbörd, branta sluttningar och erosion och

förekommer därför även i skogsområden (Westerberg, 1999, sid. 122). Landhöjningen och

därmed den ökade lutningen av stora delar av östra Afrika skapar en ökad instabilitet i

sluttningarna som dock genom vegetationen ändå stabiliseras och skyddas från ökad

jorderosion. När denna växtlighet skövlas av människan ökar graden av erosion i området

och risken för massrörelser vid ett kommande intensivt regnfall blir därmed större

(Eriksson, 1998, paper 1, sid. 8).

Jordskred är ett exempel på en snabb massrörelse som skapar tydliga skador i landskapet i

form av till exempel erosionsärr och avlagringar (Nationalencyklopedin, sökord:

massrörelser). I förhållande till andra processer i naturen så som erosion underskattas

ibland massrörelsernas viktiga påverkan på landskapet och odlingsmöjligheterna (de Blij

m.fl., 2004, sid. 489).

16

Kolets kretslopp

Kol är ett viktigt grundämne som återfinns i olika former, till exempel i gasformen

koldioxid i atmosfären. Koldioxiden förekommer även löst i vatten, bundet och lagrat i

levande växter och djur samt i förmultnade organismer i jorden. Träden som finns på

Jorden tar upp koldioxid, solenergi och vatten och använder dem för sin egen uppbyggnad

genom att omvandla dem till socker och syre genom fotosyntesen. Sockret och syret

används sedan till trädens cellandning där de omvandlas till koldioxid och vatten. Vid

denna process bildas ett överskott av energi vilket är en förutsättning för att träden ska

kunna leva och föröka sig. Genom cellandningen sluts kolets kretslopp då koldioxiden åter

hamnar i atmosfären (Nationalencyklopedin, sökord: kol). Nedan visas en förenklad bild

över kolets kretslopp:

Figur 4: Kolets kretslopp

Figure 4: Carbon cycle

(Nationalencyklopedin, sökord: kol)

Vid förbränning av fossila bränslen så som stenkol, olja och naturgas frigörs koldioxid till

luften. När träden inte binder tillräckligt med koldioxid genom fotosyntesen och

cellandningen ökar andelen koldioxid i atmosfären och därmed förstärks växthuseffekten

(Nationalencyklopedin, sökord: kol).

17

Befolkning och näringsliv

Tanzania är ett land med 40,2 miljoner invånare (Nationalencyklopedin, sökord: Tanzania)

som dock är mycket ojämnt fördelad över landytan. Befolkningen är koncentrerad till

bergssluttningar, de stora sjöarna och högplatåerna (Nationalencyklopedin, sökord:

Tanzania).

Näringslivet i Tanzania domineras av jordbrukssektorn men på grund av dess låga

produktivitet har det inte varit ekonomiskt framgångsrikt (Nationalencyklopedin, sökord:

Tanzania, näringsliv). De brukningsbara områdena i Tanzania är begränsade och omges av

stora områden där möjligheterna till att odla är minimal. Stora delar av jordbruksområdena

har dessutom sämre produktionsförmåga än vad som önskas för ett gynnsamt jordbruk.

Med anledning av detta är endast 10 % av Tanzanias landyta uppodlade men trots detta får

82 % av den ekonomiskt aktiva befolkningen sin inkomst från jordbruket. Grödor som är

vanliga är kaffe, bananer, te och bomull (Nationalencyklopedin, sökord: Tanzania,

näringsliv, jordbruk). Det afrikanska jordbruket karaktäriseras av småjordbruk som bedrivs

under extensiva former och svedjejordbruk är fortfarande relativt vanligt. De flesta

bönderna utnyttjar i första den mark som finns närmast bostaden men i takt med

befolkningstillväxten flyttas jordbruksarealerna längre bort. Ett av de största problemen

med jordbruket i Afrika är torrperioderna som kraftigt minskar avkastningen på åkrarna i

perioder (Nationalencyklopedin, sökord: Afrika, näringsliv).

Lite mindre än hälften av landets yta är idag täckt av skog och även här framhålls den

begränsade ekonomiska potentialen. Tanzania avverkade förr sina skogar utan att plantera

nya träd vilket ökade markförstöringen i stora delar av landet. År 2002 uppskattades att

landets skogsskövlingar uppgick till 23 miljoner kubikmeter och nästan all avverkad skog

gick till ved. När stora delar av skogen huggs ner och sedan eldas upp binds inget koldioxid

och staten i Tanzania uppmuntrar därför idag projekt där syftet är att återplantera den

skövlade skogen. Framtidsutsikterna för denna återplantering är goda då fler och fler

projekt planeras och implementeras (Nationalencyklopedin, Tanzania, näringsliv,

skogsbruk).

18

RESULTAT AV TIDIGARE FORSKNING

Under de senaste tio åren har de skogsbaserade koldioxidupptagande projekten växt till att

idag innefatta mer än 880 000 hektar av skog och jordbruksmark vilket har skapat

utsläppsrättigheter värda mer än 720 miljoner svenska kronor fördelat över hela världen

(Jindal m.fl., 2008, sid. 116). Afrikas andel av dessa siffror har stadigt ökat i takt med att

den politiska situationen blivit allt mer stabil och 2006 var Afrikas andel av den fria

marknaden 5,1 % vilket är en fördubbling från året innan (Capoor m.fl., 2006, sid. 4). Av

de projekt som är baserade i Afrika är det dock en liten andel som uppfyller kraven för att

få finnas på den reglerade marknaden och projekt inom den fria marknaden dominerar

därför (Jindal m.fl., 2008, sid. 122).

Ekonomiska möjligheter och problem

I samband med ett ökat antal koldioxidupptagande projekt har dock kritik riktats mot att få

av dessa projekt är baserade i Afrika och att investeringarna därmed är ojämnt fördelade

över världen. Initiativen till uppstartandet av nya projekt finns idag framförallt i

Latinamerika och Asien, och United Nations Framework Convention on Climate Change

(UNFCCC) har därför efterfrågat forskare och lagstiftare att utforska hur Afrika kan locka

till sig fler projekt. Eftersom många afrikanska länder dessutom är bland de fattigaste i

världen kan också denna typ av projekt här ge större ekonomiska möjligheter (Jindal m.fl.,

2008, sid. 117).

Samtidigt som det finns förutsättningar för ekonomiska framgångar med skogsbaserade

koldioxidupptagande projekt i Afrika är det inte säkert att pengarna tillfaller de lokala

samhällena. De allra flesta projekten erbjuder någon form av ersättning till

lokalbefolkningen men till exempel kommersiella projekt i bland annat Uganda och

Tanzania har istället som mål att skapa intäkter till timmerföretag och inte att ge

ekonomiska förutsättningar för lokalbefolkningen (Jindal m.fl., 2008, sid. 122). Av de

projekt som avser att skapa rural utveckling är vissa inriktade på att lokalbefolkningen får

del av inkomsten där medelårsinkomsten för de undersökta projekten ligger på 275 kr per

hektar vilket ungefär motsvarar inkomsten för ett hushåll. Inom andra projekt tar

19

lokalbefolkningen inte del av utsläppsrättigheterna utan istället de produkter som skogen

kan erbjuda utöver timmer till exempel frukt, virke samt brasved som kan säljas på den

lokala marknaden eller användas inom hushållet (Jindal m.fl., 2008, sid. 123).

De skogsbaserade koldioxidupptagande projekten i Afrika erbjuder inte enbart ekonomiska

möjligheter för de lokala bönderna utan kan också skapa stora problem. Plantager i Uganda

som skapats för kommersiella syften och som drivs av stora vinstintressen har till exempel

gjort att lokalbefolkningen varken får ta del av utsläppsrättigheterna eller de övriga

produkterna från skogen och på så sätt hindras hela bondegruppen från att skapa inkomster

genom projekten. En del projekt har också fått kritik för att de utesluter de fattiga bönderna

från tillgång till den mark som är en del av den kommersiella produktionen (Jindal m.fl.,

2008, sid. 124).

I kombination med tidigare nämnda problem finns också den bristande kunskapen kring

huruvida de lokala byarna och dess invånare förstår processen som de koldioxidupptagande

projekten innebär då dessa skiljer sig en del från andra utvecklingsprogram som bönderna

kan vara en del av. Kontrakten de skriver på för dessa projekt kan verka lockande i början

men det är oklart om bönderna förstår att det sträcker sig över långa tidsperioder och inte

får brytas då avverkningen av skogen senare kan verka lockande för att få en större inkomst

till hushållet (Jindal m.fl., 2008, sid. 124).

Clean Development Mechanism (CDM) introducerades för att de industrialiserade länderna

lättare skulle kunna uppnå sina utsläppsmål inom Kyotoprotokollet samtidigt som de bidrar

till hållbar utveckling i utvecklingsländerna. Andra som bidrar till att projekten i Afrika är

ekonomiskt genomförbara är Världsbanken samt stora internationella företag som köper

utsläppsrättigheter. Investeringar är viktiga då kostnaderna för projekten är stora:

förhandlingar, skrivandet av kontrakt och certifiering, implementering och övervakning av

projekten är alla moment som är dyra men nödvändiga för att projekten ska vara

genomförbara.6

6 Inom CDM krävs hårda regler på alla dessa punkter vilket gör att dessa projekt i stor utsträckning

misslyckats medan projekten på den frivilliga koldioxidmarknaden med lösare regler till stor del lyckats.

Kostnaderna ökar också om projektet arbetar med många bönder med små

20

ägor då samtliga måste kontaktas, informeras och förändringar i landanvändningen måste

intygas (Jindal m.fl., 2008, sid. 125). För att göra projekten genomförbara för små bönder

är det viktigt att minska dessa kostnader så de understiger marknadspriset för

utsläppsrättigheterna (Jindal m.fl., 2008, sid. 128). Detta är anledningen till att den del

projekt infört organisationer som kan fungera som mellanhand mellan internationella

investerare och de enskilda bönderna (Jindal m.fl., 2008, sid. 125). Ett tydligt exempel på

en sådan organisation är Vi-skogen.

De skogsbaserade koldioxidupptagande projekten har förutsättningarna att leda till både

ekonomisk utveckling samt skyddandet och bevarandet av miljön. Genom att

internationella investerare betalar för utsläppsrättigheterna betalar de också indirekt för att

de lokala bönderna ska skydda den lokala miljön. Projekten ger också fattiga bönder en

möjlighet till utveckling då de annars har lite att konkurrera med på både den regionala och

globala marknaden (Jindal m.fl., 2008, sid. 127). Även om projekten enbart ger bönderna

en liten inkomst som resultat av försäljningen av utsläppsrättigheter kan det vara detta som

gör att deras arbete på gården blir lönsamt då träden också kan ge andra inkomster (Jindal

m.fl., 2008, sid. 128). Projekten kan markant öka koldioxidupptagningen i rurala områden

samtidigt som de bidrar till en positiv utveckling för hushållen då de ökar deras möjligheter

att få mat och en fast inkomst (Zomer m.fl., 2006, sid. 31).

Naturgeografiska förutsättningar

När möjligheter och problem som finns med skogsbaserade koldioxidupptagande projekt i

Afrika studeras måste det tas i beaktande att projekten beroende på lokalisering har olika

förutsättningar för att lyckas på grund av klimatvariationen över kontinenten. Stora delar av

Afrika så som de södra delarna samt Sahelregionen saknar till exempel den mängd regnfall

som krävs för att kunna underhålla storskaliga trädplanteringar (Jindal m.fl., 2008, sid.

117). Den ekonomiska utdelningen för respektive projekt varierar också med landkvaliteten

i den region projekten är placerade och vilken landanvändning som är bäst lämpad med

utgångspunkt i de olika förutsättningarna. Torra landområden tar till exempel upp 0,05-0,7

ton koldioxid per hektar och år medan samma siffra för områden med blommande växter är

5,9 ton koldioxid (Jindal m.fl., 2008, sid. 123).

21

Genom koldioxidupptagande projekt kan ekosystem påverkas positivt genom att

vattenkällorna får bättre kvalitet och kontrollen över jorderosion samt sedimenteringen

ökar. I Sudan har till exempel ett projekt återställt 700 hektar boskapsmark genom

plantering av gräs och grödor. Inom samma projekt har också träd planterats på en 108

kilometer lång sträcka för att skydda 300 lokala gårdar från vinderosion då träden fungerar

som vindskydd. Ytterligare fördelar har ett projekt i Kenya skapat på ekologin i

Victoriasjöregionen genom att kontrollen av erosionen i området hart ökat genom bättre

skötselaktiviteter (Jindal m.fl., 2008, sid. 125). Skogen som planteras i samband med

projekten har en positiv inverkan på den lokala ekologin då den bidrar till att bevara

regionens vattenkvalitet samt skydda området från jorderosion. Dessa båda positiva effekter

på den lokala ekologin är av stor vikt då de annars kan få stor effekt på de fattiga hushållen

som lever på jordbruket (Landell-Mills m.fl., 2002, sid. 91).

Samtidigt som projekten kan ha en positiv inverkan på den lokala ekologin finns det också

projekt som är direkt skadliga för ekologin framförallt då de fokuserar på enbart

snabbväxande monokulturer som är effektiva vad det gäller koldioxidupptagning. Dessa

plantager leder ofta till minskat vattenflöde i närliggande vattendrag samt ökad försaltning

och försurning. I en global studie av de hydrologiska effekterna av trädplantering har

forskare funnit att den årliga avrinningen då gräsmarker omvandlats till

Eukalyptusplanteringar, som är en snabbväxande art och därför attraktiv, minskat med hela

75 % (Jindal m.fl., 2008, sid. 125).

Planteringar med till exempel eukalyptus och tallar ger inte stöd till undervegetationen

vilket medför att andra plantor inte kan samexistera med dem. Vid uppstartandet av projekt

är det därför viktigt att framhålla vikten av att använda inhemska arter och inte enbart

exotiska för att de växer snabbt och därmed ger bättre inkomster (Jindal m.fl., 2008, sid.

125). Det är också viktigt att ha i åtanke att alla platser inte är lämpade för denna typ av

projekt för att träden växer för långsamt eller använder för mycket vatten. Lokaliseringen

av projekten måste inte enbart vara lämplig för trädplantering utan det måste också kunna

ske i harmoni med den lokala ekologin (Jindal m.fl., 2008, sid. 128). Generellt innebär

skogsbaserade koldioxidupptagande projekt en ökad vattenanvändning inom området där

projektet genomförs och en minskning av vatten- och sedimenttransport utanför. Vilka

22

konsekvenser detta får för vattenresurserna, bevarandet av marken, biodiversiteten och

tillgången på mat nerströms beror på projektets lokalisering. Faktorer som spelar in är till

exempel klimat, jordmåner, topografi, landanvändning och befolkningsdensitet (Zomer

m.fl., 2006, sid. 32). Huruvida denna ökade vattenanvändning ska anses ha positiv eller

negativ inverkan på den lokala ekologin beror därmed på var projekten är placerade.

Mängd upptagen koldioxid

Potentiell koldioxidupptagning anger den mängd koldioxid ett projekt kan inlagra under

hela sin livstid. Av de projekt där denna siffra går att få tag på har de i genomsnitt en

potentiell koldioxidupptagning på 1,79 miljoner ton koldioxid (MtCO2) per projekt. Ett stort

problem med dessa beräkningar är att projekten använder olika tidsperspektiv när de gör

uträkningarna vilket gör att siffrorna är svåra att generalisera för samtliga projekt.

Dessutom är de flesta projekten fortfarande under planeringsstadiet och den potentiella

koldioxidupptagningen är därför ofta en uppskattning snarare än en faktisk siffra (Jindal

m.fl., 2008, sid. 122).

Denna siffra kritiseras också för att inte ta med i beräkningen att skogen kan brännas ner

eller avverkas innan projektets slut vilket leder till att stora mängder av den inlagrade

koldioxiden släpps tillbaka ut i atmosfären (Jindal m.fl., 2008, sid. 122). Med i beräkningen

för den förlorade mängden koldioxid inom projekten och påverkan på den globala

koldioxidbalansen måste också avverkningsteknik, landanvändning efter avverkning samt

industrin de avverkade träden används inom analyseras. Används till exempel träden för

möbeltillverkning eller husbyggnationer kan de fortsätta att inlagra koldioxiden i decennier

(Jindal m.fl., 2008, sid. 123). För att maximera den mängd koldioxid som träden inom

projekten kan ta upp bör bönderna satsa på snabbväxande monokulturer vilket kan ge stora

koldioxidfördelar men som också kan leda till stor påverkan på den lokala ekologin och den

inhemska befolkningen (House of Commons - Environmental Audit Committee, 2007, sid.

70).

23

Markfördelning och politisk stabilitet

I de flesta afrikanska länderna finns det flera olika markfördelningssystem vilket gör att

flera bönder kan ha tillgång till olika resurser på samma markområde, i till exempel Kenya

står en enskild person som markägare medan hela byn använder den till sin försörjning.

Detta leder till att det kan vara otydligt för investerarna vem som är den faktiska

leverantören av utsläppsrättigheterna (Jindal m.fl., 2008, sid. 126). Startas projekt i dessa

områden finns det också en stor risk att den otydliga markfördelningen leder till korruption

då mäktiga personer tar kontroll över landområdena. Detta leder i sin tur till att de enskilda

bönderna inte kommer få ut några fördelar av utsläppsrättigheterna och kanske också helt

förlorar möjligheterna till att använda marken eftersom de formellt sett inte äger marken de

idag använder för jordbruk. För att motverka detta krävs att övervakningen av projekten blir

bättre så att böndernas rättigheter kan försvaras på ett mer effektivt sätt om de skulle

ifrågasättas. Det är också viktigt att se till att utbetalningar till bondegruppen fördelas

likvärdigt mellan de enskilda bönderna så att inte enbart de som hanterar kontraktet får ta

del av inkomsterna (Jindal m.fl., 2008, sid. 126-127). Fattiga människor saknar generellt

makt vilket gör att de har lite att säga till om när det kommer till utvecklingen av

marknaden och riskerar därför att marginaliseras från dess fördelar (Landell-Mills m.fl.,

2002, sid. 91). Eftersom många av projekten är låsta över lång tid inom en specifik region är ekonomisk

och politisk stabilitet i landet en förutsättning för att kunna locka till sig internationella

investerare. Många afrikanska länder är dock drabbade av politisk instabilitet och

oförutsägbara styrelsesystem vilket gör att investeringar i landet blir riskfyllda. Samtidigt är

många afrikanska länder också drabbade av långdragna inbördeskrig vilket ytterligare

försvårar möjligheterna att locka till sig internationella investerare (World Bank, 2005).

24

PROJEKTUTVÄRDERING

Genom Vi-skogens Plan Vivo projekt i Kagera med syftet att minska koldioxidutsläppen

och främja den hållbara utvecklingen i världen finns det olika förmåner men också en rad

svårigheter. Dessa möjligheter och problem kommer vi i detta avsnitt att kartlägga för att

sedan diskutera.

Ekonomiska möjligheter och problem

Tanzania är ett mycket fattigt land och har tillsammans med övriga afrikanska länder därför

stor potential att utveckla sin ekonomi genom olika typer av skogsbaserade

koldioxidupptagande projekt (Jindal m.fl., 2008, sid. 117). Vi-skogens Plan Vivo projekt i

Kagera innebär att bönderna får betalt för träden redan när planteringen sker vilket gör det

ekonomiskt möjligt för den fattigare delen av befolkningen, i framförallt Afrika, att kunna

medverka i projektet (Unge, 2008).

Fotografi 1: Gård med skogsplanteringar i Kageraregionen

Picture 1: Farm with agroforestry in Kagera

(Nyberg, 2008)

25

En av de stora fördelarna med Plan Vivo projektet är att det stödjer

fattigdomsbekämpningen genom att bland annat ge sociala förmåner som befolkningen

annars kanske inte kunnat genomföra med sina egna ekonomiska medel. Med hjälp av

projektet i Kageraregionen blir det möjligt för befolkningen att diversifiera den lokala

inkomsten och öka jordbrukets produktivitet. Jindal m.fl. (2008) tar upp problematiken

kring att de ekonomiska intäkterna inom en del skogsbaserade koldioxidupptagande projekt

i Afrika inte tillfaller de lokala samhällena utan istället går till timmerföretag. Författarna

framhåller också att en del projekt i Afrika helt utesluter bönderna från projekten och

därmed inte ger dem några ekonomiska förutsättningar att utvecklas (Jindal m.fl., 2008, sid.

124). Genom övervakningssystemet som delvis sker av utomstående i Kageraregionen är

risken minimal att intäkterna och skogsprodukterna inte tillfaller den enskilda bonden eller

samhället där han/hon lever.

Genom Plan Vivos system får bönderna möjlighet att bygga sin verksamhet runt sina egna

behov och resurser istället för att planera verksamheterna långt bort från sin egen

utgångspunkt i samhället (Plan Vivo, sökord: Plan Vivo benefits, Social Benefits). En del

av de skogsbaserade koldioxidupptagande projekten i Afrika erbjuder inte de medverkande

bönderna ekonomiska ersättningar utan istället att de får ta del av de produkter som skogen

erbjuder (Jindal m.fl., 2008, sid. 123). Vi-skogens Plan Vivo projekt i Kagera fokuserar

dock främst på de ekonomiska fördelarna. Den största fördelen med projektet är att

fattigdomen kan minskas genom något av följande sätt som projektet förespråkar: (Plan

Vivo, sökord: Plan Vivo benefits, Social Benefits)

− I och med att bönderna får pengar direkt vid trädplantering kan de investera i en

hållbar utveckling så väl ekonomiskt som i deras arbetssituation. Att människorna

kan känna en trygghet och vara självförsörjande och därmed inte behöva lita på

andras och statens stöd gör att fattigdomen sjunker.

− Ökade inkomster leder till ökad levnadsstandard.

− Förbättrad markanvändning gör att jordbruket kan användas under lång tid,

bönderna slipper den ständiga rörelsen och sökandet efter odlingsbar mark. Om de

kan skapa sig en trygghet och ett konstant boende skapas även en samhällstrygghet

26

och skolgång samt sjukvård inom byn görs tillgänglig för invånarna (Plan Vivo,

sökord: Plan Vivo benefits, Social Benefits).

− ”Vi-skogens trädplantering inriktar sig i första hand på att hjälpa kvinnor och barn”

(Vi-skogen, sökord: Så arbetar vi)

Om vi ser till arbetsfördelningen i landet så står kvinnorna för den större delen av

arbetskraften inom jordbruk och matproduktion. Inom jordbruket ligger den kvinnliga

arbetskraften på 80 % och inom matproduktionen på 60 % medan männen står för

resterande arbetskraft (Vi-skogen, sökord: På plats, Våra länder, Tanzania). Trots att det är

kvinnorna som står för den största delen av arbetet får de varken ta del av jordbruksmarken

eller inkomsterna som blir efter försäljning av jordbruksprodukterna. Att kvinnornas roll i

samhället är förtryckt inom familjen är ett ständigt problem runt om i världen. Det är

männen som utåt sett skall vara den som försörjer och tar hand om sin familj medan

kvinnan skall arbeta inom hemmet, vilket hon gör, men skall inte ta del av familjen

ekonomi. En av Vi-skogens strategiska ambitioner är att de vill uppnå jämställdhet mellan

könen i sina projektområden och också uppnå jämställdhet inom organisationen (Nilsson,

2008, sid. 52). Problematiken med jämställdheten i Tanzania är något som skulle kunna

ändras med hjälp av Vi-skogen och Plan Vivos projekt. Det finns dock en risk att den

problematik kring bristande kunskap som Jindal m.fl. tar upp kan drabba projektet. De

menar att bönderna inte har den kunskap som krävs för att förstå de kontrakt som de skriver

under (Jindal m.fl., 2008, sid. 124).

När skogsbaserade koldioxidupptagande projekt genomförs i Afrika skapas en stor del av

kostnaderna genom den omfattande processen att kontakta och förmedla information till

enskilda bönder på den svåråtkomliga landsbygden (Jindal m.fl., 2008, sid. 125). Inom Vi-

skogens Plan Vivo projekt i Kagera är detta också ett problem då de bondegrupper Vi-

skogen redan har kontakt med inte är en del av Plan Vivo certifieringen. En annan

problematik med projektet är att de inte kan garantera att de långsiktiga koldioxidfördelarna

kan förverkligas. Det finns risker med alla projekt men detta ses som ett relativt framtida

lyckosamt projekt som skall garantera minskade koldioxidutsläpp och mer bundet

koldioxid i träden som växer till sig i minst 25 år (Plan Vivo, sökord: FAQ´s). Trots att

27

projektet ingår i ett system som är pilottestat under tio års tid med inställningen ”learning

by doing” finns alltid risken att projektet inte lyckas men systemet är byggt för att kunna

hantera risker. Utgångspunkten är att det ska ske ett samarbete mellan organisationen och

projektet vilket innebär att en lokal projektsamordnare, oftast en person som är

hemmahörande i området och som kan mycket om dess natur och förutsättningar, skall

skapa bästa möjliga förutsättningar för en långsiktig lösning på koldioxidfrågan (Plan Vivo,

sökord: Plan Vivo benefits, Foundations for permanance). I systemet ingår bland annat

några av följande åtgärder eller planeringar för att göra projektet så lyckat som möjligt:

− För att använda sig av ett område och funktioner som ger ett hållbart och

ekonomiskt lönsamt projekt på lång sikt planlägger man områdena och metoderna

innan och utbildar de lokala teknikerna inför framtida problem.

− Jordbrukarna ges teknisk rådgivning och en mer marknadsinriktad produktion

genomförs för att skapa en trygghet i området.

− En betalningsplan upprättas med jordbrukarna beroende på avtalet med projektet.

− Det finns sätt som risknivån i systemet kan minska men på ett eller annat sätt drar

denna förändring ner böndernas inkomster från projektet. Så om säkerheten för

projektet skulle öka är det jordbrukarna som drabbas ekonomiskt (Plan Vivo,

sökord: FAQ´s).

Precis som Jindal m.fl. framhåller har Vi-skogens Plan Vivo projekt i Kagera stora

förutsättningar att skapa ekonomisk utveckling för bönderna och göra deras verksamhet på

gården lönsam (Jindal m.fl., 2008, sid. 128). Vidare kan också projektet, förutom den

positiva utvecklingen för hushållen, också öka koldioxidupptagningen i rurala områden

(Zomer m.fl., 2006, sid. 31).

Naturgeografiska förutsättningar

Tanzanias klimat och geomorfologi har betydelse för projektet. Vädret är som nämnts

tidigare varmt och med riklig nederbörd på grund av att passadvindarna för med sig fuktig

luft in över land som senare faller till marken i form av regn. Landet har därmed naturliga

vattenresurser genom den rikliga nederbörden men också från sjöar så som Victoriasjön

28

(Nationalencyklopedin, sökord: Tanzania). För att kunna genomföra storskaliga

trädplanteringar i Afrika behövs regelbunden nederbörd (Jindal m.fl., 2008, sid. 117) vilket

förekommer i Kageraregionen och ger goda klimatförutsättningar för att bedriva

trädprojekt. Förutsättningarna utifrån områdets jordmån är också goda. Jordmånen

egenskaper är inte lämpade för jordbruk men har däremot goda förutsättningar för

trädplantering (Nationalencyklopedin, sökord: lateritiska jordarter). Vi kan konstatera att

lixisoler som finns i Kageraregionen har begränsade möjligheter för att driva jordbruk i

någon större utsträckning även om en del grödor så som kassava, bönor, jordnötter och

majs kan odlas (FAO – Soil map of the world, sid. 201-202). De lokala bönderna är därför

ofta hänvisade till djurhållning eller skogsbruk som inkomstkälla (Nationalencyklopedin,

sökord: Tanzania, näringsliv, jordbruk).

Temperaturen i Tanzania är hög med varierande torr och fuktig luft. Detta gör att trädens

odlingsmöjligheter är goda och att de inhemska träden har en snabb tillväxt. Det är därför

mer gynnsamt att plantera inhemska träd, samtidigt främjas den biologiska mångfalden, då

de är anpassade efter klimatförutsättningarna. Många av de inhemska träden som planteras i

projekten är lämpade för agroforestryodlingar vilket innebär att träden växer snabbt och har

en skuggande effekt på marken. Genom att plantera träd skyddas naturen och den globala

uppvärmningen minskar. Träden tar upp koldioxid som finns i atmosfären och har även en

lagrande effekt. Genom att plantera mer träd binds koldioxid vilket kan minska

uppvärmningen av världen7

(Vi-skogen, sökord: Frågor och svar). Eftersom träden är

snabbväxande och skuggar marken minskar även regndroppserosionen. När träden

planteras suger marken och träden åt sig nederbörden vilket ger en ökad fuktighet i marken

och minskar risken för erosion som annars är en av anledningarna till att massrörelser

uppkommer. Utan vegetation infiltreras inte nederbörden, marken förblir torr och

skredrisken ökar (Olvmo, 2008).

7 Olika gaser i atmosfären är olika viktiga för växthuseffekten, koldioxid är en av de viktigaste. Genom att

lagra koldioxid i träden minskar därmed andelen i atmosfären som påverkar den förhöjda växthuseffekten.

(Nationalencyklopedin, sökord: Växthuseffekten, de olika växthusgaserna)

29

Odlingsmöjligheterna i Tanzania beror både på nederbörd och på temperatur samt

markförhållandena. Vilka väderförhållanden som råder över landet är avgörande för

odlingsmöjligheterna då torrperioder kan ödelägga odlingar genom torka och för stora

nederbördsmängder kan förstöra hela skördar då det istället sker översvämningar i

odlingsområdena. Sedan 2000 har landet haft goda skördeår och 2002 beräknades Tanzania

inte ha någon livsmedelsbrist. De matgrödor som bönderna främst odlar i Tanzania är majs,

kassava, hirs, ris, vete och bananer (Nationalencyklopedin, Tanzania, näringsliv, jordbruk).

Att ingå i detta projekt innebär även förbättringar för miljön då ett av huvudsyftena med

Plan Vivo samarbetet är att skapa ett permanent förändrat markanvändningsområde för att i

framtiden bedriva en hållbar utveckling av miljön även i utvecklingsländerna i Afrika. För

att uppnå detta används utbildning och kapacitetsutbyggnad. För att främja

markanvändningen i ett rullande system ingår jordbrukarna vid kontraktsskrivandet ett avtal

om att under en viss tid använda marken till trädplantering och det måste också ske en

nyplantering om träden avverkas innan kontraktet slutat gälla (Plan Vivo, sökord: Plan

Vivo benefits, Foundations for permanance).

Plan Vivo projekten planeras utifrån den lokala nivån med bönderna och området i fokus.

Den lokala ekologin kommer att bevaras och skogsbruket kommer att bedrivas utifrån

landets egna förutsättningar för odling. Jorden, temperaturen och nederbörden är alla

viktiga faktorer som spelar roll vid den biologiska mångfalden. Inom projektet anses det

viktigt att bevara den natur som finns och inte ersätta den med andra arter än de inhemska

som är anpassade till landets klimat- och landsförutsättningar. Att bryta ner och byta ut en

befintlig flora och fauna som finns i olika områden i världen missgynnar det naturliga i

området (Plan Vivo, sökord: Plan Vivo benefits, Biodiversity Benefits). Risken med

skogsbaserade koldioxidupptagande projekt är att de skapar monokulturer, vilket ger

konsekvenser så som ökad försaltning, ökad försurning och minskade vattenflöden i

området, då man enbart fokuserar på koldioxidupptagningen och inte naturen runt omkring

(Jindal m.fl., 2008, sid. 125). Projektet i Kageraregionen löper inte lika stor risk att hamna i

denna situation då de förespråkar stor variation på odlingarna för att bevara den biologiska

mångfalden.

30

Vissa arter finns på olika platser över världen av olika anledningar som till exempel att de

är bättre lämpade i varma respektive kalla områden. Lika så är det i Tanzania och

Kageraregionen. Det finns en biologisk mångfald som Plan Vivo vill stödja och förbättra.

Genom att kunna hantera koldioxiden inom ekosystemen skapas i naturen mer

motståndskraftiga ekosystem och främjar den biologiska mångfalden genom plantering och

skydd av de inhemska skogarna (Plan Vivo, sökord: Plan Vivo benefits, Biodiversity

Benefits). Som nämnts innan har jordarterna i Tanzania en svag produktionsförmåga och

jorden lämpar sig bättre för skogsplanteringar än jordbruk vilket gör att bönderna inriktar

sig mer på skogsplantering i området (Nationalencyklopedin, sökord: jordarter).

Fotografi 2: Exempel på den biologiska mångfalden på en av gårdarna i Kageraregionen

Picture 2: Example of biodiversity on one of the farms in Kagera

(Nyberg, 2008)

Inom projektet används naturen som ett redskap för att förbättra den lokala ekologin. Under

regnperioderna i Tanzania är det möjligt att områden kring floder svämmas över men det

finns ett naturligt skydd genom träden som fungerar som vattendelare och som skyddar

jorden från sedimentförflyttning. Träden fördröjer vattnets avrinning på jordytan eftersom

regnet stannas upp av träden och mer vatten kan absorberas av jorden. Markens stabilitet

31

förbättras på så sätt genom att träden minskar risken för regndroppserosion, där

regndropparna faller direkt på bar mark. Vegetationen är också en viktig komponent för

marken då växter lagrar fukt i marken (Plan Vivo, sökord: Plan Vivo benefits, Biodiversity

Benefits). Genom Vi-skogens Plan Vivo projekt i Kagera ökar kontrollen av jorderosion i

området (Jindal m.fl., 2008, sid. 125).

Träden har en viktig roll för både naturen och människorna i området. Människorna lever i

en miljö där fattigdomen är stor och genom planteringar och försäljning av träd förbättras

människans ekonomiska förutsättningar och också närmiljön. ”Träden planteras för att dels

ge människorna ved, frukt, foder till djuren, skugga, byggmaterial och förbättra jorden dels

för att förhindra jorderosion, liksom för att indirekt bevara nuvarande skog” (Vi-skogen,

sökord: Frågor och svar, Varför planterar man?).

Att den biologiska mångfalden bevaras inom ett område är viktigt inför framtiden. För att

kunna bedriva ett projekt som på lång sikt skall vara ekonomiskt och miljömässigt hållbart

krävs att man utgår från det lokala för att sedan vidga och se projektet globalt. Det är av

miljömässiga skäl viktigt att ta vara på den biologiska mångfalden som finns runt om i

världen. Det är viktigt att anpassa sig efter naturens förutsättningar när man skall skapa och

förbättra det som redan finns i ett område vilket också framhålls av Jindal m.fl som menar

att det är viktigt att använda inhemska arter även om de exotiska kan ge större ekonomiska

vinster då de är snabbväxande (Jindal m.fl., 2008, sid. 125).

Skulle inte Vi-skogens Plan Vivo projekt i Kagera och liknande koldioxidupptagande

projekt inte existera skulle uppvärmningen av Jorden öka mer än vad den redan gör vilket

skulle leda till exempelvis förhöjd havsnivå, fler och mer intensiva tropiska stormar, torka

och skred. Samtliga klimatmodeller framhåller att nederbörden totalt sett kommer att öka

och då framförallt i de tempererade zonerna där nederbörden redan är stor och minska i

torra områden där den idag är relativt liten (Nationalencyklopedin, sökord:

Klimatförändring, konsekvenser av ett varmare klimat).

32

Mängd upptagen koldioxid

Den potentiella koldioxidupptagningen för Vi-skogens Plan Vivo projekt i Kagera har inte

gått att finna. Även om denna siffra går att få tag på kommer den baseras på uppskattningar

då projektet fortfarande är i planeringsstadiet vilket därför inte ger en helt korrekt bild av

projektets potential (Jindal m.fl., 2008, sid. 122). Denna siffra påverkas också om skogen

avverkas vilket dock delvis motverkas inom Vi-skogens projekt eftersom det finns ett krav

på återplantering. Vill man i Kageregionen enbart fokusera på att ha ett projekt med så stor

mängd upptagen koldioxid som möjligt bör man satsa på snabbväxande monokulturer som

på så sätt binder mer koldioxid. Vi-skogen arbetar dock också för den biologiska

mångfalden och maximal koldioxidupptagning kommer därför inte uppnås.

Skogen och träden värderas utifrån ett speciellt system. Om man skall generalisera det hela

så får bönderna betalt för ett område med ett visst markanvändningssystem där de planterar

olika trädsorter i olika intensiva system där de olika sorterna är separerade från varandra.

Men som diskuterats innan, om skogen inte får stå så länge som det är avtalat i projektet tar

inte träden upp rätt mängd koldioxid vilket blir negativt för projektet. Vi-skogen skriver

dock kontrakt med bondegrupperna och om träden avverkas tidigare beroende på att de är

färdigväxta eller att de måste avverkas för att de är döda så skall återplantering ske för att

inte bryta kontraktstiden och den maximala mängden koldioxid som träden kan binda till

sig. Träd har olika rotationstider8

Markfördelning och politisk stabilitet

och binder därför kol olika snabbt (Nyberg, 2008).

Vi-skogen kan inte garantera att pengarna som betalas för planteringen går till en enskild

bonde utan att det snarare går till en bondegrupp där projektet äger rum. Möjligheten att

kunna delta i ett sådant projekt är en stor chans för ett bättre liv för många fattiga

människor (Unge, 2008). Detta skapar inom många projekt i Afrika ett stort problem då

antalet markfördelningssystem är många och det därför kan vara svårt att fördela intäkterna

på ett rättvist sätt (Jindal m.fl., 2008, sid. 126-127). Bönderna möter också svårigheter på

marknaden då deras bristande ekonomiska möjligheter gör att de saknar makt att påverka

8 Den tid ett träd får växa innan det avverkas. (Sveriges Lantbruksuniversitet, 2006, Notiser från SLU)

33

(Landell-Mills m.fl., 2002, sid. 91). I Vi-skogens Plan Vivo projekt i Kagera motverkas

detta genom att det i kontrakten definieras hur pengarna ska betalas ut samt hur de ska

användas för till exempel gemensamma utvecklingsprojekt i byn. Övervakningen av

projektet sker också både internt och externt. Internt sker denna övervakning av Vi-skogens

egna personal som har kontakt med de enskilda bönderna medan en oberoende extern

övervakning sker innan koldioxiden säljs på den fria marknaden av en organisation som

varken har anknytning till Plan Vivo eller Vi-skogen (Nyberg, 2008).

Tanzanias grundlag har funnits sedan 1977 och gäller än idag men 1984 skedde en

förändring som idag gör det möjligt med flerpartisystem. Landet är en republik som styrs

av presidenten Benjamin Mkapa som valdes direkt av folket och har en mandatperiod på

fem år. Landets styrs av ett parlament där presidenten är ordförande och omges av 275

medlemmar. Av dessa 275 medlemmar är 37 platser i parlamentet speciellt tillskrivna

kvinnor i ett unikt kvoteringssystem där presidenten föreslår det bestämda minimiantalet

kvinnor som riksdagsledamöter (Nationalencyklopedin, sökord: Tanzania + statsskick och

politik). Att flera platser är reserverade för kvinnor i Tanzanias parlament har en koppling

till kvinnornas svaga roll i samhället som skall förbättras genom att de slussas in på

betydelsefulla platser i samhället (Momsen). Ytterliggare fem platser är avsedda för att

bemannas av organisationer för ungdomar, kvinnor eller arbetare för att kunna jämställa

landets styrande mellan män och kvinnor (Nationalencyklopedin, sökord: Tanzania +

statsskick och politik).

Tanzanias lokalisering i världen gör att landet i olika perioder dras in i oroligheter i sina

angränsande länder, Rwanda, Burundi, Kongo och Uganda, som är betydligt mer oroliga

politiskt sett. När ett land blir politiskt instabilt drabbas även länderna runt omkring bland

annat på grund av människor som rör sig från området till angränsande länder som får ta

emot de stora flyktingströmmarna. I skrivande stund är det till exempel oroligheter i Kongo

som även fortsättningsvis kommer att påverka landets grannländer så som Tanzania

(Nationalencyklopedin, sökord: Tanzania + statsskick och politik).

34

DISKUSSION

Ur ekonomisk synpunkt har Vi-skogens Plan Vivo projekt stora fördelar då bönderna kan få

betalt redan när träden planteras och sedan kontinuerligt vilket fortsätter att ge dem

incitament för att behålla trädplanteringarna och inte lockas av de fördelar som kan ges om

de skövlar dem innan kontraktstiden är slut. Sådana fördelar skulle kunna vara virke och

andra biprodukter som träden kan ge till böndernas hushåll och som även kan säljas på den

lokala marknaden. Skulle pengarna ha betalats ut i en stor klumpsumma direkt vid

projektets uppstartande och sedan förväntas räcka under hela kontraktstiden skulle det

finnas en stor risk för utbrett fusk vilket i sin tur skulle leda till att varken fattigdomen eller

mängden koldioxid i atmosfären skulle minska. Då detta är de huvudsakliga syftena med

projektet har Vi-skogen tillsammans med Plan Vivo valt ett väl anpassat

utbetalningssystem. Vi-skogen fokuserar projektet mot kvinnor men försöker involvera alla

i hushållen. Det är därför viktigt att Vi-skogen och Plan Vivo tillhandahåller den kunskap

som krävs samt informerar bönderna om att det kontrakt som skrivs gäller över en längre

period.

Utifrån de givna naturförutsättningarna i Kageraregionen har projektet både stora

möjligheter att lyckas men också en del utmaningar att bemästra. Regnet som faller under

olika perioder på året ger dels förutsättningar för träden att växa, till exempel är det inte

lämpligt att bedriva skogsbruk eller jordbruk i områden som är präglat av enbart arida

förhållanden. Regnet medför dock också stora utmaningar för regionen. Kraftiga regnfall

kan leda till översvämningar vilket i sin tur påverkar graden av erosion samt risken för

massrörelser. Alla dessa konsekvenser gör att trädplanteringar i Kageraregionen under

regnperioderna är svårare att bedriva än under de perioder då regnet inte faller lika

intensivt. Precis som vid drivandet av jordbruk måste bönderna anpassa sig till dessa

förutsättningar och också ha i beräkning att det förekommer torrperioder som kan påverka

trädplanteringarna negativt. Vidare är de geomorfologiska förutsättningarna i

Kageraregionen goda då den dominerande jordmånens karaktär är bättre lämpad för

skogsbruk än för jordbruk som annars är den vanligaste sysselsättningen i området.

Utmaningen är dock att jordmånens höga andel lera, de intensiva regnperioderna och den

35

stora variationen i topografin, vilket är orsakat av det Östafrikanska riftsystemet,

tillsammans bidrar till en risk för massrörelser så som skred. Det är därför viktigt att i så

stor utsträckning som möjligt anpassa trädplanteringarna till dessa förutsättningar, till

exempel bör branta sluttningar undvikas att utnyttjas till trädplantering. Dock kan det vara

att föredra i syftet att trädets rötter kan stabilisera marken och på så sätt minska till exempel

skredrisken. Även här finns det stora möjligheter men också problem som måste tas i

beaktande vid genomförandet av projektet.

Ett av de viktigaste sätten för att anpassa projektet till de naturgeografiska förutsättningarna

som vi redogjort för i denna uppsats är att förespråka användandet av inhemska arter och

bevarandet av den biologiska mångfalden och därmed bortse från de fördelar som

snabbväxande monokulturer kan bidra med ur ekonomisk synvinkel. Genom att Vi-skogen

i stor utsträckning ser till att bönderna använder sig av inhemska plantor och träd vid

skogsplanteringar skyddar de också den lokala ekologin. Dock vill vi delvis ifrågasätta det

fokus som projektet i Kageraregionen får i och med prioriterandet av den lokala ekologin.

Både böndernas inkomst, deras förmåga till självhushållning och därmed

fattigdomsbekämpningen och den totala mängden upptagen koldioxid inom projektet skulle

öka snabbare om de istället använde monokulturer på trädplanteringarna. Vi vill dock inte

försvara de problem som dessa kan medföra och inser också att det ur ett längre perspektiv

är bättre att prioritera den biologiska mångfalden för att skydda den lokala ekologin men

ser också de fördelar som skulle kunna genereras lokalt och globalt i form av en snabbare

ekonomisk utveckling samt minskad andel koldioxid i atmosfären.

Genom den förhöjda växthuseffekten och uppvärmningen av Jorden visar klimatprognoser

att tropikerna och därmed Kageraregionen kommer få ett varmare klimat med fler och mer

intensiva nederbördsperioder. Detta leder i sin tur till att de naturgeografiska problem som

finns inom projektet idag och som nämnts tidigare i diskussionen kommer att förvärras då

riskerna för översvämningar, massrörelser och erosion ökar på redan utsatta platser vid

kraftigare regn. Inför framtiden är det därför viktigt att Vi-skogen och Plan Vivo planerar

vilka träd som ska planteras hos bönderna utifrån dessa klimatprognoser. Ett förändrat

klimat förändrar också trädens utbredning och de måste därför ta i beaktande att vissa arter

36

inte lämpar sig för trädplantering i Kageraregionen i framtiden. Vi-skogens Plan Vivo

projekt i Kagera är ett av många skogsbaserade koldioxidupptagande projekt som drivs runt

om i världen och som därmed minskar andelen koldioxid i atmosfären. Det är dock viktigt

att poängtera att orsaken till den förhöjda koldioxidhalten i luften så som utsläpp från bilar

och industrier inte åtgärdas genom denna typ av projekt. Trädplantering är ett bra sätt att

påverka halterna men angriper alltså inte den verkliga orsaken. Skogsbaserade

koldioxidupptagande projekt kan därmed inte på egen hand förbättra Jordens klimat men

kan ses som ett komplement till andra åtgärder som då främst fokuserar på orsaken till

utsläppen.

De företag som satsar pengar i projektet får betala en avgift beroende på hur stora deras

utsläpp är. Vi vill dock poängtera risken med att företagen enbart betalar en summa pengar

utan att arbeta för att minska sina utsläpp. På så sätt kan de köpa sig fria från orsaken. Det

ligger visserligen i företagens intresse att minska sina utsläpp eftersom det skulle minska

kostnaden för trädplanteringen i projektet i Kagera men samtidigt fokuseras inte på varför

företagen släpper ut den mängd koldioxid som de gör. De kan därmed kompensera för sina

utsläpp men det finns inga krav på att åtgärda dem. Ansvaret för detta ligger helt och hållet

på de enskilda företagen och övervakas därmed inte av Vi-skogen eller Plan Vivo.

Övervakningen av Vi-skogens projekt i Kagera kan också delvis ifrågasättas då

övervakningen internt sker av den egna personalen som också i de flesta fall har en

personlig relation till de enskilda bönderna. Eftersom övervakningen av projektet externt

sker genom en oberoende organisation anser vi dock att projektet får anses ha god

övervakning.

37

SLUTSATSER

För att kunna bedriva skogsbaserade koldioxidupptagande projekt krävs regelbunden

nederbörd vilket det finns goda förutsättningar för i Kageraregionen, Tanzania då

nordostpassaden och sydostpassaden för med sig fuktiga vindar in över landet. Nackdelen

med landets geografiska placering är att i vissa områden under året kan falla enorma

mängder nederbörd under en kort tidsperiod vilket kan leda till översvämningar, erosion

och risk för massrörelser vilket är negativt för landets planteringar.

Förutsättningarna för skogsbaserade koldioxidupptagande projekt utifrån Kageraregionens

jordmåner är också huvudsakligen goda. Samtliga jordmåner; ferralsoler, acrisoler och

lixisoler, är inte lämpade för jordbruk utan snarare för skogsbruk vilket motiverar valet av

region för trädplanteringarna. Nackdelarna med jordmånerna i Kageraregionen är att de är

skredbenägna då de innehåller lerpartiklar, återfinns i områden med stor topografisk

variation samt påverkas av de kraftiga regnfallen. Utifrån dessa givna förutsättningar har

Vi-skogen valt en region som är strategiskt väl placerad. Risken finns dock att intensiva

regnfall kan leda till skred med stora ekonomiska och sociala konsekvenser. Detta är dock

ett återkommande problem i samtliga länder som är placerade runt Victoriasjön och där Vi-

skogen bedriver projekt vilket gör att det inte finns någon region där inga negativa

geomorfologiska konsekvenser förekommer. Planteras träd minskar också risken för

massrörelser då rötterna stabiliserar jorden.

Vi-skogens Plan Vivo projekt i Kageregionen förespråkar användandet av inhemska arter

på planteringarna för att det främjar den bilogiska mångfalden och klarar sig bättre utifrån

de givna naturgeografiska förutsättningarna. Detta är bra ur geomorfologisk synpunkt då

monokulturer annars bidrar till minskade vattenflöden, försaltning och försurning samt att

risken för att arter dör ut ökar markant.

De ekonomiska fördelarna med Vi-skogens Plan Vivo projekt är att bönderna, till skillnad

från tidigare projekt inom Vi-skogen, får pengar direkt vid plantering och inte enbart vid

försäljning av träd och biprodukter. Övervakningen av Vi-skogens projekt i Kagera sker

38

både externt från en oberoende organisation men också internt av Vi-skogens egen

personal. Detta leder till att övervakningen av projektet kan ifrågasättas.

Sammanfattningsvis kan vi konstatera att Vi-skogens projekt har utvecklats till det bättre

när de nu samarbetar med Plan Vivo och på så sätt fortsätter att gynna både den regionala

och globala miljön samt den enskilda bonden som nu lättare kan vara med och påverka. Vi-

skogens projekt har tidigare haft syftet att utveckla de enskilda böndernas produktion på

gården och därmed förbättra deras ställning i samhället medan Plan Vivo projektet dels

gynnar detta men har också som mål att minska den förhöjda växthuseffekten.

Klimatmodellernas prognoser inför framtiden förespråkar att nederbörden i området kring

Victoriasjön skulle öka och detta skulle ge fler längre och mer intensiva perioder. Detta

kommer att leda till att de problem som idag finns med projektet, till exempel

regndroppserosion och skred, blir vanligare och mer intensiva.

Vi-skogens Plan Vivo projekt i Kageraregionen, Tanzania har förutsättningar att lyckas och

ge positiva följder socialt, ekonomiskt och miljömässigt både lokalt, regionalt och globalt.

Vi-skogens projekt kan tillsammans med andra skogsbaserade koldioxidupptagande projekt

kan vara en början på en positiv spiral som långsiktigt kan stabilisera den förhöjda globala

uppvärmningen och dess effekter även om det är viktigt att också arbeta med orsakerna till

utsläppen. Det finns svårigheter med att utvärdera ett projekt som är under uppbyggnad.

Framförallt är det svårt för oss att utvärdera hur nöjda de deltagande bönderna kommer att

bli och hur stor inverkan projektet får på det globala klimatet. Vi har dock kommit fram till

att projektet har stora möjligheter att lyckas men också att det finns en problematik kring

hur övervakningen av projektet går till. En faktisk utvärdering av projektet överlåter vi till

framtida geografistudenter att utreda.

39

REFERENSLISTA

Capoor, Karan & Ambrosi Philippe. (2006). State and Trends of the Carbon market 2006:

A focus on Africa. World Bank, Washington DC. Change Mitigation through

Afforestation/Reforestation. IWMI Research Report 101, Colombo, Sri Lanka:

International Water Management Institute.

De Blij, Harm J; Muller, Peter O & Williams, Richard S Jr. (2004). Physical Geography –

The global environment. New York: Oxford University Press.

Deckers, Jozef; Nachtergaele, Freddy & Spaargaren, Otto. (1998). World Reference Base

for Soil Resources: Introduction. International Society of Soil Science, Food and

Agriculture Organization of the United Nations, International Soil Reference and

Information Centre. http://books.google.se/books?id=N_dfrC8iY_8C&pg=

PA100&lpg=PA100&dq=lixisols&source=bl&ots=FF1iYkVsKd&sig=d9jAQ6rJ2mh

GnVOLQBIl5LTTEaY&hl=sv&sa=X&oi=book_result&resnum=8&ct=result#PPA1

01,M1 Sökdatum: 2008-11-27

Eriksson, Mats G. (1998). Landscape and soil erosion history in central Tanzania – a study

based on lacustrine, colluvial and alluvial deposits. Stockholm: Naturgeografiska

Institutionen, Stockholms universitet.

European Commission - DG Joint Research Centre

Institute for Environment and Sustainability. (2008). http://eusoils.

jrc.it/library/maps/africa_atlas/index.html. Sökdatum: 2008-11-11

FAO/Unesco. (1977). Soil map of the world. Paris: the Food and Agriculture Organization

of the United Nations.

House of Commons - Environmental Audit Committee. (2007). The Voluntary Carbon

Offset Market Sixth Report of Session 2006–07 Report, together with formal minutes,

oral and written evidence. London: The Stationery Office Limited.

Jindal, Rohit; Swallow, Brent & Kerr, John. (2008). Forestry-based carbon sequestration

projects in Africa: Potential benefits and challenges. Natural Resources Forum,

Volume 32, Nr. 2, Maj 2008, sid. 116-130.

Keller, Edward A & Blodgett, Robert H. (2006). Natural Hazards. Pearson Prentice Hall.

40

Landell-Mills, Natasha & Porras, Ina. (2002). Silver bullet or fool’s gold? A global review

of markets for forest environmental services and their impacts on the poor.

Instruments for sustainable private sector forestry series. London: International

Institute for Environment and Development (IIED)

Merger, Eduard & Williams, Alwyn. (2008). Comparison of Carbon Offset Standards for

Climate Forestation Projects participating in the Voluntary Carbon Market.

http://www.carbonpositive.net/fetchfile.aspx?fileID=123. Sökdatum: 2008-10-27

Miljöbörsen. Kyotoavtalet. http://www.miljoborsen.se/gpage4.html. Sökdatum: 2008-10-20

Nationalencyklopedin. http://www.ne.se. Se sökord i respektive referens.

Nilsson, Per-Ulf (red.). (2008). Vi planterar framtiden – Vi-skogens strategi för 2008-2011.

Östervåla: Elanders Tofters.

Operation dagsverket. (2005). Operation Dagsverke 05–06: Tanzania.

http://www.taksvarkki.fi/tansania/ruotsi/tansania.html. Sökdatum: 2008-11-03

Plan Vivo Manual. (2004). BioClimate Research and Development: Plan Vivo System

Plan Vivo. (2008). http://www.planvivo.com. Se sökord i respektive referens.

Stiftelsen Håll Sverige Rent. (2000). CampusMetod: Miljökvalitetsmål nr 1 – Begränsad

miljöpåverkan.

http://www.hsr.se/documents/Campus/CampusPedagog/CampusMetod/

De_15_miljomalen/miljomal1.pdf. Sökdatum 2008-10-27

Sveriges Lantbruksuniversitet. (2006). Notiser från SLU.

http://www2.slu.se/forskning/2006/notiser/notiser06-01.pdf. Sökdatum: 2008-12-01

Tanzania Chamber of Commerce Industry and Agriculture. (2008).

http://www.kagera.org/index.htm. Sökdatum: 2008-11-07

Unge, Ingemar. (2008). Nytt sätt att tjäna pengar på träd.

http://www.viskogen.se/Default.aspx?ID=92&M=News&PID=1141&NewsID=1575.

Sökdatum: 2008-10-28

Westerberg. Lars-Ove. (1999). Mass movements in East African highlands – processes,

effects and scar recovery. Stockholm: Naturgeografiska Institutionen, Stockholms

universitet.

Vi-skogen. (2008). http://www.viskogen.se. Se sökord i respektive referens.

Wikitravel. (2008). http://www.wikitravel.org.

41

World Bank Carbon Finance. (2008). http://go.worldbank.org/9IGUMTMED0. Sökdatum:

2008-11-27

World Bank. (2005). Africa’s Development Indicators 2005: From the World Bank Africa

Database. Washington D.C., USA.

World Climate. (2005). http://www.worldclimate.com. Se sökord i respektive referens.

Zomer, Robert J; Trabucco, Antonio; van Straaten, Oliver & Bossio, Deborah A. (2006).

Carbon, Land and Water: A Global Analysis of the Hydrologic Dimensions of

Climate

Personlig kommunikation

Brundin, Henrik. Director Swedish Operations, Vi-skogen 2008-12-03. Personlig

kommunikation via mail.

Nyberg, Ylva. Technical Programme Adviser, Vi-skogen. 2008-10-07. Personlig

kommunikation via mail.

Olvmo, Mats. Universitetslektor på institutionen för geovetenskaper. 2008-11-06.

Föreläsning Göteborgs Universitet: Människans påverkan på mark och landformer.

Mattsson, Eskil. Doktorand på institutionen för geovetenskaper. 2008-11-28. Personlig

kommunikation via mail.