Goodwill

- Ett berg att bestiga

Kalmar 27/5 2010

Kandidatuppsats grupp 4

Johannesson Karl-Fredrik

Skärle Daniel

Avdelningen för ekonomi

Handledare: Petter Boye

Examinator: Krister Bredmar

1 Inledning ..................................................................................................................................... 1

1.1 Bakgrund ............................................................................................................................... 1 1.2 Problemdiskussion................................................................................................................. 3

1.3 Problemställning .................................................................................................................... 5 1.4 Syfte....................................................................................................................................... 5 1.5 Avgränsning ........................................................................................................................... 5 1.6 Uppsatsens disposition .......................................................................................................... 6

2 Metod........................................................................................................................................... 7 2.1 Förförståelse .......................................................................................................................... 7 2.2 Vetenskapliga forskningsansatser .......................................................................................... 7 2.3 Vetenskapliga metoder ........................................................................................................ 10 2.4 Datainsamlingsmetoder ....................................................................................................... 12

2.4.1 Primärdata & Sekundärdata ......................................................................................... 12

2.4.2 Tre typer av källor ........................................................................................................ 13 2.4.3 Intervjuer ...................................................................................................................... 13 2.4.4 Uppsatsens tillförlitlighet ............................................................................................. 15

2.5 Urval .................................................................................................................................... 16 2.6 Val av respondent ................................................................................................................ 16 2.7 Val av teori........................................................................................................................... 17

2.8 Källkritik ............................................................................................................................. 17

3 Teoretisk referensram .............................................................................................................. 19 3.1 Immateriella tillgångar ........................................................................................................ 19

3.2 Goodwill .............................................................................................................................. 21 3.2.1 Hantering av goodwill .................................................................................................. 22

3.3 Uppkomst av goodwill ........................................................................................................ 24 3.3.1 Koncernmässig goodwill.............................................................................................. 24

3.3.2 Inkråmsgoodwill .......................................................................................................... 24 3.3.3 Internt upparbetad goodwill ......................................................................................... 25

3.4 Företagsförvärv ................................................................................................................... 25 3.4.1 Förvärvsanalys ............................................................................................................. 25

3.5 Tidigare redovisning av goodwill ........................................................................................ 27 3.6 Lagar och förordningar ........................................................................................................ 28

3.6.1 Kategoriindelning K1-K4 ............................................................................................ 28 3.6.2 IFRS 3 - Rörelseförvärv ............................................................................................... 29 3.6.3 IAS 36 – Nedskrivningar ............................................................................................. 30 3.6.4 Diskonteringsränta ....................................................................................................... 31 3.6.5 Metoder för beräkning av nuvärde vid bestämmande av nyttjandevärdet ................... 32

3.6.6 Nedskrivningsstatistik för goodwill ............................................................................. 33 3.6.7 Årsredovisningslagen (ÅRL) ....................................................................................... 34

3.7 Normgivande organ ............................................................................................................. 35

3.7.1 IASB - International Accounting Standards Board ...................................................... 35 3.7.2 Revisorsnämnden - RN ................................................................................................ 35 3.7.3 FAR/SRS ...................................................................................................................... 36 3.7.4 Rådet för finansiell rapportering - RFR ....................................................................... 36

3.8 Revisorn............................................................................................................................... 36 3.8.1 Revision ....................................................................................................................... 37 3.8.2 Försiktighetsprincipen .................................................................................................. 38

3.8.3 Going Concern ............................................................................................................. 38

4 Goodwill ur revisorns perspektiv ........................................................................................... 39

5 Analys & Slutsats ..................................................................................................................... 52 6 Källförteckning......................................................................................................................... 57

Förord

För att kunna göra denna uppsats möjlig och genomförbar vill vi tacka

vår handledare Petter Boye för bra och värdefulla tips,

men även opponenterna i vår seminariegrupp för idéer och tankar kring förbättringar.

Vi vill även rikta ett stort och varmt tack till revisorerna som tagit sig tid och bidragit med

värdefull information och kunskap inom området. Vi vill också tacka Jim Forsberg

och Karl Pettersson på Grant Thornton för deras engagemang och hjälpsamhet vid

förmedling av kontakten med kompetent personal.

Slutligen vill vi tacka oss själva för ett bra och glädjefyllt samarbete

med en jämn arbetsfördelning.

Kalmar den 27 maj 2011

Daniel Skärle Karl-Fredrik Johannesson

Sammanfattning

Svensk titel: Goodwill- Ett berg att bestiga

Utgivningsår: 2011-05-27

Språk: Svenska

Seminarium: 2011-05-31

Universitet: Linnéuniversitetet, Ekonomihögskolan i Kalmar

Kurs: Kandidatuppsats 15 hp

Författare: Karl-Fredrik Johannesson, Daniel Skärle

Handledare: Petter Boye

Examinator: Krister Bredmar

Nyckelord: Goodwill, generera, fördelar, framtidspost, kassagenererande enhet

Problem: Hur bedömer revisorn goodwill och dess framtida värde?

Syfte: Syftet med uppsatsen är att kvalitativt studera och beskriva hur revisorn granskar och

bedömer goodwill och dess vara eller icke vara.

Metod: I uppsatsen tillämpas en kvalitativ metod för att få en djupare och bredare förståelse kring

hur revisorerna ser på goodwill. Data insamlingen har skett genom både teorietisk och empirisk

insamling då den sistnämnda samlats in med hjälp av utförda intervjuer på revisionsbyråer i Kalmar

och Malmö.

Slutsats: Goodwill är ett väldigt svårt och diffust ämne, både utifrån revisorns och företagets sida.

Komplexiteten i nedskrivningsuträkningar kan bidra till felaktiga värden vilket kan komma att för-

svåra revisorns granskning avsevärt. Goodwill är en framtidspost som inte på förhand går att säker-

ställa. Det viktiga med goodwill är inte själva posten utan vad den kommer att generera för fördelar

i framtiden vilka spås med hjälp av prognoser och antaganden.

Ordlista

IASB: International Accounting Standards Board, är en internationell redovisningsorganisation som

arbetar med en harmonisering av redovisning internationellt.

IFRS: International Finance Reporting Standards, är en regel som börsnoterade företag ska använda

sig av.

Rörelseförvärv: En transaktion eller händelse där det finns en förvärvare som får ett bestämmande

inflytande i den verksamhet som förvärvas.

RR:15: Är redovisningsrådets rekommendation för immateriella tillgångar och kan inte användas

av företag som har noterade värdepapper eller använder sig av IFRS.

IAS: International Accounting Standards, är föregångaren till IFRS och förklarar hur transaktioner

och händelser ska redovisas av börsnoterade företag.

ABL: Aktiebolagslagen.

Icke-monetär identifierbar tillgång: Är tillgångar som inte går att identifiera i pengar mätt.

Nyttjandevärde: Det är nuvärdet av förväntade framtida kassaflöden som en tillgång kommer att

generera.

Nyttjandeperiod: Den period en tillång väntas inbringa en fördel.

Impairment test: Är en prövning för att testa om nedskrivning föreligger.

Franchising: Franchising innebär att någon mot ersättning får använda företagets affärskoncept för

egen affärsverksamhet.

Nuvärde: Är värdet idag av en betalning som sker i framtiden. Om 100 kronor erhålls om 1 år, vad

är det värt idag.

2

Going concern: Ett antagande, vid till exempel värdering, om att företaget antas existera i all

evighet eller under en lång period.

Kassaflöde: Ett företags in- och utbetalningar.

Förvaltningsberättelse: Den ska innehålla en rättvisande översikt över utvecklingen av företagets

verksamhet, ställning samt resultat.

Beta-värde: Ett statistiskt mått som anger ett värdepappers, till exempel en akties, marknadsrisk.

Återvinningsvärde: Är det högsta av nyttjandevärde och verkligt värde.

Koncession: Tillstånd att driva en viss typ av verksamhet.

1

1 Inledning I det första kapitlet presenterar vi bakgrunden till varför problemet är av intresse och skapar

en ökad förståelse för ämnets aktualitet och problem. Problembakgrunden mynnar sedan ut i

ett syfte och frågeställningar som är till grund för hela undersökningen.

1.1 Bakgrund

”Det åligger bolagens revisorer att verkligen kontrollera att goodwillen inte tagits upp till ett

för högt värde” (aktiespararna.se).

Enligt § 5 samlingsvolymen (2009) revision, ska en revisor granska företagets årsredovisning,

bokföring och ledningens förvaltning av företaget. Granskningen som revisorn utför ska enligt

god revisionssed vara ingående och omfattande i den mån det krävs. Revisorn ska även

granska koncernredovisningen om det granskade företaget är ett moderföretag. Enligt § 7 ska

revisorn när denne utför revisionen framföra erinringar och göra påpekanden till

företagsledningen enligt god revisionssed. (Samlingsvolymen 2009, Revision)

Tidigare skulle goodwillposten för börsnoterade företag skrivas av enligt plan under en

femårsperiod men i vissa speciella fall där säkerheten på livslängden hade bevisats kunde av-

skrivningstiden överstiga fem år. Posten skulle skrivas av eftersom det övervärde som uppstått

vid förvärvet antogs minska i värde över tiden. Avskrivningen innebar att resultatet påverka-

des negativt då den räknades som en kostnad. Beroende på storleken på avskrivningsvärdet

och tidsperioden kom avskrivningen att påverka resultatet i olika utsträckning. (jonmyren.se)

IASB, International Accounting Standards Board, är ett internationellt organ som har till upp-

gift att öka kvalitén för internationell finansiell redovisning genom att försöka samordna de

olika redovisningsprinciperna internationellt och arbeta fram en fungerande redovisningsprax-

is. De har utformat ett nytt regelverk, IFRS, där en av de nya standarderna behandlar redovis-

ning av goodwill. International Financial Reporting Standards, IFRS, är obligatoriskt för

svenska börsnoterade företag. Regelverket tillåter inte längre avskrivning av goodwill utan det

ska istället göras löpande prövningar under hela räkenskapsåret för att se om skäl finns till

nedskrivning av goodwillposten. (International Financial Reporting Standards (IFRS) voly-

men 2010)

2

IFRS kom att gälla från den 1 januari 2005 och ska tillämpas av börsnoterade företag i deras

koncernredovisning (bfn.se). Standarden tillkom i avseendet att öka transparensen i börsföre-

tagen och samtidigt harmonisera reglerna för finansiella rapporter för att lättare kunna jämföra

företagen länder emellan (pwc.com). En av IFRS standarder, IFRS 3, behandlar bland annat

redovisning och beräkning av goodwill. Syftet med IFRS 3 är att förbättra jämförbarheten,

tillförlitligheten och relevansen på den information som rapporteras vid rörelseförvärv. (IFRS-

volymen 2010, IFRS 3)

När det sker ett rörelseförvärv ska alla tillgångar och skulder som inbegriper kraven för iden-

tifierbarhet tas upp i företagets koncernbalansräkning och detta på förvärvsdagen. Värdet ska

tas upp till ett verkligt värde i enlighet med IRFS 3 och ska kunna mätas på ett tillförlitligt

sätt. Balansräkningen som förvärvas omformas på så vis till en balansräkning som speglar

verkliga värden. En utveckling mot IFRS kommer att leda till en stor förändring jämfört med

tidigare. Utvecklingen innebär att beloppen i samband med användandet av IFRS inte kom-

mer att speglas av ett kontrollerbart anskaffningspris utan dessa belopp kommer i fortsätt-

ningen bestå av bedömningar och prognoser som är gjorda av företagen själva. Det är oerhört

viktigt att sådana bedömningar i fortsättningen görs på korrekta och likartade sätt för att få

fram en tillförlitlig nedskrivning. Inom redovisningen kan det tyckas vara komplexa regler

och detta beror på att redovisningen i och med det nya regelverket äntrar värderingsområdet

och dess annorlunda terminologi och synsätt. Viktigt att påpeka är också att företagen tar till

sig de nya reglerna, börjar tillämpa dessa och utför förvärvsanalysen på ett korrekt sätt. (delo-

itte.se)

3

1.2 Problemdiskussion

”Fördelningen av övriga immateriella tillgångar är tyvärr helt obegriplig. Jag har inte träffat

någon, vare sig analytiker, företagsrepresentant eller revisor, som kan förklara hur det här

värdet beräknas. I vissa företag är värdet noll, i andra är det hela förvärvsövervärdet”.

(farsrskomplett.se)

RR:15 beskriver en immateriell tillgång som en identifierbar icke-monetär tillgång vilken inte

har någon fysisk form och tillgången innehas framförallt för att användas i produktionen eller

för att tillhandahålla varor och tjänster. Goodwill kan vara ett exempel på en immateriell till-

gång som främst uppstår vid företagsförvärv.

Goodwill är ett omtalat ämne inom företagsvärlden men det är inte själva begreppet i sig som

skapat rubriker utan det är istället hur goodwillposten ska hanteras. Dess hantering påverkar

företagen på flera olika sätt men störst påverkan har det på resultatet. (jonmyren.se)

Under en 15-årsperiod har industriföretaget Gunnebo kommit att bli en koncern med en

personalstyrka på cirka 7 000 anställda och en omsättning på 6 700 miljoner kronor. Förvär-

ven under denna 15-årsperiod har bidragit till företagets nutida position och storlek. Vid års-

skiftet 06/07 uppstod det på grund av förvärven en goodwillpost vilken uppgick till 1 056 mil-

joner kronor. Goodwillposten kanske inte tycks vara av betydelse när den studeras enskilt

men det som bör göras för att se dess omfattning och storlek är att sätta goodwillposten i för-

hållande till Gunnebos egna kapital. Kapitalet uppgick vid årsskiftet 06/07 till 1 044 miljoner

kronor vilket innebar att goodwill och det egna kapitalet nästintill var detsamma. Om posten

goodwill skulle visa sig vara felvärderad och företaget blir tvungna att skriva ner denna kan

det innebära att företagets egna kapital blir hotat vilket kan leda till att företaget kommer på

obestånd. (aktiespararna.se)

Riktlinjerna för bedömning av nedskrivningsbehovet behandlas i IAS 36. Syftet med denna

lag är att belysa olika metoder som ett företag bör använda sig av för att påvisa att deras till-

gångar inte är övervärderade, det vill säga inte redovisade till ett högre värde än återvinnings-

värdet eller nyttjandevärdet. Finns det en misstanke om att en tillgång har minskat i värde bör

det säkerställas ett återvinningsvärde för tillgången för att på så sätt fastställa en eventuell

nedskrivning. (IFRS-volymen 2010, IAS 36)

4

Återvinningsvärdet för en goodwill är betydligt svårare att fastställa än för en tillgång och

därför bör företaget istället beräkna återvinningsvärdet för den kassagenererade enheten dit

goodwill tillhör, för att på så sätt se hur mycket av den som bör skrivas av. (IFRS-volymen

2010, IAS 36)

Ett annat komplicerat fall men utifrån revisorns perspektiv, är fallet rörande detaljhandelsbo-

laget 97’- 98’. Bolaget hade en omsättning på 12 miljoner kronor och en balansomslutning på

6 miljoner kronor. Varulagret utgjorde 50 procent av bolagets totala tillgångar och bestod av

modekläder. I detta företag fanns det i balansräkningen en immateriell tillgång om 1,5 miljo-

ner kronor vilken klassades som goodwill. Posten skrevs av enligt plan med 14,29 procent i

sex år men det saknades närmare uppgifter om denna post i årsredovisningen. (rn.se)

Revisorn ansåg att goodwill kunde hänföras till inköp av två butiker och medgav att dessa

upplysningar borde ha lämnats i årsredovisningen. Beträffande goodwillavskrivningen anför

han att bokföringslagen anger minst tio procent årlig avskrivning och att ”i ABL angiven av-

skrivningstid torde avse koncernmässig goodwill”. Revisorn bedömde avskrivningsplanen

som rimlig eftersom det aktuella varumärket hade en stark ställning. (rn.se)

Enligt Revisorsnämnden borde revisorn ha verkat för att upplysningar skulle ha lämnats i års-

redovisningen. Han borde också ha uppmärksammat bolaget på den regel i kap 4. § 4 ÅRL

(1995:1554) som säger att den ekonomiska livslängden för en tillgång av denna karaktär ska

uppgå till fem år om inte annat med säkerhet kan fastställas. Om det så visar sig ska det läm-

nas upplysning i noterna om skälen härtill. (rn.se)

Detta visar problematiken med att värdera goodwill då en felvärdering kan få stora

konsekvenser som kan leda till att företaget kommer på obestånd. En felvärdering kan också

komma att påverka en rad intressenter och deras förtroende till företaget. Beroende på

företagets struktur och uppbyggnad kan dessa intressenter vara av olika betydelse. Företag

kan medvetet värdera denna post högre än det egentliga värdet och det gäller för revisorn att

opartiskt bedöma goodwillpostens riktiga värde och dess eventuella nedskrivningsbehov.

(Ann Theander, GT)

5

1.3 Problemställning

Huvudfråga: Hur bedömer revisorn goodwill och dess framtida värde?

Delfrågor:

Vad är problematiken med goodwill vid granskningstillfället?

Innebär nedskrivningar en minskad problematik jämfört med avskrivningar?

1.4 Syfte

Syftet med uppsatsen är att kvalitativt studera och beskriva hur revisorn granskar och

bedömer goodwill och dess vara eller icke vara.

1.5 Avgränsning

Det går att studera goodwill ur många perspektiv men vi har valt att avgränsa oss till hur

revisorn upplever värderingen och dess problematik. Vi kommer inte att studera IFRS 3 i sin

helhet utan endast fokusera på avsnittet om goodwill. Företagens internt upparbetade goodwill

har vi bara förklarat och inte analyserat eftersom det är en post som inte får redovisas i

balansräkningen och är därför inte av intresse.

6

1.6 Uppsatsens disposition

Inledning

• I detta kapitel presenteras bakgrunden till problemet och problemställningarna som vi kommer att studera.

Metod

•Här presenteras de metoder som vi ska använda oss av för att kunna utföra forskningen.

Teori

•Teorin kommer att ge läsaren en bredare och djupare förståelse kring goodwill och dess hantering.

Empiri

• I empirin presenterar vi intervjuerna i sammanställt format under olika rubriker för att läsaren lättare ska kunna jämföra svaren respondenterna emellan.

Analys

•Analysen grundar sig på en sammanställning av teori och empiri för att senare ligga till grund för de kommande slutsatserna och diskussionerna.

Slutsats

•Här redogörs slutsatser som vi under arbetets gång kommit fram till men det sker även en diskussion kring ämnet.

7

2 Metod

Det här kapitlet kommer att beskriva de metoder som ligger till grund för kandidatuppsatsens

genomförande. Här ges läsaren en inblick i hur författarna kommer att gå tillväga för att

försöka förklara och beskriva frågeställningarna.

2.1 Förförståelse

Förförståelse är de kunskaper som forskaren har erhållit genom tidigare erfarenheter,

utbildningar eller genom redan tidigare utförd forskning. Det är ett socialt fenomen som

grundar sig i egenvinklade uppfattningar om problemställningarna som forskaren valt att

studera. (Holme & Solvang 1997)

Vi som författare har sedan tidigare i och med vår utbildning kunskaper inom ämnet ekonomi.

Goodwill har belysts i många av de kurser vi läst men de har inte gett oss tillräcklig insikt i

problematiken kring ämnet.

2.2 Vetenskapliga forskningsansatser

Det finns flera olika forskningsansatser att bygga sin forskning på, några av dessa är

induktion, deduktion och abduktion. Under forskningen kan växlingar mellan teori och empiri

ske vilket kan leda till att forskaren behöver använda sig av olika metoder för att få en

förståelse för dessa två områden. Forskaren kan beroende på ansats antingen röra sig från teori

till empiri eller tvärtom. En rörelse från teori till empiri bygger på olika metoder för

problemformulering men om metoderna däremot bygger på tolkning sker det en rörelse från

empiri till teori. (Grønmo 2006)

8

Figur 1, (Grønmo 2006)

Ett induktivt arbetssätt innebär att forskaren närmar sig verkligheten opartiskt och genom att

studera empiri kan denne formulera egna teorier, det vill säga en rörelse från empiri till teori

enligt figuren ovan. Ett induktivt arbetssätt kallas också upptäckandets väg eftersom forskaren

fritt kan studera sin hypotes med hjälp av empirin för att sedan dra en generell teoretisk

9

slutsats. (Patel & Davidsson 2003)

Studerar forskaren ett problem utefter denna ansats behöver denne inte utgå från tidigare

teorier utan tillåts att ha egna idéer och föreställningar som kan komma att påverka de

teoretiska slutsatser som genereras. (Patel & Davidsson 2003)

En forskare som bygger sina metoder på problemformulering, det vill säga genom en rörelse

från teori till empiri, utgår från ett deduktivt arbetssätt vilket innebär att bevisandets väg följs.

De redan existerande teorierna och de allmänna principerna ligger till grund för de slutsatser

som senare kommer att dras. Ur de teorier som redan existerar kommer forskaren härleda

hypoteser som empiriskt prövas på forskningsobjektet vilka kallas hypotetiskt- deduktiva. Det

är den redan existerande teorin som styr inriktningen och insamlingen av datamaterialet som

ska användas i forskningen. (Patel & Davidsson 2003)

Teorin som forskaren använder sig av har en hög grad av objektivitet eftersom den redan

existerar samtidigt som forskarens egna tankar och teorier kring problemet åsidosätts. (Patel

& Davidsson 2003)

Abduktion är en kombination av forskningsansatserna deduktion och induktion. Till en början

arbetar forskaren utifrån ett induktivt arbetssätt för att under de senare delarna i forskningen

successivt övergå till ett mer deduktivt arbetssätt. Genom att arbeta abduktivt studerar

forskaren det enskilda fallet för att sedan konstruera en teori som testas på nytt mot

verkligheten. Med abduktion kan forskaren finna en hypotes som för tillfället bäst beskriver

den data som insamlats. Detta innebär att hypotesen kan komma att ändras längre fram i

forskningen då det eventuellt uppkommit väsentligare data. Sättet att arbeta innebär att det

skapas en friare roll som i sin tur leder till att båda arbetssätten kan användas. (Patel &

Davidsson 2003)

Under forskningsprocessen har vi kommit att anta en abduktiv ansats då vi i första hand tittar

på problemet i den verkliga världen och skapar en preliminär hypotes för att senare studera

denna i teorin. Efter vi utgått från teorin som beskriver vad goodwill är och hur den ska

värderas jämför vi sedan hur posten verkligen hanteras och värderas i empirin för att sedan

återgå till teorin där vi analyserar vår insamlade data. Vi är dock medvetna om att vi i viss

mån kan ha blivit färgade av den empiriska undersökningen eftersom den belyser problemet

på ett utförligare sätt än vad teorin gör. Den empiriska undersökningen grundar sig i varje

10

enskild revisors uppfattning och erfarenhet vilket innebär att goodwill belyses utifrån den

enskildas perspektiv.

2.3 Vetenskapliga metoder

För att bearbeta informationen som samlas in till ett forskningsprojekt används två metoder,

kvantitativ och kvalitativ metod, antingen separat eller tillsammans. I den kvalitativa metoden

bearbetar forskaren själv den data som är relevant för den problemställning som valts. Den

kvantitativa metoden lägger fokus på att forskaren före insamlingen av data bör bestämma sitt

problemområde och då se över graden av öppenhet och tillgångsmöjligheter i dessa. (Grønmo

2006)

Den kvalitativa metodens syfte är att skapa en djupare kunskap än den övergripande kunskap

som forskaren berikas med i den kvantitativa metoden. Om forskaren vill ta reda på

information som behandlar frågor som hur? och vad? bör forskningen utgå från den

kvalitativa metoden. (Patel & Davidsson 2003)

Forskaren måste i ett tidigt stadium ge en förklaring till sitt arbetssätt och hur denne kommer

att gå tillväga för att direkt ge läsaren en bra förståelse. Vidare måste läsaren kunna följa

forskarens tillvägagångssätt vad gäller val av metod eftersom den skiljer sig åt beroende på

forskare och problem. Det finns ingen bestämd metod för hur den kvalitativa bearbetningen

ska utföras. (Patel & Davidsson 2003)

I denna metod kan vederbörande använda sig av alla olika former av data. Vanligast är att data

har ett verbalt innehåll då i form av text som antingen är skriftlig eller muntlig. Parallellt med

datainsamlingen görs ofta löpande analyser av den redan insamlade datan för att forskaren ska

få en bild över kvalitén på den insamlade datan men kan även kontrollera dess relevans

gentemot problemet som studeras. Under studiens fortskridande blir mer och mer datamaterial

analyserat och insamlat vilket leder till att problemställningen blir bättre belyst samtidigt som

forskaren får en ökad förståelse och en djupare insikt i problemet. (Grønmo 2006)

Den kvantitativa metoden är ett annat sätt att gå tillväga vid forskningsstudier. Den används i

studier där forskaren vill finna mätbara egenskaper och det som studeras ska kunna

11

rangordnas i olika skalor. I den kvantitativa metoden baseras undersökningen på många

analysenheter som är likvärdiga med varandra och därmed jämförbara. De uppgifter forskaren

får fram kan uttryckas och analyseras i siffror vilket innebär att en stor population kan

undersökas. (Esaiasson, P. 2007) Denna metod är användbar när forskaren vill ha svar på

frågor som var? hur frekvent och vilka skillnader? som förekommer i varje enskild kategori.

(Patel & Davidsson 2003)

I den kvantitativa metoden brukar forskaren göra stora insamlingar av data som analyseras för

att finna ett samband eller bevisa en hypotes. Forskaren vill kunna dra generella slutsatser från

det resultat som framkommit från de studerade grupperna för att sedan kunna applicera det på

övriga likartade populationer. Det som studeras genom den kvantitativa metoden är alltid en

variabel som besitter olika egenskaper. Egenskaperna brukar delas in i olika skalnivåer som

kallas nominal-, ordinal-, intervall- och kvotskala. (Grønmo 2006)

Dessa olika skalor hjälper till att välja inriktning på datainsamlingen och därmed välja ut

relevant data. Mätvärdena får genom dessa skalor olika funktioner som ger flera olika

alternativ till information. Dessa variabler och mätvärden är till en början rådata innan

forskaren väljer att bearbeta dessa i till exempel en frekvenstabell. (Grønmo 2006)

Figur 2, (Patel & Davidsson 2003)

Vi använder oss av ett hermeneutiskt förhållningssätt eftersom vi har en förförståelse inom

ämnet men vi söker även ny kunskap och djupare insikt inom området. Arbetet kommer ske

utifrån den kvalitativa metoden då vi precis som Patel och Davidsson (2003) beskriver har en

problemställning med formuleringen om hur någonting påverkas. Formuleringen är som ovan

nämnts en viktig faktor vid valet av vetenskapligt förhållningssätt. Eftersom den empiriska

studien har ett fåtal respondenter som inte representerar hela revisionsbranschen kan vi inte

heller arbeta utefter den kvantitativa metoden då forskaren kan göra generaliseringar eftersom

12

en betydligt större population undersöks. Det vi ska studera gör sig inte heller lämpligt i

statistisk information utan i ett mer verbalt sammanhang vilket innebär att den insamlade

informationen inte kan sammanställas, analyseras och jämföras i siffror. Under arbetets gång

har det som Grønmo (2006) beskriver skett parallella analyser av datamaterialet för att

kontrollera dess relevans och kvalité. Frågeställningarna har reviderats för att på ett bättre sätt

svara mot det insamlade materialet men revideringen har också gjorts på grunde av att vi fått

en djupare kunskap inom ämnet och därför upptäckt nya och mer relevanta problem.

2.4 Datainsamlingsmetoder

För en forskare gäller det att försöka finna sådan information som kan vara till hjälp för att

besvara den problemställning som ska studeras. Det gäller att i ett tidigt stadium ta reda på var

någonstans informationen kan hämtas in men samtidigt begränsa sig, då allt för mycket

information kan leda till viss grad av irrelevans. (Esaiasson, P. 2007) Det finns två olika typer

av data att inhämta information genom, primär- och sekundärdata. Viktigt är också att skilja

på tre olika typer av källor: respondent, aktör och dokument. (Grønmo 2006)

2.4.1 Primärdata & Sekundärdata

Det finns två typer av data, primär- och sekundärdata. Primärdata är förstahandsrapportering

och denna data uppkommer i verkligheten, det vill säga den produceras i samma stund som

den samlas in. Primärdata produceras bland annat genom enkäter, intervjuer och

självbiografier. Sekundärdata är data som redan blivit insamlad och sammanställd som ofta

återfinns i facklitteratur, offentlig statistik eller databaser. För en forskare är det viktigt att

veta att en sekundärkälla inte får användas för att styrka en primärkällas relevans. Vidare bör

det understrykas att sekundärdata ska vara relevant och uppdaterad. (Grønmo 2006)

Sekundärdatan i uppsatsen kommer att bestå av litterära och elektroniska källor och vår

primärdata kommer att bestå av intervjuer som vi gjort med ett antal revisionsbyråer. Med

13

hjälp av primärdata får vi färsk och aldrig tidigare insamlad data som vi sedan själva kan tolka

och bearbeta. Fördelen med nyproducerat material är att ingen annan har tolkat det med deras

problemställning som bakgrund och därför är materialet inte vinklat. Vid empirisk

datainsamling finns det ett antal metoder för att samla in data, däribland enkäter. Eftersom

enkäter riktar sig till en större population och används främst vid ett kvantitativt arbetssätt

kommer vi därför inte använda oss av denna insamlingsmetod. Data som insamlats analyseras

oftast som statistik i form av siffror men vi har valt att fokusera på data som ger en verbal

analys. Observationer är ett annat sätt att få information till sin forskning men kräver att

forskaren har någonting att observera i form av beteenden och skeenden. Eftersom vi inte

studerar dessa delar tillför inte denna metod någonting i vår forskning.

2.4.2 Tre typer av källor

Det finns en mängd olika typer av källor där forskaren ges möjlighet att samla in information.

Det går att urskilja tre stycken huvudtyper av källor som är aktörer, respondenter och

dokument. (Grønmo 2006)

Aktörer är en av de tre huvudtyperna vilka kan iakttagas eller observeras i samband med att

dessa personer utrycker åsikter, utför handlingar och är aktiva i olika händelser. För att få en

bra bild över dessa händelser och handlingar kan forskaren utföra direkta observationer vid

olika tidpunkter. (Grønmo 2006)

Respondenter förekommer när forskaren inte iakttar personen i dess vardag utan istället väljer

att direkt ställa frågor om det aktuella problemet som ska belysas, det innebär att svaren på

frågorna analyseras och inte personernas handlingar. (Grønmo 2006)

Dokument kan vara olika både till innehåll och till form. Det finns en mängd olika strukturer

på ett dokument men den typiska är skriftlig. Andra typer av dokument är ljudupptagningar

och visuell framställning i form av grafik, video eller film. (Grønmo 2006)

2.4.3 Intervjuer

14

Intervjuer är ett tredje sätt att samla in information från omvärlden där den insamlade datan

bygger på ställda frågor av forskaren där fördelen med denna metod är att forskaren i mindre

grad är bunden till en specifik miljö. Det finns olika tillvägagångssätt för intervjuer men valet

av intervjumetod beror på ett antal faktorer vilka är kostnaderna, antal svarspersoner,

svarsfrekvens, antal frågor, kontroll över svarssituationen, intervjuareeffekter och

komplexiteten i frågor och svar. (Esaiasson, P. 2007) En intervju kan utföras både när

respondenten får chans till att vara anonym eller känd men villigheten till svar på frågor kan

minska vid det sist nämnda alternativet (Patel & Davidsson 2003).

Intervjuerna kan vara av olika karaktär, antingen ostrukturerade eller semistrukturerade. En

ostrukturerad intervju innebär att forskaren väljer att komma helt oförberedd till intervjun, det

vill säga utan på förhand bestämda och nedskrivna frågor. Den semistrukturerade intervjun

innebär att forskaren kommer med redan bestämda och strukturerade frågor men dock inte

med fasta svarsalternativ. (Esaiasson, P. 2007)

Forskaren kan välja att utgå från en kvalitativ intervjuform där intervjun har en låg eller hög

grad av standardisering. Det förstnämnda innebär att respondenten har möjlighet att ge svar

med egna ord på de frågor som ställs. I en kvalitativ intervjuform ges möjligheten att ställa

frågor i en obestämd ordning vilket innebär att frågorna kan ställas efter tycke. Genom att

forskaren istället använder sig av en kvalitativ strukturerad intervjuform kan denne välja att

strikt efterfölja den förutbestämda ordningen i frågorna. (Patel & Davidsson 2003)

Intervjuer är den form vi kommer att utnyttja för insamling av empirisk data eftersom enkäter

och observationer inte är tillämpbara i detta fall. Intervjuerna kommer att göras personligen

med respondenterna och inte via telefon eller videolänk vilket bidrar till att vi kan forma vår

intervju utefter intervjupersonens agerande. Då våra intervjuer är semistrukturerade kommer

vi att ha en klar och tydlig struktur på våra frågor och intervjuformen som vi kommer att anta

är kvalitativ. Detta sätt ger oss möjligheten att ställa följdfrågor men ger även respondenten

möjlighet till friare svar. Intervjuerna kommer att spelas in med hjälp av en diktafon som kan

styrka och även tillföra information som inte har uppfattats vid intervjun. Vi har några dagar

innan intervjuerna skickat ut frågorna som vi tänkt diskutera för att på så sätt maximera och

15

möjliggöra att relevant empiri insamlas. Då vi studerar goodwill i sin helhet och inte i

specifika företag inkräktar ämnet inte på respondenternas tystnadsplikt vilket har gjort att de

kan svara fritt och därför har data som insamlats inte blivit begränsad.

2.4.4 Uppsatsens tillförlitlighet

Det är viktigt att ha en hög kvalité på data som samlats in för att kunna tolka analysresultatet

på ett godtagbart sätt. Kvalitén bör ses i relation till vad det insamlade materialet ska

användas till. Datamaterialet som genererats har som avsikt att belysa den problemställning

forskaren valt. Desto bättre datan belyser forskarens problemställning desto bättre anses

kvalitén vara. (Grønmo 2006)

Det går att bedöma datakvalitén i samhällsvetenskapliga studier utifrån två synsätt, vilka

kallas reliabilitet och validitet. (Grønmo 2006) Det är viktigt att dessa befinner sig i ett

förhållande till varandra och det går inte bara att fokusera på en kvalitetsfaktor eftersom då

påverkas den andra (Patel & Davidsson 2003).

Reliabilitet syftar på pålitligheten i datamaterialet. För att reliabiliteten ska anses vara hög bör

undersökningens insamling av data och upplägg ge ett pålitligt resultat. Forskaren blir

medveten om pålitligheten ifall denne får identisk data vid upprepade undersökningar med

samma metodval. Uttrycket är en grund för hur stor samstämmigheten är mellan dataserierna

från upprepade försök, det vill säga hög samstämmighet ger en hög reliabilitet. Reliabiliteten

är beroende av hur forskningens utformning är och hur insamlingen av data sker. För att nå

hög reliabilitet måste forskaren utforma undersökningsprojektet på ett klart och entydigt sätt.

(Grønmo 2006) Ett bra sätt enligt Patel och Davidsson (2003) är att spela in intervjuerna för

att sedan kunna kontrollera och jämföra det som uppfattades med det som verkligen sades.

Validitet behandlar giltigheten i problemställningarna som forskaren valt att studera. En hög

validitet framkommer om undersökningsprojektet och datainsamlingen genererar en data som

i hög grad är relevant för problemställningarna. Uttrycket signalerar hur väl datamaterialet

överensstämmer med forskarens avsikter med forskningen. Högre validitet ges genom att den

faktiska datan bättre motsvarar forskarens intentioner. Principerna för sanningskrav är viktiga

att beakta vid bedömning av ett dokuments validitet. Forskaren måste titta på autencitet,

trovärdighet, representativitet och meningsfullhet i de dokument som studeras för att kunna

16

säkerställa dess sanningsenlighet. (Grønmo 2006)

Reliabiliteten i vårt arbete har vi säkerställt genom att försöka utföra sex stycken liknande

intervjuer men eftersom den sista inte tillförde något valde vi att utesluta denna. Vi uppnådde

en så kallad empirisk mättnad då vi klart och tydligt uppfattade att det fanns en god

samstämmighet intervjuerna emellan. För att ge de intervjuade chansen att svara mer utförligt

gav vi möjligheten till anonymitet vilket dock samtliga respondenter tackade nej till. De källor

som utgörs av insamlad teori har vi försökt att säkerställa genom jämförelser av litterära och

elektroniska verk för att kontrollera samstämmigheten i dessa. Vi anser att data och teori som

insamlats i hög grad är relevant för oss och vårt problemområde vilket gjort att validiteten är

relativt god. För att ytterligare höja validiteten har vi valt att stryka intervjufrågor som vi i

efterhand upptäckt vara av ringa betydelse.

Detta för att datamaterialet i större utsträckning ska stämma överens med vår

problemställning men vi har även under arbetets gång omarbetat vissa delfrågor så att de på

ett bättre sätt överensstämmer med den data som blivit insamlad.

2.5 Urval

Då revisionsbranschen och dess byråer är representerade över hela landet och motsvaras av en

stor population kommer vi att begränsa oss med hjälp av ett antal kriterier som nämns nedan.

De revisionsbyråer vi valt att inrikta oss på är Grant Thornton, KPMG, Deloitte, Ernst

& Young och PWC.

Det geografiska urvalet har vi gjort utefter vart vi studerar, Kalmar, men även utefter

en av författarnas ursprungsstad, Malmö. Vi ansåg att vi behövde representanter från

både en mindre stad men även från en storstad för att minska riskerna att orimliga slut-

satser dras.

2.6 Val av respondent

Respondenterna som deltar i forskningen kommer från två städer, Kalmar och Malmö.

Eftersom vi båda studerar i Kalmar vill vi undersöka goodwill och dess hantering i denna

17

region. För att försäkra oss om att komma i kontakt med respondenter som hanterar goodwill

valde vi också Malmö eftersom goodwill inte är så vanligt förekommande i mindre regioner.

Respondenterna har vi blivit tilldelade utan vår egen personliga påverkan, dock har vi haft

önskemål om att respondenten ska vara en godkänd eller en auktoriserad revisor. Vi endast har

fem stycken respondenter och därför kommer vi att vara försiktiga med att göra

generaliseringar då inte dessa representerar hela revisorskåren. Vi tog kontakt med större

byråer i tron om att de arbetar i större utsträckning med goodwill än de mindre byråerna gör.

2.7 Val av teori

Den teori som legat till grund för vårt arbete är hämtad från litterära och elektroniska verk.

Teorin består till största del av facklitteratur utgiven av FAR Förlag AB. Dessa böcker är

tillförlitliga då de mestadels består av lagar som frekvent används inom revisionsbranschen.

Bland de elektroniska källorna har vi använt oss av FAR Komplett vilken är en databas där

utgivna artiklar och praxis har samlats. Databasen har vi kunnat använda oss av då

universitetet tillhandahåller denna tjänst. Artiklarna som behandlas i uppsatsen är inte

slumpmässigt utvalda utan har tagits fram i syfte att förklara och beskriva problemet med

goodwill. Artiklarna har blivit framtagna genom sökning på internet och har sedan gallrats ut

beroende på vår kännedom om hemsidan. När sökningar gjorts om goodwill har vi använt oss

av sökord som goodwill, nedskrivning, impairment test och avskrivning.

2.8 Källkritik

Enligt Esaiasson (2007) leder utvecklingen av internet till en ökning av informationsfloran

vilket bidrar till en ökad risk för oriktig och felaktig information. Det gäller för forskaren att

under arbetets gång ha en skeptisk grundhållning till all den information som används.

Forskaren kan använda sig av fyra kriterier för att bedöma dokumentets sanningshalt: äkthet,

oberoende, samtidighet och tendens. (Esaiasson, P. 2007)

Vi som författare har under arbetets gång dels haft en skeptisk inställning till den information

18

vi samlat in men även jämfört dokumenten med de fyra kriterierna för att öka trovärdigheten i

vår undersökning. I arbetet har det använts uppdaterade artiklar, internetkällor och litterära

verk vid insamling av data för att försöka minska risken för felaktigheter. Det finns en

medvetenhet i att dessa artiklar kan vara subjektivt vinklade, det vill säga att skribentens egna

inställning till goodwill och dess värdering påvisas i artikeln. Internetkällor anser vi inte

uppfyller en hög grad av tillförlitlighet då det på många sidor inte framgår vem som skrivit

vad eller vart ifrån fakta hämtats, därför har vi valt att begränsa oss i användandet av

hemsidor som källor. När väl internethemsidor har använts har vi kontrollerat

samstämmigheten på dessa sidor genom att jämföra fakta på olika sidor med varandra men

även via telefon kontrollerat informationen med representanter inom området.

Dessa representanter är slupmässigt utvalda och uppringda men dock innehar de titeln

godkänd eller auktoriserad revisor. De litterära verk som vi använt oss av består främst av

utgiven litteratur från FAR Förlag AB. Dessa består bland annat av lagar och förordningar

som högst är två år gamla för att de ska hålla en hög tillförlitlighet.

19

3 Teoretisk referensram

I det här kapitlet presenteras en, för problemformuleringen, relevant referensram. Läsaren

ska ges en djupare förståelse för innebörden av goodwill och hur den behandlas i gällande

lagar och förordningar. Denna referensram kommer att ligga till grund för den kommande

analysen.

3.1 Immateriella tillgångar

IAS 38 beskriver hur immateriella tillgångar ska behandlas, däribland värdering och

redovisning. Enligt IAS 38 är en immateriell tillgång en icke-monetär identifierbar tillgång

som saknar fysisk substans. Vidare beskrivs det att innehavaren av en immateriell tillgång ska

lämna upplysningar om hur tillgången förvärvades antingen enskilt eller genom

företagsförvärv. Monetära tillgångar är istället tillgångar som är lätta att identifiera eftersom

de är befintliga och jämförbara i fysisk mening, samtidigt som det går att omvandla dessa till

kontanta medel. (IFRS-volymen 2010, IAS 38)

För att tillgången ska räknas som en tillgång ska dessa tre kriterier vara uppfyllda:

Resursen förväntas generera fördelar av ekonomisk karaktär för företaget i framtiden.

Resursen ska kontrolleras av företaget.

Resursen ska vara ett resultat av en inträffad händelse. (Smith 2006)

En immateriell tillgång kan vara patent, licenser, varumärken eller goodwill. För att tillgången

ska anses vara immateriell ska det finnas en viss grad av identifierbarhet och det är viktigt att

dela upp de immateriella tillgångarna i vad som är goodwill och vad som är identifierbart. Det

20

som avgör om en tillgång är identifierbar är i fall den uppfyller ett av två följande kriterier:

(Smith 2006)

Tillgången är avskiljbar.

Tillgången har uppkommit som en följd av kontrakt eller legala rättigheter. (Smith

2006)

Avskiljbart innebär att tillgången tydligt kan urskiljas från företaget vilket i sin tur innebär att

den ska kunna säljas, överlåtas, hyras ut eller bytas. Händelserna ska kunna ske separat eller

tillsammans med gällande avtal. (IFRS-volymen 2010, IAS 38)

Immateriella tillgångar kan uppkomma på tre olika sätt, genom ett separat förvärv, som en del

av ett företagsförvärv eller genom intern upparbetning. De tre typerna har gemensamma

problem med att identifiera anskaffningsvärdet då det är svårt att särskilja vilken del av

anskaffningsvärdet som tillhör den immateriella tillgången och vad som tillhör den icke-

monetära tillgången, det vill säga goodwill. Anskaffningsvärdet för en immateriell tillgång är

det värde som den immateriella tillgången har på marknaden, det vill säga marknadsvärdet.

Problematiken med detta är att det inte finns någon reglerad marknad för denna typ av tillgång

vilket gör att det blir svårt att bestämma ett återanskaffningsvärde. (Smith 2006)

Enligt IFRS-volymen (2010) kan immateriella tillgångar värderas med hjälp av två metoder,

antingen anskaffnings- eller omvärderingsmetoden. En värdering enligt omvärderingsmetoden

kräver att samtliga tillgångar av samma slag ska värderas. Värderas tillgångarna istället med

hjälp av anskaffningsvärdesmetoden värderas de till anskaffningsvärdet men efter avdrag för

eventuella ackumulerade av- och nedskrivningar. Oberoende vilken metod som används får

inga avskrivningar för tillgångar med obegränsad nyttjandeperiod redovisas, dock måste

årligen ett nedskrivningsbehov prövas (Smith 2006).

En immateriell tillgång ska redovisas i balansräkningen endast om de ekonomiska fördelarna

som kan hänföras tillgången kommer till del för företaget eller om tillgångens

anskaffningsvärde kan beräknas på ett tydligt och tillförlitligt sätt. Ett undantag för att

redovisa en tillgång i balansräkningen är, enligt punkt 4 RR 15, utgifterna för ett internt

upparbetat varumärke eftersom det inte kan särskiljas från andra utgifter i företaget och därför

21

blir det svårt att bestämma ett anskaffningsvärde för detta. (Samlingsvolymen 2009

redovisning)

3.2 Goodwill

Enligt IFRS-volymen (2010, s 114) är goodwill:

”En tillgång som representerar framtida ekonomiska fördelar som uppkommer från andra

tillgångar förvärvade i ett rörelseförvärv som inte är enskilt identifierade och separat

redovisade.”

Goodwill eller övervärde kan vara anställdas unika kompetens, ett kundregister eller ett bra

geografiskt affärsläge. Då goodwill tillsammans med patent, hyresrätt, franchising och

liknande rättigheter tillhör immateriella anläggningstillgångar kan de, enligt 18 kap § 1

immateriella tillgångar, liknas vid inventarier. (Redovisa rätt 2010)

Viktigt att beakta är att en goodwill också kan vara av negativ karaktär (Redovisa rätt 2010).

Enligt RR 1:00 p. 68 uppstår negativ goodwill när anskaffningsvärdet för det förvärvade

företagets identifierbara nettotillgångar understiger det verkliga värdet. Anledningen till att

den negativa goodwillposten uppstår är att tillgångarna och skulderna har blivit överskattade

respektive underskattade. Negativ goodwill ses som en restpost efter det att

anskaffningsvärdet blivit fördelat på de förvärvade identifierbara tillgångarna och redovisas

som en avsättning i balansräkningen. Följer företaget däremot IFRS ska en negativ goodwill

redovisas i resultaträkningen som en intäkt direkt efter förvärvet. (bfn.se)

Negativ goodwill kan vara förväntade framtida förluster och kostnader. Om negativ goodwill

anses motsvara förväntade förluster och kostnader skall den då upplösas mot redovisade

förluster och kostnader i framtiden. Om dessa inte uppkommer skall goodwill upplösas

systematiskt genom avskrivningsbara tillgångar och då till ett belopp som motsvarar det

verkliga värdet på identifierbara icke-monetära tillgångar. (Samlingsvolymen 2009

22

redovisning)

Goodwill som uppstår i samband med ett förvärv ska om möjligt enligt standarden fördelas på

kassagenererande enheter som kan vara ett geografiskt affärsområde. Om goodwill inte kan

fördelas på enskilda enheter ska den på godtycklig grund fördelas på en grupp av

kassagenererande enheter dit den har en koppling. (Smith 2006)

Med kassagenererande enheter menas minsta möjliga identifierbara grupper av tillgångar som

ger upphov till inbetalningar vid löpande användning (Smith 2006). Inbetalningar avser enligt

IFRS-volymen (2010, IAS 36 p.69) inbetalningar och likvida medel som kommer från parter

som finns utanför företaget. För att konstatera att en inbetalning tillhör en tillgång eller grupp

av tillgångar som är oberoende av andra tillgångar beaktar företaget ett antal faktorer, bland

annat hur företagsledningen styr verksamheten. (IFRS-volymen 2010)Vidare består en

kassagenererande enheter ofta av tillgångar som används i samband med produktion eller

försäljning av en viss produkt eller sortiment (Smith 2006).

Det går att se goodwill ur två perspektiv, ett uppifrån perspektiv och ett underifrån perspektiv.

Utifrån ett uppifrån perspektiv ses goodwill som en del av den stora investeringen som för-

väntas inbringa framtida ekonomiska fördelar. Det går att likna detta vid en maskin som har

sin betydande del i den hela verksamheten. Är investeringen att klassa som en tillgång kom-

mer denna att delas upp i mindre delar vilka kommer att redovisas var för sig som tillgångar.

Då är det tillgångarna som är identifierbara som redovisas medan restvärdet sätts upp i balans-

räkningen som en goodwillpost. (bus.iastate.edu)

När goodwill studeras underifrån bedöms hela investeringen istället för dess delar vilket inne-

bär att det bokförda värdet på nettotillgångarna jämförs med det verkliga förvärvspriset och

uppkommer det en skillnad däremellan benämns hela den posten som goodwill.

(bus.iastate.edu)

3.2.1 Hantering av goodwill

Hanteringen av goodwill vad gäller avskrivning och nedskrivning skiljer sig åt beroende på

om företaget är onoterat eller noterat (IFRS-volymen 2010).

Koncernmässig goodwill i onoterade företag ska skrivas av utefter en förutbestämd

23

nyttjandeperiod (IFRS-volymen 2010). Enligt punkt 54 i RR1:00 ska nyttjandeperioden

bestämmas utifrån företagets uppskattning av den tidsperiod som goodwillen genererar

ekonomiska fördelar som gagnar företaget. Några faktorer som bör beaktas vid fastställande

av goodwillens nyttjandeperiod är bland annat den förvärvade verksamhetens karaktär men

även dess livslängd.

Om en nyttjandeperiod är obestämd innebär det att det inte går att se någon gräns för det antal

år under vilka tillgången förväntas ge ekonomiska fördelar. Goodwillposten ska skrivas av

enligt plan i takt med dess förbrukningsvärde. I ett onoterat företag är nyttjandeperioden för

goodwill alltid begränsad då det inte ges en möjlighet att utföra ett impairment test.

Huvudregeln enligt ÅRL är att en goodwill ska skrivas av på fem år men i vissa fall kan den

skrivas av under en längre tidsperiod, då uppemot 20 år om företaget kan bevisa dess

genereringsperiod. (bfn.se)

”Nyttjandeperioden för en immateriell anläggningstillgång som avses i 2 § skall anses uppgå

till högst fem år, om inte en annan längre tid med rimlig grad av säkerhet kan fastställas. Om

en sådan längre avskrivningstid tillämpas, skall det i en not lämnas upplysning om detta. I

noten ska i så fall också anges skälen för den längre avskrivningstiden.” (Samlingsvolymen

2009 redovisning, s1369 RR:15)

Vid varje räkenskapsårs slut gör företaget prövningar angående den valda avskrivningstiden

och dess metod, visar det sig att avskrivningstiden inte är korrekt bedömd ändras denna för att

bättre återspegla goodwillens förbrukningstid. Beloppet som skrivs av ses som en kostnad och

belastar resultaträkningen under den period som goodwill förbrukas, vilket innebär att den

varje år minskar i värde och på så sätt påverkar resultatet negativt. (RR1:00) Det bör dock

beaktas att redan nedskriven goodwill inte får återföras. (Smith 2006)

De noterade företagen använder istället internationella redovisningsstandarder vid

upprättandet av sin koncernmässiga goodwill. Redovisningsstandarderna behandlas i

lagstiftningar som IFRS och IAS. Goodwill behandlas i IFRS 3, IAS 36 och IAS 38. Ett

företag som använder sig av den internationella lagstiftningen vid ett goodwillförfarande får

inte skriva av goodwill enligt plan utan istället görs årligen nedskrivningsprövningar,

impairment test, för att kontrollera goodwillens verkliga värde. Detta görs i enlighet med IAS

36 p. 10 som säger att oavsett om det finns externa eller interna indikationer på att en

24

värdeminskning har förekommit ska företaget årligen pröva den immateriella tillgångens

värde. Prövningen ska göras ifall tillgången har en obestämd nyttjandeperiod eller om

tillgången ännu inte blivit färdigställd för användning. Företaget ska jämföra det redovisade

värdet med återvinningsvärdet för att säkerställa om tillgångens värde har minskat eller inte.

(IFRS-volymen 2010, IAS 36)

En tillgång kan utsättas för ett nedskrivningsbehov när som helst under räkenskapsåret men

ett krav är att företaget nästkommande år prövar tillgången vid samma tidpunkt (IFRS-

volymen 2010, IAS 36).

3.3 Uppkomst av goodwill

Goodwill kan vara av olika karaktär, koncernmässig goodwill, inkråmsgoodwill och internt

upparbetad goodwill (Kedner, Svenberg & Ekberg 2008).

3.3.1 Koncernmässig goodwill

När ett moderföretag förvärvar ett dotterföretag kan koncernmässig goodwill uppkomma. Det

förvärvade egna kapitalet varierar beroende på hur stor del av aktierna företaget förvärvar. För

att kunna få fram företagets egna kapital beräknas dess aktiekapital, bundna reserver och fria

reserver. I första hand fördelas anskaffningsvärdet för aktierna på identifierbara tillgångar men

i de fall där anskaffningsvärdet för aktierna är större än nettot av de verkliga värdena för de

identifierbara tillgångarna, avsättningarna och skulderna redovisas skillnaden som en

koncernmässig goodwill i koncernbalansräkningen. (Kedner, Svenberg & Ekberg 2008)

3.3.2 Inkråmsgoodwill

Inkråmsgoodwill uppstår i samband med en inkråmsaffär vilket innebär att det köpande

företaget förvärvar alla tillgångar i det säljande företaget och därefter kvarstår företaget med

samma ägare som tidigare. En inkråmsgoodwill är skattemässigt avdragsgill vilket leder till en

resultatmässig skillnad i jämförelse med en koncernmässig goodwill som inte är avdragsgill.

25

(skatteverket.se)

3.3.3 Internt upparbetad goodwill

Denna typ av goodwill uppstår när ett företag stiger i värde genom till exempel ett bättre rykte

inom affärsvärlden vilket i sin tur kan leda till ett mer välkänt och etablerat varumärke. Enligt

RR 15 ska en internt upparbetad goodwill inte redovisas som en tillgång i balansräkningen.

(bfn.se)

Utgifterna företaget har för att bibehålla eller öka den internt upparbetade goodwillen kan inte

särskiljas från bland annat utgifter i den löpande verksamheten vilket innebär att det blir svår

att identifiera, kontrollera och säkerställa dess anskaffningsvärde på ett tillförlitligt sätt.

(bfn.se)

3.4 Företagsförvärv

Ett förvärv innebär att ett företag köper ett annat företag antingen i sin helhet eller förvärvar

en viss del av det. Beroende på hur stor del som förvärvas kommer inflytandet att variera,

förvärvas mer än 50 procent av röstandelen i det förvärvade företaget räknas detta som ett

dotterföretag. Om företaget istället förvärvar 20-50 procent av röstandelen räknas det

förvärvade bolaget som ett intresseföretag. Ett joint venture är en ekonomisk verksamhet och

uppstår när två eller flera parter har ett gemensamt bestämmande inflytande där de har ett

avtalsreglerat samarbete. (Kedner, Svenberg & Ekberg 2008)

3.4.1 Förvärvsanalys

Företaget ska upprätta en förvärvsanalys vid ett företagsförvärv för att kunna fastställa det

koncernmässiga anskaffningsvärdet och för att få fram en eventuell goodwill. Det är

26

lagstadgat att ett företag måste upprätta en förvärvsanalys i samband med ett förvärv vilket

står beskrivet i Årsredovisningslagen (1995:1554) 7 kap § 20. (Samlingsvolymen 2009

redovisning, ÅRL)

”Vid förvärv av andelar i ett företag som är eller genom förvärvet blir dotterföretag skall

moderföretaget upprätta en förvärvsanalys för att fastställa andelarnas anskaffningsvärde för

koncernen samt anskaffningsvärdet för koncernen av dotterföretagets tillgångar, avsättningar

och skulder.” (Samlingsvolymen 2009 redovisning. s. 422)

Upprättandet av förvärvsanalysen ska ske med utgångspunkt i det förhållande som rådde vid

förvärvstidpunkten. Detta sker när företaget som förvärvats kan kallas för dotterföretag, joint

venture eller intresseföretag. Förvärvsanalysen tar sikte på anskaffningsvärdet för de

tillgångar som förvärvats vilket ger företaget en möjlighet att kunna gå tillbaka och se vad

som förvärvades och till vilket pris. (Samlingsvolymen 2009 redovisning)

Det kan vara svårt att fastställa det verkliga värdet på de tillgångar och skulder som blivit

förvärvade på ett icke tillförlitligt sätt eller så uppfyller dessa ännu inte de krav som ställs för

att kunna redovisas i balansräkningen. Orsaker till detta förfarande kan vara att den

förvärvade verksamheten är komplex eller att redovisningen upprättats för tidigt efter

förvärvstillfället. Om det skulle visa sig att tillgångarna och skulderna blivit värderade till ett

felaktigt värde ska korrigeringar så snart som möjligt göras för att på ett bättre sätt återspegla

de faktiska förhållanden som rådde vid förvärvstidpunkten. (Samlingsvolymen 2009

redovisning, ÅRL)

Ett exempel på hur

en förvärvsanalys

kan se ut visas i

nedanstående figur:

27

Figur 3, (koncernredovisning.biz)

3.5 Tidigare redovisning av goodwill

Tidigare var noterade företag tvungna att göra avskrivningar på goodwill enligt plan som

uppkommit bland annat genom företagsförvärv. Denna avskrivning minskade företagens

resultat vilket gjorde att många företag valde att förlänga avskrivningstiden på goodwill.

Resultaten minskades för att avskrivningen behandlades som en kostnad i resultaträkningen.

Storleken på avskrivningen beror på antalet år och hur stort det ursprungliga beloppet är på

vilket avskrivningen ska göras. Den förlängda avskrivningstiden bidrog till att kostnaderna

fördelades ut på fler år och därmed kunde företagen redovisa högre resultat. (aktiespararna.se)

I en rekommendation från Redovisningsrådet år 2000 gavs en möjlighet för bolagen inom

koncernredovisningen, utöver den vanligt gällande femårsperioden, att skriva av goodwill upp

till 20 år. En sådan lång avskrivning var inte vanligt förekommande men kunde göras om

företaget på ett tillförlitligt sätt kunde säkerställa en längre period av genererade fördelar.

Redovisningsrådet definierade ett antal faktorer för att minska det eventuella missbruket av

längre avskrivningstider inom vissa branscher. En faktor som var vägledande vid

fastställandet av avskrivningstiden behandlade produkters livscyklar, det vill säga hur länge

en produkt inbringade inbetalningar. (aktiespararna.se)

Företagen hade en möjlighet att inte behöva redovisa goodwill vid ett förvärv, vilket

undvarades genom att företaget redovisade företagsförvärvet som samgående

(aktiespararna.se). Enligt RR 1:00 p. 23 innebär ett samgående vid ett företagsförvärv att det

inte är möjligt att fastställa vilket av företagen som förvärvar. Det bestämmande inflytandet

28

över nettotillgångarna och verksamheten fördelas jämt mellan dessa två företag vilket innebär

att det inte går att se vilket företag som har den dominerande ställningen. (Samlingsvolymen

2009 redovisning) Den konsolideringsmetod som företagen då använde sig av var

poolningsmetoden vilken bidrog till att ingen goodwill uppkom. Därför har lagstiftare bestämt

att det endast är vid speciella fall som metoden får användas. (aktiespararna.se) Varför

goodwill inte uppkommer vid denna metod är för att det till skillnad mot förvärvsmetoden

inte beräknas något anskaffningsvärde för det förvärvade företaget (Samlingsvolymen 2009

redovisning, RR 1:00).

3.6 Lagar och förordningar

Sedan 2005 har IFRS varit den redovisningsstandard enligt EU som noterade företag varit

tvungna att tillämpa vid koncernredovisning, tidigare gavs IAS ut men den standarden är

fortfarande tillämpbar. Beroende på vilken typ av kategori ett företag tillhör, K1-K4, ska de

använda sig av olika lagar. (deloitte.com)

3.6.1 Kategoriindelning K1-K4

Sedan 2004 har Bokföringsnämnden arbetat med att ändra normerna för god redovisningssed,

i ett led att försöka förenkla redovisningen och ta fram regelverk för de fyra kategorierna:

K1- Behandlar små enskilda näringsidkare och små handelsbolag ägda av fysiska per-

soner.

Kategorin kom att gälla från den 1 januari 2007 och medför att bolag som har en om-

sättnings som uppgår till högst 3 miljoner kronor kan upprätta ett förenklat bokslut.

(deloitte.com)

K2- Behandlar mindre aktiebolag och ekonomiska föreningar. Ett mindre aktiebolag är

de som inte klassas som ett större aktiebolag enligt årsredovisningslagen. Tanken är att

K2 ska kunna vara ett frivilligt regelverk som mindre företag ska kunna välja istället

för K3. K2 är jämfört med K3 ett enklare regelverk som bygger på försiktighetsprinci-

pen och värdering till anskaffningsvärde. (deloitte.com)

29

K3- Behandlar större företag som inte ska följa IFRS. Med större företag menas de fö-

retag som är noterade men även de som uppfyllt mer än ett av tre följande kriterier de

senaste två åren vilka är: medelantalet ska ha varit mer än 50 anställda, balansomslut-

ningen mer än 40 miljoner kronor och mer än 80 miljoner i nettoomsättning. Dessa K3

företags regelverk kommer att grunda sig på rekommendationer från Redovisningsrå-

det RR 1- RR 29. (Per Lindström Föreläsning 2 onsdagen 26/1-2011)

K4- Behandlar börsnoterade företag som ska tillämpa sig av de internationella redo-

visningsstandarderna IFRS i sin koncernredovisning. (deloitte.com)

3.6.2 IFRS 3 - Rörelseförvärv

IFRS 3 behandlar rörelseförvärv och vars syfte är att förbättra jämförbarheten, relevansen och

tillförlitligheten på information rörande rörelseförvärv och dess effekter på den finansiella

rapporten i det köpande företaget. De som ska använda sig av IFRS är företag som upprättar

en koncernredovisning. För att detta ska vara möjligt har det fastställts principer och krav för

hur förvärvaren redovisar och värderar identifierbara tillgångar, övertagna skulder och

innehav utan bestämmande inflytande. Vidare beskrivs det hur goodwill som förvärvats ska

redovisas och värderas. Det ska även fastställas vilka upplysningar som ska lämnas för att

användaren ska kunna säkerställa karaktären och de finansiella effekterna av rörelseförvärvet.

(IFRS-volymen 2010, IFRS 3)

Standarden IFRS 3 är tillämpbar på en transaktion eller en händelse som uppfyller kraven för

att ses som ett rörelseförvärv. Ett rörelseförvärv innebär att de övertagna tillgångarna och

skulderna utgör en rörelse eller en verksamhet när transaktionen eller händelsen ägde rum.

Vid övertagandet måste också köparen inta en dominerande ställning, det vill säga att denne

får ett bestämmande inflytande över verksamheten. Om tillgångarna eller skulderna som

förvärvades inte utgör en verksamhet eller en rörelse anses denna transaktion som ett förvärv

av tillgångar. Standarden tillämpas bland annat inte vid bildandet av ett joint venture och där

inflytandet efter förvärvet är det samma. Tidpunkten då förvärvet gjordes är inte avgörande

för när det bestämmande inflytandet uppstår. (IFRS-volymen 2010, IFRS 3)

30

Efter förvärvstidpunkten kommer värderingsperioden, vilken är den period där förvärvaren

kan justera belopp som vid förvärvstillfället var preliminära. Är den första redovisningen av

förvärvet ofullständig i slutet av rapportperioden ska förvärvaren i sina finansiella rapporter

redovisa preliminära belopp för de poster som inte var fullständiga. Värderingsperioden

innebär att köparen har möjlighet att inhämta information av nödvändig karaktär, dock bör

inte denna period överstiga ett år från det att förvärvet ägt rum. Inom denna period identifieras

och beräknas de identifierbara tillgångarna, de övertagna skulderna och storleken på det

innehav som inte utgör ett bestämmande inflytande. Den överförda ersättningen till företaget

som kan betraktas som goodwill ska även den beaktas och identifieras inom denna period. Om

det kommer förvärvaren till kännedom att det preliminära beloppet för en tillgång eller skuld

bör ökas eller minskas ska det redovisas en minskning eller ökning av goodwill. (IFRS-

volymen 2010, IFRS 3)

Ny information som tillkommer under perioden kan leda till att det preliminära beloppet för

en tillgång kan komma att justeras (IFRS-volymen 2010, IFRS 3).

Uppkommer en goodwill eller en vinst vid ett förvärv till ett lågt pris bör även dessa beräknas

och identifieras inom perioden. Ett förvärv till ett lågt pris kan inträffa när en försäljning sker

under tvång vilket kan leda till att de tillgångar som förvärvats inte är korrekt identifierade

och värderade. Därför bör förvärvaren innan redovisningen av en vinst eller goodwill justera

dessa till ett korrekt värde. (IFRS-volymen 2010, IFRS 3)

3.6.3 IAS 36 – Nedskrivningar

Syftet med IAS 36 är att beskriva metoder som företag skall använda sig av för att säkerställa

att tillgångarna inte redovisas till ett högre värde än återvinningsvärdet. Värdet för tillgången

ska skrivas ned om tillgången redovisas till ett för högt värde, det vill säga om det redovisade

värdet överstiger nuvärdet av inbetalningsöverskottet som tillgången förväntas inbringa

genom försäljning eller användning i verksamheten. Standarden ska tillämpas på alla sorters

finansiella tillgångar som kan klassificeras som dotterföretag, intresseföretag och joint venture

vilka är i behov av nedskrivning. Den kan inte tillämpas på tillgångar som bland annat ses

som varulager, uppskjutna skattefordringar och tillgångar som uppkommer i samband med

entreprenaduppdrag. (IFRS-volymen 2010, IAS 36)

31

Varje år ska det ske en prövning om tillgången har minskat i värde genom att dess redovisade

värde jämförs med återvinningsvärdet vid rapportperiodens slut. Om så förefaller ska

tillgången skrivas ned till återvinningsvärdet. Återvinningsvärdet är det högre av det verkliga

värdet bortsett från försäljningskostnader för den kassagenererande enheten och dess

nyttjandevärde eller för en tillgång. Vad som avser en kassagenererande enhet är en tillgång

som tillhör den minsta grupp av tillgångar som inbringar inbetalningar från den löpande

verksamheten och som är oberoende av andra tillgångar och grupper av tillgångars

inbetalningar. (IFRS-volymen 2010, IAS 36)

Goodwill som uppstår vid ett rörelseförvärv fördelas ut på de kassagenererade enheterna som

kommit att påverkas av synenergieffekter i och med förvärvet. Om goodwill är fördelad på en

kassagenererande enhet ska denna årligen prövas för nedskrivningsbehov eller när det finns

en indikation på om denna behöver skrivas ned. Finns det ett nedskrivningsbehov prövar

företaget först den tillgång dit den kassagenererade enheten tillhör för att först redovisa

nedskrivningen av tillgången innan nedskrivningsbehovet för den kassagenererande enheten

med goodwill prövas. (IFRS-volymen 2010, IAS 36)

Om det görs en för stor nedskrivning på den kassagenererade enheten eller tillgången går det

att återföra denna nedskrivning om den inte längre är motiverad. Standarden förbjuder dock

återföring av den goodwill som skrevs ned i samband med tillgången. (IFRS-volymen 2010,

IAS 36)

3.6.4 Diskonteringsränta

Enligt IFRS-volymen (2010) används diskonteringsräntan för att räkna ut framtida förväntade

kassaflöden så företaget sedan kan fördela ut den eventuella goodwill som finns på de

kassagenererande enheterna, exempel på hur det kan utföras återfinns i bilaga 3.

Diskonteringsansatsen eller räntan ska anges före skatt och återspegla marknadsmässiga

bedömningar. Dessa bedömningar är av pengars tidsvärde och tillgångens olika risker.

Tillgångens olika risker kan bero på företagets finansiella ställning men även dess

32

differentiering av produkter. Innefattas företagets produktportfölj av endast en produkt ökar

risken och därmed riskpremien. Återspeglar diskonteringsfaktorn de marknadsmässiga

bedömningarna leder detta till att diskonteringsfaktorn är detsamma som en investerares

avkastningskrav på en tillgång med samma profil. Räntan beräknas utifrån avkastningskrav

som kan härledas från marknaden med transaktioner av liknande tillgångar eller med den

vägda genomsnittliga kapitalkostnaden i ett noterat företag, det vill säga vad det kostar att

inneha kapital. Räntan används sedan för att räkna ut ett framtida förväntat kassaflöde, det vill

säga om ett företag satsar X- kronor idag blir värdet år 2 Y-kronor med detta avkastningskrav.

Företaget räknar ut framtida förväntade kassaflöden för att få reda på vad dessa kommer att

inbringa.

3.6.5 Metoder för beräkning av nuvärde vid bestämmande av nyttjandevärdet

Enligt IFRS-volymen (2010) finns det olika metoder som företaget kan använda sig av vid

beräkning av nuvärdet för att kunna uppskatta en tillgångs nyttjandevärde. Nyttjandevärdet

ställs sedan i förhållande till det verkliga värdet. Det högsta av dessa jämförs sedan med det

redovisade värdet för att på så sätt komma fram till om en nedskrivning är nödvändig. IFRS-

volymen beskriver två stycken modeller för beräkning av nuvärde vilka är traditionell metod

och metoden för förväntade kassaflöden.

Den traditionella metoden utgår ifrån uppskattade kassaflöden med en enda

diskonteringsränta som ofta benämns som den faktor som överensstämmer med risken.

Metoden förutsätter att alla förväntningar om framtida kassaflöden och riskpremier kan

sammanfattas i en och samma ränta vilket gör att fokus ligger på valet av diskonteringsränta.

Problematiken med denna metod är att den inte tar hänsyn till komplexa värderingsproblem

vid till exempel icke finansiella tillgångar då det inte finns en jämförbar marknad för dessa.

(IFRS-volymen 2010)

Den förväntade kassaflödesmetoden bygger istället på alla förväntningar på kassaflöden och

inte bara det mest troliga. I denna metod används även sannolikheter där vissa menar att

subjektiva uppskattningar leder till ett intryck av större exakthet. (IFRS-volymen 2010)

33

3.6.6 Nedskrivningsstatistik för goodwill

I denna nedskrivningsstatistik för goodwill har det ingått 172 stycken företag. Företagen som

ingick i denna undersökning var alla aktiebolag.

Figur 4, (liu.diva-portal.org)

Här ges en bild över hur nedskrivningsbeloppet mätt i miljarder kronor har ändrats under

perioden 2007-2009. Beloppen har ökat relativt stadigt under den undersökta perioden.

(liu.diva-portal.org)

34

Figur 5, (liu.diva-portal.org)

Här ges en bild över antalet nedskrivningar under perioden 2007-2009. Antalet nedskrivningar

har tydligt ökat från 2007 till 2008 för att sedan stagnera mellan 2008 till 2009. De företagen

som ingick i undersökningen återfinns i bilaga 2.(liu.diva-portal.org)

3.6.7 Årsredovisningslagen (ÅRL)

Årsredovisningslagen innehåller bestämmelser om hur upprättandet och offentliggörandet av

en årsredovisning, koncernredovisning och delårsrapport ska ske. Lagen är tillämpbar på alla

de företag som ska upprätta en årsredovisning däribland aktiebolag, handelsbolag eller

ekonomiska föreningar. Årsredovisningen ska upprättas enligt god redovisningssed och dess

delar som helhet ska ge en rättvisande bild över företagets ställning och resultat. ÅRL

35

behandlar immateriella tillgångar och enligt kap 4 § 2 ska utgifter för forskning och

utvecklings arbete och liknande arbeten tas upp som en immateriell tillgång om dessa är av

väsentligt värde för verksamheten nu och nästkommande år. Det gäller även för utgifter för

koncessioner, patent, licenser, hyresrätter, varumärken och andra liknande rättigheter. Vidare

gäller det också för ersättning som överstiger det bokförda värdet för nettotillgångarna och de

övertagna skulderna vilket kan kallas goodwill (Samlingsvolymen 2009 redovisning, ÅRL).

3.7 Normgivande organ

3.7.1 IASB - International Accounting Standards Board

IASB är den organisation som är dominerande på den internationella marknaden för

redovisningsstandarder. International Accounting Standards Board var tidigare International

Accounting Standards Committée, IASC. Organisationen är en normbildare inom

redovisningsområdet som är privatfinansierad och dess målsättning är att tillsammans med

andra nationella normbildare runt om i världen försöka åstadkomma harmoniserade globala

redovisningsregler vilka innefattas av bland annat IFRS. Tidigare gav IASB ut

rekommendationen IAS. (Nilsson 2010)

3.7.2 Revisorsnämnden - RN

Revisorsnämnden är ett statligt organ vars övergripande uppgift är att tillhandahålla och

granska kvalificerade revisorer. Det är deras uppsökande verksamhet som kontrollerar och

fastställer att revisorers utförda uppdrag uppfyller en önskad kvalité. Revisorsnämnden

ansvarar för de normer som de kvalificerade revisorerna ska hålla sig till vilka är god

revisionssed och god revisorssed. Dessa ansvarar RN för genom olika formella föreskrifter

och uttalanden. Det absolut viktigaste RN utför är disciplin åtgärder mot revisorers felsteg i

sina revisionsuppdrag som senare publiceras i RN:s praxissamling. Anmälningarna mot

revisorer kommer vanligtvis från klienter, myndigheter eller konkursförvaltare.

(revisorsnamnden.se)

36

3.7.3 FAR/SRS

FAR var tidigare en förkortning för föreningen auktoriserade revisorer och bildades år 1923

genom att frångå SRS som står för Svenska Revisorssamfundet. År 2006 slogs dessa organi-

sationer åter samman till FAR/SRS och blev Sveriges representant i många internationella

organisationer bland dessa IFAC och det nordiska Revisorssamfundet NRF. Idag bedrivs ock-

så en förlagsverksamhet, FAR/SRS Förlag AB, som ger ut böcker och tidskrifter inom bran-

schen. Tidigare hade de en aktiv utgivning av rekommendationer i redovisningsfrågor men på

senare tid i och med Redovisningsrådets uppkomst minskade denna utgivning. (Nilsson 2010)

Idag ger FAR/SRS ut rekommendationer och uttalanden i serier som kallas RedR och RedU.

Syftet med dessa är att fastslå hur god redovisningssed ska tolkas och eftersträvas (Nilsson

2010).

3.7.4 Rådet för finansiell rapportering - RFR

Redovisningsrådet ersattes av rådet för finansiell rapportering år 2007. När Redovisningsrådet

existerade hade de en avgörande roll i införandet och anpassningen av de internationella

standarderna till svensk lagstiftning. Anpassningen till svensk lagstiftning kom att kallas

Redovisningsrådets rekommendationer och hade nästintill samma innehåll undantaget om det

inte stred mot nationell lagstiftning. År 2005 infördes IFRS och då fick Redovisningsrådet en

alltmer tillbakadragande roll i sitt arbete vilket ledde till att rådet för finansiell rapportering

bildades. Efter införandet av IFRS har RFR i första hand rollen som ansvarar för utvecklingen

av god redovisningssed för de allra största noterande företagen. RFR är en viktig kanal i

kommunikationen med IASB för att framföra den svenska talan inom det internationella

redovisningsområdet. (Nilsson 2010)

3.8 Revisorn

Det är lagstadgat i aktiebolagslagen § 1 att ett aktiebolag måste ha minst en revisor. En revisor

kan antingen vara godkänd eller auktoriserad. Det som avgör vilken typ av titel en revisor kan

inneha beror på den praktiska erfarenheten och erlagda prov denne gjort. Revisorn har till

uppgift att utföra revisionen för de bolag där denne är invald. En revisor utses genom

bolagsstämman där denne vanligtvis sitter en period om fyra år. Information som kan skada

37

bolaget får inte revisorn lämna ut till enskilda aktieägare eller någon utomstående part vilket

innebär att revisorn har tystnadsplikt. Jäv provas på personen som blir invald till revisor.

Denne får bland annat inte äga aktier i bolag eller i bolag som ingår i koncerner, inte vara

delaktig i någon styrelse eller VD för bolaget som ska revideras eller stå i låneskuld till

bolaget. (ABL)

3.8.1 Revision

”Revision är att med en professionellt skeptisk inställning planera, granska, bedöma och

uttala sig om årsredovisningen, bokföringen och förvaltningen”. (FAR Förlag AB, s 19.)

I de företag där det förekommer ett begränsat ägaransvar finns det uppställda krav på

företaget. Dessa krav syftar till hur dess resultat och ställning ska redovisas utåt. Intressenter i

företaget, till exempel ägarna, kreditgivarna, leverantörer, kunder, anställda, stat och kommun

måste förlita sig på den information som företaget lämnar som behandlar det ekonomiska

samt hur företaget har förvaltats av styrelse och VD. Revisorn har till uppgift att granska och

kvalitetssäkra den information som lämnas av styrelse och VD. Informationen ska även ge en

rättvisande bild över företags resultat och ställning. När revisorn granskar företagets värdering

av dess tillgångar beaktar denne bland annat företagets användande av försiktighetsprincipen

och antagandet om going concern vad gäller tillgångarnas framtida förväntade kassaflöden.

(FAR Förlag AB)

När revisorn har granskat informationen från företaget kan denne välja att uttala sig om den,

genom att antingen tillstyrka eller avstyrka beroende på tillförlitligheten i det material som

företaget redovisat. Det material som ska tillstyrkas eller avstyrkas är om resultaträkningen

och balansräkningen fastställts, att vinsten har disponerats i enlighet med

förvaltningsberättelsens förslag och att styrelseledamöterna och VD beviljats ansvarsfrihet.

Detta gör revisorn i en skriftlig rapport som kallas för revisionsberättelse som antingen kan

vara ren eller oren beroende på om revisorn har något att anmärka på eller inte. Om till

exempel revisorn inte haft möjlighet att göra en tillräckligt omfattande granskning ska detta

38

framgå i revisionsberättelsen vilket innebär att denne frångått god revisionssed. Viktigt att

veta är att revisorn kan uttala sig med hög säkerhet men inte med absolut säkerhet. (FAR

Förlag AB)

Det finns olika seder som en revisor ska förhålla sig till i sitt arbete. Dessa seder är utarbetade

inom branschen vilket innebär att det inte finns någon lag som direkt säger vad som är rätt

eller fel. Det finns tre typer av seder vilka är god revisionssed, god redovisningssed och god

revisorssed. God revisionssed beskriver hur revisionen ska utföras vilket inbegriper kunskap,

erfarenhet och professionellt omdöme. Den tillämpas enbart i aktiebolag i enlighet med ABL.

(far.se)

Seden har utvecklats internationellt, inom FAR, Revisorsnämnden och genom domstolspraxis.

God redovisningssed är normer och praxis för bokföring och bokslut men även för finansiella

rapporter. Denna sed är mer tillämpbar för det enskilda företaget än för revisorn och dennes

revision. (far.se)

God revisorssed är yrkesetiska regler för revisorer där en etisk regel bland annat är att

revisorn ska tillämpa god revisionssed. Det är FAR och RN som ger vägledning i dessa etiska

regler. (FAR Förlag AB) Dessa skyldigheter ska inte bara omfatta det enskilda

revisionsuppdraget utan ska även tillämpas på närliggande områden som innefattas av

revisorsyrket, till exempel vid rådgivning och skattefrågor. (far.se)

3.8.2 Försiktighetsprincipen

Precis som revisorn ska förhålla sig till vissa seder ska företaget använda sig av olika

redovisningsprinciper vid bland annat värdering av tillgångar. En av de viktigaste är

försiktighetsprincipen vilken innebär att företaget ska vara försiktiga i sin överskattning av

resultat och ställning. Detta leder till att företaget hellre ska värdera sina tillgångar för lågt än

för högt samtidigt som det ska övervärdera sina skulder och förluster. Användandet av denna

princip kan leda till att jämförbarheten och tillförlitligheten kan påverkas negativt då företag

inte behandlar tillgångar och skulder till verkliga värden. (Nilsson 2010)

3.8.3 Going Concern

39

Enligt Smith (2006) innebär going concern att det görs ett antagande om ett företags

fortlevnad i en obestämd tid framöver. Om det finns tillräckliga argument för att styrka ett

företags livslängd i antal år kan detta förekomma. Antagandet till användningen av denna

princip är att värdera tillgångarna utifrån den nytta de förväntas ge eller dess framtida värde.

Enligt Nilsson (2010) skulle ett företag behöva omvärdera dess tillgångar och skulder till

nettoförsäljningsvärdet, även kallat slaktvärdet, på balansdagen om det inte går att anta

principen om fortlevnad.

4 Goodwill ur revisorns perspektiv

Detta kapitel åskådliggör den insamlade data som gjorts genom intervjuer. Varje intervju

presenteras separat och är indelade i rubriker för att en tydligare struktur på de besvarade

frågorna ska åstadkommas.

Ann Theander - Grant Thornton

Ann Theander arbetar på Grant Thornton i Malmö, där hon har varit anställd i tolv år. På

kontoret finns det idag ett 30-tal anställda och i hela Sverige omkring 950 stycken. Grant

Thornton tillhör de lite mindre revisionsbyråerna men är inom detta segment en av de större.

Theander är auktoriserad revisor och inriktar sig på alla typer av verksamheter, allt från

enmansföretag till stora noterade aktiebolag men fokuset ligger främst på ägarledda företag.

Goodwill

Theander beskriver att en goodwill kan uppstå genom bland annat företagsförvärv då ett

företag betalar mer än vad det bokförda värdet på tillgångarna och eget kapital uppgår till.

Skillnaden där emellan kallas för goodwill. Goodwill som post måste prövas som vilken

annan post som helst men svårigheten ligger i att bedöma ursprunget och huruvida den är

balansgill. Varför goodwill är svårbedömd är för att företaget tillåts göra en subjektiv tolkning

och värdering vilket medför svårigheter för revisorn vid bedömningen av dess framtida värde.

Det går inte att se goodwill utifrån ett svart eller vitt perspektiv som det gör med till exempel

40

en kundfordran eftersom det efter en tid kommer visa sig om den blir betald eller inte.

Goodwill har en sanning längre fram och det gäller då både för företaget och för revisorn att

försöka finna den bästa av sanningar just då. Detta kan ofta leda till ett osäkerhetsmoment

men revisorerna har olika verktyg och regelverk att luta sig mot vid en granskning av

företaget. Theander påpekar att revisorn inte ska finna sanningen genom att själv beräkna

goodwillposten utan bara kontrollera och bedöma rimligheten i värderingen som företaget har

gjort. För att en revisor ska kunna avgöra om styrelsen och ledningen inte värderat goodwill

på bästa sätt krävs det att en revisor har ett bra och tillförlitligt underlag.

Genom att revisorn lyssnar av och kontrollerar flera parter får denne en egen uppfattning om

värdet kan vara sanningsenligt. Theander berättar om revisorsverktyget de använder sig av vid

planeringen av en revision. Verktyget avgör vilka poster som granskningen kommer att

fokusera på och de grundar sig på företagsstrukturen, till exempel om det egna kapitalet är

starkt fokuserar de på omsättningen.

Om revisorn ifrågasätter goodwill och dess värdering kan dessa problem ofta bero på

okunnighet, främst hos mindre företag och då på grund av den komplexa beräkningen och

ovanan av vad goodwill innebär. Många företag fördelar ut kostnader direkt genom att

aktivera dessa vid till exempel forskning och utveckling där bland annat lönekostnader inte får

aktiveras. De anser att de nedlagda kostnaderna på forskning och utveckling kommer att

inbringa någon fördel för företaget men det viktiga är att bevisa för revisorn att dessa ska

generera någonting i framtiden. Ett exempel som Theander tar upp är om ett företag har

investerat eller förvärvat ett dotterbolag innehållande en maskinpark, ska denna inte tas med i

balansräkningen om företaget inte kan styrka att denna kan generera någonting. Om företaget

inte kan bevisa en framtida generering av kassaflöden bör revisorn väga in eventuella

synergier som kan uppkomma vid ett företagsförvärv.

Nedskrivning

Theander berättar att när väl en goodwill uppkommit ska denna allokeras på de

kassagenererande enheter dit den tillhör vilket revisorn måste kontrollera om så gjorts.

Kassagenererande enheter kan vara produktportföljer, geografiska områden och olika

41

marknader. När väl en kassagenererande enhet finns dit goodwill kan hänföras kan

fördelningen göras med hjälp av hur det bedömda framtida kassaflödet beräknas se ut. I vissa

fall går det inte att härleda en goodwill till någon kassagenererande enhet och i dessa fall blir

goodwill klassad som en restpost. Vidare ser hon en svårighet med en löst hängande goodwill

då revisorn får svårt att bevisa att en nedskrivning föreligger. Den löst hängande

goodwillposten blir svår att identifiera men det uppstår även problem i att bedöma vad den

egentligen består av. Om en kassagenererande enhet, dit en goodwill är fördelad, avyttras helt

ska även goodwill också avyttras om företaget inte kan bevisa att det fortfarande finns någon

nytta med den.

Theander påpekar att om en kassagenererande enhet skrivs ned med en viss procent bör det

också ske en nedskrivning av goodwill med samma procentsats. Nedskrivningar på goodwill

kan ske med ett för stort belopp men dessa får senare inte återföras.

För att bestämma en eventuell nedskrivning ska företaget ta fram nyttjandevärdet och där tror

Theander att metoden för förväntade kassaflöden är den bästa då den ger en mer rättvisande

bild och bättre värden eftersom den tar hänsyn till sannolikheter. Theander menar ännu en

gång att det är viktigt att påpeka att revisorn bara bedömer företagets tillvägagångssätt och

inte värderar goodwill själv med hjälp av metoderna. Det är inte vanligt men det händer att

hennes bedömning skiljer sig åt jämfört med företagets och då brukar hon ta hjälp av

corporate finance avdelningen för att få en second opinion. Corporate finance avdelningen är

den avdelning som har hand om kvalificerad redovisning. I de fall där företaget och Theander

har skilda meningar behöver företaget oftast inte göra om sin värdering utan bara kolla över

metoden och analysdelen så att rätt parametrar och uträkningar gjorts. Efter detta presenterar

företaget en ny värdering som hon kan bedöma.

Theander tror att anledningen till att antalet nedskrivningar och nedskrivningsbelopp ökat

över perioden 2007-2009 beror på att företagen och revisorerna har blivit bättre på att göra

bedömningar för nedskrivningsbehov. Hon tror vidare att finanskrisen också varit en

bidragande orsak till detta. Det finns också många duktiga analytiker som är kritiska till

uppblåsta värden och då är det för ett företag bättre att skriva ner sina tillgångar, än att få

kritik för uppblåsta värden som kan påverka aktien negativt.

42

Problematiken med det nya regelverket IFRS anser Theander är att subjektiviteten har blivit

mer påtaglig vilket kan äventyra försiktighetsprincipen. Oavsett om revisorn har följt regel-

verket kan det finnas tickande bomber ute bland företagen. Detta kan komma att bli en nack-

del för finansiärerna som får förlita sig på att en tillförlitlig granskning har gjorts.

Diskonteringsränta

Theander vill poängtera att diskonteringsräntan är av stor betydelse eftersom en liten ändring i

det långa loppet kan få stora effekter på de förväntade framtida kassaflödena. Vidare beskriver

hon hur diskonteringsräntan fås fram genom ett antal parametrar.

Företaget vill dels ha ett visst avkastningskrav på de satsade pengarna men måste även ta

hänsyn till olika typer av riskpremier och den riskfria räntan, den så kallade inlåningsräntan.

Riskpremierna kan bero på företaget i stort, hur marknaden ser ut eller inom vilken bransch

företaget är verksamt. Dessa tillsammans blir en diskonteringsränta genom avancerad

matematik. Theander menar att diskonteringsräntan blir subjektiv, det vill säga att räntorna

kan skilja sig åt mellan företag. Det viktiga ligger i att företaget ska förklara och visa

uppkomsten till beräkningen av räntan som framtagits. Den räntan som framkommit kan

revisorn sedan jämföra med andra liknande företag inom branschen för att se om räntan är

rimlig.

Andreas Norman - Ernst & Young

Andreas Norman har jobbat inom branschen sedan 1998 och är godkänd revisor sedan 2003.

Han arbetar i Kalmar och främst med medelstora bolag men inriktar sig inte bara på revision

utan även på konsultuppdrag. En del av konsultuppdragen går ut på att försöka förbättra

företags ekonomiavdelningar men även att utföra redovisning.

Goodwill

”Det handlar oftast om en magkänsla och även att finna en röd tråd i dess värdering”.

För Norman ringer det en varningsklocka när han ser att det förekommer en goodwillpost i

koncernsammanhang. Det är självklart något som ska granskas då det ofta är en väsentlig post

43

vilket kan innebära en risk. När det gäller goodwillposten tittar Norman på denna utifrån ett

revisorsperspektiv vilket innebär att han inte ser att företaget har någon konkurrensfördel utan

förknippar posten med en granskningssvårighet. Vidare berättar han att fokuset vid

granskningen av goodwill ligger i att bedöma dess värde. Vid bedömningen ska bolaget styrka

värdet. Fokuset på posten kan variera beroende på postens storlek och företagets finansiella

ställning, till exempel om det egna kapitalet och goodwill är jämnstora kan det leda till att en

eventuell nedskrivning skulle urholka det egna kapitalet. Norman beskriver vidare att problem

som kan uppkomma vid granskningen av goodwill är företagets okunskap i värderingen vilket

leder till ett mindre tillförlitligt belopp. Subjektiviteten är även en faktor som skapar problem

då den måste beaktas vid bedömningen av värderingen.

Norman anser att det inte finns några problem med att identifiera posten men den goodwill

som kan försvåra identifieringen är inkråmsgoodwill då den är diffusare än koncernmässig

goodwill. Huvudmålet för företaget är att fördela ut köpeskillingen på alla tillgångar som är

kassagenererande. I fall detta inte är fullt möjligt kan det uppkomma en ren goodwillpost i

form av en restpost. Restposten kan vara svår att behandla då det inte finns något som

motsvarar detta värde i företaget. Det kan bidra till att en argumentation uppstår mellan

företaget och revisorn där parterna måste bevisa goodwillens vara eller icke vara. Lika svårt

som det är för företaget att bevisa att goodwillen kommer generera något i framtiden är det för

revisorn att bevisa att den inte kommer göra det.

Nedskrivningar

Det gäller i första skedet att kontrollera om det finns en goodwill och i sådana fall fundera på

varför denna har uppkommit. Därefter börjar arbetet med att fördela denna på de

kassagenererande enheter dit den kan hänföras. I vissa fall kan det vara svårt att hänföra

goodwill till en specifik tillgång vilket medför att företaget kan välja att fördela den på en

grupp av tillgångar, till exempel på en hel produktionslinje. Vidare berättar han att då måste

det finnas ett krav på att kunna följa intäkterna under hela produktionen. När det sker en

allokering av goodwill till de kassagenererande enheterna så menar han att denna fördelas

genom att sättas i förhållande till vad enheten genererar i vinst.

Norman förklarar återvinningsvärdet som det värde företaget skulle få för en tillgång om

denna skulle avyttras idag. Om återvinningsvärdet är högre än nyttjandevärdet men lägre än

44

redovisat värde ska det ske nedskrivning. Detta kan då ske enligt två metoder där han anser att

metoden för förväntade kassaflöden är den bästa då den klart och tydligt visar vart pengarna

kommer att rulla in i framtiden. Han säger att det är situationen som avgör vilken av de två

metoderna ett företag ska använda sig av vid beräkning av nuvärdet. Vid ett förvärv av ett

annat bolag kan det vara lämpligt att försöka härleda vilken metod som tidigare används vid

nuvärdesberäkning. Risken för subjektiva bedömningar är alltid någonting som finns med vid

en värdering. Han har inte varit med om att bedömningen av goodwill har skiljt sig åt jämfört

med företagets värdering av denna och tror heller inte att det är vanligt förekommande.

Däremot vet han att det har förekommit vilket har lett till att kunnig personal inom området

har tillkallats. För att få en så rättvisande bild som möjligt studerar Norman dels de framtida

förväntade kassaflödena men även hur utfallet historiskt har sett ut.

Om företagets prognos inte överensstämmer med det verkliga utfallet måste företaget

motivera de framtida kassaflödena. Prognoserna som företag gjort kanske då inte längre visar

sig vara rimliga. Han ser prognoser som något som spelar en stor roll vad gäller framtida

kassaflöde.

Anledningen till varför antalet goodwillnedskrivningar och beloppen har ökat tror Norman

beror på finanskrisen men även på att företag och revisorer har satt sig in i regelverket på ett

bättre sätt än tidigare. Tidigare kalkyler och prognoser för framtida förväntade kassaflöden var

allt för optimistiska vilket också påverkat nedskrivningarna. Fördelen Norman ser med

nedskrivningar jämfört med avskrivningar är att de ger en mer rättvisande bild över verkligt

värde om dessa används på ett korrekt sätt. Nackdelen är däremot företagens subjektiva

värderingar.

Diskonteringsränta

Vid en kassaflödesvärdering påpekar Norman vikten av rätt diskonteringsränta då en liten

ändring av denna kan få stora effekter i framtiden. När företaget ska ta fram sin

diskonteringsränta börjar de med att ta fram någon form av räntebas säger han. Räntebasen

bildar tillsammans med riskpremien utifrån bransch och bolagets finansiella ställning en

gemensam riskpremie. Företaget vill också ha en högre ränta än den riskfria bankräntan vilket

leder till ett avkastningskrav. Den framtagna räntan används sedan för beräkningen av

framtida förväntade kassaflöden, exempelvis om företaget vill ha 900 tusen kronor om ett år

vad bör då utgångsbeloppet vara vid den givna räntan. Norman brukar jämföra räntan som

45

företaget räknat fram med andra företags diskonteringsräntor inom samma bransch för att

kontrollera dess rimlighet.

Torbjörn Lundh - Grant Thornton

Grant Thornton i Kalmar startade sin verksamhet år 2002 där Torbjörn är den enda

auktoriserade revisorn. Utöver Torbjörn finns det fyra anställda på kontoret varav två arbetar

med revision och två med redovisning.

Goodwill

Det första Torbjörn Lundh tänker på när det finns en goodwill i ett företag är att de har en

konkurrens- och lönsamhetsfördel. Goodwill är något ett företag betalar för, till exempel ett

patent. Han ser inga problem med goodwill utan det är en post som ska granskas som vilken

annan post som helst men självklart krävs det en större förståelse då bland annat granskningen

är mer omfattande. Lundh betonar även att det kan vara en post som uppfattas olika beroende

på vilken stol man sitter på. En rad faktorer påverkar vart fokuset ska ligga vid granskningen

av goodwill, till exempel hur väsentlig den är. Har företaget en väldigt liten goodwillpost

kanske Lundh inte granskar denna alls. När revisorn granskar en goodwill utgår denne från

väsentlighetsbelopp, det vill säga ett belopp som talar om hur mycket företagets eventuella

felvärdering får variera utifrån vad revisorn tycker är rimligt. I ett företag som har en negativ

resultatutveckling granskas goodwill mer ingående, vilket innebär att det kan uppkomma

problem.

Lundh berättar att den internt upparbetade goodwillen är den mest ovanliga men eftersom den

inte får redovisas behöver de aldrig värdera denna. Det gäller för företagen att påvisa om en

goodwill genererar något. Om ett företag har en otroligt fin maskinpark spelar det ingen roll

om denna inte genererar någonting.

Nedskrivning

När det kommer till att få fram återvinningsvärdet på de kassagenererande enheterna dit

46

goodwill tillhör säger Lundh att han gärna vill gå ner på produkten och den kassagenererande

enheten, för att se hur det sett ut över tiden och om företaget har tjänat något eller vilken

konkurrenssituation de befinner sig i. Det högsta av verkligt värde och nyttjandevärde jämförs

sedan med det redovisade värdet, för att se om nedskrivning föreligger. Han anser att den

bästa metoden för att beräkna nuvärdet är att använda sig av nuvärdet av kassaflöden, justerat

eget kapital eller avkastningsvärdering. Lundh menar att det inte finns något som är svart eller

vitt, en revisor kan komma att få göra sammanvägningar av flera olika metoder för att få fram

ett nuvärde. I många metoder handlar det om vad som har hänt historiskt sätt men goodwill är

ändå en framtidspost som är svår att uppskatta. När Lundh ska göra en sådan bedömning

måste han även se till bland annat risken för inflation, bransch och placeringsränta.

I fall det inte finns någon konkurrens kan ju det vara goodwill berättar han. Vidare berättar

han att när goodwill ska fördelas på de kassagenererande enheterna måste företaget kunna

hänföra denna på ett korrekt sätt och bevisa detta. En svårighet Lundh ser i fördelningen av

goodwill till de kassagenererande enheterna är om dessa minskar. Vissa tillgångar går inte att

hänföra goodwillen till eftersom företaget inte kan bevisa vad varje maskin genererar. Om så

är problemet kan man slå samman dessa liknande maskiner till en grupp av tillgångar och

sedan hänföra goodwill dit säger han. Om det senare skulle ske en nedskrivning på de

kassagenererande enheterna poängterar han att goodwill bör skrivas ner med ett lika stort

procentuellt belopp men det kanske i längden inte räcker om det förekommer en fortsatt

nedgång. På längre sikt kanske nedskrivningen egentligen skulle varit betydligt större eller så

kanske det visar sig att företaget inte får sälja produkten alls. Ett exempel som Lundh tar upp

är Losec som han inte tror har kvar någon goodwill alls. Det kan i vissa situationer uppstå

diskussioner om företaget behöver skriva ner sin goodwill eller inte. I detta läge ser han att

revisorn måste våga ifrågasätta och diskutera problemen med företaget. Han berättar vidare att

det kan ske felaktiga prognoser från företagets sida vilket underlättar diskussionen kring

nedskrivningsproblematiken för revisorn. Det är viktigt att företaget oavsett anger vilka

bedömningsgrunder de använt sig av för att få fram det aktuella värdet. Risken för subjektiva

bedömningar är stor eftersom bedömningen grundar sig i företagets och de anställdas egna

värderingar. Lundh berättar att denna post inte sköts korrekt, även de stora företagen har

problem med denna.

Fördelen med avskrivningar anser Lundh vara att de skötte sig själva eftersom det blev en

avskrivning varje år. Han tror att IFRS är svårt att tillämpa och nedskrivningarna innebär en

47

mer trögare process. Vidare tycker han också att granskningssvårigheterna blir större i och

med IFRS.

Diskonteringsränta

Diskonteringsräntan är viktig påpekar Lundh. Det gäller bland annat att ställa sig frågande till

i vilken bransch företaget är verksamt, hur marknaden ser ut och även hur företagets

produktportfölj ser ut. Det är av betydelse att företaget förklarar och visar hur de har tänkt när

de tagit fram diskonteringsräntan så att revisorn kan bedöma den på ett korrekt sätt. Företaget

tar hänsyn, vid framräkning av räntan, till bland annat vad det kostar att låna pengar och

alternativa investeringar och dess avkastning.

För att kontrollera att rätt kassaflöden tagits med i beräkningen utgår revisorn från budget och

dess utfall. De kan också intervjua anställda i företaget om hur de ser på marknaden för att få

flera synvinklar på om räntan är rimlig.

Eva Henriksson – KPMG

Eva Henriksson har varit anställd på kontoret i Malmö sedan 26 år tillbaka och har varit

auktoriserad revisor i 20 år. När Henriksson började på KPMG var de bara nio anställda, idag

är de drygt 100 anställda på kontoret. Hon arbetar med tre kategorier av företag vilka är

dotterbolag i internationella koncerner, moderbolag samt privat ägda företag som är på väg

någonstans och dessa säger Henriksson har mycket goodwill.

Goodwill

När Henriksson ser att ett företag innehar en goodwillpost tänker hon att företaget har gjort en

del förvärv men framförallt att det är en värderingsproblematik kopplat till posten. Hon

poängterar även att det är en post som alla andra och den ska också granskas. När revisionen

utförs på ett företag där en goodwill återfinns ligger fokuset på hela posten då det inte går att

granska vissa utvalda delar. Hon säger också att granskningen och vilket fokus goodwill ska

få beror på storleken på posten men även hur företaget i stort presterar. Ett företag med

strålande resultat innebär en mindre omfattande granskning och tvärtom vid ett sämre

uppvisat resultat, då måste hon skaffa sig revisionsbevis. Henriksson tycker inte någon

goodwill är svår att identifiera och den uppkommer vid inkråms och vid företagsförvärv. Har

48

revisorn identifierat att företaget har en goodwillpost ska det ske en allokering av goodwill på

dess kassagenererande enheter eller också kallat affärsenheter. Exempel på detta är ett

kundsegment eller en fabrik. I samband med fördelningen av goodwill kommer denna i sin

helhet bli fördelad på de kassagenererande enheterna vilket innebär att det inte kommer att

uppstå en löst hängande goodwillpost. Hon berättar vidare att ett företag som har svårigheter

med att fördela goodwill på enskilda enheter kan koppla denna till en grupp av tillgångar.

Nedskrivningar

Varje år prövar företaget ifall det finns ett nedskrivningsbehov på företagets kassagenererande

enheter. Här säger Henriksson att det krävs is i magen då det inte går att ringa i klockan så fort

det har skett en värdenedgång ena kvartalet då företaget inte kan sia om hur det går i det andra

kvartalet. Nedskrivningar ska inte göras så fort det sker en värdenedgång vilket det i lagen

kan tolkas som. Storleken på den eventuella nedskrivningen räknas ut genom att företaget

använder sig av två metoder för att få fram ett nuvärde vilket företaget ställer i relation till det

redovisade värdet och återvinningsbart belopp. Återvinningsvärdet fås fram genom en

bedömning som är väldigt svår att göra och det är inget som är hugget i sten hur man får fram

detta värde. Henriksson tror att den metod som används av företagen är den traditionella då

metoden förväntande kassaflöden är alldeles för komplex och hon har aldrig sett denna i

verkligheten. Hon vill även påpeka att arbetet som revisor på KPMG inte är något

enmansuppdrag, utan här jobbar de i ett team. På KPMG har de en avdelning som heter

kvalificerad redovisning som de vänder sig till vid eventuella svårigheter till exempel vid en

bedömning om en värderingsmodell är rimlig. Hon poängterar vikten av att väga samman alla

faktorer och däribland är marknaden en faktor. Vid en nedskrivning tittar hon också på

marknaden och där fokus bland annat ligger på börsvärdet. Hon berättar att om börsvärdet

understiger det egna kapitalet finns det nästan alltid ett nedskrivningsbehov.

När det sker en nedskrivning av en kassagenererande enhet och en goodwill är fördelad på

denna kommer goodwillen också att skrivas ner med samma procentuella belopp som för den

49

kassagenererande enheten. Om en enhet däremot utrangeras försvinner också den eventuellt

fördelade goodwillen. När nedskrivning förekommer kan det också hända att goodwillen

skrivs av med ett för högt värde än vad som borde gjorts, i dessa fall är det underlaget som

varit bristfälligt, vilket märks först år två eller år tre menar Henriksson.

I samband med framtagningen av nedskrivningsbeloppet finns en stor risk för att subjektiva

bedömningar har påverkat detta belopp säger hon. Vid bedömningen av det framtagna värdet

försöker hon finna hur värdet tagits fram och ifall det kan styrkas bakåt i flera led. Vad det är

som har påverkat att antalet nedskrivningar och beloppen för dessa har ökat, under perioden

2007 till 2009, tror hon beror på finanskrisen och att medvetenheten och förståelsen kring

problematiken med goodwill har ökat.

Avskrivningarna har en fördel då det enligt denna metod oftast inte förekommer några

diskussioner kring värdet. När det skedde en avskrivning tuktades goodwillen av i en och

samma takt men nu ska posten kopplas till framtida förväntningar vilka är svåra att räkna

hem. Fördelen med avskrivningar är att de är lättare att hantera då de inte blir en framtidspost

i samma bemärkelse som nedskrivningar men den rättvisande bilden påverkas negativt.

Avskrivningsperioden löper på fem år och i vissa speciella fall längre. Nu när det har tillåtits

nedskrivningar och subjektiviteten har ökat kommer diskussioner upp huruvida företag ska

skriva ned eller inte, och framförallt när det gäller teknikföretag. Om företagens teknik vinner

mark blir det hur bra som helst och tvärtom. Här odlas diskussionen, i vilket läge ska revisorn

säga att företagets teknik inte är trovärdig.

Diskonteringsränta

” Det är inte snutet ur näsan och den riskfria räntan skiljer sig åt beroende på land”

Denna ränta, säger Henriksson, används för att få fram ett nyttjandevärde och sedan

diskonteras kassaflödet med hjälp av denna ränta vilket kommer att jämföras med goodwill.

Hon granskar kassaflödena som tagits med för att kontrollera dess riktighet, det vill säga att

det verkligen är ett kassaflöde som kommer från en produkt eller en maskin som existerar de

nästkommande åren. Vidare berättar hon att om goodwillen inte genererar tillräckligt mycket

inbetalningar som framräknat då blir den föremål för en nedskrivning. Diskonteringsräntan får

företaget fram genom någon form av riskfri ränta som är justerat med hjälp av några beta-

50

värden som är hämtade ur företaget. När hon ska bedöma dessa värden ringer hon oftast en

kollega som är kunnig på området för att ta hjälp.

Joachim Nilsson – Deloitte

Joachim Nilsson är godkänd revisor sedan år 2009 och verksam i Nybro sedan år 2005. På

kontoret finns det 5-8 anställda beroende på arbetsbörda. Han inriktar sig främst mot

medelstora ägarledda företag, små företag, ägarfrågor och skattefrågor men har även arbetat

med större börsnoterade företag.

Goodwill

Nilsson ser olika på goodwill beroende på dess storlek. Är posten gigantisk funderar han på

varför den är av sådan karaktär men samtidigt ser han risker med den. Är det däremot

beloppsmässigt en liten post kan det innebära att den får ringa betydelse i revisionen. Vidare

anser han att värderingen är det svåra att bedöma medan säkerställandet av existensen och

dess rätta värde inte alls är lika svårt. Säkerställandet av goodwillposten och dess värde sker

genom en kontroll av förvärvsanalysen. För att goodwill ska kunna tilldelas i ett företag ska

den generera framtida fördelar. Kassaflödena är utgångspunkten vid värderingen av posten

eftersom goodwill fördelas på dessa. Om en kassagenererande enhet avyttras ser han att

tillhörande goodwill också följer med denna om företaget inte kan koppla posten med en

framtida nytta. Om en goodwill inte kan kopplas till en kassagenererande enhet kommer den

att hänga fritt som en ren goodwillpost. Det svåra blir då för företaget att motivera dess nytta

och framtida fördelar samt att bevisa att den inte behöver skrivas ner eftersom den inte är

kopplad till en specifik enhet eller grupp av tillgångar.

Nedskrivning

Nyttjandevärdet ställs i förhållande till verkligt värde och det högsta av dessa värden blir

återvinningsvärdet. När verkligt värde bedöms säger Nilsson att de tar hänsyn till

marknadsvärdet det vill säga det värde som någon är beredd att betala för tillgången. För att få

fram nyttjandevärdet för en tillgång som ligger till grund för en eventuell nedskrivning kan

företaget använda sig av två metoder. Nilsson anser att metoden förväntade kassaflöden

51

teoretiskt är den bästa eftersom den tar hänsyn till fler parametrar så som sannolikheter.

Revisorerna bedömer bara företagets värdering och utför inte själva denna uträkning. De

kontrollerar värdenas tillförlitlighet och om företaget haft ett bra underlag för beräkningen.

I samband med framtagningen av nedskrivningsbeloppet finns det en stor risk för subjektiva

bedömningar där dessa grundar sig i svårigheten att göra uträkningar. Nilsson anser att ökad

komplexitet leder till ökad subjektivitet. Vidare ser han att subjektiviteten inte går att

frånkomma men avskrivningar minskar problemet då det inte uppstår någon vidare diskussion

eftersom de görs enligt plan. Avskrivningen innebär automatiskt en värdeminskning och

problematiken kring värderingen försvinner. Genom att föra en dialog med företaget kan

revisorn lösa problemet med att ett företag inte anser sig behöva skriva ner en goodwill.

För att revisorn ska kunna bevisa att den är felvärderad bör de ha goda skäl och underlag för

detta samtidigt som det även krävs bevis från företagets sida att den i framtiden kommer

generera någonting. Om revisorn och företaget inte skulle komma överens och det verkligen

föreligger en nedskrivning måste revisorn skriva detta i revisionsberättelsen, vilket leder till

en oren revisionsberättelse. Nilsson tror att antalet nedskrivningar och nedskrivningsbelopp

ökat eftersom det har blivit ett mer fokus på posten samtidigt som företag och revisorer har

blivit mer pålästa i frågan.

Han ser avskrivningar som positivt i den mening att posten enligt denna metod är enklare att

hantera då det sker en årlig värdeminskning men dock blir det verkliga värdet missvisande.

Ska företaget visa ett mer verkligt värde och en mer rättvisande bild anser han att

nedskrivning är att föredra. Dock har verkligt värde en problematik ifall det inte finns en

tillförlitlig marknad för tillgången.

Diskonteringsränta

Diskonteringsräntan och dess storlek kan göra stor skillnad på lång sikt därför är en rätt

uträknad ränta av vikt. Revisorn bedömer diskonteringsräntan som företaget kommit fram till

och dess antaganden för att på så sätt se om den är rimlig. Det är svårt för revisorn att bedöma

att rätt kassaflöden tagits med i beräkningen då det enligt Nilsson finns två problem.

Problemen som bör beaktas är om företaget tagit med rätt kassaflöden och avgränsat dessa så

att de inte kommer från en enhet dit de egentligen inte tillhör. Även här påpekar han att

prognoser och antaganden medför en risk då dessa kan skilja sig från det verkliga utfallet.

52

Han har själv inte varit med om att företagens diskonteringsränta skiljts sig från vad han har

ansett som rimligt men han tror att det säkerligen har förekommit. I dessa fall är det viktigt för

revisorn att ta upp frågan med företaget och bedöma deras uträkning men även internt ta hjälp

av kunnig personal. Om det skulle visa sig att räntan inte var rimlig men ändå inte skiljer sig

till stor del från det väsentlighetsbelopp som tagits fram i planeringsstadiet får företaget och

dess intressenter leva med detta, eftersom en skillnad inte i så stor utsträckning kommer att

påverka den rättvisande bilden i årsredovisningen.

5 Analys & Slutsats

Här analyseras den insamlade empirin i ljuset av uppsatsens upptagna teori för att sedan

ligga till grund för den kommande diskussionen och slutsatsen. I kapitlet kommer uppsatsens

slutsats att presenteras där studiens frågeställningar kommer att besvaras och diskuteras.

Kapitlet innehåller även en diskussion som baseras på författarnas egna reflektioner och

tankar kring ämnet.

Goodwill är enligt IFRS-volymen (2010) en tillgång som representeras av framtida

ekonomiska fördelar vilket Ann Theander också bekräftar. Företagen måste bevisa att posten

kommer att generera fördelar antingen genom synergier eller genom kassaflöden annars är

den inte av värde. Enligt Kedner, Svenberg och Ekberg (2008) uppkommer goodwill främst

genom företagsförvärv där företagen i första skedet upprättar en förvärsanalys som ger en

indikation på om goodwill överhuvudtaget existerar. När respondenterna ser att det finns en

goodwill upptagen i balansräkningen skiljer sig deras åsikter kring denna, där vissa direkt ser

problem medan andra inte gör det. Granskningarna av och fokuset på goodwill skiljer sig åt

beroende på företagets ekonomiska ställning och även goodwillens storlek. Enligt IFRS-

volymen (2010) framstår goodwill som vilken annan post som helst och förenas inte med

några problem, bara om revisorn och företaget följer de lagar och förordning som finns. Det är

någonting som respondenterna inte styrker, då de anser att ingenting är svart eller vitt och

problem kan lätt uppkomma i samband med goodwill, fastän reglerna har följts. Theander

förklarar att det inte är lika lätt, som det i teorin förklaras, att handskas med goodwill och

53

säkerställa dess värde då den har en sanning längre fram i tiden och där företaget gör en

värdering utifrån den bästa av sanningar vid det aktuella tillfället. Torbjörn Lundh och de

andra respondenterna instämmer till fullo gällande Theanders resonemang och tilläger även

att revisorn inte har tillgång till någon spåkula.

Joachim Nilsson säger att hanteringen av goodwill skiljer sig åt beroende på om företaget är

noterat eller onoterat. Det gäller att verkligen tänka på vad det är för typ av företag de

handskas med eftersom företagen använder olika regelverk. Nedskrivning och avskrivning är

inte alls samma typ av åtgärd, där nedskrivning används av noterade företag medan

avskrivning används av onoterade företag.

En uppkommen goodwill ska fördelas ut på kassagenererande enheter om så är möjligt,

annars kommer en ren goodwillpost att uppkomma. Andreas Norman berättar att fördelningen

kan göras utifrån vad enheten genererar i vinst men återstår det fortfarande goodwill efter

fördelningen är gjord kommer denna att behandlas som en restpost.

De flesta av respondenterna instämmer med Norman och vad IFRS-volymen beskriver

angående goodwill som restpost, undantaget Eva Henriksson som däremot anser att en löst

hängande post aldrig kan eller får förekomma. Lundh beskriver också att det uppstår

problematik med den löst hängande posten eftersom den är svår både för företaget och

revisorn att bevisa och identifiera samtidigt som företaget inte kan påvisa vad de egentligen

har betalat för. Theander menar att nedskrivningen för en restpost inte kan göras på samma

grund som för en goodwill som är kopplad till en kassagenererande enhet eftersom

indikationen på en värdenedgång inte alls är lika tydlig. IFRS-volymen (2010) beskriver

noggrant hur nedskrivningsbehovet prövas och räknas ut men enligt respondenterna är

uträkningen inte självklar, utan egentligen en gråzon, och tillvägagångssätten används

beroende på rådande situation. Respondenterna är alla överens med hur IFRS-volymen (2010)

beskriver uppkomsten till en nedskrivning, det vill säga om enhetens redovisade värde

överstiger enhetens återvinningsvärde ska en nedskrivning göras. Volymen tar även upp

metoder för hur nyttjandevärdet beräknas men respondenterna anser att metoderna fungerar

bättre i teorin än i praktiken. Här instämmer Theander och beskriver att felaktiga värderingar

dock har förekommit vilket enligt henne främst beror på företagens okunnighet och

uträkningarnas komplexitet.

54

Enligt IFRS-volymen (2010) återspeglar diskonteringsräntan pengars tidsvärde och i räntan är

faktorer som riskpremier och avkastningskrav också invägda. Respondenterna påpekar likt

IFRS-volymen (2010) att diskonteringsräntan inte är någon given ränta utan beror på företag,

marknad och vilken bransch de är verksamma i men Lundh anser också att hänsyn bör tas till

alternativa investeringar och deras avkastningsmöjligheter. Alla respondenter är överens om

att storleken på diskonteringsräntan är av stor betydelse då små skillnader i räntan kan ge

stora effekter i det långa loppet. Norman menar att vid bedömningen av diskonteringsräntan

är det viktigt att se till branschen i stort och ha en viss kännedom om räntorna inom den och

påpekar att räntorna i vissa fall kommer att skilja sig åt beroende på att inget företag är det

andra likt. Det viktiga är att företaget visar underlaget för beräkningarna av räntan för att

revisorn ska kunna göra en rimlig bedömning då de själva inte räknar ut räntan utan bedömer

företagets redan uträknade ränta.

Respondenterna är överens om att subjektivitet är vanligt förekommande bland dessa

uträkningar men att den inte går att frångå, vilket gör att underlaget för företagets beräkningar

är av stor betydelse för revisorn.

Henriksson och Theander förklarar att det nya regelverket IFRS tillåter subjektivitet i större

utsträckning än det tidigare regelverket. Vissa problem har eliminerats medan andra har

tillkommit. Det är inte lika lätt att ta fram ett nedskrivningsbelopp som ett avskrivningsbelopp

då dessa är av olika karaktär eftersom nedskrivningarna grundar sig på prognoser och

antaganden vilka i framtiden kan komma att visa sig vara felaktiga eller orimliga.

Avskrivningar bidrog till mindre diskussioner kring det egentliga värdet av goodwill då det

årligen skedde en på förhand bestämd avskrivning som oftast löpte på en femårsperiod vilket

underlättade för företaget, dess intressenter och revisorn i planeringen och uppföljningen av

avskrivningskostnader. Enligt den nya metoden blir finansiärerna drabbade och måste i större

utsträckning förlita sig på granskningarna och deras tillförlitlighet.

Innan vi började fördjupa oss i ämnet förstod vi inte hur posten egentligen hanterades. Posten

var mer komplex och svårbedömd än vad vi från början trodde. Det vanligaste problemet som

uppkommer av goodwill är hur den ska värderas och här finns det egentligen inget som säger

vad som är rätt eller fel. Produktsortimenten hos företag som verkar inom samma bransch kan

se väldigt olika ut och därför kan två skilda värderingar vara helt acceptabla med tanke på att

en mängd olika parametrar ligger till grund för värderingen. En slutsats vi kan dra är att det är

svårt för både revisorn och företaget att bevisa dess verkliga värde då goodwill är en

55

framtidspost vilket gjort att vi ställt oss än mer kritiska till den rena goodwillposten i

årsredovisningen eftersom företagen inte kan bevisa vad den rena goodwillen kommer att

generera för fördelar. Det viktiga med goodwill är inte goodwill i sig utan vad den senare

kommer att generera vilket vi till en början inte hade en aning om. I början ställs revisorn

inför problemet med att bevisa postens existens och svårigheten i att bedöma dess framtida

värde gör att revisorn ofta accepterar denna i större utsträckning. Det blir lättare att påvisa

goodwillens existens efter en tid då det har visat sig om posten genererat några fördelar eller

inte.

Om en nedskrivning föreligger anser vi att den rättvisande bilden kan bli negativt drabbad

eftersom den påverkar vissa nyckeltal men även kan hota det egna kapitalet beroende på den

rena goodwillens storlek. Företagen kan direkt få ett mycket sämre resultat än tidigare i och

med nedskrivningen som utgör en kostnad i resultaträkningen. Potentiella aktieägare kan

komma att avstå en investering om resultatet helt plötsligt är betydligt lägre än tidigare. Det

finns stora problem med den rena goodwillposten, jämfört med den som redan delats ut på de

kassagenererande enheterna, och en lösning vi ser är att företagen direkt skriver av posten

enligt plan när denna uppkommer istället för att pröva dess nedskrivningsbehov.

Avskrivningar kommer enligt oss att leda till mindre diskussioner kring goodwillens värde

och existens samtidigt som den rättvisande bilden kommer bli mindre påverkad och företaget

får behålla sin goodwill under en bestämd tidsperiod.

Den automatiska värdenedgången kommer påverka företaget negativt under en längre tid men

inte i så stor utsträckning som en direkt nedskrivning av hela posten kan göra och minskar

också risken för oförutsedda kostnader. En annan lösning är att överhuvudtaget inte tillåta en

redovisning av en ren goodwillpost då denna uppenbarligen är ett problem för både revisorn

och företaget eftersom ingen med säkerhet kan säga vad den egentligen kommer att generera

och vad den utgörs av.

Den goodwill som fördelats ut på kassagenererande enheter är lättare att hantera eftersom den

är kopplad till en enhet vilket gör att revisorn ser vilka fördelar som kan uppkomma. Det är

inte bara lättare att se hur fördelarna uppstår utan även om goodwill ska skrivas ner eller inte,

56

men det förekommer fortfarande problem. Det är bland annat okunnigheten kring goodwill

hos företagen som skapar problem för revisorn, då framförallt vid framtagningen av

nedskrivningsbeloppen. Många företag ser övervärdet vid en investering som en goodwill

men i slutändan är det dock genereringen av framtida fördelar som är avgörande för

goodwillens existens. Uträkningarna för nedskrivningsbelopp är ofta väldigt komplicerade

vilket innebär att beloppet företaget kommit fram till inte alltid är tillförlitligt. Revisorn ställs

inför svårigheten att bedöma rimligheten i ett framtaget nedskrivningsbelopp som kanske inte

alla gånger är rätt uträknat. Vid framtagning av nedskrivningsbelopp spelar också

diskonteringsräntan en betydande roll och skiljer sig beroende på företag, även om företagen

är verksamma inom samma bransch. Ifall orimliga värden på parametrar tagits med i

beräkningen kommer detta leda till en mindre rättvisande bild av goodwill eftersom det blir

ett felaktigt nedskrivningsbelopp och då blir även tillförlitligheten lidande.

Vi har under arbetets gång blivit medvetna om att revisorn bedömer företagets värdering

snarare än att omvärdera den redan befintliga. Det har visat sig att revisorerna ser på goodwill

och dess hantering på olika sätt. Någon revisor ser att det inte kan förekomma en ren goodwill

medan andra gör det. Detta är ännu en gång ett bevis på att goodwill är ett stort och komplext

problem. Oenigheten bland revisorerna gör att vi ställer oss frågande till hur goodwill

egentligen ska hanteras och företagen kan uppenbarligen bli orättvist behandlade eftersom

vissa tillåts att redovisa en ren goodwillpost medan andra inte får det.

Problemen vi ser med lagarna som finns idag är att goodwill hanteras på olika sätt där

nedskrivningar och avskrivningar ger olika för- och nackdelar. Beroende på vilket regelverk

som används påverkas resultatet i olika stor utsträckning. En slutsats vi kan dra är att det

borde finnas en gemensam lag för hantering av goodwill där alla företag, K1-K4, är

inkluderade oberoende storlek och typ. Idag ges inte de små föregen samma möjligheter vid

hantering av goodwill som de stora och vice versa. Om nu inte en sådan lag skulle införas

ställer vi oss kritiska till om problematiken med hanteringen av goodwill någonsin kommer att

lösas. Det mesta tyder på att oberoende metod för hur goodwill ska hanteras kommer det alltid

att finnas problem även om nya metoder för hantering skulle införas. Vissa problem kan

försvinna om ändringar görs men det mesta tyder ändå på att nya problem istället kan

uppkomma. Det finns inga tecken på att nedskrivningar har förbättrat hanteringen av goodwill

då det fortfarande förekommer problem, utan de har snarare omfördelat dessa och skapat nya.

Ett nytt problem som har uppkommit är subjektivitetsfrågan och hur revisorn ska tackla det.

Det mesta pekar på att detta problem aldrig kan lösas, för hur ska värderingen bli objektiv?

57

Slutsatsen är att goodwill är väldigt svårt att hantera och revisorn kan inte med säkerhet göra

en bedömning av värdet eftersom denne inte besitter förmågan att kunna sia om framtiden då

goodwill är en framtidspost. Ingen kan veta vad som händer i framtiden men revisorn grundar

sin bedömning utifrån den bästa av sanningar just vid det aktuella tillfället. Slutsatsen är att

bedömningen av goodwill beror på flera olika faktorer vilka inte är givna på förhand utan

påverkas av företaget och de rådande omständigheterna. Det går inte att jämföra

bedömningarna mellan företag eftersom två precis lika fungerande företag aldrig existerar.

Lika svårt som det är för revisorn att bevisa goodwillens icke existens, lika svårt är det för

företaget att bevisa dess existens. I de bästa av världar skulle kanske goodwill aldrig

redovisas.

6 Källförteckning

Här presenteras de källor som ligger till grund för uppsatsens genomförande. Källorna är av

litterär och elektronisk karaktär.

Litterära källor:

Esaiasson, P. 2007, Metodpraktikan. Stockholm: Norstedts juridik

Grønmo, S. 2006, Metoder i samhällsvetenskap. Malmö: Liber

Holme, I.M. och Solvang B.K., 1997, Forskningsmetodik: om kvalitativa och kvantitativa

metoder. Lund: Studentlitteratur AB

Kedner, G. Svenberg, S-Å. & Ekberg, M., 2008, Koncernredovisning. Polen: Författarna &

studentlitteratur

Nilsson, S., 2010, Redovisningens normer och normbildare. Lund: Studentlitteratur AB

Patel, P & Davidsson, B., 2003, Forskningsmetodikens grunder. Ungern: Studentlitteratur AB

Redovisa rätt 2010. Stockholm: Nancy Holmström & Bonnier utbildning AB

58

Samlingsvolymen 2009, Redovisning. Stockholm: FAR SRS Förlag AB

Smith, P., 2006, Redovisningens språk. Lund: Studentlitteratur AB

Elektroniska källor:

http://jonmyren.se/goodwill.html Datum: 8/4-2011

http://www.bfn.se/aktuellt/nyhetsmeddelande-lang.pdf Datum: 12/4-2011

www.pwc.com/se/sv/ifrs Datum: 12/4-2011

Far komplett - http://www.farsrskomplett.se/folng-

custo-

mer/document.do?searchHit=1&idPath=RTN65539@@RTN65542@@RTN75232@@RTN0

0003815@@RTN0000515D@@TN0000515F&searchResultId=387531311_1302515999361

#top Datum: 4/4-2011

http://www.bfn.se/redovisning/RADET/RR/RR1-00.pdf Datum: 9/4-2011

www.skatteverket.se/dowload/18.18e1b10334ebe8bcbc8000114270/kap06.pdf. Datum: 15/4-

2011

http://www.bfn.se/redovisning/radet/rr/rr15.pdf Datum: 13/4-2011

http://www.koncernredovisning.biz/exempel-kapitalandelsmetoden.htm Datum: 7/4-2011

http://www.deloitte.com/view/sv_SE/se/tjanster/finansiell-

rapportering/0dca0fa75200e110VgnVCM100000ba42f00aRCRD.htm Datum: 11/4-2011

http://www.revisorsnamnden.se/rn/om_rn_4706.html Datum: 14/4-2011

http://www.far.se/portal/page?_pageid=114,340407&_dad=portal&_schema=PORTAL

Datum: 4/5-2011

59

(http://news.deloitte.se/ifrs_news/dok/Redu7.pdf) Datum: 14/5-2011

http://www.revisorsnamnden.se/rn/showdocument/documents/praxisdokument/juli2000_juni2

001/1999_1174.pdf Datum: 14/5-2011

www.bus.iastate.edu/cjeffrey/598/SS04/Goodwill.ppt Datum:7/4-2011

http://liu.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2:344204 Datum:5/4-2011

Artiklar:

http://www.aktiespararna.se/artiklar/Reportage/Missbruk-av-goodwill--en-fraga-for-

revisorerna/ Datum: 11/4 -2011

Figurer:

Figur 1: Grønmo, S. 2006, Metoder i samhällsvetenskap. Malmö: Liber

Figur 2: Patel, P & Davidsson, B. 2003, Forskningsmetodikens grunder. Ungern:

Studentlitteratur AB, sidan 14.

Figur 3: http://www.koncernredovisning.biz/exempel-kapitalandelsmetoden.htm

Figur 4: http://liu.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2:344204

Figur 5: http://liu.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2:344204

60

Bilagor

Bilaga 1-Intervjufrågor

Goodwill

1. Vad är det första ni tänker på när ni ser att ett företag innehar en goodwill?

2. Vart ligger fokus vid en granskning av goodwill?

3. Vilka problem stöter ni på vid granskningen av goodwill?

4. Hur stor del spelar goodwill in vid bedömningen av väsentlighet och risk?

a. Vad kan konsekvenserna bli om revisorn inte granskar goodwillposten i den

utsträckning de behöver göra?

5. Hur kontrollerar revisorn att det framtida värdet eller fördelarna en goodwillpost kan

ge upphov till är rätt uträknade?

6. Vilken goodwill är den svåraste att identifiera och varför? Inkråmsgoodwill, koncern-

mässig goodwill eller internt upparbetad?

7. Vad händer med goodwillen som är fördelad på en kassagenererande enhet om denna

avyttras?

8. Om en goodwill inte kan kopplas till en kassagenererande enhet hur hanterar ni denna

då?

Lagar och förordningar

9. Fördelar och nackdelar med det nya IFRS samt för- och nackdelar med den tidigare

lagen?

10. Hur uppfattar du IAS 36 och IFRS 3 jämfört med tidigare metoder?

Nedskrivningar

11. Vilken metod anser ni ger den mest rättvisande bilden vid beräkningen av nuvärde,

traditionell metod eller förväntade kassaflöden? P.a4 IAS 36.

12. Vad är det som avgör vilken metod, traditionell eller förväntade kassaflöden, som ska

användas?

a. Vad innebär VE-tal?

13. Prövar revisorn och företaget nedskrivningsbehovet enligt samma metoder?

14. Hur får man fram återvinningsvärdet?

a. Kan det förekomma fel i detta värde?

15. Hur ser Ni på marknadsvärden?

a. Marknaden kan vara under- eller övervärderad, tar Ni hänsyn till detta och hur?

16. Kan företaget skriva ner en goodwill med ett för högt värde?

a. Vad händer om de skriver ned med för mycket kan företaget kompensera detta

med att skriva ner med ett för litet belopp nästkommande år, är detta lagligt?

17. Hur ser risken ut för subjektiva bedömningar vid framtagning av nedskrivningsbelop-

pet?

18. Hur kommer man runt problemet med att ett företag inte anse sig behöva skriva ner sin

goodwill för att påverka resultatet?

19. Förklara hur goodwill fördelas på kassagenererande enheter och vad dessa egentligen

är?

a. Definiera minsta grupp av tillgångar och vad som ingår i en sådan?

20. När en kassagenerande enhet skrivs ner hur skrivs då goodwillen ner om det ligger en

goodwill fördelad på denna enhet? Procentuell nedskrivning i förhållande till den kas-

sagenererande enheten?

21. Vid nedskrivningsbehov enligt p 98 IAS 36 testas först tillgången och sedan den kas-

sagenererande enheten dit goodwill hänför, innebär det att den kassgenererande enhe-

ten är en del av tillgången?

22. Hur ser du på nyttjandevärden respektive nyttjandeperioden? Värden beror ofta på

prognoser och antaganden?

23. Hur gör du för att fastställa företagets livslängd vid fastställande av goodwillens nytt-

jandeperiod?

24. Har du varit med om att din värdering skiljer sig åt jämfört med företagets?

25. Antalet goodwillnedskrivningar och även beloppet som skrivs ner har ökat över tiden,

vad tror ni är orsaken till detta?

Diskonteringsränta

26. Hur avgörande är diskonteringsräntan?

27. Är det genom nyttjandevärdet som återvinningsbart belopp fastställs?

28. Beskriv diskonteringsräntan och dess uträkning! Hur gör ni när ni granskar företagets

diskonteringsränta? Vad används diskonteringsräntan till?

29. Hur bedömer och kontrollerar revisorn att rätt kassaflöden tagits med i beräkningen?

30. Blir inte bland annat jämförbarheten negativt drabbad p.g.a. subjektiva bedömningar

angående diskonteringsräntan?

31. Om så är fallet vad gör Ni åt detta? Går det frånkomma?

32. Brukar företagen ha räknat fram en tillförlitlig diskonteringsränta

Avskrivningar

33. Om det bestäms att avskrivningsperioden är 6 år kan man ändra denna efteråt till t.ex.

7-8 år, är det lönt? Gör företag så?

34. Vilka fördelar ser du med nedskrivning respektive avskrivning?

35. Vilka nackdelar ser du med nedskrivning respektive avskrivning?

Bilaga 2

Företag som ingår i den kvantitativa undersökningen:

Oriflame

Nordea Bank AB

Modern Times Group

MTG AB

NCC AB

Meda AB

Millicom International

Cellular S.A.

Ratos AB

Saab AB

Svenska Cellulosa

Aktiebolaget SCA

Sandvik AB

Trelleborg AB

Swedish Match AB

Tele2 AB

Tieto

TeliaSonera AB

SSAB AB

AB SKF

Skanska AB

Stora Enso Oyj

Swedbank

Securitas AB

Seco Tools AB

SEB

Scania AB

Investment AB

Latour Lindab International

AB

Lundin Petroleum AB

Lundin Mining Corporation

Investment AB

Kinnevik

L E Lundbergföretagen AB

Boliden AB

AB Volvo

AB Elektrolux

Telefonaktiebolaget LM

Ericsson

Getinge AB

Hexagon AB

Handelsbanken

Hakon invest AB

Husqvarna AB

Alliance Oil Company Ltd

Alfa Laval AB

Atlas Copco AB

Astra Zeneca AB

Assa Abloy AB

Axfood AB

VBG GROUP AB

Nordnet AB

Orc Software AB

Peab AB

New Wave Group AB

Net Insight AB

Niscayah Group AB

Nibe Industrier AB

Nobia AB Neonet Munters

AB Mekonomen

AB Q-Med

AB Rezidor

Hotel Group SAS AB

Transcom WorldWide S.A.

TradeDoubler AB

Unibet Group Plc

SWECO AB

LBI International AB

Loomis AB

JM AB

Kungsleden AB

Betsson AB

Cardo AB

Bure Equity AB

AB Biovitrum

AB Björn Borg

AB ÅF

Eniro AB

AB Fagerhult Gunnebo

AB Haldex AB

ITAB Shop Concept Intrum

Justitia AB

Industrial and Financial

Systems AB

Indutrade AB Höganäs

AB HQ

AB HiQ

International Duni AB

AarhusKarlshamn AB

Avanza Bank

Atrium Ljungberg AB

Beijer Alma AB

G & L Beijer AB

BE Group AB

Novacast Technologies AB

NOTE AB

Nordic Service Partners

Holding AB

Novotek AB

Orexo AB

OPCON AB

OEM International AB

Ortivus AB

PartnerTech AB

Prevas AB

Poolia AB

Precise Biometrics AB

Phonera AB

Nolato AB

Modul 1 Data AB

Mobyson AB

MultiQ International AB

MSC Konsult AB

Nederman Holding AB

Malmbergs Elektriska AB

Metro International S.A.

Midway Holding AB

Midelfart Sonesson AB

ProfilGruppen AB

Probi AB

Proact IT Group AB

Pricer AB

PSI Group Proffice

ReadSoft AB

Rörvik Timber AB

Rejlerkoncernen AB

Rederi AB

Transatlantic Tricorona AB

Ticket Travel Group AB

Softronic AB

Studsvik AB

Svedbergs i Dalstorp AB

Semcon AB

Sigma AB

Lammhults Design Group

AB

LinkMed AB

Know IT AB

Biolin Scientific AB

Biotage AB

BioPhausia AB

XANO Industri AB

Vitrolife AB

Duroc AB

Elos AB

Enea AB

Elekreonik Gruppen BK AB

Elanders AB

AB Geveko Fenix Outdoor

AB Feelgood

Svenska AB

Global Health Partner

Jeeves Information Systems

AB

Intoi AB

Intellecta AB

HL Display AB

HMS Networks AB

Cybercom Group Europe

AB

Dagon AB

Doro AB

Digital Vision AB

Consilium AB

Connecta AB

Cision AB

Acando AB

AcadeMedia AB

ACAP Invest Addnode AB

Anoto Group AB

Aspiro AB

BTS Group AB Bong

Ljungdahl

AB Beijer Electronics

AB Bilia

AB Technology Nexus

Bilaga 3 – Exempel på fördelning av goodwill på kassagenererande enheter