Embed Size (px)
DESCRIPTION
Särtryck för Höstens Moderna 2011
Citation preview
GÖSTA ADRIAN-NILSSON - AKROBATER I PARIS
GÖSTA ADRIAN-NILSSON - AKROBATER I PARIS
GÖSTA ADRIAN-NILSSON ”AKROBATER I PARIS”SÄLJES PÅ BUKOWSKIS MODERNA, OKTOBER 2011 FÖR INFORMATION KONTAKTA: ANNA-KARIN PUSIC - ChEFSINTENDENT KONSTAVDELNINGEN
+ 46 (0) 8 - 614 08 32. [email protected]
PEDRO WESTERDAhL - INTENDENT FÖR MÅLERI OCh SKULPTUR 1800/1900-TAL
+ 46 (0) 8 - 614 08 05. [email protected]
BUKOWSKIS. ARSENALSGATAN 4, STOCKhOLM. + 46 (0) 8 - 614 08 00. WWW.BUKOWSKIS.COM
/ 100NUMMER
Under åren 1920-1925 bodde Gösta Adrian-Nilsson (GAN) i Paris, med avbrott somrarna 1922 och 1923 för vistelser i Lund och halmstad. I oktober 1921 fick han av sin vän musikern Matti Rubinstein överta en liten 2-rumslägenhet med adressen 86, rue Nôtre-Dame-des-Champs i Montparnasse. I samma hus hade Fernand Léger sin gårdsateljé och senare i gatuplanet sin berömda skola, Académie Moderne. I gatuhuset bodde även paret Grünewald-hjertén och den små-ländske skulptören Arvid Källström, som blev en nära vän till GAN. GAN, som redan kring 1919/20 var på väg från sin kalejdoskopiska 10-talsstil mot en syntetiskt-kubistisk stil, tog redan under sin första sommar i Paris, 1920, kontakt med Léger, som vänligt tog emot honom i sin ateljé. Ett kollegialt tankeutbyte utvecklades, och vid ett tillfälle fick GAN byta en kubistisk skulptur mot en akvarell av Léger: ”Jag byter ut min spikade skulptur mot en akvarell – som jag får välja. hurra! Jag är glad som min speleman på tavlan. Så var det dock Léger.” (GAN i dagboken 2.1.1922.)
Även om GAN tog vissa intryck av Léger, så är den syntetiskt-kubistiska stil som GAN utvecklade i Paris helt olik Légers reduktionistiska och strama ”maskin-kubism”. GAN är alltid mera detaljerad och varierad i sitt figurativa bildspråk, som också är mera dynamiskt. Ett huvudexempel på GANs kubistiska stil i Paris är målningen Akrobater i Paris, utförd i februari 1924 men föregången av en detaljerad förstudie i akvarell/goua-che redan 1923. En jämförelse mellan förlagan/skissen och oljemålningen visar att strukturen i kompositionen med de båda akrobaterna är likartad i sin sicksackfor-miga uppbyggnad. Det som skiljer är främst färgerna, där GAN växlat över från en övervägande gråtonad färgskala i skissen till en varmt rödbrun färgskala i mål-
AKROBATER I PARIS: ETT ExISTENTIELLT DRAMA
GAN i sin bostad i Paris 1922 med Léger-akvarellen till höger.
ningen. I övrigt skiljer sig skissen och målningen åt i en del signifikanta detaljer som t.ex. att GAN minskat antalet flaggor (trikoloren) från fyra till tre och att han i målningen ”bytt ut” bokstäverna ATE (AFE?) nedtill mot ett stort K upptill. Målningen gör också, som hel-het, ett mera rensat och balanserat intryck än förlagan.
Gatuartister av alla de slag har väl funnits i alla tider i metropolen Paris. GANs akrobatiska målning, före-gången av den detaljerade skissen, bygger säkerligen på upplevelser han haft i den parisiska storstadsmiljön. Den övre akrobatens högra hand vilar tungt på och i den undre akrobatens vänstra hand, som med sin muskulösa arm tar emot hela trycket från den i luften svävande akrobatens kropp. De starkt abstraherade husfasaderna, staplade i vertikala plan ovanpå varan-dra, bildar bakgrunden till akrobaterna som genom sin storlek behärskar gatubilden med sitt delikata ba-lansnummer. Båda akrobaterna har vita masker – GAN har upplevt dem både som luftkonstnärer och som skådespelare, när de uppträtt inför sin publik. Man kan se deras akrobatiska artisteri som ett avancerat balett- eller cirkusnummer. Redan från början av sin tid i Paris hade GAN intresserat sig starkt för både den ryska och den svenska baletten. I samarbete med tonsättarna Moses Pergament och Gösta Nystroem hade GAN under åren 1921-1923 utfört mängder av skisser till olika balettprojekt. En del av sin inspiration till dräkter och masker fick GAN genom studier i det etnografiska museet Musée de l’homme i det forna Trocadéropalatset. Tyvärr förverkligades endast ett av dessa modernistiska balettprojekt med GANs sce-nografi och kostymer, nämligen Moses Pergaments balett Krelantems och Eldeling på Operan i Stockholm 1928. Akrobater, akvarell/gouache, utförd i Paris 1923.
GAN i sin bostad i Paris 1924 med sina vänner Wiwen Nilsson, Arvid Källström, Elin Källström, Erik Olson och Jules Schyl. GAN längst till höger.
Tretalet är viktigt i Akrobater i Paris och kommer igen på flera ställen. De tre trikolorerna kan syfta på Frankrikes nationaldag, Quatorze juillet, men kan li-kaväl stå som en platsmarkering, som en symbol för Paris, som GAN använde sig av i flera målningar under sin paristid. Av GANs dagbok framgår att han målade Akrobater i Paris i en pessimistisk stämning i februari 1924:
”Jag målar. Vad jag målar vet jag knappt – det är visst en akrobatscen, en zigzagrörelse i horisontala-verti-kala plan. här är färg, här är duk och penslar och här kan bli en tavla till. Ja – men varför? Varför en till – då allt ändå är slut. Likväl målar jag – en tavla för ingen, icke ens för mig själv. En tavla som skall bli färdig, som skall torka och ställas undan i en vrå bland andra som ställts undan. År efter år - ! /…/ Det är söndag – död-dag. Grått – livlöst – hemskt. Icke en ton – icke en rörelse. Där går jag i gator, som jag icke ser – jag går i mörker. Vad vill jag – vart vill jag fly. Men då jag kommer hem och ser på den påbörjade tavlan fin-ner jag färger glänsa, former leva. Mödosamt brutna fram ur mörkret. Och likväl – för vad, för vem? Måtte snart en förändring ske.” (GANs dagbok 3.2.1924.)
Akrobater i Paris är inte blott ett djärvt omtolkat ga-tumotiv, målningen kan även ses som ett existentiellt drama. GANs dagböcker och brev ger ofta uttryck
för hans pessimistiska livshållning och inställning till konstnärskapet. De båda akrobaterna i sitt prekära och farliga balansnummer kan ses som en allegori över Konstnärens situation. Konstnären med stort K. GAN skilde på ”artister” och ”konstnärer”. ”Artisterna” var alla falska dussinkonstnärer, medan ”konstnärerna” var de sanna Konstnärerna, enligt GAN lätt räknade. Det stora K:et ovanför den i luften svävande akrobaten skulle kunna tolkas som K = Konst, som K = Kubism eller som K =. Konstruktion, kanske som alla tre inne-börderna?
”För vad, för vem?” frågade sig GAN i sin dagboks-anteckning under arbetet med Akrobater i Paris. han behöll sin unika akrobatmålning i ett kvartssekel tills dess att han skänkte den till sin förste biograf, Nils Lindgren, som hösten 1949 publicerade boken Gösta Adrian-Nilsson på Rabén & Sjögrens förlag. På baksi-dan av målningen har GAN skrivit: ”Till Nisse 21/11 1949”. När jag i november 1983 intervjuade Nils Lindgren i Norrköping, berättade han att GAN som tack för den nya boken hade låtit honom välja mellan akrobatmål-ningen från 1924 och Vaktparaden, som GAN hade må-lat i Stockholm 1917. När Lindgren då valde Akrobater i Paris, blev GANs kommentar: ”Du valde rätt!”
Jan Torsten AhlstrandLund i september 2011
GAN läser L Esprit Nouveau i sin bostad i Paris.
103 GösTA AdriAn-nilsson 1884-1965
”AkrobAter i PAris”
Signerad GAN. Utförd i Paris, 1924. Duk uppklistrad på pannå 92 x 65 cm.
(d)
€ 314.150–366.500 / SEK 3.000.000–3.500.000
10
Proveniens
Ursprungligen i redaktör Nils Lindgrens samling, Norrköping (i gåva direkt av konstnären).
Därefter i redaktör Nils Lindgrens dödsbo.
Stockholms auktionsverk, ”Moderna kvalitén”, våren 1996, kat nr 1489.
Privatsamling (inköpt på auktionen ovan) .
11
12
UTsTälld
Galerie Moderne, Stockholm, ”GAN. Gösta Adrian-Nilsson”, 1932, kat nr 14 (under titeln ”Akrobater”).
Svensk-Franska Konstgalleriet, Stockholm, ”Gösta Adrian-Nilsson. Retrospektiv utställning 1913-1953”, september 1953, kat nr 17 (under titeln ”Akrobater”, då tillhörande redaktör Nils Lindgren, Norrköping).
Malmö Museum, ”GAN”- utställning ordnad i samarbete med Svensk-Franska Konstgalleriet, Stockholm, 1 - 23 oktober 1955, kat nr 23 (under titeln ”Akrobater”, då tillhörande redaktör Nils Lindgren, Norrköping).
Liljevalchs Konsthall, Stockholm, ”GAN -Retrospektivt”, 29 mars - 27 april 1958, kat nr 124 (då tillhörande redaktör Nils Lindgren, Norrköping).
Norrköpings Museum, ”GAN i Norrköping”, 16 april - 15 maj 1967, kat nr 31.
Lunds Konsthall, ”GAN och Wiwen Nilsson”, 3 juli - 28 augusti 1977, kat nr 114 (då tillhörande redaktör Nils Lindgren, Norrköping).
Liljevalchs Konsthall, Stockholm, ”GAN. Gösta Adrian-Nilsson. 1884-1965”, 6 april - 20 maj 1984, kat nr 187.
Malmö Konsthall, ”GAN. Gösta-Adrian Nilsson. 1884-1965”, 29 juni - 26 augusti 1984, kat nr 187.
Mjellby Konstgård/halmstadgruppens Museum, ”Gösta Adrian-Nilsson. GAN 1914 - 1932”, 5 maj - 4 augusti 2002, kat nr 41.
Prins Eugens Waldemarsudde, Stockholm, ”GAN -modernistpionjär och outsider”, 19 februari - 29 maj 2011, kat nr 63.
13
14
liTTerATUr
Nils Lindgren, ”Gösta Adrian-Nilsson”, 1949, omnämnd sid 120 samt avbildad halvsida sid 119. ”GAN och Wiwen Nilsson”, utställningskatalog Lunds Konsthall, 1977, avbildad helsida i färg på omslagets baksida. ”GAN. Gösta Adrian-Nilsson 1884-1965”, utställningskatalog Liljevalchs Konsthall, Stockholm/Malmö Konsthall, 1984, avbildad helsida i färg sid 78. Jan Torsten Ahlstrand, ’GAN -den store outsidern i svensk modernism’, artikel i ”GAN. Gösta Adrian-Nilsson. Perioden 1914-1932”, utställnings-katalog Mjellby Konstgård/halmstadgruppens Museum, 2002, omnämnd samt avbildad i färg sid 59. Viveka Bosson, ’GAN 1920-30. Några glimtar genom den Gyllene Bokens prisma’, artikel i ”GAN. Gösta Adrian-Nilsson. Perioden 1914-1932”, utställningskatalog Mjellby Konstgård/halmstadgruppens Museum, 2002, omnämnd sid 118 samt avbildad helsida i färg sid 117.
15
GÖSTA ADRIAN-NILSSON
1884 Gösta Adrian-Nilsson föds den 2 april i Lund. Föräldrarna är ett till Lund inflyttat småbrukarpar, Nils och Anna Nilsson, som driver ett hökeri i den nya arbetarstadsdelen ”Nya stan”, i folkmun även kallat ”Nöden”.
1903 Studentexamen vid Katedralskolan i Lund.
1904-5 Konststudier vid Teknisk selskabs skole i Köpenhamn. Flyttar till Stockholm första gången.
1906 Gör exercisen på Revingehed.
1907 Debuterar som poet med diktsamlingen Dikter och som konstnär med en utställning i Lunds universitets konstmuseum, allt i jugendsymbolis- mens anda. Återvänder till Lund.
1908 Ger ut sin andra diktsamling, Sånger om kärleken och döden, med tecknade vinjetter i jugendstil. Upptas i kretsen kring Bengt Lidforss, den s.k. Lundabohemen.
1910-11 Deltar i en grupputställning i Malmö. Ger ut novell- samlingen Porträttet och andra berättelser. Under vintern studerar GAN vid Kristian Zahrtmanns friskola i Köpenhamn med Johan Rohde som lärare.
1912 Ger ut novellsamlingen Den försvunna modellen och andra berättelser. Utställning i Lund av land- skap och porträtt.
1913 Flyttar till Berlin där han lär känna herwarth och Nell Walden. Tar starka intryck av utställningarna på Galerie Der Sturm, främst Erster Deutscher Herbstsalon, och övergår till ett modernistiskt uttryckssätt som är inspirerat av Der blaue Reiter- gruppens expressionism, italiensk futurism och fransk kubism/orfism.
1914 Får anställning som föreståndare (”künstlerischer Erklärer”) i Bruno Tauts Glashaus på Deutscher Werkbunds utställning i Köln sommaren 1914. Återvänder till Lund vid krigsutbrottet i augusti och träffar på hösten maskiningenjören Egon Östlund i Motala.
GAN 1917
BioGrAfi i årTAl (JAN ToRSTEN AHLSTRAND)
1915 Deltar i utställningen Schwedische Expressionisten på Der Sturm i Berlin. Visar för första gången sitt nya modernistiska måleri i hemstaden på en separat- utställning i Lunds universitets konstmuseum (tills. med Einar Jolin). Ger ut pamfletten Konst och kritik.
1916 Skriver en introduktion om Kandinsky till dennes utställning på Gummesons konstgalleri i Stockholm och publicerar ett inlägg om Franz Marc i Der Sturm. Debuterar i Stockholm med en separatutställning på Gummesons konstgalleri och flyttar i samband därmed för andra gången till Stockholm.
1917 Publicerar ett manifest i tidskriften flamman och en teckning i Der Sturm. Ställer ut på Galerie Der Sturm tillsammans med Paul Klee och Gabriel Münter. Börjar besöka halmstad sedan Egon Östlund flyttat dit.
1918 Separatutställning med titeln Sjömanskompositioner på Gummesons konstgalleri med en programför- klaring i katalogen.
1919 Deltar med stora kollektioner i tre olika samlings- utställningar på Liljevalchs konsthall i Stockholm. Under sommarvistelse i halmstad lär GAN genom Egon Östlund känna de unga målarna Waldemar Lorentzon, Axel Olson och Erik Olson vilka till- sammans med Sven Jonson, Stellan Mörner och Esaias Thorén tio år senare bildar halmstadgruppen.
1920 Flyttar till Paris där han blir bosatt till 1925 med avbrott för två längre vistelser i Sverige 1922 och 1923. Målar Eiffeltornet. Lär känna Fernand Léger och Alexander Archipenko samt tonsättarna Viking Dahl, Moses Pergament och Gösta Nystroem.
1921 Deltar i Salon des Indépendants. Författar sin programskrift Den gudomliga geometrien. Påbörjar ett samarbete med Moses Pergament respektive Gösta Nystroem med skisser till balett- projekt. Påbörjar också en serie av collages, inspire- rad av Max Ernst. Reser till Bidart och Bayonne i Sydfrankrike. Flyttar på hösten till 86, rue Nôtre- Dame-des-Champs i Montparnasse.
1922 Besöker Albert Gleizes. Den gudomliga geometrien publiceras med hjälp av Gösta Nystroem. Besöker för första gången på åtta år Berlin där han ställer ut separat på Der Sturm. Vistas i Sverige under sommaren.
1923 Arbetar vidare i sin syntetiskt-kubistiska stil och utför bl.a. en serie skisser till Ishavsbaletten med musik av Gösta Nystroem. Separatutställningar i Göteborg och Stockholm. Ny sommarvistelse i Sverige.
1924 Introducerar Waldemar Lorentzon och Erik Olson i Légers Academie Moderne där även Otto G. Carlsund är elev. Lär känna Wiwen Nilsson. Målar olympiad, inspirerad av sommarolympiaden i Paris. Arbetar under hösten och vintern intensivt med sina folkviseilluminationer.
1925 Folkvisorna avslutas. Flyttar i maj hem till Lund. På hösten utställning i Lunds universitets konst- museum (tills. med Wiwen Nilsson).
1926 Utställning av Folkvisorna i Gummesons konsthall, Stockholm.
1927 Utför väggmålningar i hantverksföreningens festsal i Lund. Separatutställning i Malmö museum.
1928 Dekorerar restaurang Tunneln i Malmö. Får beställ- ning på att rita två stora flossamattor till Skånska Brand respektive Lunds Sparbank. Lär känna Sven Jonson och Esaias Thorén i halmstad. Utställning i Göteborgs konsthall (tills. med Christian Berg, Otto G. Carlsund och Erik Olson). Baletten Krelantems och Eldeling uppförs på Operan med musik av Moses Pergament och scenografi och dräkter av GAN.
1929 Kulturens konstslöjdanstalt i Lund väver upp fyra gobelänger efter GAN:s förlagor, bl.a. Finnsagan. Gobelängerna visas på Kulturens konst- och konstindustriutställning i augusti-september, där även den nybildade halmstadgruppen deltar.
1930 Separatutställning i ”Svartbrödraklostret” (Krognoshuset) i Lund. Deltar i Art Concret- utställningen på Stockholmsutställningen 1930 med plangeometriska målningar. Gör sin sista resa till Berlin.
1931 Flyttar på nytt till Stockholm där han förblir bosatt till sin död med avbrott för årliga sommarvistelser i Lund och Skåne.
1931-65 Orienterar sig vid mitten av 30-talet mot surrea- lismen och skriver konstkritik i tidskriften Konstrevy. Ställer ut i bl.a. Stockholm, Göteborg, Norrköping, halmstad, Lund, Malmö och Köpenhamn. Nils Lindgrens monografi över GAN utkommer 1949. Deltar i utställning L’art suédois 1913-1953 på Galerie Denise René i Paris 1953. Stor retrospektiv utställning på Liljevalchs konsthall 1958; sista separatutställningen på Svensk-Franska konstgal- leriet i Stockholm 1963. Erhåller Sydsvenska Dagbladets kulturpris 1960 samt, som en av de 25 första, statlig konstnärsbelöning 1964.
1965 Avlider i Stockholm den 29 mars och jordfästes i Lund. Minnesutställning på Skånska konstmuseum i Lunds universitetshus.
Bukowskis framför sitt varma tack till Jan Torsten Ahlstrand,
konsthistoriker, författare och tidigare chef för Skissernas
Museum i Lund.
Carl barkman Överintendent, expert äldre svenskt och internationell konst och konsthantverk,rysk konst och [email protected]
koNstAnna-karin Pusic Chefsintendent [email protected]
Anna Persson Intendent samtida [email protected]
Lena Nytén Intendent fotografi och samtida konst [email protected]
Johan Jinnerot Intendent äldre må[email protected]
Lisa Gartz Intendent måleri och skulptur 1800- och [email protected]
Pedro WesterdahlIntendent måleri och skulptur 1800- och [email protected]
Anders Welander Intendent grafik, orientalisk keramik och [email protected]
karin AringerAssistent konst [email protected]
eva segerstedtAssistent [email protected]
Christian boman VD och chefsintendent Bukowskis [email protected]
Helena Laakso Intendent finländsk och rysk [email protected]
elena basnerExpert rysk [email protected]
Laura Pohjola Assistent konst Bukowskis [email protected]
koNstHANtVerkHenrik Åberg Chefsintendent, möbler och [email protected]
Anette Granlund Intendent mattor, textilier och äldre islamiskt [email protected]
Cecilia Nordström Intendent äldre glas, porslin och orientaliskt [email protected]
Johanna Pietsch Intendent smycken, [email protected]
Anna Wehtje Intendent antikt [email protected]
eva seeman Intendent design modernt konsthantverk och 1900-tals [email protected]
Camilla behrer Intendent modernt konsthantverk (föräldraledig)[email protected]
Malou Haglund Intendent modernt [email protected]
Valentin Nordström Assistent mattor, textilier, äldre islamiskt konsthantverk och [email protected]
Dan Von koskull Intendent design, antika möbler och [email protected]
Henrik kihlman Intendent, silver, smycken och [email protected]
teMAAUktioNerJohanna Fock Intendent specialauktioner och vintagePlatschef Bukowskis [email protected]
VÄrDeriNGsAVDeLNiNGMalin sveholmIntendent specialauktioner och vintageChef hemvä[email protected]
sebastian taflinIntendent hemvä[email protected]
erik ingare Intendent hemvä[email protected]
Peter AspelundIntendent hemvä[email protected]
suzanne bennetChef inlämningen, Bukowskis [email protected]
Peter AndrénI:e intendent södra SverigeChef utländska [email protected]
therese von rosen Intendent Bukowskis Malmö[email protected]
Maria GranfeldtIntendent Platschef Bukowskis Malmö[email protected]
Joakim FingalIntendent Bukowskis [email protected]
Lovisa törnstenIntendent Platschef Bukowskis Gö[email protected]
karin kvicklundIntendent (föräldraledig)Bukowskis Gö[email protected]
seNiorAeXPerterLouise Lyberg [email protected]
Lars Gundberg [email protected]
susann silfverstolpe Intendent antikt [email protected]
sandra brauns Intendent [email protected]
iNterNAtioNALCarl-Gustaf PetersénDirektör International Sales [email protected]
Lillemor MalmströmSenior rå[email protected]
FAstiGHeterLisa ekströmFastigheter [email protected]
bUkoWskisMichael storå[email protected]
Johan engström COO chef [email protected]
Lisa ivemark Head of Sales/Customer [email protected]
BUKOWSKI AUKTIONER AB (PUBL)
20
vinTAGe & JUveler - sToCKHolMVISNING: 28 SEPT – 3 OKT AUKTION: 4 OKT
HösTens ModernA - sToCKHolMVISNING: 20 – 24 OKT AUKTION: 25 – 27 OKT
Modern + ConTeMPorArY & desiGn - HelsinGfors VISNING: 28 OKT– 8 NOV
AUKTION: 9 – 10 NOV
ConTeMPorArY & desiGn - sToCKHolM VISNING: 10 – 15 NOV AUKTION: 16 NOV
HösTens KlAssisKA - sToCKHolM VISNING: 30 NOV – 5 DEC AUKTION: 6 – 9 DEC
inTernATionellA HösTAUKTionen - HelsinGfors VISNING: 1 – 13 DEC AUKTION: 14 – 15 DEC
välKoMMen ATT rinGA, MAilA eller BesöKA oss:
sToCKHolM 08 - 614 08 00
Arsenalsgatan 4
HelsinGfors +358-9-668 91 10
Stora Robertsgatan 12
MAlMö 040 - 669 57 80
Kalendegatan 18
GöTeBorG 031 - 20 03 60
Kungsportsavenyn 43
WWW.BUKoWsKis.CoM
AUKTionsHösTen 2011STOCKhOLM hELSINGFORS
![GÖSTA 2011 [katalog]](https://img.dokumen.tips/doc/110x75/54573250af7959795d8b4ed5/goesta-2011-katalog.jpg)
