FÖRSTA NUMRET 2015 TEMA: DEMOKRATI

INNEHÅLL

REDAKTIONEN

Måns Fischerström,ansvarig utgivare

Jokke Loxdal,webb och design

Sandra Lopez,reporter, redaktör

Herman Albinsson Svedborg, reporter,

ansvarig för inskickat

Vera Bökman, reporter, krönikör

A-J Turtiainen, reporter

Stina McChesney,tecknare

Fanny Rosenblad, Fråga Fanny

Hanna Tenenbaum, korrektur

Juli Gerdner, horoskop

Era Krasniql, chefsredaktör

Oscar Vines, redaktör Sajber

FRAMSIDA - AV STINA MCCHESNEY

SID. 2 MÅNS INLEDNING

SID. 3 INSÄNDARE OCH ENKÄT

SID. 4-6 TEMA DEMOKRATI MED INTERVJUER

SID. 6-7 KUNGSHOLMEN-AFFÄREN OCH KRÖNIKA

SID. 8-9 BOLIVIA - ETT LAND PÅ VÄG

SID. 9 KÄRA SVERIGEDEMOKRAT

SID. 10 SKOLANS FÖRENINGAR

SID. 11 LUNCHA MED CARLOS

SID. 12 BADHUSET (INSKICKAD)

SID. 13-14 INTERVJU JACK WERNER

SID. 15 BOKTIPS FRÅN BIBLAN

SID. 16 EN VÄGSJÄL (INSKICKAD)

SID. 17-18 HOROSKOP

SID. 19-20 NUDELTESTET

SID. 21 SVAR PÅ ALLT

SID. 22 FANNYS HÅNGELSPECIAL

SID. 23 SERIE

SID. 24 AVSLUTNING

BAKSIDAN : KLOTTERPLANK

Maja Palm, tecknare

Lever vi i demokrati? Räcker det att rösta var fjärde år? Vad är ens

syftet med demokrati?

“Demokrati handlar om alla männ-iskors lika värde och rättigheter och om möjligheten att vara med och bestämma.”

Detta står på riksdagens hemsida. Hur mycket stämmer det in på Sveri-ge och världen?Har alla möjligheten att vara med och bestämma? Har chansen till det någonsin funnits?

Den viktigaste demokratiska frågan för mig är den ekonomiska demokra-tin. Det oroar mig när jag ser utveck-lingen i världen. Nu under januari rapporterades det i världspressen att den rikaste procenten i världen inom två år kommer vara rikare än resten av jordens invånare. Ökade klass- och inkomstklyftor är helt fel utveckling.

Den franske ekonomen Thomas Piketty har varnat för att vi är på väg tillbaka mot 1800-talets nivåer av ekonomisk ojämlikhet. Detta är en omodern utveckling som måste stop-pas. För mig är det oetiskt att rika

människor ökar sina inkomster samtidigt som folk svälter. En skattehöjning med två procent på den rikaste procenten skulle kunna utrota världshungern.

Jag vet att det är många frågor, och jag är nog inte rätt person att svara dem. Men jag vet att en del frågor kommer vi att få svar i detta nummer. Vi har för-sökt granska demokratin på alla nivåer, i skolan, i Sverige och i världen.

Jag vet redan nu att det kom-mer finnas människor som inte håller med om det vi har skrivit, att vi inte har tagit med alla perspektiv. Men istället för att klanka ner på oss så kan ni hjälpa oss istället. Skriv en egen krönika, debattartikel eller insän-dare. Tillsammans skapar vi en bra skoltidning.

Måns Fischerström

INLEDNING

ENKÄTEN ”Vilket ord dyker upp i ditt huvud när du tänker på Jan Björklund?”

Anonym: - Det vill jag inte svara på

Jag är så arg på en grej! Ni vet i matsalen när en ska slänga maten, där finns det TVÅ papperskorgar! En stor

som är utanför bänken, och en liten som är i bänken.

Det verkar som om HELA JÄVLA SKOLAN har missat en viktig liten grej!! Ovanför den STORA soptunnan står det

TYDLIGT på ett PAPPER: ”ENDAST MATAVFALL”. Ovan-för det LILLA nedkastet står det MINST LIKA TYDLIGT:

”ENDAST PAPPER”.

Vad är det som inte GÅR IN?!?! Läser ni inte lappar eller vad är problemet?!?!? VARFÖR SLÄNGER NI PAPPER I DEN STORA TUNNAN??? OCH MAT I DEN LILLA???

Jag vet inte varför dom har skrivit så men om en nu lägger ned jobb på att skriva ut TVÅ FUCKING LAPPAR i FÄRG, tycker en väl att det är viktigt på något sätt!!! SÅ RESPEK-

TERA DET VAFAN.

MVH Anonym och Arg

INSÄNDARE: SLÄNG RÄT T!

Linnea Westfeldt: - Försökskaniner

Sofie Hallén:- Glugg

Matilda Wennberg:-Svin

Love:- Rädsla

Emil:- Nationella Prov

Olle Nordling:- Glugg

ELEVDEMOKRATIPå Globala Gymnasiet är elevdemokratin ytterst viktig för många. En stor del av den

demokratiska processen som finns på skolan är Elevkåren som är helt fristående från skolan men som genom samarbete kan påverka skolan väldigt mycket. Dock har det under året varit diskussioner om huruvida elevkårsstyrelsen arbetar på ett demokra-

tiskt sätt - Vi har intervjuat dem samt rektorn för att höra vad de tycker om demokrati i stort, demokratin på skolan och kritiken de har fått.

ELEVER OM ELEVDEMOKRATI:

Lovisa Flink Ekéus, Es12a

Vad tycker du om elevdemo-kratin på skolan?- Suverän! Vet du vart du ska/kan vända dig?- Ja, elevkåren och påverkans-utskottet. Och på elevmötena kan man lyfta olika saker. Är det något som kan förbätt-ras med elevdemokratin?- Nej, jag tycker den är väldigt bra.

Emil Wormbs, Na14

Vad tycker du om elevdemokra-tin på skolan?- Jag har bara gått här ett halv-år så vet inte jätte mycket, men det fungerar bättre än det gjort tidigare. Vet du vart du ska/kan vända dig?- Ja, man kan väl gå till rektorn och till lärare. Är det något som kan förbättras med elevdemokratin?- Den kan ju alltid optimeras men det finns viktigare saker att lägga tid på.

Frida Svärdlång, Sa13b

Vad tycker du om elevdemo-kratin på skolan?- Den verkar vara ganska bra men är inte så insatt. Vet du vart du ska/kan vän-da dig?- Inte riktigt, kanske rektorn. Är det något som kan för-bättras med elevdemokra-tin?- Ja, det kan bli tydligare vem man ska vända sig till.

Den sittande elevkårsstyrelsen består av 9 personer varav 6 närvarade under intervjun. Wilmer Wallin (ordförande), Frida Engman (vice ordförande), Amalia Berglöf (sekreterare), Felix Larsvik (Ekonomi ansvarig), Ellen Heiling (Föreningsansvarig) och Linnea Wallin (PR-utskottets orförande). Frånvarande medlemmar i elevkårstyrelsen var Jessika Lopez (Påverkansutskottet), Ida Söderholm (idrottsutskot-tet) och Joakim Löfgren (Sociala utskottet).

Jag avbryter deras möte på en måndagmorgon, de avslutar nästan lite motvilligt diskussionen dem är mitt uppe i, men det verkar vara okej. Hur definierar ni demokrati och vad innebär det?- Definitionen av demokrati är vad ordet betyder. De-mos och kratos. Folkstyre. Det är Felix som först tar till orda innan Wilmer fortsätter.- Och detta betyder att alla människor ska få vara med och bestämma, det ska inte vara toppstyrt.

Hur fungerar demokratin då på skolan och hur kan den bli bättre?- I skolan måste alla göra så gott de kan för att främja demokratin men det är alltid svårt att se till att alla blir hörda och sedda, säger Linnea. Strukturen för elevkå-ren måste förbättras, säger hon. Vi vill ju att allting ska ske i utskotten och inte i styrelsen annars blir det ingen demokrati.- I många andra skolor behöver man kandidera till utskotten som vi gör till styrelsen för att de “ska hålla samma standard som styrelsen” och det tycker jag är konstigt, menar Wilmer. Här får alla gå med och påver-ka i utskotten om de har en idé utan att det är bindande. Men egentligen fungerar det inte bättre här för vi har inte riktigt fått systemet i rullning. Vad är ert viktigaste mål? - Vi har många olika mål. Det vi jobbat med är att få ner organisationen på jorden, få bort den elitistiska stäm-peln. Innan har det varit mycket som en popularitets-tävling för man syns ju när man sitter i här och det är inte det som är själva tanken med styrelsen, säger Frida.- Men vi har blivit bättre även om vi inte har så stor representation, säger Linnea. Vi vill få bort maktpositionen genom att få medlem-marna att förstå att det är dem som har makten. Ni har ju fått en hel del kritik under året, vad tycker ni om det och hur har ni bemött det?- Du menar elevsyndikatet? Undrar de direkt och stä-mingen blir lite dyster.

Ja, bland annat.- Det är ju svårt att se till att alla blir hörda och sedda, säger Felix. - Även om det är jobbigt att få kritik riktad mot sig så tycker jag ändå att det är roligt att elevsyndikatet finns det visar ju på att det finns engagemang, det är inte bara

döda fiskar. Men det är svårt när det gå emot och att det inte kan bli en samexistens istället. Kan alla delta i den demokratiska processen, hur gör man det på bästa sätt?- Det kanske är svårt för mig att säga att “det är bara att komma hit” för jag har suttit i elevkårsstyrelsen merpar-ten av min tid här på skolan, säger Wilmer. Men våra möten är faktiskt öppna för alla medlemmar att komma på.- Och kom till våra utskott! Det är där allt händer, eller ska hända, tillägger Linnea.- Ja, framförallt om ni tycker att påverkansarbetet på skolan är för dåligt. Påverkansutskotten är helt hand-lingsförlamat för att det inte har några medlemmar, säger Wilmer bestört.- Det kan också vara problem i kommunikationen, säger Felix, att vi inte får ut budskapet till alla.- Och dessutom har skolan redan ett system med elev-möten, programråd och skolkonferans men ingen är särskilt intresserad att påverka där heller, säger Amalia lite skeptiskt.- Jag tror inte skolan tar det på tillräckligt stort allvar för att eleverna ska göra det, pikar Wilmer. - Det är nog också en fråga om arbetsfördelningen, sä-ger Amalia. Vem är det egentligen som sitter på ansva-ret, och för vad? Det måste bli synliggjort så att man vet vart man ska gå. - Alla måste också våga vara en del av förändringen, säga till om man är missnöjd. Det är också att ansvar, säger Ellen. Vad gör ni på era möten?- Vi diskuterar- Och vi fikar aldrig! Det har faktiskt aldrig hänt. Intervjun avslutas med uppmaningar att alla ska kandi-dera till styrelsen! ”Det är faktiskt jävligt kul!”

INTERVJU MED GLOBALA GYMNASIETS ELEVKÅRSSTYRELSE

Valberedningen för Globala Gymnasiets elevkår består av Frej Östbrink, Linnea Wästfelt och Mårten Augustsson. En ny valberedning väljs varje årsmöte av deltagande elever. Deras uppgift är att intevjua och utvärdera den tidigare kårstyrelsen samt intervjua alla som söker till nästa sty-relse för att kunna lägga ett förslag på en ny styrelse vid årsmötet. Sedan får årsmötet bestämma om dem vill rösta igenom förslaget eller välja en annan styrelse.

Styrelsen väljs beroende på hur valberedningen tror att dem sökande passar tillsammans som en styrelse, samtidigt som de tittar på engagemang och försöker få styrelsen så representativ mot skolan som möjligt. Enligt de själva är deras arbete ofta mycket underskattat då det visat sig att valberedningens förslag har en enormt stor inverkan på valet av den faktiska styrelsen.

KÅRENS VALBEREDNING

Hur definierar du demokrati och vad innebär det?- Demokrati handlar för mig om makt och ansvar, säger Pernilla, makt måste fördelas rättvis men med makt måste man också ta ansvar. Drivkraften i demokratin är på något sätt ändå ens egna möjligheter, fast det fungerar inte utan det gemensamma perspektivet också. Vad är det bästa sättet att påverka sin omgivning?- Jag tror att man för att påverka måste använda sig av flera olika arenor, säger Pernilla. Det måste finnas globala strukturer men dessa kommer inte få legitimitet om det inte finns lokala strukturer med engagemang från varje enskild individ att påverka de små sakerna. Beroen-de på vilket sammanhang det är i behöver det vara mer eller mindre reglerat. I större sammanhang till exempel behöver man mer säkra att alla får komma till tals och att det som bestäms faktiskt genomförs.

Om vi nu ska ta oss till skolan, vad innebär elevdemo-krati?- Jag tror det handlar om tre olika saker. Den formella strukturen, undervisningen och bemötande, säger Per-nilla.- Den formella strukturen är den som innefattar elevmö-ten, programråd, skolkonferans och även kåren vid sidan om. Det är viktigt, säger hon med självklarhet. Men undervisningen är det som handlar om att eleverna ska kunna påverka sin egen vardag vilket är mins lika viktigt. Detta kanske är det mest centrala. Men det absolut mest grundläggande i elevdemokratin är bemötande, hur vi är mot varandra, varför vi är här och vad vi har för syn på varandra. Varför jag pratar med, respekterar och är intresserad av vad någon tycker är inte för att det står i skollagen, säger hon och skrattar, utan för att jag tror att det blir en bättre verksamhet på det sättet. Pernilla beskriver den demokratiska processen som nå-got vi kommit överens om och som finns oskrivet. - Det handlar mer om förhållningssätt än om struktur, säger hon, en bra inställning mot varandra. Men vi har ju också en struktur med elevmötena osv.

Det elevkåren menade på är dock att det finns ett ut-brett bristande engagemang på dessa möten. Vad kan förbättras för att få mer engagemang?Åter igen tar hon upp att engagemanget inte är det som är det viktiga utan det är just bemötandet. Men hon säger även att rätt saker måste lyftas i rätt sammanhang

och reslutat måste synas snabbt, i alla fall ibland, för när saker tar tid tappas engagemang och där har vi ett dilemma.

Elevkåren pratade också om att arbetsfördelningen mellan kåren och skolan kan vara ett problem då en inte vet vart en ska vända sig, vad anser du om det?- Min uppfattning är att kåren syns mycket och gör väldigt mycket så ibland känns det som att skolkonferen-sen inte behövs. Det historiska argumentet har varit att kårens medlemmar inte behöver innefatta alla skolans elever, säger Pernilla nästan lite osäkert och det verkar på henne som om det skulle kunna vara ett problematiskt område. Det kan kanske bli en mer tydlig ansvarsuppdle-ning, tilläger hon ändå.

Vad är din roll i den demokratiska processen?- Som ledare för något, så måste man vara ett gott exem-pel och tro på vad man gör, säger Pernilla och det verkar i alla fall som att hon själv gör just det. - Man måste bjuda in för delaktighet och då är det viktigt att visa förtroende för andras kompetenser. Om jag visar lärare förtroende så kan de bli trygga och därefter ge eleverna förtroende. Jag har också ett ansvar över alla vilket skulle vara lätt om alla tyckte lika. Men så är det ju inte och då måste man ta beslut som värnar om alla vilket innebär att det inte räcker med majoritet.

Och vad har du och skolan för mål för framtiden, demokratiskt sätt?- Det är svårt, säger hon efter en viss betänketid. Skolan har ju tre riktlinjer som handlar om utbildning för håll-bar utveckling, projektarbeten och elevinflytande som alla tre går ihop. Detta kan alltid utvecklas och med tan-ke på att det är vår profil så borde vi ha ännu högre reslu-tat i elevinflytande frågor än vi har nu. Ju mer våra elever känner att de har makt och tas på allvar, desto bättre. Jag tror att ni kommer ut med kunskaper som måste, eller i alla fall borde spridas och talas om. Vi måste visa er att vi bryr oss om vad ni tycker för om ni är vana vid att tas på allvar kommer ni också att kräva det i framtiden.

Pernilla avslutar med ett sista budskap - Era åsikter, era kunskaper, era förslag, de är jätteviktiga!

INTERVJU MED REKTOR

PERNILLA ERICOLS

Text: Sandra Lopez

KUNGSHOLMEN-AFFÄREN

Den 17 oktober i det regnruskiga vädret utan-för Kungsholmens gymnasium (KG), samlades hundratals elever och lärare från Stockholm stads skolor. Det var en manifestation anordnad av Kungsholmens gymnasiums elevkår. Parollen för manifestationen var #rörintevåraskolor och var en protest mot förändringarna och omflyttningarna av programmen inom Stockholm stads skolor. För Kungsholmens gymnasium gällde detta IB-pro-grammet på skolan som ska förflyttas till ISSR (international school of the stockholm region) på Södermalm. Detta har upprört många lärare och elever på Kungsholmen, då det rika föreningslivet som finns inom IB-sektionen hotas av en flytt: Dessutom riskerar flera populära lärare att sluta i och med en flytt.

Ivar Forsling, operativ chef på Kungsholmens gymna-siums elevkår ser detta som ett hot för andra skolor inom Stockholm stad, “Vi ser det här som ett start-skott för en lång rad inom Stockholm stads gymna-sieskolor. Utöver IB-programmet ser vi på Globala Gymnasiet där en estetklass försvann för att göra plats för en till samklass.”

Mycket av kritiken har legat i att besluten att göra om i Stockholm stads skolor har tagits över elevernas hu-vuden. I samband med manifestationen så lämnades brev över till skolborgarråd Olle Burell, och ett öppet brev publicerades till gymnasiedirektören Jan Holm-quist (finns publicerat på KZines, KG:s skoltidnings hemsida). Manifestationen fick effekter - 11 november deltog gymnasiedirektören i en debatt i aulan på KG vars huvudfokus egentligen handlade om vad som kännetecknar en framgångsrik gymnasieskola. Den andra halvan av debatten rörde förslaget att flytta IB från KG till ISSR. I panelen fanns bland andra före-trädare för elevorganisationen, elevkåren på KG,

elevrepresentant från IB, IB-alumni med flera. Efter debatten diskuterade gymnasiedirektören och gym-nasiechefen IB-frågan med elever ur publiken. Trots den efterföljande debatten beslöt gymnasiedirektören Jan Holmquist att flytta IB till ISSR.

Jan Holmquist förklar det så här:- Anledningen för flytten är att effektivisera skolorna och att fler elever ska kunna komma in på sina för-stahandsval. Genom att förflytta IB-progammet från Kungsholmen till ISSR så kommer det möjliggöra fler platser på Kungsholmen och kvoten elever som inte kommer in på sitt förstahandsval minskar. Kan vi få in sextio elever till på Kungsholmen så krävs det mycket argument emot för att inte köra på det spåret.

Beslutet att ta bort en klass från estetprogrammet på Globala gymnasiet för att göra plats för en till klass på samhällsprogrammet var en del av denna föränd-ring som görs inom Stockholm stad. Jan Holmquist berättar vidare, Vi såg över sökbilden på Globala gymnasiet där sök-trycket var högt på samhällsprogrammet medan de som sökte estetprogrammet inte fyllde kvoten för två klasser. Därför valde vi att göra plats för en till klass på samhällsprogrammet på estetiska programmets bekostnad. Vi resonerade med Pernilla (Ericols), hon var stark motståndare till detta men accepterade det motvilligt. Om estetiska programmet fyller kvoten nästa år ser ni någon anledning till att inte förändra tillba-ka? Om söktrycket är så högt att det går att erbjuda en till estetklass så ser jag ingen anledning att gå emot skolans vilja om att ha två klasser på estetiska pro-grammet.

Text och bild: Måns Fischerström

KOMMUNEN SVIKER UNGDOMARNAStockholms kommunpolitiker sviker sina gymnasieelever, så känner många nu när planer på stora förändringar inom Stockholms kommunala gymnasieskolor kom ut i höstas. När jag hör det här kastas jag direkt tillbaka till hösten 2011 då jag var 13 år gammal och gick i sjuan på Victoriaskolan, en av Norrköpings fyra stora kommunala högstadieskolor. Det var oktober, ter-minen flöt på och i skolan var det en helt vanlig torsdag. Men så började det pratas. Gå in på NT, alla måste gå in och kolla NU! Någon öppnade lokaltidningens hemsida, och det första vi möts av är en stor rubrik som obarmhärtigt förkunnar att ”Victoriaskolan läggs ner”. Varken jag eller någon annan på skolan kunde riktigt tro på vad vi just läst. Vem hade bestämt det här? När då? Och hade inget brytt sig tillräckligt mycket för att låta oss få den här informatio-nen innan den kom ut i media? Jag kommer ihåg att jag kände mig så lurad, jag hade ju valt den här skolan bara ett år tidigare just för att den var kommunal och därför det trygga alter-nativet. Den skulle ju inte kunna bli nedlagd över en natt så som friskolorna var kända för att göra.

En ojämn kamp började som skulle pågå i över två månader framåt. Vi ringde telefonsamtal. Vi skrev brev och insändare. Vi ordnade en utfrågning av kommunalrådet med flera hundra elever, föräldrar, lärare och journalister i publiken. Det som hela tiden präglade tillvaron var frustrationen och hopplösheten, kommunen motiverade sitt beslut med siffror och uppgif-ter som inte stämde någonstans samtidigt som de idiotförklarade alla våra argument. Vi var bara barn som inte förstod hette det. Tillslut kom dagen när det slutgiltiga beslutet skulle tas i stadshuset. Vi var på plats på torget utanför med våra plakat från klockan åtta på morgonen och gjorde allt vi kunde och inte kunde för att få någon att överhuvudtaget komma ut till oss, så att vi skulle få en sista chans att övertyga kommunen om att vår skola var tvungen att få finnas kvar. Efter två timmars bevakande blev vi till sist tvungna att ge upp och gå tillbaka till våra lektioner, kommunen hade förbjudit våra lärare att bevilja någon ledighet alls den dagen. Varför kan en ju undra, eller inte. Någon gång under eftermiddagen samma dag kom beske-det, vår skola var nedlagd och efter sommaren skulle alla elever flyttas till andra skolor valda av kommunen.

Den här gången är det ett annat hot, en annan skola och en annan kommun, men retoriken gentemot oss elever är den samma. Beslut fattas över våra huvuden, bakom stängda dörrar och av personer som tror sig veta vad som är bäst för oss och våra skolor. Samtidigt pratas det konstant om vikten av ungas deltagande i samhället och politiken. Förstår de inte att vi försöker? Vi står utanför dörren och bankar, vill in, vill delta och göra bra. Men ingen orkar banka för evigt. Till slut tröttnar en på döva öron, ger upp och går tillbaka till sitt andra hem, skolan som inte längre är den trygga platsen den var förut.

Text: Vera Bökman

Bolivia är ett vackert, färgsprakande land med hemlighetsfull natur som är placerat i hjärtat av

Sydamerika. Det är ett av länder-na i världen där den inhemska befolkningen är majoritet och nu har Bolivia för första gång-en en president, Evo Morales, som kommer från ursprungsbe-folkningen. Bolivia har varit en relativt stabil demokratisk stat i 30 år och Morales har nu suttit på sin post de senaste 9 åren.

Något som jag insett i skildringen av Bolivias nuvarande politik är att det svårt, näst intill omöjligt att veta vad som är rätt och fel, dåligt och bra för åsikterna är väldigt varieran-de. När jag frågar om bolivianernas åsikter angående Evo Morales får jag mycket blandade svar. Några går så långt som att säga att “Evo Morales är ett bedrägeri”. Andra menar att “han har goda intentioner men att hans metoder är tveksam-ma” och andra tycker att “Morales är det bästa som hänt Bolivia”. Evo Morales tillhör partiet “MAS”, Movimiento al socialismo (rörel-

se för socialism) och han är känd och ökänd för att vara den första presidenten i hela Sydamerika som kommer från ursprungsbefolkning-en. Han intog sin post år 2005 och gick förra året (2014) in i sin tredje mandatperiod. Morales var ko-ka-odlare och fackföreningsledare innan han tillträdde presidentpos-ten.

I Bolivia är det obligatoriskt att rösta, om en inte röstar blir en av med många sociala rättigheter, där-ibland rätten att öppna ett bankkon-to. Även om valen är gjorda under demokratiska former är det många som frågasätter den demokratiska processen. Vi vet att korruption finns i stora delar av Latinamerika och även Bolivia är präglad av en korrupt kultur. Den sittande reger-ingen har i valen bl.a. försvårat för oppositionen att göra kampanjer och vissa säger till och med att rös-ter har blivit manipulerade. Så tro-värdigheten i statistiken som säger att 94,5% av befolkningen röstade i valet år 2009 kan diskuteras. Även de som anser att Evo har bra inten-tioner tvivlar dock ibland på hans

metoder då reformer går igenom utan demokratiskt beslutsfattande. Bland annat ändrades lagen så att mandatperioden förlängdes från 4 till 5 år. Dessutom kan nu samma person bli omvald till president i fler än två mandatperioder vilket tidiga-re var regeln.

Med de många ekonomiska refor-mer som gjorts sedan Evo Morales kom till makten har landets ekono-mi förbättrats. Många åtgärder har också vidtagits för att förbättra den inhemska befolkningens situation. Minimilönen har höjts. Detta är po-sitivt för arbetare men för de som arbetar svart eller är arbetslösa kan detta vara förödande när priserna också höjs.

Många industrier som exploate-rar naturresurser har överförts till statlig ägo, såsom olja, naturgas och vissa mineraler. Kokabladet har blivit en legal vara och reger-ingen har underlättat dess handel. Kokaodlingarna har därmed ökat drastiskt vilket väcker mycket kritik då många anser att det skadar lan-dets rykte. Regeringens ståndpunkt

BOLIVIA - ETT LAND SOM TROTS ALLT ÄR PÅ VÄG

är dock “ja för koka, och nej för kokain”. Det är ingen hemlighet att Morales representerar lands-bygden och odlare och denna re-form är definitivt positiv för denna målgrupp.

Sedan Evo kom till makten har starka relationer byggts upp med Venezuela genom deras tidigare president, Hugo Chavez. Som ett starkt olje exporterande land har Venezuela tidigare lånat ut mycket pengar till Bolivia. Lånen från Venezuelas utgör nu 85% av Bolivias totala skulder. I och med stora prissänkningar på olja så går Venezuelas ekonomi mycket sämre och Bolivia blir pressat att betala tillbaka sina skulder. Många bolivianer är djupt oroade att skulderna kommer att dra in Bolivia i en ekonomisk kris.

Jag själv har rest till Bolivia flera gånger under min uppväxt och senast såg jag många förändring-ar, konsekvenser av Evo Mora-les många reformer. Trots ovan beskrivna negativa aspekter finns också en mycket positiv utveck-

ling. Jämställdhet och jämlikhet har kommit upp på agendan och i städerna syns budskap för kvin-nors och allas lika rättigheter (se bilder). Inom yrken som tidigare till övervägande del utgjorts av personer med spansk bakgrund ser en idag mycket större andel ursprungsbefolkning. Det är nu-mera obligatoriskt att det i skolan förutom spanska ska läsas de inhemska indianspråken där Ay-mara och Quechua är de största. Språkliga förändringar har även skett för att göra könen likvärdi-ga i talat språk och parlamentet består av 50% kvinnor, vilket det nu är lag på, även om de högsta makthavarna fortfarande är män.

Dock menar många att detta bara är en fasad vilket jag inte tvivlar på. Men en märkvärd moralför-ändring är på väg och i skuggan av den övertrampade demo-kratin så ger de många sociala reformerna hopp om förbättring. “Plurinationella staten Bolivia” är på väg framåt.

Evo Morales

“Stoppa våldet mot kvinnor”

“Den här linbanan är mer än en infrastruktur, det är som att se två världar kopplas samman”

• Bolivias president är Evo Mora-les.

• Bolivia är en demokratisk re-publik.

• Bolivia har ca 10 miljoner invå-nare.

• Bolivia är ett av de länderna i världen som har mest ur-sprungsbefolkning, 2/3

• Bolivias huvudstad är i praktiken La Paz men formellt och histo-riskt sätt är det Sucre

• Bolivias fulla namn är sedan Evo Morales kom till makten “Estado Plurinacional de Bolivia” vilket betyder ”Plurinaionella staten Bolivia”.

• Bolivia delar med Peru världens högst belägna navigerbara sjö, Titicaca sjön

• I staden Potosí tillverkades värl-dens första silvermynt.

• Potosí hade under kolonialtiden, 1570, störst befolkning i världen.

• La Paz blev förra året utnämnd till världens 7:e vackraste stad.

• La Paz har världens längsta lin-banor som används som kollek-tivtrafik.

• Bolivia har antagit Whipala flaggan som en andra flagga (se bild). Den kommer ursprungli-gen från Anderna och är bl.a. en symbol för rättvisorörelser.

10 FACTS - BOLIVIA

Text och bild: Sandra Lopéz

KÄRA SVERIGEDEMOKRATKära Sverigedemokrat,

Du kallar mig invandrare,men jag vandrade aldrig in i detta land,

ditt älskade Sverige,jag bars in

för jag var 8 månader och kunde inte gå.

Detta 8 månaders barn ville du hjälpa”där borta” ”där jag föddes”

inte här, aldrig här.

Men kära Sverigedemokrat,Hur hade det gått till?

Hur hade du hittat ett föräldralöst, undernärt 8 månaders barnbland alla andra föräldralösa, undernärda 8 månaders barn?

Hur hade du kunnat hjälpa mig?

Kära Sverigedemokrat,Du kallar mig för det, men mina pronomen

är hen eller den, kanske ibland han? Jag har inte riktigt bestämt mig.Jag är transperson, inte en sak.

Du vet, en sådan person som ni tar mediautrymme från,När ni tar på er offerkoftor och tar all uppmärksamhet själva.

Kära Sverigedemokrat,

Du kallar mig invandrare,men jag vandrade aldrig in i detta land,

ditt älskade Sverige,jag bars in

för jag var 8 månader och kunde inte gå.

Kära Sverigedemokrat,

Du kallar min existens för hot mot demokratin,för att min sexuella läggning förvirrar dig, men kära Sverigedemokrat,

Dina åsikter kränker och diskriminerar mig. Är vi kvitt då?

Dina så kallade vänner är beredda att slå ned mina,när de håller varandra i handen, kysser varandra på gatan,visar på något sätt att de är ett par, att de älskar varandra

och du kära Sverigedemokrat,

Du erkänner dem inte ens människor.

Så länge du inte erkänner mig eller de jag älskar mänskliga,Så erkänner inte jag dig human.

Jon Aagaard Andersson

SKOLANS FÖRENINGARGLOBALA GYMNASIET HAR SOM NI KANSKE VET BISARRT MÅNGA FÖRENINGAR, SÅ MÅNGA ATT DET ÄR SVÅRT ATT HÅL-LA REDA PÅ DEM. PÅ DENNA SIDA LÅTER VI NÅGRA AV FÖRENINGAR PRESENTERA SIG SJÄLVA I VARJE NUMMER FÖR ATT DU SKA VETA VILKA FÖRENINGAR SOM FINNS, OM DE ÄR AKTIVA OCH HUR DU SKA GÅ TILL VÄGA FÖR ATT GÅ MED I DEM.

SCENARMÉN

GLOBALAS SYJUNTAGLOBALAS ENADE VÄNSTER

TWIN PEAKS-FÖRENINGENBeskrivning: Varje år sätter vi upp en musikal, med musik, sång dans och teater. Vi elever tar hand om allt från produktion och regi, till teknik, till att stå på scen.

Bli medlem för att… det finns oräkneliga sätt att en-gagera sig i scenarmén och oavsett vilket sätt en väljer bli en en del av en fantastisk gemenskap och får vara med om hela projektet att skapa en föreställning. Alla är välkomna att utmana sig själva och delta på sina egna villkor. Sedan behöver en så klart inte stå på scen, utan kan engagera sig i att producera, i tekniken, scenografin eller kostymen. Våra möten är mysiga, roliga, utmanan-de och trygga - och det finns fika! Vi har utrymme för några till skådespelare som vi vill ha in i föreställningen så fort som möjligt, så passa på att komma på nästa möte så berättar vi mer!

Var och när? Vi repar i aulan varje måndag, från klockan 16 tills att vi är klara eller blir utslängda. Dessutom har våra cirklar möten på andra vecko-dagar

Kontakt: Cecilia Wewel, cecilia.wewel@globala.se

Beskrivning: Vi håller på med allt vad handarbete heter, stickar, virkar, syr etc, samtidigt som vi ser på Miss Marple och äter kakor. Kort sagt, en förening utan prestation där man kan hänga efter skolan och ta det lugnt.

Bli medlem för att… få släppa stressen det fak-tiskt är att gå gymnasiet, skapa något och träffa människor man annars inte pratar med.

Var och när? Vi har än så länge ingen bestämd mötesdag men första träffen är på torsdag 5/2 då vi bestämmer hur ofta vi ska träffas och vart. När det är bestämt kommer affischer att komma upp Kontakt: Hanna Larsson, Na14b. hanna.larsson@globala.se, mobil 070-2450397

Beskrivning: I vår föreningen så gör vi allt från att leta efter black/white lodge till att fika och kolla på film. Vi äter donuts och cherry pie och drick-er damn good coffee. Den femte augusti var för övrigt en väldigt bra dag. Ibland gör vi annat skoj men kul har vi!

Bli medlem för att ...om ni har sett serien så antar jag att ni är lika rädda som oss för Bob, så vi kan fin-na stöd hos varandra. Vi kan även ladda för säsong 3 som kommer om lite mer än ett år! Snus det är bra det.

Var och när? Vi vill inte att alla ska sitta på den här informationen, så vi väljer att inte svara på den här frågan. Hör av er till de rätta personerna om ni vill vara med. Kontakt: De rätta personerna.

Beskrivning: Föreningen är nu mest ett sätt att komma i kontakt med andra personer på skolan som är ”vänster om socialdemokratin”, men vi ordnar också möten så som argumentationsmöte, föreläsning om planekonomi och rimstuga.

Bli medlem för att … en tröttnar snabbt på mil-jöpartisterna i klassen och då är det skönt att ha kamrater.

Var och när? Mycket oregelbundet, men vi sätter upp affischer innan och skriver i fb-gruppen. Plat-sen brukar vara b212 eller bildsalen. Kontakt: Facebookgruppen Globalas Enade Vänster eller jerker.karlsson@globala.se. Men en behöver inte kontakta någon för att bli medlem, det är bara att komma på mötena.

Text: Vera Bökman // De föreningsansvariga

LUNCHA MED CARLOS FRED ROJAS,VAKTMÄSTARE PÅ GLOBALA GYMNASIET

Det finns många anställda på Globala Gymnasiet som får skolan att fungera och gå runt, men som eleverna inte vet så mycket om. En av dem är Carlos, vaktmäs-tare på skolan, som vi lunchar med i detta nummer av Globalt Perspektiv för att lära känna honom.

- Vad lite ni äter! utropar Carlos när vi slår oss ner vi bordet. Jag måste äta mycket för jag arbetar hårt.- Tja, det kan en nog inte säga om oss, skrattar vi.Vi inleder artigt med att fråga vad han tycker om dagens lunch och den vegetariska maten som helhet. - Ja… jag har inget annat val, säger han och ler. Men det är ju ni elever som har bestämt att det ska vara så så vi andra bara hänger på! Carlos berättar att han precis kommit tillbaka från en tvådagarskurs hos Kommunal, och att han har saknat skolan. Carlos är nämligen fackligt aktiv, kommunals representant på skolan faktiskt. Det fackliga och även politiska engagemanget har hängt med länge, ända sedan tiden då han bodde i Chile. Det var också anledningen till att han först kom till Sverige, som politisk flykting från Pino-chet-regimen.- Chile under regimen var katastrof, berättar Carlos. Det fanns ingen respekt för människor. Folk sköts på gatorna. Det fann inga kriminella eller banditer, de blev alla avrättade på en gång. Det var ingen demokrati, men idag är Chile ett bra land. Han be-rättar om hur han blev smugglad till Argentina och förberedde sig för att få flytta till Frankrike. Beslutet ändrades dock bara två veckor före avfärd, istället skulle han till Sverige. - Sverige?! Vart ligger det någonstans? När vi frågar ifall han fortfarande är poltiskt aktiv svarar han dock att han har fått nog och helst inte vill veta av politiken alls längre. Det är bara kaos, säger han och skrattar lite.

Carlos kom alltså till Sverige som politisk flykting år 1977. Vi pratar med honom om hur det var att komma som ny till Sverige, och vad skillnaderna från Chile var. Vi får höra om att klara sig på enbart engelska, om den finska tjejen han träffade och spenderade 20 år av sitt liv med, och om de många åren då han hade tre jobb samtidigt. Carlos har även läst sociologi på universitetet och är också ut-bildad kock. Något få vet är att han har jobbat som kock på Grand Hotel här i Stockholm.Det kanske låter lyxigt, men det var ett hårt jobb. Långa dagar, ingen luftkonditionering och den som

hade de tyngsta knivarna var bäst. Vi får också höra yrkeshemligheter om restaurangbranchen, som att många kockar även fast de lagar fin mat hela dagarna själva helst äter mackor, flingor med mjölk eller något annat simpelt. Han avslutade sin kockkarriär när han blev utbränd, och det var ett tag efter det som han började jobba på Globala Gymnasiet år 2010.

Carlos fortsätter sedan berätta för oss om hela sitt händelserika liv, båda de stora händelserna och de mindre. Vi frågar honom om jobbet här på Globala.- Jag blev anställd som vaktmästare men just nu när jag fått en arbetsskada kan jag inte arbeta som det. Jag skadade axeln förra sommaren när jag lyfte en låda, och har behövt operera efter det. Mina uppgifter nu är istället administation och pappersar-bete. - Ibland behöver jag hjälpa Thomas eller så kanske eleverna behöver hjälp med något.Vi frågar förstås om det är många skåp som behö-ver låsas upp, men det är bara småpotatis skrattar Carlos. Vi får höra vad han tycker om Argentina och de andra länderna i Sydamerika, och kan konstate-ra att samma hatkärlek mellan grannarna råder där som här i Norden.- Argentina, de pratar så konstig spanska där! Och så är de så…Carlos gör en gest som väldigt tydligt förklarar vad han menar, men den är svår att återge i text. Vi nöjer oss med att översätta den till “snobbiga”. Sedan får vi höra historian om hur han en gång för länge sedan klappade och lekte med en hund som senare visade sig vara en varg. - Den där kan du inte klappa, den är farlig! Sade de till mig efteråt, berättar han. Men det tyckte ju inte jag, Vi var ju redan vänner!

Han kollar på klockan och konstaterar att nu måste han nog gå. En sista fråga! säger han. Vi tänker en stund och så tänker vi lite till innan vi tillslut bestäm-mer oss.- Vad vill du göra i livet innan du dör?Carlos tvekar en stund, men sedan kommer han fram till att han nog vill resa i världen. Vi frågar vart.- Södertälje! säger han direkt och vi skrattar. Nej, men jag skulle vilja åka till Asien. Kambodja, Viet-nam… hela den kusten. Men inte Thailand! Det låter som en plan tycker vi. - Som Sickan, jag har en plan!

Text: Vera Bökman och Sandra Lopez

När jag är påväg mot badhuset känns tillvaron sorglös. Fjädringen i mina gympaskor gör

att jag flyger fram över trottoaren, jackan som är fastknuten runt midjan fladdrar lätt i vinden och musiken i mina hörlurar målar allt det jag möter längs gatan i kulörta färger. När jag är påväg mot badhuset känns tillvaron sorglös, så länge jag inte tänker på den fasansfulla situation jag kommer att hamna i om cirka tio minuter. Om exakt tio minuter kommer jag att vara framme vid anläggningen. När jag entrar badhuset möts jag av den karaktäristiska klordoften och ett förstrött leende från serveringspersonalen i caférestaurangen. De människor som strömmar in genom dörren samtidigt som jag möts av en sprallig träningskompis som är peppad på ett crawlpass och som redan är halvt ombytt. Det är vid denna tidpunkt det går upp för mig hur dessa badhusbesök brukar fortskrida.

Omklädningsrummet är det första bekymret. När jag stiger in är kakelgolvet som vanligt fyllt med luddrester från strumpor och oidentifierabara hårstrån. Frågorna kommer till mig med en gång: Vems är egentligen allt detta hår? Är det Anna-Karins över-läpp? Är det Gunillas stjärthår? Det är så mycket hår att man skulle kunna samla stora kockor i gamla äppelmosburkar och sedan använda som dekoration till julafton. De långa, korta, krokiga, grova och tunna hårstråna skulle fungera utmärkt som höet i Jesus krub-ba. Samtidigt som jag hoppar till och från varje ren golvyta krånglar jag på mig min baddräkt. I ögonvrån ser jag hur de äldre damernas blickar förvirrat följer mina rörelser. Väl nere i poolen kommer tvångstankarna. Jag tvingar mig själv att le mot mina medmotionä-rer varje gång jag passerar dem. Det som oftast händer är att de tittar bort just när jag söker deras blickar, alternativt att jag råkar studera dem lite för länge vilket resulterar i att jag ges skräckslagna ögonkast under resten av min tid i bassängen. Oron över att de baddräktsbeklädda damerna ska tvinga mig att sitta högst upp i den kokheta bastun och efter 35 minuter inte låta mig gå ut, som hämnd för att jag innan mitt poolbesök inte tvättade mig med den lila kräm-tvålen som hänger på duschrummet kakelvägg är bedövande.

Djupt nere i mina panikfyllda tankar märker jag inte att det kommer en pojke åkandes med

huvudet före i den snirkliga vattenruschka-nan, och jag får parera honom snabbt för att inte få en gigantisk våg klorvatten över mig. I min snabba manöver till vänster möts jag av en flytande gummihäst som trycks mot mitt huvud med väldig kraft. I detta skede är det bara doften av kåldolmar och falafel från cafére-sturangen som förser mig med livslust. Efter 45 minuters simmande med obekväma blickmö-ten, tinnitusskapande skrik från hysteriska barn, omkringflytande plåster och funderande kring om det är på IKEA de där plastpalmerna som står utplacerade i varje vrå är köpta, kravlar jag mig upp på poolkanten. På väg mot duschrum-met börjar jag att fundera.

Varför är mentaliteten i badhuset så speciell? Är det rädslan för främlingar som vi inte kan hantera på ett snyggt sätt? Eller är det naken-heten i omklädningsrummet som gör att det blir svårt att förhålla sig till varandra? Ute på stan är det tydligare vilka människor som man

möjligtvis skulle kunna ha något gemensamt med, tack vare klädval och utstrålning. Inne i badhuset förändras spelreglerna och tröskeln för att kunna känna samhörighet blir svårare att ta sig över. Samti-digt förstår jag dem som skulle vilja

invända mot min beskrivning av badhusmiljön. I badhuset är våra kroppar avsexualiserade i och med att vi är där för att simma, men också på grund av att utseendenormer är obefintliga. Smalhetsnormen som är oerhört påtaglig på andra sidan av badhusets väggar tillintetgörs så fort man stiger in i det trånga omklädnings-rummet. Du skulle kanske fråga mig vem som egentligen bryr sig om hur jag ser ut när jag ska ta simborgarmärket?

När jag är påväg hem från badhuset är mina steg tunga, musiken i mina hörlurar alldeles för skrällig och jackan för snett åtsittandes. När jag är påväg hem från badhuset känns tillvaron och tankarna mörka. Men kanske är lösning simpel? Kanske är det en ytterst liten åtgärd som kan förändra mitt badhusliv i grunden. Kanske är det bara en frekventare dammsugning av kakelgol-ven som skulle kunna vara räddningen. Eller en lapp i entrén som säger till alla badgäster att det inte är okej att utöva en offensiv mot sina medsimmare i form av angrepp med uppblås-bara gummidjur. Jag funderar vidare.

Lovisa Ekéus

BADHUSETS HÅRBEKLÄDDA KAKELGOLV FÖRMÖRKAR TILLVARON

”VEMS ÄR EGENTLIGEN ALLT DETTA HÅR? ÄR DET ANNA-KARINS

ÖVERLÄPP? ÄR DET GUNILLAS STJÄRTHÅR?”

OM JACK WERNERÅlder: 26 årAktuellt: Jobbar på tidningen Metros viralgranskaren som nyligen tilldelades stora journalistpriset, är krönikör i Medierna i P1, är admin i facebookgruppen Dr. Status samt aktuell med sin bok “Creepypasta” som handlar om spökhistorier på internet. Dessutom blev han utnämnd till en av framtidens mäktigaste inom mediebranschen.Utbildning: Nätt och jämt gymasieutbildning (södra latin)

1. Grupp om Reymers Holmes barn på 40- och 50-talet 2. Spökerier i Sverige3. Sidor som driver med memes-humor - Very fresh and

spooky memes t.ex.

Sweddit eller Flashback: FlashbackFavvopizza: HawaiiFavvowebbläsare: ChromeTwitter eller facebook: Twitter

4 SNABBA

TOPP 3 FACEBOOKGRUPPER:

Intervju med

Jack Werner

Globalt Perspektivs internet-avdelning Sajber drog ut och träffade internetlegenden Jack Werner på ett café i Horn-stull, han berättar om facebookgrupper, gruppmentalitet och anonymitet på internet.

Jack Werner har många års erfarenhet av att arbeta med sociala medier och jobbar sedan början av 2014 tillsammans med Linnea Jonjons och Åsa Larsson på Metros viralgran-skare med att granska fejkade nyheter och vandringssägner på nätet. Viralgranskaren fick i november ta emot Stora Journalistpriset i kategorin “Årets förnyare”.

Under tiden då vi intervjuat Jack om hans bakgrund så har hans mobil vibrerat ett stort antal gånger för att signalera att någonting hänt på facebook. Jack är nämligen administratör i facebookgruppen “Dr. Status”, en facebookgrupp som går ut på att vem som helst får posta skärmdumpar av roliga och pinsamma statusar som de sett på Facebook. Det kan bli lite hätsk stämning där ibland, med bland annat vilda diskussio-ner om vad som är rätt och inte rätt att posta och skriva. - Det räcker att bara gå in och kommentera att det är orimligt att kalla någon stjärtansikte så blir det gräl, säger Jack angående notifikationerna.

Vi frågar om Jack anser att det finns en övre medlems-gräns för facebookgrupper, innan de ballar ur totalt. Han svarar:- Jag skrev i julas om en rad föräldragrupper som var intressanta eftersom de visade väldigt tydligt när en face-bookgrupp ballade ur. 2000 medlemmar fungerar, men någonstans förbi 3000 så kommer en smärtgräns. Efter den gränsen måste man som admin vara diktatorisk och sten-hård på sina regler och man måste också vara lite oberäk-nelig och ta bort saker, och även vara populist. Man måste bibehålla sin respekt i gruppen som administratör, för annars slutar folk bry sig. I Dr. Status lyssnar folk på admins åtminstone 5/10 gånger. Jack är inte den enda administratö-ren i Dr Status, han har även rekryterat några andra, där-ibland Joachim (inte admin längre, red. anmärkning) och Myra.

Varför plockades just de in?Jag känner dem ju inte, men Joachim hade gett ett gott in-tryck, han var en besserwisser i lagom mån och hade koll på reglerna och visste även när han skulle släppa på tyglarna. Efter ett tag så såg de Myra och både Joachim och Jack hade fått ett bra intryck av henne, och de plockade in henne.

Tror du att Dr status kommer leva vidare?Det vet jag inte. Tänker ofta att 90% av gruppen gärna får rage:a ut utan att det gör något, det hade varit skönt att vara 3000 medlemmar igen. Gruppen har ju onekligen passerat sitt bäst före-datum, och den har ändå hållt igång sedan 2008.

Har du tid för dr. Status? Ja, Joachim och Myra gör ett bra jobb, jag har inte jätte-mycket tid för det då mitt liv är mycket hektiskt på andra plan. Det är dock viktigt att jag är närvarande och visar att jag finns där.

DR STATUS KAN BLI BOK- Ni kan få det här scoopet: Det finns människor som hör av sig om att göra bok av Dr. Status. Det kan faktiskt hända att det blir så! Det finns många dr Status-inlägg som kan funge-ra i det formatet, och det är lätt att pitcha det som bok. I den så måste isåfall meddelanden från bannade medlemmar tas med! Lite som reddits /r/cringepics.

Jack berättar även om facebookgruppen Kolloidalt silver 2.0, en grupp om mirakelmedicinen Kolloidalt Silver, eller KS, som enligt gruppens medlemmar kan bota alla sjukdomar. Sedan han blev kickad ur gruppen efter att ha kritiserat den i en krönika har han skaffat en hemlig facebookprofil där. Vi frågar vad den heter.- You wish

Hur skiljer sig gruppmentalitet på Internet från verklig-heten?- Det är svårt att säga då det handlar om gruppen egentli-gen. Jag tycker oftast om crowden i Dr. status, men jag hade förmodligen tyckt illa om dem om jag pratat med dom i verkligheten, det går nog inte att säga hur det skiljer sig. Jag tror så här, vi ser sociala medier som en plats där vi kan vara talspråkliga i tonläget, där vi kan skriva exakt vad vi känner. Det fungerar i talspråk eftersom det inte finns ett register över allt som sägs och eftersom man inte kan gå tillbaka och se vad man har sagt. I en verbal konversation kan man säga en sak som kan modifieras lite i efterhand och kanske komma fram till nåt på slutet. I sociala medier finns allt man sagt kvar, vilket kan slå tillbaka på en, “du sa exakt så här”. Det skapar en hätskare stämning. Man borde kanske instifta en 30-sekundersregel där inlägg inte publiceras förrän 30 sekunder efter man postat, och man kan ångra sig. Alkolås vore nog något det också. Det är helt enkelt stor skillnaden mellan samtal på nätet och i verkligheten. Jag hade ju inte orkat att bo med 28 000 människor i en fysisk grupp, till skillnad från i en facebookgrupp. Det handlar dock framfö-rallt om människogruppen, både på nätet och i verkligheten.

Har man rätt att vara anonym på nätet?- Jag vet inte… Jo, ja! Det ska man. Man ska ha rätt att vara anonym på Internet, men man ska också ha rätt att som ansvarstagande journalist i det här fallet att få försöka efter-forska en ihärdig hatares eller brottslig persons inlägg. Jag som journalist tar mig rätten att om jag ser ett inlägg som kränker eller påstår sig veta något efterforska den personens identitet. Anonymitet på Internet är nog något som vi inte är helt emotionellt förberedda på dock som folk. Lite som microvågsugnen exempelvis, långt efter den uppfanns så fanns det myter om att folk som stod bredvid microvåg-sugnar fick sina inälvor kokade. Nu har det gått 20 år sedan Internet slog igenom, och vi har fortfarande barnsjukdo-mar som gör att vi inte riktigt vet hur vi ska förhålla oss till Internet. Frågan om anonymitet på Internet har vi nog inte landat i än. 20 år är ingenting. Man skulle ju exempelvis inte prata om telefonhat och brevhat, men näthat pratar man om. Visst händer det på nätet, men det händer framförallt i samhället.

TOPP 3 FACEBOOKGRUPPER:

Jokke Loxdal och Oscar Vines, Sajber

Intervju med

Jack Werner

BOKTIPS FRÅN BIBLIOTEKARIEN

Det publiceras hela tiden bra nya böcker att läsa. Globalas egen bibliotekarie Lotta Frecon hjälper oss att hitta godbitarna i den stora högen. Hon poängterar dock att dessa böcker snabbt blir utlånade så man får vara på hugget. Lotta börjar med att rekommendera Cirkeln. Bokens filmatisering har biopremiär den 18 fe-bruari och är därför högaktuell. Boken handlar om sex gymnasieelever som upptäcker att de har magiska krafter. De måste bekämpa ond-skan och rädda sina kamrater i den lilla staden Engelfors. En annan bok som Lotta märkt är populär är Konsten att vara kvinna skriven av Caitlin Moran. Hon har nu skrivit en till bok som heter How to build a girl. Om en är sugen på att läsa personporträtt finns Denna dag, ett liv som är en biografi över Astrid Lindgrens liv. ”En väldigt fin bok ” tycker Lotta. För vem har inte en relation med Astrids Lindgrens karaktärer. Pippi, Emil och Lotta på Bråkmakar-gatan. För läsarna som gillar Song Of Ice and Fire-böckerna finns det nu en bok som handlar om game of thrones och författaren. Boken finns i biblioteket men är på engelska. Lotta har märkt att många elever gillar böcker från bokförlaget Gilla böcker och har därför köpt in ca 15 nya böcker därifrån. En av dessa böcker är Låt vargarna komma skriven av Carol Rifka Brunt. Boken handlar om kärlek, vänskap

och livet. För alla med lässvårigheter kan man få ett konto till Legimus, där man kan ladda ned talböcker till sin dator eller mobil. På Legimus finns även en topplista som man kan kolla in för att få tips om böcker att lyssna på. Om man inte har ett konto hjälper Lotta gärna till. När Lotta får frågan om bra böcker som hand-lar om kärlek började hon gå tillbaka i tiden. Då när hon var ung. Boken Kärleken läste hon i 20 års ålder. ”Den kanske känns lite gammalmo-dig eftersom boken skrivits på 70-talet” säger Lotta, men hon säger att hon gillade boken (Även om hon är lite osäker på om det var bok-en som hon gillade eller personen som gav den till henne) Lite nyare böcker som Lotta rekommendera är Tio saker jag lärt mig om kärlek skriven av

Sarah Butler. Boken handlar om kärlek i relationer och familjen. Och Lena Andersons böcker Egenmäktigt förfarande och Utan personligt ansvar som är en fortsättning. Böckerna hand-lar om jobbig kärlek, när kärle-ken tar över allt och hur svårt det

kan vara. Två böcker man kan ha väldigt lätt att känna igen sig i. Den sista boken Lotta rekommenderar heter Jag skulle vilja att någon väntade på mig nå-gonstans skriven av Anna Gavalda. ”Bara nam-net på boken får mig rysa” säger Lotta.

Text och bild: A-J Turtiainen

”ÄVEN OM HON ÄR LITE OSÄKER PÅ OM DET VAR BOKEN SOM HON GILLA-

DE ELLER PERSONEN SOM GAV DEN TILL HENNE.”

>>Nästa: Älvsjö<< Jag tar fram biljetten och sedan är jag inne. Inne i en mässhall där framtidstro begravs i prestationsångest, där det luktar svagt av trycksvärta från de många broschyrerna och där människor trevandes söker efter en väg bland andra väg-ar. Hur ska vi kunna välja? Ett jämt sorl och montrar i glada färger. >> Jag vet inte riktigt vad jag vill göra i framtiden... <<

>>Men gör det här testet. Testet vet. Vet vilken väg du ska gå, hur du blir lycklig och hur du når din fulla potential. Alltså, du vill väl nå DIN FULLA POTENTI-AL!?<< Arbetsmarknaden, samhället och våra föräldrars förväntningar. Det tynger oss, men ett tips är att blunda, för det hjälper att blunda. Blunda och det kommer snart att vara över. Torsdag: 4,5 timmars sömn. 5 koppar kaffe. Fil och flingor. Molnigt. Mörkt. Mu-sik. Annika Norlin sjunger: ”När jag ser dig ser jag eld i digDu som kan förändra alltDu har idéer, planer tror allt går om man vill” Svettig efter att inte ha velat slösa pengar på garderoben och med fem extra kilo i min kånken släpar jag mig ut och tillbaka till pendeltåget. Folk säger: stres-sa inte. Jag tänker: vad vet ni om att vara ung i dagens samhälle. Jag säger: jag tar dagen som den kommer. Folk tänker: starkast överlever.

EN VÄGSJÄLEn betraktelse av SACO-mässan

Text: Miranda GattiIllustration: Maja Palm

Vädur och VågDet klassiska paret.Kom ihåg: Pressa inte din våg alltför myck-et och lös konflikter med dialog istället för att låta din aggression gå loss.

Vädur och LejonEnergi och livsglädje.Kom ihåg: Tillåt ditt lejon att ta plats - ha överseende med att hen ofta kan hamna i fokus istället för du själv.!

Vädur och Tvilling!Driven kombo med många bollar i luften.Kom ihåg: Ifrågasätt inte allt för mycket. Speciellt inte när det kommer till känslor.

Vädur och SkyttNi blir varandras äventyr.!Kom ihåg: Skytten är inte ostrukturerad, hen har bara ett annat sätt att se på plane-ring än du.

VÄDURVädur och VädurEn relation som förnyas ständigt.!Kom ihåg: Förvandla inte er relation till en tävling.

Vädur och JungfruPerfektionister utan gränser.Kom ihåg: Försök att slappna av - allt behöver inte ständigt ändras.

Vädur och VattumanNya perspektiv och upplösning av gränser.Kom ihåg: Kritisera inte - respektera det du inte förstår.

Vädur och SkorpionStändig intensitet.!Kom ihåg: Det som för dig är klängigt är för skorpionen ett sätt att visa att hen bryr sig.

Vädur och StenbockThe hardworkers.Kom ihåg: Bestäm inte för mycket och lägg inte för hårda krav på varandra. Vädur och FiskIntuitivt och impulsivt.Kom ihåg: Förminska aldrig vad din fisk känner och hur hen reagerar på saker - hur ”löjliga” reaktioner för hur obetydliga saker det än verkar.

Vädur och OxeUnika tempon. Kom ihåg: Hetsa inte din oxe - låt hen ta sin tid och finn trygghet i hens stabilitet.

Vädur och KräftaEtt sällsynt lugn.Kom ihåg: Alla vill inte vara lika ”sten-hårda” som du och gå hur långt som helst för ett mål, och det är inget att förakta.

HOROSKOPHär kommer ett karaktärsastro där du kan se hur ditt stjärntecken fungerar med

andra. Saknar du ditt stjärntecken? Håll utkik på hemsidan och i nästa tidning efter fler horoskop!

Text: Juli Gerdner Illustrationer: Stina McChesney & Maja Palm

Oxe och StenbockSkrivet i sten.Kom ihåg: Fixera er inte för mycket vid alldagliga problem såsom att betala räkningar ellervem som ska diska.!

Oxe och KräftaTryggt och hemkärt.Kom ihåg: Försök att inte fastna hem-ma i sängen alltför ofta.

Oxe och JungfruOrdning på sin spets.Kom ihåg: Låt inte din jungfru göra allting åt dig hela tiden.

Oxe och OxeStabilt jordnära.Kom ihåg: Det enda som saknas här är förändring - se till att skapa den!

Oxe och SkorpionStarkt och dramatiskt.Kom ihåg: Bli inte alltför kontrolleran-de av varandra.

Vattuman och StenbockTvå kloka huvuden ihop.!Kom ihåg: Se inte din stenbock som ”normativ” och ”tråkig” utan accepte-ra era olikheter. Vattuman och OxeEnvisa drömmar.Kom ihåg: Låt dig omslutas av oxens trygghet och testa att bara stanna hemma och ta detlugnt med din oxe någon dag.

Vattuman och KräftaHot n Cold.Kom ihåg: Var alltid ärlig i hur du känner. Oavsett vad som händer.

Vattuman och JungfruNyfikna vågor.Kom ihåg: Såsom du bemöter din jungfru kommer du bli bemött tillba-ka - avstå från onödigkritik.

Vattuman och VattumanFullkomlig förståelse.Kom ihåg: Våga öppna er för var-andra.

Vattuman och TvillingNi skapar revolution.Kom ihåg: Kommunikationen är livsviktig - börja aldrig spela spel. Vattuman och SkyttEn enda lång upptäcksfärd.Kom ihåg: Glid inte ifrån verklighe-ten alltför mycket.

Vattuman och LejonRoligt och kaxigt.Kom ihåg:

Vattuman och VågEstetisk harmoni.Kom ihåg: Våga engagera dig i din vågs bekantskapskrets - det kan göra dig gott.

Vattuman och FiskÄndlösa poetiska visioner.Kom ihåg: Var inte så kall utan lär dig hantera din fisks känslor istället.

Vattuman och VädurUpplösning av gränser.Kom ihåg: Avskärma dig inte så fort något går fel - våga prata.

Oxe och FiskNärhet och utflykt.Kom ihåg: Sätt inte stopp för din fisks drömmar - låt dig istället ryck-as med ibland!

Oxe och VädurUnika tempon.Kom ihåg: Skynda aldrig på dig själv för din vädurs skull.!

Oxe och VattumanEnvisa drömmar.Kom ihåg: Våga trotsa din envishet och låt Vattumannen introducera något nytt för dig.!

Oxe och TvillingKom ihåg: Lär dig anpassa dig efter tvillingens för dig alldeles för rastlö-sa livsstil, såslipper du stressa.

Oxe och SkyttUt i det okända.Kom ihåg:

Oxe och LejonMalligt och självsäkert.Kom ihåg: Låt inte ditt lejon spela ut för mycket på din bekostnad.!

Oxe och VågSkönhet och lyx.Kom ihåg: Lägg inte ner för myck-et pengar på dyra smycken och skönhetsprodukter.

OXEN

VATTUMANNEN

DET STORA

NUDELTESTETMärke Eldorado Sun Yan Samyang Ramen Demae Ramen Little Cook MAMA Yum Yum

SmakSvamp Hot and spicy, asian taste :/ Kryddstark Räksmak Grönsakssmak Yentafu (fläsk?) Wasabi

Vikt85 gram 85 gram 85 gram 100 gram 85 gram 60 gram 55 gram

Pris3,95 kr 4,95 kr 5,95 kr 8,95 kr 5,50 kr 5 kr 5 kr

BetygLollo: 3Alice: 5

Sofie: 2v

Alice: 2Sofie: 4Lollo: 3

Alice: 5Sofie: 4,5Lollo: 1

Lollo: 4Alice: 5Sofie: 5

Alice: 3Sofie: 1Lollo: 1

Lollo: minus infinitySofie: idk

Alice: no comment

Alice: 3Sofie: 4 Lollo: 2

KommentarerLollo: smakar myckett svamp, men är inte särskilt smakrik. Alice: färgen är vit och läskig. Sofie: ser ut som spökvatten. Alice tycker den var väldigt god. lollo är underhållande äcklad. Sofie tycker det var förvånansvärt gott. Sofie: hyfsat goda nudlar, men lite konstiga. Alice: nudlar-na var verkligen jättegoda, men inte själva soppan

Förpackningen ser inte lika läskig ut som eldorado. Lollo: yes indeed, det var starkt. för starkt. Känns väldigt fancy, lite tjockare nudlar. de gröna grejerna är lite grönare. lite mer tikgit. Only the true noodle experts will know. gillar dom mer än dom förra (eldorado), för dom va lite roligare. WOW INNEHÅLLER LITE MORÖTTER. Sofie: bra smak ändå, smaka mkt. fett starkt. ah smakar lite diskmedel. påminner mig om nått. förmodligen ingefära! Alice: det luktar lite diskmedel. åh nejnej. gillar nudlarna, men det var för starkt. smakar lite diskmedel. Det kanske är gott om d va nån annan smak än spicy.

Lollo: smakar typ bränt. ser ut som morötter, färgen. nej. (bara

för att alice gillar dom.)Alice: förlorar smaken lite för fort. Sofie: sjukt konstig färg. smakar int som dom brukar. toppkvalité. efter en stund lägger sig smaken

i lager. funky. EN LÖKBIT.

Sofie: ja e taggad. lite för lite smaksättning till för mycket nudlar. men god smak. goda nudlar. klassiker som håller. jätte-god sås, nudlarna smakar dock int lika mkt. Alice: its milky. lukta nära på dom (lollo:nä)luktar funky. Lollo: nej alice drick int upp ja vill också ha. vi har ingen åsikt, vi e svaga. (dom äter mkt av dom så dom va säkert jättegoda) känns som riktig schrimp (honhon)

Sofie: d ser jävligt shady ut. nudlarna va inte goda, smaken va inte god. alice tycker bara om de äckliga nudlar-na. smakar ngn form av grönsaks buljong, men int gott. Lollo: påminner om eldorados (utseendet). *bekymrat ansiktsut-tryck när hon äter* jag fattar inte vad d smakar. Alice: jag gillar den. x10. (efter en stund) nu börjar de smaka lite konstigt.

Lollo: DET ÄR TVÅ PÅSAR I DEN WOWOWO. väldigt lite nudlar. rosa pulver omg. Alice: pulvret luktar mkt. vi kommer så bli matförgiftade. det ser ut som blod. Lollo: vad äckligt det luktar. Sofie: dom ser så creepy ut. känner att jag int vill smaka på dom (alice: känner också det).lollo spottar ut. “det var det äckligaste jag har ätit. om ja någonsin kmr äta en död man kommer det smaka så-där. okey next. fin färg dock. smakade supernatural. Alice fick pepsi upp i näsan.

Alice: ser ni hur fettet har lagt sig. luktar gott. jag är lite rädd. (lollo: va int rädd) Lollo: varför skulle nån vilja äta d här. luktar jätte mkt wasabi. jag gillar idén, gillar tanken bakom det, wasabi är ju så välkänt. om de andra va catalouge, är dom här lite mer coutoure. lite tyra banks. Sofie: sjukt smala nudlar. kanske e najs. dom va jäv-ligt goda, smaka verkligen wasabi. tror att ja ska äta wasabinötter precis innan ja tuggar. naturligt fin grön färg. everybody liked.

DET STORA

NUDELTESTET

En testpatrull bestående av tre personer hörde av sig till oss på Globalt Perspektiv och berättade om sina storslagna planer på ett nudeltest. Vi köpte idén direkt, och under en eftermiddag testade Louise, Alice och Sofie den fattiga studentens bästa vän, snabbnudlarna. Vilka är godast, vilka är bäst och vilka är mest prisvärda?

Märke Eldorado Sun Yan Samyang Ramen Demae Ramen Little Cook MAMA Yum Yum

SmakSvamp Hot and spicy, asian taste :/ Kryddstark Räksmak Grönsakssmak Yentafu (fläsk?) Wasabi

Vikt85 gram 85 gram 85 gram 100 gram 85 gram 60 gram 55 gram

Pris3,95 kr 4,95 kr 5,95 kr 8,95 kr 5,50 kr 5 kr 5 kr

BetygLollo: 3Alice: 5

Sofie: 2v

Alice: 2Sofie: 4Lollo: 3

Alice: 5Sofie: 4,5Lollo: 1

Lollo: 4Alice: 5Sofie: 5

Alice: 3Sofie: 1Lollo: 1

Lollo: minus infinitySofie: idk

Alice: no comment

Alice: 3Sofie: 4 Lollo: 2

KommentarerLollo: smakar myckett svamp, men är inte särskilt smakrik. Alice: färgen är vit och läskig. Sofie: ser ut som spökvatten. Alice tycker den var väldigt god. lollo är underhållande äcklad. Sofie tycker det var förvånansvärt gott. Sofie: hyfsat goda nudlar, men lite konstiga. Alice: nudlar-na var verkligen jättegoda, men inte själva soppan

Förpackningen ser inte lika läskig ut som eldorado. Lollo: yes indeed, det var starkt. för starkt. Känns väldigt fancy, lite tjockare nudlar. de gröna grejerna är lite grönare. lite mer tikgit. Only the true noodle experts will know. gillar dom mer än dom förra (eldorado), för dom va lite roligare. WOW INNEHÅLLER LITE MORÖTTER. Sofie: bra smak ändå, smaka mkt. fett starkt. ah smakar lite diskmedel. påminner mig om nått. förmodligen ingefära! Alice: det luktar lite diskmedel. åh nejnej. gillar nudlarna, men det var för starkt. smakar lite diskmedel. Det kanske är gott om d va nån annan smak än spicy.

Lollo: smakar typ bränt. ser ut som morötter, färgen. nej. (bara

för att alice gillar dom.)Alice: förlorar smaken lite för fort. Sofie: sjukt konstig färg. smakar int som dom brukar. toppkvalité. efter en stund lägger sig smaken

i lager. funky. EN LÖKBIT.

Sofie: ja e taggad. lite för lite smaksättning till för mycket nudlar. men god smak. goda nudlar. klassiker som håller. jätte-god sås, nudlarna smakar dock int lika mkt. Alice: its milky. lukta nära på dom (lollo:nä)luktar funky. Lollo: nej alice drick int upp ja vill också ha. vi har ingen åsikt, vi e svaga. (dom äter mkt av dom så dom va säkert jättegoda) känns som riktig schrimp (honhon)

Sofie: d ser jävligt shady ut. nudlarna va inte goda, smaken va inte god. alice tycker bara om de äckliga nudlar-na. smakar ngn form av grönsaks buljong, men int gott. Lollo: påminner om eldorados (utseendet). *bekymrat ansiktsut-tryck när hon äter* jag fattar inte vad d smakar. Alice: jag gillar den. x10. (efter en stund) nu börjar de smaka lite konstigt.

Lollo: DET ÄR TVÅ PÅSAR I DEN WOWOWO. väldigt lite nudlar. rosa pulver omg. Alice: pulvret luktar mkt. vi kommer så bli matförgiftade. det ser ut som blod. Lollo: vad äckligt det luktar. Sofie: dom ser så creepy ut. känner att jag int vill smaka på dom (alice: känner också det).lollo spottar ut. “det var det äckligaste jag har ätit. om ja någonsin kmr äta en död man kommer det smaka så-där. okey next. fin färg dock. smakade supernatural. Alice fick pepsi upp i näsan.

Alice: ser ni hur fettet har lagt sig. luktar gott. jag är lite rädd. (lollo: va int rädd) Lollo: varför skulle nån vilja äta d här. luktar jätte mkt wasabi. jag gillar idén, gillar tanken bakom det, wasabi är ju så välkänt. om de andra va catalouge, är dom här lite mer coutoure. lite tyra banks. Sofie: sjukt smala nudlar. kanske e najs. dom va jäv-ligt goda, smaka verkligen wasabi. tror att ja ska äta wasabinötter precis innan ja tuggar. naturligt fin grön färg. everybody liked.

”Om jag någonsin kmr äta en död man kommer det

smaka så här”

TESTPATRULLEN

BÄST I TEST

Testpatrullen bestod denna gång av Louise Svärdman, Alice Berggren samt Sofie Hallén.

Alice: damea ramen (bäbis), va värt höga priset. Lollo: eldorados funkar eftersom de e jättebilliga, helt okej äckliga. Om du söker upplevelse, testa mama. Sofie: svårt val. sun yan va billiga med hög kvalité, så dom va najz, men wasabi va bra eftersom de va så an-norlunda. Samyang ramen va ett säkert val, alltid bra val.

Fotnot: Detta test är inte korrekturläst pga estetiska skäl

SVAR PÅ ALLT HUR FUNGERAR MÅNEN?

Det finns många olika teorier om hur månen skapades. Det mest troliga är att månen bildades när jorden kolliderade med en annan himlakropp. Det är ingen teori som är säker – månens ursprung är lite av ett mysterium.

Varför lyser månen?Månen lyser egentligen inte; det är solen som lyser på månen. Månen reflekterar då ljuset som gör att månen ser ut som att den lyser.

Lite fakta om månenTemperaturen på månen skiljer sig mellan -233 till 123 °CDet är ungefär 384.000 km mellan månen och jorden. Det är bara 12 personer som gått på månen, alla har varit ameri-kanska män. Månen förflyttar sig bort från jorden ungefär 4cm varje år. Det är uträknat att om 50 miljarder år kommer det ta 47 dagar för månen att rotera runt jorden istället för 27.5 dagar som det tar idag. Människan har lämnat ungefär 180 ton skräp på månen.

Undrar du något? Skicka in frågan på globaltperspektiv.se

Text: Herman Svedborg

Hur många på Globala har du hånglat med?På min lista har jag 21 namn, men blev lite osäker för jag har varit dålig på att uppdatera listan. Så 21 stycken plus minus fem.

Hellre för mycket eller för lite tunga?För lite, för det kan man åtgärda. För mycket är bara jätteslis-kigt. Det kan ju kännas som man blir uppäten av en säl.

Pinsammaste hånglet?Den inte jätteattraktiva kollegan på personalfesten, precis innan jag blev satt i en taxi av chefens son. You can’t make this shit up.

Rekord på en och samma kväll?Tror att det var 12 stycken, plus minus tre, på Nattverke förra året… Det var en bra kväll.

Absolut no-go och absolut go-go?No-go hmmm… Syskon till folk jag redan haffat… Har hänt, det blev stelt. Gud vad svårt med go-go, men om personen kan leda till en bra haff-story, t.ex har ett roligt yrke/kul hobby är fett! Exempelvis när jag hånglade med DJn på Ace, eller tindermatchen som visade sig ha spytt ner min kompis balkong i ettan. Lite kul liksom.

FRÅGA FANNY: HÅNGELSPECIAL

1. Var lyhörd - Känn av den andre personens takt och tänk på att ni är två om saken. Du kanske gil-lar jättemycket tunga och att bitas, men känner du att din partner vill ta det lugnt - respektera det!

2. Våga ta första steget! - Det är inte så farligt! Flir-ta! Du kommer aldrig att få hångla om du aldrig tar egna initiativ! Det värsta som kan hända är att hen du spanar på inte är intresserad, och då är det bara att tacka för sig och move on.

3. Linneas tips: FRÅGA Glid fram och säg “Vill du hångla?” Funkade en hel sommar för mig :-)

4. Fannys tips: Ögonkontakt lägger grunden - Är en, som jag, inte lika modig som Linnea, behöver en inte deppa ihop för det. Ögonkontakt, hälsa, cigg, snacka, dansa, ögon, ögon, et voila, hångel.

5. Örsnibbar - Inte på fest med ett haff eller så (det skulle vara lite konstigt), men känner du männ-iskan och ni hånglar mer privat så är öronsnibbar H E L T F A N T A S T I S K T.

6. Tungan - Don’t fucking lägg den i någon annans mun som en död fisk, i så fall är det bättre utan, men försök att känna av hur den andra tycker att det är najs och lär er varandras hångelstil. Det är inte så svårt som man tror.

7. “Finkyssas” - Ibland behövs ingen tunga alls. Typ som att pussas, fast mer intensivt. Mycket mysigt.

8. Hollywood hånglet - … och ibland så behö-ver en bara trycka upp någon mot en vägg à la Brokeback mountain. Eller frustrationshångla i regnet.

INTERVJU MED LINNÉA WÄSTFELT

9. Vad gör man med händerna? - Finns nog lika många svar som det finns personer, prova dig fram! Passionerat intrasslad i hens hår, handen på ryg-gen, eller romantiskt hand i hand? Hela armen runt personens nacke eller en lite teasing hand i svanken? Du väljer själv! Variera gärna under själva hånglet, men finns det någon big-no-no? Vi är överens om att ansiktet kan en gärna skippa, eftersom detta ofta är ett känsligt ställe för folk med finnar/smink osv som en kan råka irritera.

10. Att lämna ett dåligt hångel - Det funkar inte mellan er. Du vet det, men den du hånglar med verkar inte fatta. Så vad gör du? Försök att lämna personen med “jag måste hitta mina vänner/lämna en sak/hämta dricka/släppa ut katten”, i princip vilken ursäkt som helst är giltig här. Du ska aldrig hångla med någon mot din vilja! Följer hen efter kan du självklart vara ärlig; säg bara att du inte är taggad. Hen måste förstå och kommer inte bli hjärtekrossad, vi lovar.

10 HÅNGELTIPS:

Fanny och skolans mest ökända haffare delar med sig av tips

Text: Herman Svedborg

My Palm

Det var allt för detta nummer!TACK

Glöm inte att till nästa nummer skicka in det du tycker och tänker. En dikt, en krönika,

en novell, en teckning eller vad som helst annat du utrycker dig med.

Instagram: globaltperspektivwww.globaltperspektiv.se

globaltperspektiv@gmail.com Ask.fm: @Globaltperspektiv

Twitter: @Globaltperspekt

My Palm

KlippklubbenGlobalas Klippklubb erbjuder gratis klippningar på valfri skoltoalett! Vi har erfarna klippare med många minuter i branschen och lärarrummets skarpaste saxar. Intyg från tidigare användare av klippklubbens tjänster fås på begäran. Kontakta oss: Naturkorridoren, lyssna efter klipp-klipp-klipp-ljudet.(eller via facebook och instagram.) Andra tjänster som klippklubben erbjuder: Tarotläsning,stjärntecken och trollformler för t.ex matteprov. Vi ses!

Naturarskämt”Varför går det inte att derivera en SAMare?””De har ju ingen funktion!”

KLOTTERPLANK