Globalisering - Karlstad University · Pearson International Edition. • Sawyer, Charles W., Sprinkle, Richard L. International Economics. Senaste upplagan (3:rd edition). Pearson

1

Internationell handel

Globalisering

Resursfördelning i öppna ekonomier

Patrik Karpaty Handelshögskolan, Örebro universitet

Kontaktinformation

• Patrik Karpaty

– [email protected]

– Tel: 019 301196

2

mailto:[email protected]

Litteratur

• Sawyer och Sprinkle, kap. 1-9, 11 (annan lärare på kap 11). • Berg, kap. 2 och 16. • Icke-obligatorisk läsning: OSP, kap. 3 och 18.

• Berg, C. Global ekonomi. SNS, 2008. • O´Sullivan A. & Sheffrin S. & Perez, S. Economics: Principles,

Applications, and Tools. Senaste upplagan. Pearson International Edition.

• Sawyer, Charles W., Sprinkle, Richard L. International Economics. Senaste upplagan (3:rd edition). Pearson International Edition.

3

Allmänt

• 4 föreläsningar (12 timmar)

• Tentamen 9 januari

– Datum Anmälan senast tre veckor innan

– omfattning som tidigare

4

Innehåll • Kapitel 1 allmänt om världshandeln

• Kapitel 2 varför handlar länder med varandra?

• Kapitel 3 komparativa fördelar och PPF

• Kapitel 4 faktorproportionsteorin

• Kapitel 5 inombranschhandel

• Kapitel 6 internationella faktorrörelser

• Kapitel 7 tariffer

• Kapitel 8 Icke tariffära handelshinder

• Kapitel 9 Handelspolitik 5

Varför är detta relevant? • Japan

– Tsunamin och effekter på världshandeln

• Finanskrisen – “The hangover from the financial crisis is still with us,"

WTO Director General Pascal Lamy.

– Eurokrisen i Europa • Kina – hot eller löfte? • Spända relationer Kina – USA

– appreciering av yuanen

• Offshoring, utflyttning av produktion? • Migration • FDI, 30% av våra företag är utlandsägda

6

7

Chart 2: Volume of world merchandise exports 1990-2011 a

Indices, 1990=100

a. Figures for 2011 are projections Source: WTO Secretariat

Dagens föreläsning kapitel 1-3

1. Introduktion – Globalisering

2. Varför handlar länder med varandra?

3. Komparativa fördelar och PPF

8

• Definition: En sammansmältning av nationella marknader till en gemensam global eller regional marknad, genom avlägsnande av hinder för internationell rörlighet för varor, tjänster och företagande/ägande.

• Omfattar

– handel

– gränsöverskridande investeringar och kapitalflöden

– migration

– utbyte av information och teknologi mellan länder

– kultur

– miljö

– attityder

– livsåskådning

Globalisering

9

GLOBALIZATION

Table 1.6 Exports Plus Imports as a Percentage of GDP for Selected Countries

Country Real Export plus Imports as a Percent of GDP

Singapore 462.9%

Hong Kong 334.4

Luxembourg 282.0

Hungary 180.0

Ireland 176.7

Belgium 174.0

Netherlands 146.9

Taiwan 118.1

Honduras 109.7

Philippines 107.7

Austria 103.0

Costa Rica 96.4

Korea 95.5

GLOBALIZATION



Denmark 94.5

Switzerland 90.7

Sweden 88.9

Canada 81.8

Indonesia 81.7

Portugal 79.9

Nicaragua 79.3

Iceland 78.9

Israel 78.3

Finland 77.9

Ecuador 76.9

Germany 76.6

Norway 76.4

GLOBALIZATION



Turkey 71.2

Chile 71.1

Poland 69.5

Mexico 66.8

Spain 65.1

U.K. 59.9

France 57.5

Italy 54.5

China 54.4

South Africa 54.4

Greece 54.3

Australia 48.9

U.S. 26.6

Japan 23.4

Internationella ”realekonomiska” transaktioner

• Transport över gränsen av en vara eller tjänst som produceras i hemlandet

• Etablering av produktion i utlandet genom nyetablering, fusion med eller uppköp av utländskt företag

• Tillfällig förflyttning till utlandet av företagets personal och andra resurser för utförande av uppdrag

• Konsumtion i samband med internationell turism

13

Drivkrafter bakom globaliseringen sedan 1800

• Handelspolitisk liberalisering

• Sänkta kostnader för transporter, information och kommunikation

• Avveckling av regler som begränsar utländskt ägande

14

Barriers to Trade

This diagram shows total

trade in merchandise

goods and services for

each country divided by

GDP.

There was a considerable

increase in the ratio of

trade to GDP between

1890 and 1913. This trend

was ended by World War I

and the Great Depression

Most of the industrial

countries shown did not

reach the level of trade

prevailing in 1913 until the

1970s.

FIGURE 1-3

1 International Trade

Trade in Goods and Services Relative to GDP

THE OUTPUT OF THE WORLD ECONOMY

GDP per capita

Population (millions)

% of World Population

Total GDP (millions of $)

% of World GDP

Low-Income Economies

$602 2,352 36.5% $1,416,212 3.2%

Middle-Income Economies

$2,782 3,075 47.8% $8,553,721 1.2%

High-Income Economies

$34,316 1,011 15.7% $34,687,058 77.7%

• The distribution of world income affects the study of international trade because the production of goods and income is unevenly distributed among the world economies

Table 1.1 Distribution of World Population and Economic, 2005

IMPORTS AND EXPORTS OF GOODS IN THE WORLD ECONOMY

Table 1.2 Distribution of Imports and Exports of Merchandise in the World Economy 2005

Imports (millions of $)

% of World Total

Exports (millions of $)

% of World Total


$316,559 3.0% $261,853 2.5%


$2,552,089 23.9% $2,795,181 26.8%


$7,816,297 73.2% $7,376,990 70.7%

World Total $10,684,945 – $10,434,024 –

IMPORTS AND EXPORTS OF GOODS IN THE WORLD ECONOMY

Figure 1.1 Real World Exports of Goods and Real GDP, 1975–2005

500 –

450 –

400 –

350 –

300 –

250 –

200 –

150 –

100 –

Vo

lum

e

1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005

World Exports World GDP

INTERNATIONAL TRADE IN SERVICES

Table 1.3 Distribution of International Trade in Services in the World Economy 2005

Imports (millions of $)

% of World

Total

Exports (millions of $)

% of World

Total


$101,435 4.3% $84,840 3.4%


$449,275 19.1% $412,960 16.8%


$1,800,743 76.6% $1,962,711 79.8%

World Total $2,351,453 – $2,460,511 –

20

Sverige, en liten öppen ekonomi

• Kan inte påverka världsmarknadspriset

(egenskaper som liknar fullständig konkurrens)

• Starkt internationaliserat land

• Mycket beroende av vad som händer i omvärlden

• Ökad importkonkurrens leder till att företag (och branscher) med låg produktivitet slås ut

• Ökad importkonkurrens leder till att företag (och branscher) med hög produktivitet expanderar på exportmarknaden

Information om svensk handel

• Statistiska centralbyrån (SCB) www.scb.se

• Exportrådet www.swedishtrade.se

• Kommerskollegium www.kommers.se

• Ekonomifakta www.ekonomifakta.se

• OECD

• UN Comtrade

21

http://www.scb.se/http://www.swedishtrade.se/http://www.kommers.se/http://www.ekonomifakta.se/

Sveriges utrikeshandel Se även appendix i S&S, s521

• Export c:a 49% av BNP

• >60% av alla varor exporteras

• 48 % av inhemsk användning är import

• Överskott i utrikeshandeln (export>import)

Källa : SCB

22

Export Import*

1999 2004 2009 1999 2004 2009

EU (27) 62,7 59,0 58,5 72,8 73,1 69,0

EFTA 9,5 10,0 11,8 9,2 8,8 10,1

NAFTA 10,8 12,4 7,7 6,3 3,9 4,2

Övriga Europa 2,3 2,6 3,0 1,1 3,1 4,3

Asien 9,8 11,0 12,0 8,9 9,1 9,7

Japan 2,4 1,8 1,3 2,8 2,1 1,5

Kina 1,8 2,1 3,1 1,1 2,4 3,8

Övriga 5,0 5,0 7,0 1,7 2,1 2,7

Sveriges utrikeshandel Andelar av total export/import (%)

Källa: SCB *) Import enligt avsändningsland

Bild hämtad från Kommerskollegium 25/2-2011

23

EFTA: Island, Liechtenstein, Norge, Schweitz

Sveriges är bra på (har komparativ fördel i)

• Kunskapsintensiv produktion som kräver hög kompetens hos arbetskraften, förvärvad genom hög utbildning och/eller stora investeringar i FoU som i sin tur är nödvändigt för att säkerställa en snabb omsättning av produkt- och processinnovationer.

• Realkapitalintensiv och högmekaniserad processindustri.

• Produktion som baseras på svenska naturresurser, främst skogsindustri.

24

Källa: SCB

Verkstad

Papper/Massa

Järn/stål

Skog/Trävaror

MalmJordbruk, livsmedel Läkemedel

Övrigt (Kemi m m)

0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

70%

80%

90%

100%

1870 1880 1890 1900 1910 1920 1930 1940 1950 1960 1970 1980 1990 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009

Pro

ce

nt

Verkstadsindustrin ersätter deråvarubaserade näringarna

Olika näringars värdeandel av svensk export, löpande priser


25

Källa: SCB

Skogsvaror12%

Mineralvaror9%

Kemivaror14%

Energivaror7%

Verkstadsvaror44%

Övriga varor14%

Sveriges viktigaste exportvaror 2009998 miljarder SEK


26

Vilka varor exporterar vi?

Varugrupper % Stor undergrupp %

Verkstadsvaror 44,4 Maskiner 15,4

El- , telekom 13,1

Vägfordon 9,2

Kemivaror 13,5 Läkemedel 6,4

Skogsvaror 11,5 Papper 6,9

Mineralvaror 10,5 Järn och stål 5,2

Energivaror 8,0 Oljeprodukter 7,2

Övrigt 12,1 Livsmedel 4,6

Teko, skor 1,8 27

Källa: SCB

Skogsvaror3%

Mineralvaror8%

Kemivaror14%

Energivaror12%

Verkstadsvaror41%

Övriga varor22%

Sveriges viktigaste importvaror 2009911 miljarder SEK

Bild hämtad från Kommerskollegium 25/2-2011 28

Struktur?

• Inombranschhandel

– Mkt stor andel

• Verkstadsvaror

– Maskiner

– El- , telekom

– Vägfordon

• Vad kan teorierna säga om detta?

29

Komparativ fördel

• Sverige har komparativ fördel i Tillv. Industri

– Järn o Stål

– Läkemedel

– Teleprodukter

– Transportmedel

• Dvs, kapitalintensiva branscher

• Komparativa nackdelar i bränsle o gruvdrift

• Sverige, rel. mkt högutb. Arb, kraft och kapital

30

31

Tjänstehandeln

• Omfattar transport-, försäkrings-, konsult- och turisttjänster etc.

• Blygsam i förhållande till varuhandeln

• Tjänstesektorn växer i betydelse

• Naturligt skydd mot importkonkurrens (”non-tradeable services”)

• Hinder för export: – många tjänster, speciellt hushållstjänster, måste produceras där konsumenten finns

• Dessutom bromsar handelshinder och regleringar tjänstehandeln

Tjänsteexportens utvecklingTjänsteexport som andel av totalt exportvärde, löpande priser

Källa: SCB, nationalr äkenskaper naOBS: br uten skala

Hämtat: 2011-02-25

15

20

25

30

35

1980 1984 1988 1992 1996 2000 2004 2008

Tjänsteexport

År

32

Tjänsteexport 2009 465 mdr SEK (varor: 998)

1. Övriga affärstjänster 36 %

2. Turism 20%

3. Transporttjänster 16%

4. IT, kommunikation 14%

5. Licenser, royalties 8%

6. Finans och försäkring 3%

7. Bygg- och entreprenad 1%

8. Offentliga och personliga 1%

33

34

Internationell handel, sammanfattningsvis

• Världshandeln domineras av i-länderna

• Inombranschhandeln största posten

• Handeln stiger snabbare än BNP

• Direktinvesteringsflödena stiger ännu mer

35

Orsaker till dessa mönster

• Handelspolitik – Lägre tullar, regionala avtal minskar osäkerhet (t ex växelkurs)

• Sjunkande transportkostnader

• Teknisk utveckling inom information- och kommunikation (IKT)

• Avregleringar inom och mellan länder

• Stordriftsfördelar – ökad specialisering

• Omfattande handel inom multinationella företag (MNF)

36

Teori

Teorier försöker förklara:

– Vilka är orsakerna till internationell handel?

– Vad bestämmer handelns struktur, dvs varför importerar ett land vissa varor och exporterar andra?

– Vad blir effekterna på priser och produktion?

– Storleken på handeln

Varför handlar länder med varandra?

Sawyer & Sprinkle kapitel 2

Patrik Karpaty

Handelshögskolan, Örebro universitet

37

Allmänt

• Pris

• Kvantitet

• Kvalitet

• Råvaror

• Närhet

• variation

38

39

På företagsnivå

• Ofta lönsamt med internationell handel

• Stora fasta kostnader för att börja exportera

• Bara de produktiva företagen kan klara tröskeln att börja exportera

• Transportkostnader är viktiga

• För att etablera produktion i utlandet krävs ännu högre produktivitet

Handel vid fullständig konkurrens

Antaganden • En homogen vara = likvärdig i båda länderna

• Fullständig konkurrens p=MC

• inga pris- eller lönestelheter

• alla köpare och säljare är pristagare

• fullständig information

• inga etableringshinder

• många köpare och säljare

• inga tullar eller handelshinder

• låga eller inga transportkostnader

• Jämviktsläge i varje land då Utbud = Efterfrågan

• Jämförbara priser mellan länderna, dvs växelkurs = 1

40

Utbud o efterfrågan

• Positiv utbudskurva för marknaden

– befintliga företag producerar mer eller

– fler företag etablerar sig

– enskilda företag horisontell efterfrågan

• Negativ efterfrågekurva för marknaden

– formas av inkomst och smak

– efterfrågan ökar när priset sjunker

41

42

Land A Land B

q q q

p p p Världsmarknaden

43

Land A Land B

q q q

p p p

UA

UB

EA

EB

pA

qA qB

pB

Jämvikt innan internationell handel

Figuren visar utbud och efterfrågan för respektive land. Notera att MC och priset är högre i land A än i land B.

Världsmarknaden

44

Härledning av importefterfrågekurvan i land A

q q

E

U

Land A p p

Importefterfrågan för land A på världsmarknaden

45


q q

E

U

Land A p p

A pA

Rita in land A:s jämviktspris under autarki (ingen handel) pA


46


q q

E

U

Land A p p

A pA

Välj ett nytt pris lägre än pA t ex pA1

pA1


47


q q

E

U

Land A p p

A pA

Avståndet (E1-U1) visar land A:s efterfrågeöverskott och motsvarar efterfrågan på

världsmarknaden vid priset pA1.

pA1

U1 E1


48


q q

E

U

Land A Importefterfrågan för land A på världsmarknaden p p

A pA

Välj ett nytt pris lägre än pA1, nämligen pA2 och dra en ny linje. Avståndet (E2-U2) visar land A:s efterfrågeöverskott och motsvarar efterfrågan på världsmarknaden vid priset pA2. Fortsätt så….

pA1

U1 E1 U2 E2

pA2

IEA

49

Härledning av exportutbudskurvan i land B

q q

E U

Land B Exportutbud för land B på världsmarknaden p p

A

pB

På exportmarknaden gör man samma sak fast med utbudsöverskottet, dvs land B producerar billigare och kan ta ut högre pris på världsmarknaden än hemma.

pB1

U1 E1 U2 E2

pB2

EUB

50

Land A Land B

q q q

p p p

UA

UB

EA

EB

pA

pB

Handel

pV

E

EUB

IEA

Handel kommer att ske om det nya världsmarknadspriset blir • lägre än det som gäller i land A (pA) och • högre än det som gäller i land B (pB).

Vid pV är importefterfrågan = exportutbudet → jämvikt på världsmarknaden

Världsmarknaden

51

Land A Land B

q q q

p p p

UA

UB

EA

EB

pA

qA qB

pB

Handel – export från land B

pV

E CA QA QB CB

C = inhemsk konsumtion Q = inhemsk produktion vid handel

IEA

EUB

Världsmarknaden

52

Land A Land B

q q q

p p p

UA

UB

EA

EB

pA

EÖ

pB

Handel – export från land B

pV

E CA QA QB CB

EÖ = efterfrågeöverskott vid lägre priser UÖ = Utbudsöverskott vid högre priser

UÖ

EUB

IEA

Världsmarknaden

53

Handel och specialisering uppstår

• Om det finns prisskillnader mellan länder

• På grund av skillnader i efterfrågan

– Skillnader i konsumenternas inkomster och preferenser mellan länder

• Landet med höga inkomster och starka preferenser för varan importerar

• Landet där konsumenterna har lägre inkomster och preferenser exporterar

• På grund av skillnader i utbudet

– Skillnader i produktionskostnader eller naturresurser mellan länderna

• Landet med hög produktionskostnad och liten tillgång till naturresurser importerar

• Landet med låga produktionskostnader och riklig tillgång till naturresurser exporterar

54

Komparativ fördelar och PPF

• Alternativkostnaden är den förlorade intäkten av att använda arbetskraften i en sektor jämfört med i en annan sektor.

• Land A sägs ha en komparativ fördel i att producera vara x om den relativa kostnaden i land A för att tillverka x är lägre än vad den är i land B (dvs lägre alternativkostnad).

55

Absoluta och komparativa fördelar

Absoluta fördelar • När land A är mer produktivt i att producera en vara än land B

Komparativa fördelar • När alternativkostnaden för att producera en vara är lägre i land A än i

andra länder

Handel kan även uppkomma när ett land har absolut fördel i produktionen av båda varorna

OBS! Ett land kan inte ha komparativa fördelar i alla varor

Alternativkostnader

Ex: Syd och Nord

• Nord producerar 10 milj. rosor eller 100 000 datorer

• Alternativkostnaden för att producera rosorna är då 100 000 datorer

• Syd producerar 10 milj. rosor eller 30 000 datorer

• I Syd är alternativkostnaden för lika många rosor 30 000 datorer

56

Alternativ 1

land Miljoner rosor Tusental datorer

Nord 10 0

Syd 0 30

Total 10 30

57

1. Nord producerar inledningsvis bara rosor, men övergår till datorer 2. Syd tillverkar bara datorer men övergår till rosproduktion Samma produktion av rosor i världen, men fler datorer när Nord tillverkar dem

Alternativ 2


Nord 0 100

Syd 10 0

Total 10 100

58


Alternativ 2 forts


Nord -10 +100

Syd +10 -30

Total 0 +70

59


Alternativkostnader

• Alternativkostnaden för tex rosor i termer av datorer är den mängd datorer som måste ges upp för att tillverka ytterligare en ros.

- QR/QD

• I detta fall skiljer sig dessa mellan länderna • I Nord är alternativkostnaden för 10 milj rosor 100 000

datorer • I syd är alternativkostnaden för 10 milj rosor bara 30 000

datorer • Bättre om Syd producerar rosor • Den vara med lägst alternativkostnad är mest fördelaktig

att producera när 2 länder och 2 varor jämförs

61

Absolut fördel Table 2.1 innan handel

En vanlig arbetsdag producerar en

arbetare

Land Maskiner Kläder

USA 5 10

Indien 2 15

62

Absolut fördel Table 2.2 handel

Flytta en arbetare


USA +5 -10

Indien -2 +15

Förändr.

output

+3 +5

63

Komparativ fördel Table 2.3 innan handel

En vanlig arbetsdag

producerar en

arbetare

Land Maskiner Kläder Relativa

kostnader

USA 5 15 1M = 3K

Indien 1 5 1M=5K

Alternativkostnaderna

• USA absolut fördel i bägge varor

• Jämför nu alternativkostnaderna

• USA

– 1 Maskin för 3 Kläder

– 1 Kläder för 1/3 Maskin

• Indien

– 1 Maskin för 5 Kläder

– 1 Kläder för 1/5 Maskin

64

Specialisering mot varan med låg alternativkostnad

65

Komparativ fördel Table 2.4 handel

Flytta en resp. tre arbetare


USA +5 -15

Indien -3 +15

Förändr.

output

+2 0

Priser och alternativkostnader

• Priserna skall spegla alternativkostnaderna – Ju högre alternativkostnad desto högre priser

• I USA lägre alternativkostnad för maskiner (3) – Maskiner relativt billigt i USA

• I Indien högre alternativkostnad för maskiner (5) – Maskiner relativt dyra i Indien

• I USA högre alternativkostnad för kläder (1/3) – Kläder relativt dyrt i USA

• I Indien lägre alternativkostnad för kläder (1/5) – Kläder relativt billigt i Indien

66

Scope for trade!

• Klädpriser innan handel

– 1/3 M för 1 K i USA och

– 1/5M för 1 K i Indien

• Om USA kan importera kläder billigare från Indien , lägre än 1/3 men mer än 1/5 (tex 1/4)

• Om Indien kan få mer betalt för sina kläder av USA, mer än 1/5 men mindre än 1/3 (tex 1/4)

67

Vinster av handel

• Anta att 1M=4K på världsmarknaden

– Dvs en maskin kostar 4 kläder

• USA producerar bara maskiner 100M

– Exporterar 50M

– Importerar 50M*4K=200K

• Indien producerar bara kläder 300K

– Exporterar 200K

– Importerar 200K*(1/4)M = 50 M

68

69

Vinster av handel Table 2.6 byteskvoten ¼ M mot 1 K

Land

Land USA Indien

Produktion 100M, 0 K 0M, 300K

Konsumtion 50M, 200K 50M, 100K

Prod och

kons utan

handel

50M, 150K 40M, 100K

Vinster av

handel

50K 10M

Komparativa fördelar och PPF

Sawyer & Sprinkle kapitel 3

Patrik Karpaty

Handelshögskolan, Örebro universitet

70

Lutningen på PPF

71

LM

LK

MPL

MPLMRTPPF

M

K

/

/

PPF

Alla kombinationer som ligger på PPF och innanför PPF är möjliga De utanför är ej möjliga

Kläder Qk

Maskiner Qm

Alternativkostnad

• Konstant alternativkostnaden i Ricardomodellen

x

y

A

'y

B

x

C

y

x

MPL visar hur mycket en extra anställd arbetare producerar Av vara y: MPLy= - y/Ly och vara x: MPLy= - y/Ly Sätt Ly = 1 och Lx = 1. Räta linjens ekvation = y/x Lutningen på PPF = y/x = MPLy/MPLx

THE PRODUCTION POSSIBILITIES FRONTIER AND CONSTANT COSTS

Table 3.1 Production and Consumption With and Without Trade: Based on an Exchange Rate of 1 Machine = 4 yds. of Cloth

Country

U.S. India

Production at Full Employment

100 machines

0 yds. of cloth

0 machines

300 yds. of cloth

Consumption with Trade

50 machines

200 yds. of cloth

50 machines

100 yds. of cloth

Domestic Production and Consumption Without Trade (autarky)

50 machines

150 yds. of cloth

40 machines

100 yds. of cloth

Gaines from Specialization and Trade 50 yds. of cloth 10 machines

THE PRODUCTION POSSIBILITIES FRONTIER AND CONSTANT COSTS

U.S. India

Number of Machines Yds. of Cloth Number of Machines Yds. of Cloth

100 0 60 0

90 30 50 50

80 60 40 100

70 90 30 150

60 120 20 200

50 150 10 250

40 180 0 300

30 210

20 240

10 270

0 300

Table 3.2 Production Possibilities Schedules for the U.S. and India at Full Employment

76

Kläder Kläder

Maskin Maskin 100

300

40

A

A’

Produktionsmöjlighetskurvor vid autarki (ingen handel)

USA Indien 300

60 50

150

MRT = - 3 MRT = - 5

40

100

77

Kläder Kläder

Maskin Maskin 100

300

A

A’

Konsumtionsmöjlighetskurvor vid handel

USA Indien 300

60 50

150

E

E’

40

100

Export

200

Import

Export

50

Import

Summering

• Produktion

– 100 maskiner, 0 Kläder i USA

– 300 kläder i Indien, 0 maskiner

• Konsumtion

– 50 maskiner, 200 kläder i USA

– 100 kläder, 50 maskiner i Indien

• Autarki vs handel

– +50 kläder USA, + 10 maskiner i Indien

78

Terms of trade

• Bytespriset, bra eller dåligt?

• Terms of Trade = Exportpris/Importpris

• Intervallet 1M=3K till 1M=5K

• Om USA endast får 3.5K per M?

– ToT försämras för USA

– ToT förbättras för Indien

79

80

Kläder Kläder

Maskin Maskin 100

300

A

A’

Konsumtionsmöjlighetskurvor vid ny Terms of Trade

USA Indien 300

60 50

150

40

100

Export

200

Import

Export

50

Import

175

125

Documents

Globalisering - Karlstad University · Pearson International Edition. • Sawyer, Charles W., Sprinkle, Richard L. International Economics. Senaste upplagan (3:rd edition). Pearson