Globalisering - Ett överdrivet hot mot välfärdsstaten?

Andreas Bergh, fil drföreläsare Lunds universitet,

välfärdsforskare Ratio

Många har spått en dyster framtid för Sverige...

•Ingen politiker vågar avreglera för ökad konkurrenskraft

•Ingen politiker vågar berätta att ATP kommer att kollapsa

•Lärarkåren kommer inte att acceptera skolpeng

•Entreprenadupphandlingar är ”bra i teorin” men kan inte få ”väsentlig praktisk betydelse”

•Offentlig sektor kan inte rationaliseras så att budgetunderskottet får ”rimliga proportioner”

Sweden: From Capitalist Success to Welfare-State Sclerosisby Peter Stein

Cato Policy Analysis No. 160 (10 sept, 1991)

Snower, Dennis J. 1993. "The Future of the Welfare State." The Economic Journal 103:700-717.

Gott om dystra prognoser för högskattestaten...Martin, Hans-Peter and Harald Schumann. 1997. The global trap: Globalization and the assault on prosperity and democracy. London, New York: Zed Books.

Hoten

• Race to the bottom• Kompetensflykt• Skattebasers rörlighet• Social turism• Jobben flyttar till Asien (eller Polen eller

Afrika...)

Under 1990-talskrisen såg välfärdsstatens kritiker ut att få rätt...

•men

•välfärdsstaten överlevde,

•de höga skatterna överlevde,

•och tillväxten återvände

0

10

20

30

40

50

60

1970

1971

1972

1973

1974

1975

1976

1977

1978

1979

1980

1981

1982

1983

1984

1985

1986

1987

1988

1989

1990

1991

1992

1993

1994

1995

1996

1997

1998

1999

2000

2001

2002

2003

År

Pro

cent

Sverige

OECD

EU15

Taxes/GDP 1970-2003

?

Tillväxt efter 90-talskrisen i Sverige, USA och EU15

2,02,52,5Real BNI per capita2,02,22,6Real BNP per capita

EU15USASveSnitt, 1995-2004[1]

[1] Källa: Konjunkturinstitutet, konjunkturläget augusti 2005. GNI is the preferable measure of livingstandard, as it measures the incomes of the persons in the country.

EU som hot mot offentlig sektor?

Tabell 2: Totala välfärdsutgifter enligt OECD som andel av BNP: [1]

1960 1980 1998 2003Skandinavien: 9,5 22,2 26,3 26,6Sverige: 10,8 28,6 30,5 31,3OECD-snitt: 10,1 17,4 19,6 20,9

[1] Källa: OECD Social Expenditure Database.

Och välfärdsstaten fortsätter att växa...

...eller?

Skilj på skattesatser och skatteintäkter!

• Följande trender finns i rika länder• Inkomstskatter

Fallande högsta marginalskattesatser, fortsatt höga skatteintäkter.

• Konsumtionsskatter Något höjda skattesatser, fortsatt höga skatteintäkter

• Kapitalskatterfallande skattesatser, konstanta eller stigande skatteintäkter

Flyr högutbildade från högskatteländer?

Tabell 1: Procent utvandrare i olika utbildningsgrupper, medborgare 21-65 år  

    Danmark   Norge   Sverige  

    1989 1998 1991 1998 1989 1998

Grundskola 0,08 0,13 0,13 0,13 0,05 0,13

Gymnasium 0,58 1 0,33 0,29 0,11 0,27

Doktorsexamen 1,45 1,06 0,67 0,8 0,34 0,77

Källa: Pedersen m fl (2003).

Pedersen, Peder J., Marianne Røed, and Lena Schrøder. 2003. "Emigration from the Scandinavian welfare states." Pp. 76-104 in Alternatives for welfare policy. Coping with internationalisation and demographic change., edited by T. M. Andersen and P. Molander. Cambridge: Cambridge University Press.

Social massturism till Sverige?• Export av familjeförmåner till andra EU-länder: 30 miljoner 2006• 68% av detta till norden. (Försäkringskassan analyserar 2007:10)• Ingen massinvandring av bidragstörstande öststatsbor...• ...dock en hel del ståhej när vissa ville komma hit och arbeta inom

byggsektorn• Erfarenheter stämmer med existerande forskning:• “[t]he poor do not migrate in large numbers for more generous

welfare assistance” “[t]he magnetic effect of welfare is substantially weaker than the magnetic effect of high wages for low-skill workers and a low unemployment rate”

• Berry, William D., Richard C. Fording, and Russel L. Hanson. 2003. "Reassessing the 'Race to the Bottom' in State Welfare Policy." The Journal of Politics 65:327-349.

Är det tvärtom?• “[…] labor-intensive, low-productivity jobs do not thrive in

the context of high social protection and intensive labor-market regulation, and without international trade countries cannot specialize in high value-added services.

Lack of international trade and competition, therefore, not the growth of these, is the cause of current employment problems in high-protection countries.” [Iversen, p. 74]

Iversen, Torben. 2005. Capitalism, Democracy and Welfare. USA: Cambridge University Press.

Ekonomisk frihet i Sverige och andra typer av välfärdsstater

80%

85%

90%

95%

100%

105%

110%

1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2003

Swe

Scan

Cont

Angl

Källa: Bergh & Erlingsson

Välfärdsstaten som försäkring

Källa: Rodrik, Dani. 1998. "Why do more open economies have bigger governments?" The Journal of Political Economy 106:997-1032.

“There exists a positive correlation between an economy's exposure to international trade and the size of government.

The correlation holds for most measures of government spending, in low- as well as high-income samples, and is robust to the inclusion of a wide range of controls.

One explanation is that government spending plays a risk-reducing role in economies exposed to a significant amount of external risk”

0%

5%

10%

15%

20%

25%

1970

1972

1974

1976

1978

1980

1982

1984

1986

1988

1990

1992

1994

1996

1998

2000

2002

2004

Socialbidrag

Arbetslöshet (inkl. åtgärder)

Förtidspension

Sjukskrivning

En försäkring under stora påfrestningar...Andel vuxna i olika ersättningssystem 1970–2006 (20–64 år, helårsekvivalenter)Källa: SOU (2006:86). Sjukpenning inkluderar rehabiliteringspenning. Förtidspension heter numera sjuk- och aktivitetsersättning.

• Förändringar av skattesystemets struktur: Minskad progressivitet bredare skattebaser , undantag (expertskatten, eller det undantag i förmögenhetsskatten som gällde storägare som köpt sina aktier före 1990).

•En tydligare koppling mellan avgifter och förmåner: Tydligast i pensionsreformen.

•Ökad användning av privat finansierade alternativ som adderas till offentligt finansierade förmåner (så kallad topping up):

•Ökade incitament för arbete•Ökad valfrihet genom peng-reformer•Ökad effektivitet genom konkurrenshöjande organisationsformer och utfärsäljningar

Vilka reformer har gjort att välfärdsstaten överlevt?

Sammanfattningsvis:

•Globalisering är både bra och dåligt för välfärdsstaten•Genom hög anpassningsförmåga har domedagsprofetiorna kommit på skam•Stort kvarvarande reformbehov på arbetsmarknaden