Genetik - Genteknik

Gregor Mendel

1800-talets mitt

Upptäckte att egenskaper går i arv på ett regelbundet sätt.

Sambandet mellan…

Cell

Cellkärna

Kromosomer en DNA-förpackning

46st i 23 par – en från mamma och en från pappa

Det 23:e paret – könskromosomer, XX eller XY

Gener En bit av kromosomen, en bit av DNA-molekylen

Kodar för ett protein (är en ritning till ett protein)

DNA

Alla våra celler innehåller:

Dessa grupperas parvis i:

I varje par kommer:

Ett av kromosomparen bestämmer könet

Tjej = Kille =

Vilken är vilket kön?

=

precis innan delning (dubbel)

Vi kollar närmare på en bit

…ännu närmare

Allt hänger ihop i en trådliknande spiral

Om man drar ut den ännu mer…

Kommer du ihåg: = -molekyl?

…så ser man att den består av flera

olika avsnitt, (eller anlag)

( eoxyribo- ucleic cid = deoxiribo-nuklein-syra)

DNA har två uppgifter:

1. Att föra det vidare till kommande generationer

2. Styra cellens

Biologiboken s.318 - 321

1. Biologiska arvet

2. Proteinmolekyler

3. Arvsanlag

4. Miljöfaktorer

5. Två typer av egenskaper

6. Kromosomer – Gener - DNA

Biologiboken s.318 - 321

1. Biologiska arvet – en ritning på hur en individ/organism

ska byggas upp

2. Proteinmolekyler – består av flera aminosyror, byggs

upp (till ex hormoner, enzymer, byggnadsmaterial, ..<)efter ritningar i arvet

3. Arvsanlag – en ritning till ett protein, en gen

4. Miljöfaktorer – påverkar tillsammans med arvet dina

egenskaper

5. Två typer av egenskaper – de som bara bestäms

av arvet och de som är en kombination av arv och miljöfaktorer

Den genetiska koden - DNA

Kvävebaser – ”stegpinnar”

(A – T och G – C)

Ordningsföljden – proteinrecept

Mutation

Hur arbetar en gen i en cell?

1. Ritning

2. Råvaran

3. Tillverkning

4. Paketering

5. Leverans

Celldelningar, s 323 - 325

Mitos – vanlig celldelning

Meios - reduktionsdelning

En gen består av ett antal som tillsammans bildar en kod eller ett recept på ett protein

Exempel på proteiner är Hemoglobin och insulin

Det finns fyra kvävebaser.

= Tymin

= Adenin

= Cytosin

= Guanin

Kvävebaserna kan bara sitta ihop på ett bestämt sätt.

Kvävebaserna ”läses” av tre och tre.

En ”triplett” med kvävebaser motsvarar en viss aminosyra

På så sätt avgörs i vilken ordning aminosyrorna ska komma

Och vilket protein som bildas

Här kommer DNA kopian ut ur kärnan

Här läses ”tripletterna” av och paras ihop med rätt aminosyra

Det färdiga proteinet paketeras och skickas ut i kroppen