Magisterprogrammet Arbetsliv och hälsa

Självständigt arbete med inriktning företagssköterska 15 hp

VT 2018

FYSISK AKTIVITET OCH

SÖMN BLAND

STILLASITTANDE

ARBETARE

En kvantitativ studie bland

medicinska sekreterare

Ida Josefsson & Therese Samuelsson

UMEÅ UNIVERSITET Institutionen för Omvårdnad

Examensarbete 15 hp

Magisterprogrammet i Arbetsliv och hälsa 60 hp

Titel: Fysisk aktivitet och sömn bland stillasittande arbetare - En kvantitativ studie bland medicinska sekreterare

År: 2018

Författare:

Ida Josefsson Karlavägen 4 373 73 Jämjö Therese Samuelsson Svidjevägen 75 904 40 Röbäck

Handledare:

Anette Edin-Liljegren, adj. Lektor, inst. for

omvardnad/projektkoordinator,

Glesbygdsmedicinskt Centrum, VLL,

Storuman

Nyckelord: Stillasittande arbete, sömnkvalitet, sömnstörning, fysisk aktivitet, stillasittande beteende, träning, motion

Sammanfattning: (max 200 0rd) Stillasittande beteenden är ett vanligt inslag i det moderna industrisamhället. En stor del av den

stillasittande tiden sker i arbetet. Samband har upptäckts mellan stillasittande, levnadsvanor

och olika hälsoutfall. Syftet med studien var att undersöka samband mellan fysisk aktivitet och

sömn bland stillasittande arbetare. Studiens empiri var en enkätundersökning hos en grupp

medicinska sekreterare. Enkäterna sammanställdes, analyserades och demografisk data har

beskrivits för att ge en tydligare bild över populationen i studien.

Genom Chi2-test jämfördes grupper med tillräcklig fysisk aktivitet, otillräcklig fysisk aktivitet

och störd/orolig sömn och sömnighet på arbetet.

Resultatet från undersökningen visar att det fanns en statistisk signifikant skillnad mellan

otillräcklig fysisk aktivitet och upplevd störd/orolig sömn. Studien visade däremot ingen

skillnad mellan tillräcklig fysisk aktivitet och sömnighet under arbetet. För att kunna dra

generella slutsatser behövs mer forskning kring sömnkvaliteten och sömnighet på en större

population av medicinska sekreterare.

UMEÅ UNIVERSITY Dept. of nursing

Masters Thesis 15 Credits

Master programme in occupational health 60 credits Title: Physical activity and sleep among sedentary workers - A quantitative study among medical secretaries

Year: 2018

Author: Ida Josefsson Karlavägen 4 373 73 Jämjö Therese Samuelsson Svidjevägen 75 904 40 Röbäck

Tutor:

Anette Edin-Liljegren, adj. Lektor, inst. for

omvardnad/projektkoordinator,

Glesbygdsmedicinskt Centrum, VLL,

Storuman

Keywords: Sedentary work, sleep quality, sleep disorder, physical activity, sedentary behavior, physical exercise

Abstract: (max 200 words) Sedentary behaviour is a common element of the modern industrial society. Much sedentary

behaviour occurs at work. Relationships have been found between sedentary behaviour, personal

habits, and various health outcomes. The aim of this study was to show potential in physical

activity and sleep in sedentary workers. The study's method is to survey a group of medical

secretaries. The survey was compiled, analyses and demographic data has been provided to gain a

clearer understanding of the studied population.

The results of the survey show a statistically significant differences between insufficient physical

activity, and perceived unsettled/ disturbed sleep. The study on the other hand, did not show a

statistically significant difference between physical activity and somnolence during work time.

Further research is required to be able to draw general conclusions concerning sleep quality and

somnolence in a larger population of medical secretaries.

1

Introduktion

Idag sitter arbetstagare mer på sina arbetsplatser än tidigare och genom ökat stillasittande på

arbetet har arbetsskador, fysiska och psykiska besvär tagit stora proportioner. Behovet av

förebyggande arbete till följd av dessa växande besvär har efterfrågats i allt högre grad

(Statens folkhälsoinstitut, 2010). Hälsofrämjande och förebyggande arbete är betydelsefullt

för båda författarna i föreliggande studie. Individers livsstil har en betydande roll för hälsan

och varje individ kan påverka sina levnadsvanor genom kunskap och förståelse över vad som

inverkar på hens hälsa. Arbetsplatsen är en viktig arena för förebyggande insatser vad gäller

hälsa i arbetslivet (Statens folkhälsoinstitut, 2010). Som blivande företagssköterskor kan vi

stödja arbetstagarens strävan att stärka och bevara hens hälsa.

Denna studie är gjord för att undersöka samband mellan sömnkvalitet och fysisk aktivitet

bland stillasittande arbetare. Tanken med studien var att få en inblick i fysisk aktivitet och

sömn hos gruppen medicinska sekreterare. Fortsättningsvis behövs arbetet med

hälsofrämjande och förebyggande insatser för dessa individer fortskrida.

Bakgrund

Vanliga inslag i det moderna industrisamhället är stillasittande beteenden i form av

bilåkande, skrivbordsjobb, dator- och tv-tittande. Oberoende av individers grad av fysisk

aktivitet (benämns fortsättningsvis FA) har intresset hos forskare ökat genom att studera

effekter på hälsan bland stillasittande arbetare. I litteratursammanställningen ”Stillasittande

och ohälsa” från Statens folkhälsoinstitut (2012) anges att fler studier av hög kvalitet behövs,

för att höja tillförlitligheten i översikterna och dess slutsatser. Resultatet i 96 relevanta

artiklar tyder på ett vetenskapligt stöd för sambandet mellan stillasittande levnadsvanor och

olika hälsoutfall. Många individer tränar och motionerar tillräckligt för att uppnå dagens

rekommendationer för välbefinnande och hälsa, men samtidigt är mycket stillasittande

resterande tid av dygnets vakna timmar. Oberoende av fysisk aktivitet verkar stillasittande

med stor sannolikhet vara en separat riskfaktor (Owen, Healy, Matthews, & Dunstan, 2010).

Fysisk aktivitet

Det minimum av FA som krävs för att uppnå hälsovinster är aktiviteter med måttlig eller hög

intensitet som förbrukar 150 kcal per dag eller ca 1000 kcal i veckan. Tiden för att förbruka

150 kcal per dag beror på aktivitetens intensitet, ju högre intensitet desto mindre tid går åt

2

(Yrkesföreningar för fysisk aktivitet [YFA], 2011). I åldersgruppen 18-64år är

rekommendationerna av FA sammanlagt minst 150 minuter i veckan, enligt YFA (2011).

Intensiteten bör vara minst måttlig. Vid hög intensitet rekommenderas minst 75 minuter per

vecka. FA av måttlig och hög intensitet kan även kombineras och bör spridas ut över flera av

veckans dagar och utföras i pass om minst 10 minuter. FA ska vara av aerob karaktär, där

måttlig intensitet ger en ökning av puls och andning, medan hög intensitet ger en markant

ökning av puls och andning. Samtliga rekommendationer är framtagna av YFA och godkända

av svenska läkaresällskapet. Rekommendationerna ligger som grund för tidigare

vetenskapliga forskningsresultat och ger ett hållfast underlag för den vuxna befolkningens FA

(ibid). Sammanfattningsvis så rekommenderas för en hälsosam livsstil minst 150

minuter/veckan med måttlig till hög intensitet (Ekblom-Bak, E., Ekblom, B., Vikström, M.,

de Faire, U., & Hellénius, M.-L, 2014).

Ett exempel är 30 minuters rask promenad 5 dagar per vecka, 20–30 minuters löpning 3

dagar per vecka eller en kombination av dessa. Muskelstärkande fysisk aktivitet bör även

utföras minst 2 gånger per vecka för att aktivera flertalet av kroppens stora muskelgrupper

(World Health Organisation [WHO], 2011). Tre viktiga faktorer är träningspassets frekvens

(hur ofta utförs träningen), duration (hur länge pågår ett pass) och intensitet (hur intensivt

är passet). Faktorerna bestämmer den sammantagna träningsdosen, ju högre dos desto högre

effekt (Fysisk aktivitet [FYSS], 2016).

Vad fysisk aktivitet gör för hälsan i arbete

Att vara medveten om sin livsstil därav bland annat sin FA och göra det möjligt för

människor att ha kontroll över sin hälsa och dess bestämningsfaktorer stärker vårt samhälle

och förbättrar våra liv. Utan människors aktiva deltagande går många möjligheter till att

främja hälsa och öka välbefinnandet förlorade. En god hälsa bidrar till ökad produktivitet, en

mer effektiv arbetskraft, ett friskare åldrande och mindre utgifter för sjukfrånvaro och sociala

förmåner samt mindre förlorade skatteintäkter (Folkhälsomyndigheten, 2015). Intresset för

att främja FA inom sjukvården har ökat och professionella organisationer, hälso- och

sjukvårdspersonal är positivt inställda till FA inverkan. Dock kvarstår stor utmaning att

implementera kunskapen i praktisk verklighet från den evidens som i dag finns om

hälsovinsterna med FA till att på ett effektivt och naturligt sätt integrera FA i vardagen

(Kallings, 2011).

Inaktivitet-stillasittande arbete

Att vara inaktiv kan medföra risk för förtida död, hjärt- och kärlsjukdomar (högt blodtryck,

kärlkramp, hjärtinfarkt och stroke), metabola sjukdomar (typ-2 diabetes, fetma), cancer

3

(bröst- och tjocktarm), benbrott och psykisk ohälsa (demens, depression) (Rezende et al.,

2014). Fysisk inaktivitet är den fjärde ledande riskfaktorn för global dödlighet och står för 6

% av dödsfallen över hela världen (Edmundsa, Stephenson & Clowa, 2013). Individer brukar

spendera en tredjedel av deras vakna tid och över 40 år av sina liv på jobbet, vilket gör

arbetsplatsen till en idealisk plats att rikta stor insats att hjälpa individer ändra sitt beteende

och sin livsstil. Inverkan av att vara medveten om FA, upprätthålla den FA, förbättrad hälsa

och välbefinnande är viktigt (ibid). Stora samhällsförändringar har de senaste 50 åren

uppkommit och förändrat vårt sätt att leva i grunden. Stillasittande beteenden som

skrivbordsarbete och användande av datorer är en majoritet av den moderna människans

vakna tid (Pate, Neill & Lobelo, 2008). Ekblom-Bak et al. (2014) redogör i sin studie att

långvarigt sittande påverkar hälsan och regelbunden motion påverkar livslängden.

Stillasittande beteende och aktiviteter utförda med låg intensitet ökar i vardagslivet och tar

tid från träningsaktiviteter. Andelen avsiktlig FA består endast av en bråkdel vaken tid, vilket

kan medföra mycket tid för stillasittande aktiviteter (ibid).

Stillasittande definieras som en energiomsättning på 1,0–1,5 MET (metabolisk ekvivalent) i

energiåtgången (Ekblom & Ekblom-Bak, 2012). Stillasittande innebär frånvaro av aktivitet i

ben- och sätesmuskulaturen, vilket har en viktig metabol funktion. Helt passivt stillasittande

som, sitta i soffan och se på tv, innebär total muskulär inaktivitet och en energiomsättning

d.v.s. 1 MET. Det finns också mer aktivt stillasittande, som skrivbordsarbete, vilket involverar

viss rörelse av överkroppsmuskulaturen och således medför ökad energiomsättning, närmare

1,5 MET (Ekblom & Ekblom-Bak, 2012; Pate, Neill & Lobelo, 2008). Stillasittande innebär att

skelettmuskulaturen är nästan helt inaktiv. Detta till skillnad mot hälsofrämjande FA som

mångdubblar kroppens energi (Pate, O’Neill & Lobelo, 2008). Långvarigt stillasittande bör

undvikas. Regelbundna korta pauser (”bensträckare”) med någon form av muskelaktivitet

under några minuter rekommenderas för dem som har stillasittande arbete (WHO, 2011).

För att uppskatta energiförbrukningen för en specifik aktivitet eller för hela dygnet utgår

man från individens energiförbrukning i vila. Därefter uttrycks den specifika aktivitetens

energiförbrukning eller hela dygnets energiförbrukning som en multipel av

energiförbrukningen i vila (FYSS,2016). Som hjälp för detta används uttrycket MET (metabol

ekvivalent). Energiförbrukningen i vila motsvarar 1 MET och begreppet MET är ett uttryck

för energikostnaden (FYSS, 2016). MET värde representera 3,5 ml syre/kg kroppsvikt/minut

eller 1 kcal/kg kroppsvikt timme (Dejong, 2010). Vid rask promenad antas

energiförbrukningen vara fyra gånger högre än i vila och uttrycks då som 4 MET (US

Department of Health and Human Services [HHS], 2008). Sömn, FA och stillasittande

beteenden är ömsesidigt beroende av varandra. Eftersom det begränsade antalet timmar på

en dag innebär att ökad tid i ett av dessa beteenden minskar tiden som spenderas i andra.

Det sätt på vilket stillasittande tid ackumuleras under hela dagen kan också påverka dess

4

inflytande på hälsoutfall. Mer forskning behövs om hälsofördelarna med olika mönster kring

FA och stillasittande beteende, exempelvis stratifiering för stillasittande arbete, det vill säga

dess frekvens och duration av inaktivitet (Rossen et al., 2017).

Sömn

Sömn är en aktiv process av synkronisering från stora delar av hjärnbarkens neuroner

(Saper, Chou & Scammell, 2001). Upprepad sömnbegränsning visar att de flesta människor

klarar sig på cirka sju timmars sömn per natt utan att trötthetseffekter uppstår (Van Dongen,

Maislin, Mullington & Dinges, 2003). Detta leder dock till att cirka halva befolkningen sover

mindre än vad man bör göra. Analyser av mortalitet har pekat på att sju timmar per natt kan

vara under gränsen om det pågår över längre tidsperioder (Grandner & Patel, 2009).

Sömnens tid har visat att den optimala sömnperioden är sju timmar, med en signifikant

ökning av dödlighet för individer med korta sömnperioder, ≤ 6 timmar (Åkerstedt et al.,

2017a). Bland individer <65 år med ≤5 timmar sömnperiod visades ett signifikant samband

med dödlighet, resultatet tyder på att åldern spelar en viktig roll i förhållandet mellan

sömnperiod och dödlighet (ibid).

Sömnkvalitet är rimligen lika viktig som lämplig längd på sömnen. Det finns ingen konsensus

om hur ”god sömn” definieras (Krystal & Edinger, 2008). Den enkla frågan, “svårt att sova

de senaste veckorna?” har i Sverige visat på en ökning med nästan 100 procent år 1993–

2003, med högsta ökningen för yngre kvinnor (SBU, 2010). De dramatiska effekterna av för

lite sömn i samhället är orsaken till ökat intresset för forskning angående sambandet mellan

livsstil, sömn och hur dessa påverkar individen. Den största inverkan av detta är sänkt

vakenhets- och funktionsnivå (Balkin, Rupp, Picchioni, & Wesensten, 2008). Insomningstid

ökar, reaktionstid blir längre, minnesförsämring, omdömeslöshet och känslighet för

emotionella stimuli ökar (Tononi & Cirelli, 2006). Det finns långsiktigt negativa hälsoeffekter

av störd sömn, som diabetes, hjärt- och kärlsjukdomar, depression, utmattningssyndrom och

fetma för att nämna några (Stamatakis & Punjabi, 2007), men även ökad risk för mortalitet

(Grandner & Patel, 2009). Sömnbrist resulterar i liknande problem som de som kopplas till

obalans mellan födointag och FA och andra livsstilsfaktorer (Stamatakis & Punjabi, 2007).

Behandlingsmetoden för störd sömn är i dag, förutom farmaka, kognitiv beteendeterapi, FA,

stabila sovtider och mycket dagsljus (SBU, 2010). Lågintensiv och långvarig motion

stimulerar sömnen och motverkar sömnbrist (Morgan, 2003). Låg FA är kopplad till störd

sömn (Goldman et al., 2007). Motionsråd brukar ingå i de grundläggande råden vid

sömnstörningar. Den goda effekten gäller framför allt lågintensiv och långvarig motion

(promenader, joggning och simning). Motionen bör avslutas ett par timmar före

sänggåendet, eftersom fysiologisk aktivering kan leda till ökad insomningstid (t.ex. 10

armhävningar före sänggåendet kan fördubbla insomningstiden). Hårt och intensivt

5

muskelbyggande i gym verkar inte ge positiva effekter på sömn. Orsaken till den positiva

effekten av motion på sömn är något oklar, men har delvis med temperaturregleringen att

göra. Störd sömn påverkar fysisk prestationsförmågan, men i begränsad utsträckning (ibid). I

Buman et al. (2014) studie förespråkas gynnsam sömntid, minskning av stillasittande och

ökad fysisk aktivitet. FA kan minska trötthet, ge energiökning och öka

koncentrationsförmågan, samt förbättrat minne och sömnkvaliteten (Kallings, 2011).

Ytterligare forskning inom populationen - stillasittande arbetare, är viktigt eftersom den

fysiska aktivitetens inverkan på sömnkvalitet är begränsad. Både sömn och FA under vaken

tid påverkar många aspekter av hälsoindikatorer och dess resultat. Sömnens varaktighet har

ett samband med bl.a. förhöjt BMI och hypertoni, FA i sin tur har samband med

kardiometaboliska risker. Fler studier om sömnkvalitet och även sömnens duration bidrar till

ökad FA eller på motsatt sätt om FA har förmågan att förbättra sömnen bör undersökas om

eventuella samband finns. Genom ytterligare forskning kring fysiologiska och

beteendemässiga sammanslutningar mellan FA, stillasittande och sömn kan ytterligare

intresse för stillasittande arbete öka (McClain m. fl, 2014).

Syfte

Syftet med studien var att undersöka samband mellan fysisk aktivitet och sömn bland

stillasittande arbetare.

Frågeställningar och hypoteser

1. Finns det skillnader i störd/orolig sömn hos personer med stillasittande arbetet

beroende på graden av fysisk aktivitet?

2. Finns det skillnader i upplevd sömnighet på arbetet hos personer med stillasittande

arbetet beroende på graden av fysisk aktivitet?

Hypotes 1. Personer som har otillräcklig fysisk aktivitet har störd/orolig sömn jämfört med

personer med tillräcklig fysisk aktivitet, bland stillasittande arbetare.

Hypotes 2. Personer som har otillräcklig fysisk aktivitet är sömnig under arbetet jämfört med

personer med tillräcklig FA, bland stillasittande arbetare.

Metod

Design

Kvantitativ icke experimentell tvärsnittsdesign har använts, eftersom studiens syfte var att

undersöka samband mellan fysisk aktivitet och sömn bland stillasittande arbetare vid en viss

6

tidpunkt. En enkätundersökning har gjorts då denna har sitt värde att undersöka en större

grupp, vilket uppfyller studiens syfte (Ejlertsson, 2014). För att specificera och precisera

syftet och frågeställningarna i studien ha två hypoteser formulerats (Körner & Wahlgren,

2015).

Urval

Informanterna i studien bestod av medicinska sekreterare som arbetade inom öppen- och

slutenvården med uppdrag av Blekinge Landsting (BL) och anställda som arbetade inom

slutenvården vid Norrlands Universitetssjukhus (NUS). I denna undersökning gjordes ett

lämplighetsurval för att få de informanter som bäst kunde bidra till studiens syfte. Totalt

besvarade 129 (n) respondenter enkäten, samtliga av dessa uppnådde inkluderingskriterierna

och togs därför med i studien. Respondenter i åldersspannet 18–65 år eller äldre deltog i

studien.

Inkluderingskriterier för studiens deltagare var följande; jobbat minst ett år och hade en

tjänst med minst 70% arbetstid som medicinsk sekreterare för att kunna bedöma om

respondenten haft ett stillasittande arbete som varat över tid. Valda instrument i studien var

anpassade för personer över 18 år, därav satt åldersgräns. Dagtidsjobb var ett kriterium för

deltagande eftersom skiftarbete kan minska reliabiliteten på grund av risk för sömnstörning

och trötthet (Theorell & Kecklund, 2010). Av både kostnads- och praktiska skäl har

inkluderingskriteriet “att kunna svenska språket” valts (Ejlertsson, 2014).

Exkluderingskriterier för deltagande var funktionsnedsättning som kunde påverka den

fysiska aktiviteten utifrån vilken diagnos som fanns hos respondenten.

Datainsamling

En enkät låg till grund för studiens datainsamling (bilaga 1). Ett strukturerat frågeformulär

som utgått från studiens syfte är enligt Kristensson (2014) en enkät som kan användas. För

att minska risken kring missuppfattningar och felkonstruerade frågor i en egenformulerad

enkät, har författarna använt sig av frågor som bygger på tidigare forskningsfrågor om sömn

och FA (Billhult & Gunnarsson, 2012). Enkäten bestod av 14 frågor. Första delen innehöll

frågor kring ålder, arbetslängd och funktionsnedsättning. Den andra delen av enkäten

omfattade respondenternas skattning av sin fysiska aktivitetsnivå gällande motion och

träning (Kallings, 2011). Den tredje delen i enkäten fokuserade på sömn, där sömnkvalitet

och sömnighet utgjorde frågorna (Stressforskningsinstitutet. Karolinska Sleep Questionnaire,

2008). Frågor om sömntid inkluderades också i enkäten.

7

Mätinstrument

Validitet, att mäta det som avses att mäta och reliabilitet, noggrannheten i mätinstrumenten

är viktigt för att uppnå en hög trovärdighet i kvantitativa studier (Polit & Beck, 2010). För att

få en hög reliabilitet i studien användes valid- och reliabilitetstestade instrument angående

sömn och FA.

Instrumentet om FA baserades på Lena Kallings validerade indikationsfrågor om FA.

Mätningen i studien indelades i tillräcklig FA eller otillräcklig FA. Definitionen av tillräcklig

FA ≥150 aktivitetsminuter per vecka och otillräcklig FA mindre än dessa aktivitetsminuter

per vecka (Kallings, 2011). I föranledd studie har fråga 4, (Hur mycket tid ägnar Du en

vanlig vecka åt fysisk träning som får Dig att bli andfådd, till exempel löpning, bollsporter

eller motionsgymnastik?) och fråga 6 (Hur mycket tid ägnar Du en vanlig vecka åt

vardagsmotion, till exempel, promenader, cykling eller trädgårdsarbete? Räkna samman

tiden (minst 10 minuter åt gången)) använts för indelning av FA. Identifiering av

deltagarnas FA har skett genom svarskombinationer som motsvarade 150 minuter/vecka.

Aktivitetsminuter = 2* fysisk träning och vardagsmotion. Gränsvärdet var 11. Individer som

inte uppnådde gränsvärdet hamnade i gruppen “otillräcklig FA”.

Tabell 1. Indelningen av svarsalternativ och minuter finns inom gul (vardagsmotion) och blå (fysisk träning)

kolumner. Gränsvärdet är 11. Mellan 11-19 (grönt) uppnår de generella rekommendationerna av FA. Mellan 3-

10 (rött) uppnår inte de generella rekommendationerna av FA. Rött = otillräcklig FA, grönt = tillräcklig FA

Frågorna angående sömn är hämtad från instrumentet Karolinska Sleep Questionaire (KSQ),

utarbetad och skriven av Nordin, Åkerstedt & Nordin (2013). Instrumentet är skapat för att

mäta nattliga symtom på sömnlöshet, bland annat sömnkvaliteten och sömnighet. Frågorna

undersöker sömnbesvär de senaste tre månaderna, till exempel störd/orolig sömn och

sömnig under arbete. Frågorna är besvarade med svarsalternativen “aldrig”, “sällan”,

8

“ibland”, “för det mesta” och “alltid”. I studien fanns frågor om vilken tid respondenterna

gick i säng, både vardag och helg. Samma frågor gällde uppstigning och hur lång

insomningstiden var. I KSQ användes endast vissa delar av det valida instrumentet, detta för

att minska en annars för stor datamängd.

I resultatdelen i den här studien var fråga nr 8 (Har Du haft känning av följande besvär dom

senaste tre månaderna, fjärde alternativet (störd/orolig sömn)) och fråga nr 9 (Har Du haft

känning av följande besvär dom senaste tre månaderna, första alternativet (sömnig under

arbetet)) som analyserades. Författarna har delat in svaren av dessa frågor i bättre sömn

samt sämre sömn. Vid svar “aldrig”, “sällan” och “ibland” sattes kategorin bättre sömn.

Svarsfrekvens inom “för det mesta” och “alltid” sattes i kategorin sämre sömn. I resultatdelen

i den här studien analyserades även fråga nr 10 (Vilken tid går Du normalt till sängs (släckt

lampan, t.ex. 21.00), under arbetsveckan klockslag), fråga nr.11 (Vilken tid stiger Du

normalt upp (t.ex. 06.00), under arbetsveckan klockslag) och fråga nr 12 (Hur lång tid

ligger Du vaken innan Du somnar under arbetsvecka (efter du släckt lampan) (tex. 30min).

Procedur

Ett informationsbrev skickades ut via mail till verksamhetschefer/avdelningschefer inom

NUS och BL samtliga sjukhus och hälsocentraler, där samtycke till kontakt med anställda

medicinska sekreterare önskades (bilaga 2). Genom engagemang och godkännande från

chefer fick författarna mailadresser till 339 informanter och därefter skickades ett missivbrev

(bilaga 3) med information om studien och länk till enkäten för de som ville delta i studien.

Möjlighet till frågor angående studien gavs också genom att kontakta författarna eller dess

handledare via mail eller telefon. Distribution av webbenkät skedde genom en separat länk i

missivbrevet. Enkätdesignen utformades med hjälp av internetbaserade Enuvos GmbH

enkättjänst på www.webbenkater.com och respondenternas svar registrerades med kod

direkt vid insändandet av enkäten. Datainsamlingen pågick under vecka 16-18 och under

denna tid gavs 1 påminnelse till de informanter som inte besvarat enkäten, vilket medförde

ytterligare 34 besvarade enkäter. Totalt besvarade 129 respondenter enkäten. Ett litet internt

bortfall har skett, beroende på att enskilda respondenter inte svarat på alla frågor i enkäten,

därav uteslöts 3 individer. I föreliggande studie fanns 19 stycken med någon form av

funktionsnedsättning, samtliga av dessa uteslöts. Flödesschema över bortfall kan ses i figur 1.

Statistisk analys

När data från enkäterna var insamlad fördes svaren in i statistikprogrammet SPSS (Statistical

Packages for the Social Sciences) version 24, d1r data bearbetades och analyserades. Svaren

från frågorna i enkäten har enbart bestått av nominal- och ordinalskalor. Rangordningen

9

från enkätens frågor har skett från 1-5, 1-6 och 1-7, beroende på hur många svarsalternativ

som funnits i frågeställningen. Svarsalternativen på frågorna har exempelvis varit, 1 = mycket

bra, 2 = ganska bra, 3 = varken bra eller dåligt, 4 = ganska dåligt, 5 = mycket dåligt. Nominal

variabel används när en grupp indelas utan rangordning, exempelvis kön. I föreliggande

studie har tillräcklig FA, otillräcklig FA, störd/orolig sömn och sömnig på arbetet utgjort

kategoriska variabler med nominalskala och analysen har tolkats utefter dessa grupperingar.

Hur dessa variabler indelats är förklarat i avsnittet mätinstrument.

Analys av data har skett genom Chi²-test för att undersöka statistiska skillnader mellan

grupperna av individer med otillräcklig FA, tillräcklig FA, störd/orolig sömn, sömnighet på

arbetet. Genom att testa skillnaden mellan de observerade variabler och förväntade variabler

kan med fördel Chi² användas. För att göra Chi² -test är det viktigt att stickprovet inte är för

stort (~500), för litet (~30) och ingen förväntat frekvens får vara mindre än 5 i cellen enligt

Ejlertsson (2014) och Statistics Solutions (2018). För att ta fram tabeller och figurer som

visat svarsfrekvensen i olika frågor har deskriptiv analys gjorts. En skriftlig bearbetning av

klockslag för sänggående och uppstigning har gjorts separat eftersom dessa variabler varit

svåra att analyseras för beräkning av totala sovtiden under vardag samt helg. Sömnen i

timmar och minuter har sedan räknas ut för redovisat antal och procentenhet av deltagare

som sov mindre än 7 timmar på vardagen. En skriftlig sammanställning har även gjorts av

deltagarnas insomningstid under vardagsnätter, för att presenterat antal deltagare, i

procentenheter, som hade 30 minuter eller längre insomningstid. P-värdet <0,05 ansågs

statistisk signifikant i studiens resultat.

Forskningsetiska överväganden

Vetenskapsrådets (2011) fyra forskningsetiska principer har tagits i beaktning under studiens

genomförande. Informationskravet som är en av dessa principer, har uppnåtts genom en

tydlig information om undersökningens syfte, upplägg och tillvägagångssätt via mail till

deltagarna i studien, innan studiens start. I missivbrevet (bilaga 3) beskrevs även att

deltagandet i studien var frivilligt och att personen kunde avbryta sin medverkan när som

helst utan närmare förklaring. Cheferna fick information via mailutskick och tillfrågades om

godkännande av kontakt med anställda medicinska sekreterare för medverkan i studien.

Informanterna tillfrågades om samtycke till studien genom information i missivbrevet, även

detta via mailutskick. Genom att besvara enkäten gav deltagarna sitt medgivande till att ingå

i studien.

10

Det insamlade datamaterialet kommer endast användas i studiens syfte och författarna

kommer att hantera enkäterna på sådant sätt som nyttjandekravet kräver. I

överensstämmelse med konfidentialitetskravet, hanterades insamlad data konfidentiellt

vilket innebär att endast författarna till studien har möjlighet att sammankoppla data med

enskild individs namn och mailadress med specifik kodnyckel. Data förvaras hos en av

författarna och förvaras oåtkomlig för obehöriga. Enkäter och övrigt dataunderlag arkiveras i

3 år hos en av författarna enligt Arkivlagen (1990:784). Erbjudande av kopia på

examensarbetet till deltagarna har getts. Någon etisk prövning har inte skett eftersom

studien har utövats som en del av en högskoleutbildning och är undantagen detta (SFS

2003:460; Vetenskapsrådet, 2011).

Resultat

Enkäten skickades ut till totalt 339 medicinska sekreterare. Av dessa svarade 151 individer på

enkäten (45%). Det var 22 individer (15%) som exkluderades från resultatet då de inte

uppfyllde kriterierna och internt bortfall i enkäten var 3 stycken (0,1%). Bortfallet har

redovisats i ett flödesdiagram se figur 1.

Fig. 1. Flödesdiagram över bortfall

Demografiska data

Totala antalet individer i studien var 129. Deltagarna uppgav vilken åldersgrupp de tillhör

och hur länge de hade arbetat som medicinsk sekreterare. Tabell 2 visar antal respondenter i

varje åldersgrupp samt hur många år i yrket de varit verksam.

11

Tabell 2. Hur länge respondenterna varit verksam inom yrket, samt (n, %) i varje åldersgrupp.

Hur många år i yrket n (%)

1-3 år 4-6 år 7-10 år 11-15 år 16-20 år 21 år eller längre

18-25 4 (3,1) 0 0 0 0 0

26-35 10 (7,8) 5 (3,9) 4 (3,1) 1 (0,8) 0 0

36-45 4 (3,1) 5 (3,9) 3 (2,3) 4 (3,1) 3 (2,3) 0

46-55 6 (4,7) 7 (5,4) 2 (1,6) 8 (6,2) 14 (10,9) 21 (16,3)

56-65 2 (1,6) 0 1 (0,8) 3 (2,3) 5 (3,9) 15 (11,6)

65- eller äldre 0 0 0 0 0 2 (1,6)

I denna studie var åldersgrupperna jämt fördelad mellan 26-35 år, 16% (n=20) och 36-45 år,

15% (n=19). Minst antal deltagare fanns i åldersgrupperna 18-25 år, 3% (n=4) och 65 år eller

äldre 2% (n=2). Den största gruppen i studien var i åldersspannet 46-55 år, 45% (n=58). I

åldersgruppen 56-65 år fanns 20% (n= 26).

I studiens fråga “hur länge har du jobbat som medicinsk sekreterare” visade resultatet att

den största gruppen 30% (n=38) är den som jobbat längst, 21 år eller längre. En femtedel

hade arbetat 1-3 år, 20% (n=26). Majoriteten svarsdeltagare fanns i åldersgruppen 46-55 år

n=58 och var den grupp som hade flest år inom yrket (21 år eller äldre). I övriga grupper 4-6

år (n=17), 7-10 år (n=10), 11-15 år (n=16), 16-20 år (n=22) var det jämt procentmässigt.

Självskattad fysisk aktivitet

Resultatet visar en jämn fördelning mellan deltagarnas självskattade fysisk aktivitet (FA). Det

var 51% (n=66) i gruppen med tillräcklig FA och 49% (n=63) i gruppen med otillräcklig FA. I

figur 3 visas andelen med självskattad FA inom varje åldersgrupp. I den stora gruppen 46-55

åringar anser 47 % (n=31) att de uppnår tillräcklig FA och 43% (n=27) bedömer att de har

12

otillräcklig FA. Gruppen 18-25 år n=4 respektive 65- år eller äldre n=2 hade samma

procentuella fördelning inom åldersgruppen mellan tillräcklig FA och otillräcklig FA.

Fig. 2. Självskattad fysisk aktivitet inom respektive åldersgrupp.

På frågan “hur mycket tid ägnar Du en vanlig vecka åt fysisk träning som får Dig att bli

andfådd, till exempel löpning, bollsporter eller motionsgymnastik” Den största gruppen,

45%, (n=58) mellan 0-30 minuter, 30 % (n=43) svarade mellan 30-90 minuter och de som

tränade 90 minuter eller mer var 28 % (n=28).

I studien ställdes frågan “hur mycket tid ägnar Du en vanlig vecka åt vardagsmotion, till

exempel, promenader, cykling eller trädgårdsarbete” svarade 19 % (n=24), 0-60 minuter.

En grupp individer svarade 46% (n=59) 60-150 minuter och gruppen som utövade 150-300

minuter eller mer av vardagsmotion var 36% (n=46).

Denna studie visar att medelålders (46-55 år) och äldre (56-65 år) hade en högre fysisk

aktivitet än de yngre grupperna.

Självskattad sömn

Tiden kring sänggående och uppstigning under helg och vardag ställdes i enkäten. Av

deltagare var det 12 % (n=15) som sov under 7 timmar under vardagsnätter, 86% (n=111)

sov 7 timmar eller över under vardagsnätter (3 interna bortfall p.g.a svar inte angetts).

25 % (n=30 av n=125, 4 interna bortfall p.g.a. svar inte angetts) låg vaken 30 minuter eller

mer innan insomning. 73% (n= 95) låg <30 minuter innan insomning.

13

Det var 45 stycken som sällan hade problem med störd/orolig sömn och 43 individer uppgav

ibland. I figur 4 visas antal som haft känningar av sömnighet på arbetet dom senaste tre

månaderna. Här visas en större andel som uppgav ibland, 54 stycken och 35 stycken sällan.

Fig. 3. Hur stor andel (%) som upplevde störd/orolig sömn och hur ofta, de senaste 3 månaderna.

Fig. 4. Hur stor andel (%) som upplevde sömnighet under arbetet och hur ofta, de senaste 3 månaderna.

14

Jämförelse mellan fysisk aktivitet, störd/orolig sömn och sömnig på arbetet Tabell 3. Jämförelse mellan grupper av individer med tillräcklig och otillräcklig FA och deras upplevelse av störd/orolig sömn och upplevelsen av sömnighet på arbetet och dess p-värden.

Sömn n (%) Tillräcklig FA (n=66)

Otillräcklig FA (n=63)

P-värde

Störd/orolig sömn

5 (7,6) 16 (25,4) 0,006

Sömnig på arbetet

5 (7,6) 12 (9,3) 0,054

Tabell 3 visar jämförelsen mellan tillräcklig FA, otillräcklig FA och störd/orolig sömn (8% vs.

25%, p=0,006). Det var en större andel individer i gruppen med otillräcklig FA som hade

besvär med störd/orolig sömn jämfört med gruppen med tillräcklig FA. Skillnaden var

signifikant, se tabell 3. Däremot var det ingen signifikant skillnad mellan grupperna när det

gäller sömnighet på arbetet, se tabell 3.

Diskussion

Syftet med studien var att undersöka samband mellan fysisk aktivitet och sömn bland

stillasittande arbetare. Resultatet visade en statistiskt signifikant skillnad mellan grupperna

med tillräcklig FA och otillräcklig FA som jämförts beträffande störd/orolig sömn men

däremot inte när det gäller sömnighet på arbetet. De deltagare som hade tillräcklig FA

upplevde alltså att de hade en bättre sömn vad gäller störd/orolig sömn. Hypotes 1 kunde

således accepteras. Resultatet på den andra frågeställningen visade att det inte fanns någon

skillnad mellan gruppen med tillräcklig FA och otillräcklig FA och sömnighet på arbetet.

Hypotes 2 kunde därmed förkastas.

Fysisk aktivitet

I studien framkom det en jämn fördelning mellan deltagarnas självskattade fysisk aktivitet

(FA) i alla åldersgrupper. Rekommendationerna för FA är enligt YFA (2011) 150

aktivitetsminuter per vecka, det indikerar att nästan hälften av medicinska sekreterare i

studien inte uppnår detta minimum och de hälsovinster som FA kan ge. Vid

självrapporterade data kan uppskattning av FA ligga högre än den självrapporterade fysiska

aktivitetsnivån med exempelvis accelerometer (Hagström, Oja & Sjöström, 2007). Här kan

alltså andelen individer ligga lägre i gruppen tillräcklig FA i denna studie. I en annan studie

15

från Ekblom et al. (2015) underskattade deltagarna sin stillasittande tid kraftigt.

Självrapporterad tid angavs 5-6 timmar per dag i stillasittande tid, medan objektiva insatser

fastställde nära 9-10 timmars stillasittande per dag (ibid). När den objektiva mätningen visar

på förlängd eller oavbruten tidsperiod av stillasittande kan en riskfaktor för sämre hälsa

uppstå oberoende av den totala stillasittande tiden och FA (Sharon & Starker, 2013).

Vardagsmotionen utövades mellan 60-150 minuter i veckan angav 59 deltagare, vilket ger ett

snitt på 8-21 minuter per dag. Vad som definieras med vardagsmotion är individuellt, men

författarna tror att minuterna per dag kan ökas ifall lek med barn, städning i hemmet, gå i

trappor etc. räknas in i vardagsmotionen.

Sömn

Det är svårt att definiera och objektivt mäta en persons sömnkvalitet och sömnighet eftersom

det är en subjektiv upplevelse (Åkerstedt et. al 2017a), vilket gör sömnen till ett komplext

fenomen. En optimal sömntid på 7 timmar beskrivs i Åkerstedts (2017a) & (Garnder & Patel,

2009) studie och analyser kring mortalitet på mindre än sju timmars sömn per natt kan vara

under gränsen om det pågår under en längre tidsperiod (Garnder & Patel, 2009). I den här

studien framkom att 12 % av deltagarna sov mindre än 7 timmar under vardagsnätter.

Sömnens längd är inte den enda inverkan på sömnens kvalitet ur en hälsoaspekt.

Sömnkvaliteten är svår att mäta och begreppet "god" sömn är mycket individuell som en följd

av en komplex växelverkan mellan varaktigheten, timing och sömnkvalitet (Duncan et al.,

2017). Med det kunde vi dra slutsats att 12% av deltagarna kunde ha en indikation till sämre

sömn men att flera faktorer kan påverka. Det var 24% av deltagarna i studien låg vaken 30

minuter eller mer innan insomning. Om insomningen tar mer än 30 minuter kan detta enligt

Leineweber, Kecklund, Janszky, Akerstedt, & Orth-Gomer, (2003) vara ett tecken på sämre

sömn.

I studien framkom det att 33 % självskattade “ibland” störd/orolig sömn som besvär dom

senaste tre månaderna, till skillnad mot 16% som svarade aldrig och 3% som svarade alltid.

“Ibland” låg som ett medelmått i svarsalternativen i studien, och kan vara svårt att definiera

vad det ger att “ibland” ha besvär med störd/orolig sömn. Leineweber et al. (2003) skriver

däremot för att sömnkvalitén ska bli “god” bör personen bland annat inte bli störd under

sömnen (ibid), vilket kan ge en tolkning att “ibland” kan ge en sämre sömnkvalitet.

Störd/orolig sömn är förenad med allvarlig trötthet. Det är i allmänhet ett illavarslande

tecken om ihållande trötthet förekommer (Nordin m.fl., 2013).

Hälften av deltagarna skattade “ibland” sömnig under arbetet som besvär dom senaste tre

månaderna. Till skillnad mot 18% som svarade aldrig och 2% som svarade alltid. Som i

16

föregående tolkning kan “ibland” vara svår att tolka, men att nästan hälften av deltagarna

svarar “ibland” på sömnig under arbetet kan säga något. Som Åkerstedt, Hallvig och

Kecklund (2017) skriver, ger sömnighet rent generellt (under arbetsdag) spänning och stress.

Ökning av stress ger i sin tur sämre sömnkvalitet och minskad sömntid, vilket betyder att

flertalet i studien delvis hade besvär med sömnighet under arbete vilket kan leda till stress

som i sin tur leder till sämre sömnkvalitet (ibid).

Jämförelse mellan fysisk aktivitet och störd/orolig sömn

I vår studie framkom en signifikant skillnad mellan individer med otillräcklig FA och

störd/orolig sömn jämfört med individer med tillräcklig FA och störd/orolig sömn vilket kan

tolkas som att det finns ett samband mellan fysisk aktivitet och sömn bland stillasittande

arbetare. Som Leineweber m.fl (2003) beskriver i sin studie kring sömnkvaliteten, där

störd/orolig sömn ingår, är beroende av hur fysisk aktiv personen har varit på dagen och

längden av vakenhet. Sömnen har även en påverkan på FA (Doğan, Ertekin, & Doǧan, 2005),

sämre sömn kan öka tröttheten och minska personens motivation, genom en bristande

motivation till FA och ork finns risk för sämre sömn. Det blir som en spiral som går runt och

är svår att bryta (ibid). Otillräcklig FA och störd/orolig sömn kan ge sämre sömn, men det

finns även andra faktorer som har negativ inverkan på sömnen. Uppstigning, sänggående,

insomning, snarkningar, mardrömmar likväl som övervikt, stress, FA sent på kvällen och

sömnhygien, är andra faktorer som påverkar, detta bekräftas i studierna av Anothaisintawee,

Reutrakul, Van Cauter, & Thakkinstian (2016) och Åkerstedt et al (2017b). Även Duncan et al

(2017) bekräftar att mer FA som människor utför, desto större blir deras hälsoeffekter. Men

att FA och mindre stillasittande aktivitet inte bara påverkar sömnen till en ”bättre sömn”

utan kräver ett koncept som handlar om kontroll och sömnhygienbeteende (ibid). En brist i

denna studie är att faktorer som bland annat BMI, stress, rökning eller koffein som kan

påverka sömnen inte efterfrågades i enkäten. Författarna är väl medvetna om att dessa

faktorer kan ha påverkat sömnen hos någora deltagare i studien och därför kan inte generella

slutsatser dras om skillnad mellan otillräcklig FA och störd/orolig sömn vilket bekräftas av

tidigare studier där även Kallings me

d kollegor (2006) visar att en ökad FA kan leda till bättre sömnkvalitet, och att otillräcklig FA

kan leda till störd/orolig sömn.

Jämförelse mellan fysisk aktivitet och sömnighet på arbetet

Resultatet i studien gällande FA och sömnighet på arbetet visade ingen signifikant skillnad

mellan grupperna med tillräcklig FA och otillräcklig FA. Definitionen sömnighet kan vara

utmanande att definiera och mäta, vilket kan ge blandade resultat i andra studier. I

åldersgruppen 18-45 år uppgav 12 stycken sömnighet på arbetet och endast 5 stycken i

17

gruppen 46-65 år eller äldre, vilket kan härledas till olika krav i livet som familjesituation,

arbete och sociala kontakter, detta visas även i Milne et al (2015) studie kring krav och fysisk

aktivitet. I motsats till detta resultat finner Ducan med kollegor (2015) att stillasittande och

låg FA är signifikant associerad med sömnighet/trötthet.

I studien kunde inte stillasittande tid analyseras eftersom relevanta frågor i den kategorin

inte angavs i enkäten, men eftersom medicinska sekreterare har ett stillasittande arbete, som

mest aktivt arbete, 1,5 MET (Ekblom, 2012; Pate, 2008) innebär detta stillasittande under

längre tidsperioder (Bronwyn et al., 2017). Medicinska sekreterare har ett inaktivt arbete och

beroende på hur tiden ackumuleras över dagen minskas tid för fysisk aktivitet då annat

möjligen ska utföras på fritiden (Rossen et al., 2017). Att minska det stillasittande arbetet kan

leda till flera negativa hälsoeffekter hos de medicinska sekreterarna och i studien av Sharon &

Starke, (2013) visas att individer med ett stillasittande arbete är mindre aktiva även på

fritiden. Detta är något som författarna inte kunnat analysera och inga slutsatser kan därför

tas. Mer forskning om vikten av FA som hälsovinst och det negativa av stillasittande beteende

(Rossen et al., 2017).

I Caljouw, Vries & Withagen studie från 2017 påpekar de att människor som arbetar i en

kontorsmiljö spenderar i genomsnitt cirka 10 timmar sittande på en arbetsdag, ofta med

långa perioder av långvarigt sittande. Ett långvarigt stillasittande beteende (med brist på

muskelkontraktioner och en energiförbrukning inte större än 1,5 MET) ger ökad risk för en

mängd negativa hälsoutfall. Radikala förändringar av arbetsmiljön skedde och miljön på

arbetsplatsen utformades utan bord och stolar, syftet med detta var att skapa en miljö som

inbjuder människor att arbeta i en mängd icke-sittande ställningar (ibid). Att minska

sittande kontorsmiljöer där sittande sker på en stol bakom ett skrivbord och öka alternativa

lösningar exempelvis ståbord, promenadkonferenser, motionsband och små pauser ger en

betydande ökning av energiförbrukningen. Tillsammans bekräftar dessa resultat att

arbetsmiljön som tillhandahålls med sittande kontorslandskap bör erbjudas möjlighet att öka

den fysiska intensiteten i kontorsarbetet. Detta kan vara förslag på att främja hälsan för

medicinska sekreterare ur arbetsmiljösynpunkt. I studien av De Cocker (2015) gavs många

åtgärdsförslag för att bryta den stillasittande tiden på arbetet av arbetstagarna själva.

Förslagen var samma som i Caljouw, Vries & Withagen studie (2017), dock uppkom flera

hinder för att utföra dessa åtgärder, produktivitetsproblem, opraktiskt, obekvämlighet att

antingen sitta eller stå. Därför var ökandet av medvetenheten kring sin egen hälsa och livsstil,

obligatoriska moment i arbetsrutiner och personligt ansvar något som behövdes för att bryta

uppkomna hinder.

18

Ett stillasittande arbete innebär ett sämre hälsoutfall vad gäller potentiella faktorer som

minskat immunförsvar, ökande fettinlagringar och försvagning i benstommen (Ekblom-Bak,

2013). Heltidsarbete, ansvar för familjen och hushållssysslor (Bronwyn, 2017) blir

konkurrerande krav som prioriteras före andra aktiviteter (Pender et al., 2005). När andra

krav ställs finns det risk för att personer väljer bort eller får för lite tid över till träning och

vardagsmotion (Milne et al., 2014). Likväl som fysisk aktivitet är en skyddsfaktor är

stillasittande en riskfaktor vilket även bekräftas i Ekblom-Bak med kollegors studie från

2010. Ett kontorsarbete innebär mindre fysiskt arbete, än ett mera fysiskt krävande arbete

(Ducan, Badland & Mummery, 2010). I studien av Vandelanotte et al. (2015) framkom det att

individer med ett fysiskt krävande jobb var mera aktiva på fritiden, även på sitt arbete, men

inte bland individer med ett mindre fysiskt arbete, vilket går tvärtemot andra studier

(Ekblom-Bak, 2010). Resultatet i denna studie visade att nästan hälften av deltagarna inte

nådde dagens rekommendationer av FA. Den största gruppen av utövare av FA var

medelålders och äldre, att yngre individer hade lägre FA kan förklaras med andra krav och

prioriteringar i livet (Milne et al., 2014).

Metoddiskussion

Det positiva med en enkätundersökning enligt Kröner & Wahlgren (2005) är att det är en

enkel tillämpning och att den fångar en större population. En nackdel är att metoden inte går

på djupet gällande deltagarnas tankar och känslor (Ejlertsson, 2014; Kristensson, 2014). Det

hade varit intressant att lägga till några kvalitativa intervjufrågor i denna studie för att få ett

bredare underlag i analysen, men genomförandet av studien begränsades av både tidsbrist

och andra resurser.

En nackdel med en enkätundersökning är om det blir lågt svarsdeltagande. I denna studie

var det totalt 171 stycken informanter som inte svarade på författarnas enkät, trots en

påminnelse. Studiens bortfall hade troligen minskat om författarna haft resurser att

personligen presentera studien på arbetsplatser, samt att sända ut ytterligare påminnelser till

alla som inte svarade på inbjudan till studien. Signifikansnivån var nära mellan värdet

tillräcklig FA och otillräcklig FA bland sömnig på arbete. Vilket kan ha förändrat resultatet

om flera deltagare deltagit i studien. Som Kristensson (2014) skriver att när en svarsfrekvens

blir låg finns det risk för att resultatet inte är representativt och det krävs också att enkäten

är välformulerad för att ge trovärdiga resultat. Författarna har upptäckt mindre missar i

enkäten som har kunnat förhindrats med ökad tid för denna studie. Det finns två

åldersgrupper där 65 år finns i båda grupperna, vilken kan skapa förvirring i vilken

åldersgrupp deltagaren skulle vara.

19

Datainsamlingen i denna studie har skett genom en webbenkät. I samband med

sammanställning av data upptäckte författarna att frågor kring sänggående, uppstigning och

insomningstid blev svåra att bearbeta statistiskt, eftersom deltagarna fick fylla i tiden själv.

Vilket gjorde att den delen av analysen fick göras manuellt.

Författarna valde att fråga om ålder, arbetserfarenhet i tid och funktionsnedsättning då detta

kunde påverka möjlighet att utföra fysisk aktivitet. Eftersom 19 individer uppgav någon form

av funktionsnedsättning valde författarna att exkludera dessa i studien. Författarna valde att

inte undersöka könsskillnader i studien, då majoriteten är kvinnor inom detta yrke. Bronwyn

et al (2017) beskriver också att kontorsarbete med stillasittande är ett kvinnodominerande

yrke. I Åkerstedt (2017b) studie uppkom högre nivåer av sömnighet under arbete för kvinnor

än för män. Skulle studien vänt sig till en annan grupp med stillasittande arbete där

könsfördelningen varit annorlunda hade troligen siffrorna sett annorlunda ut och annan

jämförelse hade kunnat genomföras vid analysen.

Två instrument har använt i denna studie. Instrumentet fysisk aktivitet har kunnat mätas och

analyseras helt. I instrumentet angående sömn, Karolinska sleep questionaire (KSQ), har

endast ett fåtal frågor använts och redovisats i resultatet. Att endast några frågor har använts

ligger till grund för det tidskrävande arbetet att analysera data angående sömn.

Genomförandet av kvantitativ enkätstudie var första gången för författarna vilket kan

påverka studiens kvalitet. Om studien skulle genomföras igen och med längre tid till

förfogande skulle författarna lägga ner ytterligare tid på enkätens utformning, eftersom

någon fråga och svarsalternativ inte kändes relevant, samt att endast vissa frågor i

instrumentet angående sömn har använts.

Konklusion

Den här studien visade på en koppling mellan otillräcklig FA och störd/orolig sömn bland

stillasittande medicinska sekreterare. Sömn är förknippad med livsstil vilket gör det hela

komplext och många andra faktorer har också en inverkan på sömnen. Som helhet har en

belysning gjorts kring fysisk aktivitet och sömn bland stillasittande arbete. Stimulans till mer

fysisk aktivitet på arbetet bland stillasittande arbete kan behövas ur arbetsmiljösynpunkt.

För att kunna dra generella slutsatser behövs mer forskning kring sömnkvaliteten och

sömnighet på en större population av medicinska sekreterare, både inom kvantitativa och

kvalitativa studier.

20

Referenser

Anothaisintawee, T., Reutrakul, S., Van Cauter, E., & Thakkinstian, A. (2016). Sleep

disturbances compared to traditional risk factors for diabetes development: Systematic

review and meta-analysis. Sleep Medicine Reviews, 30, s. 11-24

doi:10.1016/j.smrv.2015.10.002

Balkin, T., Rupp T., Picchioni D., & Wesensten, N. (2008). Sleep loss and sleepiness - Current

issues. Chest. 134(3), s. 653–660. doi:10.1378/chest.08-1064

Billhult, A., & Gunnarsson, R. (2012). Enkäter, Henricson, M. (red). Vetenskaplig teori och

metod: Från ide till examination inom omvårdnad. Lund: Studentlitteratur.

Bronwyn, K. C., Tracy, L. K.-A., Mitch, J. D., & Wendy, B. (2017). Sitting time, physical activity and sleep by work type and pattern—The Australian longitudinal study on women’s health. International Journal of Environmental Research and Public Health, 14(3), 290. doi:10.3390/ijerph14030290

Buman, M. P., Winkler, E. A. H., Kurka, J. M., Hekler, E. B., Baldwin, C. M., Owen, N., &

Gardiner, P. A. (2014). Reallocating time to sleep, sedentary behaviors, or active behaviors:

Associations with cardiovascular disease risk biomarkers, NHANES 2005–2006. American

Journal of Epidemiology, 179(3), s. 323-334. doi:10.1093/aje/kwt292

Caljouw, S. R., de Vries, R., Withagen, R., & Jan, Y.-K. (2017). RAAAF’s office landscape the

end of sitting: Energy expenditure and temporary comfort when working in non-sitting

postures. PLoS ONE, 12(11). doi:10.1371/journal.pone.0187529

Dahmström, K. (2011). Från datainsamling till rapport: Att göra en statistisk undersökning

(5. uppl. ed.). Lund: Studentlitteratur.

De Cocker, K., Veldeman, C., De Bacquer, D., Braeckman, L., Owen, N., Cardon, G., & De

Bourdeaudhuij, I. (2015). Acceptability and feasibility of potential intervention strategies for

influencing sedentary time at work: Focus group interviews in executives and employees. The

International Journal of Behavioral Nutrition and Physical Activity, 12.

doi:10.1186/s12966-015-0177-5

Dejong, A. (2010). The metabolic equivalent: Reevaluating what we know about the MET.

ACSMS´Health & Fitness Journal, 14(4), s. 43-46. doi:10.1249/FIT.0b013e3181e438f9

Doğan, O., Ertekin, Ş., & Doğan, S. (2005). Sleep quality in hospitalized patients. Journal of

Clinical Nursing, 14(1), s. 107-113. doi:10.1111/j.1365-2702.2004.01011.x

Duncan, M., Murawski, B., Short, C. E, Rebar, A., Schoeppe, S., Alley, S., Vandelanotte, C., &

Kirwan, M. (2017). Activity trackers implement different behavior change techniques for

activity, sleep and sedentary behaviors. Interactive Journal of Medical Research, 6(2), e13.

doi:10.2196/ijmr.6685

Ejlertsson, G. (2014). Enkäten i praktiken: En handbok i enkätmetodik (3. [rev.] uppl. ed.).

Lund: Studentlitteratur.

Ekblom-Bak, E., Ekblom, B., & Hellénius, M.-L. (2010). Minskat stillasittande lika viktigt

som ökad fysisk aktivitet: Less sitting as important as increased physical activity.

Läkartidningen, 107(9), s. 587-588.

21

Ekblom-Bak, E., Ekblom, B., Vikström, M., de Faire, U., & Hellénius, M.-L. (2014). The

importance of non-exercise physical activity for cardiovascular health and longevity. British

Journal of Sports Medicine, 48(3), s.233. doi:10.1136/bjsports-2012-092038

Ekblom, B., & Ekblom-Bak, E. (2012). Långvarigt stillasittande är en metabol riskfaktor.

Läkartidningen 109(34–35), s. 1467-1470.

Ekblom, Ö., Ekblom-Bak, E., Bolam, K. A., Ekblom, B., Schmidt, C., Söderberg, C., &

Borjesson, M. (2015). Concurrent and predictive validity of physical activity measurement

items commonly used in clinical settings- Data from SCAPIS pilot study. BMC Public Health,

15(1). doi:10.1186/s12889-015-2

Edmundsa, S., Stephenson, D., & Clowa, A. (2013). The effects of a physical activity

intervention on employees in small and medium enterprises: A mixed methods study. Work

(Reading, Mass), 46(1), s. 39-49. doi:10.3233/WOR-121523

Folkhälsomyndigheten. (2015). Hälsa 2020: ett policyramverk för sektorsövergripande för

hälsa och välbefinnande i WHO:s Europaregion.

https://www.folkhalsomyndigheten.se/publicerat-material/publikationsarkiv/h/halsa-

2020-ett-policyramverk-for-sektorsovergripande-insatser-for-halsa-och-valbefinnande-i-

whos-europaregion/ (hämtad; 180329).

FYSS. (2016). Fysisk aktivitet - begrepp och definitioner. http://www.fyss.se/wp-

content/uploads/2017/09/FA_Begrepp-och-definitioner_FINAL_2016-12.pdf (hämtad;

180417).

Grandner, M., & Patel, N. P. (2009). From sleep duration to mortality: Implications of meta-

analysis and future directions. Journal of Sleep Research, 18(2), s. 145-147.

doi:10.1111/j.1365-2869.2009.00753.x

Goldman, S. E., Stone, K. L., Ancoli-Israel, S., Blackwell, T., Ewing, S. K., Boudreau, R., &

Newman, A. B. (2007). Poor sleep is associated with poorer physical performance and greater

functional limitations in older women. Sleep, 30(10), s. 1317–24.

doi:10.1093/sleep/30.10.1317

Hagströmer, M., Oja, P., & Sjöström, M. (2007). Physical activity and inactivity in an adult

population assessed by accelerometry. Medicine & Science in Sports & Exercise, 39(9), s.

1502-1508. doi:10.1249/mss.0b013e3180a76de5

HHS (US Department of Health and Human Services). (2008). Physical activity guidelines

advisory committee report, 2008. Washington,, DC: ODPHP Publication No. U0049. 2008.

683 http://www.health.gov/paguidelines/Report/pdf/CommitteeReport.pdf (hämtad;

171204).

Hoffman, S. (2003). Sleep in the older adult: Implications for nurses (CE). Geriatric

Nursing, (New York, N.Y.), 24(4), s.211-216. doi:10.1067/mjw.2003.144

Kallings, L. (2011). Validering av Socialstyrelsens screenings frågor om fysisk aktivitet.

GIH-The swedish school of sport and health sciences.

https://www.socialstyrelsen.se/SiteCollectionDocuments/Validering-av-indikatorfragor-till-

patienter-om-fysisk-aktivitet.pdf (hämtad; 180306)

Kristensson, J. (2014). Handbok i uppsatsskrivande och forskningsmetodik för studenter

inom hälso- och vårdvetenskap (1. utg. ed.). Stockholm: Stockholm: Natur & Kultur.

22

Krystal, A. D., & Edinger, J. D. (2008). Measuring sleep quality. Sleep Medicine, 9, s. 10–17.

doi:10.1016/S1389-9457(08)70011-X

Körner, S., & Wahlgren, L. (2015). Statistiska metoder (3. uppl. ed.). Lund: Studentlitteratur.

Leineweber, C., Kecklund, G., Janszky, I., Åkerstedt, T., & Orth-Gomér, K. (2003). Poor sleep

increases the prospective risk for recurrent events in middle-aged women with coronary

disease The Stockholm female coronary risk study. Journal of Psychosomatic Research,

54(2), s. 121-127. doi:1999

McClain, J. J., Lewin, D. S., Laposky, A. D., Kahle, L., & Berrigan, D. (2014). Associations

between physical activity, sedentary time, sleep duration and daytime sleepiness in US

adults. Preventive Medicine, 66, s. 68–73. doi:10.1016/j.ypmed.2014.06.003

Milne, M., Divine, A., Hall, C., Gregg, M., & Hardy, J. (2014). Non-participation: How age

influences inactive women's views of exercise. Journal of Applied Biobehavioral Research,

19(3), 171-191. doi:10.1111/jabr.12024

Morgan, K. (2003). Daytime activity and risk factors for late-life insomnia. Journal of Sleep

Research, 12(3). s.231–238. doi:10.1046/j.1365-2869.2003.00355.x

Nordin, M., Åkerstedt, T., & Nordin, S. (2013). Psychometric evaluation and normative data

for the Karolinska sleep questionnaire. Sleep and Biological Rhythms, 11(4), s. 216-226.

doi:10.1111/sbr.12024

Owen, N. N., Healy, E. G., Matthews, W. C., & Dunstan, W. D. (2010). Too much sitting: The

population health science of sedentary behavior. Exercise and Sport Sciences Reviews, 38(3),

s. 105-113. doi:10.1097/JES.0b013e3181e373a2

Parry, S., & Straker, L. (2013). The contribution of office work to sedentary behavior

associated risk. BMC Public Health, 13, s. 296. doi:10.1186/1471-2458-13-296

Pate, R. R., Neill, R. J., & Lobelo, R. F. (2008). The evolving definition of “sedentary”.

Exercise and Sport Sciences Reviews, 36(4), s. 173–178. doi:10.1097/JES.0b013e3181877d1a

Pender, N. J. (2006). Health promotion in nursing practice (5. ed). Upper Saddle River, NJ:

Prentice Hall.

Rezende, L. F. M. d., Rodrigues Lopes, M., Rey-Lopez, J. P., Matsudo, V. K. R., & Luiz, O. d.

C. (2014). Sedentary behavior and health outcomes: An overview of systematic reviews. PLoS

ONE, 9(8). doi:10.1371/journal.pone.0105620

Rossen, J., Burman, M. P., Johansson, U-B., Yngve, A., Ainsworth, B., Brismar, K., &

Hagströmer, M. (2017). Reallocating bouted sedentary time to non-bouted sedentary time,

light activity and moderate-vigorous physical activity in adults with prediabetes and type 2

diabetes. PLoS ONE, 12(7), e0181053. doi:10.1371/journal.pone.0181053

Saper, C. B., Chou, T. C., & Scammell, T. E. (2001). The sleep switch: Hypothalamic control of

sleep and wakefulness. Trends Neurosciences, 24(12), s. 726–731. doi:10.1016/S0166-

2236(00)02002-6

SBU. (2010). Behandling av sömnbesvär hos vuxna.

http://www.sbu.se/sv/publikationer/SBU-utvarderar/behandling-av-somnbesvar-hos-

vuxna/ (hämtad; 180325).

23

SFS (1990:782). Arkivlagen. Stockholm: Kulturdepartementet.

SFS (2003:460). Lag om etikprövning av forskning som avser människor. Stockholm:

Utbildningsdepartementet.

Stamatakis, K. A., & Punjabi, N. M. (2007). Long sleep duration: A risk to health or a marker

of risk? Sleep Medicine Reviews, 11(5), s. 337-348. doi:10.1016/S0166-2236(00)02002-6

Statens folkhälsoinstitut. (2010). Fysisk aktivitet - kunskapsunderlag för folkhälsopolitisk

rapport.

https://www.folkhalsomyndigheten.se/contentassets/099148f4462449c6998d644560a4a7ef

/r2011-15-fysisk-aktivitet-kunskapsunderlag-for-folkhalsopolitisk-rapport-2010-.pdf.

(hämtad; 180412).

Statens folkhälsoinstitut. (2012). Stillasittande och ohälsa - en litteratussammanställning.

https://www.folkhalsomyndigheten.se/contentassets/37db054ecc664f51aa55f9b7afe3f924/r

2012-07-stillasittande-och-ohalsa.pdf (hämtad; 180425).

Statistics Solutions. (2018) Chi square test.

https://www.statisticssolutions.com/chi-square-test/ (hämtad; 180512).

Stressforskningsinstitutet. (2018). Karolinska sleep questionnaire (KSQ).

http://www.stressforskning.su.se/forskning/sömn-och-vakenhet/ksq (hämtad; 180406).

Theorell, T & Kecklund, G. (2010). Psykosociala mekanismer i relation till hälsa och sjukdom.

Edling, C (red.) Arbets- och miljömedicin- En lärobok om hälsa och miljö. (3. uppl. ed)

Lund: Studentlitteratur.

Tononi G., & Cirelli, C. (2006). Sleep function and synaptic homeostasis. Sleep Medicine

Reviews, 10(1), s. 49-62. doi:10.1016/j.smrv.2005.05.002.

Vandelanotte, C., Short, C., Rockloff, M., Di Millia, L., Ronan, K., Happell, B., & Duncan, M.

J. (2015). How do different occupational factors influence total, occupational, and leisure-

time physical activity? Journal of Physical Activity & Health, 12(2), 200.

doi:10.1123/jpah.2013-0098

Van Dongen, H. P. A., Maislin, G., Mullington, J. M., & Dinges, D. F. (2003) The cumulative

cost of additional wakefulness: dose-response effects on neurobehavioral functions and sleep

physiology from chronic sleep restriction and total sleep deprivation. Sleep, 26(2) s. 117-126.

doi:10.1093/sleep/26.2.117

Vetenskapsrådet. (2017). God forskningssed. https://publikationer.vr.se/produkt/god-

forskningssed/ (hämtad; 180501)

WHO. (2011). Global Recommendations on physical activity for health 18-64 years old.

Geneva. http://www.who.int/dietphysicalactivity/physical-activity-recommendations-18-

64years.pdf?ua=1 (hämtad; 180303).

YFA. (2011). Rekommendationer om fysisk aktivitet för vuxna.

http://www.yfa.se/rekommendationer-for-fysisk-aktivitet/for-vuxna/ (hämtad; 180303)

Åkerstedt, T., Ghilotti, F., Grotta, A., Bellavia, A., Lagerros, Y., & Bellocco, R. (2017a). Sleep

duration, mortality and the influence of age. The Official Journal of The European

Epidemiology Federation, 32(10), s. 881-891. doi:10.1007/s10654-017-0297-0

24

Åkerstedt, T., Hallvig, D., Kecklund, G (2017b). Normative data on the diurnal pattern of the

Karolinska sleepiness scale ratings and its relation to age, sex, work, stress, sleep quality and

sickness absence/illness in a large sample of daytime workers. Journal of Sleep Research. 26,

s. 559-566.

25

Bilaga. 1 Enkät

Samband mellan sömn och fysisk aktivitet bland stillasittande arbetare (medicinska sekreterare)

Kriterier för att delta i denna studie är:

Du ska ha jobbat över 1 år som medicinsk sekreterare (vårdadministratör)

Du skall vara över 18 år

Du skall ha ett dagtidsjobb

Du skall ha en anställning med lägst 70% arbetstid

Du skall kunna det svenska språket

1. Ålder *

18-25 år

26-35 år

36-45 år

46-55 år

56-65 år

65 år eller äldre

2. Hur länge har Du jobbat som medicinsk sekreterare (vårdadministratör)?

1-3 år

4-6 år

7-10 år

11-15 år

16-20 år

21 år eller längre

26

3. Har Du någon funktionsnedsättning som påverkar Din fysiska

aktivitet?

Ja

Nej

Om, Ja, ange orsak:

FRÅGOR OM DIN TRÄNING

4. Hur mycket tid ägnar Du en vanlig vecka åt fysisk träning som får Dig att bli andfådd, till exempel löpning,bollsporter eller

motionsgymnastik?

0 minuter

Mindre än 30 minuter

30-60 minuter

60-90 minuter

90-120 minuter

120 minter eller mer

5. Hur upplever Du din fysiska träning i det stora hela?

Mycket bra

Ganska bra

Varken bra eller dåligt

Ganska dåligt

Mycket dåligt

27

FRÅGOR OM DIN VARDAGSMOTION

6. Hur mycket tid ägnar Du en vanlig vecka åt vardagsmotion, till exempel, promenader, cykling ellerträdgårdsarbete? Räkna samman

tiden (minst 10 minuter åt gången).

0 minuter/ingen tid

Mindre än 30 minuter

30-60 minuter

60-90 minuter

90-150 minuter

150-300 minuter

300 minuter eller mer

7. Hur upplever Du din vardagsmotion i det stora hela?

Mycket bra

Ganska bra

Varken bra eller dåligt

Ganska dåligt

Mycket dåligt

28

FRÅGOR OM DIN SÖMN

8. Har Du haft känning av följande besvär dom senaste tre månaderna?

Frågor kring sömnkvaliteten:

Aldrig Sällan Ibland För det mesta Alltid

Svårighet att

Somna

Upprepade uppvaknanden m

svårigheter att somna om

För tidigt

uppvaknande

Störd/orolig sömn

9. Har Du haft känning av följande besvär dom senaste tre månaderna?

Frågor angående sömnighet/trötthet:

Aldrig Sällan Ibland För det mesta Alltid

Sömnig under arbete

Sömnig under

fritid

Ofrivilliga

sömnperioder

(tillnickningar) under

arbete

Ofrivilliga

sömnperioder

(tillnickningar) under fritid

Behov av att kämpa mot

sömnen för att hålla sig

vaken

29

10. Vilken tid går Du normalt till sängs (släckt lampan)? (tex. 21.00)

Under arbetsveckan, klockan:

Under ledigheten, klockan:

11. Vilken tid stiger Du normalt upp? (tex 06.00)

Under arbetsveckan, klockan:

Under ledigheten, klockan:

12. Hur lång tid ligger Du vaken innan Du somnar (efter du släckt lampan)? (tex. 30min)

Under arbetsveckan, minuter

Under ledigheten, minuter

13. Anser Du att Du får tillräckligt med sömn?

Ja, definitivt tillräckligt

Ja, i stort sett tillräckligt

Nej, något otillräckligt

Nej, klart otillräckligt

Nej, lång ifrån tillräckligt

30

14. Hur tycker Du att Du sover i det stora hela?

Mycket bra

Ganska bra

Varken bra eller

dåligt

Ganska dåligt

Mycket dåligt

31

Bilaga. 2 Informationsbrev till verksamhetschefer/avdelningschefer Information om enkätstudie angående stillasittande arbete och dess påverkan på sömn

och fysisk aktivitet.

Hej!

Vi är två sjuksköterskor som går magisterprogrammet arbetsliv och hälsa i Umeå med

inriktning mot företagssköterska. Vi gör nu vårt magisterarbete och skulle bli oerhört

tacksamma om Ni ville hjälpa oss genom att delta i en undersökning. Vi är intresserad av

stillasittande arbete och dess påverkan på sömn och fysisk aktivitet. Syfte med studien är att

belysa eventuella samband mellan stillasittande arbete, sömn och fysisk aktivitet.

Eftersom studien berör arbetsmiljön hoppas vi på Ert samtycke att vi får ta kontakt med era

medicinska sekreterare. Tidsåtgången är beräknad till max cirka 10 minuter och kommer ske

genom en webbaserad frågeenkät med olika svarsalternativ.

Studien kommer att genomföras under vårterminen 2018 i Umeå samt Blekinge och

presenteras i form av en magisteruppsats vid Umeå Universitet.

Deltagandet i studien är frivilligt och det går när som helst att avbryta deltagandet utan att

man behöver ange någon orsak. Allt material som samlas in under studiens gång kommer att

vara konfidentiellt. Endast undertecknad och handledande forskare har tillgång till

enkätsvaren och de kommer att förvaras inlåst, oåtkomligt för obehöriga. Resultatet kommer

att sammanställas i form av en magisteruppsats som publiceras i DIVA. Det finns även

möjlighet att ta del av resultatet om intresse finns. Ansvarig för studien är Umeå Universitet.

Vi har önskemål om ett returmail från Er med samtycke och mailadresser till era medicinska

sekreterare så vi kan vidarebefordra enkät länken till dem. Vi tar gärna emot ett svar så snart

som möjligt men senast 180422. Tack på förhand!

Hör gärna av er om Ni har frågor som Ni vill ha besvarade innan Ni tar beslut om samtycke.

Ytterligare upplysningar lämnas av nedanstående ansvariga.

Umeå/Blekinge 20180410

Therese Samuelsson

Företagssköterska Student

Tel: 070-2333798

therese71@gmail.com

Ida Josefsson

Företagssköterska Student

Tel: 073-6138341

ida_josefsson86@hotmail.com

Anette Edin-Liljegren

Handledare Tel: 0951-267 72 anette.edin-liljegren@umu.se

32

Bilaga 3. Missivbrev Forskningspersonsinformation

Information om enkätstudie angående stillasittande arbete och dess påverkan på sömn

och fysisk aktivitet

Hej!

Vi är två sjuksköterskor som går magisterprogrammet Arbetsliv och hälsa i Umeå med

inriktning mot företagssköterska. Vi gör nu vårt magisterarbete och skulle bli oerhört

tacksamma om DU ville hjälpa oss genom att delta i denna undersökning.

Vi är intresserad av stillasittande arbete och dess påverkan på sömn och fysisk aktivitet. Syfte

med studien är att belysa eventuella samband mellan stillasittande arbete, sömn och fysisk

aktivitet. Ditt deltagande i den här studien är helt frivilligt och enligt forskningsetiska regler

får Du avbryta Din medverkan när som helst utan närmare motivering. Allt material som

samlas in under studiens gång kommer att vara konfidentiellt. Endast undertecknad och

handledande forskare har tillgång till enkätsvaren som kommer att förvaras inlåst, oåtkomligt

för andra personer. Resultatet kommer att sammanställas i form av en magisteruppsats som

publiceras i DIVA. Du har också rätt att ta del av det färdiga resultatet när studien är klar om

Du önskar. Ansvarig för studien är Umeå Universitet.

Vi hoppas nu på Din möjlighet att svara på en webbaserad enkät. Enkäten är ett

självskattningsformulär med frågor kring Din sömn och fysiska aktivitet. Frågorna besvaras

genom att sätta ett kryss i rutan som stämmer in på Dig och tar cirka 10 minuter.

Du kan nå enkäten genom länken längre ner på sidan. Ditt bidrag att besvara denna enkät kan

belysa sambandet mellan stillasittande arbete, sömn och fysisk aktivitet.

Enkäten vill vi att Du besvarar under vecka 16-18. Den 6/5 är sista dagen för inlämning.

Länk till enkäten: https://www.webbenkater.com/s/ba3cece

Om inte länken fungerar så kopiera och klistra in den i webbläsaren.

Vid frågor eller ytterligare upplysning, kontaktas någon av oss via mail eller telefon.

Umeå/Blekinge 20180410

Therese Samuelsson Ida Josefsson

Företagssköterskestudent Företagssköterskestudent

Tel: 070-2333798 Tel: 073-6138341

therese71@gmail.com ida_josefsson86@hotmail.com

Anette Edin-Liljegren

Handledare

Tel: 0951-267 72

anette.edin-liljegren@umu.se