FORSLAG OCH KOMMENTARERTILL BUDGET 2017

”Att förlita på sig sielf är att fördubla sin förmåga”

TRYGGHET, GEMENSKAP OCH VÄLSTÅNDVarberg ska eftersträva ett försiktigt framåtskridande som baseras på varsamhet,eftertanke och långsiktigt ansvarstagande. Lag och ordning, gemensamhetsskapandetraditioner, samhällsbärande institutioner och bevisat välfungerande naturligagemenskaper i form av familjen, kommunen, länet och nationen ska bejakas. Vi skaeftersträva ett demokratiskt, jämlikt och miljövänligt Varberg där alla medborgare skyddasav, och är lika inför, lagen. Ett Varberg där alla medborgare också garanteras en höggrundläggande nivå av ekonomisk och social trygghet. Genom ett fokus på ovan nämndasträvanden och genom att kombinera frihet och trygghet, individualism och gemenskap,hoppas vi kunna återskapa ett folkhem som i så hög grad som möjligt är präglat avtrygghet, gemenskap, välstånd, demokrati och en stark inre solidaritet.

Följande sidor innehåller Sverigedemokraterna Varbergs budgetreservation för 2017. Ett förslagsom ska ta oss närmare vår vision om Varberg som en kommun präglad av trygghet,gemenskap och välstånd.

InnehållsförteckningTrygghet...................................................................................................................... 1Lag och brott......................................................................................................................................... 1En värdig ålderdom............................................................................................................................. 2Bostäder............................................................................................................................................... 2Gemenskap................................................................................................................4Kultur och fritid..................................................................................................................................... 4Invandring............................................................................................................................................ 4Skola och förskola................................................................................................................................5Välstånd......................................................................................................................7Infrastruktur.......................................................................................................................................... 7Ekonomi................................................................................................................................................8Våra ekonomiska satsningar...................................................................................... 9Våra ekonomiska besparingar....................................................................................9Resultatbudget..........................................................................................................10Vi föreslår fullmäktige besluta................................................................................... 11

TrygghetDet ska vara en självklarhet att kunna känna sig trygg och säker i Varberg. Att få kännatrygghet är ett av de mest grundläggande behov vi människor har. I vårt Varberg skamedborgarna känna sig trygga både fysiskt och socialt. Vi ska verka för att våragemensamma resurser fördelas på ett rättvist sätt och för att alla ska känna sig tryggaoavsett var de befinner sig i kommunen.

Lag och brottVarberg står idag inför stora utmaningar gällande invånarnas trygghet. En av de mestgrundläggande förutsättningarna för att känna trygghet är att inte behöva utsättas för brott. Omrespekten för lag och ordning ska upprätthållas så måste grov brottslighet straffas hårt ochrättvist och laglydiga medborgares intressen sättas i första rummet. Vi måste ta ordentligakrafttag för att komma tillrätta med brottsligheten.När någon utsätts för brott har samhället ett ansvar att ge stöd och hjälp. Varberg ska ge stödjatill brottsofferjourer och andra brottsofferstödjande verksamheter. Äldre brottsoffer utgör ensärskilt prioriterad grupp då äldre människor många gånger befinner sig i extra utsatt situation.Kommunen ska ta på sig ett direkt ansvar för att denna grupp får ett adekvat stöd.När ett brott väl begåtts är det viktigt att det finns tillräckligt med bevis för att få en fällande dom.Övervakningskameror är ett ovärderligt verktyg i brottsutredningar. En kamera ljuger inte och enövervakningsfilm kan vara det enda beviset när vittnen saknas. I Varberg har vi till exempel ettområde i centrum kring de lokaler som serverar alkohol där bråk ofta uppstår, inte minst påsena fredags- och lördagskvällar. Förekomsten av övervakningskameror i ett område kanavsevärt förbättra polisens möjligheter att identifiera gärningsmän, bevisa begångna brott ochge fler brottsoffer möjlighet till upprättelse.En annan typ av brottslighet är organiserat tiggeri, ett fenomen som dykt upp på senare år ochsom eroderar tryggheten, besvärar hederliga medborgare och förstör gatubilden. De somtigger är allt som oftast yrkesmän som reser runt i Sverige och Europa och har detta som sinhuvudsakliga försörjning. Det finns ingen som helst anledning att acceptera denna typen avverksamhet i Varberg.

1. Att tillskjuta Brottsofferjouren i Varberg 100 000 kr från kommunstyrelsens konto förofördelade medel.

2. Att uppdra åt kommunstyrelsen att utreda möjligheten att införa kameraövervakning påde platser i Varberg där behovet finns.

3. Att uppdra åt kommunstyrelsen att ta fram nya ordningsstadgar som, för att upprätthålladen allmänna ordningen, förbjuder tiggeri på platser där mycket folk är i rörelse. Exempelpå sådana platser är utanför matvarubutikerna i centrum och på serviceorterna, påVästra vallgatan och Varbergs station.

1

En värdig ålderdomAlla äldre ska ha möjlighet att leva ett rikt liv präglat av oberoende och självständighet, undertrygga förhållanden med respekt för självbestämmande och integritet. Det ställer krav på attvård och omsorg är individuellt utformad och syftar till att stärka individens egna resurser.Kommunen ska erbjuda de äldre individanpassade portionerna så att de får äta tills de blirmätta. Det är även viktigt att maten är näringsrik for att de äldre i så stor utsträckning sommöjligt ska slippa äta naringstillskott. Kommunen ska verka för att öka aptiten hos de äldregenom att i så stor utsträckning som möjligt erbjuda närproducerad mat, lagad från grunden.Precis som för våra barn är det viktigt för våra äldre med närhet och få möjligt att åldras på denplats där de känner sig hemma och trygga.Förutom kosten är det viktigt med en god kondition och muskelstyrka. Aven i hog alder kankondition och uthallighet likval som balans, styrka och rorlighet forbattras. Det ar aldrig for sentatt borja motionera och trana. Regelbunden och mangsidig fysisk aktivitet ar viktigt hela livet,men dess betydelse for att klara vardagen okar med aldern.Motion och rorelse motverkar dessutom depression, ger minskad stress, oro och angest, gerbattre humor och okar aptiten, sjalvkanslan, sjalvfortroendet samt forbattrar somnen. Traningger ocksa okad kommunikation och battre kognitiv formaga. Motion ar ocksa ett bra satt attmotverka benskorhet. Regelbunden traning förbättrar alltsa halsan och ökar valbefinnande ochlivskvalite.Det är viktigt att arbeta förebyggande och vara väl förberedd när olyckan väl är framme. Hjart-lungraddning ar en form av forsta hjalpen som anvands for att fa igang hjartverksamheten ochandningen hos nagon som har fatt hjartstopp. Behandlingen ar relativt okomplicerad och for attutfora den enklaste formen av hjart-lungraddning behovs det ingen sarskild utrustning. Detkravs inte heller nagon omfattande sjukvardsutbildning for att lara sig hjart-lungraddning, utanendast en kort kurs pa ett par timmar.Sverigedemokraterna anser det vara en självklarhet att personalen inom vård och omsorg, likvälsom i forskola och grundskola, har adekvat utbildning i hjart-lungraddning.

4. Att uppdra åt kommunstyrelsen att ta fram en strategi för hur ett ökat antal tillagningskökpå kommunens äldreboenden ska uppnås.

5. Att uppdra åt socialnämnden att ta fram forslag pa hur regelbunden traning och motionfor seniorer pa aldreboenden i Varbergs kommun kan okas.

6. Att all personal inom Varbergs kommunala forskola, grundskola, gymnasieskola samtvard och omsorg ges utbildning i hjart-lungraddning av barn och vuxna med enutbildningsfrekvens pa som lagst vartannat ar.

BostäderAtt kunna erbjuda kommuninvånarna tak över huvudet är en grundläggande byggsten i ettvälfärdssamhälle värt namnet. Kommunen har ett huvudansvar när det kommer till att stimulerabyggandet så väl i staden som på landsbygden. Varberg ska verka för att den kommunalabostadskön är så rättvis som möjligt och att ingen form utav diskriminering ska få förekomma.

2

Fler bostäder måste byggas på våra serviceorter, fördelning av resurser mellan landsbygd ochcentrala Varberg måste bli mer rättvis. Det finns en stor efterfrågan på bostäder öster ommotorvägen. Kommunen måste se till att garantera att lekplatser, skolor, förskolor ochkollektivtrafik inte läggs ner utan istället utvecklas. Här behövs det en långsiktig plan förlandsbygdens utveckling.Sverigedemokraterna menar att nar det planlaggs for bostader i centralorten sa ska avenomraden for bostader planlaggas utanfor centralorten proportionellt sett till antal hushall.Riktlinjen for byggnation bor vara dubbel markanvisning dar kommunens bostadsbolag ochexterna byggforetag som far byggratt pa projekt i centralorten samtidigt avtalar om att byggabostader pa landsbygden.

7. Att uppdra åt kommunstyrelsen att ta fram en strategi för hur Kvarteret Renen kanomvandlas till ett bostadsområde.

8. Att uppdra åt kommunstyrelsen att ta fram en ny bebyggelsestrategi som innebär att narnya bostader planlaggs i centralorten ska nya bostader planlaggas pa landsbygden.Antalet bostader som planlaggs i centralorten och pa landsbygden ska varaproportionellt fordelat sett till antalet hushall i centralorten respektive pa landsbygden.

9. Att uppdra åt kommunstyrelsen att ta fram en ny bebyggelsestrategi som innebär attriktlinjen ska vara att tillampa sa kallad dubbel markanvisning, dar bade kommunensbolag och externa byggforetag som far byggratt pa projekt i centralorten samtidigtavtalar om att bygga bostader pa landsbygden.

3

GemenskapAtt värna om kulturarvet är att visa respekt mot tidigare generationer, att minnas vad dehar åstadkommit. Den absolut viktigaste aspekten är att kulturarvet fungerar som ettsammanhållande kitt. Vi måste värna om de gemensamma normer och värderingar,kollektiva minnen och traditioner vi varbergare har för att på så sätt stärka denkommunanda som håller oss samman.

Kultur och fritidDe kulturarv som finns runt om i kommunen ska bevaras, stärkas och uppmärksammas.Kommunen ska främja projekt och föreningar som värnar om vårt kulturarv och våra traditioner.Varbergs invånare ska erbjudas meningsfull fritidssysselsättning och social gemenskap. Ett riktoch varierande fritidsutbud som är till för alla är viktigt för stadens gemenskap och för ett frisktoch aktivt Varberg. Kommunen ska verkar för en starkare gemenskap och underlätta mötenmellan människor genom bland annat närhet till lekplatser och grönområden.Landsbygden kämpar för att behålla sina mötesplatser, här måste kommunen göra mer.

10. Att uppdra åt kommunstyrelsen att planera nyanläggning och upprustning av lek- ochmötesplatser på landsbygden, med fokus på serviceorterna.

11. Att uppdra åt kultur- och fritidsnämnden att stärka närvaron av den varbergska,halländska och svenska kulturen i hela kommunen.

InvandringMigrationen till Sverige har genom århundradena främst rört sig om ett begränsat antalinvandrare från kulturellt och geografiskt närliggande nationer, vilket gjort att dessa invandrarehar kunnat assimileras in i den svenska nationen. Trots att problem inte har saknats har dennahistoriska invandring i flera fall haft en positiv nettoinverkan på samhället. Tendensen i moderntid har varit en oerhört omfattande invandring från avlägsna länder och kulturkretsar.Trots att det inte saknas exempel på enskilda individer som på ett positivt sätt anpassat sig ochbidragit till det svenska samhället under senare tid, så är ändå den sammanlagda nettoeffektenav asyl- och anhöriginvandringen starkt negativt, såväl ekonomiskt som socialt. Den självklaramålsättningen skall vara att de invandrare som har för avsikt att stanna i landet ska anpassasig till det svenska levnadssättet och på sikt uppgå i den svenska nationen. För att undgå denegativa ekonomiska och sociala effekterna ska kommunen inte teckna några nya avtal medMigrationsverket.Nyanlanda barn och ungdomar som har skolplikt placeras idag i sa kallade förberedelse-klasser, syftet med dessa ar – som namnet antyder – att forbereda den enskilde infor placeringi en ”vanlig” klass. Problemen med dessa forberedelseklasser har dock varit manga – blandannat sa finns det ingen laroplan for dessa skolor – vilket gjort att kommunerna fatt organiserautbildningen helt efter egen formaga och huvud.Det har aven ocksa varit stort brist pa larare med ratt kompetens – nagot som lett till att nivanpa utbildningen forsamrats. I ett antal kommuner har utbildningen ocksa forkortats vilket tvingatelever som annu inte ar redo att borja i en vanlig klass, att gora just detta – med negativ effektfor bade den nyanlande och ovriga elever. For att losa detta problem föreslår vi en utvärderingav sa kallade forberedelseskolor.

4

12. Att uppdra åt kommunstyrelsen att återkomma med förslag om hur ett mångkulturelltbokslut kan inrättas i syfte att utreda de samlade invandringsrelaterade kostnaderna ikommunen.

13. Att besluta att Varbergs kommun inte ska ta emot de nyanlända invandrare ochensamkommande flyktingbarn som Migrationsverket anvisar kommunen.

14. Att uppdra åt kommunstyrelsen att utreda kostnaden, mojligheten och forutsattningarnafor att inratta, folja upp och utvardera en forberedelseskola i Varbergs kommun.

Skola och förskolaSkolans roll är inte bara att förmedla kunskap, en lika viktig roll att förmedla en djupgåendeförståelse och acceptans för vårt svenska kulturarv. I kulturarvet ingår det svenska folketsgemensamma historia, kultur, traditioner, normer och värderingar, språk och religion. Dessa ärde byggstenar vilka utgör grunden för ett tryggt och stabilt samhälle. Skolan ska vara ensammanhållande plattform där eleverna utvecklas till goda samhällsmedborgare ochdärigenom får relevanta kunskaper för fortsatta studier eller en kommande arbetsmarknad.Kunskap måste värderas högre och utbildningen måste utgå från elevens och marknadensbehov. Lärarnas status måste höjas, bland annat genom vidareutbildning och lärarna måsteges möjlighet att i ökad utsträckning fokusera på undervisningen. Det ska vara en rättighet attkänna sig trygg under skoltid och ordning och reda ska eftersträvas.Jourklasser ska användas för att de elever som behöver mer hjälp och stöd. Det kan innefattaelever som ligger efter eller elever som ligger i framkant och behöver särskild hjälp sommatchar deras kunskapsnivå.Kommunen ska satsa på att ha en nolltolerans vad det gäller mobbing. Vi vill även se till atteleverna klarar de uppsatta målen och, i större utsträckning, lämnar skolan med godkändabetyg.Den som äter frukost har ofta goda matvanor även under resten av dagen. Enligt forskningenhåller frukostätarna vikten lättare, presterar bättre i skolan eller på jobbet och har färre hål itänderna. Att erbjuda frukost i skolan är en hälsoinvestering på både kort och lång sikt.Skolmaten är viktig hela dagen och mer än hälften av landets grundskolor och drygt enfjärdedel av gymnasierna erbjuder sina elever frukost.Genom att få möjlighet att äta i skolan hjälps de barn som har långa dagar. De blir piggare,undervisningen flyter lättare och studieresultaten förbättras. Till det kan läggas argument somatt bra frukostvanor leder till bra lunchvanor. Frukosten kan också bli en trevlig stund föreleverna att sitta ner, landa och äta. Frukost i skolan ska inte ersätta frukosten i hemmet utanses som ett komplement för barn som är morgontrötta, har lång resväg eller hellre äter frukostmed sällskap i skolan än ensam hemma.För att säkerställa att eleverna i den kommunal skolan får i sig ordentligt med mat är det viktigtatt det finns valfrihet. Av den anledningen är en helvegetarisk dag inte något bra alternativ. Attmaten håller högkvalitet är också viktigt. Det är uppenbart att rådande ”Kostpolicy för Varbergskommun” med krav på ökad andel ekologiskt leder till onödigt höga kostnader utan att höjamatkvaliteten.

15. Att uppdra åt kommunstyrelsen att införa möjlighet för samtliga skolor att arrangeratraditionella kyrkliga skolavslutningar för de elever och vårdnadshavare som så önskar.

5

16. Att uppdra åt kommunstyrelsen att komma med förslag om att elever inte skall kunna fådispens från delar av skolundervisningen med hänsyn till kulturell eller religiös hänvisning.

17. Att uppdra åt kommunstyrelsen att arbeta aktivt för att få regeringen att ändrauppfattning om språksatsningen. Vi förordar mer svensk undervisning och ingenskattefinansierad hemspråksundervisning i grundskolan.

18. Att uppdra åt kommunstyrelsen att se över möjligheten att införa jourklasser genom enomfördelning av lärarresurser.

19. Att uppdra åt servicenämnden att införa frukost i Varbergs kommunala grundskolor.

20. Att slopa procentkravet på ekologisk mat i den kommunala verksamheten.

21. Att ta bort den helvegetariska dagen från skolans matsedel.

22. Att uppdra åt barn- och utbildningsnämnden att ta fram en plan för att öka närhet tillskolan för barnen i F-5.

6

VälståndEtt varsamt hanterande av de gemensamma, ekonomiska resurserna är en viktig ochnaturlig del av ett klokt förvaltarskap. Sunda kommunfinanser är en grundförutsättning föratt långsiktigt kunna bevara en hög nivå av välfärd. En ansvarsfull, regleradmarknadsekonomi, byggd på långsiktigt tänkande, är en självklarhet. Tillväxt ärnödvändigt för att kunna upprätthålla vår välfärd, men måste balanseras mot viktigasamhällsvärden såsom folkhälsa, kulturarv, miljö och socialt kapital.

InfrastrukturPå landsbygden finns det en otrolig potential för jobbskapande och tillväxt. Bredband och ettvälfungerande vägnät är oerhört viktigt om landsbygden ska kunna hänga med i utvecklingen.Svensk elproduktion har under flera decennier varit både effektiv och miljövänlig. Att engigantisk sol- och vindkraftsutbyggnad görs i ett land som Sverige, som redan har ett välfungerande och fossilfritt elsystem, är obegripligt. Vi måste värna om vår natur och inte förstöraden unika landskapsbild Varberg har att erbjuda. Därför ska all nyetablering av vindkraftverk iVarberg stoppas.I Varberg har vi de senaste åren sett en stark koncentration av resurserna till de mer centraladelarna av kommunen. Det är en farlig utveckling som i längden leder till sämre service på demindre orterna. Vi har redan sett resultatet i form av en nedlagd skola i Karl-Gustav ochbortplockade lekplatser på landsbygden. Sett till befolkningsmängd bor ungefär hälften avkommunens invånare i centrala Varberg och hälften utanför något som måste återspeglasbättre i fördelningen av resurserna.Mycket av den utveckling som sker på landsbygden drivs av lokala eldsjälar helt ideellt.Varbergs kommun måste ta mer ansvar i utvecklingen av landsbygden för att underlätta förföretag, och för att invånarna ska kunna känna trygghet och kontinuitet i den servicekommunen erbjuder bland annat i form av äldreomsorg, skola och förskola.

23. Att uppdra åt kommunstyrelsen att ta fram kostnaden för att låta kommunen ta översnöskottningen även på de trottoarer som privata fastighetsägare ansvarar för.

24. Att uppdra åt kommunstyrelsen att utreda en ombyggnation av korsningenÖsterleden/Ölandsgatan/Järngatan till rondell.

25. Att uppdra åt kommunstyrelsen att utreda möjligheterna för en ny båtbrygga på Getteröndär Getteröbåtarna kan anlägga.

26. Att uppdra åt kommunstyrelsen att undersöka möjligheterna till ett pilotprojekttillsammans med näringslivet i syfte att utvärdera vätgasdrivna bränslecells bilar inom denkommunala verksamheten.

27. Att uppdra åt kommunstyrelsen att ta ett policybeslut om att säga nej till framtidakommunala satsningar på sol- och vindkraft.

28. Att uppdra åt kommunstyrelsen att arbeta aktivt för att få regeringen att ändrauppfattning om kärnkraften i syfte att få tillstånd en satsning på nya reaktorer vidRinghals.

7

29. Att uppdra åt kommunstyrelsen att avbryta tunnelprojektet och istället påbörja arbetet fören mer kommuncentral tågstation intill motorvägen samt en pendelstation i Väröbacka.

EkonomiEtt varsamt hanterande av de gemensamma, ekonomiska resurserna är en viktig och naturligdel av den förvaltarskapstanken. Sunda statsfinanser och respekt för målet om överskott istatens budget är en grundförutsättning för att långsiktigt kunna bevara en hög nivå av välfärd.Sverigedemokraterna betraktar äganderätten som en nödvändig förutsättning för en lyckosamsamhällsutveckling. En ansvarsfull, reglerad marknadsekonomi, byggd på långsiktigt tänkande,är för oss självklar. Tillväxt är nödvändigt för att kunna upprätthålla vår välfärd, men måstebalanseras mot viktiga samhällsvärden såsom folkhälsa, kulturarv, miljö, socialt kapital ochnationellt självbestämmande.

30. Att uppdra åt kommunstyrelsen att begära utträde ur Sjuhärads kommunalförbund.

8

Våra ekonomiska satsningar

• Brottsofferjouren i Varberg, 100 tkr.

• Avbryta tunnelprojektet och påbörja arbetet för en mer kommuncentral tågstation intillmotorvägen samt en pendelstation i Väröbacka, 7 041 tkr.

• Frukost i grundskolan, 5 000 tkr.

• Extra pengar till socialnämnden för bibehållen kvalitet, 5 000 tkr.

•Nyanställning kommunansvarig för hjärt-lungräddning, 500 tkr.

• Årligt underhåll av lekplatser och mötesplatser, 500 tkr.

• Lek- och mötesplatser på landsbygden, 4 800 tkr.

•Ökad valfrihet inom skolmaten (ta bort den helvegetariska dagen), 1 500 tkr.

• Stärkt närvaro av den varbergska, halländska och svenska kulturen i kommunen, 1 000 tkr.

Våra ekonomiska besparingar

•Utträde ur Sjuhäralds kommunalförbund, 702 tkr.

• Tunnelprojektet, 7 041 tkr.

• Slopat procentkravet på ekologisk mat i den kommunala verksamheten, 2 500 tkr.

• Trönninge idrottscentrum - konstnärlig gestaltning, 2 000 tkr.

• Brunnsparken - konstnärlig gestaltning, 1 200 tkr.

• Brunnsparken ombyggnad, 4 800 tkr.

9

ResultatbudgetFörslag till budget 2015 - 2019 (tkr) Budget 2016

Kommunfullmäktige, Valnämnd, Kommunens revisorerÖverförmyndarnämndKommunstyrelsenBarn- o utbildningsnämndSocialnämnd ByggnadsnämndMiljö- och hälsoskyddsnämndHamn- och gatunämndKultur- och fritidsnämndServicenämndFördelade VälfärdsmiljarderSumma nämndernas ramarExterna posterVarbergs stadsutveckling Kommungemensamma kostnaderBidrag till kommunförbundet Räddningstjänsten VästPensionsutbetalningar inkl. löneskattÖkning semesterlöneskuldAvskrivningarAvkastning extra pensionsavsättning/upplösning av avsättningÅterbetalning premier från AFAFörsäljning av arrendetomter ApelvikenExploateringsintäkterInterna posterInterna kapitalkostnaderJustering interna posterKommunstyrelsens ofördelade varav Anpassningsbehov på nämnderna varav Personalkostnadsökningar varav Driftkostnader nya investeringar/exploateringarAvskr o ränta nya investeringar utan justeringJustering kapitalkost. som ingår i ram varav Avskr o ränta nya investeringar varav Kommunstyrelsen oförutseddaOmfördelning och effektivisering Ökade lärarlöner (fördelas vid löneöversyn)Verksamhetens nettokostnadSkatteintäkter Generella statsbidragStatsbidrag VälfärdsmiljarderFinansiella intäkterFinansiella kostnaderResultat

Rambeslut2017*

Budget-förslag

(SD) 2017

Ram (SD)2018

Plan (SD)2019

-4 690 -4 805 -4 842 -5 825 -6 408-4 448 -4 575 -4 906 -4 918 -4 931

-155 868 -158 859 -166 327 -168 761 -170 382-1 361 631 -1 413 669 -1 435 442 -1 479 911 -1 520 850-1 022 522 -1 054 365 -1 073 923 -1 098 010 -1 121 115

-13 625 -14 617 -14 933 -14 568 -14 161-9 494 -9 743 -10 483 -10 397 -10 302

-89 781 -90 793 -99 185 -92 108 -97 053-135 461 -137 906 -138 640 -143 267 -143 414-16 875 -17 216 -20 084 -24 005 -23 528

-28 771 -28 121 -32 470-2 814 395 -2 906 548 -2 968 765 -3 041 770 -3 112 144

-11 325 -11 900 -11 900 -11 900 -11 900-40 044 -40 701 -40 697 -42 040 -43 301-58 175 -60 993 -59 904 -61 215 -63 300-63 750 -66 000 -67 656 -67 183 -68 183

-5 000 -5 000 -5 000 -5 000 -5 000-111 915 -125 331 -126 326 -154 483 -168 862

8 500 8 500 8 500 8 800 19 800

35 000 55 00061 757 25 752 25 378

165 535 183 149 182 793 227 611 247 370

-21 928 -42 067 -19 368 -89 297 -148 85630 000 60 000

-67 604 -143 503-2 620 -8 935 -5 418 -15 840 -20 840

-26 560 -49 708 -20 740 -69 982 -95 08117 252 26 576 16 790 44 128 60 568-9 308 -23 132 -3 950 -25 853 -34 513

-10 000 -10 000 -10 000 -10 000 -10 000

-2 952 497 -3 066 891 -3 011 566 -3 147 998 -3 310 6882 622 778 2 735 557 2 722 322 2 828 942 2 936 441

356 006 344 692 390 985 373 921 387 03828 771 28 121 32 470

90 780 90 109 98 274 106 066 111 946-76 694 -78 592 -76 520 -94 928 -118 92840 373 24 875 123 495 66 003 5 809

10

Vi föreslår fullmäktige beslutaAtt anta Sverigedemokraternas att-satser och resultatbudget for 2017, ram 2018 samt plan 2019enligt ovan.

11