Förord

Svenska Krafcnät har, med WSP som konsult, tagit fram en mi ljökonsekvensbeskrivning (MKB) som beskriver konse­

kvenserna för en förlängning av koncession får en befintlig 400 kV växelströmsledning. Den aktuella 400 kV ledningen

sträcker sig mellan Porjus i Jokkmokks kommun i Norr­bottens län och Odensvi i Hallsbergs kommun i Örebro län.

Ledningen är en 971 km lång luftledning och ll[gör en del av stamnätet. Inga ändringar vad gäller sträckning eller spän­

ningsnivåer planeras i samband med den förlängda konces­sionen .

En MKB är ect underlag för acc kunna göra en samlad

bedömning av en verksamhets inverkan på människors hälsa

och säkerhet, på miljön och på hushållning med naturresur­

ser. Framlagd miljökonsekvensbeskrivning utgör en del av

Svenska Kraftnäts underlag å ll Energimarknadsinspektionen

för beslu t om förlängning av koncession för ledningen.

Läsanvisning

MKB:n för förlängd koncession för sträckan Porjus - Odensvi

är uppdelad i ett huvuddokument med länsvisa bilagor. Huvuddokumentet (denna handling) innehåller övergri­

pande information och förucsänningar som är generella för

hela sträckan.

Till huvuddokumentet har fem MKB:er som beskriver de specifika miljökonsekvenserna bilagts. Bilagorna är uppdelade

länsvis (Norrboccens län , Västerbottens län, Västernorrlands

och Jämclands län, Dalarnas och Gävleborgs län same Ö rebro

län).

Svenska Kraftnät

Svenska Kraftnät är ett sta tligt affärsverk med uppgift an för­

valta Sveriges stamnät för elkraft, som omfattar ledningar för

400 kV och 220 kV med stationer och urlandsförbindelser. Vi

har också systemansvaret för el och narurgas. Svenska Krafcnät

utveckla r stamnätet och elmarknaden för art möra samhällets

behov av en säker, miljövänlig och ekonomisk elförsörjning.

Därmed har vi också en viktig roll i klimatpolitiken. Svenska Kraftnät har över 325 anställda, de Aesca vid

huvudkontoret i Sundbyberg. Vi har även kontor i Sundsvall,

Halmstad och Sollefteå. Ytterligare flera hundra personer

sysselsätts på entreprenad för drift och underhåll av scamnätet

runt om i landet. År 2009 var omsättningen ca 6 900 miljo­

ner kronor.

Svenska Krafcnäc har cre do tterbolag och sex intressebolag, bland andra den nordiska elbörsen Nord Pool. Mer informa­

tion finns på vår webbplats www.svk.se.

•

Förläng ning av koncession Porjus-Odensvl , MKB - Svenska Kraftnät 3

Sammanfattning

Svenska Krafmär lämnade den 5 juni 2008 in en ansökan om förlängd koncession för befindig 400 kV växelmöms­

ledning mellan Porjus i Jokkmokks kommun och Odensvi i Hallsbergs kommun. Ledningen utgör en del av det svenska stam näret och är en av Aera ledningar som utgör en del av förbindelsen mellan Norrland, Mälardalen och södra Sverige.

Denna miljökonsekvensbeskrivning (MKB) är en kom­plettering rill den inlämnade ansökan . MKB:n syftar till arr

utgöra ert underlag för arr kunna göra en samlad bedömn ing av verksamhetens inverkan på människors hälsa och säkerher,

på miljön och på hushållning med naturresurser. MKB:n är uppdelad i ett huvuddokument (denna handling) med fem länsvisa bilagor som beskriver de specifika m iljökonsekven­serna.

Ledningen är 97 1 km lång och går genom sju län och 30 kommuner. Ledningssträckningen visas översiktligt i

kana 1.1. Ledningen är en lufrledning (friledning) byggd med portalsrolpar i stål. Ledningsgatan är generellt 44 meter men kan variera mellan 28-52 meter. Inga ändringar vad gä ller sträckning eller spänningsnivåer planeras i samband med den förlängda koncessionen.

Nollalternacivet, d.v.s. att sökt verksamhet inte kommer till stånd, definieras som att en förlängd koncession för ledningen ej beviljas. En utebliven koncessionsförlängning innebär en förlust av överföri ngskapaciter från norra rill mellersta Sverige. Detta skulle innebära att befin tlig ledning måste rivas och överföring måste ske med andra befintliga ledningar eller genom arr nya ledningar måste byggas. Svenska Kraftnät bedömer arr ovan nämnda åtgärder skulle innebära en större miljöpåverkan än förlängd koncession och är därför inte ett . antagbart alternativ. Se vidare kapitel 3 Alternativ.

Skriftligt samråd har genomförts med de länssryrelser, kommuner, fastighetsägare, myndigheter och intresseorganisa­

tioner som berörs av ledningen (ca 2700 mottagare). Ärendet annonserades också i ett 3 0-ral tidningar, både rikstäckande

och lokala. Samrådsriden varade från 7 november till 19 de­cember 2008. Sammanlagt inkom 68 yttranden. Redogörelse för yttranden redovisas i bilaga 6 samt i kapitel 2 Planering och prövning i bilagda läns-MKB:er.

MKB:n beskriver koncessionsförlängningens konsekvenser inom följande intresseområden; miljömål och miljökvalitets­normer, miljöbalkens allmänna hänsynsregler, Narura 2000 samt övriga riksinuessen, landskapsbild, naturmiljö, kul­turmiljö, rekreation och friluftsliv, naturresurser, rennäring, bebyggelse och boendemiljö, infrastruktur sam t planförhål­landen.

Vad gäller miljömål, miljökvalitetsnormer och miljöbal­

kens allmänna hänsynsregler bedöms en förlängd koncession inre motverka något nationellt eller regionale miljömål eller

6 Förlä ngning av koncession Porjus-Odensvl, MKB - Svenska Kraftnät

medföra att någon miljökvali tetsnorm överträds. Miljöbalkens hänsynsregler anses uppfyllda. Den samlade bedömningen för

hela ledningen är att koncessionsförlängningen inte medför några miljöeffekter på planförhållanden eller infrastruktur

inom ledningsområdet. För om råden naturresurser och rennäring bedöms konsekvenserna som små. För områden

namrmiljö, kulmrmiljö samt rekreation och fri luftsliv bedöms koncessionsforlängningen ha generellt små, men i vissa fall måttliga konsekvenser. För områden landskapsbild och bebyg­gelse och boendemiljö m edför ledningen generellt små men lokalt även måu liga eller stora konsekvenser.

Lämpliga åtgärder för att minska magnerfålr vid byggna­der d är magnetfält överstiger 4 µT ses över. Åtgärder för att begränsa påverkan vid underhåll och skötsel av ledning och

ledningsgata beskrivs i kapitel 7 Drift och framtida underhåll. Den samlade bedömningen för hela ledningen redovisas i kapitel 8 Samlad bedömning. ·

•

1 Inledning

Svenska Kraftnät lämnade den 5 juni 2008 in en ansökan

till Energimarknadsinspektionen avseende förlängning av

nätkoncession för linje enligt ellagen för befindig 400 kV

ledning Porjus - Odensvi. Nätkoncession (tillstånd) för linjen

gavs den 2 januari 1989 av Starens energiverk. Koncessionens

gilrighetstid gick ut den 31 december 2008 . I ansökan fram­

går att kompletteringar av erforderliga handlingar kommer att

göras efrerhand. I och med art ansökan är inskickad fortsätter

koncessionen att gälla tills dess Energimarknadsinspekrionen

har tagit beslut om förlängd koncession kan godkännas eller inte.

Ansökan om förlängd koncession innebär inte några plane­

rade förändringar av sträckning, stolputförande eller ström be­lastning på ledningen. Koncessionsförlängningen innebär inte

heller någon ändring i gällande ledningsrärt.

Ledningen går från Porjus i Jokkmokks kommun genom

Norrbottens, Västerbottens, Jämtlands, Västernorrlands, Gävleborgs, Dalarnas och Örebro län till Odensvi i Hallsbergs

kommun. Ledningssträckningen visas översiktligt i karta 1.1.

Ledningen mellan Porjus och Odensvi utgör en del av det

svenska stamnätet. De första ledningsdelarna upprättades och

togs i drift l 952 och ledningen är en av flera ledningar som

utgör en del av förbindelsen mellan Norrland, Mälardalen

och södra Sverige. Ledningen är en friledning och har en total längd av 971 km.

I ansökan om tillstånd ska en miljökonsekvensbeskrivning

(MKB) ingå som ett av beslursunderlagen. Miljökonsekvens­

beskrivningen ska upprättas efrer miljöbalkens regler vilket

bland annat innefattar genomförande av samråd med läns­styrelse, tillsynsmyndigheter och enskilda som kan antas bli

särskilr berörda.

Denna MKB utgör underlag för samråd och beslutsunder­

lag som kompletterar den inlämnade ansökan om förlängd nätkoncession för kraftledningen. Efter det att Svenska

Kraftnät ragit del av de synpunkter som inkommi t under

samrådsprocessen, lämnas kompletteringarna till Energimark­nadsinspekrionen.

MKB:n for ledningen är uppdelad i en huvud-MKB och

fem del-MKB:er som beskriver miljökonsekvenserna för aktu­ella län.

• Del 1: Norrbottens län (BD)

• Del 2: Västerborrens län (AC)

• Del 3: Jämdands och Västernorrlands län (Z + Y)

• Del 4: Gävleborgs och Dalarnas län (X + W)

• Del 5: Örebro län (T)

1.1 Bakgrund

Sveriges krafdedningsnär består i dag av sramnät, regionnät

och lokalnät. Svenska Kraftnät är ett affärsverk som äger och

förvaltar der svenska stamnätet och utlandsförbindelserna.

Stamnätet omfattar landets kraftledningar och stationer for

400 och 220 kV (kilovolt).

Svenska Kraftnät är också systemansvarig myndighet enligt ellagen. Detta innebär att övergripande ansvara för att elek­

triska anläggningar samverkar driftsäkert så att balans mellan produktion och förbrukning av el kan upprätthållas i landet.

Det nationella elsystemet ska fungera sammanhåller och

utnyttjas så rationellt som möjligt. Ledningar i spänningsom­

råder 70-130 kV räknas som regionnät och ägs och förvaltas

av regionnätsföretag. Lokalnät, också kallade distributionsnär,

drivs med spänningar i området 0,4-20 kV för distribution

till elkunderna. De ägs av regionnätsföretagen eller av mindre

företag med lokal anknytning. I dessa när distribueras el över

relativt korta avstånd som exempelvis till industrier, köpcenrra och hushåll.

1.2 Motiv för förlängd koncession

Motivet för ärendet är att förlänga närkont:essionen för befint­lig ledning 400 kV Porjus - Odensvi.

Syftet med MKB:n är att i enlighet med gällande bestäm­melser i 6 kap. miljöbalken identifiera, bedöma och beskriva

de direkta och indirekta effekter en förlängning av nätkonces­

sion kan medföra. Effekterna på såväl människor, djur, växter,

mark, vatten, luft, klimat, landskap och kulturmiljö som på hushållningen med material, råvaror, energi, mark, varren och

den fysiska miljön ska beskrivas. Vidare är syftet att möjlig­

göra en samlad bedömning av dessa effekter på människors hälsa och miljön. ·

1.3 Avgränsning

Enligt Energirnarknadsinspektionens "Handbok för ansö-

kan om nätkoncession" skall en ansökan om förlängning av

nätkoncession i princip innehålla samma uppgifter som en

ansökan om en helt ny ledning. Det ligger dock i sakens natur

att miljöpåverkan av en befintlig ledning i många fa ll är min­

dre än då en ledning ska nyanläggas. Vid en förlängning av

koncession kan det då ofta på ett enklare sätt visas att de krav

som ställs i lagen uppfylls. Vidare bör det inte generellt krävas

att sökanden anger alternativa lokaliseringar såvida det inte

från berörda parter görs gällande avsevärda olägenheter. Innehållet i MKB:n har avgränsats utifrån ärendets

Förlängning av koncession Porjus-Odensvl , MKB - Svens ka Kraftn ät 7

\j:· • .:- r~rhr1 rr~rJ.:-~:::..J-...., .J:;...,, __ _, ::,,)

!...i.ir J

Jtirn tJ:.HJ r.J3.j !...ft [ l

D!.!J:.1rr1!.!3.j !...tin

br~bru !...ti [J

o Lantmäteriverket Gävle 2008. Medgivande 1200811777.

Karta 1.1. 400 kV ledningen Porjus - Odensvi .

8 Förl äng n ing av koncession Porjus-Odensvl, MKB - Svensk a Kraft nä t

J\ urrl>utt~IJ3.j

/ !...tin Porj us

Jokkmokk

Vti 3-j t~ ( [J [) ( ( J !.!I Jl:J 3-j

!...fin

Gti 'I J ~rJ0ff.J3.j !...i! [J

- - Porjus - Odensvi 400 kV

• Orter

• Stationer

N ~

0 100 200 I I I I I

Ki lometer

Skala 1 : 5 500 000

möjliga påverkan och inAuensområdets känslighet. Ansökt

koncessionsförlängning innebär inte några förändringar av

sträckning, stolputförande, spänning eller strömbelasming av

ledningen.

Geografisk avgränsning

Fältbesök gjordes vid intresseområden i ledningsgatan och i en I 00 m bred korridor längs befintlig ledning inför miljö­

konsekvensbedömningen. I karta l. l redovisas översiktligt

ledningens dragning från Porjus till Odensvi.

Avgränsning av samrådsintressen Inför samråden har en översikclig genomgång gjorcs av

tänkbara berörda intressenter, inklusive fastighetsägare, läns­sryrelser, kommuner, myndigheter, intresseorganisationer och

övriga sekrorsintressenter.

Avgränsning av miljöaspekter

I denna MKB beskrivs projektets möjliga påverkan på föl­

jande intresseområden: mi ljömål och miljökvalitetsnormer, miljöbalkens allmänna hänsynsregler, Natura 2000 samt

övriga riksintressen, p lanförhållanden, landskapsbild, natur­

miljö, kulturmiljö, rekreation och friluftsliv, naturresurser,

rennäring, bebyggelse och boendemiljö samt infrastruktur.

1.4 Metod

Arbetsprocessen med denna MKB har bestått av fyra sceg. I

metodiken ingår Aera checklisror som säkerställer acc alle be­

findigt underlagsmaterial tas fram och att väsencliga aspekter

belyses.

J. Kumkapsinsamling infor foltbesök. Innebar en insamling

av befintligt material gällande områdets förucsäcmingar.

Detta gäller huvudsakligen intressen registrerade i

GIS-databaser hos länssryrelser och sektorsmyndigheter

samt boende, skolor och förskolor inom 100 meter från

ledningen. Informationen sammanställdes i kartor som

användes som underlag för fältbesöken. Specifika checklis­

tor sammanställdes inför besöken så att fältbesöken skulle

bli jämförbara och relevanta aspekter inkluderade.

2. Fältbesök. Fältbesök har utförts där ledningen passerar

områden som är skyddade enligt miljöbalken och/eller

skolor och förskolor inom 100 meter från ledn ingen.

Fältbesöken har gjorts länsvis i Norrbottens, Västerbot­

tens, Jämtlands, Västernorrlands, Gävleborgs, Dalarnas

och Örebro län.

3. Samråd med berörda. Skriftligt samråd genomfördes med

de länsstyrelser, kommuner, fastighetsägare, myndigheter och intresseorganisationer och övriga sektorsmyndighe­

ter som berörs av ledningen. Ett brev med en kortfattad

beskrivning över ledningen och en inbjudan att inkomma

med synpunkter skickades till ca 2700 mottagare. Ärendet

annonserades också i ett 30-tal tidningar, både rikstäck­

ande och lokala. 68 yttranden inkom som sammanställs

i en samrådsredogörelse. Yttrandena bemöts av Svenska

Krafmäc och kompletterar ansökan om koncession.

4. Framtagande av miijökonsekvensbeskrivningen. MKB:n beskriver förutsättningar, alternativ, teknik, lokal isering,

påverkan, planerade skyddsåtgärder och konsekvenser

same en samlad bedömning För att underlätta läsbarhet

har MKB:n delats upp i ett övergripande huvuddokument med länsvisa MKB:er bilagda. De länsvisa MKB:erna be­

skriver specifika miljökonsekvenser kommunvis. MKB:n och sam rådsredogörelsen kommer att sändes in till Ener­

gi m arknadsinspekti o nen.

1.5 Planförhållanden

Ledningen passerar trettio kommuner med gällande över­

siktsplaner. Ledningen bedöms vara förenlig med samtl iga

gällande kommunala planer. För närmare beskrivning av gäl­lande planförhållanden hänvisas till avsnitt Planförhållanden

under varje komm un i de länsvisa MKB:er som biläggs denna

huvud-MKB.

•

Förlängning av koncession Porjus-Odensvl , MKB - Svenska Kraftnät 9

2 Planering och prövning

2.1 Planeringsprocess

Under andra halvåret 2008 inleddes arbetet med att ta fram

denna MKB och samrådshandlingar. Samråd genomfördes

under höst och vinter 2008-2009. MKB fardigställdes under

höst 2009. MKB och övriga ansökningshandlingar planeras

sändas in till Energimarknadsinspektionen under senhöst 2009.

2.2 Tillstånd

Den aktuella kraftledningen har tillstånd (nätkoncession) för

att använda elektriska starkströmsledningar till 31 decem-ber 2008. För kontinuerlig användning av ledningen krävs

förlängt tillstånd från regeringen. Svenska Krafmär lämnade

den 5 juni 2008 in en ansökan till Energimarknadsinspek­

tionen avseende förlängning av nätkoncession för sträckan

Porjus - Odensvi. Nuvarande nätkoncession gäller till dess att

ansökningen har prövats slutligt.

Koncession Enligr bestämmelserna i ellagen (1997:587) krävs tillstånd

(nätkoncession) för att bygga eller använda elektriska stark­

strömsledningar. Ansökan om koncession sänds till Energi­marknadsinspekrionen, som har bemyndigats av regeringen

att pröva frågor om nätkoncession. Energimarknadsinspekrio­

nen får dock inre avgöra ärenden som avser utlandsförbindel­

ser eller ledningar med en spänning överstigande 145 kV där någon sakägare, kommun eller statlig myndighet motsätter sig

bifall till ansökan. I dessa fall prövar regeringen ansökan. ·

Vid förlängning av en nätkoncession måste nätföreraget

bland annat visa att de driver elnätet på ett godragbarr sätt. Nätkoncessionerna ska säkerställa en rationell utbyggnad av

elnäten och att de gör ett begränsat intrång på hälsa, miljö och natur. Ansökan om koncession ska innefatta bland annat

en MKB, kartor och teknisk beskrivning som sänds till En­

ergimarknadsinspektionen . Därefter remitterar Energimark­

nadsinspektionen handlingarna till samtliga berörda instanser. Koncession beviljas vanligtvis för en 40-års period.

Följande lagar och föreskrifter berörs av ärendet:

• Ellagen (1997:857) - bestämmelser om nätkoncession

• Elförordningen (1994:1250) - hur koncessionsansökan

ska se ut och hur ansökan prövas

• Starkströmsförordningen (2009:22)

• Miljöbalken (1998:808)

• Förordning (1998:905) om miljökonsekvensbeskrivningar

• Förordning ( 1998: 1252) om om rådesskydd enligt miljö­balken

• Elsäkerhetsverkets föreskrifter och allmänna råd om

hur elektriska starkströmsanläggningar ska vara utförda. (ELSÄK-FS 2008: 1)

Ledningsrätt Enligt Ledningsrärrslagen (1973: 1144) kan den som för

ledning eller annan anordning vill utnyttja mark, fastighet

eller annat utrymme för ledning eller sådan anordning som

anges i 2 §av lagen få rätt därtill (ledningsrärt). Fråga om ledningsrän prövas vid förrättning och omfattar befogenheter

att inom fastigheten vidta de åtgärder som behövs för au dra

fram och använda en ledning eller annan anordning. Ersätt­

ning utgår enligt expropriationslagens regler. Det innebär att

fastighetsägaren kan få ersätming för fastighetens minskade

marknadsvärde, för miljöstörning och för andra skador. Om ägaren begär det, skall fastigheten inlösas. Är olägenheten

begränsad till viss del av fastigheten, skall endast den delen inlösas. Ersätmingen bestäms enligt 4 kap. expropriationsla­

gen (1972:719). Ledningsrätten innebär att marken förblir i

fastighetsägaren ägo men att ersättning för ianspråktagandet

betalas genom en engångsersärming . • Ledningsrätt har beviljats för nuvarande ledning och denna

gäller under obegränsad rid.

2.3 Samråd och information

Enligt miljöbalken utgör samråd med dem som kan tänkas

bli berörda av projektet en viktig del i MKB-processen. Enligt

6 kap. 4 § miljöbalken skall verksamhetsutövaren samråda

med länsstyrelser, tillsynsmyndigheter och de enskilda som

kan antas bli särskilt berörda. Varje berörd länsstyrelse ska

sedan besluta om verksamheten kan antas medföra betydande

miljöpåverkan.

Skriftl igt samråd genomfördes med de länsstyrelser, kom­muner, fastighetsägare, myndigheter och intresseorganisatio­

ner som berörs av ledningen. Som del av samrådet skickades

ett brev med en kortfattad beskrivning över ledningen, ett

förslag till innehållsförteckning för MKB:n, en karta över

ledningssträckningen samt en sändlisra till ca 2700 mottagare.

I brevet inbjöds mottagarna att inkomma med synpunkter på

ledningen och en förlängd koncession av denna till Svenska Kraftnät. Ärendet annonserades också i ett 30-tal tidningar,

både rikstäckande och lokala. Samrådstiden varade från

7 november till 19 december 2008. Ett tiotal parter begärde

förlängd samrådstid, vilket också medgavs. Sammanlagt

inkom 68 yttrande. Dessa var fördelade enligt tabell 2. 1.

1Q Förlä ngning av koncession Porjus-O<lensv l , MKB - Svenska Kraftnät

-

-e-

-e

Tabell 2.1. Inkomna yttranden, hela ledningssträckan Porjus - Odensvi.

Typ av samrådspart Antal yttranden

Länsstyrelser 7

Kommuner 17

Samebyar 1

Myndigheter 14

Företag 4

Intresseorganisationer o.s.v. 9

Fastighetsägare 16

Samtliga ymanden har mottagits och bemöccs av Svenska Krafmäc och i förekommande fall har MKB:n komplerrerars i enlighet med dessa.

Samrådsredogörelsen finns som bilaga 6 rill denna MKB. I respektive läns-MKB finns de yrcranden som är akruella för

dec läner same de yrtranden som gäller ledningen generellc.

Förlängning av koncession Porj us-Odensvl , MKB - Svenska Kraftnät 11

3 Alternativ

3.1 Nollalternativ

Enligc 6 kap. 7 §miljöbalken krävs i en MKB en beskrivning av konsekvenserna av arr verksamheten eller åtgärden inre kommer till scånd, ett s.k. nollalremariv. Nollalrernativer i

denna MKB definieras som arr en förlängd koncession fö r

ledningen ej beviljas. En utebliven koncessionsförlängning innebär en för lusc av

överföringskapacitet från norra till mellersta Sverige. Detta skulle innebära att befintlig ledning måste rivas och överfö­ring måste ske med andra befintliga ledningar eller genom att nya ledningar måste byggas. Svenska Kraftnät bedömer an ovan nämnda åtgärder skulle innebära en större miljöpå­verkan än förlängd koncession och därför är ett oantagbart

alternativ. Svenska Kraftnät anser att förlängd koncession för ledning­

en är art föredra p.g.a. följande skäl och grunder:

I. Om förlängd koncession inte skulle beviljas för den aktuella ledningen skulle konsekvenserna bli stora och

helt oacceptabla för driften av stam nätet. Överföringsför­mågan från Norrland till de södra delarna av landet skulle

reduceras krafrigr. D e exakta konsekvenserna varierar och ges av den vid varje tid rådande dri fts ituationen.

2. Stam nätet är uppbyggt och dimensionerat för att kunna tillgodose de krav som ställs på tillgänglighet och drifrsä­kerhet. Detra innebär bland an nat att nätet vid maximalt nyttjande skall klara ett godryckligr avläggningsfel var som helst i närer uran an dena skall leda till oaccepta-bla störningar eller avbrott i elförsörjningen. Ucebliven koncession för ledningen Porjus - Odensvi skulle innebära att vissa drifrsituacioner och felfall inre kan hanteras, med stora konsekvenser för elförsörjningen som följd. Vidare skulle större vindkraftetableringar i området sroppas, försvåras eller fördröjas till fö ljd av otillräcklig lednings­kapacitet. Med de planer som finns för vindkrafrurbygg­naden och med de behov av överföringskapacirer som kan ses framöver, kan överföringsförmågan i denna del av sramnätet istället komma att behöva förstärkas för art

möra marknadens krav. 3. Utebliven koncession får också direkta konsekvenser på

miljön genom fysiskt intrång i mark och miljö under riv­ningsarberet med bl.a. transportvägar, körväg i lednings­

gator och uppställningsplatser för maskiner. Förutom allmänna intrång av tillfälliga byggnadsområden kan störningar uppstå genom anläggningstrafik med tunga

fordon. 4. Rivning av nuvarande ledning skulle även innebära

ändring i levnadsförhållandena för djur och växter. Efter en rivning kommer ledningsgatan i skogsmark successivt

att återgå till ursprungliga skogsryper. I en övergångsfas

kommer ett ökar slyinslag art uppstå.

3.2 Alternativ

Enligt vägledning från Energimarknadsinspekrionen bör det generel lt inre krävas att sökanden anger alternativa lokalise­ringar för förlängning av nätkoncession för linj e, såvida det ime från berörda parter görs gällande avsevärda olägenheter. Svenska Kraftnät har därför valt arr redogöra enbart för den verksamhet som koncessionsansökan avser, nämligen att befintlig ledning även forrsärmingsvis används för kraftöver­

föring i nuvarande omfattning.

12 Förlängning av ko ncession Porjus-Odensvl , MKB - Svenska Kraftnät

~ I i ~ •

I ~ •

I e .. I

~ •

I ~

~ .. I

~ •

I ~

~ • I

~ •

I ~

@ • I

@ • I.

~ I

I: @

@

@

@

@

@

e e @

" @

@

4 Teknik

4.1 Tekniska förutsättningar

Lufdedningen går från Porjus till Hallsberg och delas upp i

åua delsrräckor ( cabell 4. I).

Tabell 4. 1. Krafdedningens åcta delscräckor.

Ledningssträcka Ledningslittera

Porj us - Grundfors Ull sl-3 8

Ligga - Norra Polcirkeln Ul 25 7a (del av Ligga - Vargfors)

Grundfors - Storfinnforsen Ull s4-5 8

Storfinnforsen - Midskog Cl26 sl 8

Midskog - Haverö (ej stn) Cll s2-3 8 (del av Midskog - Kättbo)

Haverö (ej stn) - Djurmo (del Cl22 s1-2 5 av Storfinnforsen - Djurmo)

Djurmo - Bäsna Cl4 s4 9

Bäsna - Hallsberg Cl44 s5-7 8

Den akrnella 400 kV ledningen mellan Porjus och Odensvi

är byggd med porcalsrolpar i scål av i huvudsak fyra typer, se

figur 4.1 a och b, bild på porcalsrolpe nr 8 visas i figur 4.2. Ledningen har en syscemspänning om 400 kV och är

d irektjordad. Ledningen har 2 linor per fas förutom snäckan

Djurmo - Bäsna som har 3 linor per fas. Medelspannlängden

är ca 330 m förurom sträckan Grundfors - Porjus där medel­

spannet varierar mellan 330 m och 370 m.

4.2 Markbehov

Områdec invid en kraftledning kallas ledningsgaca. Utseen­

det på ledningsgatan regleras i särskilda säkerhetsföreskrifter, främst starkströmsföreskrifterna. Enligt dessa skall bl.a. en

krafdednings faslinor hängas på en viss lägsta nivå ovan mark.

Det finns vidare bestämmelser om minimiavstånd mellan

kraftledningar och byggnader för au undvika risken för ska­dor på ledningar vid bränder i intilliggande byggnader.

Hur stor yra en kraftledning rar i anspråk beror på vil­ken typ av mark ledningen går igenom. I åkermark ucgörs

markbehovet av de ytor ledningssrolparna same evencuella

stag som tar mark i anspråk. I skogsmark krävs en lednings­

gara som är fri från högväxande träd- och buskvegera tion.

11 0 110

I ; 111~111 = / Il E n1 ~ ''' = i11s1:1=111 = ''/

9 0 9 0

t-( I /1'\ ll I 1 \ I 11 I I I

/ \ I \ \

I' \ I \\ Il I I '\ , , \ I \\ UI I

V \/ ·~ I/ ;;;;;; /I) - ifl ==I / :=·"I/ =,'•I E .' /. ~ I I, - /I/ &:.. ./ //

12 0 Il 0

C>

~·

I •/ ::. /f/ .:.. JU - l/f - /I/ - /// - /1/ ~NI - ,'I/ - /I/

Figur 4.la. 400 kV porcalsrolpe, srolpryp 5 (högst upp), srolpryp 7 (minen) respektive srolpryp 8 (längs ner).

Förlängning av koncession Porjus-Odensvl, MKB - Svenska Kraftnät 13

12.0

':/// E/I/ E/I/ :i:/// ::/1/ ..C/// =:/Il=:/!/ El'! El!/

Figur 4 .1 h. 400 kV portalsrolpe, srolpcyp 9.

En ledning byggd med denna typ av srolpar kräver i regel en 44 merer bred skogsgara där högväxande vegerarion tas borr

men gatans bredd kan variera mellan 28 och 52 meter med

ytterligare 10 meter på var sida där trädens höjd regleras, se

skiss, figur 4.3. D e bestämmelser som finns om minsta avstånd mellan ve­

getation och ledning medför att en skogsgata måsre röjas med

Figur 4.2. Bild på porralstolpe typ nr 8 .

400kV

28-52m skoasoata

Figur 4.3 . Principskiss över lcdni ngsgaca i skogsmark.

jämna mellanrum för art förh indra arr vegetation en når upp

till ledningen och därmed utgör en potenriell säkerhersrisk, se

vidare kapitel 7 O rifr och framtida underhåll.

4.3 Säkerhet

Säkerhetsbestämmelser för krafrledningar återfinns i ellagen

(1 997:857), starkströmsförordningen {2009:22) och elsäker­

hetsverkets starksrrömsföreskrifrer (ELSÄK-FS 2008: 1 ). Av starksrrömsföreskrifterna följer bland annat att det krävs

avstånd på m inst sju rill rio meter, beroende på om området är deraljp lanelagt eller ince, mellan byggnad och närmas te

faslina.

Led ningen konstrueras i bromäkerr utförande, vi lket

innebär att den är d im ensionerad för att klara alla förekom­

mande väderförhållanden. Ledningen är vidare u trustad

med åskskydd vilket innebär arr eventuella åsknedslag jordas

genom de i ledningen monterade topplinorna och jordtag. Portalsrolpar saknar för närvarande i vissa fa ll klärrerskydd.

Stolparnas fackverkskonstruktion gör det möjligt art kläma i

stolpen, vilket kan vara en säkerhetsrisk. Stolpar kan utrustas

med klärrerskydd i områden nära bebyggelse där Aera män­niskor uppehåller sig.

14 Förlängning av koncession Porjus-Odensvl, M KB - Svensk a Kraftnät

~

~

e e •

I e •

I e e •

I e

i e e •

! e

I e ea •

I ~ •

I. e • I:

~

e ~

~

e @i

e-~

@i

~

@I

@!

~

~

~

"

5 Elektromagnetiska fält och ljudeffekter 5.1 Elektromagnetiska fält

Elektromagnetiska fålt (EMF) används som ett samlingsnamn för elektriska och magnetiska fålr . Elektriska och magnetiska

fålt uppkommer bl.a. vid generering, överföring och disrribu­rion samt slutanvändning av el. Fälten finns nästan överallt i

vår miljö, kring kraftledningar och transformatorer men även

vid elapparater, som ti ll exempel hårtorkar och m ikrovågsug­

nar. I Sverige används frekvensen 50 perioder per sekund

(50 Hz) i krafrsystemet. Detta innebär att spänning och ström

varierar i takt med frekvensen 50 Hz. Kring en kraftledning finns ett elektriskt och ett magnetiskt

fålr. Det är spänningsskillnaden mellan fas ledare och mark

som ger upphov till det elektriska fålrer, medan strömmen i

fasledarna alsrrar det magnetiska fålter. Styrkan vid marknivå

beror bl.a. på avståndet till ledningen, fasernas inbördes läge,

spänningsnivån och srrömlasten (hur mycket el som överförs

i ledningen) . Både de elektriska och magnetiska fä lten av rar

med avståndet från ledningen.

5.1.1 Elektriska fält Elektriska fålt mäts i ki lovolt per meter (kY/m). Fältet i mark­nivå är starkast där linorna hänger som lägst. Det elektriska

fältet avtar kraftigt med avståndet. Vegetarian och byggnader skärmar av fålret från luftledningar, vilket innebär att endast

låga elektriska fä lt uppstår inomhus även om huset står nära

en kraftledning.

5.1.2 Magnetiska fält Magnetiska fålr mäts i enheten mikroresla (µT) . Fälten alstras

av strömmen i ledningen och varierar med srrömlasten. Magnetfålrer avtar normalt med kvadraten på avståndet från

ledningen. Magnetfält avskärmas inre av väggar eller rak. Kring en mark-, sjö- eller tunnelförlagd kraftledning finns

ett magnetiskt fält men inget elektriskt fålt då detra skärmas av med den jordade skärmen av koppartrådar/blymantel i

kablarna. Magnetfältet mäts, beräknas och redovisas normalt i en

nivå som motsvarar brösthöjden, d.v.s. ca 1,5 m ovanför

markytan.

När magnetfältet beräknas, används ett medelvärde av strömmarna för den aktuella förbindelsen benämnd "årsme­delsrrömlasten".

Årsmedelströmlasren är ett genomsnittligt värde. De

faktiska strömlasrerna kan variera mycket över året och även under en enskilt dygn. Der förekommer perioder då det inre

går någon ström alls i ledningen. Höglast (sror elöverföring i ledningen) kan förekomma under begränsad tid av året,

exempelvis under kalla vinterdagar då elförbrukningen är hög.

Enstaka timmar under en år kan suömlasren uppgå till det d ubbla årsmedelvärder.

5.1.3 Hälsoaspekter och rekommendationer Trots att forskning pågått under lång rid går det idag inre att

ge ett säkerr svar på om det finns några hälsoeffekter av expo­nering för låga nivåer av magnetfält. V issa epidem iologiska

smdier har observerat en ökad risk för barnleukemi vid expo­neringsnivåer över 0,4 m ikroresla (avser långvarig exponering

för 50 Hz magnetfält i bostäder). Däremot ses ingen riskök­n ing under 0,4 mikro tesla. Det finns ingen känd biologisk

mekanism som kan förklara hur så svaga fålr skulle kunna ge upphov till sjukdom och det saknas stöd från experimentell

forskning.

Ansvariga svenska myndigheter anser att det vetenskapliga

underlaget inre är tillräckligt gediget för att man ska kunna

sätta gränsvärden fö r magnetfä lt. l Sverige fördelas ansvaret

för hälsofrågor med anknyming ti ll magnetfält på fem myn­

digheter - Arbersmiljöverker, Boverket, Elsäkerhersverket, So­

cialsryrelsen och Strålsäkerhersmyndigheten. Myndigheterna

genomför mätningar, utvärderar forskn ing inom området, ger

råd och rekommendationer samt rar fram föreskrifter.

Eftersom hälsoeffekter från magnetfålr på lång sikt inre kan

uteslutas, har myndigheterna ovan valt att rekommendera

en viss försiktighet, både för allmänheten och i arbetslivet.

Myndigheterna ger följande rekommendationer vid samhälls­

planering och byggande, om de kan genomföras till rimliga

kostnader:

• Sträva efter art u tforma eller placera nya krafrledningar

och andra elektriska anläggningar så att exponering för

magnetfält begränsas.

• Undvik att placera nya bostäder, sko lor och förskolor nära

elanläggningar som ger förhöjda magnetfält.

• Sträva efter att begränsa fålr som srarkt avviker från vad

som kan anses normalt i hem, skolor, förskolor respektive

aktuella arbetsmiljöer.

I myndigheternas gemensamma broschyr "Magnetfält och hälsorisker", som kan hämtas på www.stralsakerhetsmyndig­

heren.se, finns mer information om hälsoaspekter.

5.1.4 Svenska Kraftnäts magnetfältspolicy för växel­strömsledningar Svenska Kraftnät följer hela tiden forskningen och utveck­

lingen när det gäller lågfrekvenra magnetiska och elektriska

fålr. Myndigheternas rekommendationer och miljöbalkens

regler om försiktighet innebär art risker för människors hälsa

och miljö ska undvikas så långt som det kan anses ekonomiskt

r imligt.

Förlängning av koncession Porjus-Odensv l , MKB - Svenska Kraftnät 15

Vår tolkning av myndigheternas rekommendationer har

resulterat i atr Svenska Kraftnät har antagit en magnetfåltspo­licy som vi tillämpar i alla koncessionsärenden:

"Vid planering av nya kraftledningar ska Svenska Kraftnät se till att magnetfälten normalt inte översti­ger 0,4 mikrotesla där människor varaktigt vistas.

Vid förnyelse av koncessioner för befintliga kraft­

ledningar ska Svenska Kraftnät överväga åtgärder som minskar exponeringen för magnetf'ålt. Åtgärder

ska genomföras där människor varaktigt expone-ras för magnetf'ålt som avviker väsentligt från det normala. En förutsättning är att kostnaderna och konsekvenserna i övrigt är rimliga."

Stora variationer i magnerfålt förekommer även i miljöer som inre är i närheten av kraftledningar. Svenska Kraftnät anser an detta bör beal<tas vid bedömning av vad som är en

väsen tlig avvikelse från det normala. Mor denna bakgrund bedömer Svenska Kraftnät att värdet ska uppgå till 10 gånger

mer än vid planering av nya kraftledningar, dvs. 4,0 mikro­tesla, innan nivån kan anses avvika väsentligt från vad som är

normalt. Vid magnetfåltsnivåer över 4,0 mikroresla, där människor

bor eller vistas varaktigt, är Svenska Kraftnät beredd att vidta åtgärder för att minska magnetf'ålten eller erbjuda inlösen av byggnaden.

5.1.5 Åtgärder för att minska magnetfält Det finns olika tekniska lösningar för art minska magnet­fälten. Ett exempel for luftledningar är art placera faserna så

att de bildar en liksidig triangel. En nackdel med en sådan placering är dock att risken for överslag samt ljud- och radio­srörningar ökar.

Ett annat alternativ för att minska magnetfält kan vara att flyrra ledningen. Detta alternativ skapar dock nya intrång på andra ställen. .

Det förekommer att Svenska Krafmät i vissa fall erbjuder inlösen av byggnad for att minska exponeringen för magnet­

fait. Markkabel nämns ibland som alrernariv for att minska

magnetfält. Detta väljs dock endast i speciella fall framför lufrledning. Kabel används normalt inte som ett alternativ för att minska magnetfält vid ny eller befintlig luftledning. Detta beror främst på driftsäkerher och investeringskosmad. Vid fel på kabeln kan det ta från någon vecka till flera månader innan

den är reparerad. Det innebär att systemet i övrigt måste dimensioneras for att klara så långa avbron uran att det får

konsekvenser för elförsörjningen. Dessutom är investerings-

kostnaden I 0-25 gånger högre för markkabel, beroende på spänning och utförande, än för lufrledni ng.

5.1.6 Elektriska fält och magnetfält för aktuell ledning Magnerfålrens beräknade utbredning i sidled från krafrled­ningens mittlinje för ledningens olika delsträckor framgår av figur 5. 1 till figur 5.8. Magnerf'ålten i diagrammen är beräk­nade på årsmedelsrrömlasrer, se tabell 5. 1. Tabellen visar även magnerf'ålrens beräknade utb redning från ledningens mittl inje vid 4 pT och respektive fasbredd . Principskisser för de olika porralsrolparna visas i figur 4.1. Ledningens delsträckor visas

i karta 5.1. Delsträckan Ligga - Norra Polcirkeln ligger helt inom sträckan Porjus - Grundfors. Koncessionsledningen

Porjus - Odensvi byter ledning från Ull sl-3 till UL 25 strax söder om Ligga och byrer sedan tillbaka till Ull sl-3 ca 50 meter söder om Norra Polcirkeln.

Årsmedelsrrömlasren är ert genomsnittligt värde. De fak­

tiska srrömlasrerna kan variera mycket över året och även un­der en enskilt dygn. Det kan förekomma perioder då det inre går någon ström alls i ledningen och perioder då strömlasten

uppgår till mer än årsmedelvärder. De redovisade värdena på magnetfält för enskilda bostads­

hus, har beräknats enligt teoretiska formler med parametrarna ström last och avstånd. Värdena avser magnerfålret på 1,5 me­

ters höjd över mark. Avvikelser från de angivna magnerfålts­värdena för respektive redovisade bostadshus kan förekomma

på grund av topografiska variationer i terrängen. Bostadshus belägna inom I 00 meter från ledningens centrum redovisas i

avsniner om Bebyggelse och boendemiljö.

I Magnetfält Porjus -GrundforsUL1 s1 -3 J (exkl. Ligga - Polcirkeln)

30 ,--~~~~~~~~~~~~~~~~~~~

~20

~ 15 c .. ; 10

100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 10 20 30 40

AvsU nd (meter)

.- 1 50 60 70 80 90 11

Figur 5.1. Beräknad urbredning av magnetfåltcts utbredning i sidled från kraftledningens mittlinje, sträckan Porjus - Grundfors.

16 Förlängning av koncession Porjus-Odensvl , MKB - Svenska Kraftnät

• I • I • I:

(~

Karta 5.1. Ö versikt sträckor Porjus - O dcnsvi.

'· , rl\~n5 \ ,,.. __ .. _____ ) __ ,

L

Dalarnas län

0

Teckenförklaring

Norra Polcirkel Norrbottens län

N

• Kraftstation Å Kraft ledning 400 kV

--- Porjus-Odensvi (Hallsberg) 0

I 25 I

50

I I I

Porjus Ligga

100

I I I [~~] Länsgräns Kilometer

Magnetfält Ligga -Polcirkeln UL25

~ 20

t 15

i 10 +-----------------------------<

100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90

Avstånd (meter)

Figur 5.2. Beräknad utbredning av magnerfol tets utbredning i sidled från

kraftled ningens mittl inje, st räckan Ligga - Norra Polcirkeln .

Magnetfält Grundfors - Stortinnfors UL 1 s4-5

;:- 20 , ______________ _

~ t 15 ------ -- - -----------

" 10

100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100

Avstånd (meter)

Figur 5.3 . Beräknad utbredning av magnetfåltets utbredning i sidled från

kraftledningens mittlin je, sträckan Gru ndfors - Srorfinnforscn .

MagnetlältStorfinnforsen - Midskog CL26 s1

~ 20 t---­~

; 15+------------4--- - \--- - - - ---------<

g> " 10 +-- ----- - - - --+-- ---\------- --------<

100 90 BO 70 60 50 40 30 20 10 O 10 20 30 40 50 60 70 BO 90 100

Avstånd (meter)

Figur 5.4. Beräknad utbredning av magnetfältets utbredning i sidled från

kraftledningens mittlinje, sträckan Storfinnforsen - M idskog.

Förlängning av koncession Porjus-Odensvl , MKB - Sve nska Kraf t nät 17

i--30-T~--~~~M-a_g_n-etfä~lt_M_l_d_sk_o_g_-_H_a_v_e_rö_C_L_1_s_2_~~~~--~~~ 25

~ 20

~ 15

i 10

5 ---

Magnetfält Djurmo. Bäsna CL4 s4

25

",oo • • ro oo • '" • • ,. o ,. • • '" = oo ;;'J I 0

,oo oo oo ro oo oo '" ,. • ,. o ,. ro • '" • oo ro oo oo ..I Avsthd (meter) _J L_ Avstånd (meter) 1

Figur 5.5. Beräknad urbredning av magnerfålrers urbredning i sidled från Figur 5.7. Beräknad urbredning av magnerf:i.lrers urbredning i sid.led från

kraftledningens mittlinje, sträckan Midskog - Haverö. kraftledningens mirrlinje, srräckan Ojurmo - Bäsna.

25

~ 20 ., ~ 15

:l' "' 10

Magnetfält Haverö - Djurmo CL22 s1 -2

5- 11

100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 11

Avstånd (meter)

1- Magnetfält Bäsna - Hallsberg CL 44 s5-7

30

~ 20

~ 15 c :l' "' 10

100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 10 20

Avstånd (motor)

Figur 5.6. Beräknad urbredning av magnerf:i.lcers urbred ning i sidled

från kraftledningens micclinje, sträckan Haverö - Djurmo.

Figur 5.8. Beräknad utbredning av magnerfålrecs utbredning i sidled

från krafcledningens micdinjc, scräckan Bäsna - Hallsberg.

Tabell 5.1. Årsmedelsrrömlasc, magnecf:i.lcecs urbrcdning vid 4 µ·1~ porcalsrnlpe och fasbredd för de olika delscräckorna.

Porjus - Grundfors 383 22 8 12 (exkl. Ligga - Polcirkeln}

Ligga - Norra Polcirkeln 274 16 7a 10 (del av Ligga - Vargfors)

Grundfors - Storfinnforsen 363 22 9 12

Storfinnforsen - Midskog 521 26 5 12

Midskog (del av) - 469 24 8 12 Haverö (ej stn)

(Storfinnforsen} Haverö (ej stn) - 525 26 8 11 Djurmo (del av)

Djurmo - Bäsna 815 29 8 11

Bäsna - Hallsberg 366 22 8 12

18 Förlängning av koncession Por]us-Odensvl , MKB - Svenska Kraftnät

~ I ~ •

I ~ ...

I ~ ..

I ~ •

! e I e •

e e e e e e •

I e • I e • I: e • I e •

I e e •

I e • ! ~ I

ea •

f!'

~

~

~

~

.(!I

(!I

e-

" ~

~

e I

J

~ Figur 5.9. Ledningsgata i närheten av bebyggelse, sträckan Havcrö - Ojurmo.

5.2 Ljudeffekter

Ljudeffekter från kraftledningar alstras när koronaurladd­

ningar uppstår kring ledarna. Det är främst vid fuktigt väder till exempel i dimma och regn som koronaaktivireren är hög.

Liknande förhållanden kan också uppkomma vid snöfall. På en ren och rorr elektrisk ledning är koronaurladdningarna

mycket små och der så kallade koronaljudet är då normalt inre hörbart. När fasledarna är våta samlas en mängd vatten­

droppar på ledarnas undersida. Dropparna ger upphov till en förstärkning av det elektriska fälte t på ledarytorna och kan då

orsaka en kraftig ökning av antalet koronaurladdningar. Ljuder från krafdedningarna är "sprakande" till sin karaktär

och kan sägas likna ljuder från ett brinnande tomtebloss. Vid srora koronaförluster, till exempel vid kraftigt regn eller då ledaren är belagd med rimfrost, kan även rena toner förekom­ma. Förekomsten av såväl rena toner som det bredbandiga

bruset minskar dock med tilltagande ålder på fasledarna. Ljudeffekter kan även uppträda i samband med läcksrröm­

mar på isolatorer. Detta har liksom koronaljuder karaktären av ert bredbandigt brus, det vill säga alla frekvenser inom der

hörbara området förekommer i ungefär samma omfattning. Isolatorbuller kan förekomma under regn samt vid starkt nedsmutsade isolatorer i kombination med hög luftfuktighet. Ljudnivån är emellertid låg och orsakar i de flesta fall inga störningar.

Koronaaktiviteten och följaktligen även ljudnivån är lägre för 400 kV ledningar av modern konstruktion med tre grova

linor per fas än för äldre typer av 400 kV ledningar med två

linor per fas. Vanligen mäts ljud i enheten dB(A), vilken represente-

rar det mänskliga örats sätt att uppfatta ljud. Vid regn och

fuktig väderlek kan ljudnivåerna utomhus intill en 400 kV ledning uppgå till 40-45 dB(A) . Avståndet till ledningen samt vegetation, byggnader och andra föremål dämpar ljudet, som avtar med 3-4 dB(A) för varje d ubblering av avståndet

från kraftledningen. Ljud från kraftledningar understigande 40-45 dB(A) är svåra art uppfatta och ljud nivåer av denna

storleksordning bör inte ge upphov rill några påtagliga stör­ningar. Av Statens Naturvårdsverks rapport 3 147 "Analys av ljud och luftföro reningar" följer dock art ljud från kraftled­ningar överstigande dessa nivåer bör undvikas. Vid planering av nya ledningssrräckningar och vid planering av bostadsbe­byggelse och liknande intill kraftledningar bör man därför se till att ljudnivån ej överskrider 40-45 dB(A) i områden med låg bakgrundsnivå (till exempel i områden med gles småhus­bebyggelse eller med fritidsbostäder eller i områden för rörligt frilufrsliv). För områden avsedda för permanentbostäder är

motsvarande siffra 45-50 dB(A). Med ljudnivå menar man här medianvärdet av ljudnivån vid nederbörd.

Även transformatorstationer alstrar ljud. En större 400/ 130 kV transformator har exempelvis en ljudnivå som på 100 meters avstånd motsvarar 55-65 dB(A).

Förlängning av koncession Porjus-Odensvl, MKB - Svenska Kraf tnät 19

6 Miljökonsekvenser

Här beskrivs övergripande miljökonsekvenser för

hela kraftledningen. Se vidare i bilagda länsvisa

MKB:er för lokala miljökonsekvenser.

6.1 Miljömål och miljökvalitetsnormer

6.1.1 Inledning Riksdagen har antagit mål för miljökvalicecen inom 16 om­

råden. Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd för

Sveriges miljö, narur- och kulrurresurser som är miljömässigt

hållbara på lång sikt. För respektive miljökvalitersmål har tids­

satta delmål formulera ts. För närmare beskrivning av respek­

tive miljökvalicecsmål se nedan.

Länsstyrelserna har en övergripande och samordnande

roll i miljömålsarbetet som regionala miljömyndigherer. Länsstyrelserna har därmed ansvar för att regionalt anpassa,

precisera och konkretisera alla miljökvalitetsmål förutom Levande skogar som Skogssryrelsen ansvar för. Länsstyrelserna

och Skogsstyrelsen har beslutat om regionala miljömål för sina län. De har i och med det också ett ansvar för art följa

upp och utvärdera de regionala miljömålen och det regionala

miljömålsarbeter. I samverkan med andra myndigheter ska

länsstyrelserna och Skogsstyrelsen ca initiativ till och föreslå

åtgärder för arr nå målen.

De berörda kommunerna har i olika omfattning formulerar

lokala miljömål.

6.1.2 Kort beskrivning av de nationella miljökvalitets­målen

1. Begränsad klimatpåverkan Halten av växthusgaser i atmosfären skall i enlighet med FN:s

ramkonvention för klimatförändringar stabiliseras på en nivå

som innebär att människans påverkan på klimatsystemet inte

blir farlig. M ålet skall uppnås på ett sådant sän och i en sådan

takt art den biologiska mångfalden bevaras, livsmedelspro­

dukrionen säkerställs och andra mål för hållbar utveckling

inte äventyras. Sverige har tillsammans med andra länder ett

ansvar för art der globala målet kan uppnås.

2. Frisk luft Luften skall vara så ren an människors hälsa samt djur, växter

och kulturvärden inte skadas.

3. Bara naturlig försurning De försurande effekterna av nedfall och markanvändning skall

underskrida gränsen för vad mark och vatten cål. Nedfaller av försurande ämnen skall heller inre öka korrosionshastigheten i

tekniska material eller kulturföremål och byggnader.

4. Giftfri miljö Miljön skall vara fri från ämnen och metaller som skapats i el­

ler utvunnits av samhället och som kan hora människors hälsa

eller den biologiska mångfalden .

5.Skyddandeozonskikt Ozonskiktet skall utvecklas så att der långsiktigt ger skydd

mot skadlig UV-strålning.

6. Säker strålmiljö Människors hälsa och den biologiska mångfalden skall skyd­

das mor skadliga effekter av strålning i den yme miljön.

Delmål 3. Elektromagnetiska fåle

Riskerna med elektromagnetiska fält skall kontinuerligt

kartläggas och nödvändiga åtgärder skall vid ras i cakr med att

sådan a eventuella risker identifieras.

7. Ingen övergödning Halterna av gödande ämnen i mark och vatten skall inte ha

någon negativ inverkan på människors hälsa, förutsättningar

för biologisk mångfald eller möjligheterna till allsidig använd­ning av mark och vatten.

8. Levande sjöar och vattendrag Sjöar och vattendrag skall vara ekologiskt hållbara och deras

variationsrika livsmiljöer skall bevaras. Naturlig produk­

tionsförm åga, biologisk mångfald, kulrurmiljövärden samt

landskapets ekologiska och varrenhushållande fun ktion skall bevaras, samtidigt som förutsättningar för friluftsliv värnas.

9. Grundvatten av god kvalitet Grundvattnet skall ge en säker och hållbar dricksvanenför­

sörjning samt bidra till en god livsmiljö för växter och djur i sjöar och vattendrag.

10. Hav i balans samt levande kust och skärgård Västerhavet och Östersjön skall ha en långsiktigt hållbar

produkcionsförmåga och den biologiska mångfalden skall

bevaras. Kuse och skärgård skall ha en hög grad av biologisk

mångfald, upplevelsevärden samt natur- och kulrurvärden.

Näringar, rekreation och annat nyttjande av hav, kust och

skärgård skall bedrivas så art en hållbar utveckling främjas.

Särskilr värdefulla områden skall skyddas mot ingrepp och

andra störningar.

11. Myllrande våtmarker Våtmarkernas ekologiska och vattenhushållande funktion i

landskapet skall bibehållas och värdefulla våtmarker bevaras

för framtiden.

2 Q Förlängning av koncession Porjus-Ode nsvl , MKB - Svenska Kraftnät

~ I i

~ • I e .. I e • I

~ • I e • 11

~ •

!1 e ~ !1

I e • I e • I e Il

I e • I' e • ! e

e e ~

e e ~

e e ~

e ~

!t

~

~

@

~

~

~

~J

I~

,,~

12.Levandeskogar Skogens och skogsmarkens värde för biologisk produktion

skall skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden beva­

ras samt kulturmiljövärden och sociala värden värnas.

13. Ett rikt odlingslandskap Odlingslandskapets och jordbruksmarkens värde för biologisk

produktion och livsmedelsproduktion skall skyddas samti­

digt som den biologiska mångfalden och kulturmiljövärdena

bevaras och stärks.

14. Storslagen fjällmiljö Fjällen skall ha en hög grad av ursprunglighet vad gäller

biologisk mångfald, upplevelsevärden samt natur- och kultur­

värden. Verksamheter i fjällen skall bedrivas med hänsyn till dessa värden och så att en hållbar utveckling främjas. Särskilt

värde~lla områden skall skyddas mor ingrepp och andra

störningar.

15. God bebyggd miljö Städer, tätorter och annan bebyggd miljö skall utgöra en god

och hälsosam livsmiljö samt medverka till en god regional och global mi ljö. Natur- och kulturvärden skall tas till vara och

utvecklas. Byggnader och anläggningar skall lokaliseras och utformas på err miljöanpassat sätt och så att en långsikrigr god

hushållning med mark, vatten och andra resurser främjas.

16. Ett rikt växt- och djurliv Den biologiska mångfalden skall bevaras och nynjas på err hållbart sätt, för nuvarande och framtida generationer. Arter­

nas livsmiljöer och ekosystemen samt deras funktioner och processer skall värnas. Arter skall kunna fortleva i långsiktigt

livskraftiga bestånd med tillräcklig genetisk variation. Män­niskor skall ha tillgång till en god natur- och kulturmiljö med

rik biologisk mångfald, som grund för hälsa, livskvalitet och välfärd.

6.1.3 Berörda miljökvalitetsmål I tabell 6. I sammanfattas kortfattat i vilket avseende som de

nationella miljömålen berörs av ledningen i sin helhet. För bedömning av hur ledningen berör de regionala miljömålen

hänvisas rill de länsvisa MKB:er som bifogats denna MKB.

En förutsättning vid bedömningen är att kraftledningen

fortsättningsvis går i befintligt läge och att inga krafrlednings­srolpar ändras i läge. Med begreppet kraftledningen i tabel­

len avses även tillhörande kraftledningsstolpar, staglinor och

krafrledningsgata. De miljökvalitetsmål som i någo t avseende

bedöms kunna beröras av detta projekt är skrivna i fet text. Inget av målen bedöms motverkas av ledningen.

6.1.4 Svenska Kraftnäts miljöpolicy och miljömål Svenska Kraftnät antog en miljöpolicy den 6 september 2002

som lyder:

"Svenska Kraftnät ska vara ett miljömedvetet företag

där varje medarbetare tar hänsyn till miljön i det

dagliga arbetet. Vi ska verka för lösningar som

är långsiktigt hållbara och som bidrar till att de

nationella miljökvalitetsmålen uppfylls. Vi ska med

marginal uppfylla kraven i lagar och förordningar på

miljöområdet.

Svenska Kraftnät påverkar miljön främst genom

energiförbrukning vid överföring av el och vid trans­

porter, genom användning av miljösrörande ämnen

i våra anläggningar samt genom våra kraftledningars

inverkan på människors boende- och närmiljö. Vi

strävar efter att förebygga och begränsa denna påver­kan."

Följande principer är vägledande för Svenska Krafmärs

miljöarbere:

• Vi strävar efter art ständigt minska vår mil jöbelastning.

• Miljöfrågorna integreras i verksamheten och miljöhänsyn

vägs in i alla beslut.

• Vi sätter upp tydliga miljömål och urformar rutiner för att följa upp, utvärdera och förbäma miljöarbetet.

• Vi tar hänsyn ti ll miljöaspekter i vår upphandling genom

att ställa miljökrav på leverantörer och entreprenörer.

• Vår kommunikation i m iljöfrågor kännetecknas av öp­

penhet och ärlighet.

• Vi bedriver och stödjer forskning och utveckl ing som kan leda till förbättringar för miljön.

• Varje chef och medarbetare på Svenska Kraftnät har an­svar för att denna miljöpolicy följs.

Svenska Kraftnäts mi ljöarbete inri ktas mot följande

långsiktiga mål. Målen anknyter till de nationella miljökva­

li tetsmålen: begränsad klimatpåverkan, giftfri miljö, säker

scrålmiljö, god bebyggd miljö och en rikt växt- och djurliv.

• De utsläpp av växthusgaser som orsakas av verksamheten

ska kontinuerligt minskas.

• Stationer och led ningar ska lokaliseras och u tformas på

err miljöanpassar sätt och så arr utbyggnaden av förnybar

energiproduktion i landet främjas.

• Farliga ämnen ska successivr fasas ur. De farliga ämnen som används ska hanreras så arr de inre läcker u t i miljön.

Förlängning av koncession Porjus-Odensvl, M KB - Svenska Kraftnät 21

Tabell 6. l. Tabell visande de 16 nationella miljömålen. Mål skrivna i fet stil är de mål som påverkas av krafdedningen.

i

Berörs av Nationella miljömål ledningen

1. Begränsad klimatpåverkan Nej

2. Frisk luft Nej

3 . Bara naturlig försurni ng Nej

4. Giftfri miljö Nej

5. Skyddande ozonskikt Nej

6. Säker strålmiljö Ja

7. Ingen övergödning Nej

8. Levande sjöar och vattendrag Ja

9. Grundvatten av god kvalitet Nej

10. Hav i balans samt levande kust Nej och skärgård

11. Myllrande våtmarker Ja

12. Levande skogar Ja

13. Ett rikt odlingslandskap Ja

14 . Storslagen fjällmiljö Nej

15. God bebyggd miljö Ja

16. Ett rikt växt- och djurliv Ja

• Försikrighetsprincipen om lågfrekvenca elekuiska och

magneriska fält ska följas gen om arr Svenska Kraftnät

magnerfåltspolicy tillämpas.

• Den biologiska mångfalden i ledningsgarorna ska gynnas

och horade arrers livsm iljöer värnas.

6.1.5 Miljökvalitetsnormer

M iljökvalitetsnormer är ett juridiskt bindande scyrmedel

som infördes med miljöbalken 1999. Miljökvalitetsnormer

kan fastställas av regeringen för att förebygga eller åtgärda

miljöproblem, för att miljökvaliretsmålen ska uppnås eller för

Kommentar

Kraftledningen innebär inga utsläpp av klimatpåverkande gaser.

Kraftledningen innebär inga utsläpp till luft.

Kraftledningen innebär inga utsläpp av försurande ämnen.

Endast portalstolpar i stål förekommer. Impregnerade trästol­par förekommer inte.

Kraftledningen innebär inga utsläpp som påverkar ozonskik­tet.

Kraftledningen är en friledning som alstrar elektromagne­tiska fält. Relevant där kraftledningen går nära bostadsbe­byggelse.

Kraftledningen innebär inga utsläpp av gödande ämnen.

Sjöar, älvar och vattendrag med olika ekologiska värden passeras på hela sträckan.

Inga åtgärder som påverkar grundvattenströmmar eller grund­vattenkvaliteten genomförs.

Kraftledningen berör inte kust och hav.

Våtmarker med olika ekologiska värden passeras på hela sträckan.

Kraftledningen går genom skogar med olika ekologiska värden längs hela sträckan.

Jordbruks- och odlingsmarker passeras på hela sträckan men förekommer mer frekvent på den södra delen av sträckan.

Kraftledningen går nära lågfjällsområden i Norrbottens län men berör inga opåverkade fjällmi ljöer.

Bebyggelseområden passeras på nära avstånd framförallt på den södra delen av sträckan.

Områden, bl.a. Natura 2000-områden med värdefullt växt­och djurliv passeras på hela sträckan.

att genomföra EG-direktiv. De omfattar idag utomhusluft, fisk- och musselvatcen samt omgivningsbuller. För nuvarande

pågår arbete med atc genomföra EU:s ramdirektiv för vatten;

förordn ingen (2004:660) om förvaltn ing av kvaliteten på

vattenm iljön innebär bland annat atc Sverige måste fastställa kvali tetskrav i form av miljökvalitetsnormer för ytvatten,

grundvarten och skyddade områden. Inga miljökvalitetsnor­

mer bedöms överskridas i samband med verksamheten.

2 2 Förlängning av koncession Porjus-Odensvl, MKB - Svenska Kraftnät

~ I i

~ • I

~ •• I e .. I e • 1

I e • I e • l1

e • I e i e • I e •

I e e •

1· e • ! e I: e • I e •

I e e I

I e

i ~

e ~

~

~

~

~

ei

~

~

ei

l9

l9 I

I e' I

J

6.2 Miljöbalkens allmänna hänsynsregler

I miljöbalkens andra kapitel finns allmänna hänsynsregler

som gäller vid alla åtgärder som inte är av försumbar bery­delse. Dessa ska foljas av alla. Vid rillståndsprövning eller

liknande prövning är verksamhersutövaren skyldig att visa att miljöbalkens allmänna hänsynsregler följts. Nedan beskrivs

innebörden av hänsynsreglerna kortfattad och hur de beakras

gällande kraftledningen.

1 § Bevisbörderegeln Den som bedriver en verksamhet eller har för avsikt att bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd ska kunna visa att verksamheten kan bedrivas eller själva åtgärden vidtas på ett mi ljömässigt godtagbart sätt i förhållande till hänsynsreglerna.

Av ansökan och tillhörande MKB .framgår hur verksamheten

påverkar människors hälsa och miljön. Därmed anser Svenska

Kraftnät att bevisbörderegeln foljs.

2 § Kunskapskravet Den som skall påbörja en verksamhet ska först skaffa sig den kunskap som behövs för att kunna avgöra vilka miljöeffekter som kan uppkomma och för att skydda människors hälsa och

miljön mor olägenheter. I MKB:n redovisas bedömda konsekvenser for verksamhetens

påverkan på omgivningen. Som del av miljiikonsekvensbeskriv­

ningsprocessen har nya utredningar och undersökningar gjorts

samt tidigare utredningar beaktas. Samrådsprocessen, där läns­

styrelser, myndigheter, organisationer och fastighetsägare ingår,

tiLLfor kumkap i planarbetet. Svenska Kraftnät anser att man

som verksamhetsutövare och genom anlitade konsulter och entre­

prenörer besitter erforderlig kunskap for att bedriva verksamhe­

ten.

3 § Försiktighetsprincipen Försiktighetsprincipen innebär att den som skall vidta en åtgärd skall utföra de skyddsåcgärder och vidta de försikcig­hetsmått som behövs för att åtgärden inre skall skada hälsan

eller miljön. Svenska Kraftnät åtar sig att iaktta forsiktighet avseende påver­

kan på miljii och hälsa och använder sig av bästa möjliga teknik

for att undvika skador, t.ex. vid underhåll av ledningen. Krav på

bl.a. nödlägesberedskap och skyddsåtgärder ställs vid upphandling

av entreprenader fo'r underhåll av ledning och ledningsgata.

4 § Produktvalsprincipen Produktvalsprincipen innebär att verksamhersurövare ska undvika att använda eller sälja kemiska produkter eller biotek­

niska organismer som kan innebära risk för människors hälsa eller miljön, om produkterna kan ersättas med and ra, mindre

farliga produkter eller organismer. Vid underhåll och reparation av ledningen strävas efter att

kemiska produkter som kan med.fora risk for människors hälsa

och miljön används i minsta möjliga utsträckning.

5 § Hushållnings- och kretsloppsprincipema Hushållningsprincipen innebär att alla som bedriver en verksamhet eller vidtar en åtgärd skall hushålla med råvaror och energi. Kretsloppsprincipen innebär att det som urvinns ur naturen ska kunna användas, återanvändas, återvinnas och borrskaffas på ett uthålligt sätt med minsta möj liga resursför­brukning och utan att naturen skadas.

Svenska Kraftnät anser att stamnätet innebär ett effektivt

sätt att transportera energi och att for/ängd koncession stämmer

o·verens med hushållnings- och kretsloppsprinciperna.

6 § Lokaliseringsprincipen För alla verksamheter och åtgärder som inre är av försumbar berydelse, ska en sådan plats väljas att ändamålet kan nås med

minsta inrrång och olägenhet för människors hälsa och för miljön.

Svenska Kraftnät anser att placering av nuvarande kraftled­

ning och for/ängd koncession av denna med.for minsta intrång

och olägenhet for människors hälsa och miljö.

7 § Skälighetsregeln Kraven på hänsyn i hänsynsreglerna, 2 - 5 §§ och 6 § första stycket gäller i den utsträckning det inre kan anses vara orim­

ligt att uppfylla dem. Nyttan av skyddsåtgärder ska jämföras med kostnaden för desamma. Miljökvalitetsnormer är en miniminivå, som måste beaktas vid tillämpningen av hänsyns­

reglerna. Denna MKB utgör ett underlag.for att bedöma nyttan av

skadeforebyggande åtgärder. I Svenska Kraftnäts magnetfoltspo­

Licy for växelströ'msledningar anges att om åtgärder, som generellt

minskar exponeringen, kan vidtas till rimliga kostnader och

konsekvenser i övrigt bör man sträva efter att reducera falt som

avviker starkt .från vad som kan anses normalt i den aktuella

miljön. För befintliga Ledningar bedöms magnetfait över 4 µ T avvika starkt .från vad som kan anses normalt, se vidare kapi­

tel 5.

8 § Skadeansvaret Den som orsakar en skada på miljön genom att driva verk­samhet ansvarar för att skadan blir avhjälpt i den omfattning det kan anses skäligt enligt 10 kap. miljöbalken. Svenska Kraftnät är medvetna om skadeansvarsprincipen.

6.3 Natura 2000 samt övriga riksintressen

6 .3.1 Natura 2000

Inledning Narnra 2000 är ett närverk av EU:s mest skyddsvärda natur­områden. Natura 2000-områden finns i alla medlemsländer och ska hejda urrotningen av arter och livsmiljöer. Alla medlemsländer ska genom Natura 2000 se till att skyddsvärda naturtyper och arter har så kallad gynnsam bevarandesta-ms. Livsmiljöerna och arterna ska finnas kvar i livskrafriga

Förlångnlng av koncessi on Porjus-Odensvl, MKB - Svenska Kraftnät 23

bestånd.

Natura 2000-områden är utpekade med stöd av två EU­

direktiv, art- och habitatdirekrivet (SCI) samt fageldirektivet

(SPA) . Dessa syftar till arc skydda livsmi ljöer och djur- och

växtarter som är hotade i ett EU-perspektiv.

I Sverige samordnar Naturvårdsverket arbetet kring

Natura 2000. Varje länsstyrelse svarar för skötsel, skydd

och tillsyn av Sveriges Natura 2000-områden. Varje enskilt Natura 2000-område ska ha en egen bevarandeplan. Den ska

i deralj beskriva vad som ska skyddas, hur och när det ska ske.

Länsstyrelserna h ar ansvar för att ta fram planen och gör det i

samverkan med markägare, berörda aktörer och myndigheter.

Alla Narura 2000-områden är av riksintresse. Åtgärder som

på ett betydande sätt kan påverka de värden för vi lka område­

na är avsatta kräver tillstånd enligt 7 kap. 28 a § miljöbalken.

Länsstyrelsen i det akruella länet lämnar tillstånd.

I 7 kap. 28 a § miljöbalken kan följande läsas:

Tillstånd krävs för att bedriva verksamheter eller vidta

åtgärder som på ett betydande sätt kan påverka miljön i en

'narurområde som har förtecknats enligt 27 § första stycket I eller 2.

28 b §Tillstånd enligt 28 a § få r lämnas endast om verk­

samheten eller åtgärden ensam eller tillsammans med andra pågående eller planerade verksamheter eller åtgärder inte

I. kan skada den livsmiljö eller de livsmiljöer i området som avses att skyddas,

2. medför att den an eller de arter som avses att skyddas

u tsärrs för en störning som på ett betydande sätt kan försvåra bevarandet i området av arten eller arterna.

Natura 2000-områden som berörs Längs krafrledningen berörs sammanlagt 16 st Natura 2000-områden:

• Norrbottens län (BD), 5 st

• Västerbottens län (AC), I st

• Västernorrlands län (Y), l st

• Jäm tlands län (Z), 4 st

• Gävleborgs län (X), 2 st

• Dalarnas län (W), 3 st

• Örebro län (T), 0 st

Berörda Natura 2000-områden redovisas under kapitel 6.3 i

de länsvisa MKB:er, som bifogats denna MKB. För närmare

beskrivning och lokalisering av respektive område samt be­

dömda konsekvenser se avsnitt Naturmiljö för varje kommun i respektive del-MKB.

Översiktlig bedömning I samband med röjning och andra dri ftåtgärder av kraft­

ledningsgator ska detta ske med hänsyn till berörda Na­

rura 2000-områden.

I samband med att respektive objekt har klassats som

Natura 2000-område förutsätts detta ha skett med förutsätt­

ningen att krafcledningen och tillhörande krafdedningsgata

fin ns i området.

Sammamaget bedöms därför att särskilt tillstånd enligt 7 kap. 28 § miljöbalken inte behöver sökas då ansökan om

förlängd koncession avser befintlig kraftledning och krafded­ningsgata.

6.3.2 Riksintressen Riksintressen är särskilt värdefulla områden som skall skyd­

das mot åtgärder som kan vara till påtaglig skada för en viss

samhällssektor. Områden av riksintresse kan utpekas både ur

exploaterings- och bevarandesyfte. Riksintressen finns inom kommunikation, narurvård,

kulrurmiljövård, rö rl igt frilufts liv, yrkesfiske, rennäring m.A.

Enligt 3 kap. miljöbalken skall områden av riksintresse för na­

turvård, kulrurmiljövård och fr iluftsliv skyddas mot åtgärder

som påtagligt kan skada natur- eller kulturmi ljön. Motsva­rande gäller områden som är av riksintresse för anläggningar

för kommunikation d.v.s. de ska skyddas mot åtgärder som påtagligt kan försvåra tillkomsten eller nyttjandet av sådana

anläggningar. Om ett område är av riksintresse för Aera

oförenliga ändamål, skall företräde ges åt det eller de ändamål

som p å lämpligaste sätt främjar en långsiktig hushållning med

marken, vattnet och den fysiska miljön i övrigt. Ett tillägg i

4 kap. 8 § miljöbalken gav Narura 2000-områdena status av riksintresse.

Berörda riksintressen redovisas under kapi tel 6.3 i de läns­

visa MKB:er, som bifogats denna MKB.

Naturvård, 3 kap. 6 § miljöbalken Områden av riksintresse för naturvården ska representera

huvuddragen i svensk natur, belysa landskapets utveckling

och visa mångfalden i naturen. Områdena ska skyddas mot åtgärder som påtagligt kan skada naturmiljön.

Kulturmiljö, 3 kap. 6 § miljöbalken För att en kulturmiljö ska klassas som riksintresse ska den

vara unik eller speciell i en region, riket eller internationellt sett. Riksintressen ska represen tera hela landets historia från

förhistorisk tid ti ll nutid och är skyddade enligt miljöbalken.

Kulturmiljöer av riksintresse ska visa hur människan utnyttjat

tillgängliga naturresurser, samhällets u tveckling, näringsliv, sociala villkor, byggnadsskick och estetiska ideal.

Friluftsliv, 3 kap. 6 § miljöbalken O m råden av riksintresse för friluftslivet ska ha stora frilufts­

värden på grund av särskilda narur- och kulturkvaliteter, va­

riationer i landskapet och god tillgänglighet för allmänheten.

De är eller kan bli attraktiva för besökare från stora delar av

landet; kanske rem av från hela landet och även från utlandet.

Kommunikation m.m. 3 kap. 8 § miljöbalken Riksintressen för vägar och järnvägar ingår i kommunikatio­

ner som regleras i 3 kap. 8 § miljöbalken. Riksintressen för

vägar u tpekas av Vägverket och riksintressen för järnvägar utpekas av Banverket.

2 4 Förlängning av koncession Porjus-Odensvl , MKB - Svens ka Kraftnät

~ I i

~ • I

'! • I

~ .. I e • ! e I e • I e ; e

e e e e •

I e •

I e ~

@

~

~

e ~

~

~

!!

~

@

I!

~

@

~ I

~ Il

I ~ 11

Il ~ il

I e I

J

1!)

1!)

(~

I~

1!9

tli)

I~

I~

I~

Geografiska bestämmelser 3 kap. 5 § miljöbalk.en Skyddet för rennäringen syftar till att bibehålla förutsätt­

ningarna för näringen genom att ge de vikrigasre områdena

i varje sameby ett särskilt skydd. Områden kan omfattat.ex.

flyrtleder, kalvningsland och områden med särskilt goda

beresförhållanden. Ansvarig myndighet är sametinget. Ett

flertal områden och flyttleder av riksintresse för rennäringen

berörs av ledningen. Dessa redovisas under kapitel 6.3 Natura

2000 samt övriga riksintressen, i läns-MKB för Norrbotten,

Västerbotten och Jämtland samt i kommunvisa beskrivningar

och bedömningar i de län som berörs.

6.4 Miljökonsekvenser

I denna MKB redovisas de övergripande förutsättn ingar, kon­

sekvenser och åtgärder som är generella för hela ledningens

sträckning. Specifika miljökonsekvenser redovisas kommunvis

under de länsvisa MKB:er som bifogats detta dokumenr.

Terminologi I miljökonsekvensbeskrivningen används begreppen påverkan,

effekt, konsekvens och åtgärd.

• Påverkan: det fysiska intrång som verksamheten medför.

• Effekt: den förändring i miljön som påverkan medför,

Tabell 6.2. Bedömningsgrunder för respektive intresseområde.

Bedömningsgrunder för respektive intresseområde

Landskapsbi ld

t.ex. förlust av ett skogsområde, buller eller föro reningar

i luften.

• Konsekvens: en värdering av de effekter som uppkommer,

de följdverkningar och betydelse för allmänna och enskil­

da intressen, människors hälsa eller biologisk mångfald.

• Åtgärder: vidtas för att undvika eller för att m inimera

negativa konsekvenser.

Bedömningsgrunder I denna miljökonsekvensbeskrivning beskrivs miljökon­

sekvenser enligt en tregradiga skala:

• Små konsekvenser: Innefattar även måttliga konsekvenser

där åtgärder kan mildra konsekvens.

• Mårdig konsekvens: Innefattar även stora konsekvenser där åtgärder kan mildra konsekvens.

• Stor konsekvens: Stora negativa konsekvenser uran möj­

lighet att vidta skyddsåtgärder.

För att tydliggöra vilka värden som ligger bakom bedöm­

ningarna i denna MKB har bedömningsgrunder utformats. Bedömningsgrunderna beskriver hur kraftledningens effekter

värderas i små, mårdiga samt stora konsekvenser för olika påverkansområden; landskapsbild, naturmiljö, kulturmiljö,

rekreation och friluftsliv, naturresurser, rennäring, samt infra­

struktur.

Små konsekvenser uppstår när kraftledningen påverkar upplevelsen av landskapet i liten grad. Ledningen exponeras en­dast i storskaligt landskap eller i skogsmark, där den följer landskapsformernas riktning.

Måttliga konsekvenser uppstår när de visuella störningarna är begränsade till vissa mindre frekvent besökta eller obe­bodda delar av landskapet. Kraftledningen exponeras i ett mestadels storskaligt landskap och dominerar eller kontrasterar omgivningen i begränsad omfattning.

Stora konsekvenser uppstår när kraftledningen upplevs som mycket påtaglig och skapar visuella störningar i miljöer med särskilt höga värden eller särskilda krav. Exempel på sådana är vandringsleder och andra frekvent använda turiststråk, besöksplatser, öppna dalgångar eller boendemiljöer. Stora konsekvenser uppstår också när kraftledningen exponeras i småskaligt landskap, uppfattas dominerande och bryter landskapets huvudsakliga riktning.

Naturmiljö

Små konsekvenser uppstår när påverkan av ledningen begränsats t ill naturmiljöer utan kända naturvärden, eller då ett nytt naturtillstånd uppstått i ledningsgatan och denna inte längre har negativ påverkan på inti lliggande biotoper.

Måttliga konsekvenser uppstår när delar av naturvärden inom områden med höga naturvärden förstörs eller påverkas ne­gativt på annat sätt, eller då ett nytt naturtillstånd uppstått i ledningsgatan och denna har måttlig påverkan på intill iggande biotoper.

Stora konsekvenser uppstår när områden med höga dokumenterade naturvärden, såsom värdefulla våtmarker eller andra områden med hög biodiversitet eller som hyser sårbara/hotade arter, förstörs eller försvinner. Fragmentering av naturmiljön leder till barriäreffekter som får märkbara konsekvenser för större djur.

Förlängning av koncession Porjus-Odensvl , MKB - Svenska Kraftnät 25

farts. Tabell 6.2. Bcdömningsgrunder för respektive i nrresscområde.

I

I

Bedömningsgrunder för respektive intresseområde

Kulturmlljö

Små konsekvenser uppstår när enstaka forn lämningar påverkas eller tas bort. De enstaka objekten är inte betydelse­bärande för ku lturmiljöns helhet . Samband och strukturer kan uppfattas även fortsättningsvis.

Måttliga konsekvenser uppstår när kulturmiljön fragmenteras så att dess helhet inte kan uppfattas. Strukturer och sam­band försvagas och blir mindre tydliga.

Stora konsekvenser uppstår när kulturmiljöer med högt bevarandevärde (i ett nationellt perspektiv) och/ eller att kulturmil­j öer med stort upplevelsevärde och pedagogiskt värde tas bort eller på annat sätt påverkas så att helhetsmiljön inte längre kan uppfattas och strukturer och samband bryts.

Rekreation och friluftsliv

Små konsekvenser uppstår när de störningar som uppstår i projektet inte medför att nyttjandet av området till rekreation och friluftsliv påverkas. Upplevelsevärdet och områdets attraktion kvarstår i stort.

Måttliga konsekvenser uppstår när det fysiska intrånget av kraftledningen i vissa delar påverkar upplevelsevärdet och områdets attraktion. Nyttjandet av området för rekreation och friluftsliv kvarstår dock eller minskar marginellt.

Stora konsekvenser uppstår när upplevelsevärdet i eller ti llgängligheten ti ll områden med höga dokumenterade värden för det rörliga friluftslivet eller större sammanhängande naturområden, t.ex. riksintressen, påverkas drastiskt på grund av de störningar som kraftledningen innebär. Antalet besökare och nyttjandet av.friluftsområdet minskas.

Naturresurser

Små konsekvenser uppstår då ledningen tar en liten mängd nya naturresurser i anspråk och påverkan på eller risker för befintliga naturresurser i ledningens sträckning är små.

M åttliga konsekvenser uppstår då ledningen tar en relativt stor mängd nya naturresurser i anspråk och påverkan på eller risker för befintliga naturresurser i ledningens sträckning är måttliga.

Stora konsekvenser uppstår då ledningen tar en stor mängd nya naturresurser i anspråk och påverkan på eller risker för befintliga naturresurser i ledningens sträckning är stora.

Rennäring

Små konsekvenser innebär att t illgängligheten ti ll betesmarker inte påverkas av kraftledningen i någon större grad. Inga områden av riksintresse berörs av barriäreffekter eller andra störningar.

Måttliga konsekvenser uppstår när til lgängligheten ti ll frekvent använda betesmarker inom riksintresseområden försäm­ras då kraftledningen skär av och ger upphov till barriäreffekter. Renskötseln kan inte bedrivas i samma omfattning som t idigare eller får inte möjlighet att utvecklas på grund av störningarna.

Stora konsekvenser uppstår när riksintresseområden för rennäring och flyttleder påverkas av störningar som ljud och bar­riäreffekter. Ti llgängligheten ti ll de strategiska områdena försämras påtagligt och får till följd att renskötseln inte längre kan bedrivas inom ett betesområde.

Infrastruktur

Små konsekvenser uppkommer när ledningen har liten inverkan på möjligheterna för utbyggnad eller utnyttjande av befintl ig eller planerad infrastruktur.

Måttliga konsekvenser uppkommer när ledningen har måttlig inverkan på möjligheterna för utbyggnad eller utnyttjande av befintlig eller planerad infrastruktur.

Stora konsekvenser uppkommer när ledningen allvarligt hindrar eller begränsar utbyggnad eller utnyttjande av befintlig eller planerad infrastruktur.

2 6 Förlängning av koncession Porj us-Odensvl, MKB - Svenska Kraftn ät

~

€

~

t

" ~

~

~

~

e e e e I

Il e I

! ~

e e ~

e ~

@i

~

t9 @! I

~

~

~

~

~

~

1f!'

~

~

~

'~

I~

1'9

I~

6.4.1 Landskapsbild

Förutsättningar

I skogsmark I de stora skogarna urmed den norra delen av srräckan urgör

ledningen ynerligare en srorskaligr landskapselement att

orienrera sig efter. Den röjda ledningsgaran bildar sikrsrråk genom skogarna. Ledningens raka linjer förstärker, eller i vissa

fall stör, de böljande, organiska landskapsformerna. Då den korsar över höjdryggarna exponeras den över omgivningarna

men är annars dold av skogen. Lokalt kan ledningsgatan

upplevas som ett hygge. Ledningen passerar vid flera rillfållen genom skogar och

över vattendrag som är av riksintresse för narurvård och fri­luftsliv, bland annar på grund av sina landskapsvärden.

Utmed den södra delen av srräckan, framför allr i Örebro

län, består skogen ofrare av små, brukade åkerholmar. Där går siktgatan genom de rrädridåer som rradirionellt skapat

avgränsning mellan olika landskapsrum. Derra förändrar landskapets karaktär och gör an åkerbruket dominerar land­

skapet än mer.

I öppen terräng

I de norra delarna är skogarna stora och de öppna ytorna små. Där hjälper ledningsgaran till art binda samman små öppna

ytor och att förhindra igenväxning av odlingsmarker som inte längre brukas intensivt. Ledningen korsar också över stora

myrar. Där ledningen ligger högt i landskapet påverkar den

inte närmiljön nämnvärt. Ledningsgatan blir ofra ett markerat

srråk över myren där högre brynvegeration helt saknas. Mitt i stråket finns ofta en framkomlig väg som fyllts ut eller dikats

fram, vägen kantas då av större lövträd. När ledningen korsar

över stora slutavverkningar utgör kraftledningsstolparna

dominerande lodräta element. I Dalarnas län kommer kraftledningen närmare inpå

bebyggelsen och kulturmiljön. Fälten är fortfarande relativt små och avgränsas av skogen. Formen på de öppna ytorna har

sitt ursprung i landskapets och geologins böljande former. Den raka krafrledningsgatan skapar förändringar i rummens

avgränsning och kan minska försråelsen för landskapet. Det småbrutna, varierade landskapet och kulrurbyggnaderna står i

kontrast till den storskaliga ledningen. I Örebro län går ledningen genom ett storskaligt öppet od­

lingslandskap. De stora fälten stämmer överens med kraftled­ningen i skala och ledningen tillför en tredje dimension som

förstärker landskapets öppenhet. Här är ledningsgatan mindre märkbar då marken under ledningen sköts på samma sätt som

omgivande åker. Bland fålten finns spridd bebyggelse och två vikriga riksintressen för narurmiljö och kulturmiljövård. Båda

är srarkt kopplade till landskapsbilden.

Konsekvenser

Ledningen går i huvudsak genom obebyggda områden och

korsar öppet vatten i liren utsträckning, varför landskaps­

bilden påverkas i relativt liten grad. Den kommer dock nära

inpå bebyggelsen vid ert anral tillfallen och korsar även genom

många välbesökta riksintressen där landskapsbilden påver-

kas och där ledningen kan utgöra err störande element i en

värdefull miljö. Konsekvenserna på landskapsbilden blir varken större eller

mindre med tiden utan är konstanta. Den raka, srela, storska­

liga ledningen kommer alltid att skilja sig från der organiskr

formade och mer detaljrika landskapet. Sammantager bedöms ledningen medföra i huvudsakligen

små men områdesvis även m åttliga eller stora konsekvenser.

för landskapsbilden.

Åtgärder För art minska påverkan på landskapsbilden är der viktigt

arr krafdedningsgatan sköts på ert sådanr särt art den blir så lik omgivningen som möjligt. På så vis minskas dess visuella

påverkan på landskapsbilden. Lättasr är det där marken redan är öppen, vid åkrar, ängar och myrar. En posiriv förbärrr ing

kan vara arr lågväxande rräd och buskar vid sjöar och vatten­drag, såsom brakved, jolster och vissa andra videarter, sparas

vid röjning i ledningsgatan. Genom en mer selektiv gallring i områden som är av ri ks­

inrresse för friluftsliver, kan de arter som inre växer sig så höga

att de stör ledningen men som ändå döljer ledningsgatan från

vattnet främ jas. Se även kapirel 7 Drifr och framtida under­

håll.

Figur 6. J. Landskapsvy längs väg mot Trollholmen, Arvidsjaurs kommun (foro mot nordost).

Förlängning av koncession Porjus-Odensvl, MKB - Svenska Kraftnät 27

6.4.2 Naturmiljö

Förutsättningar Naturmiljön längs ledningen varierar mellan de olika länen som kraftledningen passerar. Norrbottens län präglas av

vidsträckta barrskogar med sjöar, sumpskogar och våtmar­

ker, se figur 6.1. Flera stora naturområden är upptagna som

riksintressen för Natura 2000. Västerbottens län utmärks, förutom av stora barrskogar med våtmarker, sjöar, och vat­

tendrag, också av ett flerral vattendrag med biflöden som

ingår i riksimressen för naturvård eller Natura 2000.

Naturmiljön i Jämtlands län präglas av stora barrskogar

med våtmarker, vattendrag och sjöar. Kring Gimån i Bräcke

kommun finns inslag av jordbruksmark, se figur 6.2.

I Gävleborgs och Dalarnas län finns ett myller av våtmar­

ker och sumpskogar som avbrott cill de många barrskogarna.

Här finns många skyddsvärda områden i anslutning till

kraftledningen. I den norra delen av Örebro län passerar kraftledningen

huvudsakligen genom skogsmark med inslag av sjöar och

våtmarker. I södra delen av Örebro län förändras landskapet

längs ledningen. Andelen jordbruksmark tillrar. Söder om

Örebro kommun utgör den öppna jordbruks- och betesmar­

ken de dominerande naturtyperna.

Konsekvenser Den största påverkan på narurmiljön från en kraftledning

sker ofta i anläggningsskeder då avverkning, vägdragning,

transporter och grundläggningsarberen m.m. förs tör många

naturvärden och förändrar livsmiljöer. Exempel är dikning av

våtmarker eller dämning av mindre flöden som kan ha skett

i samband med anläggande av vägar vid uppförande av led­

ningen. De skador som uppkom i samband med anläggande

och grundläggning av denna kraftledning har hunnit läka och

ett nyrc naturligt tillstånd har inträtt. Kraftledningen har funnits under en så lång t idsperiod

att naturmiljön i dess omgivning har anpassats till de nya

förutsättningar som råder i och intill det öppna och solbelysta

utrymmet under kraftledningen. I skogsmiljöer är kamzo­nerna i kraftledningsgatorna mer exponerade för sol och vind

vilket har påverkar de yrrersra träden och den livsmiljö som

råder där. Även fuktighet och temperatur har förändrats. De

förändrade faktorerna har medverkar till en annan artsam­

mansärming i kamzonen än inne i skogen. De ursprungl iga

ljusskyggare arterna har trängts djupare in i skogen.

Risken för stormfållning är ofta stor i kanten av en öppen

yra. Rotsystemen på de träd som ställs fria stärks med tiden

vilket medför att de mest ostadiga träden troligen redan bar

fallit.

figur 6.2. Små jordbruksmarker och bebyggelse där kraftledningen passerar Gimån, Bräcke kommun (forn mot söder) .

2 8 Förlängning av koncession Porjus-Odensvl, MKB - Svenska Kraftnät

~ I i

~- • I

~ • I

~ • I

~, • I

~ i ~ •

I @

i e ~ •

e e e e e e •

I e. •

I ~

e I

e e e e e e e ~

e ~

~

e @

@

e I

I~

I~

Den avverkade och röjda ytan under krafded ningen utgör

en barriär för ljuskänsliga växter, insekter och djur eftersom exponeringen för sol ökar. Insynen för rovdjur blir smr och

det finns få ställen an söka skydd på vilket innebär att mindre

djur ogärna passerar krafdedningsgatan. Skogsområden på var

sida om krafdedningen riskerar att utvecklas som isolerade

livsmiljöer och inte som en enhet. Sumpskogar är ofta beroende av skogens omslutande skydd

och gamla träd. Sumpskogarnas skyddsvärde har i de flesca fall

försvunnit under krafdedningen.

På samma sätt som vissa djur och växter kan missgynnas av

den öppna livsmiljön kan andra dra nytta av den, ti ll exempel genom bete. M ånga horade växter och insekter som riskerar

att försvinna på grund av igenväxning av ängs- och betesmark

har funnit nya livsmiljöer under kraftledningar där marken

regelbundet hålls öppen. Krafdedningsgaror fungerar ofta som spridningskorridorer för dessa växter och insekter. Den

öppna kraftledningsga tan med lägre buskvegetation t,rynnar en annan flora och fauna än den som finns i kringliggande skog.

Karaktärsaner för den tidigare skogsmarken där krafdedning­

en nu finns har ersatts av andra arter.

Öppen mark såsom jordbruksmark, ängs- och betesmark påverkas i mycket liten grad av kraftledningen. Ängs- och be­

tesmark gynnas ofta av kraftledningen på grund av återkom­

mande röjningsarbeten och kraftledningsgatans funktion som

spridningskorridor. I odlingslandskapet kan mellanstöden för kraftledningen medföra omvägar och svårigheter atr bruka

marken rationellt. Myrmarker förblir relacivt opåverkade av att kraftledningen

finns. Myrar är som regel beväxta med låg vegetation även i normala fall.

Vattendrag påverkas inte av kraftledningen om inre stöden är grundlagda inom vattenområdet. Stöden för kraftledningen

kan medverka till förändrad strömningsbild och viss upp­

grumling kring stöden. Inga vattendrag längs denna kraftled­

ningssträcka omfattas av stöd i vatten.

Skydd av naturområden längs ledningen har ofta tillkom­

mit efter ledningens tillkomst. Kraftledningen utgör därför en förutsättning i bedömningen av skyddsvärdena i dessa områden.

Sammantaget bedöms ledningen medföra små till måttliga

konsekvenser för naturmiljön.

Åtgärder Pågående och framtida påverkan av eller förändringar i

naturmiljön är huvudsakligen kopplade till underhållsarbeten

för kraftledningen. Vid underhållsarbeten är det vikågt att

ta hänsyn till markens bärighet och vegetationens känslighet

i våtmarksområden, strandzoner, ängs- och betesmark eller

andra områden med känslig markvegetation. Under regniga

och blöta perioder har marken ofta dålig bärighet och kan ta

skada av marktrycket från maskiner. Växterna kan vara extra

känsliga för trampning och körning under blomningsperio­

den, vår och tidig sommar. I känsliga marker bör man om

möjligt undvika röjning och övrigt underhåll under dessa

perioder. Ingen körn ing tillåts i varrendrag eller bäckar.

Vid vattendrag och mindre bäckar är det viktigt att lågväx­

ande och skyddande växdighet lämnas kvar. Krav på hante­

ring av maskiner och d rivmedel ska följas så art underhållsar­

beten inte medför förorening av våtmarker och vattendrag.

Vid röjn ing i skogsmark är det viktigt att skapa bryn mot skogen och gärna låta brynen vara lite buskigare och tätare

intill ett skyddat objekt med gam mal skog. Brynen har till uppgifr att minska "korridorkänslan" längs kraftledn ingen

och skogen samridigt som de utgör skydd för flora och fauna.

Röjningsarbetena bidrar till att minska igenväxning av mark

som tidigare varit öppen och riskerar att växa igen. Svenska Kraftnät ställer krav på naturvårdshänsyn vid

underhåll av ledning och led ningsgaror och har även tagit fram en vägledning om hur dessa ska skötas för att främja den

biologiska mångfalden, se vidare kap. 7 D rift och framtida underhåll.

6.4.3 Kulturmiljö Det finns två olika benämningar, så kallade lämningsryper, för

fornfynd: fast fornlämning och övrig kulturhistorisk läm­ning. Riksantikvarieämbetet har bestämt vilken benämning

ett fornfynd ska ha men i vissa fall är d et upp till respektive länsstyrelse att besluta om detta. Skillnaden mellan de olika

lämningstyperna är vilket lagrum de omfattas av, kulturmin­neslagen eller skogsvårdslagen alternativt miljöbalken. Benäm­

ningen bevakningsobjekt förekommer när ett fornfynd är under utredning. Det finns även benämningen "uppgift om"

vilken avser en lämning som ej är antikvariskt bedömd. Skogsvårdssryrelsens inventeringsobjekt benämns som

"punkt av historiskt intresse". Dessa punkter behöver under­sökas ytterligare för att lämnin gsryp och utbredning samt mer

exakt lokalisering ska kunna fas tslås. Därför är dessa punkter

indikatorer på att något av kulturhistoriskt värde kan fin nas i

området, men har stor osäkerhersfakror. Konsekvenser för ob­

jekten är därmed också svåra att fasts lå, och blir mer generellt

hållna.

Förutsättningar

Kulturmiljöobjekt fin ns längs hela sträckningen men är vanligare i den södra delen . I norr utgörs de i huvudsak av

äldre boplatser eller lämningar med kopplingar till jakt eller

skogsbruk, t.ex. fångs tgropar eller rester av kolmilor, medan

det i söder även finns gott om lämningar med koppling till

gruvdrift, åkerbruk eller äldre kulturbygder, såsom gruvhål,

skärpningar, fossila åkrar eller torpgrunder.

Konsekvenser

Påverkan på kulturmiljöobjekt var tro ligen störst vid anläg­

gandet av ledningen och om aktsamhet vidtas i fortsatt un­

derhållsarbete bedöms konsekvenserna vara små om krafrled­ningen behålls. De kulturhistoriska läm ningarna behövs inte

tas bort och de bedöms därmed behålla si tt kulrurhismriska värde. De sammanhang och strukturer som lämningarna

förmedlar kommer även forrsätm ingsvis kun na uppfa ttas i områdena.

Förlängning av Koncession Porjus-Odensvl, MKB - Svenska Kraft nät 29

Åtgärder För de allra flesta kulturhistoriska objekt som berörs av kraft­

ledningen finns en risk för negativ påverkan i samband med underhåll av ledningen. I samband med underhåll av ledning­

en bör därför stor aktsamhet iakttas så a[t inte de kulturmiljö­

värden som finns inom krafdedningskorridoren skadas. Sådan

akrsamher kan innebära val av maskiner, urrusrning och rid

på året. Vid behov av underhåll bör der urredas mer i deralj

huruvida någo[ av kulturmiljövärdena berörs av arbetena, om­

farrning samt åtgärder och alternativ för att minska påverkan.

Denna MKB kan urgöra underlag för en sådan utredning. En

åtgärd för att minska påverkan är att upprätta skö[selplaner som beskriver vilken hänsyn och tillvägagångssätt som ska tas

och användas i respektive län för att minska påverkan på de kulturhistoriska värdena.

Vid underhåUsårgärder som medför an der kan finnas risk

för att någon fast fornlämning kan komma arr beröras, skall

samråd hållas med berörd länsstyrelse. Samdiga fornlämning­

ar markeras så de är väl synliga inför arbetena, se vidare kap. 7

Drifr och framtida underhåll.

Om tidigare ej kända fornlämningar påträffas i samband

med underhållså[gärderna anmäls derra till berörd länsstyrelse.

6.4.5 Rekreation och friluftsliv

Förutsättningar All mark som är tillgänglig enligt allemansrätten är intres­

sant ur rekreationssynpunkt. Med fri luftsliv menas i detta

sammanhang vistelse i naturen för naturupplevelser, fysisk

akrivi[et och avkoppling.

Naturen i det studerade området utgör generellr en viktig

resurs för der rörliga friluftslivet, med möjligheter till bland

annat bär- och svampplockning, strövområden med ridstigar,

elljusspår, skidspår och vandringsleder, vattenområden för fis­

ke och annan rekrearion. Jakt (såväl älgjalu, småviltsjakt som

fågeljakt) bedrivs i skogsområdena. På vintern är snöskotern

ett viktigt transportmedel och fritidssysselsätcning. Skogsbil­

vägar nyttjas som kommunikationsleder såväl på sommaren

som på vinrern.

Tysta områden, områden fria från buller av olika slag,

minskar allr mer när infras[ruktur byggs ut eller annan ex­

ploatering sker. I narur- och fri luftsområden dit många män­niskor söker sig för rekrearion och avkoppling är i princip alla

ovidkommande ljud störande. Kraven på bullerfri her varierar mellan olika områden beroende på vilken typ av område der

är och till vad det används.

Stränder längs kuster, sjöar och vanendrag är särskilt

värdefulla för bl.a. fr iluftslivet. Suandskyddsbestämmelserna i

7 kap. miljöbalken ska b.la. säkersrälla möj ligheren att rö ra sig

fritt inom strandområdet. Strandskyddet gäller generellt inom

l 00 meter åt båda håll från strandlinjen.

Områden av riksintresse för friluftslivet har stora frilufrs­

värden på grund av särskilda na tur- och kulturkvaliteter, va­riationer i landskapet och god tillgänglighet för allmänheten.

Konsekvenser Beskrivningen av konsekvenser för rekreation och fri luftsliv

har sin utgångspunkt i påverkan på ett områdes amaktions­krafr. För friluftslivet beror amaktionskraften på bl.a. akti­

vitetsmöjligheter, tillgänglighet , närhet till bosrad, urblickar, natur- och lmlturvärden samt landskapsbild.

Kraftledningsgatan går i befinrligt läge och kommer därför inre att innebära någon förändring av möjligheten ti ll rekrea­

tion och rörligt fri lufrsliv jämfört med idag. Krafrledningen

Figur 6.3. Myrmarker förblir relativt opåverkade av att kraftledningen, eftersom ledningsgarans låga vegcrationen inre behöver röjas.

3 Q Förlängning av koncession Porjus-Odensvl, MKB - Svenska Kraftnät

119

Figur 6.4. En skogsbilväg är en viktig kommunikationsled både sommar och vinter.

utgörs längs hela sträckan av lufrförlagd ledning varför den

inte utgör någon barriär eller något hinder för fri rörlighet.

Luftledningen innebär också att vattendrag som passeras inre

nämnvärt påverkas av de underhållsåtgärder som kommer

att utföras. Möjligheterna till fiske kommer därmed inte att

påverkas. Krafdedningsgaror har generell[ en stor betydelse vid

U[Övandet av jakt och viltvård. Kraftledningsgaror lämpar sig

ofta väl för åtgärder som syftar till att öka foderutbude[ för

klövvilt.

För det rörliga friluftslivet där vistelse i orörd natur

eftersöks kan ledningen uppfattas negativt och ledningens visuella intrång kan påverka upplevelsevärden. För viss typ av

aktivitet, så som skoteråkning, utgör krafrledningsgatan dock snarare en tillgång i form av transportled än ett hinder.

Figur 6.5. En skoterled följer krafrledningsgatan vid Vindelälven.

Ett sprakande ljud kan upplevas under led ningen, fram­

för allt vid fuktig väderlek. För vandringsleder vilka korsar ledningen avklingar ljudpåverkan snabbt efter passagen och

ljudet bedöms därmed inre medföra några negativa konse­kvenser för det rörliga friluftslivet.

Sammantaget bedöms ledningen innebära små konsekvenser.

Åtgärder

Srrandnära skyddsvegeration invid fiskförande bäckar och va[­tendrag samt i fiskesjöar sparas i möj ligaste mån vid under­

hållsröjning, se kapitel 7 Drift och framtida underhåll.

6.4.6 Naturresurser

Förutsättningar En grundläggande förutsättning för naturresurser är att den

miljöpåverkan som anläggandet av den befintliga ledningen innebar redan har prövats och erhållit koncession. Ingreppet

har redan skett och samhällets aktiviteter inom utredningsom­rådet har i hög grad anpassat sig till den befintliga ledningen.

Undamaget är förlus[ av produktiv skogs- och åkermark, där ledningen innebär en pågående begränsning av natur­

resursuttaget. Inget skogsbruk kan bedrivas i ledningsgaran, som i snitt är ca 44 meter bred. Jordbruk kan bedrivas längs

ledningssträckningen förutom vid ledningssrolparna.

Konsekvenser De konsekvenser som är relevanta för denna ansökan är stark[

förknippade med förlus[ av produktiv skogs- och åkermark.

Där ledningen går genom produktiv skogsmark innebär

ledningsgatan ett bortfall för skogsbruket på ca 44 hektar per

mil ledning. Konsekvenserna är minskade intäkter för markä­garen. Ersättningar för röjningar i ledningsgatan är mindre

än den intäkt skogen skulle inbringa vid sluravverkning. Ytan

jordbruksmark som påverkas är svår att uppska[ta men rör sig

om ca 1 ha per mil ledning förutsatt a[t samtliga srolpar står

på åkermark. Sammantaget bedöms ledningen innebära små

konsekvenser.

Åtgärder

Åtgärder som påverkar narurreurser och kan b li aktuella är

förknippande med underhåll av kraftledningen, se kap. 7

Drift och framtida underhåll.

6.4.7 Rennäring

Förutsättningar Rennäringen i Sverige bedrivs på både stadig och privat mark.

Samebyarna äger inte marken utan har nynjanderätt grundad på urminnes hävd. Detta innebär att markerna i renskötsel­

området nyttjas för både rennäring och andra verksamheter. Marker där samebyarna har rätt att bedriva renskötsel under

hela året kallas för åretruntmarker. Här får renskötsel bedrivas året runt och samebymedlemmarna har rätt till jakt och fiske.

Förlängning av koncession Porj us-Odensvl, MKB - Svenska Kraftnät 31

Gränser mellan samebyar kan vara antingen fastställda och bestämda genom myndighetsbeslut, gränsbestämda områden,

eller sedvanegränser.

En fjällsameby har sitt nyttjande av betesmark reglerat av

odlingsgränsen. Årerruntmarker finns väster om odlingsgrän­

sen och vinterbetesmarker på gränsens östra sida. Dessa same­

byar är långsträckta och sträcker sig ofta från fjäll till kust.

En skogssameby har inga betesmarker på kalfjäll med enstaka

undantag i vissa lågfjäll. Skogssamebyns åretrunnnarker ligger

i huvudsak mellan odlingsgränsen och lappmarksgränsen,

medan vimerbetesmarker ofta återfinns öster om lappmarks­

gränsen. Renbetesfjällen är de gränsbestämda områdena i Jämtlands

län och kallas även för rennäringens åretruntmarker och är indelade i samebyar. Här får renskötsel bedrivas året rum och

samebymedlemmarna har rätt till jakt och fiske för husbehov

och försäljning. Utanför de stadigt ägda renbetesfjällen finns de s.k. sedva­

nerättsmarkerna. De utgörs av privat- eller bolagsmarker, där

renskötsel får bedrivas under riden I okrober - 30 april. Vin­

terbete sker således huvudsakligen på enskilt ägda marker nere

i skogslandet där renarna av gammal hävd har betat vintenid.

Här är samebyn indelad i familjevisa vimergrupper.

Studie om krafdedningar och rennäring Norges forskningsråd har i sitt REIN-prosjekt (Flydal m.A.,

2002) studerat renarnas reaktion och beteende vid kraftled­

ningar. Laborationsundersökningar samt få! tundersökningar av renar i hägn visade att renen kan visa normalt beteende

vid direkt exponering av kraftledningar. Ljud från konstruk­tionerna är hörbara för renen men verkar inte ha någon stark

negativ påverkan på det lokala Ayktbeteendet. Enligt REIN­prosjekt kan de regionala effekterna däremot vara betydliga

eftersom kraftledningar kan utgöra en barriär i området och reducerar renens arealanvändning på många kilometers

avstånd. Renar undviker dessa områden antagligen för att ingreppet kan associeras med mänsklig aktivitet. Vajor med

kalvar är mest känsliga för störningar. Denna undvikelseeffekt

medför att en Aock minskar sin användning av området där

störningen finns och att trycket på andra områden då ökar.

Variationen i resultaten är stor beroende på typen av ingrepp,

årstider, väderförhållanden, domesticeringsgrad samt kön och

ålder hos enstaka renar. De domesticerade renarna har lägst

undvikelseeffekt vad gäller kraftledningar. Andra studier har

visat att denna undvikelseeffekr är mycket mindre i skog än

uppe i fjällområden.

Konsekvenser En grundläggande förutsättning för konsekvensbeskrivningen

för rennäring är att den miljöpåverkan som anläggandet av den befintliga ledningen innebar har tidigare prövats och

ledningen har erhållit koncession. Kraftledningen finns redan i området och rennäringens aktiviteter inom utredningsom­

rådet har i hög grad anpassat sig till den befintliga ledningen. De konsekvenser som är relevanta i denna miljökonsekvens-

beskrivning är därför starkt förknippade med pågående på­

verkan av kraftledningen som till exempel störande sprakande ljud som kan höras under ledningen.

För att i bedömningen granska samtliga effekter som en kraftledning kan medföra delas de upp i direkta, ind irekta,

funktionella och kumulativa effekter. Direkta effekter är så­

dana som är direkt orsakade av den föreslagna verksamheten,

som till exempel förlust av betesland eller blockerad flyrtled.

Indirekta effekter är till exempel att den nya verksamheten

innebär att andra betesområden måste användas i större

utsträckning än tidigare. Till funktionella effekter hör effekter

på renskörselns årscykel eller ett ökar behov av arbetskraft.

Kumulativa (adderade) effekter består av att den nya verksam­

heten adderas till andra pågående verksamheter vilka innebär

ett imrång eller en störning i renskötseln.

Enligt 3 kap. 5 § i miljöbalken ska områden som är av riks­

intresse för rennäringen skyddas mot åtgärder som kan påtag­

ligt försvåra rennäringens bedrivande. Kraftledningen berör

områden utpekade som riksintresse för rennäringen. Kraftled­

ningen finns redan i området och rennäringens aktiviteter har

i hög grad anpassat sig till den befintl iga ledningen. Vid av­

vägningar mellan olika mark- och va ttenanvändningsintressen

i ett visst område behöver inte riksincressen utestänga andra

verksamheter i området. Det är inte säkert att den undvikelseeffekt, som man sett i

bland annat RElN-prosjektet (Flydal m.A., 2002), är tillämp­bar för de domesticerade renar i skogsmarker som befinner sig

i utredningsområder. Inga öppna fjällområden berörs av den studerade kraftledningen, ledningen går i huvudsak genom

skogsområden i de delar av landet där rennäring bedrivs.

Eftersom mänsklig aktivi tet kan påverka renar mer än vad

tekniska konstruktioner gör kan den drifttillsyn som krävs

bidra till en viss störning genom ökad mänsklig aktivitet.

Undvikande av kraftledning som medför till att ett betes­

område går förlorat skulle kunna orsaka ökat betestryck på andra betesområden. Detta skulle teoretiskt kunna leda till överbetning och som en förlängning av det, betesbrist. Sam­ebyns ekonomiska bärkraft kan minska om tillgången på bete

minskar. Om kraftledningar uppfattas som barriär av enstaka renar och medverkar till en spridning av hjordarna, medför

det exrra arbete och merkostnader för samebyn. Rendriften har ett beroende av Aexibilitet vad gäller betesmarker och

Aytcleder. Denna flexibilitet kan påverkas av olika exploa­teringsintressen som sammantaget leder till svårigheter för

samebyn att bedriva sin näring, så kallade kumulativa effekter.

Inga samrådsyttranden eller andra uppgifter tyder på att

undvikelseeffekter innebär faktiska konsekvenser för rensköt­

seln i ledningens sträckning. Konsekvenserna bedöms därför

som små.

Åtgärder

Inga åtgärder bedöms vara nödvändiga.

32 Förlängning av koncession Porjus-Odensvl, MKB - Svenska Kraftnät

I i • I •• I

I • I •

!

i I

1. I

I I

I

I

6.4.8 Bebyggelse och boendemiljö

Förutsättningar Fastigheter med bebyggelse inom ett avstånd på 100 me-ter från aktuell lednings mittlinje har inventerats i fält och

ortofoto. Avstånd till aktuell ledning, läge samt beräknar magnerfåltsvärde vid årsmedelströmlast redovisas i tabeller

under respektive kommun i de länsvisa MKB:er som biläggs denna MKB. De byggnader som redovisas är byggnader där

människor kan förväntas vistas under längre perioder såsom

permanentbostäder, fritidshus, industribyggnader och kon­

torslokaler. Ekonomibyggnader är undantagna. Byggnadsfri zon betecknar den zon vid en kraftledning där

ingen ny byggnad får ti llkomma uran särskild dispens. Den byggnadsfria zonen regleras av starkströmsföreskrifterna och

beror inte på ledningens magnetfålt uran upprättas för att till­godose anläggningssäkerhet. Längs ledningssträckningen finns

277 byggnader inom 100 meter från ledningsmitt varav fem byggnader påverkas av ett magnerfålt över 4 µ T. Byggnaderna

ligger i Rättviks, Borlänge, Ludvika, Lindesbergs och Örebro

kommuner.

En 400 kV ledning kan vid regn och fuktig väderlek ge upphov till lj udnivåer utomhus som uppgår till 40-45 dB(A)

intill ledningen, se kapitel 5.2 Ljudeffekter.

Konsekvenser

Ledningen påverkar bebyggelse och boendemiljö i närheten av ledningen och kan ge en sämre upplevd boendemiljö genom

magnetfåltspåverkan, ljudeffekter och visuell påverkan. För hälsoeffekter av magnetfält, se kapitel 5.1 Elektromagnetiska

fålr. Avståndet till ledningen, vegetarion, byggnader och andra

föremål dämpar ljuder så den aktuella ljudnivån intill de hus som ligger inom bufferrzonen varierar från fall rill fall och för

exakta värden krävs mätningar i fält. Utifrån den generellt angivna bullernivån 40-45 dB (A) vid ledningen bedöms inga

riktvärden för buller överskridas. Ledningens visuella påverkan, delvis i kombination med

det ljud som alstras intill ledningen, kan upplevas negativt av de människor som lever och vistas i ledningens närhet. Bo­

ende på större avstånd än 100 meter från ledningen påverkas främst visuellt av ledningens sträckning, se vidare avsnittet

om Landskapsbild. Den visuella störningen uppstår genom ledningens starka kontrast rill omgivande miljö, och detta på­

verkar människors upplevelse av den byggda miljön och dess omgivning. Vistelse under eller omedelbart intill ledningen

kan vid särskilda väderförhållanden ge upphov till små stötar. Ledningen kan även orsaka störningar i till exempel radioap­

parater.

Åtgärder

För de byggnader där människor varaktigt vistas som påver­kas av en magnetfält över 4 µ T, kommer möjliga åtgärder

att utredas för att minska magnetfältet. Detsamma gäller i

de fall ljudeffekter från ledningen innebär en överträdelse av

r iktinjer.

6.4.9 Infrastruktur

Förutsättningar

Ledningen passerar längs hela ledningens sträckning ett flertal

större och mindre vägar liksom järnvägar och skoterleder.

Ledningar hänger vid passager på en höjd av mins t 8 meter.

Vissa av passagerna sker över infrast ruktur vilken ansetts vara

av riksintresse ur kommunikarionssynpunk t. Infras truktur av

riksintresse redovisas i respektive läns-MKB.

Konsekvenser

Med hänvisning till att ledningen passerar in frastrukturen

på relativt hög höjd bedöms ledningen inre medföra några

konsekvenser.

Åtgärder

Inga särskilda åtgärder bedöms vara nödvändiga med avse­ende på ledningens konsekvenser på infrastruktur.

6.4.10 Planförhållanden

Förutsättningar

Berörda kommuners aktuella översiktsplaner, fördjupade

översiktsplaner och detaljp laner har granskats i urredningsom­

råders sträckning, i syfte att bedöma om aktuella p laner berörs

samt om den befintliga ledningen strider mot någon plan.

Konsekvenser Konsekvenser redovisas i de länsvisa MKB:er som bifogas

detta dokument.

Åtgärder

Inga åtgärder bedöms vara nödvändiga.

Förlängning av koncession Porj us-Odensvl, MKB - Svenska Kraftnät 33

7 Drift och framtida underhåll

7 .1 Löpande drift och ledningsunderhåll

En ledning måste enligt scarkscrömsforesluifcerna besiktigas

med bestämda intervall. Den tekniska besikmingen av led­

ningen sker i cykler om åtta år. ÅI en till sju besiktigas ledningen (drifrbesikming) okulärr

från helikopter en gång per år. Dec åcconde året görs en mer omfarrande besikcning (underhållsbesikrning) från marken då

linor, stag, stolpar m.m. kontrolleras. Jordcag besiktigas för art

säkerställa att de uppfyller kraven i starkströmsföresluifrerna.

Tekniska underhållsåcgärder som kan bli aktuella sryrs av

de fel som upptäckts på ledningen vid besikmingarna.

Eftersom delarna i anläggningarna koncinuerligc byts ur, i

en lighet med ovanstående rutiner, går det in te att avgränsa en

lednings tekniska livslängd.

Anlitade entreprenörer kommer acc fö lja Svenska Kraftnäcs

rutiner för underhållsarbeten och blir därigenom upplysta om

de lagkrav som gäller.

7.1 .1 Kulturminnesskydd Vid underhållsåcgärder som medför acc det kan finnas risk

för acr någon fasr fornlämning kan komma acc beröras, skall

samråd hållas med berörd länsstyrelse enligt 2 kap. 10 § kul­

rurminneslagen.

Anmälan sker till berörd länsstyrelse om tidigare ej kända fornlämningar pårräffas under underhållsåcgärderna. Vid un­

derhållsåtgärder som medför acc fornlämningar kan påverkas markeras samtliga fornlämningar med fornlämningsband

vilket innebär acr de är väl synliga inför de markarbeten som kommer acc utföras i samband med arbetet.

Inga ledningssrolpar placeras i fornlämning eller inom fornlämningsområde. Hänsyn ras till fornlämningarna i

samband med anläggande av transportvägar, schakming eller

andra mar k.ingrepp.

7.1.2 Naturvårdshänsyn Vid underhållsårgärder som medför att det kan finnas risk för

acc arbecsföretagec väsencligt kan komma att ändra naturmil­

jön (i de fall arbetsförecagec inte omfattas av tillståndsplikt

eller anmälningsplikc enligt andra bestämmelser i miljö­balken), skall samråd hållas med berörd länsstyrelse enligt

12 kap. 6 § miljöbalken.

7.2 Skogligt underhåll

Underhållsröjning skall i största möjliga utsträckning utföras

under barmarksperioden. Vid sådant snödjup acc risk för

höga scubbar eller nedtryckning av vegetation föreligger, skall

röjning av skogsgaran avbrytas. Fällning av farl iga cräd i sido­

områdena skall så långe möjl ige utföras under rid då tillvarata-

gande av virke är gynnsamr.

Underhållsröjning skall utföras av personer med god e rfarenhet av skogsarbetet och berryggande kännedom om

säkerhersanvisningarna för underhåll av ledningsgaca. Vid underhållsröjning skall alla erhålla sådana insrrukcioner, acc de

är helt införstådda med fa ran acr arbeta invid en spänningsfö­

rande ledning. Röjningen skall utföras på dec för ledningsä­

garen mest ekonomiska säccer. Hänsyn skall dock alltid ras

till markägares synpunkrer som bör beaktas i samband med

underhållsröjningen. Derta medför att underhållsröjningen

kan ske på olika säcc beroende på de lokala förhållanden

som råder. Anlirade encreprenörer kommer acr följa Svenska

Krafmäcs rutiner för underhållsröjning och blir därigenom

upplysra om de lagkrav som gäller.

7.2 .1 Intervall Röjning med tillhörande kanmädsavverkning ska i de flesta

fall utföras med åna års intervall. Avgörande för intervallets

längd är tillväxtförmågan i skogsgaran och dess sidoområden.

Röjningsbesikcn ing ska utföras vid minst ett rillfalle mellan

röjningarna, vilket innebär att ledningsgatan ska tillses regel­

bundet med fyra års intervall.

Skogliga underhållsårgärder över tid:

ÅI 1 Röjning År 2 Kanmädsavverkning

ÅI 4 Röjningbesikming ÅI 7 Extra röjningsbesikcning

ÅI 8 Röjning o.s.v.

7.2.2 Röjning Generellt gäller att all lågväxande vegetation ska sparas.

Skogsgacan får härigenom etc tillralande utseende samtidigt som natur- och viltvård gynnas. Enbuskar, lågväxande videar­

cer, gräs och ormbunkar håller effekrivt p lantor av högväxande arter borta. De bör därför gynnas genom att de befrias från

konkurrens med högväxande arter. Pauullsrig eller transport­

väg inom skogsgatan ska kalröjas till en bredd av tre mecer.

Även srolpplacserna ska kalröjas, vilket innebär acc inga träd

eller buskar fir stå kvar mellan srolpbenen, ej heller närmare

stolpe eller stag än cre meter.

Hänsyn ska även ras till markägarens önskemål när dec

gäller prydnadscräd, fruktodli ngar m.m. i eller i ansluming till

ledningsgacan.

Der har visar sig att en ledningsgara som underhålls med

jämna mellanrum skapar attraktiva livsmiljöer för många

arter.

Röjningsarbetet utförs normalt som mornrmanuellc arbete

med röjsåg.

34 Förlängning av koncession Porjus-Odensvl , MKB - Svenska Kraftnät

' l ' •

I ~ ••

!I l I

' • I

' • I

t • I

' ' !. ' ~ @

I ' j ' 1· '- I

I '"

I

I '- I

I

' I

@

~

' I

e e

' I

I ! I

~

e e ~

!!! I

I !!! -I '! i e • I

rlg

7.2.3 Kantträdsavverkning Träd som kan komma för nära ledningen vid exempelvis

storm eller fall srämplas (mäts och märks med fårgprick). Av­verkningen utförs på sådant sätt att mark- och miljöskador i

möjligaste mån minimeras. Detta kan ske till exempel genom avverkning på tjälad mark och art maskinerna är utrustade

med miljöband samt använder miljöoljor. Under senare rid

har andra metoder provats, isräller för atr avverka träden top­

pas träden med hjälp av en anordning som hänger under en

helikopter.

7.2.4 Röjningsbesiktning Besiktning utförs min emellan rvå röjningsperioder. Vege­

tation i skogsgatan som bedöms komma inom närområdet

(4,5 m) från faslinorna innan kommande röjning sker, röjs

bort. Årer före planerad röjning konrrolleras ledningen så att

ingen vegetation kommit för nära faslinorna. Derra görs för

arr röjningsarberet ska kunna urföras på ert säkerr särr.

7.2.5 Kulturminnesskydd Vid underhållsåtgärder som medför arr der kan finnas risk för arr någon fast fornlämning kan komma att beröras, skall

samråd hållas med berörd länsstyrelse enligt 2 kap. 10 § kul­turminneslagen.

Anmälan sker till berörd länssryrelse om ridigare ej kända

fornlämningar påträffas under underhållsårgärderna. Vid un­

derhållsåtgärder som medför arr fornlämningar kan påverkas markeras samtliga fornlämningar med fornlämningsband

vilket innebär arr de är väl synliga inför de markarbeten som kommer att urföras i samband med arbetet.

Inga ledningsstolpar placeras i fornlämning eller inom fornlämningsområde. Hänsyn ras till fornlämningarna i

samband med anläggande av rransporrvägar, schakrning eller andra markingrepp.

7.2.6 Naturvårdshänsyn Vid underhållsårgärder som medför att det kan finnas risk för

arr arbetsföretaget väsendigr kan komma an ändra naturmil­jön (i de fall arbetsföretager inre omfattas av tillsråndsplikr

eller anmälningsplikt enligt andra bestämmelser i miljö­balken), skall samråd hållas med berörd länsstyrelse enligr

12 kap. 6 §miljöbalken.

Förläng!llng av koncession Porjus-Odensv l , MKB - Svenska Kraft nät 35

8 Samlad bedömning

Övergripande bedömning för hela ledningen inre motverka n ågot nationelle eller regionalr miljömål eller

medföra att någon mi ljökval itetsnorm överträds. Miljöbalkens

hänsynsregler anses uppfyllda. Miljökonsekvensbeskrivningen beskriver koncessionsfor­

längningens konsekvenser inom följande inrresseområden;

miljömål och miljökvalitetsnormer, miljöbalkens allmänna

hänsynsregler, Natura 2000 samt övriga riksinrressen (utifrån

den grund som utpekandet gäller), planförhållanden, land­

skapsbild, naturmiljö, kulturmiljö, rekreation och friluftsl iv,

naturresurser, rennäring, bebyggelse och boendemiljö samt infrastruktur. Värdeobjekt längre än 100 meter från ledningen

har inre ingått i konsekvensbedömn ingen, men miljökon­sekvenserna har bedömts för hela det område som påverkas.

Den samlade bedömn ingen för hela led ningen är att

koncessionsförlängningen inre medför några miljöeffekter på

planförhållanden och in frastruktur inom ledningsområdet.

För naturresurser och rennäring bedöms konsekvenserna

som små. För naturmiljö, kul turmiljö sam t rekreation och fri luftsliv bedöms koncessionsförlängningen ha generellt små

men i vissa fall mårcliga konsekvenser. För landskapsbild sam t

bebyggelse och boendemiljö medför ledningen h uvudsakligen

små men områdesvis även måttliga eller stora konsekvenser. Vad gäller miljömål, miljökvali tetsnormer och miljöbal­

kens allmänna hänsynsregler bedöms en förlängd koncession Den samlade bedömningen for hela ledningen redovisas i

tabell 8.1.

Tabell 8.1 Samlad bedömni ng av miljökonsekvenser fö r förlängd koncession Porjus - Odensvi.

Intresseområde

Övergripande miljömål, normer och hänsynsregler

Riksintressen och Natura 2000

Landskapsbild

Naturmiljö

Kulturmiljö

Rekreation och Friluftsliv

Naturresurser

Rennäring

Bebyggelse och boendemiljö

Infrastruktur

Planförhållanden

I

Samlad bedömning

Inga nationella eller regionala miljömål motverkas. Inga miljökvalitetsnormer över­träds. Förlängd koncession uppfyller hänsynsreglerna.

Ledningen påverkar ett antal riksintressen och Natura 2000-områden, men en för­längd koncession medför inte att riksintressenas värde försämras. Se vidare under respektive ämnesrubrik.

Generellt sett blir konsekvenserna små. Lokalt innebär ledningen i vissa områden måttliga eller stora konsekvenser.

Generellt sett blir konsekvenserna små. Lokalt innebär ledningen i vissa områden måttliga konsekvenser där det finns särskilt känsliga våtmarker eller andra biotoper.

Generellt sett blir konsekvenserna små. Lokalt innebär ledningen i vissa områden måttliga konsekvenser ur aspekter som hänger samman med upplevelsen av land­skapet.

Generellt sett blir konsekvenserna små. Lokalt innebär ledningen i vissa områden måttliga konsekvenser ur aspekter som hänger samman med upplevelsen av land­skapet.

Skogsbruk förhindras i ledningsgatan. Konsekvenserna bedöms som små. Inga nya naturresurser tas i anspråk.

Konsekvenserna är små. Kraftledningen utgör ingen barriär för rennäringen.

Magnetfält överstigande 4 µT har beräknats för totalt 5 hus. Husen ligger i Rättviks, Borlänge, Ludvika, Lindesbergs och Örebro kommuner.

Ledningen påverkar varken möjligheterna för utbyggnad eller utnyttjande av befintlig eller planerad infrastruktur. Ledningen medför inga konsekvenser för infrastrukturen.

Ledningen står inte i strid med någon plan och bedöms därför inte ha några konse­kvenser med avseende på planförhållanden.

36 Förlängning av koncession Porjus-Odensvl, MKB - Svenska Kraftnät

' ~

e e e e: e ~

e: e e e e

I e I e I e I

I e 111

I @.

e I

e e

' ' ~ ' ! i '

e • I

' • I

t • I

e I

~

~

e